POPULARITY
Medicinen är till stor hjälp för många, men Johan Cedersjö undrar efter 10 år vem och hurdan han egentligen är, med och utan tabletternas inverkan. Och är det rimligt att mer än var tionde svensk tar antidepressiva? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Avsnittet är en repris från 13/1.Journalisten Johan Cedersjö söker i podd-serien ”Det sista pillret” svar på hur medicinen, efter att verkligen ha hjälpt honom, även påverkat hans liv och personlighet. Och vem blir han nu utan medicinen? Tillsammans med faktagranskaren Torill Kornfeldt och kolleger har han också nystat i historien om hur antidepressiv medicin snabbt blev ett av världens mest använda läkemedel, och hur det kan vara så trots att ingen fortfarande vet precis hur de fungerar.Medverkande: Johan Cedersjö och Torill Kornfeldt, journalister på Tredje Statsmakten.Poddledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se
VEM: Johan CedersjöYRKE: JournalistOM: Podden Experimentet: Det sista pillret – den mest påkostade poddsatsningen hittills i Sverige, självtvivel, diagnosernas explosion på 90-talet, känslor, att aldrig ha varit i kontakt med psykiatrin, placebo och nocebo, att behöva sänka två öl innan intervjun med Scott Stossel, höga krav, sexlusten med och utan 100 mg Sertralin och givetvis en hel del om hur Darwins galopperande ångest på Galapagosöarna blev startskottet för podden som fick Johan själv att kliva av antidepressiva.NYHET! Min nya bok 'Livet – en handbok' är snart här. Den går att förbeställa på både Adlibris och Bokus. Vore väldigt roligt om du ville läsa! Tack på förhand! /KristofferSAMTALSLEDARE: Kristoffer TriumfPRODUCENT: Klara ForslyckeREDAKTION: Ninni WestinKONTAKT: varvet@triumf.se och InstagramHosted on Acast. See acast.com/privacy for more information. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
I Studion: Fredrik Söderholm, Johan Cedersjö, Li Åslund, Olivia Steinbüchel, August Bohlin I Patreon-timmenHur dåligt rustade är vi som samhälle mot kollektiva trauman som skolskjutningen i Örebro? Kropp & Knopp-panelen! KLARA WARD är Sveriges oss veterligen FÖRSTA PROFESSIONAL CUDDLER! Vad längtar vi MINST efter när det kommer till att ev FÅ BARN? Psykakuten med Li Åslund! Psykologen alltså! Legitimerad som satan! OM män som slår kvinnor - KAN dom förändras? Johan Cedersjö knaprade antidepp i tio ÅR - HUR var det att en dag sluta? I Eftersnacket för 100 kr patrons! Varför tar män till VÅLD och hur ska Johan hantera SIN ILSKA INFÖR sitt TROTSIGA BARN?Stötta oss på patreon och få tillgång till hela avsnitten och MYCKET mer! patreon.com/gottsnackSupport till showen http://supporter.acast.com/gott-snack-med-fredrik-soderholm. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
I Studion: Fredrik Söderholm, Johan Cedersjö, Li Åslund, Olivia Steinbüchel, August Bohlin I Patreon-timmenHur dåligt rustade är vi som samhälle mot kollektiva trauman som skolskjutningen i Örebro? Kropp & Knopp-panelen! KLARA WARD är Sveriges oss veterligen FÖRSTA PROFESSIONAL CUDDLER! Vad längtar vi MINST efter när det kommer till att ev FÅ BARN? Psykakuten med Li Åslund! Psykologen alltså! Legitimerad som satan! OM män som slår kvinnor - KAN dom förändras? Johan Cedersjö knaprade antidepp i tio ÅR - HUR var det att en dag sluta? I Eftersnacket för 100 kr patrons! Varför tar män till VÅLD och hur ska Johan hantera SIN ILSKA INFÖR sitt TROTSIGA BARN?Stötta oss på patreon och få tillgång till hela avsnitten och MYCKET mer! patreon.com/gottsnackSupport till showen http://supporter.acast.com/gott-snack-med-fredrik-soderholm. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Medicinen är till stor hjälp för många, men Johan Cedersjö undrar efter 10 år vem och hurdan han egentligen är, med och utan tabletternas inverkan. Och är det rimligt att mer än var tionde svensk tar antidepressiva? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Journalisten Johan Cedersjö söker i podd-serien ”Det sista pillret” svar på hur medicinen, efter att verkligen ha hjälpt honom, även påverkat hans liv och personlighet. Och vem blir han nu utan medicinen? Tillsammans med faktagranskaren Torill Kornfeldt och kolleger har han också nystat i historien om hur antidepressiv medicin snabbt blev ett av världens mest använda läkemedel, och hur det kan vara så trots att ingen fortfarande vet precis hur de fungerar. Vetenskapspodden har nu ny längd, 30 minuter, och nya sändningstider i FM. Medverkande: Johan Cedersjö och Torill Kornfeldt, journalister på Tredje Statsmakten. Poddledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se
Mediernas traditionsenliga årssamtal 2023. Vi diskuterar bevakningen av kriget mellan Hamas och Israel, kriget i Ukraina och hyllar och dissar några mediefenomen från året som gått. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Gäster i studion är Martin Schori, biträdande redaktionschef Aftonbladet, Pia Bernhardson, utrikeschef SVT och Sanna Rayman, chefredaktör Altinget. Programledare är Johan Cedersjö.
* Det här är ett gammalt avsnitt från Podme. För att få tillgång till Podmes alla premiumpoddar samt fler avsnitt från den här podden, helt utan reklam, prova Podme Premium kostnadsfritt. Ladda ned i Appstore eller Google Play. * Det är en snöig dag i januari och Sylvias döttrar åker pulka utanför deras lägenhetshus. Plötsligt kastas en kruka från en balkong och träffar 4-åriga Edith i huvudet. Den medtagna flickan bärs in i lägenheten och Sylvia ringer 112. Men hon får inte den hjälp hon så akut behöver.. Avsnittet programleds och produceras av Johan Cedersjö.
* Det här är ett gammalt avsnitt från Podme. För att få tillgång till Podmes alla premiumpoddar samt fler avsnitt från den här podden, helt utan reklam, prova Podme Premium kostnadsfritt. Ladda ned i Appstore eller Google Play. * Det är en mörk novemberkväll på E6:an utanför Ljungskile. Maria är påväg hem när hon plötsligt passerar en man som är ute och går längs med motorvägen. Hon blir skärrad och ringer 112 av oro och omsorg, omedveten om att mannen precis har begått ett fruktansvärt brott. Avsnittet programleds och produceras av Johan Cedersjö.
* Det här är ett gammalt avsnitt från Podme. För att få tillgång till Podmes alla premiumpoddar samt fler avsnitt från den här podden, helt utan reklam, prova Podme Premium kostnadsfritt. Ladda ned i Appstore eller Google Play. * Det är sent på kvällen och Julias pojkvän Hampus har gått iväg för att möta upp en kompis som är skyldig honom pengar. Julia har ingen bra känsla i kroppen. Efter en stund ringer telefonen. Det är en kompis som följt efter Hampus på avstånd och som nu har hittat honom blödande. Julia kastar på sig ytterkläderna och beger sig till platsen där han ligger, samtidigt som hon ringer 112. Avsnittet programleds och produceras av Johan Cedersjö. I avsnittet hörs arkivljud från Sveriges Radio och Aftonbladet.
* Det här är ett gammalt avsnitt från Podme. För att få tillgång till Podmes alla premiumpoddar samt fler avsnitt från den här podden, helt utan reklam, prova Podme Premium kostnadsfritt. Ladda ned i Appstore eller Google Play. * Margareta och Karl Axel ligger och sover i sitt ensliga hus på landet när de plötsligt hör ljudet av glas som krossas. I vardagsrummet står en blodig man. Han är jagad av ytterligare två män som också bryter sig in. Den ene börjar misshandla mannen i makarnas säng, medan den andre vaktar Margareta och Karl Axel. I ett obevakat ögonblick lyckas Margareta låsa in sig på toaletten och ringer 112. Avsnittet programleds och produceras av Johan Cedersjö.
* Det här är ett gammalt avsnitt från Podme. För att få tillgång till Podmes alla premiumpoddar samt fler avsnitt från den här podden, helt utan reklam, prova Podme Premium kostnadsfritt. Ladda ned i Appstore eller Google Play. * Vi vill varna om att beskrivningar av sexuellt våld förekommer i det här avsnittet. Det är sen augustinatt när Clara promenerar hem efter en utekväll med kompisar. Hon har bara 500 meter kvar när hon ser en man på andra sidan vägen. Han sliter av sig sitt linne, knyter det över ansiktet och börjar jaga efter Clara. Hon är övertygad om att han kommer att döda henne. När våldtäkten är över är hon i total chock, men lyckas slå numret till 112. Avsnittet programleds och produceras av Johan Cedersjö.
* Det här är ett gammalt avsnitt från Podme. För att få tillgång till Podmes alla premiumpoddar samt fler avsnitt från den här podden, helt utan reklam, prova Podme Premium kostnadsfritt. Ladda ned i Appstore eller Google Play. * Jacob och Matilda promenerar hemåt en ljus vårkväll i centrala Stockholm. På andra sidan gatan börjar några män bråka. Jacob är på väg över gatan när han ser att en av männen har röda blodfläckar som sprider sig över tröjan. Jacob förstår knappt vad det är han bevittnar, när han tar upp telefonen och ringer 112. Avsnittet produceras och programleds av Johan Cedersjö. I avsnittet hörs arkivljud från Expressen och Sveriges Radio.
* Det här är ett gammalt avsnitt från Podme. För att få tillgång till Podmes alla premiumpoddar samt fler avsnitt från den här podden, helt utan reklam, prova Podme Premium kostnadsfritt. Ladda ned i Appstore eller Google Play. * Jacob och Matilda promenerar hemåt en ljus vårkväll i centrala Stockholm. På andra sidan gatan börjar några män bråka. Jacob är på väg över gatan när han ser att en av männen har röda blodfläckar som sprider sig över tröjan. Jacob förstår knappt vad det är han bevittnar, när han tar upp telefonen och ringer 112. Avsnittet produceras och programleds av Johan Cedersjö. I avsnittet hörs arkivljud från Expressen och Sveriges Radio.
* Det här är ett gammalt avsnitt från Podme. För att få tillgång till Podmes alla premiumpoddar samt fler avsnitt från den här podden, helt utan reklam, prova Podme Premium kostnadsfritt. Ladda ned i Appstore eller Google Play. * Darja har precis tagit en kvällscigg på balkongen. Det är en vacker vårkväll i Göteborg och en bit bort står en grå bil parkerad. En man sitter i förarsätet. Plötsligt kommer en annan bil körande. En maskerad man hoppar ut och skjuter hejvilt in i den parkerade bilen från bara några meters avstånd. Sedan hoppar han in i flyktbilen igen och är borta lika fort som han kom. Darja rusar ner för trapporna och ringer 112. Avsnittet programleds och produceras av Johan Cedersjö. I avsnittet hörs arkivljud från Sveriges Radio, Aftonbladet och Expressen.
* Det här är ett gammalt avsnitt från Podme. För att få tillgång till Podmes alla premiumpoddar samt fler avsnitt från den här podden, helt utan reklam, prova Podme Premium kostnadsfritt. Ladda ned i Appstore eller Google Play. * Lars Fimmerstad sover på vinden i ett ensligt hus på landet. På nedervåningen ligger hans 90-åriga mamma. Plötsligt, mitt i natten, står en man där. Han krossar en fönsterruta, skär Lars med en glasskärva och går runt i huset i jakt på pengar. Barrikaderad i sitt rum tar Lars upp telefon och ringer 112. Avsnittet programleds och produceras av Johan Cedersjö. I avsnittet hörs arkivljud från Sveriges Radio P4.
* Det här är ett gammalt avsnitt från Podme. För att få tillgång till Podmes alla premiumpoddar samt fler avsnitt från den här podden, helt utan reklam, prova Podme Premium kostnadsfritt. Ladda ned i Appstore eller Google Play. * Josefina är gravid för första gången. Och barnet vill ut – nu. Men det finns ingen tid att åka till sjukhus. Mitt under det intensiva värkarbetet ringer Josefina och hennes man 112. Josefina kommer bli tvungen att föda hemma. Avsnittet programleds och produceras av Johan Cedersjö.
* Det här är ett gammalt avsnitt från Podme. För att få tillgång till Podmes alla premiumpoddar samt fler avsnitt från den här podden, helt utan reklam, prova Podme Premium kostnadsfritt. Ladda ned i Appstore eller Google Play. * Reine Ullén har lastat timmer hela dagen när det plötsligt blir becksvart ute. Inom några minuter är skogsbranden över honom. Han tar sig upp på en asfalterad väg och ringer sin fru för att ta avsked. Hon ringer 112 och ger Reines nummer till SOS Alarm. Mitt i eldhavet, med telefonen klämd mellan örat och asfalten lyckas han svara. Avsnittet programleds och produceras av Johan Cedersjö. I avsnittet hörs arkivljud från Sveriges Radio och Aftonbladet.
* Det här är ett gammalt avsnitt från Podme. För att få tillgång till Podmes alla premiumpoddar samt fler avsnitt från den här podden, helt utan reklam, prova Podme Premium kostnadsfritt. Ladda ned i Appstore eller Google Play. En disig höstkväll är Dia och hennes kusin Shayan på väg hem från en restaurang i södra Stockholm. Plötsligt hör de en moped närma sig. Sedan smäller det. Dia tror först att det är fyrverkerier hon hör, innan hon ser hur hennes kusin faller ihop. Chockad och panikslagen får Dia fram sin mobiltelefon och ringer 112. Avsnittet programleds och produceras av Johan Cedersjö. I avsnittet hörs arkivljud från Aftonbladet, Expressen och Sveriges Radio.
Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap. Vi fortsätter vår bearbetning av den politiska journalistiken, och tittar den här veckan närmare på varför kvinnornas frågor blev så lågt prioriterade på landets redaktioner. Medan lag och ordning, energi och ekonomi tog stor plats i valrörelsen, skedde det på bekostnad av frågor om vård och omsorg och jämlikhet. Vad berodde detta på, och hur skyldiga är redaktionerna? Det har vår reporter Tonchi Percan tagit reda på.Hur kommer det sig att lobbyister från friskolebranschen får så mycket utrymme i medier, och varför får vi inte veta vilka ekonomiska intressen de företräder? I valrapporteringen har både Stefan Stern och Alice Teodorescu Måwe fått stort utrymme. Ibland utan att tittarna får veta vad de står för. Anton Karlsson har pratat med SVT, Sveriges radio och med en arg debattör.Och så tittar Johan Cedersjö närmare på drevets framtid i journalistiken. Är tiden förbi när journalister trängde sig utanför makthavares dörrar? Aftonbladets Martin Schori tror att det kan vara så.
Ola Wong om den nya åsiktskorridoren. Karin Olsson och Magnus Alselind diskuterar bomben på SvD:s politikredaktion, Guldfittorna och Johan Cedersjös raderade tweet.
Klarar mediebranschen att bli granskade? Och hur långt har vi kvar till perfekta robotröster? Det kollar vi in i nya avsnittet av Publicistpodden. Mediekritik är något som de flesta i branschen har ett kluvet förhållande till. Det är en nödvändig del av vår utveckling, samtidigt äter det energi och ger upphov till pseudodebatter. Jonas Nordling har tagit ett snack med Johan Cedersjö, som utifrån sin roll på radioprogrammet Medierna kanske mer än någon annan vet hur branschen reagerar på kritik och granskning. Dessutom kollar vi in statusen på utvecklingen mot artificiella röster, något de flesta mediebolag drömmer om. Jonas Nordling bjöd in Martin Jönsson, redaktionell utvecklingschef på Bonnier News och Dagens Nyheter, för att få höra mer om läget.
Vi snackar räkmackor och nepotism med GP:s Sanna Samuelsson som skrivit en omtalad debatt om kulturbarn. Vi får finbesök av P1 när Johan Cedersjö berättar om nyhetssatjen Bullentins uppgång och fall. Dessutom gör Christopher bort sig och myntar ordet "brobygg".
Vad hände egentligen i Australien och vad händer just nu i Europa och Sverige? Hela programmet om maktkampen mellan mediehusen och techjättarna. Hör Johan Lidberg, Associate Professor of Journalism vid School of Media, Film and Journalism. Svensken som varit med och format lagförslaget i Australien. Hör Thomas Mattsson, Ordförande för Utgivarna och tf. VD för TU Medier, Petra Wikström, Schibsted, Sara Övreby, Google Sverige och Anders Ygeman, digitaliseringsminister om lagstiftning som är på gång i Europa och spelet mellan mediehusen och techjättarna i kampen om ersättning. Hör amerikanska professorn Jeff Jarvis, Karin Pettersson, Aftonbladet och Martin Ahlquist, Svenska Dagbladet om hur opartiska medierna är när de bevakar en fråga de själva är part i. Reportrar: Erik Petersson, Alexandra Sannemalm och Johan Cedersjö.
I det första avsnittet av Medieperspektivet möter Marcus journalisten Johan Cedersjö, programledare för Medierna i P1, för ett samtal om mediers förutsättningar, förtroende och framtid. Inspelat i mars 2019.
Läglig exponering av pyjamasar i årets upplaga av SVT:s julkalender. Klimatboomen i svensk journalistik. Mittmedia säljs. Julmusik i Sveriges Radio retar gallfeber på radiokonkurrenterna. Barnkläder lägligt exponerade i SVT:s julkalender Säljer du av en tillfällighet barnkläder i julhandeln? Då finns förmodligen inget annat sammanhang med sådan kommersiell potential som julkalendern i TV. Dess genomslag i målgruppen får kategoriseras som gigantiskt! För varje dag i december har i snitt 1,4 miljoner bänkat sig för att se när familjen Storm och de andra på Lugna gården kämpar vidare i julkampen. Ytterligare drygt 770 000 kollar julkalendern på SVT Play. Vi kan nu berätta att SVT gett ett specifikt barnklädesföretag extremt läglig exponering. Företagets färgstarka pyjamasar bärs nämligen av huvudpersonen Leo i flera avsnitt. Plaggen hör till företagets just nu aktuella vinterkollektion. När julkalendern spelades in tidigt i våras fanns de med andra ord inte att få tag på i handeln. Reporter: Therese Rosenvinge. Uppgifter i veckan: Mittmedia på väg att säljas till Polaris I veckan har det kommit uppgifter om en affär som totalt ritar om tidningsägandet i stora delar av Sverige. Det handlar om lokaltidningskoncernen Mittmedia som uppges köpas upp av norska Polaris tillsammans med svenska NWT och VKMedia. Enligt Resumé ska även Bonnier ha varit involverade i diskussionerna om en affär. Att Mittmedia är i behov av nytt kapital, det har stått klart länge, men vilka konsekvenser får affären om den går igenom? Johan Cedersjö ringde upp Robert Rosén, medieanalytiker, som var först med uppgiften om affären. Klimatet i fokus för mediehusen 2018 Under hösten har en fråga som länge setts som underbevakad fått något av sitt mediala genombrott i Sverige. Med klimatbilagor, nyhetsbrev med klimatfokus och klimatreportrar har frågan tagit plats på nyhetsredaktioneras agenda. Men varför sker det här just nu? Larmen är ju inte nya? Är det så att redaktionerna slutligen funnit ett sätt att bevaka frågan som så länge ansetts falla utanför nyhetslogiken med sina stora, svårfångade perspektiv? Reporter Erik Petersson. P4:s julmusiksatsning retar gallfeber på radiokonkurrenterna Vad kan i december passa bättre än ett regelrätt julbråk i radiofamiljen? Det började muttras redan kring första advent, när Sveriges Radio, ännu ett år, dygnet runt, under hela december, valde att spela julmusik i sin specialkanal P4 Bjällerklang. Måste verkligen storebror Sveriges Radio göra det här, när småsyskonen inom den kommersiella radion idag faktiskt erbjuder samma tjänst? Reporter: Jonna Westin.
Den här veckan grottar Arenan ner sig i ämnet fotboll och ljud. I ett landskap präglat av nybyggaranda, vad är det som fungerar idag och åt vilket håll går utvecklingen? En mycket vass panel - Johan Cedersjö, Johanna Frändén och Anders Bengtsson får analysera och sia om framtiden för hur vi tar in fotbollssnack i lurar och högtalare. Martin Marhlo och Emelie Ölander berättar om sin nya P3 Dokumentär om den stora Fifa-skandalen. Hur ta sig an något de inblandade helst inte blir påminda om? Sigge Dabrowski har gjort en dokumentär om när 94-laget floppade efter att ha blivit bronshjältar.
Så här i viralgranskartider passar vi på att prata med Johan Cedersjö från Medierna som berättar om sitt reportage om hatstormar OCH författaren Erik Nahlén som skrivit boken Svenska Folket Rasar
I Mediernas årssamtal sammanfattar och utvärderar vi medieåret som gått. Gäster i studion är Pia Rehnquist, Jörgen Huitfeldt och Anders Ygeman. 2017 blir till 2018 och vi lägger ett intensivt, spännande och utmanande medieår till handlingarna. I veckans program analyserar och utvärderar vi journalistiken från året som gått och pekar ut de största utmaningarna i det valår som nu står på tröskeln. Du hör om bevakningen av terrordådet på Drottninggatan i Stockholm, eviga live-sändningar, kritiserad migrationsjournalistik, "fake news", pressetik under metoo och risk för utländsk påverkan på valet 2018. Medverkar i samtalet som leds av Mediernas programledare Johan Cedersjö gör: Pia Rehnquist, chefredaktör för Sydsvenskan. Jörgen Huitfeldt, redaktör på Kvartal, tidigare programledare för Studio Ett, Sveriges Radio Ekot. Anders Ygeman, idag gruppledare för Socialdemokraterna i Riksdagen, fram till i somras inrikesminister.
Hård kritik mot Aftonbladet och TV4 efter upproret mot sexuella trakasserier och övergrepp. Vi besöker Helsingfors och Amsterdam. Hur blir det med public service-finansiering via skatten? TV4 anklagas för att tysta ner sexuella övergrepp Tv4 har i veckan tagit sin välkända profil Martin Timell ur tjänst. Och Äntligen hemma lyfts nu ur tablån. Detta efter att anklagelser om sexsim och även ett övergrepp kommit upp till ytan i samband med kampanjen #metoo. Men för TV4 har historien blivit än allvarligare. Flera personer har trätt fram och vittnat om en tystnadskultur på företaget. En kultur där återkommande larm om sexuella trakasserier och till och med övergrepp har sopats under mattan. Reportrar: Therese Rosenvinge, Ebba Kulneff och Jonna Westin. Aftonbladet anklagas för hyckleri i nyhetsbevakning av sig själva Under veckan har TV4-nyheterna rapporterat löpande om anklagelserna mot den egna medarbetaren. Men på Aftonbladet har det varit annorlunda. När en journalist i veckan med namn anklagade en välkänd skribent på tidningen för att ha drogat och våldtagit henne, har all den där kvällstidningsivriga nyhetsjournalistiken vi i tidigare fall kunnat följa, helt lyst med sin frånvaro. Vår reporter Jonna Westin undrar varför Nordens största tidning drog ner volymen när nyheten var dom själva. Så blev det efter public service-skatt i Finland och Nederländerna Redan i augusti kunde vi på Medierna avslöja att den parlamentariska kommitté som utrett framtidens finansiering av Public Service skulle föreslå att dagens licenssystem skrotas och ersätts med en avgift via skatten. Sveriges Radios VD, Cilla Benkö, håller benhårt fast vid sin kritik mot en finansiering via skattsedeln. En sådan, menar hon, äventyrar public service oberoende och riskerar den långsiktigt trygga finansieringen. Johan Cedersjö åkte till Nederländerna och Finland för att på riktigt se hur det har gått för skattefinansierad public service i Europa.
Hotfull stämning bakom kulisserna i veckans stora mediebråk mellan Svenska Dagbladet och Metro. Metroägaren Mats Qviberg gick till frontalangrepp mot SvD:s reporter. Ryssland vill begränsa pressfriheten under sommarens för-VM i fotboll. Vad säger FIFA:s svenska mediechef? Och så om nya möjligheter eller problem på den kommersiella radiomarknaden. Metros nya ägare till attack mot SvD:s reporter I veckan har ett bråk med högt tonläge brutit ut mellan Svenska Dagbladet och Metro. Det efter att SvD:s medieanalytiker, Malin Ekman, i ett flertal texter ställt kritiska frågor om gratistidningens oberoende under sin nya ägare Mats Qviberg. Hur står det till med den journalistiska friheten när tidningens ledargarnityr hämtas från HQ-vänliga läger? frågade hon sig i Svenska Dagbladet förra veckan. Svaret från Metro var stenhårt. Partisk och ensidig rapportering skrev Metros styrelseordförande Christen Ager-Hanssen och anklagade Svenska Dagbladet för att bedriva en häxjakt. Utöver det höga tonläget i spalterna, kan vi även berätta om hur det gått till bakom kulisserna. Vi har i veckan tagit del av telefonsamtal där Mats Qviberg själv gått till upprörd attack mot Svenska Dagbladets reporter. Reporter: Jonna Westin. FIFA kritiseras för flathet mot Ryssland En censurskandal! Ja, så lät det förra veckan i Tyskland, när tidningen BILD rasade mot det internationella fotbollsförbundet FIFA. Anledningen, det är att FIFA gått Ryssland till mötes och accepterat restriktioner för de journalister som vill bevaka sommarens för-VM-turnering i fotboll. Turneringen som kommer att spelas i fyra ryska städer, ses som ett genrep för värdlandet. Ett sätt för ryssarna att få alla rutiner på plats inför nästa sommar, då det i landet är avspark för ett av världens största sportevenemang, världsmästerskapen i fotboll. Två krav ställs nu på alla journalister som vill söka ett särskilt VM-visum. För det första är det endast tillåtet att rapportera från FIFA:s turnering och relaterade event. För det andra är det, med undantag för turistattraktioner, förbjudet att lämna de fyra städer där turneringen pågår. Johan Cedersjö har i veckan pratat med svensken som är chef för FIFA:s medieavdelning, men även med sportjournalister som förvånas över FIFA:s flathet. Ny kommersiell radiomarknad i startgropen Privatradiomarknaden står just nu inför den största förändringen som gjorts sedan 1993, när reklamradiostationer fick tillstånd att börja sända i Sverige. Enligt ett förslag som ska klubbas i Riksdagen nu i vår kan marknaden komma att nollställas. De regionala tillstånden som kanalerna sänder på idag, ska då tas tillbaka och aktörerna får lägga nya anbud på större, nationella tillstånd. Det här har lett till en strid på radiomarknaden, där aktörerna menar att hela privatradions framtid står på spel. Vår reporter Erik Petersson har i veckan gett sig in i en komplicerad strid om villkoren för att sända kommersiell radio i Sverige.
Tidigare anställda riktar hård kritik mot snabbväxande mediekoncernen 24 Journalistik. Skapar annonsörflykten från Google nya öppningar för traditionella medier? Ska aprilskämten blomstra eller dö? Tidigare anställda vittnar om oetisk klickjakt på 24 Journalistik 24 Journalistik har sedan starten 2014 etablerat sig som en ny, relativt stor aktör på svensk mediemarknad. Med snabba lokala nyheter, utan betalväggar, har 24 Journalistik profilerat sig som en ny utmanare på inte mindre än tio orter. Från Ystad i söder, till Uppsala i norr. Nyligen har de också dragit igång ett redaktionellt samarbete med koncernen Mittmedia. Men under den pigga och energiska ytan på 24 Journalistik döljer sig anmärkningsvärda berättelser. Personer som jobbat inom koncernen vittnar om hur klickjakt och trafiksiffror är överordnat allt annat. Även om hur reportrar pressas att skriva positiva artiklar om företag som annonserar och att fejkade profiler på nätet används för att jaga klick i Facebook-grupper där rasismen flödar. Reporter: Therese Rosenvinge. Vad betyder annonsörflykten från Youtube för mediehusen? Videokanalen Youtube har de senaste veckorna fått massiv kritik då det framkommit att reklam återkommande exponerats intill hatiska filmer. Hundratals företag har hittills stoppat sin annonsering och Google, som ju äger Youtube, har tvingats att utlova åtgärder för att komma till bukt med problemet. En fråga som har väckts i samband med den här debatten, det är vilka lärdomar svenska mediehus kan dra. Kan de tydligare positionera sig som trygga miljöer, där annonsörer kan lita på att reklamen inte exponeras intill hatiska och extremistiska uttryck? Reporter: Jonna Westin. Oviss framtid för journalisternas aprilskämt När det här programmet sänds är det första april och många läsare, lyssnare och tittare sätter på sig sina detektivglasögon för att hitta mediehusens årliga aprilskämt. Det är en gammal tradition med anor långt bak i tiden. Men i år har flera redaktioner valt att inte lura sin publik, så har de åtminstone sagt. Diskussionen om falska nyheter har påverkat redaktörer som oroar sig för trovärdigheten. Är det rätt väg att gå? Vår reporter Johan Cedersjö pratar med ett par på stan och två chefredaktörer om det här.
Varför används Putintrogna ryska nyhetskanalen RT gång efter gång som källa hos Mittmedia? Om hur biblioteken förhåller sig till kontroversiell utgivning. Och om Facebookgrupperna som lockar köpare. Putinvänligt mediehus källa i Mittmedias utrikesbevakning Den statskontrollerade ryska mediekanalen RT har av Säpo klassats som ett centralt propagandaverktyg för Kreml och Putin. De uppenbara problemen med att okommenterat använda RT som källa i nyhetsbevakning har vi i programmet därför flera gånger återkommit till. Sedan årsskiftet har tidningskoncernen Mittmedia startat en egen utrikesbevakning. Det är som en slags intern nyhetsbyrå som ska förse Mittmedias 20 sajter och 28 morgontidningar med egenproducerade utrikesnyheter. Från Örebro och Sundsvall ska allt ifrån Syrien till USA bevakas. Men hur kommer det sig att RT, i den här nya bevakningen, återkommande används som källa utan att någon som helst förklaring ges till läsarna? Vi har granskat det här och hittar närmare tio exempel bara sen nyår. Reporter: Jonna Westin. Oenig bibliotekspolicy kring extremistisk utgivning Frågan om vad som ska finnas på våra allmänna bibliotek har fått förnyad aktualitet efter att en bibliotekarie i Stockholm hotats till livet efter att ha sagt nej till att beställa hem den högerextrema tidningen Nya tider. Samma biblioteksdebatt, och hat och hot, har följt den kontroversiella boken Massutmaningen av nationalekonomen Tino Sanandaji. Biblioteken ska vara en plats för fri åsiktsbildning. Men hur förhåller sig egentligen våra allmänna kunskapskällor till utgivningen av kontroversiella eller till och med extremistiska titlar? För att få ett svar på den frågan har vi begärt ut urvalspolicys från de 20 största kommunernas stadsbibliotek och kan slå fast att det är en minst sagt varierande läsning. Reportrar: Hedda Berglund och Johan Cedersjö. Facebookgrupper till försäljning Oavsett om du är ute efter att dela professionella erfarenheter med kollegor, diskutera politik, byta sticklingar eller sälja barnkläder finns det garanterat en eller flera Facebookgrupper för just dig. Det faktum att grupperna samlar intresserade kring vissa ämnen har gjort dem till otroligt eftertraktad mark för den som vill nå ut till, skapa relationer med eller få kunskap om en specifik målgrupp. Något som i sin tur lett till att det börjat växa fram en egen ekonomi kring Facebookgrupperna. Att sitta på en stor ämnesspecifik facebookgrupp kan idag innebära att du sitter på en potentiell guldgruva. Vår reporter Therese Rosenvinge har tittat närmare på fenomenet.
I 20 år han tjänat storkovan på att berätta sina spektakulära livshistorier i medier och på föreläsningsscenen. Men Manuel Knight berättar nu i senaste Filter om hur han hittat på. Vi frågar hur redaktionerna som släppt fram hans historia bör agera när den nu i efterhand visar sig inte stämma. Vi analyserar finansmannen Mats Qvibergs köp av Metro. Vidare om det omöjliga uppdraget, att rapportera om världens mest stränga diktatur. Veckans mord på den nordkoreanska diktatorns halvbror visade tydligt på svårigheterna. Och så avslutar vi en spaning kring den låsta mobilskärmen som en ny plattform för nyhetskonsumtion. Mediefavorit erkänner lögner varför kollade ingen mannens spektakulära historier? Manuel Knight har i många år föreläst om sin berättelse. En berättelse om hur han satt krigsfånge i Irak och hur han som specialförbandssoladat deltagit i tre krig. 2010 blev han årets talare och två år innan det, fick han det kanske finaste utrymmet i radio Sommar i P1. Men det finns ett problem. Han har inte alls varit specialförbandssoldat. Han har inte alls deltagit i tre krig. Om det här berättar han själv i senaste numret av Filter. Vilka mekanismer gör att en sådan här historia kan valsa runt så många varv i medierna utan att någon ifrågasätter den? Och hur agerar nu de medier som släppt fram honom? Erik Petersson är reporter. Analys: Därför köpte Qviberg Metro Veckans stora mediebransch-nyhet var den att den kontroversiella affärsmannen Mats Qvibergs bolag köper tidningen Metro. En affär som har fått många att höja på ögonbrynen och många har i veckan spekulerat om motiven till det här köpet. Mediernas Lasse Truedson analyserar. Svåra avvägningar i mediers Nordkorea-bevakning Få saker i vår värld är svårare för journalister än att rapportera korrekt om händelser i, eller med kopplingar till, Nordkorea. I veckan var det dags igen. En närmast bisarr historia om hur Kim Jong-uns halvbror blivit lönnmördad på en flygplats nådde redaktionerna. Och som så ofta förr, blev det en historia rapporterad på skakigt och tunt underlag, mestadels från anonyma källor. Så hur gör man då? Nordkorea behöver ju bevakas, landet spelar en inte oviktig roll i världspolitiken. Men när informationen som finns till buds kommer från källor med en egen agenda, och ofta till och med från svurna fiender landet, vad ska man då tro på? Och hur och vad ska man skriva? Johan Cedersjö är reporter. Mediefighten om den låsta mobilskärmen I den hårdnande konkurrensen om människors tid och intresse har platsen på våra låsta mobilskärmar blivit eftertraktad mark för nyhetsbolagen att erövra. Mediebolagens push-notiser och flashar har blivit ett sätt att ta mark och leverera nyheter. I USA och Storbritannien pratar medieforskare om det här som the battle for the lock screen och lock screen news. Men frågan är om möjligheten att få det senaste bara genom att väcka telefonen gör oss mer eller mindre informerade i längden? Tar vi del av mer eller mindre journalistik till följd av de allt mer slipade push-notis-tjänsterna? Och vad händer med mediernas möjligheter att tjäna pengar på oss om vi i vår nyhetskonsumtion stannar på den låsta skärmen? Reporter: Hedda Berglund.
Hur kommer vi att konsumera nyheter och upplevelser 2017 och framåt? Vilken roll kommer artificiell intelligens att spela i framtidens mediekonsumtion? Hur kommer vi att konsumera nyheter och upplevelser 2017 och framåt? Vilken roll kommer artificiell intelligens spela i framtidens mediekonsumtion? Är smarta system lösningen, snarare än orsaken, till filterbubblor? I ett visionärt samtal spanar vi in framtiden med Nicklas Lundblad, samhällspolitisk chef för Google i Europa, Mellanöstern, Afrika, Ryssland och Turkiet och Sara Öhrvall, konsult tidigare chef för forskning och utveckling på Bonnier. Samtalet leds av Mediernas programledare Johan Cedersjö.
Grävet som hyllades med stora journalistpriset, men vars pikanta detaljer nu ifrågasätts. IS tar på sig dådet, hur vet vi egentligen det? Lösa rykten och spekulationer på Sveriges största blogg. Svd:s SCA-granskning granskas En av de mest uppmärksammade granskningarna under de senaste åren är den om storföretaget SCA. Om topparnas dyra resor i privatjet, om hur höga chefer attesterat varandras fakturor och så om en vidlyftig representationskultur. För avslöjandet prisades Svenska Dagbladets reporter Andreas Cerevenka och sajten N360:s reporter Torbjörn Isacsson med Stora journalistpriset. Men i veckan kom nya uppgifter som ifrågasätter några av de mest fläskiga detaljerna i det här avslöjandet. Det är journalisten Jens B Nordström som i en bok menar att uppgifterna om att kändiskockar och alkohol skulle flugits in till SCA:s representationsjakt i Härjedalen inte stämmer. Inte heller den detalj de flesta av oss minns. Den kvarglömda plånboken som en direktör enligt Svenska Dagbladet bad en pilot hämta med tomt flygplan i Stockholm.Låt oss komma ihåg: det här är endast ett av flera avslöjanden i en omfattande publicering om SCA, men samtidigt är det uppgifter och detaljer som fått stor spridning.Vår reporter Tonchi Percan har ägnat veckan åt att prata med piloter, kockar, Svenska Dagbladets chefredaktör Fredric Karén och så bokens författare Jens B Nordström. IS tar mer än gärna skulden för terrorattacker "IS tar på sig terrordådet". Nuförtiden är den formuleringen närvarande allt som oftast när terrorn slår till och journalister världen över rapporterar. Att IS är en terrororganisation, fullständigt brutal i sina attacker det vet vi. Men hur vet egentligen journalisterna som rapporterar att det är just IS som ligger bakom terrordåden? Flera gånger har attacker utförts i, som det heter IS namn. Terrorister som inspirerats av IS, men som kanske inte har någon annan koppling till organisationen än en svart IS-flagga hemma på väggen.Det är ett faktum att IS spelar ett spel mot media. Terrordåden är spektakulära för att få stor medial uppmärksamhet. Oavsett hur nyhetsredaktionerna rapporterar får IS propaganda nytt syre.Sara Heyman har i veckan intervjuat forskare och journalister om det här. Hon börjar på Södra Teatern i Stockholm där Sveriges Radios utrikeskorrespondeter i veckan höll hov.Löjligt obekräftade uppgifter på Sveriges största blogg Om du är fotbollsintresserad känner du säkert till att silly season just nu pågår för fullt. Om du inte är fotbollsintresserad stanna kvar ändå. För det här, det är en udda berättelse om Sveriges ohotat största blogg.När Zlatan i somras bytte klubb från Paris Saint Germain till Manchester United gjordes affären under den tid på året som kallas silly season. Det är den tid när spelare och pengar byter klubbar och länder. Men det är också tiden när rykten, halvsanningar och dimmridåer om vilka spelarövergångar som kan komma att ske fullständigt exploderar i en närmast löjlig djungel av obekräftad information.Det är i den här röran av lösa uppgifter som Aftonbladets silly season-blogg gjort braksuccé. Dagligen i inlägg efter inlägg rapporteras vilda spekulationer och galna rykten om jordens alla fotbollsproffs.Johan Cedersjö ställer frågan: Hur har ett gäng som totalt trotsar journalistikens ädla ideal om att rapportera sanning och relevans lyckats skapa Aftonbladets och nätets mest välbesökta blogg?
Livet på läktaren är skit. ÖSK förlorar matcher och guldet, eller åtminstone pallen, känns längre och längre bort. Men vi misströstar inte, vi kämpar för laget från staden vi älskar. I #GAMLATRÄ 16 möter Alfred Wreeby nyförvärvet Martin Lorentzon efter en stabil premiär mot Peking. I studion är Joel Höglund tillbaka med Johan Cedersjö. I detta avsnitt gör även dagdrivaren Anton Mencin oss sällskap. Utöver en lista hör vi också Patrik ringer - denna gång till en spelare som See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
HÖSTPREMIÄR! Solen skiner över Örebro, Närke. Det tar emot att skriva "höst" men tänk mer nystart för #GAMLATRÄ än regn och rusk. Från och med nu kör vi; nytt avsnitt varannan fredag, säsongen ut. I #15 är Alfred Wreeby tillbaka som Johan Cedersjös partner in crime. Vi smygstartar på en pub på Väster och åker sedan för hembesök hos Michael Almebäck. Det blir först random tugg under husesynen och sedan intervju om förväntningar, form och flopp. SLUTLIGEN bjuder vi på en födelsedagspresent -> Örebros och ÖSK:s största hjärta, Erik Wärlegård, fyller år i veckan och Svartvita i Stockholm med Johannes Räihä i spetsen har skrivit en låt om stadens finaste son. #HEJASPORT See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
Radio Råsunda #109 där vi hyllar Black Army som fyller 35 år i år. Supporterklubbens första ordförande Gösta Mölleby och BA:s nuvarande ordförande Petter Lindahl gästar eposiden där vi även tar en koll med Johan Cedersjö från ÖSK-podden Gamla trä inför lördagens match mot Örebro. Programledare: Martin Wicklin och Björn Enjebo Gäster: Gösta Mölleby, Petter Lindahl och Johan Cedersjö. Manus: Joakim Fröberg och Björn Enjebo Ljud: Jimmy Rydén Musik: Queff Övrigt: Frank Martin See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
Var fanns journalistiken när massvaccineringen mot svininfluensan drevs fram? Utsatthet hos de unga makthavare som når miljontals fans på Youtube. Och hatkärleken mellan Miljöpartiet och medier. Blev medier myndigheters megafoner om svininfluensevaccin?I veckan kom besked från Riksdagen om ersättning till dem som drabbats av narkolepsi av vaccinet mot svininfluensa. Och nu i veckan har även flera medier, med porträtt och filmer, berättat om de drabbade.Och vi ska börja här idag. För att det nu skrivs om biverkningar och krossade drömmar är en sak. En annan är hur den granskande journalistiken skötte sig 2009? Då när det var skarpt läge, då när den behövdes som mest? Sara Heyman är reporter.Det höga priset för youtubestjärnornas öppenhetTherese Lindgren är en av dom allra mäktigaste unga medieprofilerna i Sverige. Hennes videoklipp på Youtube når hundratusentals tittare ofta långt fler än dom största svenska tidningarna.Hennes framgång bygger inte minst på att hon vågar vara privat. Genom att öppenhjärtligt berätta om psykisk ohälsa och relationer, har hon byggt en stor målgrupp som hon sedan kan använda för att sälja annonsörers produkter.Men framgången har också ett pris.Nyligen nådde det en ny nivå när någon ringde Therese Lindgrens mamma med ett falskt dödsbesked. Hon berättade om det i ett känsloladdat videoinlägg där hon också resonerade om ifall det gör att berätta om sitt liv på det sätt hon byggt sin tittarskara på.Hur är det att vara ung makthavare på nätet idag? När det privata och utlämnande är det som drar följare och blir mest uppmärksammat, hur tacklar dom utsattheten? Reportage av Hanna Frelin och Jonna Westin.Hatkärleken mellan miljöpartister och journalister Miljöpartiet har ju fått rejält med stryk i medier under de senaste veckorna.I debatten har frågan om varför Miljöpartiet hamnat i stormvindar fått många svar. I veckan var det sossarnas fel, innan dess Israels och senare har det talats om interna maktstrider. Men vilken roll har medierapporteringen spelat under dom här veckorna? Är alla journalister miljöpartister? Har bevakningen varit saklig eller har den varit ett illvilligt drev?Det diskuterar Johan Cedersjö med journalisten och författaren Maggie Strömberg, som nyligen utkom med en bok om Miljöpartiet och är med direkt från MP-kongressen i Karlstad, och med journalisten Björn Häger, ordförande i Publicistklubben.
Eskilstuna-Kuriren kryper till korset efter att ha publicerat en falsk debattartikel. Måste lokala tidningar slås ihop i kampen mot nätjättarna? SVT-skådisen driver både sjukhus och matbutik. Falsk debattartikel från MP i Eskilstuna-Kuriren Miljöpartiet har inte haft någon solig vår. Inte blev det bättre i veckan när en debattartikel med hårresande innehåll publicerades i Eskilstuna-Kuriren.Artikeln bar partistyrelseledamoten Sümeyya Gencoglus namn. Men det fanns ett centralt problem, det var inte hon som skrivit artikeln. Det var en blåsning.I artikeln stod bland annat att Miljöpartiet måste tillvarata kamplusten partiets muslimska företrädarna har för feminism, mångfald och islamistiska värderingar. Att det skulle vara nyimperalistisk rasism att gå emot individers rätt att leva i enlighet med sharia-lagar. Och att de två nuvarande språkrören bevisat står upp för allt detta.Johan Cedersjö ringde upp tidningens chefredaktör. Är samarbete vapnet mot Google för lokaltidningarna? Frågan om dagspressens framtid har vi stött och blött många gånger här i Medierna. För när papperstidningens annonsintäkter minskar gäller det att istället gräva glittrande guld på den digitala marknaden.Men där är motståndet stenhårt. Internationella jätteaktörer som Facebook och Google har ju käkat en stor del av annonskakan redan innan många av våra mediehus stavat till digitalisering.Vi ställer oss frågan om räddningen på sikt kan vara en sammanslagning av de lokala tidningshusen. En ny konstruktion som kan få gemensamma muskler att på allvar ta upp kampen om nätets annonsörer.Jonna Westin tog i veckan tempen på samarbetsviljan.Är vi blåögda inför Facebook? Krönika av Jack Werner Är vi journalister för godtrogna eller ska vi kanske säga blåögda när vi pratar om Facebook som lösningen för framtidens mediedistribution? Ja, det tycker i alla fall vår krönikör Jack Werner.Gråzon om kommersiella sidouppdrag för public service-anställda Eurovision-febern har börjat stiga såväl i världen som i Sverige. Nästa vecka går ju världens största direktsända underhållningsprogram live i Stockholm med Sveriges Television som producerande bolag.Som ett brev på posten i schlagersammanhang kom i veckan nyheten att en av programledarna, Måns Zelmerlöv, just nu figurerar i en kommersiell reklam. Något som går stick i stäv med SVT:s policy att inte sprida annonsörers varumärken.Han är inte ensam listan med kändisar som både syns i SVT och i marknadsföring kan göras lång. Ta bara Loa Falkman som just nu, på bästa sändningstid, både är matvaruhandlaren Stig och sjukhuschefen Douglas.Johan Cedersjö bestämde träff med Albert Svanberg, chef för SVT Programetik, för ett samtal om var gränserna egentligen går.
Gäst: Johan Cedersjö, programledare Medierna i P1.
"Chockhöjda" arvoden hos Rädda Barnen enligt Expressen. Men vad utelämnade tidningen? Filmklippet som fällde Mehmet Kaplan hade SvD redan efter valet. Och grävet om stjärnkirurgen Paolo Macchiarini. Påstådd "chockhöjning" chockar inte alla OBS: Vi har nu förstått att journalisten Erik Wagner, som intervjuas i dagens Medierna, har ett förflutet inom Rädda Barnen. Det borde vi ha berättat, men vi visste det inte. Han nämnde det heller inte för oss spontant. Vi borde ha frågat och vi borde ha googlat. Vi beklagar detta men menar samtidigt att det inte förtar det sakliga innehållet i kritiken mot Expressens publicering.Expressen publicerade för en vecka sedan en artikel om Rädda Barnen. Det gällde det föreslagna arvodet till Veronica Palm, den före detta topp-sossen som nu föreslås bli ny ordförande i organisationen. Rubriken lyder Miljonregn när Veronica Palm tar över Rädda Barnen och i ingressen får vi reda på att styrelsearvodet nu chockhöjs.Vad vi däremot inte får reda på är att Rädda Barnen föreslår att Veronica Palm, till skillnad från sin föregångare, ska ha ordförandeposten som "huvudsaklig sysselsättning". Uppgifter som tidningens reporter Niklas Svensson hade tillgång till men som han valde att utelämna.Jonna Westin har ägnat veckan åt den här publiceringen och under resans gång hittat frågetecken efter frågetecken. Kaplan-filmen inte ny för Svenska Dagbladet Svenska Dagbladet publicerade i söndags ett uppmärksammat filmklipp där förde detta bostadsministern Mehmet Kaplan jämför israelers behandling av palestinier idag med nazisternas behandling av judar. Filmen publicerades i kölvattnet av flera andra avslöjanden om MP-ministern och dagen efter publiceringen avgick Mehmet Kaplan. Vår reporter Johan Cedersjö har i veckan fått tag i en längre version av filmen och fått reda på att Svenska Dagbladet hade filmen i sin ägo redan i samband med valet i oktober 2014. Varför publicerade tidningen nu, men inte då? Dokumentären som fällde stjärnkirurgen Vi kan ställa oss frågan om det inte är årets gräv redan nu, knappt fyra månader in på året. Avslöjandet om stjärnkirurgen Paolo Macchiarini som reste jorden runt med sina, minst sagt, exprementiella operationer. Avancerad kirurgi som skulle revolutionera världen och ge Nobelpris till Sverige, men som istället skapade lidande och död.Det är svårt att inte bli tagen av SVT-serien Experimenten. Det är en svindlande historia, berättad med journalistisk skärpa och högoktaniga intervjuer. Den upphöjde stjärnkirurigen Paolo Macchiarini, nyckfull och manipulativ men också karismatisk och vältalig.Vår reporter Tove Palén träffade dokumentärens skapare Bosse Lindquist för att prata om arbetet med att avslöja en bluff som många tidigare misslyckats med.
Skåne-makthavare som vill undvika negativ publicitet. Från samförståndsanda till smutskastningskampanj i årets avtalsförhandling. Ny runda i den till synes eviga debatten om Public Services uppdrag. Sekretessörja i Region Skåne I Skåne har det i veckan blåst kallt kring regionens hälso- och sjukvårdsdirektör Ingrid Bengtsson-Riavec. Detta efter att en reporter på Kristianstadsbladet kommit över ett mejl med en minst sagt uppsendeväckande formulering.Det handlar om hur direktören sekretessbelagt uppgifter i en granskning där kritik riktas mot ett antal av regionens vårdcentraler. Detta, enligt det interna mejlet, för att undvika negativ publicitet.Helsingborgs Dagblads och Sydsvenskans chefredaktörer gick i taket. Skrev i ett öppet brev att det nu finns ännu ett flagrant exempel på Region Skånes oroande förhållande till medier.Vår reporter Jonna Westin grävde vidare i den här historien och på vägen fann hon ännu fler konstigheter i hur några av Skånes tjänstemän förhåller sig till offentlighetsprincipen. Avtalsrörelse på nya arenor Det är avtalsrörelse i Sverige. Det är kamp mellan arbetsgivare och arbetstagare. Framtidens löner, villkor och förmåner ska avgöras under förhandlingar in på småtimmarna.Men årets avtalsrörelse har inte bara utspelats i förhandlingsrummen. Vi har pratat med både Byggnads och Svenskt Näringsliv som båda menar att det blir allt viktigare att också vinna kampen i media.Parallellt med det här blir arbetsmarknadsreportrarna allt färre. Så vi frågar oss: hur väl rustad är journalistkåren att stå emot och syna de ständigt växande påverkanskampanjerna. Sara Heyman är reporter. Public Service-kommission och mediepolitik i skyttegravar Förra veckan så kom den. Slutrapporten från den så kallade Public Service-kommissionen. Den rapport som på uppdrag från de största kommersiella mediebolagen bland annat utrett hur statens pengar till medier ska födelas och hur expansiva Public Service-bolagen ska få vara i sina nysatsningar. Det var många som såg fram emot Public Service-kommissionens rapport. Upplägget var ambitiöst och kompetent. Men i branschen har slutprodukten mest mötts med gäspningar. För så mycket nytt bedömdes den inte komma med.Ett av förslagen som lanserades var två så kallade mediefonder. Ta en del av dom pengar som SVT, SR och UR får idag och gör de tillgängliga att söka för vilken aktör som helst. Johan Cedersjö har i veckan träffar kommissionens ordförande Gunnar Strömblad och SVT:s strategichef Jimmy Ahlstrand.
Johan Cedersjö och Marcus Leifby har grävt djupt i arkiven för att ge berättelsen om hur rapporteringen om mordet på Olof Palme fungerade. Både under och efter mordnatten. Det började 28 februari 1986, 23.21. Där börjar vi också vår historia om hur rapporteringen gick till under mordnatten. På Public Service, Sveriges Radio och Sveriges Television, gick det långsamt men på kvällstidningarna och TT var nyhetspulsen snabbt igång. Du får i detta program höra både reportrarna som var med under mordnatten och arkivklipp från hur resultatet blev. Dessutom gör vi en djupdykning i det vi kan kalla Christertainment. Rapportering om den för mordet både dömda och frikände Christer Pettersson. En journalistik som ständigt gränsar till det oetiska, men inte sällan med högt underhållningsvärde.I programmet hör du, utöver massvis med arkivmaterial, Leif Brännström, reporter på Expressen. Britt-Marie Seibold, reporter på TT. Göran Ellung, vid tiden redaktör på Aktuellt. Robert Aschberg, skaparen av Christertainment. Samt Thomas Mattsson, chefredaktör för Expressen.
Hård kritik i veckan mot Aftonbladets ej annonsmärkta förstasida. SVT-material ska inte göda Youtubes annonsintäkter. Men i mellotider flödar klippen in på videosajten. Och så om Googles skattemoral. Aftonbladet puffade för betalmaterial på förstasidan I dag diskuteras ofta att annonser i dagens medielandskap kamoufleras i redaktionell text. Aftonbladet har i veckan fått hård kritik när bolaget tog ytterligare ett steg i den här utvecklingen. På den, i alla fall tidigare, så prestigefulla förstasidan skrev tidningen i måndags om nio tips för att spara ihop till en miljon. Men vad som inte framgick var att artikeln var en del i ett samarbete med en jämförelsesajt för privatekonomi. En sajt vars affärsidé går ut just på att hjälpa dig att nå dina sparmål. Johan Cedersjö har i veckan träffat en arg företrädare för facket och en chefredaktör som, tvärtemot, öppnar för ännu mer, ska vi kalla det, journalistiskt arbete i gråzonen. Varför så tyst om Google och skatt just i Sverige? På den analoga tiden, när till exempel en skoaffär ville annonsera för sina nya sandaler, köpte den annonsplats i lokaltidningen. Lokaltidningen fick pengar så att den kunde bedriva sin journalistik, och tidningen betalade svensk skatt på annonspengarna den fick in. I dag, när skoaffären vill annonsera, så vänder den sig sannolikt inte längre till papperstidningen, utan till Google. Så att vi, när vi skriver in sandaler i Googles sökfält, nås av reklamlänkar till den betalande skoaffären. Det här är inte bara ett problem för tidningarna, som ser annonskakan ätas upp internets jättar. Pengarna som skohandeln betalar, går till Irland där Google har sitt europeiska huvudkontor. Och det är oklart hur mycket skatt som landar i svenska skattkistor. Runt om i Europa är den här frågan just nu på agendan, men vi frågar oss hur det är i Sverige? Reporter är Sara Heyman.Är SvTs Mellosatsning på Youtube ojuste konkurrens? När ämnet är medieekonomi är Public Service påverkan på den kommersiella marknaden en ständigt het och aktuell potatis. Vi har många gånger tagit upp den här frågan i programmet, men i veckan aktualiserades den igen. I samband med Melodifestivalen i år lanserade SVT sin största tidsbegränsade satsning på Youtube någonsin: Melodifestivalen - All Access. Här publiceras alla tävlingsbidrag, vinnarintervjuer men också unikt backstagematerial från musiktävlingen. SVT:s vd Hanna Stjärne har tidigare i en intervju med oss sagt att SVT är och ska vara restriktiva när det gäller att sprida sitt innehåll på plattformar som Youtube. Att hon inte är naiv inför problemen med att mata dom internationella internetjättarna med licensfinansierat innehåll som de kan kapitalisera på. Vi skickade våra reportrar Linnea Svensson och Jonna Westin rakt in i melloyran för att höra om SVT:s sug efter virala sucéer denna gång gått för långt?
Skånska Dagbladets bilder på nazistanknuten båtpatrull väcker nya frågor. Blev granskningen av Kommunal till ett drev mot Margot Wallström? Och bakom kulisserna på grävet som skakade arbetarrörelsen. Båten på Skånska Dagbladets nazibilder var nyköpt Skånska Dagbladet publicerade för två veckor sen tre artiklar om att det nazist-anknutna nätverket Nationell Framtid patrullerar Öresund i jakt på flyktingar. Men när vår reporter Tonchi Percan förra veckan ville ställa frågor om tidningen verkligen har två av varandra oberoende källor för det här, blev det stopp vid porttelefonen. Artiklarna bygger på ett tips som flera svenska redaktioner fick redan i slutet av sommaren. Men alla förutom Skånska Dagbladet dömde ut det som en regelrätt bluff. Endast Skånska Dagbladet menar sig ha fått tipset bekräftat. I torsdags kom så nästa kapitel i den här allt mer invecklade historien. Skånska Dagbladet publicerade då tio bilder på nätverket poserande i sin svarta uniform, sittandes i den båt som nu sägs användas vid patrulleringen, fick ledaren för Nationell Framtid återigen berätta om verksamheten till sjöss. Vi har under veckan grävt vidare i det här och ser att många frågor fortfarande behöver svar. Men denna vecka behövde vi inte stanna vid porttelefonen Johan Cedersjö fick i torsdags träffa tidningens chefredaktör Lars Joel Eriksson och redaktionschefen Pia Lobell. Utredning vill förbjuda spridning av kränkande bilder och filmer Sedan 2012 råder det förbud mot kränkande fotografering. Och snart, kan vi nu berätta, gäller det också spridning av kränkande bilder och filmer. På onsdag den tredje februari presenteras utredningen Ett modernt och starkt straffrättsligt skydd för den personliga integriteten för regeringen. Enligt uppgift till oss kommer utredaren Gudrun Antemar att i den föreslå en särskild regel om spridningsbrott för kränkande filmer och bilder på nätet. Dessutom föreslår utredningen tydligare bestämmelser som gör det lättare för domstolar att fälla för ofredande på nätet. Reporter Tonchi Percan. Vad avslöjade egentligen Kommunals brev till Wallström? I kölvattnet av Aftonbladets granskning av Kommunal hamnade ju utrikesminister Margot Wallström i skottgluggen. Detta då det uppmärksammats att hon fått hyra en lägenhet i en av fackförbundets fastigheter. När det visade sig att Kommunal, ett och ett halvt år efter lägenhetsaffären, mejlat Wallström med politiska förslag, kopplade flera redaktioner ihop det som ett högst olämplig försök till påverkan. Rubriken i Expressen blev: "Brevet som avslöjar vädjan till Wallström". I drevets mitt är det för redaktioner viktigt att ställa sig hårda kontrollfrågor. Är det egentligen något uppseendeväckande med att en intresseorganisation försöker påverka politiker? Hade det här varit en nyhet värd att berätta även utan drevets fond? Om Kommunal hade en gentjänst att begära hos utrikesminister, hur troligt är det att den skulle användas gällande lönenivån i FN? Vår reporter Jonna Westin har ägnat veckan åt att prata med kritiker och publicister om rapporteringen kring Margot Wallström och Kommunal. Bakom kulisserna på Kommunal-granskningen Vi ska nu ta steget in bakom kulisserna på Aftonbladets granskning av Kommunal. Trycket på Kommunal har varit enormt och deras press- och kommunikationsstab har under tiden granskningen pågått jobbat mer eller mindre dygnet runt. Några stenkast bort, på Aftonbladets redaktion, har pulsen också varit hög. Nya publiceringar, nya avslöjanden i en flera veckor lång katt och råtta-lek. När nu lugnet verkar lagt sig skickade vi vår reporter Tove Palén för att höra, från båda sidorna, om grävet som skakade arbetarrörelsen.
Veckans program ägnas helt åt flyktingkatastrofen och den mycket speciella medievecka som varit till följd av just situationen i Europa. För de senaste tio dagarna, efter att bilden på 3-årige Alan skakade om världen, har ju frågan dominerat fullständigt i tidningar och tablåer. Tidning efter tidning har också på olika sätt manifesterat, gått ut i upprop och tagit tydlig ställning. Men det är inte hela bilden. För samtidigt finns också en stark polarisering och en kraftig motreaktion från främlingsfientligt håll. Med kampanjer som kapas och grumliga försök att krossa Alan-bildens kraft. Medier i samling för att hjälpa flyktingar De senaste tio dagarna, efter att bilden på 3-årige Alan skakade om oss alla, har vi ju sett hur frågan dominerat fullständigt i tidningar och tablåer. Tidning efter tidning har också på olika sätt manifesterat, gått ut i upprop och tagit tydlig ställning. Något som också mött kritik på visst håll och som väcker frågor om journalistikens roll och uppgift. Jack Werner: ”Ingen kan vara neutral inför en pistolmynning” Frågan om journalistikens grundvärden har aktualiserats den gångna veckan. Och vår krönikör, Jack Werner, tycker sig se att journalister efter en period av ängslighet nu återfunnit sitt fotfäste. Strävan att så tvivel om sanningen För tre veckor sedan, efter mediestormen som följde på vansinnesdådet på Ikea i Västerås, talade Lasse Truedson med professor Jesper Strömbäck om hur samhällsdebatten "balkaniserats" när personer samlats i bubblor i sociala medier för att stärka varandras verklighetsuppfattningar. Då var det en flyktingfientlig opinion som vann mark. Nu återvände vi till Jesper Strömbäck sedan det offentliga samtalet tagit en ny vändning. Vi frågar vad mediernas enhetliga ställningstagande när det gäller flyktingmottagandet får för konsekvenser för den redan så tydligt uppdelade offentligheten. Kan medieuppropen rentav cementera bubblorna? Trollens kamp för att smutsa ner bilden av Alan I veckan har vi sett hur just bilden på Alan hamnat mitt i den här dragkampen mellan två bubblor. Grumliga anklagelser om manipulation har såtts för att sprida tvivel över bildens kraftfulla budskap. Är bilden verkligen sann, och vad är det för historia som den egentligen berättar? Vår reporter Johan Cedersjö ringde upp Sveriges mest idag prisade pressfotograf, Paul Hansen, ute på jobb i Ukraina. En fotograf som också har många egna erfarenheter av hur politiska kampanjer ibland riktar in sig på just kraftfulla bilder. Kapade tidningskampanjer Det är inte bara när det gäller bilden som det just nu pågår en intensiv dragkamp om vilken verklighetsbeskrivning som ska gälla. Det blir också tydligt om man tittar närmre på hur de hashtags som tidningarna lanserat fylls med innehåll – från två motsatta håll, samtidigt. Med hjälp av ett särskilt program kan kommunikationsbyrån Intellecta mäta vilka grupper som skriver om vad på svenska twitter. Vi träffade deras strategichef Hampus Brynolf i veckan för att prata om mediernas hashtag-kampanjer när det gäller flyktingfrågan och hur dom har landat. Och så pratar med statsvetaren Marie Demker om den svenska flyktingopinionen och mobilisering. Reporter: Therese Rosenvinge
Kampen om den rätta verklighetsbilden har satt den pressetiska hållningen - att bara rapportera det som är sant och relevant - under attack. Vi följer upp två veckors mediedebatt om morden på Ikea i Västerås. Och så om en dom som stärker källskyddet och den redaktionella integriteten, men där spelet bakom kulisserna nu blivit offentligt gräl om sanningar och lögner. Allt som är sant är inte alltid relevant att rapportera - pressetik under press Sommaren närmar sig sitt slut och semesterns lugna tempo har byts ut till hetlevrade mediedebatter. Det är nu mer än en vecka sedan dubbelmordet på Ikea i Västerås ägde rum, men fortfarande är debatten om hur och vad vi journalister rapporterat om händelsen högst levande. Vi ska i dagens program försöka ta ett helhetsgrepp kring den kamp om verklighetsbilder som pågår och som IKEA-morden på ett tydligt sätt manifesterat. Det handlar om traditionella medier som utmanas av så kallade alternativa. Det handlar om att allt fler aktörer vill föra fram sin syn på vad som händer i samhället och varför. Det handlar om vad som är sant men också om vad som faktiskt är relevant.Johan Cedersjö åkte till Västerås och mötte läsare och lyssnare med olika bild av hur medier skött sig - och talade med de inblandade i den medieetiska debatt som bröt ut efter dubbelmordet på IKEA. Debatten "balkaniseras" när var och en vill ha sina egna fakta Dubbelmordet i Västerås visade tydligt hur opinioner idag faller isär. Vi har allt mer samlat oss i grupper som inte bara har gemensamma åsikter, utan också anser sig ha rätt till alldeles egna fakta. Det här har visat sig i debatten om brottsligheten minskar. Absolut skriker vissa, nejnej svarar andra. Det har visat sig i debatten om vad som egentligen hände inne på Ikea-varuhuset. Islamistisk halshuggning påstod vissa, vansinnesdåd tror andra. På sajter som Avpixlat och Flashback har alltid parallella universum med en egen syn på sanning existerat. Men allt mer har sådana diskussioner dykt upp även i vår producent Lasse Truedsons annars så väluppfostrade facebookfeed – inte minst i förra veckan. Professor Jesper Strömbäck vid Mittuniversitetet är en av dom forskare som ägnat mest tid åt hur vår offentlighet faller isär och in i olika bubblor. Lasse Truedson bestämde träff med honom. Gräl efter Högsta domstolens dom om källskydd I måndags beslutade Högsta Domstolen att stoppa polisens planer på en husrannsakan på Aftonbladets redaktion i syfte att få tag i bilder på misstänkta rånare. Det här har tidigare varit uppe i både tingsrätten och hovrätten, som då gav polisen rätt. Allt började med rapporteringen av ett rån i maj där Aftonbladet, efter ett läsartips, publicerade maskerade bilder på vad som skulle kunna vara två av gärningsmännen. När polisen ville ta del av bilderna som en del i brottsutredningen sa Aftonbladet nej, eftersom det i bildfilen fanns uppgifter som skulle kunna riskera att röja källan, alltså den person som hade skickat in bilderna till redaktionen. Källskyddet är en principiellt viktig fråga inom journalistiken och i det här fallet slår HD fast i domen att meddelarfriheten vägde tyngre än brottsutredningen, och att den är är särskilt skyddsvärt. Men i samband med domen i veckan blossade en annan konflikt upp mellan kammaråklagaren i målet, Charlotta Tanner, och Aftonbladets publisher, Jan Helin. Hade hela rättsprocessen kunnat undvikas? Har Aftonbladet i onödan försenat en brottsutredning? Reporter är Jonna Westin.
Sverigedemokraterna annonserar - folk protesterar - journalister rapporterar. Så spelar medier huvudrollen i Sverigedemokraternas PR-maskineri. Om en jaktresa som började med storslam men slutade i vrede, hot och skam. Och vad stämde egentligen i historien om lejonet Cecil? Och i serien om ikoniska bilder berättar vi om en bild på en naken ikon, en bild som legat gömd i decennier i ett hus i Värmland. Medier spelar huvudrollen i SD:s annonsmaskineri Den sattes upp i en uppgång, i en tunnelbanestation, i en stad. Ändå kom annonskampanjen att bli veckans dominerande inrikespolitiska nyhet. För Sverigedemokraterna, som beställt kampanjen, blev det maximal jackpot. I annonserna låtsas partiet rikta sig till utländska turister och ber om ursäkt för den påstådda röra som uppstått för att kriminella gäng utnyttjar tiggares desperation. Det triggade en enorm debatt, på många nivåer: vad borde SL gjort? Vad gynnar SD? Var går yttrandefrihetens gränser? Vad är rasism - vad är hets mot folkgrupp? Men det är inte först gången en annons från Sverigedemokraterna får denna masspridning helt gratis. Effekten partiet numera tycks utnyttja medvetet har till och med ett namn. Björn Häger är Publicistklubbens ordförande och har forskat om just hur medier förhåller sig till Sverigedemokraterna. Lasse Truedson intervjuar honom. Sociala medier som ståndrätt Det har varit svårt att undgå sommarens snyfthistoria om lejonet Cecil som med pilbåge sköts till döds i Zimbabwe. En historia som har väckt ont blod jorden runt. Numera känner vi alla till den utpekade skurken i dramat: Walter Palmer, tandläkaren som efter Cecils död fått slå igen sin klinik och gå under jorden –mordhotad och hatad av en hel värld. Vilken roll har medierna spelat i tandläkarjakten, hur är det egentligen med källkritiken av den här nyheten och så det som kanske är grundfrågan: Varför blir en historia om ett lejons död förstanyhet både i världen och i Sverige? Reporter är Johan Cedersjö. Bilden på den nakna ikonen låg gömd i Värmland i decennier I vår serie om ikoniska fotografier är det nu dags för en tidigare okänd skatt. I 22 år låg bilden gömd för omvärlden i en plastkasse i Värmland. I dag säljs kopior för stora belopp på auktioner runt om i världen. Ett fotografi av en person som redan under sin korta livstid blev en ikon. En symbol för skönhet, flärd och lust. Men även för ond bråd död. I veckan var det 53 år sedan filmstjärnan Marilyn Monroe hittades död i sitt hem i Los Angels. Vi är vana att se bilder på henne som visar mycket hud, men det finns endast ett par på henne helt naken. Ett av dom fotografierna togs av dåtidens stora kändisfotograf Bert Sterns unga assistent från Sverige, bara fem veckor innan hennes död. Klicka här så kan du se bilden. Reporter är Marie-Caroline Biver.
Statsvetare kritiserar tv-sändningarna inför valet. För mycket sportmanér och för lite granskning och ideologi. Vi har mätt vilket block som får mest positiv uppmärksamhet på kvällstidningarnas förstasidor. Om asonymiteten på Flashback som är bruten . Hur kommer Researchgruppen hantera den känsliga kunskap man nu sitter på? Och så efter åtta år av Alliansens mediepolitik - vi har talat med alla inblandade och berättar varför ingenting har hänt. Kritik mot sportmanér i valrörelsebevakningen Årets valbevakning har präglats mer av fler tv-debatter än någonsin. Bådda kvällstidningarna och till och med tidningar runt om i landet har gjort sina egna tvdebatter. Rekordmycket TV alltså. Men hur mycket klokare har all denna mängd tv gjort oss? För i veckan har det kommit hård kritik mot mediernas valbevakning. De snarare stjälper än hjälper väljarna i försöken att vara guidande, analyserande och roliga på samma gång. Det menar flera statsvetare som skrivit på olika debattsidor. Reportrar: Karin Hållsten och Jonna Westin Spelar kvällstidningarna i varsitt politiskt lag? Det finns en återkommande anklagelse om att kvällstidningarna spelar i varsitt politiskt lag. De svär sig själva fria och hänvisar till vanlig nyhetsvärdering. Men vi på Medierna har gått till botten med detta. Ligger det något i att Expressen gynnar alliansen medan Aftonbladet gynnar de rödgröna? Vi har låtit TNS-Sifo undersöka toppnyheter på förstasidan i Expressen och Aftonbladet sedan 15 augusti tills i fredags. Reporter: Tonchi Percan. Kontrovers kring Flashback-data Researchgruppen har dominerat nyhetsflödet i veckan tillsammans med Expressen. Det har handlat om Sverigedemokrater som söker förtroendeuppdrag och som under anonyma användarnamn skriver tokrasistiska kommentarer på nätet. I veckan berättade också Researchgruppen att man har tillgång till data ur sajten Flashbacks databas. Många har i veckan uttryckt oro för hur Researchgruppen hanterar det här materialet och om det är rätt att ens ha det. Reporter: Martin Wicklin. Varför har mediepolitiken stått så stilla? I förra veckans Medierna hörde ni vad mediepolitikerna vill i framtiden, men nu ska vi istället blicka tillbaka. Analytikerna är ju överens, det har varit vindstilla i mediepolitiken – men varför har det blivit så? Vår reporter Johan Cedersjö har pratat med 20 personer som alla varit aktiva eller haft insyn i spelet bakom rubrikerna. Och det här är en historia om en splittrad Allians fastlåst i gamla hjulspår och oförmögen att forma en gemensam mediepolitik. Han började, precis som Fredrik Reinfeldt 2006, med att konsultera Cecilia Stegö Chiló.
Vi har rest kring skogsbranden i Västmanland - hur skötte medier brandrapporteringen? Vi talar med världens bästa fotograf om hur otäcka bilder man kan publicera. Och så är det 40 år sedan världens största scoop gick i mål. Vi berättar om Watergate och det klassiska garaget där Bob Woodward mötte källan Deep Throat. Oklara uppgifter spred oro om evakuering Skogsbranden i Västmanland pyr fortfarande. Många människor hålls fortfarande borta från sina hem. Nu börjar ändå sakta en vardag lägga sig och vi hör inte längre lika mycket medierapportering. Förra veckan var det tvärtom: skogarna var fulla av inte bara räddningspersonal utan också reportrar. Alla stora medier - och alla lokala - hade liveuppdateringar minut för minut med det senaste. I veckan reste vår reporter Johan Cedersjö till området för att prata med boende, forskare, makthavare och journalister och skaffa sig en bild av hur medier skötte sig under det akuta läget några dagar tidigare. Vi börjar i Norberg, orten som de första branddagarna hela tiden stod på randen till en av de största evakueringarna i svensk historia. Här skapade uppgifter på tisdagen i flera medier oro - det talades om att orten skulle utrymmas - men någon evakueringsorder hade inte givits. Hur många bilder på döda barn kan en tidning visa? Det har varit en sommar av vidrigheter. I östra Ukraina, i norra Irak, i Syrien och Gaza har män, kvinnor och inte minst barn lemlästats och dödats. Mycket av det vi fått veta om detta har berättats av bilder. Inte minst det som vi känt på djupet - det som kan få oss att tänka om, att göra något. Men i medier i dag finns en tvekan att publicera allt för brutala bilder - för mycket blod och söndertrasade kroppar anses respektlöst både mot offer och läsare eller tittare. Men vad händer då med den politiska kraften i att visa upp exempelvis ISIS terrorvälde eller förtryckets Egypten? Lasse Truedson åkte till Dagens nyheters redaktion för att tala om var gränsen går för hur fruktansvärd en bild kan vara i en svensk tidning. Där mötte han rutinerade fotografen Paul Hansen, som förra året vann pris för världens bästa nyhetsbild med just en bild på döda barn från Gaza, och chefredaktör Peter Wolodarski. För 40 år sedan fällde två reportrar världens mäktigaste man Just i dagarna är det 40 år sedan världens största scoop kulminerade på en gräsmatta utanför Vita huset i Washington. Då lyfte helikoptern med president Richard Nixon som just avgått som president efter Washington Posts avslöjande av Watergate-skandalen. Presidenten gjorde V-tecknet för seger genom rutan på helikoptern - men det var hans nederlag som fullbordades. Denna vecka handlar vårt mediehistoriska reportage inte om Sverige utan om USA. Reporter Petra Socolowsky i Washington började med att ta en taxi till en plats som är symbolisk för journalisternas arbete men snart kommer att rivas - till garaget där Bob Woodward mötte den legendariska källan Deep Throat.
40 000 har sagt upp TV-avgiften nu kräver SvTs Eva Hamilton lagändring. Inte ett skit, en valsatsningen som möter motstånd. Och så historien om Pomperipossa, debattartikeln som avgjorde ett val. Tiotusentals slutar betala tv-avgift - hur ska public service betalas i framtiden Radiotjänst får i sommar smaka sin egen medicin när dom efter högsta förvaltningsdomstolen dom tvingas betala tillbaka radio- och tv-avgift till tiotusentals datoranvändare. För till slut blev domslutet att en dator inte är en TV – även om vi blir allt fler som kollar på TV just i datorn. Och när färre tittar på just tv-apparater, kommer med tiden färre att betala den avgift som är knuten just till apparaten. Dom flesta är överens om att systemet, som funnits i snart ett sekel, behöver förändras. Men frågan är hur. Är det dags att betala public service-utbudet via skattesedeln eller ska ett skadeskjutet system behållas och plåstras om? Vår reporter Johan Cedersjö har i veckan pratat med politiker och mediechefer. Bryr sig unga ett skit om hur medier uttrycker sig? Nu när en valrörelse står för dörren – eller kanske till och med har börjat så smått – så gör inte bara partierna utan också medier en massa specialsatsningar. En kom inifrån Radiohuset i veckan och heter Inte ett skit, och den hann knappt lanseras i veckan förrän den sågades rejält. På sajten Inte ett skit har Sveriges Radio valt ut och förklarat olika påståenden av politiker, lika många från varje parti i bästa publicserviceanda, och skapat en sajt där man kan förse dessa ljud med bilder och text och dela dem i sociala medier. Och man har klätt alltihop i ett, ska vi säga, avslappnat språkbruk. Det här föll inte kritikerna i smaken. Hårdast var Malin Siwe, ledarskribent på Expressen. Reporter: Lasse Truedson Sagohäxan som sänkte sossarna I vår serie om journalistik som påverkat val berättar vi om en av de mest drabbande debattartiklar någon regering mött: Astrid Lindgrens saga om Pomperipossa – häxan som kunde räkna procent – i Expressen 1976. Den bidrog till att det efter 44 år blev borgerlig regering i Sverige. Reporter: Tove Palén. OBS: I reportaget om Pomperipossa-artikeln nämns inte att den största politiska frågan i valrörelsen 1976 var kärnkraften. De flesta bedömare är eniga att den hade större betydelse för valutgången än artikeln om Pomperipossa och de andra skandalerna under våren. Men dessa bidrog självklart också i stor omfattning till att socialdemokraterna förlorade regeringsmakten. Vi borde ha klargjort detta redan i reportaget, men vill förtydliga här.
Sommar, sol och spetsade pålar. Vi går på djupet med mediernas historier om dödsfällor vid våra badplatser. Långa pålar vid badplatsen, visade sig vara korta pinnar långt bort från bryggan. Och i vår serie om journalistiken som förändrat valutgången. Om en beryktad direktsändning där den torre, påläste Olle Stenholm drog ner byxorna på Ny demokratis Bert Karlsson. Men var intervjun en Pyrrhusseger för Stenholm? Så här i värmeböljan är vi många som vill kasta oss ut i vattnet och svalka oss. Men det verkar lura faror där under ytan. För om man ska tro medierapporteringen är badhatande sadister i farten. På badplats efter badplats hittas spetsade störar och vässade järnspett. Eller som i fredags: en spikförsedd påle, placerad just där barn svingar sig ut i vattnet. Men ligger det något i det här? Eller är alltsammans en murken myt som flyter upp till ytan? Vår reporter Johan Cedersjö har gått på djupet med den här frågan. Han hittade dödsfällan som var en gran. Och "långa pålar" som var trubbiga pinnar på botten. OBS: I reportaget kan en olycklig formulering felaktigt ge intrycket att P4 Stockholm hade Expressen som källa för rapportering om en påstådd spetsad påle. Det stämmer inte - P4 Stockholms källa var polisen. Vi beklagar den missvisande formuleringen. Om floden av hot och hat i de sociala medierna. I veckan berättade restaurangfackets ordförande Jenny Bengtsson om hotfulla kommentarer efter en artikel hon skrev om Sverigedemokraterna. Jack Werner frågar sig vad som händer med yttrandefriheten när saklig kritik bemöts med en skur av hat. Så vår sommarserie om journalistik som har påverkat valrörelser. Vi ska förflytta oss till början av 90-talet och ett inslag i SVT som många av oss journalister dreglar över på kurser i intervjumetodik. Den torre och påläste reportern Olle Stenholm, "en gentlemannamördare i gabardinkostym", grillade Ny demokratis partiledare Bert Karlsson i direktsändning. Bert Karlsson tappade byxorna och många sträckte sig efter skämskudden i tv-soffan. Men så här 23 år efteråt är det oklart vem som egentligen gick segrande ur bataljen. Var intervjun en Pyrrhusseger för Stenholm?
Hur bra skildrar medier vårt sekulära och mångreligiösa Sverige? Religion har sedan ett par decennier åter klivit in mitt på samhällsarenan - och därmed blivit allt mer relevant för medier att bevaka. Men hur klarar medierna det jobbet? Det diskuterar Mohammed Fazlhashemi, professor i islamisk teologi vid Uppsala universitet, med Louise Welander, chef för Sveriges Radios samhällsredaktion som bland annat ansvarar för livsåskådningsfrågorna inom radion i programmet. Utgångspunkten för samtalet var två reportage om medier och religion i det samtidigt sekulära och mångreligiösa samhälle som Sverige i dag är. Sammanlänkad grupp dominerar bilden av islam i SverigeVi har funnit att det är till en grupp sammanlänkade organisationer kring Islamiska förbundet som svenska medier vänder sig när man vill ha även generella synpunkter från muslimer. Vår reporter Johan Cedersjö har genom en studie kartlagt vem som får representera muslimer i Sveriges medier.Du kan - från lördag morgon - läsa mer om studien här: Kristna får debattera - muslimer och judar får reageraFörra året kom en doktorsavhandling i Uppsala som undersökte vilka religiösa röster som kommer till tals i samhällsdebatten. Prästen och religionssociologen Marta Axner har undersökt debattartiklar i de stora tidningarna och kan konstatera att judar och muslimer får relativt lite utrymme - och när de väl får skriva handlar det nästan alltid om en viss typ av ämnen. Frilansjournalisten Lasse Edfast har tittat närmare på debattens religiösa förtecken.
Mediegranskning mötte motattack Uppdrag granskning inledde programmet i onsdags med stora anspråk: man skulle granska om "media" förenklar och eller till och med bortförklarar verkliga samhällsproblem i det goda syftet att stå upp för människors lika värde. Med tre exempel ville man säga något om journalistiken om integrations- och flyktingpolitiken. Men den stora debatten om det här, den var redan avklarad när Uppdrag Gransknings vinjett rullade igång. Den började ett par dagar tidigare, med en klassisk motattack av en av de granskade. Vi har tittat närmare på veckans stora journaliststrid - vad var det som hände i det där bråket innan någon sett något och hur väl lyckades Uppdrag Granskning berätta sanningen, journalistiken och den goda viljan? Nu kommer textreklamen även i tidningar och tidskrifter Begreppen har varit många. Advertorials, native advertising och i veckan skrev tidningen Resumé om content marketing som det nya heta. Men allt betyder samma sak. Att journalistiken och annonserna närmar sig varandra. Medier säljer annonsutrymme som görs så att det ser ut som journalistik. Förr kallades det textreklam, nu alltså en massa olika saker på engelska. Det här har framförallt växt fram på de digitala sajterna - där det idag kan vara svårt att skilja en köpt annons från en redaktionell text. Nu är det här fenomenet med så många namn på väg att ta steget in i tryckta medier. Skolmat ska sälja Malmö i världenLördag kväll smäller det. Final i Eurovision Song Contest. Världens största underhållningsprogram. Och under dom senaste åren har man allt oftare kunnat läsa och höra om hur viktiga stora event är för städerna som står värd. Det räknas med 1600 journalister på plats i Malmö.Johan Cedersjö åkte till Sydsveriges huvudstad, vår port mot omvärlden, för att ta reda på hur Malmö och Sverige gör för att maximera reklamvärdet när världens största direktsända underhållningsprogram sänds ikväll. Vad visas upp för de 1600 journalisterna? En hemlighet visar sig vara vegetarisk tomatsoppa.
Hot och stämningar - men i vardagen är närheten tungDet är kanske lätt att tro att det är på de stora riks-medierna som de publicistiska striderna blir som skarpast, frågorna hetast och pressen hårdast. Men på många sätt är det faktiskt tvärtom. I dag ska du få följa till Härjedalen, Jämtland, Småland och Sörmland. Du ska få träffa lokaljournalisterna som lever under hot, som stäms - och som berättar om den vardagliga press som uppstår när man varje dag öga mot öga tvingas möta dom man granskar i kapprummet på dagis, vid kassan i konsumbutiken eller på torget. Vi börjar resan till lokaltidningarnas Sverige i härjedalska Lofsdalen - där invånarna sedan decennier ställts mot varandra i en hård konflikt. När de lokala tidningarna försökte beskriva tvisten kom man så nära att man själv drogs in och släpades inför rätta. Reporter i Lofsdalen är Mattias Pleijel. I Eskilstuna har trycket på ortens granskande journalister varit våldsamt de senaste veckorna. De har fått grindar och bilar vandaliserade och reportrarna lever med ständiga hot efter att ha granskat brottsligheten i restaurangbranschen. Johan Cedersjö reste dit. Hot och stämningar är förstås inte vardag på någon redaktion - men det är däremot en annan sorts tryck, åtminstone på just de lokala tidningarna i de små städerna. Det handlar om det sociala trycket, om närheten till dem man skriver om och skriver för. Johan Cedersjö besökte småländska småföretagarbygden Värnamo för att prata om denna närhetens förbannelse - och välsignelse. Yrvaket fejkande - när ljög Vaknagänget?De senaste veckorna har vi haft ett utbrott av fejk i program som innehåller böjningsformer av ordet vaken. I nattprogrammet Vaken i P3/P4 ringde "Mariana" in och var upprörd. Intervjun gjorde stor succé och spreds som löpeld på sociala medier. Men i förra veckan avslöjade så P3 nyheter att Mariana var en fejk. Och få har väl missat den hjärtlösa busringningen i programmet Vakna med NRJ. Bieber-fanset Sofia fås att tro att hon vunnit en middagsdejt med sina stora idol. Sofias lycka övergår i tårar alltmedan programledarna fnissar vidare.Nu hävdar NRJ att det var en bluff. Sofia var egentligen en medarbetare som låtsades vara Justin Bieber-fan. Men när fejkade NRJ-gänget - nu eller då?
Hett om öronen för Kalla Fakta För ett år sen berättade vi om hur P3 Nyhetsguiden skrämde upp unga tjejer som erbjöds hpv-vaccinatin för att skydda mot livmoderhalscancer - en sjukdom som varje år dödar över hundra kvinnor i Sverige. Programmet blåste upp riskerna med vaccinet.Bilden blev fel och programmet fälldes också senare i Granskningsnämnden. Men innan dess hade det väckt jubel och klang på konspirationssajter som VAKEN.se och gett näring åt den myndighetsskeptiska anti-vaccinationsrörelsen på nätet.Därför var det många som höjde på ögonbrynen när TV4:s granskande samhällsmagasin Kalla Fakta basunerade ut att man skulle storgranska ta upp det här vaccinet, som heter Gardasil.Men hur gick det för dem? Kom det något nytt - eller hamnade man i samma fälla som P3 Nyhetsguiden? Vi har i veckan talat med ledande forskare och granskat Kalla Faktas reportage. Gav det en rimlig bild av verkligheten? Katarina Andersson är reporter tillsammans med Marcus Åberg och Lasse Truedson. Lokalt är framtiden - men var tredje lokalredaktion bortaMånga menar att det är i det lokala som framtiden för den krisande tidningsjournalistiken finns. Men trots det drabbar besparingarna hårt även där. Under de senaste 15 åren har mer än var tredje lokalredaktion försvunnit från 21 av de största tidningarna i Sverige.Vår reporter Johan Cedersjö åkte hem till Närke för att se vad som händer när den permanenta bevakningen försvinner och journalisterna endast kommer på oväntade besök. Linda är ett publicservicemediumKanske sitter du där hemma och tänker på de stora livsfrågorna. Ska du våga säga upp dig och segla jorden runt? Eller ta och separera från din partner? Svåra frågor som många grubblar på.Då kanske det kan vara på plats med lite hjälp och stöd. Det tycker i alla fall P4 Sörmland som varje tisdagsförmiddag låter det övernaturliga mediet Linda Heed Bergsland ta hand om lyssnarnas frågor och med hjälp av tarotkorten spå deras framtid. Reporter Lasse Truedson.
Har medierna ett ansvar för att skapa ett större intresse för damidrott? Den frågan fick panelen i förra veckans specialprogram Fråga medieeliten. Det var vår lyssnare Katarina Nilsson som ställde frågan. Men eftersom diskussionen kom att handla om de porriga annonserna i Aftonbladets sportbilaga, lämnades Katarina utan svar. Så vi bestämde oss för att ta denna fråga vidare denna vecka. Reportrar: Katarina Andersson och Johan Cedersjö. Vladislav Savic var Sveriges Radios stjärnkorrespondent och rapporterade från brännheta nyhetsplatser runtom i hela världen. Men så avslöjades skandalen: han hade spelat bort över 300 000 kronor av Sveriges Radios - ja, licensbetalarnas pengar. Vår reporter Katarina Andersson träffar honom på hans bokförlag i Stockholm och frågar hur det kändes den där dagen då karriären tog slut. Då hans chef på SR ringde och frågade var det var för konstiga uttag han hade gjort de senaste dagarna. Reporter: Katarina Andersson. Veckans tunga mediebråk har handlat om Sveriges Radios nya webb - och om gränserna för Public Service. Krutröken har legat tät på Svenska Dagbladets opinionssida Brännpunkt, där TU och SR avfyrat debattartiklar mot varandra. Från tidningshåll kommer kritik mot att SR pressar den krisande dagspressen genom att renodla nyhetsmaterialet på förstasajten som lanseras om några dagar. Fullständigt fel säger Sveriges Radios VD - det handlar varken om nån satsning eller om att utmana tidningarna. Reporter: Mattias Pleijel
Tommy Nilsson blev Black - Reklamkuppen som gav dubbelt eko Det var en sådan där vecka då ett snyggt orkestrerat ljug kom att bli en av veckans största nyheter. Nyheten om hur en långhårig balladartist, Tommy Nilsson, kränger av sig svärmorsdrömskavajen, byter namn och blir lite tuffare, lite hårdare, lite svartare - ja, helt enkelt Black.En reklamkupp som dessutom i sin tur kuppades av ytterligare en aktör. Länge rådde total förvirring om vem och vilka som låg bakom kuppen.När allt var över stod många journalister där med svansen mellan benen och kände sig lurade. Katarina Andersson har ägnat veckan åt att ta reda på vad det egentligen var som hände när Sveriges medier kuppades av en reklambyrå.Koka soppa på en spik - Nyhetsjakt i sportklyschornas världDet finns en alldeles särskild journalistikgenre som man skulle kunna kalla förhands. Journalistik som i väntan på det stora som ska hända rapporterar trots att verkligheten går på tomgång. Få har en sån journalistisk utmaning i dessa dagar som nyhetsjägarna på sportredaktionerna på kvällstidningarna. Men hur lyckas man dagligen fylla sex sidor med nyheter när tillgången till spelarna är begränsad till 20 minuter om dagen? Johan Cedersjö fick följa med som praktikant när Sportbladets Johan Flinck jagade nyheter mitt i landslagsveckan.Legenden som sålde sin egen dödsrunaSå ska vi vända tillbaka i tiden - men rent geografiskt håller vi oss rätt nära Mediernas redaktion vid Hötorget i Stockholm. För här, mitt i huvudstaden, fanns i början av förra seklet de legendariska Klarakvarteren med alla sina tidningsredaktioner. Och ut och in på de redaktionerna rände en grupp mer eller mindre bohemiska skriftställare. Några av de mest kända för sina alster är Nils Ferlin och Helmer Grundström - men det finns ett namn som levt kvar i sånger och berättelser för sitt liv.Han var den som mest levde upp till bohemrollen: Victor Arendorff, en man som påståtts i en stund av penganöd lyckades sälja nyheten om sin egen död till Dagens Nyheter. Paul Frigyes gav sig i av i spåren efter den svenska tidningshistoriens fräckaste kupp.
Tar kamp mot näthat i egna händerSvT-programmet Uppdrag Gransknings program om näthat fick ordentligt genomslag i samhällsdebatten. Programmet har omnämnts fler gånger i de sociala medierna än Melodifestivalen - trots att Mello del 2 slog nytt tittarrekord.Och vi ska i veckans program fortsätta på temat - för näthatsdebatten handlar inte bara om kränkningar eller om hot. Det är faktiskt värre än så. Det handlar om brott. Brott som begås mitt framför allas ögon, helt straffritt - bara för att dom sker på nätet. Vi har tittat vidare på nätbrotten den här veckan. Och det är en sorglig historia om poliser som tycker att det är för komplicerat att utreda, åtal som aldrig väcks, domar som aldrig faller och förövare som aldrig får sitt straff. Men det är också en historia om ett gäng medborgare som tröttnat på hela skiten- och tar saken i egna händer. Politikerna vill inte ändra lag - men aktivera polisenVare sig riksdagspartierna eller regeringen tycks vilja ändra lagen för att stävja näthatet - men vill däremot att polisen och övriga rättsväsendet ska bli mer aktiva att driva frågorna. Det framgår av vår rundringning till partiernas talespersoner i justitieutskottet - och en intervju med justitieministern. Men däremot är det ännu oklart hur regeringen ska förmå polisen att göra dessa förändringar. Reportar: Katarina Andersson, Martin Wicklin och Johan Cedersjö.Hur blev Anna Books hårkaos en nyhet?Aftonbladet orsakade i veckan läsarstorm i sociala medier med en artikel om sångerskan Anna Books uppenbarligen traumatiska upplevelser vi ett badhusbesök.Artikeln har delats tusentals gånger på facebook och har kommenterats en hel del på twitter. För en gångs har sannolikt det enorma genomslaget - med massor av ironi av slaget stoppa pressarna och lägg ut, lägg ut - inte bara glatt Aftonbladets nöjeschef Tobias Lindner.