Podcasts about Karolina Ramqvist

Karolina Ramqvist tilldelas Sveriges Radios Romanpris 2025 för Den första boken. Möt henne i samtal med Sveriges Radios lyssnarjury och P1 Kulturs programledare Johar Bendjelloul. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vem ska få Sveriges Radios Romanpris 2025? Lyssnarjuryn röstar fram två finalister, ställs inför förhör och kommer med sina bästa argument. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vilken läsupplevelse är störst och varför?För 32:a gången i ordningen väljer våra lyssnare i lyssnarjuryn vilken bok som ska tilldelas Sveriges Radios Romanpris. Vinnaren av Sveriges Radios Romanpris 2025 tillkännages i P1 Kultur fredagen 11 april.Lyssnarjuryn är: Jan Unga, 69, Östanbäck, Benigna Polonyi, 62, Stockholm, Cristina von Schéele, 58, Jönköping, Teodor Fridén, 30, Stockholm och Alma Martinsson, 25, Kalmar.Årets nominerade romaner: ”Allätaren” av Martin Engberg, ”Helga” av Bengt Ohlsson, ”Den första boken” av Karolina Ramqvist och ”Tänkarens testamente” av Jessica Schiefauer.Samtalsledare: Lina Kalmteg.Producent: Anna Tullberg.

Det är dags för Lyssnarjuryn att avslöja årets Romanpris! Blir det Martin Engbergs Allätaren eller Karolina Ramqvist Den första boken? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under veckan har Romanprisets Lyssnarjury fört intensiva diskussioner om de fyra nominerade romanerna till Sveriges Radios Romanpris 2025 och i går beslutade juryn – som består av Jan Unga, Teodor Fridén, Alma Martinsson, Cristina von Schéele och Benigna Polonyi – att "Allätaren" av Martin Engberg och "Den första boken" av Karolina Ramqvist går till final! Nu är det hög tid att avslöja vilken roman och författare som tar hem Sveriges Radios Romanpris i år, möt vinnaren och Lyssnarjuryns representanter Cristina von Schéele och Benigna Polonyi i dagens P1 Kultur!NY RAPPORT OM FÖRFATTARNAS SITUATION I VÄRLDENHur fritt är egentligen det fria ordet? P1 Kultur har fokuserat på skrivande, böcker och läsning hela veckan - Romanprisets Lyssnarjury har diskuterat och kunnat uttrycka vad de tycker utan att behöva fundera på några följder... Men, på många håll är det annorlunda, författare utsätts för hot eller till och med fängslas för det de skriver och yttrandefrihetsorganisationen PEN har nyligen publicerat en rapport som pekar på en allt svårare situation för författare världen över. Svenska PENS ordförande Kerstin Almegård gästar studion tillsammans med Fredrik Wadström, programledare för Radiokorrespondenterna Ryssland.KLASSIKERN OM "BONJOUR TRISTESSE"Inför sitt värv att utse Sveriges Radios Romanpris 2025 , fick Lyssnarjuryn berätta om sina bokfavoriter och jurymedlemmen Alma Martinsson avslöjade att hon läser ”Bonjour Tristesse” från 1954 varje sommar. Så, i dagens P1 Kultur sänder vi en Klassiker om Françoise Sagans korta debutroman som utspelar sig en het sommar på Rivieran - en bok som skrevs på tre veckor av den då 18-åriga författaren. Sandra Stiskalo har gjort dagens Klassiker om ”Bonjour Tristesse".Programledare Johar BendjelloulProducent Maria Götselius

Lyssnarjuryn, som utser Sveriges Radios Romanpris, diskuterar Den första boken av Karolina Ramqvist. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När juryn sjunker in i ”Den första boken” och förflyttas till en varm dag på Jamaica, väcks minnen av egna smärtande avsked till liv. Delar av juryn går in i ett meditativt tillstånd och tänker på sköna söndagsmorgnar, medan somliga får andnöd av meningar som sträcker sig över fjorton rader.Det är också dags att rösta fram två finalfavoriter.För 32:a gången i ordningen väljer våra lyssnare i lyssnarjuryn vilken bok som ska tilldelas Sveriges Radios Romanpris. Vinnaren av Sveriges Radios Romanpris 2025 tillkännages i P1 Kultur fredagen 11 april.Lyssnarjuryn är: Jan Unga, 69, Östanbäck, Benigna Polonyi, 62, Stockholm, Cristina von Schéele, 58, Jönköping, Teodor Fridén, 30, Stockholm och Alma Martinsson, 25, Kalmar.Årets nominerade romaner: ”Allätaren” av Martin Engberg, ”Helga” av Bengt Ohlsson, ”Den första boken” av Karolina Ramqvist och ”Tänkarens testamente” av Jessica Schiefauer.Samtalsledare: Lina Kalmteg.Producent: Anna Tullberg.

Blir Karolina Ramqvists Den första boken en av de två romaner som lyssnarjuryn väljer ut som sina favoriter? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I dagens program presenteras den sista av de fyra nominerade romanerna: ”Den första boken” av Karolina Ramqvist. Hör en intervju med Ramqvist och lyssnarjuryns överläggning om boken.Hör också vilka två romaner som juryn har valt ut som finalister, inför att vinnaren ska koras i fredagens program.De övriga nominerade är ”Helga” av Bengt Ohlsson, ”Allätaren” av Martin Engberg och ”Tänkarens testamente” av Jessica Schiefauer.Lyssnarjuryn består av Jan Unga, Benigna Polonyi, Cristina von Schéele, Teodor Fridén och Alma Martinsson.SOFIA KARLSSON TOLKAR SELMA LAGERLÖFArtisten Sofia Karlsson gästar P1 kultur för att prata om sina musikaliska tolkningar av Selma Lagerlöfs texter, på nya plattan ”En sång för Selma”.Programledare: Saman BakhtiariProducent: Karin Arbsjö

Lyssnarjuryn, som utser Sveriges Radios Romanpris, diskuterar Tänkarens testamente av Jessica Schiefauer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När juryn beger sig in i Jessica Schiefauers ”Tänkarens testamente” handlar samtalen om kärleken till en dotter, jakten på själen och en huvudperson misstänkt lik filosofen René Descartes. ”Jag blir inte riktigt klok på den här figuren”, säger Teodor Fridén.För 32:a gången i ordningen väljer våra lyssnare i lyssnarjuryn vilken bok som ska tilldelas Sveriges Radios Romanpris. Vinnaren av Sveriges Radios Romanpris 2025 tillkännages i P1 Kultur fredagen 11 april.Lyssnarjuryn är: Jan Unga, 69, Östanbäck, Benigna Polonyi, 62, Stockholm, Cristina von Schéele, 58, Jönköping, Teodor Fridén, 30, Stockholm och Alma Martinsson, 25, Kalmar.Årets nominerade romaner: ”Allätaren” av Martin Engberg, ”Helga” av Bengt Ohlsson, ”Den första boken” av Karolina Ramqvist och ”Tänkarens testamente” av Jessica Schiefauer.Samtalsledare: Lina Kalmteg.Producent: Anna Tullberg.

Nu är Lyssnarjuryn halvvägs, idag är det Tänkarens testamente av Jessica Schiefauer som är boken för dagen är det här en vinnare? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När juryn samtalar om Jessica Schiefauers ”Tänkarens testamente” handlar det om kärlek, men blir också en djupdykning i själens vindlingar och vrår. Och om huvudpersonen månne är den franska 1600-talsfilosofen René Descartes? Årets Lyssnarjury består av Jan Unga, Benigna Polonyi, Cristina von Schéele, Teodor Fridén och Alma Martinsson. Imorgon torsdag diskuterar den fjärde och sista nominerade romanen, ”Den första boken ” av Karolina Ramqvist och det har dessutom blivit dags för semifinal! Vilka två romaner av de fyra väljer Lyssnarjuryn till Romanpris-finalen?PIJA LINDENBAUM OM ATT BERÄTTA FÖR BARN MED ORD OCH BILDFörfattaren och illustratören Pija Lindenbaum, som gästar dagens P1 Kultur, är en av Sveriges främst barnboksskapare. I decennier har vi läst hennes färgrika, fantasifulla och formsäkra böcker – figurer som Gittan, Lill-Zlatan, Åke, Elsie och småpapporna och många, många fler har sin självklara plats i våra hjärtan. I vår är Pija Lindenbaum dessutom med på tre utställningar – på Lunds konsthall, Prins Eugens Waldemarsudde och på Junibacken i Stockholm. Nu kommer boken ”Vi måste ha ketchup!”, en bilderbok där Pija Lindenbaum skrivit texten, men som är illustrerad med foton av konstnären Anna Åkerström.MER TAKTIKSNACK MED BIBLIOTEKARIENNu under Romanprisveckan – som på så många sätt handlar om läsning– har vi luskat lite i bibliotekariernas yrkeshemligheter, deras läsfrämjande trix och knep. Idag tar vi tunnelbanan till Bredängs bibliotek där vår reporter Nina Asarnoj stämt träff med bibliotekarien Erik Ogenstedt. Programledare Johar BendjelloulProducent Maria Götselius

Lyssnarjuryn, som utser Sveriges Radios Romanpris, diskuterar Allätaren av Martin Engberg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När juryn sätter tänderna i ”Allätaren” hittar de fjäderfähumor, magisk realism och en sökande huvudperson som de både ömmar för och blir irriterade på. ”Först slängde jag boken på köksbordet”, säger Jan Unga.För 32:a gången väljer våra lyssnare i lyssnarjuryn vilken bok som ska tilldelas Sveriges Radios Romanpris. Vinnaren av Sveriges Radios Romanpris 2025 tillkännages i P1 Kultur fredagen 11 april.Lyssnarjuryn är: Jan Unga, 69, Östanbäck, Benigna Polonyi, 62, Stockholm, Cristina von Schéele, 58, Jönköping, Teodor Fridén, 30, Stockholm och Alma Martinsson, 25, Kalmar.Årets nominerade romaner: ”Allätaren” av Martin Engberg, ”Helga” av Bengt Ohlsson, ”Den första boken” av Karolina Ramqvist och ”Tänkarens testamente” av Jessica Schiefauer.Samtalsledare: Lina Kalmteg.Producent: Anna Tullberg.

Lyssnarjuryn, som utser Sveriges Radios Romanpris, diskuterar Helga av Bengt Ohlsson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När juryn läser Bengt Ohlssons fortsättning på Hjalmar Söderbergs klassiker ”Doktor Glas” handlar de livliga diskussionerna om stor igenkänning och huruvida författaren har använt sin huvudperson Helga för att skriva om sina egna relationsproblem.För 32:a gången väljer våra lyssnare i lyssnarjuryn vilken bok som ska tilldelas Sveriges Radios Romanpris. Vinnaren av Sveriges Radios Romanpris 2025 tillkännages i P1 Kultur fredagen 11 april.Lyssnarjuryn är: Jan Unga, 69, Östanbäck, Benigna Polonyi, 62, Stockholm, Cristina von Schéele, 58, Jönköping, Teodor Fridén, 30, Stockholm och Alma Martinsson, 25, Kalmar.Årets nominerade romaner: ”Allätaren” av Martin Engberg, ”Helga” av Bengt Ohlsson, ”Den första boken” av Karolina Ramqvist och ”Tänkarens testamente” av Jessica Schiefauer.Samtalsledare: Lina Kalmteg.Producent: Anna Tullberg.

Fem bokslukare från hela landet röstar fram vinnaren av Sveriges Radios Romanpris. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Årets lyssnarjury som utser vinnaren av Sveriges Radios Romanpris består av Alma Martinsson, Jan Unga, Cristina von Schéele, Teodor Fridén och Benigna Polonyi.Böcker är en stor del av deras liv och ger möjlighet att både fly och förstå verkligheten.Någon läser ”Bonjour Tristesse” av Françoise Sagan varje sommar för att få bekräftelse att det är helt ok att enbart dricka kaffe och bada på semestern, en annan hade bara Bibeln och Læstadius ”Postilla” i bokhyllan hemma som barn, en tredje har fått upp ögonen för vardagsskimret tack vare Karl Ove Knausgård, en fjärde längtar hem från jobbet till sina läsfynd från Bokbörsen, en femte kom till Sverige från Ungern för trettio år sedan och första läsupplevelsen på svenska blev ”Kejsarn av Portugallien” av Selma Lagerlöf.Årets nominerade romaner, som lyssnarjuryn läst och diskuterar under Romanprisveckan, är "Helga" av Bengt Ohlsson, "Allätaren" av Martin Engberg", "Tänkarens testamente" av Jessica Schiefauer och "Den första boken" av Karolina Ramqvist.Reporter: Nina Asarnoj

Vilka är böckerna från 2024 som kommer att stanna kvar hos Sveriges Radios litteraturredaktör Lina Kalmteg? Och hur står det egentligen till med läskrisen i Sverige? Dessutom: hur mår den ryska och ukrainska litteraturen när vi nu är inne på det fullskaliga krigets tredje år? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Lina Kalmteg, Sveriges Radios litteraturredaktör:Sara Stridsberg. "Farväl till Panic Beach"Sally Rooney, ”Intermezzo”Nobelpristagaren Han Kang, ”Jag tar inte farväl”Daria Serenko, ”Jag önskar mitt hem aska"Alia Trabucco Zeran, ”Rent hus”Karolina Ramqvist, ”Den första boken”Ingela Strandberg, ”När jag var snö”Sven Olov Karlsson, ”Bygdedjuret”Fredrik Wadström, kulturredaktionens Rysslandsexpert:Daria Serenko – ny bok från exilen om veckorna i ryskt fängelse: ”Jag önskar mitt hem aska”.Maria Stepanova – ”Flyktpunkten”, om exil och den ryska skulden för kriget.Eva Vezjnavets från Belarus – ”Vad söker du, varg?”, en bortglömd pärla i årets utgivning.Artur Dron – ”Vi var här”, poesi från den ukrainska fronten. Sofia Andruchovytj – ”Amadoka 1”, den stora ukrainska romanen nu på svenska. Programledare: Karsten ThurfjellProducent: Henrik Arvidsson

Möt författaren Karolina Ramqvist, aktuell med Den första boken en kärlekshistoria där Jamaicas brutala förflutna, liksom frågor om makt och underordning, formar ett ungt pars öde. En roman om de avgörande ögonblicken och besluten i ett liv. Reporter: Björn Jansson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Möt författaren Karolina Ramqvist, aktuell med Den första boken en kärlekshistoria där Jamaicas brutala förflutna formar ett ungt pars öde. En roman om de avgörande ögonblicken och besluten i ett liv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vår reporter Björn Jansson har träffat Karolina Ramqvist och vår litteraturredaktör Lina Kalmteg sätter in boken och Ramqvist författarskap i ett sammanhang.HÅLLER SKRÄCKTHRILLERN ”LONGLEGS” FÖR HAJPEN?Den omtalade och på förhand upphaussade skräckthrillern ”Longlegs” får svensk biopremiär. Maika Monroe spelar en ung FBI-agent med en osedvanlig förmåga att se mönster och tecken, som kallas in i jakten på seriemördaren Longlegs, spelad av en oigenkännlig Nicolas Cage. En mördare som på något mystiskt vis får fäder att slakta sina egna familjer. Men håller filmen för hajpen? Och hur skriver den in sig i skräckfilmshistorien med tydliga blinkningar mot allt från ”Psycho” till ”Seven” och ”När lammen tystnar”? Hör kulturredaktionens Emma Engström och Dagens Nyheters filmrecensent Sebastian Lindvall om ”Longlegs”.”SAGAN OM RINGEN: MAKTENS RINGAR” ÄR TILLBAKA I RUTANDen andra säsongen av tv-serien ”Sagan om ringen: Maktens ringar” har haft premiär på Prime Video. Kulturredaktionens recensent Emma Engström har sett de första avsnitten. Vi vet att det är en dyr serie, men är den bra?PÅ PLATS PÅ FILMFESTIVALEN I VENEDIGStjärnorna trängs återigen på röda mattan, men vad sticket ut på årets festival? Och hur går snacket om svenskintresset – Göran Hugo Olssons dokumentär ”Israel Palestina i svensk TV 1958-1989”? Vi kopplar upp oss mot frilansjournalisten Jan Lumholdt på plats i Venedig.KLASSIKERN: ”VI SOM ÄLSKADE VARANDRA SÅ MYCKET”Ettore Scolas film ”Vi som älskade varandra så mycket” från 1974 fyller 50 år i år. Och i dagens Klassikern samtalar kulturredaktionens tidigare medarbetare Anneli Dufva med filmkritikern Ronny Svensson om en film som fullkomligt frossar i kärlek och svek och tidens gång.Programledare: Gunnar BolinProducent: Henrik Arvidsson

29. mai møttes forfatterne Mette Karlsvik og Karolina Ramqvist psykoanalytiker og professor Siri Gullestad, til samtale om litteratur og mat, og om det å skrive om mat. Mat er kultur, historie og fellesskap, men det kan også være ensomt og komplisert. Hvordan henger begjær, ensomhet og mat sammen i ett og samme sinn? Samtalen ledes av Ida Bostadløkken. Mette Karlsvik fikk Tarjei Vesaas' debutantpris for romanen Vindauga i matsalen vende mot fjorden (2005) og har senere utgitt flere tekster i ulike sjangre. Debutromanen handler om mat og hvor vanskelig det kan være å prate og spise. Hennes seneste roman Året har tretten netter (2024) handler om ei kvinne som oppslukes av en mann. Hun venter, lengter, skriver meldinger, sletter og skriver nye. Romanen tematiserer også et mor-datter-forhold, og mat spiller en viktig rolle, slik mat også gjør i Karolina Ramqvists forfatterskap. Karolina Ramqvists roman Alltings början fra 2012 fikk stor oppmerksomhet i Sverige. Romanen gir oss et usensurert bilde av et Stocholm fullt av kulturmenn og unge kvinner fortalt gjennom tenåringsjenta Sagas, øyne. Saga er oppslukt av Victor Schantz og lever i et lidenskapelig og destruktivt forhold til ham fra hun er 15 til hun er i begynnelsen av tjueårene. Romanen skriver frem en konflikt mellom feministiske prinsipper om å ikke la seg behandle dårlig og det å bruke tiden på å vente på en manns oppmerksomhet. Og om å ha noe som kun er sitt. I Karolina Ramqvists siste roman, Brød og melk, skriver forfatteren mer om et annet, skjult liv: maten. Hvordan lage den, og ikke minst: Hvordan spise den?

Karolina Ramqvist (1976) har siden debuten, More Fire (1997), bemerket seg med sine romaner og essays om skriving, relasjoner til menn, mat, morskap, arbeid og ambisjoner. Ramqvist skriver lavmælt om store tema: om å savne, elske barna sine og om å begjære den som svikter. Flere av Ramqvists karakterer fremstår passive og hemmelighetsfulle, noe som både har provosert og begeistret mange lesere. Romanen Alltings Början fra 2012 kan leses som en tenåringsjentes memoarer, om ikke manifest, hvor vi får en sylskarp beskrivelse av et hyperaktivt Stockholm på 90-tallet. Her beskriver Ramqvist konflikten mellom å ville tilhøre et politisk fellesskap og å ville ha nærhet. Et annet tema er den nødvendige isolasjonen og ensomheten som kreves for å kunne skrive og tenke i fred. Dette skriver Ramqvist også om i bøker som Bjørnekvinnen, og essaysamlingen Det er natten. Det er ensomt å skrive og det må kanskje være slik. I sin siste bok, Brød og melk, treffer vi en jente som er mye alene og som trøster seg med å spise. En hel skål mandariner, kalde pannekaker, kjøtt i mørkret og rispudding. Jenta blir voksen og etterhvert mamma. Den voksne tvinger i seg rispudding og is til hun legger seg gråtende og kvalm i sengen ved siden av sin lille datter. Noe har gått galt med den voksne jentas forhold til mat. I denne forfattersamtalen skal Ramqvist og Ida Bostadløkken prate om Karolina Ramqvists forfatterskap og skriveliv, om å være en flink feminist og en kompromissløs forfatter samtidig.

2024 års Stockholm läser-bok är Alltings början av Karolina Ramqvist, en berättelse om Saga som går i gymnasiet och upptäcker Stockholms uteliv under tidigt nittiotal. Det är en bok om attraktion, förälskelse och att bli vuxen, men också om vänskap, feminism och ideal som krockar med verkligheten. Hur står den sig idag, tio år efter att den kom ut? Och vad tycker vi om Saga egentligen? Patrik och Alice diskuterar detta och mycket annat med kollegan Lova Berggren, som läste boken första gången när hon själv gick på gymnasiet, och blev helt förälskad i den då. Solen är en podcast om litteratur och bibliotek med bibliotekarierna Alice Thorburn, Elias Hillström, Maja Bünger och Patrik Schylström från Stadsbiblioteket i Stockholm. Här finns en lista över majoriteten av de titlar vi nämner i avsnittet: https://biblioteket.stockholm.se/artikel/del-82-%E2%80%93-stockholm-l%C3%A4ser-alltings-b%C3%B6rjan

Hör Karolina Ramqvist prata om Marguerite Duras författarskap och dess betydelse för hennes eget skrivande. Karolina Ramqvist debuterade 2002. Hon har gett ut flera romaner och bland annat tilldelats P.O. Enquists pris för sin unika position i svensk samtidslitteratur. Hennes senaste bok "Bröd och mjölk" (Norstedts, 2022) har fått stor uppmärksamhet. Hon har också skrivit noveller, filmmanus, essäer och kritik, samt varit chefredaktör för tidskriften Arena och skribent i Dagens Nyheter. Den franska författaren Marguerite Duras föddes 1914 i Indokina av franska föräldrar. Hon är en av efterkrigstidens största författare, dramatiker och filmskapare. Hennes romaner, skrivna på en lika exakt som exalterad prosa, om vardagens stilla liv som genombryts av våldsamma passioner, har gjort henne älskad av läsare världen över. För sin självbiografiska roman "Älskaren" fick hon Goncourtpriset 1984 och hennes inflytande märks hos många samtida författare. Från 31 januari 2024 Jingel: Lucas Brar

Författaren Karolina Ramqvist samtalar om matens betydelse för henne som barn. Och idag. Och så lagar hon en rätt som betytt mycket mormors risgrynspudding. Karolina Ramqvist har skrivit boken Bröd och mjölk, en matmemoar utifrån hennes egna minnen från barndomen. Mat är kärlek, skriver hon. Och kärlek är mat.- Jag har velat skriva om mat sedan jag började skriva böcker i slutet av tonåren, säger hon. Och nu har det tagit 25 år tills jag kunde skriva boken.Menys reporter Nina recenserade boken i höstas och blev nyfiken på Karolinas relation till mat, då och idag. De träffas i Karolinas kök i en lägenhet i Stockholm. 

Doften av nystekta pannkakor, sommarens första syrén eller smaken av kokt hummer. Vad väcker barndomsminnen till liv? Och vad betyder barndomsminnena för vårt vuxna jag? En som levt mycket i sina barndomsminnen är författaren Karolina Ramqvist, aktuell med boken Bröd och mjölk. Jag har tänkt att jag har haft bra minne, men däremot minns jag inte stora delar av livet som ung vuxen. Kanske är det så att mina starka barndomsminnen konkurrerar med de från vuxenlivet som då kändes mindre viktiga? säger hon.Ibland ställs man inför situationer där man minns samma händelse olika.Enligt psykoterapeuten Maria Yassa är det flera faktorer som spelar in i hur ett visst minne utformas. Till exempel påverkar dagsformen hur man minns någonting, säger hon.Och fortsätter: Inom psykoanalysen pratar man om efterhandsverkan, alltså när man är med om en sak, får en erfarenhet, men förstår den mer och mer varefter tiden går.Gäster i programmet: Karolina Ramqvist, författare, Görel Fred, psykoterapeut, Maria Yassa, psykolog och psykoanalytiker och Pontus Wasling, hjärnforskare.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Programmet är en repris från 12 april 2022.

Vi har läst en massa nya kokböcker. Och andra böcker om mat. Om att laga och äta utomhus. Laga indiskt i svenska kök. Fixa stora och små fester. Och mycket mer. Böckerna som det pratas om i programmet:Bröd och mjölk, en roman av Karolina Ramqvist.Nordisk sushi av Frida Ronge (en omarbetad och utökad upplaga av hennes bok Rå som sushi).Lite om Ägg av Tove Nilsson, som är en omarbetad och utökad upplaga av den bok som kom ut 2014.Äta Ute av Jens Linder.Indien i mitt svenska kök av Malin Mendel.Modern självhushållning av Anders Rydell och Alva Herdevall.Hummus av Malin & Nimrod Regev.Fixa fest! av Håkan Östlundh och Lotta Kühlhorn.Böckerna presenteras av Menys Tomas Tengby och Nina Frogneborn, samt matentusiasten och hemmaodlaren Jesper Lindkvist.

Doften av nystekta pannkakor, sommarens första syrén eller smaken av kokt hummer. Vad väcker barndomsminnen till liv? Och vad betyder barndomsminnena för vårt vuxna jag? En som levt mycket i sina barndomsminnen är författaren Karolina Ramqvist, aktuell med boken Bröd och mjölk. Jag har tänkt att jag har haft bra minne, men däremot minns jag inte stora delar av livet som ung vuxen. Kanske är det så att mina starka barndomsminnen konkurrerar med de från vuxenlivet som då kändes mindre viktiga? säger hon.Ibland ställs man inför situationer där man minns samma händelse olika.Enligt psykoterapeuten Maria Yassa är det flera faktorer som spelar in i hur ett visst minne utformas. Till exempel påverkar dagsformen hur man minns någonting, säger hon.Och fortsätter: Inom psykoanalysen pratar man om efterhandsverkan, alltså när man är med om en sak, får en erfarenhet, men förstår den mer och mer varefter tiden går.Gäster i programmet: Karolina Ramqvist, författare, Görel Fred, psykoterapeut, Maria Yassa, psykolog och psykoanalytiker och Pontus Wasling, hjärnforskare.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.

Caroline Ringskog Ferrada-Noli samtalar med aktuell författare. Dagens avsnitt Karolina Ramqvist.

Varför är medelklassen så rädd för dem som avlöper? Hur synd är det egentligen om författare? Och finns det något ensammare än att dra en barnvagn 150 varv runt Nytorget?Karolina Ramqvist bänder upp feminismen, gräver djupt i det ytliga, och lämnar alltid Nina Wikner med en konstig känsla av samhörighet blandad med förtvivlad ensamhet. Därför är hon en självklar gäst i Något Slags Känsla. Böcker och texter i avsnittet (i ordningen de nämns): Den vita staden - Karolina RamqvistBjörnkvinnan - Karolina RamqvistDet är natten - Karolina RamqvistFlickvännen - Karolina RamqvistOckulta Dagboken - August Strindberg See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

”Vi var ju inga monster. Vi var mödrar, döttrar, systrar, flickvänner och till och med fruar. Vi hade det gemensamt att vi försökt lösa våra problem genom att misshandla och döda.” Läst av skådespelaren Electra Hallman. Inläsningen är en del av Dramaten läser noveller, ett samarbete med förlaget Novellix. Du hittar fler inlästa noveller på dramaten.se och novellix.se.

Hun er en av Sveriges mest profilerte feminister. Nå har forfatteren Karolina Ramqvist gått 500 år tilbake i tid for å skrive om en kvinne som overlevde på en øde øy, tross alle odds.

"Bjørnekvinnen" er fortellingen om en adelskvinne som ble satt i land på en øde øy for å dø for 500 år siden og en moderne forfatter som nøster opp det dramatiske livet hennes.

Slackerromanen och slackern själv hade sin storhetstid under 1990-talet. Men vad ville denna figur egentligen? Och var tog den vägen? Författaren Martin Engberg söker och hittar henne i ny skepnad. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Det fanns en tid i mitt liv när jag bodde i ett rum med svarta gardiner och sov på en madrass på golvet, inhyrd hos en vän i en medelstor svensk stad. Medan min kompis pluggade ägnade jag mig åt att skriva ett tidigt romanförsök och förutom sådant som Dagerman, kom inspirationen från böcker i vilka människorna liksom vi var unga, gick och stämplade och levde ett pliktlöst liv. Böcker som kunde tilltala en ung författar-wannabe eftersom de, på grund av sitt ämne, framstod som litterärt möjliga att imitera. Slackerlitteratur. I boken Not Working argumenterar psykologen Josh Cohen för att det behov av att inte arbeta många av oss har borde erkännas samma status som arbetet självt. Inte som återhämtning för ökad prestation, utan som något i sig meningsfullt. Med hjälp av fallstudier av personer han mött i sin kliniska praktik och olika konstnärskap konstruerar Cohen fyra typer vars minsta gemensamma nämnare är vantrivsel i förhållande till den gängse synen på arbete. Han ger dem namn som Den utbrände, Slusken, Dagdrömmaren och just det ... Slackern. Slackern var alltså även före 90-talet sammanknippad med företeelser som uttrycker en ovilja mot att inrätta sig som en medborgare i nationens tjänst. Slackern, tänker jag, vad hände med slackern? Det var som att jag skickats tillbaka till det där rummet med svarta gardiner. Vad var det egentligen som skrevs där och varför? I ett försök att orientera mig plockar jag upp Per Hagmans debutbok, Cigarett från 1991. Alla markörerna är där, men att läsa om andras festande blir snabbt monotont och den grabbiga jargongen är kvävande. Det är något annat jag letar efter. Claes Holmströms bok Tredje stenen från solen från 1994 som jag måste ha läst vid den här tiden är svårare att få tag på än Cigarett. Av någon anledning är det kö på bibliotekets enda exemplar. I väntan på att kunna lägga händerna på ett ex ser jag om Richard Linklaters film Slacker från 1990 för att få ordning på begreppet. Det var framför allt den som gav ordet en för decenniet samtida betydelse, tidigare hade det till exempel använts om personer som under första och andra världskriget i USA inte ville göra militärtjänst. Slackern var alltså även före 90-talet sammanknippad med företeelser som uttrycker en ovilja mot att inrätta sig som en medborgare i nationens tjänst. Sedan drog den på sig en Nirvana T-shirt och blev synonym med en ironisk cyniker som var skeptisk mot det mesta. Inte minst äta-jobba-sova-dö-samhället. Eller som en karaktär uttrycker det i Slacker: Åt helvete med den sortens jobb du måste ha för att försörja dig! [] Se på mig! Jag klarar mig fint. Jag kanske inte lever på något bra sätt, men jag behöver åtminstone inte arbeta för att göra det. Eller, för den delen, med artisten Becks ord: Im a loser baby so why dont you kill me? Kameran i Linklaters film förflyttar sig sömlöst mellan olika karaktärer. Alla visar de upp en livshållning som speglar filmens titel. De delar med sig av sina teorier om världen på ett ofta spånigt, kvasiintellektuellt eller konspiratoriskt sätt, om det inte rör sig om rena fantasier, men de existentiella frågorna pockar på underifrån. De flesta av figurerna är unga, merparten män, men här finns också kvinnan på filmens affisch som försöker kränga en burk som hon påstår innehåller ett av Madonnas pubeshår, och på det sättet exemplifierar generationens förtrolighet med en global populärkultur och dess mytbildningar. En av anledningarna till att filmen, trots att den är en tidsskildring, inte känns daterad på samma sätt som Hagmans Cigarett, är att den utgör en provkarta över flera olika existenser utan att låsa sig vid ett enskilt perspektiv. Kategorin berättelser om pojkmännen som är barn till Lundells Jack, som i sin tur var barn till Jack Kerouacs beatniks, är vid det här laget mättad med råge. Antagligen är det därför (utöver rent litterära kvaliteter) som de skildringar i genren som kommit fram på senare år, har kvinnor som författare och huvudpersoner. Karolina Ramqvist skriver Alltings början med en feministisk blick. Huvudpersonen i Tone Schunnessons Tripprapporter uttrycker en liknande brist på kontakt med sina känslor som Hagmans jag i Cigarett, men könsskillnaden ger en förskjutning i maktbalansen. Huvudpersonens sätt att leva blir på det sättet en provokation mot vissa tabun, som i högre grad fortfarande gäller kvinnor än män, till exempel när det kommer till hur sexuella begär uttrycks. Slackern [...] faller mellan kolumnerna för vad rigida utvärderingssystem kan mäta. Men frågan är om inte Ottessa Moshfeghs My year of rest and relaxation från 2018 frambringat den ultimata slackern. Huvudpersonen i boken bestämmer sig helt sonika för att med hjälp av ett mindre apotek av droger gå i idé under ett helt år i väntan på att alla problem ska försvinna. Möjligen skulle det ambitiösa i projektet kunna diskvalificera detta som en slackerskildring. Å andra sidan är alla andra referenser på plats, från dyrkandet av VHS-spelaren och den nördiga besattheten av film, till den cyniska blicken och oviljan att inordna sig i ett uppstyrt samhällsliv. Dessutom är det något så udda som en närhistorisk roman i genren eftersom den utspelar sig runt millennieskiftet. Och huvudpersonen i Moshfeghs bok är inte den enda som söker en väg ut ur en kris med hjälp av slackern. I Not Working berättar Josh Cohen hur Linklaters film hjälpte honom ur den livskris han hamnat i som doktorand. Genom att hävda allas rätt att leva i sin egen takt gav den honom tillåtelse att vara kreativ på det sätt som passade honom. När han lät skrivandet ske på de tider och i de intervaller som föll sig naturligt för honom ofta efter långa perioder av inaktivitet lossnade skrivkrampen. Han hade hittat sin livsrytm. Sedan påpekar Cohen att det förstås finns tider när den egna rytmen måste inordnas med andras, för att vi har familj, lönearbete, eller ett husdjur att ta hand om, men säger att det kanske är då det är som viktigast att hålla fast vid dess anda av olydnad och vägran. Dess benägenhet till aktivitet och inaktivitet utan mål och mening. Slackern inom oss är helt enkelt den där som har en tendens att göra saker som faller mellan kolumnerna för vad rigida utvärderingssystem kan mäta. Jag inser att jag inte behöver Claes Holmströms bok. Det var det här jag letade efter. Inte fler skildringar av vilsna unga män. Tiden i rummet med svarta gardiner gav mig en möjlighet att utforska min egen rytm och när jag drömmer mig tillbaka dit är det för att jag behöver påminna mig om att jag fortfarande har en sådan. Det har inget med MTV, humorprogrammet Knesset eller krogrundor att göra. Tvärtom är det en uppmaning att söka andra berättelser, sådana som de i Slacker, som obekymrat slingar sig fram längs sina egna vägar, samtidigt som de möter och sluter upp med andra berättelser, utan att bry sig om ifall de gör på rätt sätt. Och det kommer att vara andra berättelser idag än på 90-talet. Slackern utmanar det obestridda privilegium handling och målinriktning har i vår kultur av skrupellös kapitalisering och konkurrens. Hon tar sig an den fundamentala frågan om vad som gör livet värt att leva, skriver Cohen. Det tar jag med mig. Resten kan få sjunka tillbaka till sitt 90-tal. Martin Engberg, författare

Läspodden 19 Kritvita böcker. LÄSpodden på Helsingborgs bibliotek tipsar om några favoriter på temat ”Vitt” ”Den vita boken” av Han Kang ”Det vita kallbadhuset” av Thorvald Steen ”Ett halvt liv av kärlek” av Eileen Chang ”Kejsarens barn” av Claire Messud ”Björnkvinnan” av Karolina Ramqvist ”Memorys bok” av Petina Gappah

Hanna har läst intervju med Karolina Ramqvist vilket resulterade i känslan av att allt är för sent - vi kan inte förändra vår mansbyggda korkade värld från början. Martin plåstrar som vanligt om med klokheter om att engagera sig tillsammans och fästa blicken! Dessutom; Vinflaskor direkt i sopen, botox, att göra vinst på kvinnoorganisationer och Iv*r Arp*s "låtsasvettiga" retorik. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I det tredje avsnittet, "Flickvännen", borrar vi in i upplevelsen av att vara eller inte vara flickvän. Materialet utgörs av "Flickvännen" av Karolina Ramqvist, "Nuckan" av Malin Lindroth och "Mr Salary" av Sally Rooney. Vad menar Kaneli när hon säger att berättaren i "Nuckan" är gnällig och varför tycker Hanna att Karin i "Flickvännen" inte är kär i sin partner John? * I det tredje avsnittet nämner vi: "Flickvännen", "Alltings början", "Björnkvinnan" och "Det är natten" av Karolina Ramqvist, "Nuckan" av Malin Lindroth, "Mr Salary" och "Samtal med vänner" av Sally Rooney, tv-serien "Sopranos" och låten "Jag som blev kvar" av Säkert! * Foto: Eetu Laine, grafisk design: Linn Henrichson, jingel: Ville Kabrell och klipp: Oskar Pullinen. Podcasten görs i samarbete med HBL. Tack till Konstsamfundet för understöd.

I veckans Stil Special ska vi glänta på dörren och kika in i litteraturens garderob. Vi ska nämligen ägna oss åt kläder, böcker och författare. I litteraturens värld är kläder sällan något som bara håller folk varma eller får dem att se bra ut. De litterära kläderna bär ofta på en symbolisk betydelse och kan berätta en hel del om en romankaraktärs personlighet, status, drömmar och förhoppningar. Vad en litterär gestalt har på sig kan med andra ord vara en hel berättelse i sig. I dagens program träffar vi författarna Inger Edelfeldt, Kristofer Folkhammar och Karolina Ramqvist, som alla har skrivit böcker där just kläder spelar en alldeles särskild roll. Vi tittar också närmare på fenomenet med författaren som kändis och gör ett besök på The National Arts Club i New York, där modeskapare minglar med författare och konstnärer för att kulturen ska utvecklas. Veckans programledare är Erik Sjölin.

Med Siri Hustvedt og Karolina Ramqvist. Hva er forskjellen på å være forfatter og en som skriver? Å skrive er en ensom akt, mens forfatteren gjør offentlige opptredener, lar seg intervjue og snakker om det hun har skrevet. Karolina Ramqvist og Siri Hustvedt møtes for å snakke om det paradoksale forholdet mellom å skrive, og å innta rollen som forfatter. Og ikke minst; å innta rollen som kvinnelig forfatter. Hvilke føringer kan det legge på skriften, både for den som skriver og den som leser? Litteraturviter og forsker, Kari Jegerstedt, leder samtalen på scenen

(Discussion in English) Med Siri Hustvedt og Karolina Ramqvist. Hva er forskjellen på å være forfatter og en som skriver? Å skrive er en ensom akt, mens forfatteren gjør offentlige opptredener, lar seg intervjue og snakker om det hun har skrevet. Karolina Ramqvist og Siri Hustvedt møtes for å snakke om det paradoksale forholdet mellom å skrive, og å innta rollen som forfatter. Og ikke minst; å innta rollen som kvinnelig forfatter. Hvilke føringer kan det legge på skriften, både for den som skriver og den som leser? Litteraturviter og forsker, Kari Jegerstedt, leder samtalen på scenen.

Vad är skillnaden mellan författaren och den som skriver? Hur får man råd att skriva? Och hur ska man egentligen skriva för att vinna Augustpriset? Detta och mycket mer handlar veckans Bakom boken om. Daniel Sjölin möter Karolina Ramqvist, aktuell med hyllade essän Det är natten, förläggaren Håkan Bravinger besvarar de allra vanligaste frågorna som Norstedts manusgrupp får om skrivande och Lisa Lindberg läser ett utdrag ur Joar Tibergs bok Månen blev rädd (2010). Om Det är natten: "Att vilja träffa en författare för att man tycker om det han skriver är som att vilja träffa ankan för att man tycker om ankleverpastej." Så skriver Margaret Atwood om författarroll och skrivande. Det är också utgångspunkten för Karolina Ramqvists personligt hållna essä som handlar om en författare som just står i begrepp att lansera sin nya bok. Scenen är författarens skrivhörna i hemmet. En skildring av splittringen mellan yrkesroll och modersroll, att vara kvinnlig författare och värna om det egna rummet. Karolina Ramqvist ger ut en berättelse i ett nytt format. Lite längre än en novell, lite kortare än en roman.

Vem är en person som skriver? Det pratar vi om tillsammans med Karolina Ramqvist, och så är Helena von Zweigbergk här med en ny bok om relationer mellan mor och dotter. "Det är inte som författare jag skriver det här - medan jag skriver, skriver jag. Författare kommer efteråt. Under skrivandet är jag en som skriver, var och en som skriver är det - var för sig." Med det citatet ur Bodil Malmstens bok "Så gör jag" börjar Karolina Ramqvists essäbok "Det är natten." Boken är kort, 85 sidor, och handlar om hur det är att vara en skrivande människa. Svårigheter, problem, krav. Men också om vad som är enkelt, var njutningen finns, vad som berör.På lördag kommer Karolina Ramqvist hit, och det blir ett samtal om författarrollen och konsten och svårigheten i att prata om det skrivna ordet.Och så är Helena von Zweigbergk här med en ny bok. "De behövande" heter den, lite längre än en novell, lite kortare än en roman. En vuxen dotter och en mor försöker närma sig varandra, bli så nära som de var när dottern var barn.Och så återvänder vi till förra veckan, och en fråga vi då lyfte om tryck i textrader när döden är nära. Det är något speciellt med texter som skrivs när den som skriver vet att döden inte är långt borta. Om du tänker på någon sådan textrad, musik, lyrik, skönlitteratur - så berätta gärna!Klicka HÄR för att komma till Lundströms spotify-lista. Med låtar som alla varit med i programmet.

I veckans avsnitt har Öhman förkovrat sig i döden och läst Station Eleven, en postapokalyptisk historia om ett kringresande teatersällskap tjugo år efter att eon influensa tagit livat av 99 procent av jordens befolkning. Jihde har vänt sin kappa och gillar nu Karolina Ramqvist. Hon förbereder sig också inför bokmässan i Göteborg genom att lära sig uttala författaren Sanna Tahvanainens namn. Öhman har blivit med ljudboksapp och vill prata om Alex och Sigges diagnos samt om hängpungar. I samarbete med Schildts & Söderströms förlag. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Karolina Ramqvist er aktuell med «Den hvite byen», en frittstående fortsettelse av kritikersuksessen fra 2009, «Kjæresten». Hør henne fortelle mer om valget av hovedpersonen i boken: Karin som kommer fra den øvre middelklassen, er forelsket i og sammen med John, en leder i Stockholms gangstermiljø. Og om det å skrive skjønnlitterært, kontra rollen som en markant politisk samfunnsdebattant og journalist.

NRKs kritikere Knut Hoem, Marta Norheim og Anne Cathrine Straume diskuterer romanen "Den hvite byen" av svenske Karolina Ramqvist, artikkelsamlingen "Litteraturens etikk" av den amerikanske filosofen og etikk-professoren Martha Nussbaum og romanen "Elleve dager i Berlin" av svenske Håkan Nesser. Anmeldelser kan også leses på www.nrk.no/bok

Diktsamlingen Hackers av Aase Berg är ett av ämnena i säsongens första Kritiken. Den har redan kallats för ett rasande angrepp på patriarkatet, hur ser det ut? Och vad är det egentligen "att hagga"? Kritikens programledare, Gunnar Bolin och Anneli Dufva, bjuder in Åsa Beckman, Dagens nyheters biträdande kulturchef, och Arazo Arif, poet, journalist och projektledare för Kultwatch, till ett samtal om Hackers, är det - som en kritiker konstaterade - dikt som vill och vågar? Kritiken uppmärksammar också Harper Lees Ställ ut en väktare och träffar litteraturvetaren Birgitta Holm och författaren Karolina Ramqvist i ett reportage om Sun Axelsson. Hennes författarskap har möjligen fallit något i glömska, men i år då författaren skulle ha fyllt 80 år, ges de självbiografiska romanerna Drömmen om ett liv, Nattens årstid och Honungsvargar ut på nytt i romantrilogin Ett eget liv. Karolina Ramqvist framhåller det suggestiva och moderna i romanerna, medan Birgitta Holm är mer tveksam. Hur är det att läsa Sun Axelsson idag?

Välkommen till bröstkorgen. Det är sorg och vrede, stillhet och aktivitet i Bodil Malmstens dikt Det här är hjärtat. Hör henne tala om och läsa ur boken sin. Alltfler sydkoreanska författare når internationella bokframgångar. Vår reporter Roger Wilson har undersökt den sydkoreanska litteraturscenen. Följ med till bokstaden Paju utanför Seoul, och hör den litteräre agenten Joseph Lee om vad som krävs för att en koreansk roman ska nå ut i världen. Vi håller oss kvar i Asien, men kombinerar bokbordet med restaurangbordet. Kocken och författaren Jens Linder har gjort en djupdykning i de koreanska matskålarna och kommer förbi och berättar om sin nya bok, Jens Linders Korea.  Många läsare berördes av Karolina Ramqvists porträtt av gangsterfrun Karin i romanen Flickvännen som kom 2009. Nu kommer en fristående fortsättning, Den vita staden, och Karolina Ramqvist är vår gäst i studion.

Inspirerad av Johan Svedjedals nya essäbok "Ner med allt?" om revolt och svensk protestlitteratur 1965-1975 tar Lundström denna vecka tag i kampen. Mikael Wiehe berättar om låttexten till proggrörelsens hit Vem kan man lita på och författarna Theodor Kallifatides och Karolina Ramqvist läser om en av sjuttiotalets snackisromaner om nya samlevnadsformer: Per Wästbergs Luftburen från 1969. Den politiska kampen har alltid haft sin egen retorik. Men språkbruket kan kanske överföras till andra områden i livet? I något så ovanligt som en prisad bladvändare om cancer, boken Lidandets konung av Siddhartha Mukherjee, ser vi med författaren Fredrik Sjöbergs hjälp hur vetenskapens kamp mot cancern kan liknas vid kriget mot terrorismen. Vi möter också författaren Amanda Svensson och pratar om kampen att frigöra sig från sin bakgrund och bli sin egen. Programledare: Marie Lundström Producent: Amanda Rydman

Denna vecka gör Saman Bakhtiari debut som Kinos programledare. Tarik Saleh och Anton Hagwall kommer till studion för att förklara hur sann deras nya film Tommy - om gangsterfruar som blir gangsters - egentligen är. Karolina Ramqvist hjälper Johanna Langhorst att reda ut hur bilden av gangsterbruden konstrueras i kulturen. Deussutom i Kino denna vecka: Nina Asarnoj åker med dokumentärfilmaren Karin Ekberg till villan i Södra Ängby där hennes föräldrar bestämde sig för att skiljas – ett uppbrott som blev en film. Och så undrar Kino om film kan förändra världen tillsammans med Arman T Riahi, filmaren bakom dokumentären Everyday Rebellion. Programledare: Saman Bakhtiari Producent: Jenny Aschenbrenner

"Mannheimer & Tengby 2 september 2012. Gunnar Bohlin ger en kulturkoll från Filmfestivalen i Venedig. Rikard Waje ger en matkoll och idag handlar det om rostbiff. Ulf Dohlsten och Lasse Väringer möts i Frukostklubben och ger bla handfasta råd om hur ett hushåll skall skötas. Mamma Carin har läst "Alltings början" av Karolina Ramqvist och doktor Knutsson gissar sig fram till endometrios. Programledare Anna Mannheimer och Tomas Tengby, musik Kerstin Behrendtz, tekniker Ceasar Espinoza Drust och producent Annika Witting.

Vad var det som förvandlade privatpersonen Norma Jeane Baker till superstjärnan Marilyn Monroe (1926-1962)? Jo, visst hade hon både karisma och en kropp som var få förunnat. Men hon hade också kunskap om hur hon skulle använda sig av smink, färga håret - och, naturligtvis, klä sig - för att uppnå maximal Marilyneffekt. I veckans STIL ska vi med andra ord inte tjata om hennes privata liv och trassliga kärleksaffärer, utan istället ägna oss åt den förvandlingsprocess som kom att få henne att glänsa som ingen annan stjärna i Hollywood. Nästa år är det femtio år sedan hon avled, vilket är anledningen till att ett nytt intresse för Marilyn Monroe börjar bubbla upp. Snart har till exempel filmen My Week with Marilyn premiär. Det är en dramatisering av den besvärliga filmatiseringen av The Prince and the Showgirl. I filmen gestaltas hon av Michelle Williams, som man i höst kunnat se som en blonderad Marilyn på en oändlig mängd modemagasinsomslag, som både Vogue och Elle. Nästa år är det dags för Naomi Watts att förkroppsliga Marilyn Monroe i en filmatisering av Joyce Carol Oates roman Blonde. Och flera nya böcker om Marilyn Monroe har publicerats. Bland annat ett par som – till skillnad från många andra – tar upp just de attribut som hjälpte till att skapa henne. Bland annat fotoboken Metamorfoser, och så boken Dressing Marilyn, How a Hollywood Icon was Styled by William Travilla. För lite mindre känt, än mycket annat när det gäller Marilyn Monroe, är att hon hade en speciell kostymör, och hans namn var William Travilla. Han brukade säga att Marilyn Monroe hade ”de bästa brösten i Hollywood”, men inte av den anledning man kan tro. I programmet berättar vi mer om det. Vi berättar också mer om William Travilla och de klänningar han skapade. Vi har alla sett dem. Det var han som gjorde den rosa med matchande långa handskar som Marilyn Monroe bär då hon sjunger Diamonds Are a Girl's Best Friend i filmen Herrar föredrar blondiner (från 1953). William Travilla ligger även bakom den vita klänning som fladdrar kring Marilyn Monroes ben i filmen Flickan ovanpå (1955), en klänning som blev en av de mest kända i filmhistorien.  Vi har även träffat en svensk kostymör som kallats för ”Sveriges Dior”, Svenbörje Gaborn heter han. Han har haft ett eget modehus i Stockholm, gjort kostymer för Gösta Bernhard och Stig Bergendorff, designat för Dramaten och följt med Sarah Leander på turnè. I dag är han 95 år och bor i en liten lägenhet i Vinslöv, i Skåne. Vi får även höra vad en mask kan göra, det vill säga en sådan man bär. Hur får man till blonda lockar? Och hur bemästrar man konsten att skriva dagbok? Det får vi också veta. Veckans gäst är Karolina Ramqvist, författare och journalist.

Sveriges Radios Romanpris 2010 Del 1 De sju i Lyssnarjuryn diskuterar två av de nominerade romanerna: Mäster av Alexandra Coelho Ahndoril och Flickvännen av Karolina Ramqvist. I Lyssnarjuryn sitter: Mats Josephson, Annika Rosell, Jenny Sjöö Saers, Andrzej Szmal, Linus Åhlander, Jenny Almkvist, Sara Kolbäck. Redaktörer Elin Claeson och Anna Tullberg.

Tidskriften Arena har debatterats den senaste tiden. Bland annat i en artikel i Aftonbladet av journalisterna Dan Josefsson och Daniel Suhonen. Tidskriften Arena, menar artikelförfattarna, är en del av en postmodern rörelse som håller på att avskaffa det viktiga talet om klasskampen och istället förirrar sig i allt lösare diskussioner om sexualpolitik och språkanalys. Arena, som i början av 00-talet var Arena med och introducerade queer-begreppet i den svenska debatten, menar att Suhonen och Josefsson inte har läst tillräckligt noga: mellan pärmarna ryms alla slags vänsterdebatter, från Mellanösternkonflikten till skolpolitik och socialdemokratins kris. Kärnan i diskussionen är vänsterns situation idag - vilka är lämpliga att föra idédebatten framåt och vad ska den handla om? Viftar socialdemokratin för mycket med prideflaggan och för lite med Marx Teser om Feuerbach? I studion: Daniel Suhonen, redaktör för SSU:s tidning Tvärdrag, Karolina Ramqvist, chefredaktör för Arena, och Göran Gr "Vad händer med en rörelse när dess intellektuella vägrar peka ut möjliga vägar framåt?" Så börjar en debattartikel i Aftonbladet undertecknad journalisterna Dan Josefsson och Daniel Suhonen. Rörelsen de syftar på är den svenska vänstern, och de intellektuella är redaktionen för tidskriften Arena.    Tidskriften Arena, menar artikelförfattarna, är en del av en postmodern rörelse som håller på att avskaffa det viktiga talet om klasskampen och istället förirrar sig i allt lösare diskussioner om sexualpolitik och språkanalys.  Arena, som i början av 00-talet var med och introducerade queer-begreppet i den svenska debatten, menar att Suhonen och Josefsson inte har läst tillräckligt noga: mellan pärmarna ryms alla slags vänsterdebatter, från Mellanösternkonflikten till skolpolitik och socialdemokratins kris. Kärnan i diskussionen är vänsterns situation idag - vilka är lämpliga att föra idédebatten framåt och vad ska den handla om? Viftar socialdemokratin för mycket med prideflaggan och för lite med Marx Teser om Feuerbach? I studion: Daniel Suhonen, chefredaktör för SSU:s tidning Tvärdrag, Nisha Besara, chefredaktör för Dagens Arena, och Olle Svenning, krönikör på Aftonbladet. --- Det manliga geniet i kulturvärlden har diskuterats de senaste veckorna, bland annat efter avslöjanden om sexuella trakasserier på Kungliga Operan i Stockholm, och en debattartikel om Stig Larsson av Åsa Beckman i Dagens Nyheter. Kan man komma undan med vad som helst bara för att man råkar vara geni och man? Vi ringer upp kulturradions Jenny Aschenbrenner för en kommentar. --- Annandag jul öppnade nya Moderna Museet i Malmö, en filial till moderskeppet i Stockholm. I gamla Rooseums ombyggda lokaler och med Magnus Jensner som chef har konstlivet i Öresundsregionen fått ett nytillskott och Moderna Museet blir ett nationellt museum i ordets sanna bemärkelse.    Men hur fungerar filialtänkandet i verkligheten? Hur går det med självständigheten och förhållandet till moderskeppet? Och kommer det nya Moderna muséet i Malmö kunna ersätta det gamla Rooseum? I studion: Linda Fagerström, konstkritiker på Helsingborgs Dagblad och Kulturredaktionens Mårten Arndtzén. Denna vecka görs programpunkten Au Contraire av kulturradions Maria Edström, som funderar över vår tids skenbara valmöjligheter. Programledare: Kim Nordberg