Podcast appearances and mentions of henrik jonsson

Varmt välkomna till ett nytt avsnitt av Retail- och Fastighetspodden. Idag ska vi snacka handel och shopping. I grund och botten är det kapitalismen som genomsyrar den globala marknaden. En kraft som styr allt från produktion till konsumtion. Oavsett hur starka ideal kring hållbarhet kan vara är det till syvende och sist priset och vinsten som driver både företag och konsumenter. Vi måste inse att människor i grunden agerar utifrån samma incitament som alltid. Pris, bekvämlighet och tillgänglighet. Att tro att mänskligheten plötsligt skulle avvika från dessa drivkrafter är kanske naivt.Det är dags att släppa tron på att konsumenter vill betala mer för hållbara produkter. Det är en illusion. Massmarknaden förväntar sig samma pris, samma kvalitet och samma design där hållbarhet snarare ses som en hygienfaktor än som ett avgörande säljargument. Vi måste fråga oss vad som sker. Har vi nått ett paradigmskifte? Eller är det bara så att de stora varumärkena anpassar sina strategier för att framstå som hållbara utan att förändra något fundamentalt? Vi ska också utforska om framtidens hållbarhet kommer att ledas av innovation och nya varumärken som utmanar de gamla jättarna. För att få svar på alla våra frågor har vi bjudit in Henrik Jonsson, vd och delägare på agood company. Henrik är en drivande kraft bakom detta innovativa varumärke som fokuserar på att skapa hållbara och cirkulära produkter för just massmarknaden. Trevlig lyssning!  

Föreställningen om en själ skild från kroppen är både urgammal och högaktuell. Men den förblir en hägring, menar Mårten Arndtzén i denna essä om medvetandet och det levande i konsten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Publicerad 2020-05-19.Vad är medvetande och vem är medveten?Kan maskiner vara medvetna – eller komma att bli det, i framtiden? Frågorna är inte nya men hörs, tycker jag, allt oftare – och inte undra på det. Snart är de självkörande bilarna här, sägs det, men vem vill sätta sig i ett fordon som framförs i höga hastigheter utan ett medvetande vid ratten? Produktionsutvecklingen fordrar en justering av vårt begrepp om medvetandet, tycks det.En inflytelserik filosof som amerikanen Daniel Dennett har bidragit med idén att medvetandet är ett så kallat emergent fenomen som uppstår, mer eller mindre automatiskt, så snart informationshanteringen i ett givet sammanhang blir tillräckligt komplicerad. Som i den mänskliga hjärnan, eller en framtida superdator.Fysikern Ulf Danielsson varnar för det här synsättet i sin bok Världen själv, inte främst för att det är felaktigt, vilket han visserligen menar, utan för att själva föreställningen om medvetna maskiner riskerar att hota människans särställning och därmed, i förlängningen, hennes existens. Men det är förstås en spekulation. Svårigheten med medvetandet, ur ett vetenskapligt perspektiv, är att det inte visar sig under mikroskopet – utan bara när vi vänder blicken bakåt, mot oss själva.Ett beprövat sätt att gestalta medvetande konstnärligt är självporträttet. Här är medvetandet sitt eget motiv, förmedlat genom konstnärens blick. Som genre är självporträttet ett relativt modernt påfund, först på 1400-talet finns tillräckligt bra speglar för att det ska kunna bli något särskilt. Och något speciellt blir det först med Rembrandt, två hundra år senare.Närmare 100 självporträtt i olika tekniker är vad han hinner med under sin livstid. En futtig summa med instagramflödenas mått mätt, men på sin tid satte Rembrandt ett rekord som stod sig ända in på 1800-talet. Av de målade porträtten har nästan hälften fått strykas från hans verklista på senare tid. De visade sig vara kopior, utförda av Rembrandts elever i pedagogiskt syfte.Ungefär 340 år efter mästarens död ansluter sig en svensk yngling från trakten kring Sundsvall till elevskaran. Redan som 19-åring gör Henrik Jonsson sin första rendering av ett av Rembrandts självporträtt, efter reproduktion i en bok. Men han nöjer sig inte med att kopiera, rita av, utan lyfter ut Rembrandts bild i rummet genom att omvandla den till en skulptur. Jonssons galleridebut, åtta år senare, består av ett trettiotal gipsbyster som alla föreställer olika versioner av Rembrandt van Rijn, som han såg sig själv vid olika tillfällen i livet.Både materialet och den mödosamma metoden framstår som ekon från en avlägsen tid, då konstakademiernas elever tecknade av just gipser – gjutna efter antikens mästerverk – för att få insikt i sköna proportioner och eviga ideal. Sedan kamerans tillkomst har ju avbildandet successivt blivit en alltmer perifer del av det konstnärliga arbetet – i huvudsak överlåtet åt just kameror och andra maskiner – medan den intellektuella substansen, konstverkets idé, övertagit huvudrollen.Henrik Jonssons verk är naturligtvis också ett barn av sin tid. Och alltså idébaserat. Därför skulle man kunna tänka sig ett mer rationellt sätt att gå till väga för att uppnå ett likartat resultat. Idag finns AI-baserad programvara som klarar att överföra fotografier av ansikten till 3 dimensioner. Sedan är allt du behöver en bra 3D-skrivare, och voilá: 8 års arbete kan utföras på någon månad. Varför inte?Låt oss ta en närmare titt på motivet. Många av Rembrandts självporträtt, i synnerhet de han gör i unga år, är lärostycken där han testar och experimenterar med sådant som ljus och skugga – men framförallt övar sig på att fånga ansiktets sätt att uttrycka känslor. Han skrattar, rynkar bekymrat på pannan, ser bestört ut osv.Att de här bilderna föreställer just Rembrandt är närmast en tillfällighet: han använde sig själv för att han var tillgänglig; hans familjemedlemmar fick också ställa upp och förekommer ymnigt i hans bilder. Snarare än regelrätta porträtt är de så kallade "tronies": en under den holländska guldåldern uppskattad genre av lite enklare bilder på just ansikten – gärna med uppseendeväckande anletsdrag eller känslouttryck – men utan bestämd anknytning till någon särskild person.Trots de lustiga hattarna och den genomgående potatisnäsan är det alltså inte främst det som utmärker Rembrandt vi ser i Henrik Jonssons skulpturer. Utan Rembrandt som anonym, som vem som helst, du eller jag. Det utmärkande här är snarare hans drivkraft, det han vigde sitt liv åt och lyckades med kanske bättre än någon annan, någonsin: att gestalta liv.Den brittiske författaren och konstkritikern John Berger (1926-2017), som också var en driven tecknare, har beskrivit hur till synes klumpigt Rembrandt behandlar rumsliga förhållanden i sitt måleri – till skillnad från teckningarna, som är mästerliga i samma avseende. Det är nämligen en annan, konkurrerande rumslighet som Rembrandt vill uttrycka i måleriet, förklarar Berger. Inte den arkitektoniska, eller euklidiska, utan den levande, mänskliga kroppens. En rumslighet som öppnar sig för oss, på ett annat sätt än centralperspektivets illusoriska rymd.När Hendrickje kliver ned i vattnet, i den lilla målningen "Badande kvinna" från 1654, är vi där med henne, inuti särken hon lyfter undan; inte som kåta voyeurer utan i känslan av flodens fukt och värmen från hennes hud.Inför Rembrandts konst "minns åskådarens kropp sin egen, inre erfarenhet", skriver Berger. Vi känner igen oss, som levande varelser. Som vem som helst, av kött och blod.Vem som helst – men inte en maskin, kunde Ulf Danielsson inflika här. "Om vi någonsin hittar ett sätt att skapa ett artificiellt medvetande liknande en människas", skriver han i Världen själv, så "krävs det att det också sitter samman med en kropp som vår".Utan en kropp och de sinnen som är så djupt inbäddade i den – i vilken värld skulle detta medvetande befinna sig? Vad skulle det vara medvetet om? Och vad skulle det inte kunna ta sig till med sådana kroppar som det, i så fall, skulle stå fullständigt främmande inför? Och inte bara dem – själva livet skulle vara det djupt likgiltigt.Föreställningen om ett medvetande bortom kroppen har djupa rötter, inte minst religiösa. Där vår odödliga själ förr siktade mot himmelriket hoppas dagens teknikentusiaster att vi en vacker dag ska kunna ladda upp våra medvetanden i någonting beständigare än våra skröpliga kroppar.Det är förstås en hägring. Det enda odödliga vi kan ta vår tillflykt till är nog faktiskt konsten. 1958, i portalverket Människans villkor, beskriver Hannah Arendt (1906-1975) konstverk som "de beständigaste och därmed de världsligaste av alla ting". Konstverk förbrukas inte som andra saker, och får därmed en helt avgörande betydelse för vår förmåga att skapa en värld, där vi kan känna oss hemma."Det är", skriver Arendt, "som om det varaktiga i världen blev transparent i konstverkets fortbestånd och som om det gav en vink om en möjlig odödlighet – inte själens eller livets, utan det människoskapades odödlighet".Vad Rembrandt ansåg om sin egen odödliga själ vet vi inte, men hans förmåga att återge lekamlig skröplighet är oöverträffad. Det gäller inte minst de sena självporträtten, som är så förbluffande fria från all självbespegling, allt poserande inför en tänkt publik – eller ens sig själv.Motivet är en man som på alla sätt sett bättre dagar; som förlorat sin ställning, sitt hus och sina pengar, två kvinnor och en älskad son. Men som fortsätter att måla sig själv med just den kompromisslösa trohet mot naturen som blivit så ofashionabel i 1660-talets Amsterdam: "stödd mot en vag förhoppning, en intuition", skriver John Berger, "att andra senare skulle komma att se på honom med en medkänsla han själv inte kunde tillåta sig".Så nej. Att låta en maskin göra grovjobbet var nog inget alternativ för Henrik Jonsson. Den hade helt enkelt inte känt igen sig.Mårten Arndtzénmarten.arndtzen@sr.se

Vin för Rookies är äntligen tillbaka med ingen mindre än Johan Eklöf i studion. Inte nog med det idag har vi även två legendariska gäster med oss - Henrik Jonsson och Mark Levengood! Idag släpper vi ett lite längre specialavsnitt,  tillsammans ger vi oss in i doftens förtrollande värld och utforskar alla dess nyanser. Vi reder ut begreppen och diskuterar skillnaden mellan doft, lukt och smak. Kan man träna sitt doftsinne? Vad krävs för att kunna identifiera olika dofter med precision? Varför har Johan med sig sin frus gummistövel, och envisas han med att gästerna ska lukta på den? Svaren på dessa frågor och mycket mer i dagens spännande avsnitt. Häng med oss när vi fördjupar oss i en värld som är så mycket mer än vad näsan möter!

Welcome to the (Not So) New 52, a real-time retrospective of DC Comics' New 52 imprint! Discussed this week: 0:00:00 - Intro 0:02:17 - Batman: The Dark Knight Annual #1 (Gregg Hurwitz and Szymon Kudranski) 0:09:42 - Catwoman Annual #1 (Ann Nocenti and Christian Duce, Aaron Lopresti) 0:21:39 - Red Hood and the Outlaws Annual #1 (James Tynion IV and Al Barrionuevo) 0:34:44 - Earth 2 Annual #1 (James Robinson and Cafu, Julius Gopez) 0:46:17 - Justice League of America #4 (Geoff Johns and Brett Booth) 0:54:37 - Backup Stories 0:56:35 - Batman: Ghost Lights (James Tynion IV and Alex Maleev) 1:03:53 - Detective Comics: Various (John Layman and Andy Clarke, Henrik Jonsson, Jason Masters) 1:20:27 - Detective Comics: War Council (John Layman and Andy Clarke) 1:24:06 - Action Comics: Future Tense / Goodbye / Never Ending Battle (Sholly Fisch and Chris Sprouse) 1:32:18 - Superboy: Good Boy (Scott Lobdell and Ken Lashley) 1:34:09 - Threshold: Larfleeze (Keith Giffen and Scott Kolins) 1:47:40 - Justice League: Shazam! (Geoff Johns and Gary Frank) 1:58:15 - JLA: Security Detail / Missing Pieces / Trial by Fire (Matt Kindt and Scott Clark, Manuel Garcia, Andres Guinaldo) 2:08:58 - All-Star Western: Tomahawk (Justin Gray, Jimmy Palmiotti and Phil Winslade) 2:13:09 - All-Star Western: 19th Century Stormwatch (Justin Gray, Jimmy Palmiotti and Staz Johnson) 2:23:49 - Next Week's Books patreon: https://www.patreon.com/mildfuzztv twitter: @DCComicsPodcast discord: https://discord.gg/8fbyCehMTy

Welcome to the (Not So) New 52, a real-time retrospective of DC Comics' New 52 imprint! Discussed this week: 0:00:00 - Intro 0:03:16 - Green Lantern Corps #18 (Peter J. Tomasi and ChrisCross) 0:11:38 - Batman and Robin #18 (Peter J. Tomasi and Patrick Gleason) 0:16:51 - Batman #18 (Scott Snyder, James Tynion IV and Andy Kubert, Alex Maleev) 0:26:59 - Batgirl #18 (Ray Fawkes and Daniel Sampere) 0:35:46 - Superboy #18 (Scott Lobdell, Tom DeFalco, Tony Lee and R.B. Silva, Iban Coello) 0:42:28 - Threshold #3 (Keith Giffen and Tom Raney, Phil Winslade) 0:51:49 - Katana #2 (Ann Nocenti and Alex Sanchez) 1:00:15 - Deathstroke #18 (Justin Jordan and Edgar Salazar) 1:06:25 - Suicide Squad #18 (Adam Glass and Henrik Jonsson) 1:14:08 - Team 7 #6 (Justin Jordan and Pascal Alixe, Cliff Richards, Gui Balbi) 1:21:46 - The Ravagers #10 (Michael Alan Nelson, Tony Bedard and Ig Guara) 1:30:29 - Demon Knights #18 (Robert Venditti and Bernard Chang) 1:38:56 - Next Week's Books patreon: https://www.patreon.com/mildfuzztv twitter: @DCComicsPodcast (Use #New52) discord: https://discord.gg/8fbyCehMTy Other Links: https://linktr.ee/mildfuzz

Welcome to the (Not So) New 52, a real-time retrospective of DC Comics' New 52 imprint! Discussed this week: 0:00:00 - Intro 0:02:51 - Batman #17 (Scott Snyder and Greg Capullo) 0:15:23 - Superboy #17 (Tom DeFalco and R.B. Silva) 0:23:33 - Katana #1 (Ann Nocenti and Alex Sanchez) 0:32:08 - Batman and Robin #17 (Peter J. Tomasi and Patrick Gleason) 0:39:33 - Batgirl #17 (Ray Fawkes and Daniel Sampere) 0:47:41 - Threshold #2 (Keith Giffen and Tom Raney) 0:57:15 - Deathstroke #17 (Justin Jordan and Edgar Salazar) 1:04:39 - Suicide Squad #17 (Adam Glass and Henrik Jonsson) 1:13:31 - Team 7 #5 (Justin Jordan and Pascal Alixe, Jesus Merino) 1:22:23 - The Ravagers #9 (Michael Alan Nelson and Ig Guara) 1:32:14 - Demon Knights #17 (Robert Venditti and Bernard Chang) 1:41:18 - Next Week's Books patreon: https://www.patreon.com/mildfuzztv twitter: @DCComicsPodcast (Use #New52) discord: https://discord.gg/8fbyCehMTy Other Links: https://linktr.ee/mildfuzz

Welcome to the (Not So) New 52, a real-time retrospective of DC Comics' New 52 imprint! Discussed this week: 0:00:00 - Intro 0:02:07 - Batgirl #16 (Gail Simone and Daniel Sampere, Ed Benes) 0:10:07 - Batman and Robin #16 (Peter J. Tomasi and Patrick Gleason) 0:17:09 - Batman #16 (Scott Snyder and Greg Capullo) 0:28:07 - Superboy #16 (Tom DeFalco and Iban Coello, Amilcar Pinna) 0:36:35 - Team 7 #4 (Justin Jordan and Jesus Merino) 0:44:38 - Threshold #1 (Keith Giffen and Tom Raney) 0:53:07 - Deathstroke #16 (Justin Jordan and Edgar Salazar) 1:00:03 - Grifter #16 (Frank Tieri and Marat Mychaels) 1:07:16 - Suicide Squad #16 (Adam Glass and Henrik Jonsson) 1:15:25 - Legion Lost #16 (Tom DeFalco and Andres Guinaldo) 1:24:08 - The Ravagers #8 (Michael Alan Nelson and Ig Guara) 1:31:46 - Demon Knights #16 (Robert Venditti and Bernard Chang) 1:39:52 - Frankenstein: Agent of S.H.A.D.E. #16 (Matt Kindt and Alberto Ponticelli) 1:47:49 - Next Week's Books patreon: https://www.patreon.com/mildfuzztv twitter: @DCComicsPodcast (Use #New52) discord: https://discord.gg/8fbyCehMTy audio link: https://the-not-so-new-52.pinecast.co/ video link: https://www.youtube.com/playlist?list=PLu70d0W3I5cZzQUPH0CUbF64E2f4oMysw UK Merch store: https://shop.spreadshirt.co.uk/mild-fuzz-tv/ US Merch store: https://shop.spreadshirt.com/mild-fuzz-tv-us

Mehr über Henrik findest du unter https://www.henrikjonsson.fit/ _____ Vielen Dank, dass Du Dir meinen Podcast angehört hast. Mehr von uns findest Du auf Instagram unter @dankevegan. Über Mich (Lukas) @lukasschuko Ich habe es mir zur Mission gemacht, Menschen auf ihrer Reise zu mehr Leistungsfähigkeit durch eine optimierte Ernährung und weitere Gewohnheiten zu unterstützen. Ich möchte Dich dazu inspirieren, Dein Potenzial zu erfüllen. Das mache ich hauptsächlich in Vorträgen, 1-1 Coachings und diesem Podcast. Zusätzlich kreiere ich wöchentlich auch Posts für die Danke Vegan Community auf Instagram. Über uns (Danke Vegan) Wir sind ein engagiertes Team, dass sich für die Förderung des Veganismus einsetzt. Wir wollen die breite Masse ansprechen und ihr mitteilen, dass es nicht kompliziert sein muss, sich vegan zu ernähren. Natürlich zählt nicht nur die Ernährung, sondern die ganze Lebensweise. Der Veganismus soll unserer Meinung nach nicht als Trend oder Phase angesehen werden, denn die Zukunft ist vegan. Wir sind auf Instagram (@dankevegan) sehr aktiv und veröffentlichen Beiträge rund um das Thema Veganismus. Als Ergänzung zum kostenlosen Mehrwert auf unseren Social-Media Kanälen bieten wir unsere Akademie (interne Community) wie auch Beratungen mit unserem veganen Ernährungsberater Lukas an. Als Team von Danke Vegan wollen wir mit Dir und der gesamten Community zusammen, großes bewirken und möglichst vielen Mischköstlern zum veganen Lifestyle verhelfen. In Liebe, Dein Danke Vegan Team

Vielen Dank, dass Du Dir meinen Podcast angehört hast. Mehr von uns findest Du auf Instagram unter @dankevegan. Über Mich (Lukas) @lukasschuko Ich habe es mir zur Mission gemacht, Menschen auf ihrer Reise zu mehr Leistungsfähigkeit durch eine optimierte Ernährung und weitere Gewohnheiten zu unterstützen. Ich möchte Dich dazu inspirieren, Dein Potenzial zu erfüllen. Das mache ich hauptsächlich in Vorträgen, 1-1 Coachings und diesem Podcast. Zusätzlich kreiere ich wöchentlich auch Posts für die Danke Vegan Community auf Instagram. Über uns (Danke Vegan) Wir sind ein engagiertes Team, dass sich für die Förderung des Veganismus einsetzt. Wir wollen die breite Masse ansprechen und ihr mitteilen, dass es nicht kompliziert sein muss, sich vegan zu ernähren. Natürlich zählt nicht nur die Ernährung, sondern die ganze Lebensweise. Der Veganismus soll unserer Meinung nach nicht als Trend oder Phase angesehen werden, denn die Zukunft ist vegan. Wir sind auf Instagram (@dankevegan) sehr aktiv und veröffentlichen Beiträge rund um das Thema Veganismus. Als Ergänzung zum kostenlosen Mehrwert auf unseren Social-Media Kanälen bieten wir unsere Akademie (interne Community) wie auch Beratungen mit unserem veganen Ernährungsberater Lukas an. Als Team von Danke Vegan wollen wir mit Dir und der gesamten Community zusammen, großes bewirken und möglichst vielen Mischköstlern zum veganen Lifestyle verhelfen. In Liebe, Dein Danke Vegan Team

Wie gesund ist eine vegane Ernährung für Sportler? Welche Vorteile bietet sie im Hinblick auf die Leistungsfähigkeit und kann man typische Fehler und Risiken vermeiden? Diese und weitere Fragen bespricht triathlon-Redakteurin Anna Bruder mit dem veganen Ernährungsberater Henrik Jonsson.

Måste alla sommarvärdarna prata om sina trauman? Vad hände när en av värdarna totalt bröt ihop i studion och vilka är de som har svårast att göra ett Sommar i P1? Följ med bakom kulisserna. I P4 Dokumentären Sommar i P1 bakom kulisserna berättar människorna som jobbar med Sveriges mest lyssnade radioprogram om processen före sändning. Stefan Sundberg möter både producenter och tekniker och personer som själva sommarpratat. Och så avlivas myten om att alla Sommar i P1 tidigare sändes live. Det är en stor villfarelse att man alltid sände live förr. Man har alltid delvis bandat. Men idag har ju programmet blivit så stort och då vill man ju inte utsätta sommarprataren att sitta där och vara livrädd, hyperstressad och torr i munnen och så är det också en enorm risk att låta sommarvärden sända direkt, säger Bibi Rödöö som är programchef för Sommar i P1. Henrik Jonsson är en av dem som producerat flest Sommar i P1 under de senaste åren. Han avslöjar att det finns vissa saker han helst ser att sommarvärdarna hoppar över. Vissa låtar som handlar om sommar, vissa grepp som handlar om att man börjar berätta att man föddes och slutar med att det ska bli en härlig sommar..Den största utmaningen är att få dem att vända sig inåt och leta efter den egna berättelsen. Sen kan man göra en massa roliga grejor och spela Gyllene Tider och What a wonderful world, säger Henrik Jonsson. Medverkande: Bibi Rödöö, programchef för Sommar i P1 Ulla Walldén, med i namnkommittén Johan Egeskog, tekniker Elisabeth Åsbrink, producent Henrik Jonsson, producent Jan Scherman, sommarvärd 2012 Jacob Mühlrad, sommarvärd 2017 Programmet är gjort 2019 av Stefan Sundberg.

Föreställningen om en själ skild från kroppen är både urgammal och högaktuell. Men den förblir en hägring, menar Mårten Arndtzén i denna essä om medvetandet och det levande i konsten. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Vad är medvetande och vem är medveten? Kan maskiner vara medvetna eller komma att bli det, i framtiden? Frågorna är inte nya men hörs, tycker jag, allt oftare och inte undra på det. Snart är de självkörande bilarna här, sägs det, men vem vill sätta sig i ett fordon som framförs i höga hastigheter utan ett medvetande vid ratten? Produktionsutvecklingen fordrar en justering av vårt begrepp om medvetandet, tycks det. En inflytelserik filosof som amerikanen Daniel Dennett har bidragit med idén att medvetandet är ett så kallat emergent fenomen som uppstår, mer eller mindre automatiskt, så snart informationshanteringen i ett givet sammanhang blir tillräckligt komplicerad. Som i den mänskliga hjärnan, eller en framtida superdator. Fysikern Ulf Danielsson varnar för det här synsättet i sin bok Världen själv, inte främst för att det är felaktigt, vilket han visserligen menar, utan för att själva föreställningen om medvetna maskiner riskerar att hota människans särställning och därmed, i förlängningen, hennes existens. Men det är förstås en spekulation. Svårigheten med medvetandet, ur ett vetenskapligt perspektiv, är att det inte visar sig under mikroskopet utan bara när vi vänder blicken bakåt, mot oss själva. Ett beprövat sätt att gestalta medvetande konstnärligt är självporträttet. Här är medvetandet sitt eget motiv, förmedlat genom konstnärens blick. Som genre är självporträttet ett relativt modernt påfund, först på 1400-talet finns tillräckligt bra speglar för att det ska kunna bli något särskilt. Och något speciellt blir det först med Rembrandt, två hundra år senare. Närmare 100 självporträtt i olika tekniker är vad han hinner med under sin livstid. En futtig summa med instagramflödenas mått mätt, men på sin tid satte Rembrandt ett rekord som stod sig ända in på 1800-talet. Av de målade porträtten har nästan hälften fått strykas från hans verklista på senare tid. De visade sig vara kopior, utförda av Rembrandts elever i pedagogiskt syfte. Ungefär 340 år efter mästarens död ansluter sig en svensk yngling från trakten kring Sundsvall till elevskaran. Redan som 19-åring gör Henrik Jonsson sin första rendering av ett av Rembrandts självporträtt, efter reproduktion i en bok. Men han nöjer sig inte med att kopiera, rita av, utan lyfter ut Rembrandts bild i rummet genom att omvandla den till en skulptur. Jonssons galleridebut, åtta år senare, består av ett trettiotal gipsbyster som alla föreställer olika versioner av Rembrandt van Rijn, som han såg sig själv vid olika tillfällen i livet. Både materialet och den mödosamma metoden framstår som ekon från en avlägsen tid, då konstakademiernas elever tecknade av just gipser gjutna efter antikens mästerverk för att få insikt i sköna proportioner och eviga ideal. Sedan kamerans tillkomst har ju avbildandet successivt blivit en alltmer perifer del av det konstnärliga arbetet i huvudsak överlåtet åt just kameror och andra maskiner medan den intellektuella substansen, konstverkets idé, övertagit huvudrollen. Henrik Jonssons verk är naturligtvis också ett barn av sin tid. Och alltså idébaserat. Därför skulle man kunna tänka sig ett mer rationellt sätt att gå till väga för att uppnå ett likartat resultat. Idag finns AI-baserad programvara som klarar att överföra fotografier av ansikten till 3 dimensioner. Sedan är allt du behöver en bra 3D-skrivare, och voilá: 8 års arbete kan utföras på någon månad. Varför inte? Låt oss ta en närmare titt på motivet. Många av Rembrandts självporträtt, i synnerhet de han gör i unga år, är lärostycken där han testar och experimenterar med sådant som ljus och skugga men framförallt övar sig på att fånga ansiktets sätt att uttrycka känslor. Han skrattar, rynkar bekymrat på pannan, ser bestört ut osv. Att de här bilderna föreställer just Rembrandt är närmast en tillfällighet: han använde sig själv för att han var tillgänglig; hans familjemedlemmar fick också ställa upp och förekommer ymnigt i hans bilder. Snarare än regelrätta porträtt är de så kallade "tronies": en under den holländska guldåldern uppskattad genre av lite enklare bilder på just ansikten gärna med uppseendeväckande anletsdrag eller känslouttryck men utan bestämd anknytning till någon särskild person. Trots de lustiga hattarna och den genomgående potatisnäsan är det alltså inte främst det som utmärker Rembrandt vi ser i Henrik Jonssons skulpturer. Utan Rembrandt som anonym, som vem som helst, du eller jag. Det utmärkande här är snarare hans drivkraft, det han vigde sitt liv åt och lyckades med kanske bättre än någon annan, någonsin: att gestalta liv. Den brittiske författaren och konstkritikern John Berger (1926-2017), som också var en driven tecknare, har beskrivit hur till synes klumpigt Rembrandt behandlar rumsliga förhållanden i sitt måleri till skillnad från teckningarna, som är mästerliga i samma avseende. Det är nämligen en annan, konkurrerande rumslighet som Rembrandt vill uttrycka i måleriet, förklarar Berger. Inte den arkitektoniska, eller euklidiska, utan den levande, mänskliga kroppens. En rumslighet som öppnar sig för oss, på ett annat sätt än centralperspektivets illusoriska rymd. När Hendrickje kliver ned i vattnet, i den lilla målningen "Badande kvinna" från 1654, är vi där med henne, inuti särken hon lyfter undan; inte som kåta voyeurer utan i känslan av flodens fukt och värmen från hennes hud. Inför Rembrandts konst "minns åskådarens kropp sin egen, inre erfarenhet", skriver Berger. Vi känner igen oss, som levande varelser. Som vem som helst, av kött och blod. Vem som helst men inte en maskin, kunde Ulf Danielsson inflika här. "Om vi någonsin hittar ett sätt att skapa ett artificiellt medvetande liknande en människas", skriver han i Världen själv, så "krävs det att det också sitter samman med en kropp som vår". Utan en kropp och de sinnen som är så djupt inbäddade i den i vilken värld skulle detta medvetande befinna sig? Vad skulle det vara medvetet om? Och vad skulle det inte kunna ta sig till med sådana kroppar som det, i så fall, skulle stå fullständigt främmande inför? Och inte bara dem själva livet skulle vara det djupt likgiltigt. Föreställningen om ett medvetande bortom kroppen har djupa rötter, inte minst religiösa. Där vår odödliga själ förr siktade mot himmelriket hoppas dagens teknikentusiaster att vi en vacker dag ska kunna ladda upp våra medvetanden i någonting beständigare än våra skröpliga kroppar. Det är förstås en hägring. Det enda odödliga vi kan ta vår tillflykt till är nog faktiskt konsten. 1958, i portalverket Människans villkor, beskriver Hannah Arendt (1906-1975) konstverk som "de beständigaste och därmed de världsligaste av alla ting". Konstverk förbrukas inte som andra saker, och får därmed en helt avgörande betydelse för vår förmåga att skapa en värld, där vi kan känna oss hemma. "Det är", skriver Arendt, "som om det varaktiga i världen blev transparent i konstverkets fortbestånd och som om det gav en vink om en möjlig odödlighet inte själens eller livets, utan det människoskapades odödlighet". Vad Rembrandt ansåg om sin egen odödliga själ vet vi inte, men hans förmåga att återge lekamlig skröplighet är oöverträffad. Det gäller inte minst de sena självporträtten, som är så förbluffande fria från all självbespegling, allt poserande inför en tänkt publik eller ens sig själv. Motivet är en man som på alla sätt sett bättre dagar; som förlorat sin ställning, sitt hus och sina pengar, två kvinnor och en älskad son. Men som fortsätter att måla sig själv med just den kompromisslösa trohet mot naturen som blivit så ofashionabel i 1660-talets Amsterdam: "stödd mot en vag förhoppning, en intuition", skriver John Berger, "att andra senare skulle komma att se på honom med en medkänsla han själv inte kunde tillåta sig". Så nej. Att låta en maskin göra grovjobbet var nog inget alternativ för Henrik Jonsson. Den hade helt enkelt inte känt igen sig. Mårten Arndtzén marten.arndtzen@sr.se

Måste alla sommarvärdarna prata om sina trauman? Vad hände när en av värdarna totalt bröt ihop i studion och vilka är de som har svårast att göra ett Sommar i P1? Följ med bakom kulisserna. I P4 Dokumentären Sommar i P1 bakom kulisserna berättar människorna som jobbar med Sveriges mest lyssnade radioprogram om processen före sändning. Stefan Sundberg möter både producenter och tekniker och personer som själva sommarpratat. Och så avlivas myten om att alla Sommar i P1 tidigare sändes live. Det är en stor villfarelse att man alltid sände live förr. Man har alltid delvis bandat. Men idag har ju programmet blivit så stort och då vill man ju utsätta sommarprataren att sitta där och vara livrädd, hyperstressad och torr i munnen och så är det också en enorm risk att låta sommarvärden sända direkt, säger Bibi Rödöö som är programchef för Sommar i P1. Henrik Jonsson är en av dem som producerat flest Sommar i P1 under de senaste åren. Han avslöjar att det finns vissa saker han helst ser att sommarvärdarna hoppar över. Vissa låtar som handlar om sommar, vissa grepp som handlar om att man börjar berätta att man föddes och slutar med att det ska bli en härlig sommar..Den största utmaningen är att få dem att vända sig inåt och leta efter den egna berättelsen. Sen kan man göra en massa roliga grejor och spela Gyllene Tider och What a wonderful world, säger Henrik Jonsson. Medverkande: Bibi Rödöö, programchef för Sommar i P1 Ulla Walldén, med i namnkommittén Johan Egeskog, tekniker Elisabeth Åsbrink, producent Henrik Jonsson, producent Jan Scherman, sommarvärd 2012 Jacob Mühlrad, sommarvärd 2017 Programmet är gjort 2019 av Stefan Sundberg.

I P4 Dokumentären Sommar i P1 bakom kulisserna berättar människorna som jobbar med Sveriges mest lyssnade radioprogram om processen före sändning. Måste alla sommarvärdarna prata om sina trauman? Vad hände när en av värdarna bröt ihop totalt i studion och vilka är de som har svårast att göra ett Sommar i P1? Stefan Sundberg möter både producenter och tekniker och personer som själva sommarpratat. Och så avlivas myten om att alla Sommar i P1 tidigare sändes live.  - Det är en stor villfarelse att man alltid sände live förr. Man har alltid delvis bandat. Men idag har ju programmet blivit så stort och då vill man ju utsätta sommarprataren att sitta där och vara livrädd, hyperstressad och torr i munnen och så är det också en enorm risk att låta sommarvärden sända direkt, säger Bibi Rödöö.  Henrik Jonsson är en av dem som producerat flest Sommar i P1 under de senaste åren. Han avslöjar att det finns vissa saker han helst ser att sommarvärdarna hoppar över. - Vissa låtar som handlar om sommar, vissa grepp som handlar om att man börjar berätta att man föddes och slutar med att det ska bli en härlig sommar..Den största utmaningen är att få dem att vända sig inåt och leta efter den egna berättelsen. Sen kan man göra en massa roliga grejor och spela Gyllene Tider och What a wonderful world, säger Henrik Jonsson. I programmet medverkar: Bibi Rödöö, programchef för Sommar i P1 Ulla Walldén, med i namnkommittén Johan Egeskog, tekniker Elisabeth Åsbrink, producent Henrik Jonsson, producent Jan Scherman, sommarvärd 2012 Jacob Mühlrad, sommarvärd 2017

I veckans avsnitt blir det klassikern MacBeth i deckarformat av Jo Nesbo. Små eldar överallt av Celeste Ng i amerikansk överklassmiljö. Vi pratar också om läskig barnlitteratur och feministisk fantasy. Rättelse: Åsa Larsson som skrivit Pax-böckerna har skrivit tillsammans med Ingela Korsell, Henrik Jonsson är illustratör. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I veckans avsnitt samtalar jag med Henrik Jonsson. Vi pratar om hans långa erfarenhet inom spelbranschen, en tid som tagit honom från Bingolotto till Dallas och tillbaka till Sverige. Han har hunnit med mycket, kort sagt. Nu har han släppt programmeringen och jobbar istället med investering i spelföretag. I Spel under lupp får vi höra Henriks tankar om ett spel som lämpar sig väldigt bra för kamratförnedring och inmundigande av öl. Följer Henrik gör du enklast på hans twitter: @IonSwitz. God lyssning! Länkar MUD LPMud Pinball fantasies Macromedia Ion storm John Romero Quake BSP Tom Hall John Carmack Eidos Masters of Doom Ancronyox Dikatana DICE Combination Net entertainment Fallout shelter Oblivion Igda Ghost games Hogs of War Rik Mayall Need for Speed Payback

Bokslut för Pax! Intervju med Åsa Larsson, en av författarna till böckerna om Viggo och Alrik. 30 års konstaktivism med Guerilla Girls på Mjellby konstmuseum och är det dags för klimakterieaktivism? Den omåttligt populära bokserien Pax har nu gått i mål. Författare är Ingela Korsell och Åsa Larsson, Henrik Jonsson illustrerar och den sista delen som är del tio heter "Draugen". Får vi veta hur det går för Viggo och Alrik och de andra i kampen mot impar och andra monster i Mariefred nu? Åsa Larsson kommer till P1 Kulturs studio. Idag kommer också "Den hiskeliga berättelsen om lille han" ut, uppföljaren till författaren Lena Ollmark och illustratören Per Gustavssons Augustnominerade "Den förskräckliga berättelsen om lilla hon". Viveca Bladh har läst.  "Maria Lindbergs bilder är som fönster som öppnas i din egen skalle. Mot frisk luft och frihet". Så säger Mårten Arndtzén om hennes pågående utställning på Malmö Konsthall. Hör hela recensionen i P1 Kultur. Guerilla Girls tillhör de mest etablerade aktivistgrupperna på konstscenen. Nu visas mer än 30 år av deras protester mot ojämlikheter i konstvärlden på Mjellby Konstmuseum utanför Halmstad. Cecilia Blomberg har sett utställningen och träffat två av gruppens medlemmar, som alltid framträder iförda gorillamasker. Är det kanske dags för klimakterieaktivism nu? I dagens OBS-essä får vi höra bibliotekarien Elisabeth Skog, som söker efter fakta om klimakteriet men istället möts av en humor som inte vill henne något gott. Programledare: Måns Hirschfeldt Producent: Anna Tullberg

Vi bjuder in författaren Mats Strandberg för att prata om homo, bi, trans och queer i skräckfiktionen. Tomas behöver titta fokuserat för att se homosexundertexten i A Nightmare on Elm Street 2 och Lars berättar om Jönköpings svar på Buffalo Bill. Vi pratar också om: Cirkeln, Sara Bergmark Elfgren, Twin Peaks, I Am Legend, Richard Matheson, Ring, Fredagen den trettonde, Carol Clover, Men Women and Chainsaws, Bram Stoker, Dracula, Oscar Wilde, Dorian Greys porträtt, Sheridan Le Fanu, Carmilla, Hammer Films, Selma Lagerlöf, Mary Shelley, Frankenstein, Robert Louis Stevenson, Dr Jekyll & Mr Hyde, Nosferatu, Friedrich Wilhelm Murnau, Clive Barker, Hellraiser, Nightbreed, Cabal, Kyrkogårdens hemlighet, The Scarlet Gospels, Bret Easton Ellis Podcast, American Psycho, Tommy Berggren, Noll att förlora, Glamorama, Alexandro Amenabar, The Others, Tesis, The Innocents, Henry James, The Turn of the Screw, Truman Capote, Poppy Z Brite, Exquisite Corpse, Drawing Blood, Lost Souls, Dennis Cooper, Sleepaway Camp, Psycho, Cherry Falls, Insidious 3, Javier Botet, Rec, Mama, Johan Hilton, Monstret i garderoben, Anthony Perkins, The Conjuring 2, Jonas Gardell, När lammen tystnar, Thomas Harris, Jonathan Demme, Basic Instinct, Philadelphia, Rocky Horror Picture Show, Tim Curry, Shirley Jackson, The Haunting of Hill House, Rebecca, Russ Tamblyn, Besökarna, Motion Picture Production Code, pre-code, Freddy’s Revenge, Never Sleep Again, Mark Patton, Freddy Mercury, Rob Halford, Judas Priest, Jakob´s Ladder, Anne Rice, En vampyrs bekännelse, Tom Cruise, Brad Pitt, Antonio Banderas, Christian Slater, Peter Kostenniemi, American Horror Story, Penny Dreadful, Josh Harnett, Thirty Days of Night, Ryan Murphy, Färjan, Hemmet, Rövsvett, Hunger Games, Exorcisten, Henrik Jonsson, Pax, Siri Hjorton Wagner, Mattias Skoglund och De dödas röster. Nostalgi, löst tyckande och akademisk analys I en salig röra.

Det känns som om det var tusen år sedan vi poddade sist, men det har faktiskt bara gått två veckor. Och några dagar. Äsch, vem hinner ens räkna i dessa dagar av vintermörker, jobb, sömnbrist, arga barn och Trump. Ja, vi känner att vi lever helt enkelt, och ibland kommer livet mellan oss och våra goda poddintentioner. Men nu är vi här, med massor av lästa böcker för mellanåldern (inte medelåldern – även om medelålders gillar böcker för mellanåldern, visar det sig). Följ med oss på en resa som tar oss från Mariefred till Melodifestivalen via Norge och Connecticut.Recensioner Åsa Larsson, Ingela Korsell och Henrik Jonsson, Pax Michelle Paver, Vargbröder  Arne Svingen, Balladen om en bruten näsa Judy Blume, Tretton år Andra böcker som nämns Lotta-böckerna Kitty-böckerna Sweet Valley High Lockwood & Co Harry Potter-böckerna Bloggar och poddar vi nämner Agnes bokblogg Rätt Avigt Andra tidsfördriv The Basketball diaries Billy Elliot Veckans tips Rum 213 See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Möt Åsa Larsson och Ingela Korsell som gör PAX-böckerna, Athena Farrokhzad och Svetlana Cârstean som har gjort omtalad poesi ihop. Och Caroline Hainer som skriver om Åsneprinsen Caroline Hainer har skrivit en ny roman om en kille som heter Jim vars enda unika eftermäle är att han kan låta exakt som en Åsna. Eller är det verkligen hans enda usp? Vi pratar med Caroline om den nya boken "Åsneprinsen" ur vilken ovan rubrik är travesterad.Åsa Larsson är deckarförfattaren till exempelvis Solstorm. Hon och kompisen Ingela Korsell har senaste åren skördat stora framgångar med spänningsromanerna om Viggo och Alrik i bokserien "Pax", som utspelar sig i Mariefred (därav namnet på bokserien: Namnet Mariefred kommer ifrån det latinska Pax Mariae, vilket betyder Marias fred). I serien PAX, har den sjätte delen precis kommit ut och det är ett magiskt urban fantasy-epos i tio delar och vi träffar Ingela och Åsa och tecknaren Henrik Jonsson (som bland annat ritat Batman) i Mariefred.Athena Farrokhzad och Svetlana Cârstean har gjort en fläta av texter tillsammans - under titeln "Trado". Det är en diktsvit av Athena, och en av Svetlana - och dom har översatt varandras dikter - utan att riktigt behärska varandras språk. Tillsammans har dom också gjort en essä, utan originalspråk. Allt detta berättar dom om i Lundströms Bokradio! 

Episode #32 (yes, 32, not 31) has landed and it's a cracker! There is some big news to discuss such as Judith Shepherd stepping down from Frew Publications and an absolute Treasure Room full of new merch. And, of course, all the latest comics featuring not only some of the best non-Falk Phantom stories but also the Frew debut of a new artist. And if all that wasn't enough you get not one, but two rants this episode! Yes, there will be many a headphone set thrown folks, so check it out below!Support the show (https://www.patreon.com/chroniclechamber)

John, AJ and special guest, Henrik Jonsson discuss the art of John Bryne.

After a lack of internest access over the last month I've finally managed to get a mix for the podcast uploaded.Hopefully it was worth the wait...01 Miguel Migs - Close Your Eyes feat Meshell Ndegeocello (Deetron Remix) - OM Records02 Henrik Jonsson & Joel Alter - Acapellan - Kontra Musik03 Contra Communem Opinonem - The Ruling Ideas (Original Mix) - Drumpoet Community04 Scott Kemp & Cris James - Being With You (Unreleased) - SCOTT KEMP05 Solomun - He Is Watching You (Original Mix) - Supernature06 George Fitzgerald - Feel Like - Hotflush Recordings07 SCSI 9 - Sunny Side Up (27B Mix) - (Unreleased Edit) - 27B08 3A Murk & Liberty City - Some Lovin' (Original Mix) - Murk Records09 tINI - Fail Better - Desolat10 Eats Everything - Heard That (Original Mix) - Pets Recordings11 So Funk - Awakening (Original Mix) (Unreleased) - SoFunk12 Recondite - Backbone - Plangent Records13 Ripperton - Random Violence (Original Mix) - Green14 Rainer - 8000 Feet Up (Shaun Reeves & Tale of Us Edit) - Serialism Records/WAS