Podcasts about smedjan

STHL(M)-podden gästas av Svend Dahl, chefredaktör för Smedjan, som pratar om varför Moderaterna tappar den moderna storstadsväljaren och vad som krävs för att vinna tillbaka dem. Vi pratar om värderingar, identitetspolitik och varför det inte räcker att vara politikens vaktmästare och endast lösa problem. Vad innebär det att nå väljare som definierar sig genom värderingar och livsstil, och hur kan Moderaterna formulera ett budskap som känns relevant för den nya urbana medelklassen? Om du vill följa oss på sociala medier finns vi på Instagram, Facebook, X och TikTok Om du vill komma i kontakt med oss kan du mejla oss på stockholm@moderaterna.se Ämnen: Storstad, Moderaterna, Värderingar, Kommunikation, Identitet, Valet 2026, Livsstilspolitik, Partistrategi

Svensk skola befinner sig i kris. Med sämre resultat, ökade klyftor och en otrygg vardag för både lärare och elever. Samtidigt växer intresset för en omdebatterad lösning: No Excuses-skolor – med hög förväntan på eleverna, disciplin och utan ursäkter. Kan denna modell fungera i Sverige? Vad säger egentligen liberalismen och konservatismen om ordning, frihet och ansvar i klassrummen? Anna Linder samtalar med Louise Hammargren (KDU), Anton Holmlund (LUF) och Lovisa Lanryd (Timbro) om No excuses-skolor. *** Lovisa har skrivit om sitt besök i Smedjan och både Anton och Louise har gett sig in i debatten på olika vis.  

Erik Lakomaa är ekonomie doktor och forskare vid Handelshögskolan i Stockholm. Han skrev nyligen en text i tankesmedjan Timbros magasin Smedjan med rubriken ”Den som är överbeskattad är heller inte fri”. Samtalet kretsar runt texten, budgetregler, dynamiska effekter och att kalla det som är skatter för just skatter.

Susanna återkommer till Perfect Guide och Hugo Rehnberg. Den här gången handlar det om AI och dess omåttliga dumhet. Det tog Johan en dag att rensa bort AI ur Microsoft Word, men det gick. Hur kan stress leda till att 44 kvinnor blir av med livmodern på akademiska? Obegripligt, men typiskt svenskt att all verksamhet egentligen är till för personalen. Och sedan Trump och Musk förstås. Är Musk verkligen chef för något? Ja och nej, verkar det som. Johan Wennström har hamnat i hetluften för att han kritiserar västvärldens tidigare hållning i Ukrainakriget. Inom högern blir Trump nu en splittrande kraft, som Gaza var för vänstern. Henrik Jönsson, Ivar Arpi, Aron Flam, Peter Wennblad: alla råkar de i luven på varandra. Janerik Larsson har skrivit en insiktsfull artikel om Trump i Smedjan. Peter Esaiasson gör också en bra analys. Det finns mönster: kanske vill Trump se till att Ryssland inte blir vasallstat till Kina? Och att han klämmer åt Sydafrika beror nog på att ANC gick Irans ärenden (mot ersättning, av allt att döma) när de anmälde Israel för folkrättsbrott. Edward Lucas blickar framåt i försvarsfrågan. Liberalerna förlorar företrädare, antagligen för att politiker vill vara partier som kommer in i riksdagen. Plötsligt ringer telefonen, men vi bara kör. Kommer Dominika Peczynski in i riksdagen nu? Viggo Cavling levererar glädjebudet att Butterick's överlever. Barometern berättar om en meningslös Atlantsegling. Benke sågar Bruno K Öijer, men blir det någon kulturfejd? Och läs Susannas artikel om Eve Babitz i Fokus. Become a member at https://plus.acast.com/s/hakeliuspopova. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Temat för Timbros verksamhet 2024 är staden. I detta avsnitt konkretiserar Benjamin, Andreas och Catarina sin syn på staden. De diskuterar vilket som är det största hotet mot staden och vilken som är världens bästa stad. Andreas om staden i Smedjan: https://timbro.se/smedjan/de-som-vill-ha-kontroll-avskyr-stadens-frihet/ Catarina om staden i Smedjan https://timbro.se/smedjan/liberalismen-ar-stadens-ideologi/ Detta avsnitt av Smedjanpodden är lånat från Ideologipodden.

Temat för Timbros verksamhet 2024 är staden. I detta avsnitt konkretiserar Benjamin, Andreas och Catarina sin syn på staden. De diskuterar vilket som är det största hotet mot staden och vilken som är världens bästa stad.   Andreas om staden i Smedjan: https://timbro.se/smedjan/de-som-vill-ha-kontroll-avskyr-stadens-frihet/   Catarina om staden i Smedjan https://timbro.se/smedjan/liberalismen-ar-stadens-ideologi/

Sveriges historia är till stor del skogens historia. Skogsnäringens betydelse för välståndet är svår att överskatta. Men på senare år har ett skifte ägt rum. I såväl populärkultur som i den politiska debatten har skogen kommit att mystifieras. Detta är en liveinspelning från lanseringen av ”Vår skog” av Jessica Polfjärd. Medverkande utöver författaren är Hanna Stenegren, ansvarig för klimat-, miljö- och energifrågor på Timbro, och PM Nilsson, VD Timbro. Moderator är Joakim Broman, redaktör Smedjan. Detta avsnitt av Smedjanpodden är lånat från Ideologipodden.

Sveriges historia är till stor del skogens historia. Skogsnäringens betydelse för välståndet är svår att överskatta. Men på senare år har ett skifte ägt rum. I såväl populärkultur som i den politiska debatten har skogen kommit att mystifieras. Detta är en liveinspelning från lanseringen av ”Vår skog” av Jessica Polfjärd. Medverkande utöver författaren är Hanna Stenegren, ansvarig för klimat-, miljö- och energifrågor på Timbro, och PM Nilsson, VD Timbro. Moderator är Joakim Broman, redaktör Smedjan.

Joakim Broman är redaktör på Timbros nätmagasin Smedjan och författare till boken Dörren vid Faxälvens strand – om sveket mot landsbygden och framtiden i periferin.

Fredrik Swahn är musikern som började sin karriär med att utbilda sig till sångpedagog på Kungliga Musikhögskolan i Stockholm, för att sen göra en rapplåt på folkvisan ”Herrarna i Hagen”, som blev en sommarplåga 1992. 1993 deltog han i Melodifestivalen med låten ”På vingar av kärlek”. Han har varit programledare för Bolibompa och varit med i ”Så ska det låta”, hela fyra gånger. 2014 kvar han med i föreställningen ”Mitt i livet”, och kom ut med sin första engelskspråkiga album ”Connect” 2017. Och Connection är Fredrik djupt intresserad av, vilket gjort att han i nästan 20 år deltagit i mansgruppen ”Man in Mission”, som arrangeras på Mundekulla och som förändrat flera hundratals män, och läkt deras relationer inte minst med sina fäder. I Stjärnsund har Fredrik tillsammans med sin fru Janie Petersen, utvecklat en, vad han kallar en ”Romantic Nature Resort”, för framför allt par, och även olika tantrakurser par kan gå för att fördjupa sina, inte bara sexuella relationer utan sina relationer över lag. Sedan 2005 arrangerar Fredrik dessutom sommar konserer i Smedjan i Stjärnsund, där nu de flesta av Sveriges mest kända artister gästat. Mycket av detta, men ändå mer och även en liten sång och meditation bjuder detta innehållsrika avsnitt på! Varsågoda! Tack för att just du lyssnar på ”Både och, istället för antingen eller – en podd om Integrativ medicin och hälsa. Följ oss på sociala medier, och ge oss gärna fem stjärnor på iTunes om det här var givande för dig. Prenumerera gärna på vår podd! ♥ Facebook: https://www.facebook.com/integrativmedicin ♥ Youtube: https://www.youtube.com/user/integrativMedicin

Smedjanpodden gästas av Ideologipodden som diskuterar Göteborgsliberalismen.  Varför var den borgerliga offentligheten så stark i 1800-talets Göteborg? Hur fick liberala idéer fäste där? Och vad kan dagens liberaler lära av 1800-talets radikala frihetsförespråkare?  Gäster är Henrik Dalgard, skribent i Timbros nätmagasin Smedjan, och Eric Luth, kulturredaktör för tidskriften Libera Debatt. Programledare är Amanda Broberg.

Fria marknader sägs stå i konflikt med ett pluralistiskt kulturliv. Men den som sa det hade inte hört om Göteborg i mitten av 1800-talet. I veckans avsnitt pratat vi om Göteborgsliberalismen. Varför var den borgerliga offentligheten så stark i 1800-talets Göteborg? Hur fick liberala idéer fäste där? Och vad kan dagens liberaler lära av 1800-talets radikala frihetsförespråkare. Det handlar om tillgängliggörandet av litteraturen, den fria pressens framväxt och renässansmannen Viktor Rydberg. Bland annat.  Gäster är Henrik Dalgard, skribent i Timbros nätmagasin Smedjan, och Eric Luth, kulturredaktör för tidskriften Libera Debatt. Programledare är Amanda Broberg.

I veckans avsnitt diskuterar redaktionen säkerhetshaveriet på Sveriges Radio, och politikers benägenhet till att förbjuda allt mellan himmel och jord istället för att förändra de rådande systemen.  Vad vågar vi egentligen anförtro public service? Och försvinner beteenden bara för att man gör dem straffbara? Deltar i samtalet gör Adam Danieli, Linnea Dubois och Henrik Dalgard, alla skribenter på Smedjan.

Är liberalismen i kris (igen), och hur kan vi i så fall rädda den? Borde svenska politiker bli bättre på att resonera kring kultur och andra bildningsämnen, eller snarare hålla sig på sin kant? Är korporativismen på väg tillbaka? I veckans avsnitt flödar samtalet fritt i redaktionen. Deltar gör Adam Danieli, Henrik Dalgard och Linnea Dubois, alla skribenter på Smedjan.

Lyckas Ulf Kristersson berätta vad han vill göra med Sverige? Vilka är de nya centerpartisterna? Och behöver oppositionen bada badtunna? Veckans podd handlar helt och hållet om de politiska partierna och spelet om regeringsmakten. Almedalsveckan är i full gång och Smedjans redaktion spelar in på plats i Visby. Medverkar gör Adam Danieli, Linnea Dubois och Henrik Dalgard, alla skribenter på Smedjan.

Trots att regeringen erkänner att integrationen fungerat dåligt de senaste åtta åren verkar inte det påverka väljarnas förtroende för regeringen på ett märkbart sätt. Magdalena Andersson har stort förtroende i opinionsmätningarna och oppositionen får inget riktigt lyft. Finns det en "losermentalitet" i högern och är Magdalena Anderssons popularitet överdriven? Vad borde oppositionen göra för att vinna valet i höst? Medverkar i veckans podd gör Per Rosencrantz som är opinionsanalytiker på Nordic Public Affairs och Alice Teodorescu Måwe som är krönikör i Smedjan och borgerlig opinionsbildare. Samtalet leds av Frida Jansson. 

Lars Johan Hierta var en renässansman. Han grundade Aftonbladet, satt i riksdagen, var förläggare och affärsman. Han var en pionjär när det kom till att propagera för yttrandefrihet och tryckfrihet. I en tid då få såg vikten av det fria ordet övertygade Hierta -och på många sätt gjorde han liberalismen folklig.  Vad kan vi lära av Hierta i dag, och vilka idéer består hans eftermäle av? I detta avsnittet diskuterar vi den på många sätt progressiva liberalism Hierta stod för, och de intellektuella kretsar med personer som Wendela Hebbe och Carl Johan Almqvist, som han rörde sig i i 1800-talets Stockholm.  Gäst är Henrik Dalgard, skribent på Smedjan och statsvetarstudent som är inne i ett intensivt uppsatsarbete om Hierta. Programledare är Amanda Broberg. 

Detta avsnitt inspelades på Young Leaders Academy på Skokloster av Tankesmedjan Oikos i samarbete med New Direction och Konservativa Förbundet. Malcom intervjuar Lars Anders Johansson om ideologiers estetik i Sverige och i världen. Lars Anders Johansson är författare, musiker, poet, journalist, debattör och samhällsanalytiker. Han har givit ut ett antal skivor och diktsamlingar och har bland annat varit kulturredaktör för Svensk Tidskrift och chefredaktör för tidskriften Smedjan. Om du vill få uppdateringar från Oikos via email, signa upp på: www.oikos.se En podcast av Malcom Kyeyune och Arvid Hallén, Tankesmedjan Oikos. Vill du vara med och stötta Oikos-Podden? Stöd Oikos via Swish på 1234850186 Stöd Oikos via kort, bankgiro och PayPal på www.oikos.se/donera --- Send in a voice message: https://podcasters.spotify.com/pod/show/tankesmedjan-oikos/message

Hur viktig är partitillhörighet vid tillsättningen av chefer på svenska myndigheter? Hur vanligt är det med korruption och svågerpolitik i Sverige? Och hur bygger vi system som motverkar maktmissbruk? Det är frågor som vi pratar om i veckans Hotspot, som tar sin utgångspunkt i en Timbro-rapport som redovisar regeringens utnämningar av höga tjänstemän mellan åren 2014 och 2020. Gäster i programmet är Linnea Dubois, skribent i tankesmedjan Timbros nätmagasin Smedjan, och Inga-Britt Ahlenius, som bland annat varit chef för Riksrevisionsverket och undergeneralsekreterare för FN:s internrevision OIOS.

En av de viktigaste frågorna i valet är rättspolitiken. Stämmer det att de politiska förslagen om kronvittnen och omvänd bevisbörda strider mot rättssäkerheten? Hur politisk kan man vara som jurist? Och är advokater och åklagare oense om allting?   Det är frågor veckans smedjanpodd handlar om. Medverkar gör Paulina Brandberg, åklagare och riksdagskandidat för Liberalerna, Viktor Banke, försvarsadvokat, och Adam Danieli, Timbros husjurist tillika skribent på Smedjan. Avsnittet leds som vanligt av Frida Jansson. 

Vad är lagen - och vad bör den vara? Är lagen och rättighet som något som vi konstruerat, eller finns det vissa inneboende, universella rättigheter? I veckans avsnitt av Ideologipodden pratar vi om rättsspositivism. Det handlar om Robert Nozick, juridikens väsen, kontraktsteori och naturrätt.  Gäster är Frida Jansson, skribent på Smedjan och jurist, och Adam Danieli, också skribent på Smedjan och juriststudent. Programledare är Amanda Broberg.

”I Eskilstuna bekämpar Socialdemokraterna segregation tillsammans med Engelska skolan”, skriver Tobias Samuelsson i ett reportage i Smedjan. Samtidigt går partistyrelsen inför helgens kongress fram med förslag om vinstförbud och kommunalt veto mot etableringar av friskolor.  Vad skulle förslagen innebära för skolor som IES i Eskilstuna? Varför går Socialdemokraterna fram med förslagen? Vad händer inom partiet? Och vilka alternativa reformer av friskolesystemet finns det? Catarina Kärkkäinen och Tobias Samuelsson diskuterar med Stefan Stern och Adam Cwejman. Tobias Samuelssons reportage finns att läsa här: https://timbro.se/smedjan/dar-s-bekampar-segregation-med-engelska-skolan/

Vad innebär konservatism i Sverige i dag? Hur liberal kan konservatismen bli? Hur ser liberaler respektive konservativa på staten? Hur borgerlig är egentligen liberalismen, och vem har tolkningsföreträde? Veckans avsnitt av Smedjanpodden är en djupdykning i olika schatteringar av ideologi inom den breda borgerligheten: skiljelinjer, förklaringar till dessa och möjligheter att samlas med delvisa värderingsvänner kring gemensamma mål.  Linnea Dubois diskuterar med Catarina Kärkkäinen, nytillträdd programansvarig för borgerlig idéutveckling på Timbro, och Henrik Dalgard, skribent på Smedjan.

Veckans avsnitt av Smedjanpodden handlar om epoken Stefan Löfven i svensk politik, och det politiska landskap den avgående statsministern lämnar efter sig. Kommer Löfvens vägval att fortsätta prägla svensk politik, eller kommer en ny socialdemokratisk partiledare, och de partier som valt att samarbeta med Socialdemokraterna, försöka bryta sig ur de ramar som Löfven satt upp under sin tid som statsminister? Svend Dahl diskuterar med Stig-Björn Ljunggren, statsvetare och politisk redaktör på socialdemokratiska Sydöstran, Alice Teodorescu Måwe, borgerlig debattör och krönikör, och Henrik Dalgard, skribent på Smedjan. 

16 september. Är dagens svenska system ett vettigt sätt att styra kyrkan? Kan utfallet i kyrkovalet påverka politiken i övrigt? Andreas Ericson diskuterar med Catarina Kärkkäinen, redaktör för Smedjan, och Ulf Bjereld, statsvetare och kyrkomöteskandidat för Socialdemokraterna.

Tron på människan och hennes förnuft beskrivs ofta som liberalismens kärna. Å andra sidan menar kritiker att många liberaler bara ser människor som rationella nyttomaximerare.  Hur ser egentligen liberaler på människan? Är den liberala människosynen dygdig? Och kommer allt verkligen lösa sig om människan bara lämnas ifred? I det här avsnittet diskuteras liberalismens människosyn. Det handlar om den franska revolutionen, den skotska upplysningen, Murray Rothbard, Adam Smith och rädslans liberalism. Gäster är Henrik Dalgard och Linnea Dubois, skribenter på Smedjan. Programledare är Amanda Broberg.   

Grundfrågan är inte vilka skattepengar som ska försörja krympande kommuner i Norrlands inland, utan vilken näring som skulle kunna göra det. Joakim Broman återvänder till sin hemby Ramsele i Ångermanland och konstaterar med vemod att ett återetablerat regemente inte räcker. Med drygt ett år kvar till valet har Smedjan låtit nio skribenter göra nedslag på olika platser i landet. Vad talas det om, och vilka lärdomar kan man dra av platsen? Under sommaren sänder Smedjanpodden dessa essäer inlästa av skribenterna själva. Detta är den näst sista delen av Smedjans resa genom Sommarsverige!

Aneby präglas av entreprenörskapsanda och samarbete, och under flyktingkrisen tog kyrkan och civilsamhället ett stort ansvar. Men kommunen har också ekonomiska problem och svårigheter med integrationen. Catarina Kärkkäinen åker tillbaka till sin hemort och ser hur Sveriges problem yttrar sig även där. Med drygt ett år kvar till valet har Smedjan låtit nio skribenter göra nedslag på olika platser i landet. Vad talas det om, och vilka lärdomar kan man dra av platsen? Under sommaren sänder Smedjanpodden dessa essäer inlästa av skribenterna själva. Detta är den sjunde delen av Smedjans resa genom Sommarsverige!

Eskilstuna har en stolt industrihistoria, men har sedan 1970-talet brottats med sociala problem och brottslighet som på senare år bytt skepnad. Tobias Samuelsson besöker en klassisk arbetarstad där det socialdemokratiska styret går sin egen väg. Med drygt ett år kvar till valet har Smedjan låtit nio skribenter göra nedslag på olika platser i landet. Vad talas det om, och vilka lärdomar kan man dra av platsen? Under sommaren sänder Smedjanpodden dessa essäer inlästa av skribenterna själva. Detta är den sjätte delen av Smedjans resa genom Sommarsverige!

När lantbrukare i Sverige tillfrågas om vad som skulle kunna bli bättre svarar en tredjedel större frihet. Men i stället växer regelbördan samtidigt som gårdarna fortsätter att bomma igen, skriver Edvard Hollertz som besöker gården Näs i norra Småland. Essän är den femte delen av Smedjans sommarresa. Med drygt ett år kvar till valet har Smedjan låtit nio skribenter göra nedslag på olika platser i landet. Vad talas det om, och vilka lärdomar kan man dra av platsen? Under sommaren sänder Smedjanpodden dessa essäer inlästa av skribenterna själva. Följ med på Smedjans resa genom Sommarsverige!

Med drygt ett år kvar till valet har Smedjan låtit nio skribenter göra nedslag på olika platser i landet. Vad talas det om, och vilka lärdomar kan man dra av platsen? Under sommaren sänder Smedjanpodden dessa essäer inlästa av skribenterna själva. Följ med på Smedjans resa genom Sommarsverige! Staden som inte kunde bli som Gnosjö, skriver Carl-Vincent Reimers om Karlskrona. Politiskt planerade industrisatsningar mellan näringsliv, stat och kommun har varit bra för staden. Men framtiden för örlogsstaden måste präglas av lokal entreprenörskultur och gynnsam näringspolitik.

Med drygt ett år kvar till valet har Smedjan låtit nio skribenter göra nedslag på olika platser i landet. Vad talas det om, och vilka lärdomar kan man dra av platsen? Under sommaren sänder Smedjanpodden dessa essäer inlästa av skribenterna själva. Följ med på Smedjans resa genom Sommarsverige!   Malmö har blivit en flitigt åberopad symbol för allt som är fel med dagens Sverige, men bortom problemen finns en levande och älskad stad. I den tredje artikeln i Smedjans sommarserie nyanserar Ann Heberlein bilden av staden där hon växte upp och som hon flyttade tillbaka till.

Anders, Mikael, Marcus och Kristoffer från Örebro Punkfest snackar om Kulturföreningen Stationen och Indiedepartementet, Frövi, Nora, Köping, Linde, frukt i mat, Augustibuller, Skräp, Prison Riot, The Pricks och Körsbärsfettera. Vidare till NPN, LK14, HB, ÖDF, MC, EM, fanzines, Smedjan, NOFX, TJM, MT, Burning Heart, skateboard, Ursut, Anatomi-71, Håll Det Äkta, ölkompis, AO, koozie, S&S och kassettband. 

Med drygt ett år kvar till valet har Smedjan låtit nio skribenter göra nedslag på olika platser i landet. Vad talas det om, och vilka lärdomar kan man dra av platsen? Under sommaren sänder Smedjanpodden dessa essäer inlästa av skribenterna själva. Följ med på Smedjans resa genom Sommarsverige! Politikernas oförmåga att tala samma språk som sina medborgare skapar ett tilltagande missnöje. På vissa håll är de upplevda klyftorna både bråddjupa och sekelgamla. I den andra artikeln i Smedjans sommarserie reser Frida Gommel hem till Dalarna för ett samtal om den politiska konsten att lyssna.

Med drygt ett år kvar till valet har Smedjan låtit nio skribenter göra nedslag på olika platser i landet. Vad talas det om, och vilka lärdomar kan man dra av platsen? Under sommaren sänder Smedjanpodden dessa essäer inlästa av skribenterna själva. Följ med på Smedjans resa genom Sommarsverige! De flesta svenskar vill bo i ett eget hus. Men det är en önskan som politiker, debattörer och stadsplanerare har svårt att acceptera. I det första avsnittet tar Svend Dahl en promenad genom en plats som sällan tar plats i den politiska debatten: småhusstaden. 

Veckans avsnitt handlar om jämställdhet och jämlikhet inom marknadsekonomin. Kvotering utifrån kön, sexualitet och etnicitet är återigen på kartan, och den eviga tanken att det fria näringslivet i grunden skapar ojämlikhet som politiken sedan behöver jämna ut återkommer inom LO och socialdemokratin. Stämmer bilden av att samhället präglas av allt djupare klyftor? Hur har reallöneutvecklingen och antalet arbetstillfällen utvecklats över tid? Och vad finns det för svar på frågan om jämställdhet inom näringslivet för den som inte tror på kvotering? Catarina Kärkkäinen samtalar med Benjamin Dousa och Fredrik Johansson, kommunikationsrådgivare och krönikör i Svenska Dagbladet, Axess och Smedjan. Länkar till texterna i avsnittet: ”Ägande slår wokekultur” av Benjamin Dousa: https://timbro.se/smedjan/agande-slar-wokekultur/ ”Arbetet struntar i LO-medlemmarna” av Fredrik Johansson: https://timbro.se/smedjan/arbetet-struntar-i-lo-medlemmarna/

Drömavsnittet med Per Granberg. Som drivande kraft i både Charta 77 och Birdnest Records befann sig Per i den svenska trallpunkvågens epicentrum i Köping. Charta 77 och Birdnest finns fortfarande men Per sysselsätter sig också som caféägare, ölbryggare, krögare och dessutom lärare.  Vi samtalar om punken i Köping, den kommunala musikskolan, bilda band, bilda förening, att bli headhuntad, Stadskultstudion, starta skivbolag, att sälja 10% av all svensk musik, åren i töcken, när allting snurrar snabbt, musikrecensenter, att ta in vänner i bandet, Ödesboxen och framtiden. Som sagt, ett drömavsnitt för mig som stod där alla kvällar i Smedjan och såg Charta 77 fler gånger än jag kan minnas där under 90-talets första hälft. Köp grejer från Birdnest här: http://www.birdnest.se/ 

När sattes prefixet liberal framför demokrati? Vilka konkurrerande demokratiideal finns det egentligen? Och var går de som förespråkar folkstyre respektive liberal demokrati isär? De allra flesta är för demokrati. Men vilken typ av demokrati då? En skiljelinje mellan vänstern och liberaler när det kommer till vad demokratin faktiskt ska vara och hur man ser på individuella rättigheter verkar ha gått förlorad. I detta avsnittet återupplivar vi den konflikten och diskuterar konkurrerande demokratiideal, juridifiering av politiken och vad liberal demokrati egentligen innebär.  Gäster är Adam Danieli, juriststudent och skribent på Smedjan, och Samuel Guron, juriststudent och tidigare ordförande för S-jurister. 

Frågor kring lag och ordning seglar allt högre upp på den politiska agendan. Samtidigt verkar inte rationalitet alltid vara det överordnade värdet i kriminalpolitiken. Vad är rättsstaten egentligen och varför är det så vi valt att lösa tvister och utdöma straff?    Vi diskuterar rättsstatens framväxt, om det finns några alternativ, konflikten mellan frihet och trygghet och vilka ideal som styrt rättspolitiken.    Gäster är Adam Danieli, juriststudent och skribent på Smedjan, och Eva Forslund, nationalekonom och ledarskribent på Upsala Nya Tidning. Programledare är Amanda Broberg.    För vidare lyssning rekommenderas avsnittet Gängkriminalitet och rationalitet – om vikten av att förstå brottslighetens orsaker, från vår essäpodd Eftertanke.

Beskedet att Liberalerna vill ha borgerlig regering och öppnar för samtal med Sverigedemokraterna var inte oväntat. Opinionsstödet har sjunkit till så låga nivåer att Nyamko Sabunis linje ter sig som enda vägen till politisk överlevnad. Fast sprickan i partiet är så djup och ställningstagandet ännu så otydligt att det är ytterst osäkert om det räcker för att rädda Liberalerna kvar i riksdagen. Håkan Boström, ledarskribent i Göteborgs-Posten och fil dr Svend Dahl, chefredaktör för nättidningen Smedjan, samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Hyresregleringen kostar 20 miljarder kronor för samhället varje år. Det visar nya beräkningar i en rapport från Timbro skriven av Fredrik Kopsch, docent i fastighetsekonomi. Vad orsakar kostnaderna? Vad är problemet med rent seeking? Hur har Sveriges bostadspolitik sett ut genom historien? Vad är det som fortsätter locka länder och regeringar att reglera hyrorna? Catarina Kärkkäinen diskuterar med Fredrik Kopsch och Svend Dahl, chefredaktör på Smedjan och doktor i statsvetenskap. 

14 december. Ska de fortsätta stödja Stefan Löfven eller våga gå sin egen väg? Vad händer om de åker ur riksdagen? Jesper Sandström diskuterar med Romina Pourmokhtari, LUF-ordförande, Svend Dahl, chefredaktör för Smedjan och SvD:s Annie Reuterskiöld.

I Benjamins frånvaro har Romina bjudit in en meriterad Timbroit i form av Catarina Kärkkäinen, redaktör på nätmagasinet Smedjan, för att prata om Gretas upplaga av DN, de nya namnen på SvD:s ledarsida och cancel culture. Romina har även laddat upp med lite skvaller, den här gången om Benjamin..

Public service behövs för att vi ska få opartiska nyheter, säger den ena sidan. De statliga mediebolagen har tvärtom en slagsida och behöver konkurrensutsättas, säger den andra. Moderaterna vill skära ned i budgeten och se en hårdare granskning av de statliga mediebolagen. Andra partier vill grundlagsskydda public service. I en granskning av Utbildningsradion som publicerades på Smedjan nyligen framkommer bristande professionalism, en dysfunktionell organisation och dålig kostnadskontroll. Vad är statsmedias framtid? Hur blev det som det blev på Utbildningsradion? Och går det att få till kvalitet och effektivitet i statliga bolag som inte är utsatta för konkurrens och marknadsprövning? Catarina Kärkkäinen diskuterar med Mats Olin, chef för Näringslivets Medieinstitut, Carl Rudbeck, litteraturvetare, kritiker och skribent, och Mats Svegfors, tidigare VD för Sveriges Radio.

Veckans avsnitt handlar om alkoholpolitik med anledning av restaurangnäringens kris. När många frågar sig vad som kan hjälpa krögarna är serveringstillstånden och reglerna kring alkoholförsäljning en av sakerna som man tittar på.  Vilka förändringar skulle kunna bli aktuella, och vad skulle de innebära för restaurangerna och kunderna? Det diskuterar Smedjan med Hans Seerar Westerberg, forskare vid Handelns Forskningsinstitut. Dessutom berättar Mattias Svensson, författare av den nyutkomna boken Så roligt ska vi inte ha det: En historia om svensk alkoholpolitik om alkoholpolitik genom historien. 

Regeringen har lämnat en historiskt expansiv budget till riksdagen. Vad säger de stora utgiftsökningarna om svensk politik? Kommer den höjda a-kassan verkligen att bli tillfällig? Och vad händer med rättsväsendet när de utökade resurserna uteblir? Catarina Kärkkäinen diskuterar med Fredrik Johansson, kommunikationsrådgivare och opinionsbildare, Jacob Lundberg, chefsekonom och tillförordnad vd på tankesmedjan Timbro och Adam Danieli, skribent på Smedjan.  

Hur borde reformagendan för ett borgerlig regeringsalternativ inför valet 2022 se ut? Vad kan partierna lära av tidigare framgångsrika framgångsrika borgerliga regeringar och hur skiljer sig dagens samhällsproblem från de som exempelvis alliansregeringarna behövde hantera? Det diskuteras i veckans avsnitt av Smedjanpodden med Mikael Sandström, Martin Tunström, Svend Dahl och Catarina Kärkkäinen. Under sommaren har vi på Smedjan publicerat en essäserie på temat ”Från den stora staten till det starka samhället”. Utgångspunkten är att vi står inför en situation där staten i allt högre grad måste prioritera. Det finns områden där den måste träda fram, som exempelvis den klassiska nattväktarstaten, medan det på andra områden, som exempelvis inom delar av välfärden finns starka skäl för politiken att ta ett steg tillbaka.  I veckans avsnitt av Smedjanpodden diskuterar vi hur dessa tankar skulle kunna ligga till grund för nästa borgerliga regerings reformprojekt. Gäster hos Smedjans Catarina Kärkkäinen och Svend Dahl är denna vecka Mikael Sandström som var statssekreterare i samordningskansliet under alliansregeringarna mellan 2006 och 2014 och Martin Tunström, politisk chefredaktör på tidningen Barometern i Kalmar.

I veckans avsnitt diskuteras moderat ideologi – liberalism och konservatism. Är borgerlighetens splittring ett tecken på en djupare ideologisk konflikt? Vilka är de viktiga likheterna och skiljelinjerna liberalismen och konservatismen emellan? Och kan ideologierna samverka? Det diskuterar Catarina Kärkkäinen och Henrik Dalgard, vikarierande skribent på Smedjan, med den moderata veteranen Olof Ehrenkrona och statsvetaren Stig-Björn Ljunggren. 

Sveriges nationalarena för simidrott kommer bli en miljardsmäll för skattebetalarna. Hur gick det till när Eriksdalsbadet fick eftersatt underhåll, konstruktionsfel och uteblivna besiktningar? Betongen vittrar, bassängerna läcker och taket regnar in. Sveriges nationalarena för simidrott blev en miljardsmäll för skattebetalarna, avslöjar Smedjan i dag. Det är en historia om spruckna OS-drömmar, uteblivet underhåll och sent påkomna men ödesdigra misstag. Varför blev det så fel? Hur gick Smedjans granskning till? Och vad händer nu? Catarina Kärkkäinen diskuterar med reportageförfattaren Tobias Samuelsson och Erik Lakomaa, ekonomie doktor och forskare vid Handelshögskolan i Stockholm.Läs artikeln här: https://timbro.se/smedjan/smedjan-granskar-eriksdalsbadet-20-ar-och-redan-kaputt/

Könsmaktsordningen finns, men är ett resultat av många människors fria val, inte någon konspiration. I veckans avsnitt av Smedjanpodden diskuterar Isobel Hadley-Kamptz, Amanda Broberg och Maria Eriksson varför genusperspektiv behövs och vad som egentligen är målet med en liberal feminism. Denna vecka publicerar Timbro Förlag boken Feminism – en antologi. Redaktör för boken är Isobel Hadley-Kamptz, som också har bidragit med ett kapitel om patriarkatet. Genusperspektiv är livsviktigt, menar hon. Amanda Broberg arbetar på Timbro förlag och har skrivit ett av bokens kapitel om 2010-talets girl power-feminism och en konservativ motrörelse. Håller särartsfeminismen på att ta över?  Programledare för podden är Maria Eriksson, redaktör för Smedjan, som drömmer om att slippa förhålla sig till könsroller.

Smedjan nya redaktionsmedlemmar presenterar sig! Nyrekryterade skribenterna Svend Dahl och Catarina Kärkkäinen spekulerar om den efterlängtade vänster-högerskalans återkomst. Är den socialdemokratiska formkurvan är en bubbla? Att den jättestora staten gör återkomst tycks stå bortom allt tvivel. Samtidigt lyfter krisen fram klassiska liberala värden som bäddar för en principiell, borgerlig renässans.

I Skurup fyrdubblades antalet skolflickor som bar slöja i skolan efter att kommunen fattade beslut om att förbjuda det, på bara två månader. Helt förväntat, enligt Eli Göndör, senior fellow på Timbro med forskningserfarenhet från området som gästar veckans Smedjanpodd. Men vad vill politikerna egentligen? Dessutom ringer Karin upp Inas Hamdan, som skrivit en personlig essä för Smedjan om varför hon valde att börja, och sedan sluta bära huvudduk; om motståndsidentitet, missriktad tolerans och kraften att välja sin egen väg ur segregation och hedersnormer.

Nytt år – ny programledarduo! Karin Svanborg-Sjövall och Maria Eriksson presenterar sig och möter Bengt Ohlsson, som är författare och ny krönikör i Smedjan. Vi pratar också om sci-fi i Kina och om varför kultursidorna ägnar sig mer åt politik än kultur. Lever vi i en kollektiv framtidschock? Kan det i så fall förklara att det politiska läget ser ut som det gör? Och stämmer det verkligen att saker förändras snabbare än någonsin?   Notera att veckans avsnitt släpps på en onsdag – från och med nu släpps Smedjanpodden på onsdagar!

Avsnitt 89 blir Smedjanpoddens sista avsnitt med Lars Anders och Blanche. Redaktörerna utvärderar 2019, ett år som präglats av lag- och ordningsfrågor och partipolitiska omvälvningar. Socialdemokraterna verkar ha förlorat sin position som Sveriges största parti, men kan tack vare alla sina stödpartier än så länge behålla sin maktställning. Vi utvärderar även 2010-talet: terrorvågen, invandringsdebatten, den sociala ingenjörskonstens återkomst, identitetspolitikens beklagliga succé, det nya medielandskapet och de nya politiska skiljelinjerna. Slutligen blickar vi tillbaka över våra nästan tre år med Smedjan, och nästan två år med Smedjanpodden. Äganderätten och den individuella autonomin inskränks alltmer, förvaltningen krisar och meritokratin är på tillbakagång, men det går även att hitta ljusglimtar. Turn on, tune in, freak out!

I veckans avsnitt diskuterar Smedjans redaktörer Lars Anders Johansson och Blanche Jarn regeringens och dess stödpartiers 73-punktsprogram. Timbro har lanserat en reformbevakare, där den intresserade allmänheten i realtid kan följa hur det går med de reformer som har utlovats. Smedjan önskar stödpartierna all lycka till med att få regeringen att hålla sina löften. Vi går igenom trygghetsfrågan och dess koppling till stadsplanering. Medan stadsdelsnämnden i Skarpnäck hoppas på att markera mot otrygghet och annat negativt genom att plantera ett kärleksträd i Kärrtorp, riskerar vi att på sikt få se en utveckling där stadskärnorna blir allt otryggare och medelklassen söker sig så långt ut den bara kan. Slutligen går vi igenom varför det är en usel idé att Sverige ska vara värd för vinter-OS 2026. I princip är det ett dyrt och dumt försök att för hundrade gången lansera Sverige som en moralisk supermakt, något Sverige hittills har lyckats påfallande dåligt med. Turn on, tune in, freak out!

Smedjan lanserar begreppet bidragsmoral, våldet eskalerar bortom de utsatta områdena, Försvarsmakten lägger för mycket energi på att uppnå ”rätt” könsbalans, och det är inte rimligt att sortera ut kultur för att man misstänker att upphovsmannen har agerat klandervärt. I veckans avsnitt diskuterar Smedjans redaktörer Lars Anders Johansson och Blanche Jarn vilka bidragsfuskare som är värre, borgerliga eller vänsterlutande. (Det är de borgerliga – ingen gillar en hycklare.) Vi talar även om de senaste våldsdåden och vad det får för effekter på samhället när laglydiga medborgare har mer anledning att vara rädda än kriminella. Försvarsmakten verkar fokusera alltmer på kön i förhållande till kompetens. Det är illa nog när bolagsstyrelser väljer, eller tvingas, prioritera ned kompetens, men när det gäller samhällsinstitutioner som när det kommer till kritan är livsavgörande är problemet långt mycket allvarligare. Slutligen försöker vi förklara de digitala bokbål som på sistone lett till att artister som misstänks ha agerat klandervärt får sina verk raderade från digitala plattformar. Oavsett om de är resultatet av mediedrev, Metoo eller den samtida deplattformiseringskulturen, är den viktigaste lärdomen att den som vill vara säker på att ha tillgång till böcker, filmer och musik helt enkelt får sätta ihop ett privat bibliotek. Turn on, tune in, freak out!

Alla från vänster till höger kastar ordet "hegemoni" omkring sig. Men vad betyder det egentligen? Elin Grelsson Almestad gräver i H-ordets historia. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Liberalernas trånga ensidiga hegemoni skapar mer problem än den löser, skriver socialistiska Internationalen medan Lars Anders Johansson, i  tankesmedjan Timbros nättidning Smedjan konstaterar att den svenska likhetskulturen syns i den  modernistiska hegemoni som varit rådande inom svensk arkitektur och stadsplanering sedan slutet av 1930-talet. I riksdagen råder en nyliberal hegemoni, förklarar Rättvisepartiet Socialisterna medan Mats Blomberg skriver i tidningen Fokus om hur borgarna 1976 lyckades bryta vänsterns hegemoni. Samtliga exempel är hämtade från ett par veckor i svenska medier. Hegemoni är ordet på allas läppar. Ja, i alla fall om man ser till hur det har spridit sig under de senaste decennierna från att främst ha hört hemma i universitetsmiljöer och akademiska diskussioner till att nu florera på allt från feministiskaworkshops till ledarsidor av alla politiska färger. En sökning i mediearkivet Retriever visar hur begreppet endast omnämndes ett fåtal gånger per år i dagspressen under 1990-talet för att sedan stadigt öka. Knappt ett par decennier in på tjugohundratalet förekom begreppet med marginal över 500 gånger per år i sportsammanhang, ledartexter och kulturanalyser. Det förekommer förstås också i publikationer som inte registreras i något mediearkiv, mer ljusskygga sajter som talar om etablissemangsmedias hegemoni. Ja, detta luddiga begrepp används av alla politiska läger och i skilda syften. Men vad betyder det egentligen? 2017 utkom historikern och sociologen Perry Anderson med boken The H-word som går till botten med hegemonins idéhistoria, utifrån en liknande iakttagelse kring begreppets utbredning. I snitt ges det ut en engelskspråkig titel i månaden med ordet hegemoni i. Anderson återvänder till begreppets ursprung grekiskans hegemonia som betyder ledning eller ledarskap. Härifrån kommer den geopolitiska betydelsen av hegemoni där en eller ett flertal svagare stater underkastar sig en starkare stat frivilligt, i syfte att erhålla internationellt erkännande, beskydd eller ekonomiskt bistånd. I Grekland var det Sparta och Aten som skapade sig hegemoniska särställningar där andra stater underkastade sig dem i utbyte mot beskydd. Aristoteles beskrev systemet som att de båda hegemoniska staterna i Grekland tog sin respektive styrandeform som standard och ålade dem på andra städer, i ett fall demokrati och i ett annat fall oligarki, fram tills att det hade blivit en fast vana hos befolkningen i resten av städerna att inte ens önska jämlikhet utan endast välja mellan att regera eller att uthärda underkastelsen. Ungefär så fungerar hegemoni, oavsett i vilket sammanhang den uppstår. Det verkar de flesta vara överens om. Hegemonin döljer med andra ord de politiska dimensionerna genom att få det att framstå som objektivt Efter Grekland och Aristoteles faller begreppet mer eller mindre i glömska fram till mitten av 1800-talet, då det återkommer i diskussioner och analyser kring Preussen och kejsardömets särställning innan det landar hos revolutionärerna i Ryssland. Här handlade det inte längre om relationen mellan stater, utan om relationen mellan klasser inom en och samma stat där Lenin använde sig av hegemoni som en fokuserad social strategi; att ena alla grupper som allierade under proletariatets diktatur, inte minst den stora majoriteten bönder. Det var också genom denna definition av hegemoni som den italienska kommunistledaren Antonio Gramsci kom i kontakt med begreppet under 1920-talet. 1926 dömdes Gramsci till 20 års fängelse av Mussolini-regimen och började under fängelsevistelsen att nedteckna sina tankar om samhället, totalt 29 anteckningsböcker där han bland annat utvecklade teorin kring kulturell hegemoni. Begreppet beskriver hur en styrande klass kan dominera genom kulturen i samhället dess vanor, beteenden, upplevelser och värderingar så att den styrande klassens sätt att leva och livsåskådning blir normerande och gör att det politiska, sociala och ekonomiska tillståndet i samhället framstår som naturligt och oundvikligt. Hegemonin döljer med andra ord de politiska dimensionerna genom att få det att framstå som objektivt. Det ska dröja till 1970-talet, långt efter Gramscis död, innan fängelseskrifterna trycks och sprids i både Italien och andra länder. Den kulturella hegemonin blir från och med då ett nyckelbegrepp för att beskriva nyliberalismen, borgerlighetens makt i samhället och hur kapitalismen närmast betraktas som en naturlag. Även inom genusvetenskapen plockas begreppet upp för att beskriva så kallad hegemonisk maskulinitet. De beteenden som den hegemoniska maskuliniteten innehar ses som naturliga, vanliga och positiva, men är också en idealbild som ingen kan leva upp till. Det närmaste män kan komma är delaktighet, det vill säga man delar den hegemoniska manlighetens ideal, även om man inte kan leva upp till den fullt ut. Genom att eftersträva hegemonin och på så vis stödja idealet, åtvinner männen de fördelar som den hegemoniska maskuliniteten tilldelas. I samband med #metoo aktualiserades den analysen, kring frågeställningar hur vissa beteenden kan ursäktas och till och med legitimeras.  Likaså återkommer begreppet i den återkommande frågan om en manlighet i kris. Vad sker med den enskilda mannen när hegemonin förändras från den starka, industriarbetande familjeförsörjaren till den emotionellt tillgängliga mannen vars partner tjänar mer? Vad händer med de män som känner sig vilsna och omsprungna, eftersom hegemonin kräver någonting annat av dem nu? Så vad talar vi egentligen om idag när vi talar om hegemoni? Den hegemoniska maskuliniteten, liksom den marxistiska kulturella hegemonin är bara några av de begrepp som ordet återkommer i. Hegemoni används också för att exempelvis att kritisera journalisters påstådda mörkning om invandringens effekter eller påvisa hur så kallad etablissemangsmedia vägrar berätta om chemtrails på himlen. Det är sannolikt en naturlig följd av ett samhälle som de senaste decennierna förvandlats till ett informations- och påverkanssamhälle, där alltfler röster vill göra sig hörda, liksom ett samhälle där tilltron till auktoriteter minskat och alla kan skapa sig sina egna sanningar. Hegemoni upprätthålls, enligt Gramsci, genom att de intellektuella på olika sätt företräder den styrande klassens intressen och förklarar sakernas tillstånd för undersåtarna på ett sådant sätt att de upplever de maktförhållanden som råder som självklara och därför självmant ger sitt samtycke till att låta sig styras. En formulering som idag lika gärna kunde vara hämtad från Flashback forum eller en antivaccinationssajt. Det finns ju i själva verket också något gott i att vissa hegemonier exempelvis hur vi talar om Förintelsen eller att vaccination gynnar både individ och folkhälsa faktiskt har etablerats. Samtidigt är andra hegemonier, som tron på evig utveckling på en jord med begränsade naturresurser, fortfarande starka fastän all forskning pekar på att vi är på väg mot en klimatkatastrof. Det finns med andra ord anledning att tro att såväl Aristoteles som Gramsci vänder sig i sina gravar när de ser hegemonibegreppets slängiga användning i alla former av svensk debatt, men det är ett symtom på tiden vi lever i. Makten är mer differentierad, rösterna är fler. Hegemoniordet är idag allas och samtidigt ingens alls. Elin Grelsson Almestad, författare och skribent   Litteratur Perry Anderson: The H-word. The Peripetetia of Hegemony. Verso, 2017. Raewyn Connell: Maskuliniteter. Översättning Åsa Lindén och Nils Sjödén. Daidalos, 2008. Antonio Gramsci: Selection From the Prison notebooks. Redaktör och översättare Qouintin Hoare och Geoffrey Nowell Smith. Lawrence and Wishart, 1971. Kristoffer Holt: Mediemisstro där ytterkanterna möts. Institutet för mediestudier, 2016. Dag Thorén: Mediakriget. Lunds universitet, 2015.

Vad är en prepper och vad preppar han för? Anders Lundwall driver en av Sveriges största preppingbloggar, En Svensk Prepper, och har tidigare intervjuats för magasinet Smedjan. I veckans avsnitt gästar han Smejdans redaktörer Lars Anders Johansson och Blanche Jarn, för ett samtal om krisberedskap. Vad innebär det att vara beredd på det värsta? Vilka åtgärder bör en vanlig medborgare vidta för att förbättra sina egna förutsättningar vid en omfattadne samhällskris? Vilka fördomar finns om preppers och vilka är sanna?

I det fjärde avsnittet av I parti och minut träffar Daniel Persson Blanche Jarn från Timbros nättidning Smedjan och pratar om riskerna med identitetspolitik.

Podden är tillbaka efter sommaren och vi samtalar med Therése Ewert, kurator och en av rapportförfattarna till Claphaminstitutets rapport om Stockholms Prides programinnehåll. I sin rapport belyser de en rad problematiska programpunkter kring bl.a. prostitution och droganvändning. Vi går igenom rapportinnehållet och hur debatten kring rapporten har varit. Samtidigt har partiernas valkampanjer dragit igång. Olof och Jacob samtalar om den förändrade politiska kartan, valet och synar även språket bakom de olika politiska utspelen och flosklerna. Vill du stötta podden ekonomiskt kan du Swisha en valfri gåva till 123 059 16 44 (www.getswish.se). Länkar som nämns i avsnittet: - Olof Edsinger, Smedjan, "Akademin behöver tolerera avvikande åsikter", https://timbro.se/smedjan/debatt-akademin-behover-tolerera-avvikande-asikter/ - Jacob Rudenstrand, Dagen, "Regeringen måste agera konkret för utsatta kristna", https://www.dagen.se/debatt/regeringen-maste-agera-konkret-for-utsatta-kristna-1.1174154 - Olof Edsinger och Jacob Rudenstrand, Dagen, "Kristna kan bidra i politiken", https://www.dagen.se/debatt/kristna-kan-bidra-i-politiken-1.1145543 - SEA:s hemsida, Ny valkompass från evangeliska alliansen, http://www.sea.nu/viewNavMenu.do?menuID=55&oid=122930 - Olof Edsingers blogg, "Europride - Hur ska vi som kristna tänka?", http://olofedsinger.se/europride-hur-ska-vi-som-kristna-tanka/ - Olof Edsinger, Göteborgs-Posten, "Transideologin är en fara för våra barn och unga", http://www.gp.se/debatt/transideologin-%C3%A4r-en-fara-f%C3%B6r-v%C3%A5ra-barn-och-unga-1.5251410 - Claphaminstitutets rapport, "Det färgglada mörkret En granskning av innehållet i Stockholm Pride och dess konsekvenser för folkhälsan", http://www.claphaminstitutet.se/wp-content/uploads/2018/05/2-2018-Pride.pdf - Therése Ewert mfl. Dagens Samhälle, Pridefestivalen är direkt skadlig för folkhälsan, https://www.dagenssamhalle.se/debatt/pridefestivalen-ar-direkt-skadlig-folkhalsan-22345

Äntligen får jag dela avsnittet med Sofia "PT-Fia" och Kim Ståhl när de berättar om deras bröllop i Stjärnsund i somras. I det här avsnittet får ni ALLA detaljer som frieriet med Kims mamma och pappa i buskarna och firande i dagarna 3. Ni får också höra om en otroligt speciell utomhusvigsel. Om vad som hände när himlen plötsligt öppnade sig under minglet och så klart om den fantastiska bröllopsfesten i Smedjan.  Kika också in på www.brollopspodden.se så får ni också se vackra foton från bröllopet! Väldigt ledsen för något dålig ljudkvalitet denna vecka! Första gången med nya studion och jag hade inte fått allt under kontroll. Hoppas ni står ut och att ni älskar det här avsnittet lika mycket som jag. 

Taxikao(s), Den svenska väderpropagandan, sexrådgivaren som blev politisk kommentator, det nya hårda Miljöpartiet och så lär vi känna nya smeden Isak. Medverkande: Marcus Berggren, Johanna Wagrell och Isak JanssonProducent: Filip Orrling