Podcasts about rapportering

Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Djup splittring i public service-kommitténI veckan har det fortsatt läcka ut uppgifter från Public Service-kommittén som jobbar med att ta fram regler för public service kommande tillståndsperiod. Tidningen Journalisten kunde i veckan berätta att kommitténs arbete spruckit och att oppositionen, enligt källor till dem, kommer att reservera sig mot förslaget. Ja, det är flera redaktioner som jobbar hårt med att få ut så mycket uppgifter som möjligt från Public Service-kommittén. Även vi här på Medierna har tagit del av uppgiften om att oppositionen kommer reservera sig mot det förslag som nu ligger på bordet. Men kommitténs ledamöter och ordförande har inte velat säga någonting. Flest uppgifter verkar Jan Scherman fått ut. Han är före detta VD för TV4 och med i föreningen oberoende public service, som gjort sin egen skuggutredning och lobbar för ett bredare public service. Han skrev en debattartikel i Dagens Nyheter i veckan om flera av de förslag som enligt hans uppgifter kommer att presenteras om knappt två veckor. Vår reporter Erik Petersson träffade honom i veckan. Enögd rapportering om kulturhus-bråkEtt tjugotal personer som lyssnar till ett panelsamtal på kulturhuset som hastigt slutar med att en av panelisterna går ut ur rummet efter att n-ordet upprepats. Ja, det är till synes ganska lite dramatik i den händelse, som trots det, blivit veckans stora kulturbråk. Men vad som egentligen hände i det där rummet - ja det får man helt olika bilder av beroende på vilken artikel och när - man tagit del av den. Vad händer när inte alla parter får komma till tals i en publicering?Reporter: Martina PierrouSkarp insats till rutinuppdrag. Hur hanterade medierna Försvarets röriga kommunikation?De kraftiga smällarna över Gotland i söndags gick från att vara en övning, till att bli en skarp insats - och för att till slut landa i att vara ett brådskande rutinuppdrag. Uppgifterna som försvarsmakten har lämnat till medier under veckan har varit minst sagt röriga. Så hur väl lyckades redaktionerna hantera den här otydliga och knapphändiga informationen och göra den så begriplig som möjligt för sin publik?Vi börjar Alexandra Sannemalms reportage på redaktionen där allt började - på Hela Gotland.

Det er mange som liker å hevde at CSRD og andre bærekraftsreguleringer bare kommer konsulentene til gode. Men som Sveinung innleder episoden med å si, forteller selv drevne bærekraftsdirektører at den store overgangen de står oppe i som følge av CSRD, Åpenhetsloven og andre reguleringer hadde vært uhyre krevende uten hjelpen fra spesialister i konsulent- og revisjonsbransjen. Vi inviterte derfor to gamle venner - og fullblods konsulenter i KPMG Norge - for en prat om strategi, styring og rapportering i en CSRD-verden. Kia Luise Klaveness og Carl Christian Christensen er ledere i ESG Advisory and Assurance Services og står med begge beina plantet i næringslivets omstilling i lys av disse reguleringene. Vi snakker om konsulentenes rolle i omstillingen, om hvilke behov de opplever at kundene har og i hvilken grad dette endrer seg. Telefonen til Lars Jacob ringer under opptak (fy!), Kia og Carl Christian snakker om behovet for strategi, innovasjon og virksomhetsstyring i møte med de nye reguleringene, og vi ser tilbake til middager med Kia og Carl Christians mørke fortid som vår kollega på NHH. Lars Jacob snakker om Benny Hill slik at de andre ikke klarer å konsentrere seg, og Sveinung bryter dermed ut i sang (eller i det minste nynning) opptil flere ganger. Lars Jacob stiller verdens lengste spørsmål, som til og med rommer to spørsmål, og det leder gjestene inn i en meditasjon over sammenhengen mellom bærekraft og teknologi, samt ambisjonsnivået til norsk næringsliv med tanke på grønn omstilling. Selvsagt er det mye snakk om dobbel vesentlighet og hvor utbredt begrepet har blitt. Det blir Coca Cola og børsnoterte selskaper, Sveinung setter nesten i gang en helt ny prat om offentlig sektor, og helt til slutt blir vi enige om å møtes igjen for å snakke om det, for det er jo verdt en episode i seg selv. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I dagens episode ser vi nærmere på når og hvordan permisjoner skal rapporteres korrekt i a-meldingen. Vi gir deg også svaret på om arbeidstaker har krav på lønn på 1. og 17. mai, samt hvordan arbeidsgiver kan dekke skatten på naturalytelser fra arbeidsgiver. I tillegg gir vi deg oversikten over hva det koster deg hvis du får beholde mobiltelefonen din når du bytter arbeidsgiver.

Arlas 2023-omsætninger lander på samme niveau som 2022. Seks organisationer: Landbruget skal pålægges samme CO2-afgift som andre sektorer. Nye tal fra Københavns Universitet kan give fornyet usikkerhed om landbrugets klimaregnskab. Banker forbereder sig på CO2-afgift. Sandsynlighed for traktordemonstrationer i kølvandet på klimakrav.

NY PODD - prenumerera på Palestina under lupp!Stötta oss gärna på patreon.com/Palestinaunderlupp så kan vi fortsätta göra podden! ------------------------------------------------Varför uppmanas journalister att säga "Palestinskt territorium" istället för Palestina?Vad innebär det att medier säger "Hamas-trogna" istället för "Hamas-styrda" myndigheter?Vad finns det för röd linje mellan DNs rapportering från Israel och IDFs talesperson?Hur blev svenska medier Europas minst Israel-kritiska?Varför har svenska medier så lågt empatiskt intresse för Palestinier?På vilket sätt hänger den judiska konspirationen ihop med islamiseringen i SDs lägre led?Varför är det ok att vara antisemit så länge man stöttar Israel?Vad finns det för likheter mellan Israels kommunikation och en narcissist?Varför är det viktigt att använda ordet folkmordet i rapporteringen?Varför var DN helt ointresserade av att rapportera om Muhammad al-Dura, den 12-åriga pojken som dödades av Israel i sin pappas famn år 2000 under den andra intifadan?Socialantropologen Peter Lagerqvist är affilierad forskare vid Socialantropologiska Institutionen på Stockholm Universitet, skriver doktorsavhandling om Palestina, har som skribent med fokus på Palestina och Israel bidragit till bl.a The Guardian. The New York Times, Le Monde Diplomatique,Dagens Nyheter m.fl, och har varit verksam i Palestina på uppdrag av bl.a International Crisis Group, Rädda Barnen, och The West Bank Protection Consortium, m.fl.Stötta oss gärna på patreon.com/Palestinaunderlupp så kan vi fortsätta göra podden! ------------------------------------------------Support this show http://supporter.acast.com/gott-snack-med-fredrik-soderholm. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Stötta oss gärna på patreon.com/Palestinaunderlupp så kan vi fortsätta göra podden! ------------------------------------------------Varför uppmanas journalister att säga "Palestinskt territorium" istället för Palestina?Vad innebär det att medier säger "Hamas-trogna" istället för "Hamas-styrda" myndigheter?Vad finns det för röd linje mellan DNs rapportering från Israel och IDFs talesperson?Hur blev svenska medier Europas minst Israel-kritiska?Varför har svenska medier så lågt empatiskt intresse för Palestinier?På vilket sätt hänger den judiska konspirationen ihop med islamiseringen i SDs lägre led?Varför är det ok att vara antisemit så länge man stöttar Israel?Vad finns det för likheter mellan Israels kommunikation och en narcissist?Varför är det viktigt att använda ordet folkmordet i rapporteringen?Varför var DN helt ointresserade av att rapportera om Muhammad al-Dura, den 12-åriga pojken som dödades av Israel i sin pappas famn år 2000 under den andra intifadan?Socialantropologen Peter Lagerqvist är affilierad forskare vid Socialantropologiska Institutionen på Stockholm Universitet, skriver doktorsavhandling om Palestina, har som skribent med fokus på Palestina och Israel bidragit till bl.a The Guardian. The New York Times, Le Monde Diplomatique,Dagens Nyheter m.fl, och har varit verksam i Palestina på uppdrag av bl.a International Crisis Group, Rädda Barnen, och The West Bank Protection Consortium, m.fl.Stötta oss gärna på patreon.com/Palestinaunderlupp så kan vi fortsätta göra podden! ------------------------------------------------ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur våldsamt är egentligen kriget i Gaza? Rapportering i både Dagens Nyheter och Sveriges Radio nyligen gav en felaktig bild, skriver Henrik Höjer. Inläsare: Johan Rabaeus

De har hundratusentals följare i sociala medier – och de erbjuder ofiltrerade rapporter om det grova gängvåldet, i realtid. Dessutom används kontona av gängen själva för att skicka budskap till sina fiender. På en kvart får du höra vad personerna bakom de växande krimkontona säger om sin verksamhet – och om vilken roll de själva spelar i våldsutvecklingen. Med Astrid Larsson och Adrian Ericsson, nyhetsreportrar på SvD. Programledare: Alexandra Karlsson Producent: Stina Fischer Redaktör: Maria Jelmini Vi vill ha feedback och önskemål! Kontakta oss på: dagensstory@svd.se

Journalistikens svåra utmaning att skilja på sanning och lögn i skildringarna från kriget mellan Hamas och Israel. Kurdiska räven påstods vara gripen, men hur säkra var de uppgifterna? Och så strosar vi på Södermalm där det blott är 40 meter mellan varje journalists port. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ved årsmødet for Vagttårnsselskabet for to uger siden blev der annonceret to store ændringer for Jehovas Vidner. En af dem handlede om tjenesterapporterne. Jeg giver her mine 50 cents om årsagen bag ændringen, historien bag rapportsedlerne og hvilken stor betydning det vil have for de enkelte Jehovas Vidner.

Hovrätten sätter punkt för utdraget förtalsmål mot journalisten och debattören Joakim Lamotte. Fyra män hängdes i Aftonbladet ut för mord efter fällande dom i tingsrätten. Nu är alla friade i hovrätten, men publiceringen består. I Alingsås är lärare kritiska mot hur tidningen avslöjat skolan säkerhetsarbete.

Donera månadsvis: www.underorion.se/stottaSwish: 123 696 24 43I det nittonde avsnittet gör vi återigen ett nyhetssvep och berör:Är det färre än någonsin som går på bidrag?Christer Gardell om Wallenberg-familjen och kronanUSAs centralbanks årliga möte för det monetära prästerskapet i Jackson HoleFör att skriva lyssnarbrev, ställa frågor eller annat så använd kontaktformuläret på: https://underorion.se/about/Hjälp podcasten genom att donera månadsvis, swisha eller skicka krypto!Donationer ger oss möjligheten att kunna fortsätta utan reklam och utan annan finansiering som gör oss mindre oberoende.Donera månadsvis via https://www.underorion.se/stottaSwisha till: 123 696 24 43Bitcoinbc1qemxd23jleknkg9jcrlvve300whfd9a3zt3mzyyAvsnittet spelades in 31 augusti 2023.

Roger har fått sina efterlängtade provsvar, Laila är lite trött efter Kristallen och i Familjerådet pratar vi långsinthet.

I dag snakker vi om de fire ulike typene klikk som Meta definerer og rapporterer, og viktigst, hvorfor det er viktig å forstå forskjellen mellom disse når vi rapporterer og evaluerer våre annonser. VI gir også innsikt i optimaliseringsprosesser, forklarer hvorfor hvert klikk betyr noe, og hvordan de direkte påvirker suksessen til dine annonser.3 viktigste punktene i denne episoden er1. Typer av klikk: Vi forklarer de fire forskjellige typene klikk som Meta definerer – alt fra et tomt klikk til tekstmarkering, til reaksjoner, dele knappen, kommentarfeltklikk, og mer.2. Rapportering og optimalisering: Vi understreker viktigheten av å forstå disse klikkene for effektiv rapportering og optimalisering av annonser, og hva hvert klikk indikerer om populariteten til annonsen din.3. Kvalitetsindikasjon og sammenligning: Vi drøfter konseptet "Landing Page Clicks" som den høyeste kvalitetsindikasjonen og hvordan det kan brukes for å sammenligne prisen på forskjellige annonser, samt å sørge for at kundene faktisk kommer til din nettbutikk.---Sliter du med å øke salget? Last ned vår gratis startpakke her:  https://moenco.no/startpakkeBli med på Netthandelskonferansen: https://www.netthandelskonferansen.no/

Hei og velkommen til LØRN og denne podkasten som vi lager sammen med NORSIRK. Jeg heter Tale Skjølsvik og i dag har jeg besøk av Guro Husby, Kommunikasjonsdirektør i Norsirk og vi skal snakke om rapportering. Læringspunkter:Hva betyr det å ha et produsentansvarHvordan bidrar Norsirk til å sikre at produsentene ivaretar sitt ansvarHvilke tall skal rapporteres fra produsenteneHvem har ansvaret for levetiden til et produkt som blir satt på markedetHvilken rolle spiller EU i miljøspørsmål Hva er EU Green DealHva er Raw material actHvordan henger alt sammen med alt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Redovisningskonsulten Martin Holdo gästar podden Framtidens E-Handel och pratar bokföring och skatter för e-handlare.Tusen tack för att du lyssnar!1:30 min - Snackar crypto10:45 min - Historielektion i moms och skatteregler. Moms inom och utanför EU. Hur går man tillväga när man inte har lager i Sverige?24:30 min - Hur funkar det när man säljer B2B utanför Sverige? Och hur funkar det med importen? Och hur kan man förbereda sig framöver?56:30 min - Hur ska man tänka kring returer?Här hittar du Martin:Email: martin.holdo@trimero.se https://www.linkedin.com/in/martin-holdo-2556a7140/?originalSubdomain=se Följ Björn på LinkedInhttps://www.linkedin.com/in/bjornspenger/ Följ Framtidens E-handel på LinkedInhttps://www.linkedin.com/company/framtidens-e-handel/ Besök vår hemsida & Instagramhttps://www.framtidensehandel.se/ https://www.instagram.com/framtidens.ehandel/ Sponsorhttps://www.treyd.io/ Tusen tack för att du lyssnar!Support till showen http://supporter.acast.com/framtidens-e-handel. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Er et prosjekt egentlig ferdig etter avslutningen? Hvordan rapporterer man? Julie Thue Lind og Fredrik Steen Hagen svarer på disse spørsmålene og mye mer i samtale med Tale Skjølsvik. Det som gjør en god prosjektleder er det menneskelige og evnen til å lede effektivtDette LØRNER du: Hva definerer et prosjekt Hvordan planlegge et prosjekt Hvordan gjennomføre et prosjekt Hvordan hente inn lærdommer etter gjennomført prosjekt Anbefalt litteratur: ww.estatemedia.no – Estate magasinwww.arkitektnytt.nowww.finn.nowww.obos.no Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

+Ett dödsbesked som ställer pressetik på sin spets. Hur tänker medierna nu närMats Löfving som granskats i medier har hittats död + Ger Ekot falska förhoppningar till Alzheimerssjuka om ny medicin? + Vart är vi på väg med nöjesjournalistiken som spelar teater för läsarna?

Jag har varit fackpamp och har använt härskartekniker, säger Ingemar. Mia har intervjuat många idealister under 30 år och funderar på att även den goda kampen riskerar att tippa över i åsikts-tyranni. – Bildning i sin verkliga mening kan ju bara vara att skaffa sig en allsidig uppfattning för att kunna få en helhetsbedömning och därmed tänka självständigt. Och vi gjorde det i alldeles för liten utsträckning. Man såg det man ville se sa, säger maoisten Ronny till Mia år 1995.I tre decennier har Mia skildrat Sverige och svenskarna och nu lägger hon ännu ett pussel med ett urval av sina dokumentärer för att skildra hur värderingar påverkar en samhällsutveckling. För vad är det att vara människa i kungadömet Sverige?I det här programmet har Mia valt ut program från sin 30-åriga radioproduktion där hon pratar med dom som kallas idealister:1995: Den före detta maoisten Ronny berättar om lyckan han kände vid det första besöket i Peking men också om insikten han senare fick om vad människor hade utsatts för i kinesiska kulturrevolutionen som pågått under hans besök.2007: Prästen Marta bryr sig inte att hon av vissa ses som politisk korrekt. Hon är rätt säker på vad och vem man får skoja om och tycker definitivt inte om blondin-skämt.2012: Den pensionerade Fackpampen Ingemar minns tillbaka hur han använt sig av härskartekniker för att skrämma och tysta människor när han vill få sin vilja fram.2013: Rullstolsburna aktivisten Anders hävdar att Mia har fördomar mot funktionsnedsatta samtidigt som han själv blir osäker på om han är kvinnohatare eller inte.Möt Ronny, Marta, Ingemar och Anders i det fjärde avsnittet av Mia Blomgrens serie 30 års rapportering från Kungadömet Sverige.Musiken i programmet är komponerad av Niklas Fernqvist och har titeln Sång för V och illustrationerna är gjorda av Klara Swantesson.Programmet är gjort 2023.

Om pappa säger att jag ser ner på arbetare ligger det något i det säger studenten William. Under 30 år har Mia intervjuat arbetarklassen och undrar hur så tydliga röster har kunnat förbises så länge. – Att åka hissen upp till sin lägenhet och inte kunna samtala med folk då känner man sig som en minoritet, säger nattsköterskan Ing-Marie till Mia år 1994. Men här där vi bor nu kan man snabbt gå mellan sitt språk och ren svenska och i sandlådan pratar barnen svenska. Det känns skönt och jag känner mig hemma och jag vet att jag blir förstådd här, fortsätter hon.I tre decennier har Mia skildrat Sverige och svenskarna och nu lägger hon ännu ett pussel med ett urval av sina dokumentärer för att skildra hur värderingar påverkar en samhällsutveckling. För vad är det att vara människa i kungadömet Sverige?I det här programmet har Mia valt ut program från sin 30-åriga radioproduktion där hon pratar med människor från arbetarklassen:1994: Nattsköterskan Ing-Marie berättar om varför hon efter många år i förorten Alby till slut kände sig tvungen att flytta därifrån med sina barn.2003: Italienaren Giorgio kom som ung man till Sverige i en tid då industrierna i Västerås och övriga Sverige skrek efter arbetskraft. Nu på ålderns höst känner han en stolthet över att han arbetat och betalat skatt i hela sitt liv.1993 - 2023: Ett potpurri av röster med bl a barnmorskan moder Svea alias Svea Nilsson om hur mycket hon ogillar att man skiljer på folk och folk. 2021: Studenten William och pappa Kari om fnurran på tråden dem emellan när William påbörjar sin klassresa från den invandrade finska arbetarklassen till den högutbildade medelklassen i det akademiska Uppsala. Pappa Kari känner enorm stolthet men vill samtidigt inte att William ska glömma bort arbetarklassens värderingar. Möt Ing-Marie, Giorgio, William & Kari och andra i det femte avsnittet av Mia Blomgrens serie 30 års rapportering från Kungadömet Sverige.Musiken i programmet är komponerad av Niklas Fernqvist och har titeln Sång för V och illustrationerna är gjorda av Klara Swantesson.Programmet är gjort 2023.

I den akademiska världen där jag befinner mig har folk på landet både dålig smak och dåliga åsikter menar Sanna. Mia skildrar hur värderingar förändrats hos svenska klassresenärer under tre decennier. – Det är lätt hänt i akademikerkretsar att man tycker att man är lite förmer än andra och det har jag tyckt själv också och sagt jävla arbetare om det varit en lastbil på vägen. Men jag tror inte jag varit så rasistisk. Men det är ju rasism det också egentligen att säga att någon är dittan eller dattan, säger före detta vd:n Pär till Mia.I tre decennier har Mia skildrat Sverige och svenskarna och nu lägger hon ännu ett pussel med ett urval av sina dokumentärer för att skildra hur värderingar påverkar en samhällsutveckling. För vad är det att vara människa i kungadömet Sverige?I det här programmet har Mia valt ut program från sin 30-åriga radioproduktion där hon pratar med människor ur dom som kallas eliten:1993 och 2003: Greve Carl Bonde om huruvida han tillhör överklassen eller inte och vad man kan tänkas få med sig fördelar av att gå på internatskolan Lundsberg2002: Föräldrar och personal på Föräldrakooperativet Musica om klass-segregationen som kan uppstå när den välutbildade medelklassen väljer daghem.2012: Forskaren Sanna om de uppfattningar om underklass och arbetarklass hon möter på Lunds universitet.2017: Fd vdn Pär om hur hans syn på andra grupper i samhället förändrades under klassresans gång och tankar som uppkom då han blev svårt sjuk och därefter förtidspensionerad.Möt Carl, Sanna, Pär och andra i det tredje avsnittet av Mia Blomgrens serie 30 års rapportering från Kungadömet Sverige.Musiken i programmet är komponerad av Niklas Fernqvist och har titeln Sång för V och illustrationerna är gjorda av Klara Swantesson.Programmet är gjort 2023.

Vi ville passa in, säger finskan Marietta. Under 30 år har Mia undersökt varför vissa invandrarkvinnor fått ett bättre liv i det jämställda Sverige medan andra fastnat i den gamla kulturens förtryck. – Jag var 16 år när vi förlovade oss och han hade åkt in från Turkiet, berättar Feliz för Mia när de sågs för 25 år sedan år 1998. Så det bara blev så att vi gifte oss och ja, det har nog med traditioner att göra, fortsätter hon.I tre decennier har Mia skildrat Sverige och svenskarna och nu lägger hon ännu ett pussel med ett urval av sina dokumentärer för att skildra hur värderingar påverkar en samhällsutveckling. För vad är det att vara människa i kungadömet Sverige?I det här programmet har Mia valt ut program från sin 30-åriga radioproduktion där hon pratar med invandrarkvinnor:1998: Finska Marietta om att genom sitt arbete som städerska uppnå drömmen om volvo och sommarstuga och viljan att anpassa sig till det nya landets kultur.1998: Syrianska Feliz om att växa upp i det moderna Sverige men samtidigt ingå i en urgammal hederskultur och redan som liten flicka förberedas på giftermål.2006: De unga flickorna Yasmin och Fatima om att vara en lydig eller en olydig dotter i en kultur som förtrycker och kontrollerar deras minsta rörelse.2021: Ingenjören Sima om att vara en helt vanlig duktig flicka och bränna ut sig i jakten på erkännande från både den invandrade föräldragenerationen och svenskarna.Möt Marietta, Feliz, Fatima, Yasmin och Sima i det andra avsnittet av Mia Blomgrens serie 30 års rapportering från Kungadömet Sverige.Musiken i programmet är komponerad av Niklas Fernqvist och har titeln Sång för V och illustrationerna är gjorda av Klara Swantesson.Programmet är gjort 2023.

Vi killar är ensamma sa Pontus till Mia för 30 år sedan. Hon funderar nu på hur mansrollen förändrats i Sverige. Hur är det att vara man i ett land som uppmanar männen att bejaka sina mjukare sidor? – Jag tror inte det är många som lyssnar på de unga männen, säger ståuppkomikern Pontus till Mia 1993 då hon porträtterar honom i sin allra första dokumentär i P1. Det är oftast unga kvinnor alla fixerar sig vid i tidningar och så där, fortsätter han.I tre decennier har Mia skildrat Sverige och svenskarna och nu lägger hon ännu ett pussel med ett urval av sina dokumentärer för att skildra hur värderingar påverkar en samhällsutveckling. För vad är det att vara människa i kungadömet Sverige?I det här programmet har Mia valt ut fem program från sin 30-åriga radioproduktion där hon pratar med just män:1993: Unge ståuppkomikern Pontus om att vara en känslig kille och avundas kvinnor deras möjlighet att vara både starka och svaga.2000: Pojken Paul som blev rånad och inte gjorde motstånd och som nu känner sig som en fegis. Nu ligger det stora hoppet till att rånarna ska åtalas.2007: Stuntmannen Lars som varit med i flera James Bond-filmer och som får ett skrattanfall när Mia frågar om han hör dåligt.2013: Tatueraren Martin som tatuerar Peter och deras tankar kring begreppet “kvinnohat” som då för 10 år sedan användes mer än frekvent.2016: Ante som är funktionsnedsatt (eller handikappad som han själv föredrar att säga) som varit utsatt för både psykisk och fysisk misshandel i sina relationer.Möt Pontus, Paul, Lars, Martin, Peter och Ante i det första avsnittet av Mia Blomgrens serie 30 års rapportering från Kungadömet Sverige.Musiken i programmet är komponerad av Niklas Fernqvist och har titeln Sång för V och illustrationerna är gjorda av Klara Swantesson.Programmet är gjort 2023.

I denne episoden av RegelPOD tar vi for oss rapportering av nye permisjonskategorier i a-meldingen. Hva må arbeidsgiver passe på når en ansatt beholder trekkpliktige naturalytelser under fravær der NAV utbetaler godtgjørelse direkte til den ansatte og hvordan er reglene for subsidiert kantine?

Prins Harrys memoarer har kan få stora konsekvenser för brittiska kungahuset, och Johnny Rotten försöker ta sig till Eurovision song contest.

Ronie Berggren intervjuar reseguiden och Israeldebattören Christina Toledano Åsbrink om artikeln "Israel är alltid skyldig – oavsett (https://www.varldenidag.se/israelkommentar/israel-ar-alltid-skyldig-oavsett/repvcC!3EdtNis0cAAvrqd83ZsvdQ/)" om den internationella behandlingen av Israel efter den palestinska journalisten Shireen Abu Aklehs död den 11 maj. ------ STÖD AMERIKANSKA NYHETSANALYSER: http://usapol.blogspot.com/p/stod-oss-support-us.html

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner. Producent: Estrid HolmProgramledare: Maria Askerfjord Sundeby

Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap. Vida vinklar och udda krokar i redaktionernas julsäckar. Vi avslöjar och lär dig alla knep.Överdrivet och onyanserat i medial visklek om Qatar.Hur påverkar nationsgränser bevakningen av samiska frågor? Tvisten mellan Saarivuoma och norska staten reser frågan.

Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap. SVT Agenda kritiseras för missriktat fokus i rapportering om IS-kvinnor. Varför nämndes inte Säpo i inslaget? Anders dog i en svår trafikolycka. Vi har träffat sönerna som tycker bilderna medier valde gick långt över gränsen: "Det värsta jag sett". Dagens Nyheter på fortsatt frammarsch utanför Stockholm. Kan tidningens digitala framgångar hota den svenska lokaljournalistiken?

Hänvisar myndigheter felaktigt till sekretess på grund av dålig koll? Och kommer liverapporteringen upphöra efter Lambertz presskonferens? Det snackar vi om i senaste avsnittet av vår mediepodd. I det trettiotredje avsnittet av Den Svenska Modellen diskuterar chefredaktörerna Jörgen Huitfeldt och Jonas Nordling problemen med att allt för många offentliga uppgifter hemligstämplas felaktigt, och vad detta kan bero på. Dessutom berörs åter utmaningen med liverapportering utifrån den numera ökända presskonferensen i Göran Lambertz trädgård. Den Svenska Modellen är en podd om journalistik och medier som produceras i samverkan mellan Dagens Arena och Kvartal.

I denne episoden er temaet rapportering av avvik, eller rapportering av uønskede hendelser og forhold (RUH) som det også kalles.Et rapporteringssystem har som viktigste hensikt å lage et erfaringsgrunnlag for forbedringer slik at fremtidige uønskede sikkerhetshendelser og farlige handlinger og forhold ikke oppstår. Hvordan fungerer egentlig et slikt system?Mange virksomheter opplever ulike vanskeligheter med rapporteringsystemer - hva er disse, hvorfor oppstår de og hvordan kan de håndteres?Og til slutt - hva er viktig kunnskap for å etablere bedre rapporteringssystemer og -villighet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vill du veta hur uppföljning och rapportering kommer fungera i VIOL 3 och vilket verktyg som kommer användas så lyssna på detta avsnitt där Henrik och Michael reder ut begreppen. Intromusik är: The drugs dont work med The Verve

Rapportering från utsatta områden hade lätt fått sätta en ensidig bild av Botkyrkabyggen i pressen. Det allmännyttiga bostadsbolaget har dock sett till att deras hållbarhetsarbete fått ta en stor plats i deras mediaframträdanden. Här delar de med sig av hur de lyckats skapa en affärsdrivande mediestrategi.

Systematiskt slarv med felmarginalen när tidningar rapporterar om partisympatier, en första inblick i Facebooks högsta domstol och så om den ädla konsten att formulera sig fram till exklusivt innehåll. Ignorerad felmarginal i systematisk omfattning Opinionsundersökningar är idag en helt central del i väldigt mycket nyhetsrapportering. Och bland opinionsundersökningar är de som mäter hur partierna går i opinionen de som får mest uppmärksamhet. Såhär har det varit under många år och idag har alla större mediehus egna återkommande undersökningar knutna till sig. Centern går upp, Sossarna ner. Ebba Bush förtroende ökar, Per Bolunds dalar. Ja ni vet hur det låter, upp och ner sen sist och sen är det tvärtom. Men hur noga är egentligen den här rapporteringen när det gäller den statistiska osäkerhet som kommer med resultaten? Nyligen kom en avhandling som gått igenom det här på ett systematiskt sätt och resultatet är ingen rolig läsning för Sveriges politiska reportrar. Reporter: Tonchi Percan Exklusivt: Konsten att formulera sig som först  För oss journalister är det ju viktigt att vara först. Du känner säkert igen formuleringarna - berättar för första gången, nu bryter han tystnaden eller i en exklusiv intervju med... Ja, ni fattar.  Och det här kan man väl på ett sätt förstå. Det är ju själva nerven i journalistiken att kunna berätta något ingen annan tidigare berättat. Men ibland blir det helt klart krystat och komiskt. Vi har hittat flera exempel där redaktioner fått ta till en rejäl dos med kreativitet för att lyckas formulera sig som att det ska låta som om de är först.  En fråga ställs i alla fall ytterst sällan, eller ska vi kanske säga nu, för första gången. Spelar det här egentligen någon som helst roll för publiken? Reporter: Alexandra Sannemalm Facebooks högsta domstol under lupp För två veckor sen fattade Facebooks så kallade högsta domstol, tillsynsrådet, sina första beslut. Och i dagarna väntas nu ett avgörande i nästa fall, ett fall som kommer få storpolitiska konsekvenser oavsett utfall. För Facebook har nämligen bett rådet att ta ställning till Donald Trumps avstängning från plattformen. De sociala mediernas självreglering pekas av en del ut som framtiden och lösningen på den diskussion som finns idag om det offentliga samtalets hälsa. Så vad kan man då säga redan nu om var gränserna går? Vilken riktning pekas ut i de första besluten och vilka konsekvenser kan ett sådant här system få? Reporter: Erik Petersson

Halländsk riksdagspolitiker uthängd för rattfylleri, nu pudlar chefredaktören. Självförstärkande storbråk på Youtube efter att influencer rankade flickor på Tiktok. Och så får vetenskapsradion kritik för förvirrad rapportering om förvirrade fiskar. Riksdagsledamot hängdes felaktigt ut för rattfylleri Som förtroendevalda får riksdagsledamöter finna sig i att deras liv och gärning synas i medier. Allmänintresset är stort och det inte bara för deras arbete inom politiken utan även för deras vardagsliv. Men det finns såklart gränser, även här. Och även om mediernas strålkastarljus lyser extra på politiker, kan samma krav såklart ställas på att rapporteringen är saklig, relevant och baserad på kontrollerade uppgifter. I december krockade den halländska riksdagsledamoten Sara Heikkinen Breitholtz med en buss och en utredning om rattfylleri inleddes. Alla lokala redaktioner rapporterade om det här med både namn och bild. Men när Hallands Nyheter sen felaktigt slog fast att hon blåst 1.0 promille, tog den här storyn fart rakt in i en publicistisk seriekrock. Reporter Alexandra Sannemalm Kritik mot youtuber i en parallel medieoffentlighet På Youtube och bland influencers har det stormat mer än vanligt i veckan. Hårda verbala attacker har utdelats och i livesändningar och evighetslånga instagramstories har det skapats nya lojaliteter och fiender. Allt påhejat, och kanske till och med framdrivet, av den ofta unga publikens omättliga behov av innehåll som väcker känslor. Har du missat det här är du inte ensam. Utöver några få artiklar på  kvällstidningarnas nöjessidor och en TT-artikel som knappast lyftes fram av dom etablerade medierna, har det varit tyst bland dom ska vi säga vuxna i rummet. Ingen debatt, inga kommentarer eller krönikor. Det är intressant i sig. För det är närmast som en parallell offentlighet som utspelar sig på nätet. Som finns där, lever sitt eget liv och lockar en publik inte sällan betydligt större än de flesta svenska dagstidningar. Bråket det började den här gången när en youtuber bestämde sig för att göra en video där han bedömde unga flickors sexualitet när dom dansade på appen Tiktok. Reporter: Tonchi Percan Förvirrat om förvirrade fiskar i Vetenskapsradion I veckan sände Vetenskapsradion på djupet två program om något som kallas replikationskrisen. Det handlar om hur ett stort antal vetenskapliga studier inte alls får samma resultat när andra forskarlag försöker upprepa dom. Någonting som ju ställer frågor om forskningens tillförlitlighet. Ett exempel man lyfte fram i programmet handlar om hur fiskar beter sig i försurade vatten. Ett ämne det forskats mycket inom dom senaste tio åren, men där en ny studie kommit fram till helt andra resultat än alla andra. Vetenskapsradion drog hårt på detta och slog fast att den nya studien falsifierar ett helt forskningsfält. Men är det verkligen så? Reporter: Erik Petersson

I studio møter du Hanne Sælemyr Johansen, John Wikström og Hilde Lorentzen, i samtale med Torbjørn Torsvik.Les mer på pwc.no/bergen See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I episode 12 av Magefølelsen snakker jeg med Karoline Bakka Hjertø som leder bærekraftsarbeidet til Sparebank 1 Østlandet.    Dette er en episode om hvordan systemendringer kan skape en verden som er bra for alle, hvordan og hvorfor Karoline ble engasjert i bærekraft, hva vi har å lære av mennesker i u-land, hvordan personlighetstrekk kan være både positive og utfordrende, hvordan å finne ut hvilken type jobb som passer for deg, og at drømmejobben realistisk sett ikke vil lande i fanget ditt uten relativt stor innsats - og selvinnsikt.    Karoline gir oss en kort innføring i ESG rapportering og hvorfor banker nå fokuserer mer og mer på bærekraftsrapportering i lånesaker.    Karoline har spesialisert seg innen bærekraft og menneskerettigheter. Hun har studert økonomi og samfunnsfag på NHH, UIO og Berkeley, og har erfaring fra Redd Barna, Røde Kors, Etisk Handel Norge, CSR Norge, Global Compact Network Norway, fagbevegelsen, og flere sosiale entreprenører.    https://www.sparebank1.no/nb/ostlandet/om-oss/nyheter/hvordan-kan-banker-vaere-med-og-redde-sarbar-natur-.html    https://globalcompact.no/tips-og-rad-for-baerekraftsrapportering/    https://www.global.no/nyheter/hvorfor-banker-trenger-hjelp-av-sivilsamfunnet    https://www.sparebank1.no/nb/ostlandet/om-oss/samfunnsansvar/vi-takker-forbrukerne-som-har-karet-oss-til-norges-mest-barekraftige-bank.html    Følg/ abonner på podkasten, skriv gjerne en kommentar eller gi meg stjerner, del med folk som kunne trengt noen gode rollemodeller og les mer om oss på:    https://magefolelsen.com/    https://www.instagram.com/magefoelelsen.podcast/    Musikk:    Scott Holmes - Clear Progress    Ketsa - Awakenings    Ketsa - Up Folk    Ha en fin dag a

I detta avsnitt berättar FOI:s forskare om tester av andningsskydd, eller dammfiltermasker som de också kallas.Gäster i avsnittet är två personer med olika ansiktsform*, forskningsingenjörerna Max Bäckman och Lillemor Örebrand. De arbetade intensivt veckorna efter påsk med att testa andningsskydd åt sjukvården.Under avsnittet får du veta hur stora skillnader det är mellan ansiktsskydd, andningsskydd och munskydd, hur ett test går till och hur FOI:s tester kunde stoppa lycksökare.* I avsnittet får du veta vem av dem som hade den ansiktsform som flest masker passade på.

Mange controllere bruker mye tid på å flytte tall fra ett sted til et annet. Igjen og igjen. Men det finnes en snarvei. Mads Gedde har utviklet verktøyet Grunt, verktøyet som gjør rapportering både effektivt og gøy. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Rätt eller fel av Sveriges Radio att sätta blomsterkrans på Anders Tegnell mitt under pågående pandemi? SVT om dubbelspelet i arbetet med dokumentären Att rädda ett barn. Okritisk kobra-rapportering från Uppsala till riksmedier. Läckbergs bostadsaffär fick Norrtelje Tidning utlova för mycket. Rätt eller fel av Sveriges Radio att sätta blomsterkrans på Anders Tegnell? Kort efter att sommarvärdarna presenterades den 11e juni fick Sveriges Radio kritik. Ska en makthavare - på den unika position Tegnell har just nu - verkligen erbjudas den här plattformen mitt under brinnande kris? Hör Sommar i P1:s chef Bibi Rödöö svara på kritiken. Reporter: Freddi Ramel. SVT:s etiska avvägningar i arbetet med Att rädda ett barn SVT:s dokumentärserie Att rädda ett barn har hyllats. Ett mästerverk, skriver Svenska Dagbladet. Men samtidigt menar kritiker att dokumentären bygger på oetiska intervjuer. Vilka etiska avvägningar gjorde SVT när de under lång tid fortsatte följa organisationen BRY på nära håll utan att, förrän precis i slutet, låta den kritiska vinkeln märkas? Tonchi Percan intervjuar SVT:s Bo-Göran Bodin. Okritisk kobra-rapportering från Uppsala till riksmedier Nyheten om en förrymd orm i en matbutik i Uppsala har fått stor spridning under juni. Kanske rentav en kinesisk giftkobra har medier rapporterat. Men om vi synar den här nyheten lite närmre i sömmarna är det rätt mycket som bygger på antaganden. Och en fråga som infinner sig är vad som händer med grundläggande kritiska frågor såsom hur vet vi det det här? Och kan det ha gått till på något annat sätt? när en perfekt sommarstory dyker upp på den mediala radarn. Reporter: Alexandra Sannemalm. Läckbergs bostadsaffär fick Norrtelje Tidning utlova för mycket Fenomenet Hemnet-journalistik har vi uppmärksammat förr i Medierna. När bilder i mäklarannonser tillsammans med säljtexten med kanske inte alltid så jättestor arbetsinsats från redaktionens sida knådas om och paketeras till en klickvänlig artikel. Nyligen uppmärksammades Camilla Läckbergs bostadsannons på just det här sättet av flera medier. Men frågan är om inte Norrtelje Tidning blev lite väl uppspelta över mäklarfirmans bildmaterial. Reporter: Therese Rosenvinge

Blir vi dummare av journalistikens växande fokus på "just nu"? Kan intervjupersoner ta tillbaka redan gjorda uttalanden med hänvisning till "off the record"? See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Hvilke regler gjelder dersom du blir satt i karantene, må være hjemme fra jobb eller blir permittert på grunn av frykt for Coronasmitte? Dette snakker Ivar og Vanja om i denne utagven av RegelPOD. De snakker også litt om Yrkesreise og Arbeidsreise og Rapportering av ulike permisjoner.

Är solidariska journalistprotester ett hot mot journalistikens legitimitet? Och är medierna intresserade av att stämma av sin tidigare rapportering mot hur verkligheten blev? See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Radio RFSL 19-10-30: Beirut-podden, seniorträffen, rapportering från Chile by RadioRFSL

Rapportering och reflektioner från Abraham-Hicks i Amsterdam Dag 1

Ring P1 från Umeå om Sveriges hållning gentemot Ungern, att det borde vara mer EU-rapportering i media och om kändisars inflytande över människors åsikter. Programledare Sverker Olofsson.

Om en årlig pizzatradition på redaktionell plats varför sväljer medier PR-tricket? Dolda sjukdomar sprids i rubriker och på löpsedlar. Okritisk rapportering om PR-kampanjen bird box challenge. Pizzafest i spalterna även 2019 Varje år, kring nyårsdagen, utspelar sig i spalterna en välkänd pizzacirkus. För då sprids i många av landets tidningar nämligen pizzabranschens svar på SCB:s stora partisympatiundersökning. Det redovisas vilka pizzor som säljer bäst och hur många som väljer att spendera första dagen på året med en pizza.  Bakom den här undersökningen står företaget Online-pizza. Och trots att deras PR-jippo synats tidigare, blev det ändå medial pizzafest i år igen. Reporter: Therese Rosenvinge.  Om dolda sjukdomar och "disease mongering" i mediers hälsorapportering För oss som ännu har för vana att dagligen läsa kvällstidningarnas löpsedlar, är det svårt att inte drabbas av insikten att vi är dödligt sjuka i någon dold sjukdom. Svullen mage, klumpkänsla i halsen, riklig mens eller rikliga svettningar är några exempel på det som tidningar under den senaste tiden basunerat ut som varningstecken för så kallade dolda sjukdomar. I veckan skrev Aftonbladet att trötthet kunde vara en dold sjukdom. Men hur orolig bör man som läsare egentligen vara inför dessa larm?  Reporter: Johan Cedersjö. Netflix startar kampanj för att sedan rasa när den sprids Har du hört talas om bird box challenge? Den senaste virala utmaningen på sociala medier som folk upprörs över. Den grundar sig i en film som streamingbolaget Netflix nyligen släppt. Förra veckan gick företaget ut och vädjade till sina följare att vara försiktiga när de tar på sig ögonbindel och gör vardagssysslor, den så kallade Bird box challenge. Ett uttalande som fick genomslag i traditionella medier världen över. Men vad händer med nyheten när det framkommer att det faktiskt är samma aktör som varnar för trenden som både startat den och som gynnas av den? Vilket ansvar har medier egentligen att syna nätföretagens PR-strategier? Reporter: Erik Petersson.

Med Eivind Nilsen, Torkild Hindberg og Eli Moe-Helgesen. Desember 2018 See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I det sista avsnittet för säsongen har Mobilitypodden bjudit in Andreas Bråthe och Frida Lindgren för att diskutera de nya kraven på månatlig rapportering. Vad innebär de nya reglerna, hur kommer rapporteringen att gå till och är lönesystemen redo för detta?

I det sista avsnittet för säsongen har Mobilitypodden bjudit in Andreas Bråthe och Frida Lindgren för att diskutera de nya kraven på månatlig rapportering. Vad innebär de nya reglerna, hur kommer rapporteringen att gå till och är lönesystemen redo för detta?

I det sista avsnittet för säsongen har Mobilitypodden bjudit in Andreas Bråthe och Frida Lindgren för att diskutera de nya kraven på månatlig rapportering. Vad innebär de nya reglerna, hur kommer rapporteringen att gå till och är lönesystemen redo för detta?

I det sista avsnittet för säsongen har Mobilitypodden bjudit in Andreas Bråthe och Frida Lindgren för att diskutera de nya kraven på månatlig rapportering. Vad innebär de nya reglerna, hur kommer rapporteringen att gå till och är lönesystemen redo för detta?

I det sista avsnittet för säsongen har Mobilitypodden bjudit in Andreas Bråthe och Frida Lindgren för att diskutera de nya kraven på månatlig rapportering. Vad innebär de nya reglerna, hur kommer rapporteringen att gå till och är lönesystemen redo för detta?

Xrace utanför Malaga och Andreas drar på äventyr. Rapportering från ett lopp som på premiären drog 1000 löpare och som redan nu vill expandera till Sverige, fick besök av Andreas med bristande spanska i verktygslådan. Enjoy! #flerhinderåtfolket

Kära Blodad tand-lyssnare! Detta avsnitt spelades in i november men har inte kunnat publiceras förrän nu då avsnitten ”Riksstämman special” behövde komma ut innan. Ni kommer här att få lyssna på Andreas Cederlund, klinikchef på Röntgen Eastmaninstitutet i Stockholm. Fram till december-17 arbetade Andreas som odontologiskt sakkunnig vid Socialstyrelsen och delar här med sig av sina kunskaper och insikter därifrån och från den radiologiska världen. I avsnittet pratar vi bland annat om: Nationella riktlinjer- Hur kom de till och hur ska man använda dem? Tandläkarnas specialisttjänstgöring. Nya regler i antågande. Vad gör och hur fungerar en myndighet som Socialstyrelsen? SBU- Statens beredning för medicinsk och social utvärdering Kunskapsluckor Befolkningens tandhälsa Tandhälsoregistret Information hämtas automatiskt när vi rapporterar in till försäkringskassan. En underutnyttjad skatt. Rapportering från kliniker ligger till grund för detta. Viktigt att vi fyller i åtgärd med rätt tillstånd. Fyll i grafiken samt kvarvarande och intakta tänder. Kariesstatistik - 40 % av 19-åringar kariesfria, utan lagningar. Radiologi Vi önskar er trevlig lyssning som kan ge er nytta i vardagen!

Kulturhusets Benny Fredriksson har tagit sitt liv. Vilken typ av journalistik gavs utrymme i höstas? Digitaliseringsministern Peter Eriksson om Facebookskandalen. Detaljrikt om mördade Kim Wall. Självprövning av medier efter Benny Fredissons självmord I måndags kom uppgiften att Benny Fredriksson, som under 16 år varit VD för Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm, tagit sitt liv under en resa i Australien. Under höstens intensiva metoo-rapportering i Sverige granskades Benny Fredrikssons ledarskap av Aftonbladet. Tidningen hade pratat med ett 40-tal anonyma källor och kritiken mot honom var hård och personlig. Hösten och vintern var en speciell tid för journalistiken. Den här typen av granskningar, med mängder av anonyma vittnen och historier, blev plötsligt vardag. Men hur lyckad är och var den här formen av journalistik? Vilka är riskerna? Reporter: Erik Petersson. Brytningstid för Facebook efter dataskandal Frågan är om Mark Zuckerberg någonsin varit så pressad som under den vecka som nu går mot sitt slut. Historien om det brittiska företaget Cambridge analytica, som tapetserat medier i veckan, handlar till syvende och sist om Facebook. Om tilltron till företaget som nog mer än något annat, under synnerligen kort tid, fullständigt förändrat förutsättningarna för vår kommunikation. Det handlar om användardatan, det nya guldet. Informationen om oss användare som är nyckeln i Facebooks affärsmodell. Är det först nu vi på riktigt förstått omfattningen av hur mycket av vår integritet vi glatt skeppat över på Facebooks servrar? Vi har träffat en minister som gläds åt skandalen. Reporter: Katarina Andersson. Rapportering om kvinnliga mordoffer i närbild I veckan har medier återigen samtals vid byretten i Köpenhamn för att följa rättegången i fallet Kim Wall. Mordåtalade Peder Madsen har frågats ut om hur han har skadat och styckat hennes kropp och medier har direktrapporterat från förhören. Rättegången kring mordet på Kim Wall visar återigen hur obehagligt fixerade vi blivit av intima detaljer av kvinnors liv och kroppar. Det skrev nyligen författaren Katarina Wennstam i Dagens Nyheter och kritiserade medier för att publicera allt för mycket detaljer just när det gäller brutala mord på unga kvinnor. Därefter har diskussionen fortsatt. Behandlar medier kvinnliga och manliga mordoffer olika? Hur mycket detaljer behövs egentligen i rapporteringen för att vi ska förstå hur fasansfullt ett brott är? Och var bör den pressetiska gränsen dras? Reporter: Therese Rosenvinge.

I detta avsnitt av Tyngre Träningssnack så försöker Wille och Jacob hjälpa dig att navigera bland alla artiklar och tidningsrubriker kring träning och hälsa. Du får höra om ett antal varningssignaler eller tecken på att det du läser helt enkelt inte stämmer eller att författaren bakom texten försäljer att sälja in sitt budskap alldeles för hårt. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta (och tidigare) avsnitt. Hålltider 00:00:00 Inledning 00:01:22 Tecken på att en artikel är tveksam rent vetenskapligt 00:03:07 Är det nutritionsepidemiologi? 00:14:50 Visar studien tvärt emot vad vi tidigare trott? 00:21:16 Har man angett antalet deltagare i studien? 00:29:24 Man anger bara den relativa riskförändringen 00:31:38 Man nämner var studien är gjord 00:32:51 Berättar man att studien är publicerad i en fin tidskrift? 00:37:27 Är det en djurstudie? 00:41:17 Det är en debattartikel 00:50:26 Finns det en rimlig förklaring till resultatet?

60 personer döda i orkanen Harvey, 1200 döda i sydasiatiska monsunen. Människoliv värderas olika i nyhetsfabrikens logik. Turkiet fortsätter jaga journalister. Ekots skandaltweet om Ulf Kristersson. Monsunen i Sydasien dränkt av Harvey-rapportering (från minut 1) Sammanlagt har mer än 40 miljoner människor drabbats av monsunen i Sydasien. En monsun som skapat de värsta översvämningarna på tio år i Bangladesh, Indien och Nepal. Megastäderna Bombay och Karachi har lamslagits, hem har raserats, byar har dränkts. Omkring 1200 människor har fått sätta livet till. Men i nyheterna, där har det som du nog märkt, varit fokus på ett helt annat håll. För när stormen Harvey och översvämningen som drabbat USA fått uppslag efter uppslag i tidningarna har den alltså än värre katastrofen i Sydasien bara resulterat enstaka artiklar och små notiser. En nyhetsvärdering som knappast är överraskande, som går långt tillbaka i tiden och som för många i branschen ses som helt självklar. Det är bara så det är. Men varför är det så det är? Vad ligger bakom att den översvämning som dödat drygt 60 får hela fem gånger så mycket utrymme i stora svenska medier som den översvämning som dödat 1200? Reporter: Therese Rosenvinge. Turkiet fortsätter ställa journalister inför rätta (från minut 15) Tillståndet för yttrandefriheten i Turkiet är fortsatt mycket kritiskt. På måndag återupptas den uppmärksammade rättegången mot sjutton medarbetare på tidningen Cumhuriyet. Frilansjournalisten Tomas Thorén har träffat journalister i Istanbul som kämpar för sina kollegors frigivning, men också besökt en Erdoganvänlig tidning som välkomnar åtalet. Ekot pudlar efter skandaltweet om Kristersson (från minut 29) Förra veckan kunde vi berätta om den storm av kritik som på fredagseftermiddagen mötte Ekots publicering om moderatpolitikern Ulf Kristerssons politiska bakgrund. En publicering med en webbartikel och en tweet som listade nästan uteslutande skandaler och negativa omdömen och beskrevs som Ulf Kristerssons politiska karriär i stolpform. Trots att Ekot pudlade och avpublicerade har kritiken fortsatt. Det obalanserade urvalet har fått många tunga debattörer att ifrågasätta Ekots opartiskhet. Vi stämde träff med Ekots ansvariga utgivare Olle Zachrisson. Reporter: Erik Petersson.

Varför används Putintrogna ryska nyhetskanalen RT gång efter gång som källa hos Mittmedia? Om hur biblioteken förhåller sig till kontroversiell utgivning. Och om Facebookgrupperna som lockar köpare. Putinvänligt mediehus källa i Mittmedias utrikesbevakning Den statskontrollerade ryska mediekanalen RT har av Säpo klassats som ett centralt propagandaverktyg för Kreml och Putin. De uppenbara problemen med att okommenterat använda RT som källa i nyhetsbevakning har vi i programmet därför flera gånger återkommit till. Sedan årsskiftet har tidningskoncernen Mittmedia startat en egen utrikesbevakning. Det är som en slags intern nyhetsbyrå som ska förse Mittmedias 20 sajter och 28 morgontidningar med egenproducerade utrikesnyheter. Från Örebro och Sundsvall ska allt ifrån Syrien till USA bevakas. Men hur kommer det sig att RT, i den här nya bevakningen, återkommande används som källa utan att någon som helst förklaring ges till läsarna? Vi har granskat det här och hittar närmare tio exempel bara sen nyår. Reporter: Jonna Westin. Oenig bibliotekspolicy kring extremistisk utgivning Frågan om vad som ska finnas på våra allmänna bibliotek har fått förnyad aktualitet efter att en bibliotekarie i Stockholm hotats till livet efter att ha sagt nej till att beställa hem den högerextrema tidningen Nya tider. Samma biblioteksdebatt, och hat och hot, har följt den kontroversiella boken Massutmaningen av nationalekonomen Tino Sanandaji. Biblioteken ska vara en plats för fri åsiktsbildning. Men hur förhåller sig egentligen våra allmänna kunskapskällor till utgivningen av kontroversiella eller till och med extremistiska titlar? För att få ett svar på den frågan har vi begärt ut urvalspolicys från de 20 största kommunernas stadsbibliotek och kan slå fast att det är en minst sagt varierande läsning. Reportrar: Hedda Berglund och Johan Cedersjö. Facebookgrupper till försäljning Oavsett om du är ute efter att dela professionella erfarenheter med kollegor, diskutera politik, byta sticklingar eller sälja barnkläder finns det garanterat en eller flera Facebookgrupper för just dig. Det faktum att grupperna samlar intresserade kring vissa ämnen har gjort dem till otroligt eftertraktad mark för den som vill nå ut till, skapa relationer med eller få kunskap om en specifik målgrupp. Något som i sin tur lett till att det börjat växa fram en egen ekonomi kring Facebookgrupperna. Att sitta på en stor ämnesspecifik facebookgrupp kan idag innebära att du sitter på en potentiell guldgruva. Vår reporter Therese Rosenvinge har tittat närmare på fenomenet.

Johan Cedersjö och Marcus Leifby har grävt djupt i arkiven för att ge berättelsen om hur rapporteringen om mordet på Olof Palme fungerade. Både under och efter mordnatten. Det började 28 februari 1986, 23.21. Där börjar vi också vår historia om hur rapporteringen gick till under mordnatten. På Public Service, Sveriges Radio och Sveriges Television, gick det långsamt men på kvällstidningarna och TT var nyhetspulsen snabbt igång. Du får i detta program höra både reportrarna som var med under mordnatten och arkivklipp från hur resultatet blev. Dessutom gör vi en djupdykning i det vi kan kalla Christertainment. Rapportering om den för mordet både dömda och frikände Christer Pettersson. En journalistik som ständigt gränsar till det oetiska, men inte sällan med högt underhållningsvärde.I programmet hör du, utöver massvis med arkivmaterial, Leif Brännström, reporter på Expressen. Britt-Marie Seibold, reporter på TT. Göran Ellung, vid tiden redaktör på Aktuellt. Robert Aschberg, skaparen av Christertainment. Samt Thomas Mattsson, chefredaktör för Expressen.

Forvirringen er total Langt de fleste forventer at OneDrive For Business er det samme som OneDrive, med lidt flere muligheder. I virkeligheden har de 2 ting intet med hinanden at gøre. OneDrive: Personligt online harddiskplads OneDrive For Business: SharePoint Harddiskplads, der tillader hvert enkelt medlem af dit team at dele og arbejde med dokumenter. Fordi det bruger SharePoint, er der også adgang til flere administrationsmuligheder Plads P.T. (det kan hurtigt ændre sig): OneDrive: 15GB. ODFB: 1TB Brug af OneDrive Brug af OneDrive er nemt. Der er ikke de store udfordringer. Det er simpelt og enkelt. Der er altid nogle ting der kan være irreterende. Du kan f.eks. Ikke uploade en hel mappe med filer direkte via WebSitet. Der bliver du nød til at oprette mappen manuelt og derefter uploade dine filer. Der er selvfølgelig også en synkroniseringklient du kan downloade og bruge til at arbejde med dine filer. Der har så den bonus at du har offline adgang til dine dokumenter. Til gengæld kan du lave nogle fede ting med OneDrive. Versionering af dokumenter og gendannelse af tidligere verioner af dit dokument eller fil. Indlejring (Embed) af Office filer. Du kan få koder til at indlejre dit billede eller dokument direkte på en HTML side på nettet. Lidt det samme som man kan med DropBox. Der er naturligvis integration med Office-pakken, så du kan gemme direkte på dit OneDrive. Brug af OneDrive for Business OneDrive For Business er SharePoint. Tidligere kendt som MySites. Hvis du har din egen SharePoint Farm installeret, har du lokal OneDrive For Business. Men for de fleste er det på Office 365 af det er interessant. OneDrive For Business er I bund og grund en synkroniseringsfeature bliver tilbudt med SharePoint. Det betyder at synkroniseringen ikke er den samme som OneDrive. Du kan med OneDrive For Business-synkronisering vælge at både synkronisere dit OneDrive For Business samtidig med at du synkronisere forskellige SharePoint dokumentbiblioteker. OneDrive For Business er meget kort, et SharePoint Dokumentbibliotek, der er placeret på et personligt SharePoint WebSted, der igen er placeret på en personlig "Gruppe af websteder", også kaldet SiteCollection. Synkroniseringensklienten til OneDrive For Business er for nylig også ankommet til Mac. Den har jeg testet og jeg vil allerede nu kraftigt fraråde dig til at bruge den til noget seriøst. Den er stadig meget ustabil og laver en helt del synkroniseringsfejl. Microsoft får forhåbentlig snart udgivet en ny og mere stabil Mac-udgave. Sikkerheden I OneDrive kan du vælge imellem "Rediger" eller "Læs" rettigheder I OneDrive For Business kan du selv lave dine egene rettighedsniveauer samt forskellige grupper. I OneDrive For Business kan du sætte den op til at man skal tjekke et dokument ud, inden det kan redigeres. På den måde kan du sikre dig at der ikke er nogen der kan redigere I dit dokument, eller se det, før du er helt færdig. Når du er tilfreds med dit dokument kan du derefter tjekke dokumentet ind og en ny udgave af dokumentet vil være tilgængeligt for dit team, eller virksomhed. Mobiladgang er der naturligvis til både OneDrive og ODFB Multi-faktor godkendelse Der er naturligvis mulighed for to-faktor godkendelse på begge platforme. OneDrive: http://windows.microsoft.com/en-us/windows/two-step-verification-faq OneDrive For Business: https://blogs.office.com/2014/02/10/multi-factor-authentication-for-office-365/ SSO (Single Sign-On) OneDrive: Nej OneDrive For Business: SSO via ADFS og PassWordSync. Begge bruger DirSync programmet [box type="info"] ADFS: Dine brugere bliver automatisk logget på ODFB eller Office 365, via det lokale AD, der bliver synkroniseret med Office365. Læs mere om det her: https://technet.microsoft.com/en-us/magazine/jj631606.aspx[/box] [box type="info"] Password-sync: Dine brugere bliver ikke logget på automatisk, men deres lokale password, bliver synkroniseret til Office 365 og vil derfor virke til ODFB. Læs mere om det her https://blogs.office.com/2014/04/15/synchronizing-your-directory-with-office-365-is-easy[/box] Revision og rapportering Med OneDrive For Business og SharePoint kan du få sat Revision og Rapportering op, så det er mulgit at få rapporter på hvad der bliver foretaget på din SharePoint platform. Om det så er OneDrive For Business eller alm. SharePoint. Så har du mulighed for at se om der er brugere der misbruger systemet, eller bare bruger det rigtig meget.. Eller måske glimrer ved deres fravær. Der er så mange andre ting du kan med OneDrive For Business og SharePoint som slet ikke kan sammenlignes med OneDrive. Så opsummeret er OneDrive kun til privat formål og lige så snart du vil bruge det til din virksomhed, så få dine data ind I OneDrive For Business eller SharePoint Online. Priser …alt (eller meget) afhænger jo også af hvad det koster. OneDrive giver dig 15 GB gratis men du kan P.T. tilkøbe mere plads: 15 GB Gratis 100 GB kr. 14,00 pr. måned 200 GB kr. 28,00 pr. måned Vil du have mere plads end det, så skal du op I OneDrive For Business, hvor du får 1TB (1000 GB) for kr. 54,99 https://onedrive.live.com/about/da-dk/plans/ Når det kommer til hvilken Office 365 plan du vil have så er der rigtig mange at vælge imellem. https://products.office.com/da-dk/buy Er du en virksomhed og har du problemet med at vælge så vil jeg meget kraftigt anbefale dig at få noget rådgivning inden du vælger en plan. Det kan jeg hjælpe dig med eller du kan selvfølgelig google din nærmeste Office 365 forhandler. Opsummering: OneDrive er til privat brug OneDrive For Business er til hvervsbrug, men kan også godt bruges privat Spørgsmål I dag vil jeg lige besvare et spørgsmål, jeg allerede har fået ind på mailen. Kan jeg bruge mit OneDrive For Business til min TimeMachine Backup? Det korte svar her er: nej. Det lidt længere svar er Måske Det rigtige svar er, ja.. Det kan du godt, men det kræver en NAS boks, og det kræver at du ikke er bange for at pille ved indstillingerne. Så hvis du kun har en Mac og måske en ekstern harddisk som du bruger til TimeMachineBackups, så kan du sådan set blot installere OneDrive App'en og derefter angive dit OneDrive mappe til at være den samme mappe som dit TimeMachine Mappe.. Men pas på, fordi OneDrive For business App'en til Mac er stadig ret ustabil og er et ressourcebæst af den anden verden. Virker ikke på din lokale computer da OneDrive ikke kan synkronisere mapper på eksterne drev. Har forsøgt med alias til drev, genveje mv. Men det har jeg ikke rigtig held med. Backup til OneDrive For Business via NAS Hvis du har en QNAP (Sikkert også Synolygy og andre) NAS bokse kan du installere alle mulige moduler/apps på den. Nogle leverandører har allerede apps, der kan synkronisere dit google-drev med din NAS og hvad jeg kan finde hos blandt andet QNAP så er der en app på vej, der kan synkronisere dit OneDrive For Business med din NAS. Og siden Microsoft har været ude og annoncere at der ikke længere vil blive sat indholdsbegrænsninger på OneDrive For Business i forhold til forbrug, så åbner det jo muligheden for at have en kopi af din backup placeret i skyen. Ulemper: Filstørrelse per fil må P.T. være omkring 250 mb. Og det er ikke så meget hvis du har dit backup som én stor fil. Du er afhængig af en synkroniseringsapp og ikke en upload app. Sync apps er designet til at ændre et par filer af ganngen og ikke uploade flere GB af gangen. Erfaringsmæssigt kan jeg godt forudse nogle tilfælde med synkroniseringsproblemer. Fordele: Du får gratis storage med i din office 365 plan, som kan bruges til en offsite kopi af din backup. Det er en service du normalt skal betale for. Men den er gratis og den er ikke designet til office-kopi af din backup. Så vær varsom med hvad du forventer.

Abonner på TaxCast her (RSS): http://bit.ly/1U7cpyIVi undersøker hvorfor Bermuda er verdens mest produktive land, hvorfor Jersey er det landet som eksporterer flest bananer til Europa og hva vi kan gjøre for å unngå at selskaper flytter alt overskuddet til skatteparadiser. Vi snakker med Skattekrimsjef Jan Egil Kristiansen, Dereje Alemayehu i Global Alliance For Tax Justice, Ghanas skattedirektør Erick Mensah, Guro Klausen i Changemaker og Sigrid Klæboe Jacobsen i TJN Norge om hva som må til for å få på plass gode land-for-land-regler.

Nej, ingen hel klass könsstympad - och det spelar rollI midsommarhelgen spreds en nyhet som en löpeld i Sverige och över världen: I Norrköping hade man upptäckt 60 könsstympade flickor, och 30 av dem gick i samma klass. Det var en nyhet som var så oväntad och fasansfull att världens medier riktade blicken mot Sveriges tionde största stad. Brittiska Independent och amerikanska Daily News rapporterade men nyheten var så spektakulär att även tidningar i Malaysia och Indien slog upp stora rubriker. Problemet var bara att det här inte alls stämde. Det var inte en enda klass och när det klargjorts att det rörde sig om en grupp nyanlända flickor från länder där 97 procent av flickorna könsstympas och inte om flickor som varit i Sverige innan övergreppet, ja då försvann nyhetsvärdet.Det var i all sin tragik inte något nytt eller överraskande. Vår reporter Karin Hållsten tog tåget till Norrköping för att ta reda på hur det gick till när nyheten som inte var en nyhet blev till en världsnyhet. "Felen var inte stora problemet i Caremadrev - utan det som inte sades"För två år sedan var han mitt i en sårig strid i spalterna om journalistiken om åldringsvården. Samtidigt låg hans egen far på sitt yttersta. Nu har journalisten Thord Eriksson skrivit en bok om åldringsvård och journalistik med titeln Folk dör här och som är full av mediekritik. Martin Wicklin träffade honom i veckan, två år efter Carema-skandalen, för att höra hur han i dag, efter arbetet med boken, ser på journalistiken då och sin egen roll i debatten. Nu sker stora ändringarna av medieanvändningenNu händer det. Sedan Internet kom i mitten av 1990-talet har man talat om hur det kommer att förändra våra medievanor. Men mycket har ändå hängt kvar. Men i veckan kom en rapport som visade att användningen av sociala medier fördubblats på bara ett år och nu tar mer tid än morgontidningsläsning på både papper och nät. Och samtidigt kom siffror om TV-tittande som också tyder på att nu - nu har vi ändrat vårt beteende. Och vad betyder då det? Reporter: Tonchi Percan.

Rapportering om blonda barn stärker fördomar mot romerDet har handlat en hel del om bortrövade blonda barn och romer i veckans medierapportering. Inte bara här hemma i Sverige utan i medier världen över. En del rubriker har påmint om gamla sagor men rapporteringen är långt från dom oskyldiga sagornas värld. Berättelserna om Maria och de irländska barn som polis hämtade från sina föräldrar länkar rakt in i uråldriga fördomar om romer som rövar barn. Mattias Pleijel har synat rapporteringen i veckan. Krav på ökad frihet läcka dokumentJustitiekanslerns beslut att inleda förundersökning om misstänkt brott mot tystnadsplikten med anledning av det numer välkända romregistret har väckt debatt. Flera har höjt rösten för att den lagen borde ändras och att det borde vara lättare att läcka även skriftliga dokument till medier. Martin Wicklin tittar närmare på den kritiken. Glenn Greenwald om avslöjanden, åsikter och fega medierNu till Rio de Janeiro och världens just nu i särklass hetaste journalist. Han syns så gott som dagligen på olika internationella satellit TV-kanaler. Och enligt ryktet så är det fullt slagsmål bland olika filmbolag i Hollywood om att få rättigheterna till att göra en film om journalisten som kom med det sensationella scoopet, baserat på uppgifter från en viss datakille vid namn Edward Snowden. Glenn Greenwald heter journalisten. När Mediernas reporter Terje Carlsson träffade honom så kunde han bekräfta uppgifterna att svenska myndigheter har samarbetat nära med amerikanska myndigheter. Hycklande #osminkad kampanjKanske har ni noterat att Aftonbladet haft en kampanj mot utseendehetsen och mot hur kvinnor förväntas se ut på bild. Det började med att TV4-Sportens Anna Brolin la upp en före- och efterbild på sig själv vid en plåtning. Aftonbladet hakade på och drog igång kampanjen Osminkad tillsammans med en rad mediekvinnor som publicerade osminkade bilder på sig själva i tidningen. Sedan uppmanades allmänheten att göra likadant under hashtaggen Osminkad. Men hur bra är Aftonbladet själva är på att minska utseendefixeringen bland sina läsare, när man ständigt publicerar fixade och putsade bilder på kändisar? Josefine Owetz har synat Aftonbladets kampanj. .