Podcasts about ann j

Ann Jäderlund (f. 1955) er én af Nordens fineste digtere - men hun er også én af de mest glemsomme, for hun efterlod sine helt nye digte i bussen (uden at have taget en kopi...). I dagens program får du et eksklusivt interview med den svenske forfatter, hvis gennembrudsværk, 'Som engang har været eng' (1988) nu udkommer på dansk. Redaktør, Oskar Fehlauer er i studiet og fortæller om Ann Jäderlund - og så får du selvfølgelig også svar på, om Jäderlunds digte er dukket op igen - eller om flere års arbejde stadig rejser rundt i den kollektive transport. Vært: Nanna Mogensen.

Internationell författarscen 25 januari 2007.

Puzsér Róbert, Horváth Oszkár, Kovács 4 Zoli

Puzsér Róbert, Horváth Oszkár, Kovács 4 Zoli

Är den deprimerade människan smartare än den lyckliga? Lars Hermansson reflekterar kring det filosofiska självmordet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Varför är den gode dum, den onde klok, varför är allting en trasa? undrar berättaren i Carl Jonas Love Almqvists satiriska stycke Ormus och Ariman. Det är han inte ensam om. Föreställningen om godheten som enkel och lite korkad och ondskan som komplex och intelligent, har djupa rötter till åtminstone bibeln, tänk till exempel Guds lamm å ena sidan, och ormen i paradiset å den andra, den illistiga varelse som förleder Adam och Eva att äta av kunskapens frukt på gott och ont. Innan dess fanns ingen synd, all ondska var samlad på enda plats, hos djävulen och hans anhang. Men i och med det där äpplet gavs vi möjligheten att välja gott eller ont, oskuld eller erfarenhet, gud eller djävulen.Det finns en uppsjö kulturprodukter, från ormen i Första Mosebok till Jokern i Batman som reproducerar motsatsparet korkad godhet/smart eller kanske übersmart ondska. I förlängningen av tankefiguren finns föreställningen om att intelligens, i synnerhet den ondskefulla förstås, leder till olycka. Annars vore ju allt verkligen en trasa. ”Dumm sein und arbeit haben, das ist Glück”, som den tyske poeten Gottfried Benn skrev, alltså ”Lycka, det är att vara dum och ha ett jobb”.De som är intelligenta nog att vara missnöjda med sakernas tillstånd, förtvivlade, olyckliga, kanske till och med ondskefulla – för att kompensera för den olycka de måst utstå, inbillad eller ej – sådana vimlar det av i böcker, teveserier och filmer. De godmodiga och hyfsat nöjda däremot anses inte lika intressanta.Därför är den engelske regissören Mike Leighs film Happy go Lucky från 2008 intressant, den handlar om en ung tjej, Poppy, spelad av Sally Hawkins, som tar tillvaron med en klackspark, och inte har särskilt höga förväntningar på livet, vilket stör somliga i hennes omgivning. Hon trivs med jobbet som lärare, dansar gärna, går på puben, skrattar ofta och högt, ibland blir hon beklämd av andras olycka, men det rinner av henne. Hon har ett starkt rättvisepatos, men hon är ingen revolutionär, hon jobbar på utan större åthävor, och är, verkar det, hyfsat lycklig. Dum? Nej, hon går kanske inte runt och strör citat omkring sig, men hon är en fena på att lösa konflikter, både privat och i arbetslivet, och på att sprida glädje, till de som har vett att ta emot den, vilket inte alla har, och kanske är det det som är filmens sensmoral. Att EQ och IQ inte riktigt förstår varandra.Poppy har sin antites i Johnny, huvudpersonen i Mike Leighs genombrottsfilm, Naked från 1993, om en ung, arbetslös, och till synes beläst solipsist som driver runt och lever på andra och frenetiskt argumenterar för att livet är meningslöst. Är han smartare än Poppy, ser han tillvaron klarare? Det förblir oklart i filmen. Han går runt och säger sådant som: ”You might have had the happiest moment in your fucking life, and all you have to look forward to is sickness and pervertry”. Jaja, men det kan ju också vara tvärtom, att det lyckligaste ögonblicket i livet ligger framför en. Jonnys svartsyn är inte intellektuellt övertygande, och inte heller särskilt intelligent.För det är ju inte den intellektuella stringensen eller briljanta samtidsanalysen som gör att vi lyssnar till Dostojevskijs källarman eller Becketts och Thomas Bernhards gnällspikar. Det är för måttlösheten, för att de vägrar vara resonliga i sin svartsyn, för att de beter sig som arga treåringar med en professors ordförråd. Det är klart att det ligger en del i vad de säger, inte minst idag, klimatkris, krig och fattigdom, och dö ska vi också, utan att förstå varför vi kom hit från början. ”Varför är vi inte i paradiset”, lyder mottot till en av Ann Jäderlunds böcker. ”Varför är vi inte i helvetet?” kunde man lika gärna fråga. För de flesta av oss är ju inte det, trots allt, annat än tillfälligt. Poppys livsglädje är filosofiskt sett lika befogad eller obefogad som Jonnys nihilism. Och inte mindre intelligent.En av de mer övertygande i skaran av litterära kverulanter är Alicia Western, huvudperson i det som kom att bli Cormac McCarthys sista roman, Stella Maris. Alicia är ett ungt mattegeni som redan som tonåring umgås med den internationella forskareliten inom kvantmekanik, och som dryga tjugo år gammal tar livet av sig av filosofiska skäl, skäl som hon redogör för inför en terapeut på en psykiatrisk klinik där hon lagt in sig, inte för att få hjälp, utan för att umgås med en av de inlagda hon fattat tycke för vid en tidigare vistelse på kliniken.Alicia är mindre aggressiv än Johnny, mer vältalig och beläst, men lika bottenlöst förtvivlad. Av filosofiska skäl är hon noga med att inskärpa, hon är inte deprimerad. Fan tro´t. Romanen är andra delen i en diptyk, där den första utgörs av Passageraren, i vilken Alicias brors historia berättas. Även Bobby, som brorsan heter, är, liksom alla i familjen, ett mattegeni – inte ett lika stort som lillasystern, vilket, helt enligt den logik denna essä undersöker, gör honom lite mindre olycklig; han lyckas utveckla vänskaper, odla en annan och annan kärleksrelation, ha ett jobb.Bägge syskonen är sympatiska. De har inte vänt sina livsbesvikelser utåt, som Jonny i Mike Leighs film. De är artiga, belevade, någorlunda hela och rena för det mesta, och det som framför allt skiljer dem från deras olycksbröder och enstaka systrar bland kulturhistoriens lamentörer, är att de har skådat tillvarons meningslöshet ändå ned på kvarknivå. Kvarkarna har så fåniga namn, säger Alicia till terapeuten: ”Toppkvark och bottenkvark. Uppkvark och nerkvark. En positron består av två uppkvarkar och en nerkvark. En neutron av två nerkvarkar och en uppkvark. Allt funkar. Ingen vet riktigt hur.” Och det är det som plågar henne så, att det stora ovetbara är just det, ovetbart. ”Verkligheten är i bästa fall en kollektiv magkänsla”, säger hon.Och sedan tar hon alltså livet av sig.Albert Camus berättar i Myten om Sisyfos om en fastighetsdirektör som förlorat sin dotter, och hur denna händelse hade citat ”underminerat honom”, vilket leder fram till hans självmord. ”Att börja tänka”, skriver Camus lite senare, ”är detsamma som att börja bli underminerad.” Jag kan förstå fastighetsdirektören, men jag förstår inte Camus. Jag tror inte på det filosofiska självmordet. Jag tror det är en litterär konstruktion. Folk tar livet av sig för att de är deprimerade, och inte kan se någon väg ut ur depressionen, för att de upplever livet som meningslöst, inte för att de tagit del av smarta argument. Alicia Western har en liten låtsaskompis som besöker henne i hennes rum ibland. En glåmig novemberdag står han och slötittar ut genom fönstret och säger: ”Livet. Vad kan man säga? Det är inte för alla.” Inget vidare skarpt argument, men för den som länge känt att allt är en trasa, kan en sådan replik vara en utlösande faktor.Lars Hermansson, författare och kritiker

I avsnitt 4 av Podden Autism pratar vi om daglig verksamhet. Tillsammans med en panel bestående av Ann Jönsson (utredare på Socialstyrelsen), Pär Lönnborg (verksamhetschef och samordnare på Cedergruppen) och Pia Ekesand (deltagare på Cedergrupens dagliga verksamhet) svarar vi på frågor om vad daglig verksamhet är, varför det är en viktig insats och hur den dagliga verksamheten kommer se ut i framtiden. Podden Autism görs av Autism Sverige och produceras med stöd från Svenska Postkodlotteriet.  Länkar som nämns i avsnittet: https://www.autism.se/skola-och-sysselsattning/daglig-verksamhet/ https://www.socialstyrelsen.se/kunskapsstod-och-regler/omraden/funktionshinder/daglig-verksamhet-lss/ https://cedergruppen.se/

Då kör vi? Den åttonde delen i vår serie om skiljetecken handlar om det som symboliserar vår undran och stora ensamhet. Olof Åkerlund reflekterar över frågetecknet i ljuset av Emily Dickinsons poesi. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ursprungligen publiceras den 16 maj 2019.En gång för länge sedan i det forna Galiléen stod en ung kvinna inför en svår uppgift. Hon hade varit borta från sin trolovade på resa i några månader och under den tiden blivit gravid. Och nu skulle hon berätta för honom. Lyckligtvis så hade hon inte direkt varit med någon annan, men det gjorde knappast själva avslöjandet enklare. Han måste ha sett ut som ett frågetecken, hon som ett semikolon blinkande med ett ansträngt leende på läpparna.En sisådär 2013 år senare inträffade en historiskt sett mindre betydelsefull händelse när den svenska tidskriften Språktidningen anordnade en omröstning för att utse det främsta skiljetecknet; och eftersom folk som rangordnar skiljetecken gärna vill vara lite märkvärdiga, så vann så klart semikolon följt av tankstreck, medan frågetecknet kom näst sist, med fem procent av rösterna, obesegrat endast av parentes och kolon.Och det säger nog något om frågetecknets svaga ställning, både i allmänhet och inom litteraturen. Visst funkar det fint i barnbokstitlar som Var är min syster? Vem ska trösta knyttet? Och Vem har bajsat på mitt huvud? Och i genrelitteratur som Do androids dream of electric sheep? Liksom i en och annan kommersiell bästsäljare som Whats eating Gilbert Grape? Eller i putslustig populärvetenskap: Fiser fiskar? Varför har män bröstvårtor?Men när det kommer till poesin blir frågetecknet mer sällsynt, även i undrande titlar som Eva-Stina Byggmästars men hur små poeter finns det egentligen och Ann Jäderlunds Vad hjälper det en människa om hon häller rent vatten över sig i alla sina dagar. Lysande undantag är Stig Larssons Wokas lax? Och i en klass för sig: Ulf Karl Olov Nilssons poesibok från 2013 vars själva titel är ett frågetecken, och i vilket man kan få ta del av djuplodande funderingar som Vad är utmärkande för en handling? och Är poeter bättre på poesi än psykologer på psykologi?.Det finns något humoristiskt i frågetecknets definitiva karaktär. Men också något allvarligt.Just Ann Jäderlund använder faktiskt frågetecken innanför pärmarna i boken med det långa namnet, som i den självlysande frågan Varför är vi inte i Paradiset?En poet som faktiskt befann sig i paradiset var amerikanska Emily Dickinson, som översatts tills svenska av just Jäderlund. I en dikt målar hon upp en bild av naturen som sin motsvarighet till kyrkan och avslutar med att konstatera att i stället för att komma till himmelriket till sist, går hon dit hela tiden. Men paradiset har som bekant alltid en orm som rasslar i buskarna.Dickinson var skeptisk till att låta sina dikter gå i tryck och det är lätt att förstå varför. Det knappa dussin poem som publicerades anonymt under hennes levnad, utsattes för misshandel av redaktionella petmånsar, åtlydande dåtidens gudomliga regelverk för interpunktion. Rader bröts om, skiljetecken byttes ut.Ett särskilt smärtsamt fall gäller dikten A narrow fellow in the grass, som Springfield Daily Republican lät trycka på Alla hjärtans dag 1866 med den prosaiska titeln The snake  ormen. Redan där kan man känna rysningen från sovrummet på andra våningen av huset Homestead, i Amherst, Massachusetts poetens föredragna tillhåll. Men titeln är bara början på problemen.Emily Dickinson älskade tankstreck dash på engelska som hon fällde ner som vägbommar i sina dikter Dash! Dash! Dash! de dirigerar om trafiken, höjer och sänker farten, och belyser utvalda passager tankstrecken fyller kort sagt alla funktioner som övriga skiljetecken brukar göra och mer därtill.Men på tredje raden hade tidningsredaktörerna i all sin vishet placerat ett frågetecken. Och trots att de gjorde ett flertal andra ovälkomna ingrepp så var det just detta tillägg som gjorde Dickinson verkligt beklämd.Frågetecknet var inte en vägbom utan en återvändsgränd.Nu kunde orden Did you not enbart knytas till de föregående You may have met him och inte längre sikta framåt mot His notice sudden is.A narrow fellow in the Grass handlar på ytplanet om just en orm som rör sig genom gräset, så långt hade redaktörerna på Springfield Daily Republican rätt. Och även om skiljetecknet var okänsligt placerat, så är dikten som gjord för att någonstans hysa ett frågetecken. För vad är ett frågetecken om inte en orm som slingrar sig? Eller en daggmask som bitits itu av en fågel, som i A Bird came down the Walk en annan av Dickinsons dikter.Vid närmare eftertanke så är nog båda de där liknelserna lite för mjuka på något vis. Ett frågetecken är som sagt något definitivt, halva tecknet sammanfaller ju faktiskt med ett utropstecken. Jag vill nog snarare likna det vid en skruvkrok, på vilken man kan hänga upp sin undran för allmän beskådan. Att sätta ut ett frågetecken är att blotta sig. Antingen genom att visa sin okunskap eller genom sälla sig till en av alla de där banala människor som kräver klara svar från ett kallt och likgiltigt universum. Vad är meningen med livet? Varför är det alltid fullbokat i tvättstugan?I en senare version av sin dikt infogade Emily Dickinson faktiskt ett frågetecken, men då redan efter tredje radens första halva You may have met him?, något som i strikt mening inte är en fråga. Och så där fungerar det ju även i det messande vardagsspråket, vi påstår saker med frågetecken och frågar med punkt. Och risken för missförstånd är så gott som obefintlig. En fråga visar sig i ordföljden och i förekomsten av vissa frågepronomen eller adverb som vem, hur och varför.Det finns inget svar, men våra frågor och vår längtan får mysteriet att lysa upp.Men när frågetecknet utelämnas efter en fråga i poesin så måste det vara betydelsebärande. Det kan handla om att behålla flödet, att skapa mångtydighet, men kanske har det också ibland att göra med en rädsla för att blotta sig, bli banal. Det kan också ha att göra med en viss uppgivenhet, att man inte väntar sig ett svar på de stora frågorna.Gud står inte att finna skriver Emily Dickinsons, även om hennes syn på varken kristendom eller religion inte är fullt så enkel att reda ut som det kanske framstår. Nog finns det hos henne ett sökande efter tillvarons djup som skulle kunna kallas religiöst. Men hon såg ner på de tvärsäkra och deras ritualer och skrev, om jag fortsätter att likställa henne med sitt diktjag, att hon helgade sabbaten genom att stanna hemma, i en dikt som avslutas med tidigare nämnda vers om himmelriket på jorden. Tro är ett finurligt påhitt, heter det på ett annat ställe. Kanske var hon som antytts här och av henne själv en hedning, som såg den förtrollade naturen och tillvarons mysterier med klar, förundrad blick. Att vara mänsklig var för henne, med filosofen Glenn Hughes ord, att vara frågan. Det finns inget svar, men våra frågor och vår längtan får mysteriet att lysa upp.En frågande varelse, det är ingen dum beskrivning av vårt grubblande släkte. Men för att på allvar ge uttryck för vår längtan och desperation behöver vi också själva tecknet för vår undran.Och det ekar i en av våra allra mest smärtsamma frågor som nu för oss tillbaka i tiden och till inledningen av denna essä. Det gälla ropet från korset. Det är ingen mindre än Gud, avklädd och hånad, som för ett skälvande ögonblick har förlorat tron på sig själv: Varför har du övergivit mig?Olof Åkerlund, medarbetare på kulturredaktionen och producent för OBS

Feeling that loss has destroyed your world? Join Dr's Gloria and Heidi Horsley and bereaved parent, Dr. Ann J. Clark to learn how great loss can provide the opportunity to […] The post Ann J Clark: Recovering Your Authentic Self appeared first on Open to Hope.

Today's guest is Ann J. Clark PhD, RN. Ann will explain and explore with us past life regression, soul's contracts, soul committees, the spirit realm and life between life hypnosis, as well as her latest book, Healing from Great Loss; Facing Pain and Grief to Recover Your Authentic Self. Ann retired early from an academic and research career, most recently at the University of Alabama at Birmingham, to go into private practice. Her main focus is stress management and spiritual health. She holds a PhD from the University of Chicago and the following certifications;Hypnotherapy from the Association of Clinical HypnosisPast Life Regression  from the Brian Weiss InstituteLife Between Lives from the Michael Newton InstituteIt is an inspiring, moving and fascinating conversation you will not want to miss!You can reach her at hypnoannclark@gmail.com or visit her website at www.birminghamhypnosis.com.

Barn med funktionsnedsättning riskerar i högre grad att utsättas för våld än andra barn. Vi träffar Ann Jönsson som är utredare på Socialstyrelsen. Hon arbetar för att öka kunskapen om hur våldet ser ut och hur det kan upptäckas. Viktig kunskap, inte minst för alla som möter barn i sitt yrke.

Caroline vill veta varför man skriver och har därför läst Michel Houellebecqs ”Hålla sig vid liv”. Liv tycker Caroline motsvarar hans författarideal. Podden undrar också över hur man kunde hitta det obegripliga i Ann Jäderlunds poesi.

Jak social media wpłynęły na postrzeganie skóry i codziennej pielęgnacji. Czy rzeczywiście wszystkie trendy, które widzimy na TikToku, Instagramie czy YouTubie są warte kopiowania? Czy potrzeby każdej skóry są takie same? Jak czytać sygnały, które wysyła nam nasza skóra i na nie odpowiadać? Dlaczego warto stosować dermokosmetyki? Jak powinna wyglądać poranna i wieczorna rutyna? W rozmowie z dr Anną Jędrowiak, dermatologiem oraz aktorką Ulą Dębską, porozmawialiśmy o skórze wrażliwej i skłonnej do alergii, która dotyczy coraz większej ilości Polek. 

Our pastors wife, Ann J. was in the library to share about motherhood. Ann has been a mother, a single mother, a step-mother, a daughter in-law, a mother-in law, and now a grandmother- such a wonderful conversation about motherhood.

Första rad: Nätterna är också vita Uppläsning: Ann Jäderlund Diktsamling: "djupa kärlek ingen" Bonniers, 2016Musik Andreas Utnem: CredoExekutör Andreas Utnem, piano, Trygve Seim, saxofon

Ann J. Clark – Healing From Great LossAired Thursday, January 13, 2022, at 5:00 PM PST / 8:00 PM ESTLoss is a natural part of living in our human form. So many of us have lost loved ones and dear friends since the onset of the pandemic, but many have experienced great loss throughout life. Great loss is our soul's invitation to return to the purpose we have set for this life after we have lost our way. My guest this week on Vox Novus, Ann J. Clark, experienced great loss after the transition of her adult daughter, Stefani. This set her on a quest to look for the gift in life's difficult and challenging experiences. Ann J. Clark, PhD, RN, is a retired professor and nurse, now practicing as a spiritual hypnotherapist, Michael Newton Institute “Life Between Lives” facilitator, and Soul advocate. Her website is http://birminghamhypnosis.com/ and she joins me this week to share her path and new book, Healing From Great Loss: Facing Pain and Grief to Recover Your Authentic Self.Visit the Vox Novus Show Page https://omtimes.com/iom/shows/vox-novus/Connect with Victor Fuhrman at http://victorthevoice.com/#AnnJClark #HealingFromGreatLoss #VoxNovus #VictorFuhrmanSubscribe to our Newsletter https://omtimes.com/subscribe-omtimes-magazine/Connect with OMTimes on Facebook https://www.facebook.com/Omtimes.Magazine/ and OMTimes Radio https://www.facebook.com/ConsciousRadiowebtv.OMTimes/Twitter: https://twitter.com/OmTimes/Instagram: https://www.instagram.com/omtimes/Linkedin: https://www.linkedin.com/company/2798417/Pinterest: https://www.pinterest.com/omtimes/

Come Alive Again After Enduring A Great LossGreat loss turns your world upside down and steals your sense of security, leaving you devastated and confused. However, through healing, it can turn into an opportunity to become your authentic self and achieve renewed joy and fulfillment in your life.Written from the perspective of Dr. Michael Newton's Life between Lives work, Healing from Great Loss shares dozens of inspiring stories from clients who have connected with their inner guidance to overcome traumatic loss. Ann J. Clark guides you on your own healing journey using a wide variety of exercises, such as visualizations, self-assessments, journal prompts, and more. Whether you have lost a loved one, a relationship, a job, a sense of security, or your independence, Healing from Great Loss gently reveals how to find the lesson embedded in the experience and how self-care, forgiveness, and spiritual growth can restore your zest for living.Ann J. Clark, PhD, RN, a retired professor, is now a practicing spiritual hypnotherapist, Michael Newton Institute Life between Lives facilitator, and Soul advocate. Her work has led her to look for the gift in life's difficult and challenging experiences. The unexpected loss of her daughter was the impetus behind Healing From Great Loss, which is written from the perspective of the Soul.

For as long as I can remember there has been much debate surrounding finances in the household when you are sharing a space together. Women have been shamed into participating in the 50/50 method (I like to call it the roommate plan). Essentially, it seems only fair to split costs down the center, but I would like to break down why this set-up is flawed and unfair to both men and women. Tune in as me (@EnchantressTheGoddess) and my special guests (Laura Ann @la_4short), J Hustle (@official_jhustle), and Robbie (@robbiep83) share our thoughts on this topic! --- Support this podcast: https://podcasters.spotify.com/pod/show/enchantedsoulradio/support

Översättning och uppläsning: Ann Jäderlund Diktsamling: Hur ska jag säga vad som kommer (Tranan förlag, 2019) Musik Paul Hindemith: Arioso ur Klarinettkvintett Exekutör Tashiensemblen

Första rad: Men om jag fylls med mod Urval och uppläsning: Birgitta Lillpers Diktsamling: Vad hjälper det en människa om hon häller rent vatten över sig i alla sina dagar (Bonniers, 2009) MUSIK Ernest Bloch: Andra satsen ur Modal svit EXEKUTÖR Lyon Leifer, flöjt, Chicagos stråkensemble, Alan Heatherington, dirigent

På 1980-talet blev hela det svenska avantgardet stöpt i en postmodernistisk form och poesin sjöng dekonstruktionens och relativismens lov. Eller? Göran Sommardal dyker ner i minnets grumliga vatten. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. När scener ur historien fladdrar förbi mig, på tv-skärmen, eller på bioduken, och det handlar om bilder ur min egen samtid, kolliderar det flödet ofta med mina egna minnen, och jag blir mer uppfordrad, emellanåt till och med uppretad att reagera. Ofta vad beträffar detaljer som: hade Palme verkligen en så spetsig näsa? Fan att Krustjev verkligen tog av sig skon i FN och dunkade den i bordet framför sig! Och inte var det som kvinna som Ulla Lindström vägrade hovniga inför drottning Elisabeth på Sverigebesök, det var ju som republikan! När vi så närmar oss det begränsade utsnitt av historien där jag själv i en mer bestämd mening har vistats, så blir kalibreringen mer problematisk. Håller jag med, eller inte? En sak minns jag inte, men likafullt är den där, en annan sak finns inte med men borde ha gjort det. Vad var det som utspelades i litteraturen där uppe, medan jag själv befann mig i mina tidiga tonår nere i den svenska blåbärsskogen? Nog stod det klart att det jag just hade börjat bekanta mig med var nå­gonting annorlunda nytt än vad mina dårvarande modernistiska hjältar kunde prestera, det var uppenbart. Och då hade jag ändå stött på sådana som Rimbaud, Alfred Jarry, Apollinaire och surrealisterna. Den första kilen in i den höglitterära högtidligheten som jag gärna vill minnas det utgjordes av Bröderna Casey, en romanparodiroman av Peter Husberg, bakom vilken dolde sig innertrion Torsten Ekbom, P O Enqvist och Leif Nylén. Det var vår svensk­­lärare Torsten Sandhammar som under en lektion i andra ring i gymnasiet 1964 ur sin slitna portfölj plockade fram den nyutkomna boken och började läsa högt. Han gjorde sånt för att chocka oss med "det nya", litteratur som bröt mot normen för vad litteratur fick vara. Sedan dök de upp, en efter en: Carl Fredrik Reuterswärd med I lagens namn och Prix Nobel, den senare en sobert gul volym, som signalerade finfin roman, men vars textuella innanmäte uteslutande bestod av skiljetecken. Sedan Sonja Åkessons Husfrid, Bengt Emil Johnssons Gubbdrunkning, Lars Noréns Inledning nr: 2 till SCHIZZ. Mest häpnade jag nog över Åke Hodell: Bruksanvisning för Symaskinen Singer Victoria, nytryck av originalbroschyren med tilläggen: Åke Hodell, roman och förlaget Kerberos. Och sen böckerna som Hodell gav ut på samma förlag: Elis Eriks­sons oför­glömliga tecknade serie Pavan med felstavade pratbubblor i fem häften, och Stig Bröggers To Lady Victoria Welby, som be­stod av lösa ark nerstoppade i ett brunt A5-kuvert, med adressen utanpå.                      Tillsammans med mitt pågående bing-läsande av den nya franska romanen framträdde detta omedelbara nya utan en skymt av den tänkta undermineringen av universalismen, den objektiva verkligheten, moralen, sanningen, den mänskliga naturen, förnuftet och framsteget allt det som "postmodernismen" senare skulle kom­ma att beteckna. Det var bara sinnesvidgande nytt, helt och enkelt. Kanske först som en effekt av min egen bildningsgång och beläsenhet. Kanske senare på grund av ett scenbyte. Men hur gick då detta svårbeskrivliga till? I Sverige är det ju främst 1980-talet som kommit att förknippas med den postmoderna vändningen. I Kungliga bibliotekets arkiv av Svenska dagstidningar lyckas jag sent omsider spåra det första pratet om postmodernism. Jag söker från början på 1975 till slutet av 1980 och hittar sex förekomster, första gången 1977, i en intervju som Pia Sandelin gör med John Gardner. När jag utökar t.o.m. 1985 blir det 219 träffar. Och omfattar tiden ända fram till och med 1990 dyker postmoder­nismen upp 857 gånger i tidens tidningar. De första fem åren handlar det framförallt om arkitektur och konst. Både utskåpningar, ifrågasättanden och spridda hurrarop. Ingela Lindh skrev i Dagens Nyheter 1982, att den svenska debatten föreföll nyrmornad. Ännu 1985 kunde en insändare till GöteborgsPosten fråga sig: "Vad betyder POSTMODERNISM? Undrar en som aldrig frågat förr. När jag nu läser Victor Malms litteraturvetenskapliga avhandling "Är det detta som kallas postmodernism?" gör jag det av synnerligen privata skäl. Inte för att jag har något emot att få veta något nytt och intressant om huvudpersonerna Katarina Frostensons och Stig Larssons poetiska författarskap, men det som lockar mig bäst är att få bekanta mig med förslaget till karta över ett territorium där jag faktiskt en gång själv har klampat. Går det att hitta tillbaka till mina egna ingrodda och närgångna litterära upp­levelser av tidens tvister och texter? Eller Ve och fasa! om de i den akademiska eftertankens kranka blekhet skulle te sig förverkade, eller åtminstone underminerade. Jag hade ju varit där, i realtid, med hull och hår, läst och recenserat, träffat och t.o.m. blivit bekant med några av huvudpersonerna, till skillnad från Malm, som ju är född 1990 och som varit mer utlämnad åt arkiven och de litterära texterna och figuranternas egna levande minnen för att orientera sig i landskapet. Jag ville känna mig som en orienterare som utan karta och kompass hade hittat ut ur skogen, och nu försökte lokalisera på kartan var jag hade varit. Att äntligen kanske, och naturligtvis med en viss ironi få syn på skogen som till äventyrs skymts av alla träd. Eller kanske rentav skymta ett helt annat skogsbryn, skymt av helt andra träd. Men Malm verkar gå en annan väg och gör sig på sätt och vis av med postmodernismen som ett begrepp med tydligt estetiskt och intellektuellt innehåll. Den postmoderna litteraturen definieras helt enkelt som den som skrivs under den period eller det tillstånd som kallas postmodernitet. Den förklaras som en mångfald av svar på den globala kapitalismens fladdrande bilder. För min egen del erbjöd 80-talet på ett till synes gränslöst och hejdlöst flöde av nya poeter, men det föll mig ändå aldrig in att försvenska det postmoderna till att gälla dem: Kristina Lugn, Göran Greider, Katarina Frostenson, Stig Larsson, Ernst Brunner, Ann-Marie Berglund, Ann Jäderlund, Eva Runefelt, Birgitta Lillpers, Arne Johnsson, Konny Isgren, Magnus William-Olsson, Magnus Jacobsson, Eva Kristina Olsson, Jörgen Gassilewski, Håkan Sandell, och som fortsatte att flöda under 90-talet. Jag avläste det alltid som en saliggörande diversifiering av poesin, aldrig som produkten av en samlande -ism. Möjligen som resultatet att alla kulturideologiska sammanfattningar, och framförallt i en positiv mening, är dömda att misslyckas. Inte ens när nya tidskrifter som Kris, Montage och Res Publica äntligen kunde erbjuda läsning av kontinental filosofi och litteraturteori, i tillägg till det som redan hade smugit sig in i gamla följeslagare som Ord och Bild, BLM, Lyrikvännen och Häften för kritiska studier inte ens då föreföll det mig som något avgörande inbrott eller ge­nom­­brott för det specifikt postmoderna. Utan mer som en upphämtning av en bild­nings­tradition som bara alltför länge hade fått ligga för svensk fäfot. Och när det pro­klamerade postmoderna ovädret hade dragit förbi, så visade sig återstå strax bakom stugknuten "vår" gamla vanliga förtröstan. Där "alla" nyss med ljus och lykta hade le­tat efter en värld att kunna dekonstruera, strävade nu den stora kulturmenigheten plötsligt lika enträget efter alltings entydiga uppbygglighet. Såna blev de postmoderna tiderna när de väl fått av sig camouflagedräkten. Säger en som fortfarande undrar. Göran Sommardal, poet, kritiker och översättare

In this episode, we sat down with the brilliant Dr. Lee Ann J. Clements to discuss the environment and our planet. Dr. Clements gives her insight on how she found interest in science and the environment and how her faith has played such a huge role in her professional work. In this interview, we also discuss Pope Francis' encyclical: Laudato Si (https://bit.ly/2VO7UiV). We are currently in the Season of Creation (Sept. 1-Oct. 4) and to learn more about this visit https://bit.ly/31T3YS7. If you want to learn more after this interview you can visit http://ecology.dosafl.com/ for more information on this topic.

Vi talar om kropp rent fysiskt. LitteraturtipsWritten on the body, Jeanette Winterson; Vintage 1993Livläkarens besök, Per-Olov Enqvist; Norstedts 1999Vad hjälper det en människa om hon häller rent vatten över sig i alla sina dagar, Ann Jäderlund; Albert Bonniers 2009Die kongenitalen missbildungen, Martin Wrede;Almqvist&Wiksell 1955

Nu är det äntligen dags för veckan då litteratur, läsning och läsarna är i fokus! Lyssnarjuryn diskuterar Nina Wähäs "Testamente", nominerad till Sveriges Radios romanpris. Och så blir det uppläsning ur Ensamtal av Ann Jäderlund, nominerad till Lyrikpriset. Häng med från början och möt Litteraturveckans värd och fixstjärna Marie Lundström, som är med i P1 Kultur ända fram till fredagens Litteraturgala med prisutdelning, glitter och musik. På sociala medier efterlyser vi litterära verk som betytt extra mycket för er lyssnare och varje dag kommer Marie Lundström att kommentera och fundera kring de svar hon får. Idag, måndag, handlar det om romaner, på tisdag dikter, onsdag noveller och på torsdag är det musik som gäller, har du en textrad som gjort outplånligt intryck på dig? Litteraturveckan i P1 samlar Sveriges Radios alla litteraturutmärkelser: Romanpriset, Lyrikpriset och Novellpriset. Följ med från början när Romanprisjuryn diskuterar de fyra nominerade romanerna: "Testamente" av Nina Wähä, "Oktoberbarn" av Linda Boström Knausgård, "W" av Steve Sem-Sandberg och "Köttets tid" av Lina Wolff. Årets jury består av Sabina Gomez Jansson, Felix Egegren, Olivia Ebbeson och Helli Malers och idag tar de sig an Nina Wähäs "Testamente". Det blir också läsning ur den första nominerade diktsamlingen, "Ensamtal" av Ann Jäderlund. De andra fyra som är nominerade till årets Lyrikpris är "Mariginalia/Xterminalia" av Johan Jönson, "O" av Judith Kiros, "Äpplen och päron" av Naima Chahboun och "Materialvägensägen" av David Vikgren. Dessutom intervjuar vi romanaktuella Malin Lindroth, som i dagarna ger ut "Rolf". Programledare: Fredrik Wadström Producent: Maria Götselius

Första rad: Ingen har namn Uppläsning: Ann Jäderlund MUSIK Jóhann Jóhannsson: Good morning midnight EXEKUTÖR Jóhann Jóhannsson, piano och elektronik, Anthony Weeden, dirigent, The Lyndhurst orchestra

Discover Revolutionary Case Studies of Transcendent Experiences with Spirit Guides, Departed Loved Ones, Elders, and the Higher SelfWisdom of Souls is filled with awe-inspiring stories of healing and wisdom experienced by people from all walks of life. Learn what it's like to take an astral journey to the realm of spirit, where loving guides and higher beings of light provide instruction and warm encouragement.Following in the footsteps of Dr. Michael Newton's bestselling books Journey of Souls and Destiny of Souls, this book provides profound spiritual insights and lessons that will help you connect to your own inner wisdom and gain a new perspective on your life challenges. Within these pages, you will read amazing stories of people whose Life Between Lives® experiences helped them manage family conflicts, cope with health issues, improve their romantic relationships, advance their careers, and resolve debilitating anxiety and depression. Compiled by members of the Michael Newton Institute for Life Between Lives Hypnotherapy, Wisdom of Souls provides breathtaking evidence of the life that awaits in the realms of spirit.

P1 Kultur sammanfattar året som gått vilka romaner och diktsamlingar får du inte missa? Vad har överraskat? Litteraturkritikerna Lina Kalmteg och Göran Sommardal diskuterar romaner och diktsamlingar som getts ut i Sverige under året som gått. Se deras urval längst ner! LEVAN AKINS FILM "AND THEN WE DANCED" GÖR SEGERTÅG ÖVER VÄRLDEN Följ med P1 Kulturs reporter Fredrik Wadström till Georgien, där svenske Levan Akins "And then we danced" filmades. Vi möter några av dem som var med och gjorde filmen och som nu följer filmens segertåg på festivaler och biografer runt om i världen - nyligen blev den utvald till att delta på den inflytelserika filmfestivalen i Sundance i USA. Filmen handlar om två unga manliga dansare som blir förälskade och är också Sveriges bidrag till Oscarsgalan. Men hur går diskussionen i Georgien, det land där filmen utspelar sig och där filmens HBTQ-tema skapat debatt? Jag heter Fredrik Wadström och jag har varit i Tbilisi och träffat några av de som var med och gjorde "And then we danced" och som nu följer filmens segertåg på festivaler och biografer runt om i världen ESSÄ OM PRISER, KRISER OCH 10-TALETS LITTERATUR Obs redaktör Olof Åkerlund ger sin syn på litteraturåret i skenet av decenniet som gått, förklarar varför han lider med författaren John Banville och vill mynta begreppet autenticism eller något mer tungvrickat korrekt - autenticicism. Programledare: Roger Wilson Producent: Maria Götselius ------------------------------------------------------------- LINA KALMTEG VÄLJER SVENSKA ROMANER 2019 Testamente av Nina Wähä Au Pair av Cecilia Hansson Ett system så magnifikt att det bländar av Amanda Svensson Oktoberbarn av Linda Boström Knausgård Vänta på vind av Oskar Kroon LITTERÄR REPORTAGEBOK Klubben av Matilda Gustavsson LINA KALMTEG VÄLJER UTLÄNDSKA ROMANER 2019 Analfabeten av Agota Kristof Trilogin Den stora skrivboken/Beviset/Den tredje lögnen av Agota Kristof Den vita boken av Han Kang Under fikonträdet Goran Vojnovi Hjärtat av Malin Kivelä Gift av Tove Ditlevsen Löparna av Olga Tokarczuk GÖRAN SOMMARDAL VÄLJER DIKTSAMLINGAR 2019 Ensamtal av Ann Jäderlund Det som inte kan utplånas Felicia Mulinari First contact Johannes Heldén Det osynliga motstyckets bok av Göran Sonnevi GÖRAN SOMMARDAL VÄLJER DIKTSAMLINGAR FRÅN 10-TALET Nåden av David Vikgren Ma av Ida Börjel Marginalia/Xterminalia av Johan Jönson Bort.Vidare.Bort eller dit.dit.hään av Johan Jönson Kommunismen av Lars Mikael Raattamaa OLOF ÅKERLUNDS VÄLJER BÖCKER FRÅN 2010-TALET SAKPROSA/ESSÄ Ta-Nehisi Coates: Mellan världen och mig. Översättning av Eva Åsefeldt (2016) Zadie Smith: Feel free (2018). Finns ej på svenska. Ronald Dworkin: Religion utan gud. Översättning: Henrik Gundenäs (2014) Maria Stepanova: Minnen av minnet. Översättning Nils Håkansson (2019) Mikael van Reis: Den siste poeten en essä om Paul Celans aska (2015). POESI Ann Carson: Nox (2010). Finns ej på svenska. Gloria Gervitz: Migrationer 19762018. Översättning av Hanna Nordenhök (2018) Katarina Frostenson: Sånger och formler (2015). Anne Carson: Float (2016). Finns ej på svenska. Ida Börjel: Ma (2014). PROSA Gerald Murnane: Collected Short Fiction (2018). Sara Villius: Madonna (2019). Lotta Lotass: Örnen (2014). David Grossman: En häst går in på en bar. Översättning av Natalie Lantz (2017). Karl Ove Knausgård: Min kamp 16.

Dikt: ur "Ensamtal" Första rad: Var och en Uppläsning: Ann Jäderlund Ann Jäderlund är född 1955 i Stockholm. Hon debuterade med Vimpelstaden 1985. Sen dess har hon utkommit med ytterligare tio diktsamlingar, samt två illustrerade diktsamlingar för barn (och vuxna). Hennes pjäs Salome uruppfördes på Dramaten 1995. Ann Jäderlund är översatt till ett flertal språk och hennes diktsamling Som en gång varit äng (1988) blev i år återutgiven i Nirstedts lyrikserie, samtidigt som den utkom i amerikansk översättning. Hon har översatt Emily Dickinson, Signe Gjessing och Jo Eggen till svenska. Ann Jäderlund har tilldelats en rad priser, bland dem Sveriges Radios lyrikpris, De Nios stora pris och Ferlinpriset. Diktsamling: Ensamtal (Bonniers, 2019) MUSIK Ernest Bloch: Fjärde satsen ur Solocellosonat nr 3 a-moll EXEKUTÖR Emmanuelle Bertrand, cello

Dikt: ur "djupa kärlek ingen" Första rad: Nätterna är också vita Uppläsning: Ann Jäderlund Ann Jäderlund är född 1955 i Stockholm. Hon debuterade med Vimpelstaden 1985. Sen dess har hon utkommit med ytterligare tio diktsamlingar, samt två illustrerade diktsamlingar för barn (och vuxna). Hennes pjäs Salome uruppfördes på Dramaten 1995. Ann Jäderlund är översatt till ett flertal språk och hennes diktsamling Som en gång varit äng (1988) blev i år återutgiven i Nirstedts lyrikserie, samtidigt som den utkom i amerikansk översättning. Hon har översatt Emily Dickinson, Signe Gjessing och Jo Eggen till svenska. Ann Jäderlund har tilldelats en rad priser, bland dem Sveriges Radios lyrikpris, De Nios stora pris och Ferlinpriset. Diktsamling: "djupa kärlek ingen" Bonniers, 2016 Musik Peter Tjajkovskij: Nocturne ciss-moll opus 19:4 Exekutör Alexandre Tharaud, piano

Dikt: ur "Som en gång varit äng" Första rad: Varför ska man älska Uppläsning: Ann Jäderlund Ann Jäderlund är född 1955 i Stockholm. Hon debuterade med Vimpelstaden 1985. Sen dess har hon utkommit med ytterligare tio diktsamlingar, samt två illustrerade diktsamlingar för barn (och vuxna). Hennes pjäs Salome uruppfördes på Dramaten 1995. Ann Jäderlund är översatt till ett flertal språk och hennes diktsamling Som en gång varit äng (1988) blev i år återutgiven i Nirstedts lyrikserie, samtidigt som den utkom i amerikansk översättning. Hon har översatt Emily Dickinson, Signe Gjessing och Jo Eggen till svenska. Ann Jäderlund har tilldelats en rad priser, bland dem Sveriges Radios lyrikpris, De Nios stora pris och Ferlinpriset. Diktsamling: "Som en gång varit äng" Bonniers, 1988, Nirstedt litteratur, 2019 MUSIK Johann Sebastian Bach: Sjätte satsen ur Soloviolinpartita nr 1 h-moll EXEKUTÖR Christian Tetzlaff, violin

Dikt: ur "Som en gång varit äng" Första rad: Varför krusar du mitt hår? Uppläsning: Ann Jäderlund Ann Jäderlund är född 1955 i Stockholm. Hon debuterade med Vimpelstaden 1985. Sen dess har hon utkommit med ytterligare tio diktsamlingar, samt två illustrerade diktsamlingar för barn (och vuxna). Hennes pjäs Salome uruppfördes på Dramaten 1995. Hon är översatt till ett flertal språk och hennes diktsamling Som en gång varit äng (1988) blev i år återutgiven i Nirstedts lyrikserie, samtidigt som den utkom i amerikansk översättning. Hon har översatt Emily Dickinson, Signe Gjessing och Jo Eggen till svenska. Ann Jäderlund har tilldelats en rad priser, bland dem Sveriges Radios lyrikpris, De Nios stora pris och Ferlinpriset. Diktsamling: "Som en gång varit äng" Bonniers, 1988, Nirstedt litteratur, 2019 MUSIK Georg Philipp Telemann: Fantasi nr 3 h-moll för soloflöjt EXEKUTÖR Laurel Zucker, flöjt

Dikt: ur "I en cylinder i vattnet av vattengråt" Första rad: Blev du rädd Uppläsning: Ann Jäderlund Ann Jäderlund är född 1955 i Stockholm. Hon debuterade med Vimpelstaden 1985. Sen dess har hon utkommit med ytterligare tio diktsamlingar, samt två illustrerade diktsamlingar för barn (och vuxna). Hennes pjäs Salome uruppfördes på Dramaten 1995. Ann Jäderlunds böcker kretsar kring mellanmänskliga, existentiella frågor. Varför lever vi som vi gör? Hur kan vi leva som vi gör? Varför finns det ingen förklaring? Hon är översatt till ett flertal språk och hennes diktsamling Som en gång varit äng (1988) blev i år återutgiven i Nirstedts lyrikserie, samtidigt som den utkom i amerikansk översättning. Hon har översatt Emily Dickinson, Signe Gjessing och Jo Eggen till svenska. Ann Jäderlund har tilldelats en rad priser, bland dem Sveriges Radios lyrikpris, De Nios stora pris och Ferlinpriset. Diktsamling: I en cylinder i vattnet av vattengråt (Bonniers, 2006) MUSIK Syriana: A ya zain EXEKUTÖR Syriana

Dikt: ur "Ensamtal" Första rad: Ingen har namn Uppläsning: Ann Jäderlund Ann Jäderlund är född 1955 i Stockholm. Hon debuterade med Vimpelstaden 1985. Sen dess har hon utkommit med ytterligare tio diktsamlingar, samt två illustrerade diktsamlingar för barn (och vuxna). Hennes pjäs Salome uruppfördes på Dramaten 1995. Ann Jäderlunds böcker kretsar kring mellanmänskliga, existentiella frågor.  Varför lever vi som vi gör? Hur kan vi leva som vi gör? Varför finns det ingen förklaring? Hon är översatt till ett flertal språk och hennes diktsamling Som en gång varit äng (1988) blev i år återutgiven i Nirstedts lyrikserie, samtidigt som den utkom i amerikansk översättning. Hon har översatt Emily Dickinson, Signe Gjessing och Jo Eggen till svenska. Ann Jäderlund har tilldelats en rad priser, bland dem Sveriges Radios lyrikpris, De Nios stora pris och Ferlinpriset. DIKTSAMLING: Ensamtal (Bonniers, 2019) MUSIK Jóhann Jóhannsson: Good morning midnight EXEKUTÖR Jóhann Jóhannsson, piano och elektronik, Anthony Weeden, dirigent, The Lyndhurst orchestra

Översättning: Ann Jäderlund Uppläsning: Ann Jäderlund Diktsamling: "Stavkyrkedikt" (Modernista, 2019) MUSIK Andrea Tarrodi: The Dream ur The World of Henri Rousseau EXEKUTÖR Mårten Falk, gitarr och Per Gross, blockflöjt

Då kör vi? Den åttonde delen i vår serie om skiljetecken handlar om det som symboliserar vår undran och stora ensamhet. Olof Åkerlund reflekterar över frågetecknet i ljuset av Emily Dickinsons poesi. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. En gång för länge sedan i det forna Galiléen stod en ung kvinna inför en svår uppgift. Hon hade varit borta från sin trolovade på resa i några månader och under den tiden blivit gravid. Och nu skulle hon berätta för honom. Lyckligtvis så hade hon inte direkt varit med någon annan, men det gjorde knappast själva avslöjandet enklare. Han måste ha sett ut som ett frågetecken, hon som ett semikolon blinkande med ett ansträngt leende på läpparna. En sisådär 2013 år senare inträffade en historiskt sett mindre betydelsefull händelse när den svenska tidskriften Språktidningen anordnade en omröstning för att utse det främsta skiljetecknet; och eftersom folk som rangordnar skiljetecken gärna vill vara lite märkvärdiga, så vann så klart semikolon följt av tankstreck, medan frågetecknet kom näst sist, med fem procent av rösterna, obesegrat endast av parentes och kolon. Och det säger nog något om frågetecknets svaga ställning, både i allmänhet och inom litteraturen. Visst funkar det fint i barnbokstitlar som Var är min syster? Vem ska trösta knyttet? Och Vem har bajsat på mitt huvud? Och i genrelitteratur som Do androids dream of electric sheep? Liksom i en och annan kommersiell bästsäljare som Whats eating Gilbert Grape? Eller i putslustig populärvetenskap: Fiser fiskar? Varför har män bröstvårtor? Men när det kommer till poesin blir frågetecknet mer sällsynt, även i undrande titlar som Eva-Stina Byggmästars men hur små poeter finns det egentligen och Ann Jäderlunds Vad hjälper det en människa om hon häller rent vatten över sig i alla sina dagar. Lysande undantag är Stig Larssons Wokas lax? Och i en klass för sig: Ulf Karl Olov Nilssons poesibok från 2013 vars själva titel är ett frågetecken, och i vilket man kan få ta del av djuplodande funderingar som Vad är utmärkande för en handling? och Är poeter bättre på poesi än psykologer på psykologi?. Det finns något humoristiskt i frågetecknets definitiva karaktär. Men också något allvarligt. Just Ann Jäderlund använder faktiskt frågetecken innanför pärmarna i boken med det långa namnet, som i den självlysande frågan Varför är vi inte i Paradiset? Redan där kan man känna rysningen från sovrummet på andra våningen av huset Homestead, i Amherst, Massachusetts En poet som faktiskt befann sig i paradiset var amerikanska Emily Dickinson, som översatts tills svenska av just Jäderlund. I en dikt målar hon upp en bild av naturen som sin motsvarighet till kyrkan och avslutar med att konstatera att i stället för att komma till himmelriket till sist, går hon dit hela tiden. Men paradiset har som bekant alltid en orm som rasslar i buskarna. Dickinson var skeptisk till att låta sina dikter gå i tryck och det är lätt att förstå varför. Det knappa dussin poem som publicerades anonymt under hennes levnad, utsattes för misshandel av redaktionella petmånsar, åtlydande dåtidens gudomliga regelverk för interpunktion. Rader bröts om, skiljetecken byttes ut. Ett särskilt smärtsamt fall gäller dikten A narrow fellow in the grass, som Springfield Daily Republican lät trycka på Alla hjärtans dag 1866 med den prosaiska titeln The snake  ormen. Redan där kan man känna rysningen från sovrummet på andra våningen av huset Homestead, i Amherst, Massachusetts poetens föredragna tillhåll. Men titeln är bara början på problemen. Emily Dickinson älskade tankstreck dash på engelska som hon fällde ner som vägbommar i sina dikter Dash! Dash! Dash! de dirigerar om trafiken, höjer och sänker farten, och belyser utvalda passager tankstrecken fyller kort sagt alla funktioner som övriga skiljetecken brukar göra och mer därtill. Men på tredje raden hade tidningsredaktörerna i all sin vishet placerat ett frågetecken. Och trots att de gjorde ett flertal andra ovälkomna ingrepp så var det just detta tillägg som gjorde Dickinson verkligt beklämd. Frågetecknet var inte en vägbom utan en återvändsgränd. Nu kunde orden Did you not enbart knytas till de föregående You may have met him och inte längre sikta framåt mot His notice sudden is. A narrow fellow in the Grass handlar på ytplanet om just en orm som rör sig genom gräset, så långt hade redaktörerna på Springfield Daily Republican rätt. Och även om skiljetecknet var okänsligt placerat, så är dikten som gjord för att någonstans hysa ett frågetecken. För vad är ett frågetecken om inte en orm som slingrar sig? Eller en daggmask som bitits itu av en fågel, som i A Bird came down the Walk en annan av Dickinsons dikter. Vid närmare eftertanke så är nog båda de där liknelserna lite för mjuka på något vis. Ett frågetecken är som sagt något definitivt, halva tecknet sammanfaller ju faktiskt med ett utropstecken. Jag vill nog snarare likna det vid en skruvkrok, på vilken man kan hänga upp sin undran för allmän beskådan. Att sätta ut ett frågetecken är att blotta sig. Antingen genom att visa sin okunskap eller genom sälla sig till en av alla de där banala människor som kräver klara svar från ett kallt och likgiltigt universum. Vad är meningen med livet? Varför är det alltid fullbokat i tvättstugan? I en senare version av sin dikt infogade Emily Dickinson faktiskt ett frågetecken, men då redan efter tredje radens första halva You may have met him?, något som i strikt mening inte är en fråga. Och så där fungerar det ju även i det messande vardagsspråket, vi påstår saker med frågetecken och frågar med punkt. Och risken för missförstånd är så gott som obefintlig. En fråga visar sig i ordföljden och i förekomsten av vissa frågepronomen eller adverb som vem, hur och varför. Det finns inget svar, men våra frågor och vår längtan får mysteriet att lysa upp. Men när frågetecknet utelämnas efter en fråga i poesin så måste det vara betydelsebärande. Det kan handla om att behålla flödet, att skapa mångtydighet, men kanske har det också ibland att göra med en rädsla för att blotta sig, bli banal. Det kan också ha att göra med en viss uppgivenhet, att man inte väntar sig ett svar på de stora frågorna. Gud står inte att finna skriver Emily Dickinsons, även om hennes syn på varken kristendom eller religion inte är fullt så enkel att reda ut som det kanske framstår. Nog finns det hos henne ett sökande efter tillvarons djup som skulle kunna kallas religiöst. Men hon såg ner på de tvärsäkra och deras ritualer och skrev, om jag fortsätter att likställa henne med sitt diktjag, att hon helgade sabbaten genom att stanna hemma, i en dikt som avslutas med tidigare nämnda vers om himmelriket på jorden. Tro är ett finurligt påhitt, heter det på ett annat ställe. Kanske var hon som antytts här och av henne själv en hedning, som såg den förtrollade naturen och tillvarons mysterier med klar, förundrad blick. Att vara mänsklig var för henne, med filosofen Glenn Hughes ord, att vara frågan. Det finns inget svar, men våra frågor och vår längtan får mysteriet att lysa upp. En frågande varelse, det är ingen dum beskrivning av vårt grubblande släkte. Men för att på allvar ge uttryck för vår längtan och desperation behöver vi också själva tecknet för vår undran. Och det ekar i en av våra allra mest smärtsamma frågor som nu för oss tillbaka i tiden och till inledningen av denna essä. Det gälla ropet från korset. Det är ingen mindre än Gud, avklädd och hånad, som för ett skälvande ögonblick har förlorat tron på sig själv: Varför har du övergivit mig? Olof Åkerlund, medarbetare på kulturredaktionen och producent för OBS

Översättning: Ann Jäderlund Uppläsning: Ann Jäderlund Diktsamling: "Stavkyrkedikt" (Modernista, 2019) MUSIK Svensk folkmelodi: Andlig visa (efter Olof Jönsson, OlJansa) EXEKUTÖR Göran Månsson, blockflöjt, Emma Ek Ahlberg, tramporgel, Patrik Källström, fiol, Karin Nakagawa, koto och Martin von Schmalensee, bas

(Based on Luke 9:28-36) Rev. Ann J. Deibert, preaching on 3/3/19

Pulmalaulud.

Pulmalaulud.

Dr. Ann Clark is a registered nurse with advanced training in health maintenance, hypnotherapy, energy work and regression therapy. She is currently the Director of Research for the Newton Institute for Life between Lives.  After 17 years on the faculty at the University of Alabama at Birmingham, Ann is now in private practice.   She is the owner of Wisdom for Wellness, offering Past Life Regression, Life between Lives Regression and Hypnotherapy.   She is also actively engaged in afterlife research. her website is: http://birminghamhypnosis.com/ and you may also visit: http://newtoninstitute.org/ The recommended book is "Journey of Souls" available at: http://amzn.to/2sQIy7s YOU'RE INVITED:  Sandra Champlain will be speaking at the upcoming Afterlife Symposium September 15-17, 2017 in Scottsdale, Arizona. You can find out more & register for the Symposium at http://www.afterlifestudies.org/ *Enjoying We Don't Die Radio episodes? Consider donating to help operating costs of the show (I keep the show commercial-free on purpose) please visit: https://www.paypal.me/SandraChamplain JOIN THE INSIDER'S CLUB to receive a free chapter of We Don't Die – A Skeptic's Discovery of Life After Death (also available at: http://amzn.to/2fCQPqs ) and the healing audio “How to Survive Grief” at http://wedontdieradio.com/

Pappy, Money Mike, and friend of the pod Pat review DC's latest movie Wonder Woman! Before she was Wonder Woman (Gal Gadot), she was Diana, princess of the Amazons, trained to be an unconquerable warrior. Raised on a sheltered island paradise, Diana meets an American pilot (Chris Pine) who tells her about the massive conflict that's raging in the outside world. Convinced that she can stop the threat, Diana leaves her home for the first time. Fighting alongside men in a war to end all wars, she finally discovers her full powers and true destiny. Release date: June 2, 2017 (USA) Director: Patty Jenkins Music composed by: Rupert Gregson-Williams Production companies: DC Entertainment Inc, Atlas Entertainment, Cruel and Unusual Films, Tencent Pictures, Wanda Media Screenplay: Geoff Johns, Allan Heinberg Cast Cast overview, first billed only: Gal Gadot Gal Gadot ... Diana Chris Pine Chris Pine ... Steve Trevor Connie Nielsen Connie Nielsen ... Hippolyta Robin Wright Robin Wright ... Antiope Danny Huston Danny Huston ... Ludendorff David Thewlis David Thewlis ... Sir Patrick Saïd Taghmaoui Saïd Taghmaoui ... Sameer Ewen Bremner Ewen Bremner ... Charlie Eugene Brave Rock Eugene Brave Rock ... The Chief Lucy Davis Lucy Davis ... Etta Elena Anaya Elena Anaya ... Dr. Maru Lilly Aspell Lilly Aspell ... Young Diana (8) Lisa Loven Kongsli Lisa Loven Kongsli ... Menalippe Ann Wolfe Ann Wolfe ... Artemis (as Ann J. Wolfe) Ann Ogbomo Ann Ogbomo ... Philippus

Diktafons andre sending fra Nordisk poesifestival på Hamar i begynnelsen av mars. Vi sender fra Kritikersalongen i Hamar Teater der svenske Ann Jäderlunds bok : djupa kärlek ingen, blir tolket av Steinar Opstad. Programleder i Diktafon er Annelita Meinich

Vi får träffa fantastiska poeten Ann Jäderlund som är tillbaks med ny bok. Stig Larsson läser från sin egen dikt Mani - och så pratar vi rocklyrik med Thomas Öberg som är sångare i Bob Hund Ann Jäderlund är tillbaks med diktsamlingen djupa kärlek ingenEn vit bok, med vitt i och dikter från 1992 fram till nu. Hon berättar att det svåra inte är att skriva dikterna, utan att sätta ihop dom på ett bra sätt.Ann är också aktuell som en av utvalda poeter i den nya mastodont-antologin på 2,2 kg "Svensk poesi". I den hittar vi också poeten, författaren och dramatikern Stig Larsson. Han är på besök i Lundströms studio och läser högt bland annat från sin egen 30-år gamla dikt Mani.Sist men inte minst får vi också besök av Thomas Öberg, som är sångare i bandet Bob Hund. Vi pratar om texterna han skriver till bandet, och får en unik uppläsning av "Reinkarnerad exakt som förut". Och äntligen får vi reda på hur låten "Det skulle vara lätt för mig att säga att jag inte hittar hem men det gör jag, tror jag" kom till.Lundströms Bokradios spellista på Spotify finns som vanligt här:Prenumerera på listan så får du all musik som vi spelar i programmet!

60 minuter For information regarding your data privacy, visit acast.com/privacy

Vi pratar skam och fattigdom med Susanna Alakoski som gästar studion och berättar om sin nya, starka bok Oktober i Fattigsverige. Hur skriver hon om sin svåra tonårsperiod? Marie Lundström hälsar på hemma hos litterära stjärnan Jeffrey Eugenides i USA, aktuell på svenska med romanen En Kärlekshandling. Han rastar sin pudel och berättar varför en swimmingpool i trädgården kan göra en människa olycklig. Mark Levengood avslöjar vilken bok som förändrade hans liv. Ann Jäderlund läser ur sin nyöversättning av Emily Dickinson. Slutligen: sista delen av Bokcirkeln. Författarna Mons Kallentoft och Majgull Axelsson diskuterar romanen Den store Gatsby - är den med rätta en av de stora amerikanska klassikerna eller ej? Har du en åsikt om Gatsby? Samtalet pågår för fullt hos Boktips! Susanna Alakoski: Oktober i Fattigsverige (2012), Svinalängorna (2006). Emily Dickinson: Gång på gång är skogarna rosa (översättning Ann Jäderlund, 2012). Jeffrey Eugenides: En kärlekshandling (översättning Niclas Nilsson), Middlesex (översättning Hans-Jacob Nilsson 2002), Dödens jungfrur (översättning Stefan Gurt). Mark Levengood, Rosor, min kära, bara rosor (2012) F. Scott Fitzgerald, Den store Gatsby (övers Christian Ekvall).

Maryse Condé, den karibiska litteraturens grande dame med ett tjugotal romaner bakom sig, har inget specifikt hem. -Jag är hemma överallt och ingenstans, säger hon. Hon delar sin tid mellan Paris och New York men växte upp i Guadeloupe och har bott många år i Afrika. Hon skriver om människor som flyttar från en värld till en annan. Migration, flerspråkighet, sexualitet och etnicitet är hennes stora teman. Hon ser sig själv som en transkolonial författare som hämtar kreativiteten ur rörelse och mångfald. Ulla Strängberg träffade henne i bostaden i Paris äldsta kvarter, dagen före presidentvalet. Är det viktigt varifrån man kommer, och vad betyder kulturskillnaderna? Hur ser hon på främlingsfientligheten idag? Dessutom: Biblioteket återvänder till sin debut med Ann Jäderlund. Den som aldrig har läst ens en diktrad av Ann Jäderlund kunde börja med att kasta ett uppmärksamt öga på titlarna till några av hennes diktsamlingar: som en gång varit äng. Mörka mörkret mörkt kristaller. Eller: Kalender röd levande av is. Blomman och människobenet. Eller någon av hennes diktade och klistrade barnböcker: Ivans bok, Iris bok. Och den senaste boken: Vad hjälper det en människa om hon häller rent vatten över sig i alla sina dagar. Lika svårt som det är hitta någon omedelbar likhet, lika lätt är att det att finna något sammanhållande. Det är kanske den centrala paradoxen i hennes poesi. Världens oöverblickbara helhet. I det här programmet ska Ann Jäderlund återvända till sina debut från 1985: Vimpelstaden. Tillsammans med Göran Sommardal.

Ann Jönsson som bor i Gamlarp utanför Glimåkra har skrivit en bok om snapphanetiden. Men istället för att fokusera på snapphanarna, har hon tittat på kvinnorna - snapphonorna - och deras liv under de dansk-svenska krigen under 1600-talet. Programledare: Maria Dietrichson och Agnes Henriksson

Sveriges Radios lyrikpris tilldelas författaren Ida Börjel. Hon är född 1975 och har publicerat tre diktsamlingar. Det som utmärker hennes poesi är en nyfikenhet på verkligheten utanför litteraturen. Hennes dikter är både politiska och humoristiska. – Vilken overklighetskänsla som infann sig nu. Det känns som ett modigt juryarbete. Om man inte jobbar med något sorts publikfrieri så kan man bli lite förvånad när det dyker upp läsare som fått en riktig kontakt med texten, säger Ida Börjel när Kulturnytt ringer upp för att meddela att hon fått priset. Ida Börjel debuterade 2004 med diktsamlingen "Sond" och sedan dess har det blivit två diktsamlingar. Den senaste heter "Konsumentköplagen: juris lyrik". Det som utmärker hennes poesi är en nyfikenhet på verkligheten utanför litteraturen. Och hon använder sig av så olika saker som juridiska paragrafer och rasistiska närradiokanaler. Hennes dikter är både politiska och roliga. Sveriges Radios lyrikpris delas ut vid Romanprisgalan i Berwaldhallen i Stockholm måndagen 7 mars. Sveriges Radios lyrikpris har delats ut sedan 1958. Det har under åren gått till författare som Nelly Sachs, Tomas Tranströmer och Ann Jäderlund. Prissumman är på 30 000 kronor.

Biblio 2010 02 08 Han debuterade 1964 och sen dess har det blivit nio diktsamlingar men också flera texter om arkitektur. Björner Torsson ägnar sig åt de stora frågorna; livet och döden och alltings ständiga förändring. Allt rör sig i hans poesi och det allvarliga kan plötsligt bli uppsluppet. I hans texter finns hälsningar till antikens mytologi, Lasse Lucidor och Ture Sventon Björner Torsson debuterade 1964 och sen dess har det blivit nio diktsamlingar men också flera texter om arkitektur. Han skriver om livets korthet på ett lekfullt sätt. I hans poesi finns sarkofager, kameler och förortskiosker. Och hälsningar till antikens mytologi, Lasse Lucidor och Ture Sventon. I Louise Epsteins porträtt läser Björner Torsson dikter, skämtar och berättar hur de vanliga dagarna ser ur. Dessutom får vi reda på varför han tycker om vissnande hortensior och smutsiga förnster. Sveriges Radios lyrikpris har delats ut sedan 1958. Det har under åren gått till författare som, Nelly Sachs Tomas Tranströmer och Ann Jäderlund. Prissumman är på 30.000 kronor. Programledare: Louise Epstein

"Min klass var uppdelad i två. På rasterna gick den ena halvan till Tegnérlunden för att tjuvröka. Vi i den andra halvan sprang allt vi kunde genom korridorerna till skolbiblioteket. Den som kom först fick spela schack med bibliotekarien. Resten läste Kamratposten eller lärde sig vad vitklöver hette på latin. Jag minns det fortfarande - Trifolium Repens. Vi var många som innerst inne ville följa med till Tegnérlunden. Inte för att vi var sugna på att röka. Det som lockade var att ingå i en normalitet. För även den som mot all förmodan vann ett schackparti mot bibliotekarien kände att den där vinsten inte spelade någon egentlig roll utanför bibliotekets väggar. Att tjuvröka stod högre i kurs, det var alla överens om. Länge trodde jag att skulle bli kvar i biblioteket för evigt. Det fanns en värld utanför men den var inte min. Den var omöjlig för mig att erövra. Vi hade aldrig direkt tråkigt. Vi hade många böcker att läsa och schack var ett spel som det kunde ta ett liv att bemästra. Egentligen hade jag kunnat stannat där, hur länge som helst. En dag var jag ändå plötsligt och obönhörligt på väg därifrån. Det började väldigt stillsamt. Jag sprang som vanligt genom korridoren för att hinna först till bibliotikarien och hans schackspel. Men den här dagen var inte som andra dagar. Jag hade bestämt mig. Och jag ändrade min klädstil, köpte nya skivor och slutade läsa Kamratposten med samma iver. Jag var på väg bort från biblioteket. Men till Tegnérlunden kom jag aldrig." Medverkar i det här programmet gör Ann Jäderlund, Christine Falkenland samt Svante Weyler.