Podcasts about Norrbottensteatern

Verkligheten är drama nog när Norrbottensteatern sätter upp den dokumentära pjäsen Omställningen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Omställningen bygger på autentiska berättelser om människorna som befinner sig mitt i de stora industriella satsningarna i norra Sverige som krävs för att ställa om till miljövänlig produktion. Journalisten och dramatikern Amanda Glans har intervjuat 50 personer som berörs av omställningen och tillsammans med regissören Andreas Kundler valt ut några av dessa berättelser som utgör pjäsen.Det handlar om batterifabriken Northvolt och de som jobbar där, om stålindustrierna som drar arbetskraft pengar från offentliga sektorn, om konflikten runt Per Geijerfyndigheten av jordartsmetaller, mellan LKAB och renskötande samer.Skådespelarna Albin Grenholm, Vanja Kittelmann-Flensner, Karin Paulin och Hans Brorson gestaltar flera olika karaktärer som berättar om sina liv, kärlek och relationer, förutom hur det är att befinna sig i den stora omställningen.Det är företagschefer som den före detta VDn för batterifabriken Northvolt, Peter Carlsson och mannen bakom SSABs gröna stål, Martin Pei, men också människor som jobbar på golvet i industrierna, i vården eller som renskötare.Reporter: Helene Alm.

Komikern och författaren Kristoffer K Svensson har bestämt sig för att bli mainstream igen med nya showen En modern gentleman. Hur ska det gå till? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hör komikern, poddaren och författaren i en intervju om hur han sprängde sig ut från etablissemanget för tio år sedan och hur han ser på att komma tillbaka.NORR- OCH VÄSTERBOTTENS GRÖNA OMSTÄLLNING PÅ SCENDen gröna industriella omställningen i norr pågår för fullt, med krisande batterifabriker och luftiga framtidsvisioner. Hur gör man teater om ett sådant skeende, medan det pågår? Hör Helene Alms reportage från Norrbottensteatern som sätter upp ”Omställningen”.NY JAZZEn saxofonist som hyllar myrens landskap, en sångerska som tagit stora kliv och en pärla till trumpetare – Märet Öman gästar P1 kultur och tipsar om ny spännande jazz.YUNG LEAN SPELAR I SVERIGELandets största hiphopexport gör en sällsynt Sverigespelning på Avicii arena i helgen – vad är Yung Lean för artist idag, och hur ska man förstå vilka avtryck han har satt på kulturen? P3:s musikreporter Oscar Kangro gästar studion.LET'S NOT TALK ABOUT SEXFriheten att öppet prata om sex och sexualitet kan ses som en självklar modern landvinning. Men biktbåset kan också innebära en maktutövning. Patricia Lorenzoni tar hjälp av Foucault för att förstå vad vår tids prat om sex döljer, i dagens OBS-essä.Programledare: Eskil Krogh LarssonProducent: Karin Arbsjö

Sveriges operastjärna Jenny Lind var lika stor som Beatles på mitten av 1800-talet. Nu har hennes liv blivit en pjäs som gestaltar både det storartade och det svåra i hennes liv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Näktergalen är en helt nyskriven pjäs, baserad på Ingela Tägils biografi om Jenny Lind som kom för några år sen.Regissören Michaela Granit och manusförfattaren Rasmus Lindberg har fokuserat på Jenny Linds inre drama med prestationsångest, stress och en svår relation med mamman.Tre skådespelare gestaltar alla Jenny Lind i tre olika åldrar, Karin Paulin, Kristine Gulbrandsen och Hanna Edh.Reporter: Helene Alm.

Nina Stemme har sjungit sig runt jorden på operascenen under de senaste decennierna Cornelia Beskow har hyllats och lyfts fram som nästa generations stjärna. Nu står de på samma scen i Kungliga Operans Jenufa och båda två är gäster i P1 Kultur. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. JUBILEUM I OPERASVERIGE – NORRLANDSOPERAN FIRAR 50Det jubileras i operasverige den här veckan: I Umeå firar Norrlandsoperan 50 år genom att spela den komiska ”Italienskan i Alger”, precis som man gjorde 1974 – i den nya uppsättningen med en ond bäruppköpare och en influencer i huvudrollerna. Hur har operakonsten och operans plats i kulturen förändrats på dessa 50 år?GÖTEBORGSOPERAN VÅLLADE PROTESTER FÖR 30 ÅR SEDAN – VAD SYMBOLISERAR OPERAN IDAG? I Göteborg firar operan 30 år i helgen. Där, i arbetarstaden, möttes operabygget av rekordstora protester i början av 90-talet – Sven Wolter och Kent Andersson gick i bräschen, över 100 000 skrev under namninsamlingen mot operabygget och 7 000 personer slöt upp på protestmöte på arenan Scandinavium. Hur har operan som symbol förändrats på 30 år?JENNY LIND – DEN TVIVLANDE SUPERSTJÄRNAN BLIR TEATER Den svenska operans riktiga superstjärna Jenny Lind var på sin tid stor som Beyoncé och Beatles – men inom henne fanns tvivel. Nu berättar Norrbottensteatern om Jenny Linds inre kamp i Näktergalen. ESSÄ: NÄR MÄNNISKANS ANDRA HJÄRTA VAKNARSista delen i essäserien om hjärtat landar i det metaforiska hjärtat, då Henrik Nilsson funderar över människans andra hjärta – nyfikenheten. Programledare: Lisa WallProducent: Eskil Krogh Larsson

I år kan man se Strindbergs Dödsdansen, Bergmans Det sjunde inseglet och Shakespeares Richard III spelas av teaterclowner. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Visserligen har Lars Noréns Personkrets 3:1 satts upp delvis med teaterclowner en gång i tiden, men det är enklare med de klassiska tragedierna på vers. Då blir det tydligt när teaterclownen bryter pjäsen för att improvisera och lattja med publiken.I sommar gör Norrbottensteatern clownteater av Shakespeares tragedi om medeltidskungen Richard III som på sin väg till makten manipulerar, ljuger och beställer mord på mord.– Clownteater öppnar upp komplexa pjäser som Richard III och gör den mer begriplig. Och får man publiken att skratta kan man också få den att gråta, säger regissören Claes Åström, vars konstnärliga mål är att ta teaterclownen tillbaka till scenen.Reporter: Helene AlmProducent: Saman Bakhtiari

Förra veckan intog Beyoncé som första svarta kvinnliga artisten förstaplatsen på Billboards country-topplista. Men än en gång har en svart artists intåg på countrymark blivit kontroversiellt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Musikjournalisten Pierre Hellqvist och kulturjournalisten Juliet Atto berättar mer om hur Beyoncés musik blivit en del i det amerikanska kulturkriget.NOBELPRISTAGARENS DECKARE BLIR PJÄSNär pengarna sinade gav sig Nobelpristagaren Olga Tokarczuk in i deckargenren – nu sätts ekothrillern ”Styr din plog över de dödas ben” upp som pjäs på Norrbottensteatern. Vad är det som gör den här berättelsen så speciell – och hur blir den på scenen? Hör regissören Kickan Holmberg och litteraturkritikern Anna Tullberg.VIKTORIA TOLSTOY OM NYA SKIVANJazzsångerskan Viktoria Tolstoy återknyter till sitt förflutna med en låt skriven av Esbjörn Svensson på den nya skivan. Hon besöker P1 Kultur och berättar mer.ESSÄ: TVÅNGSTANKARNAS MAGI ÄR DJUPT MÄNSKLIGTvångssyndrom, eller OCD, kan medföra ett enormt lidande för den som plågas av det. Men samtidigt finns det något djupt mänskligt i tanken att vissa återkommande beteenden och ritualer skyddar oss mot det onda. Boel Gerell reflekterar över detta i dagens essä från OBS.Programledare: Lisa WallProducent: Karin Arbsjö

Två aktuella körverk närmar sig krigets fasor. No More War i Göteborg och Voices from the abyss - Röster från Ravensbrück i Lund. Dessutom: krigets kvinnliga ansikte på Norrbottensteatern. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”NO MORE WAR” – EN TONSATT VÄDJAN OM FREDDirigenten Jan Yngwe har komponerat ”No more war”. Stycket ger namn åt helgens konsert med mångfaldigt prisade kören Vocal Art Ensemble som firar sitt 45-årsjubileum. Körens konsert spelas in av Sveriges Radio och kommer att sändas i grannkanalen P2 vid ett senare tillfälle. Jens Möller hade träffat körledaren Jan Yngwe och sopranen Sara Korsgren Norrby.SAMTAL: KÖRVERK MED VITTNESMÅL FRÅN RAVENSBRÜCKDen 8 mars 1945 rullade 36 vitmålade bussar ut från Sverige. Det var slutet av andra världskriget och Röda Korset hade fått i uppdrag att rädda så många som möjligt ur nazisternas koncentrations-och förintelseläger. När de vita bussarna kom till Malmö med kvinnor från koncentrationslägret Ravensbrück så dokumenterades deras berättelser, och nu har de för första gången översatts och tonsatts. Ikväll uruppför Vokalensemble Syd verket Voices from the abyss - Röster från Ravensbrück, i Lund. Kulturredaktionens Jesper Cederstrand träffade dem.REPORTAGE: SCENKONSTNÄREN KARINA HOLLA I FÖRESTÄLLNING OM KVINNOR I KRIGEn av Hollands mest kända scenkonstnärer och en mimartist i världsklass, Karina Holla, gästar nu Norrbottensteatern med en föreställning som bygger på den belarusiska författaren Svetlana Aleksejevitjs bok ”Kriget har inget kvinnligt ansikte”, en bok där 300 kvinnor från hela Sovjetunionen berättar om hur dom stred under andra världskriget. ”Warrior Women” heter stycket som Karina Holla arbetat fram i samarbete med teater Giljotin i Stockholm.LJUBOMIR FLYDDE UKRAINA MEN TOG MED SIG MUSIKENMed den ukrainska flyktingvågen över Europa sprids också landets kultur. 15-årige Ljubomir från Butja spelar bandura, ett stränginstrument med djupa rötter i den ukrainska kulturen. Hör Ljubomirs historia om flykt undan död och förstörelse och om kärleken till det ukrainska stränginstrumentet. Ett reportage av Fredrik Wadström.Programledare: Lisa Wall Producent: Esfar Ahmad

Arktis har på många sätt hamnat i fokus på senare år. Nu samlar utställningen "Ner till norr" 30 konstnärer från världens nordligaste regioner för att ta sig an vår tids ödesfrågor. Kulturredaktionens konstkritiker Cecilia Blomberg har sett utställningen på Bildmuseet i Umeå som pågår till januari nästa år, och kommer till P1 Kultur för att prata om hur väl konsten lyckas med att ge oss nya perspektiv på klimatkrisen och vårt koloniala arv i norr.ESSÄ: UPP TILL OSS ATT TA ITU MED KOLONIALISMEN – FRÅN NORR TILL SYDVÄSTVad har Sápmi och Karibien gemensamt? Den svenska kolonialismen. Genom historien har den dragit många godtyckliga gränser, mellan både områden och människor. Berättelserna om denna maktutövning finns idag mer tillgängliga än någonsin. Nu är det upp till oss att ta del av dem, konstaterar Elin Grelson, i dagens essä från OBS.INTERVJU: MATTIAS ALKBERG I ROLLEN SOM LORANGA – "EN I GRUNDEN FIN ANARKISM"När Norrbottensteatern gör sommarteater av Barbro Lindgrens barnboksklassiker "Loranga, Masarin och Dartanjang" är det artisten och anarkisten Mattias Alkberg som inte bara gjort musiken utan också syns i rollen som slarvpappan Loranga – han som inte vill förstöra sina bästa år med att arbeta. Vår reporter Anton Bennebrant träffade honom för ett samtal om artistens relation till berättelsen och eventuella likheter med rollfiguren.REPORTAGE: FÖLJ RÅDJURET UT I STOCKHOLMSNATTEN – GATUKONSTVERKET SOM SETT STADEN FÖRÄNDRASI snart 25 år har bilden på rådjuret levt sida vid sida med stockholmarna och dykt upp på ständigt nya platser. Samtidigt som tiden gått har rådjuret liksom stått där och sett både staden och synen på gatukonst förändras – från 90-talets nolltolerans fram till dagens syn på gatukonst som något betydligt mer salongsfähigt. P1 Kulturs Hedvig Weibull följde med konstnären med det kryptiska artistnamnet Klister-Peter på en cykeltur genom Stockholm en försommarnatt.Programledare: Eskil Krogh LarssonProducent: Felicia Frithiof

Han har släppt en skiva om året i 30 år, och är nästan tiofaldigt utgiven poet. Men Luleåsonen Mattias Alkberg ser sig fortfarande som en underdog. Varför då? När Grammisgalan 2010 nominerade indierockbandet The Bear Quartet i kategorin Årets manliga pop fick de ett ilsket brev tillbaka där, signerat frontmannen Mattias Alkberg, som tackade nej till nomineringen."Vi vill inte ha med Er att göra. Vi tycker att en ursäkt vore på sin plats. Säg förlåt. Vänligen, The Bear Quartet".Och så har det ofta varit med Mattias Alkberg. Iallafall den offentliga bilden. Han anpassar sig inte, ställer sig aldrig in. Han gör som han vill och står gärna vid sidan av, retas och skapar dålig stämning. Men är det verkligen hela bilden?"Jag kan inte gå runt och tänka att jag betyder något"I över 30 år har han ständigt producerat ny musik, som soloartist eller med bandet Mattias Alkberg BD. Men trots att kritiker älskar honom har den stora kommersiella succén uteblivit, och pengar är ett ständigt huvudbry. Ett faktum som, visar det sig, döljer både smärta – och skam.Självkänslan och att stå i vägen för sig själv blir ett tema i den här Söndagsintervjun, som börjar på Norrbottensteatern i Luleå, där han i sommar spelar Barbro Lindgrens Loranga. Men också att välja humor över ilska, och att sväva mellan liv och död – och ta sig tillbaka.Programledare: Martin Wicklin.Producent: Fanny Hedenmo.Kontakt: sondagsintervjun@sr.se

I en lägenhet i Bergen sitter tonårspojkens mammas väninnor och dricker vin, avhandlar oförrätter och hopplösa män. Pojken lyssnar. Han vet att han måste lära och vara lyhörd. Nyskriven radionovell i uppläsning av Martin SundbomPojken och hans bror lever ensamma med mamman. Enligt hennes och väninnornas världsbild är de ständigt hotade, av samhället, männen och strålningen som tar sig igenom lägenhetens väggar.Mats Kolmisoppi är författare och litteraturkritiker. Prisad både för sina noveller och romaner. Aktuell med två långnoveller i sin senaste bok, "Scener från hovet".Martin Sundbom, är verksam som skådespelare vid Norrbottensteatern i Luleå. Just nu aktuell i föreställningen "Karl- Bertil Jonssons julafton".Av: Mats KolmisoppiInläsare: Martin SundbomTeknik och slutmix: Kalle Andersson och Björn NitzlerProducent: Karin Grönberg

- Abshir från hemtjänsten kommer in. Abshir betyder gåva och så är det. Han brukar sjunga för sig själv. Han vet jag tycker om hans röst. Han kommer från Somalia. Om Staffan Westerberg:Staffan Westerberg är skådespelare, regissör och författare.Redan som barn intresserade han sig för teater och skådespeleri, och med hjälp av bland annat kartonger, ficklampor och målad dekor av allehanda slag skapade han sin egen teater där han satte upp olika pjäser och operetter han sett på Riksteatern.Staffan har varit engagerad vid Dramaten, Stockholms Stadsteater, Norrbottensteatern, Uppsala Stadsteater och på Brunnsgatan Fyra. Han är bland mycket annat känd för sitt nyskapande barnprogram Vilse i pannkakan från 70-talet och otaliga teater-, film- och tv roller och manus.Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se

Berättelser i gränslandet mellan saga och mardröm Novellsamling av Agota Kristof. I uppläsning av Linda Wincent"Det kan kvitta" rymmer en rad korta, gåtfulla berättelser. Här möter vi bland annat en man som blir till en staty när han kramar sin hund för sista gången, en pojke som ser sin barndom försvinna genom ett tågfönster och en kvinna vars man ramlat ur sängen och krossat huvudet mot en yxa.Agota Kristof var 21 år när hon tillsammans med sin man och sin fyramånaders-baby flydde till Österrike efter Ungernrevolten 1956 för att så småningom slå sig ner i Schweiz. Mödosamt lärde hon sig skriva på franska, men först vid 51 års ålder kom genombrottet med romanen "Den stora skrivboken". Agota Kristof gick bort 2011.Linda Wincent är skådespelare verksam vid Norrbottensteatern i Luleå. I P1 har hon bland annat hörts läsa Malin Wollins novell " Sorgen i deras ögon" för Radionovellen.Tillgänglig till 14 juli 2022Av: Agota KristofUppläsning: Linda WincentProducent: Kerstin WixeTeknik & slutmix: Sven NordströmFörlag: Wahlström & Widstrand

Elva korta berättelser utgör Agota Kristofs självbiografi. En historia om uppväxt, landsflykt och att försöka erövra ett nytt språk. Agota Kristofs självbiografi i uppläsning av Linda Wincent.Agota Kristof var 21 år när hon tillsammans med sin man och sin fyramånaders-baby flydde till Österrike efter Ungernrevolten 1956 för att så småningom slå sig ner i Schweiz. Mödosamt lärde hon sig skriva på franska, men först vid 51 års ålder kom genombrottet med romanen "Den stora skrivboken". Hon gick bort 2011.Linda Wincent är skådespelare verksam vid Norrbottensteatern i Luleå. I P1 har hon bland annat hörts läsa Malin Wollins novell " Sorgen i deras ögon" för Radionovellen.Tillgänglig till 14 juli 2022Av: Agota KristofUppläsning: Linda WincentProducent: Kerstin WixeTeknik & slutmix: Sven NordströmFörlag: Wahlström & Widstrand

Hennes drog är dödsannonser. Hon läser dem ingående och efteråt söker hon efter namnen på nätet. Hon vill veta allt om deras liv och vad de dog av. Linda Wincent läser vinnarnovellen Sorgen i deras ögonEn dag dyker annonsen med de två bröderna upp, Kjell och Erik Aronsson på Snäcke gård. Döda på samma dag. Vad som hänt med dem angår inte Sara, men det skadar väl ingen att hon åker till Snäcke? Malin Wollin är journalist, bloggare, krönikör och författare. 2021 utkom hennes senaste roman "När jag tänker på henne".Linda Wincent är skådespelare verksam vid Norrbottensteatern i Luleå.Ni lyssnare röstar fram vinnaren av Sveriges Radios Novellpris - 5 noveller var nominerade av en juryn som i år bestod av fem bokcirklar: Svavel i Jönköping, Astrid i Umeå, Kapitelslukarklanen BK i Piteå, Salongen i Göteborg och Läsgemenskapen Bokmannen i Stockholm och de hade totalt 12 Radionoveller att ta ställning till.Fem lyssnare vann ett exklusivt novellpaket för sina motiveringar till varför just deras favoriter skulle vinna Sveriges Radios Novellpris 2022. Charlotte Wiktorsdotter vann för sin motivering:Vem har inte haft funderingar och fantasiporträtt efter att ha läst en dödsruna? Malin Wollin tar oss med på denna kittlande och förbjudna resa, i sökandet efter den person som en gång var.  Förutom ett fängslande berättarjag väcker novellen tankar om ensamhet och livets förgänglighet. Vilka avtryck lämnar vi när vi dör? Malin Wollin berör och lyfter vardagsfunderingar till nya nivåer! Producent: Camilla Blomqvist Teknik och slutmix: Sven Nordström Tillgänglig fram till 07 april 2023. 

Två guldbaggar, ett femtiotal filmer och massor av uppsättningar på Stadsteatern i Stockholm har det blivit men nu har hon flyttat och lever efter sina tre budord som chef för Norrbottensteatern.

Hennes drog är dödsannonser. Hon läser dem ingående och efteråt söker hon efter namnen på nätet. Hon vill veta allt om deras liv och vad de dog av. Linda Wincent läser. Linda Wincent läser den specialskrivna Radionovellen Sorgen i deras ögonEn dag dyker annonsen med de två bröderna upp, Kjell och Erik Aronsson på Snäcke gård. Döda på samma dag. Vad som hänt med dem angår inte Sara, men det skadar väl ingen att hon åker till Snäcke?Malin Wollin är journalist, bloggare, krönikör och författare. 2017 utkom hennes senaste roman Farmor dör.Linda Wincent är skådespelare verksam vid Norrbottensteatern i Luleå.Producent: Camilla BlomqvistTeknik och slutmix: Sven NordströmTillgänglig fram till 28 mars 2022. 

Han fick sälja skotern för att ha råd med handpenning till stugan i Västerbotten. De köpte huset för ha en plats att bara vara på, de två. Men att "bara vara" är inte så lätt, inte ens om stugan ligger vackert intill en sjö. Han eldar, dricker öl och äter korv. Hon längtar efter något helt annat. Första morgonen i stugan kommer Missing people förbi, de letar efter grannen Tage Nilsson... En klaustrofobisk och gåtfull Radionovell specialskriven för radio av Karin Smirnoff - nu aktuell med romanen Sockerormen.  Som, när hon fick vet att hon vunnit, sa: Det är lyssnarpriser som är roligast att få - det är väldigt fint att känna att det man gör når ut! och på frågan om vad det är för radionovell hon skrivit svarade: Det är en relationsnovell men jag har lite svårt att beskriva vad den handlar om - jag har bara försökt skriva ihop något som kändes bra! Maja Runeberg är skådespelare vid Norrbottensteatern där hon senast spelade i Ibsenkalaset. Ni lyssnare röstade fram vinnaren av Sveriges Radios Novellpris - 5 noveller var nominerade av en juryn som i år bestod av fyra bokcirklar: Svavel" i Jönköping, Astrid i Umeå, Kapitelslukarklanen BK i Piteå och "Salongen" i Göteborg och de hade totalt 12 Radionoveller att ta ställning till. Fem lyssnare vann ett exklusivt novellpaket för sina motiveringar till varför just Missing People skulle vinna Sveriges Radios Novellpris 2021. Yvonne Suter Under ytan och upp i molnen. En fluffig och knivskarp historia med ett språk som svävar och dimper ner i bestick-lådan på köksbänken. Någon saknas, något fattas, ett tomrum att tycka om, ett tomrum att fylla i. Jajamänsann! Ragna Larsson Karin Smirnoff är överjävlig på att skriva så att det som finns mellan raderna blir tydligt. Inget vältrande i detaljer. Inget våld, bara dess verkningar. Helena Messing Missing People innehåller allt - utom svar. Kärlek och förnedring. Värme och iskyla. Humor och spänning! En berättelse det varken går att sluta lyssna på eller sluta tänka på. Vad hände? Och varför? Sinnrika ledtrådar delas ut men lyssnaren måste själv väva ihop dem till en lösning. Eller finns det flera? Detta gör denna radionovell storartad! Monica Sandberg  Spänning, humor och svärta. Tog tag i mej från första ordet. Jajamänsan! Pär Jörgensen Den biter sig kvar efter lyssningen. Det finns ett antal trådar i historien, vissa bara antyds, som får historien att växa långt utöver de dryga tjugo minuterna. Frågetecknen, som de lösa trådarna skapar, är både plausibla i sin vaghet och driver på omfånget till något större än en kort historia. Producent: Joseph Knevel

På en schweizisk internatskola möts två tonårsflickor. Ett möte som en av dem ska bära med sig långt efteråt och ständigt återkomma till i minnet. När den gåtfulla och till synes perfekta Frédérique anländer till Bausler Institut, flickskolan i Appenzell, är berättaren fjorton år. Hon har tillbringat större delen av sin uppväxt på internat, en kontrollerad och grym tillvaro där föräldrar ersatts av de olika institutionernas uppfostrare. Mötet med Frédérique blir omvälvande, ur det väcks både berättarens längtan och en alltmer växande oförlöst energi. Fleur Jaeggy föddes i Schweiz 1940 och gick själv på internatskola under sin uppväxt. Jaeggy är idag bosatt i Milano och skriver på italienska. Hennes böcker har översatts till tjugosju språk och Tuktans ljuva år, som utkom 1989, anses vara ett av hennes främsta verk.  Den senaste romanen, Proleterka, utkom på svenska 2019. Kristine Gulbrandsen är skådespelare verksam vid Norrbottensteatern i Luleå. Hon kommer ursprungligen från Norge och har tidigare hörts i bland annat Radionovellen och Dagens dikt i P1.

På en schweizisk internatskola möts två tonårsflickor. Ett möte som en av dem ska bära med sig långt efteråt och ständigt återkomma till i minnet. När den gåtfulla och till synes perfekta Frédérique anländer till Bausler Institut, flickskolan i Appenzell, är berättaren fjorton år. Hon har tillbringat större delen av sin uppväxt på internat, en kontrollerad och grym tillvaro där föräldrar ersatts av de olika institutionernas uppfostrare. Mötet med Frédérique blir omvälvande, ur det väcks både berättarens längtan och en alltmer växande oförlöst energi. Fleur Jaeggy föddes i Schweiz 1940 och gick själv på internatskola under sin uppväxt. Jaeggy är idag bosatt i Milano och skriver på italienska. Hennes böcker har översatts till tjugosju språk och Tuktans ljuva år, som utkom 1989, anses vara ett av hennes främsta verk.  Den senaste romanen, Proleterka, utkom på svenska 2019. Kristine Gulbrandsen är skådespelare verksam vid Norrbottensteatern i Luleå. Hon kommer ursprungligen från Norge och har tidigare hörts i bland annat Radionovellen och Dagens dikt i P1. Producent: Camilla Blomqvist

På en schweizisk internatskola möts två tonårsflickor. Ett möte som en av dem ska bära med sig långt efteråt och ständigt återkomma till i minnet. När den gåtfulla och till synes perfekta Frédérique anländer till Bausler Institut, flickskolan i Appenzell, är berättaren fjorton år. Hon har tillbringat större delen av sin uppväxt på internat, en kontrollerad och grym tillvaro där föräldrar ersatts av de olika institutionernas uppfostrare. Mötet med Frédérique blir omvälvande, ur det väcks både berättarens längtan och en alltmer växande oförlöst energi. Fleur Jaeggy föddes i Schweiz 1940 och gick själv på internatskola under sin uppväxt. Jaeggy är idag bosatt i Milano och skriver på italienska. Hennes böcker har översatts till tjugosju språk och Tuktans ljuva år, som utkom 1989, anses vara ett av hennes främsta verk.  Den senaste romanen, Proleterka, utkom på svenska 2019. Kristine Gulbrandsen är skådespelare verksam vid Norrbottensteatern i Luleå. Hon kommer ursprungligen från Norge och har tidigare hörts i bland annat Radionovellen och Dagens dikt i P1. Producent: Camilla Blomqvist

På en schweizisk internatskola möts två tonårsflickor. Ett möte som en av dem ska bära med sig långt efteråt och ständigt återkomma till i minnet. När den gåtfulla och till synes perfekta Frédérique anländer till Bausler Institut, flickskolan i Appenzell, är berättaren fjorton år. Hon har tillbringat större delen av sin uppväxt på internat, en kontrollerad och grym tillvaro där föräldrar ersatts av de olika institutionernas uppfostrare. Mötet med Frédérique blir omvälvande, ur det väcks både berättarens längtan och en alltmer växande oförlöst energi. Fleur Jaeggy föddes i Schweiz 1940 och gick själv på internatskola under sin uppväxt. Jaeggy är idag bosatt i Milano och skriver på italienska. Hennes böcker har översatts till tjugosju språk och Tuktans ljuva år, som utkom 1989, anses vara ett av hennes främsta verk.  Den senaste romanen, Proleterka, utkom på svenska 2019. Kristine Gulbrandsen är skådespelare verksam vid Norrbottensteatern i Luleå. Hon kommer ursprungligen från Norge och har tidigare hörts i bland annat Radionovellen och Dagens dikt i P1.

På en schweizisk internatskola möts två tonårsflickor. Ett möte som en av dem ska bära med sig långt efteråt och ständigt återkomma till i minnet. När den gåtfulla och till synes perfekta Frédérique anländer till Bausler Institut, flickskolan i Appenzell, är berättaren fjorton år. Hon har tillbringat större delen av sin uppväxt på internat, en kontrollerad och grym tillvaro där föräldrar ersatts av de olika institutionernas uppfostrare. Mötet med Frédérique blir omvälvande, ur det väcks både berättarens längtan och en alltmer växande oförlöst energi. Fleur Jaeggy föddes i Schweiz 1940 och gick själv på internatskola under sin uppväxt. Jaeggy är idag bosatt i Milano och skriver på italienska. Hennes böcker har översatts till tjugosju språk och Tuktans ljuva år, som utkom 1989, anses vara ett av hennes främsta verk.  Den senaste romanen, Proleterka, utkom på svenska 2019. Kristine Gulbrandsen är skådespelare verksam vid Norrbottensteatern i Luleå. Hon kommer ursprungligen från Norge och har tidigare hörts i bland annat Radionovellen och Dagens dikt i P1.

På en schweizisk internatskola möts två tonårsflickor. Ett möte som en av dem ska bära med sig långt efteråt och ständigt återkomma till i minnet. När den gåtfulla och till synes perfekta Frédérique anländer till Bausler Institut, flickskolan i Appenzell, är berättaren fjorton år. Hon har tillbringat större delen av sin uppväxt på internat, en kontrollerad och grym tillvaro där föräldrar ersatts av de olika institutionernas uppfostrare. Mötet med Frédérique blir omvälvande, ur det väcks både berättarens längtan och en alltmer växande oförlöst energi. Fleur Jaeggy föddes i Schweiz 1940 och gick själv på internatskola under sin uppväxt. Jaeggy är idag bosatt i Milano och skriver på italienska. Hennes böcker har översatts till tjugosju språk och Tuktans ljuva år, som utkom 1989, anses vara ett av hennes främsta verk.  Den senaste romanen, Proleterka, utkom på svenska 2019. Kristine Gulbrandsen är skådespelare verksam vid Norrbottensteatern i Luleå. Hon kommer ursprungligen från Norge och har tidigare hörts i bland annat Radionovellen och Dagens dikt i P1.

På en schweizisk internatskola möts två tonårsflickor. Ett möte som en av dem ska bära med sig långt efteråt och ständigt återkomma till i minnet. När den gåtfulla och till synes perfekta Frédérique anländer till Bausler Institut, flickskolan i Appenzell, är berättaren fjorton år. Hon har tillbringat större delen av sin uppväxt på internat, en kontrollerad och grym tillvaro där föräldrar ersatts av de olika institutionernas uppfostrare. Mötet med Frédérique blir omvälvande, ur det väcks både berättarens längtan och en alltmer växande oförlöst energi. Fleur Jaeggy föddes i Schweiz 1940 och gick själv på internatskola under sin uppväxt. Jaeggy är idag bosatt i Milano och skriver på italienska. Hennes böcker har översatts till tjugosju språk och Tuktans ljuva år, som utkom 1989, anses vara ett av hennes främsta verk.  Den senaste romanen, Proleterka, utkom på svenska 2019. Kristine Gulbrandsen är skådespelare verksam vid Norrbottensteatern i Luleå. Hon kommer ursprungligen från Norge och har tidigare hörts i bland annat Radionovellen och Dagens dikt i P1.

På en schweizisk internatskola möts två tonårsflickor. Ett möte som en av dem ska bära med sig långt efteråt och ständigt återkomma till i minnet. När den gåtfulla och till synes perfekta Frédérique anländer till Bausler Institut, flickskolan i Appenzell, är berättaren fjorton år. Hon har tillbringat större delen av sin uppväxt på internat, en kontrollerad och grym tillvaro där föräldrar ersatts av de olika institutionernas uppfostrare. Mötet med Frédérique blir omvälvande, ur det väcks både berättarens längtan och en alltmer växande oförlöst energi. Fleur Jaeggy föddes i Schweiz 1940 och gick själv på internatskola under sin uppväxt. Jaeggy är idag bosatt i Milano och skriver på italienska. Hennes böcker har översatts till tjugosju språk och Tuktans ljuva år, som utkom 1989, anses vara ett av hennes främsta verk.  Den senaste romanen, Proleterka, utkom på svenska 2019. Kristine Gulbrandsen är skådespelare verksam vid Norrbottensteatern i Luleå. Hon kommer ursprungligen från Norge och har tidigare hörts i bland annat Radionovellen och Dagens dikt i P1.

På en schweizisk internatskola möts två tonårsflickor. Ett möte som en av dem ska bära med sig långt efteråt och ständigt återkomma till i minnet. När den gåtfulla och till synes perfekta Frédérique anländer till Bausler Institut, flickskolan i Appenzell, är berättaren fjorton år. Hon har tillbringat större delen av sin uppväxt på internat, en kontrollerad och grym tillvaro där föräldrar ersatts av de olika institutionernas uppfostrare. Mötet med Frédérique blir omvälvande, ur det väcks både berättarens längtan och en alltmer växande oförlöst energi. Fleur Jaeggy föddes i Schweiz 1940 och gick själv på internatskola under sin uppväxt. Jaeggy är idag bosatt i Milano och skriver på italienska. Hennes böcker har översatts till tjugosju språk och Tuktans ljuva år, som utkom 1989, anses vara ett av hennes främsta verk.  Den senaste romanen, Proleterka, utkom på svenska 2019. Kristine Gulbrandsen är skådespelare verksam vid Norrbottensteatern i Luleå. Hon kommer ursprungligen från Norge och har tidigare hörts i bland annat Radionovellen och Dagens dikt i P1.

På en schweizisk internatskola möts två tonårsflickor. Ett möte som en av dem ska bära med sig långt efteråt och ständigt återkomma till i minnet. När den gåtfulla och till synes perfekta Frédérique anländer till Bausler Institut, flickskolan i Appenzell, är berättaren fjorton år. Hon har tillbringat större delen av sin uppväxt på internat, en kontrollerad och grym tillvaro där föräldrar ersatts av de olika institutionernas uppfostrare. Mötet med Frédérique blir omvälvande, ur det väcks både berättarens längtan och en alltmer växande oförlöst energi. Fleur Jaeggy föddes i Schweiz 1940 och gick själv på internatskola under sin uppväxt. Jaeggy är idag bosatt i Milano och skriver på italienska. Hennes böcker har översatts till tjugosju språk och Tuktans ljuva år, som utkom 1989, anses vara ett av hennes främsta verk.  Den senaste romanen, Proleterka, utkom på svenska 2019. Kristine Gulbrandsen är skådespelare verksam vid Norrbottensteatern i Luleå. Hon kommer ursprungligen från Norge och har tidigare hörts i bland annat Radionovellen och Dagens dikt i P1.

På en schweizisk internatskola möts två tonårsflickor. Ett möte som en av dem ska bära med sig långt efteråt och ständigt återkomma till i minnet. När den gåtfulla och till synes perfekta Frédérique anländer till Bausler Institut, flickskolan i Appenzell, är berättaren fjorton år. Hon har tillbringat större delen av sin uppväxt på internat, en kontrollerad och grym tillvaro där föräldrar ersatts av de olika institutionernas uppfostrare. Mötet med Frédérique blir omvälvande, ur det väcks både berättarens längtan och en alltmer växande oförlöst energi. Fleur Jaeggy föddes i Schweiz 1940 och gick själv på internatskola under sin uppväxt. Jaeggy är idag bosatt i Milano och skriver på italienska. Hennes böcker har översatts till tjugosju språk och Tuktans ljuva år, som utkom 1989, anses vara ett av hennes främsta verk.  Den senaste romanen, Proleterka, utkom på svenska 2019. Kristine Gulbrandsen är skådespelare verksam vid Norrbottensteatern i Luleå. Hon kommer ursprungligen från Norge och har tidigare hörts i bland annat Radionovellen och Dagens dikt i P1.

Han fick sälja skotern för att ha råd med handpenning till stugan i Västerbotten. De köpte huset för ha en plats att bara vara på, de två. Rösta på Missing People av Karin Smirnoff här, röstningen avslutas 18 april. Men att "bara vara" är inte så lätt, inte ens om stugan ligger vackert intill en sjö. Han eldar, dricker öl och äter korv. Hon längtar efter något helt annat. Första morgonen i stugan kommer Missing people förbi, de letar efter grannen Tage Nilsson... En klaustrofobisk och gåtfull Radionovell specialskriven för radio av Karin Smirnoff - aktuell med romanen Sen for jag hem, tredje och avslutande delen i den hyllade serien om Jana Kippo. Nomineringsjuryn bestod i år av fem bokcirklar: Svavel" i Jönköping, Astrid i Umeå, Kapitelslukarklanen BK i Piteå och "Salongen" i Göteborg och de hade totalt 12 Radionoveller att ta ställning till. Maja Runeberg är skådespelare vid Norrbottensteatern där hon senast spelade i Ibsenkalaset. Producent: Joseph Knevel

Hennes drog är dödsannonser. Hon läser dem ingående och efteråt söker hon efter namnen på nätet. Hon vill veta allt om deras liv och vad de dog av. En dag dyker annonsen med de två bröderna upp, Kjell och Erik Aronsson på Snäcke gård. Döda på samma dag. Vad som hänt med dem angår inte Sara, men det skadar väl ingen att hon åker till Snäcke? Malin Wollin är journalist, bloggare, krönikör och författare. 2017 utkom hennes senaste roman Farmor dör. Linda Wincent är skådespelare verksam vid Norrbottensteatern i Luleå. Producent: Camilla Blomqvist Teknik och slutmix: Sven Nordström

Sjukhuset skall stänga och Bror måste flytta. Maria, systern, får frågan om Bror kan flytta hem till barndomshemmet och henne. Ett beslut som kommer att få konsekvenser för dem båda! Rösta på Syskonen av Margareta Lindholm här, röstningen avslutas 18 april. Kanske minns uppmärksamma lyssnare tvillingarna Maria och Bror från Margareta Lindholms roman Skogen, som Sara Arnia läste som Radioföljetong första gången 2011, en berättelse om syskonparet som utspelar sig många år senare än denna Radionovell. Nomineringsjuryn bestod i år av fem bokcirklar: Svavel" i Jönköping, Astrid i Umeå, Kapitelslukarklanen BK i Piteå och "Salongen" i Göteborg och de hade totalt 12 Radionoveller att ta ställning till. Margareta Lindholm debuterade med Assar 1997. 2019 kom novellsamlingen Trädgården. Margareta Lindholm är en säregen skildrare av den svenska landsbygden och de människor som lever där. Hennes språk är avskalat och vackert, hennes prosa närmast meditativ. Sara Arnia är född i Finland men kom till Sverige under kriget för att sedan återvända till hemlandet där hon så småningom utbildade sig till skådespelare. Hon återvände till Norrbotten redan i början av 70-talet och har tillbringat större delen av sitt skådespelarliv på Norrbottensteatern. Producent: Joseph Knevel

Han fick sälja skotern för att ha råd med handpenning till stugan i Västerbotten. De köpte huset för ha en plats att bara vara på, de två. Maja Runeberg läser. Maja Runeberg läser vinnarnovellen, Missing PeopleMen att "bara vara" är inte så lätt, inte ens om stugan ligger vackert intill en sjö. Han eldar, dricker öl och äter korv. Hon längtar efter något helt annat. Första morgonen i stugan kommer Missing people förbi, de letar efter grannen Tage Nilsson... En klaustrofobisk och gåtfull Radionovell specialskriven för radio av Karin Smirnoff - nu aktuell med romanen Sockerormen.  Som, när hon fick vet att hon vunnit, sa:Det är lyssnarpriser som är roligast att få - det är väldigt fint att känna att det man gör når ut!och på frågan om vad det är för radionovell hon skrivit svarade:Det är en relationsnovell men jag har lite svårt att beskriva vad den handlar om - jag har bara försökt skriva ihop något som kändes bra!Maja Runeberg är skådespelare vid Norrbottensteatern där hon senast spelade i Ibsenkalaset.Ni lyssnare röstade fram vinnaren av Sveriges Radios Novellpris - 5 noveller var nominerade av en juryn som i år bestod av fyra bokcirklar: Svavel" i Jönköping, Astrid i Umeå, Kapitelslukarklanen BK i Piteå och "Salongen" i Göteborg och de hade totalt 12 Radionoveller att ta ställning till.Fem lyssnare vann ett exklusivt novellpaket för sina motiveringar till varför just Missing People skulle vinna Sveriges Radios Novellpris 2021.Yvonne Suter Under ytan och upp i molnen. En fluffig och knivskarp historia med ett språk som svävar och dimper ner i bestick-lådan på köksbänken. Någon saknas, något fattas, ett tomrum att tycka om, ett tomrum att fylla i. Jajamänsann! Ragna Larsson Karin Smirnoff är överjävlig på att skriva så att det som finns mellan raderna blir tydligt. Inget vältrande i detaljer. Inget våld, bara dess verkningar. Helena Messing Missing People innehåller allt - utom svar. Kärlek och förnedring. Värme och iskyla. Humor och spänning! En berättelse det varken går att sluta lyssna på eller sluta tänka på. Vad hände? Och varför? Sinnrika ledtrådar delas ut men lyssnaren måste själv väva ihop dem till en lösning. Eller finns det flera? Detta gör denna radionovell storartad! Monica Sandberg  Spänning, humor och svärta. Tog tag i mej från första ordet. Jajamänsan! Pär Jörgensen Den biter sig kvar efter lyssningen. Det finns ett antal trådar i historien, vissa bara antyds, som får historien att växa långt utöver de dryga tjugo minuterna. Frågetecknen, som de lösa trådarna skapar, är både plausibla i sin vaghet och driver på omfånget till något större än en kort historia.Producent: Joseph KnevelTillgänglig fram till 22 april 2022. 

Sjukhuset skall stänga och Bror måste flytta. Maria, systern, får frågan om Bror kan flytta hem till barndomshemmet och henne. Ett beslut som kommer att få konsekvenser för dem båda! Sara Arnia läser. Nominerad till Sveriges Radios novellpris 2021Röstningen avslutad 18 april. Vinnaren offentliggörs 23 april mellan 18-19 i P1.Kanske minns uppmärksamma lyssnare tvillingarna Maria och Bror från Margareta Lindholms roman Skogen, som Sara Arnia läste som Radioföljetong första gången 2011, en berättelse om syskonparet som utspelar sig många år senare än denna Radionovell.Nomineringsjuryn bestod i år av fem bokcirklar: Svavel" i Jönköping, Astrid i Umeå, Kapitelslukarklanen BK i Piteå och "Salongen" i Göteborg och de hade totalt 12 Radionoveller att ta ställning till.Margareta Lindholm debuterade med Assar 1997. 2019 kom novellsamlingen Trädgården. Margareta Lindholm är en säregen skildrare av den svenska landsbygden och de människor som lever där. Hennes språk är avskalat och vackert, hennes prosa närmast meditativ. Sara Arnia är född i Finland men kom till Sverige under kriget för att sedan återvända till hemlandet där hon så småningom utbildade sig till skådespelare. Hon återvände till Norrbotten redan i början av 70-talet och har tillbringat större delen av sitt skådespelarliv på Norrbottensteatern.Producent: Joseph Knevel

Näthatet, Giftas och det frambrytande vanvettet. Maja Runeberg är skådespelare vid Norrbottensteatern. Hon tycker att en av de bästa sakerna med att arbeta med teater är att det är som att leva andra människors liv i miniatyr, vilket ger en ständigt ökande insikt om andras livsvillkor. Det ger ny föda till drömmen om att en dag bli en vis gumma. Producent, Anton Bennebrant tankar@sverigesradio.se

Om strumpor i brallan, tjejer på rad och en traktor i trädgården. Maja Runeberg är skådespelare vid Norrbottensteatern. Hon tycker att en av de bästa sakerna med att arbeta med teater är att det är som att leva andra människors liv i miniatyr, vilket ger en ständigt ökande insikt om andras livsvillkor. Det ger ny föda till drömmen om att en dag bli en vis gumma. Producent, Anton Bennebrant tankar@sverigesradio.se

Om mammografi, ordens kraft och milda förkylningssymtom. Maja Runeberg  är skådespelare vid Norrbottensteatern. Hon tycker att en av de bästa sakerna med att arbeta med teater är att det är som att leva andra människors liv i miniatyr, vilket ger en ständigt ökande insikt om andras livsvillkor. Det ger ny föda till drömmen om att en dag bli en vis gumma. Producent, Anton Bennebrant tankar@sverigesradio.se

Om hinkdropp, tejp och trygghet. Maja Runeberg är skådespelare vid Norrbottensteatern. Hon tycker att en av de bästa sakerna med att arbeta med teater är att det är som att leva andra människors liv i miniatyr, vilket ger en ständigt ökande insikt om andras livsvillkor. Det ger ny föda till drömmen om att en dag bli en vis gumma. Producent, Anton Bennebrant tankar@sverigesradio.se

Om jultraditioner, mellandagar och en god fortsättning. Årets julklapp borde inte vara ett stormkök, utan en god fortsättning på vaccinarbete, klimatarbete och arbetet för en jämlik och rättvis värld. Maja Runeberg i Tankar för dagen Maja Runeberg är skådespelare vid Norrbottensteatern. Hon tycker att en av de bästa sakerna med att arbeta med teater är att det är som att leva andra människors liv i miniatyr, vilket ger en ständigt ökande insikt om andras livsvillkor. Det ger ny föda till drömmen om att en dag bli en vis gumma. Producent, Anton Bennebrant tankar@sverigesradio.se

En dotter reser med sin mamma till Kanarieöarna. De ska vara borta en hel vecka och kanske är det den här gången som mamman äntligen ska göra sig fri från pappan som är kvar därhemma. Strandliv varvas med besök i shoppingcenter och barer. Det är första gången de reser så långt på egen hand och ändå präglas resan av honom, pappan, som de båda har i tankarna. " Vi åkte till Kanarieöarna" berättas ur en ung kvinnas perspektiv. En historia om uppväxt, familj och frigörelse. Malin Nord är författare och frilansskribent bosatt i Östersund. 2017 utkom hennes andra roman, Barmark. Nora Bredefeldt är skådespelare verksam vid Norrbottensteatern i Luleå. Producent Camilla Blomqvist

Idag startar årets upplaga av festivalen CinemAfrica som visar film från den afrikanska kontinenten och diasporan. Temat är "motståndskraft" och årets program präglas av Black Lives Matter. Samuel Girma, koordinator på festivalen, är gäst i P1 Kultur. HANS ROSLINGS TANKEVÄRLD BLIR TEATER Imorgon har Norrbottensteatern i Luleå premiär för pjäsen "Världen enligt Rosling" som baseras på läkaren och folkbildaren Hans Roslings böcker och föredrag. P1 Kulturs reporter Helene Alm träffar regissören Ragna Wei. KOREOGRAFERAT MÖTE MELLAN HELENE BILLGREN OCH ÖRJAN ANDERSSON Ikväll har föreställningen "Promised land" premiär på Dansens hus i Stockholm ett möte mellan koreografen Örjan Andersson och konstnären Helene Billgren. Vår kritiker Cecilia Blomberg har sett föreställningen. VECKANS ORD: Publicera Den här veckan ser Karsten Thurfjell hur det publicistiska landskapet förändrats i grunden under de senaste decennierna. Veckans ord är "publicera". ESSÄ: 20-TAL KRIGEN, SANNINGEN OCH ROMANERNA Romanerna på 1920-talet uppstod i skuggan av den gamla världens undergång i och med första världskriget. Det låter kanske väsensskilt från det tjugotal vi nu nyss har gått in i. Men om tittar närmare så finns det likheter som avspeglar sig i litteraturen. Det menar journalisten Anna Thulin som skrivit dagens essä. Vi hör den läsas av Sofia Strandberg. Programledare: Lisa Wall Producent: Eskil Krogh Larsson

Dessutom blir Linnea Axelssons Augustprisade diktepos "Ædnan" teaterpjäs, ryske Kantemir Balagovs film "Beanpole" recenseras och Gunilla Röör blir ny teaterchef på Norrbottensteatern.

"Närvarsdåsomstans, var ligger det? Sätt dig på tåget och res får du se. Kanske ligger det uppe i din knopp. Växla i Halsberg och åk dit opp." Staffan Westerberg är skådespelare, regissör och författare. Redan som barn intresserade han sig för teater och skådespeleri, och med hjälp av bland annat kartonger, ficklampor och målad dekor av allehanda slag skapade han sin egen teater där han satte upp olika pjäser och operetter han sett på Riksteatern. Staffan har varit engagerad vid Dramaten, Stockholms Stadsteater, Norrbottensteatern, Uppsala Stadsteater och på Brunnsgatan Fyra. Han är bland mycket annat känd för sitt nyskapande barnprogram Vilse i pannkakan från 70-talet och otaliga teater-, film- och tv roller och manus. Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se

Jag såg en nyfiken sälunge titta upp ur en vak och grymta: "Vad glor ni på? Har ni aldrig sett en själ förr?" Staffan Westerberg är skådespelare, regissör och författare. Redan som barn intresserade han sig för teater och skådespeleri, och med hjälp av bland annat kartonger, ficklampor och målad dekor av allehanda slag skapade han sin egen teater där han satte upp olika pjäser och operetter han sett på Riksteatern. Staffan har varit engagerad vid Dramaten, Stockholms Stadsteater, Norrbottensteatern, Uppsala Stadsteater och på Brunnsgatan Fyra. Han är bland mycket annat känd för sitt nyskapande barnprogram Vilse i pannkakan från 70-talet och otaliga teater-, film- och tv roller och manus. Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se

Det bor en familj i grannlägenheten där det dricks mycket sprit. Där finns barn. Där finns en flicka som heter Inez. Kan man med hjälp av sina ord besvärja verkligheten och skapa ett framtida liv åt ett utsatt barn? I uppläsning av Kristine Gulbrandsen och i översättning av Joar Tiberg. Om man själv varit ett utsatt barn så ser man andra utsatta barn. Berättaren i radionovellen Inez är ett sådant barn. Hon har en känslighet för vad det betyder. Hon vet hur det kan gå. Hennes känslighet gör att hon också tycker sig se att allting i världen hänger samman. Hon anar mystiska samband. En händelse påverkar en annan. Är det då så konstigt att hon försöker besvärja verkligheten med sina ord. Hon skapar ett framtida liv åt flickan Inez. Ett annat liv än det hon ser komma. Här kan du läsa Radionovellen - på svenska och på norska. PDF Här kan du läsa Radionovellen - på svenska och på norska. EPUB (till läsplatta t.ex.) Roskva Korizinsky är en ung norsk författare vars novellsamling Jag har ännu inte sett världen, som var hennes tredje bok, nominerades till Nordiska rådets litteraturpris 2018. Den finns också i svensk översättning. Roskva är bosatt i Oslo och debuterade 2013 med en novellsamling men har också skrivit romanen Flamman och mörkret. Kristine Gulbrandsen är född och uppvuxen i Oslo men utbildad på Teaterhögskolan i Luleå. I den uppmärksammade föreställningen Alla är sämst gestaltade hon poeten och punkaren Mattias Alkberg tillsammans med Alkberg själv. Nu arbetar hon på Norrbottensteatern i Luleå. Översättning:Joar Tiberg. Tekniker: Mats Jonsson och Glate Öhman Producent: Kerstin Wixe

Sjukhuset skall stänga och Bror måste flytta. Maria, systern, får frågan om Bror kan flytta hem till barndomshemmet och henne. Ett beslut som kommer att få konsekvenser för dem båda! Kanske minns uppmärksamma lyssnare tvillingarna Maria och Bror från Margareta Lindholms roman Skogen, som Sara Arnia läste som Radioföljetong första gången 2011, en berättelse om syskonparet som utspelar sig många år senare än denna Radionovell.  Margareta Lindholm debuterade med Assar 1997. 2019 kom novellsamlingen Trädgården. Margareta Lindholm är en säregen skildrare av den svenska landsbygden och de människor som lever där. Hennes språk är avskalat och vackert, hennes prosa närmast meditativ. Sara Arnia är född i Finland men kom till Sverige under kriget för att sedan återvända till hemlandet där hon så småningom utbildade sig till skådespelare. Hon återvände till Norrbotten redan i början av 70-talet och har tillbringat större delen av sitt skådespelarliv på Norrbottensteatern. Producent: Joseph Knevel

Han fick sälja skotern för att ha råd med handpenning till stugan i Västerbotten. De köpte huset för ha en plats att bara vara på, de två. Men att "bara vara" är inte så lätt, inte ens om stugan ligger vackert intill en sjö. Han eldar, dricker öl och äter korv. Hon längtar efter något helt annat. Första morgonen i stugan kommer Missing people förbi, de letar efter grannen Tage Nilsson... En klaustrofobisk och gåtfull Radionovell specialskriven för radio av Karin Smirnoff - aktuell med romanen Sen for jag hem, tredje och avslutande delen i den hyllade serien om Jana Kippo. Maja Runeberg är skådespelare vid Norrbottensteatern, just nu aktuell i föreställningen Var god dröj. Producent: Joseph Knevel

Sjukhuset skall stänga och Bror måste flytta. Maria, systern, får frågan om Bror kan flytta hem till barndomshemmet och henne. Ett beslut som kommer att få konsekvenser för dem båda! Kanske minns uppmärksamma lyssnare tvillingarna Maria och Bror från Margareta Lindholms roman Skogen, som Sara Arnia läste som Radioföljetong första gången 2011, en berättelse om syskonparet som utspelar sig många år senare än denna Radionovell.  Margareta Lindholm debuterade med Assar 1997. 2019 kom novellsamlingen Trädgården. Margareta Lindholm är en säregen skildrare av den svenska landsbygden och de människor som lever där. Hennes språk är avskalat och vackert, hennes prosa närmast meditativ. Sara Arnia är född i Finland men kom till Sverige under kriget för att sedan återvända till hemlandet där hon så småningom utbildade sig till skådespelare. Hon återvände till Norrbotten redan i början av 70-talet och har tillbringat större delen av sitt skådespelarliv på Norrbottensteatern. Producent: Joseph Knevel

Rörelse är liv. Stiltje är död. Men hur snabb måste en rörelse vara för att räknas som en rörelse? Är det verkligen en dödssynd att gå långsamt i folkhavet på Stockholms Central? Maja Runeberg  är skådespelare vid Norrbottensteatern. Hon tycker att en av de bästa sakerna med att arbeta med teater är att det är som att leva andra människors liv i miniatyr, vilket ger en ständigt ökande insikt om andras livsvillkor. Det ger ny föda till drömmen om att en dag bli en vis gumma. Producent: Linnea Luttu  tankar@sverigesradio.se

När det går bra går det plötsligt jättebra, men en olycka kommer sällan ensam. Maja Runeberg  är skådespelare vid Norrbottensteatern. Hon tycker att en av de bästa sakerna med att arbeta med teater är att det är som att leva andra människors liv i miniatyr, vilket ger en ständigt ökande insikt om andras livsvillkor. Det ger ny föda till drömmen om att en dag bli en vis gumma. Producent: Linnea Luttu tankar@sverigesradio.se

Mammas liv gick inte att rädda, men hon fick flyga genom Lapporten. En sådan himmelsfärd är att önska för oss som bor kvar på jorden. Repris från 27 december 2018. Staffan Westerberg är skådespelare, regissör och författare. Redan som barn intresserade han sig för teater och skådespeleri, och med hjälp av bland annat kartonger, ficklampor och målad dekor av allehanda slag skapade han sin egen teater där han satte upp olika pjäser och operetter han sett på Riksteatern. Staffan har varit engagerad vid Dramaten, Stockholms Stadsteater, Norrbottensteatern, Uppsala Stadsteater och på Brunnsgatan Fyra. Han är bland mycket annat känd för sitt nyskapande barnprogram Vilse i pannkakan från 70-talet och otaliga teater-, film- och tv roller och manus. Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se

Det är som om drömtillståndet i min ålder är aktivt. Jag återupplever saker på nätterna, som jag varit med om på dagen. Den här tanken spelades in i oktober vid Staffan Westerbergs köksbord i Uppsala. Staffan Westerberg är skådespelare, regissör och författare. Redan som barn intresserade han sig för teater och skådespeleri, och med hjälp av bland annat kartonger, ficklampor och målad dekor av allehanda slag skapade han sin egen teater där han satte upp olika pjäser och operetter han sett på Riksteatern. Staffan har varit engagerad vid Dramaten, Stockholms Stadsteater, Norrbottensteatern, Uppsala Stadsteater och på Brunnsgatan Fyra. Han är bland mycket annat känd för sitt nyskapande barnprogram Vilse i pannkakan från 70-talet och otaliga teater-, film- och tv roller och manus. Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se

Jag vandrar vidare på trasmattan, nu med en rollator. Den här tanken spelades in i oktober vid Staffan Westerbergs köksbord i Uppsala. Staffan Westerberg är skådespelare, regissör och författare. Redan som barn intresserade han sig för teater och skådespeleri, och med hjälp av bland annat kartonger, ficklampor och målad dekor av allehanda slag skapade han sin egen teater där han satte upp olika pjäser och operetter han sett på Riksteatern. Staffan har varit engagerad vid Dramaten, Stockholms Stadsteater, Norrbottensteatern, Uppsala Stadsteater och på Brunnsgatan Fyra. Han är bland mycket annat känd för sitt nyskapande barnprogram Vilse i pannkakan från 70-talet och otaliga teater-, film- och tv roller och manus. Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se

Kritiksamtal om de japanska konstnärerna Atsuko Tanaka och Saburo Teshigawara, reportage om sabotörer på Norrbottensteatern och folkbildning på konsthall samt essä om längtan efter att nå världen Den japanska konstnären Atsuko Tanaka prövade konstens gränser med lekfulla verk som Denkifuku (Elektrisk dräkt) år 1956. Dräkten bestod av hundratals lampor som blinkade, den var varm och osäker att bära när det var dags för performance. Gutaigruppen, som Takana var en del av, ville lösa upp gränserna mellan konst och liv, bryta med den akademiska konsten och börja från noll. Just nu ställs klänningen och andra av hennes verk ut på Moderna Museet i Stockholm. Samtidigt dansar 65-årige koreografen Saburo Teshigawara sin lätta och minimalistiska "Lost in Dance" på Dansens Hus i Stockholm. Vad berättar de två konsthändelserna om en viktigt tid i den japanska konsthistorien, en tid som präglades av starka skamkänslor, och hur hänger de ihop? Karsten Thurfjell och Anette Masui samtalar. "I rörelse" är titeln på poeten Athena Farrokhzads senaste bok. Lars Hermansson har läst den och blir som mest berörd när dikten sörjer något som ohjälpligt gått förlorat, som vid diskoteksbranden på Hisingen i Göteborg. Sabotörer, nazister och kommunister flockas på scenen på Norrbottensteatern när en nästan okänd del av svensk historia från 30-talet rullas upp. "Nybergs Mekaniska verkstad" heter ett nyskrivet musikaliskt drama av Erik Norberg och kompositören Tomas Isacsson och det bygger på verkliga händelser. Reporter Helene Alm har varit med på repetitionerna. I dagens OBS hör vi den första av fyra fristående essäer av författaren Helena Granström som handlar om att vilja nå fram till världen, att på ett djupare plan stå i relation till den. Hon tar Martin Buber, Rebecca Solnit och Michel Houellebecq till hjälp för att förstå sin oerhörda längtan. Katarina Wikars besöker Mint, en konsthall som öppnade tidigare i år i ABF-huset i Stockholm. Hur mycket strävar de konstnärliga ledarna Asrin Haidari och Emily Fahlén efter att vara folkbildande? Och vad innebär det? Programledare: Cecilia Blomberg Producent: Anna Tullberg

Rosen på Tistelön är en av Emilie Flygare-Carléns mest dramatiska romaner och utspelar sig i västkustmiljö och bygger på ett autentiskt rättsfall. Romanen kom ut 1842 och det är intressant att notera att man redan då fick läsare genom att skriva om brott, ond bråd död och passionerad kärlek. Eva Hermansson, som läser Rosen på Tistelön i en inläsning från 1997, är skådespelerska som bland annat arbetat på Norrbottensteatern och  Göteborgs stadsteater. Producent: Monica Lauritzen

Rosen på Tistelön är en av Emilie Flygare-Carléns mest dramatiska romaner och utspelar sig i västkustmiljö och bygger på ett autentiskt rättsfall. Romanen kom ut 1842 och det är intressant att notera att man redan då fick läsare genom att skriva om brott, ond bråd död och passionerad kärlek. Eva Hermansson, som läser Rosen på Tistelön i en inläsning från 1997, är skådespelerska som bland annat arbetat på Norrbottensteatern och  Göteborgs stadsteater. Producent: Monica Lauritzen

Rosen på Tistelön är en av Emilie Flygare-Carléns mest dramatiska romaner och utspelar sig i västkustmiljö och bygger på ett autentiskt rättsfall. Romanen kom ut 1842 och det är intressant att notera att man redan då fick läsare genom att skriva om brott, ond bråd död och passionerad kärlek. Eva Hermansson, som läser Rosen på Tistelön i en inläsning från 1997, är skådespelerska som bland annat arbetat på Norrbottensteatern och  Göteborgs stadsteater.

Rosen på Tistelön är en av Emilie Flygare-Carléns mest dramatiska romaner och utspelar sig i västkustmiljö och bygger på ett autentiskt rättsfall. Romanen kom ut 1842 och det är intressant att notera att man redan då fick läsare genom att skriva om brott, ond bråd död och passionerad kärlek. Eva Hermansson, som läser Rosen på Tistelön i en inläsning från 1997, är skådespelerska som bland annat arbetat på Norrbottensteatern och  Göteborgs stadsteater. Producent: Monica Lauritzen

Rosen på Tistelön är en av Emilie Flygare-Carléns mest dramatiska romaner och utspelar sig i västkustmiljö och bygger på ett autentiskt rättsfall. Romanen kom ut 1842 och det är intressant att notera att man redan då fick läsare genom att skriva om brott, ond bråd död och passionerad kärlek. Eva Hermansson, som läser Rosen på Tistelön i en inläsning från 1997, är skådespelerska som bland annat arbetat på Norrbottensteatern och  Göteborgs stadsteater. Producent: Monica Lauritzen

Rosen på Tistelön är en av Emilie Flygare-Carléns mest dramatiska romaner och utspelar sig i västkustmiljö och bygger på ett autentiskt rättsfall. Romanen kom ut 1842 och det är intressant att notera att man redan då fick läsare genom att skriva om brott, ond bråd död och passionerad kärlek. Eva Hermansson, som läser Rosen på Tistelön i en inläsning från 1997, är skådespelerska som bland annat arbetat på Norrbottensteatern och  Göteborgs stadsteater. Producent: Monica Lauritzen

Rosen på Tistelön är en av Emilie Flygare-Carléns mest dramatiska romaner och utspelar sig i västkustmiljö och bygger på ett autentiskt rättsfall. Romanen kom ut 1842 och det är intressant att notera att man redan då fick läsare genom att skriva om brott, ond bråd död och passionerad kärlek. Eva Hermansson, som läser Rosen på Tistelön i en inläsning från 1997, är skådespelerska som bland annat arbetat på Norrbottensteatern och  Göteborgs stadsteater. Producent: Monica Lauritzen

Rosen på Tistelön är en av Emilie Flygare-Carléns mest dramatiska romaner och utspelar sig i västkustmiljö och bygger på ett autentiskt rättsfall. Romanen kom ut 1842 och det är intressant att notera att man redan då fick läsare genom att skriva om brott, ond bråd död och passionerad kärlek. Eva Hermansson, som läser Rosen på Tistelön i en inläsning från 1997, är skådespelerska som bland annat arbetat på Norrbottensteatern och  Göteborgs stadsteater. Producent: Monica Lauritzen

Rosen på Tistelön är en av Emilie Flygare-Carléns mest dramatiska romaner och utspelar sig i västkustmiljö och bygger på ett autentiskt rättsfall. Romanen kom ut 1842 och det är intressant att notera att man redan då fick läsare genom att skriva om brott, ond bråd död och passionerad kärlek. Eva Hermansson, som läser Rosen på Tistelön i en inläsning från 1997, är skådespelerska som bland annat arbetat på Norrbottensteatern och  Göteborgs stadsteater. Producent: Monica Lauritzen

Rosen på Tistelön är en av Emilie Flygare-Carléns mest dramatiska romaner och utspelar sig i västkustmiljö och bygger på ett autentiskt rättsfall. Romanen kom ut 1842 och det är intressant att notera att man redan då fick läsare genom att skriva om brott, ond bråd död och passionerad kärlek. Eva Hermansson, som läser Rosen på Tistelön i en inläsning från 1997, är skådespelerska som bland annat arbetat på Norrbottensteatern och  Göteborgs stadsteater. Producent: Monica Lauritzen

Rosen på Tistelön är en av Emilie Flygare-Carléns mest dramatiska romaner och utspelar sig i västkustmiljö och bygger på ett autentiskt rättsfall. Romanen kom ut 1842 och det är intressant att notera att man redan då fick läsare genom att skriva om brott, ond bråd död och passionerad kärlek. Eva Hermansson, som läser Rosen på Tistelön i en inläsning från 1997, är skådespelerska som bland annat arbetat på Norrbottensteatern och  Göteborgs stadsteater. Producent: Monica Lauritzen

Rosen på Tistelön är en av Emilie Flygare-Carléns mest dramatiska romaner och utspelar sig i västkustmiljö och bygger på ett autentiskt rättsfall. Romanen kom ut 1842 och det är intressant att notera att man redan då fick läsare genom att skriva om brott, ond bråd död och passionerad kärlek. Eva Hermansson, som läser Rosen på Tistelön i en inläsning från 1997, är skådespelerska som bland annat arbetat på Norrbottensteatern och  Göteborgs stadsteater. Producent: Monica Lauritzen

Rosen på Tistelön är en av Emilie Flygare-Carléns mest dramatiska romaner och utspelar sig i västkustmiljö och bygger på ett autentiskt rättsfall. Romanen kom ut 1842 och det är intressant att notera att man redan då fick läsare genom att skriva om brott, ond bråd död och passionerad kärlek. Eva Hermansson, som läser Rosen på Tistelön i en inläsning från 1997, är skådespelerska som bland annat arbetat på Norrbottensteatern och  Göteborgs stadsteater. Producent: Monica Lauritzen

Rosen på Tistelön är en av Emilie Flygare-Carléns mest dramatiska romaner och utspelar sig i västkustmiljö och bygger på ett autentiskt rättsfall. Romanen kom ut 1842 och det är intressant att notera att man redan då fick läsare genom att skriva om brott, ond bråd död och passionerad kärlek. Eva Hermansson, som läser Rosen på Tistelön i en inläsning från 1997, är skådespelerska som bland annat arbetat på Norrbottensteatern och  Göteborgs stadsteater. Producent: Monica Lauritzen

Rosen på Tistelön är en av Emilie Flygare-Carléns mest dramatiska romaner och utspelar sig i västkustmiljö och bygger på ett autentiskt rättsfall. Romanen kom ut 1842 och det är intressant att notera att man redan då fick läsare genom att skriva om brott, ond bråd död och passionerad kärlek. Eva Hermansson, som läser Rosen på Tistelön i en inläsning från 1997, är skådespelerska som bland annat arbetat på Norrbottensteatern och  Göteborgs stadsteater. Producent: Monica Lauritzen

Rosen på Tistelön är en av Emilie Flygare-Carléns mest dramatiska romaner och utspelar sig i västkustmiljö och bygger på ett autentiskt rättsfall. Romanen kom ut 1842 och det är intressant att notera att man redan då fick läsare genom att skriva om brott, ond bråd död och passionerad kärlek. Eva Hermansson, som läser Rosen på Tistelön i en inläsning från 1997, är skådespelerska som bland annat arbetat på Norrbottensteatern och  Göteborgs stadsteater. Producent: Monica Lauritzen

Rosen på Tistelön är en av Emilie Flygare-Carléns mest dramatiska romaner och utspelar sig i västkustmiljö och bygger på ett autentiskt rättsfall. Romanen kom ut 1842 och det är intressant att notera att man redan då fick läsare genom att skriva om brott, ond bråd död och passionerad kärlek. Eva Hermansson, som läser Rosen på Tistelön i en inläsning från 1997, är är skådespelerska som bland annat arbetat på Norrbottensteatern och Göteborgs stadsteater. Producent: Monica Lauritzen

Rosen på Tistelön är en av Emilie Flygare-Carléns mest dramatiska romaner och utspelar sig i västkustmiljö och bygger på ett autentiskt rättsfall. Romanen kom ut 1842 och det är intressant att notera att man redan då fick läsare genom att skriva om brott, ond bråd död och passionerad kärlek. Eva Hermansson, som läser Rosen på Tistelön i en inläsning från 1997, är skådespelerska som bland annat arbetat på Norrbottensteatern och  Göteborgs stadsteater. Producent: Monica Lauritzen

Rosen på Tistelön är en av Emilie Flygare-Carléns mest dramatiska romaner och utspelar sig i västkustmiljö och bygger på ett autentiskt rättsfall. Romanen kom ut 1842 och det är intressant att notera att man redan då fick läsare genom att skriva om brott, ond bråd död och passionerad kärlek. Eva Hermansson, som läser Rosen på Tistelön i en inläsning från 1997, är skådespelerska som bland annat arbetat på Norrbottensteatern och  Göteborgs stadsteater. Producent: Monica Lauritzen

Rosen på Tistelön är en av Emilie Flygare-Carléns mest dramatiska romaner och utspelar sig i västkustmiljö och bygger på ett autentiskt rättsfall. Romanen kom ut 1842 och det är intressant att notera att man redan då fick läsare genom att skriva om brott, ond bråd död och passionerad kärlek. Eva Hermansson, som läser Rosen på Tistelön i en inläsning från 1997, är skådespelerska som bland annat arbetat på Norrbottensteatern och  Göteborgs stadsteater. Producent: Monica Lauritzen

Rosen på Tistelön är en av Emilie Flygare-Carléns mest dramatiska romaner och utspelar sig i västkustmiljö och bygger på ett autentiskt rättsfall. Romanen kom ut 1842 och det är intressant att notera att man redan då fick läsare genom att skriva om brott, ond bråd död och passionerad kärlek. Eva Hermansson, som läser Rosen på Tistelön i en inläsning från 1997, är skådespelerska som bland annat arbetat på Norrbottensteatern och  Göteborgs stadsteater. Producent: Monica Lauritzen

Rosen på Tistelön är en av Emilie Flygare-Carléns mest dramatiska romaner och utspelar sig i västkustmiljö och bygger på ett autentiskt rättsfall. Romanen kom ut 1842 och det är intressant att notera att man redan då fick läsare genom att skriva om brott, ond bråd död och passionerad kärlek. Eva Hermansson, som läser Rosen på Tistelön i en inläsning från 1997, är skådespelerska som bland annat arbetat på Norrbottensteatern och  Göteborgs stadsteater. Producent: Monica Lauritzen

Om kultur och humor som livsviktigt socialt smörjmedel. Maja Runeberg är skådespelare vid Norrbottensteatern. Hon tycker att en av de bästa sakerna med att arbeta med teater är att det är som att leva andra människors liv i miniatyr, vilket ger en ständigt ökande insikt om andras livsvillkor. Det ger ny föda till drömmen om att en dag bli en vis gumma. Producent, Anton Bennebrant tankar@sverigesradio.se

Vad gör jobbet jobbigt? Maja Runeberg är skådespelare vid Norrbottensteatern. Hon tycker att en av de bästa sakerna med att arbeta med teater är att det är som att leva andra människors liv i miniatyr, vilket ger en ständigt ökande insikt om andras livsvillkor. Det ger ny föda till drömmen om att en dag bli en vis gumma. Producent, Anton Bennebrant tankar@sverigesradio.se

Att sitta där och bara vara. Det är inte så lätt minsann. Den här tanken spelades in i april vid Staffan Westerbergs köksbord i Uppsala. Staffan Westerberg är skådespelare, regissör och författare. Redan som barn intresserade han sig för teater och skådespeleri, och med hjälp av bland annat kartonger, ficklampor och målad dekor av allehanda slag skapade han sin egen teater där han satte upp olika pjäser och operetter han sett på Riksteatern. Staffan har varit engagerad vid Dramaten, Stockholms Stadsteater, Norrbottensteatern, Uppsala Stadsteater och på Brunnsgatan Fyra. Han är bland mycket annat känd för sitt nyskapande barnprogram Vilse i pannkakan från 70-talet och otaliga teater-, film- och tv roller och manus. Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se

Visst går det att lära gamla hundar nya konster. Maja Runeberg är skådespelare vid Norrbottensteatern. Hon tycker att en av de bästa sakerna med att arbeta med teater är att det är som att leva andra människors liv i miniatyr, vilket ger en ständigt ökande insikt om andras livsvillkor. Det ger ny föda till drömmen om att en dag bli en vis gumma. Producent, Anton Bennebrant tankar@sverigesradio.se

Jag sitter och tittar i en spegel när jag skriver det här. Maja Runeberg  är skådespelare vid Norrbottensteatern. Hon tycker att en av de bästa sakerna med att arbeta med teater är att det är som att leva andra människors liv i miniatyr, vilket ger en ständigt ökande insikt om andras livsvillkor. Det ger ny föda till drömmen om att en dag bli en vis gumma. Producent, Anton Bennebrant tankar@sverigesradio.se

Man vet inte allt om sina föräldrar. Den här tanken spelades in i april vid Staffan Westerbergs köksbord i Uppsala. Staffan Westerberg är skådespelare, regissör och författare. Redan som barn intresserade han sig för teater och skådespeleri, och med hjälp av bland annat kartonger, ficklampor och målad dekor av allehanda slag skapade han sin egen teater där han satte upp olika pjäser och operetter han sett på Riksteatern. Staffan har varit engagerad vid Dramaten, Stockholms Stadsteater, Norrbottensteatern, Uppsala Stadsteater och på Brunnsgatan Fyra. Han är bland mycket annat känd för sitt nyskapande barnprogram Vilse i pannkakan från 70-talet och otaliga teater-, film- och tv roller och manus. Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se

Mammas liv gick inte att rädda, men hon fick flyga genom Lapporten. En sådan himmelsfärd är att önska för oss som bor kvar på jorden. Staffan Westerberg är skådespelare, regissör och författare. Redan som barn intresserade han sig för teater och skådespeleri, och med hjälp av bland annat kartonger, ficklampor och målad dekor av allehanda slag skapade han sin egen teater där han satte upp olika pjäser och operetter han sett på Riksteatern. Staffan har varit engagerad vid Dramaten, Stockholms Stadsteater, Norrbottensteatern, Uppsala Stadsteater och på Brunnsgatan Fyra. Han är bland mycket annat känd för sitt nyskapande barnprogram Vilse i pannkakan från 70-talet och otaliga teater-, film- och tv roller och manus. Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se

Jag är hänvisad till att sitta nuförtiden, ofta i morgonrock. Det är ganska okej. Staffan Westerberg är skådespelare, regissör och författare. Redan som barn intresserade han sig för teater och skådespeleri, och med hjälp av bland annat kartonger, ficklampor och målad dekor av allehanda slag skapade han sin egen teater där han satte upp olika pjäser och operetter han sett på Riksteatern. Staffan har varit engagerad vid Dramaten, Stockholms Stadsteater, Norrbottensteatern, Uppsala Stadsteater och på Brunnsgatan Fyra. Han är bland mycket annat känd för sitt nyskapande barnprogram Vilse i pannkakan från 70-talet och otaliga teater-, film- och tv roller och manus. Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se

Född 1973 i Spånga i Stockholm och utbildad på Teaterhögskolan i Krakow och på Dramatiska Institutet i Stockholm och har frilansat som regissör sedan 2001. Natalie Ringler har bland annat jobbat på Dramaten, Folkteatern i Göteborg, Malmö Stadsteater, Norrbottensteatern och Stockholms Stadsteater. Hon har regisserat i Warszawa och gjort flera uppsättningar på Teater Galeasen i Stockholm. En uppsättningarna på Teater Galeasen är Vår klass 2013 av Tadeusz Slobodzianek, 2013. En uppsättning som beskrivits som en avTeater Galeasens största framgångar någonsin. Vår klass gjordes också i en radioversion för Radioteatern i P1 2015. Natalie Ringler fick Medeapriset år 2014.  Senaste uppsättningen signerad Natalie Ringler var Utopier av Erik Uddenberg på Folkteatern i Gävleborg.

Teatern ska ut till folket. Det var drivkraften och politiken bakom den första länsteatern, Norrbottensteatern, en teater som skulle turnera och vara nära sin publik. 1967 reste dåvarande rektorn för scenskolan i Malmö, Georg Fant, upp till Luleå för att bli Norrbottensteaterns första chef. Med sig hade han en hel avgångsklass teaterelever som tillsammans med ytterligare några skådespelare bildade den första ensemblen. Idag finns det 21 läns- eller regionteatrar i landet som lever på allt magrare budgetar, men ändå levererar allt från barnteater till musikaler och tragedier. Ett reportage av Helene Alm.

Regissören Kia Berglund som också är konstnärlig ledare för Teater Giljotin i Stockholm gästar Anneli Dufvas studio. Berglund är bland annat känd för att ha introducerat den norske dramatikern Jon Fosse i Sverige. Kia Berglund är regissör, dramatiker och konstnärlig ledare för Teater Giljotin i Stockholm, som hon varit med och drivit sedan 1989. Kia Berglund föddes 1962 i Västerås. Hon studerade på Teaterverkstan i Stockholm i mitten av 80-talet, en förberedande teaterutbildning, och redan 1989 grundade hon Teater Giljotin tillsammans med kompositören Rikard Borggård. Hon har regisserat mycket på Giljotin men hon har också jobbat på Göteborgs Stadsteater, Dramaten, Norrbottensteatern och Uppsala Stadsteater. Och hon är dramatiker. Berglund har till exempel skrivit pjäsen Älskade, som hade premiär 2007, med Reuben Sallmander och Sara Sommerfeld i rollerna och hon stod bakom den två dygn långa och mycket experimentella uppsättningen Bli en dåre år 2011. Den första pjäs av Jon Fosse som hon satte upp var Barnet. Det har sedan blivit en rad Fosseuppsättningar genom åren och just nu är hon aktuell som regissör till Fosses Någon kommer att komma på Teater Giljotin.

"Numera presenterar jag mig som koreograf, kompositör och regissör säger Birgitta Egerbladh som också är musiker och dansare. Denna scenens mångsysslare från Umeå intervjuas av Anneli Dufva. Sedan 80-talet har Birgitta Egerbladhs dansteaterföreställningar spelats på många av landets scener och haft stor framgång hos både publiken och kritiken. Birgitta Egerbladh föddes 1956 i Umeå. Som tonåring skrev hon teatermusik och jazzmusik. Hon studerade sedan på Danshögskolan 1978-1980 och efter det arbetade hon som koreograf på bl a Stockholms Stadsteater, Kungliga baletten, Göteborgsoperans balett, Norrbottensteatern och Moderna Dansteatern.  Hon har gjort 30-talet egna dansverk och solon och hon har haft stor framgång med sina dansteaterföreställningar där ett samarbete med dramatikern Barbro Smeds på 80-talet var viktigt och där hon senare använt sig av texter från författare som Tjechov, Strindberg och nu senast Lars Norén i Norénhotellet, som spelats under hösten 2017, på Helsingborgs Stadsteater. Hon har också bland annat jobbat på Folkteatern i Gävle, på Uppsala Stadsteater, på Stockholms Stadsteater och på Dramaten. Hon har samarbetat med humorgruppen Klungan; uppsättningen Det är vi som är hemgiften blev uttagen till teaterbiennalen år 2009. Birgitta Egerbladh var den första koreograf som fått Svenska Dagbladets Thaliapris och hon är också hedersdoktor vid Umeå Universitets humanistiska fakultet.

Född i England, bosatt i Sverige, har fått fina utmärkelser för sitt banbrytande teaterarbete. Josette Bushell Mingo är skådespelare och regissör och konstnärlig ledare för Tyst teater vid Riksteatern som gör teater på teckenspråk. Hon är född 1964 i London, utbildad på Barking College of Technology och hon var därefter verksam som skådespelare med avantgardegruppen Kaboodle. År 2000 nominerades hon till Laurence Olivier-priset för rollen som Rafiki i musikaluppsättningen av Lejonkungen, men hon har även arbetat på The Royal Shakespeare Company och 2006 tilldelades hon utmärkelsen Officer of the Order of the British Empire. Sedan år 2004 bor Josette Bushell Mingo i Sverige,  och sedan 2005 är hon konstnärlig ledare på Tyst teater. För Tyst teaters räkning har hon regisserat både i Kanada och i Norrbotten, där hon samarbetat med Samiska teatern, Norrbottensteatern och Tornedalsteatern. För Riksteatern har hon bland annat regisserat den mycket lovordade uppsättningen av En druva i solen av Lorraine Hansberry. Och just nu turnerar hon i Sverige med Nina a story about me and Nina Simone en uppsättning som är ett samarbete mellan the National Theatre och the Unity Theatre i England och Riksteatern och som framförs på engelska. 

Nya chefen vid Uppsala stadsteater ger kvinnorna plats på scenen. Petra Brylander är skådespelare, regissör och teaterchef född 1970 i Kalix. Redan i ungdomen började hon arbeta som statist på Norrbottensteatern i Luleå, innan hon utbildade sig till skådespelare på Teaterhögskolan i Malmö 19921995. Efter det har hon arbetat på Helsingborgs stadsteater, Dramatiska teaterkompaniet i Malmö och sedan 2001 på Malmö stadsteater, där hon haft stora roller i bland annat Revisorn, Antigone och Så tuktas en argbigga. (Under 2007 gjorde hon där också monologen Livet kom så plötsligt, vilken porträtterar en kvinna med Aspergers syndrom.) Petra Brylander har även gjort dussintalet roller på film och tv. 2007 blev Petra Brylander chef för Malmö stadsteater, och från och med augusti år 2016, är hon chef för Uppsala stadsteater. 

JOHAN ULVESON om teatern som en frizon, om konsten att spela komedi och om den omdebatterade uppsättningen av "Samtal före döden", där han spelar Adolf Eichmann. Johan Ulveson är född 1954 i Stockholm, studerade på scenskolan i Malmö och arbetade sedan i flera år på Norrbottensteatern. Han fick sitt genombrott i Gogols Revisorn på Boulevardteatern, men har också arbetat på scenen på Dramaten, Oscars, Vasan, Göteborgs Stadsteater och Stockholms Stadsteater där man just nu kan se honom i Samtal före döden, där han spelar Adolf Eichmann. Denne mångsidige man gjort väldigt mycket tv: Lorry, Ture Sventon, c/o Segemyhr, Björnes Magasin och revy som Tingel tangel på Tyrol och Knäpp igen! på Cirkus.    

Staffan Göthe intervjuas av Anneli Dufva om sin moderna klassiker En Uppstoppad Hund och om hur förebilden Carl Jonas Love Almqvist upphävde gränserna mellan högt och lågt, buskis och poesi. Staffan Göthe, född 1944 i Luleå,  har varit verksam som både skådespelare och regissör på bland annat Folkteatern i Göteborg, Folkteatern i Gävle, Dramaten, Norrbottensteatern, på film och i olika tv-serier.  I julhelgen kunde man se honom i tv-serien Gentlemen. På 1970-talet var han rektor för, och senare även professor, på Teaterhögskolan i Malmö. I programmet talar Staffan Göthe om den omvälvande tid 70-talet var i svensk teater och om hur han kom att bli dramatiker fast han egentligen aldrig tänkt sig det. Han har skrivit 30-talet pjäser genom åren där den allra mest kända är En uppstoppad hund, som ofta kallats för ett svenskt nationaldrama. Andra har titlar som Den gråtande polisen, Den feruktansvärda smällen, La Strada del amore, Den perfekta kyssen, Ett lysande elände och nu senast En slavisk dans, som spelades på Länsteatern i Örebro och på Västmanlands teater under hösten 2015. En uppstoppad hund i regi av Olof Hanson är spelåret 2015/16 aktuell på Stockholms Stadsteater.

Humor och skratt, det är den röda tråden i Helene Alms annandagsmorgon i P1. Vilken funktion fyller den politiska humorn idag? Hur ser den judiska humortraditionen ut, och vem kan skämta om vad? Är farsen missförstådd? Skratt som företagsidé, vad är tanken bakom det? Våra gäster i annandagsstudion: Bo Renberg, retoriker och illustratör med mängder av politiska satirteckningar i bagaget. Ronn Elfors Lipsker, komiker, skådespelare och specialist på den judiska humortraditionen. Har bland annat satt upp föreställningarna Judarna måste va tokiga och Sikta mot Davidsstjärnorna. Susanne Sznajderman-Rytz, lingvist och ordförande i Sveriges Jiddischförbund, som anordnat judiska humorkvällar i Göteborg. Jan Bylund, en av Västerbottens mest kända komiker, och numer även författare. Högaktuell med den negativa självhjälpsboken Den lyckliga pessimisten – varför negativt tänkande är positivt. Pia Huss, erfaren teaterkritiker, som i många år recenserat mängder av komedier för bland annat Dagens Nyheters räkning. Frej Lindqvist, skådespelare, regissör och författare med en förkärlek för fars och komedi. Har ett långt teaterliv bakom sig, bland annat på Norrbottensteatern, Sveriges Television och Åbos svenska teater. Sandra Ilar, komiker och poet, med en humor som kännetecknas av svart satir med såväl absurda som filosofiska inslag. Är även en av grundarna av tävlingen SM i ordvits. Nour el Refai, den ständigt aktuella komikern och skådespelaren som gjort allt från melodifestivalen och sommarprat till Beck, Morgonpasset och Raw Comedy. Hör dessutom Soran Ismail och Magnus Betnér om hur rolig den svenska politiken är just nu. Följ också med när vi provar olika skrattövningar tillsammans med skrattspecialisten Lena Dur Högnelid. Programledare: Helene Alm Producent: Elina Perdahl

Maja Runeberg är skådespelare och arbetar vid Norrbottensteatern i Luleå. Hon tycker att en av de bästa sakerna med att arbeta med teater är att det är som att leva andra människors liv i miniatyr, vilket ger en ständigt ökande insikt om andras livsvillkor. I Vid dagens slut reflekterar Maja kring makt och hur den används. Musik: Fawn med Tom Waits Producent Ragnhild Herminge

Vad kan och bör en utrikesminister säga när det gäller dom fängslade svenska journalisterna i Etiopien? Några kräver nu Carl Bildts avgång på grund av hans egna intressen i regionen men framför allt på grund av vad han har sagt i ämnet. Finns det en tydlig rangordning bland journalister som jobbar i farliga områden som påverkar vårt engagemang för dom? Hör Jonas Nordling, ordförande Journalistförbundet, frilansjournalisten Urban Hamid och Christian Holm (M), ledamot i utrikesutskottet. Den välkända Norén-pjäsen "Natten är dagens mor" är aktuell både Norrbottensteatern i Luleå och på Dramaten i Stockholm. Hör dom som spelar den alkoholiserade fadern i respektive uppsättning: Margareta Gudmundsson och Örjan Ramberg. Dagens bisittare: Dilsa Demirbag-Sten.

I Ekot har vi kunnat höra att var tredje kvinna som jobbar inom svensk teater och film har blivit sexuellt trakasserad. Värst drabbade är kvinnliga skådespelare. Nästan varannan svarar ja på frågan om de blivit sexuellt trakasserade. I Nya Vågen diskuterar vi scenkonstens arbetsvillkor och vad det gör med de människor som arbetar där. Brytpunkten mellan det manliga geniets gränslöshet och arbetsmiljönormerna i samhället. Mellan att vara utåtagerande yrkesmässigt och sen återgå till någon slags normalitet i relationerna till sina kollegor. Går det att ändra på teaterns kultur? Bli av med vurmen av det manliga geniet? Göra om yrkesrollerna? Och hur tar man som arbetsledare i de här frågorna? Hur skapar man ett klimat där trakasserier inte längre tolereras? I studion: Linus Tunström, chef Uppsala Stadsteater, Karin Engberg, chef Norrbottensteatern, Ulla Lidholm, ensemblechef Stockholms Stadsteater och Tanja Lorentzon, skådespelare och talesperson för artistklubben på Dramaten. Vi har också läst Susanna Alakoskis nya roman Håpas du trifs bra i fengelset, som kommer fyra år efter debuten med Augustprisbelönade Svinalängorna. Håpas du trifs bra i fengelset handlar om ett syskonpar som i skuggan av ett missbruk på en gång slits isär och klistras samman. I studion: Björn Wiman, kulturchef Expressen och kulturredaktionens Marie Lundström. Programledare: Naila Saleem.