Podcasts about stockholmsk

Hagfors. Bruksort, björkskog, blöta vinterkängor. Ståldamm i luften, hammarslag i marken. Monica Zetterlund växer upp i en värld där man jobbar, håller käften och gör som man ska. Men hon hör något annat. Jazz. Stockholm. Amerika. En röst som inte låter som nån annan. Medan folkhemmet byggs och bondesamhället rasar, smyger sig swing och blå toner in i Sverige. Monica följer med. Från slit och slagg till rökiga scener och sena nätter.Det här är början på något nytt. För henne. För jazzen. För hela landet. Och ni, ni hänger med!Musikpodden finns även på:Instagram: Musik_poddenSpotify: Musikpodden med Arvid BranderApple podcast: Musikpodden med Arvid BranderKontakt: podcastarvid@gmail.comKällor:Gustafson, Klas. Enkel, vacker, öm. Boken om Monica Zetterlund. Leopard förlag, 2009.Dahlquist, Sofia. Kvinnlig rösträtt i Sverige – hur gick det till? Stockholmskällan. Senast uppdaterad: 26 december 2024. Publicerad: 26 februari 2018.Kvinnlig rösträtt i Sverige. Wikipedia. Hämtad december 2024.Gripenberg, Bertel. "Det skönaste landet". Publicerad 1927.Steinbeck, John. Vredens druvor. Översättning av Thorsten Jonsson. Första svenska utgåvan: Tiden, 1940.Ken Burns and Wynton Marsalis interview on "Jazz". Charlie Rose, sändes 2001.Kjellberg, Erik. Svensk jazzhistoria. Norstedts, 1985."Hagfors" och "Uddeholmsbolaget". Wikipedia. Hämtad december 2024.Zetterlund, Monica & Alandh, Tom. Hågkomster ur ett dåligt minne. Norstedts, 1992.Ur Taktiksäkerhetsverket ”Lag om Lagom” - Tage Danielsson. 1975. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hagfors. Bruksort, björkskog, blöta vinterkängor. Ståldamm i luften, hammarslag i marken. Monica Zetterlund växer upp i en värld där man jobbar, håller käften och gör som man ska. Men hon hör något annat. Jazz. Stockholm. Amerika. En röst som inte låter som nån annan. Medan folkhemmet byggs och bondesamhället rasar, smyger sig swing och blå toner in i Sverige. Monica följer med. Från slit och slagg till rökiga scener och sena nätter.Det här är början på något nytt. För henne. För jazzen. För hela landet. Och ni, ni hänger med!Musikpodden finns även på:Instagram: Musik_poddenSpotify: Musikpodden med Arvid BranderApple podcast: Musikpodden med Arvid BranderKontakt: podcastarvid@gmail.comKällor:Dahlquist, Sofia. Kvinnlig rösträtt i Sverige – hur gick det till? Stockholmskällan. Senast uppdaterad: 26 december 2024. Publicerad: 26 februari 2018.Kvinnlig rösträtt i Sverige. Wikipedia. Hämtad december 2024.Gripenberg, Bertel. "Det skönaste landet". Publicerad 1927.Steinbeck, John. Vredens druvor. Översättning av Thorsten Jonsson. Första svenska utgåvan: Tiden, 1940.Ken Burns and Wynton Marsalis interview on "Jazz". Charlie Rose, sändes 2001.Gustafson, Klas. Enkel, vacker, öm. Boken om Monica Zetterlund. Leopard förlag, 2009.Kjellberg, Erik. Svensk jazzhistoria. Norstedts, 1985."Hagfors" och "Uddeholmsbolaget". Wikipedia. Hämtad december 2024.Zetterlund, Monica & Alandh, Tom. Hågkomster ur ett dåligt minne. Norstedts, 1992. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hagfors. Bruksort, björkskog, blöta vinterkängor. Ståldamm i luften, hammarslag i marken. Monica Zetterlund växer upp i en värld där man jobbar, håller käften och gör som man ska. Men hon hör något annat. Jazz. Stockholm. Amerika. En röst som inte låter som nån annan. Medan folkhemmet byggs och bondesamhället rasar, smyger sig swing och blå toner in i Sverige. Monica följer med. Från slit och slagg till rökiga scener och sena nätter.Det här är början på något nytt. För henne. För jazzen. För hela landet. Och ni, ni hänger med!Musikpodden finns även på:Instagram: Musik_poddenSpotify: Musikpodden med Arvid BranderApple podcast: Musikpodden med Arvid BranderKontakt: podcastarvid@gmail.comKällor:Dahlquist, Sofia. Kvinnlig rösträtt i Sverige – hur gick det till? Stockholmskällan. Senast uppdaterad: 26 december 2024. Publicerad: 26 februari 2018.Kvinnlig rösträtt i Sverige. Wikipedia. Hämtad december 2024.Gripenberg, Bertel. "Det skönaste landet". Publicerad 1927.Steinbeck, John. Vredens druvor. Översättning av Thorsten Jonsson. Första svenska utgåvan: Tiden, 1940.Ken Burns and Wynton Marsalis interview on "Jazz". Charlie Rose, sändes 2001.Gustafson, Klas. Enkel, vacker, öm. Boken om Monica Zetterlund. Leopard förlag, 2009.Kjellberg, Erik. Svensk jazzhistoria. Norstedts, 1985."Hagfors" och "Uddeholmsbolaget". Wikipedia. Hämtad december 2024.Zetterlund, Monica & Alandh, Tom. Hågkomster ur ett dåligt minne. Norstedts, 1992. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

* Det här är ett gammalt avsnitt från Podme. För att få tillgång till Podmes alla premiumpoddar samt fler avsnitt från den här podden, helt utan reklam, prova Podme Premium kostnadsfritt. * Det är december 1939. Ytan på Lötsjön i Sundbyberg har just frusit. Tre åttaåriga pojkar har gått ner till strandkanten för att testa om isen håller. Det gör den inte. När en av pojkarna gått så långt ut att han är blöt ända upp till midjan, vänder han hem för att värma sig. Men han hinner bara några steg innan han upptäcker något främmande. På marken ligger en stor docka. Med blå kappa, vit mössa, gummistövlar och vidöppna ögon ser den nästan verklig ut. Först när pojken hämtat en vuxen går det upp för honom vad han hittat. Det är ingen docka som ligger i gropen. Det är en tioårig flicka. Programledare är Christopher Holmberg. Manusförfattare är Johanna Frostling och producent är Oscar Wendel. Originalmusik av Tor Wilén. Källor: “Mördaren i folkhemmet” av Lena Ebervall och Per E Samuelson, podcasten Öppet fall “Olle Möller, del 1/4”, podcasten Brotten som skakade Sverige “Hjälte - och mördare?”, Stockholmskällan, SCB.

Stockholmská vláda představila návrh na změny v zákonech, které by měly omezit příliv lidí z ciziny, a případně i oddálit datum, kdy žadatelé budou moci získat švédské občanství. Tyto plány odrážejí dosavadní trend – země pověstně přátelská k přistěhovalcům prodělala velký politický i mentální obrat.Všechny díly podcastu Názory a argumenty můžete pohodlně poslouchat v mobilní aplikaci mujRozhlas pro Android a iOS nebo na webu mujRozhlas.cz.

Et lik med skuddskader ble gravd opp fra ei myr på Magnor for over 100 år siden. De norske avisene slo saken stort opp og kalte det rovmord. Denne historien handler om dobbeltmorderen Karl Johan Johansson. Sykkelen han stjal, var verdifull. En ny sykkel kostet i 1919 den samme som en industriarbeider tjente i løpet av ett år. Drapssaken forteller også noe annet -  hvordan Norge og Sverige behandlet omstreifere og tatere for 100 år siden.Kilder:Anita Krok: Morderen som tok sykkelen, Glåmdalen, 6. juli, 2019“När järnvägen förendrade Sverige”, podkast, Historia.nu med Urban Lindstedt, episode 54, 12. juni 2019“Sykkelen er menneskets mest perfekte oppfinnelse”, Aftenposten, 22. november 2014Knut Kjeldstadli (red): “Norsk innvandringshistorie”, bind 2, Pax, 2003Hedemarkens Amtstidende 30. mai 1919, nb.noNya Wermlands tidningen fra 30. mai til 7. august 1919Glommendalens Social-Demokrat, 5. juni 1919, nb.noAkershus Social-Demokrat, 5. juni 1919, nb.noTeledølen, 7. juni 1919, nb.noKirkebok for Eidskog, 1919Stockholmskällan, https://stockholmskallan.stockholm.se/

Under andra världskriget skickades 70 000 finska barn till Sverige för att undkomma krigets umbäranden. Det var med stor tveksamhet som de finska mödrarna skickade bort ofta mycket små barn och saknaden efter barnen blev plågsamt stor. Några tusen barn skulle aldrig komma tillbaka till sina biologiska föräldrar.Barnförflyttningarna skedde på svenskt initiativ, eftersom det fanns en känsla att Sverige gjort för lite för sitt utsatta grannland. Att det var traumatiskt för små barn att tvingas lämna sina mödrar för att hamna i en främmande familj med ett främmande språk verkar inte bekymrat de svenska välgörarna särskilt mycket.I detta avsnitt av Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med historikern Ann Nehlin, vid Mälardalens universitet. Hon är aktuell med boken De finska krigsbarnen – Ett nordiskt familjedrama.Vinterkriget bröt ut den 30 november 1939 när Sovjetunionen anföll Finland och pågick fram till mars 1940. Senare anföll Finland Sovjetunionen i juni 1941 för att återta förlorat territorium. Fortsättningskriget skulle pågå till 19 september 1944. Barnförflyttningarna från Finland till Sverige organiserades av olika hjälporganisationer, som Centrala Finlandshjälpen i Sverige och den Nordiska Hjälpcentralen i Finland. Redan under vinterkriget började barn från östra Finland anlända till Sverige. Vissa barn var undernärda och i behov av vård. Mer än 5 000 barn var sjuka och fick vårdas på sjukhus och sanatorier, eftersom många av dem led av bentuberkulos och andra former av tuberkulos.Barnen placerades över hela Sverige, och mottagandet var överväldigande. Många barn hamnade i fosterfamiljer, medan andra bodde på barnhem. För de flesta barnen var tiden i Sverige positiv, men för en del blev separationen från deras biologiska föräldrar traumatisk och det kom att prägla deras liv.Många av de svenska familjerna tog emot barnen som sina egna och utvecklade starka band med dem. Brevväxlingar mellan de svenska och finska familjerna ger en inblick i deras erfarenheter och känslor. För de finska mödrarna var längtan efter sina barn stark, samtidigt som de försökte övertyga sig själva om att det var till barnens bästa de hade skickat dem till Sverige.De flesta av dessa barn kom från arbetarklassen, med många arbetande mödrar där fäderna var vid fronten. Barnen kom till totala främlingar i Sverige som inte alltid förstod sig på barnen. Välbeställda barn kunde ofta placeras hos släktingar och vänner i Sverige.Efter kriget krävde den finska staten att alla barn som befann sig i Sverige skulle skickas tillbaka. De flesta svenska familjer fogade sig efter det beslutet men en del tog strid och försökte få behålla de barn de hade tagit hand om, ibland under många år. I en del fall blev konflikterna så svåra att lösa att de fick avgöras i domstol.Bild: Nyanlända finska krigsbarn. Foto: Hjälpkommittén för Finlands barn, Stockholmskällan, Public Domain.Musik: Elämää juoksuhaudoissa - A.Aimo, V.Vesterinen, Sointu Orkesteri, Internet Archive, Public Domain.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Tre Kronor, med rötter från medeltiden, bestod av flera byggnader på Stadsholmen. Gustav Vasa genomförde omfattande förändringar på 1500-talet för att stärka försvaret och Johan III omvandlade det till ett imponerande slott på 1580-talet. Under Karl XI genomgick det vissa förändringar, men 1697 bröt en omfattande brand ut.Branden startade på vinden där brandmästaren Sven Lindberg bodde, och panik spreds genom slottet. Trots försök att rädda viktiga dokument och konstskatter ledde elden till total förstörelse. Efter branden tillsattes en undersökningskommission som pekade ut tjänstefel, dömdes vakter och brandmästare till straff, men ingen anklagades för mordbrand.Slottsarkitekten Nicodemus Tessin blev vinnaren, eftersom han hade planerat att bygga ett nytt slott. Bygget påbörjades snabbt, men avbröts under kriget och återupptogs senare. Det nya Kungliga slottet i Stockholm stod färdigt 1771.Omslagsbild: Den stora slottsbranden (ca 1862 av Johan Fredrik Höckert) Litteratur:Kungliga slottet i Stockholm - Stockholmskällan Slottet Tre kronor | Historia | SO-rummet Slottsbranden 1697 - Stockholmskällan Den stora slottsbranden 1697 – Stockholms Historia av Lars Fimmerstad Ur historien: Kungliga slottet När KB stod i lågor – Kungliga biblioteket Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hvad foregik der egentlig under det stockholmske blodbad i 1520? Og hvordan moderniserer man den historie for et moderne publikum? Claes Bang, som er skuespiller, spiller med i en aktuel filmversion af de historiske begivenheder, Stockholm Bloodbath. Vært og tilrettelægger: Daniel Cesar.

Známý analytik Stockholmského centra východoevropských studií Andreas Umland upozorňuje na fakt, že jednou z hlavních událostí loňského roku, o niž se postarala ukrajinská válka, je významné rozšíření NATO.

Známý analytik Stockholmského centra východoevropských studií Andreas Umland upozorňuje na fakt, že jednou z hlavních událostí loňského roku, o niž se postarala ukrajinská válka, je významné rozšíření NATO.Všechny díly podcastu Názory a argumenty můžete pohodlně poslouchat v mobilní aplikaci mujRozhlas pro Android a iOS nebo na webu mujRozhlas.cz.

Våren 1681 anländer två judiska familjer till Stockholm. På hösten samma år döps de tolv individerna i Tyska kyrkan inför bl.a. kung Karl XI och drottning Ulrika Eleonora den äldre närvarande som dopvittnen. Vid dopet antog de nydöpta judarna nya namn: Israel Mandel blev Carl Christian och hans fru fick namnet Ulrika Eleonora som en hyllning till drottningen. Moses Jakob antog namnet Gustaf Mikael, och hans hustru antog namnet Hedvig Eleonora.Litteratur:Gamla tron levde länge hos folket | popularhistoria.seJudarnas historia i Sverige | Religion | SO-rummetReligionsfrihet - StockholmskällanNyfiken på mer kunskap | Judiska museetDet stora judedopet blev historiskt - Stockholmskällan"Det stora judedopet" blir utställning i Tyska kyrkan - Människor och tro | Sveriges Radio Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Přesně před padesáti lety skončilo v jedné švédské bance ostře sledované drama. Napínavý příběh, který spojil únosce a oběti fascinujícím vztahem. Říkáme mu stockholmský syndrom a popisuje ho profesor lékařské psychologie Radek Ptáček z Psychiatrické kliniky 1. Lékařské fakulty Univerzity Karlovy a Všeobecné fakultní nemocnice v Praze.Všechny díly podcastu Vinohradská 12 můžete pohodlně poslouchat v mobilní aplikaci mujRozhlas pro Android a iOS nebo na webu mujRozhlas.cz.

Historie většiny regionů v Česku je utopena v krvi. Jsme v srdci Evropy, během dějin se tu bojovalo tolikrát, na tolika místech, tolik stran proti sobě, že se tomu zkrátka nejde vyhnout. Každý český region je utopen v krvi. Kromě Karlovarského kraje, ten je utopen v minerálce. A krvi.

Strejker som kampmetod på arbetsplatser har förekommit i Sverige sedan medeltiden, men det är först med industrialiseringen som strejker och lockouter blev vanligt. Sverige har gått från att i början på 1900-talet vara ett av de mest strejkande länderna i Europa till en arbetsmarknad där strejkdagarna kan räknas på händernas fingrar.De första stora strejkerna i slutet på 1800-talet handlar om arbetarnas rätt att organisera fackföreningar. Och trots att facken ofta förlorade de första stora strejkerna lärdes sig LO av nederlagen och företagens organisationer kom med tiden att uppskatta en centraliserad motståndare.I detta avsnitt samtalar podden Historia Nus programledare Urban Lindstedt med Jesper Hamark, ekonomhistoriker verksam vid Göteborgs universitet och Högskolan i Borås. Han är aktuell med boken Strejk - Från satans svarta kvarnar till gigekonomin.När näringsfrihet infördes i Sverige 1864 fanns inte någon fackföreningsrörelse och föreningsfriheten kom inte att regleras i lagen som i Storbritannien där industrialiseringen tog fart redan i slutet på 1700-talet.De första stora strejkerna som Sundsvallsstrejken 1879 och storstrejken 1909 utlöstes av arbetsgivarnas lönesänkningar. Arbetarna förlorade båda strejkerna, men i takt med samhällets demokratisering och arbetarnas organisering blev strejkvapnet en maktfaktor. Saltsjöbadsavtalet 1938 mellan arbetsmarknadens parter LO och SAF inleder en lång period där strejkerna är oerhört få och ofta avtalsstridiga.Facket förlorade storstrejken 1909, där över 300 000 arbetare gick ut i strejk i protest mot låga löner och dåliga arbetsförhållanden. På kort sikt blev det ett stort nederlag för facken, men arbetarna lärde sig med tiden.Bild: Arbetarna har samlats på Norra Bantorget för demonstration vid storstrejken år 1909. Fotograf: Malmström, Axel. Stockholms stadsmuseum, Stockholmskällan, Creative Commons. CC-BYMusik: Arbetets söner med Joel Mossberg från 1916, text Henrik Menander, Internet Archive, Public Domain.Lyssna också på Kata Dalström utmanade både överklassen och arbetarrörelsenKlippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ambulerande underhållare skapade en marknad för underhållning och var föregångare inom marknadsföring i Sverige på 1800-talet. De var skickliga yrkesmän och kvinnor som med sina annonser sålde obekanta upplevelser – ögonblick av förundran – som dresserade kanariefåglar i uniformer som sköt kanon, rörliga vaxdockor, starka män och akrobater.I trista småstäder lockade de publiken med bilder och löften om upplevelser som skulle förändra deras världsbild. Publiken var intresserad av upplevelser i ögonblicket mer än de komplexa berättelser som senare kom att prägla 1900-talets underhållning.I detta avsnitt av podden Historia.nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Leif Runefelt, professor i idéhistoria vid Södertörns högskola. Aktuell med boken Några ögonblicks förundran – Marknaden för ambulerande underhållning i Sverige 1760-1880.Genom annonser i svensk press kan vi studera hur underhållningsmarknaden utvecklades under 1800-talet. Underhållarna kunde åtnjuta en ganska hög status och uppskattas, inte bara av marknadspubliken utan också av städernas borgerskap.I det framväxande konsumtionssamhället var de ambulerande underhållarna föregångare inom marknadsföring när de turnerade mellan svenska småstäder. De skulle sälja in okända upplevelser till borgerskapet genom pressen. I tråkiga småstäder förevisade de kroppen och dess färdigheter, optiska och fysiska fenomen, exotiska djur och udda människor.Lyssna också på När sprätthökar och rangsjuka fruntimmer hotade samhällets överlevnad.Bild: Konstberidare Hr Gauthier vid 80 år, Konstnär: Wetterling, Alexander Clemens (1796-1858). Stockholms stadsmuseum, Stockholmskällan, Public Domain, CC-BYLjud: Wacky Antics av Jon Presstone, Storyblocks audioKlippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Om nu syskonen var utan skuld, vad kom då alla vittnen ifrån?Källor:Brottets Krönika 2 av Carl Olof Bernhardsson Oskarshamnstidningen 28/3 1906Oskarshamnsbladet 2/4 1906Skilsmässan gick igenom när maken försvann | Slakthistoria.seAnton och Louise Nyström skiljer sig - rättsfall 1906 - Stockholmskällanhistoricalstatistics.org/Jamforelsepris.htmAdvokaten - En politisk reform som engagerade juristernaFår man åberopa karaktärsvittne i brottmål, och vad gäller i så fall? (lawline.se)Svensk historia - Hans Högman (hhogman.se)Support till showen http://supporter.acast.com/historiska-brott. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Del 1/2 Rykten började gå redan under förlovningstiden om att Arvids fästmö Anna hade en kärleksrelation med sin egen bror. Det fanns till och med vittnen till saken…Källor:Brottets Krönika 2 av Carl Olof Bernhardsson Oskarshamnstidningen 28/3 1906Oskarshamnsbladet 2/4 1906Skilsmässan gick igenom när maken försvann | Slakthistoria.seAnton och Louise Nyström skiljer sig - rättsfall 1906 - Stockholmskällanhistoricalstatistics.org/Jamforelsepris.htmAdvokaten - En politisk reform som engagerade juristernaFår man åberopa karaktärsvittne i brottmål, och vad gäller i så fall? (lawline.se)Svensk historia - Hans Högman (hhogman.se)Support till showen http://supporter.acast.com/historiska-brott. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Jedná se asi o jeden z nejvíce zvláštních případů, který se kdy dostal do rukou FBI. Příběh, který vnesl lidem do povědomí pojem stockholmský syndrom – jev, kdy se u oběti rozvinou city k útočníkovi či únosci. Vnučka mediálního magnáta byla unesená teroristickou organizací. Sama Patty se později, když byla v zajetí, rozhodla stát součástí oné skupiny.

Je pravda, že ženy, které doma nemají uklizeno, mají šťastnější děti? A že nejúžasnější naše děti jsou, když spí? V dalším díle podcastu Pandemické matky sobě komentují Lucka s Terkou známé i méně známé citáty o mateřství. Co říkáte například na tvrzení, že čím je ženě mateřství, tím je muži válka?

I AM THE GATEKEEPER!ARE YOU THE KEYMASTER? Niklas, Björn och den eminenta gästen Calle pratar om bandet Myteri, Björns rollspelspodd och rollspelsäventyret Svavelvinter. Calle pratar kinesiska turnéminnen och berättar varför de hade beväpnade vakter vid en skivsignering. Vi lyssnar på Stockholmsk black metal med Astrophobos och listar avslutningsvis topp 3 Rick Moranis-filmer från 80-talet. Tack […]

Backlund ja Lange pohtivat kannattaako 6-kymppisenä hankkia vauvoja vai ryhtyä poly-suhteeseen (vastaus: ehkä molempia). Symppaamme naisia, jotka ovat Stockholmskär-nalkissa sekä ihailemme naisia, jotka sanovat suoraan mitä haluavat (esim lapsia tai erilliset asunnot)! Tyhjennämme kesälukemispajatson. Nämä mainitsemme: TV-sarja: The Good Fight (HBO Nordic) Kirja: Liane Moriarty: Nine perfect strangers Kirja: Reed Hastings: No rules Kirja: Jason Matthews: Red Sparrow TV-sarja: Bosch TV-sarja: Sex and the city Sovellus: Reese's Book Club Kirja: Rebecca Minkoff: Fearless: The New Rules for Unlocking Creativity, Courage, and Success

Komentátoři: KSČM trpí stockholmským syndromem (zdroj: CNN Prima NEWS) https://cnn.iprima.cz/videa/cnndomaci/komentatori-kscm-trpi-stockholmskym-syndromem-zdroj-cnn-prima-news See omnystudio.com/listener for privacy information.

Hovoří: Lída Hojková

Helena Palmgren fann historien som sin farmors farmor Sofia av en slump. Sofia hade tre små barn och Helena tror att hennes anmoder tog med sig den yngste sonen till bordellen i Stockholm. Sofia Törnkvist föddes i Härnösand 1831 som yngsta dotter till en hattmakare. Också hennes mamma kom också från en hantverkarsläkt och där arbetade de flesta som garvare. När Sofia var 18 år anställdes Jonas Bäckström från Skåne som lärling i garveriet. Och snart blev han och Sofia kära i varandra. Men Jonas hade större ambitioner än att jobba som garvare och sökte sig till konstakademin i Stockholm. När han antogs som elev två år senare, ville han ha med sig Sofia. De två gifte sig och flyttade till huvudstaden. Sofias ättling släktforskaren Helena Palmgren i Umeå hittade sin farmors farmor Sofias öde mest av en slump när hon forskade om familjen. Och till en början såg det ut som Sofia och hennes Jonas skulle få ett lyckosamt liv tillsammans. Men några år efter flytten separerar paret. Deras två flickor Alma och Gustafva är då  nio och sju år gamla och yngsta barnet Elo bara ett år. Helena har läst mängder av rättegångsprotokoll och ser att Sofia bland annat döms för fylleri och har "tillfälliga arbeten" och "samlag med okända män". - Det verkar som hon bor på Ålandsgatan 16 och tar emot kunder där samtidigt som sonen bor hos henne, säger Helena Palmgren. När Jonas begär skilsmässa har Sofia suttit redan suttit på kurhus på grund av att hon fått könssjukdomen syfilis. Hon döms så småningom för horbrott och hamnar i fängelse fem gånger innan hon till slut dör 45 år gammal. - Det går inte så bra för flickorna som först flyttar till Härnösand för att bo hos släktingar. Alma dör ung och hennes utomäktenskapliga dotter blir också hon prostituerad. Gustafva hamnar på mentalsjukhus tidigt och dör där. Yngsta sonen Elo blir efter Sofias rättegång 1863 fosterhemsplacerad och flyttar den dag skolan är slut, 14 år gammal. - Det som tagit mig är den tystandskultur som funnits kring den här berättelsen, avslutar Helena Palmgren. Kartor över centrala Stockholm Sofia bodde på Ålandsgatan där många prostituerade bodde och verkade. Ålandsgatan bytte så småningom namn till Mäster Samuelsgatan. Stockholmskällan har kartor som bland annat visar hur det såg ut 1855. Stockholmskällan: Stockholm 1855 Lägenheter hyrdes ut till prostituerade Ett dokument funnet i poliskammarens arkiv i Göteborg visar hur fastighetsägare och mellanhänder tjänade pengar på prostitutionen i staden. Bakgrunden är att ett antal boende i några speciella kvarter i staden klagade på att de blev störda av trafiken i deras hus. En polis skrev då ner vad han visste om dessa fastigheter. Ett antal fastighetsägare i området hyrde ut hela sina hus till en person, ofta en kvinna, som i sin tur hyrde ut lägenheter per dag till prostituerade kvinnor, i båda leden tog man bra betalt. Kvinnorna som hyrde lägenheterna betalade mellan fem till sju kronor om dagen i hyra, i hyran ingick ofta morgonkaffe. Polisen kunde berätta vilka hus som hyrdes ut på detta sättet, vad alla inblandade hette och vilka summor som skiftade ägare, men han konstaterar i slutet av sin rapport att det nog ändå är bäst att låta den här verksamheten fortsätta eftersom man då vet var man har de prostituerade kvinnorna. Om de kvinnor hvilka nu äro boende vid Öfra Kyrkogatan och Ekelundsgatan skulle avhysas derifrån, då kommo de säkerligen att söka sig bostäder på hotellen och sedermera såväl dagar som nätter kringstryka å gatorna derigenom åstadkomma mycket mera ondt än hvad de nu göra då de hafva bestämda bostäder och kunna under sträng polisuppsigt hållas inom hus. Ur polisrapport från Göteborg 1896 Karl-Magnus Johansson, arkivarie på Riksarkivet Göteborg berättar att mellanhänderna ofta var före detta prostituerade. En av dem hade när hon dog en 15-årig son som ärvde verksamheten efter sin mor. Sonen tjänade sannolikt någonstans mellan fyra till sextusen kronor om året under en tid då en vanlig arbetare tjänare cirka fem-sexhundra. Ny teknik transkriberar handskrivna dokument  Det var ingen tillfällighet att det här dokumentet det ligget nämligen i en dokumentserie som fått extra uppmärksamhet en tid. En del av arkiven efter Poliskammaren i Göteborg har nämligen valts ut för att testa ny teknik som går ut på att lära datorn att läsa handskriven text och göra om den till maskintext. Den som har svårt att läsa gammal stil skulle alltså kunna få hjälp av tekniken på detta sätt. Från skiftet januari-februari 2021 kommer det att vara möjligt att via sin dator söka i det här materialet, berättar Karl-Magnus Johansson. Här finns länk till det transkriberade materialet: Automatiserad handskriftstolkning från Poliskammaren Det här pilotprojektet sker i samarbete mellan Riksarkivet Göteborg och Göteborgs universitet. Mycket arbete har också utförts av privatpersoner, inte minst släktforskare. De har, med sin vana vid att läsa äldre skrivstilar kunnat i ett första steg lära datorn att känna igen det handskrivna materialet och transformera det till skrivtecken. I det steget lyckades man uppnå en korrekthet om 97%. I nästa steg rättades felen till genom en kontroll mot originalet, för att kunna uppnå ännu större träffsäkerhet. Det här materialet består av polisrapporter från 35 år, 1868 till 1902, från detektiva avdelningen vid Göteborgs polis. Det är en period då stadens befolkning mer än fördubblas. Dessutom flyter enorma mängder, cirka 600 000 emigranter genom staden, och många av dem återfinns i polisrapporterna. Kanske har de blivit av med sin emigrantkoffert eller själv gjort något som väckt polisens intresse. - Jag bedömer att det finns cirka 100 000 namn i de här rapporterna som alltså kan ge släktforskare ingångar till annat material, domstolshandlingar och liknande, säger Karl-Magnus Johansson. Det här är ett pilotprojekt för att testa tekniken, efter en utvärdering kommer man att ta ställning till om det kan bli någon fortsättning. - Det är visserligen 22 500 sidor som har bearbetats nu, men det motsvarar en och en halv hyllmeter och Riksarkivet har ungefär 80 hyllmil dokument. - Så det är en bit kvar, slutar arkivarie Karl-Magnus Johansson. Vill du höra mer om husen som hyrdes ut till prostituerade och om  transkriberingen av handskrivna dokument finns två extra avsnitt nedan att lyssna till under "höjdpunkter från avsnittet". Programmet är gjort av Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström Uppläsare: Patrik Paulsson slaktband@sverigesradio.se

Režisér Dan Svátek na sebe naposledy upozornil filmem Úsměvy smutných mužů. Dále je podepsán například pod televizní minisérií Stockholmský syndrom nebo snímkem Hodinu nevíš. Teď dokončuje film Spící město, pro který si vybral mimo jiné jihočeské lokace.

Filantropi, förmynderi, hembesök. Barnhälsovårdspsykolog Malin Bergström samtalar om barnhälsovårdens historia - och framtid - med Ann-Marie Stenhammar, pensionerad barnsjuksköterska och Lotta Lindfors, vårdutvecklare och barnsjuksköterska. Läs mer: * Föreningen Mjölkdroppen i Stockholm: Mjölkdroppen - barnavårdscentralernas föregångare (http://www.mjolkdroppen.se/index.php/historik) * Stockholmskällan: Föreningen Mjölkdroppen – kort historik 1906 (https://stockholmskallan.stockholm.se/post/28854) * Tidskriften Sjukhuset 7-8, 1981: Mjölkdroppen - Barnhälsovårdens pionjär (PDF) (https://www.mjolkdroppenhelsingborg.se/download/historia.pdf) * Wikipedia: Barnavårdscentral (https://sv.wikipedia.org/wiki/Barnavårdscentral) Lyssna också på: * BVCpodden 34: Utökat hembesök från BVC (del 1 av 2): Varför det? (https://bvcpodden.fireside.fm/34) * BVCpodden 35: Utökat hembesök från BVC (del 2 av 2): Så går det till (https://bvcpodden.fireside.fm/35) Special Guests: Anne-Marie Stenhammar and Lotta Lindfors.

Vítejte u dalšího přehledu nových audioknih. Co přinesl právě uplynulý týden? Před několika lety vedl významný kulturní antropolog Noriyuki Ueda dvoudenní osobní rozhovor s dalajlamou. Vzešla z něj kniha Co je nejdůležitější, kterou nyní ve zvukové podobě a v interpretaci Libora Hrušky a Lukáše Hlavici vydává nakladatelství Pragma. Stockholmský detektiv Fabian Risk není posluchačům audioknih neznámý. Tentokrát mu jeho autor Stefan Ahnhem připravil další temný případ Devátý hrob. V interpretaci Pavla Soukupa ho vydává Euromedia Group pod novou audioknižní značkou Témbr. Logo Témbr je též na obálce nového thrilleru autora bestsellerů Ta přede mnou a Věř mi J. P. Delaneyho. Audioknihu Dokonalá manželka si poslechnete v podání Tomáše Pavelky a anotace slibuje, že ji neodložíte, dokud neskončí. Stejný vydavatel, byť pod značkou Ikar, připravil i zvukovou verzi mimořádně vyzrálého a do poslední minuty napínavého debutu plného falešných stop, který napsala Lesley Kara. Audioknihu Fáma čtou Jana Stryková a Milena Steinmasslová. Barbara Nesvadbová vyzpovídala dvanáct předních českých lékařů z nejrůznějších oborů. Mluvila s nimi o jejich práci, o zdraví, o vztahu k pacientům, o jejich láskách, víře, která je provází, o životě. A je z toho audiokniha Hovory s doktory v podání Jaroslava Plesla, kterou vydává Universum. Na nejzlobivější třídu v Žabokudlách je nasazen speciálně trénovaný pedagogický kalibr. Podaří se zlikvidovat Mstivou Soňu dřív, než žáky zpacifikuje? Audioknihu Jak se zbavit Mstivý Soni českého autora Jiřího Holuba čte David Novotný a vydává Tympanum. Druhý díl loni započatého cyklu historických detektivek s bratrem Cadfaelem, známých z televizního seriálu s Derekem Jacobim v hlavní roli vydává OneHotBook. Audioknihu Jeden mrtvý navíc čte a z její obálky shlíží Pavel Soukup. Hadrovým panákem vše začalo, Loutkářem to pokračovalo. A teď je tu Konec hry: nejtěžší případ, který kdy detektivové Wolf a Baxterová řešili – a který nemusejí přežít. Témbr představuje další thriller Daniela Cola v interpretaci Moniky Žákové a Martina Stránského. Ledový drak je první dětskou knihou George R. R. Martina, autora kultovní Hry o trůny. Posluchače přenese do kouzelného světa plného nebezpečí, odvážných činů a opravdového, obětavého přátelství. V interpretaci Marie Štípkové, v produkci vydavatelství Tympanum. Audioknižní podobu románu Roberta A. Heinleina Měsíc je drsná milenka vydává Walker & Volf. Klasika světové science-fiction ověnčená žánrovou cenou HUGO je akčním, drsným a nečekaně vtipným románem. Přečte vám ho Luboš Ondráček. Východní moudrost a moderní zkratky k zastavení času a nalezení úspěchu, štěstí a klidu – to je bestseller podle New York Times Městský mnich, v němž už celá řada čtenářů našla odpovědi na své otázky. V audioknižní verzi ho vydává Pragma v interpretaci Filipa Švarce. Mezi tiárou a orlicí I je první díl dramatického příběhu z druhé poloviny 11. století, který sleduje osudy pětice Přemyslovců, synů knížete Břetislava, svářících se o moc v Českých zemích. Napsal Vlastimil Vondruška, čte Jan Hyhlík, vydává Tympanum. Nejbohatší muž v Babylóně je bestsellerem George S. Clasona, který nabízí správný pohled na ekonomiku a řešení vašich osobních finančních problémů. Nejslavnější knihu, která byla napsána na téma bohatství, čte Ondřej Novák, vydává Pragma. V historickém románu Osamělý rváč Miloše Václava Kratochvíla ožívá Heřman Kryštof Russworm – vynikající voják, prozíravý vojevůdce, nezkrotný rebel, který se rval s vlastním životem stejně jako se svými nepřáteli. Audioknihu čte Petr Třebický, vydává Čti mi! Život Harryho Bosche je v troskách. Jeho dům, poškozený zemětřesením, je odsouzen k demolici, opustila ho přítelkyně a jeho pití se vymyká kontrole. Posledný kojot je 4. dílem boshovské série Michaella Connelyho, který čte Ivo Gogál a vydává Publixing a Slovart. Drogová válka otřásá předměstím Paříže a tým kapitána Victora Costy stojí proti nemilosrdným zabijákům. Kdo jsou ale praví původci toho krveprolití, které brzy zachvátí celé město? Audioknihu Teritoria napsal Olivier Norek, čte Martin Stránský, vydává Audiotéka a Práh. Music: www.bensound.com

Lucie Bechynková a Barbora Krčmová vypráví o Stockholmském syndromu a hodně zvráceném manželství.

I dagens avsnitt får vi ta del av en serie brev som inkommit till sedlighetspolisen i Stockholm under reglementeringen under den senare hälften av 1800-talet - tidiga 1900-talet; Prostituerade kvinnor, kvinnor som anklagats för prostitution, män som anger kvinnor som prostituerade och män som anmäler kvinnor som farliga smittobärare. En del av vår historia talande för dagens kvinnosyn, och föreställningar om mäns respektive kvinnors sexualitet.    Vi får också stifta bekantskap med Siri B. Bengtén som är konstnärlig ledare på Altitudteatern och snart aktuell med en ny pjäs som är som vår pod fast teaterversionen - Minns du Zenobia? heter den.   Källor till dagens avsnitt:   Andersson, Mathilda, 4 januari 1886, SE/SSA/ÖÄ/Prostitutionsavdelningen/E2.   Erigson, M.S., Johansson, Ingrid Sofia, Sundin, Anna Christina, 1869, SE/SSA/ÖÄ/Prostitutionsavdelningen/E1.   Dagens Nyheter, 30 oktober 1909, SSA/0836/Anton Nyströms samling/C: bunt 28.   Wedin, Klara, 25 september 1894, SE/SSA/0024/02/Överståthållareämbetet/Prostitutionsavdelningen/E I volym 1.   Överståthållarämbetet (1634-1967), 1899-1905, SE/SSA/0024/02 Överståthållarämbetet för polisärenden 4, prostitutionsavdelningen D5a1 volym 5.   Andersson, Gustaf, 1859-1918, SE/SSA/ÖÄ/Prostitutionsavdelningen/E2.   Okänd författare, 24 maj 1863, SE/SSA/ÖÄ/Prostitutionsavdelningen/E2.   Okänd författare, 28 augusti 1867, SE/SSA/ÖÄ/Prostitutionsavdelningen/E2.   Karlson, O.F., Stockholms sedlighetspolis, 1885, SE/SSA/ÖÄ/Prostitutionsavdelningen/E1.   Bild: Signe Wilhelmina Wiberg, 1894, polisens bild från häktningen av Wiberg för prostitution,  SE/SSA/0023/01/Överståthållarämbetet för polisärenden 3, Kriminalavdelningen, Fotografier, alfabetiskt ordnade 1893-1907 (D Xib:15).   Samtliga finns digitaliserade på Stockholmskällan! Vilken tid vi lever i, va!

I detta avsnittet: Historien om Greger och hans brorsa, Stugfestivalen, samt en Stockholmsk bojkott. DET! Och mycket mer! Festivalpodden är en del av Sveriges bästa musiksajt Hymn. Det innebär att ni även kan lyssna på avsnittet via deras hemsida. Det gör ni HÄR Ni hittar också avsnittet på iTunes, alla möjliga podcastappar, samt här nedan […] The post Festivalpodden: Episod 229 – Greger appeared first on Festivalpodden.

Bokcirkeln läser Maria Sandels novell Vid Svältgränsen. Medverkar gör Victor Eriksson från Stockholm som är journalist och lärare, samt Mikaela Månsson från Ängelholm som är psykolog. Det har blivit dags för vårt första bokcirkelsamtal. Tillsammans har vi läst Maria Sandels novell Vid Svältgränsen. Du måste inte ha läst novellen för att lysnna på avsnittet. Vi har försökt förklara och beskriva så att alla ska kunna hänga med. Vill du läsa novellen finns den fritt tillgänglig via Stockholmskällan. Novellen finns också i Maria Sandels första novellsamling Vid svältgränsen, och den finns i den textsamling som Maria Sandel-sällskapet nyligen gett ut som heter Två röda pennor. Ett bra tips är att först lyssna på avsnitt två av den här podcasten, som handlar om Maria Sandel och som ger en bakgrund till hennes liv och författarskap. Klicka här för att komma till avsnittet! Mikaela har en egen podcast som jag vill tipsa om. Läsa böcker heter den och finns på iTunes och Radio AF. Perfekt för dig som inte kan få nog av böcker! Delta gärna i diskussionen om novellen på podcastens Facebook-sida. Klicka här för att komma dit! Maria Sandels böcker: 1908 - Vid svältgränsen och andra berättelser 1909 - Familjen Vinge 1913 - Virveln 1919 - Hexdansen 1924 - Droppar i folkhavet 1927 - Mannen som reste sig

Bokcirkeln läser Maria Sandels novell Vid Svältgränsen. Medverkar gör Victor Eriksson från Stockholm som är journalist och lärare, samt Mikaela Månsson från Ängelholm som är psykolog. Det har blivit dags för vårt första bokcirkelsamtal. Tillsammans har vi läst Maria Sandels novell Vid Svältgränsen. Du måste inte ha läst novellen för att lysnna på avsnittet. Vi har försökt förklara och beskriva så att alla ska kunna hänga med. Vill du läsa novellen finns den fritt tillgänglig via Stockholmskällan. Novellen finns också i Maria Sandels första novellsamling Vid svältgränsen, och den finns i den textsamling som Maria Sandel-sällskapet nyligen gett ut som heter Två röda pennor. Ett bra tips är att först lyssna på avsnitt två av den här podcasten, som handlar om Maria Sandel och som ger en bakgrund till hennes liv och författarskap. Klicka här för att komma till avsnittet! Mikaela har en egen podcast som jag vill tipsa om. Läsa böcker heter den och finns på iTunes och Radio AF. Perfekt för dig som inte kan få nog av böcker! Delta gärna i diskussionen om novellen på podcastens Facebook-sida. Klicka här för att komma dit! Maria Sandels böcker: 1908 - Vid svältgränsen och andra berättelser 1909 - Familjen Vinge 1913 - Virveln 1919 - Hexdansen 1924 - Droppar i folkhavet 1927 - Mannen som reste sig

Maria Sandel är en av våra tidigaste arbetarförfattare och en av få kvinnor ur arbetarklassen som vid nittonhundratalets början lyckades skriva och ge ut böcker. VI GER UT MARIA SANDELS BÖCKER. LÄS MER HÄR! Maria Sandel föddes 1870 i Stockholm som dotter till drängen Carl Gustav Sandell och trikårstickerskan Maria Charlotta Killander. Fadern avled tidigt och Maria Sandel växte upp med sin ensamstående mor. Maria Sandel Maria Sandel hade tidigt litterära ambitioner. Hennes första dikter fick hon publicerade i tidningen Nordstjernan under sin vistelse i Amerika, där hon arbetade som hushållerska. När hon återkom till Sverige flyttade hon in hos sin mor och tillsammans drev de en liten mjölkbod. Utöver försäljningen från den försörjde de sig på stickning av trikåer och strumpor, samt genom att ta emot inackorderade. Under den här tiden skrev Maria Sandel kamplyrik i den socialistiska pressen. Hon går också med i Stockholms allmänna kvinnoklubb och brinner framförallt för kvinnans rättigheter inom den socialistiska rörelsen. Vid svältgränsen Så småningom tvingades de lägga ner mjölkboden och flytta. Deras lägenhet hade dömts ut av hälsovårdsmyndigheten och de fick en nödbostad på Kungsholmen. Där bodde fattiga och frånskilda kvinnor med sina barn. Området kallades i folkmun för Skogshyddan och bestod av enkla baracker där både buller och kyla trängde igenom de tunna väggarna. Maria Sandels mor dog 1908 och därefter levde hon ensam. Det fanns en stor mytbildning kring hennes gestalt redan under tiden då hon levde. Hon sägs knappt ha setts utanför dörren. Barnen i området kallade henne "dövan" och hennes hem var ett "spökrum". Maria Sandel hade vid trettioårsåldern nämligen både nedsatt hörsel och syn, något som säkerligen bidrog till att göra det svårt för henne att umgås med andra människor. Sin första bok, Vid svältgränsen och andra berättelser, ger hon ut 1908. Därefter skriver hon ytterligare sex böcker i den lilla nödbostaden. I sina böcker skildrar hon fattiga förhållande på realistiskt vis, och hennes böcker handlar inte sällan om kärlek, moral och klasskamp. Bokcirkel - Två röda pennor I första delen av vår gemensamma bokcirkel ska vi läsa Maria Sandels texter i boken Två röda pennor som Maria Sandel-Sällskapet gett ut tillsammans med Karl Östman-sällskapet. Läs mer om bokcirkeln här. Boken köper du av Maria Sandel-Sällskapet genom att skriva till kassören Kjersti på kjersti.bosdotter@ifmetall.se Vi ska läsa boken till den 22 mars, då några av er lyssnare kommer medverka i podcasten för att prata om boken. Bibliografi 1908 - Vid svältgränsen och andra berättelser 1909 - Familjen Vinge 1913 - Virveln 1919 - Hexdansen 1924 - Droppar i folkhavet 1927 - Mannen som reste sig Hennes böcker och några av hennes kortare texter finns på nätet via Litteraturbanken och Stockholmskällan. Research Som alltid är det svårare att finna forskning och biografier om de kvinnliga arbetarförfattarna. Till det här avsnittet har jag dock haft stor hjälp av antologin Vardagsslit och drömmas språk och kapitlet om Maria Sandel, författat av Tilda Maria Forselius. Dessutom har Lars Furuland skrivit en text som finns på Litteraturbanken. I tidningen Parnass (NR 3 2009) finns ett kapitel skrivet av Tilda Maria Forselius. Nordisk Kvinnolitteratur har ett kapitel om Maria Sandel. Maria Sandel-sällskapet har dessutom mycket information på sin hemsida, där de redogör för en mängd artiklar (som dock i många fall repeterar redan känd fakta). Musik i avsnittet Jahzzar – Lift off Kevin MacLeod - Unanswered Questions Kevin MacLeod - Enchanted Journey

Maria Sandel är en av våra tidigaste arbetarförfattare och en av få kvinnor ur arbetarklassen som vid nittonhundratalets början lyckades skriva och ge ut böcker. VI GER UT MARIA SANDELS BÖCKER. LÄS MER HÄR! Maria Sandel föddes 1870 i Stockholm som dotter till drängen Carl Gustav Sandell och trikårstickerskan Maria Charlotta Killander. Fadern avled tidigt och Maria Sandel växte upp med sin ensamstående mor. Maria Sandel Maria Sandel hade tidigt litterära ambitioner. Hennes första dikter fick hon publicerade i tidningen Nordstjernan under sin vistelse i Amerika, där hon arbetade som hushållerska. När hon återkom till Sverige flyttade hon in hos sin mor och tillsammans drev de en liten mjölkbod. Utöver försäljningen från den försörjde de sig på stickning av trikåer och strumpor, samt genom att ta emot inackorderade. Under den här tiden skrev Maria Sandel kamplyrik i den socialistiska pressen. Hon går också med i Stockholms allmänna kvinnoklubb och brinner framförallt för kvinnans rättigheter inom den socialistiska rörelsen. Vid svältgränsen Så småningom tvingades de lägga ner mjölkboden och flytta. Deras lägenhet hade dömts ut av hälsovårdsmyndigheten och de fick en nödbostad på Kungsholmen. Där bodde fattiga och frånskilda kvinnor med sina barn. Området kallades i folkmun för Skogshyddan och bestod av enkla baracker där både buller och kyla trängde igenom de tunna väggarna. Maria Sandels mor dog 1908 och därefter levde hon ensam. Det fanns en stor mytbildning kring hennes gestalt redan under tiden då hon levde. Hon sägs knappt ha setts utanför dörren. Barnen i området kallade henne "dövan" och hennes hem var ett "spökrum". Maria Sandel hade vid trettioårsåldern nämligen både nedsatt hörsel och syn, något som säkerligen bidrog till att göra det svårt för henne att umgås med andra människor. Sin första bok, Vid svältgränsen och andra berättelser, ger hon ut 1908. Därefter skriver hon ytterligare sex böcker i den lilla nödbostaden. I sina böcker skildrar hon fattiga förhållande på realistiskt vis, och hennes böcker handlar inte sällan om kärlek, moral och klasskamp. Bokcirkel - Två röda pennor I första delen av vår gemensamma bokcirkel ska vi läsa Maria Sandels texter i boken Två röda pennor som Maria Sandel-Sällskapet gett ut tillsammans med Karl Östman-sällskapet. Läs mer om bokcirkeln här. Boken köper du av Maria Sandel-Sällskapet genom att skriva till kassören Kjersti på kjersti.bosdotter@ifmetall.se Vi ska läsa boken till den 22 mars, då några av er lyssnare kommer medverka i podcasten för att prata om boken. Bibliografi 1908 - Vid svältgränsen och andra berättelser 1909 - Familjen Vinge 1913 - Virveln 1919 - Hexdansen 1924 - Droppar i folkhavet 1927 - Mannen som reste sig Hennes böcker och några av hennes kortare texter finns på nätet via Litteraturbanken och Stockholmskällan. Research Som alltid är det svårare att finna forskning och biografier om de kvinnliga arbetarförfattarna. Till det här avsnittet har jag dock haft stor hjälp av antologin Vardagsslit och drömmas språk och kapitlet om Maria Sandel, författat av Tilda Maria Forselius. Dessutom har Lars Furuland skrivit en text som finns på Litteraturbanken. I tidningen Parnass (NR 3 2009) finns ett kapitel skrivet av Tilda Maria Forselius. Nordisk Kvinnolitteratur har ett kapitel om Maria Sandel. Maria Sandel-sällskapet har dessutom mycket information på sin hemsida, där de redogör för en mängd artiklar (som dock i många fall repeterar redan känd fakta). Musik i avsnittet Jahzzar – Lift off Kevin MacLeod - Unanswered Questions Kevin MacLeod - Enchanted Journey

Bar Cental, rostfritt, pluse och sorl. För det sista avsnittet 2016 träffar Jonatan upp Mattias Skoog, årets bartender 2014, igenkänd från bland annat Linje Tio/Tjoget osv. Avsnittets drink blir välkända Moscow Mule. Det blir ett härligt samtal om ginger beer, ljumna blindprovningar, modern Stockholmsk barhistoria, Bacardi Legacy, BCA, service samt mycket mycket mer. Stort tack för att ni lyssnar. Note: Special/Julbonus: Besök gärna caliroots.se ange rabattkoden: medellerutanis för 20% Off. Stort tack till Caliroots Med Jonatan Östblom Smedje Klipp : David Holm Grafik : Erik Lindahl

Den här gången träffar jag Hanna Bjärgård som är en mycket uppskattad och uppmärksammad ledare inom Polisen. I dag är hon Lokalpolisområdeschef i Stockholm/Skärholmen. Hon har verkligen gjort sin karriärresa inom polismyndigheten och efter polishögskolan haft en hel del olika roller som yttre befäl, enhetschef och chef för ingripandesektionen. Hon har fått utmärkelser som konungens kompassros för sitt ledarskap och har flera gånger varit högt rankad på ledarnas lista över Framtidens kvinnliga ledare. Just nu är hon också nominerad som årets ledare, ett pris som utses på Framtidsgalan som Framtidsverket arrangerar för offentlig sektor. Ja ni hör, det här är en person som vi behöver lära känna och ta del av hennes tankar, så häng med och lyssna! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Veckans Vetenskapsradion Forum ägnas åt mobilappar, de små datorprogrammen i våra smartphones som exempelvis låter oss hålla kontakt och dela med oss av våra mobilbilder via sociala medier. Malin Avenius träffar forskarna Beata Jungselius, Thomas Hillman och Alexandra Weilenmann som berättar om hur de sociala medierna har fått oss att ändra beteende när vi till exempel går på museer. Via tjänster som Instagram, Twitter och Facebook publicerar många museibesökare bilder och korta texter under tiden som de vandrar runt i utställningarna så att vänner och bekanta kan ta del av upplevelsen, och på så vis skapar många sin egen version av utställningen. Dessutom recenserar Tobias Svanelid och Urban Björstadius apparna Årets dagar från Nordiska museet, Kringla från Riksantikvarieämbetet, Sthlm bilder från Stockholmskällan och Stockholms stad och Tatuera dig från Sjöhistoriska Programledare är Urban Björstadius.

Historien om Margareta Klipper som lurades bort från hemmet och hamnade på en fransk bordell har berättats i långa tider på öarna i Göteborgs norra skärgård. Om den är sann vet ingen, men säkert är att den har fungerat i avskräckande syfte. Runt förra sekelskiftet gjordes stora ansträngningar för att unga kvinnor inte skulle ge sig av hemifrån. Det man var rädd för var att unga kvinnor skulle bli offer för det som kallades för vit slavhandel. Flera föreningar, både i Sverige och utomlands arbetade för att upplysa och praktiskt hjälpa unga kvinnor som var på resande fot. Historien om Margareta Klipper Det berättas att Margareta Klipper var en kaptensdotter som kom från Instön, en ö innanför Marstrand. När hon förlorade sina föräldrar och sin bror hamnade hon på Björkö, lite längre söderut längs kusten. Där på en plats som heter Björkö huvud, kom hon i tjänst som piga hos en annan gammal Instö-bo, Anders Svensson. Hos honom och hans fru fick Margareta bland annat den viktiga uppgiften att ta hand om familjens lille son Alexander. Historien om Margareta Klipper och hennes hemska öde är som ett skillingtryck. Själva kulmen på berättelsen är placerad i augusti 1789. Bengt Knutsson som är hembygdsforskare på Björkö kan berättelsen väl. -Den här dagen i Augusti 1789 var Margareta ensam hemma, eftersom hennes husbondefolk hade gått iväg till grannarna tillsammans med barnen, berättar han. -Hon satt på farstutrappan när det kom två sjömän vandrande upp från hamnen vid Björkö huvud och de frågade om de kunde få köpa lite mjölk och ägg. De två berättade att de kommit till Björkö med ett franskt skepp som låg nere i hamnen, och efter en stund erbjöd de henne att följa med ner för att titta på skeppet. Det gjorde hon, och det visade sig vara ett fint fartyg med ett överdåd av lyx. De samma sig nere i salongen och hade trevligt, när det plötsligt kom en man och sa att de genast måste ge sig av till Kalvsund, som ligger ett par kilometer från platsen där de satt. -Men när de närmade sig Kalvsund påstod de plötsligt att de inte kunde gå in till Kalvsund utan genast måste ge sig av till sin hemmahamn i  Normandie. Det går förstås riktigt illa. Berättelsen om Margareta Klipper fortsätter med hur hon själv förstår hur illa det är ställt. När hon kom till Frankrike förstod hon att hon kidnappats och blivit föremål för vit slavhandel och skulle hamna på ett glädjehus, berättar Bengt. Hon arbetade på den franska bordellen i ett par år, när en kapten vid namn Paul Sand fick höra talas om henne och köpte henne fri. Efter ett år gifte de sig, de fick flera barn, och med tiden barn-barn. Det äldsta barnbarnet hette Edmund Sand och han blev lots i den franska hamnen Rouen. Och så kommer dagen då han ska lotsa ett svenskt fartyg in till kaj. -Edmund hörde att de talade svenska på båten, och snart stod det klart att den svenske kaptenen var från Björkö. Edmund bjöd hem honom för att han skulle få träffa sin svenska farmor Margareta, som blev överlycklig för att få livstecken hemifrån. Den svenske kaptenen, som sägs ha hetat Sven Nilsson, berättade för Margareta om allt som hänt hemma på Björkö under alla år hon hade varit borta. Hon fick veta att Alexander numer var en viktig man i Öckerö socken, med uppdrag som nämndeman och som därtill ägde nästan hela Björkö huvud. Kaptenen fick också med sig presenter hem till Björkö. Det var två stycken mangelträ. Det ena skulle Alexander ha, och det andra Alexanders äldsta dotter Anna-Britta. -Och det lustiga är att de här båda träna finns kvar än idag, berättar Bengt Knutsson, och tillägger skrattande: -Och det är väl det som gör att historien är sann – eller? Vi åker tillsammans åker Kerstin Lännerbo  på gården Björkö Sörgård, för att titta på en av de här franska gåvorna som hon har kvar  hemma hos sig. Kerstin är ättling till Alexander och hans äldsta dotter. Det är ett fint mangelträ med årtalet 1719 ordentligt inkarvat och Kerstin vårdar det ömt. -Det har alltid funnits här. Min mamma berättade att det var från Frankrike och att det kommit hit som ett livstecken från Margareta i Frankrike. Kerstin har aldrig använt mangelbrädan, men hennes farfar hade den alltid stående vid spisen och använde den för att skära sin tobak på baksidan. Och det är inte till salu, svarar hon bestämt. -Jag har inte råd att skänka det till hembygdsföreningen ens en gång, säger Kerstin Lännerbo. Bengt Knutsson visar mig platsen där Margareta Klipper skulle ha bott. Så vi traskar tillsammans längs en grusväg, ner till en havsvik vid Björkö huvud. Han pekar på en plätt och berättar att där bodde Nathan Odenvik, en ättling till Alexander, och den som har skrivit ner berättelsen om Margareta Klipper. Bengt berättar att Alexander har många släktingar på ön. -Jag skulle tro att det finns  4-500 stycken. Och på hela ön bor det bara ungefär 1500 människor, säger han. Nu är Nathan Odenviks hus borta, bara stengrunden finns kvar. Likadant är det med Alexanders gamla hus, bara stenkistan i botten ligger kvar på marken. Jag frågar om en av de många konstiga detaljerna i historien, nämligen vilket språk de pratade med varandra, de som kom från skeppet och Margareta, för det påstås att de kunde prata obehindrat med varandra. -Ja det sägs ju att de pratade svenska, men jag har också funderat mycket på det. Det är ju lite märkligt egentligen? Ja, det är mycket i den här historien som är märkligt. Den är full av detaljer men när man kollar dem lite mer ingående så finns det gott om luckor. En del av dessa luckor kanske Hjördis Dangardt på den lilla ön Fjällsholmen kan täppa till. Hennes ö ligger mitt emellan Instön och Björkö, och Hjördis Dangardt som är en mycket rutinerad släktforskare som vet allt som är värt att veta om livet på de här öarna i gamla tider.  Hon har försökt utröna hur mycket som går att belägga i arkivmaterialen av den här berättelsen. -Jag har kunnat belägga att Anders Svensson flyttade från Instön till Björkö huvud, och namnen på hans fru och barn stämmer också, berättar hon. -Men med Margareta Klipper är det värre. Det finns ingen med det namnet vare sig på Instön eller Björkö, och det går heller inte att hitta några personer som skulle passa in på hennes förmodade familj. Men att folkbokföringsmaterialet haltar under den här tiden är inte så konstigt. -Det gäller att komma ihåg att detta var en mycket märklig tid här på kusten, berättar Hjördis Dangardt. Två olika omständigheter sammanföll. Dels pågick en av de riktigt stora sillperioderna, och dels pågick den så kallade Port Franco, frihamnsperioden, på Marstrand som ligger nära alla dessa öar. När sillen kom till västkusten så kom också folk hit, i stora skaror från hela landet, i vissa socknar både dubblades och tredubblades befolkningsmängden. Ovanpå det hamnar Margareta Klipper-berättelsen alltså mitt i Porto Franco-tiden på Marstrand. Det var en tid om nästan 20 år då staden var fri från alla de restriktioner som annars rådde i landet. Här rådde handels- och religionsfrihet.  Här fanns inga skråbestämmelser och dömda brottslingar fick leva och verka på ön. Också öarna i Marstrands närhet påverkades av porto-franco bestämmelserna som avskaffades efter 20 år för att det blev för svårt att hantera situationen på ön. Men det finns ytterligare skäl till att Hjördis Dangardt tvivlar på historien. Just den här sommaren var Sverige i krig, och det låg örlogsfartyg och vaktade längs med kusten. -Jag ifrågasätter hur en båt kunde komma in till Björkö för att sedan ge sig av igen utan att någon hindrade dem, säger Dangardt. Utanför Björkö låg örlogsfregatten Venus för att bevaka kusten. -Jag förstår inte att Margareta skulle kunna sitta och titta på et fridfullt hav när det i själva verket var jättemycket rörelse på havet här ikring, säger hon. De båda mangelträn finns kvar på öarna skulle ju ha varit hemförda till Björkö av en kapten som hette Sven Nilsson och var från Björkö Sörgård. -Sven Nilsson i Björkö Sörgård finns inte, säger Hjördis Dangardt bestämt. Hon har letat i allt tillgängligt folkbokföringsmaterial och också letat efter folk som hetat Sven eller Nils och som skulle kunna vara far till Sven Nilsson, men inte ens det finns. Också Bengt Knutsson är lite försiktig. Historien låter helt otrolig så därför låter den ju osann. Men, säger han, var kommer mangelträna ifrån då? -Det brukar ju vara så med alla såna här gamla historier att någonting brukar vara sant i dem. Men vad som är sanning och inte, det är ju svårt att säga, slutar Bengt Knutsson. Föreningen Vaksamhet Den här typen av historier berättades mycket runt förra sekelskiftet. Vissa var säkert sanna medan andra diktades upp för att skrämma unga kvinnor så att de inte skulle ge sig av hemifrån. Det man var rädd för var att unga kvinnor skulle bli offer för det som kallades för vit slavhandel, det som Margatera Klipper råkade ut för. Flera föreningar, både i Sverige och utomlands, arbetade för att upplysa och praktiskt hjälpa unga kvinnor som var på resande fot. Ann Hallner som är doktorand i historia vid Stockholms Universitet har i sin forskning bland annat stött på föreningen Vaksamhet. - Föreningen Vaksamhet startade 1903 i Stockholm och fick en filial i Göteborg lite senare, berättar Ann Hallner. - De samarbetade med flera nationalkommittéer mot vit slavhandel som fanns i Europa, Nordamerika och Sydamerika. Anledningen till att Vaksamhet startade består av två berättelser berättar Ann Hallner. Den ena är från England där många av den här typen av föreningar fick sin början. - Där började man prata om vit slavhandel redan i slutet av 1870- talet efter att ha upptäckt att många engelska unga flickor hade kidnappats eller förts till Belgien. För att undersöka om det var sant köpte journalisten W.T. Stead en 13- årig oskuld från landsbygden för fem pund. Flickan såldes sedan till en bordell där journalisten föreställde en köpare. Historien skrevs i tidningen Pall Mall Gazette och fick stor uppmärksamhet. Resultatet av uppmärksamheten gjorde att samtyckesåldern från 13 år till 16 år och fick också ringar på vattnet i Sverige. 1899 var det en stor konferens i London med många europeiska representanter, bl a 15 svenskar som tog med sig många tankar hem och startade föreningen Vaksamhet. Den andra början på historien är att i Sverige hade redan Fredrika Bremer förbundet i mitten av 1880- talet sett den här typen av kvinnlig arbetskraft som flyttade utomlands. De gjorde egna undersökningar men kunde inte bevisa att kvinnorna hamnat i prostitution men att de hamnat i ett osedligt leverne och många kom hem med så kallade oäkta barn och hade blivit utnyttjade. Hur arbetade föreningen Vaksamhet praktiskt? - De kallade sig själva för en kamp- och skyddsorganisation. Målet var att påverka lagstiftningen och dessutom arbetade de mycket med information, berättar Ann Hallner. De föreläste om vit slavhandel och försökte påverka myndigheter. De hade dessutom ett stort nätverk utomlands så att kvinnorna kunde vända sig till Vaksamhet när de sökte en tjänst utomlands som kunde telegrafera och ta reda på om arbetsplatsen var en "riktig" arbetsplats. Hur kända var de? I kvinnorörelsekretsar var Vaksamhet kända. De jobbade hårt med att föreläsa, men kände sig ganska motarbetade för att myndigheter och även en stor del av allmänheten tog inte problemet på allvar. - Dels erkände myndigheterna inte alltid att det fanns en vit slavhandel men framförallt att den inte ägde rum i Sverige. De försökte inleda samarbete med polisen men där fanns inget intresse för frågan. Vaksamhet och andra liknande föreningar avrådde kvinnor från att resa utomlands. Vit slavhandel och emigration kopplades ihop och skrämde de högre samhällsklasserna som ansåg att Sverige utarmades på ungdom. - Det var framförallt arbetarklassens kvinnor som låg i farozonen, särskilt gruppen tjänarinnor som arbetade i andras hem.  Hur vanligt var det så att kvinnor hamnade i vit slavhandel? - Det är omöjligt att säga och det är också en av anledningarna till att föreningen Vaksamhet hade svårt att få fram sin sak, berättar Ann Hallner.  Det var svårt att få fram siffror precis som det är idag då vi pratar om trafficing. - Jag har tittat på svenska polisutredningar från den här tiden och det är inte ett enda fall där de kunnat fälla någon för vit slavhandel. Men tittar man i USA finns det många fall där människor fälldes, bland annat en svensk man som det går att läsa om i Stockholmskällan. Se på handlingar från Stockholmskällan och läs mer om: - Det var också så skamfyllt så att även när det uppdagades fall med vit slavhandel kan man läsa i polisrapporterna att flickorna inte ville vittna eller försvann. berättar Ann Hallner. Vad hände då egentligen med den 13- åriga flickan från England? - Hon hette Eliza Armstrong och blev nog inte sexuellt utnyttjad eftersom den första kunden var journalisten som skrev artikeln. Men hon visste ju inte om det utan trodde att det var på riktigt. De hade också undersökt hennes oskuld hos en barnmorska och blivit utsatt för detta. - Hon skickades till Frankrike där Frälsningsarmén tog hand om henne. Hon kom tillbaks till England och hennes pappa stämde journalisten som fick sitta i fängelse några månader. Anledningen till att flickan såldes var att den alkoholiserade mamman behövde pengar, avslutar Ann Hallner. Läs mer om:   Lyssna även till: Rådgifvaren 1909 Föreningen Vaksamhet delade ut skriften Rådgifvaren 1909 till unga kvinnor och skrev så här i den: ”’Rådgifvaren’ är skrifven i syfte att tjäna dig, som nu skall lämna hemmet för att förtjäna ditt bröd bland främlingar. Den är utgifven af föreningen Vaksamhet, som grundades i ändamål att skaffa dig skydd och hjälp i de städer och på de orter, dit skickelsen för dig, vare sig i ditt hemland eller i utlandet.” s. 3. Tydligt att de absolut inte rekommenderar att man far utomlands, och om man gör det är det endast de kristna kvinnoorganisationerna eller skandinaviska präster som är att lita på. Man skall heller inte lita eller fråga män (om de inte är poliser) om någonting. ”Du är ung och oerfaren, du har intet begrepp om världens ondska och de snaror, som kunna läggas för dig. Akta dig särskildt för obekanta, som vilja locka dig från din plats och erbjuda dig en enligt deras utsago både bättre och lättare anställning. Många unga flickor har gått förlorade just på detta sätt. Följ därför aldrig obekanta personer, som vilja anvisa dig bostad och söka skaffa dig tjänst!” s. 5 ”Var alltid försiktig och tillbakadragen; stifta ej för hastigt bekantskaper. Välj med omsorg ditt umgänge och var ej förtrolig med kamrater eller dem du arbetar tillsammans med, förrän du fullt försäkrat dig om deras redbarhet och goda karaktär.” s. 5. Förespråkar flit, att inte sträva efter mer betalt eller lättare jobb, att be till Gud, att vara vänlig och tjänstvillig och tacksam. S. 5-6. Känns som om man vill göra det lätt för arbetsgivarna. Klart drag av disciplinering och kontroll. En del pratiska råd vid resa om baggage och var man förvarar sina pengar, samt att man bör sitta i damkupé. Männen nämns egentligen aldrig, men att de är det stora hotet är väldigt tydligt. ”Beflita dig om ordning och renlighet. Kläd dig nätt, men anspråkslöst, och sätt upp ditt hår enkelt. Bär du håret krusadt eller med lugg och valkar, kan du lätt ådraga dig dåliga och opålitliga människors uppmärksamhet och därigenom gå miste om goda platser och aktningsvärda bekantskaper. Låt icke narra dig att slösa penningar på onödigt prål för att kunna täfla med andra; var istället sparsam och gör det till regel att lägga af en bestämd del af din lön.” s. 6. ”En enkel, anständig klädedräkt och ett lugnt, höfligt sätt äro undgängligen nödvändiga för hvarje kvinna, som reser ensam. Hon kommer då ej att väcka uppmärksamhet och gör på samma gång ett godt intryck på sådana medresande, som kunna vara henne till verklig hjälp och trefnad.” s. 10. Är uppenbart att det är kvinnan som ska anpassa sig och förändra sig så hon inte verkar lockande eller sticker ut. Mannens ansvar adresseras inte, inte heller hennes föräldrars. ”Ingen har bättre utsikt att reda sig i Amerika än en frisk, redbar och duktig flicka, som kan och vill utföra vanliga husliga sysslor.” s. 12 ”Till slut ännu några råd till dig, unga flicka, hvart du än ämnar sig å utrikes ort, till hvilket främmande land eller till hvilken världsdel du än må begifva dig.// Förbehåll dig att få gå i kyrkan åtminstone hvar fjortonde dag. Är du på en ort eller i en stad, där det ej finns någon skandinavisk församling, så besök den protestantiska gudstjänst, som hålles på stället; du lär dig nog efter hand att förstå det främmande språket. Tar du in på ett ”hem” eller ”härbärge”, så deltag i de upbyggelsestunder, som där hållas. Blygs ej att visa din gudsfruktan, hvilken ställningar de personer, hos hvilka du tjänar, än må intaga till kristendomen. När du är ledig om söndagarna, så uppsök någon kristlig för-/ening af unga kvinnor. Sådana föreningar finnas numera nästa öfverallt. […] Akta dig för skvaler och onödigt prat. Läs ej dåliga böcker, som väcka orena tankar och göra dig missnöjd med din ställning samt ingifva dig begär efter skadliga förströelser. De kristliga föreningarna, tillhandahålla goda och nyttiga böcker, som du kan få låna.// Akta dig för ytliga, dåliga nöjen, gå aldrig till andra ställen, än där du kan hafva dig Gud med dig. S. 13-14. Sedan är det en lång lista med lämpliga härbergen, föreningar eller personer i olika städer runt om i världen. KFUK är den flitigaste nämnde föreningen i Sverige och i en del andra av länderna. FBFs placeringsbyrå nämns också. S. 16-53. Arkivens dag Till sist ett tips till alla som blivit är redan är intresserade av att leta i arkiv. Lördag den 10 november är det Arkivens dag vilket betyder att många arkiv öppnar sina dörrar med utställningar, föreläsningar och visningar i arkiven. Temat i år är framtiden! Läs mer: För 15:e året i rad firas Arkivens dag runt om i Sverige med öppet hus, föreläsningar och visningar. Arkivens dag har sedan 1998 arrangerats i Sverige som ett nationellt arrangemang för att väcka intresse för arkivens verksamhet. Sedan 2001 firas Arkivens dag i samtliga nordiska länder och vart 3:e år har de nordiska länderna ett gemensamt tema för dagen. Framtiden... Hur ska vi bevara vår samtid? Vem bestämmer vad som ska sparas? Vilka tekniska svårigheter måste vi övervinna nu när foton och handlingar oftast är digitala? Framtidsplaner som inte blev av visas på många ställen, till exempel i Ockelbo där du kan se på Ralph Erskines förslag till en skolbyggnad - skolan blev byggd men inte enligt förslaget. Stockholm lockar dig med jakten på spökraketer och Lund med science fiction-serier. I Göteborg får man veta mer om 2000-talets folkbokföring och framtidens släktforskning och i Eskilstuna resonerar man kring vilka spår som blir kvar i arkiven. Vill du skicka en hälsning till framtiden kan du göra det i Visby genom en tidskapsel som kommer att förvaras i arkivet.