Podcasts about New York Review Books

Sonya Walger is the author of the debut novel Lion, available from New York Review Books. Walger is a British-American actress, writer and podcaster. Walger began her career as a film and television actress in 1998 and is perhaps best known for her role as Penny Widmore in the ABC series Lost and later for starring as Molly Cobb in the Apple TV+ original For All Mankind. A student of English literature at Christ Church College at the University of Oxford and host of the literature podcast bookish, Walger is a long-time literary enthusiast whose debut novel Lion is a work of autofiction about her relationship with her father. *** Otherppl with Brad Listi is a weekly podcast featuring in-depth interviews with today's leading writers. Available where podcasts are available: Apple Podcasts, Spotify, YouTube, etc. Subscribe to Brad Listi's email newsletter. Support the show on Patreon Merch Twitter Instagram  TikTok Bluesky Email the show: letters [at] otherppl [dot] com The podcast is a proud affiliate partner of Bookshop, working to support local, independent bookstores. Learn more about your ad choices. Visit megaphone.fm/adchoices

What should great fiction do for us? That's the question asked by Edwin Frank, editorial director of New York Review Books and author of Stranger than Fiction: Lives of the Twentieth-Century Novel.  Good books—and there were many written during the past hundred years—can entertain, just as they can give us pleasure. But great ones have the ‘power to breach,' that is, to upset and provoke us, shattering our illusions about the world.  On this episode, Frank speaks with Commonweal contributor and literary critic Tony Domestic about authors like Dostoevsy, Proust, and Virginia Woolf, among others. For further reading: Fiction by Alice McDermott Mollie Wilson O'Reilly on George Eliot's double life  Tony Domestico's latest books column 

Simon Critchley reads from the opening of Mysticism, published by New York Review Books in October 2024.

A new 'Craftwork' episode about the art of literary collage. My guest is David Shields, author of How We Got Here: Melville Plus Nietzsche Divided by the Square Root of (Allan) Bloom Times Zizek (Squared) Equals Bannon and A Christian Existentialist and a Psychoanalytic Atheist Walk Into a Trump Rally, both of which are available from Sublation Media. Shields also wrote and directed a documentary film called How We Got Here, based on his book and available now on Prime and other platforms. ***Note: Here is a list of some of David's favorite works of literary collage. Shields is the internationally bestselling author of twenty-five books, including Reality Hunger (which, in 2020, Lit Hub named one of the most important books of the past decade), The Thing About Life Is That One Day You'll Be Dead (New York Timesbestseller), Black Planet: Facing Race During an NBA Season (finalist for the National Book Critics Circle Award and PEN USA Award), Remote: Reflections on Life in the Shadow of Celebrity (PEN/Revson Award), and Other People: Takes & Mistakes (NYTBR Editors' Choice). The Very Last Interview was published by New York Review Books in 2022. The recipient of a Guggenheim fellowship, two NEA fellowships, and a New York Foundation for the Arts fellowship, Shields--a senior contributing editor of Conjunctions--has published essays and stories in New York Times Magazine, Harper's, Esquire, Yale Review, Salon, Slate, Tin House, A Public Space, McSweeney's, Believer, Huffington Post, Los Angeles Review of Books, and Best American Essays. His work has been translated into two dozen languages. The film adaptation of I Think You're Totally Wrong: A Quarrel, which Shields co-wrote and co-stars in, was released in 2017 and is now available as a DVD on Prime Video. Shields wrote, produced, and directed Lynch: A History, a 2019 documentary about Marshawn Lynch's use of silence, echo, and mimicry as key tools of resistance (streaming on Prime, Peacock, AMC, Sundance, Apple, and many other platforms). I'll Show You Mine, a feature film that Shields co-wrote and was produced by Mark and Jay Duplass, was released in 2023 and is now available on Prime and several other platforms. A new film, How We Got Here, which Shields wrote and directed and which argues that Melville plus Nietzsche divided by the square root of (Allan) Bloom times Zizek (squared) equals Bannon, is streaming now on Prime and several other platforms; the companion volume is forthcoming in September 2024. *** Otherppl with Brad Listi is a weekly literary podcast featuring in-depth interviews with today's leading writers. Available where podcasts are available: Apple Podcasts, Spotify, YouTube, etc. Subscribe to Brad Listi's email newsletter. Support the show on Patreon Merch Twitter Instagram  TikTok Bluesky Email the show: letters [at] otherppl [dot] com The podcast is a proud affiliate partner of Bookshop, working to support local, independent bookstores. Learn more about your ad choices. Visit megaphone.fm/adchoices

Watch Haleh Liza Gafori and Shahzad Ismaily in a conversation about the timeless and universal appeal of the music and poetry of Rumi. Rumi was a Persian Sufi mystic and dervish from the 13th century whose spiritual writings have inspired people across borders and different faiths, making him one of the most beloved poets around the world. He has amassed a celebrity following including Brad Pitt, Chris Martin, Beyoncé, and Jay Z who are drawn to his eternal message of peace and transformation.Other singers of Rumi's poetry mentioned in the conversation: Homayun Shajarian | Mohammad-Reza Shajarian | Shahram Nazeri | ParisaHaleh Liza Gafori is a translator, vocalist, poet, and composer born in New York City of Persian descent. Her book of translations, "Gold: Poems by Rumi", was published by New York Review Books in 2022. Supported by a grant from the New York State Council on the Arts, Gafori has created a musical, cross-media performance piece based on the book, weaving translations, original text, and compositions sung in Persian and English which she debuted at the New York Public Library. Shahzad Ismaily is a Brooklyn-based musician, composer, and engineer who founded Figure 8 Recording. Often referred to as the “musician's favorite musician”, he has collaborated with many avant-garde artists and composers including Laurie Anderson, Anthony Coleman, and Marc Ribot. WMI presented Love In Exile, his collaboration with Arooj Aftab and Vijay Iyer based on their Grammy Award-nominated album, at Town Hall in 2023.More about Haleh Liza Gafori - https://www.halehliza.comMore about Shahzad Ismaily and Figure 8 Recording - https://www.figure8recording.comSupport the showStay in touch with us! Join our newsletter

When 'Divorcing' was first published in 1969, the critic Hugh Kenner penned a review for the New York Times that dismissed its author, Susan Taubes, as 'a quick-change artist donning the garments of other writers.' Tragically, merely days after the review's publication, Taubes took her own life. However, in recent years, there has been a profound reassessment of her work. In 2020, New York Review Books released a new edition of 'Divorcing,' marking a pivotal point in bringing her writings back into the spotlight. Her oeuvre, once relegated to obscurity, has now been compared to the literary prowess of her close friend Susan Sontag, as well as luminaries Renata Adler and Margaret Atwood. Guest Rosemary Kelty joins us to discuss Taubes and ‘Divorcing.'For episodes and show notes, visit: LostLadiesofLit.com Follow us on instagram @lostladiesoflit. Follow Kim on twitter @kaskew. Sign up for our newsletter: LostLadiesofLit.com Email us: Contact — Lost Ladies of Lit Podcast

Aron Aji discusses the life and work of Turkish author Ferit Edgü. Aji's translations of Edgu's excellent, austere novellas “The Wounded Age” and “Eastern Tales” were recently published in a new single volume by New York Review Books.   Become a member to support Turkey Book Talk. Members get a 35% discount on all Turkey/Ottoman History books published by IB Tauris/Bloomsbury, transcripts of every interview, transcripts of the whole archive, and over 200 reviews covering Turkish and international fiction, history and politics.

We read from the work of Palestinian poets Maya Abu Al Hayyat, Fady Joudah, Asmaa Azaizeh and Najwan Darwish, who writes: “Death has liberated me/ from the shackles of our small jailers,/ just as poetry has liberated us/ from the greatest jailer–time.” Show Notes Maya Abu Al-Hayyat's You Can Be The Last Leaf, Trans. Fady Joudah, is out from Milkweed Editions Najwan Darwish's Collection Exhausted On the Cross, Trans. Kareem James Abu-Zeid, is out from New York Review Books.  Fady Joudah curated The Baffler's series of lyric dispatches from Palestine, from which Marcia read Asmaa Azaizeh's Reflection.  We read Fady Joudah's poem Dehiscence, from his new collection Tethered to Stars.  And if you are interested in hearing much more Arabic poetry, check out the podcast Maqsouda, another Sowt production.

Today we will take a look at the poem, "15" from The Feeling Sonnets published in Volume 51 of The American Poetry Review. American Poetry Review – Home (aprweb.org) Eugene Ostashevsky Eugene Ostashevsky was born in Leningrad in 1968 and immigrated with his family to New York in 1979. He is the author of the poetry collections Iterature and The Life and Opinions of DJ Spinoza, both of which are published by Ugly Duckling Presse, and a scholar and translator of Russian avant-garde and contemporary poetry, especially by the 1930s underground writers Alexander Vvedensky and Daniil Kharms. He currently lives in Berlin and New York and teaches literature in the Liberal Studies program at New York University. His contributions to New York Review Books include translating Vvedensky's An Invitation for Me to Think and The Fire Horse: Children's Poems by Mayakovsky, Mandelstam, and Kharms.  --- Support this podcast: https://anchor.fm/bppod/support

The editorial director of New York Review Books and editor of NYRB Classics explains the origins and cult status of the incredibly popular series. Since its founding by Frank in 1999, NYRB Classics's mission has been to reintroduce out-of-print gems to a new audience, everything from Walt Whitman's Drum Taps to a Janet Malcolm work of journalism. Combined with a simple and magnetic design, this model inspired David Zwirner Books's own ekphrasis series, which focuses on writing about art, and which just celebrated its 20th edition with the publication of Virginia Woolf's Oh to Be a Painter!.   Oh to Be a Painter!, the most accessible collection of Woolf's writing on art, is available through David Zwirner Books. The entire ekphrasis series is now available as a special collection. 

Back from a winter break, we (eventually) dive into Kurt Busiek and Carlos Pacheco's return to "Arrowsmith: Behind Enemy Lines" from Image Comics. First we touch bases with "Usagi Yojimbo," open The Book of Boba Fett, revisit "Shadow Hero," and then round the corner into the return to Busiek and Pacheco's storyworld of a fantasy-infused World War I. We also talk about recent runs of comics we're reading, like "Action Comics," "Amazing Spider-Man," Dash Shaw's "Discipline" from New York Review Books, and "Buckhead" by Shofo and George Kambadais (Boom!). Let's dig deep! Check out the Comics Syllabus Substack, and find out how you can support Paul's work on this podcast, at comicssyllabus.substack.com Find the Comics Syllabus at its home at Multiversitycomics.com: http://www.multiversitycomics.com/tag/comics-syllabus/, on Apple Podcasts, Google Podcasts, Spotify, Stitcher, your favorite podcast app, or use this RSS feed. Paul's on Twitter and Instagram @TwoPlai, and you can also email twoplai at gmail :)

We read from the work of Palestinian poets Maya Abu Al Hayyat, Fady Joudah, Asmaa Azaizeh and Najwan Darwish, who writes: “Death has liberated me/ from the shackles of our small jailers,/ just as poetry has liberated us/ from the greatest jailer–time.” Show Notes In Palestine these days, the olive harvest is under assault from Israeli settlers. Six prominent Palestinian human rights and civil socierty NGOs have just been designated terrorist organizations.  Maya Abu Al-Hayyat's You Can Be The Last Leaf, Trans. Fady Joudah, is forthcoming from Milkweed Editions Najwan Darwish's Collection Exhausted On the Cross, Trans. Kareem James Abu-Zeid, is out from New York Review Books.  Fady Joudah curated The Baffler's series of lyric dispatches from Palestine, from which Marcia read Asmaa Azaizeh's Reflection.  We read Fady Joudah's poem Dehiscence, from his new collection Tethered to Stars.  And if you are interested in hearing much more Arabic poetry, check out the podcast Maqsouda, another Sowt production.

Our Washington political update starts with the Fox News report, “Democrats tee up filibuster reform by forcing issue on immigration, voting rights.” Harold Meyerson comments on that – and on reports that Dan Quayle saved American democracy on January 6. Also: Amy Wilentz on Haitians and Haiti – and Joe Biden's disastrous decision to deport those 15,000 Haitian refugees who crossed the border at Del Rio, Texas, sending them back to a country ravaged by assassination, earthquake, poverty, and gang violence. And we have the story of a Black writer who moved to Paris in the fifties and discovered French racism – aimed at Algerians. Adam Shatz explains—he's written the introduction to the new edition of a novel called “The Stone Face,” by William Gardner Smith, originally published in 1963 and now republished by New York Review Books.

Our Washington political update starts with the Fox News report, “Democrats tee up filibuster reform by forcing issue on immigration, voting rights.” Harold Meyerson comments on that – and on reports that Dan Quayle saved American democracy on January 6. Also: Amy Wilentz on Haitians and Haiti – and Joe Biden's disastrous decision to deport those 15,000 Haitian refugees who crossed the border at Del Rio, Texas, sending them back to a country ravaged by assassination, earthquake, poverty, and gang violence. And we have the story of a Black writer who moved to Paris in the fifties and discovered French racism – aimed at Algerians. Adam Shatz explains—he's written the introduction to the new edition of a novel called “The Stone Face,” by William Gardner Smith, originally published in 1963 and now republished by New York Review Books.

Tyler Stovall, dean of Fordham University's Graduate School of Arts and Sciences, and Adam Shatz, the US editor for London Review of Books, join us to discuss New York Review Books' new edition of William Gardner Smith's 1963 novel, The Stone Face, for which Shatz wrote the introduction. The novel, which has been out of print for decades, will now be available again starting July 13.

1860 utkom en nederländsk bok som bidrog till mildra det koloniala förtrycket i Indonesien, men som också fick inflytande över svensk litteratur. Jimmy Vulovic berättar om en viktig bok om kaffe. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. När pastorn talar känns allt bra igen. Församlingen sitter i det trygga koloniala Nederländerna, med ekonomiska intressen som sträcker sig långt ut i världen. I sin predikan mot allt annat än den egna kristendomen ger han klara besked. Det finns inget att ha dåligt samvete för. Tvärtom. Alla kristna är i själva verket skyldiga att omvända de icke-kristna. Uppdraget är heligt. Och hedningarnas väg till frälsning, förklarar han, går genom hårt arbete. Deras anletes svett är den enda vägen. Så talar han. Kyrkobesökarna, det vill säga kolonialismens vita vinnare, kan andas ut. De kan finna själsfrid i sitt värv, njuta frukterna av den lukrativa handeln. För deras profit är ju sanktionerad av Gud. Det har pastorn sagt. Multatuli är den sannaste bok jag läst fast den blott är en bok om kaffe. Så skriver Eyvind Johnson i ett brev till författarkollegan och vännen Rudolf Värnlund i juli 1921. Romanen han syftar på är den antikolonialistiska Max Havelaar eller Nederländska handelskompaniets kaffeauktioner som gavs ut i Nederländerna 1860. Multatuli är latin. Det betyder jag har lidit mycket. Och bakom den pseudonymen döljer sig författaren Eduard Douwes Dekker som föddes 1820 och dog 1887. Efter flera år i tjänst för den nederländska kolonialmakten i Indonesien, bestämde han sig för att avslöja det förtryck som pågick där. Med Max Havelaar ville han visa både orättvisorna och den förljugna världsförbättrarsjälvbild som förtryckarna tog till sig för att slippa se och förstå kolonialismens negativa konsekvenser.   Multatuli ekar länge i Eyvind Johnsons författarskap. Han lärde sig att det krävs ett nytt språk, en ny form, för att synliggöra ett förtryck som annars bara syns och känns underifrån, exempelvis de många orättvisor som även svenska arbetare upplevde. Och norrlänningen i honom såg och skildrade dessutom periferins underordning i relation till centrum. I den anarkistiska tidskriften Brand skrev han 1922 att Eduard Douwes Dekker var en av de stora plöjarna för den fria tanken, för den fria höga moral som bryta vanans udd. Och när han romandebuterade med Timans och rättfärdigheten 1925 är sonen till en egoistisk och girig fabrikör huvudperson. Sonen heter Stig. Hans blick inifrån borgerligheten avslöjar de falska och självförhärligande motiveringarna till de överordnades makt i klassamhället. Ungefär som när Multatuli ger oss interiörer från kolonialismens förljugenhet. Ett nytt perspektiv eller en oväntad berättarteknik är grepp som kan bryta vanans udd, en strategi för att skaka om och synliggöra något nytt. Och Max Havelaar är unik i sin tid inte enbart på grund av den antikoloniala blicken. Även formen är unik. Inte minst därför att tre personer för ordet i romanen. Titelpersonen Max Havelaar gör det bland annat via avslöjande dokument som han tagit med sig hem till Nederländerna efter att ha avskedats från sin tjänst i den koloniala administrationen. Anledningen till avskedet var att han tagit ställning för de fattiga inhemska bönderna. Dokumenten vittnar om total rättslöshet under en vit makt. Men de visar dessutom att de rika lokala härskarna spelar en avgörande roll i det systematiska förtrycket. Begreppet rasism räcker alltså inte ensamt till för att förklara orättvisan. I grunden handlar det mesta i romanen om ekonomi och ekonomisk vinst. Max Havelaar lämnar i förhoppning om utgivning dokumenten till Betavus Droogstoppel. Han är en vän från skoltiden och affärsman på den internationella kaffemarknaden. Om det inte vore för att det kanske skulle kunna gynna affärerna, hade den snikne affärsmannen aldrig befattat sig med skrifterna. Men entreprenören i honom ser möjligheter att utveckla en sydostasiatisk kaffehandel. Med en bok om kaffebönans vidare vinstpotential i ännu outnyttjade jordområden hoppas han framstå som framsynt. Samtidigt som han hoppas att det ska leda till fler intäkter. Men någon författare är han ju inte. Därför engagerar han i sin tur en ung skribent, Stern, för att skriva boken. Men Stern, som visar sig vara idealist, väljer att fokusera på det Max Havelaars dokument berättar om kolonialismens orättvisor. Istället för att skriva den bok som Droogstoppel önskar sig. Sterns berättelse visar det systematiska förtryck där fattiga indonesiska bönder till svältpris tvingas odla varor åt en redan övergödd västerländsk marknad istället för ris till den egna svältande befolkningen. Dessutom beskattas de hårt. Svälttillvaron och skatterna gör det omöjligt för dem att bygga upp ett eget kapital. Därmed ges de heller inte möjlighet att bygga upp ett eget välstånd. Omöjliggjord social mobilitet är som bekant ett av klassamhällets allra tydligaste kännetecken. Bönderna är dessutom enligt lag förbjudna att flytta ifrån sina hemtrakter för att söka lyckan på annat håll. Slaveri är ett ord som ligger väldigt nära till hands. Det uppstår snabbt en öppen konflikt mellan berättarna. I själva romanen alltså, från det ena kapitlet till det andra. Den vinsthetsande affärsmannen Droogstoppel går i sina kapitel till hårt angrepp mot det som den humane Stern framför i sina. Konflikten är retoriskt effektiv. För genom den avslöjar Droogstoppel sig själv som den giriga egoist han är. Ingen behöver då ens påtala att affärsmannen, i allt han gör, enbart drivs av egenintresse. Och med den konflikten uppstår även en för romanen viktig diskussion om vad skönlitteratur är bra för, egentligen. Svaret är tydligt. Litteratur ska påvisa förtryck och påverka världen i en rättvis riktning. Udden riktas mot den högtravande parnassens navelskådande tomgångslitteratur. Och Eyvind Johnson tog starkt intryck av det resonemanget också. Det framgår av ett brev till Rudolf Värnlund i februari 1922: Han är min avgud ty han har räddat min själ han har räddat mig från vansinne och hopplöshet , Å Multatuli du litteraturens föraktare och ändå en diktens konung! Den förljugna självgodhet som är Droogstoppel och hans likars kännetecken säger att allt i världen är helt i sin ordning, att allt är exakt som det bör vara och dessutom går mot det bättre. Därför finns det alls ingen anledning att ifrågasätta den rådande ordningen. Men många läsare höll inte med. Idag är Max Havelaar en oförtjänt bortglömd roman, vilket är konstigt med tanke på den historiska påverkan verket har haft. I essän The book that killed colonialism, publicerad i New York Times 1999, beskriver den indonesiske författaren Pramoedya Ananta Toer utgivningen som earth-shaking. De nederländska liberaler som krävde en reformering av kolonialsystemet gjorde den till ett vapen i rättvisekampen. Det resulterade så småningom i lite bättre förhållanden i kolonierna, till exempel då det gällde möjligheter till utbildning. Det ledde i sin tur till att romanen på ett mer direkt vis kunde nå ut till och inspirera de förtryckta indoneser som skulle komma att leda en av 1900-talets största och viktigaste antikoloniala frihetskamper. Jimmy Vulovic, litteraturforskare, skribent och föreläsare Sändes första gången 27-02-20   Lästips Multatuli [Eduard Douwes Dekker], Max Havelaar. Or, the Coffee Auctions of the Dutch Trading Company, New York Review Books, 2019. Boken utgavs även på svenska senast 1979 som "Max Havelaar eller Nederländska handelskompaniets kaffeauktioner" i översättning av Ingrid Wikén Bonde. Bara genom breven till dig, vän! Eyvind Johnsons och Rudolf Värnlunds brevväxling, red. Birgit Munkhammar och Magnus Bergh, Albert Bonniers förlag, 2018. Pramoedya Ananta Toer, The book that killed colonialism, New York Times 1999-04-18. https://www.nytimes.com/1999/04/18/magazine/best-story-the-book-that-killed-colonialism.html

1860 utkom en nederländsk bok som bidrog till mildra det koloniala förtrycket i Indonesien, men som också fick inflytande över svensk litteratur. Jimmy Vulovic berättar om en viktig bok om kaffe. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. När pastorn talar känns allt bra igen. Församlingen sitter i det trygga koloniala Nederländerna, med ekonomiska intressen som sträcker sig långt ut i världen. I sin predikan mot allt annat än den egna kristendomen ger han klara besked. Det finns inget att ha dåligt samvete för. Tvärtom. Alla kristna är i själva verket skyldiga att omvända de icke-kristna. Uppdraget är heligt. Och hedningarnas väg till frälsning, förklarar han, går genom hårt arbete. Deras anletes svett är den enda vägen. Så talar han. Kyrkobesökarna, det vill säga kolonialismens vita vinnare, kan andas ut. De kan finna själsfrid i sitt värv, njuta frukterna av den lukrativa handeln. För deras profit är ju sanktionerad av Gud. Det har pastorn sagt. Multatuli är den sannaste bok jag läst fast den blott är en bok om kaffe. Så skriver Eyvind Johnson i ett brev till författarkollegan och vännen Rudolf Värnlund i juli 1921. Romanen han syftar på är den antikolonialistiska Max Havelaar eller Nederländska handelskompaniets kaffeauktioner som gavs ut i Nederländerna 1860. Multatuli är latin. Det betyder jag har lidit mycket. Och bakom den pseudonymen döljer sig författaren Eduard Douwes Dekker som föddes 1820 och dog 1887. Efter flera år i tjänst för den nederländska kolonialmakten i Indonesien, bestämde han sig för att avslöja det förtryck som pågick där. Med Max Havelaar ville han visa både orättvisorna och den förljugna världsförbättrarsjälvbild som förtryckarna tog till sig för att slippa se och förstå kolonialismens negativa konsekvenser.   Multatuli ekar länge i Eyvind Johnsons författarskap. Han lärde sig att det krävs ett nytt språk, en ny form, för att synliggöra ett förtryck som annars bara syns och känns underifrån, exempelvis de många orättvisor som även svenska arbetare upplevde. Och norrlänningen i honom såg och skildrade dessutom periferins underordning i relation till centrum. I den anarkistiska tidskriften Brand skrev han 1922 att Eduard Douwes Dekker var en av de stora plöjarna för den fria tanken, för den fria höga moral som bryta vanans udd. Och när han romandebuterade med Timans och rättfärdigheten 1925 är sonen till en egoistisk och girig fabrikör huvudperson. Sonen heter Stig. Hans blick inifrån borgerligheten avslöjar de falska och självförhärligande motiveringarna till de överordnades makt i klassamhället. Ungefär som när Multatuli ger oss interiörer från kolonialismens förljugenhet. Ett nytt perspektiv eller en oväntad berättarteknik är grepp som kan bryta vanans udd, en strategi för att skaka om och synliggöra något nytt. Och Max Havelaar är unik i sin tid inte enbart på grund av den antikoloniala blicken. Även formen är unik. Inte minst därför att tre personer för ordet i romanen. Titelpersonen Max Havelaar gör det bland annat via avslöjande dokument som han tagit med sig hem till Nederländerna efter att ha avskedats från sin tjänst i den koloniala administrationen. Anledningen till avskedet var att han tagit ställning för de fattiga inhemska bönderna. Dokumenten vittnar om total rättslöshet under en vit makt. Men de visar dessutom att de rika lokala härskarna spelar en avgörande roll i det systematiska förtrycket. Begreppet rasism räcker alltså inte ensamt till för att förklara orättvisan. I grunden handlar det mesta i romanen om ekonomi och ekonomisk vinst. Max Havelaar lämnar i förhoppning om utgivning dokumenten till Betavus Droogstoppel. Han är en vän från skoltiden och affärsman på den internationella kaffemarknaden. Om det inte vore för att det kanske skulle kunna gynna affärerna, hade den snikne affärsmannen aldrig befattat sig med skrifterna. Men entreprenören i honom ser möjligheter att utveckla en sydostasiatisk kaffehandel. Med en bok om kaffebönans vidare vinstpotential i ännu outnyttjade jordområden hoppas han framstå som framsynt. Samtidigt som han hoppas att det ska leda till fler intäkter. Men någon författare är han ju inte. Därför engagerar han i sin tur en ung skribent, Stern, för att skriva boken. Men Stern, som visar sig vara idealist, väljer att fokusera på det Max Havelaars dokument berättar om kolonialismens orättvisor. Istället för att skriva den bok som Droogstoppel önskar sig. Sterns berättelse visar det systematiska förtryck där fattiga indonesiska bönder till svältpris tvingas odla varor åt en redan övergödd västerländsk marknad istället för ris till den egna svältande befolkningen. Dessutom beskattas de hårt. Svälttillvaron och skatterna gör det omöjligt för dem att bygga upp ett eget kapital. Därmed ges de heller inte möjlighet att bygga upp ett eget välstånd. Omöjliggjord social mobilitet är som bekant ett av klassamhällets allra tydligaste kännetecken. Bönderna är dessutom enligt lag förbjudna att flytta ifrån sina hemtrakter för att söka lyckan på annat håll. Slaveri är ett ord som ligger väldigt nära till hands. Det uppstår snabbt en öppen konflikt mellan berättarna. I själva romanen alltså, från det ena kapitlet till det andra. Den vinsthetsande affärsmannen Droogstoppel går i sina kapitel till hårt angrepp mot det som den humane Stern framför i sina. Konflikten är retoriskt effektiv. För genom den avslöjar Droogstoppel sig själv som den giriga egoist han är. Ingen behöver då ens påtala att affärsmannen, i allt han gör, enbart drivs av egenintresse. Och med den konflikten uppstår även en för romanen viktig diskussion om vad skönlitteratur är bra för, egentligen. Svaret är tydligt. Litteratur ska påvisa förtryck och påverka världen i en rättvis riktning. Udden riktas mot den högtravande parnassens navelskådande tomgångslitteratur. Och Eyvind Johnson tog starkt intryck av det resonemanget också. Det framgår av ett brev till Rudolf Värnlund i februari 1922: Han är min avgud ty han har räddat min själ han har räddat mig från vansinne och hopplöshet , Å Multatuli du litteraturens föraktare och ändå en diktens konung! Den förljugna självgodhet som är Droogstoppel och hans likars kännetecken säger att allt i världen är helt i sin ordning, att allt är exakt som det bör vara och dessutom går mot det bättre. Därför finns det alls ingen anledning att ifrågasätta den rådande ordningen. Men många läsare höll inte med. Idag är Max Havelaar en oförtjänt bortglömd roman, vilket är konstigt med tanke på den historiska påverkan verket har haft. I essän The book that killed colonialism, publicerad i New York Times 1999, beskriver den indonesiske författaren Pramoedya Ananta Toer utgivningen som earth-shaking. De nederländska liberaler som krävde en reformering av kolonialsystemet gjorde den till ett vapen i rättvisekampen. Det resulterade så småningom i lite bättre förhållanden i kolonierna, till exempel då det gällde möjligheter till utbildning. Det ledde i sin tur till att romanen på ett mer direkt vis kunde nå ut till och inspirera de förtryckta indoneser som skulle komma att leda en av 1900-talets största och viktigaste antikoloniala frihetskamper. Jimmy Vulovic, litteraturforskare, skribent och föreläsare Sändes första gången 27-02-20   Lästips Multatuli [Eduard Douwes Dekker], Max Havelaar. Or, the Coffee Auctions of the Dutch Trading Company, New York Review Books, 2019. Boken utgavs även på svenska senast 1979 som "Max Havelaar eller Nederländska handelskompaniets kaffeauktioner" i översättning av Ingrid Wikén Bonde. Bara genom breven till dig, vän! Eyvind Johnsons och Rudolf Värnlunds brevväxling, red. Birgit Munkhammar och Magnus Bergh, Albert Bonniers förlag, 2018. Pramoedya Ananta Toer, The book that killed colonialism, New York Times 1999-04-18. https://www.nytimes.com/1999/04/18/magazine/best-story-the-book-that-killed-colonialism.html

My guests are David Shields, Nick Toti, and Rachel Kempf. We talk about The Very Last Interview (Shields' forthcoming book), film-adapted by Toti and Kempf and released this month. Shields is the author of over twenty books including Reality Hunger, Other People, How Literature Saved My Life, The Trouble with Men, That Thing You Do With Your Mouth, etc. While The Very Last Interview will not be released until early 2022 by New York Review Books, Toti released the 30 minute short earlier this month via Vimeo. Special Guests: David Shields, Nick Toti, and Rachel Kempf.

Michael talks to David Shields, Nick Toti, and Rachel Kempf about The Very Last Interview (Shields's forthcoming book), film-adapted by Toti and Kempf and released this month. Shields is the author of over twenty books including Reality Hunger, Other People, How Literature Saved My Life, The Trouble with Men, That Thing You Do With Your Mouth, etc. While The Very Last Interview will not be released until early 2022 by New York Review Books, Toti released the 30 minute short earlier this month via Vimeo. In this episode, we were still using the name, The Autofocus Literary Podcast.Podcast theme: DJ Garlik and Bertholet "Special Sause" used with permission from Bertholet.

I’m Jim McKeown, welcome to Likely Stories, a weekly review of fiction, non-fiction, and poetry. I have always been fascinated by nature--especially animals. When I came across Tarka the Otter by Henry Williamson, I could not resist. I had never heard of Williamson, but the intro had a vast selection of stories by him. The New York Review Books also provided a brief biography. “Henry Williamson was born in Brockley, London. In January of 1914, he enlisted in the British Army, and by November he was fighting in the trenches on the Western front. He worked his way up to Lieutenant by 1916, and he fell sick from a gas attack in 1917. Later he wrote for a local paper. He died in 1977.

Maxim Osipov reading excerpts in Russian of his new book, "Rock, Paper, Scissors and Other Stories," published by New York Review Books in translation. The new edition from NYRB was translated by Boris Dralyuk, Alex Fleming, and Anne Marie Jackson; edited by Boris Dralyuk. Joining Maxim to read passages from the book in English is Sabrina Jaszi. Maxim Osipov (b. 1963) is a Russian writer and cardiologist. In the early 1990s he was a research fellow at the University of California, San Francisco, before returning to Moscow, where he continued to practice medicine and also founded a publishing house that specialized in medical, musical, and theological texts. In 2005, while working at a local hospital in Tarusa, a small town ninety miles from Moscow, Osipov established a charitable foundation to ensure the hospital’s survival. Since 2007, he has published short stories, novellas, essays, and plays, and has won a number of literary prizes for his fiction. He has published five collections of prose, and his plays have been staged all across Russia. Osipov’s writings have been translated into more than a dozen languages. He lives in Tarusa.

Isabella Tree discussing the subject of her new book, Wilding: Returning Nature to Our Farm, from New York Review Books with an introduction by Eric Schlosser. For many years Isabella Tree and Charlie Burrell struggled to make a go as farmers, doing everything they could to make the heavy clay soils of their farm at Knepp in West Sussex as productive as possible, while rarely succeeding in making a profit. By 2000, facing bankruptcy, the couple decided they would try something new. They would hand their 3,500 acres, farmed for centuries, even millennia, back to nature. They would let it go wild. Isabella Tree is an award-winning author, travel writer, and manager of the the Knepp Wildland Project, together with her husband Charlie. She has contributed writing to National Geographic, Granta, The Sunday Times, and The Observer, and her articles have been chosen for The Best American Travel Writing and Reader’s Digest Today’s Best Non-Fiction. Tree is the author of several books, including The Living Goddess and The Bird Man. She lives in England. Author photo: Francesco Guidicini.

Every week, from 1978–1979, The Village Voice brought a new installment of Mark Alan Stamaty’s uproarious, endlessly inventive strip “MacDoodle St.” Centering more or less on Malcolm Frazzle, a blocked poet struggling to complete his latest lyric for Dishwasher Monthly, Stamaty’s creation encompassed a dizzying array of characters, stories, jokes and digressions. In this installment of “Leonard Lopate at Large” on WBAI, Mark Alan Stamaty talks about the process of turning his beloved strip into a graphic novel that New York Review Books calls “a thrilling, surprising, unexpectedly moving ode to art, life, and New York City.”

To supplement NYRB month on Three Percent, Chad and Anthony talked to Nick During, publicist for New York Review Books, about the marketing of Anniversaries by Uwe Johnson, the struggles to get attention for reprints, Henry Green's eternal rediscovery, and much more. (Including Nick's ratings of the impact of various conferences and awards on readership.) This episode's music is "Tall Man, Skinny Lady" by Ty Segall. You can also follow Open Letter and Chad on Twitter and Instagram (OL, Chad) for book and baseball talk. If you don’t already subscribe to the Three Percent Podcast you can find us on iTunes, Stitcher, and other places. Or you can always subscribe by adding our feed directly into your favorite podcast app: http://threepercent.libsyn.com/rss

“In 1999, Edwin Frank founded New York Review Books to reintroduce out-of-print works—many in first translations from around the world—to the reading public. In the last seventeen years, you’ve likely picked up a New York Review Book—maybe because you were taken with its arresting design, or because you recognized a work you didn’t know by a major author: Walt Whitman’s unexpurgated Drum-Taps, say, or unpublished stories by Chekhov, or new versions of Aeschylus and Balzac, Dante and Euripides, or essay collections by Sartre, Lionel Trilling, Renata Adler, and Janet Malcolm. Since its inception, the series has won dozens of awards for its translations; the New York Times chose Magda Szabó’s The Door as one of the ten best books of 2015. New York Review Books have met not just with critical plaudits but commercial success, which naturally leads the curious reader to wonder: Who is Edwin Frank, anyway?” - Susannah Hunnewell, The Paris Review. Find out exactly who Edwin Frank is and what goes into his process of reissuing books in this installment of "Leonard Lopate at Large"

Chris Reynolds joined me to talk about his book, The New World, from New York Review Books. It’s an amazing collection of work that he had done from about 1985 – 1992. Edited and designed by Seth, Reynolds work holds … Continue reading →

Gary was looking through the books that seem to tumble endlessly through his front door for review and came across a new edition of David R. Bunch's classic story collection, Moderan, which is set to be re-released by New York Review Books this coming August with an introduction by Jeff VanderMeer.  It led to a conversation about to whether there's an art to re-reading books, how you should go about republishing classic books, and much more.  We also snuck in an apology or two at the very end of the episode. As always, we hope you enjoy the episode. See you next week (in all of our lo-fi glory).

Edwin Frank, editor of New York Review Books, and Daniel Medin, professor at the American University in Paris and co-editor of Music & Literature and the Cahiers Series, joined us to discuss the program and history of New York Review Books.

This event is a part of the “GIANT NIGHT: The Poetry Project at 50” platform series. Thought of as the pre-spirit of The Poetry Project, Paul Blackburn gave the first “official” reading of The Poetry Project on September 22, 1966. His poetry, translations, and organization and recording of early downtown readings, exerted a steady and widespread influence across a wide range of aesthetic practices. In his lifetime Blackburn published thirteen books of original poetry as well as five major works of translation. Twelve other books were published posthumously. The Collected Poems of Paul Blackburn (1985) and The Selected Poems of Paul Blackburn (1989) are both available from Persea Books, and a reprint of Proensa: An Anthology of Troubadour Poetry, is due out from New York Review Books in 2016. Join us for this kick-off event in “GIANT NIGHT: The Poetry Project at 50” as we read Blackburn's work. With Kimberly Lyons, Ammiel Alcalay, Simone White, Martha King, Basil King, Jerome Rothenberg, Marcella Durand, Bob Holman, David Henderson, Anne Waldman, Rochelle Owens, George Economou, Mark Weiss, Patricia Spears Jones, Brenda Coultas, Gregg Weatherby, Carlos Blackburn and Joan Blackburn. We will also listen to some tracks from Blackburn's 1966 inaugural Poetry Project reading.

On today’s episode of Modern Notion Daily, our guest is Sasha Abramsky, author of The House of Twenty Thousand Books (New York Review Books, September 2015). Abramsky recalls his grandparents’ London home, filled with a vast rare book collection—but more importantly, he remembers the ideas discussed among those treasured volumes. Later in the hour, reporter Jessie Wright-Mendoza…

Professor Edward Mendelson joins the show to talk about his new memoir, Moral Agents: Eight Twentieth-Century American Writers (New York Review Books), which profiles Lionel Triling, Dwight Macdonald, Alfred Kazin, William Maxwell, Saul Bellow, Norman Mailer, WH Auden, Frank O'Hara. We discuss the role of individuals in mass culture, the intellectual's temptation to be a leader, the outdated figure of the Beloved Professor, Orwell's misinterpretation of Auden, the writer he was terrified to meet, the failures of identity politics, the purpose of Columbia University's Core Curriculum, his lack of nostalgia for the era of public intellectuals, the way certain books need a year off from teaching in order to recharge, and more.