Podcasts about nyhetsbyr

P3 Nyheter på en minut 19 mars, en nyhetssammanfattning med Oscar Bergholm. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Avsnittet är uppdaterat med en rättelse. I en tidigare version sa vi att 1 000 personer i Gaza har dött sedan Israel återupptog sina attacker på tisdagen. Nyhetsbyrån AFP har dragit tillbaka uppgiften, med hänvisning till terrorstämplade Hamas, som säger att uppgiften inte är korrekt och hänvisar till tekniska problem, skriver AFP.Den senaste statistiken visar att 436 personer dödats i Gaza sedan Israel återupptog sina attacker.

Olle och Emanuel förenas i en hyllning till de hotade kultursidorna och förfasas återigen över att ledarsidorna får vara kvar. När medier göra sig av med dessa? Inte minst intressant utifrån den internationella utvecklingen med Washington post. Vi pratar om Sverigedemokraternas eftervalsanalys kring Trollfabriken och insikten om att deras beslut om attack mot medier inte var lyckosam. Och om Högsta domstolens beslut kring Nyhetsbyrån Sirens inhämtande av domar – och vad som kommer att hända nu. Vi pratar också om Filmutredningen och vad den skulle kunna innebära för medier. Betala för dig på patreon.com/mediepodden med Olle Lidbom och Emanuel Karlsten

Kina betalar priset för landets havererade ettbarnspolitik. Ekonomin är i gungning. Och i Botswana hittar ett svenskt-kanadensiskt gruvbolag enorma diamanter på löpande band. Vad har hänt? Med Joakim Rönning på Nyhetsbyrån Direkt, och Jacob Bursell

Hur kommer det sig att en rockstjärna som lägger all sin fritid på att försöka rädda världen ändå uppfattas som otroligt irriterande? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Uppifrån den höga scenen ser människorna ute i folkhavet nästan ut som myror. Det är den 13 juli 1985 och välgörenhetskonserten Live Aid har intagit den enorma fotbollsarenan Wembley Stadium, i London. Maraton-konserten har pågått i över fem timmar när U2:s sångare kliver fram till micken. – We are an Irish band and we come from Dublin city, Ireland. Like all cities it has its good and it has its bad. This song is called Bad. Den 25-årige Bono har på sig knähöga stövlar med klack, läderbyxor, vit skjorta och en svart kavaj med guldknappar. Den piratinspirerade outfiten står dock i skuggan av hans frisyr. På Bonos huvud tronar nämligen en oborstad hockeyfrilla med blonda slingor på toppen.Inne på Wembley hoppar 70.000 människor i takt och runt om i världen sitter över en miljard tv-tittare bänkade framför den live-sända showen. Det är en otrolig chans för det nya irländska bandet att visa upp sig.Frontmannen tar i från tårna, men mitt i andra låten så slutar han plötsligt sjunga. Bono har fått syn på något ute i publiken. Han slänger ifrån sig micken och börjar gestikulera vilt. När ordningsvakterna inte förstår vad han menar hoppar Bono, utan att tveka, ner från den flera meter höga scenen. Nere i leran framför kravallstaketet, så pekar han ut en 15-årig tjej som håller på att klämmas i folkmassan. De gulklädda funktionärerna drar mödosamt upp den mörkhåriga tonåringen ur publikhavet, som pressar på än mer sen frontmannen börjat vifta. Bono omfamnar tjejen i en slags tryckare, samtidigt som fotograferna cirklar runt dem.Uppe på scen växer irritationen. Bandet, som tvingats spela samma ackord i flera minuter, undrar vad fan Bono håller på med. Deras korta slot är snart slut och nu kommer de inte hinna spela sin nya hit Pride.I sitt transliknande tillstånd verkar Bono inte kunna bry sig mindre.Medverkande: Simon Peyda Moore, Thomas Johansson och Markus LarssonProgrammet är gjort av Joanna Korbutiak sommaren 2024Producent var Anna Lillkung Exekutiv producent Lars TruedsonSlutmix Fredrik NilssonProgramledare Siri HillP3 Musikdokumentär produceras av Tredje Statsmakten MediaLjudklippen i programmet kommer från Person to Person with Norah O'Donnell (CBS 2022), RTE Radio (2022), Nyhetsbyrån AP (1974, 2000), Måndagsbörsen (SVT, 1981), Late Late Show (RTE, 1983), Live Aid (1985), Rock & Roll Hall of Fame (2018), reklamfilm från One Campaign, South Park (2007), Youtubekontot Pop Trigger (2014) och en specialsändning från Facebook (2014)

Kronans kräftgång har försatt svenskarna i skuld och skam. Efter en sommar med rekorddyr euro på nära 12 spänn, kom vår krona till och med att kallas för skräp- och skitvaluta, samtidigt som debattsidor, ekonomibilagor och högtravande poddar fylldes med farhågor om att hela den svenska ekonomin var dödsdömd. Det var lika bra att gå över till euro, konstaterade till och med många. Men var det verkligen det, eller fanns det bättre förslag att förhålla sig till i den valutavärld som tjänade som maktens verkstad, oavsett skräp- och skitkrona eller ej? Omvälvningarna i den världen var nästan lika omsjungna som just kronans fall - att en ny valutaregim var på väg att resa sig bortom dollarns och den amerikanska dominansen som dikterat en närmast total världsordning de senaste 75 åren. Hur allvarligt vi ska se på den omtvistade omvälvningen ska vi prata om nu, i den här podcasten som heter FollowTheMoney, av och med Joakim Rönning som är Nyhetsbyrån Direkts utrikeschef och Martin Nilsson som just nu är mellan två jobb.

Missa inte FollowTheMoney på Scalateatern den 20 september! Biljettförsäljningen hittas här: https://www.scalateatern.se/forestallning/follow-the-money-kapitalet-live/ Rysslands anfallskrig i Ukraina hade pågått i 550 dagar när den för krigsinsatsen högst väsentliga legosoldatarmén Wagners ledare, den av Kreml fördömde oligarken Jevgenij Prigozjin, sågs falla mot döden i sitt kraschande flygplan. Alla blickar riktades mot experter och bedömare för svar om hur den mordiske Prigozjins död skulle påverka Ukrainakriget, Ryssland i allmänhet och Vladimir Putins presidentskap i synnerhet. Västländernas huvudstrategi för att stoppa den ryska krigsinsatsen i Ukraina via ekonomiska sanktioner hade inte lyckats, och Prigozjin var en högst bidragande orsak till varför. Rysslands förmåga att komma undan framkallade bistra miner inte minst i Sverige, som iögonfallande nog konstaterades svagare än Ryssland i tillväxtligan, trots att dess ekonomi försatts under vad som kallats för den hårdaste sanktionsregimen i världshistorien. Idén att nyttja ekonomiska sanktioner snarare än Nato-soldater för att få ett snabbare slut på aggressionen och därmed undvika att ånyo utlösa världskrigsliknande scener i Europa, hämmades av att Ryssland framgångsrikt lyckats kanalisera om rovdrift från, och råvaruförsäljning till, andra länder än tidigare. Attentatet mot Prigozjin och de övriga Wagner-ledarna ombord bäddade nu för en ny stor maktkamp långt bortom Ryssland, på det södra halvklotet där Moskva strävat efter - och fått - maktgrepp via ombud genom legosoldaternas överinseende. Men var det maktgreppet borta nu, efter Prigozjins död? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen, av och med Nyhetsbyrån Direkts utrikeschef Joakim Rönning och IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson.

Missa inte FollowTheMoney på Scalateatern den 20 september! Biljettförsäljningen hittas här: https://www.scalateatern.se/forestallning/follow-the-money-kapitalet-live/ Världens livsmedelsförsörjning har hamnat under lupp sedan Rysslands invasion av Europas brödkorg Ukraina, samtidigt som en handfull dominanta bolag kunnat dryga ut vinsterna på de skenande spannmålspriser som blivit konsekvensen, och som också ligger bakom svältkatastrofer i världen. Det största av bolagen är dock föga känt, trots att det kallats ”världens värsta företag”, en amerikansk privatägd jätte som det hävdats har en påverkansmakt större än den hos amerikanska underrättelsetjänsten CIA. Att utse ett bolag till världssämst är ett djärvt påstående, det förstår vi också. Men när det gäller att ta itu med de viktigaste problemen som vår värld står inför, inklusive förstörelsen av natur, föroreningen av luft och hav, den globala uppvärmningen, fördrivning av ursprungsbefolkning, barnarbete och global fattigdom, är det privatägda multimiljardkonglomeratet Cargill inte bara konsekvent sämst. Bolaget driver också på problemen i en skala som saknar motstycke i den bransch som verkar som den viktigaste faktorn i världens livsmedelsförsörjning. Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med Nyhetsbyrån Direkts utrikeschef Joakim Rönning och IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson, som idag ger berättelsen om Cargill, om problemen med livsmedelsförsörjningen i världen och en marknadsglobalisering som gått i baklås.

Missa inte FollowTheMoney på Scalateatern den 20 september! Biljettförsäljningen hittas här: https://www.scalateatern.se/forestallning/follow-the-money-kapitalet-live/ Vår sponsor hittas här: https://haileyhr.com/ För runt 150 år sedan satt Europa i en ställning som obestridlig ledare i fråga om de flesta fälten av global konkurrens. Teknik, försvar, utbildning, innovation och finansmarknader - den europeiska kontinenten var solen kring vilken all typ av utveckling kretsade. Men tiden som dominant är nu förbi och lika obestridlig som den historiska dominansen är nu faktumet att Europa detroniserats till som bäst andrafiolen. Kategorierna där Europa brukade glänsa har nu kommit att bli grenar där först och främst amerikanska tävlande excellerat fram och distanserat kusinerna på andra sidan Atlanten. Men varför kan inte Europa längre tävla med den allierade västjätten, och vad får det för konsekvenser? Tävlingen var länge jämn. Ett Europa som kommit att förvandlas till pulver och stoft under de interna konflikter vars gnistbildningar renderade i två världskrig klättrade med amerikansk hjälp och inre sammanhållning i vad som kom att kallas den Europeiska Unionen ikapp och förbi USA redan 30 år efter krigsslutet. När 2008 och finanskrisen nalkades var EU-ländernas samlade BNP:er klart högre än USA:s, men där vände också lyckan för européerna. Förklaringsmodellerna talar om tillverkningsförskjutning till Kina, japanskt teknikfokus och amerikansk land grabbing inom Europas IT-sektor där uppköp genomförts av den idag totalt amerikanskdominerade big tech-scenen. Europa nöts samtidigt ned av allt från tröga byråkratiska processer och naiv handelspolitik till ett militärt angrepp från Ryssland. Står Europa så djupt ned i dyn att de amerikanska maktanspråken börjar närma sig smärtgränsen - som kan komma att få vågskålar att tippa i nya riktningar, eller kommer Europa att resa sig och stiga i statushierarkin igen? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med Nyhetsbyrån Direkts utrikeschef Joakim Rönning och IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson.

Missa inte FollowTheMoney på Scalateatern den 20 september! Biljettförsäljningen hittas här: https://www.scalateatern.se/forestallning/follow-the-money-kapitalet-live/ Vår sponsor hittas här: https://haileyhr.com/ Techsektorn och den artificiella intelligensen har lagt krokben för en hel armé av olyckskråkor som utlovade kraftiga börsfall i spåren av pandemislut, inflationsuppgång och kraftiga ränteuppgångar som vanligtvis sänker investeraraptiten på teknikaktier. Men kort senare stod samma olyckskråkor och kraxade om att AI-tekniksprånget som mest bestått av chatrobotar är överdrivet som snar tillväxtmotor. För att undsätta världsekonomin i den kaotiska tillvaro som varit rådande de senaste åren krävs mer än så, och därför är uppvärderingarna överilade. Vad var egentligen sannolikheten för att AI skulle sätta igång en ny industriell revolution med blixtens hastighet, och därmed rädda världsekonomin från de senaste årens prövningar? Att döma av medial uppmärksamhet och statliga satsningar så väl som de uppumpade börsvärderingarna såg det inte osannolikt ut, men i bakhuvudet på erfarna investerare fanns dotcom-bubblans minnen inpräntade. IT-uppvärderingarna i slutet av 1990-talet skedde precis som nu med en frustande hastighet och idén om att en ny verklighet var nära förestående för näringslivet - en industriell revolution som kom att kallas Industry 3.0. Men omvälvningen skedde också med stora offer i investerarled. Var den stundande omställningen till Industry 4.0 något annat, som kunde ske utan hajp och bubbelbristning? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen, av och med Nyhetsbyrån Direkts utrikeschef Joakim Rönning och IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson.

Missa inte FollowTheMoney på Scalateatern den 20 september! Biljettförsäljningen hittas här: https://www.scalateatern.se/forestallning/follow-the-money-kapitalet-live/ Med stor vana vid att hålla svansföringen hög gällande välfärd och jämlikhet, stod svenskarna plötsligt med mössa i hand längst bak i ledet med förväntad negativ tillväxt under 2023. Det svenska samhällsprojektet utsågs nämligen till världsmästare i att haverera ett välfärdslands ekonomi under inflationens år 2023. I en ranking över ekonomisk tillväxt hittades Sverige inte bara “långt ner på listan”, utan sist. I Europa var det i princip bara ett enda land som gick mot en dystrare utveckling i fråga om tillväxttal: Krigets Ukraina. Pratet om “torrt krut i ladorna” som en skyddsmekanism mot de kraftigt skuldsatta svenska hushållen hade kommit att falna till tonerna av då avgående Riksbankschef Stefan Ingves onda öga mot politikerna: Ge inte stöd till inflationsförlorarna nu, för då hotar ni bidra med ytterligare inflation, var budet. I stället red hans efterträdare Erik Thedéen ut med en lans dragen för att försvara kronkursen, innan han föll av sin hästkrake och mest såg ganska fånig ut. Kronskepsisen bredde därefter ut sig. Var euron ett alternativ? Tja, svenskarna tycktes luta allt mer åt det, men lika lite som ett valutabyte skulle råda bot på svenskarnas direkta köpkraft när den falnande kronan kasserades skulle det vara en helande kraft mot det stora problemet som stod att hitta i det svenska samhället. Fastighetsmarknaden var kaputt, och i den fanns stråk av allt från börskollapser som slagits upp i finansmedierna under 2023 till det gängkrig i de svenska förorterna som tagit sig rent maffialiknande former. Vad är egentligen medicinen för att komma på rätt kurs - finns det någon universallösning eller är det bara att vänta ut inflations- och räntestormen innan nya tafatta försök får ta vid? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med Nyhetsbyrån Direkts utrikeschef Joakim Rönning och IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson.

Missa inte FollowTheMoney på Scalateatern den 20 september! Biljettförsäljningen hittas här: https://www.scalateatern.se/forestallning/follow-the-money-kapitalet-live/ Västvärldens banksystem hade halvvägs in i 2023 just ridit igenom ett slagfält och när dammet lagt sig såg det ut att ha kommit ut näst intill helskinnat. Vissa av nisch- och regionalbankerna i USA hade förvisso dukat under för uttagsstormande kunder och den europeiska jätten Credit Suisse ätits upp av marknaden och tvångsförvärvats, men det finansiella systemet var fortsatt intakt. Men lika snabbt som krisen under vårvintern brutit ut - och ebbat ut - kom nästa orosmoln att torna upp sig i skyn över så väl Wall Street som Europas bankhuvudstäder, och nu var det lån som delats ut när tiderna fortfarande var goda men nu förvandlats till förlustbringande surdegar i bankernas balansräkningar. Trendförskjutning och ekonomisk nednötning hade nämligen gjort att en av ekonomins viktigaste beståndsdelar - fastighetsbranschen - stod näst på tur att hota bankerna med stora förluster. De amerikanska bankerna stod plötsligt på kö för att realisera kreditförluster och bli av med lån som delats ut till allt mer ansträngda fastighetsbolag, vars kunder och hyresgäster ur såväl kontors- som handels- och bostadskategorin var uppenbart mindre stadda i kassa än de varit när bankerna gått med på att dela ut krediter med räntor som nu föreföll kraftigt undermåliga givet riskerna i branschen. Det aktuella problemet för bankerna var inringat: Räntorna på lån som delats ut för bara några år sedan var så låga att det kändes som ett skämt ställt mot de räntor som krävdes för att bankernas insättande kunder inte skulle ta sina pengar och lämna banksystemet. Penningmarknadsfonder hade redan högre ränta än vad banker kunde erbjuda, och konsekvenserna av en bred bankflykt om budet spred sig var oöverskådliga. Vad var egentligen lösningen på den hotande dödsspiralen, där fastighetsbolagens sura lån utsågs till nästa potentiella dominobricka att hota bankernas envälde som depå för våra pengar - de likvida maktmedel som är vår viktigaste kontrollfunktion för att styra samhällen? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med Nyhetsbyrån Direkts utrikeschef Joakim Rönning och IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson.

Missa inte FollowTheMoney på Scalateatern den 20 september! Biljettförsäljningen hittas här: https://www.scalateatern.se/forestallning/follow-the-money-kapitalet-live/ Sveriges litenhet i världen kombinerat med de stora framgångar medborgarna lyckats prestera gör att epitet som avslutas med “under” inte sällan nyttjas för att beskriva olika kategorier av dessa succéfenomen. Vi har till exempel det svenska musikundret och det svenska techundret att vara stolta över, Abba och Roxette. Skype, Minecraft och Spotify. Men de senaste åren har också sagan om det svenska gamingundret kommit att berättas. Den på senare tid allra mest framstående drivkraften bakom det kommer från ett Värmland som väl egentligen är mer känt för bruksorter i utflyttningsbygd snarare än serieförvärvande gamingentreprenörer. Men lika sagolik som framgångarna tyckts rada upp sig för Karlstads börsstolthet Embracer de senaste åren, lika snabbt innebar våren 2023 en närmast total kollaps för den aktie som över 100.000 svenska småsparare lagt till i portföljen - för utöver alla andra fenomen hade svensk börs också blivit ett småspararunder där aktieplaceringar närmast blivit folksport. Embracers haveri den 24 maj 2023 var av sällan skådat slag när marknaden plötsligt tycktes tvivla på allt den geniförklarade vd:n Lars Wingefors byggt upp, och när den svarta onsdagen lades till handlingarna ställdes frågan: Stod hela det svenska gamingundret nu på kant med verkligheten? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson och Nyhetsbyrån Direkts Karlstadsbördige utrikeschef Joakim Rönning.

USA:s statsskuld ligger på drygt 31 000 miljarder dollar och det var i januari som landet nådde skuldtaket. Man har tagit till tillfälliga lösningar för att hantera situationen men från första juni sägs läget vara så kritiskt att man passerat smärtgränsen. Problemet är att man ännu inte lyckats få till en lösning. Demokraterna vill höja skuldtaket. Republikanerna kommer med motkrav och hittills har man inte lyckats med att mötas. Nu närmar vi oss första juni och frågan är: Kommer USA gå i konkurs? Gäst: Joakim Rönning, Nyhetsbyrån Direkts utrikeschef, och även del av podden FollowTheMoney. Programledare: Eva Ericsson. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Grälsjukan i världens viktigaste politiska församling - USA:s kongress - tycktes under våren 2023 ha nått en ny nivå av ursinne. Begreppet “skuldtakshöjning” slogs ånyo upp på finansmediernas förstasidor när republikaner och demokrater inte kunde enas, och hotet var inte bara mot amerikanska statstjänstemän som inte skulle få sina löner. Oron syntes också direkt i finansmarknaderna, och brytpunkten för utlösandet av en potentiell finansiell katastrof närmade sig med stormsteg. Tilltron till att de amerikanska politikerna skulle sansa sig och agera rättfärdigt i tider av särskild samhällsoro har samtidigt alltid varit hög - så hög att världens finansiella system byggt hela sin komplexa struktur ovanpå just den trovärdighet som är USA:s demokrati och förmåga att göra rätt för sig. Men USA tycktes faktiskt stå med otillräckliga verktyg för att desarmera den bomb som apterats på finansvärldens fundament: Den amerikanska statsskulden. Är det bara ännu ett skrämskott i Washington, eller är någonting på väg att förändras nu, som gör att vi måste ompröva hela vårt finansiella system? Finansministrar, centralbankschefer och kapitalmarknadens aktörer varslade i alla fall de amerikanska politikerna att sansa sig och inte utlösa en detonation som skulle få brutala konsekvenser genom att USA slutar betala räkningarna. Effekten slog nämligen inte bara genom USA:s statliga sektor när löneutbetalningar till landets egna anställda ställdes in, utan också mot investerare runtom i världen som sett de lån som USA försetts med som helförsäkrade. Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen, av och med Nyhetsbyrån Direkts utrikeschef Joakim Rönning och IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson.

Öppen finansmarknad, det liberalkapitalistiska kreditsystemet och frihandel var framgångsreceptet för världens välfärdsutveckling under hela efterkrigstiden sedan USA och Västeuropa kommit ut ur först andra världskriget som vinnare, och därefter också dragit det längsta strået i det kalla krig som följde med Sovjet som fiende. Men med årtionden av liberal ekonomisk globalisering i ryggen tornade plötsligt ett nytt ekonomiskt landskap upp sig, och det var ett landskap av okuvligt ökande protektionism. Handelskriget hade redan fått sig några år på nacken och de multilaterala förbindelserna i världen hade försämrats avsevärt under en pandemi där de negativa aspekterna av stora globaliserade leverantörskedjor beroende av Kina blivit oomtvistliga. Det liberalkapitalistiska blocket med USA i spetsen stod nu ånyo på kant med det statsdominerade, socialistiska och protektionistiska blocket utgjort av Kina, och Europa tycktes vingla av och an däremellan när stridsyxan tagits upp. Hur skulle utvecklingen i världens näringsliv påverkas av rörelsen, där svaret på alla ekonomiska problem tycktes vara mer statlig påverkan med den nationella säkerheten som okuvlig etta i prioritetsordningen för alla, även de mest liberala länderna? Och kunde det finansmarknadsverktyg som trimmat kreditsystemet i den fria världen nyttjas som ett effektivt vapen mot utvecklingen med hjälp av en ny sorts agenter i form av förrädarfinansfirmor på jakt efter avkastning och på uppdrag av Kreml eller Peking till priset av den nationella säkerheten i USA och Europa? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med Nyhetsbyrån Direkts utrikeschef Joakim Rönning och IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson.

Genom pandemin och den ekonomiska kris som följde kom den kraftiga inflationsimpulsen att bli den mest utmärkande konsekvensen för allmänheten. När innehållet i plånboken till sist började sina efter att konsumenterna gjort över med besparingar och stödpengar som pumpats ut av världens stater hamnade till slut också storbolagen i fokus för de krafter som vilade till grund för det höga prisläge som var just inflation. I ett inledningsskede av pandemin där samhällen stängdes ned och råvarupriser rasade och rakade i höjden om vartannat innan leverantörskedjor havererade var resonemangen bakom prisuppgångarna initialt logiska och begripliga när varupriserna i butik stegrade och bolagen förde över kostnader på sina kunder. Men samtidigt som konsumenternas besparingar vittrade bort och löneökningarna inte alls kompenserade för de ökade levnadskostnaderna, märktes en rakt motsatt effekt hos de säljande bolagen. Storbolagens stod knappast på samma ruinbrant som konsumenterna, utan på fastare mark än någonsin med rekordvinster, samtidigt som de prishöjt sig igenom pandemin och inte bara försvarat utan också drygat ut vinstmarginalerna på bekostnad av konsumenterna. Hur blev det så här, varför har ingen agerat, och vad i alla makroekonomiska teorier om hur inflationen uppstår och tämjs är det som blivit fel? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med Nyhetsbyrån Direkts utrikeschef Joakim Rönning och IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson.

I skuggan av den ekonomiska oro som rådde under slutet av 2022 och inledningen av 2023, som tycktes kulminera i en transatlantisk bankslakt, tävlade tyckarna och tänkarna om att ringa i larmklockor och peka ut nästa spricka i det komplexa finanssystemet. Bortom den dumma mänsklighetens förstånd hävdades nämligen nästa finanskris ständigt vara på väg med en ny våg av olycka att marinera oss i när risktagandet till sist skulle spräcka finansmarknaden och vålla kaos. Och det var just till skuggan bakom bankerna, till de alternativa oreglerade finansiella aktörerna och instituten, som svaret ofta tycktes gömma sig när olyckskorparna fick visa vägen, både i faktiska och filosofiska termer. Men trots att benämningen “skuggbanker” varslade om ljusskygg verksamhet, som förvisso också var en oreglerad del av det finansiella systemet, så var verksamheten tillåten och när år 2023 tog sin början motsvarade tillgångarna i dessa entiteter en i princip lika stor del av finansmarknaden som de vanliga reglerade bankerna. Kunde det vara så att risken som vi trott försvunnit efter 15 år av hårda regleringar och krav på transparens mot bankerna bara flyttats någon annanstans men fortsatt var precis lika stor i systemet som helhet, och i stort sett bara väntade på den utlösande faktorn för nästa kollaps, samtidigt som marknaderna vilade i tron om att uppstädningen varit tillräcklig efter den globala finanskrisen? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med Nyhetsbyrån Direkts utrikeschef Joakim Rönning och IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson.

Förväntningarna på AI - den artificiella intelligensens förmågor där datorprogram och robotar efterliknar människors naturliga intelligens - nådde rekordhöjder under 2023. Releasen av det Microsoft-kopplade forskningsbolaget OpenAI:s plattform ChatGPT slog såväl allmänhet som expertis med häpnad. Mjukvarans kognitiva funktioner gav intrycket av att ett datorprogram fått mänsklig intelligens och gick att kommunicera med. Förmågorna att lära sig saker av tidigare erfarenheter, en förståelse för naturligt språk och optimera planering, lösa problem på förfrågan och interagera socialt var häpnadsväckande. Antalet användare exploderade till rekordnivåer som kraftigt överträffade lanseringssiffrorna för andra på sin tid nydanande digitala tjänster som Google, Facebook, Instagram och Netflix. Men lika fascinerande som explosionen av teknisk utveckling var, lika skräckinjagande tedde den sig när futuristerna gav sin syn på farorna med projektet AI. Bortom den digitala landvinningen gavs en illavarslande förutsägelse om övervägande risker som kunde bli avgörande för mänsklighetens framtid när över 1.000 högdjur inom fältet författade ett uppmärksammat öppet brev i saken. Bland dem som ropade varg fanns bland andra den svensk-amerikanske fysikern Max Tegmark och självaste Elon Musk. Med ett varnande finger lyft sades farorna med de snabbt framväxande smarta maskinerna vara större än vad som går att överblicka när intelligens av övermänskligt slag med stormsteg tar oss mot ett scenario där hela människoarten blir överflödig och oacceptabel som livsform. Men hur är det egentligen ställt, äter vi förbjuden frukt från kunskapens träd och skriver vår tids mytologiska domedagsberättelse här i skärningspunkten mellan filosofi och teknik, när vi nu ser framför oss att de tekniska landvinningar som å ena sidan kan rädda vår ekonomi, å andra sidan också kan förgöra oss i ett syndafall av bibliskt snitt? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med Nyhetsbyrån Direkts utrikeschef Joakim Rönning och IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson.

Halvtid för Sverige som ordförandeland i EU. Vi frågar oss hur det går och vad Sverige åstadkommit. Hör om framgångarna, initiativen, svårigheterna och de svenska PR-tricken. Dessutom quiz! Europapodden dyker huvudstupa ner i Brysslebubblan och synar första halvlek av det svenska ordförandeskapet. Sverige har varit drivande i flera frågor kopplade till EU:s svar på Rysslands krig i Ukraina, bland annat frågan om hur Putin ska kunna ställas inför rätta. Ett genombrott i migrationsfrågan kan också vara nära och om den eviga surdegen löses kan det bli en stor seger för Sverige i slutändan. De svenska tjänstemännen i Bryssel får överlag beröm, men under de tre gångna månaderna har Sverige spelat ganska defensivt, summerar Andreas Liljeheden. Mycket kan hända under försommaren. PR-glöden som falnade(?) efter KirunaHör även om den speciella uppgörelsen om förbränningsmotorer där Sveriges energiminister kanske försökte sig på att ge Sverige lite väl mycket cred. Vidare om svenska ministrars namnmissar som Brysseljournalisterna haft svårt att släppa och om vad journalisterna innerst inne tycker om mötesarrangemanget ute vid Arlanda. Brände Sverige allt PR-krut i Kiruna?Medverkande: Susanne Palme, EU-kommentator. Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Wiktor Nummelin, Brysselkorrespondent för Nyhetsbyrån TT.Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese RosenvingeTekniker: Maria Stockhaus

I skuggan av en bankkris i västvärlden, som följt efter en tid av en maktdemonstration från USA:s centralbank Federal Reserve som lett till att dollarn krossat andra valutor, hördes alltfler lockrop från Peking i finansvärlden. Kina hade de senaste åren dykt upp som så kallad “lender of last resort” i alltfler händelser av finansiell kris där enskilda länder på ruinens brant tvingats hala fram kollekthåven mot stora långivare som vanligtvis bara kunnat heta USA eller IMF. Och vid sidan av hade samtidigt idén om en petroyuan, som skulle göra Kinas valuta till en gigant i konkurrens med amerikanska dollarn på världsmarknaden, fått en kraftigt ökad uppmärksamhet. Hur stod det egentligen till - var den dollarmakt USA haft i snart 100 år hotad - och skulle den rådande världsordningen med amerikansk hegemoni som global polis ta slut med en pandemi och flera efter varandra följande kriser med krig och elände? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med Nyhetsbyrån Direkts utrikeschef och IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson.

Peter Moilanen, chef för Narkotikapolitiskt Center, diskuterar aktuell narkotikapolitik med Pierre Andersson. I det här avsnittet pratar vi bland annat om vad som går emot legaliseringsaktivisterna just nu och om varför det inte alls ser ut att bli någon fullskalig cannabislegalisering i Tyskland. Nyhetsbyrån TT får sig en känga, och så delar vi med oss […]

Hoppet om att bankoron skulle vara ett minne blott stod sig i en knapp vecka efter att Credit Suisse livslinje tagit sin ände. Den lokala rivalen UBS hade med myndighetstvång förmåtts köpa den gamla schweiziska klenoden, vars anseende hamnat i paritet med ett råttbo, sedan skandalerna avlöst varandra. Med några dagar av positiv utveckling, lättad känslostämning och hopp om att krisen skulle vara avvärjd, kom så en ny våg av oro att rulla in och orsaka nytt börsras inom banksektorn. Sökljuset efter nästa bank att dras in i krisen hade landat i Tyskland, på Deutsche Bank. Det är en bank som alla finansintresserade haft ögonen på i över ett decennium. Innan Credit Suisse tacklade sig fram till tronen och krönt sig själv till kung över Europas bankrutta banker hade nämligen Deutsche Bank suttit där och jäst med rekordlågt anseende under lång tid. Och när den nya krisvågen träffade Europas finansiella kärna var det med en ännu större risk än den som berörde Credit Suisse. Räknat utifrån tillgångar var nämligen Deutsche Bank, som nu hamnade i allas fokus, dubbelt så stor som det Credit Suisse som fått världsfinansens hjärta att studsa upp i halsgropen veckan innan. Hade spridningen från Credit Suisse-fallet nu tagit fart, eller hur stod det egentligen till - var verkligen Deutsche Bank på väg att bli nästa offer i 2023 års bankslakt? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med Nyhetsbyrån Direkts utrikeschef Joakim Rönning och IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson.

Credit Suisse har köpts upp av UBS i en räddningsaktion och när saken var klar stod innehavarna av så kallade AT1-obligationer som gigantiska förlorare, 17 miljarder dollar fattigare, när efterspelet till den största bankräddningen på över ett decennium rullades upp. Än en gång stod staten inblandad för att förhindra en storbank från att falla och sprida olyckan vidare i nya led över hela finansvärlden. Det skulle ju aldrig ske igen, efter att Dodd-Frank-lag och Baselkrav införts med säkerhetskapitalkrav och stresstester. Just de instrument som nyttjats för att bygga regulatorisk buffert i Credit Suisse hade nu förklarats värda noll och intet hos skuldägarna för att lätta trycket på banken och därigenom sockra affären för UBS. Men hur hade det hela gått till när UBS med snillrika medel duckat kulan genom att rädda rivalen på bekostnad av att skuldägare och följaktligen fordringsägare - snarare än Credit Suisse-aktieägarna - fick ta den största smällen? Och vad sade hela sagan egentligen om banksystemets incitamentsstruktur, som uppenbarligen fortsatt var problematisk givet att risktagandet ånyo hotade den för ekonomin livsviktiga finansiella infrastrukturen? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med Nyhetsbyrån Direkts utrikeschef Joakim Rönning och IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson.

Det hände ganska mycket under 2023 års vecka 11, nästan för mycket för att hålla sig ajour med utvecklingen. På bankkrascher följde marknader i panik i beständigt inflationsrally som medverkade till att försätta börser och räntor i samma rörelsemönster som när en studsboll åkt in under vardagsrumssoffan. Federal Reserves räntehöjningskampanj ifrågasattes plötsligt hejvilt - var världens viktigaste centralbank på väg att döda sina egna affärsbanksbarn som en annan fader Abraham? Vissa analytiker trodde i alla fall det, i en tävling om vem som kunde sänka förväntningarna på Feds åtstramningar framåt för att rädda banksystemets likviditet. Likt för den bibliske Abraham, med svärdet mot sonens hals, kom dock överheten till undsättning för Fed och den desperata jakten på inflationen. Krisen såg nämligen ut att ha bedarrat dagen efter att amerikanska myndigheter ridit ut och tydligt förklarat att alla insatta pengar i landets banker var säkra, i alla fall så länge de var försäkrade, och att systemet skulle fungera efter alla säkerhetsåtgärder som införts efter finanskrisen som bröt ut 2008. Men samtidigt som lugnet försökte få fäste i börsgryningen kom nya stråk av oro att träda fram i besked en anrik gammal schweizare på den europeiska kontinenten, en bank med betydligt större sprängkraft än de skrämskott som hörts i Silicon Valley dagarna innan. Är vi på säker mark, eller var ska vi ta vägen i gyttret av information, där allt understundom tycks peka rakt in i domedagen? Jo, till FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen så klart. Det är en podcast av och med Nyhetsbyrån Direkts utrikeschef Joakim Rönning och IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson.

Konstaterandet att det nog är någonting som inte stämmer i ekonomin var ganska helgjutet under vårvintern 2023. Inflationsbrasan hade allt den behövde för ett paradigmskifte bort från billiga lån och börsfest: Gnistbildning av sedelpressar som stått glödheta på högvarv i 15 år och fri tillgång till såväl syre som brännbart material i form av svällande kreditlånebubblor till följd av hyperlåga räntor och en pandemi som nött sönder globaliserade leverantörskedjor. Men den epokgörande förändringen som de tvåsiffriga procenttalens inflation borde föra med sig lät ändå vänta på sig. Världens börser återhämtade stora delar av de ras som präglat 2022 och även räntemarknader tycktes kylas av i väntan på att de stora åtstramningarna skulle börja verka och inleda en snabb inflationsnedgång. Och trots att den visst skulle låta vänta på sig när ett efter ett av skräckdatasläpp började kablas ut, så gick börsen på i ullstrumporna och folk levde mest på som vanligt, möjligtvis med undantag för lite gnäll om att grönsaker blivit eländigt dyra på Ica och Hemköp. Kommer paradigmskiftet i investeringsmiljön som alla väl hade väntat sig med en fyrfaldigad styrränta i ryggen, eller är det något vi alla missar? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson, och Nyhetsbyrån Direkts utrikeschef Joakim Rönning.

I väntan på vad för slags landning Sveriges, USA:s och världens ekonomi var på väg mot under 2023 gick spekulationerna lika varma som inflationen, så väl bland folket på gatan som i analyshusen. Centralbankskritiken var högt uppe på agendan och motstridig data gäckade alla närvarande, inte minst den generation som växt upp utan just inflation, och som nu stod upp till öronen i konsumtionsmördande räntekostnader för de lån som tagits under den högkonjunktur som nu gick att se i backspegeln. Den hård-, mjuk- eller icke-landning för ekonomin som dryftades hade många variabler - FÖR många för att vara säker på någonting alls verkade det som - och faktumet att inflationen måste bekämpas tycktes vara det enda som föreföll oomtvistlig i diskussionen. Men vad skulle egentligen krävas för att nå inflationsmålet på 2 procent - var det ens praktiskt möjligt utan att förgöra ekonomin totalt? Här för att reda ut begreppen och dividera om den frågan är IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson och Nyhetsbyrån Direkts utrikesredaktör Joakim Rönning.

USA har tagit ett rejält brottargrepp om den gröna omställningen med ett skattepaket som är så stort att världens konkurrensregler sätts ur spel, och lika grön som den amerikanska industrin ska bli, lika gröna av avund står politiker i Europa med knutna nävar i fickorna. Ska den gröna industrin nu ryckas ur händerna på Europa, likt hur så väl tung som högteknologisk industri först löpte iväg till Kina innan mjukvaruekonomins alla techbolag på den europeiska kontinenten såldes ut till USA:s Silicon Valley-jättar innan de lades ned i ett rent hutlöst konkurrensbrottsligt förfarande? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson och Nyhetsbyrån Direkts utrikeschef Joakim Rönning.

Ett Indien som utgör hem till många av världens mest lysande entreprenörer, ingenjörer och teknologer står inför en ljus framtid som en världsekonomisk supermakt, konstaterade analyshuset Hindenburg Research i en synnerligen uppmärksammad rapport i slutet av januari. Och det var sant, att Indien stod på tröskeln till en ny våg av uppmärksamhet med friskt kapital på väg in från välfärdsländer med demokrati i sikte efter 40 år av fokus på Kina. Men just när dammluckorna skulle öppnas kom den initialt hyllande rapporten att avtäcka mer än bara lovsång till Indien. Dokumentet som skakat om finansmarknaden i världens största demokrati var nämligen en lång anklagelseakt från den numer ärrade amerikanska analysfirman, mest känd för att granska och ta blankningsposition för att tjäna pengar på nedgångar i bolag där problem täckts över av snillrika bolagsledares sifferexercis. Skandalen som nu briserat har tagit fart genom jättekonglomeratet Adani Group, och hotar nu ett av världens viktigaste tillväxtländers själva modell, just när storbolagen börjat skriva under på att uppfylla premiärminister Narendra Modis dröm om att fånga upp världskapitalets flykt från arvfienden Kinas diktatursorsakade covid-kaos. Med öppningen följde också krav på transparens - som väckte frågan om ett fortfarande korrupt Indien är moget investeringarna. Kan världens mest folkrika land och demokrati vända granskningen till något positivt? Det är frågan IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson och Nyhetsbyrån Direkts utrikeschef Joakim Rönning ställer sig i det här avsnitt av FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen.

När ett nytt år just har börjat frossar investerare och analytiker i prognoser, inte sällan författade av storbanker, för att ta tempen på marknaden och hitta vilka trender som gäller inför den tid som väntar. 2023 pratade i stort sett alla om hur djup eller grund den stundande ekonomiska nedgången skulle bli, samtidigt som gaskris, Taiwan, deglobalisering och centralbanks-pivot ingick i den trendordsbingo som spelades just detta år. Men... hur intressant kunde allt det där vara egentligen, om det stod svart på vitt att läsa om de mest väntade riskerna och trenderna för vem som än behagade det? Här för att i stället prata om de mest underrapporterade riskerna och trenderna är naturligtvis FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med Nyhetsbyrån Direkts utrikeschef Joakim Rönning och IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson.

Europas ekonomi förvandlades under vintern 2022/2023 till en väderlek med krigets eld i Ukraina, sedan Vladimir Putin strypt blodstillförseln till kontinentens industriella hjärta. Tillgången till den lagrade gas som inte bara fått hjulen att snurra i den dynamo som är den tyska verkstadsindustrin utan också värmt upp hushållen i typ hela den europeiska kontinenten blev den viktigaste faktorn för att undvika kollaps och livlinan var hoppet om att vädrets makter skulle upprepa sin historik av att hålla på de försvarandes sida. De som trycktes ned den här gången var inte Karl XII:s karoliner, Napoleons La Grande Armée eller Hitlers wehrmacht, utan ryssar. När våren så sakteliga nalkades stod det också klart att vargavintern uteblivit och lagren skulle räcka. Fru fortuna hade räddat Europa från en härdsmälta och gaspriserna sjönk som en sten tillbaka mot nivåer som rådde innan Rysslands invasion från de rekordnivåer som noterats under hösten. Men betydde värmeböljan över Europa, där tyskar kunde fira nyår i shorts, att krisen var över, eller kommer gaslarmet ånyo att ljuda i ett betydligt längre slag än det som utkämpats hittills, där demokratiernas fort blir så försvagat att diktaturerna ånyo kan börja frossa i spåren av nästa eurokris? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med Nyhetsbyrån Direkts utrikesredaktör Joakim Rönning och IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson.

VM i fotboll i Qatar är slut. Ibraheem Alsalman har bevakat VM för den svenska nyhetsbyrån TTs räkning. Nu sammanfattar världsmästerskapet. Ibraheem Alsalman rekryterades till TT för att bevaka fotbolls-VM. Han idrottskunskaper i kombination med kunskaper i arabiska gjorde honom extra värdefull för nyhetsbyrån.Men han har inte varit i Qatar. Han har bevakat VM i Qatar från Stockholm och berättar nu om hur man måste bevaka så här stora evenemang.Ibraheem avslöjar också vem har tycker varit VMs största spelarprofil och vad som överraskat honom mest under årets mästerskap. 

Kinas nolltolerans mot covid-spridning gick in i väggen totalt under slutet av 2022 och i en chockartad vändning kom jordens folkrikaste land till slut att foga sig till övriga världens strategi för att ta sig ur pandemin: Strategin att helt sonika lära sig att leva med den. Men lika snabb som händelseutvecklingen kring de skeenden och beslut som format Kinas nolltolerans-exit skett, lika snabbt kom och nya frågor upp när återöppningsjublet lagt sig på börsgolven. Frågorna varslade knappast om en stundande tillväxt, för det var frågor såsom hur många dödsfall det skulle krävas i ett Kina så kraftigt eftersatt sett till immunitet mot viruset, efter tre år av minimal spridning i folkrepublikens karantänsvåld. Hur hade det kunnat gå så snabbt att byta fot i Peking, och hade protesterna som rullat genom Kina fått en så stark effekt att frihetstörstande demonstranter nu fått råg i ryggen i kampen om att lätta på den allt mer totalitäre president Xi Jinpings fasta grepp om makten? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med Nyhetsbyrån Direkts utrikeschef Joakim Rönning och IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson.

Världskonjunkturen gick i dubbel bemärkelse ner i gruvan under 2022. Med rekordlåga arbetslöshetstal efter år av ekonomisk boom darrade regerande politiker för vad en fortsatt försämring under 2023 skulle föra med sig i form av varselvåg och försämrad välfärd i den västerländska ekonomin. Energipriserna sköt i höjden, inflationen rusade, kriget rasade i militär form i Europa och handelspolitiskt mellan geopolitiska fiender såväl som allierade länder. Dessutom vilade klimathotet i fonden för alla beslut som skulle fattas. Fanns det någon rimlig lösning för att hitta tillväxt igen, som förtjänade finanspolitiskt stöd, i det besvärliga ekonomiska läget med idel motsägelsefulla lösningar på oändligt komplexa problem? Svaret tycktes skönjas just där nere i gruvan, dit konjunkturen gått för att leta efter en lösning. Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson och Nyhetsbyrån Direkts utrikeschef Joakim Rönning.

Världens demokratier hade några år in på 2020-talet utsatts för prövningar vars like inte står att hitta sedan mitten på 1900-talet. Genom prövningarna befäste nationalstaterna ånyo greppet om det främsta maktvapnet för att skapa samhällelig ordning: pengar. Det stärkta greppet för staternas penningmaktmedel, centralbankerna, hade dock inte skett i ett vakuum sedan kreditexpansionismens epok började i finanskrisens spillror 2008. Parallellt hade den digitala framfarten skett i häpnadsväckande hastighet, och den modell kring papperspengar som vilade till grund för samhällsskicket ifrågasattes plötsligt med kraft av en ny generation digitala medborgare. Kryptovalutamanin och den libertarianska våg om sköljde över världen samtidigt som covid-19 tvingade fram statliga tvång och befäste myndighetskritik, när valutasystemets förestående död också förklarades ligga nära, materialiserades dock inte. FTX-härvan blev under vintern 2022 det senaste beviset på det. Men frågan om kryptovaluta förblev svårlöst, omtvistad och kontroversiell. Därför beslutade sig FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen som görs av IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson och Nyhetsbyrån DIrekts utrikeschef Joakim Rönning, för att riva upp nya sår i den infekterade debatten efter att metafysiska stickningar i byrålådan förvandlats till fysiska. Kan det vara så att komplexitetens omfattning gömmer hot mot demokratin bakom löftet om att kryptovaluta ska skapa total frihet?

Under en radar där hoppet stod till att spår av demokrati snart skulle börja skönjas har 50 år av affärer med diktaturer gött upp välstånd på båda sidor av ekonomiska utbyten mellan väst och öst. Hoppet - som allt oftare numer kallas naivt - rör inte bara sådant som svenska vapenaffärer med totalitära regimer i Mellanöstern, utan är något högerns antiglobalistiska cyniker länge lyft fram som den främsta orsaken att bromsa utbytet med den icke-demokratiska världen. Det senaste året har dessa globalismens belackare fått vatten på sin kvarn. Rysslands överfall av Ukraina cementerade Europas största land, som skänkt bort geopolitiskt inflytande över Europas viktigaste ekonomiska nav, i skamvrån. Trots löften om bot och bättring har utvecklingen sedan dess ändå varit inkonsekvent, med uppmärksammade affärer där kritisk infrastruktur säljs ut till bolag ägda av totalitära regimer. Det är dags att tala om Tyskland - en i grunden urstark ekonomi som dock under 2000-talet ttyckts stå på fel fot i varenda geopolitisk fråga. Efter den så kallade omsvängningen som gjordes i februari visavi Moskvas utpressning genom energimarknaden har nämligen relationen till ett annat auktoritärt land i öst hamnat i EU:s och Berlins brännpunkt. Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen, av och IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson och Nyhetsbyrån Direkts utrikesredaktör Joakim Rönning.

De ekonomiska jättarna i Asien, Japan och Kina, har fört en tynande tillvaro hittills under 2022. Dominansen för den amerikanska penningpolitiken och valutan har varit mer aktuell än på mycket längre, trots orosmoln för att "den enda egentliga världsmakten USA" står på nederlagets rand. Covid-19-erans ekonomiska offer tycktes olikt tongångarna i inledningsskedet av pandemin inte bli USA:s maktställning i världen, utan ett alltmer inåtvänt Kinas och ett ytterligare stagnerande Japans. Världens blickar riktade sig mot öst, när ett pressat kommunistparti under hösten 2022 samlades för kongress med fastighetskris, kritiserad virus-nolltolerans och kollapsande valuta i ryggen. Att president Xi Jinping skulle stärka sin makt var väntat, men hur är det tänkt att en mer auktoritär linje mot demokratiska väst ska leda till något gott för ett Kina så beroende av det utländska kapitalnätverk som skärs ner tråd för tråd? Och hur ska Japan ta sig ur den demografiska kris som nu också sekonderas av kraschande valuta? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen, av och med IG Markets marknadsanalytiker Martin Nilsson och Nyhetsbyrån Direkts utrikesredaktör Joakim Rönning.

Året var 2022 när en era av kraftig uppvärdering i den svenska fastighetsmarknaden kom att stoppas. En postpandemisk och krigsvintrig ekonomisk oro resulterade i en hastig ränteuppgång som straffade affärer med lånade pengar särskilt hårt. Effekten var skoningslös för den kreditkrävande verksamhet som är att bygga, äga och förvalta fastigheter - denna för ekonomin nödvändiga marknad som ständigt tenderat att försätta oss i finanskris. För liksom vid tidigare fastighetskriser bar händelseutvecklingen även denna gång med sig kännetecken vi gjort oss vana vid. Inte minst kändes dagens fastighetsmagnater, som gjort sig till färgstarka miljardärskändisar, igen enligt ett bekant mönster från 90-talet. Ilija Batljan, Erik Selin, Rutger Arnhult, Roger Akelius... Namnen som gjorts till profeter i affärspressen var otaliga och korsägandet herrarna emellan likaså. På 1990-talet skulle fastighetsmiljardärernas fall bli starten på en epokgörande kris som förändrade hela det svenska finansiella systemet och givet hur historien av onda cirklar med högt risktagande, svällande krediter, kreativ bokföring och korsägande som till slut kom att likna bulvanupplägg berättades var det inte utan viss förskräckelse som finansmarknaden började se tvångsförsäljningar effektueras och anklagelser om storskaliga bokföringsbedrägerier riktas mot branschen under hösten. Frågan började plötsligt ställas: Är 2020-talets fastighetsmagnater på väg att falla likt sina föregångare? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson och Nyhetsbyrån Direkts utrikesredaktör Joakim Rönning.

En av Europas största banker står på randen till kollaps, rapporterade flera av kontinentens medier under helgen, sedan marknaden börjat varsla om att Schweiz största bank hängde mot fallrepen. När Zürichbörsen öppnade på måndagen rasade aktien och drog med sig hela den europeiska sektorn i en yrvaken väntan på Europas eget Lehman Brothers-ögonblick, 14 år efter att den globala finanskrisen utlöstes av den amerikanska investmentbankens undergång. Men sedan hände något, faran blåstes över lika snabbt som den blåsts i gång och aktien rusade i stället tillbaka till nollstrecket för att därefter fortsätta upp dagen efter. Vad var det som pågick egentligen, när finanskrisen nalkades i Bankeuropa men plötsligt ställdes in den 3 oktober 2022, och vad kan vi dra för lärdomar av det dramatiska och märkliga händelseförlopp som utspelade sig? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med IG Markets marknadsanalytiker Martin Nilsson som programledare och Nyhetsbyrån Direkts utrikesredaktör Joakim Rönning.

”Systembolaget har ensamrätt på detaljhandel med alkohol i Sverige för att minska alkoholens skadeverkningar och värna folkhälsan. Dagens dom utmanar vår svenska modell och öppnar upp för en handel online som kan påverka folkhälsan i Sverige negativt”, kommenterade Malin Sandquist Systembolagets avdelningsdirektör för bolag och samhälle. Vinbråket fortsätter – Systembolaget överklagar till HD Systembolaget ger sig inte efter att Patent- och marknadsöverdomstolen gett Winefinder rätt att sälja alkohol i Sverige genom en egen e-handel. Nu överklagar de beslutet till Högsta domstolen. Winefinder grundades 2005 och har enligt egen utsago Nordens största sortiment av kvalitetsviner på nätet – något som förargat det svenska vin- och spritmonopolet. Försäljningen är möjlig genom en lagändring från 2007, som tillåter handel av alkohol på nätet via distansförsäljning. Winefinder driver sin e-handel genom ett danskt företag. Men det har inte stoppat Systembolaget. 2020 gick de vidare med en stämning av e-handeln och samma år bedömde Patent- och marknadsdomstolen att Winefinder bröt mot lagen. Något som Winefinder valde att svara på genom en överklagan. Sedan dess har parterna mötts flera gånger i domstol. I mitten av juni såg tvisten ut att nå ett slut, då Patent- och marknadsöverdomstolen dömde saken till Winefinders fördel. Nu fortsätter fejden, rapporterar Nyhetsbyrån Siren. Enligt en överklagan till Högsta domstolen yrkar Systembolaget på att frågan bör prövas i högsta instans, något som även Patent- och marknadsdomstolen skrev i sin dom. De har tidigare flaggat för att en överklagan varit aktuell och har i ett tidigare mejl till Di skrivit att de är besvikna på Patent- och marknadsöverdomstolens beslut. Vi påminner därför oss om... Anitra Steen inledde sin yrkesbana som socialassistent i Nacka samt utredare vid Försäkringskassan och RFV. 1981 anställdes hon vid finansdepartementet, där hon blev departementsråd 1985. Hon var statssekreterare i utbildningsdepartementet 1989-91 samt i finansdepartementet 1994-95. Vidare har hon varit generaldirektör för två statliga verk: Verket för högskoleservice 1992-94 och Riksskatteverket 1996-99. Mellan 1999 och 2009 var hon VD för Systembolaget AB. Systembolaget moderniserades och omvandlades under den tiden att bli mer lik en detaljhandel med bland annat självbetjäning och hon var chef under muthärvan 2003 då bland annat 65 butikschefer fälldes. Den 4 september 2008 meddelande Steen sin avgång och slutade som VD för Systembolaget AB i maj 2009. Hon fyllde då 60 år och kunde gå i pension. Hon kunde då få en pension på 1,2 miljoner kronor om året till sin död. Anitra Steen blev därefter styrelseordförande i AB Svenska Spel och AFA Försäkring samt styrelseledamot i bland annat PostNord AB. Anitra Steen var Göran Perssons statssekreterare under dennes tid som skolminister och finansminister. Hon var starkt engagerad i Perssons arbete att genomdriva kommunaliseringen av den svenska grundskolan. Steen och Persson gifte sig den 6 december 2003 och äger gården Övre Torp vid sjön Båven i Södermanland. #CarlNorberg #DeFria

Sammanklippt avsnitt av den tredelade serien som sändes för första gången sommaren 2020. DEL 1 Den baltiska penningtvättshärvan kom med flera nordiska banker involverade att helt dominera nyhetsflödet under slutet av 2010-talet, då hela världens finansmedier vände sina blickar mot banker som Swedbank, SEB, Nordea och Danske Bank. Härvans magnitud var närmast astronomisk och det svenska anseendet som moralisk väktarstat drogs i smutsen. En av de främsta uppgiftslämnarna var dock inte varken svensk, balt eller ryss, utan amerikan. Eller är han egentligen britt, finansmannen Bill Browder? Som självutnämnd penningtvättsjägare kom han samtidigt som den jättelika härvan rullades upp att göra en stor figur av sig. Han tycktes samtidigt vara en man med många ansikten och en rafflande livshistoria. Vem är han, egentligen, den omtalade miljardären? Den saken ska vi försöka klarlägga i en tredelad serie, som tar oss från den svenska myllan, ut i en rysk maffiavärld, hela vägen in i Vita huset och tillbaka igen. Först av allt ska vi titta närmare på det land och det gangsterlika system som utgjorde spelplats för penningtvätten: Ryssland och den ryska ekonomin. Det här är avsnitt ett som vanligt av och med Nyhetsbyrån Direkts programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning. DEL 2 Vi avslutade avsnitt ett i FollowTheMoneys sommarserie med att berätta om hur ryska oligarker sedan slutet på 90-talet tagit sin tillflykt till London, och hur samma stad de senaste 20 åren blivit en kuliss för ett flertal uppmärksammade spionmord och oförklarliga försvinnanden. En som i stället helt och hållet för egen maskin har tvingats att försvinna är Bill Browder. Den jagade finansmannen reste i motsatt riktning från London till Moskva för snart 30 år sedan i hopp om att finna guld när Ryssland öppnades upp efter Sovjets fall - och han fann det. Men vad som nästan lät för bra för att vara sant skulle också visa sig vara just det, och när allt kraschade samman fördes Bill Browder ut på en äventyrlig kamp mot Putins Ryssland. Vad var det egentligen som hände, och hur kom en hoper självutnämnt renhåriga nordiska banker att falla pladask från sina höga moralhästar och dras i smutsen? Det här är avsnitt två i FollowTheMoneys sommarserie om Bill Browder och de nordiska storbankerna, av och med programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning. Dagens avsnitt är en berättelse om kommunistiska genier, girighet och om den största penningtvättshärvan i Europas historia. DEL 3 Det har beskrivits som en rysk människorättshjältes död, när Sergej Magnitskij mördades i Butyrkafängelset i Moskva i november 2009. Dödsfallet har väckt stor uppmärksamhet internationellt och Bill Browders kampanj för Magnitskij fått en helt egen lag uppkallad efter sig i bland annat USA, i dag ofta nyttjad mot diktatorer och allehanda människorättsförbrytare runtom i världen. Bill Browders framgångar med att straffa de förbrytare som först låg bakom förskingring av hans 230 miljoner skattedollar och därefter mördade revisorn och visselblåsaren Sergej Magnitskij när han på egen hand ertappat och just skulle avslöja personerna bakom har dock lyst med sin frånvaro, och nu ska vi rikta blicken mot fallet i sig. Hur ligger det egentligen till med Bill Browders bakgrund, och vem är det egentligen som smutskastar vem? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storpolitik och finans av och med programledaren Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning, som i det tredje och sista avsnittet av sommarserien gräver djupare i fallet Magnitskij och ställer sig frågan: Är Bill Browder egentligen en skojare?

Från chocken i början av pandemin utvecklade sig 2021 till ett kosläppsår med feststämning på börsen. Det blev rejäla plussiffror och antalet nya börsnoteringar drog iväg. Hur kommer det att gå 2022? Allt det roliga tar slut tids nog, eller? Hur rädd ska småspararen vara för en krasch? I det här avsnittet av Aftonbladet Daily pratar vi om vad börsåret 2022 kan bära med sig och tittar tillbaka på det år som varit. Gäst: Joakim Rönning, ekonomiredaktör på Nyhetsbyrån Direkt. Programledare: Amanda Hemberg Lind Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Ett av Kinas största fastighetsbolag har skulder upp över öronen. Bolaget Evergrande verkar i en bransch med hög risk och nu har det gått helt åt skogen. I måndags hamnade hela världens börser i gungning på grund av fastighetsbolagets existentiella kris. Hur har Evergrande hamnat i den här situationen och vad kan det leda till? Hur ska Kinas ledare Xi Jinping agera, kommer företaget att räddas? Är det rätt att få vibbar från finanskrisens början med Lehman Brothers-kollapsen? Det pratar vi om i dagens Aftonbladet Daily. Gäst: Ekonomijournalisten Joakim Rönning på Nyhetsbyrån Direkt. Programledare: Amanda Hemberg Lind.

I detta avsnitt av IR-podden gästas vi av Nyhetsbyrån FinWires VD och chefredaktör Mats Hård där vi bland annat pratar om vilken roll nyhetsyråbranschen har idag, vilka som läser nyheterna och när/hur man som ett IR-bolag ska höra av sig till en nyhetsbyrå. Lär dig hur en IR-avdelning ska arbeta mot nyhetsbyråer som FinWire för att få den uppmärksamhet de förtjänar.

En grön våg sköljde under slutet av 2020 in över världens börser, men det dröjde inte innan frös till is under den osedvanligt kalla vinter som inledde 2021 med storskaliga strömavbrott på hela norra halvklotet. Medan svenskarna i ett uppmärksammat nyhetsinslag fick förslaget att avhålla sig från dammsugning under de kallaste dagarna för att hantera en hastigt uppseglande strömkris noterades en raketuppgång om 10.000 procent i Texas elpriser. Dessutom följde en häftig efterföljande prisstegring på inte bara olja utan också på världsmarknaden för URAN, vilket gav ny vind i seglen åt den så frejdigt urkorkade kärnkraftsdebatten! Ja, korkad, det menar i alla fall Nyhetsbyrån Direkts utrikesredaktör Joakim Rönning att den är, den här frågan som nu återigen är på tapeten på flera fronter i både det stora och det lilla, med allt från Irans atombomb till Rinhals 1. Vad innebär den egentligen för vår värld, vårt klimat och vår ekonomi, den enligt vissa mänsklighetshotande och enligt andra livsnödvändiga kärnkraften, och kan det vara så att det till syvende och sist är kärnkraften som petar hål på den så kallade ESG-bubblan som många menar bildats på börsmarknaden? Det här är FollowTheMoney, som förutom Joakim Rönning också görs av programledaren Martin Nilsson, som förbereder sig som bäst på det nukleära drevet just som de tar upp detta röda skynke för svenskarna och viftar hejvilt.

Vad händer egentligen med Gamestop? Varför snackar alla i finansbranschen plötsligt om Gamestop? Jo, den senaste tiden har aktien rusat på börsen. Stora investerare och hedgefonder har blankat Gamestops aktie. Det här fick medlemmar i Wallstreetbets, ett underform på reddit, att börja köpa upp aktier i Gamestop. Gruppen ser sig som den raka motsatsen till hedgefonder. Vad innebär hela den här historien, vad betyder egentligen blankning och vad har det för betydelse för finansmarknaden? Det tar vi upp i det här avsnittet av Aftonbladet Daily. Gäst: Joakim Rönning, utrikesredaktör på Nyhetsbyrån Direkt. Programledare: Jenny Ågren.

Elbilstillverkaren Teslas enorma uppvärdering har varit svår att värja sig ifrån det senaste året, då bolaget blivit själva ledstjärnan för hur klimathausse och en potentiell bubbla i miljöaktier kan se ut. 800 kursprocent senare har nu strömhopp ägt rum bland tidigare skeptiker och även flera av de tidigare allra mest permanenta belackarna har vänt kappan efter vinden samtidigt som de tidigast frälsta gått från att en tillvaro i finansvärldens utvisningsbås till att bli några av branschens mest eftertraktade kommentatorer. Vad var det som hände egentligen, fanns det någon hemlighet bakom de utskrattades stora triumftåg? Johodå, det gör det så klart, och det var inte den så kallade förbränningsmotorns död, hävdar i alla fall Nyhetsbyrån Direkts utrikesredaktör Joakim Rönning. Han är ju den ena delen av den duo som också utgörs av Martin Nilsson, bakom podcasten FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen. I det här avsnittet ska vi prata om en sällan skådad hajp, om en bolagsledare som gått från nättroll till världens rikaste man och om hur nästa stora hajp nu riggas av den tidigare nämnda så kallade clownfalangen av analytiker som blivit profeter.

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.

Makthungriga databolag som Facebook, Twitter och Google, bolag som tagit makten över det skrivna ordet, har kommit att bli en hätskt omdebatterad fråga i den valrörelse som nu nått sitt slut och medialandskapet utgörs av mer svårnavigerad terräng än någonsin. Osvuret är alltid bäst, så Nyhetsbyrån Direkts utrikesredaktör Joakim Rönning och programledaren Martin Nilsson nöjde sig med att konstatera att när avsnitt 42 släpptes så hade det kunnat stå klart vem som blir USA:s president de kommande fyra åren. Och om man skulle tro på den fria världens ledare –president Donald Trump - så hade han redan vunnit långt innan de avgörande rösterna ännu hade räknats. Vad som samtidigt stod desto klarare var att valets aktörer – kandidater så väl som möjliggörande institutioner och media - skulle komma att anklagas för att i ondo ha försökt eller lyckats otillbörlig påverkan av amerikanska väljare med på vägen till valurnorna. Debatten om påverkan av väljare och till och med hjärntvätt av amerikaner startar knappast här och nu. Inte minst med Cambridge-Analyticas ökända Facebook-propaganda till Trumps förmån 2016 i ryggsäcken, och dessutom med en lång historia av de amerikanska underrättelsetjänsternas science fiction-försök att hitta ett sätt att styra människors tankeverksamhet. Finns det en koppling däremellan, som förklarar varför USA:s politiker numer rent av hatar rollen det utskällda och datamaktshungriga Sillicon Valley utgör i kampen om väljarna, och som i kombination med dunkla myndighetskontakter gör att de folkvalda får svindel? Ta på er foliehatten så ska vi se om utrikesredaktör Joakim Rönning kan klä av er densamma, i avsnitt 42 av FollowTheMoney: Hjärntvätt i Vita huset med Twitters Rasputin. FollowTheMoney är en podcast om makt, storfinans och börsen där Martin Nilsson agerar programledare.

Amerikanerna går till val om några veckor, och samtidigt som coronapandemin rasar har frågan om presidentskapet seglat upp som i alla fall den näst mest betydande för världsbörsernas fortsatta utveckling. Wall Street tycks ha vänt hoppet mot Demokraternas Joe Biden, samtidigt som andra lyfter fram att president Donald Trumps skattesänkningar är vad som ska fortsätta elda på uppgångstrenden. Samtidigt har många lyft fram att de stimulanspaket som troligtvis väntar om Demokraterna avgår med segern kommer gynna börsen. Men börsens framtid kanske blir helt sekundär i ett större scenario, om vi närmar oss den historiska brytpunkt som det nu varnas för efter en vår av splittring, protester och en president som tycks kommendera högerextremister att "göra sig redo" inför valet. Samtidigt som finanstyckare riktar fokus mot vem som är bästa börsalternativet har nämligen olyckskorparna börjat varsla om hög risk för en stökig maktöverföring där den yttersta risken är ett inbördeskrig i världens mäktigaste demokrati. Därför ställer sig FollowTheMoneys programledare och utrikesredaktör Joakim Rönning frågan: Vart är USA på väg egentligen, och hur påverkas börsen vid olika valutfall och därigenom också våra stora svenska bolag? FollowTheMoney är Nyhetsbyrån Direkts podcast om makt, storfinans och börsen.

I början av året varnade Opec för att priskraschen i olja kommer väcka sovande konflikter till liv i redan krigs- och korruptionspräglade regioner med stora oljeintressen. Varningen var inte då riktad särskilt mot Kaukasus, där högintensiva strider nu blossat upp mellan grannländerna Azerbaijdzjan och Armenien. Striderna har redan vållat hundratals dödsoffer, inklusive civila, och väckt intresset hos makthungriga stormakter. Men vad handlar alltihop om, och vad har den så här års alltid lika aktuella Nobelkommittén egentligen för koppling till den krutdurk som efter hundratals år av söndring och förhärskande nu har exploderat? Jo då, det finns en tydlig sådan, och den hittar vi som vanligt genom att FollowTheMoney, som Nyhetsbyrån Direkts podcast heter, och den görs av programledaren Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning. Rättelse: Joakim blandar ihop namn och nämner fel broder Lundin i avsnittet. Den som berörs i avsnittet är inte Lukas Lundin, utan Ian Lundin, ordförande i Lundin Energy.

Kammarrätter ger kommunerna bakläxa för mörkning. Vi har sammanställt alla domar från pandemin. Etablerade medier tysta när nytt metoofall exploderat på sociala medier. Nyhetsbyrån TT:s jagar gamla bildpubliceringar. Bakläxa för myndigheter när offentlighetsprincipen prövas under Covid Man brukar säga att ett samhälles principer testas bäst i en kris. Så låt oss idag börja med att se Coronakrisen som ett enormt stresstest för den svenska offentlighetsprincipen. Hur väl har då den öppenhet, insyn och transparens som vi så ofta skryter med fungerat när det har gällt som allra mest? Ett svar på den frågan finns hos kammarrätterna. Det är nämligen de som avgör om myndigheter har gjort rätt eller fel när de har nekat journalister att få ta del av allmänna handlingar. Reporter: Tonchi Percan. Tysta medier när artist uthängd på metoo-vis Under sommaren har debatten om medieetiken under metoo åter blossat upp. Åsa Lindeborgs bok "Året med 13 månader" kan stå som det tydligaste exemplet. Var metoo-hösten med de många namngivningarna och personliga historierna ett undantagstillstånd, eller markerade den snarare en start på en ny medieetik? I veckan dök en historia upp i sociala medier som nog kan göra dem som ställer sig den typen av frågor något klokare. Reporter: Erik Petersson. TT på jakt efter bildsyndare rör upp känslor Sen 2018 driver TT tillsammans med ett danskt företag, Copyright Agent, ett arbete för att söka igenom nätet efter bilder som används utan giltiga rättigheter. Det är ett enormt arbete som en liten robot dagligen utför. Den skannar miljontals webbadresser och hittar olovligen använda TT-bilder hos allt från stora multinationella företag till små bostadsrättsföreningar. Internationellt är det här inget nytt. Stora bildbyråer har använt liknande tjänster i Tyskland, USA och i alla nordiska grannländer finns samma sak. Men utanför Sverige har det här lett till en mycket större debatt. För hur rimligt är det, undrar kritikerna, att bilder som då, säg för 8-10 år sen publicerades på en blogg, nu 2020 får kravbrev på tusentals kronor? Reporter: Johan Cedersjö.

Nu när vi blivit av med alla idioter som gick i spinn av att vi i avsnittet med Anna Nachman gurglade Israels pung, så tänkte vi bli av med fler idioter. I det här avsnittet gläds vi åt att nassar får spö och viftar bort kreditkortsbedrägerier som ett offerlöst brott. Die mad about it.En förmodligen rimlig sammanfattning av idiotin i Kenosha:https://www.theguardian.com/us-news/2020/aug/26/whats-happening-kenosha-wisconsin-shooting-jacob-blake-protestsMartin är så famous att han har en superkort Wikipedia-artikel:https://sv.wikipedia.org/wiki/Martin_FredrikssonSkapa konto på BeInformed med koden "Haveristerna" så får du någon slags present:https://beinformed.se/Nyhetsbyrån Siren:https://siren.se/Acta Publica:https://actapublica.se/Haveristerna spelar Fall Guys (och Heroes of the storm med 12 fps):https://www.youtube.com/watch?v=H8PfLMRbY2cKlippt av klipparpojken.Facebook-sidan: https://www.facebook.com/HaveristernaFacebook-gruppen: https://www.facebook.com/groups/621926561576206/Instagram: https://www.instagram.com/haveristernaDiscord: https://discord.io/haveristernaPatreon: https://www.patreon.com/haveristernaVinjett av Dubmood: https://dubmood.bandcamp.com/Logga av Christoffer Svanströmer: https://www.facebook.com/ChristofferSvanstromer/Merch av Christoffer Svanströmer: https://shop.spreadshirt.se/haveristernastore/ See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Herraväldet över råvarorna har i människans hela historia utgjort skäl för maktkamp, krig och förödelse. Det var särskilt sant när vita män plundrade Afrika, men det är också sant idag, när dyrbara olje- och gastillgångar ständigt blir geopolitiskt sprängstoft. I handelskrigets tidevarv befarar många dock att en helt annan resurs än de mest förekommande nu ska hamna i konfliktlinjen. Det är en resurs som är avgörande för vår tids viktigaste teknikutveckling, där Sverige tidigare spelat en högst avgörande roll. Vad händer nu, om monopolistiska Kina triggas att stoppa export av ingredienser kritiska för modern omställning, från grön omställning och smart teknik till fred i världen? Det här är Follow The Money, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med programledaren Martin Nilsson och Nyhetsbyrån Direkts utrikesredaktör, Joakim Rönning.

Den baltiska penningtvättshärvan kom med flera nordiska banker involverade att helt dominera nyhetsflödet under slutet av 2010-talet, då hela världens finansmedier vände sina blickar mot banker som Swedbank, SEB, Nordea och Danske Bank. Härvans magnitud var närmast astronomisk och det svenska anseendet som moralisk väktarstat drogs i smutsen. En av de främsta uppgiftslämnarna var dock inte varken svensk, balt eller ryss, utan amerikan. Eller är han egentligen britt, finansmannen Bill Browder? Som självutnämnd penningtvättsjägare kom han samtidigt som den jättelika härvan rullades upp att göra en stor figur av sig. Han tycktes samtidigt vara en man med många ansikten och en rafflande livshistoria. Vem är han, egentligen, den omtalade miljardären? Den saken ska vi försöka klarlägga i en tredelad serie, som tar oss från den svenska myllan, ut i en rysk maffiavärld, hela vägen in i Vita huset och tillbaka igen. Först av allt ska vi titta närmare på det land och det gangsterlika system som utgjorde spelplats för penningtvätten: Ryssland och den ryska ekonomin. Det här är avsnitt ett som vanligt av och med Nyhetsbyrån Direkts programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning.

Förvärvsaktiviteten i storbolagsvärlden brukar öka väsentligt i kristider och nu går ryktessnurran varm kring vilka bolag som ska giftas ihop som en konsekvens av coronakrisen. De senaste åren har dock en lång rad fusioner stoppats av myndigheter, vilket rört upp känslor inte minst i Europa. EU-kommissionen, som sitter på den exekutiva makten för att bevara konsumenternas intressen och främja en innovativ affärsmiljö i regionen, har utsatts för häftig kritik från både politiker och bolag som ansett att behovet av att effektivisera för att behålla konkurrenskraft står högre än risken att mångfalden hotas. Det bärande skälet är en kraftigt ökad konkurrens från delar av världen som saknar dylika grundvalar som EU och resten av västvärlden, grundvalar ämnade att stoppa monopolism och marknader som dikteras av totaldominanta bolag. Det här är FollowTheMoney, en podcast från Nyhetsbyrån Direkt om makt, storfinans och börsen av och med programledaren Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning. I dagens avsnitt ställs frågan om EU-kommissionen är på väg att hjälpa en kinesisk drake att bränna ner de klassiska europeiska konglomeraten efter pandemin, eller om det egentligen är USA som ruvar på det största hotet, ett hot som de senaste 30 åren fött fram en närmast total makt i kriget om den digitala världen

Under våren 2020 tävlade domedagsprofeterna om att ge den mest ödesmättade prognosen för det förfärliga depressionsår som väntade i spåren av coronapandemins härjningar. Men sedan hände något drastiskt. Framåt sommaren vände allt fler av belackarna raskt på klacken och spådde nu plötsligt betydligt muntrare utsikter, i alla fall för världens börser. Samtidigt stod många framträdande investerarlegender kvar med skägget i brevlådan och kallade uppgången för avskyvärd och spekulativ, vilket skulle rendera i rubriker om den mest hatade tjurrusningen någonsin efter att indexen klättrat tillbaka upp och i vissa fall förbi nivåerna från innan viruskrisen bröt ut. Vad är det som händer egentligen, och vad ligger bakom den avskydda uppvärderingen? Det här är är FollowTheMoney, en podcast från Nyhetsbyrån Direkt om makt, storfinans och börsen, av och med programledaren Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning.

Mitt i en coronapandemin som burit död och förödelse med sig, har dollartecknen växt sig allt större hos klimatinvesterare världen över. Vid sidan av armodet kring viruset har hoppet om en ny grön giv växt, med målet att totalrenovera energisystemet till en koldioxidfri framtid i skick att ducka annalkande klimatkatastrofer. Fordonslandet USA:s största tillverkare heter inte längre Ford och General Motors och när nu de frustande diesel-V8:orna byts ut mot el- och vätgasdrift har Tesla och nyss börsnoterade Nikola kommit ut på banan. Tesla och Nikola är till börsvärdet USA:s just nu största fordonsbolag, och börsrekorden har avlöst varandra. Elon Musks vision når dagligen nya höjder, men det är runt Nikola de allra största rubrikerna slagits upp, när frågetecknen rätats ut till utropstecken och börskursen dubblats sedan noteringen. Trots att bolaget ännu inte ens har någon serieproduktion är börsvärdet nu större än den framtida konkurrenten AB Volvo - som väl också satsat tungt i ett vätgassamarbete med största rivalen Daimler? De nordiska bolagen har trots USA-hajpen tyckts gå i bräschen - med börssuccéer som Powercell, Nel, Cell Impact och Metacon, som nu ska växla upp pilotprojekt till vad som alltmer börjar likna industriell verksamhet. EU har mitt i krisen gått i första ledet för att ge näringslivet stöd i klimatomställningen, medan USA blivit alltmer distanserat i klimatfrågan under en alltmer kritiserad president Donald Trump. Flera bolag, internationella som svenska, finns som synes med i loppet om vätgassuccén... Eller fiaskot? Jo, i det är vad som väntar, i alla fall om man ska tro på den nämnde batteriförespråkaren Elon Musk. Det här är FollowTheMoney, en podcast från Nyhetsbyrån Direkt om makt, storfinans och börsen, av och med programledaren Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning.

Med en mer stabil världsordning än någonsin har en övergång från den liberala demokratin tyckts närmast omöjlig de senaste 50 åren. Historien har dock lärt oss att stormaktstider alltid kommer och går och många bedömare spår nu att "Made in China"-konceptet snart inte bara är en intern kinesisk angelägenhet. Belackare mot den västerländska agendans hållbarhet hävdar att en ny vår av totalitär dominans av världsherraväldet med detta kommer att spridas österifrån, något som ger kalla kårar hos många liberaldemokratiskt fostrade västerlänningar. Men långt ifrån alla. I flera av EU:s grundarländer finns ett nyväckt och alltmer spirande intresse för det kinesiska. Folkrepubliken Kina har lika otvetydigt som plötsligt blivit en maktfaktor att räkna med inom teknik, kultur och affärsliv, med konglomerat som Huawei, Tencent och Alibaba. I en våg av investeringar, där pengar som genererats till landet från multinationella bolags fabriker, lägger Kina nu under sig storföretag och infrastruktur när kapitalet återinvesteras i hela världen. Vad är det som händer i världsordningen när Mittens rike nu sprider sitt evangelium? Riskerar den USA-dominerade västerländska demokratin att falla i censur och omskolning, samtidigt som en Pekingledd global Handynasti breder ut sig i både den fysiska och digitala världen? Det här är FollowTheMoney, en podcast från Nyhetsbyrån Direkt om makt, storfinans och börsen, av och med programledaren Martin Nilsson och nyhetsbyråns utrikesredaktör Joakim Rönning. Avsnitt 26 handlar om regimspionage mot andra länders befolkningar, intellektuella stölder och om vad som står på spel när kontinenterna kopplas samman i en ny sidenväg.

Rubrikmakare världen över lade pannor i djupa veck morgonen den 6 maj, när venezuelanska propagandister hävdade att militären slagit ned ett Vita huset-initierat kuppförsök. Kunde det vara sant? Flera amerikanska elitsoldater hade uppenbarligen gripits och paraderades nu i Venezuelas medier efter en nattlig eldstrid med flera döda längs kusten utanför Caracas. Enligt venezuelanska staten rörde det sig om militärer som varit ute efter att lägga vantarna på världens största oljereserv som vilat som en förbannelse under ett numer svältfött Venezuela. Men när krutröken skingrades var det en helt annan bild som tonade fram. Vad som utspelat sig utanför Caracas morgonen den 4 maj såg mer och mer ut som en skattjakt av privata lycksökare från ett säkerhetsföretag snarare än ett regelrätt invasionsförsök. Vad var de egentligen ute efter – priset på diktatorns huvud, oljan eller Rambolik ära och berömmelse? I avsnitt 24 av FollowTheMoney - en podcast från Nyhetsbyrån Direkt Martin Nilsson och byråns utrikesredaktör Joakim Rönning - avhandlas den allra mest ljusskygga delen av försvarsindustrin, där det inte säljs vilka vapen som helst utan elitsoldater av kött och blod. Fenomenet i sig är ingenting nytt, men användandet av moderna legoknektar är i dag utbrett bland världsmakterna, där ljusskygga verksamheter som amerikanska Blackwater och ryska Wagner Group hyr ut tjänster till invaderande styrkor men verkar utan flagg och helt andra moraliska koder än reguljära trupper. Hur ser framtidens krigsindustri egentligen ut när världens fattiga länder söndrats och härjats av ett coronavirusutbrott som kanske öppnat för invasion av högstbjudande?

På några månader under pandemivåren 2020 steg priset på den ädlaste av de brett handlade metallerna allt närmare de högsta nivåerna på ett årtionde. Samtidigt som en viruspandemi spred skräck på finansmarknaderna och i princip alla andra tillgångsslag rasade, repade guldinvesterare mod och analytikerna tävlade i att ge den mest rosenskimrande utsikten för priset. Men sambanden var inte solklara och många ställde sig frågan om vad det egentligen är som väntar för vår viktigaste ädelmetall; alla valutors moder vars skimrande och förrädiska natur förtrollat människan in i allt från alkemisk genialitet till girig dumhet under årtusenden. Står ett nytt paradigmskifte för dörren, där bilden om det mytiska värdet ska blekna och så kallade säkra hamnar ska svämmas över i pandemins flodvåg? FollowTheMoney är en podcast från Nyhetsbyrån Direkt, Nordens ledande nyhetsbyrå inom ekonomi och finans, av och med programledaren Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning.

Ett Damoklessvärd i form av ständigt tilltagande skuldbörda dinglade över världsekonomin långt innan pandemikrisen exploderade under våren 2020 och skulle återföra farhågor om att en dold skuldbubbla snart hotade att explodera. Något som till stor del förenade de båda systemhoten, viruset och skuldbubblan, var epicentret Kina varifrån coronaviruset började spridas vintern 2019. Kina var även mitt i riskzonen för en lika allvarlig smitta, som lika ofrånkomligt hotade sprida sig gestaltad av zombiebolag skapade av årtionden av återupplivning, där skulderna flyttats över till det kommunistiska enpartiväldets banker. Fanns risken för att en finansiell zombiepandemi skulle dra världsekonomin i en ofrånkomlig depression efter att det verkliga virusets härjningar lugnat sig, eller var alltsammans bara en illasinnad konspirationsmyt? I det senaste avsnittet av FollowTheMoney, en podcast från Nyhetsbyrån Direkt om finans, storpolitik och börsen, ställer sig programledaren Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning den nämnda frågan och funderar på om zombieföretag nu även riskerar bli ett faktum i väst när världsekonomins maktspelare räddar bolag från undergången och gör vad Kina gjort sedan marknadsliberaliseringen. Eller är det egentligen så att vi står mitt i apokalypsen, utan att vi ännu har förstått det?

Du vet var du hörde det först: Oljepriserna kan mycket väl vända till minus. I tidigare avsnitt av FollowTheMoney har det till synes omöjliga scenariot redan avhandlats - och skrattats ut - men på måndagen i vecka 17 blev skräckscenariot plötsligt till verklighet. Eller… hur var det egentligen? Det har blåst upp till en perfekt storm för det svarta guldet, där pinade innehavare plötsligt skänkte bort kontrakt och betalade för det, i akt och mening för att slippa att bli dränkta i fysisk råolja. Hur är det ens möjligt att något sådant kan ske, undrade många samtidigt som allmänmedier världen över flashade ut nyheten utan att närmare bistå med förklaring av hela den komplexa bild som gjorde det möjligt. Pannor har dock lagts i djupa veck även hos oljehandlare och analytiker för att uttyda orsak och verkan - och inte minst för att spå när den historiska krisen kan nå en botten i graferna. Och när den geopolitiska kartan ritas om efter krisen - är oljeberoende diktaturer, länder och kartellorganisationer som Saudiarabien, Ryssland Opec ofrånkomligt körda i botten? I det dagsfärska avsnittet av Nyhetsbyrån Direkts podcast FollowTheMoney, med nyhetsankaret Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning, kan du höra mer om vad som egentligen pågår i världens största råvarumarknad.

Det var ännu långt kvar tills det skulle gå att bedöma kostnaderna från pandemins härjningar när debatten bara några veckor efter att coronautbrottet nått Europa under våren 2020 skulle komma att ta en tvär gir in på ekonomispåret och landa i en moraletisk mardröm. De omfattande karantänsrekommendationerna för att dämpa smittspridningen blandades upp med allt fler kritiska röster - nationalekonomer, företagare och en amerikansk president som menade att dödligheten av att svälta ut hela världsekonomin med långvarig karantän ofrånkomligt välter världsekonomin i depression och därmed renderar i livshotande konsekvenser för mångdubbelt fler än de som riskeras av själva pandemin. På hemmaplan var trots allt den svenska staten trots allt relativt sparsmakade i sina restriktionsåtgärder jämfört med övriga Europa, där till och med grannländerna stängde skolor och gränser medan Sverige avvaktade med drakoniska åtgärder. Men hur är det egentligen, stämmer det att ekonomin ofrånkomligen måste offras på pandemins altare för att besegra covid-19 och företagen plötsligt står utan både efterfrågan och produktion, eller finns det en alternativ väg att gå? Kan det rent av vara så att förutsättningarna finns för att en ny svensk modell snabbt kan byggas upp, där den svenska industrin blir spjutspets i den stridslinje som hela världen nu samlat sig bakom bortom alla debatter: Själva kampen mot viruset. FollowTheMoney är en podcast från Nyhetsbyrån Direkt - Nordens ledande nyhetsbyrå inom ekonomi och finans - av och med programledaren Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning.

Under vårvintern besannades till synes alla farhågorna i ett värsta tänkbart scenario på en gång. Världen stod plötsligt mitt i en pandemikris, som länge negligerats som en inte helt ovanlig släng av influensa i bortre orienten. Pandemin utvecklade sig med blixtens hastighet till en global finansiell panik, där yrvakna centralbanker och regeringar tvingades skynda till. Men inget tycktes hjälpa mot de skoningslösa börsras som fortsatte dag efter dag. Frågan väcktes om det redan var för sent och vi bara sett början av en härdsmälta på världens finansmarknader. I avsnitt 16 frågar sig programledaren Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning vad det är som händer när de svårt nödställda företagens kreditlinor - hela obligationemarknaden - plötsligt fryser till is. Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen från Nyhetsbyrån Direkt, Nordens ledande nyhetsbyrå inom ekonomi och finans.

Den amerikanska läkemedelsmarknaden är hårt ansatt av en allt mer enig opinion. 80 procent av väljarna har angett att sänkta medicinpriser är huvudfrågan inför det stundande presidentvalet och bolagen hotas av kraftiga reformer och ett rubbat status quo. I bakgrunden finns ett faktum att amerikaner betalar multum för sina mediciner. Det är en konsekvens av frihetsivran med hoppet ställt till en öppen kapitalism - idéer som gått i baklås när de kombinerats med häftiga patentlängder och fri prissättning. Men vad är det som väntar för branschen, som täljt guld med fällkniv i den gigantiska USA-marknaden, och hur direkt är hotet egentligen? Både Republikanernas president Donald Trump och Demokraternas mest trolige kandidat, Joe Biden, har lyft att det dysfunktionella systemet inom kort ska ses över. Men vad händer om socialiststämplade Bernie Sanders spurtar i mål som segrare med löften om att krossa girigheten och den fortsatt helt legala korruption som kringgärdar Big Bad Pharma? En alternativ utveckling är att opinionens vindar vänder, och att läkemedelsbranschen tragikomiskt nog plötsligt sitter med trumf på hand. Jakten på ett vaccin mot en global pandemi blir allt mer bråd och läkemedelsbolagen har ju alltid hävdat att de är beroende av sina höga marginaler för att forska fram botemedel till svåra sjukdomar och epidemier. Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och svenska börsen av och med Nyhetsbyrån Direkts utrikesredaktör Joakim Rönning och programledaren Martin Nilsson.

En yrvaken börsmarknad klappade hastigt ihop fullständigt måndagen den 24:e februari, när börsen såldes av med den största kraften sedan det chockerande utfallet i brexitomröstningen 2016. Men vad var det som hände egentligen? Visste inte marknadens aktörer att viruset varit en högst väsentlig faktor att prisa in sedan länge, tre månader efter utbrottet i Kina? Det här är Followthemoney, en podcast från Nyhetsbyrån Direkt, Nordens ledande nyhetsbyrå inom ekonomi och finans. Vi pratar om makt, storfinans och svenska börsen. I dagens avsnitt frågar vi oss om börsfesten är slut nu, efter att ha eldats på av billig likviditet från centralbankerna ett decennium, eller om viruset blott triggat en övergående rethosta och bara gör ännu ett hack i kurvan. Podcasten görs av programledaren Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning.

Flyghistorien är en ökenvandring längs en stig kantad av skelett från kostsamma misslyckanden. Det sa en brittisk premiärminister redan på 60-talet, långt innan ett pärlband av flygbolagsjättar skulle komma att kraschlanda i kampen om resenärerna. De senaste tio åren har i snitt ett flygbolag gått i konkurs varannan månad och inte sällan har de dukat under efter stora och oförutsägbara omvärldshändelser. Vårt eget SAS har störtat runt 95 procent på börsen sedan finanskrisen och pressas under våren 2020 av inställda linjer till Kina i spåren av coronaviruset. Kan vi vara på väg åt något annat håll än att allt fler och allt större bolag står på tur? Flygets marginaler pressas ständigt, men just nu tycks omvärlden särskilt omild mot branschen. Svensk flygskam har blivit ett världsfenomen, flygplanstillverkaren Boeing genomlever sin värsta kris hittills och kampen mot fackförbund förs med kniven mot strupen, fjärran den luxuösa profil kring livet i skyn som skapades under 70-talets glada dagar. Samtidigt har lågprisbolagens framfart de senaste tio åren varit skoningslös mot Europas tidigare dominanter som SAS, Lufthansa, British Airways och Air France, vid sidan av faktumet att de statssponsrade Mellanösternjättarna lagt beslag på långdistansflyget. Goda råd är dyra och frågan måste ställas om flyget mot alla odds kan resa sig ur askan likt en fågel fenix och till sist få vingar som faktiskt bär, eller om branschen som vi känner den är på väg mot avgrunden. Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och svenska börsen från Nyhetsbyrån Direkt, Nordens ledande nyhetsbyrå inom ekonomi och finans. Podden görs av utrikesredaktör Joakim Rönning och programledaren Martin Nilsson.

Ett börsrally på flera hundra procent ledde under vårvintern 2020 till att Teslas börsvärde, blott 17 år efter bolagets bildande, blev näst störst i världen. Detta trots en försvinnande låg marknadsandel. Teslas rusning har rört upp känslor i hela världen och delat investerare och analytiker i två läger medan vd Elon Musk uppfyllt sitt löfte om att "bränna blankarna" – dem som aldrig trott att raketutvecklingen skulle vara möjlig. Men hur ligger det till egentligen, har Elon Musk tagit patent på nyckeln till framtiden, eller är allt bara en enda stor fet bluff? I skymundan har samtidigt en av de globalt största börssuccéerna de senaste åren växt fram i vår egen svenska mylla, med en närliggande men avvikande affärsidé. Vätgasbolaget Powercell får efter en rusning på nästan 4.000 procent sedan börsnoteringen 2014 Teslas börsrally att blekna, mot bakgrund av samma behov att elektrifiera fordonsbranschen. Kan det vara så att det snarare är före detta Volvo-bolaget Powercell som sitter på klimatgåtans svar och kommer revolutionera allt som har med transport att göra? Det här är FollowTheMoney, av och med Nyhetsbyrån Direkts programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning. FollowTheMoney är en podd in makt, storfinans och svenska börsen från Nordens ledande nyhetsbyrå inom ekonomi och finans. Det tionde avsnittet tar avstamp i det glödande stålbad som klassiska fordonstillverkare som Volvo, Volkswagen och Daimler har dragits in i och blickar mot vad som väntar i en mobilitetsbransch som vi alla berörs av.

I början av 2020 var det muntra tongångar på världens börsgolv. Statistik från industrin uppvisade tecken på att konjunkturvändningen uppåt var ett faktum i så väl Europa som Asien, särskilt för världens största fabriksnation Kina. Men profetian om lättnad kom plötsligt på skam när en svart svan landade mitt i världshavet - en svart svan med coronavirus från Kina. Börserna darrade initialt betänkligt av minsta vink om att sjukan var på väg att bli en global pandemi och stora delar av januari månads uppgångar raderades ut efter att utbrottet tillkännagavs av Kina. Där står miljonstäder i karantän, städer med produktion till stora börsbolag – bland annat de svenska. Samtidigt som coronaviruset breder ut sig över världen frågar sig Nyhetsbyrån Direkts studioankare Martin Nilsson utrikesredaktör Joakim Rönning om vi faktiskt har anledning att oroa oss, om världens börser har gått och blivit hypokondriker och vilka bolag som kan tänkas tjäna på den hälsokris som nu även kommit till Sverige. FollowTheMoney är en podcast om makt, storfinans och svenska börsen från Nyhetsbyrån Direkt, Nordens ledande nyhetsbyrå inom ekonomi och finans.

"Svarta svanar" har länge varit ett välkänt begrepp i ekonomivärlden för att beskriva risken för oförutsedda krishändelser som hotar det finansiella systemet. Men den här gången är svanen kanske snarare grön, när behovet av att byta ut smutsiga koldioxidutsläpp mot gröna energialternativ, samtidigt som skogsbränder färgar kvällshimlen blodröd världen över. Det här är FollowTheMoney, en podcast där vi pratar makt, storfinans och svenska börsen. Jag heter Martin Nilsson, jag är studioankare och programledare på Nyhetsbyrån Direkt, Nordens ledande nyhetsbyrå inom ekonomi och finans, med mig har jag utrikesredaktör Joakim Rönning. Idag ska vi prata om en helt ny bransch som kallas cleantech, som växt fram mot en fond av det senaste decenniets klimatkatastrofer, och ställa oss frågan om det verkligen är där vi kommer hitta lösningen på klimatekvationen?

En våg av marijuanalegalisering i Nordamerika under 2010-talet ledde under 2018 till att en helt ny bransch fick vingar och när bolagen flyttade in på börsen sköt kurserna snabbt i höjden. Några av de mest omtalade cannabisbolagen blev 2018 års stora kursvinnare när flera av de största bolagens börsvärden tiofaldigades. Cannabishajpen nådde också snart Sverige, där flera aktier blev bland de mest köpta och eftersökta även bland svenska småsparare på Avanza och Nordnet. 2019 brast plötsligt bubblan och kursslakten skördade skoningslöst offer genom sektorn. Men vad var det som hände egentligen? Nyhetsbyrån Direkts utrikesredaktör Joakim Rönning och programledaren Martin Nilsson dyker ner i en obelyst historia om hur girighet och övertro på det som kom att kallas cannabusiness nu gått upp i e-cigarettånga, om ond bråd död och om en otippad och syndig vinnare: Tobaksbranschen. FollowTheMoney är en podcast om makt, storfinans och svenska börsen från Nyhetsbyrån Direkt, Nordens ledande nyhetsbyrå inom ekonomi och finans.

Den militära stormakten USA har under två presidentadministrationer misslyckats i försök att dra sig tillbaka från de två längsta militära kampanjerna i landets historia. Kampanjerna har förts med den krutdurk som är Mellanöstern som skådeplats och haft en jakt på terrorister och massförstörelsevapen som förevändning. Men är det verkligen så enkelt? Samtidigt som söktermen "World War III" trendar på Twitter ställer vi oss frågan vad det militärindustriella komplexet är för något, om det eviga kriget är en ofrånkomlighet, varför upprustningen av världsmakterna nått sin högsta nivå sedan det senaste världskriget tog slut, och vilka det är som vinner på den ökade hotnivån - inkluderat en hoper svenska börsbolag. Det här är FollowTheMoney, en podcast där vi pratar makt, storfinans och svenska börsen av och med Joakim Rönning, utrikesredaktör på Nyhetsbyrån Direkt och studioankaret och programledaren Martin Nilsson. FollowTheMoney är en produktion från Nyhetsbyrån Direkt och Direkt Studios.

Visionärerna talar om en snart ankommande teknologisk revolution och en verklighet som för bara några tiotals år sedan hade kallats magi. Den femte generationens höghastighetstelekom har en kapacitet som ska möjliggöra artificiell intelligens, bilar som kör av sig själva, total robotifiering av industrin och smarta uppkopplade städer. Möjliggörare är telekomsektorn och svenska Ericsson är återigen i centrum genom den kommande generationsväxling som ska leda till ett helt nytt samhälle, knappt 20 år efter att ha varit en drivande faktor i den IT-hausse som slutade i ett blodbad på Wall Street kring slutet av förra sekelskiftet. Hur ska det bli den här gången; öppnar 5G verkligen dörren till i en futuristisk Matrixtillvaro, vad för risker bär den kommande revolutionen med sig? Det enda som i ett tillräckligt långt tidsperspektiv är säkert är att allting förr eller senare kommer att förändras. I det femte avsnittet av FollowTheMoney skiljer Nyhetsbyrån Direkts utrikesredaktör Joakim Rönning och studioankaret Martin Nilsson ut förhoppningar från fria fantasier i fråga om självkörande bilar, sakernas internet och artificiell intelligens. FollowTheMoney är en podcast om makt, storfinans och svenska börsen av och med Martin Nilsson, studioankare och programledare på Nyhetsbyrån Direkt, Nordens ledande nyhetsbyrå inom ekonomi och finans, och byråns utrikesredaktör Joakim Rönning

Kemiska vapen och gifter har i århundraden använts som ett medel för att destabilisera fiender i väpnad strid. Vad många inte vet är att sådana vapen även blivit högaktuella i den geopolitiska strid som blossat upp mellan USA och Kina. Det är en konflikt som inte bara förs i av handelsdelegationer på varsin sida om förhandlingsbordet, utan också i kinesiska läkemedelslaboratorier. Vi ska berätta historien om ett föga omtalat opiumkrig och de bakomliggande krafter som fått några svenska börsbolag att försöka dra nytta av det katastrofläge som nu råder i USA, där 10 miljoner amerikaner missbrukade morfinpreparat under förra året och där ungefär en miljon människor nu har dött i en epidemi av högpotent narkotika som tar livet av fler amerikaner än någonsin. FollowTheMoney är en produktion av Direkt Studios och Nyhetsbyrån Direkt, Nordens största finansiella nyhetsbyrå, av och med utrikesredaktör Joakim Rönning och studioankaret Martin Nilsson.

I dagens avsnitt sitter jag ner tillsammans med underbara Stina. Stina jobbar som bildjournalist fotar bl.a. på för Melodifestivalen, SVT, TT Nyhetsbyrån med flera. I avsnittet pratar vi om hennes resa där hon är nu. Där en praktik ledde till att hon började fota för SVT. Vi pratar också vägen att bli bildjournalist, där ni får tips och idéer och vägledning. För att se mer av det Stina skapar kolla in hennes instagram @stinasternkvist Dela gärna med dig dina Kreativa Tankar@tuana på sociala sidor eller min hemsida https://tuana.se

Trots stora skulder satsar Sorsele kommun på att till hösten öppna upp dörrarna till en kulturskola. Framför tv:n hemma i vardagsrummet i Sorsele övar 9-åriga Isabella Norlund på sina egenkoreograferade danssteg till Elton John-hitten "I'm Still Standing". Hemma brukar jag dansa väldigt mycket och jag brukar hitta på egna danser till låtar, berättar Isabella Norlund. Hör ett längre reportage om Sorseles kultursatsningar längst ned i artikeln I höst öppnar det upp en kommunal kulturskola där hon får möjlighet att utveckla sina danssteg ytterligare. Det är något hon ser fram emot. Jag längtar väldigt mycket. Och det kan ju bli kul för andra när man kan lära sig olika saker, säger Isabella Norlund. Men kulturskolan kommer med en kostnad innan man sökt bidrag har kommunen under året budgeterat cirka 800 000 kronor och Sorsele är redan sedan tidigare en skuldtyngd kommun. Av Sveriges 290 kommuner hamnade Sorsele förrförra året på plats 44 av de med mest skulder per invånare, enligt en sammanställning av Nyhetsbyrån Siren. Slår vi ut det över befolkningens antal har varje invånare över 56 000 kr i skuld, trots det väljer alltså kommunen att satsa på kultur. Kommunens andra kultursatsningar har bland annat lett till att de under senaste året blivit utsedd till "Årets kulturkommun i Västerbotten". Vänsterpartisten Kjell Öjeryd är kommunstyrelsens ordförande och han menar att kulturskolan trots det är en viktig satsning för Sorsele. Alltså jag tror det är något man saknat. Jag är säker att det många begåvningar bara seglat förbi oss under den här tiden, säger Kjell Öjeryd. Sorsele är ju en skuldtyngd kommun, varför satsa på kulturskola? Ska vi få en bättre välfärd och mer intäkter till kommunen måste man också satsa. Vi måste ha befolkningstillväxt för att vi ska bygga välfärd, skola och omsorg. Då måste vi ha mer folk i kommunen, säger Kjell Öjeryd. Joakim Silverdal joakim.silverdal@sverigesradio.se

Yle-programmet Sannikka och Ukkola gästades förra veckan av en transkvinna och en detransitionerande kvinna. Detransitionering betyder en könskorrigering som korrigeras tillbaka till det ursprungliga könet. Att ställa två helt olika upplevelser av en högst individuell transprocess mot varandra känns väldigt problematiskt. Att därtill ta in en psykolog som helt tydligt inte har insyn i hur transunga mår och blir behandlade gör inte saken bättre. Den lagstiftning vi har i Finland när det gäller transprocessen säger i dag att den som juridiskt vill korrigera sitt kön måste ha vidtagit medicinska åtgärder för att få sitt kön bekräftat. I klartext: du ska vara steril. Denna sterilitet uppnås ofta med hormonbehandling. I programmet ondgjorde sig den detransitionerande kvinnan över att hon hade blivit utsatt för onödiga medicinska åtgärder som hon idag ville få ogjorda. Med den kunskap vi har i dag och med en ny lagstiftning skulle det här i många fall kunna undvikas. Genom att ändra lagstiftningen så att en person med egen anmälan kan ändra sitt juridiska kön tar bort behovet av onödiga medicinska ingrepp. Genom att göra det lättare för transpersoner att få sitt kön bekräftat, kommer vi troligen att få allt mindre personer som så att säga ångrar sin transprocess. Inte tvärtom, som många ”oroliga” vill få det att framstå som. I veckans avsnitt att Queerents diskuterar Olivia och Catzo vem som har rätt att föra fram vems åsikter, är abort en kvinnofråga där vi glömmer transpersoner och vem är det egentligen som förtrycker vem i patriarkatet. Queerents produceras av Nyhetsbyrån SPT och ges ut i samarbete med KSF-media, HSS-media och Åbo Underrättelser.

Här förklarar den globala fastighetsfonden SKAGEN m2:s portföljförvaltare Michael Gobitschek varför fastigheter historiskt sett har gett en god totalavkastning samt vilka fördelar förvaltningens globala komponent för med sig. Michael Gobitschek adresserar även faktorer såsom stigande räntor och pekar på vikten av att fråga sig varför de stiger. Han berättar vidare vad som lockar med segmentet självlagring, som är stort i Centraleuropa och USA men mindre utbrett i Sverige, och förvaltaren ger exempel på ett par bolag inom området som fonden har engagerat sig i. Sist men inte minst besvarar Michael Gobitschek vilka faktorer som kan tänkas ligga bakom fondens Citywire-utmärkelse som världens bästa globala fastighetsfond sett över tre år. Uppdragspod: Filmas och produceras av Fonder Direkt TV, en fristående del av Nyhetsbyrån Direkt AB.

I avsnitt 53 av Feminvest Direkt har Anna Svahn bjudit in Martin Nilsson från Nyhetsbyrån Direkt till studion. Anna och Martin pratar om energi som är den råvarugrupp som har störst betydelse på världsekonomin och diskuterar huruvida vi nått peak oil eller ej. Råvarumarknaden är uppdelad i fem huvudgrupper med totalt 24 undergrupper som handlas globalt. Anna fokuserar främst på mjuka- och spannmålsråvaror medan Martin berättar att han är mer nyfiken på ädelmetaller som guld. I avsnittet pratar de dessutom om hur man som investerare på olika sätt kan exponera sig mot råvaror och Anna trycker på vikten av att hålla koll på avtal och villkor om man äger till exempel pappersguld.

SVT Skåne ropade högt om tjänsteman som fått munkavle. Men vad stämde egentligen? Livsfarliga solråd i Aftonbladet. Nattlig sverigebevakning från andra sidan jorden hos TT i Australien. Grundlagskortet spelat på tveksam grund av SVT Skåne Att använda sig av sin meddelarfrihet, alltså att slå larm till medier om missförhållanden, är en grundlagsskyddad rättighet och en viktig principfråga att slå vakt om. Nyligen rapporterade SVT Skåne i en lång rad publiceringar om hur Länsstyrelsen satt munkavle på en anställd. Länsstyrelsen förbjöd tjänsteman prata med journalister. Så  vinklades den här historien. SVT berättade också om hur den anställda kvinnan fått sparken efter att hon pratat med medier. Men håller den här till synes väldigt upprörande historien? Eller drog SVT på för hårt utifrån vad som faktiskt hänt? Reporter: Jonna Westin. Livsfarliga solråd i Aftonbladets puff I veckan har det varit strålande sol och närmast högsommarvärme i landet. Ett lika säkert vårtecken som tussilago och pollen är kvällstidningarnas artiklar med solningsråd. Aftonbladet gick i år ut hårt. För med en bild på välstekta badturister basunerade de i veckan ut att ny forskning säger att vi ska sola mer och dessutom skippa solkrämen. Men så här enkelt är det naturligtvis inte. En närmare titt på forskningen visar att den varken är ny eller ger stöd åt Aftonbladets hårt dragna vinkel. Reporter: Johan Cedersjö. Nattbevakning på dagen från andra sidan jorden En stor del av den nattliga nyhetsuppdateringen i Sverige sköts av Nyhetsbyrån TT. Det är TT som kliver in och uppdaterar många lokala mediers sajter med senaste nytt under nattens timmar. Sedan ett par år bedrivs det här arbetet på dagtid, på andra sidan jorden, i Sydney. Nyhetsbyrå efter nyhetsbyrå i Europa har de senaste åren gjort såhär och utlokaliserat sina nattredaktioner till just Australien. Vi har besökt redaktionsgolvet down under, som med tiden blivit något av ett Europa i miniatyr. Reporter: Therese Rosenvinge.

I veckan lanserades sajten för faktagranskning, Faktiskt. Direkt möttes formatet av kritik. Hur öppna bör medier vara med hur valkompasser fungerar? Är mediehusen redo för GDPR? Faktiskt lanserad och direkt kritiserad I veckan var det dags. Sveriges televisions, Sveriges Radios, Dagens Nyheters, Svenska Dagbladets och Kits gemensamma satsning på faktagranskning sajten Faktiskt. Det är ett samarbete som varit omdebatterat redan innan starten. I veckan hann sidan knappt laddas innan en stämpel fick stenhård kritik från en granskad part. SVT anklagades för att vara fel ute när de stämplat ett LO-påstående som faktiskt. helt fel. Kritiken i det här fallet kom från väntat håll. Men den säger likväl något om svårigheten med tvärsäkra sant- och falskt-etiketter. Reporter: Therese Rosenvinge. Valkompasser demokratiskt verktyg eller genväg?    Förra veckan lanserade Nyhetsbyrån TT sin valkompass inför höstens val i Sverige. I vanlig ordning dröjde det inte länge innan debatten om hur den är utformad drog igång. Varför finns det ingen fråga om samtyckeslagen med, undrade några. Inga landsbygdsfrågor, skrev någon. Vem vill göra en valkompass utan en enda fråga om funktionsrätt, skrev en tredje. Att göra en bra valkompass är en svår uppgift som kräver många val. Utöver det givna om vilka sakfrågor som ska vara med, ska även partiernas ståndpunkter hamna rätt. Den måste vara rättvis och politiskt representativ samtidigt som den inte får vara för omfattande och komplex. Så hur gör man då? Och vilka är riskerna med att trycka ner ett rörig och rörligt politiskt landskap i ett snabbklickat webbtest? Reporter: Johan Cedersjö. GDPR stöper om mediebranschen Det nya guldet brukar det kallas av analytiker och kommentatorer. Men det är något som håller på att hända med en av de viktigaste byggstenarna i den digitala medie-ekonomin användardatan. För om en knapp månad inträder vad som av många beskrivs som ett paradigmskifte. Det är något så tekniskt och tråkigt som att gamla personuppgiftslagen, PUL, ersätts av en EU-gemensam lagstiftning, GDPR. Förändringen är något som kan komma att skaka om mediernas affärsmodell i grunden. Så hur redo är egentligen medieföretagen? Reporter: Erik Petersson.

«Journalister er blant de mest uærlige mennesker på kloden» har Donald Trump uttalt i en pressekonferanse. Det at amerikanere den siste tiden har mistet mye tillit til media er ingen nyhet, men hvordan står det til med tilliten til norske medier? Nyhetsbyrået Reuters la i 2016 frem en undersøkelse der det kom frem at 46% av nordmenn stoler «stort sett» på nyheter, men kun 32% av nordmenn stoler på de som formidler nyhetene, nemlig journalister. Nettavisen Resett ble startet denne høsten. I deres programerklæring kan vi lese at «Resett er etablert for å gjenreise realismen i norsk debatt og nyhetsdekning» og at de skal «presentere norsk publikum for en annerledes «pakke» av meninger og nyheter». Opplysningen intervjuet redaktør Helge Lurås om nettavisens ambisjoner og troverdighet.

I det elfte avsnittet av Feminvest Direkt är Emelie Lundgren från Nyhetsbyrån Direkt tillbaka i studion och diskuterar börsnoteringar. Både 2015 och 2016 var rekordår och mycket talar för att även 2017 kommer att slå rekord i antal noteringar på börsen. Veckans sponsor är Panion Animal Health vilka ska noteras under juni. Panion utvecklar djurläkemedel, just nu med fokus på hundepilepsi, och vi får förutom att träffa Lars Thunberg från Panion även träffa en liten fyrbent gäst som är på plats i studion.

I veckans avsnitt av Feminvest Direkt diskuterar Anna Svahn och Magnus Bernet, reporter från Nyhetsbyrån Direkt med fokus på hälsovård, läkemedelsbranschen och går igenom de olika faserna under läkemedelsutveckling. Veckans sponsor är Diamyd Medical och VD Ulf Hannelius är i studion och berättar om Diamyd och deras två läkemedelskandidater och var i utvecklingen de befinner sig.

Dagens avsnitt livesändes i samarbete med NGM och Nyhetsbyrån direkt. Eva och Annou svarar på frågan "är kvinnor bättre investerare än män?" Hur ser statistiken ut? Hur sparar kvinnor jämfört med män och varför är det extra viktigt att kvinnor tar tag i sitt sparande? Dagens gäst är Roger Peleback, vd på NGM. Han berättar om utmaningarna på börsen. Vi pratar även om NGM och vilka kriterier som bolag måste uppfylla för att få notera sig.

En artikel om menstabu inom idrotten fick stor spridning. Men det fanns en sak som inte framgick att det hela kom ur en kampanj från Libresse och att fotbollsstjärnan Lotta Schelin som lyfte frågan hade ett samarbetsavtal med företaget. Hur klarar tidningen sitt uppdrag när den själv är en del av nyheten? I veckan har Mittmedia-tidningarnas bevakning av krisen i den egna koncernen anklagats för att vara lojal med nuvarande ledning. Jack Werner har fått nog av hur högt uppsatta journalister gnäller på Facebooks redaktörskap. Och så grottar vi ner oss i frågan om vad ett TV-format egentligen är, efter nyheten om SVT:s begravda succéjulkalender. Stort genomslag för betalt brott mot menstabu Ni har säkert hört eller sett det. Klippet där den kinesiske OS-simmaren Fu Yuanhui står böjd med handen för magen och berättar för TV-teamet att hon inte simmat så bra för att hon fick mens kvällen innan. Intervjun blev omskriven världen över, eftersom Fu bröt ny mark när hon pratade öppet om något som ju de facto fortfarande är skam- och tabubelagt i stora delar av världen. Här i Sverige klev i förra veckan OS-medaljören och landslagsspelaren Lotta Schelin fram och ville bryta menstabut inom idrotten. Det är dags att börja prata om hur mens påverkar prestation, skaderisk och träningsförutsättningar, tyckte Schelin i en intervju med Nyhetsbyrån TT. Intervjun fick stor spridning i landets tidningar, och plockades upp i radio och tv. Men vad TT inte berättade var att det här var en kampanj med Libresse som avsändare. Reporter: Jonna WestinNär tidningen är nyheten Samtidigt som tidningar bantar sina redaktioner har det seglat upp en diskussion om hur bra tidningarna själva är på att beskriva den kris de befinner sig mitt i. DN:s Björn af Kleen beskrev nyligen i tidningen Journalisten hur förändringarna i tidningsbranschen, betraktat som industriellt fenom, är våldsamt underbevakat. Och det är kanske inte så konstigt att det är komplicerat för nyhetsnäsan att navigera i den bransch där man själv är en aktör och nyheterna kanske handlar om en kollega eller en konkurrent. Eller ännu svårare: När det är den egna redaktionen eller koncernen som är nyheten. Mittmedia har i veckan kritiserats för att deras egen bevakning av sommarens turer i koncernen inte nått upp till den nivå som krävs för att det ska kallas journalistik. Tidningarnas bevakning har istället anklagats för att vara koncernlojal. Mediernas Erik Petersson och Lars Truedson, åkte i veckan till varsin stad Mittmedia-land.Facebook ska granskas men sluta gnäll som värsta rättshaveristen När Facebook i förra veckan plockade bort den ikoniska bilden på flickan som flyr bomberna i Vietnam blev det en världsnyhet. Vår socialamedierkrönikör Jack Werner har många gånger funnit anledning att vara upprörd över den globala nätjättens agerande. Men den här gången var det inte Facebook utan tvärtom journalisterna som gjorde honom irriterad.Formatbråk bakom begravd julkalender men vad är ett TV-format? Den blev risad och rosad. Med sina genomsnittliga 2,3 miljoner tittare om dagen blev förra årets Julkalender i SVT en succé. Men nu ser Tusen år till julafton ut att behöva begravas för all framtid. I förra i veckan kunde SVT:s Kulturnyheterna avslöja att SVT hamnat i konflikt med produktionsbolaget Sony Pictures om vem som äger rätten till det så kallade formatet. Och att oenigheten fått konsekvensen att den populära kalendern aldrig kan visas igen. Men hur kan SVT hamna i den här situationen? Vad är egentligen ett TV-format? För att reda ut det här stämde vi i veckan träff med Anders Knave, mångårig tv-chef som genom åren både köpt in och utvecklat många kända TV-format. Reporter: Therese Rosenvinge

I avsnitt två av IR-podden gästar Håkan Carlson från nyhetsbyrån SIX. I studion pratar han tillsammans med Magnus och Åsa om hur en nyhetsbyrå arbetar och viktiga tips och tricks om man vill nå ut med sina nyheter via en nyhetsbyrå. Dessutom bjuder Håkan på en framtidsspaning.