Podcasts about varav

I Studion: Fredrik Söderholm, Jonas Dahlquist, Sofia Kappel, August Bohlin Torsdag 3 april! I Patreon-timmen! Härlig bakis-stämning! Om att man burit på redline-påsar vars innehåll väger mer än Stefan Ingves glasögon, Mattssons stillsamma nedmontering av Agges självkänsla, att känna sig trygg eller livrädd när man ser poliser, den, fakturan för att bli bajsad i munnen, den pålitliga entreprenören Jonas Werner och den gången jag NÄSTAN sögs in i Crowd 1-gemenskapen i Dubai med henrik von zweigbergk. Sofia Kappels morfin-videos från SÖS! Har hon övat på att pulla med vänsterhanden sen högern blev skadad? I Gratistis-timmen! Kulturministern gör BORT sig igen! Vi reder ut: VET gemene MAN vem Christopher Nolan ÄR? Vi ringer DanmarkVi frågar en BEDÖVAD dam på ringvägen! Vi ringer TRE random personer! Varav en jag börjar SPEGLA - det är väl INGET FEL MED DET?ALLT om Kanyes nya svart bälte-osande KKK-rock! I eftersnacket:ALLT om Sofia Kappels FÖRSTA pedofil-upplevelse i Egypten som 9 åring!HELA AVSNITTET RÖRLIGT och i ljud på patreon.com/gottsnackSupport till showen http://supporter.acast.com/gott-snack-med-fredrik-soderholm. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I Studion: Fredrik Söderholm, Jonas Dahlquist, Sofia Kappel, August Bohlin Torsdag 3 april! I Patreon-timmen! Härlig bakis-stämning! Om att man burit på redline-påsar vars innehåll väger mer än Stefan Ingves glasögon, Mattssons stillsamma nedmontering av Agges självkänsla, att känna sig trygg eller livrädd när man ser poliser, den, fakturan för att bli bajsad i munnen, den pålitliga entreprenören Jonas Werner och den gången jag NÄSTAN sögs in i Crowd 1-gemenskapen i Dubai med henrik von zweigbergk. Sofia Kappels morfin-videos från SÖS! Har hon övat på att pulla med vänsterhanden sen högern blev skadad? I Gratistis-timmen! Kulturministern gör BORT sig igen! Vi reder ut: VET gemene MAN vem Christopher Nolan ÄR? Vi ringer DanmarkVi frågar en BEDÖVAD dam på ringvägen! Vi ringer TRE random personer! Varav en jag börjar SPEGLA - det är väl INGET FEL MED DET?ALLT om Kanyes nya svart bälte-osande KKK-rock! I eftersnacket:ALLT om Sofia Kappels FÖRSTA pedofil-upplevelse i Egypten som 9 åring!HELA AVSNITTET RÖRLIGT och i ljud på patreon.com/gottsnackSupport till showen http://supporter.acast.com/gott-snack-med-fredrik-soderholm. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I Osända Pärlor blickar vi tillbaka på säsongen av På Minuten som gått och plockar upp några pärlor som inte nått er lyssnare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Varje gång vi träffas - panelen, Enmanzbandet Erland, producent, tekniker, publikvärd och programledaren Hans Rosenfeldt - så bandar vi lite för mycket, håller på lite för länge och ett par ämnen från varje sittning tvingas vi av utrymmesskäl att välja bort. Synd, tycker vi, för det finns ändå en del godbitar att bjuda på, så sedan några år tillbaka så klipper och klistrar vi bland dessa aldrig tidigare sända små berättelser och gör dem till alldeles egna program. Varav det här är det andra av två.Programledare: Hans RosenfeldtProducent. Mette Göthberg

När Karl XII befann sig i Bender i nuvarande Moldavien skickade han iväg tre forskningsexpeditioner som skulle undersöka fornfynd i de bibliska länderna där Egypten och pyramiderna ingick.Orientalisten och prästen Michael Eneman, som varit med Karl XII vid Poltava, ingick i den andra karolinska egyptiska expedition under åren 1711-12. Eneman närmade sig pyramiderna i Giza som en praktisk vetenskapsman som mätte stenar och kröp in i pyramiderna.I denna nymixade repris av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Joachim Östlund, docent i historia vid Lunds universitet.För svenska bönder på 1600-talet var Egypten och historierna om Josef och Moses i allra högsta grad levande. I bibeln nämns aldrig pyramiderna uttryckligen, även om det talas om stora byggnader. Svenska vetenskapsmän började att intressera sig för pyramiderna redan på 1600-talet, men de utformades mer som stora ladugårdar än pyramider – ingen hade ju sett dem. Senare avbildas de både som spetsigare och ibland flackare än de är i verkligheten.Michael Enemans resa 1711-12 gick till Grekland, Konstantinopel, Israel, Arabien och Egypten där kanske Jerusalem var höjdpunkten för Eneman som skrivit två avhandlar om Kristi grav. När senare Michel Eneman återvände till Moldavien var Karl XII så intresserad att Eneman fick berätta om sin resa och sina upptäcker en timme per dag under två månader.Intresset för Egypten utmynnade också en omfattande internationell handel med mumier. Varav flera också hamnade i Sverige. Malda mumier såldes som ett universalläkemedel som kunde bota det mesta.Bild: Pyramider i Giza från 1735 av J Clark.Musik: Pyramids med Marcus Bressler, Soundblock Audio. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

När vi spelar in På minuten, så spelar vi in lite för mycket, lite för länge och ett par ämnen klipps alltid bort och kommer inte med i programmet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Osända Pärlor blickar vi tillbaka på säsongen av På Minuten som gått och plockar upp några pärlor som inte nått er lyssnare. För det är ju så att varje gång vi träffas - panelen, Enmanzbandet Erland, producent, tekniker, publikvärd och progamledaren Hans Rosenfeldt - så bandar vi lite för mycket, håller på lite för länge och ett par ämnen från varje sittning tvingas vi av utrymmesskäl att välja bort. Synd, tycker vi, för det finns ändå en del godbitar att bjuda på, så sedan några år tillbaka så klipper och klistrar vi bland dessa aldrig tidigare sända små berättelser och gör dem till alldeles egna program. Varav det här är årets första av två.Programledare: Hans RosenfeldtProducent. Mette Göthberg

Kas notiek, kad tautas deja no skatuves dēļiem pārceļas uz noslēpumainu liepu mežu un koki kļūst par dejas dalībniekiem? Tieši to nolēmis izpētīt tautas deju ansamblis “Katvari”, kas šogad atzīmē iespaidīgo 105. jubileju. Uzvedums “TiešišeiT” notiks 7. un 8. jūnijā pēc tumsas iestāšanās Katvaru muižas parka vēsturiskajā liepu alejā, Katvaru ezera krastā. Koncertuzveduma idejas autors ir deju ansambļa “Katvari” vadītājs Edžus Arums, un pazīstamas skatuviskās tautas dejas tajā mīsies ar laikmetīgo horeogrāfiju, kuras autori ir Agris Daņiļevičs un Markuss Zmelnigs (Markus Zmölnig) no Austrijas. Uzvedumā piedalīsies ap 200 dejotāji no deju ansambļiem “Katvari” un “Katvaru” studijas “Varavīksne”, kā arī draugi – “Dzirnas”, “Rotaļa”, “Dižbramaņi” un “Jaunība”.

Han blev känd för svenska folket för sin medverkan i dokusåpan “Kungarna av Tylösand”. Efter det programmet följde några vilda år.Men idag är han nykter och drogfri sedan flera år tillbaka och driver flertalet poddar. Varav den ena är en av Sveriges största intervjupoddar - “Nemo möter en vän”. Han var med och startade podcasten “En beroendepodd” som han senare lämnade och startade istället podden “Bara en till” på samma tema - missbruk och medberoendeprolematik.Han är författaren till böckerna “Ingen” och “Beroende”. Han är en flitigt anlitad föreläsare där han sprider sitt budskap om baksidan av kändisskap, drog- och alkoholmissbruk och personlig utveckling.Varmt välkommen Nemo Hedén! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Pelēka kāja, trīs krāsu varavīksnes galva. Šo Elīzas Seiles un citu klausītāju atsūtītās mīklas Greizajos ratos min Gežu ģimene no Siguldas novada: mamma Lilija (supervizore, uzņemošo ģimeņu mentore), tētis Vadims (fizikas profesors) ar bērniem: Eniju (9 gadi), Anastasiju (10 gadi) un Aleksandru (10 gadi).

Lina Hedin från Add Insight gästar podden och berättar om De senaste insikterna kring psykologisk trygghet Rätt sorts fel - Amy Edmondsons senaste forskning och boken Right kind of wrong (start 10:48) Vi pratar om enkla och komplexa misstag samt intelligenta misslyckanden. Varav de sistnämnda är de enda värda att fira.  Vi pratar om hur psykologisk trygghet möjliggör för oss att lyfta fram information som finns i det dolda. Och att det har visat sig att det rent karriärmässigt ibland är bättre att inte göra fel, än att göra rätt. Lina reder ut hur vi istället kan bli mer handlingskraftiga.  Vill du komma i kontakt med Lina och Add Insight så finns hon här: www.addinsight.se

Det här är den första delen av två i en miniserie. I stort sett dagligen utförs numera bombdåd, skjutvapenmord och skjutningar nånstans i Sverige. För att inte tala om alla bedrägerier, narkotikahandel, utpressning och annat som är kopplat till den grova brottsligheten. Men hur kunde det bli så här, vad är orsaken – eller orsakerna? Det diskuteras med två olika samhällsdebattörer, med helt olika syn på samhället. I den här första delen medverkar Henrik Jönsson. Han kallar sig själv libertarian, gör YouTube-videor om olika samhällsfrågor och är aktiv på sociala medier. I det här avsnittet pratar vi om hur han ser på samhällsutvecklingen, skillnaden mellan Sverige och andra länder, de tre olika faktorer som han menar ligger till grund för dagens situation. Varav ytlighet är en av dem.

Kas ir krāsains, bet nav varavīksne? Šo Augusta Otomera un klausītāju atsūtītās mīklas Greizajos ratos min Veldru ģimene Mārupē: mamma Ilona, tētis Gatis ar bērniem Oliveru (14 gadi), Gerdu (11 gadi), Ernestu (8 gadi) un Leonardu (6 gadi).

Stāsta džeza mūzikas menedžere, žurnāliste, sabiedrisko attiecību speciāliste un dzejniece Aleksandra Line Vārdu salikumu “aizliegtā mūzika” saistībā džezu esam dzirdējuši neskaitāmas reizes un lasījuši visās vēstures grāmatās, taču tā nav līdz galam taisnība. Džezs Latvijā parādījies jau 20. gados, vairāk nekā pirms gadsimta, un līdz karam mūsu valsts ir draudzējusies ar amerikāņiem. Pēc Otrā pasaules kara pie mums bija ieceļojuši daudzi ārzemju mūziķi, un džezs piedzīvoja uzplaukumu. Tas brīdis, kad Padomju Savienībā sāka aktīvi lietot teicienu “Кто сегодня любит джаз, тот завтра родину продаст” (Kurš šodien mīl džezu, tas rīt pārdos dzimteni), sakrita ar Aukstā kara periodu. Džeza žanrs bija dzimis Amerikā, un tikai tāpēc skaitījās PSRS ideoloģiskā ienaidnieka mūzika – bet neviena likuma, ar kuru to varēja aizliegt, nebija. Taču repertuāru konstanti vēroja. “Rietumu” mūziku spēlēt atļāva, bet rūpīgi izrēķināja tās īpatsvaru procentos. Nācās mānīties – džezbendu programmās, ko apstiprināja valdošā vara, norādīja aranžētāju, nevis komponistu. Piemēram, realitātē skanēja Djūks Elingtons, tikmēr oficiāli rakstīja, ka Raiskijs. Tā altsaksofonists, pedagogs un aranžētājs Imants Meķis kādā sarunā piemin, ka pēc pirmā Latvijā džeza festivāla KIKOK konservatorijas dekāns izsauca visus studentus, kuri tajā piedalījās – tie bija pats Meķis, Ivars Vīgners, Aivars Krūmiņš, Ivars Birkāns, Raimonds Raubiško, Aivars Zītars, Zigurds Rezevskis un citi – un kaunināja: “Ja spēlēsiet šādā stilā, vajadzēs atvadīties no studenta goda, metīs ārā!” Taču kauninājumiem nesekoja izslēgšana. Esmu pavisam nesen lasījusi baltkrievu vēsturiskajā žurnālā “JAZZ-kvadrat” arī šādus Latvijas džeza žurnālista Valērija Kopmana vārdus: “Par KIKOK runājot, ienaidnieka valstī Amerikā dzimušā žanra festivāls notika tieši datumā, kurā risinājās kārtējais PSRS partijas plēnumss, tāpēc tā dalībnieki spēlēja džezu tai vietā, lai iepazītos ar plēnuma lēmumiem. Tas arī bija viens no būtiskiem iemesliem, kādēļ džezs pēc šī slavenā festivāla atgriezās pagrīdē.” Daudzi klausītāji droši vien atceras arī Aldi Ermanbriku – žurnālistu un kolekcionāru, savulaik Latvijas Radio literāro redaktoru, fabrikas “Melodija” redaktoru visās Baltijas valstīs un arī Latvijas Televīzijas un Radio raidījuma “Varavīksne” vadītāju. “Varavīksnes” skatītāji tika iepazīstināti ne tikai ar Latvijas estrādes jaunumiem, bet arī Rietumu populāro mūziku, ko oficiāli ievest Latvijā padomju laikā nedrīkstēja. “Tas, ko es darīju, bija vairāk vai mazāk pretvalstiski”, teica man intervijā Ermanbriks – viņš tolaik draudzējās ar igauņu kolēģiem, kuri slepeni viņam ierakstīja aizliegto mūziku, meloja par to, ka rietumu dziesmu saknes aug no Maskavas Centrālās televīzijas, un ik dienu saņēma draudus no čekas. “Tie jau tie laiki – mēs zinājām, ka daudz ko nedrīkstēja, bet tāpāt darījām”, viņš teica. Visa džeza aizstumšana pagrīdē bija mūsu platuma grādos ļoti skarba – taču papīros neierakstīta, un tāpēc lielie gribētāji varēja šādu cenzūru un aizliegumus uzmanīgi… apiet. Un paldies viņiem, ka par spīti situācijai to arī darījuši.  

Stāsta pianists Ventis Zilberts Komponista Jāņa Ivanova daiļradē solodziesmas žanrs aizņem nelielu, bet diezgan būtisku vietu – apmēram 25 kompozīcijas. No tām tipogrāfiski iespiestas tikai trīs dziesmas 1959. gadā. Šajā izdevumā divām dziesmām – "Latgales līdumos" un "Manas dzimtenes pusē" – kā teksta autors minēts A. Eglājs. Vienmēr likās jocīgi, ka dzejniekam nav minēts pilns vārds. Man ik pa laikam dažos komponista daiļradei veltītajos koncertos nācies komentēt atskaņojamos darbus, tajā skaitā šīs pieminētās solodziesmas. Atceros, ka muzikologs Olģerts Grāvītis kādā sarunā, stāstot par pieminēto trīs dziesmu izdevumu, atcerējās, ka Jāņa Ivanova dziesmas "Latgales līdumos" teksta autora Andreja Eglīša vietā izdevuma veidotājiem minējis citu, vārda saknē mazliet līdzīgu uzvārdu - Eglājs. Kāpēc?  Lai tā laika cenzūra akceptētu nošu izdošanu. Saprotams, ka Andreja Eglīša vārds 1959. gadā pārsvītrotu ideju izdot kaut vai vienu dziesmu, un nebūtu iedomājams šāds konteksts – Jānis Ivanovs – tolaik Jāzepa Vītola Latvijas Valsts konservatorijas profesors, Valsts prēmijas laureāts, LPSR Tautas mākslinieks, un Andrejs Eglītis – trimdinieks un tā laika izpratnē  buržuāziskais nacionālists. 1939. gadā periodikā un arī dzejoļu krājumā "Varavīksna" var atrast publicētu dzejoli "Latgalē" – tas patiešām ir tas, kura rindiņas redzamas notīs dziesmā "Latgales līdumos" - tā tapusi 1940. gadā. Padomju laikā laikrakstu publikācijās, rakstot par šo Jāņa Ivanova dziesmu, autoriem droši vien vajadzēja visādi izlocīties, lai, pasarg' Dievs, nebūtu jāmin tolaik ļoti nevēlamā Andreja  Eglīša vārds. Tā, piemēram, 1956. gada  žurnālā "Karogs" muzikologs Artūrs Verners komponista  50. jubilejas  reizē, apcerot viņa daiļradi, piemin dziesmu "Latgales līdumos" ar it kā Kārļa Skalbes tekstu. Savukārt 1974. gadā kādā laikraksta "Cīņa" recenzijā (sakarā ar Jāņa Ivanova iemīļotā dziedoņa Tāļa Matīsa 70 gadu jubilejas koncertu) vēl viena nepareizība, varbūt apzināta. Recenzijā minēts, ka jubilejas koncertu jubilārs sāka ar sava novadnieka Jāņa Ivanova dziesmu "Latgales līdumos", kurai teksts paša dziedātāja sacerēts. Un kā ar otru dziesmas "Manas dzimtenes pusē" tekstu? Vismaz Andreja Eglīša  kopotajos rakstos nav atrodams tāds dzejolis. Atrisinājums ir gluži negaidīts – periodikā atrodama publikācija 1937. gada laikrakstā "Rīts". Dzejoļa autors – Kārlis Baltpurviņš, pēc kara trimdinieks ASV. Tikai rodas jautājums, kāpēc notīs arī šai dziesmai kā teksta autors minēts  mistiskais Eglājs? Mans minējums – iespējams, Olģerta Grāvīša domu gājiens bija, kā tautā saka: "Pie vienām sāpēm, varbūt izies cauri, liksim to pašu Eglāju arī šai dziesmai!" Runājot par dzejnieku, režisoru un aktieri Kārli Baltpurviņu – noteikti viņš un Jānis Ivanovs bija labi pazīstami, 30. gadu otrajā pusē komponists strādāja par diriģentu Rīgas radiofonā, savukārt Kārlis Baltpurviņš bija darbinieks radiofona literārajā daļā. Starp citu, viņš ir dziesmas “Pie Dzintarjūras”, jeb kā rakstīts 1939.gada izdotajās notīs “Dzintarjūras krastā”, latviskā teksta autors. Un šī dziesma, kā mēs zinām no vēstures, pirmo reizi skanējusi kinofilmā “Zvejnieka dēls”. Tā nu iznācis, ka viens pseidonīms jeb, kā teiktu literatūrzinātnieks Ilgonis Bērsons, segburts un segvārds A. Eglājs, kas minēts notīs, ticis vienlaikus diviem dzejniekiem – Andrejam Eglītim un Kārlim Baltpurviņam, pašiem tos neizvēloties un droši vien nezinot par to... Iedvesmu sniegt šo mazo vēstījumu man deva lieliskā segburtu un segvārdu mednieka, jau pieminētā Ilgoņa Bērsona grāmatas par tiem. Tēlaini sakot, piemērīju viņa mednieka zābakus – tie derēja, gan jau tos uzvilkšu atkal kādu citu reizi.  

Ronie Berggren om Nobelstiftelsens beslut att till slut bjuda in Sverigedemokraterna på Nobelmiddag, men det jämte representanter för Ryssland, Vitryssland och Iran. Varav de senare skapat sådan kritik att de nu ändrat sig. Är Nobelpriset ens relevant längre, eller behövs det bättre och sundare alternativ? -------- STÖD AMERIKANSKA NYHETSANALYSER: http://usapol.blogspot.com/p/stod-oss-support-us.html

Eva träffar en man på en dejtingsida som är präst. Han arbetar även med att förebygga mäns våld mot kvinnor. Prästen är mycket omtyckt som person och han är duktig på sitt arbete. Vad Eva får reda på när hon sålt sitt hus och de ska flytta ihop är att prästen är gift. Under relationen utsätter han Eva för våld i hemmet och är otrogen med flera kvinnor, varav en som han vigt i kyrkan. Mannen arbetar trots detta fortfarande kvar som präst. Följ @alskade psykopat på instagram.

Kā Annija taisās koļīt, mīlas kuģu vētrā pamesto, Timmu? Ko Mārtiņš nākošgad darīs ar mūsu bronzas medaļu? Kāda ir mūsu whatsapp statistika? Atbildes uz šiem un citiem urdošiem jautājumiem meklējiet šajā epizodē! Cover art - https://www.instagram.com/rottwang/ Audio apstrāde - Gatis Gavars Seko mums šeit - https://www.instagram.com/eitanazija/ Pievienojies Facebook grupai - https://www.facebook.com/groups/2705724416375418 Kļūsti par Patronu - https://www.patreon.com/eitanazija

Christian Gustafsson och Jesper Hallberg är tillbaka i etern. Den här veckan med: • Nya IKO-rykten att avhanda. Fem stycken närmare bestämt. Varav ett tidigare onämnt! • Recension av Nox (ex-La Scala) som konsertlokal: "Oskarshamns Cavern" • Idrottsstaden Västervik • SM-slutspelet, SHL-kvalet och kvalet till allsvenskan • Pusslet! Fröberg och Filander sågar egna bitar. • "Rätt skog, men fel stig"-problematiken • Kakbuffé på Kalmar bibliotek

Droši vien ne viens vien varētu piekrist, ka cilvēkam, kas nāk no Latgales šī ir tā vieta Latvijā, kurā justies patiešām kā mājās, kur mājo prieks, brīvība un labsajūta. Taču, ja cilvēks veido savu priekšstatu par dzīvi šeit tikai to tā, kas dzirdēts, tad visticamāk domā, ka tas ir kaut kas tāls, nesaprotams un drūms. Lai noskaidrotu, kāda tad Latgale ir patiesībā, kas šeit notiek un kā dzīvo, devāmies aprunāties ar jauniešiem Stefanu Gornu, Anastasiju Vanagu un Renāru Škgalu uz Krāslavas Varavīksnes vidusskolu. Kāpēc uz skolu? Jo jaunieši ir ne vien mūsu nākotne, bet arī spogulis, kurā varam redzēt, kādi esam mēs – sabiedrība. Kāpēc stāstīt un zināt, kāda ir dzīve Latgalē? Tāpēc, ka pēdējais gads jo īpaši parādījis, ka tikai saliedētā sabiedrībā nākotne ir pašas rokās. Raidījumu vada Līna Lontone un Daiga Laizāne. Breinojamīs kūpā!

Om Shownotes ser konstiga ut (exempelvis om alla länkar saknas. Det ska finnas MASSOR med länkar) så finns de på webben här också: https://www.enlitenpoddomit.se    Avsnitt 388 spelades in den 25 oktober och därför så handlar dagens avsnitt om: INTRO: - Alla har haft en vecka... Johan tycker att det är bättre än vanligt! 2st sessioner på Dynamics 365 user group. Varav den ena tydligen var brilliant.  Dessutom ska han prata med Microsoft.... om nått som Björn tyckte lät skittråkigt. Björn Har jobbat, tittat på youtube, osv. En standard vecka.  FEEDBACK AND BACKLOG: - Även Peak Design släpper MagSafe case till Pixel 7   https://9to5google.com/2022/10/21/peak-design-pixel-7-case-review/    - BONUSLÄNK: https://www.patentlyapple.com/2020/10/apple-was-granted-two-major-patents-today-that-came-to-life-with-the-iphone-12-magsafe-charging-and-ceramic-shield.html  - Lite info om vad som händer med Stadia Spel   https://www.androidpolice.com/heres-whats-happening-to-your-stadia-games/  ALLMÄNT NYTT - Automatic Open Sourcar Pocket Casts   https://techcrunch.com/2022/10/21/podcast-app-pocket-casts-goes-open-source/    - BONUSLÄNK: This week in google med Mat Mullenweg     https://ma.tt/2022/09/this-week-in-google/  LYSSNARFRÅGA: ”Hejsan! Jag undrar om ni kan lösa en konstig 'feature' som min tjej har råkat ut för. Hon har Marshall Acton som hon strömmar musik till via BT från sin iPhone. Men sedan ett tag så får hon en enormt svag volym. Vi har testat att para om högtalaren och att gå igenom alla BT och ljud inställningar. Jag kan streama från min iphone och hon kan streama från sin ipad. Hon kan också streama till alla andra högtalare i hemmet. Jag har googlat och dammsugit YouTube utan resultat. Det enda som vi inte har gjort är att tömma och blåsa om hela telefonen (men det är så asjobbigt så vill man ju inte). Så vad sägs om en lyssnarfråga från en kille som har upptäckt en mobil som mobbar sin matte?” Länk: - https://www.ifixit.com/Answers/View/624342/Volume+is+too+Low+-+Used+to+be+much+better  MICROSOFT - Windows Subsystem for Android får Android 13   https://www.thurrott.com/windows/275017/windows-11-subsystem-for-android-roadmap-android-13-support    https://www.windowslatest.com/2022/10/20/microsoft-is-bringing-android-13-to-windows-11-via-wsa/  - Hallå alla utvecklare. Nu kan du köpa Windows Dev Kit för Windows on Arm… #SerHurAllaSpringerOchBeställer   https://www.zdnet.com/article/microsoft-starts-shipping-its-windows-on-arm-device-for-developers-windows-dev-kit-2023/  - Microsoft rensar LinkedIn   https://appleinsider.com/articles/22/10/20/linkedin-bot-battle-wipes-50-of-apple-employee-accounts  - Varför I hela helvete skall detta ens behövas och om det behövs varför är det inte inbyggt sedan stenåldern   https://www.theverge.com/2022/10/21/23416070/microsoft-pc-manager-app-performance-systems-clean-up  - Veckans korta azure-grej   https://azure.microsoft.com/en-us/updates/auto-extension-upgrade-for-arc-servers/  APPLE - Apple lanserar nya iPads (med dålig planering)   2 nya iPads, En folio case, En Apple TV   https://www.engadget.com/engadget-podcast-apple-new-ipad-pro-123002939.html     https://www.macrumors.com/2022/10/20/ipad-accessories-compatibility-guide/   https://www.macrumors.com/2022/10/20/m2-ipad-pro-wrong-rumors/    https://www.macrumors.com/2022/10/21/apple-pencil-adapter-shipping-delay/    https://www.engadget.com/blackmagic-davinci-resolve-ipad-085121371.html  - Det var Bonos fel!!!   https://appleinsider.com/articles/22/10/22/bono-takes-the-blame-for-the-2014-itunes-u2-album-disaster  - Roligaste på länge (Lägger den här för att den är roligare här)   https://www.macrumors.com/2022/10/20/android-emoji-reactions-to-iphone-texts/  - Roligt rykte (Nästan som en Surface)   https://appleinsider.com/articles/22/10/20/apple-rumored-to-be-testing-macos-for-m2-ipad-pro  - Apple gör en google (vilket refererar till en nyhet som kommer om en stund under google-segmentet)   https://www.thurrott.com/apple/275111/apple-one-music-tv-plus-price-increases  GOOGLE: - Google stäms av Texas   https://www.androidauthority.com/google-lawsuit-texas-3222837/  - Google höjer priset på Premium Family   https://www.thurrott.com/music-videos/275002/youtube-premium-family-plan-now-costs-22-99-per-month  - Chrome for Tablets   https://techcrunch.com/2022/10/18/google-is-finally-making-chrome-tablet-friendly/  TIPS: - https://99percentinvisible.org/episode/the-shipping-forecast/  EVENTS: - https://securitysummit.truesec.com/    Fortfarande den 16 november på munchenbryggeriet i stockholm  PRYLLISTA - Björn:  glasögon… alltså inte för att jag är gammal och ser dåligt utan för att jag VILL ha glasögon.   - Johan:  https://www.kjell.com/se/produkter/dator/belysning-for-datorskarm-skrivbord/xiaomi-mi-computer-monitor-light-bar-p25433  EGNA LÄNKAR - En Liten Podd Om IT på webben,      http://enlitenpoddomit.se/  - En Liten Podd Om IT på Facebook,      https://www.facebook.com/EnLitenPoddOmIt/  - En Liten Podd Om IT på Youtube,      https://www.youtube.com/enlitenpoddomit  - Ge oss gärna en recension    - https://podcasts.apple.com/se/podcast/en-liten-podd-om-it/id946204577?mt=2#see-all/reviews      - https://www.podchaser.com/podcasts/en-liten-podd-om-it-158069  LÄNKAR TILL VART MAN HITTAR PODDEN FÖR ATT LYSSNA: - Apple Podcaster (iTunes), https://itunes.apple.com/se/podcast/en-liten-podd-om-it/id946204577  - Overcast, https://overcast.fm/itunes946204577/en-liten-podd-om-it  - Acast, https://www.acast.com/enlitenpoddomit  - Spotify, https://open.spotify.com/show/2e8wX1O4FbD6M2ocJdXBW7?si=HFFErR8YRlKrELsUD--Ujg%20  - Stitcher, https://www.stitcher.com/podcast/the-nerd-herd/en-liten-podd-om-it  - YouTube, https://www.youtube.com/enlitenpoddomit  LÄNK TILL DISCORD DÄR MAN HITTAR LIVE STREAM + CHATT - http://discord.enlitenpoddomit.se  (Och glöm inte att maila bjorn@enlitenpoddomit.se  om du vill ha klistermärken, skicka med en postadress bara. :) 

Mākslai mūsdienās ir jauni uzdevumi, lai sagatavotu mūs jaunai pasaulei, kurā rodas jauni atskaites punkti. Vēsturiski cilvēktiesību izpratne radusies no dažādiem lokāliem kontekstiem, savukārt, mūsdienās dzīvojam tehnoloģiju laikmetā - mums ir rīki un iespējas atbalstīt un vienot dažādas sabiedrības grupas un kopienas,” - tā sava projekta „Polārā varavīksne” aprakstā stāsta mākslinieks un Latvijas Mākslas akadēmijas docents Kristaps Ancāns. Ar akciju „Polārā varavīksne” māklinieks piedāvā skatītājiem vērot dubultu varavīksni no Ziemeļpola līdz Dienvidpolam 21. austrumu puslodes meridiāna garumā, sākot no Norvēģijas un beidzot ar Dienvidāfriku. Tas iespējams, izmatojot aplikāciju “Polar Rainbow”, kura bez maksas instalējama gan Android, gan Apple viedierīcēs. 1. jūnijā sadarbībā ar pasaulē lielākās publiskās mākslas plaformu pasaulē “Times Square Arts “Polārā varavīksne” tika izrādīta Ņujorkā, atzīmējot šīs pilsētas praida mēnesi, un guva plašu mediju uzmanību – to izcēla arī viena no vadošajām televīzijas kompānijām MSNBC. Tā kā projekts realizēts sadarbībā ar Polijas Starpdisciplināro mākslas fondu “Bec Zmiana”, to 1. jūlijā atklāja Varšavas Teātra skvērā. Latvijā „Polāro varavīksni” pieminētajā aplikācijā iespējams aplūkot Liepājā, visprecīzākais datu uztvērums pieejams pie pilsētas Domes ēkas. Projektu iedvesmojusi atziņa, ka abos planētas polos dabā nav sastopamas varavīksnes, tādēļ lietotne piedāvā aplūkot virtuālu dubulto varavīksni, kas savieno abus polus. Darbs simboliski veltīts kā atbalsts tām kopienām, kas piedzīvo apspiešanu, tādējādi aicinot sabiedrību uz izpratni, empātijas izrādīšanu un solidaritāti. Projekta ietvaros notiek sarunas ar dažādu valstu nevalstisko organizāciju pārstāvjiem, lai pēc vēlāk iegūtās atziņas apkopotu Zināšanu arhīvā, kas stiprinātu vienlīdzības un politiskās aktivitātes centienus. Projekta kuratore ir Korīna Apostola, Tallinas Mākslas zāles kuratore, starptautiskā pētniecības projekta “Beyond Matter” (2019-2023) organizatore un šī gada Venēcijas biennāles Igaunijas paviljona kuratore. Uzklausām viņas redzējumu, kā digitālās mākslas līdzekļi var ne tikai radīt mākslas darbus, bet izmantot tos kā mediatorus sabiedrībai aktuālu problēmu risināšanā. Jāatzīst, ka digitālā māksla tomēr vēl arvien ir jaunums, tādējādi medija īpatnība var novērst no tajā ietvertā satura. “Manuprāt, visu nosaka konteksts. Es pati esmu no Rumānijas un savu izglītību vispirms ieguvu tur. Šajā periodā nekad netiku dzirdējusi terminu „digitālā māksla”, tādējādi man pat nevarēja ienākt prātā, ka kaut kas digitāls varētu būt nodēvējams par mākslu. Manā izpratnē tā bija tēlotāja māksla, glezniecība, fotogrāfija un tamlīdzīgi. Kad sāku studēt ASV, tur vārdam „māksla” piemita pavisam cita ģenealoģija un es sāku iepazīt digitālās mākslas procesus, kurus veidoja šīs nozares pionieri vēl krietni pirms 90. gadiem. Tātad, viss ir atkarīgs no izglītības un tehniskajām iespējām. Protams, Amerikas Savienotajām valstīm Aukstā kara laikā bija pavisam citas trajektorijas šajā ziņā nekā Austrumeiropai. Amerikāņu māksliniekiem bija pavisam citas tehniskās iespējas, pieeja informācijai, citi līdzekļi sava sakāmā realizēšanai,” stāsta Apostola. Mākslas lauks ir ārkārtīgi mainījies ne tikai kopš 90. gadiem, bet pat pēdējo piecu gadu laikā. Par šo citādības, normas neatbilstības tēmu un arī par pilsonisko aktivitāti, kas ar to saistīta, ir jārunā, tā ir jāpatur dienas kārtībā un tas nešaubīgi ir jādara ne tikai ar mākslas, bet arī izglītības palīdzību. Un, visbeidzot, ir būtiski, lai paplašinātos iespēja izmantot dažādus digitālos instrumentus šī darba veikšanā – norāda mākslas darba kuratore. Tā kā Korīnas Apostolas pieminētais Zināšanu arhīvs vēl ir izstrādes procesā, ar pašu „Polāro varavīksni” var iepazīties “Google” meklētājā, ailē ierakstot „Polar Rainbow”. Un, protams, doties uz Liepāju ar tādā pašā vārdā nosaukto lietotni savā viedtālrunī. "Polārā varavīksne" ir paplašinātās realitātes pieredze, kas vērš uzmanību uz LGBTQIA+ un cilvēktiesību jautājumiem visā pasaulē. Darbu veidojis latviešu mākslinieks Kristaps Ancāns, piedāvājot skatītājiem vērot dubultu varavīksni no Ziemeļpola līdz Dienvidpolam 21. austrumu puslodes meridiāna garumā, šķērsojot daudz un dažādas valstis. Projekta veidošanā mākslinieks Kristaps Ancāns sadarbojās ar "Bec Zmiana" fondu Polijā. Mākslas darbu atklāja 2022. gada 1. jūlijā Varšavas Teātra skvērā. Tas līdz 1. septembrim aplūkojams 21. austrumu puslodes meridiāna līnijā. Mākslas darbu iedvesmojusi atziņa, ka abos planētas polos dabā nav sastopamas varavīksnes, un tas piedāvā aplūkot virtuālu dubulto varavīksni, kas savieno abus polus. Darbs simboliski veltīts kā atbalsts kopienām, kas piedzīvo apspiešanu, tādējādi aicinot sabiedrību uz izpratni, empātijas izrādīšanu un solidaritāti. Viens no darba iedvesmas avotiem esot arī Trešās Atmodas akcija "Baltijas ceļš".  

När Karl XII befann sig i Bender i nuvarande Moldavien skickade han iväg tre forskningsexpeditioner som skulle undersöka fornfynd i de bibliska länderna där Egypten och pyramiderna ingick.Orientalisten och prästen Michael Eneman, som varit med Karl XII vid Poltava, ingick i den andra karolinska egyptiska expedition under åren 1711-12. Eneman närmade sig pyramiderna i Giza som en praktisk vetenskapsman som mätte stenar och kröp in i pyramiderna.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Joachim Östlund, docent i historia vid Lunds universitet.För svenska bönder på 1600-talet var Egypten och historierna om Josef och Moses i allra högsta grad levande. I bibeln nämns aldrig pyramiderna uttryckligen, även om det talas om stora byggnader. Svenska vetenskapsmän började att intressera sig för pyramiderna redan på 1600-talet, men de utformades mer som stora ladugårdar än pyramider – ingen hade ju sett dem. Senare avbildas de både som spetsigare och ibland flackare än de är i verkligheten.Michael Enemans resa 1711-12 gick till Grekland, Konstantinopel, Israel, Arabien och Egypten där kanske Jerusalem var höjdpunkten för Eneman som skrivit två avhandlar om Kristi grav. När senare Michel Eneman återvände till Moldavien var Karl XII så intresserad att Eneman fick berätta om sin resa och sina upptäcker en timme per dag under två månader.Intresset för Egypten utmynnade också en omfattande internationell handel med mumier. Varav flera också hamnade i Sverige. Malda mumier såldes som ett universalläkemedel som kunde bota det mesta.Bild: Pyramider i Giza från 1735 av J Clark.Musik: Pyramids med Marcus Bressler, Soundblock Audio. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Become a member at https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Stāsta Latvijas Nacionālā Dabas muzeja mikoloģe Diāna Meiere Mēs visi esam redzējuši sēnes, kuras ir sarkanas, dzeltenas, brūnas vai baltas, bet ar to sēņu krāsu daudzveidība neaprobežojas. Bērzlapju ģintij vien Latvijā ir oranžas zilizaļas, zaļas, violetas, brūnas un pat melnas sēnes. Sēņu krāsu nosaka pigmenti, kas tajās atrodami. Visvieglāk nokrāsot dzīvnieku izcelsmes materiālus: dziju, vilnu, spalvas, arī zivju ādas, dzīvnieku ragus un kaulus. Pat Lieldienu olu krāsošanai var izmantot sēņu pigmentus. Iespējams, ka pirms sintētisko krāsu izgudrošanas sēnes izmantoja dzijas krāsošanai līdzīgi kā augus. Tomēr vēlāk šīs zināšanas netika lietotas un tika piemirstas. Sava veida renesansi šis amats piedzīvoja, sākot no 20. gadsimta 70. gadiem, kad ASV māksliniece Mirjama Raisa nejauši atklāja, ka rūgto sērsēņu čemurs, ko viņa iemeta katlā ar dziju, to nokrāsoja spilgtā citrondzeltenā tonī...

Rune Engström har varit polis i över 35 år och har utbildat över 5000 poliser. Gabriel Cardona Cervantes är journalist. Tillsammans har de skrivit boken 25 skott - Dödsskjutningen av Eric Torell och polisens ansvar. I augusti 2018 sköts tjugoåriga Eric Torell med Downs syndrom ihjäl av polisen när han var ute och lekte med ett leksaksvapen. Eric sköts med 25 skott mitt i centrala Stockholm. Varav flera skott träffade i ryggen. Poliserna åtalades för tjänstefel och vållande till annans död, men friades från alla brottsmisstankar. Även om detta fall inte ledde till en dom, menar Rune och Gabriel att det finns ett tydligt mönster av bristfälliga och snabbt ökande dödsskjutningar av poliser sedan 90-talet. Rune och Gabriel granskar händelsen från början till slut och riktar hård kritik mot polismyndigheten. Författarna menar att domstolen endast har kunnat bedöma dödsskjutningen. Men att bristerna ligger i allt som har lett upp till händelsen. Däribland Polismyndighetens kultur, utbildning, förberedelser och ledningens oförmåga att ta ansvar. Rune och Gabriel gästar mig i loungen för att prata om boken och den starka kritiken mot Polismyndigheten med avstamp i händelserna vid Eric Torells dödsskjutning. Vad har lett ökningen? Har de varit nödvändiga? Vart ligger ansvaret? Har samhället svikit polisen? Ett intressant samtal om en av Sveriges största och viktigaste organisationer, som växer snabbt.   Gillar du LoungePodden? Stötta gärna på Patreon: https://www.patreon.com/taimaz Swish: 0761 401 401 ❤️ Tack för ditt stöd! ❤️ Mer info på https://www.loungepodden.se   Följ @loungepodden på alla sociala medier! YouTube: https://www.youtube.com/channel/UCLKiCeQSPOfRmhXA_1m9M2A Instagram: https://www.instagram.com/loungepodden Linkedin: https://www.linkedin.com/company/loungepodden Facebook: https://www.facebook.com/LoungePodden Följ Taimaz Instagram: https://www.instagram.com/taimazghaffari/ Linkedin: https://se.linkedin.com/in/taimaz-ghaffari-22789b21

Du sövs ner med narkos. När du somnat får du muskelavslappnande läkemedel genom en venkateter. Du får dessutom ett bitskydd i munnen som förhindrar att du skadar tänderna eller biter dig i tungan. Sedan får du strömimpulser genom hjärnan som framkallar ett krampanfall/epilepsianfall. Du vaknar upp 5-10 minuter efter behandlingen. Oftast krävs 5-12 behandlingar för full effekt. Det är ECT - elchockbehandling eller elbehandling mot svår depression. Man vet inte helt vad som händer i hjärnan. Bara att det hjälper vissa. Medan andra får problem med minnet. Cirka 40 000 behandlingar görs i Sverige årligen. Varav cirka 200 på barn.Låter det trevligt? Jag har full respekt för att vissa har blivit hjälpta av detta. Och kanske många liv har räddats. Men i mina öron låter det lite skrämmande. Inte så naturligt. Enligt 1177 är det en mild behandling. Enligt andra kritiska grupper är det en barbarisk behandling. I vissa länder är det förbjudet. Det finns protestlistor påskrivna av läkare och annan sjukvårdspersonal som vill stoppa ECT. Så ECT är kontroversiellt.Idag pratar jag med sjuksköterskan och hälsokonsult Carina Rångeby. Om bland annat hur några italienare kom på metoden, vilka alternativ hon anser finns, mm.Vill du läsa mer om ECT kan du göra det på:1177: https://www.1177.se/behandling--hjalpmedel/behandlingar-vid-psykiska-sjukdomar-och-besvar/ect---elbehandling/www.elchocker.se: https://www.elchocker.seSkrämmande film om ECT: https://www.cchr.se/ban-ect/watch/therapy-or-torture-the-truth-about-electroshock.htmlLänk som nämns i intervjun: https://www.livanda.seBenny Ottossonwww.feelgoodhavefun.nu

Stāsta Mārcis Auziņš, LU profesors, fiziķis, kvantu fizikas pētnieks Vai esat ievērojuši, ka debesīs nereti ir divas varavīksnes? Ir iekšējais varavīksnes loks un ārējais varavīksnes loks. Bet debesis starp abiem varavīksnes lokiem ir tumšākas... Kā īsti veidojas varavīksne? Gaisma, kas nāk no saules, atstarojas ūdens pilienos un sadalās krāsās. Savukārt "saules suņi" jeb parhēlijs veidojas, ja gaisma atstarojas sasaluša ūdens pilienos, kas var būt dažādās formās – kā plāksnīte vai kā stabiņš. Ja sasalušie pilieni ir kā plāksnītes, tad "saules suņus" redzam saulei abās pusēs, bet, ja lietus pilieni ir sasaluši stabiņos, tad "saules suņi" veidojas saules augšpusē un apakšpusē...

Noah Varav, filmmaker/film student/film lover/writing peer, joins Vs. The Odds to discuss his experiences with film school, political correctness in the film industry, writing sitcoms in Primetime Club, and so much more. To follow Noah's career, be sure to check his YouTube channel Varav Studios!

Att ha hållit på med trav i över 30 år och äntligen få vinna på v75, inte bara en gång utan 2 veckor på raken. Varav en på hemmaplan. Och dessutom har förhoppning och spännande uppladdning inför finalerna på Elitloppshelgen. Med lyckönskningar och hejarop. Det är livet för Bo Örberg just nu. Support this podcast

Medverkande: Claes Andersson, Frida Fagerlund & Bojan Djordjic Lampard berättar om nyförvärven, starten på säsongen och målvakten Mendy. José Mourinho kör hårt både på plan och Instagram. Diogo Jota om sin flytt till Liverpool. Den forne ryske spelaren Andrei Kanchelski, har skrivit en bok om sin tid i United och sina möten på knackig engelska med Sir Alex Ferguson. Varav ett inte gick som planerat “F*ck off scottish bastard”. Vi “rullar tillbaka åren” och drömmer om Lionel Messi till City och Christiano Ronaldo åter i United "Inte helt omöjligt med tanke på Barcelonas ekonomiska bekymmer." Fridas brandlarm går och Bojan provoceras till att sjunga “Ja, må hon leva” under Premier League-studion i helgen, då hon fyller år och Manchester City möter Tottenham. Claes späder på utmaningen “Du kan inte sjunga Bojan”. Detta och mycket mer i veckans avsnitt av Viaplay Fotboll Podcast.

Benjamin Ingrosso tar sig in på listan med en av sina tolkningar från tv-programmet "Så mycket bättre". Här är veckans Svensktoppen med Carolina Norén. Stark entré för Benjamin Benjamin Ingrosso går rakt in på tredjeplatsen med sin Så Mycket Bättre-tolkning av Lisa Nilssons hit Långsamt Farväl. Med Lisa Nilsson blev det som bäst en fjärdeplats på Svensktoppen 2003. Även Frida Öhrn är ny på veckans lista. Hon får dock en blygsammare debut när hon går in på tiondeplatsen med sin version av Roxettes Fading Like A Flower. Victor Leksell klättrar till andraplatsen med Svag men rår inte på Carola och Zara Larsson som fortsätter i topp med Säg Mig Var Du Står som är etta för tredje veckan i rad. Carolina Norén - programledare och producent carolina.noren@sverigesradio.se

Vad betyder rättvisa? Är det rättvist att den som inte vinner ett 100 meters lopp i OS får mycket mindre uppmärksamhet och ekonomiska fördelar än den som vinner? Jag vet inte om det finns någon fackförening för kortdistanslöpare men jag vet att det finns intresseföreningar för ishockeyspelare och fotbollsspelare. De försöker ändå se till så att alla som kvalificerar sig in på en viss nivå också får en anständig basersättning. Det ligger i alla spelares intresse innan en och annan blir superstjärna och möjligen skiter i "kollegorna". Är det rättvist att den som arbetat och betalat skatt och avgifter i Sverige under 40 år kan få leva på marginellt mer än en invandrad som aldrig arbetat och betalt något i skatt eller avgifter till pensionssystemet? Är det rättvist att de rikaste har mycket lägre skatt på stora förmögenheter, i olika former, medans det stora flertalet betalar mycket högre skatt på de arbetsinkomster de genererar? Är det rättvist om en man med mycket sämre meriter kvoteras in till ett jobb trots att det finns mycket mer kvalificerade kvinnor som sökt samma tjänst? En sak är helt säker, den enorma makt och förmögenhetssamling på några få som vi återigen kan se är inte hållbar. Den är helt enkelt inte rimligt rättvis. Kloka personer som till exempel Warren Buffet och Bill Gates har länge argumenterat för att det behövs en rättvisare fördelning av jordens förmögenheter. I ljuset av att de extremt rika endast utgör 1-2% av jordens befolkning är denna verklighet något som alla seriösa partier måste ta i. Du vet väl att rimligt rättvisetänk är ”inbyggt” i oss människor. Det är klart att demokratin som vi känner den står på spel om den på många sätt är en skendemokrati. Om det som i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet bara är några få som egentligen bestämmer genom den så kallade finansmarknaden och köpta lobbyister. Lobbyister som ofta är tidigare ledande politiker. Nedan artikel från GPs kultursidor är intressant. Hur klok tror du samhällsutvecklingen blir om den egentliga makten återigen samlas hos några få? Varav många med ärvd makt? Malcom Kyeyune. Jag tror att hans spaning är korrekt. Det vi sett i USA och i Europa är en ny "klasskamp" som fångats upp av personer som till exempel Trump, Johnson och Åkesson. Oavsett om vi förstår hur Trump kan uppfattas som en företrädare för många socioekonomiskt svaga är det ett faktum. Och Pikettys budskap är tydligt, dagens demokrati är på många sätt en skendemokrati där mycket finansiellt starka särintressen styr i hemlighet. En sak är helt säker, minst två av de demokratiska presidentkandidaterna i USA har fångat upp främst unga människors krav på att rättvisare fördela de enorma förmögenheter som skapas bland få. Att företräda en rimlig rättvis fördelning av världens tillgångar är inte att vara kommunist, det är klok nationalekonomi. http://stefanhanna.blogspot.com/2020/01/vad-ar-rimligt-rattvist.html?m=1

Vai vēl ir nepieciešams Latvijas valsts apmaksāti latviešu valodas skolotāji Krievijā? Vietējie saka, ka aizvien sarūk to cilvēku skaits, kuri vēlas apgūt latviešu valodu Krievijā, taču tas nenozīmē, ka zudusi vēlēšanās uzturēt saikni ar Latviju un latviešiem. Kā šo piederību Latvijai uzturēt var dažādu kolektīvu ciemošanās, dejas, dziesmas un sarunas? Saruna ar īpašas ekspedīcijas dalībniekiem - Julgī Stalti no "Skandiniekiem" un Ēriku Zepu no "Rikšiem", kā arī Augšbebru folkloras kopas "Varavīksne" vadītāju Olgu Benki. "Savējie ļaudis ir savējie, lai kur viņi būtu," saka Julgī Stalte. Viņa kopā ar Ēriku Zepu devās īpašā ekspedīcijā uz Krieviju, lai tur tiktos ar vietējiem latviešiem.

I detta avsnitt av Börsplus podcast har vi en röd tråd som är trafik och fordon. Vi gästas av Omnicars styrelseordförande Claus Hansen som är aktuell för börsnotering på Aktietorget. Därtill lyfter vi Börsplus analyser Insplanet, Sensys Gatso, Image Systems och Intellecta. Varav en köptes in till Börsplus portfölj i dagarna.

Att köpa svenskt kött är givet för många, men hur har vi det med till exempel svenskproducerad fisk? Vattenbruk, som är odling av alla slags djur och växter i vatten, är en väldigt liten näringsgren här om man jämför med de flesta europeiska länder. Så vad behövs för att den svenska vattenbruksnäringen ska kunna växa och produkterna bli ett lika självklart val som andra inhemska matvaror? Hör Veronica Andrén, vattenbrukssamordnare på fiskerienheten på Jordbruksverket, Ola Öberg från Recirkulerande Vattenbrukarna och Anders Kiessling, professor i akvakultur vid SLU diskutera saken. Citat från podden: Veronica: ”Vi måste synliggöra den svenska produktionen som vi vill ska sälja. Det är sund mat vi pratar om som vi gärna vill att svenskar äter." Ola: "Det bästa globalt sett skulle vara om all mat på klotet var producerad enligt svenska regler” Anders: ”Vi skulle kunna odla så att vi var i balans med vad vi själva åt. Varav en del importeras och en del exporteras. Men vi skulle kunna han en betydligt högre självförsörjningsgrad” Medverkande: Veronica Andrén, vattenbrukssamordnare på fiskerienheten Jordbruksverket Ola Öberg från Recirkulerande Vattenbrukarna Anders Kiessling, professor akvakultur SLU

Spelpodden Allsvenskan! Med Christoffer Svanemar och Daniel Olenklint. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I det andra här avsnittet pratar jag och min dotters mamma Sofia om bland annat föräldraskap, potentiella identitetskriser och var ens identitet och barndom tar vägen när ens föräldrar plötsligt dör. Varav en i suicid. Och som vanligt – en gnutta missbruk. Musik: Mitt andra hem – Louice Ottosson, ”08wannabe” … Inlägget 2. Sofia – Suicid, föräldraskap & barndomen som försvann dök först upp på adamtillberg.com.

Plašākai sabiedrībai viņi kļuva zināmi ar darbošanos citās jomās, taču pirms lielākais vai mazākas popularitātes viņi strādāja radio. Raidījumā saruna ar Rīgas Skaņu ierakstu studijas saimnieku,  bijušo televīzijas  raidījuma „Varavīksne” vadītāju Aldi Ermanbriku par laiku, kad radio skanēja  tāda paša nosaukuma raidījums. Kopā ar  Ministru prezidentes  preses sekretāri Aivu Rozenbergu atcerēsimies viņas gaitas radio ziņu dienestā, bet televīzijas raidījuma „Latvijas Šlāgeraptauja” vadītāja Raiva Veidenbauma stāstīs par ballēm radiomājā laikā, kad viņa strādāja raidījumā „Vecais ratiņš” un „Dziesmu laiks”. „Par televīzijas popularitāti liecina interviju skaits. Kad strādāju radio, labi, ja vienu vai divas reizes mani intervēja, bet kopš esmu redzama Šlāgeraptaujā, intervijas ar mani ir krietni vairāk,” tā smej televīzijas raidījuma ”Latvijas šlāgeraptauja” vadītāja Raiva Veidenbauma. „Šai sarunai varu izbrīvēt kādu pusstundu,” bilst Raiva. „Jo darba man ir daudz, un tas ir intensīvs.” Taču runa nav par rosīšanos televīzijā, bet par darbadienu Administratīvajā rajona tiesā, strādājot par tiesas sēžu sekretāri. Tādās divās atšķirīgas pasaules jau vairākus gadus rit Raivas darbs. Taču viņas pirmais amats bija sekretāre radio raidījumā „Vecais ratiņš”. Tur jauno filoloģijas studenti uzaicināja strādāt tā raidījuma vadītāji Viola Lazo un Kārlis Vahšteins. Pagājušā gadsimta 90. gadu vidū radioviļņos beidza skanēt raidījums „Vecais ratiņš” taču Raiva kopā ar Viesturu Sproģi turpināja nu jau jaunā formātā informēt klausītājus par latviešu mūziku. Raidījums „Dziesmu laiks” skanēja ik darbadienas rītu un tāda intensitāte tolaik Raivai deva rūdījumu, mobilizēties tiešraidei vienalga kādā fiziskajā un garīgajā noskaņojumā. 1950. gadu beigas, 60. gadu sākums: žurnālistikas un Konservatorijas students Aldis Ermanbriks pa vakariem spēlē Skolotāju nama orķestrī un vēl atrod laiku, lai atsauktos radio aicinājumam - aizvietot sasirgušu darbinieku Ziņu redakcijā. Radio bacilis inficēja mūzikas un žurnālistikas studentu Ermanbriku un pēc pāris gadiem, 1964. gadā, viņš kļūst par Radio štata darbinieku Mūzikas redakcijā. Amata nosaukums - klasiskās mūzikas un muzikāli izglītojošo raidījumu redakcijas literārais redaktors. Iesākumā Aldim Ermanbrikam bija jāpārraksta diktoriem domātie garie papīru palagi par mūziku. Darbs vienmuļš un nepavisam tīkams, līdz pamazām jaunais redaktors ēterā sāka veidot informatīvus raidījumus par mūziku ārvalstīs un Latvijā, un tie bija iedīgļi vēlāk skanošajam radio raidījumam „Varavīksne”, kas gan populārs kļuva 80. gados, pārtopot par „Televīzijas varavīksni.” Cenzūras acs un auss un nemitīgās bailes par padomju ideoloģijai nepiedienīgas mūzikas atskaņošanu tolaik bija ikdienišķa parādība. Un toreizējo kapitālistisko valstu mūzika tika iegūta puslegāli un nelegāli ar reto ārzemju paziņu starpniecību vai zagta, klausoties rietumu raidstacijas. „Redzi, kādā lieliskā vietā ir darbvieta!” raidījuma Reiz radio veidotājai rāda Latvijas valsts Ministru prezidentes preses sekretāre Aiva Rozenberga. Paveros pa Ministru kabineta logu - tur zaļo liepu aleja un zeltainos kupolus spīdina Rīgas Kristus Piedzimšanas pareizticīgo katedrāle. Tomēr pēc brīža Aiva teiks, ka ik reizi, ieejot radiomājā, kas pirmajā brīdī šķiet tumša un pat drūma, viņu pārņem nostalģija pēc tās brīvības un dinamikas, kas valdīja laikā, ka Aiva tur strādāja. Ar Aivu Rozenbergu man, Zanei Lācei, saistās personīgas atmiņas, sākot darbu Latvijas Radio 1996. gadā. Gluži tāpat kā iepriekšējo sarunas biedru Aldi Ermanbriku, mani uzaicināja Ziņu dienestā aizvietot atvaļinājumā esošu kolēģi. Agrie rīti, tempā jāiztulko ārzemju ziņu aģentūru jaunumi un teksts jāpārveido klausītājiem baudāmā valodā. Stress bija pamatīgs, un tam, ka ne reizi vien ziņas laikus un sakarīgos teikumos veidotas tika nogādātas diktoriem, paldies jāsaka pieredzējušākiem ziņeniekiem, tostarp arī Aivai, kas nomierināja un palīdzēja izturēt straujo ziņu tempu. Atšķirībā no manis, Aivai šī darba specifika un ritms bija prātam un viņa ar labpatiku atceras savu pirmo darbu Radio Ziņu dienestā. Radio Aiva nokļuva, patiecoties brālim Jānim, kurš jau toreiz pagājušā gadsimta 90. gadu vidū strādāja Radio Ziņu dienestā un mājās ar māsu runāja par šo darbu. Aivai radās interese un kā aizvietotāja viņa sāka te darboties. Plašāka sabiedrība par Aivu uzzināja tad, kad viņa 1999. gadā kļuva par toreizējās Valsts prezidentes Vairas Vīķes- Freibergas preses sekretāri un 2014. gadā par  nodibinājuma "Rīga 2014" programmu vadītāju. Taču strādājot radio, Aiva nemaz nealka pastiprinātās ļaužu uzmanības, ziņas viņa toreiz veidoja ar pseidonīmu Aiva Strauta, tādejādi godinot savu vecvecmāmiņu kurai bija šāds uzvārds.