Podcasts about samspelet

Vad brukar du göra på din semester?Simon Nordin bestämde sig för att testa något helt annat. Istället för att boka flyg och hotell skapade han sin egen utmaning: att ta sig hela vägen till Nya Zeeland – utan att spendera en enda krona.Hur lyckas man egentligen med det?I veckans avsnitt av Samspelet berättar Simon om sin minst sagt ovanliga resa. Hur var det att lifta? Att gå runt på flygplatser och be främlingar om hjälp? Och vad var det som gjorde att han till slut hamnade i trubbel med polisen på Dubais flygplats? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Handskriften var en omvälvande förändring i tankarnas historia. Skriftkulturen på den äldre medeltiden gav möjligheter till djupare reflexioner i sökandet efter mening och ett mer abstrakt tänkande När senare boktryckarkonsten gjorde det skriva ordet tillgängligt för en större publik lades grunden för både reformationen och den vetenskapliga revolutionen. Det skrivna ordet kunde nu förändra kontinenter. I detta avsnitt samtalar programledaren Urban Lindstedt med David Dunér, professor i idé- och lärdomshistoria vid Lunds universitet som är aktuell med boken Svensk idéhistoria – Forntid, medeltid, renässans. Detta är andra delen av två som utgår från boken Svensk idéhistoria. Samspelet mellan tänkandet och omvärlden har drivit fram nya idéer – från att odla marken till att uttrycka tankar i hällristningar och runor. Senare kom introduktionen av skriftkultur och kristendom som gjorde allt mer abstrakta tankar möjliga. Boktryckarkonsten och reformationens ökade möjligheterna till tankeutbyte och snabbade på utvecklingen. Lyssna också på Martin Luthers idéer blev grundstenen till Sveriges välstånd. Bild: Gregorius IX Liber Decretalium. Utf. andra fjärdedel av 1300-talet, Nationalmuseum Digitaltmuseum. Musik: Medieval World Video Game av Aparat Blue, Storyblocks Audio  Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det går att tränga in i människornas tankevärld före skriftspråket. Arkeologiska fynd som verktyg och statyetter, gravar och hällristningar ger pusselbitar till hur människorna tänkte för 15 000 år sedan i det som skulle bli Sverige. Utgångspunkten är människans eviga strävan efter att förstå sin omvärld.  När långt senare de första runskrifterna ristades under 200-talet efter Kristus går det att uttyda mer komplexa tankar och världar, men runorna på rökstenen är fortfarande mycket gåtfulla. I detta avsnitt samtalar programledaren Urban Lindstedt med David Dunér, professor i idé- och lärdomshistoria vid Lunds universitet som är aktuell med boken Svensk idéhistoria – Forntid, medeltid, renässans. Detta är första delen av två som utgår från boken Svensk idéhistoria. Samspelet mellan tänkandet och omvärlden har drivit fram nya idéer – från att odla marken till att uttrycka tankar i hällristningar och runor. Senare kom introduktionen av skriftkultur och kristendom som gjorde allt mer abstrakta tankar möjliga. Boktryckarkonsten och reformationens ökade möjligheterna till tankeutbyte och snabbade på utvecklingen.  Lyssna också på Ölands fornborgar – kultplatser och försvarsanläggningar.Bild: Lurblåsare från hällar i Bohuslän. Bohusläns museum, fotograf okänd, Digitaltmuseum.Ljud: Fairytale Female Vocal av Psystein, Storyblocks Audio  Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vad gör en matchmaker? Och vad betyder slow dating? Vad händer med den romantiska berättelsen när du blir matchad med en annan person? Försvinner kärlek vid första ögonkastet?Mikaela Berg arbetar som matchmaker på Slowly Matchmaking och besöker Alexander i Samspelet för att reda ut endel frågetecken kring matchmaking.Såklart får det plats mycket mer i samtalet - så som spansk mat. Är du nyfiken på Mikaela?Läs mer på hennes hemsida: https://www.slowlymatchmaking.com/ Och följ henne på instagram: www.instagram.com/thisisslowly _______Holmberg & friends:Vill du utveckla ditt ledarskap och bli en coachande ledare?Läs mer och anmäl dig till Det coachande ledarskapet. https://www.alexanderholmberg.com/coachande-ledarskapVill du ta nästa steg? Boka coaching med någon av våra skickliga KIT-coacher här:www.holmbergandfriends.com/boka-coachingDu kan läsa mer om vad Holmberg & Friends erbjuder här. www.holmbergandfriends.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur är det att växa upp med en narcissistisk pappa? Hur påverkar det ens val i livet?Hur kan det skapa en stark vilja att hjälpa människor att läka från sina trauman?Magdalena gästar Alexander i Samspelet den här veckan och hon delar med sig om sin väg till att bli terapeut med fokus på trauma. Magdalena delar hur hennes uppväxt har varit, hur hon hamnade där hon är idag och hur hennes bok varit en läkande process för sin uppväxt.Magdalena Bruhme är licensierad psykoterapeut.Vill du läsa Magadlenas bok? Den hittar du här: https://www.bokus.com/bok/9789189895829/han-alskar-oss-inte-langre/Omslagsfoto fotat av: Pontus Rudolfson_______Holmberg & friends:Vill du utveckla ditt ledarskap och bli en coachande ledare?Läs mer och anmäl dig till Det coachande ledarskapet. https://www.alexanderholmberg.com/coachande-ledarskapVill du ta nästa steg? Boka coaching med någon av våra skickliga KIT-coacher här:www.holmbergandfriends.com/boka-coachingDu kan läsa mer om vad Holmberg & Friends erbjuder här. www.holmbergandfriends.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Äntligen är Samspelet tillbaka med en ny säsong. Sheila Arnell gästar Alexander där de pratar om prestation, hur kvinnans menscykel spelar roll i livspusslet och att oavsett hur bra förälder du är så kommer ditt barn hamna i psykologsoffan. Sheila Arnell är författare, yogalärare och poddare. Hon har skrivit boken ”De inre årstiderna” med syftet att utöka lärdomen om vikten att följa sin menscykel och för kvinnor att ta sin tid att lära känna sin kropp.Du hittar boken här: https://www.adlibris.com/se/bok/de-inre-arstiderna-9789180023313Du kan följa Sheila här: https://www.instagram.com/sheilaarnell/ _____________Holmberg & friends:Vill du utveckla ditt ledarskap och bli en coachande ledare?Läs mer och anmäl dig till Det coachande ledarskapet. https://www.alexanderholmberg.com/coachande-ledarskap Nu är det inte heller långt kvar innan boken "Coaching - Ditt bästa ledarskap" finns att köpa. Du kan redan nu förbeställa ditt exemplar genom att klicka på länken här: https://alexanderholmberg.typeform.com/to/E06FDump?typeform-source=www.alexanderholmberg.com Vill du ta nästa steg? Boka coaching med någon av våra skickliga KIT-coacher här:https://www.alexanderholmberg.com/boka-coaching Du kan läsa mer om vad Holmberg & Friends erbjuder här. www.alexanderholmberg.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur kan man som förälder hjälpa barn som inte riktigt får det att svänga i kontakten med kompisarna? Psykoterapeut Malin Lindholm och psykolog Bo Hejlskov Elvén ger råd till föräldrar kring barns sociala samspel.

Vad gör man när det otänkbara händer? Hur tar man hand om sig själv i en stor sorg? Hur hanterar man kontrollen av rädslan att tappa bort sig själv i processen?Zina berättar i dagens avsnitt i Samspelet hennes process att hantera sorgen efter hennes brors tragiska bortgång. Konsten att kunna ta hand om sig själv och inte tappa sig själv på vägen. Zina Finjan är tidigare säkerhetspolitiker med flera års erfarenhet av ledande HR-arbete, organisationsutveckling och fredsuppdrag i konfliktdrabbade länder. Hon fick sitt första chefsjobb som 25-åring och har utvecklats sedan dess. Från att bistå Sverige i EU-drivna fredsuppdrag till att öka tillväxt i storbolag och idag leda Nordiska länders fortsatta arbete inom betallösningar.Holmberg & friends:Alexander har bred erfarenhet inom områden som coaching, ledarskapsutveckling och över 15 års erfarenhet av att arbeta med människors utveckling. Tillsammans med sitt team utbildar de i coachande ledarskap.Vill du utveckla ditt ledarskap och bli en coachande ledare?Läs mer och anmäl dig till Det coachande ledarskapet.https://www.alexanderholmberg.com/coachande-ledarskapDu kan läsa mer om vad Holmberg & Friends erbjuder här. www.alexanderholmberg.seFölj Holmberg & Friends på sociala medier Instagram https://www.instagram.com/holmberg_friends/LinkedIn https://www.linkedin.com/company/93207311/admin/feed/posts/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I detta poddavsnitt förenar vi våra forskningsintressen, 1800-talsmåleri och medeltida kyrkor: vi pratar om den norska konstnären Harriet Backers målning ”Barndop i Tanum Kyrka” från 1892. Vanligtvis finns konstverket att beskåda på Nasjonalmuseet i Oslo, men just nu kan man se det på den stora Harriet Backer-utställningen på Nationalmuseum i Stockholm. Harriet Backer är en av de mest kända norska konstnärerna. Hennes yrkeskarriär spänner över 50 år och en tid då konstvärlden ändrade sig radikalt för kvinnor. När Harriet Backer började sina konstnärliga studier på 1870-talet var det ett mansdominerat fält. Hon blev framgångsrik och erkänd, men hon var likväl “bara” en kvinna. Jens Thiis, som var direktör för Nasjonalgalleriet i Oslo från 1908-1941, skrev om henne i sin bok om norska målare och bildhuggare 1907: “Fröken Backer är i själva verket den av alla norska målarinnor som är mest née peintre [alltså: född till målare] och även i sina manliga kollegors lag intar hon en hög ställning som målare.” I poddavsnittet berättar vi mer om Harriet Backers karaktäristiska intima och självupplevda sätt att skildra norska kyrkorum som är unikt i den norska konsthistorien. Vi berättar hur interiörsgenren blev populär på 1800-talet och hur Backer anknöt till 1800-talets olika nationalromantiska skildringar av kyrkorummet eller psykologiserande närstudier av kyrkobesökare, men också den hårda kritiken hon mötte. Samspelet av färgerna, ljus och skuggan som skapar den stämningsfulla atmosfären i hennes målningar åstadkom hon genom sitt noggranna arbete på plats, t ex i den iskalla kyrkan i Tanum. Eftersom hon antog sig sina motiv på samma sätt som en friluftsmålare, kan man med all rätt kalla hennes målningar för ett “inomhus-friluftsmåleri”.Avsnittet handlar också om Harriet Backers konstnärliga utveckling från hennes tidiga måleri i Düsseldorfsskolans anda tills friluftsmåleriet och impressionismen satte sina spår på hennes naturalistiska färgmåleri under hennes år i Paris. Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vad skapar meningsfullhet i livet?Frågan är stor men något som Amit Paul och Alexander diskuterar i dagens avsnitt av Samspelet. Längtan efter samarbete och samhörighet och att kontroll kan begränsa det. Samtalet vandrar vidare in i Amits resa med A-Teens. Hur det var under tonåren och hur det var att återförenas med gruppen efter flera år. Amit Paul arbetar som entreprenör och är VD för bolaget Paxymer. Som ung var han medlem i gruppen A-teens som under 2024 gjorde en snabb comeback som mellanakt i Melodifestivalen.Holmberg & friends:Alexander har bred erfarenhet inom områden som coaching, ledarskapsutveckling och över 15 års erfarenhet av att arbeta med människors utveckling. Tillsammans med sitt team utbildar de i coachande ledarskap.Vill du utveckla ditt ledarskap och bli en coachande ledare?Läs mer och anmäl dig till Det coachande ledarskapet.Du kan läsa mer om vad Holmberg & Friends erbjuder här. Följ Holmberg & Friends på sociala medier Instagram Facebook LinkedIn Följ Alexander på sociala medierInstagramLinkedIn Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Varför tenderar svenskar att hålla sig för sig själva? Och hur påverkar det möjligheten för nya spännande möten och relationer?Vad kan vi lära oss från andra kulturer där samtal med en främling inte är lika främmande?Sheona Urquhart Smångs besöker Alexander i veckans avsnitt i Samspelet. Sheona berättar om sin musikal som är inspirerad av svenskars tendens att hålla sig för sig själva vilket leder till en spännande diskussion. Något som ofta blir en kulturkrock för personer som flyttar till Sverige från andra kulturer där möten med människor de inte känner är mer normaliserat. Och vad har hänt med boxen som som Sheona och Alexander pratade om i hennes medverkan i Alex coachar en människa.Sheona är musiker, låtskrivare och artist.Följ Sheona på sociala medier:MySheona Holmberg & friends:Alexander har bred erfarenhet inom områden som coaching, ledarskapsutveckling och över 15 års erfarenhet av att arbeta med människors utveckling. Tillsammans med sitt team utbildar de i coachande ledarskap.Vill du utveckla ditt ledarskap och bli en coachande ledare?Läs mer och anmäl dig till Det coachande ledarskapet.Du kan läsa mer om vad Holmberg & Friends erbjuder här. Följ Holmberg & Friends på sociala medier Instagram Facebook LinkedIn Följ Alexander på sociala medierInstagramLinkedIn Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Samspelet är din biljett till en spännande resa genom mänskliga relationer. I den här samtalspodden guidar Alexander Holmberg dig genom olika aspekter av det komplexa nätverket av band som formar våra liv. Genom personliga berättelser och gästintervjuer utforskar vi ämnen som skilsmässor, familjedynamik, karriärutmaningar och mycket mer.Med sin breda erfarenhet inom områden som coaching, ledarskapsutveckling och över 15 års erfarfenhet av att arbeta med människor i utveckling och som utbildare i ledarskap erbjuder Alexander djupa insikter och konkreta råd. Samspelet är platsen där du kan höra andra dela med sig av sina erfarenheter och insikter om hur de navigerar genom livets komplexa relationer.Oavsett om du letar efter svar på dina egna utmaningar eller helt enkelt är intresserad av att lära dig mer om hur relationer fungerar, kommer Samspelet att vara din pålitliga guide. Lyssna, lär och låt dig inspireras att utveckla starkare och mer meningsfulla relationer i ditt eget liv.Utforska och fördjupa din förståelse för mänskliga relationer, från skilsmässor till teamdynamik. Lyssna, lära och låt dig inspireras! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Karlberg.De viktigaste konstnärerna står aldrig längst fram. De som lägger grunden för varje seger, varje nytt mästerverk, de som är fundamentet för varje lagbygge återfinns alltid i försvarslinjen.Jag kommer fortsätta slåss konstformen försvarsspel. Ett lag skulle rasa ihop som en påse kött om det inte vore för den ryggrad som varje backlinje utgör. Oftast är det otacksamt arbete eftersom den mediala bevakningen har en slagsida åt att lyfta det offensiva spelet och spelarna där.Har man dessutom tagit sig en liten bit ifrån landet där folk dricker tiotusen öl innan de går på fotboll och ställer sig och skriker på allt och alla, om man har en svag punkt för intelligens, taktik och lagbygge, då finns det ingen annan landningsbana än försvarsspelet.Det är här man kan bli bättre än man egentligen är genom att ha rätt person bredvid sig. Jag glömmer aldrig när Leonardo Bonucci försvann till Milan och såg ut som vilken ordinär medelmåtta som helst.När han sedan kom tillbaka till Juventus och fick ha Buffon bakom sig och Chiellini bredvid sig blev han återigen en back i absolut världsklass.Jag tänker på Bonucci när jag ser AIK och Sotte spela fyrbackslinje istället för trebackslinje. Det är som att se en junior kliva igenom en magisk, draperad spegel. Ut på andra sidan kommer (eller återvänder) en lugn, placeringssäker och tålmodig försvarsspelare av absolut toppklass.Äntligen, tänker jag, är Sotte Sotte igen. Äntligen håller AIK nollan igen. Äntligen kan man lita på att man åtminstone för njuta av fin försvarsspel när AIK spelar tänker jag.Den finess, den elegans och det kunnande som krävs av en backlinje är den tysta skönheten bakom varje hållen nolla. Samspelet mellan målvakt och backlinje är den försiktigt glittrande länk som många missar när de står och hugger eter guld och enbart har blicken i den andra riktningenInnan det här samtalet har jag bara snackat med Sotte i telefon en gång. Jag uppfattade honom som en glad och lättillgänglig person, en glädjespridare.Under den första halvan av den här säsongen har jag grunnat en del på vart han går med sin egen frustration, den som supportrar, meda och alla vi runt omkring kan ventilera runt bardiskar, på arbetsplatser, i krönikor eller i en podcast. Vart går går en försvarsspelare i AIK när ingenting stämmer, när själva fundamentet skakar? Vem blir man när trycket utifrån läggs över vardagen som ett dumt men tillslutande lock?För det finns ju en människa som har en vardag att sköta, en familj att värna, ett liv utanför Karlberg att försöka vara glad i.Hur fan mår man egentligen? Innerst inne? Finns de utrymme att känna efter? Välkommen till Birro Möter, Sotirios Papagiannopoulos. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Våra grundläggande funktioner kan vi påverka positivt genom att förstå hur de fungerar. Avsnittet utgår från klimakteriets hormonomställning som påverkar kropp och psyke på många sätt genom hjärna, hjärta, andning, lymfsystemet, nerver och rörlighet. Och varför det är intressant att förstå? Jo, för att det finns kopplingar till sjukdom, åldrande och inflammation. Åsa Melin träffar Ellen Engvall som genom yrket som barnmorska och sitt mångåriga arbete med olika former av medicinsk yoga och utbildningar för kvinnor lärt sig oerhört mycket om vårt psyke och fysisk. Vi återkommer till olika former av stress och vilken påverkan den får på oss och vad vi kan göra för att samspelet mellan vitala funktioner främjas. Förstå mer om varför det kan vara svårt att skapa goda rutiner och hur motstånd kan skapa framgång istället för att sabotera goda intentioner. Många känner ett behov av att utvecklas och förändras i klimakteriet och det är nödvändigt att vara lyhörd för kroppens signaler. Du får också lära dig mer om vitsen med att åla sig, tejpa munnen, hjärtandas och att tysta apbergets tjatter. Läs mer och hitta relevanta länkar på www.klimakteriepodden.se/avsnitt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Handskriften var en omvälvande förändring i tankarnas historia. Skriftkulturen på den äldre medeltiden gav möjligheter till djupare reflexioner i sökandet efter mening och ett mer abstrakt tänkande.När senare boktryckarkonsten gjorde det skrivna ordet tillgängligt för en större publik lades grunden för både reformationen och den vetenskapliga revolutionen. Det skrivna ordet kunde nu förändra kontinenter.I detta avsnitt samtalar programledaren Urban Lindstedt med David Dunér, professor i idé- och lärdomshistoria vid Lunds universitet som är aktuell med boken Svensk idéhistoria – Forntid, medeltid, renässans. Detta är andra delen av två som utgår från boken Svensk idéhistoria.Samspelet mellan tänkandet och omvärlden har drivit fram nya idéer – från att odla marken till att uttrycka tankar i hällristningar och runor. Senare kom introduktionen av skriftkultur och kristendom som gjorde allt mer abstrakta tankar möjliga. Boktryckarkonsten och reformationens ökade möjligheterna till tankeutbyte och snabbade på utvecklingen.Lyssna också på Martin Luthers idéer blev grundstenen till Sveriges välstånd.Bild: Gregorius IX Liber Decretalium. Utf. andra fjärdedel av 1300-talet, Nationalmuseum Digitalt museum.Musik: Medieval World Video Game av Aparat Blue, Storyblocks Audio.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det går att tränga in i människornas tankevärld före skriftspråket. Arkeologiska fynd som verktyg och statyetter, gravar och hällristningar ger pusselbitar till hur människorna tänkte för 15 000 år sedan i det som skulle bli Sverige. Utgångspunkten är människans eviga strävan efter att förstå sin omvärld. När långt senare de första runskrifterna ristades under 200-talet efter Kristus går det att uttyda mer komplexa tankar och världar, men runorna på rökstenen är fortfarande mycket gåtfulla.I detta avsnitt samtalar programledaren Urban Lindstedt med David Dunér, professor i idé- och lärdomshistoria vid Lunds universitet som är aktuell med boken Svensk idéhistoria – Forntid, medeltid, renässans. Detta är första delen av två som utgår från boken Svensk idéhistoria.Samspelet mellan tänkandet och omvärlden har drivit fram nya idéer – från att odla marken till att uttrycka tankar i hällristningar och runor. Senare kom introduktionen av skriftkultur och kristendom som gjorde allt mer abstrakta tankar möjliga. Boktryckarkonsten och reformationen ökade möjligheterna till tankeutbyte och snabbade på utvecklingen. Lyssna också på Ölands fornborgar – kultplatser och försvarsanläggningar.Bild: Lurblåsare från hällar i Bohuslän. Bohusläns museum, fotograf okänd, Digitaltmuseum.Ljud: Fairytale Female Vocal av Psystein, Storyblocks Audio.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Få saker är så svåra att förklara som mänsklig interaktion. Eva-Lotta Hultén påminner om hur svårt det kan vara att förstå allt det som inte låter sig förklaras. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Som femåring fick jag en dag upp ögonen för kvinnlighet. Min förskola tog emot en praoelev, en ung flicka som jag uppfattade som vuxen och väldigt vacker. Jag minns hur vi satt på gräsmattan utanför förskolan och att jag noterade att hon satt på ett speciellt sätt. Inte på rumpan med benen i kors, eller på knä som alla vi barn utan på ena höften med knäna ihop och uppdragna åt ena sidan. För att hålla balansen hade hon ena handen som stöd i marken. Åh, så tjusigt! Så ville jag också sitta och jag började öva. Uppenbarligen gick det så där med att upprätthålla den sedesamt kvinnliga looken för flera år senare, jag kan ha varit runt elva, åkte jag buss med en kvinnlig släkting, när hon sa åt mig att hålla ihop knäna. Jag undrade varför och fick svaret att det inte såg trevligt ut för flickor att sitta brett med benen. Som jag skämdes! Hade jag alltså suttit på fel sätt i hela mitt liv utan att veta om det?Jag minns många sådana här situationer från min barn- och ungdom. Tillfällen då det plötsligt gått upp för mig att jag gjort fel och att alla andra visste och kunde saker som jag missat. Ibland förstod jag för att jag blev tillrättavisad av vuxna, andra gånger såg jag något i andras blickar, barns eller vuxnas, och insåg att jag sagt eller gjort något pinsamt eller klumpigt.Som barn var jag dålig på att förstå socialt samspel. Det som verkade komma naturligt för många andra gjorde inte det för mig. Medan läsning, skrivning och räkning gick som en dans och jag hade svårt att förstå varför andra behövde traggla så, infann sig aldrig samma flow på det sociala samspelets arena för min del. Där fick jag själv traggla, inte sällan efter att först ha mötts av ilska eller hån.Eftersom jag skriver mycket om skolan är jag med i en Facebookgrupp för specialpedagoger. Den är öppen för alla och en dag dyker det upp ett inlägg med en fråga. Varför börjar folk skratta rätt som det är? Jag trodde man bara skulle skratta när något är roligt. Personen i fråga gör fler inlägg; frågar hur man gör för att få kompisar och berättar att hen befinner sig inom autismspektrat, vilket antagligen fler än jag redan anat. Hen får genomgående vänliga svar.Ofta har vi lättare att ursäkta klumpigt eller avvikande beteende om vi har en etikett på personen, som någon form av diagnos eller ett väldigt uppenbart avvikande beteende. Den som bara är impulsiv i överkant riskerar att uppfattas som oartig när den avbryter eller fyller i andras meningar. Den som är blyg kan misstas för dryg, särskilt om den inte vänder ner blicken eller rodnar på rätt sätt. Det är som om många utgår från att den som har svårt med det sociala trampar i klaveret med avsikt och därför förtjänar ilska, och att bara den som har väldigt tydliga svårigheter förtjänar förståelse eller överseende när det blir fel.Clara Törnvall berättar i sin bok "Autisterna" hur hon gång på gång får höra att hon väl inte kan vara autistisk, som verkar så normal. Samtidigt berättar hon hur hennes beteende gör att hon hamnar i konflikter utan att själv förstå varför. Att hon både kan kamma och klä sig som vem som helst och dessutom inneha ett ansvarsfyllt jobb på Sveriges radio gör det svårt för många att ta in hennes handikapp. Men det går alltså fint att se ut precis som alla andra och rentav vara intelligent, och ändå inte klara att leva upp till de sociala normerna för att man helt enkelt inte förstår koderna. Törnvall gör referensen till forna tiders tro på troll som varelser som utseendemässigt inte går att skilja från människor men som kan avslöjas i detaljer, som språkliga ovanor, ett svårt humör eller annat lite avvikande beteende.Så fort vi inte klarar att urskilja och följa de sociala koderna riskerar vi att ses om lite mindre mänskliga. Eller i alla fall som pinsamma eller töntiga. Men socialt samspel är svårt, även för många som befinner sig utanför autismspektrat. I antologin Sånt vi bara gör skriver 95 forskare inom humanvetenskaper som etnologi, lingvistik, socialantropologi och nordiska språk korta kapitel om hur vi beter oss och pratar. Många av texterna innehåller omkvädet Det är sånt vi bara gör. Samtidigt beskriver många av texterna också hur många av oss faktiskt inte bara gör, utan tvärtom gör fel, och avviker från det där som de flesta sysslar med utan att reflektera. Etnologen Jesper Fundberg beskriver till exempel i sin text hur viktigt det kan vara att klä av sig i rätt ordning. I scener från ett omklädningsrum för fotbollsspelande killar berättar han hur en pojke som klär av sig kalsongerna före tröjan blir kallad för bögig. En annan som gör samma sak kommer undan med att kompisen skrattar men övertrampet måste uppenbarligen markeras på något vis.Fundberg konstaterar att det rätta sättet för pojkar och män att klä av sig, att döma av hur nästan alla gör eller hur vi reagerar när någon inte följer mönstret, är att först ta av strumpor och byxor, sedan tröja, och sist kalsongerna.En annan forskare beskriver i boken olika sorters kramar, en tredje berättar hur vi väljer plats på bussen. Det är så enormt mycket de flesta bara gör utan att behöva tänka efter. Så mycket att förhålla sig till och komma ihåg för alla som är autistiska, eller för den delen bara har lite svårt med det sociala. Snubbeltrådar överallt, hela dagarna. Massor av oro över att göra fel, massor av ångest över att ha gjort fel.Jag kan inte släppa de där frågorna i gruppen för specialpedagogik för att de är så hjärtskärande. Hur får man vänner? När ska man egentligen skratta? I en text i antologin "Sånt vi bara gör" skriver språkvetaren Klara Skogmyr Marian om just skrattande. Hon tjuvlyssnar på ett samtal vid bordet intill sig och hör flera skratt, trots att konversationen tycks handla om att en anhörig gått bort oväntat hastigt. Skratt, förklarar hon, är inte bara till för att uttrycka glädje utan är en mångsidig samtalsresurs som vi använder som verktyg för en rad sociala funktioner, som att avsluta ämnen, hantera känsliga situationer eller lösa fnurror i interaktionen. Genom att skratta på ett visst sätt kan vi markera att vi är redo att lämna över ordet, ta över det, eller bara ge klartecken till den som berättar att hen kan fortsätta prata.Det är svårt att föreställa sig hur minerad en vanlig dag är för den som inte förstår sig på olika sorters skratt. Den bjuder på nästan oräkneliga tillfällen att göra fel eller missförstå. För när ska vi egentligen skratta? Det skulle behövas en hel bok för att reda ut det på ett sätt som verkligen skulle ge vägledande svar. Men vi kanske i alla fall kan enas om att vi inte ska skratta åt, och inte heller bli arga på eller håna alla dem som har svårt att klara koderna för när skrattande ska ske, eller som kanske bara råkar klä av sig i fel ordning.Eva-Lotta Hultén, författare och journalist

I samarbete med Sveriges Filmregissörer Detta är en inspelning från Kulturakademins masterclass i regi med Goran Kapeanovic där deltagarna är med och ställer frågor. Inspelningen är från den 7:e december 2021. Intervjun med Goran Kapeanovic som också ingick i masterclassen kan ses här: https://youtu.be/z3v0YtFPnzU Möt den prisbelönta regissören bakom filmer och tv-serier som Min faster i Sarajevo, Kalifat, Den som dräper – Mörkret, Knutby (bland många andra) Med utgångspunkt i bl.a. Tv serie ”Kalifat”, ”Den som dräper” och ”Knutby” har regissön Goran Kapetanović och moderator James Velasquez ett fördjupande samtal om att arbeta som konceptuerande filmregissör för framgångsrika TV serieformat. Fokus ligger på regiarbete, research, och casting för serieformat men också på vad som är alldeles särskilt utmaning med just att regissera tv-serie. De kommer även att prata om samarbete med fotografen och scenografen under olika faser av produktionen. Filmregissör: Goran Kapetanović Kapetanović föddes och växte upp i Sarajevo, men är nu bosatt i Malmö. Som 17 åring flydde han till Sverige 1991 från kriget i dåvarande Jugoslavien. Han är utbildad vid Stockholms konstnärliga högskolas regilinje 2001–2004 och är anställd som adjunkt vid Teaterhögskolan i Malmö. Han har regisserat kortfilmer som Eko (2004), En familj (2004), Kiruna-Kigali (2012), Flykting 532 (2015), långfilm Min faster i Sarajevo (2016) och Krig (2017) samt thrillerserien Kalifat (2020). Den som dräper – Mörkret (TV-serie), Knutby ( tv-serie) 2021 Han har mottagit över 20 internationella filmpriser. För Kiruna-Kigali vann han bästa kortfilm på Toronto Short Film Festival och blev kortlistad för en Oscar 2013. Min faster i Sarajevo fick sex Guldbaggenomineringar varav Kapetanović vann priset för bästa regi. Kapetanović var värd för Sommar i P1 den 29 juli 2021. Moderator: James Velasquez James Velasquez arbetar som frilansande 1st Assistant Director på långfilm, tv-produktioner och reklamfilm. Han började i filmbranschen 1995 efter examen från University of Arizona i Media Arts/Filmmaking. James började sin karriär i Los Angeles. Sen dess har han arbetat med över 50 långfilmer och tv-produktioner, både i USA och i Sverige. Han är examinerad i Movie Magic Scheduling och har använt sig av det i varje produktion sedan 1995 och dessutom hållit ett flertal kurser och workshops i ämnet, både för 1st AD och blivande. James ser varje nytt projekt som en utmaning och en möjlighet att få nya erfarenheter. Att både kunna dela med sig av sin egen kompetens och samtidigt hjälpa andra ser han som en möjlighet att själv utvecklas.

Hur är man relevant i en tid som blir alltmer digital? Vi möter Louise Callenberg som brinner för förändringsledning. Med en bakgrund som teolog och ett intresse för det tvärvetenskapliga har öppnat för ett arbete om människan kring ny teknik och digitalisering. Lyssna till Louise perspektiv på matematik, val av studier och tankar för framtiden. Har du beSTEMt dig?

Humor är vanligt bland människor och andra primater. Vad vi skrattar åt förändras med tiden - kanske också skrattets kvalitet? Läkaren Matz Larsson minns sin tid som clown, i denna essä. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Jag hade precis fått min läkarlegitimation, och blivit anställd på Huddinges psykiatriska klinik. Då uppkom plötsligt behov av ledighet, lång ledighet och redan om en vecka! Det var inte särskilt populärt, eftersom jag hade flera nattjourer inplanerade. Jag väntade nervöst på besked. Min chef hade till och med tillkallat klinikchefen. De tog god tid på sig men till slut kallades jag in i rummet. De två herrarna synade mig från topp till tå. Att åka till München för att jobba som clown på en Cirkus låter fullkomligt vansinnigt, vansinnigt (lång paus) ..men samtidigt så roligt och studentikost, att det måste premieras! De slog sig för knäna och kasta till mig en beviljad ledighetsansökan. Drömjobbet var mitt! Men är det verkligen drömjobbet att vara clown, komiker yrkesmässigt reta till skratt? Historikern Peter K Andersson ställer frågan i boken Komikerns Historia. För vad händer när rampljuset slocknar? Drar sig komikern tillbaka till en värld av ensamhet och introspektion? Följande episod anges vara autentisk: En djupt deprimerad och livstrött man besöker doktorn. Denne ämnar skriva ut ett recept men får en idé och säger: Gå och se på clownen Grimaldi! Ni kommer att gå därifrån mycket gladare. Patienten suckar. Det är jag som är clownen Grimaldi. Grimaldi förändrade clownens skepnad för alltid. Det började i London 1806. Han framträdde som harlekin, men överraskade alla genom en helt ny kreation: Grälla färger, djärva mönster. Det vitsminkade ansiktet pryddes med tjocka röda läppar. Ja, Grimaldi skapade cirkusclownen och blev omåttligt populär, men hans barndom och vuxna liv var dystert och vemodigt, så han kom att bli sinnebilden för den melankoliske komikern. Fast det är konkurrens om den titeln. Max Linder filmens första världsstjärna, liksom Robin Williams - suiciderade. Den manodepressive Spike Milligan, en förebild och föregångare till Monty Pyton, for titt som tätt till psykiatriska kliniken. Lyckligt ovetande om sådant for jag ner till München för att bli clown på anrika Cirkus Krone. Den vita rocken ersattes av en harlekin-kostym med klingande bjällror på huvudet. Jag och fem andra clowner skuttade över en gammaldags plint, fastnade, krockade, snubblade, tappade byxan, fick lavemang. Kort sagt ett klassiskt clown-nummer. Artistgruppen hette Humbugs, ett passande namn, för clowner bör misslyckas med det mesta, te sig betydligt dummare än sin publik. Det var vi bra på. Cirkuspubliken kunde bokstavligt se ner på oss från sin läktare. Våra stunttrix, snubblingar och fall nådde oanade höjder och bottnar. Botten på cirkusen, dvs cirkusgolvet var hårt och kunde bli snorhalt. Björnurin och papegoj-spillning från tidigare nummer gjorde det geschwint att dratta på ändan. Visst kunde det vara smärtsamt men publikens skratt fungerade likt morfin. Publikens skratt fungerade likt morfin. Några decennier senare frågar jag mig: Hur kom det sig att jag beredd att växla läkaryrkets status och pålitliga lönekuvert mot clownens lågavlönade, kringflackande och frakturbenägna syssla? Vad var det som lockade? Svaret är nog skrattretande. Ja, nu menar jag det bokstavligt: skrattretandet det som främst lockade var faktiskt lusten, förmånen, glädjen av att framkalla skratt! Då reser sig frågan - Vad är skratt egentligen? Platon, Aristoteles, Descartes, Kant, Schopenhauer, Darwin, Freud har tacklat frågan, dock utan större framgång. Aristoteles hade fel. Skratt är inte unikt för människan. Schimpanser producerar skratt såväl när de kittlas som när de leker. Fast, skrattande schimpanser låter helt annorlunda än oss, producerar betydligt glesare skrattljud - ett enda skrattljud per utandning och inandning. Ha--Ha--Ha--Ha. Även råttor producerar skrattliknande ljud. Det var evolutionen av vår två-fota gång som liksom frikopplade det mänskliga skrattet från andningen. Bröstkorgens muskler var inte längre oumbärliga vid förflyttning. Detta möjliggör ett mycket snabbare tempo. Det finns två typer av skratt. Det spontana, "ärliga" känslodrivna skrattet brukar kallas Duchenne-skratt. När andra primater än människa brister ut i skratt handlar det alltid om Duchenne-skratt, alltså den ofrivilliga, "ärliga" sorten. Den andra skratt-varianten, det viljemässigt utlösta skrattet kan blott människan leverera. Skrattet har stor social och känslomässiga kraft, och skratt fyller helt olika funktioner i olika situationer. Att skratta åt någon vid fel tillfälle kan utlösa mord, att skratta med någon kan förena, skapa sammanhållning, rent av rädda livhanken i en hotfull situation. Skrattar många samtidigt kan det uppstå något magiskt. Det har clownerna i Humbugs och förstås många andra komiker fått uppleva. Samspelet, timingen med övriga aktörer, och viktigast av allt - publiken. Att skratta gott a la Duchenne - skänker samhörighet! På en cirkus är publikhavet nära, sinnena alerta, och reaktionerna omedelbara. Dessutom, ekvilibristiska musiker bevakar clownens krumsprång, blåser i trumpeten, slår till cymbalen i rätt millisekund. Det liksom böljar fram - musik, applåder, skrattsalvor, andningsrörelser. Artister, musiker och publik, barn som gamla, bildar som en stor synkroniserad organism. Att skratta gott a la Duchenne - skänker samhörighet! Mycket av denna sinnlighet, synkroni och närhet har gått förlorad i dagens komik. Den klassiska clownen finns i bästa fall på barnsjukhuset, men förknippas främst med skräckfilmer som Jokern. Komikern sitter i TV-soffan, eller skämtar via Youtube, fjärran från sin publik. Den postmoderna komikern drattar ej på ändan, nej hen står upp. Trots att självironin är betydande, så tycks stå upp-artisten ändå liksom vara smartare är sin publik. Och där lurar en fara: Med en förtjust publik, blir komikern till det yttre lik en predikare, men en sann komiker behöver snarare vara predikarens motsats. En komiker som tar sig själv på för stort allvar glider lätt in i predikarrollen, och humorn brakar samman. Så, kära stå-uppare: Om du blivit en förkunnare - om din humor gått i stå. Några små tips. Pröva gärna bjällror i hatten, eller varför inte vitmålade kinder, stora röda läppar, grälla färger, djärva mönster. Matz Larsson Referenser: Komikerns Historia av Peter K. Andersson, Natur och Kultur, Falun, 2020 Provine RR. Laughter as a scientific problem: An adventure in sidewalk neuroscience. J Comp Neurol. 2016 Jun 1;524(8):1532-9. doi: 10.1002/cne.23845. Epub 2015 Sep 24. PMID: 26131571.

Vad krävs av framtidens mäklare? Vad förväntar sig köpare och säljare? Hur kommer mäkleriet förändras på landsbygden? Vi gästas av journalisten och författaren Annica Triberg som är aktuell med boken ”Till Salu: Allt om att köpa ett nytt hem/Allt om att sälja lägenhet och hus”. Vi snackar om samspelet mellan mäklare, köpare och säljare och tar bland annat reda på om och hur mäklaren kan påverka spekulanternas magkänsla, trender för bostadsmarknaden framöver och varför alla blivande mäklare borde jobba något år som bartender.  Med oss har vi såklart underbara Hemnet och även Action med Bernhard där vi lär oss att allt börjar i samtalet!

På 1970-talet genomförs en idé som beskrivs som visionär: ett nätverk av biosfärområden sprids över världen. Samspelet människa och natur ska studeras för att bevara mångfalden. Men vad hände sedan? FN-organet Unesco satte igång arbetet med biosfärområden. Idag finns cirka 700 sådana här områden i världen, sju ligger i Sverige. Ursprungstanken vara att forskare skulle studera samspelet mellan människa och natur så vi kunde lära oss att inte skada naturen. Idag står biosfärområdena i ett vägskäl. I en tid när den ena larmrapporten efter den andra varnar för att jordens växt- och djurliv försvinner i rekordtakt, så kan vi antingen bli bättre på att skala upp idéerna som kommer från biosfärsområdena, eller gå miste om viktig kunskap för att skapa mer hållbara samhällen.   I programmet hörs Peter Bridgewater, ekolog som jobbat länge med Unescos biosfärområden, Cecilia och Leif Öster, turistföretagare och engagerade i biosfärområdet Älvlandskapet Nedre Dalälven, och hållbarhetsforskaren Lisen Schultz vid Stockholms universitet. Programmet är en repris från 15 december förra året.

Nytt avsnitt ute av podden Coach meet Coach.Detta är ett specialavsnitt som behandlar samspelet mellan Head Coach och Ass Coach. Magnus Edlund, mångårig fotbollstränare med stor erfarenhet av att jobba som Ass Coach gästar podden och vi intervjuar varandra om våra erfarenheter i detta ämne.Vad är viktigt för att samarbetet skall fungera optimalt, hur kan man göra varandra bättre, hur ser man på varandras roller och vad finns det för fallgropar och potentiella hotbilder är exempel som diskuteras i detta avsnitt av Coach meet Coach. Exemplen är mycket idrottsrelaterade men kan säkert också överföras på näringslivet i samspelet mellan en VD och en vice VD.God lyssning !

Vilken roll spelar samspelet mellan lärare och elev? En hel del skulle nog de flesta säga - men vad innebär det? Och hur kan det konkret se ut? I ett samtal med Bo Sundblad, läsforskare och pedagog, samtalar jag om detta samspel. Det blir en hel del stickspår, vilket det inte sälla blir under ett dynamiskt samtal.   Trevlig lyssning!

På 1970-talet genomförs en idé som beskrivs som visionär: ett nätverk av biosfärområden sprids över världen. Samspelet människa och natur ska studeras för att bevara mångfalden. Men vad hände sedan? FN-organet Unesco satte igång arbetet med biosfärområden. Idag finns cirka 700 sådana här områden i världen, sju ligger i Sverige. Ursprungstanken vara att forskare skulle studera samspelet mellan människa och natur så vi kunde lära oss att inte skada naturen. Idag står biosfärområdena i ett vägskäl. I en tid när den ena larmrapporten efter den andra varnar för att jordens växt- och djurliv försvinner i rekordtakt, så kan vi antingen bli bättre på att skala upp idéerna som kommer från biosfärsområdena, eller gå miste om viktig kunskap för att skapa mer hållbara samhällen.   I programmet hörs Peter Bridgewater, ekolog som jobbat länge med Unescos biosfärområden, Cecilia och Leif Öster, turistföretagare och engagerade i biosfärområdet Älvlandskapet Nedre Dalälven, och hållbarhetsforskaren Lisen Schultz vid Stockholms universitet. Reporter Sara Sällström   Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Psykolog Malin Bergström handleder föräldrar till barn som inte riktigt får det sociala samspelet att fungera. Barn som är blyga, barn som inte vågar gå utanför dörren utan att sminka sig i flera timmar, eller som inte kan leka med fler än ett barn åt gången. Programledare är Patti Hansén.

Psykolog Malin Bergström handleder föräldrar till barn som inte riktigt får det sociala samspelet att fungera. Barn som är blyga, barn som inte vågar gå utanför dörren utan att sminka sig i flera timmar, eller som inte kan leka med fler än ett barn åt gången. Programledare är Patti Hansén.

Integration kopplat till bostad och arbete behandlas ofta var för sig i både forskningen och politiken. I en ny SNS-rapport tar tre forskare ett helhetsgrepp på integrationen och pekar ut ett antal målkonflikter som uppstår när integrationen organiseras som i dag. Medverkande Sofia Appelgren, grundare av och mångfaldsstrateg på Mitt Liv Elin Blomberg, utvecklingsledare på Länsstyrelsen i Stockholm Johann Knigge, nationell chef för Svenska Röda Korset Vedran Omanović ekon. dr i företagsekonomi, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet och medförfattare till rapporten Marie Thelander Dellhag, vd på MKB Susanne Urban, docent i sociologi vid Uppsala universitet och medförfattare till rapporten Samtalet leds av Ilinca Benson, kommunikationschef och vice vd på SNS.

Den goda berättelsen förför. Så pass att vi fortsätter att rösta för en politiker även om vi förstått att hon farit med osanning. Att vi får reda på rätt fakta och tror på den, tycks inte spela roll. I nyhetsrapporteringen blir det allt vanligare med journalister som nagelfar det politikerna säger. Så kallad faktagranskning, där man redovisar lögner, halvsanningar och överdrifter. Men det här har visat sig ha väldigt lite inverkan på hur vi röstar. Även om vi fått veta att vår kandidat farit med osanning, och vi fått höra och förstått hur det egentligen ligger till, så fortsätter vi att stödja den kandidaten. Det menar forskare som undersökt väljare i det franska presidentvalet 2017. Samspelet mellan så kallade alternativa fakta och framväxten av sociala medier har gett populistiska partier en rejäl skjuts. Vetandets värld fördjupar sig i sambanden. I programmet medverkar Ekaterina Zhuravskaya, professor i nationalekonomi vid Paris School of Economics, och Anders Sundell, lektor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. Programmet är en repris från 15 nov i år. Programledare Stefan Norberg Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Den goda berättelsen förför. Så pass att vi fortsätter att rösta för en politiker även om vi förstått att hon farit med osanning. Att vi får reda på rätt fakta och tror på den, tycks inte spela roll. I nyhetsrapporteringen blir det allt vanligare med journalister som nagelfar det politikerna säger. Så kallad faktagranskning, där man redovisar lögner, halvsanningar och överdrifter. Men det här har visat sig ha väldigt lite inverkan på hur vi röstar. Även om vi fått veta att vår kandidat farit med osanning, och vi fått höra och förstått hur det egentligen ligger till, så fortsätter vi att stödja den kandidaten. Det menar forskare som undersökt väljare i det franska presidentvalet 2017. Samspelet mellan så kallade alternativa fakta och framväxten av sociala medier har gett populistiska partier en rejäl skjuts. Vetandets värld fördjupar sig i sambanden. I programmet medverkar Ekaterina Zhuravskaya, professor i nationalekonomi vid Paris School of Economics, och Anders Sundell, lektor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. Programledare Stefan Nordberg stefan.nordberg@sverigesradio.se Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

I dagens poddavsnitt avslutar vi serien med de sista 8 av 16 tipsen för att göra sin privatekonomi mer robust och stabil. Precis som i förra avsnittet fokuserar vi på vardagsekonomin framför de finansiella placeringarna eftersom det har vi pratat om i andra avsnitt. Äras ska också den som äras bör. Det här avsnittet är inspirerat av bloggrannen Lars "Cornucopia" Wilderäng och hans artikel från mars i år. Vi utvecklar hans lista vidare, ger våra perspektiv och lägger till några egna tips - framförallt i nästa veckas fortsättningsvideo. Tipsen från förra veckans avsnitt (#112) 1. Ha konto och pengar på flera banker 2. Betala dina räkningar direkt (inte lägg in, betala) 3. Ha kontanter i reserv 4. Ha utländsk valuta antingen fysiskt eller digitalt 5. Gör dig oumbärlig på jobbet 6. Minimera de passiva utgifterna 7. Ha en buffert i form av bufferthinken 8. Diversifiera arbetsgivare/bransch i hushållet Här är dagens sista hälft av tipsen: 9. Minska skuldsättningen 10. Planera för billöshet 11. Avtal, dokument och övrig info 12. Var schysst mot efterlevande 13. Ha likvida tillgångar (inte nödvändigtvis likvider) 14. Jobba på relationen med din partner 15. Öka ditt humankapital 16. Håll dig frisk och satsa på hälsan Länkar som refereras till i avsnittet (ingen länk är sponsrad): - Vita arkivet i webbversion (https://vitaarkivet.fonus.se/konto/logga-in) - Vita arkivet i pdf (https://www.svenskakyrkan.se/filer/vita-arkivet.pdf) - Donationsregistret (https://www.socialstyrelsen.se/donationsregistret) - LastPass - https://www.lastpass.com Nedan följer en grov innehållsförteckning av avsnittet: 00:05:45 - Sammanfattning av förra veckans tips 00:07:00 - Tips 9. Minska skuldsättningen 00:10:42 - Hitta din rätta balans mellan belåning och amortering 00:14:20 - Tips 10. Planera för billöshet 00:17:02 - Tips 11. Avtal, dokument och övrig info 00:20:34 - Tips 12. Var schysst mot efterlevande 00:23:31 - Gör det enkelt med smidiga appar för lösenord 00:26:43 - Vita Arkivet 00:30:09 - Registrera dig i donationsregistret med BankID 00:31:09 - Tips 13. Likvida tillgångar 00:34:07 - Tips 14. Jobba på relationen 00:37:11 - Samspelet mellan ekonomi och parförhållande 00:40:16 - Diskutera och komplettera 00:42:24 - Bästa skyddet mot bostadsbubblan 00:43:41 - Tips 15. Öka ditt humankapital 00:47:24 - Tips. 16. Håll dig frisk och satsa på hälsan 00:50:11 - Ett råd från äldre generationer 00:51:57 - Läs mer om finansiella strategier i följande avsnitt 00:54:47 - Häng med i konversationen

Idag pratar vi på ett ganska kontroversiellt sätt om D-vitamin. Hur är det med tillskott av D-vitamin? Och med blodnivåerna av vitamin D? Vad säger dina D-vitaminvärden om inflammation? Samspelet mellan retinol, A-vitamin, och D-vitamin är extremt viktigt för omsättningen av våra mineraler. Men kanske inte på det sätt som du hittills trott. Du får spännande förklaringar till hur saker hänger ihop i kroppen. Filmklippet som refereras till angående relationen … läs mer

-Jag är nog inte snäll mot min kropp i dom lägena tror jag.   Avsnitt 08 av Blå Vibbar gästas av självaste Stefan Örnskog. Vi tittar tillbaka på Stefans karriär som startade på 80-talet i Hv71. Att vara Hv71 trogen hela karriären bortsett från 2 år i Finland. Hur det var att få tröjan hissad i Kinnarps Arena efter att han avslutade sin karriär.   14 säsonger som proffs och 442 matcher i Elitserien/SHL Vi pratar om starten i Hv71 och hur Hv:s ambitioner då som liten klubb så helt annorlunda ut gentemot dagens Hv71. OS-guldet 94 och det andra stora som hände samma dag som guldet bärgades, Vi minns tillbaka på SM-guldet 95 och vägen till guldet samt Hv71s värvningar under Stefans tid i laget. Hur skadorna påverkat Stefans karriär. Hur han minns Esa Keskinen och Marko Palo. Samspelet med Fredrik Stillman och vem som utförde mest ”Practical Jokes” i laget under åren.   Producent och Tekniker: Daniel Högberg Avsnittet är gjort 2019   Blå Vibbar når du på sociala medier: Följ oss gärna på Instagram! Instagram: bla_vibbar Facebook: Blå Vibbar Mail: havepod@gmail.com

Samspelet mellan journalistiken och sociala medier är en ständigt återkommande diskussion, som har fått ny fart efter att Sveriges television visade dokumentären Älska mig för den jag är – om den bortgångna artisten Josefin Nilsson. Dramaten befinner sig i kris och ett brinnande engagemang avspelar sig i sociala medier. Klarar journalistiken att hålla huvudet kallt? Detta diskuterar programledaren Cecilia Djurberg med Aftonbladets Amie Bramme Sey och tidningen Arbetets kulturredaktör Johannes Klenell. Vi pratar också om Expressens publicering av en Facebookstatus där kulturarbetaren Lawen Mohtadi riktar hård kritik mot en kollega, som till skillnad från i ursprungsinlägget också namnges av Expressen. Programledare & producent: Cecilia DjurbergMusik: Jens Peterson Berger See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Henkes jinx. Den usla insatsen mot Chelsea. Sågningen av Viasat. Ångesten inför NLD. Samspelet mellan Son och Kane. 

Sömnforskaren Christian Benedict är tillbaka som gäst i Tyngre Träningssnack. Denna gången diskuteras främst de fyra olika sömnfaserna, deras betydelse och varför vi behöver alla. Det blir också en längre diskussion kring skiftarbete och vad man eventuellt skulle kunna göra för att förbättra sina förutsättningar. Dessutom blir det en lång diskussion kring olika sömnappar och vad man kan ha dem till samt vad man absolut inte borde använda dem till. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta (och tidigare) avsnitt. Hålltider 00:00:00 Trötta inför julen 00:02:23 Christian Benedict, Phd, är tillbaka 00:03:11 Podden gav honom en bokdeal 00:07:05 Varför Benedict tror att konstant vintertid är bättre än konstant sommartid 00:11:26 Det viktiga är vad vi gör när det väl är ljust ute 00:15:42 Betydelsen av ljus när man ligger på sjukhus 00:19:31 De fyra sömnfaserna 00:28:18 Samspelet mellan faserna är viktig 00:33:35 Du måste se sömnen ur ett helhetsperspektiv 00:33:52 Är den motoriska inlärningen mer känslig för sömnbrist? 00:41:16 Sämre sömn ger sämre reaktioner som ökar skaderisken 00:45:13 Sleep-banking - sove gott inför tävling så en dålig natt dagen innan inte påverkar så mycket 00:46:36 Vad kan man tänka på som skiftarbetare? 00:47:09 Att oroa sig över sin sömn kan innebära stora problem 00:48:23 Är man orolig kan man gå på hälsokontroll för att se hur man hanterar skiftarbetet 00:51:47 Smart användning av ljus 01:00:11 Ungdomars dygnsrytm och förmågan att vara vaken länge 01:10:18 Kan man förbättra sin kreativitet genom en powernap? 01:13:08 Varför känner man sig ibland pigg när man sovit lite och vice versa? 01:16:33 Det är bättre att utvärdera sömnen senare på dagen än på morgonen 01:17:38 Vi vet inte vad som är perfekt sömn 01:20:04 Hur bra är olika appar på att avgöra mellan olika sömnfaser? 01:27:39 Människor som hopplöst jagar den perfekta sömnen 01:28:13 Det saknas en coachingaspekt i sömnappar 01:30:52 Apparna kan göra nytta om man tittar efter återkommande mönster 01:33:11 Kan man sova för mycket?

Michael Wahlgren, en av Sveriges främsta experter på SEO och grundare av SEO-byrån Pineberry förklarar vad som krävs för att lyckas med sökmotoroptimering och få sitt content att ranka högt på Google. Vi går igenom de olika stegen i köpresan och avslutar med en titt på trenderna inom digitalt sök.

Grundsärskolan är en skolform för barn och ungdomar som har bedömts inte kunna nå grundskolans kunskapskrav. Forskning om grundsärskolan saknas i stor utsträckning. Därför fyller Eva Anderssons licentiatavhandling Förutsättningar för elevinflytande i grundsärskolan en viktig kunskapslucka. I vårt samtal berättar Eva om klassrumsinteraktionens betydelse för att elevernas inflytande ska stärkas. Samspelet mellan lärare och elever … Continue reading "34 – Elevinflytande i grundsärskolan"

"Välkommen till Lundsberg - Sveriges äldsta internatskola - en totalupplevelse som skiljer sig från den traditionella skolvärldens. Det vackra värmländska landskapet som inramar Lundsberg ger möjligheter till en mångsidig fritid under hela läsåret. Samspelet mellan natur, skola och fritid bildar en inspirerande miljö för våra elever." Så står det inledningsvis på Lundsbergs hemsida.   Men Sveriges äldsta riksinternat, grundat 1896, har också utsatts för stark kritik av skolinspektionen. Enligt rapporten utsätts elever för pennalism på Lundsberg. Kåge Jonsson och Ingemar Persson gjorde denna dokumentär 1987 och mötte "en märklig isolerad värld". Utbildningsminister Jan Björklund vill att skolan ska utredas ytterligare. Men han tänker redan nu förändra regelverket för Lundsberg och två andra riksinternat. En elev som gick på skolan när dokumentären spelades in säger idag att det var stor brist på vuxna. En husmor skulle hålla rätt på fyrtio elever, vilket var omöjligt. Därför gäller kamratuppfostran och de äldre ska hålla pli på de yngre. De äldre eleverna kräver ofta att de yngre ska passa upp på dem och låter de yngre utföra diverse tjänster. Många föräldrar har själva gått på Lundsberg och sätter sina barn i skolan för att de ska få samma uppfostran som de själva fick. Traditionerna har inte ändrats. Det enda som har ändrats är kanske terminsavgiften. Det kostar mer än tredubbelt flera tusenlappar per termin att gå på skolan idag. Carl-Otto Werkelid skrev i sin recension av dokumentären fredag den 24 april 1987: " Det kostar minst 50 000 per läsår att gå på Lundsberg, ett högt pris för att få lära sig niga och bocka och bädda sängen. Slående var nämligen att nästan alla talade om den fina artighet och ordning man uppfostras till. Ett fast regelsystem gäller, överträdes det bestraffas man med sänggående eller fysiska övningar".  Kåge Jonsson och Ingemar Persson blandade skickligt rösterna och  gav -utan pekpinnar- en mycket nyanserad, tankeväckande av denna statunderstödda inrättning".

Tänderna är mer än bara något att tugga maten med. I själva verket är tänderna sinnrika känselspröt som skickar mängder av signaler till hjärnan. När du tuggar till exempel påverkas både minnet och inlärningsförmågan. Dagens Kropp & Själ handlar om vilken roll tänderna spelar för resten av kroppen. Nya studier visar att en lätt knackning på en tand utlöser en serie kraftiga reaktioner i hjärnan. Samspelet mellan tänder och hjärna har visat sig vara mycket mer komplicerat än forskarna tidigare trott. Till exempel kan tändernas känselorgan känna av vilken konsistens maten har och anpassa tuggandets kraft och riktning efter det. Medverkar gör bland annat docent Mats Trulsson, och Björn Klinge, professor i odontologi. Och så handlar det om varför många mår dåligt samtidigt som vi är friskare än aldrig förr. Svaret på den frågan har religionspsykologen och prästen Cecilia Melder sökt efter i sin avhandling om existentiell folkhälsa. Dessutom besöker vi ålderdomshemmet Lotte i Danmark som blivit vida känt för sin speciella atmosfär. Här serveras en konjak på maten, en katt tassar omkring i rummen och kristallkronorna hänger från taken. Grundaren Thyra Frank vill att det ska kännas som ett hem och inte som en institution. Kvalitet är inte så komplicerat, det handlar bara om närvaro och omtanke. Och det är inte dyrare gå klädd i vanliga kläder än i vita rockar, men det ger en större känsla av mänsklighet, säger hon. Även svenska äldreboenden har inspirerats av Lotte-pedagogiken. Tubberöds äldreboende på Tjörn startade i april i fjol och satsar på mindre sömnmedel och mer umgänge på de äldres villkor.

Vi lever i språket. Vi tänker och uttrycker oss genom språket. Vi blir oss själva genom vårt modersmål. Men inte alla lever i sitt modersmål. Invandrare har ofta lämnat det bakom sig för att försöka forcera ett främmande samhälle på ett främmande språk. Samspelet mellan språk, tänkande och identitet diskuteras i Filosofiska rummet: Språkförbistring, med sångerskan Karin Gudbrand från Danmark, författaren René Vázquez Díaz från Kuba och lingvisten Sven Strömqvist från Sverige. Programledare: Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist. Veckans citat: Språket är inträdesbiljetten till livet. - Else Vig Jensen Boktips: Språkets öga - Sven Strömqvist, Välkommen till Miami, doktor LealRené - Vázquez Díaz. Filosofiska rummet i Malmö produceras av Lokatt Media.