Podcast appearances and mentions of david carlqvist

I närmare åttio år har Europa kunnat luta sig mot USA:s så kallade kärnvapenparaply som en garant för säkerheten inför hotet från Ryssland. Men i takt med att sprickan mellan Europa och USA växer, höjs allt fler röster för att Europa och till och med de nordiska länderna nu borde satsa på att urveckla egna kärnvapen.Vad skulle det innebära och är det en god idé? Fredsförbundets verksamhetsledare Laura Lodenius, säkerhetspolitiska analytikern och tidigare journalisten David Carlqvist samt Nordenprofessorn Johan Strang debatterar i Slaget. Ville Hupa leder debatten. E-post: slaget@yle.fi

Putins krig mot Ukraina har pågått i snart sex månader. Hör om den senaste utvecklingen efter Rysslands invasion och vad som skulle kunna stoppa kriget. När Rysslands president Vladimir Putin i februari inledde det han beskriver som en särskild militäroperation trodde många bedömare att de ukrainska styrkorna skulle få svårt att försvara sig mot Putins krigsmakt. Men hittills har Ukraina bjudit hårt motstånd och ryska styrkor har inte lyckats närma sig huvudstaden Kiev eller hota Ukrainas president Zelenskyj. Radiokorrespondenterna Ryssland analyserar hur kriget utvecklats och hur ett slut på kriget skulle kunna se ut.Det här avsnittet av Radiokorrespondenterna Ryssland spelades in direkt på Kulturhuset i Stockholm under evenemanget Förstå världen möt Radiokorrespondenterna.Medverkande: Johanna Melén och Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondenter, Lubna El-Shanti, Östersjökorrespondent, Carina Holmberg, bevakar Norge, Island och Finland, David Carlqvist, utrikesreporterProgramledare: Fredrik WadströmProducent: Katja MagnussonTekniker: Maria Stillberg

Sommarrepris av vårens mest populära avsnitt av Kinapodden. Hur mycket vapen har kinesisk militär jämfört med rysk? Och hur stor är risken att Asien får sitt eget Ukrainakrig om Kina anfaller Taiwan? David Carlqvist, reporter med inriktning på militär upprustning, Kinakommentator Hanna Sahlberg och Pekingkorrespondent Björn Djurberg reder ut.Producent: Kajsa BoglindTekniker: Susanne MartinssonProgramledare: Helene BennoAvsnittet sändes första gången 23/3 2022.

USA utvecklade massförstörelsevapnet atombomben under slutet av andra världskriget. Hör historien om den verkliga hjärnan bakom Manhattanprojektet, hur kraftfulla moderna kärnvapen är och vad den fruktade domedagsklockan står på i dag. Enorma mängder energi frigörs när atomer klyvs eller slås ihop och som använt som vapen kan de generera en obeskrivlig förödelse. Hör om atomvapnets historia och hur de fungerar i dag.Medverkande: Ulrika Björkstén, civilingenjör i teknisk fysik, doktor i fysikalisk kemi och Sveriges Radios vetenskapskommentator samt David Carlqvist, utrikesreporter på EkotReporter: Marina Nilsson MalmströmProgramledare: Marcus NilssonProducent: Julia Juhlin Karlsson

Ryska styrkor har tryckts tillbaka från Ukrainas näst största stad Charkiv och hundratals ryska soldater dog när de misslyckades med att korsa en flod. Hör om svårigheterna för Putins armé. När de ryska trupperna försökte ta sig över floden Donets i östra Ukraina blev de beskjutna av ukrainskt artilleri, pontonbroar som lagts över floden trasades sönder och ett stort antal ryska soldater dödades. Men det är bara ett exempel på hur Putins styrkor misslyckats med ta sig fram i Ukraina. De ryska militären tros ha lidit stora förluster i kriget och det ukrainska motståndet har varit hårdare och mer effektivt än väntat. Hittills har de stora militära framgångarna i det Vladimir Putin beskriver som en specialoperation i Ukraina uteblivit.Sprickor i Rysslands propaganda om krigetDen ryske pensionerade översten och militärexperten Michail Chodarjonok har sagt på rysk statlig TV att de ryska trupperna har problem och att Ryssland är isolerat, men ett par dagar senare har han tagit tillbaka sina uttalanden. Men samtidigt kan utvecklingen vända snabbt. Systematiska attacker mot bränsledepåer i Ukraina gör att den ukrainska armén riskerar att bli utan bränsle till sina stridsfordon. Hör om bakslagen för de ryska styrkorna och om de svaga punkterna i Ukrainas försvar. Vi beskriver också varför bedömare tror att Vladimir Putin inte kan acceptera en rysk förlust i Ukraina.Medverkande: Johanna Melén, Rysslandskorrespondent, Lubna El-Shanti, korrespondent som bevakar Ukraina och David Carlqvist, reporter på Ekot som bevakar försvarsfrågorProgramledare: Fredrik WadströmProducent: Katja MagnussonTekniker: Joachim Persson

En rysk bataljon, med nära 1 000 ryska soldater, ska ha slagits ut när den försökte korsa floden Donets, rapporterar flera medier. Hör Ekots utrikesreporter David Carlqvist om attacken. Ja, det rör sig om huvuddelen av en, kanske till och med två ryska bataljoner. Det rör sig om förstärkta bataljonsstridsgrupper som ska ha nedkämpats av ukrainskt artilleri när de ryska förbanden försökte genomföra en övergång av en flod i Donetsk, säger David Carlqvist, utrikesreporter på Ekot.De ryska trupperna hade lagt en pontonbro över vattendraget. Sen har man då, som man inte ska göra, klumpat ihop sig vid bron. Det blev en slags flaskhals där det stått en ganska stor ansamling av trupper, säger David Carlqvist.På något sätt fick ukrainska styrkor reda på var de ryska bataljonerna befann sig. Sannolikt genom spaning med drönare. Och därefter har man då beskjutit ryssarna med kraftig artillerield, säger Ekots utrikesreporter David Carlqvist.Uppgifterna om händelsen kommer från Ukrainas militärmakt, men återges av flera medier. Satellitbilderna är ganska tydliga. Och även om siffrorna är lite oklara det talades om uppemot tusen nedkämpade ryska soldater och mellan femtio, kanske upp till ett hundratal ryska stridsfordon som nedkämpats så är det ganska klart att det här är ett stort nederlag för den för den ryska militären, säger David Carlqvist, utrikesreporter på Ekot.Enligt David Carlqvist visar händelsen på hur dåligt det går för de ryska trupperna i Ukraina. Det finns en hel del vattendrag i Donbasregionen. Bedriver man krigsföring där så måste man ta sig över de här vattendragen ganska ofta. Det kan vara komplicerat, det är inte så lätt. Men det är också en grundläggande militär förmåga som en kvalificerad krigsmakt borde ha, säger David Carlqvist. Programledare: Alexander Zeilon Lund

Linnea Wikblad har varit i Frankrike! Vi pratar märkliga grejer man tagit med sig på flyget! Kodjo Akolor snackar om den första svarta Dr. Who! Världsstjärnan Tove Lo tittar förbi! Kalle Berg från P3 Nyheter går igenom partiledardebatten i Agenda & protestaktioner i Formel 1-cirkusen. David Carlqvist som är utrikesreporter på Ekot hjälper oss förstå det ryska firandet av segerdagen och Vladimir Putins tal på Röda torget i Moskva. Programledare: David Druid, Kodjo Akolor och Linnea Wikblad

Europa sitter på nålar. Idag firar Ryssland sin segerdag för att uppmärksamma segern mot Nazityskland under Andra världskriget. En stor symbolisk dag, mitt under ett pågående krig. Vad blir Putins nästa drag? Vi pratar med Ekots utrikesreporter David Carlqvist om segerdagens betydelse historiskt och vad det här kan innebära framöver. Programledare: David Druid, Kodjo Akolor och Linnea Wikblad

Ryssland attackerar stålverket i Mariupol med mer artilleri och fler trupper. Det tio kvadratkilometer stora verket är hamnstadens sista fäste och man tror att de kvarvarande ukrainska soldaterna kommer slåss till sista man. Ukrainarna är många färre, men enligt Försvarsmaktens expert Magnus Gimås har de just nu det strategiska överläget. Medverkande: Magnus Gimås, major och övningsplanerare på Försvarsmaktens markstridsskola. David Carlqvist, utrikesreporter på EkotProgramledare: Olle WibergProducent: Tomas ErikssonTekniker: Maria Stockhaus

Det pågår intensiva strider i Donbas där ryska styrkor försöker skära av de ukrainsk-kontrollerade områdena i en så kallad kniptångsmanöver. Flera ickemilitära mål har utsatts för attacker. Hör det senaste om kriget i Ukraina. Medverkande: Antti Kuronen, Yles utsände i Kramatorsk i Ukraina. David Carlqvist, Ekots utrikesreporter.Programledare: Olle WibergProducent: Isak KronaTekniker: Christer Tjernell

I Godmorgon världen denna vecka även reportage från Irland, om svensk frivilligverksamhet och kulturkriget i Floridas skolor. Och så panelen, Public Service och krönika av Göran Rosenberg. Hur mår Socialdemokratin?Socialdemokratin har kärngruppsväljare sedan 60-talet och är inte den stora organisation som man en gång var, säger Jonas Hinnfors, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. Nu, i enpartiregering, står socialdemokratin friare och kan fokusera på frågor som passar S bättre, säger Hinnfors.Bröllopsvåg i KievKriget har förändrat vardagen för invånarna i Ukraina på många sätt - livet ställs på sin spets när gränsen mellan liv och död tunnas ut. Angelina och Oleh träffades för bara tre veckor sen och nu gifter de sig. Oleh har fått permission från armén för att gifta sig, sen ska han tillbaka.Alltfler söker sig till frivilligverksamhetJämfört med andra länder har frivilliga haft en relativt undanskymd roll i svensk krisberedskap. Men i tider av kris ökar vår vilja att engagera oss. Det finns ett slags momentum för frivilligverksamheten just nu, säger statsvetaren Veronica Strandh vid Umeå Universitet.Hela innehållet i programmet:Timme ettUtrikesminister Ann Linde om NatoDet är den 1 maj - hur mår socialdemokratin?Reportageserien "Vem bryr sig" om bostadsbristenMänniskans bästa vän - i kris, krig och vardagKrönika av Göran RosenbergPanelenTimme tvåVåra utsända går på bröllop i KievGudrun Persson, FOI, och utrikesreporter David Carlqvist om kriget i UkrainaPublic serviceKris och krig - allt fler svenskar söker sig till frivilligverksamhetUkrainska flyktingar söker sig till Irland - start up-landetUSA-korrespondent Roger Wilson om kulturkriget i Floridas skolorKåseri av Helena von ZweibergkProgramledare: Sara StenholmProducent: Anna PandolfiTekniker: Ludvig Widman

Från att vara ett näst intill otänkbart alternativ för många så har nu frågan om svenskt medlemskap i Nato flyttats högt upp på agendan. Men vad skulle det innebära för Sverige att bli medlem i Nato? Invasionen av Ukraina har ökat svenskarnas vilja att gå med i Nato och regeringen arbetar i snabb takt. Om bara ett par veckor ska en säkerhetspolitisk rapport presenteras, inför ett eventuellt medlemskap. Men hur uppkom Nato och hur blir man medlem? I P4 Världen håller vi en snabbkurs med tema Nato.Det skulle ett svenskt medlemskap innebäraSverige skulle få tillgång till Natos kärnvapenparaply och planering, men det här med artikel 5 som innebär hjälp från andra länder om man angrips är kanske inte fullt så bombsäker som det ibland kan låta. Ekots utrikesreporter David Carlqvist reder ut begreppen. Anna Wieslander, nordeuropachef på den amerikanska tankesmedjan Atlantic Council ger oss den historiska bilden av försvarsalliansen Nato och förklarar om det finns några hinder för ett svenskt medlemskap. Hör korrespondent Carina Holmberg om den finska processen kring ett medlemskap, och hur Natomedlemmen och grannen Norge ser på ett svenskt medlemskap. Vi hör även Ekots Mats Eriksson, om den svenska ändringen av kurs i Natofrågan.Programledare: Kajsa BoglindProducent: Catarina Spåre GustafssonTekniker: Ludvig Widman

Lilla Salomonöarna har slutit en hemlig säkerhetspakt med Kina som gör att kinesisk militär kan stationeras på öarna. Australien och USA varnar nu för en kinesisk militär upptrappning i Stilla Havet. Salomonöarna ligger runt 200 mil från Australiens kust i Stilla havet men har ett strategiskt läge mitt i viktiga globala farleder. Efter att den lilla fattiga nationen Salomonöarna i mars slutit ett säkerhetsavtal med Kina befarar Australien att en kinesisk militärbas kommer att öppnas på öarna. Det riskerar att förändra säkerhetsbalansen i Stilla havet, där USA och Kina länge tävlat om inflytandet. Hör hur Kinas militärmakt flyttar fram positionerna till havs och varför det upplevs som ett hot.Det här är SalomonöarnaBestår av runt 1000 öar i Stilla havet.Under andra världskriget rasade hårda strider mellan Japan och USA på öarna.Har ett viktigt strategiskt läge.Medverkande: Björn Djurberg, Kinakorrespondent, Peder Gustafsson, Asienkorrespondent, David Carlqvist, utrikesreporter och militär expert EkotProducenter: Kajsa Boglind/Katja MagnussonTekniker: Brady Juvier

Viktor Orbán har länge setts som Putins bästa vän, nu spekuleras det i om det är just det som kan bli hans fall efter tolv år på tronen. Programledare: Thomas Nordegren. Sidekick: Louise Epstein. Hur påverkar Rysslands krig det Ungerska valet?På söndag är det val i Ungern. Opposition har enat sig bakom en motkandidat till sittande premiärminister Viktor Orbán åt vilket håll blåser opinionsvindarna? Sara Svensson, Ungernexpert och statsvetare på Högskolan i Halmstad, och Daniela Marquart, Östeuropakorrespondent på Sveriges Radio, uppdaterar oss på läget.Vilka ska Sverige heja på nu i Fotbolls-VM?Sverige fick stryk igår i Fotbolls-VM igår och förlorade mot Polen. Så vilka ska vi heja på nu? Det andra blågula laget är Ukraina, men går det att spela fotboll under brinnande krig? Olof Lundh, krönikör på Fotbollskanalen visar vägen i fotbollsdjungeln.Hur fungerar de svenska pansarskotten? Dessutom vill vi veta hur de 10.000 pansarskotten som Sverige skickade till Ukraina fungerar. Är det de som har stoppat den ryska konvojen? Det frågar vi David Carlqvist, utrikesreporter på Sveriges Radio.Programledare: Thomas NordegrenSidekick: Louise EpsteinProducent: Olle Björkman

Samtalen mellan Ryssland och Ukraina i Istanbul verkar har nått något slags genombrott, säger Ekots Rysslandskorrespondent Johanna Melén. Ryssland lovar nu att minska sina styrkor runt Kiev, mot att Ukraina går med på att vara neutrala i Natofrågan. Det kommer uppgifter om framsteg i samtalen mellan Ukraina och Ryssland. Enligt Rysslands vice försvarsminister ska den ryska militära närvaron minskas drastiskt runt bland annat Kiev.De som tjänar mest på en tillfällig lokal vapenvila norr om Kiev just nu är Ryssland, säger Ekots utrikesreporter David Carlqvist.Ryska kravet: Ukraina ska vara neutraltUkraina säger att landet kan gå med på att ha en neutral status mot att man får vissa säkerhetsgarantier. Men först måste det bli fred i hela Ukraina och hållas en folkomröstning om neutral status, som bland annat innebär att Ukraina inte ska gå med i Nato eller husera utländska militärbaser.Förhandlingar om den annekterade Krimhalvön föreslås kunna pågå under en femtonårsperiod.Den ukrainska delegationen har lagt fram ett förslag till den ryska sidan som nu ska skickas vidare till president Vladimir Putin för att han ska titta på det här, säger Ekots Rysslandskorrespondent Johanna Melén.Programledare: Olle WibergProducent: Ausi PetreliusTekniker: Jocke Persson

Det finns risk för ryskt sabotage, underrättelseverksamhet och cyberattacker mot Sverige. Hör insatschef Michael Claesson och Jan Kinnander, chef för säkerhetskontoret MUST på försvarets pressträff. Försvarsmakten har sagt att de kommer hålla veckovisa pressträffar varje torsdag klockan 15.Medverkande: Mats Eriksson, politikreporter och David Carlqvist, utrikesreporter. Programledare: Marcus Nilsson.

Det humanitära läget i kuststaden är mycket ansträngt. Döda kroppar kan på grund av beskjutning inte tas bort fram gatorna, säger David Carlqvist, utrikesreporter på Ekot. Även Kiev är hårt ansatt. Medverkande: David Carlqvist, utrikesreporter. Programledare: Marcus Nilsson.

Hör om Putins hot om ett kärnvapenkrig. Hör också om dom vapen som Europa skickat till Ukraina. Medverkande:  Fredrik Wadström fd Rysslandskorrespondent, Marie Nilsson Boij Sydeuropakorrespondent, David Carlqvist, utrikesreporter EKOT, Susanne Palme EU-kommentator. Programledare: Claes Aronsson claes.aronsson@sr.seProducent: Irma Norrman irma.norrman@sr.se

Omvärlden fördömer invasionen av Ukraina - men vad kan stoppa Putin? Ukrainas militär gör vad dom kan för att försvara landet men de har en svår fiende. Hur långt räcker hög moral, tillströmningen av frivilliga och vapen från väst? Johan-Mathias Sommarström på plats i Ukraina och David Carlqvist från Ekots utrikesredaktion analyserar läget.Samtidigt försöker USA och EU pressa Ryssland ekonomiskt genom sanktioner och exportstopp. Ekots Ekonomikommentator Kristian Åström förklarar hur det här biter på Ryssland och vad det betyder för svenskar som sparat i ryska fonder.Kina framstår i dag som Rysslands viktigaste vän. Radions Pekingkorrespondent Björn Djurberg går igenom varför Xi Jinping inte pressar Ryssland mer om Ukraina.Den ryska befolkningen då? Moskvakorrespondent Maria Persson-Löfgren förklarar varför vi troligen inte kommer se några massdemonstrationer mot kriget och analyserar om det finns någon i kretsen närmast Putin som skulle kunna förmå honom att dra tillbaka styrkorna från Ukraina.Programledare: Kajsa BoglindProducent: Catarina Spåre GustafssonTekniker: Jakob Gustafsson

Vladimir Putins attack på Ukraina skapar spänningar mellan USA och Ryssland vi inte sett på årtionden. Hur ser Joe Bidens nästa steg ut? Och hur oroliga ska vi vara för ett kärnvapenkrig? Medverkande: Ginna Lindberg, USA-kommentator på Ekot, Cecilia Khavar, Washingtonkorrespondent och David Carlqvist, utrikesreporter på Ekot.Programledare: Sara StenholmProducent: Viktor MattssonTekniker: Tim Kellermanusapodden@sverigesradio.se

Vladimir Putins attack på Ukraina skapar spänningar mellan USA och Ryssland vi inte sett på årtionden. Hur ser Joe Bidens nästa steg ut? Och hur oroliga ska vi vara för ett kärnvapenkrig? Medverkande: Ginna Lindberg, USA-kommentator på Ekot, Cecilia Khavar, Washingtonkorrespondent och David Carlqvist, utrikesreporter på Ekot.Programledare: Sara StenholmProducent: Viktor MattssonTekniker: Tim Kellermanusapodden@sverigesradio.se

Ryssland anklagas för att använda klusterbomber och termobariska bomber i Ukraina vapentyper som många länder avtalat om att inte använda. Det finns uppgifter om klusterbomber, där odetonerade delar kan ligga kvar länge och vara en fara för barn i framtiden. Och det varnas för så kallade termobariska bomber som tar upp syret i sin omgivning. De kallas ibland felaktigt för vakuumbomber. Vad vet vi om vilka vapen som verkligen används, och vilken effekt har de?Vi hör Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och lärare i militärstrategi vid Försvarshögskolan, och David Carlqvist, utrikesreporter på Ekot. Programledare: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Björn Gunér bjorn.guner@sverigesradio.se

Lyssnarna ringde in och frågade om allt från japanska gravar till religionen i Kina. David Carlqvist och Ekots utrikesredaktör Anders Ask svarade även på frågorna som hade kommit in på röstbrevlådan under veckan. Programledare: David Carlqvist och Anders Ask Producent: Jon Jordås

Kina har bekämpat fake news betydligt längre än Västvärlden. Varför? I dagens Carlqvist i P1 om fake news, censur, övervakning och sociala medier i Kina. Hur möter vi problematik såsom påverkansoperationer och falska nyheter, och vem kontrollerar egentligen vår yttrandefrihet här i Västvärlden? David Carlqvist får sällskap av säkerhetsrådgivaren Joakim Brandberg, journalisten och kinakännaren Ola Wong samt Martin L. Fällman som arbetar som Protection Officer på Civil Rights Defenders. Programledare: David Carlqvist Producent: Jon Jordås

I dagens program med David Carlqvist blir det fokus på handelskriget mellan USA och Kina. Carlqvist med gästerna reder ut vad tullbråket egentligen handlar om. Rättvisa eller orättvisa tullar? President Donald Trumps argument för högre tullar är den ekonomiska orättvisan som USA har fått lida av. Har det tidigare upplägget varit orättvist? Blir det bättre eller sämre för amerikanerna nu när USA inför högre tullar mot Kina till ett värde av 50 miljarder dollar? Kinas otroliga ekonomiska tillväxt  Vi ska också prata om hur Kina hamnade där Kina är idag. Vad är egentligen anledningen bakom landets remarkabla tillväxt de senaste decennierna? David Carlqvist gästas av nationalekonomen Stefan de Vylder, Christer Ljungwall, professor i nationalekonomi vid Pekings univeristet i Shenzhen samt Kristina Sandklef, ekonom med inriktning på Kina. Programledare: David Carlqvist Producent: Jon Jordås

I dagens program diskuterar David Carlqvist några av allra mest brännande säkerhetspolitiska frågor i Asien tillsammans med gästerna i studion. Koreakonflikten på nära håll Nordkoreas ledare Kim Jong-Un lovade bara för en månad sedan att arbeta för total kärnvapennedrustning på Koreahalvön. Men hur är det egentligen? Generalmajor Mats Engman har varit chef för den svenska styrkan i den demilitariserade zonen mellan Nord- och Sydkorea han ska bland annat berätta om sina intryck därifrån. Läget mellan Kina och Taiwan  Vi ska också tala om det militära läget mellan Kina och Taiwan är det över huvud taget möjligt att på sikt förhindra en väpnad konflikt? I studio även John Rydqvist som är ledamot i Kungliga Krigsvetenskapsakademien. Han har specialiserat sig inom försvars- och säkerhetspolitik i Asien. Programledare: David Carlqvist Producent: Jon Jordås

Moralen i näringslivet ifrågasätts. Vad händer med synen på skatterna? Priserna på industrimetaller har stigit kraftigt hur påverkas Sverige? Hör också hur stormakterna söker nya allianser och om Donald Trump som ändrar tonen mot Kina. Gäster: David Carlqvist, utrikesreporter Ekot Sveriges Radio Martin Jansson, råvaruanalytiker Handelsbanken Röster i programmet: Staffan Furusten, docent i företagsekonomi vid Stockholms universitet Ole Settergren, analyschef Pensionsmyndigheten Leif Östling, ordförande Svenskt Näringsliv Margareta Nyström, internationell samordnare Skatteverket Thina Saltvedt, oljeanalytiker Nordea Martin Flodén, vice Riksbankschef Donald Trump, president USA Programledare: Hanna Malmodin Producent: Anders Wennersten Tekniker: Marie Persson Hanna Malmodin hanna.malmodin@sverigesradio.se

Om krav på att Aung San Suu Kyi tas ifrån Nobelpriset, korruption i Guatemala och den amerikanska ön Guam där invånarna uppmanas att inte duscha med balsam, för det binder radioaktivitet. Medverkande: Margita Boström, Asien-korrespondent, Lotten Collin, Latinamerika-korrespondent, David Carlqvist, tidigare Kina-korrespondent, Gary Lynch, bunkertillverkaren Rising S, Robert Vicino, bunkertillverkaren Vivos, Jenna Blas, Guams departement för inrikes säkerhet, Victoria "Lola" Montecalvo Leon Guerrero, självständighets- och fredsaktivist på Guam.

Hör allt om reaktionerna på Trumps skrotande av Obamas amnestiprogram DACA. Varför gör Trump detta nu? Och så om Nordkorea och kärnvapenhotet, att Hillary och Bernie är tillbaka! Och så lite Beyoncé. Medverkande: Ginna Lindberg, utrikeschef på Ekot, David Carlqvist, utrikesreporter på Ekot, Roland Poirier Martinsson, konservativ fri skribent och Karin Pettersson, politisk chefredaktör på Aftonbladet.  Programledare: Sara Stenholm Pihl. Producent: Cecilia Khavar.

I dag bjuder vi på talkshow med tidigare Kinakorrespondenten David Carlqvist! Med sig som bisittare har han Jenny Hedelin - journalist på Dagens Industri och även hon före detta korrespondent. Det blir ett program om hur det är att flytta hem från Kina - att sakna och inte sakna. David Carlqvist saknar inte smogen, korruptionen och den ibland riktigt usla livsmedelssäkerheten. Däremot längtar han efter friheten i jobbet som korrespondent och efter riktigt goda dumplings. Vi får besök av Jumei och Hongwei som i snart 20 år har haft dumplings som självklar del av menyn på sin restaurang. Men - de gillar framför allt stekta dumplings, vilket David inte gör. Kan de omvända honom tro?Den absolut vanligaste frågan under Davids tid som korrespondent var om Kina någonsin kommer att bli en demokrati och i så fall när. Vi gör ett försök att gå till botten med frågan tillsammans med statsvetaren Eva Hansson som forskar om demokratiseringsprocesser med fokus på Asien. Ibland när man jobbar utomlands händer det omvälvande saker hemma under tiden. Det byggs hus till exempel. I Stockholm planeras ju ett nytt Nobelcenter där Nobels arv ska kunna hedras med utställningar, seminarier och annan verksamhet. Vissa kritiska röster har kallat huset skrymmande och jämfört det med Barsebäcks kärnkraftverk. Varför? Och är det rätt att använda Barsebäck som exempel på avskräckande arkitektur? Olle Amelin, museichef för Nobelmuseet och medlem i Nobelcenter-juryn, och Henrik Borg som är stadsantikvarie i Lund medverkar. Programledare: David Carlqvist Bisittare: Jenny Hedelin Producent: Ulrika Lindqvist

David Carlqvist, Sveriges radios utrikeskorrespondent i Peking berättar om att äta torkad mango och sova bland lik tillsammans med sin förebild, korrespondenten Nils Horner. Moderator: Robin Olin, P4 Världen Det här är en podd från Radiokorrespondenternas turnépremiär på Södra teatern i Stockholm 2015.

Den svensk-norska familjen vandrade vid Mount Everest för en vecka sen, när jordbävningen kom. Vår korrespondent David Carlqvist på plats i det jordbävningsdrabbade Nepal har träffat dem. I P4 Världen den här veckan berättar även vår korrespondent Johan Bergendorff om hur farligt det är att andas luften i indiska städer. Man har till och med räknat ut hur mycket USA:s president Barack Obama förkortade sitt liv när han besökte den indiska huvudstaden nyligen. Dessutom får vi en unik inblick i vad som hände när desperata flyktingar kastade varandra över bord på väg över medelhavet. Sydeuropakorrespondent Beatrice Janzon berättar från Sicilien.

Kina hade förra året en tillväxt på närmare 7.5 procent, en nivå som få länder kan matcha. Men kan Kina fortsätta att vara en motor för tillväxten, när landets efterfrågan på råvaror minskar. Gäster är Frédéric Cho, kinaexpert, och David Carlqvist, vår korrespondent i Peking. Programledare Pär Ivarsson.

Japanska och kinesiska fiskare på kollisionskurs i vattnen öster om Fujian. Kinesiska turistgrupper placerar ut nationsflaggor på öar som Vietnam gör anspråk på. Sveriges Radios korrespondent i Peking, David Carlqvist, har besökt de omtvistade områdena och talat med berörda parter om de potentiella konflikterna. Detta, i kombination med Kinas snabba upprustning, är ämnet för veckans Radiokorrespondenterna. Gäst hos David Carlqvist är statsvetaren, forskaren och kinakännaren Sofia Knöchel Ledberg, vid Försvarshögskolan.

Göran Hägglund slutar som partiordförande i Kristdemokraterna. Vad händer nu? Samtal med frilansjournalisten Erik Lindfelt. FN kritiserar Sverige för bristande mänskliga rättigheter och hot mot minoriteter. Vad gör regeringen? Intervjuv med demokratiminister Alice Bah Kuhnke. Ökat motstånd mot Pegida-rörelsen? Vad betyder det för den islamfientliga rörelsen, som spridit sig rekordsnabbt över Europa.Rapport från Belgien av Alexandra Sandels och samtal med frilansjournalisten Lisa Bjurwald. Telegramsammanfattning med Jalal Lalouni. Reportage om kyrklighet och vodoo i fattiga Haiti av Lars Palmgren. Samtal med Per Jäderstrand om hans sökande efter mening i livet och hur han fann ledning i hinduismen.Krönika om ord och magi i Kina av David Carlqvist

Idag ska det handla om två storpolitiska konflikter. Den första, mellan USA och Nordkorea. Efter nordkoreanska försök att stoppa Hollywoodkomedin "The Interview" så verkar filmen nu ostoppbar. Och Nordkorea vapenskramlar. Men på Kuba låter det annorlunda nu. Relationerna mellan ärkefienden USA och Kuba tinar upp - länderna har börjat prata med varandra för första gången på över femtio år. Så vad händer när kapitalistism och prylar ska möta socialistiska ideal och brödransoner? Medverkar gör Roger Wilson, kulturkorrespondent som följer vändorna kring filmen "The Interview". David Carlqvist, Kinakorrespondent, är med från Peking och berättar om hur filmen tagits emot i Kina. Och Lotten Collin, vår Latinamerikakorrespondent, är nyss hemkommen från Kuba och berättar om den historiska utvecklingen där.

En smältande glaciär skapar oro i den peruanska staden Carhuaz, några mil norr om Lima där FN:s klimatförhandlingar pågick i veckan. Vår sydeuropakorrespondent Beatrice Janzon tar temperaturen på den franska miljöpolitiken inför klimattoppmötet i Paris nästa år. Vi gör ett nedslag i Berlin, som i dagarna tog avsked från Klaus Wowereit, även kallad partyborgmästaren. Det är parlamentsval idag i Japan, mitt i den ekonomiska krisen. En kris som vissa ekonomer menar snart kan bli en kollaps. Och i Kina kämpar vår korrespondent David Carlqvist vidare mot byråkratin. Redaktör är Martin Gens.

Om kraven på demokrati i Hongkong och om demonstrationerna kommer att spridas till Kinas fastland. Konflikt är på plats och hänger med studenter som ockuperat gatorna i centrala Hongkong. Hör röster från det stora tältlägret kring stadsdelen Admiralty, Peking och Stockholm. Om kampen för rösträtt och om hur man klarar studierna och revolutionen samtidigt. Vad kommer den kinesiska ledningen att göra? Slå ner det som kallats paraply-rörelsen, gå med på kraven eller som det ser ut just nu, bara vänta på att de tältande studenterna ska tröttna? Morgonrutinerna pågår för fullt på den fyrfiliga motorvägen som sedan en månad är förvandlad till ett gigantiskt tältläger. Timothy städar runt sitt tält. Det är viktigt att hålla ordning här i det som har blivit som ett eget litet samhälle. Timothy har varit här sedan den dramatiska kvällen för över en månad sedan. Då hade protesterna mot regeringen i Peking egentligen börjat ebba ut. Det som irriterade Hongkong-borna var beslutet att bara kandidater som först godkänts av kommunistpartiet skulle få ställa upp i valet av Hongkongs lokala ledare, kallad ”Chief executive”.  Men när polisen den 28:e september satte in tårgas och pepparsprej mot demonstranterna, då vällde ilskan fram igen. Tiotusentals människor tog gatan i besittning och har stannat där sedan dess. Konflikts Daniela Marquardt begav sig till Hongkong och mötte studenter som kämpar för en bättre framtid, kineser som avfärdar deras krav och aktivister från Himmelska fridens torg, som tror på det kinesiska kommunistpartiets förmåga att kompromissa. Följ med studenten Dylis från morgon till kväll i stadsdelen Admiralty. Möt Emily Lau som är Demokratiska partiets ordförande, Benny Tai som leder en av organisationerna som driver ockupationen och träffa många fler på Hongkongs gator, även de som är emot protesterna. För att diskutera det som händer i Hongkong och hur den kinesiska ledningen agerar finns Malin Oud som under många år har arbetat med frågor om mänskliga rättigheter i Kina och nu driver ett företag som jobbar med hållbarhet och ansvarsfullt företagande i Kina. ”Det är Kina som bestämmer”, säger Emily Lau och Sveriges Radios Kina-korrespondent David Carlqvist samtalar med kineser på Pekings gator om hur de ser på protesterna i Hongkong. Frågan är mycket känslig i Peking och informationen om vad som händer i Hongkong är hårt kontrollerad. Annie som har läst ekonomi i Stockholm och jobbar på börsen intervjuas av Gilda Hamidi-Nia. Hon är uppvuxen i Kina och tycker att demonstrationerna handlar om något annat än demokrati. Det är enbart missnöje över en allt sämre levnadsstandard. Det är dags att Peking visar vem som bestämmer, säger Annie. Hon är inspirerad av den kinesiske riskkapitalisten Eric X. Li som tycker att demokrati, det har fungerat bra i Europa och USA, men det är inte den enda vägen. Det kinesiska kommunistpartiet har visat att deras modell också fungerar genom att lyfta landet ur fattigdom sedan de tog över 1949. I Konflikt hör ni också aktivister som 1989 ledde protesterna på Himmelska fridens torg, som sedan slutade i en massaker då kinesiska trupper grep in. En av dem är Han Dongfang och han tycker att det stora problemet är den kinesiska oviljan att kompromissa. Men mycket är annorlunda idag, berättar Han Dongfang, bland annat pågår det tusentals strejker i Kina utan att den kinesiska ledningen skickar in trupper eller polis för att slå ned protesterna. En annan av de som ledde proteserna på Himmelska fridens torg 1989 är Wang Chaouhua. Hon blir rörd när hon ser alla de som protesterar i Hongkong och minns hur folket kom ut i maj 1989. De var så många att de kinesiska soldaterna hade svårt att röra sig. Wang Chaouhua berättar om att grunden för protesterna i Hongkong handlar om en protest mot kolonialism. Hongkong var brittiskt i 150 år, helt utan demokratiska system, nu ses Kina som den nya kolonisatören. Möt också advokaten Stephanie Leung som jobbar med medling i privata tvister. Hon betonar att paraplyrörelsen har åstadkommit något mycket värdefullt bara i och med att den ökat den politiska medvetenheten i Hongkong. Två intervjuer som inte fick plats i detta Konflikt finns här nedanför att lyssna på i sin helhet. Den ena är med den taiwanesiska sociologen Tunghung Ho som 1990 var en av de som ledde studentprotesterna i Taiwan som kallades Wild Lily rörelsen. De gjorde att landet valde att utvecklas i demokratisk riktning. Protesterna i Hongkong har haft politiska effekter även i Taiwan, berättar han. Den andra intervjun som finns nedan är med den amerikanske professorn i historia vid University of California, Jeffrey Wasserstrom. Han har skrivit boken ”China in the 21st Century: What Everyone Needs to Know” och berättar bland annat om hur studenterna genom den kinesiska historien varit avgörande för den politiska utvecklingen, även för det kinesiska kommunistpartiet. Programledare: Daniela Marquardt daniela.marquardt@sr.se Producent: Jesper Lindau jesper.lindau@sr.se

 Vilken vecka vi har haft med politiker i alla kanaler dygnet runt! Annika Lantz och de tävlande lagen Orrarna (stannfåglar) från Morgonpasset och Korrarna (flygande) från Ekots utrikesredaktion tar sig an valplakat och politikernas deviser. Och Annika avslöjar vilken finansman som genom påtryckningar lyckades få Lantzkampen att säsongsstarta mitt i Annikas sommarledighet. Domare som alltid: Sara Lövestam. Tävlande: Hanna Hellqvist och David Druid mot Maria Persson Löfgren och David Carlqvist.

I dagens program hör vi bitar från årets korrespondentmöte på Södra teatern. Dagens ämnen: Rysk roulette i Europa där Maria Persson Löfgren, Kristian Åström, Daniel Alling och Jenny Sanner Roosqvist samtalar om spelet om Ukraina, och Övervakad reporter där det handlar om hur det är att arbeta i diktaturländer. Här hör vi Richard Myrenberg, David Carlqvist och Margita Boström. Samtalen leds av Henrik Torehammar och Kathrine Zimmerman.

I dagens program från årets korrespondentmöte på Södra teatern i Stockholm hör vi samtal om Miljardärer och oligarker där Staffan Sonning, Agneta Furvik, David Carlqvist och Kristian Åström pratar om vad som händer i finanskrisens spår. Vi hör också ett samtal om feminismen i världen - med Lotten Collin, Agneta Furvik, Paloma Vangpreecha, Margita Boström och Beatrice Janzon. Samtalen leds av Henrik Torehammar och Kathrine Zimmerman.

Dagens program består av bitar ur sommarens talkshows. Vi hör Maria Persson Löfgren i samtal med journalisten Disa Håstad och konstären Irina Lindqvist om Sovjetunionen, hur det var att leva där. Roger Wilson har noterat att det inte tycks finnas något större intresse för Polen, eller Finland heller för den delen. Stefan Ingvarsson, journalist, vill gärna lyfta fram Polen. Janina Orlov, översättare och författare, medverkar om intresset för finsk litteratur. I programmet hörs även Judith Kiros från bloggen Rummet. David Carlqvist träffar Evelina Gunnarsson som arbetat som au pair i Kina, och Nathalie Söderlind som förmedlar svenska au pairer till kinesiska familjer.

Sveriges Radios korrespondent David Carlqvist besvarade i dagens program, tillsammans med Peter Sivam som är studierektor i kinesiska och japanska vid Lunds Universitet, frågor från lyssnarna. Går det att äga hus i Kina? Var äter man egentligen hund i landet? Och vilken är den största skillnaden mellan kinesiska och japanska? Dessutom passade David på att gratulera sin farfar på bröllopsdagen. Programledare David Carlqvist. Producent Thomas Nordegren. Programledare: David Carlqvist david.carlqvist@sverigesradio.se Producent: Louise Epstein louise.epstein@sverigesradio.se

I dagens program tar David Carlqvist upp ett av sina absoluta favoriämnen - Kalle Anka. I synnerhet kommer det att handla om språkbruket i Kalle Ankatidningarna. I svenska medier kan man ofta inte ha samma språkbruk som i Kalle-tidningarna, men är det för att Kalle Ankaspråket är för simpelt, eller för avancerat? Gäster är Stefan Diös som är översättare och ankist och Språkrådets Susanna Karlsson. Hur är det att arbeta som aupair i Kina? Numera finns förmedlingar som parar ihop svenska au-pairer med kinesiska familjer. Evelina Gunnarsson jobbade i en kinesisk tvåbarnsfamilj. Gäst också Nathalie Söderlind som är au-pairförmedlare. Programledare David Carlqvist. Producent Thomas Nordegren.

Europa går samman för att förhindra att jihadister åker till Syrien för att kriga. Reportage från Frankrike av Anna Trenning Himmelsbach om Meriam Rhaiem vars man radikaliserades i Lyon och nu är i Syrien. Samtal med syrienkännaren Aron Lund och svensksyriske aktivisten Yasir Al Sayed Issa. Nyheter i korthet med Jalal Lalouni. Debatt om syrisk ortodoxa kyrkans roll i samband med konflikter och vid skilsmässoansökningar mellan Özcan Kaldoyo, debattör och Süleyman Wannes,corepiskopos i den syriskortodoxa kyrkan i Sverige. Krönika om religion på frammarsch i Kina av David Carlqvist. Ökar religiösa motsättningar i Indien om BJPs Narenda Modi kommer till makten. Åsa Furuhagen har med hjälp av Henrik Chetan Aspengren tittat på hur det varit och vad som talar för skärpta motsättningar vid en valvinst. Jesusmanifestation i Stockholm i helgen. Samtal med Linda Bergling från ledningsgruppen. Vad vill man i år?

Hur ser USA på Snowden? Vanligtvis är amerikaner känsliga för statens inblandning i privatlivet. Men övervakningsskandalen har mötts av viss förståelse, och till och med hyllats, ibland från oväntat håll. Skandalen har skakat om men det är svårt att förutsäga vilka som är för, och vilka som är mot Edward Snowden. Hör vår New York.korrespondent Sten Sjöström. Whistleblowers gemensamma drag Julian Assange, Bradly Manning och Edward Snowden, tre unga vita medelålders män, som alla avslöjat hemligstämplat material. En fråga man kan ställa sig är vad det är för personer som vågar riskera hårda straff för information som inte ger dom ekonomisk vinning, vilka är deras motiv och har dom nåt gemensamt? Reportage Richard Myrenberg. Omvärldens syn på Snowden Vi har samlat våra korrespondenter i Daniel Alling i Tyskland, Johanna Melen i Ryssland och David Carlqvist i Kina, för ett samtal om övervakning i deras respektive länder. Mandela gjorde oss till människor 94-årige Nelson Mandelas hälsotil

Om kampen mellan Japan och Kina om några kobbar i Östkinesiska sjön. Senkakuöarna - en konflikt som bottnar i historiska oförrätter och drömmar om gigantiska rikedomar under havets botten. Konflikts Kristian Åström åkte dit för att skildrar upptrappningen på havet och de lokala fiskarnas syn på maktspelet mellan Tokyo och Peking.  Det var i september 2012 som dispyten mellan Kina och Japan, om fem småöar och tre små kobbar i Östkinesiska sjön, blossade upp på nytt. Den japanska regeringen hade då köpt upp och nationaliserat Senkakuöarna, som i Kina heter Diaoyu och som Kina hävdar är deras sedan århundraden tillbaka - långt innan Japan ockuperade dem i slutet på 1800-talet.   Och det här sker i en tid då Kina har tagit över Japans roll som världens näststörsta ekonomi, medan Japan kämpar med sin krympande ekonomi. Samtidigt är länderna starkt beroende av varandra - inte minst ekonomiskt. Konflikten om vem som har rätt till öarna, har pågått i över 30 år men det är först på senare år som de kinesiska anspråken har skärpts och konflikten trappats upp, både tillhavs och i luften. Fartyg från kustbevakning och örlogsflottor utmanar och avvisar varandra. Och stridsflyg från båda länder har mött varandra i luften för att markera sina revir. Från Kina hör vi röster som inte värjer för krig och i Tokyo vill nationalister rusta upp Japans försvar. Konflikts Kristian Åström begav sig till ön Ishigaki där Senkaku-öarna förvaltas. Där tycks fiskarna inte se så allvarligt på konflikten, fisket kring öarna är inte så rikt, men visst vore det bra om politikerna i Tokyo löste frågan. Men på ön finns även en aktivist, som har arbetat med frågan i 20 år, och han tror att det finns oerhörda rikedomar kring öarna i form av olja och gas och att det är därför som Kina visar ett sådant stort intresse. Men överlag har konflikten för den lilla ön inneburit ett uppsving, då den japanska kustbevakningen tidvis har förlagt en stor del av sin flotta till ön -  sjömännen både äter och dricker på restaurangerna. För de kinesiska fiskarna i provinsen Fujian i södra Kina har konflikten däremot inneburit stora problem och omfattande ekonomiska förluster, rapporterar Sveriges Radios Kina-korrespondent David Carlqvist från Shenhu. Och de ser öarna som självklart kinesiska och kan tänka sig att konflikten leder till krig ifall japanerna inte ger med sig. Sedan konflikten om de omtvistade öarna i Östkinesiska sjön trappades upp i höstas, har japanska politiker gjort uttalanden som för bara några år sedan, skulle ha uppfattats som ytterst olämpliga i den japanska efterkrigskulturen. I Tokyo mötte Kristian Åström nationalisten och artisten Tokma som driver en politisk kampanj för att försvara Japans rätt till öarna. Han anser att ett starkare försvar och tydligare signaler från den japanska regeringen, ska stoppa kineserna. På det japanska Industriförbundet tonar man ned konflikten och hänvisar till handeln. Båda länder är så pass beroende av varandra så det finns ett politisk intresse att lösa frågan, säger Kazuyuki Kimbara vid Industriförbundet Keidanren. Men alla håller inte med i Tokyo. En av japans mest kända utrikeskommentatorer, Birei Kin, ser konflikten om öarna, som ett exempel på hur det nya expansionistiska Kina agerar. Men hur ser den officiella kinesiska versionen ut av konflikten, och vilken är Kinas hållning? Daniela Marquardt intervjuade andresekreteraren Liu Yu på den kinesiska ambassaden i Stockholm. Han betonar vikten av goda relationer, men understryker samtidigt att det inte råder någon tvekan om att öarna hör till Kina. Linus Hagström, statsvetare, specialiserad på Japansk utrikespolitik, verksam vid Utrikespolitiska institutet och ansvarig för Östasienprogrammet, anser att konflikten om öarna framför allt handlar om symbolik. Det är en territoriell motsättning som blir en måttstock på de båda ländernas styrka. Kina växer kraftigt, medan Japan kämpar med nolltillväxt, eller till och med en krympande ekonomi. Astrid Nordin, lektor på universitetet i Lancaster, specialist på Kinas internationella relationer, anser att man måste se in i det kommunistiska partiet och det högsta ledarskapet för att förstå konflikten. För att hålla ihop landet, går det inte att släppa någon del av territoriet, då ser andra delar av landet, som tex Tibet, att det går att lämna moderlandet – vilket skulle utmana nuvarande strukturer och kunna leda till inbördeskrig.   Programledare: Daniela Marquardt Producent: Kristian Åström, Lotten Collin