Podcasts about elfenbenskusten

Just idag gästar Kim Hellberg & Micke Hjelmberg som får berätta om den gemensamma scoutingresa till Gahna och Elfenbenskusten de gjorde i november.

Att ryska Wagner är aktiva i Västafrika är väl känt, men rapporter om att Ukraina hjälpt militanta tuaregrebeller är nytt och väcker flera frågor. Är det starten på ett nytt proxykrig? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medverkande: Eghlas, soldat inom tuaregrebellrörelsen CSP-DPA, Mohamed Elmaouloud Ramadane, talesperson för tuaregrebellrörelsen CSP-DPA, Ladd Servatt, analytiker vid ACLED, ”Ibrahim”, tuaregstudent som tvingats fly från mali på grund av Wagners och Malis armé, Pulchérie Gbalet, sociolog i Elfenbenskusten, Naïm Touré, nätaktivist från Burkina Faso, Ladji Bama, grävjournalist från Burkina Faso, Olayinka Ajala, vid Leed Becket Univerisity, Serhii Kuzan, ukrainsk militäranalytiker och ordförande för the Ukrainan security and cooperation center mflProgramledare: Fernando Arias fernando.arias@sr.seReportrar: Anne-Fleur Lespiaut, Markus Alfredsson och Esfar AhmadTekniker: Maria StillbergProducent: Anja Sahlberganja.sahlberg@sr.se

Sommarlovet kan vara en jobbig tid för unga med NPF-diagnoser eftersom vardagens rutiner försvinner. 48 fotbollslag från 15 länder tävlar i Gothia Special Olympics Trophy för spelare med intellektuell funktionsnedsättning. I landet Elfenbenskusten ska många barn bli vaccinerade mot farliga sjukdomen malaria. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Den tidigare AIK-tränaren Bartosz Grzelak gästar oss och berättar om hans knep för att få ihop sammanhållningen i sitt nya lag Fehérvár FC i Ungern som - tillsammans med Nicolas Stefanellis ankomst -gjorde så laget till slut knep en Europaplats. Igår hölls den årliga Feminista-galan och årets förebild blev domaren Tess Olofsson som det senaste året skrev historia när hon blev den första kvinnliga domaren i Allsvenskan. Hon berättar om hennes drömmar, hur hon tar sig an gnälliga spelare och hur hon ser på VAR. Den populära duon Linn Nordström och Erik Niva har släppt sin bok "Fotbollsresan" som samlar alla deras otroliga resor från de senaste åren. Allt från Champions League till spanska division fyra men även stämningen på ett Casablanca-derbyt i Marocko och hur det firas mål i Elfenbenskusten. Vi pratar såklart även om Ponne-gate, Kylian Mbappés övergång till Real Madrid, Chelseas nya tränare Enzo Maresca och så kommer Myggan med ett speltips till sommarens EM! I Studion: Dawid Fjäll, Jesper Hofmann & Robin Berglund Gäster: Bartosz Grzelak, Tess Olofsson, Erik Niva, Linn Nordström & Myggan Se avsnittet här: https://www.youtube.com/live/sTTxiO0OJLA?si=HqhZC8RvPYWPkY9K

Elfenbenskusten har tagit sig till final i Afrikanska mästerskapen på hemmaplan. Aleksander Ceferin gör sig redo för en Uefa-kongress. Det kan vara så att en förbundskapten är i antågande. Och Nations League ska lottas. Därtill ska IFK Göteborg värva en spelare, hoppas de i alla fall. Med: Wilhelm Edlund

Elfenbenskusten har tagit sig till final i Afrikanska mästerskapen på hemmaplan. Aleksander Ceferin gör sig redo för en Uefa-kongress. Det kan vara så att en förbundskapten är i antågande. Och Nations League ska lottas. Därtill ska IFK Göteborg värva en spelare, hoppas de i alla fall. Med: Wilhelm Edlund

Det fullkomligt kryllar av gäster i dagens Fotbollsmorgon! Aftonbladets Melodifestivalen-expert Tobbe Ek är med oss för att prata om Zlatans lite otippade Mello-kärlek. Vad ligger bakom den?Vi ringer upp Daniel Bernmar, vänsterpartisten som vill se en "Bebben"-staty på Gamla Ullevi. David passar då också på att pitcha egna förslag på tänkbara Göteborgs-statyer. Därtill får vi en liverapport från Mathilde Gbotto Carlsson, som är på plats i Abidjan. Hon berättar om den sprudlande stämningen i Elfenbenskusten efter att värdnationen nu har tagit sig hela vägen till final i Afrikanska mästerskapet. Hur bär man sig egentligen åt för att få tag på en matchbiljett?Skådespelarstjärnan Fredrik Hallgren, aktuell med en ny Håkan Bråkan-film, kommer på besök och avslöjar vad han har tatuerat i ljumsken samt att han har en egen film på gång. Slutligen pratar vi med IFK Göteborgs tekniska direktör Ola Larsson om status i det blåvita lägret efter 1-7-förlusten mot portugisiska CD Mafra och hur det går med truppbygget.Se avsnittet på YouTube: https://www.youtube.com/watch?v=fRFYbNDAhlAProgramledare: Axel Insulander Panel: David Hellström & Sean Sabetkar

Kaosscener i Bundesliga, Englands största gnällspik är i farten igen och förbundskaptenskarusellen slutar aldrig snurra. Samtidigt sparkar Elfenbenskusten sin tränare efter fiasko i Afrikanska mästerskapen – och står nu i åttondel mot alla odds. I dag är det fullt tränarfokus i Expressen Fotboll. Med: Elvira Dietmann och Petter Landén

Kaosscener i Bundesliga, Englands största gnällspik är i farten igen och förbundskaptenskarusellen slutar aldrig snurra. Samtidigt sparkar Elfenbenskusten sin tränare efter fiasko i Afrikanska mästerskapen – och står nu i åttondel mot alla odds. I dag är det fullt tränarfokus i Expressen Fotboll. Med: Elvira Dietmann och Petter Landén

Formlaget Bournemouth orkade inte stå emot mer än 45 minuter och föll sedan ihop till förlust 0-4 mot ligatoppande Liverpool. Darwin Nunez och Diogo Jotas två mål varkera var sköna besked när Salah gått sönder i Elfenbenskusten. Arsenal gjorde processen kort och skoningslös mot ett håglöst och deppigt Crystal Palace. Protesterna på läktaren hjälpte in heller. Ivan Toney flyttade raklödder i sin comeback och David Moyes fick se sitt stukade West Ham tappa poäng efter en kontroversiell straff i slutminuten.

Torsdag igen och ni vet vad det betyder? Nytt avsnitt från oss på jugadores! Det afrikanska mästerskapet har precis dragit igång och den går av stapeln i Elfenbenskusten. Många tunga nationer slåss om det åtråvärda priset som kungar av Afrika. Redaktionen går igenom turneringens favoriter, dark horses, skytteligavinnare och även diskuterar gamla AFCON matcher.

Vi tar tempen på den färöiska sportfebern tillsammans med förbundskaptenen Håkan Ericson! Vad ligger bakom landets idrottsliga framfart? Varför halkar svensk fotboll efter? Och har Andrea Möllerberg slagit Åbysonen en signal än?Vi fortsätter på landslagstemat, när vi anropar Elfenbenskusten. Där hittar vi nämligen Mali- och AIK-målvakten, Ismael Diawara, som berättar om det maliska landslagets AFCON-äventyr. Efter seger i premiären är målsättningen hög inför fortsättningen.Fotbollsmorgons Hall of Fame rullar vidare, och vi får finbesök av en av de invalda – Djurgårdsikonen Janne Tauer. Hur trött är han på att bli stämplad som en begränsad spelare och har han gjort allsvenskans mest säregna mål? Dessutom får vi höra om bebislyckan och kvaldramat när Djurgården säkrade kontraktet i kvalet mot Assyriska 2009.Och till sist gästas vi av popstjärnan och Liverpool-fantasten Alex Järvi. Idag har han miljontals streams på Spotify och är aktuell med ny musik, men en gång i tiden dominerade han mittfältet i Eds FF – så nära var han att välja fotbollen. I STUDION: Axel Insulander, Fabian Ahlstrand & David HellströmI REDAKTIONEN: Oliver Tommos Jernberg, Otto Jorméus, Carl Hultin & Victor Enberg

En av 1900-talets mest kända fotografer, Henri Cartier-Bresson, verkade alltid vara på rätt plats i rätt sekund. Mikael Timm dyker ner i en efterlämnad bildskatt på Centre Pompidou i Paris, 2014. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Sändes först 12/4 2013.Seklets fotograf. Det är nästan ett osannolikt smeknamn, men sedan Henri Cartier-Bresson avled 2004 har ikonstatusen snarast ökat. Det är nästan så att man kan bli misstänksam. Bara här i radion har det gjorts åtskilliga program om denna fotograf efter hans död.Ordet Reporter betyder bära tillbaka. Cartier-Bresson visade USA för fransmännen, Sovjetunionen för amerikanska tidningsläsare, Indien och revolutionen i Kina för världen. Rimligen borde Cartier-Bressons bilder nu vara nästintill bortglömda, men tvärtom ordnas hela tiden nya utställningar, nya böcker ges ut och gamla dåliga kopior säljs dyrt. Vem har förresten en nyhetsbild över soffan? Nej, det som lockar måste vara något annat än gamla fakta. Dags att problematisera århundradets fotograf.Det avgörande ögonblicket, är ett uttryck som tillskrivs Cartier-Bresson om. Fast det var faktiskt inte hans eget uttryck utan en förläggares. Själv talar han om bilder som uppväcker något. Vilket inte hindrat generationer av fotografer att försöka leva upp till Cartier-Bressons perfekta fras och perfekta bilder. Men här talar han om den visuella njutningen, om Tjechov, om bilden är sann eller inte är oviktigt. Han talar som en konstnär, inte som en reporter.Myten om Cartier-Bresson och de andra på bildbyrån Magnum som han var med om att starta 1947 berättar om ett gäng fotograferande Tintin-kusiner på ständiga äventyr. Sedan dess har härskaror med fotografer sökt sig till slagfält, fattigdom, lidande, revolutioner. För dem alla är förebilden HCB. Ingen reste så mycket, stannade borta så länge – ibland i åratal – kom hem så obekymrad. Och med så bra bilder.Antingen har man det eller så har man det inte. Sade Cartier-Bresson om förmågan att ta en bra bild. Fast så enkelt är det ju inte. Här talade han om visuell njutning – inte precis vad fotoreportrar brukar hänvisa till. Senare i livet sade han att teckning som han också ägnade sig åt var eftertanke, medan fotografi var ögonblicklig. Han beskar bilderna i kameran, när de togs, inte i mörkrummet. Bilden skulle vara perfekt från början. Sensualism kombinerades med stränghet.Erkännandet av en ordning, en struktur som finns där framför Dig, talade Cartier-Bresson om. Alltså en nästan akademisk hållning som han tillämpade sekundsnabbt. Det finns ett snapshot av Cartier-Bresson när han står på podiet och ska ta en bild av Martin Luther King som ska hålla sitt berömda tal ”I have a dream”. Cartier-Bresson ser skeptiskt ut. Ler inte, granskar Dr King som om han vore ett föremål.När han granskade yngre kollegers bilder på Magnum snurrade han kontaktkopiorna i handen och såg bilden ur vinklar fotografen aldrig varit medveten om. Och han talade om bildens formspråk, inte om dess innehåll. Han började som målare, slutade som tecknare. Däremellan var han fotograf. Livet är nu och för alltid. Var kom den känslan ur?Henri Cartier-Bresson, föddes 1908, in i en välbärgad släkt. Fadern som var symaskinsfabrikant ville förstås att sonen skulle ta över företaget, men Henri revolterade – ganska lustfyllt tycks det - genom att läsa modern poesi och ägna sig åt teckning. Han praktiserade aldrig hos någon porträttfotograf som så många av hans kollegor gjorde utan gick i flera år på André Lhotes berömda kubistiska målarkurser. Och samtidigt studerade han för en mycket mer konventionell målare, Jacques Emile Blanche känd för sitt fantastiska ungdomsporträtt av Proust. Vilken fotojournalist har idag en liknande utbildning?Några av HCB:s mest älskade bilder har en lite knasig humor. Två gubbar som tittar genom ett hål i ett skynke på ett bygge. En man på en spårvagn i Zürich som har ett gravkors med sig. Jo, visst. Det är ju klassisk surrealism, men så vardaglig att den inte förknippats med surrealismen utan setts som fotoreportage. Det overkliga draget finns också i de berömda bilderna från Mexiko med en prostituerad som tittar ur genom en dörr. Det är både social verklighet och en symbolbild.När nu fotohistorikerna gått igenom HCB:s samlade verk så är en av nyupptäckterna hur nära surrealismen han stod. Ja, HCB var som tonåring, alltså redan innan målarkurserna, med på surrealisternas berömda möten. André Breton brukade säga att Cartier-Bresson samarbetade med chansen.Cartier-Bresson berättar hur Robert Capa, den berömde krigsfotografen, rådde honom att ligga lågt med sin anknytning till surrealismen. Han skulle ta sina bilder som han ville men kalla det fotojournalism.1931 lämnar han surrealisternas Paris och reser till Elfenbenskusten, en ung man på jakt efter äventyr. Där händer någonting. Han blir på allvar fotograf och kommer tillbaka till Europa med malaria men också med en yrkesinriktning.Redan 1933, när han är 29 år kommer de första utställningarna. Det naturliga vore att nu satsa på en karriär som konstnärlig fotograf som t ex Man Ray. Men trots att utställningarna blir fler så ger sig HCB, som han kallades, ut på resor. I New York träffar han den berömde fotografen Paul Strand som lär honom filma. Och tillbaka i Frankrike blir han regiassistent till dåtidens viktigaste franske regissör Jean Renoir. Och gör några småroller i filmerna, leker verklighet.Allt går så lätt, så lätt.Han beundrade Renoir men ville inte berätta om honom. Hos bägge finns en blandning av sinnlighet och klarsyn, nästan cynism. Med åren blev han alltmer fascinerad av porträttuppdrag: en del bilder är verkligen geniala trots att de inte bygger på djup kontakt. Skulptören Giacometti som springer i regnet med en tidning över huvudet. Ezra Pound, vilande i sitt privata nirvana. Henry Miller på stranden i Kalifornien en mörk kväll. Och så bilden av Sartre som liksom stiger ur dimman med sträng klarhet. Den bilden tog han fort, men han stod en och en halv timme framför Ezra Pound utan att tala med honom.I alla porträtten finns Cartier-Bressons kärna: enkelhet, koncentration. När han på 50-talet åkte med Jean Paul Sartre till Moskva och denne högstämt hyllade friheten i Sovjetunionen fotograferade Cartier-Bresson en mans sätt att titta på en kvinna på gatan, några fabriksarbetskor som dansar i overaller, en pojke som håller sin far i handen framför en jättestaty av Lenin med lång skugga.Den indiske filmregissören Satyajit Ray sade att Cartier-Bressons främsta egenskap var att han såg det som förenade människor. Där har vi konsten igen. För nyhetsfotografiet visar det särskiljande, konsten visar det vi kan identifiera oss med. Vad skulle han ha sagt om internets syndaflod av bilder.När majrevolten utbröt i Paris gick så klart Cartier-Bresson ut med sin kamera. En filmfotograf riktade sitt objektiv mot Cartier Bresson som ju var mer känd än dem han fotograferade. Cartier-Bresson som då är drygt 60 ser ut som Tatis filmfigur Monsieur Hulot i ljus rock, smal och gänglig. Och Cartier-Bresson dansar fram med sin lilla kamera, alltid med ett enda objektiv: 50mm. Fram och tillbaka, ut på gatan, bakom folk, tittar över en axel, snor runt tar ett par lätta steg åt ett annat håll. En vadarfågel i rörelse, på väg att stjäla en bild ur ögonblicket. André Breton brukade säga att Cartier-Bresson samarbetade med chansen.Bilden 1937 av några picknickfirare vid en flodstrand. Man nästan hör pastisen slås upp i glasen, vågornas skvalp, fågelsången, klirret av bestick. Det är en bild som sammanfattar hela det franska 30-talet. Cartier-Bresson arrangerade den inte, men han var intresserad av dåtidens politik då alltså semestern var den stora reformen.Allt i bilden sammanfaller, den är så perfekt ut i minsta detalj att den inte går att glömma. Det är en liten essä om ett decennium i enda bild av ett vardagligt ögonblick, kondenserad tid. På sätt och vis kommer han aldrig fram till reportaget. Konsten tar över. Han fotograferar själva vardagen för alla sorters människor precis som impressionisterna målade vardagen i fest och arbete. Andlöst ömt fotograferar han en kvinnas ben på en soffa, ett likbål i Indien.En gång sades det att fotot befriade målarna från att vara detaljerade. När kameran registrerade allt kunde målarna strunta i detaljerna, lämna avbildningen och istället gestalta det de såg. Men sedda i efterhand står det klart att Henri Cartier-Bresson gestaltade snarare än återgav. Hans tusentals bilder är en enda lång hyllning till de oändliga variationerna av människligt liv.Ingenting är förutsägbart, flyttar man på sig bara en liten smula blir det en ny bild, ett nytt liv.Det gäller både fotograf och åskådare./Mikaels Timm SR Kultur The subtitle of the Pompidou Centre's retrospective of the 20th century's best-known photographer could be: Almost Everything You Know About Henri Cartier-Bresson is Wrong. Or, at least, Long Overdue a Rethink.. Henri Cartier-Bresson. Pompidou Centre, Paris. Starts 12 February 2014. Until 9 June 2014. Venue websiteIts curator, Clement Cheroux, has risen to the unspoken challenge that any Cartier-Bresson exhibition now presents: how to shed new light on the life and work of an artist who so defined the medium that yet another celebration of his genius might seem superfluous.

Lördagseftermiddagen den 9 september anträffades den 18-årige Gerard Gbeyo från Elfenbenskusten, dold i ett buskage i centrala Klippan, brutalt mördad. Utan vittnen och motiv startade den jakt på förövaren som skulle leda fram till två ynglingar, som påverkade av nazismen mördade en okänd människa på grund av hans hudfärg.Wikipedia säger sitt om knivmordet i klippan 1995. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Turkiet efter jordbävningen, EU:s klimatsatsning om säljstopp för fossildrivna bilar 2035 har blockerats av Tyskland, Kinas hot mot Taiwan, Elfenbenskusten - en ekonomisk motor, dokumentär om personer som lider av samlarsyndrom, miljardsmäll för Alecta - intervju med vd:n, shopping och mammografi, flickors sexuella beteende spelar mycket större roll för tvångsvård än det gör för pojkar och hur mycket kan vi lita på våra experter?

Lördagseftermiddagen den 9 september anträffades den 18-årige Gerard Gbeyo från Elfenbenskusten, dold i ett buskage i centrala Klippan, brutalt mördad. Utan vittnen och motiv startade den jakt på förövaren som skulle leda fram till två ynglingar, som påverkade av nazismen mördade en okänd människa på grund av hans hudfärg.Wikipedia säger sitt om knivmordet i klippan 1995. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

För 65 år sedan värvade Degerfors en viss Tord Grip från Ytterhogdal och där började en resa som få i svensk fotboll varit med om. Som spelare nådde Grip allsvenskan med Degerfors och AIK, tog medaljer och gjorde tre A-landskamper och som tränare har han varit med och vunnit serie A, tagit VM-brons med Sverige, jobbat för sex olika nationer som England, Mexiko och Elfenbenskusten och deltagit i både VM och EM ett flertal gånger. Han har jobbat med Georg Åby Ericson, Tommy Svensson och Sven-Göran Eriksson. Trots framgångarna är han en försynt och ödmjuk man och det var både spännande och lärorikt att lyssna på honom när vi sågs 2016 i samband med att han fick Fotbollskanalens hederspris för sina insatser för svensk fotboll. Tord Grips fotbollsfärd är även en spegel av fotbollens förvandling från 1950-talets amatörer till dagens proffs och ger nyttiga perspektiv See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Varmt välkommen till en ny podcast med Sven-Göran "Svennis" Eriksson och Björn Ling! I den här podcasten pratar Svennis, före-detta fotbollstränare för bland annat landslagen England, Mexiko, Elfenbenskusten och Filippinerna, och Björn, fotbollstränare för klassfotbollslaget Stjärnan, om fotboll och livet - från förr och nu.Följ oss gärna på vår nya Instagram: @svennisobjornOch maila oss gärna på hej@svennisobjorn.se See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I mitten av 90-talet riktas hela Sveriges blickar mot orten Klippan i Skåne. En asylsökande man från Elfenbenskusten har knivhuggits till döds och polisen lyckas inte hitta gärningsmannen. Dådet sprider skräck bland flyktingar i hela Skåne, och många av dem bestämmer att de alltid skulle röra sig i grupp utomhus, för att inte utsättas för överfall. I media blir Klippan en symbol för rasism och nazism. Men inte ens när gärningsmannen grips slutar historien, tvärtom, nazismens närvaro tar ett allt hårdare grepp om orten. Medverkande: Gunnar Jakobsson, utredare på Polisen. Annika, som var tillsammans med Gerard. Alán Ali, boende i Klippan. Bert-Inge Karlsson, skolkurator. Janne Josefsson, journalist. Niklas, fd nazist. Malin, en av tjejerna i Klippans kompisgäng. Malins röst gjordes av Sara Sundberg. En dokumentär av: Sigrid Edsenius. Producent: Jon Jordås. År: 2020.

Nu kör vi igång Coach meet Coach igen efter lite sommarledigt.Veckans gäst är Sveriges mest meriterade fotbollscoach Sven-Göran Eriksson. Vi går igenom hela Svennis ledarresa och vad det inneburit för hans ledarskap och coachning att leda lag i Sverige, Portugal, Italien, England, Elfenbenskusten, Mexico och Kina. På vilket sett har hans ledarskap utvecklats under denna långa tid. Vad har han behållit från Degerforstiden och vad har han förändrat. Vilka kulturskillnader finns det mellan Roma, Fiorentina, Sampdoria och Lazio som påverkar tränarens jobb. Hur han jobbar med att skapa glädje och motivation i sin ledarstab. Varför hans samarbete med David Beckham och Roberto Mancini var så lyckat och mycket mer. Svennis avslutar också med att ta ut sina två drömelvor... Detta program är delat i två avsnitt. God lyssning !

Nu kör vi igång Coach meet Coach igen efter lite sommarledigt.Veckans gäst är Sveriges mest meriterade fotbollscoach Sven-Göran Eriksson. Vi går igenom hela Svennis ledarresa och vad det inneburit för hans ledarskap och coachning att leda lag i Sverige, Portugal, Italien, England, Elfenbenskusten, Mexico och Kina. På vilket sett har hans ledarskap utvecklats under denna långa tid. Vad har han behållit från Degerforstiden och vad har han förändrat. Vilka kulturskillnader finns det mellan Roma, Fiorentina, Sampdoria och Lazio som påverkar tränarens jobb. Hur han jobbar med att skapa glädje och motivation i sin ledarstab. Varför hans samarbete med David Beckham och Roberto Mancini var så lyckat och mycket mer. Svennis avslutar också med att ta ut sina två drömelvor... Detta program är delat i två avsnitt. God lyssning !

Vi fortsätter att kraftsamla för Världens barn. Magnus Carlsson sätter sig vid vår flygel. Barnkör sjunger specialgjord låt till Världens barn. Berättelser från Uganda och från Elfenbenskusten. 

Basketspelare, 25 år. Född i Stockholm, bosatt i New York. Debuterar som Sommarvärd. Amanda Zahui har varit basketproffs i fem år och spelar idag i New York Liberty. Resan dit började i förorten Dalen i Stockholm Som 183 cm lång tioåring behövde Amanda något att göra efter skolan och hon fastnade snabbt för basket. Det fortsatte i Södertälje och tog sedan fart i Minneapolis och vid The University of Minnesota, där basket stod på schemat, men även huvudämnet afrikanska och afro-amerikanska studier. Amanda Zahui berättar om sina rötter och om rasismen hon utsatts för och vad det innebär att uppfattas som fair-skinned, ljushyad, i USA. "Och jag är afrosvensk, vilket innebär att min baba (alltså min pappa) är västafrikan från Elfenbenskusten och svart och min mammie (alltså min mamma) är vit svensk med påbrå från Spanien och Frankrike." Amanda Zahui berättar om sin fysiska storlek som sin stora tillgång. Det var inte lika lätt när hon som sjuåring ansågs för lång och för tung för sin ålder. "Ja, jag är lång. 193 centimeter och jag väger cirka hela 87 kilon. Jag är fluffig, vilket betyder att jag har precis tillräckligt med kött på benen just för mig." Zahui är ständigt på resande fot och hinner sällan vara hemma i Sverige, men hon följer engagerat vad som händer i Vårby Gäris, ett basketprojekt för att sysselsätta unga förortstjejer. "Ligasäsongen för WNBA är bara några månader, från maj till september. Därför åker många av oss runt i världen under vinterhalvåret för att spela i olika länder och ligor. I Europa heter högsta ligorna Euroleague och Eurocup, det motsvarar Champions League och Europa League i fotboll. På så vis har jag bott i Turkiet, i Ryssland, i Tjeckien och i Ungern." Mer om Amanda Zahui Svensk landslagsstjärna och sedan flera år professionell basketspelare i New York Liberty i WNBA. Har varit toppspelare i de svenska landslagen från U16 upp till seniorlaget. Fick i år Sportspegelns pris på Idrottsgalan för sitt engagemang i projektet Basket Gäris som uppmuntrar flickor i förorten att spela basket. Tagit två SM-guld med Telge Basket. Spelar också i Euro League när det inte är säsong i den amerikanska proffsligan. I collegeserien i USA slog hon ett 14 år gammalt rekord genom att sätta 39 poäng och ta 29 returer i en match. Producent: Sujay Dutt

Svimmar komikern Jonatan Unge vid åsynen av blod? Hat han noterat att fotbollskommentatorer älskar att säga "ivorianen" om en spelare från Elfenbenskusten eftersom det får dem att känna sig bildade? Och anser han att dragläget är det enda som är mer svåråtkomligt än psykisk hälsa? See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Are You Sirius? firar hundra med Sirius Abdul Razak. Mittfältaren berättar i en öppenhjärtlig intervju om vägen från krigets Elfenbenskusten via Ghana till stortalang i Manchester City och via en mängd andra lag hur han till slut landade i Sirius. Razak bjuder bland annat på flera sköna storys om den tidigare lagkamraten Mario Balotelli samt berättar för första gången om hur han blev utfryst i IFK Göteborg av sportchefen Mats Gren. Det blir också snack om hans tuffa första säsong i Sirius och hur han tar sig an det som komma skall 2019. Och varför har han ännu inte gjort mål i sin seniorkarriär?

Som en uppvärmning inför fotbolls-VM i sommar träffar Cyril och Stig legenden Tord Grip som har en makalös karriär bakom sig både som spelare men framförallt som tränare för både klubblag och landslag världen över. Mest känd är han kanske som Svennis ständige wing man i bland annat England, Mexico och Elfenbenskusten. Det blir snack om fotbollens utveckling, att upptäcka en talang, Stig pratar om mystiken som finns i fotbollsstatistik, om att de läste en dikt av Karin Boye inför matcherna i VM 94 när Sverige tog brons, att Tord spelade dragspel innan matcherna med Englands landslag, om att kulturjournalistik bygger mer på avundsjuka än sportjournalistiken, om relationen till Svennis och mycket mer ... Lyssna! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I Godmorgon, världen! dessutom krönika av Göran Rosenberg, kåseri av Helena von Zweigbergk, panelen och satir med Utkantssverige m.m. Första timmen:  * Jerusalem - går det att dela nu? * Terrorister stoppar turismen till Turkiet * Får självständighetsrörelsen i Katalonien ny kraft efter valet? * Känslorna som ledde fram till valresultatet i Katalonien * Varför är jultomten inte föremål för mer normkritik? * Krönika av Göran Rosenberg * Panelen * Besluten som formade Sverige: Vårdnadsbidraget * Utkantssverige * Julrim - tvång eller lust? * ANC har fått en ny ledare - vad händer nu i Sydafrika? * Abedjan - ekonomiskt centrum i Elfenbenskusten växer  * Vilken är tidernas bästa drottningskildring? * Kåseri av Helena von Zweigbergk

Om livsfarliga vägar mot Europa, som med EU:s Afrikapolitik blivit allt farligare. Om utveckling för att komma åt migrationens grundorsaker. Och om bristen på legala vägar till EU för Afrikas unga. Detta avsnitt börjar i Madrid, där Konflikts Robin Olin följer med en grupp nykomna västafrikaner i Spaniens huvudstad Madrid. De driver runt planlöst i hopp om att hitta något att äta och någonstans att sova. Sveriges Radios migrationskorrespondent Alice Petrén har träffat 26-årige Kharim Sao i Elfenbenskusten som reflekterar över de farliga migrantrutterna mot Europa, samtidigt som hon fick en inblick i maktens korridorer, när EU och Afrikanska unionen höll möte i Abidjan hösten 2017. Det västafrikanska landet Niger har hamnat i den europeiska unionens absoluta fokus. 2015, samma år som den så kallade flyktingkrisen i Europa, beslutade EU, på ett toppmöte i Maltas huvudstad Valetta, om att försöka stoppa migrantströmmarna från Afrika genom tätt samarbete med några afrikanska nyckelländer, däribland Niger. EU använder biståndspengar för att få enskilda länder att med olika medel stoppa den illegala migrationen mot unionen. Niger har blivit en mönsterelev, säger forskaren Adam Abdou Hassan vid universitetet i Rouen, som ursprungligen är från Niger. Vi hör också den 16-årige migranten Alpha Ouman Sow i ökenstaden Agadez, som stoppats som ett led av EU:s politik och skickats tillbaka till Niger. Att ta sig genom öknen och över Medelhavet det är verkligen svårt, ett helvete, säger han till frilansjournalisten Bastien Renouil, som gjort intervjun för Konflikts räkning. Det finns ju också vägar för unga afrikaner som skulle kunna stanna i Afrika. Vad krävs för att gjuta framtidstro i den unga befolkningen på kontinenten? Frilansjournalisten Elise Cannuel har intervjuat den unga juridikstudenten Salimata Nah Traoré i Burkina fasos huvudstad Ouagadougou. Är motsvarigheten till de illegala vägarna legala vägar? Finns det några sådana? 2008 satsade EU på ett center i Mali, ett slags arbetsförmedling, där tanken bland annat var att unga afrikaner skulle kunna söka jobb i Europa. Hur har det gått med det centret? Anja Sahlberg sökte svaret. Programledare: Firas Jonblat firas.jonblat@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se

Avsnitt 125 av Sveriges mest nyfikna fotbollspodd gästas av Tord Grip som fick Fotbollskanalens Hederspris 2016. Det är 60 år sedan han lämnade Ytterhogdal för Degerfors och påbörjade en resa som tagit honom över hela världen i fotbollens tjänst. Som spelare nådde han Allsvenskan med Degerfors och AIK, gjorde tre A-landskamper och som tränare har han varit med och vunnit serie A, tagit VM-brons med Sverige och jobbat för sex olika nationer som England, Mexiko och Elfenbenskusten och deltagit i både VM och EM ett flertal gånger. I podden berättar Grip om karriären som spelare, om hur Degerfors tränade för lite, hur det var att kombinera jobb och elitfotboll och hur det sved när Djurgården nobbade honom och då AIK kom till räddning. Dessutom talar Grip om hur det var att jobba som assisterande till Georg ”Åby” Eriksson som aldrig talade startelva med honom, om den heta systemstriden i svensk fotboll, om hur han och Tommy Svensson fick till VM-bronset och att han ångrar att de inte klev av efter USA-VM.... See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

En fråga som varit på mångas läppar den senaste tiden är Höru Mej Bae. Mannen bakom den här låten och frågeställningen heter Michel Dida. Han har samarbetat med många på den svenska hiphopscenen. Nu är rapparen och poeten Michel Dida redo för att ge sig ut solo och ska snart släppa en egen EP. Först ut kom singeln Höru Mej Bae som följdes upp av en remix med några av de största artisterna just nu: Seinabo Sey, Zara Larsson, Sabina Ddumba, Silvana Imam, Mapei och Cherrie. För Lilla Al-Fadji berättar Dida bland annat om uppväxten i Bromsten, att hoppa av skolan och åka med sin pappa till Elfenbenskusten, sin poesi och sin diktsamling Vi är de vackraste idioterna i världen och hur det är att använda musiken för att få ut sina aggressioner. I Lilla Al-Fadji i P3 hör du hur LAF intervjuar och hänger med härliga gäster i Hälliwüüd radio – där vad som helst kan hända! Lilla Al-Fadj i i P3 hördes första gången sommaren 2009. Karaktären Lilla Al-Fadji spelas av Felipe Leiva Wenger, även känd som Fille i rapduon Ison & Fille. Producent: Emilia Melgar Ljudtekniker: Mårten Andersson

Beatrice Janzon (Paris), Cecilia Uddén (Kairo), Katja Magnusson (Istanbul) och Richard Myrenberg (Nairobi) deltar i seminerium om flykten över Medelhavet, vid Radiokorrespondenternas turnépremiär i Stockholm 2015. Moderator: Helena Groll, Studio ett i P1 Över 2 000 människor har bara det här året förlorat sina liv på sin väg till Europa. Flera av Sveriges Radios korrespondenter och utrikesreportrar bevakar situationen, och ofta innebär det möten med tunga människoöden och berättelser. – Det är oerhört starkt och märkligt, surrealistiskt att vara på plats och se de första staplande stegen som människor tar på Europeisk mark, berättar Beatrice Janzon, korrespondent i Paris. Vad har varit svårast att möta? – Det är människoödena, och tragiken. Många är kvar i den svåra upplevelsen av flera dagar till havs, med ibland flera års svår flykt bakom sig. När de fortfarande är inne i den upplevelsen är det svårt att avgöra vilka man ska våga sig på att intervjua. – Absolut så finns en stor lättnad och glädje hos många. Det är otroligt att se barn som suttit på en båt och kanske inte fått röra sig på sex-sju dagar kan leka precis som våra barn när de kommer in till en hamn. Det är precis så många italienare resonerar – de träffar dem som klarat resan och överlevt, det finns en glädje i det också, säger Beatrice Janzon. Cecilia Uddén, korrespondent i Kairo, känner igen bilderna av tragik. -– De jag träffar, på andra sidan Medelhavet, är de som misslyckats med att fly. De har suttit på båtar som sjunkit, för att sedan hamna på fängelse eller i häkte i Egypten. Det är människoöden som är svåra att beskriva. Hur närmar du dig det här? – Paradoxalt nog är det så att människor ofta vill prata. Journalister som kommer blir en sorts terapeuter, man vill prata med någon som inte är med om samma sak. – När man vet att andra inte överlevt drabbas man av en förfärlig skuldkänsla över att ha överlevt. Då kan man inte prata med de som är i samma situation, för de lider lika mycket. Då kommer vi journalister och suger i oss deras berättelser, förmedlar dem till världen, och sedan känner man sig ganska rutten. – Vi tar deras berättelser och åker vidare till nästa konflikt eller katastrof, för att suga ur fler berättelser. Sättet att hantera detta är att veta att många av er som sitter här har hört dessa berättelser – och gör något för någon annan i framtiden, säger Cecilia Uddén. Katja Magnusson har träffat många som inte tagit sig så långt att de satt sig i en båt, utan snarare hamnat i flyktingläger. Där finns ibland en uppgivenhet inför journalister som kommer dit. – De säger att det varit många journalister där, men ingenting blir bättre. Vad spelar det för roll om människor i Sverige lyssnar på våra berättelser, ”vi sitter ändå kvar i de här tälten och våra barn har inga vinterskor i snön”. Man kan förstå hur svårt det är, men det finns alltid de som hoppas att journalister ska kunna hjälpa till. – Det är svårt som journalist, när människor är desperata. Vad ska man göra när någon hellre vill ha pengar till en symaskin än att prata med en journalist? Många av de som tar beslutet att ge sig ut i små rangliga båtar på ett farligt hav kommer från Afrikanska länder. Afrikakorrespondent Richard Myrenberg tycker det är slående att de som flyr över Medelhavet inte kommer från de mest utsatta länderna på kontinenten. – De kommer inte från de fattigaste och mest miserabla länderna. Skulle det vara så hade vi haft flyktingar från Centralafrikanska republiken eller Sydsudan. De finns i stället i flyktingläger i Afrika där det i många fall är hemska förhållanden. – De som flyr kommer i stället från Västafrika, som Guinea, Elfenbenskusten. Eritrea är det land som bidrar med den största flyktingströmen efter Syrien. Jag tror att det handlar om folk som har tillräckligt med medel för att våga hoppas på någonting bättre. – Man flyr ifrån en mental tryckkokare. Eritrea beskrivs av flera organisationer som ett land där medborgarna kontrolleras mer än i Nordkorea, säger Richard Myrenberg. Texten är ett utdrag ur seminariet, som du hör i sin helhet i podden. Nils Lindström, Ekot nils.lindstrom@sverigesradio.se

Om hur Elfenbenskusten har mage… Om Ondrej Banks hemska krasch. Om AIKs konkurs

Om hur Elfenbenskusten har mage… Om Ondrej Banks hemska krasch. Om AIKs konkurs See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Om ebola som skördar tusentals människoliv och hotar vår globala säkerhet - men varför dröjde det innan världen vaknade? Vilken roll spelar förlegade föreställningar om Afrika - en kontinent präglad av krig och katastrofer - för att Ebola-smittan så länge fick härja fritt? Och får fördomarna ny kraft nu? Hör röster från Monrovia, Abidjan och Uppsala om eola-epidemins politiska följder. Bilden av Afrika präglas sen länge av svält, krig och sjukdom. Och precis när det började dyka upp en annan skildring, den om en kontinent på väg att resa sig,så kom ebola. I stället för berättelserna om tillväxt och framtidstro blir det åter mängder av nyhetsinslag om elände i Afrika. Dagens Konflikt handlar om bilden av Afrika och om hur den påverkar övriga världens vilja och möjlighet att hjälpa till. Efter att Ebola-viruset har härjat i månader har på senare tid krismöten på högsta nivå avlöst varandra och det ena givarlöftet överträffat det andra. Men vad är det som har gjort det som länge betraktades som en lokal företeelse till en global angelägenhet? Vilken roll spelar det att det händer i Afrika? Och vilken betydelse har det som händer I Afrika? Sveriges Radios Afrikakorrespondent Richard Myrenberg har besökt Elfenbenskusten, som ännu inte har några fall av ebola - men där rädslan är stor för epidemin. Och inne i Liberia pågår kampen mot Ebola för fullt. Under den gångna veckan har de första amerikanska militärerna landat med förnödenheter och material för att bygga upp vårdmottagningar. Men i huvudstaden Monrovia kämpar frivilliga sedan flera månader för att hjälpa drabbade och försöka hindra att smittan sprids vidare. En av dem är Nelly Cooper, freds- och kvinnorättsaktivist, som leder organisationen West Point Women for Health and Development. När jag ringde upp henne berättade hon att de har fått lägga sin ordinarie verksamhet åt sidan och i stället ägna all kraft åt att sprida information om hur man undviker smittan och hur man kan hjälpa sina sjuka anhöriga. En av orsakerna till att Liberia haft så dåliga förutsättnignar att hantera ebolautbrottet är att landet knappt hunnit resa sig efter det blodiga inbördeskriget som härjade stora delar av 90-talet fam till 2003. Korruptionen är omfattande och misstron mot myndigheterna är stor. Och det har gett landets massmedier en viktig roll som informationsspridare. Konflikts Kajsa Boglind ringde upp chefredaktörerna för två stora tidningar i Monrovia och hon började med Front Page Africas Rodney Sieh. Men det är inte bara i Afrika som konspirationsteorier, missuppfattningar och direkta felaktigheter om Ebola sprids. Det sker även i Väst. En person som studerat detta närmare är statsvetarprofessorn Laura Seay på Colby College i delstaten Maine i USA. Och hon ser flera stora problem med Afrika och ebola-bevakningen i väst, berättade hon för Konflikts Ivar Ekman när han ringde henne. Dels beror det på medieorganisationernas dåliga resurser - ofta ska hela kontinenten bevakas av en ensam korrespondent. Men ännu allvarligare är att bevakningen tenderar att vara så sensationslysten. Sist i dagens Konflikt ska vi möta en man som har tagit uppgiften att förändra bilden av Afrika på stort allvar - särskilt den som handlar om korrupta ledare som klamrar sig fast vid makten till varje pris. Och för att uppmuntra dem som inte gör det, belönar den sudanesiske telekom-miljardären Mo Ibrahim presidenter som låter sig väljas till makten och frivilligt lämnar den när de inte blir omvalda med ett eget pris om 5 miljoner dollar. För bristen på gott ledarskap ser han som den enskilt viktigaste orsaken till att Afrika är en kontinent med så många länder som är så rika på naturresurser och ändå har så fattiga befolkningar. Och det finns fler goda afrikanska ledare än Nelson Mandela påpekade Mo Ibrahim när han igår föreläste på Uppsala universitet - apropå den gängse bilden av afrikanska statsmän. Men ingrodda föreställningar är svåra att rucka på, det visar inte minst Ebola-epidemin, sa han när  Konflikts Daniela Marquardt träffade honom för ett kort samtal efter föreläsningen. Försöken att nyansera bilderna av Afrika lider ett hårt bakslag nu. Gäster i studion: Mats Utas, forskare vid Nordiska Afrikainstitutet, Michael Barrett - Afrika-intendent vid Världskulturmuseerna och Johan von Schreeb, specialist på katastrofmedicin och docent i internationell hälsa vid Karolinska Institutet. Producent: Kajsa Boglind Programledare: Daniela Marquardt

Kosmo handlar om flyktingbarn och om hur man gestaltar deras erfarenheter. År 2003 hade konstnären Knutte Wester, som ett led i sitt examensarbete på konsthögskolan i Umeå, flyttat sin ateljé till en flyktingförläggning i Boliden. Dit kom den då 8-årige kosovoalbanske pojken Gzim Dervishi, och de två blev vänner. Drygt ett år senare blev de utvisade till Kosovo. Knutte Wester kunde inte släppa tankarna på Gzim, utan åkte till Kosovo, en resa som sen ledde till en resa till och så småningom blev dokumentärfilmen Gzim rewind. Kosmos Cecilia Blomberg har mött Knutte Wester. Filmen Gzim Rewind fick juryns Hedersomnämnande på Tromsö Internationella Filmfestiva och är nominerad till Dragon Award inför Sverigepremiären på Göteborgs filmfestival. Kosmos Anneli Dufva har mött författaren Annika Thor, som bland annat skrivit de fyra böckerna om flyktingsyskonen Steffi och Nelllie och som förra året kom ut med romanen Om inte nu så när om svensk flyktingpolitik under 30-talet. Hon menar att ibland kan vi använda oss av historien som en omvänd kikare för att titta närmare på vår egen tid. På teaterscener i landet är flyktingtemat högaktuellt; Barnen från Frostmofjället, Apatiska för nybörjare för att nämna några. På Gottsunda Teater utanför Uppsala arbetar man nu för fullt inför sin premiär av Stora Landsvägen goes Gottsunda, med underrubriken eller vad är det som går och går och aldrig kommer till E?, här möter Strindberg samtida flyktingberättelser. Annika Boholm står för manuset och har även genomfört själva förarbetet, som bland annat inneburit intervjuer med Gottsundabors om deras egna berättelser om att vara på flykt. Majoriteten av världens flyktingar når aldrig Europa. Av de över 43 miljoner människor som är på flykt togs 80 % emot av utvecklingsländer. I ett av världens fattigaste länder, Liberia, samlas nu de som flydde från inbördeskriget i grannlandet Elfenbenskusten.  Sveriges Radios Afrikakorrespondent Maria Sjöqvist har besökt ett av Liberias flyktingläger. Programledare: Anneli Dufva Producent: Marie Liljedahl

Till veckans program om Frankrike Afrikas Gendarm? träffade frilansjournalisten Anja Sahlberg Aminata Traoré, författare och före detta kulturminister i Mali. Hon ger sin syn på hur Västvärlden nu vill fälla diktatorerna i Libyen och Elfenbenskusten men är mindre intresserade av att diskutera sitt eget stöd för desamma. Inslaget fick tyvärr inte plats i programmet som sänds Lördag 23 april.

Skurken Gbagbo gripen i Elfenbenskusten - frälsaren Ouattara tar över. Minsta möjliga våld, sanningskommissioner och rättvisa rättegångar - Henrik Torehammar ser en västafrikansk varböld i ett nytt demokrati-rosa skimmer. Vi tar en reality check med professorn. /// Efter vinterns ventil för sexuella upplevelser i gråzonen - #prataomdet - drabbade nästa bekännelsevåg oss i går - #fyllebikten. Sonja Leister listar tre nya ämnen vi måste prata om! /// Och Henrik T har förlorat en hjälte och hittat en ny. Snobbreligion ställs mot korvfaibless. /// I blodbristens Sverige sitter Henrik T och hans bröder på en hittills outnyttjad naturresurs som skulle kunna lösa krisen: Gayblod! Igår tackade socialstyrelsen nej - idag tar vi reda på om 80-talsryktet om slamp-gaysen verkligen stämmer idag. /// Efter gårdagens show off i Helsingborg konstaterar vi ännu en gång: Vargen gör sig väldigt bra stadsmiljö! Är detta en väg för svensk rovdjurpolitik?

Utländska styrkor krigar i Libyen och Elfenbenskusten för att skydda civilbefolkningen. Idag ska vi reda ut vad filosofin säger om att kriga för att skydda. /// Mikaela Valtersson ska utmana Åsa Romson för att bli MP:s nya kvinnliga språkrör. Henrik tänker jag bara Cat Fight!!! Vad tänker Hanna som god feminist om det? /// Kärnkraftsolyckan i Fukushima har gjort fisken radioaktiv. Vi frågar experten: Exakt hur långt tid tar det innan vi får treögd fisk som i The Simpsons?

Vi var helt övertygade om att olja väger tyngre än kakao - och mycket tyngre än människoliv. Men nu har FN gått in i Elfenbenskusten. Vi frågar afrikakorrespondenten: Vad hände? /// I opartiskhetens och saklighetens namn har Hanna tagit på sig att utvärdera sharialagar med hjälp av de tre självklara kategorier: The Good, The Bad, The Ugly. /// Unga använder inte kondom. Dags för Henrik att ringa upp sin barnmorskemamma för att ta ett öppet och ärligt snack om hur vi bryter smittkedjan!

Konflikten i Libyen får mycket mer uppmerksamhet än striderna i Elfenbenskusten. Henrik utvärderar med korren vilken chans Elfenbenskusten har att världen kommer bry sig. /// Arnold "Governator" Schwarzenegger blir seriefiguren. Hanna vet hur Fredrik Reinfeldt skulle gör sig som seriefigur. /// Den konservativa debattören Roland Poirer Martinsson säger att han gillar public service. Men att P3 är trams. Vi kände os trampade på tån och bjöd in Roland för att förklara.

"Inbördeskrigsliknande tillstånd" har blivit ett mantra i vinter - från Elfenbenskusten, genom Nordafrika, till arabiska halvön. Men när slutar något att bar l i k n a ett inbördeskrig? Folkrättsprofessor Ove Bring reder ut. /// Anders Borg fortsätter att läxa upp bankerna för att de tjänar för mycket pengar! Emmy Rasper frågar sig: Har Reinfeldt närt en kommunist vid sin barm?! /// Isbjörnen Knut ska stoppas upp och ställas ut. Ok, vi stannar precis där: Exakt v a r f ö r vill vi flå, fylla och ställa ut de vi älskar? Vi försöker förstå människans relation till djuren. /// Uppdrag Granskning granskar sexköparna och kommer fram till att torskarna är "helt vanliga män". Kanske inte helt vanliga: De köper ju ändå sex. Men den intressanta frågan kanske är varför de köper sex?

Från generationen som vill ha sin revolution färgglagd - orange i ukraina, grönt i iran och denim i vitryssland - möter vi nu Elfenbenskusten. Får vi gissa på att dom kör på elefantbetesvitt? /// Har du missat alla statsöverhuvudens jultal? Lugn, vi har sammanfattat dom åt dig! /// Nyhetspanelens Viktor och Julia förklarar vem som egentligen tjänar på att SD är vågmästare och listar årets win, fail, lulz å hashtag!