Podcasts about zaporizjzja

I denne episoden av Ukrainapodden dykker vi dypt ned i de dramatiske omveltningene på slagmarken og de langtrekkende konsekvensene for norsk og internasjonal sikkerhetspolitikk. Leder av utenriks- og forsvarskomiteen på Stortinget, Peter Frølich, og spaltist Jørn Sund-Henriksen gir en knallskarp analyse av situasjonen. Mens frontlinjene i Donbas preges av et intenst og personellkrevende russisk press mot Kostantynivka, har ukrainske styrker klart å snu trenden og overta det taktiske initiativet gjennom vellykkede lokale motangrep i Lyman og på Zaporizjzja-fronten. Den virkelige krisen for Kreml utspiller seg imidlertid bak de synlige linjene. Russland opplever en lammende drivstoffkollaps og akutt logistikk-mareritt på Krym, der det rapporteres om 0 % bensin til frisalg på bensinstasjonene. Årsaken er de ujammebare, Starlink-styrte «Hornet»-dronene som opererer i et overveldende volum og massakrerer hundrevis av russiske tankbiler i døgnet. Ydmykelsen stopper ikke der; på selve åpningsdagen for Putins prestisjetunge internasjonale økonomiske forum i St. Petersburg, lyktes ukrainske droner i å totalvrake en russisk korvett i tørrdokk. For å underbygge den militære systemsvikten, publiserte president Volodymyr Zelenskyj et dristig åpent brev som avslører at hele 63 % av russiske slagmarkstap ender med døden på grunn av elendig sanitet. Avslutningsvis rettes søkelyset mot Norge. Gjennom et historisk enstemmig forlik på Stortinget tilføres Forsvaret 120 milliarder kroner ekstra. Det mest banebrytende grepet er fremskyndingen av antibalistisk luftvern gjennom et direkte industrisamarbeid med ukrainske aktører, som har utviklet unike «Franken-SAM»-løsninger og Prosjekt Freya. Dette haster ekstremt, ettersom store norske sykehus som Rikshospitalet og Ullevål er forhåndsdefinerte, garanterte russiske bombemål i en eventuell konflikt. Vi ser også nærmere på Putins skumle signaler og økonomiske krigføring mot Armenia før helgens skjebnevalg. Du kan lese brevet fra Zelenskyj her: https://www.president.gov.ua/en/news/vidkritij-list-prezidentu-rosijskoyi-federaciyi-vid-preziden-104769 Francis Farerells video ser du her: https://youtube.com/shorts/xDlGZSTE_1E?si=NGHbqrV6jGifUQvR See omnystudio.com/listener for privacy information.

Bli med oss på liveshow: https://fb.me/e/9lJf5rVZO I I denne episoden ser Tormod Malvin Sæther og Jørn Sund-Henriksen nærmere på de siste rapportene fra frontlinjen. Selv om Deep State-kartene er konservative, ser vi nå en trend der Ukraina tar tilbake mer territorium enn Russland klarer å erobre. Vi diskuterer spesifikt presset i Zaporizjzja og hvordan de nye autonome «Hornet-dronene» – utstyrt med AI og Starlink – gjør russisk jamming totalt ineffektiv. Vi tar også for oss den oppsiktsvekkende siktelsen mot Andrij Jermak. Ukrainas antikorrupsjonsbyråer (NABU og SAPO) hevder at enorme summer er hvitvasket, og kallenavnet «Vova» dukker opp i dokumentene. Er dette en politisk motivert sak, eller et bevis på at Ukrainas rettsstat fungerer? Geopolitikken står i sentrum når vi analyserer forliset til «Ursa Major». CNN melder om mulig amerikansk involvering for å stanse russisk atomteknologi på vei til Nord-Korea. Samtidig vender Armenia seg mot Europa og Frankrike, noe som har fått Putin til å sende mørke advarsler. Vi ser også på hvordan ukrainske droneenheter nylig «overkjørte» svenske styrker under en øvelse, og hva vi i Norge kan lære av deres erfaringer. Viktig melding: Husk livepodkast på Carls i Oslo 28. mai! Forsvarssjef Eirik Kristoffersen og Karane Anna Eggen gjester studio for å diskutere Ukrainas betydning for norsk sikkerhet.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Alexander Lindström arbetade 1.5 halvt år som sjukvårdare i Ukrainas armé. Han konstaterar att svensk sjukvård inte är redo för kriget. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Strax efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina lämnar Alexander Lindström Sverige och den officersutbildning han påbörjat. Han tar i stället anställning som frivillig sjukvårdare och ska under sina 1,5 år i landet ha vårdat över 300 soldater vid fronten.– Jag har ju övat hela mitt vuxna liv nästan – på att försvara Sverige, försvara demokratin. Att under en blågul flagg strida mot ett ryskt försök att begränsa demokratin. Det är det jag är i Försvarsmakten för att göra. Det är inget jobb där man tjänar pengar, det är inte jättebra framtidsutsikter, men jag tror på det – och det var det jag såg hända i Ukraina, säger Alexander Lindström om varför han sökte sig dit.Under sin tid där hann han arbeta både under offensiverna i Charkiv och Zaporizjzja, men också vid striderna i Bachmut – ett slag som beskrivits som det blodigaste sedan andra världskriget.– Det var så mycket drönare, det var så mycket artilleri och det var ständiga ryska angrepp till fots. Det var otroligt svårt, för rörligheten begränsades så mycket att skadade blev kvar väldigt länge på skadeplatser, säger han.Att vårda skadade i fält är alltid utmanande, och det blev inte lättare av den ständiga bristen på sjukvårdsmaterial. Alexanders sjukvårdsenhet, som bestod av fyra personer, stödde en bataljon med runt tusen stridande soldater. Under den ukrainska motoffensiven i Zaporizjzja hade de sju doser smärtstillande läkemedel i sina förråd. Att behöva vårda sårade soldater utan smärtlindring är otrevliga minnen i dag. Han minns särskilt ett fall där en soldat skadats i låret.– Man kunde få ner tre knytnävar i hans lårmuskel, och där satt jag och funderade: Har vi råd att ge honom en dos smärtlindring? Ja, en dos kan vi acceptera. Men hans smärta och lidandet som han fick gå igenom – bara för att vi inte hade rätt resurser – det är sådant man kommer ihåg, när det inte riktigt gick som det skulle, säger han.Men utöver att ge vård under knappa och spartanska förhållanden var Alexander och hans sjukvårdskollegor ständigt utsatta för ryska attacker. Trots att det strider mot krigets lagar såg Ryssland dem som prioriterade mål.– Det är för att det har en väldigt stor effekt på förbanden som slåss. En skyttesoldat kan ta väldigt stora risker om han har förtroende för sin organisation. Men sekunden han vet att kedjan bakåt är bruten – den dagen han hör att förbandsplatsen inte finns längre, eller att sjukvårdstransporten har sprängts – då börjar han tveka. När någon då säger åt honom att storma, att gå framåt och ta en otrolig risk, då tänker han efter för första gången. Då kanske han inte tar det steget, eller så gör han det mindre entusiastiskt. Därför var vi prioriterade mål. Det drog ner stridsmoralen på vår sida när vi förlorade sjukvårdare.Att Ryssland så flagrant bryter mot krigets lagar innebär att Sverige måste tänka om kring hur man vårdar skadade i krig.– Förut har vi i Sverige övat på att ställa upp sjukvården på en stor öppen äng, med ett stort rött kors på uppblåsbara tält. Jättebra, så att fienden inte råkar skjuta på oss. Men nu vill fienden skjuta på oss. Då måste man göra helt tvärtom. Man måste gömma sig, man måste gräva ner sig. Man kan inte samla skadade på en plats – för då kommer de att skjuta, bara för att slå ut dig, säger Alexander.TEXT: Kalle Glas

I dag ser vi på en frontlinje i endring og de globale ringvirkningene av krigen i Ukraina. Programleder Tormod Malvin Sæther har med seg utenriksjournalist Espen Seglem Wekre for å analysere de siste ukers dramatiske utvikling. For første gang siden sommeren 2024 ser vi at de ukrainske styrkene har tatt tilbake mer territorium enn de har tapt. Med en vellykket motoffensiv i Zaporizjzja og ved Verbove, har Ukraina vist at den russiske krigsmaskinen kan presses tilbake. Likevel er situasjonen skjør; i områder som Slovjansk og Kramatorsk beskrives de ukrainske forsvarslinjene som porøse etter gjennombrudd ved Siversk, noe som krever umiddelbare grep fra ukrainsk ledelse. Vi dykker også ned i de rystende tapstallene. Anslag fra CSIS tyder på at Russland har mistet over 1,2 millioner soldater. Det tilsvarer at Russland i snitt mister én soldat annethvert sekund siden fullskalainvasjonens start. Vi diskuterer hvordan dette påvirker Putins evne til å opprettholde trykket, og hvordan kynisk rekruttering fra land i Asia og Afrika brukes som kanonføde. I det diplomatiske spillet er det knyttet stor spenning til planlagte samtaler mellom Ukraina, USA og Russland. Selv om det har vært rykter om avlysning, presiserer president Zelenskyj at møtet skal gjennomføres, men at sikkerhetssituasjonen i Midtøsten gjør Abu Dhabi usikkert som møtested. Dette skjer samtidig som kampen om kritisk luftvern og PAC-3-missiler tilspisser seg, da lagrene nå må deles med behovene i Midtøsten. Til slutt ser vi på mysteriet i Middelhavet: Hvem sto bak eksplosjonen på den russiske LNG-tankeren utenfor Libya?See omnystudio.com/listener for privacy information.

Tormod og Jørn dykker ned i de siste utviklingene i krigen. Episoden starter med en grundig gjennomgang av et massivt russisk luftangrep, hvor Ukraina skjøt ned hundrevis av droner og missiler, og diskuterer F-16-flyenes rolle i luftforsvaret. Du får også høre om det tragiske tapet av den legendariske helikopterpiloten Aleksander Sjemet, kjent fra Azovstal-oppdragene, og spekulasjoner rundt hans dødsårsak. Videre gir podkasten en oppdatering fra frontlinjen, med mindre bevegelser i Sumy, Kursk, Vovtsjansk og Zaporizjzja. Du får innsikt i den dynamiske naturen av krigføringen og hvorfor tradisjonelle frontlinjer ofte er utdaterte. Episoden presenterer en oppsiktsvekkende video av russisk hestekavaleri i aksjon, angrepet av droner, og trekker historiske paralleller. Ukrainapodden dekker også angrepet på to russiske SU-30 kampfly i Lipetsk og den dramatiske likvideringen av den russiske generalen Fanil Sarvarovi Moskva – den tredje generalen som er drept i hovedstaden. Avslutningsvis analyseres et mislykket russisk mekanisert angrep ved Dobropillja, ledet av den kontroversielle general Sukhrab Akmedov, hvis taktikk igjen førte til store tap for Russland. Podkasten avsluttes med en varm julehilsen og takk til lytterne.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Velkommen til en ny episode av Ukrainapodden! I dagens sending dykker Tormod Malvin Sæther, Anders Lohne Fosse og Jørn Sund-Henriksen ned i de siste utviklingene i krigen i Ukraina. Vi starter med et banebrytende undervannsdroneangrep som har rammet Russlands Svartehavsflåte hardt. Ukraina har angrepet havnen i Novorossijsk og (kanskje) satt en russisk Kilo-klasse-ubåt ut av spill – et angrep som belyser Ukrainas innovative asymmetriske krigføring. Vi diskuterer den strategiske betydningen av disse tapene for Russland og hvordan de påvirker kontrollen over Svartehavet. Videre gir vi en grundig gjennomgang av frontlinjen. Vi ser på Ukrainas vellykkede motoffensiv i Kupjansk, der russiske styrker nå er omringet, og analyserer hvorfor dette representerer en lokal russisk kollaps. Samtidig ser vi på den mer utfordrende situasjonen rundt Siversk, Tsjasiv Jar, Pokrovsk, Huljajpole, og Zaporizjzja, hvor russisk fremrykning fortsetter. Episoden tar også for seg de komplekse fredsforhandlingene som pågår i Berlin. Vi diskuterer presset fra USA, Russlands maksimalistiske krav, og den ukrainske befolkningens sterke motstand mot territorielle innrømmelser. Vi avslutter med å se på tapene som har rammet det russiske luftforsvaret denne uken, inkludert en bisarr ulykke med katapultseter og en flystyrt, samt et frempek mot utviklingen i Transnistria. Tidsstempler for episoden: 00:00:48 – Undervannsdroneangrep på russisk ubåt i Novorossijsk 00:02:47 – Den strategiske betydningen av Russlands tap i Svartehavet 00:04:50 – Ukrainas innovative dronekrigføring – «første gang i verdenshistorien» 00:09:03 – Ukrainsk motoffensiv i Kupjansk og russisk «kollaps» 00:13:50 – Situasjonen ved Siversk og Tsjasiv Jar 00:16:42 – Russisk fremrykning mot Huljapole og Zaporizjzja 00:18:00 – Status for territoriell kontroll og kost-nytte for Russland i 2024 00:21:05 – Fredsforhandlinger i Berlin, USA, Russland og Ukraina 00:24:19 – Ukrainsk folkevilje og motstand mot landavståelser 00:31:00 – Store tap for russiske luftstyrker: katapultseter og flystyrt 00:34:23 – Fremtidsutsikter: Transnistria og Moldova See omnystudio.com/listener for privacy information.

Tormod og Jørn har førstemanuensis ved Institutt for forsvarsstudier Anders Romarheim i studio for å snakke om Donald Trumps kontroversielle «fredsplan» for Ukraina. Planen, som har lekket til mediene, vekker sterke reaksjoner og beskrives som en «katastrofe». Ekspertene analyserer planens innhold, dens tilblivelse og de potensielle, vidtrekkende konsekvensene for Ukraina, Europa og den internasjonale regelbaserte orden. Episoden utforsker: 00:00:40 – Trumps «fredsplan»: Kremls ønskeliste i forkledning? Hva innebærer egentlig Trumps forslag, og hvorfor beskrives den som «knappest en fredsplan»? Romarheim og Henriksen peker på «store likheter med Kremls ønskeliste» og en tydelig russisk innflytelse på amerikanske posisjoner rundt Ukraina-krigen. 00:01:43 – Trumps diplomati og strategiske lekkasjer. Diskusjonen belyser hvordan planen kan være et klassisk Trump-grep for å «kaste ut noe hårete og utrert» for å styre forventningene og etablere en «benchmark for hvor ille det kan gå». 00:03:30 – Naivitet eller kalkulert strategi? Trumps syn på makt. Er Trump naiv overfor russiske interesser, eller er hans forestilling om at «de små må tekkes de store» en bevisst tilnærming? Podkasten diskuterer Trumps overdrevne tro på sin egen forhandlerrolle overfor et mer langsiktig Russland. 00:06:18 – Hvorfor planen er en «katastrofe» for Europa. En sentral del av planen foreslår en kraftig reduksjon av Ukrainas væpnede styrker. Dette analyseres som en eksistensiell trussel mot Europas sikkerhet, da det «gjør det lettere for Putin» å ta «neste jafs av ukrainsk territorium». 00:11:11 – En «post-Nato»-virkelighet og Europas sårbarhet. Episoden utforsker hvordan Trumps plan kan signalisere en fremtid der USA inngår avtaler om Europa «uten Europa». Dette reiser spørsmål om USAs rolle som sikkerhetsgarantist og en potensiell omtegning av europeisk sikkerhet, der «Trump og Putin blir enige om hvordan Europa skal deles opp». 00:14:30 – Katastrofale utfall: Hva står på spill? Gjestene diskuterer hvorfor planen, om den blir gjennomført, vil være en «katastrofe for europeisk sikkerhet, for Vestens samhold, og først og fremst for Ukrainas territorielle integritet og suverenitet». De vurderer også om det er en mindre katastrofe om USA forlater bordet, og Europa tvinges til å «ta seg sammen». 00:22:55 – Planens tilblivelse: Manglende diplomati og internasjonalt perspektiv. Det gis innsikt i hvordan planen angivelig er utarbeidet av Trumps personlige krets, som eiendomsinvestor Steve Witkoff og Trumps svigersønn Jared Kushner, uten den tradisjonelle diplomatiske prosessen. 00:34:23 – Amnesti for krigsforbrytelser: Slutten på den regelstyrte verdensorden? Planens forslag om fullt amnesti for handlinger under krigen og straffrihet for krigsforbrytelser diskuteres kritisk. Dette reiser alvorlige spørsmål om internasjonale lover og konsekvensene for land som Norge, som er avhengig av en regelstyrt orden. 00:37:13 – Den økonomiske dimensjonen: Trumps forretningssans i geopolitikken. Analysen viser hvordan planen er preget av Trumps «businessman»-tankegang, med forslag om at USA skal «cashe inn» på frosne russiske midler, og økonomiske avtaler rundt gass og petroleum. Det fremstilles som et «invertert liberalistisk prosjekt» der «alle skal bli rikere» mot å akseptere Kremls betingelser. 00:41:13 – Norsk krysspress: Behovet for en «Plan B» og manglende kriseforståelse. Episoden avsluttes med en diskusjon om Norges sårbare posisjon som et lite naboland av Russland, avhengig av amerikanske sikkerhetsgarantier. Det stilles spørsmål ved om USA fortsatt er vår allierte, og det argumenteres for at Norge må utvikle en «Plan B» for sin sikkerhet, samt en kritikk av manglende EU-debatt og kriseforståelse i norsk offentlighet. Trumps fredsplan for Ukraina på 28 punkter fra Axios: 1. Ukrainas suverenitet skal bekreftes. 2. En omfattende ikkeangrepsavtale skal inngås mellom Russland, Ukraina og Europa. Alle uklarheter fra de siste 30 årene skal betraktes som løst. 3. Det forventes at Russland ikke invaderer naboland, og at NATO ikke utvider seg ytterligere. 4. En dialog skal finne sted mellom Russland og NATO, med USA som megler, for å løse alle sikkerhetsspørsmål og skape forutsetninger for nedtrapping, for å sikre global sikkerhet og øke muligheter for samarbeid og fremtidig økonomisk utvikling. 5. Ukraina vil motta pålitelige sikkerhetsgarantier. Akkurat hva dette innebærer, er ikke klart, men en amerikansk tjenestemann fortalte Axios at dette ville være en eksplisitt sikkerhetsgaranti fra USA. 6. Størrelsen på de ukrainske væpnede styrker skal begrenses til 600 000 personell, ned fra dagens 800 000–850 000. Før krigen var antallet rundt 250 000. 7. Ukraina godtar å forankre i sin grunnlov at landet ikke skal bli medlem av NATO, og NATO godtar å inkludere en bestemmelse i sine vedtekter som fastslår at Ukraina ikke skal bli medlem i fremtiden. 8. NATO godtar å ikke stasjonere tropper i Ukraina. 9. Europeiske jagerfly skal stasjoneres i Polen. 10. Den amerikanske garantien: USA får kompensasjon for garantien. Hvis Ukraina invaderer Russland, mister de garantien. Hvis Russland invaderer Ukraina, vil det – i tillegg til et avgjørende koordinert militært svar – bli gjeninnført globale sanksjoner, anerkjennelse av nytt territorium og alle andre fordeler fra avtalen vil bli tilbakekalt. Hvis Ukraina avfyrer et missil mot Moskva eller St. Petersburg uten grunn, vil sikkerhetsgarantien anses som ugyldig. 11. Ukraina kvalifiserer for EU-medlemskap og får kortsiktig preferanseadgang til det europeiske markedet mens denne saken behandles. 12. En omfattende global tiltakspakke for å gjenoppbygge Ukraina, inkludert, men ikke begrenset til: Opprettelse av et utviklingsfond for Ukraina for å investere i raskt voksende industrier, inklusive teknologi, datasentre og kunstig intelligens. USA vil samarbeide med Ukraina for å gjenoppbygge, utvikle, modernisere og drive Ukrainas gassinfrastruktur, inkludert rørledninger og lagringsanlegg. Felles innsats for rehabilitering av krigsrammede områder for restaurering, gjenoppbygging og modernisering av byer og boligområder. Infrastrukturutvikling. Utvinning av mineraler og naturressurser. Verdensbanken skal utvikle en egen finansieringspakke for å akselerere disse innsatsene. 13. Russland skal reintegreres i den globale økonomien: Oppheving av sanksjoner skal diskuteres og godkjennes trinnvis og fra tilfelle til tilfelle. USA vil inngå en langsiktig økonomisk samarbeidsavtale med Russland for gjensidig utvikling innen energi, naturressurser, infrastruktur, kunstig intelligens, datasentre, prosjekter for utvinning av sjeldne jordmetaller i Arktis og andre gjensidig fordelaktige forretningsmuligheter. Russland vil bli invitert til å gjenoppta medlemskap i G8. 14. Frosne midler skal brukes som følger: 100 milliarder dollar i frosne russiske eiendeler skal investeres i USA-ledet innsats for å gjenoppbygge og investere i Ukraina. USA skal motta 50 % av overskuddet fra dette prosjektet. Europa skal legge til ytterligere 100 milliarder dollar for å øke investeringsnivået for Ukrainas gjenoppbygging. Frosne europeiske midler vil bli frigjort. De gjenværende frosne russiske midlene vil bli investert i et separat amerikansk-russisk investeringsfond for å gjennomføre felles prosjekter innen spesifikke områder. Dette fondet skal bidra til å styrke relasjoner og øke felles interesser for å skape sterke incentiver mot ny konflikt. 15. En felles amerikansk-russisk arbeidsgruppe for sikkerhetsspørsmål skal opprettes for å fremme og sikre etterlevelse av alle bestemmelsene i avtalen. 16. Russland skal lovfeste sin politikk om ikke-aggressivitet overfor Europa og Ukraina. 17. USA og Russland skal bli enige om å forlenge gyldigheten av traktater om ikke-spredning og kontroll av atomvåpen, inkludert START I-traktaten. 18. Ukraina samtykker i å forbli en ikke-atomvåpenstat i henhold til Traktaten om ikke-spredning av atomvåpen. 19. Zaporizjzja kjernekraftverk skal settes i drift under overvåkning av IAEA, og den elektriske kraften skal fordeles likt mellom Russland og Ukraina – 50:50. 20. Begge land forplikter seg til å gjennomføre undervisningsprogrammer i skoler og samfunnet med mål om å fremme forståelse og toleranse for ulike kulturer og å eliminere rasisme og fordommer: Ukraina skal innføre EU-regler om religionsfrihet og beskyttelse av språklige minoriteter. Begge land skal bli enige om å avskaffe alle diskriminerende tiltak, og garantere rettighetene til ukrainske og russiske medier og utdanning. All nazistisk ideologi og virksomhet må avvises og forbys. 21. Territorier: Krim, Luhansk og Donetsk skal anerkjennes som de facto russiske, også av USA. Kherson og Zaporizjzja skal «fryses» langs kontaktlinjen, som innebærer de facto anerkjennelse langs kontaktlinjen. Russland skal gi avkall på øvrige kontrollerte territorier utenom de fem regionene. Ukrainske styrker skal trekke seg ut fra den delen av Donetsk oblast de i dag kontrollerer. Dette området vil bli ansett som en nøytral demilitarisert buffersone, internasjonalt anerkjent som territorium tilhørende Russland. Russiske styrker skal ikke gå inn i denne demilitariserte sonen. 22. Etter enighet om fremtidige territorielle ordninger forplikter både Den russiske føderasjonen og Ukraina seg til ikke å endre disse ordningene med makt. Eventuelle sikkerhetsgarantier vil ikke gjelde ved brudd på denne forpliktelsen. 23. Russland skal ikke hindre Ukraina fra å bruke Dnipro-elven til kommersiell virksomhet, og det skal inngås avtaler om fri transport av korn over Svartehavet. 24. En humanitær komité skal opprettes for å løse gjenværende saker: Alle gjenværende fanger og døde skal utveksles på «alle mot alle»-basis. Alle sivile fanger og gisler, inkludert barn, skal returneres. Et program for gjenforening av familier skal gjennomføres. Tiltak skal iverksettes for å lindre lidelsen til ofrene for konflikten. 25. Ukraina skal gjennomføre valg innen 100 dager. 26. Alle parter i konflikten skal innvilges fullt amnesti for sine handlinger under krigen og er enige om å ikke fremme krav eller klager i fremtiden. 27. Denne avtalen skal være juridisk bindende. Implementeringen skal overvåkes og garanteres av Fredsrådet ledet av president Donald J. Trump. Sanksjoner vil ilegges ved brudd. 28. Når alle parter har godkjent dette memorandumet, vil en våpenhvile tre i kraft umiddelbart etter at begge sider trekker seg tilbake til avtalte punkter for å iverksette avtalen.See omnystudio.com/listener for privacy information.

I denne episoden av Ukrainapodden, midt i fellesferien, har gjesteprogramleder Mario med seg Jørn på telefon som er på ferie i Lofoten. Sammen går vi gjennom en fersk situasjonsrapport av tingenes tilstand på fronten. Jørn opplyser om at Russland har veldig få stridsvogner langs slagfeltet, og at det derfor nylig skjedde en oppsiktsvekkende ting. Vi snakker også om at russerne konsentrerer seg sørover med styrkeoppbygging, og at det setter den viktige byen Zaporizjzja under press. Vi diskuterer også de ferske demonstrasjonene i Kyiv etter at president Volodymyr Zelenskyj signerte en omstridt antikorrupsjonslov. Vi får et innblikk i hvorfor det ukrainske folket er i harnisk, og hvorfor dette er negativt for Ukrainas omdømme og kan svekke landets demokrati. Jørn forteller hvorfor Norge og vestlige allierte må presse Ukraina og dem i tøylene. Avslutningsvis tar vi et dypdykk i Norges økonomiske bidrag for et Patriot-system til Ukraina. Jørn gir en analyse av hvorfor det er svært viktig at Norge er med på «spleiselaget», sammen med Tyskland, på grunn av våre økonomiske muskler. Vi snakker også om at det er en kritisk tid for Ukraina med tanke på å motta luftvern, siden russerne fortsetter med sine droneangrep.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Kärnkraftverk är inte längre fredade i krig, samtidigt som kärnkraften spelar en viktig roll i det svenska totalförsvaret. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Rysslands attack på Ukrainas kärnkraftverk Zaporizjzja fick Sverige att inse att lagarna som ska skydda kärnkraft i krig inte längre gäller. Dåliga nyheter då kärnkraften kommer behövas även i höjd beredskap.Bevakningen av Sveriges kärnkraftverken har ökat och numera finns en beväpnad skyddsstyrka på plats dygnet runt. Det är stor anläggningar som är svåra att skydda i ett krig och misslyckas man blir konsekvenserna stora.”Man behöver militära resurser som egentligen skulle behövts för att skydda andra delar av samhället. Men kärnkraftverken är så viktiga och vi vill verkligen undvika att de blir attackerade” säger Hans Liwång, professor i försvarssystem vid Försvarshögskolan.MedverkandeHans Liwång - Professor i försvarssystem vid FörsvarshögskolanFredrik Olsson - Chef för anläggningsskydd och bevakning på kärnkraftverket Ringhals.Ingela Regnell - Beredskapsstrateg på Svenska Kraftnät.Catarina Danestig Sjögren - Avdelningschef på Strålsäkerhetsmyndigheten.Claes Aronsson, ProgramledareKalle Glas, Programledare och ProducentLjudkällor: SVT, Sveriges Radio, YoutubeText: Kalle Glas, Sveriges Radio

Fanny Wijk pratar denna lönetorsdag om när Finlands president Alexander Stubb var på besök i Göteborg tillsammans med kungaparet. Det vankades konsert, universitet och militärer för gästerna. Utöver det reder Fanny också ut vad som gäller för den som vill elda trädgårdsbös.Kalle Berg i sin tur förklarar vad som hände i Gubbängen igår då ett antifacistiskt möte stormades av maskerade personer.Sedan gästar Mats Isaksson, som är professor i radiofysik, studion för att snacka om kärnkraftverket i Zaporizjzja i Ukraina och vad som kan hända om reaktorerna attackeras under kriget.Och: GP:s politikreporter Alexandra Carlsson Tenitskaja är med oss direkt från maktens hjärta och förklarar för Fanny och Kalle om ”lotterikriget” mellan regeringen och Socialdemokraterna.Dessutom: Duvor i EU-parlamentet, vårvärmen är äntligen på väg, fula kläder i Kina och vd:n som bara älskar att resa! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Radioaktivt material som sprids över hela världen. Hur oroliga behöver vi vara? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Bara några dagar efter invasionen av Ukraina tog ryska styrkor över Europas största kärnkraftverk Zaporizjzja. Sedan dess har varningarna stått som spön i backen. Planerar Ryssland att sätta igång en ny kärnkraftskatastrof som hotar inte bara Ukraina, utan hela Europa?P3 Dystopia reder ut konsekvenserna av de största kärnkraftsolyckorna världen hittills har skådat; Tjernobyl 1986 och Fukushima 2011. Vi frågar oss hur farlig den radioaktiva strålningen egentligen är.

Jonny Hesthammer er professor i geologi og geofysikk, og er Styreleder og fungerende CEO i Norsk Kjernekraft AS. Bøker og forfattere nevnt i episoden: Steven Pinker - Enlightenment now Yuval Harari - Sapiens Vaclav Smil - Energy transitions David Mackay - Sustainable Energy Robert Bryce - A question of power Hans Rossling Ronald Bailey og Marian L. Tupy, Ten global trends every smart person should know Bjørn Lomborg - False Alarm: How Climate Change Panic Costs Us Trillions, Hurts the Poor, and Fails to Fix the Planet. ► STØTT HENRIK BECKHEIM PODCAST Om du ønsker å støtte arbeidet med denne pocasten, kan du bidra med et stort eller lite beløp, etter eget ønske. All støtte settes pris på, og du bidrar til arbeidet med å lage flere episoder. ► Du kan støtte podden ved å donere et beløp til: ➡ Vipps (lenke for mobil) eller bruk Vippsnummer: #823278 ➡ ⁠PayPal⁠ ► Omtale/rating: Legg gjerne igjen en omtale/rating på ⁠⁠Spotify⁠⁠ & ⁠⁠Apple Podcasts⁠⁠.  Det hjelper podcasten med å bli synlig for flere. ► Facebook-gruppe: Bli med i Facebook-gruppen her ► Linker: ⁠⁠Youtube⁠⁠ | Google | ⁠⁠Nettside⁠⁠ | ⁠⁠TikTok⁠⁠ | ⁠⁠Instagram⁠⁠ | Podimo | ⁠⁠Facebook⁠⁠ | ⁠⁠Apple Kapitler: 00:00 Jonnys bakgrunn, geologi og deponi 10:00 Energi vs strøm, globalt og lokalt 17:00 Hva skjer hvis vi kvitter oss med oljen? 22:38 Fattigdom synker fra 1970, pga. distribusjon av energi 27:36 Hva skjer hvis vi stenger oljekranene nå, over natten? 39:19 3 av 10 nordmenn tror at verden går under 47:53 Frykt for kjernekraft? Hva er det folk frykter mest? 55:58 Kjernekraft vil gi 1 - ett - dødsfall per 315 år.  01:04:50 FN's klimapanel må forholde seg til virkeligheten. 01:08:46 Viktig med ytringskultur for å få frem sannhet 01:14:18 Zaporizjzja-kraftverket i Ukraina, et nytt Tsjernobyl? 01:21:19 Motstand mot kjernekraft? Frykt. Økonomi. Politikk.  01:28:53 Polen får det til i 2030, Norge i 2050? 01:36:23 Atomkraftkompetanse kan bli vår nye oljekompetanse 01:38:19 Uran, og etisk forsvarlig innkjøp av dette 01:46:48 Thorium finnes potensielt mye av i Norge 01:51:55 Lovverk i Norge 01:53:21 Deponi av avfall. Halliburton kan evt. bore offshore. 02:13:17 Ulike risiki: Terror, grunnvann, boring, ulykker. 02:17:18 Kostnader 02:26:44 40 kommuner i Norge er interessert i SMR 02:34:35 Blir det ikke dyr strøm med kjernekraft også? 02:39:11 20 øre per KWH, i 70 år fremover.

Dessutom om minnet av Förintelsen i Tyskland, krönika av Katarina Barrling och satir med Public service. TIMME 1FN:s generalförsamling har öppnat och statschefer och minIstrar har avlöst varandra i talarstolen under veckan; igår talade den svenska utrikesministern Tobias Billström. USA-korrespondent Ginna Lindberg rapporterar.När ser vi ett slut på gängvåldet? Fryshusets vd Johan Oljeqvist, polismästare Carin Götblad och kriminolog Amir Rostami ger sin bästa uppskattning.I Tyskland pågår en en debatt om den så kallade minneskulturen, alltså den som handlar om att ta ansvar för och minnas framför allt Förintelsen. Tysklandskorrespondent Daniel Alling rapporterar.Bör kulturen vara en tillväxtmotor eller är krav på tillväxt ett hot mot kulturens frihet? Jesper Lindau rapporterar från Åmål, Uddevalla och Trollhättan där kultur och tillväxt länge gått hand i hand.Krönika av Katarina Barrling om tilliten till samhället - Nordens guld.Panelen debatterar bland annat höstbudgeten i veckans panel som består av Patrik Kronqvist, SvD, Kajsa Kettil, Borås Tidning, och Göran Greider, Dala-Demokraten.TIMME 2På Malmbanan i Norrbotten är det nu så trångt att det nya stålverket i Boden måste importera malmen från Kanada och Brasilien istället för att få den LKAB i samma region. Reporter Erica Sundén.Satir med Public service!Ukrainska styrkor uppges nu operera bakom Rysslands tredje och sista försvarslinje i västra Zaporizjzja. Samtidigt är landvinningarna i motoffensiven små. Hör Ukrainakorrespondent Lubna el-Shanti och överstelöjntnat Joakim Paasikivi.Statsvetaren Francis Fukuyama, är världskänd för att ha utropat historien som slut: Ekots ekonomikommentator Kristian Åström har träffat honom i Ukrainas huvudstad Kiev.Bortom turkosblå laguner och kritvita stränderna trängs invånarna på Maldiverna, och konflikten är tydlig mellan hållbar utveckling och lokalbefolkningens behov. Sydasienkorrespondent Naila Saleem rapporterar.Kåseri av Lotta Erikson om de svenska hemmen.

Ukrainerne har igen og igen forsøgt at skære den stærkt bevogtede russiske forsyningslinje syd for Zaporizjzja over - hidtil uden held. Men i slutningen af august lykkedes det endelig ukrainerne at slå hul. Området er et af krigens vigtigste. Det er det livgivende knudepunkt, som forsyner de russiske soldater med ammunition, brændstof og mad. Anders Puck, militæranalytiker ved Forsvarsakademiet, fortæller hvorfor gennembruddet ved Zaporizjzja giver ukrainerne et reelt håb om at lamme dele af den russiske invasion. Vært: Anna Ingrisch.

Sunniva Rose er kjernefysiker og kommunikasjonsdirektør i Norsk Kjernekraft AS. Rose har doktorgrad PHD i kjerne- og energifysikk ved Universitetet i Oslo, hvor hun har forsket på bruk av thorium i kjernekraftverk. ► STØTT HENRIK BECKHEIM PODCAST Om du ønsker å støtte arbeidet med denne pocasten, kan du bidra med et stort eller lite beløp, etter eget ønske. All støtte settes pris på, og du bidrar til arbeidet med å lage flere episoder. ► Du kan støtte podden ved å donere til: ➡ ⁠PayPal⁠ ➡ Vipps (lenke for mobil) eller bruk Vippsnummer: #823278 ► Omtale/rating: Legg gjerne igjen en omtale/rating på ⁠⁠Spotify⁠⁠ & ⁠⁠Apple Podcasts⁠⁠.  Det hjelper podcasten med å bli synlig for flere. ► Facebook-gruppe: Bli med i Facebook-gruppen her ► Linker: ⁠⁠Youtube⁠⁠ | ⁠⁠Nettside⁠⁠ | ⁠⁠TikTok⁠⁠ | ⁠⁠Instagram⁠⁠ | ⁠⁠Facebook⁠⁠ | ⁠⁠Apple ⁠ Kapitler: 00:00 Slow living og lydbøker 04:16 Sov i telt på Arendalsuka 12:49 Å være kvinne og stikke seg frem 34:14 Hvem avgjør om vi kan få kjernekraft i Norge? 40:08 Hvor kjøpe uran fra? 47:58 Pris på kjernekraft 51:44 100% privat finansiert 01:04:26 300 Megawatt og intensjonsavtaler 01:10:10 Kostnadsoptimal energimiks? 01:15:35 NOU 01:17:24 Ulike typer kjernekraft 01:23:31 Lovgivning per i dag 01:27:35 Ulike typer kjernekraft forts… 01:30:47 CERN, detektorer, bly og fluor 01:37:26 Uran 233/235/238, Thorium og Plutonium 239 01:44:02 Atomvåpen vs atomkraft, hvor går skillet? 01:48:14 Fukushima 01:54:13 Worst case scenario og hva folk frykter 01:59:54 Tsjernobylreaktoren og jod-tabletter 02:11:05 Zaporizjzja-kraftverket i Ukraina 02:18:45 Vannkraft er den dødeligste formen for energi 02:22:12 Tsjernobyl forts… 02:26:46 SMR, Small modular reactor 02:28:56 Hvorfor er kjernekraft sikrere i dag enn tidligere? 02:40:06 Deponi og lagring av radioaktivt avfall i Norge 02:52:25 Mega-kjernekraftverk bygget av staten Norge?

Kriget i Ukraina har nu pågått i över ett och ett halvt år. Ukraina har brutit igenom i en viktig rysk försvarslinje och uppges också ha återtagit Robotyne i Zaporizjzja-regionen. Det rapporteras om våldsamma strider vid sydfronten och Ukraina möter ett “våldsamt fientligt motstånd”, enligt landets biträdande försvarsminister Hanna Maljar. Har Ukraina gjort ett genombrott i sin motoffensiv? Hur går det för Ryssland att avancera i landet? Och vad är det som väntar under den kommande krigshösten? Gäst: Peter Lidén, överstelöjtnant och militär lärare på Försvarshögskolan. Programledare: Ellen Lundström. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Det är sommar – men det har aldrig stoppat Eld och rörelse förut. Däremot har det stoppat sand i Martins mat, och mellan hans tår. Vi pratar också om kärnkraftsverks-sprängnings-buzz, och också ganska mycket om ifall det är bra eller dåligt att Ukraina ska få multipelvapen av USA. För kontakt och uppdateringar med Eld och […]

Återigen ett avsnitt av din lokala Göteborgspodd! Varför är krögarna och politikernas så upprörda över konstverket på Götaplatsen? Kommer Göteborg vinna kampen om Eurovision? Hur motverkar Göteborgs kommunala fastighetsbolag HIGAB kulturlivet i staden? Och vilka konsekvenser får nedskärningarna i skolan? Nyhetssvepet:Göteborg tar hem andraplatsen i Spårvagns-EMFiskare i protest mot vindkraftsparkerDe rödgröna vill sluta bry sig […]

Detta är en / preview / för ett specialavsnitt där Eld och rörelse sett Independence Day (1996) och Independence Day: Återkomsten (2016). Du hittar hela avsnittet på Radio åt allas Patreon! Stötta gärna oss på vår Patreon!Handla gärna i vår Webshop!Följ oss gärna på Twitter!

Den 6:e juni 2023 sprängdes ukrainska kraftverksdammen Kachovka i floden Dnipro, av allt att döma genomfördes sprängningen av ryska styrkor även om Ryssland förnekar det. Inom krigföring är just dammsprängningar något som skett tidigare och som åstadkommer mycket kraftiga skador och umbäranden i det drabbade området. Under andra världskriget sprängdes den ukrainska kraftverksdammen Zaporizjzja i floden Dnipro (21 mil uppströms från Kachovka), inte en gång, utan två. Det är den historien ni får höra om i detta frontavsnitt.

Kärnkraftverket i Zaporizjzja stod för en femtedel av Ukrainas elförsörjning. Nu sprider situationen vid den ryskockuperade anläggningen rädsla i Europa. Å när Ukraina mobiliserar för att återta området står kärnkraftverket mitt i frontlinjen. På en kvart får du veta vad som står på spel när striderna närmar sig Europas största kärnkraftverk. Med Gunilla von Hall, utrikeskorrespondent på SvD.

En række eksplosioner har ramt det store ukrainske atomkraftværk Zaporizjzja. Dansk Qatar-kritik mangler nuancer. Venstre flirter med tanken om en regeringsdannelse med Socialdemokratiet og tager afstand fra blå blok. Overlevende og pårørende vil have erstatning på 450.000 kroner efter Scandinavian Star-ulykken. Værter: Anne Phillipsen & Kasper Harboe.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Rysslands president säger sig vara beredd att använda kärnvapen. Hör om spelet bakom Putins hot om massförstörelsevapen. Rysslands president Vladimir Putin antyder på mer eller mindre direkta vis att han kan tänka sig att använda kärnvapen mot Ukraina. Nyligen sade han sig till exempel vara beredd att nyttja alla tillgängliga medel för att försvara ryskt territorium. Och Putins ord tas på allvar. USA:s president Joe Biden konstaterar att det för första gången sen Kubakrisen 1962 nu finns ett direkt hot om att använda kärnvapen. Samtidigt är Putins budskap svåra att tolka i vissa tal trappas hotnivån upp, vid andra framträdanden tonar han ner varningarna om massförstörelsevapen. Kriget i Ukraina har hittills inte gått enligt Putins planer. Sergej Surovikin som är befälhavare för styrkorna i Ukraina har beordrat reträtt från den strategiska staden Cherson, men läget i staden är mycket oklart. Tidigare har Ukraina drivit ut de ryska trupperna från en rad städer och byar i Charkiv-regionen. Hör hur en pressad Putin kan tänkas reagera på bakslagen.Rysslands taktiska kärnvapenRyssland förfogar enligt bedömare över runt 2000 så kallade taktiska kärnvapen en typ av kärnvapen med kortare räckvidd. 77 år efter att kärnvapen användes senast, är frågan plötsligt högaktuell igen. Drömmen om en kärnvapenfri värld känns återigen avlägsen. Hör om storleken på den ryska vapenarsenalen, hur nära Putin är att göra allvar av sina hot om att använda den och hur västvärlden reagerar.Attacker mot kärnkraftverk i UkrainaStriderna i Ukraina rasar nära kärnkraftverken i Tjernobyl och Zaporizjzja och det finns en oro för vad som kan ske om kärnkraftverken skadas allvarligt. Samtidigt använder Ryssland säkerheten runt kärnkraftverken som en del av sitt propagandaspel.Radiokorrespondenterna Ryssland handlar om Putins kärnvapenhot och hur retoriken trappats upp mellan stormakterna i kärnvapenfrågan.Medverkande: Gudrun Persson, FOI, Johanna Melén, före detta korrespondent i Ryssland och Anna Wieslander Nordeuropachef vid Atlantic CouncilProgramledare: Fredrik WadströmProducent: Katja MagnussonTekniker: Johanna Carell

Nyheterna Radio 08:00

Siste nytt fra VG Nyheter.

Aldrig har två militära stormakter hotat varandra med kärnvapen på det sätt som Ryssland och USA gör idag. Inte sedan Kubakrisens dagar. Att sedan regimen i Ryssland beslutat annektera fyra ukrainska regioner – Donetsk, Luhansk, Zaporizjzja och Kherson – understryker att världen befinner sig i en av de allvarligaste situationerna sedan 1962. Det var då som världen stod på randen till ett kärnvapenkrig mellan USA och Sovjetunionen i samband med Kubakrisen. Situationen tillspetsas nu ytterligare av att Ukraina har ansökt om medlemskap i Nato. Hotet av ett kärnvapenkrig måste börja tas på allvar. Stöd podden - swisha ett bidrag till 123 504 71 05!

Med en officiel ceremoni, en præsidentiel underskrift og en tale erklærede Ruslands præsident Putin for et par timer siden, at fire ukrainske regioner nu er en del af Rusland. Annekteringen var ventet, efter at den russiske besættelsesmagt tidligere på ugen gennemtvang en række såkaldte "folkeafstemninger" i de fire ukrainske regioner Luhansk, Donetsk, Zaporizjzja og Kherson. Regeringen har i dag fremlagt sin længe ventede 2030-plan. Planen blev fremlagt af finansminister Nicolai Wammen - og er altså regeringens bud på, hvordan den økonomiske politik skal se ud de næste otte år. Afghanistan: Kina og andre rykker ind i tomrummet efter USA og NATO. Værter er Mette Vibe Utzon og Henrik Lerche. Erik Weir redigerer. www.dr.dk/lyd/p1/orientering

Henrik Dorsin gästar och vägrar lämna studion! Kodjo Akolor har varit på sitt första föräldramöte och vi hyllar Sveriges hårt kämpande lärare! Babs Drougge från P3 Nyheter rapporterar om honsnäckorna som utvecklar snoppar och om den ohållbara situationen i Zaporizjzja. Dessutom stiftar vi bekantskap med P3 Krims nya programledare Linus Lindahl och Linnea Wikblad börjar bli trött på den negativa tonen i valrörelsen. Programledare: David Druid, Kodjo Akolor och Linnea Wikblad

Siste nytt fra VG.

Babs Drougge och Matilda Rånge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: David Druid, Linnéa Wikblad och Kodjo Akolor. Europas största kärnkraftverk har skadats av beskjutningen som pågått i veckor i Zaporizjzja, det är en av slutsatserna i IAEA:s nya rapport. FN-organet har varit på plats för att observera det ryssockuperade kraftverket, och nu vädjar de till båda sidor att enas om en eldfri zon, för att undvika en olycka.Sen pratar vi om snäckor, snippor och snoppar. I Göteborg har nämligen honsnäckors könsöppningar vuxit igen, och ersatts med en pseudopenis. Bakgrunden är den så kallade giftbomben på Göta älvs botten, och nu tvistar myndigheter och företag om vem som ska åtgärda problemet.

Nyheterna Radio 17.00

Da Russland invaderte Ukraina, tok de raskt kontroll over Europas største atomkraftverk ved Zaporizjzja. Harde kamper på og rundt anlegget har allerede ført til flere farlige situasjoner. Nå får endelig FN-ekspertene lov til å inspisere anlegget, men Europa frykter en ny atomkatastrofe. VG-journalist Amund Bakke Foss forklarer hvorfor det likevel ikke trenger å bli et nytt Tsjornobyl. Vil du hjelpe Forklart med å bli enda bedre? Gå inn på ap.no/forklarthjelp!

Atomkraftværket ved Zaporizjzja har været besat af russiske soldater siden marts, men nu har et internationalt hold af atomforskere fået adgang dertil. Spørgsmålet er, om russerne alligevel har tænkt sig at udløse en atomkatastrofe. ‘Vi skal ikke undervurdere russernes vilje' lyder det fra Lars Bangert Struwe. Medvirkende: Lars Bangert Struwe, generalsekretær i Atlantsammenslutningen.Jacob Kaarsbo, senioranalytiker ved Tænketanken Europa.Vært: Alexander Wils Lorenzen.

IAEA stannar vid krigsdrabbade kärnkraftverket Zaporizjzja . Årets Kristallengala. Reaktioner på nya FN-rapporten om Xinjiang. Självmord bland barn ökar. Osäkert om Turkiet släpper in Sverige i Nato.

”Det är svårt att såga igenom propagandadimmorna”, säger Wolfgang Hansson i dagens avsnitt. Zaporizjzja – Europas största kärnkraftverk – har varit under rysk kontroll sedan den 4 mars. Den senaste tiden har larmen om beskjutning mot kärnkraftverket haglat. Ryssland och Ukraina anklagar varandra. Satellitbilder som togs i måndags visar hur flera hål slitits upp i en byggnad precis intill reaktorerna. IAEA:s generaldirektör Rafael Mariano Grossi väntas i veckan anlända till Zaporizjzja tillsammans med ett gäng inspektörer. Han har i flera månader varnat för risken för en kärnkraftskatastrof. Samtidigt har Ukraina nu inlett en offensiv i Chersonregionen. Hur ser positionerna ut? Kan motoffensiven i söder påverka striderna vid Zaporizjzja? Hur stor är risken för en ny kärnkraftskatastrof? 
 Dagens gäst: Wolfgang Hansson, utrikeskommentator på Aftonbladet Programledare: Ronja de Boer Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Strider rasar runt Europas största kärnkraftverk, Zaporizjzja, och färska satellitbilder visar fyra hål i taket på anläggningen. I Rysslands krig mot Ukraina har kärnkraftverket blivit en spelknapp. Ilmari Käihkö, docent i krigsvetenskap, och Wendla Paile, som är expert på strålningens hälsoverkningar, analyserar och förklarar läget under ledning av Bettina Sågbom. E-post: slaget@yle.fi

Hör intervju med Volodymyr Klytjko, tidigare boxare och bror till Kievs borgmästare, om situationen vid kärnkraftverket Zaporizjzja, oro inför sviktande stöd och attackerna mot den ockuperade Krimhalvön.

Hör intervju med Volodymyr Klytjko, fd boxare och bror till Kievs borgmästare, om situationen vid kärnkraftverket Zaporizjzja, oro inför sviktande stöd och attackerna mot den ockuperade Krim-halvön.

Knivdådet i Almedalen, på Gotland i somras, var också planerat mot partiledaren Annie Lööf. Kärnkraftverket i Zaporizjzja, Ukraina, funkar som det ska igen. Veckans Valspecial handlar om vad politikerna ska göra åt att det skjuts så mycket. Och fotbolls-stjärnan Alexander Isak ska byta lag.

I kriget mot Ukraina använder den ryska armén Europas största kärnkraftverk Zaporizjzja i södra Ukraina som militärbas. Reaktorerna fungerar som en sköld, och i det tysta planerar de också att leda om strömmen – till Ryssland. På en kvart får du veta vad som står på spel för Ukraina och Europa – och varför Ryssland fortsätter med sin lek med elden. Med Jesper Sundén, utrikesanalytiker, och Hanna Törnqvist, nyhetsreporter på Svenska Dagbladet.

Lööf (C) säger att Magdalena Andersson är bästa statsministerkandidaten. Så ser situationen ut för de anställda på kärnkraftverket Zaporizjzja. Borde LSS-boenden bli statliga? Ett år sedan Kabul föll.

Återigen lyfts oron för säkerheten vid de ukrainska kärnkraftsanläggningarna. De ryska styrkornas framfart vid Tjernobyl och Zaporizjzja har väckt frågor om den ryska strategin och risken för olyckor som ett strömavbrott. Kärnkraftsanläggningarna i Tjernobyl och Zaporizjzja var tidiga mål för den ryska invasionen. Olena Pareniuk, strålningsbiolog vid Ukrainas Vetenskapsakademi berättar om pressen på den ukrainska personalen och inte minst om sina reaktioner när hon såg filmupptagningar från de ryska styrkornas framfart vid anläggningarna. I podden hörs: Annika Östman, Björn Gunér, Sara Sällström från Sveriges radios Vetenskapsredaktion. Poddledare Camilla Widebeck Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Därför tvingades ryska armén ringa okrypterat från kriget i Ukraina, trots påkostade kommunikationstjänsten ERA. EU:s blockering av ryska mediesajter i Europa, vad handlar det om – och vad går kritiken ut på? Vad hände egentligen vid ukrainska kärnkraftverket Zaporizjzja? En granskning av bilder och filmer från mobiler och webbkameraror ger ny information. Samt – den 5 mars i år gjordes ett fynd på 3 000 meters djup utanför Antarktis som fick uppmärksamhet över stora delar av världen. Med ombord på expeditionsfartyget som hittade Shackletons sjunkna fartyg Endurance fanns två svenska ingenjörer. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Lesia Vasylenko är ukrainsk parlamentariker, mamma till tre barn och befinner sig just nu i Kiev. Utrikeskorren Johan-Mathias Sommarström sitter i ett skyddsrum i Lviv och ger oss en rapport om senaste dyggnet. P3s inrikesreporter Erik Glaad går igenom den senaste väljarbarometern där sossarna går starkt. Babs Drougge från P3 Nyheter förklarar branden vid kärnkraftverket Zaporizjzja. David Druid lanserar Dave Aid och Joanna Górecka om hennes nya P3 Dokumentär "Sektledaren Mor Lilly". Programledare: Kodjo Akolor, David Druid och Margret Atladottir

Seneste nyt om Ukraine. Hvad ved vi om branden på atomkraftværket Zaporizjzja i Ukraine? Hvordan dækker russiske medier krigen? Og hvor stor er frygten for Rusland i det fattige Moldova efter invasionen i Ukraine? Værter: Julie Toft og Ole Brink. www.dr.dk/p1morgen

Kalle Berg och Babs Drougge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: David Druid, Margret Atladottir och Kodjo Akolor. Under natten har det brunnit i en byggnad vid Europas största kärnkraftverk, Zaporizjzja i sydöstra Ukraina. Efter timmar av fortsatt rysk beskjutning lyckades brandkåren komma fram och släcka branden, men oron för ett "nytt Tjernobyl" är ständigt närvarande när ryska styrkor riktar in sig mot kärnkraftverk.Sen sammanfattar vi dygnets stora nyhetshändelser i kriget i Ukraina. Parallellt med fortsatt hårda strider har Ryssland och Ukraina mötts och enats om humanitära korridorer, Putin har hållit tal och ryska utrikesministern har grillats av journalister.