Podcast appearances and mentions of johan bergendorff

Johan Bergendorff från Vetenskapens värld kommer in och pratar om MDMA-terapi, magiska svampar och hur psykedelisk terapi motverkats genom åren.Therapy-Thursday med Kix tuffar på! Det blir snack om emotionellt instabilt personlighetssyndrom, empatibrist i krigstider och huruvida True crime-genren är sinnessjuk eller inte.Support this show http://supporter.acast.com/gott-snack-med-fredrik-soderholm. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Varje år dör fyra miljoner människor i förtid på grund av sjukdomar orsakade av fetma. Vad kan vi göra för att hejda den utvecklingen? Johan Bergendorff summerar. Johan Bergendorff har varit Sveriges Radios globala hälsokorrespondent i fem år fram till senaste årsskiftet. En av de allra viktigaste hälsofrågor han bevakat är den om den ökande övervikten och fetman, som orsakar många människors död i förtid. Nu i vår har Johan Bergendorff i en serie program i Vetenskapsradion hälsa fokuserat på just fetman och övervikten som gör oss sjuka - och på vad som fungerar för att minska det problemet. Idag summerar han forskning och intryck från sina år av programarbete och reportageresor. Johan Bergendorff Programledare och producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Är en kortare polisutbildning lösningen för att få fler poliser? Coronaviruset i Kina sägs komma från en kinesisk krait men vad är det egentligen för ett djur? Sverige behöver fler poliser, det tycker nästan alla politiker. Men bara 651 personer till polisutbildningen till vårterminen, när målet är 1045 studenter. Vad ska göras? Vi fortsätter debatten om polisutbildningen, den här gången med före detta generalkonsuln Olle Wästberg, juristen Krister Thelin och Lena Nitz, ordförande för Polisförbundet. Det nya coronaviruset som sprids i Kina gör många oroliga och minst 17 personer ska ha dött. Nu finns teorier om att viruset härstammar från ormar, nämligen kinesisk kobra och kinesisk krait. Men vad är krait egentligen för orm? Johan Nylander, ormexpert på Naturhistoriska riksmuseet, förklarar. Johan Bergendorff, före detta global hälsokorrespondent, hjälper oss att förklara hur rädslan kring viruset och hur Kina försöker stoppa det. Kan det utvecklas till en ny pandemi? Johan Björnfot, svensk hockeytränare, är på plats i kinesiska Wuhan, där kollektivtrafiken ligger nere och alla måste bära munskydd på allmän plats. Han är med på telefon och berättar om den kusliga situationen. Dessutom: senaste nytt om spelet kring de demokratiska presidentkandidaterna, i synnerhet Joe Biden. Programledare: Thomas Nordegren Bisittare: Louise Epstein Producent: Minna Grönfors

I Chile har diktatorn Augusto Pinochet åter blivit politikens portalfigur. 25 år efter Psykiatrireformen, hur påverkades samhället? Brittiska Kew Gardens har världens största samlade fröbank. Utkantssverige besöker Problematiseringsmyndigheten. Krönikör Staffan Lindberg. Kåsör Helena von Zweigbergk.

En julhälsning Sveriges Radios globala hälsokorrespondent. Henning ställde in hinkarna. Ropade att barnen skulle ta på sig ordentligt och komma ut han hade en överraskning. Sedan placerade Henning Agge längst fram, satte sig själv med ryggen mot de bakre stolparna och tog Emelie i knäet. Sköt dem framåt med klackarna, kände farten öka, höll tag om barnen som skrek av förtjusning. [...] så for de iväg igen, den branta sista biten av Stora Bondegatan ner till Barnängsbryggan och ut på isen. Där fick Henning bråttom att bromsa, några risker ville ha inte ta. Jag har precis läst om Per Anders Fogelströms underbara bok Mina drömmars stad, om hur det var att leva i Stockholm på 1860- och 1870-talen. Om den unge Henning som får tre barn med sin Lotten, och hur de försöker klara sig, trots smus och övergrepp och trångboddhet, trots tbc och smittkoppor, svält och extremt hårt arbete. Det gäller att se till att barnen har nått att äta, är hela och rena och får gå i skolan så de kan få ett jobb som förhoppningsvis ger dem ett bättre liv. Lille Agge som satt på kälken skulle kunnat vara min farfarsfar, det är inte längre sen än så. Som global hälsokorrespondent har jag träffat många fattiga föräldrar som gör allt för att deras barn ska överleva och få en ljusare framtid. Jag tänker till exempel på 25-åriga Bibiche i Goma i Demokratiska republiken Kongo som jag mötte i våras. Hon har nio barn och har tvingats fly undan gerillakriget i Kivuprovinsen där det nu också sprids ebola. Bibiche jobbar med att bära saker till marknaden. För det får hon några kronor om dagen. Jag är så orolig för barnen, de får så lite att äta, som om de vore kycklingar, säger Bibiche. När vårdpersonalen på sjukstugan mäter hennes tvååriga son och treåriga dotters magra överarmar visar måttbandet rött. Barnen väger bara sju-åtta kilo, det dubbla vore normalt. Om undernäringen pågår länge kommer deras hjärnor utvecklas sämre och de får svårt att klara skolan. Det är lätt att känna förtvivlan. Men Bibiche och hennes barns situation är trots allt undantag, även om det fortfarande gäller upp mot en miljard människor på jorden. Det stora flertalet har trots allt fått det mycket bättre. Medelåldern i Stockholm på 1860-talet var runt 40 år. Alla länder på jorden har högre medellivslängd än för tvåhundra år sedan, så världen har blivit friskare och rikare, men skillnaderna mellan de rikaste och fattigaste länderna är fortfarande enorm, förklarar bortgångne professor Hans Rosling i en av sina berömda föreläsningar. Det finns inget land på jorden idag som har lägre medellivslängd än drygt 50, och det är bättre än de allra bästa länderna på 1860-talet som alla fanns i Norden. Det är fem miljoner fler barn idag som överlever sin femårsdag än i början av 2000-talet, tack vare vaccinering och barnmorskor, rent vatten och bättre mat. Global ekonomisk tillväxt blandat med tuffa FN-mål och bistånd har hjälpt. Nya världsmålet är att all svår fattigdom utrotas inom tio år och att ingen dör av enkelt botbara sjukdomar. Utopiskt, men fullt möjligt om världens resurser fördelas en smula mer jämlikt, enligt FN. Han räckte henne det tunna paketet. Emelie stannade i gathörnet, vecklade upp pappret. Stod och såg på näsduken som var så fin och mjuk, silkeslen. Det är ett E, viskade hon i boken Mina drömmars stad. Jag undrar vad Bibiche i Kongo ska ge sina barn till jul? Hennes två kronor om dagen räcker knappt till mat. Musikhjälpen samlade in över 50 miljoner kronor i år. Biståndsbudgeten är på över 40 miljarder kronor. Svenska folket är generösa vilket glädjer många som har det svårt. Kanske kan även Bibiche få hjälp? En riktigt god jul tillönskar jag er alla, Johan Bergendorff, global hälsokorrespondent johan.bergendorff@sverigesradio.se

Ny lag skapar oro och kravaller i Indien. Vår globala hälsokorrespondent slutar och berättar om dramatiska resor och möten. Även vår Östersjökorrespondent sammanfattar sin tid på radion, från finsk regeringskris till Estonia. 30 år sedan Ceauescu dödades - vad finns kvar av honom? Medverkande: Naila Saleem, utrikesreporter, Johan Bergendorff, global hälsokorrespondent, Erika Gabrielsson, Östersjökorrespondent och Lubna El-Shanti, balkankorrespondent.

Statlig speed-detjning, robotar på äldreboenden och öppnare gränser är några sätt som Japan försöker lösa problemen med sin åldrande befolkning. Japans befolkning minskar med en halv miljon om året eftersom det föds så få barn. Om ett sekel är invånarna sannolikt inte ens hälften så många som dagens 126 miljoner. Sveriges Radios globala hälsokorrespondent Johan Bergendorff sänder från Tokyo tillsammans med migrationskorrespondent Alice Petrén och ungkorrespondent Caroline Kernen. Johan Bergendorff johan.bergendorff@sverigesradio.se

Hela byar på ön Fiji i Stilla Havet har evakuerats på grund av klimatet, och människor känner sorg och oro när deras gamla hem inte längre finns kvar. FN:s klimatpanel IPCC varnar för en allt snabbare stigande havsnivå, och på låglänta öar i Stilla havet märker människor redan av effekten. Kiribati har köpt land på Fiji för att kunna rädda sina 110 000 invånare när havet slukar hela atollnationen. På Fiji har man samtidigt tvingats evakuera hela byar intill havet som blivit översvämmade och flytta byborna upp i bergen. På Amerikanska Samoa bygger folk hus på de branta vulkanklipporna för att vågorna tagit deras strandtomter. Många lämnar också ön. Samtidigt sätts allt fler skyddsmurar upp mot mot havet och forskare testar att kyla ned koraller som dör av stigande havstemperatur, eftersom reven är ett bra skydd mot stormfloder. Sveriges Radios globala hälsokorrespondent Johan Bergendorff har som en av få utländska journalister besökt stillahavsöarna som dränks av den globala uppvärmningen, hör hans berättelser därifrån. Samtidigt som effekterna av klimatförändringen är högst kännbara på flera platser på jorden finns ännu inget system för att ersätta de som drabbas. Hittills har fokus till stor del legat på anpassning till nya klimatförhållanden, men vad ska man göra när landområden och andra värden inte kan anpassas utan helt går förlorade? Permanenta förluster på grund av ett förändrat klimat är ett relativt nytt akademiskt fält, och för några veckor sedan arrangerades det första internationella forskarmötet i ämnet i Lund. Emily Boyd vid Lunds universitet forskar om de här frågorna och är gäst i veckans Klotet. Hör också Karina Barquet från Stockholm Environment Institute SEI, specialiserad på hur kustområden påverkas av stigande havsnivåer. Programledare: Mona Hambraeus

Robotcaféet i Tokyo vill ge jobb åt funkispersoner och minska ensamheten. Sveriges Radios globala hälsokorrespondent har besökt det. Johan Bergendorff, Tokyo johan.bergendorff@sverigesradio.se

I USA har mer än 1000 personer drabbats av svåra lungskador och tiotals unga har dött i samband med att ha rökt e-cigaretter. Förbud mot smaksatta e-vätskor utreds. Forskare letar desperat efter svar. Sveriges radios globala hälsokorrespondent Johan Bergendorff söker svar på vad det är i e-cigarettröken som gjort att amerikaner i 20-årsåldern läggs i respirator med lungor som ser ut som på en 70-årings efter att de "vejpat". Magnus Lundbäck som är läkare på Danderyds sjukhus och docent vid Karolinska institutet och forskar om e-cigarettskador sammanfattar forskningsläget från den stora lungkonferensen i Madrid. Nikotinforskaren Louise Adermark vid Göteborgs universitet tror att risken att skadas av e-cigarettrökning är lägre i Sverige än USA pga färre sorters tillsatser i e-vätskor på marknaden och ej THC. New York-korrespondenten Patrik Holmström frågar e-cigaretthandlaren Ghamdan Hassan på Manhattan hur det går med affärerna och får höra att det går dåligt. Vi möter också professor Stanton Glantz på UCSF och professor David Abrams på NYU som har helt olika åsikter om riskerna med e-cigaretter samt pratar med "vejpare" i Washington. Programledare:Johan Bergendorff johan.bergendorff@sverigesradio.se

Kosovo framstår som ett föredöme när det gäller att hantera hemkommande IS-terrorister. Amazonas i brand, men presidenten i Brasilien tvekar. Om den globala hälsan och gay-hjälten från Botswana. Medverkande: Filip Kostambouikidis, Balkankorrespondent, Lotten Collin, Latinamerika, Johan Bergendorff, global hälsa.

Ständigt på resande fot, i oglamorös vardag och oförglömliga ögonblick där världshistoria skrivs. Möt dina favoritröster från radion, och hör dem berätta om livet bakom radiorapporterna. Lyssna till deras starkaste minnen och möten och deras dråpligaste anekdoter. Moderator: Palmira Koukkari Mbenga.

Ännu ett år har Johan Bergendorff för Sveriges Radios räkning hållit koll på det globala hälsoläget. I Vetandets värld berättar han om årets stora hälsofrågor, om hoten och var det ljusnar vid horisonten. Det senaste året har Johan Bergendorff rapporterat om ebolaepidemin som är så svårbekämpad och om lovande försök med mediciner mot den dödliga sjukdomen. Han håller ögonen på utvecklingen av antibiotikaresistens i världen. Men han har också rapporterat om drönare som levererar mediciner i Rwanda, och om vikten av att skratta och själv lockats till skratt i direktsändning. Idag onsdag kan man höra och se alla Sveriges Radios utrikeskorrespondenter i Berwaldhallen i Stockholm. Därefter reser de ut på turné till bland annat Härnösand, Umeå, Falun, Norrköping och Halmstad. Hela programmet för turnén hittar du här

Genombrott i kampen mot ebola. Nya mediciner räddar de flesta smittade. Hör vår hälsokorrespondent Johan Bergendorff. Hör Metros ägare om nya planerna för gratistidningen som nu blir debattforum på nätet. Italien står inför ett nyval.

I dagens program går vår globala hälsokorrespondent på djupet med pjoskande: onödigt gnäll, livsviktigt för människan eller bara bra att ta till? Pjosk brukar ses som något löjligt, vem vill vara en inbillad sjuk eller en som lider mer än andra av en mancold? Johan Bergendorff bjuder in till prat om pjosk och hans sidekick, clownen Tuta, klappar om alla som behöver. Jennifer Kucukaslan, journalist på Viasat sport vet allt om filmningar inom fotboll där spelare har så ont av en tackling att de går upp i atomer - ändå tills ingen tittar längre. Musse Hasselvall, programledare, skådespelare och fd kampsortsprofil menar att vi måste kunna ha nära till känslor. Erland Axelsson, psykolog, förklarar hur hypokondri fungerar och vad som är skillnaden mellan att sjåpa sig och ha riktig hälsoångest. Programledare: Johan Bergendorff Sidekick: Clownen Tuta (Karin Bergstrand) Producent: Minna Grönfors Redaktör Niklas Runsten

I dagens program vänder och vrider vår globala hälsokorrespondent på hälsa: hur hälsar man säkrast? Hur ser man på hälsa i Kina? Och hur ser hälsa ut runt om i världen? Johan Bergendorff, med sjukhusclownen Tuta i sällskap, har bjudit in samtalspartners till studion för att diskutera hälsa. Vår reporter Niklas Runsten besöker Dr Nie som har en alternativ syn på hälsa och kommer ta reda på hur Niklas mår egentligen. Hanna Sahlberg, Sveriges Radios förra korrespondent i Kina, har upplevt hur man där ser på hälsa och vård. Hur ser man runt om i världen på begreppet hälsa, Rebecca Popenoe är medicinsk antropolog vid Karolinska Institutet och har studerat hur man ser på vad som är idealiskt och hälsosamt i olika kulturer. Och att hälsa som folk: Anders Tegnell Statsepidemiolog vid Folkhälsoinstitutet menar att handtvätt inte är så nödvändigt som vi tror. Programledare: Johan Bergerndorff Sidekick: Clownen Tuta (Karin Bergstrand) Producent: Minna Grönfors Redaktör: Niklas Runsten

Tystnaden kring mens finns fortfarande i stora delar av världen, men det sker förändringar. Bindor och menskoppar till alla - men sen då? Dessutom: hur långt har vi kommit med konstgjort blod? I dagens program tar vår globala hälsokorrespondent upp blod ur olika perspektiv. I studion finns också sjukhusclownen Tuta som observerar och kommenterar. Mens är fortfarande tabu i många länder. Men i Indien har Bollywoodfilmen Padman om en man som börjar tillverka billiga bindor för att hjälpa sin fru blivit en enorm biosuccé. Vi talar med Arunachalam Muruganantham, mannen som gjorde det på riktigt och vars liv filmen bygger på. Anna Dahlqvist, journalist och författare specialiserad på sexualitet, politik och samhälle, berättar hur långt man idag kommit vad gäller att tala öppet om mens. Louise Klintner, doktorand företagsekonomiska institutionen vid Lunds universitet, forskar i varför man inte ännu har standardiserad testning av bla kemikalier i mensskydd i världen. Leif Bülow, Lund, professor i biokemi vid universitet i Lund arbetar sedan flera år med att framställa konstgjort vegetariskt blod. Vi undrar hur långt man har kommit. Programledare: Johan Bergendorff Sidekick: Sjukhusclownen Tuta (Karin Bergstrand) Producent: Minna Grönfors Redaktör: Niklas Runsten

I dagens program vänder och vrider vår globala hälsokorrespondent på LARV - både om läskiga larver i huden och om skratt som kanske får oss att må bättre. I veckans första program är alltså LARV temat. Johans sidekick, sjukhusclownen Tuta, gör allt för att få honom att tappa fattningen. Ja, hur är det egentligen med sjukhusclowner, kan de göra att vi blir friskare eller att vi åtminstone skingrar tankarna under en stund? Eva Riepe är sjukhusclown och kan förklara. Sophie Scott, professor i neurovetenskap vid University College London, förklarar vad skratt är och varför vi skrattar. Benjamin Radford är författare och har skrivit om onda clowner. Men LARV kan också vara ett otäckt djur som kryper in under huden. Hur går det med utrotningen av guineamasken? Tore Lier på Folkhälsomyndigheten, läkare och expert på mikrobiologi, kan förklara läget just nu. Programledare: Johan Bergendorff Sidekick; Clownen Tuta, Karin Bergstrand Producent: Minna Grönfors Redaktör: Niklas Runsten

Professor Stefan Swartling Peterson är medicinsk chef för Unicef. Förr räddade han småbarn från feber, nu vill han stoppa tonåringar från självmord, våld, olyckor och ofrivilliga graviditeter. Sveriges radios globala hälskorrespondent Johan Bergendorff möter honom på konferensen EAT Stockholm Food forum. Stefan Swartling Peterson började toppjobbet på Unicef 2016 och är tjänstledig från jobbet som professor i global hälsa vid Uppsala universitet. Tidigare har han även forskat vid Karolinska institutet och Makerere University i Uganda samt varit med och startat svenska grenen av Läkare utan gränser. Han har Pippi som idol och i våras provade han att bära runt på en docka ett dygn på magen för att förstå bättre hur jobbigt det är med så kallad känguruvård för föräldrar till förtidigt födda barn. Programledare: Johan Bergendorff johan.bergendorff@sverigesradio.se

Om patienter som drabbas när pengar hamnar i fel fickor. Hör berättelser från Uganda, Ukraina och Sverige. Att bekämpa korruptionen har blivit en av de viktigaste frågorna i val efter val på olika håll i världen, från Afrika till Asien, Latinamerika och Östeuropa lovar politiska ledare förändring. Och på inget annat område är nog konsekvenserna av mutor och annan korruption så tydliga, som i vården, när pengar hamnar i fel fickor istället för att gå till att hjälpa sjuka. I veckans Konflikt berättar vi några olika berättelser om korruption och kampen mot den. Uganda har länge brottats med korruption, inte minst i vården, men det är också ett land där politikerna i alla fall säger sig ta det på allvar, och där åtminstone viss typ av korruption inom vården har minskat kraftigt efter att en hälsoövervakningsmyndighet instiftades 2009. Sveriges Radios korrespondent för globala hälsofrågor, Johan Bergendorff, har mött biträdande hälsominister Sarah Opendi, fyrbarnspappan Nasser Matovu Kadunabbi som råkade ut för korrupta läkare när hans dotter var sjuk, experten Heather Marquette vid universitetet i Birmingham som menar att Uganda har satt världsrekord i att minska vårdkorruption snabbt, journalisten Barbara Among som har vunnit pris för sina undersökande reportage kring vårdkorruption i Uganda, Okwaro Obuku, ordförande för ugandiska läkarförbundet och Pius Gumisiriza som är korruptionsforskare på det statliga universitetet i Uganda. Ett annat land som kämpar mot vårdkorruption är Ukraina - men med helt andra metoder. Där har man outsourcat upphandlingen av läkemedel och vårdutrustning till internationella organisationer för att man helt enkelt inte litar på det egna systemet. En av huvudpersonerna i korruptionskampen där är hälsoministern Ulana Suprun. Konflikts Robin Olin talade med henne om den hårda kampen som bland annat lett till en knivattack mot henne. Och journalisten Oliver Bullough, som skrivit boken "Moneyland", om korruption över världen, som menar att Ukraina kommit en bit på vägen med att stävja vårdkorruptionen. Men att problemet generellt över världen är att det är de små fiskarna som åker dit, inte de högt uppsatta personerna med mycket makt i samhället. Men Sverige då, finns det korruption inom vården här? Sverige är ett land med generellt låg korruption, men det betyder inte att det inte förekommer, säger Nathalie Phalén på näringslivsorganisationen Institutet mot mutor.  Vården är en särskilt utsatt sektor, menar hon, och då framförallt den personnära vården där vårdgivare och vårdtagare många gånger kommer nära varandra.  Konflikts Robin Olin och Sally Henriksson skildrar två olika fall av dömda mutbrott inom hemtjänsten. Programledare: Robin Olin robin.olin@sverigesradio.se Producent: Sally Henriksson sally.henriksson@sverigesradio.se Tekniker: Stina Fagerberg och Joel Löf

Rekordmånga partier kan hamna i danska Folketinget. Om indiska Kongresspartiet som bara är en spillra av sin stolta historia. Chicago-polisen förändras efter uppmärksammat mord. Om katastrofen i Brasilien som kan leda till bättre miljöpolitik. Medverkande: David Rasmusson, Danmarks-korrespondent, Naila Saleem, kulturkorrespondent, Fernando Arias, New York och Johan Bergendorff, global hälsokorrespondent.

I Kongo-Kinshasa pågår ett ebolautbrott som dödat 1300 personer hittills. Nu sätts hoppet till att antropologer kan vinna folkets förtroende och stoppa attackerna mot läkare och sköterskor. Sveriges radios globala hälsokorrespondent Johan Bergendorff har besökt östra Demokratiska republiken Kongo där världens näst största ebolaepidemi just nu härjar och som vissa ansvarig säger är utom kontroll på grund av befolkningens misstänksamhet mot insatsen och ständiga gerillaanfall. Vi bekämpar ett av världens farligaste virus på en av världens farligaste platser, konstaterade Världshälsoorganisationens generaldirektör Tedros Adhanom Ghebreyesus häromveckan i Geneve. Souleymane Diallo som koordinerar UNICEFs ebolainsats i Kongo anser att det finns ett budskap bakom de här angreppen. FN-organisationer och hälsoministeriet har anställt 31 lokala och internationella antropologer och sociologer för att få veta hur man ska anpassa insatsen och vinna mot viruset. Julienne Anoko är socialantropolog på WHOs afrikanska regionkontor och leder forskarteamet. Det finns fortfarande folk i min hemby som inte tror på ebola, säger 25-åriga Esperance Mesina i Beni som tillfrisknat från sin ebola. Mina grannar började kasta sten på begravningsteamet när de ville desinficera den döda kvinnans hem, bränna hennes kläder och ta prover på kroppen för att fastställa att det var ebola, berättar högskoleläraren Eric Mbalu Musokia i Beni. Epidemiologen Aruna Abedi anser att det finns tydliga tecken på att det är politiska krafter som strider om makten i östra Kongo som ligger bakom attackerna. Forskaren Johan von Schreeb som leder kunskapscentrum för katastrofmedicin vid Karolinska institutet anser att ebolainsatsen i Kongo borde inriktas mycket mer på att behandla alla andra sjukdomar som folk dör av, malaria och lunginflammation och diarré till exempel. Socialantropologen Syna Ouattara vid institutionen för Globala studier på Göteborgs universitet har också jobbat i Kongo nu för att förhindra fler attacker. Programledare: Johan Bergendorff johan.bergendorff@sverigesradio.se

I januari i år brast en gruvdamm i Brumadinho i Brasilien. 300 personer begravdes och dränktes i en våg av framrusande gruvslam. Frågan är om den här händelsen kan bli startskottet för en förändring? Det var en av de värsta olyckorna med en gruvdamm i modern tid. I Brasilien finns ett 80-tal dammar med liknande konstruktion, som när som helst kan brista. I flera andra länder finns flera tusen lika farliga dammar. Klotet har besökt den brasilianska olycksplatsen och talat med överlevande.  Det var som i en skräckfilm berättar 61-åriga byggjobbaren Luiz de Castro. Han har fortfarande sår kvar på överläppen efter olyckan. Luiz de Castro höll på att bygga på en stålkonstruktion intill den 85 meter höga dammväggen när han hörde ett muller som från en av de jättelika schaktmaskinerna med tremetershjul och så började marken skaka. Den 40 år gamla dammväggen av torkat slam hade lösts upp, sannolikt av regn, och brast. En gigantisk rödbrun lervåg, tillräcklig för att fylla 5000 simbassänger i OS-storlek, krossade allt i sin väg, under åtta kilometer. En bro, vägar, bostadshus, gruvbolagets kafeteria där många hade lunchrast och dränkte alla som inte hann undan. Enligt flera statsvetare i Brasilien så har dammolyckan ändrat den nye konservative presidenten Jair Bolsonaro och hans ministrars retorik kring att miljöregler måste slopas för att få fart på ekonomin. Presidenten twittrade att rättvisa måste skipas och att liknande tragedier ska förhindras framöver. Statliga gruvbolaget Vales VD har tillfälligt fått lämna sin post under utredning. Men juristen Suely Araújo statsvetarprofessor vid Universitetet i Brasilia och under tio år chef för IBAMA, Brasilianska Naturvårdsverket, hon tror inte att katastrofen i Brumadinho kommer att stoppa Bolsonaros mål att försvaga miljöregler i det långa loppet. I programmet hör du Sveriges Radios korrespondent i global hälsa Johan Bergendorffs reportage från platsen. Vi ställer också frågan om en liknande olycka skulle kunna hända i Sverige eller Europa. I programmet analyserar även statsvetaren Mattias Fridahl, vid Linköpings universitet, hur EU-valet påverkar klimatpolitiken, och veckans lyssnarfråga handlar om klimatutsläpp från digitalisering och datalagring. Programledare är Mona Hambraeus. Programmet är en repris från den 29 maj.

Goma i skuggan av krig och Ebola, ANC klarade valtestet och Hanoi växer så det knakar. Johan Bergendorff, global hälsokorrespondent, Samuel Larsson, Afrikakorrespondent och Peder Gustafsson, Asienkorrespondent.

Europas enda land i krig går till val på söndag, mässlingutbrott tvingar fram drastiska åtgärder i USA, nordkoreanska alpinåkare tränar i Sverige och så det senaste kring brexit. Medverkande: Jesper Lindau, Moskvakorrespondent, Johan Bergendorff, global hälsokorrespondent, Malin Rimfors, reporter Radiosporten och Patrik Holmström, utrikesredaktör. P4 Världen p4varlden@sverigesradio.se

Australiens bönder är hårt prövade av klimatförändringen. Depressioner, och även självmord, följer i torkans spår. Samtidigt växer ilskan över att landets regering inte vidtar kraftfulla åtgärder.   Australien kallas ibland den globala uppvärmningens kanariefågel i kolgruvan. Kanariefåglarna var känsliga för ohälsosamma gaser och dog först när halterna av giftig giftiga gaser i gångarna blev för höga. Det var en signal för gruvjobbarna att fly. Januari månad var den varmaste månaden på 100 år i Australien, där temperaturen nådde upp mot 50-graders strecket på många håll och det gick att steka ägg i en panna inuti överhettade parkerade bilar. Samtidigt drabbades Queensland på östkusten efter sju års torka av enorma skyfall som dränkte uppskattningsvis en halv miljon kor. Australiens bönder är hårt prövade av klimatförändringen. Vissa drabbas av depression, i torkans spår ökar självmorden, samtidigt växer ilskan över att Australiens regering inte vidtar kraftfulla åtgärder. I maj är det nationellt val i Australien och många hoppas att de politiker som vinner radikalt minskar utsläppen och anpassar landet till en allt hetare framtid. Sveriges radios globala hälsokorrespondent Johan Bergendorff har träffat Jim McDonald i år i ett hårt drabbat jordbrukslandskap i Quirindi.  Nu är fjärde skörden på väg att torka bort eftersom regnet uteblir och hettan håller sig över 40 graders-strecket vecka efter vecka. Jim McDonald är engagerad i Farmers for Climate Action som kräver att politikerna minskar utsläppen och anpassar samhället för en allt hetare framtid.    Programledare är Marie-Louise Kristola. Programmet är en repris från den 6 mars.

Australiens bönder är hårt prövade av klimatförändringen. Depressioner, och även självmord, följer i torkans spår. Samtidigt växer ilskan över att landets regering inte vidtar kraftfulla åtgärder.   Australien kallas ibland den globala uppvärmningens kanariefågel i kolgruvan. Kanariefåglarna var känsliga för ohälsosamma gaser och dog först när halterna av giftig giftiga gaser i gångarna blev för höga. Det var en signal för gruvjobbarna att fly. Januari månad var den varmaste månaden på 100 år i Australien, där temperaturen nådde upp mot 50-graders strecket på många håll och det gick att steka ägg i en panna inuti överhettade parkerade bilar. Samtidigt drabbades Queensland på östkusten efter sju års torka av enorma skyfall som dränkte uppskattningsvis en halv miljon kor. Australiens bönder är hårt prövade av klimatförändringen. Vissa drabbas av depression, i torkans spår ökar självmorden, samtidigt växer ilskan över att Australiens regering inte vidtar kraftfulla åtgärder. I maj är det nationellt val i Australien och många hoppas att de politiker som vinner radikalt minskar utsläppen och anpassar landet till en allt hetare framtid. Sveriges radios globala hälsokorrespondent Johan Bergendorff har träffat Jim McDonald i år i ett hårt drabbat jordbrukslandskap i Quirindi.  Nu är fjärde skörden på väg att torka bort eftersom regnet uteblir och hettan håller sig över 40 graders-strecket vecka efter vecka. Jim McDonald är engagerad i Farmers for Climate Action som kräver att politikerna minskar utsläppen och anpassar samhället för en allt hetare framtid.    Programledare är Marie-Louise Kristola.

Fler än en miljard röker fortfarande på jorden. Hälften kommer att dö i förtid. Men nu slås spikar i kistan för tobaksindustrin, med rökförbud i hela stadskärnor och tobaksfria generationer... Det här är Radiokorrespondenterna, idag om världens farligaste produkt som dödar 7 miljoner personer per år. Jag heter Johan Bergendorff och är Sveriges radios globala hälsokorrespondent.) Jag sitter i studio sju i radiohuset i Stockholm. I början av 90-talet skulle ingen höjt på ögonbrynen om jag tänt en cigarett här inne. Sen kom lagarna om rökfri arbetsmiljö och rökburarna inrättades här på radion och lite varstans i Sverige. Rökrutorna på skolgårdarna försvann 1994. 2005 blev det förbjudet att röka inomhus på krogen. Numer får rökare stå utanför radiohusentrén även i snålblåst intill en staty av radiolegenden Sven Jerring. I sommar så ska rökning förbjudas på ytterligare en massa platser i Sverige, som uteserveringen, lekplatser och tågperronger och det gäller även e-cigaretter. Samtidigt kan det tyckas märkligt att rökning över huvud taget är tillåtet fortfarande? Ja menar vilken annan produkt som används enligt tillverkarens instruktion dödar hälften av konsumenterna i förtid? Runt 12 000 svenskar avlider på grund av rökning varje år, det är fler än de som avlider av alkohol, trafikolyckor, mord, suicid och narkotika tillsammans. Jag har bjudit in en samtalsgäst till dagens program. Margaretha Haglund som är tobakspolitisk expert på tankesmedjan Tobaksfakta. Välkommen. Du har jobbat på Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, varit WHO-expert och jobbat mot tobaksrökning i flera decennier. Hur svårt kan det vara att få stopp på nått så hälsovådligt? Ja man kan ju undrar varför det tar så väldigt lång tid när vi vet så väl hur vi ska åtgärda det här, men det finns så väldigt starka ekonomiska krafter som vill att vi ska fortsätta använda de här produkterna. Sen tror jag att vi saknar tillräckligt modiga politiker som sätter ned foten och säger att nu måste det bli ett slut, säger Margaretha Haglund.   Margaretha Haglund, är du nöjd med skärpningen av tobakslagen som träder i kraft första juli i år? Det är ett bra steg, men jag tycker att det är viktigt att man begränsar tobaksindustrins möjligheter att rekrytera nya konsumenter. Varje år så rekryterar de närmare 16 000 barn som sen fastnar många gånger i ett livslångt bruk av tobak och det tycker jag är en förlust för varje barn som fastnar. Häng kvar Margaretha, för vi ska ge oss ut i världen en stund nu. Det är fortfarande mer än en miljard människor på jorden som röker, och när vi i rika länder inför alla de här åtgärderna för att minska rökningen så ser sig Tobaksindustrin om efter nya kunder i fattiga länder. För ett år sedan var jag i Indonesien och det här är vad jag fann. Bimo Satrio 11 år med en cigg i mungipan, klädd i svarta jeans, blå jeansskjorta och keps bor i ett slumområde i centrala Jakarta. Han säger att hela hans familj röker så ingen bryr sig.   Bimo Satrio gillar smaken av det inhemska cigarettmärket Gudang Garam, rökningen får honom att koppla av. Han är lite rädd för att bli sjuk säger han, men när han försökte sluta så blev suget för stort.   Det är lätt att få tag på cigaretter säger Bimo Satrio, ingen kioskägare har hittills vägrat sälja till honom. Fast han är liten och spenslig och man egentligen ska vara 18 år för att få köpa.   Det är många av eleverna som kommer hit och handlar bekräftar en tobakshandlare jag besöker i ett stånd intill en högstadieskola.   41 procent av indonesiska pojkar mellan 13-15 röker, men än så länge bara 3,5 procent av flickorna. I Sverige ligger motsvarande siffra på 10 procent både bland killar och tjejer. För indonesiska killar är ciggen en del av vuxenblivandet. Nästan sex av tio män röker i landet, en av de högsta siffrorna i världen.   För några år sedan blev en video på ett kedjerökande småbarn från Sumatra viral.   2-åriga Aldi Rizal rökte 40 cigaretter om dan, men när han var fem år fick han terapi av en barnpsykolog och är nu rökfri. Indonesiska myndigheter lovade då krafttag för att rädda andra barn, men inget hände. Antalet mellan- och högstadieelever som röker har fördubblats de senaste 20 åren och tredubblats bland lågstadie- och dagisbarnen berättar Lisda Sundari på Lentera Anak som är en organisation mot rökning.   Tobaksindustrin kan göra nästan vad som helst här i landet, förklarar Lisda Sundari. Cigaretter säljs styckvis för 50 öre, det har många barn råd med och överallt finns affischer som visar hur cool och framgångsrik man blir om man röker. Men invänder jag, de stora tobaksjättarna med British American tobacco och Philip Morris i spetsen som köpt upp lokala bolag, de säger ju att de inte riktar sig till barn.   Det är inte sant, hävdar Lisda Sundari. Tobaksbolagen sponsrar skolor och sportevenemang och musikfestivaler för unga där gratiscigaretter delas ut till minderåriga.   Indonesien är ett Disneyland för tobaksindustrin enligt  rapporter. De har extremt stort inflytande över indonesiska politiker vilket gjort att landet är ett av få i världen som inte skrivit på WHOs tobakskonvention där alla effektiva åtgärder listas som bör införas för att på sikt stoppa rökning globalt.   Hittills har tobakskonventionen fått 55 miljoner personer att sluta röka, men en granskning av nyhetsbyrån Reuters visar industrin bedriver en omfattande hemlig lobbykampanj för att få svaga länder som Indonesien att inte följa efter. Andra läckta dokument har slagit fast att bolagen känt till i åtminstone 50 år att deras produkter ger kunderna hjärt- och lungsjukdomar och cancer, men att de gjort sitt yttersta för att så tvivel om detta.   Allra viktigast för att få folk att fimpa är att höja kostnaden kraftigt på cigarettpaketen. Indonesien har ett av de lägsta prisen i världen.   Tobak är en extrem förlustaffär för staten, säger Lisda Sundari. Indonesiska hälsodepartementet har räknat ut att rökningen kostar samhällsekonomin 300 miljarder kronor om året i ökade vårdkostnader och förtidiga dödsfall, det motsvarar en fjärdedel av hela statsbudgeten och det är fyra gånger mer än man drar in på tobaksskatten.   Indonesiska politiker vill inte heller prata om de tusentals barn som blir nikotinförgiftade av att plocka bladen på sina föräldrars och grannars fält. Ytterligare ett sätt som tobaksindustrin bidrar till barns ohälsa.   Jag brukar hjälpa mina föräldrar att plocka och vika tobaksbladen när det är skörd, berättar 14 åriga Hayati, och då får jag ofta huvudvärk.   Hayati blir illamående av tobaken när hon jobbar med skörden, bekräftar hennes pappa Sunar, och då brukar jag att be henne att vila lite. Jag har inte råd att anställa vuxna tyvärr.   Familjen bor i en liten by på ön Madura nordost om Java. Human Rights Watch intervjuade 132 barn till indonesiska tobaksbönder 2016 och konstaterade i en rapport att hälften hade tydliga tecken på nikotinförgiftning som också kan ge kräkningar, yrsel, kramp, diarré eller oregelbunden hjärtrytm.   Svett och fukt på bladen gör att nikotinet tränger in via huden in i blodet och ger samma nivåer som om man rökt många cigaretter (green tobacco sickness).   Industrin har lovat ta med frågan i sitt hållbara tobaksprogram, men bolagen har fortfarande inte full koll på om tobaken som de köper upp via mellanhänder plockats av barn som dessutom hanterar farliga bekämpningsmedel utan skyddsutrustning, enligt Människorättsorganisationen.   Det finns 4 miljoner tobaksbönder i Indonesien och de flesta har barn som hjälper till vid skörden, påpekar Esti Wahyuni som är undersökande journalist och gjorde research för rapporten om de tobaksförgiftade barnen.    Vilka långtidseffekter nikotin- och bekämpningsmedelsförgiftningen har på barnen har ingen undersökt, men att nikotin påverkar unga hjärnor negativt är väl känt och människorättsorganisationen varnar för ökad risk för lungproblem, cancer, depression, nervskador och fertilitetsproblem.   Cigaretter som säljs i Sverige kan mycket väl ha gjorts på tobak som plockats av nikotinförgiftade barn i Indonesien, eller i Kazakstan, Malawi, Tanzania, Zimbawe, Brasilien, Bangladesh eller USA som har samma problem enligt flera rapporter. Störst på svenska cigarettmarknaden är JTI Sweden. Bolaget uppger att man köper en mindre andel tobaksblad från Indonesien via externa leverantörer och att avtalsvillkor säkrar att inga barn plockat tobaken.   Men enligt den tyska organisationen Unfairtobacco som följer tobakshandelns avtryck på människor och miljö globalt.   Det är troligt att nikotinförgiftade barnarbetare plockat tobaken till bolagets svensksålda cigaretter, säger Sonja von Eichborn på Unfairtobacco. När tobaksindustrin förlorar kunder i rika länder så går man nu in stort i e-cigarettbranchen för att fortsätta tillfredställa nikotinisternas sug och skapa nya. Så här lät det när jag besökte USA härom året. Klockan är 11 på förmiddagen. District Vape har precis öppnat. Ett enda rum med betongväggar målade i mörkrött, nakna glödlampor och träbjälkar i taket. Ett skyltfönster mot gatan, en glasdisk och glashyllor fulllproppade med små parfymliknande glasflaskor med nikotinvätskor i alla smaker.   Jag är enda kunden ännu så 22-åriga Wesley Soto tar sig tid att berätta hur allt började för honom. Wesley var 13 år när han började att tjuvröka och snart var han uppe i ett paket om dagen, mentolcigaretter, samma som hans pappa rökte så ingen märkte något hemma förrän polisen tog honom på bar gärning i 16-års åldern som minderårig rökare. Samma år som pappan dog av lungcancer fick även farföräldrarna rökrelaterad cancer.   Wesley Soto försökte sluta men var fast i sitt nikotinberoende. Han testade en av de första e-cigaretterna på marknaden, men den var för svag så det gav inget. Det var inte förrän han prövade en en rebuildable dripping atomicer, en elektronisk rökapparat där man själv droppar nikotinvätska på bomullstussar intill en glödtråd som han fick samma starka nikotinkick som av att röka och därför kunde sluta med cigaretter. En nikotinhaltig vätska blandad med propylenglykol och glycerin värms upp av ett batteri så att en ånga bildas som man sedan kan dra ned i lungorna.   På Kaliforniens universitet i San Francisco, söker jag upp medicinprofessor Stanton Glantz. Han är mycket skeptisk till e-cigaretter som de stora tobaksbolagen nu satsar massivt på globalt med omfattande reklam riktad mot unga. Ännu finns inte några stora vetenskapliga långtidsstudier kring e-cigarettrökningens effekter. I flera undersökningar har ångan visat sig innehålla samma sorts cancerframkallande och hjärtpåverkande ämnen och tungmetaller samt lungirriterande partiklar som cigarettrök. Men oftast i betydligt lägre doser.   Stanton Glantz bild är de inte är lika cancerframkallande som traditionella cigaretter, men skadar lungorna och hjärt-kärlsystemet nästan lika mycket. Men det finns lika välmeriterade forskare i ett annat läger.   Professor David Abrams på Schroeder institutet i Washington och Johns Hopkins Bloomberg School of Public Health hoppas att e-cigaretter är det gyllene ägg som stoppar tobakscigaretter för alltid. Något som äntligen kan erbjuda snabba nikotinkickar och bolmande, men utan tjära och tusentals gifter från bränd tobak som dödar varannan rökare i förtid.   David Abrams är kollega till Stanton Glantz, och förut stred de tillsammans mot tobaksrökning. Nu är de nästan ovänner och tolkar alla studier olika.   David Abrams anser att det här bråket bara gynnar tobaksindustrin, som kan spela på osäkerheten och få kunder att röka båda cigaretter och e-cigaretter samtidigt. Det viktigaste är att få bort de livsfarliga cigaretterna, tycker Abrams. Sist här en amerikansk TV-reklam för e-cigaretter. Tobaksreklam på TV förbjöds redan 1971, men nu är nikotinprodukterna tillbaka i rutan och lockar unga tittare. En och en halv miljon ungdomar började röka e-cigaretter i USA förra året. Det är en explosion säger amerikanska hälsomyndigheten CCD oroat. Margaretha Haglund från tankesmedjan Tobaksfakta, gäst här i radiokorrespondenterna, hur ser det ut i Sverige är det samma e-ciggexplosion här? Ja bland ungdomar. De testar, och ungefär en tredjedel som går i nian har provat e-cigaretter och hälften i årskurs två på gymnasiet. Det är ju inte dem som är i färd med att sluta röka utan det här är ett sätt att komma in i ett nikotinberoende. Tobaksindustrin har ju jobbat jämt med att se till att man börjar använda deras produkter och då är det här ett sätt att få unga att senare börja använda de traditionella produkterna. Om det var så att de menade allvar med att hjälpa till med folkhälsan så skulle de direkt sluta att tillverka sina cigaretter och det kommer dem inte att göra. tror Margaretha Haglund.   När det gäller nikotin så bygger det om belöningssystemet i hjärnan och det kan påverka flera generationer genetiskt. Man kan ärva störningar från en förälders rökning eller snusning, påpekar Margaretha Haglund.  Vi hörde om barn i Indonesien tidigare som tobaksförgiftades när de plockade bladen till cigaretter som sen säljs i Sverige, tror du att rökare är medvetna om de här etiska aspekterna av sin konsumtion att klimatutsläppen från tobaksindustrin är en och en halv gånger så stora som hela Sveriges utsläpp? Jag tror att allt för få är medvetna om hur man odlar tobak och vad det leder till, svarar Margaretha Haglund. Att tobaksindustrin nu satsar i Indonesien och andra fattigare länder som ännu inte antagit hårda antirökningslagar, på vilket sätt skulle svenska politiker kunna förhindra det? Man kan ju när man träffar företrädare för de här regeringarna försöka inspirera dem att ratificera tobakskonventionen och hjälpa dem via bistånd att motarbeta tobaksindustrin, men det är inte på agendan jämt på SIDA. I programmet Vetandets Värld i veckan så berättade jag om ett initiativ om en tobaksfri generation som testas i flera städer på Filippinerna. Många på australiska ön Tasmanien är också sugna att testa. Så här är tanken. I staden Balanga på Filippinerna testas sedan tre år ett nytt sätt att minska rökningen. Där är det förbjudet för unga födda år 2000 eller senare att köpa tobak. Idén är att de ska bli den första tobakfria generationen. Idén kommer från en matematikprofessor i Singapore.   Professor Jon Berrick vid Yale-NUS College i Singapore har utarbetat idén kring en lag om tobaksfria generationer som införts i staden Balanga på Filippinerna för tre år sedan och därefter spridit sig till flera andra grannstäder. Tobaksindustrin har dock stämt Balanga. Parlamentet på Australiska Tasmanien har också övervägt lagen, men ett val kom emellan så nu vilar frågan där. Effekten av den tobaksfria generationen ska utvärderas vetenskapligt säger Jon Berrick, men konceptet har redan testats för 100 år sedan när det gäller opiumrökning på dåvarande Formosa och Ceylon med gott resultat. Dagens åldersgränser för tobaksinköp sänder signalen att det är ofarligt att röka efter en viss ålder, vilket inte stämmer. Nästan ingen börjar röka efter 25 år och yngre tonåringar får ofta cigaretter av äldre, vilket efter några år skulle förhindras när allt fler årskullar blir tobaksfria enligt Berrick. Men tobakspreventionsexperten professor Simon Chapman vid Sydneys universitet tycker att det redan finns mer beprövade effektiva åtgärder. Med neutrala paket, varningsbilder, reklamförbud, allt fler rökfria platser och höjda tobaksskatter så har redan dagligrökningen bland Australiska ungdomar mellan 15-17 år sjunkit under 2 procent påpekar Simon Chapman. I Sverige är motsvarande siffra fem procent.   På Tasmanien i huvudstaden Hobarts hamn pågår en träbåtsfestival, där gamla ångmotorer puttrar och pyser. Inne i delstatens parlament träffar jag senatorn Ivan Dean, en före detta polis som blivit partiobunden politiker och som 2014 la fram ett lagförslag om att införa en tobakfri generation på den Australiska ön.   Det fanns en majoritet för lagen, men överhuset krävde en rättslig utredning att den inte var diskriminerande berättar Ivan Dean. 2016 kom resultatet, lagen var juridiskt korrekt, men då hade ett val ändrat parlamentets sammansättning och det var inte längre säkert att den skulle gå igenom, så senator Ivan Dean har nu beslutat sig för att istället lägga fram ett lagförslag att höja tobaksinköpsåldern till 21 år som ett första steg. Det är vår uppgift som folkvalda politiker att skydda medborgarnas hälsa, anser Ivan Dean. Hans egen pappa dog vid 65 års ålder av lungcancer efter många års kedjerökande. Han kunde fått 20 år till, tror Ivan Dean om han aldrig rökt. Opinionsundersökningar i Australien visar enligt Dean att åtta av tio kan tänka sig en lag om en tobaksfri generation.   Det är bara en tidsfråga innan rökning börjar totalförbjudas på många håll, inklusive Tasmanien tror Ivan Dean. Men vad säger rökarna om den framtiden?   Joe i Hobart har försökt sluta senaste 15 åren, men misslyckats. Han är nikotinberoende och gillar att röka och tycker inte att samhället ska tala om för honom vad han få göra eller inte. I Sydney träffar jag ett gäng unga rökare nere på strandpromenaden mitt emot det berömda operahuset. Catia säger att hon redan känner sig smutsig som rökare, förvisad till trånga gränder där man fortfarande får bolma utomhus i Sydney. På många platser är det redan förbjudet och i norra delen av stan ska politikerna inom kort klubba ett totalt rökförbud. Hon blir paranoid när det kommer barnvagnar, med föräldrar som kan anklaga henne för att vilja skada bebisarna via passivrökning. Kompisen Patrick fyller i. Det är en fråga om friheten och rättigheten att skada sig själv om man så vill, anser Patrick.   Hassan som är sjuksköterska och mycket medveten om hälsoriskerna med att röka, han är orolig att han ska bli diskriminerad som rökare, men Hassan är ändå positiv till en lag om en rökfri generation om det kommer att hålla hans framtida barn borta från cigaretter.   Margaretha Haglund från tankesmedjan Tobaksfakta, vad tror du, är detta nått att testa i Sverige? Jag tror inte att det kan ersätta de åtgärder vi redan vet är väldigt viktiga, dvs reglera tobaksindustrin nyrekrytering, prishöjningar, rökfria miljöer, opinionsbildning. Men visst så kan det få ett symbolvärde. Det är inget nytt, redan 1975 föreslog Socialstyrelsen i en utredning att de som föddes det året skulle bli den första rökfria generationen. Man skulle utforma skola, Mvc, Bvc och arbetslivet så att det främjade rökfriheten, det handlade inte om lagar utan stimulans, säger Margaretha Haglund.   Men det blev inte så, var låg motståndet?   Jag tror inte att det var så mycket motstånd, men vi är mycket bättre på teori än praktik i Sverige, svarar Margaretha Haglund.   Du säger att det saknas politiskt ledarskap på området i Sverige, är detta inte en valvinnande fråga?   Jag förstår inte varför det inte skulle vara en valvinnande fråga eftersom ingen förälder vill att deras barn ska börja röka, inte heller de som själva röker, men i Sverige har varje åtgärd som vi har lyckats få igenom i Riksdagen har vi fått kämpa genom en enorm uppförsbacke. Det tog 10 år att få rökfria serveringar och det har tagit nästan 10 år att få de rökfria lekplatserna nu som alla välkomnar. Sedan har vi också kämpat för att få slut på exponeringen av tobaksvaror i butik eftersom vi vet att det påverkar ungdomar och barn. Ser de varorna i butik så blir de också mer socialt accepterade. Mer än 8 av 10 stödjer ett förbud men politikerna har inte fått igenom det i Riksdagen och det är konstigt att förbuden inte drabbar de som ställer till det här mest, alltså tobaksindustrin, istället för de som fastat i bruket, anser Margaretha Haglund. En massa organisationer och kommuner har skrivit på ett upprop om tobacco end-game i Sverige till år 2025, och med det menas att andelen rökare i befolkningen ska vara under fem procent, idag är den drygt tio procent, det är bara sex år dit, hur går det? Nej det kommer inte att gå, inte med den takten vi har nu. Det kommer att ta till minst mitten av 2030-talet om vi klarar av det då. Det behövs ett politiskt ledarskap i frågan och tobaksindustrin kan inte få fortsätta att rekrytera 14 000 nya ungdomar varje år till sina skadliga produkter, tycker Margaretha Haglund. Tror du att det kommer en framtid när ingen röker på jorden? Ja jag tror att det kommer en tid när vi inte röker, jag vill hoppas det i alla fall, avslutar Margaretha Haglund från tankesmedjan Tobaksfakta.   Radiokorrespondenterna är slut för idag. Nästa vecka reser Radiokorrespondenterna till Colorado, den första av USAs delstater som legaliserade marijuana och där man nu på allvar börjar se effekterna. Sveriges Radios Washingtonkorrespondent Kajsa Boglind berättar om blomstrande ekonomi men också om en helt ny kriminalitet eftersom den växande marijuanamarknaden lockar till sig den organiserade brottsligheten. Ljudtekniker idag var Håkan Sjöqvist, producent Anders Diamant och jag heter Johan Bergendorff. Vi hörs.

Cigaretter dödar 7 miljoner personer per år. Nu testas att unga födda efter ett visst år aldrig ska få köpa cigaretter när de blivit vuxna. De ska bli den första tobaksfria generationen. Idén kommer från professor Jon Berrick i Singapore, men har testats för 100 år sedan när det gäller opium. Staden Balanga på Filippinerna var först ut 2016 att förbjuda alla unga födda år 2000 eller senare att köpa cigaretter. I Tasmaniens överhus höll lagen också på att röstas igenom, men sedan blev det val och majoriteten föll. Tobaksaktivisten dr. Kathryn Barnsley i Hobart hoppas att den ska få en ny chans snart. Men folkhälsoprofessor Simon Chapman i Sydney är skeptisk till idén. Han anser att fortsatt höjd skatt, informationskampanjer och vidriga skraplukter på paketen vore effektivare. Johan Bergendorff johan.bergendorff@sverigesradio.se

Vad är att vänta inom vetenskapen 2019 och vad kommer vetenskapsradions specialreportrar särskilt att hålla ögonen på? I Vetandets värld spanar vi framåt, mot det nya året. Hör vad medicinreporter Annika Östman ser komma när det gäller genkniven CRIPSR Cas-9 och vad globala hälsokorrespondenten Johan Bergendorff skönjer i utvecklingen av världens hälsoläge. Miljöprogrammet Klotets Susanna Baltscheffsky berättar om hur hon ser på klimatfrågans kommande år och vi får höra vad biologireportern Sara Sällström tror äntligen kan komma ordentligt på tapeten nu. Rymdintresserade producenten för Vetenskapsradions Veckomagasin Björn Gunér har koll på kosmiska planer för 2019. Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

I Rwanda testas att låta män som slår sina fruar eller använder sexuellt och psykiskt våld mot dem, att gå på kurs för att sluta. En forskningsstudie visar lyckade resultat. Något för Sverige? Kursen heter Mencare+ och riktar sig till män i Rwanda som ska bli fäder. På ett år har fysiskt och sexuellt våld mot männens fruar minskat till nära hälften, från 60% till 35%. Nivåerna för våld mot kvinnor och barn i Rwanda är trots det fortsatt höga, men de positiva resultaten av insatserna ses som en god början. I programmet hörs: Rachael Nyiramutima, fru till Theoneste Nibatuze i Rwanda som gått Mencare+, David Museruka, Rwamrec manscentrum, Abigail Booth, Rwandachef för hjälporganisationen Kvinna till Kvinna, Ninette Umurerwa, chef Haguruka Rwanda, Domitila Kanzayire, misshandlad kvinna i Rwanda som fått hjälp av Haguruka, Kazungu Nyibanyendera, misshandlande make som gått kurs hos Haguruka, Diane Gashumba, hälsominister Rwanda, Niklas Långström, forskare Rättsmedicinalverket. Johan Bergendorff, global hälsokorrespondent Sveriges Radio johan.bergendorff@sverigesradio,se

Vi får en rapport från frontlinjen i östra Ukraina där skotten hörs fortfarande. Vi minns den blodiga terrorattacken i Paris för tre år sedan. Om Rwandas satsning på att förbättra sjukvården. Hör också om den nya flyktingkrisen mellan Angola och Kongo-Kinshasa. Medverkande: Jesper Lindau, Moskvakorrespondent, Beatrice Janzon, utrikesreporter Ekot, Johan Bergendorff, global hälsokorrespondent.

Var fjärde barn på jorden är så pass undernärt att de får lägre IQ. Kan biståndspengar i handen till fattiga familjer lösa detta, eller är det ett orealistiskt mirakelpiller? Jacqueline Mukamwezi i byn Karambo i östra Rwanda levde på 7 kr per dag. Ofta svalt de fem barnen, liksom hon själv. Hon fick 5000 kr av hjälporganisationen GiveDirectly tillsammans med amerikanska biståndsorganet Usaid. Det jämfördes i ett forskningsprojekt med familjer som fick 1000 kr, eller ett mer traditionellt bistånds- och utbildningsprojekt. Det visade sig att det bara var med den stora summan som barnen ökade i vikt och längd och dödligheten gick ned. Johan Sandberg som är forskare vid Lunds Universitet och Princeton University har tittat på effekter av kontantbistånd i Latinamerika. Han säger att det absolut minskar fattiga människors utsatthet, men lyfter dem inte ur armod och att det ibland ses av biståndsgivare som ett mirakelpiller. I programmet hörs: Jacqueline Mukamwezi, boende i byn Karambo i östra Rwanda, Craig McIntosh, professor UCSD, Andrew Zeitlin, docent Georgetown University, Francois Ruhumuriza, boende i byn Karambo i östra Rwanda, Therese Mukakalisa, boende i byn Karambo i östra Rwanda, Johan Sandberg, forskare kontantbistånd vid Lunds Universitet och Princeston universit, Elisabet Montgomery, seniorhandläggare för bistånd på Sveriges ambassad i Rwanda, Diane Gashumba, hälsominister Rwanda. Johan Bergendorff johan.bergendorff@sverigesradio.se

Sveriges Radios globala hälsokorrespondent har besökt bland annat Nederländerna och Danmark, som brukar hamna i topp på rankinglistor om den bästa vården i Europa. En sådan lista är Euro Health Consumer Index som bland annat professor Arne Björnberg står bakom. Johan Bergendorff träffar honom i ett väntrum i Serbiens huvudstad Belgrad. Programmet synar också var korruptionen är värst och hur fattiga Makedonien kunnat klättra så snabbt i rankingen tack vare ett nytt vårdbokningssystem.

Boken Factfulness av Hans & Ola Rosling och Anna Rosling Rönnlund visar på en positiv utveckling under decennier som många missat. Men boken möter nu forskarkritik för att vara ensidig. Professor emeritus Christian Berggren vid Linköpings universitet är kritisk mot vissa av slutsatserna i Factfulness tio knep som hjälper dig att förstå världen. Han anser att de är ensidiga och bygger på felaktiga fakta. I ett samtal i Vetandets Värld möter han författaren Ola Rosling under ledning av Sveriges Radios globala hälsokorrespondent Johan Bergendorff för att reda ut fakta och olika perspektiv på världens framtida utveckling. Johan Bergendorff johan.bergendorff@sverigesradio.se

De globala hälsotrenderna går åt rätt håll. Det säger Sveriges Radios Globala hälsokorrespondent Johan Bergendorff, som möter människor som lyckas stävja fetma, minska barnadödlighet och stoppa könsstympning. I tre och ett halvt år har Johan Bergendorff varit Sveriges Radios Globala Hälsokorrespondent och han har under den perioden besökt 30 länder och bevakat hälsofrågor. På korrespondentdagen berättar han i Vetandets värld om arbete jorden runt som leder till att hälsan i världen blir bättre. För det blir den faktiskt, säger Johan. Även om många problem kvarstår, går utvecklingen åt rätt håll. Sveriges Radios 23 korrespondenter möter ikväll torsdag publiken i Kulturhuset i Stockholm. Med det inleds en turné där korrarna också gästar en rad svenska städer från Växjö i söder till Kiruna i norr. Hela programmet hittar du på länkarna nedan. Camilla Widebeck camilla.widebeck@sr.se

Allt fler unga i välfärdsländer säger att de mår dåligt psykiskt, utan att vara sjuka och i behov av barn- och ungdomspsykiatrin. Nu testas nya metoder att förbättra tonåringars mående. Danska ungdomar kan gå till Headspace. Där finns vuxna volontärer redo att prata om det som känns svårt och för att hjälpa unga att hitta vägar ur sin nedstämdhet och oro. Tanken är att möta unga innan de blir sjuka. Metoden har fått kritik i Danmark, inte minst att de hävdar att varje satsad skattekrona sparar sju. I Sverige finns dock de som vill se att modellen testas även här. I Skottland har man infört ett system där skola, vård, socialen och polisen jobbar ihop och sätter in snabba åtgärder åt unga personer som behöver hjälp. Något som vi försökt få till i Sverige under lång tid, utan att riktigt ha lyckats. Johan Bergendorff johan.bergendorff@sverigesradio.se

I Tanzania används gambianska jättepåsråttor för att sniffa på tbc-sjukas hostprov och ställa diagnos. Samtidigt tränas hundar att nosa upp cancer. Men drömmen är en elektronisk näsa hos doktorn. Charles Joseph från Dar es Salaam fick veta på vårdcentralen Mbagala-Rangi Tatu att hans hostprov var negativt. Men några dagar senare hade organisationen Apopos råttor fått kontroll-lukta på slemmet och funnit tbc-doft. Nu går han på antibiotika som ska göra honom frisk. Dr. Lena Fiebig är chef för Apopos tbc-program i Tanzania, Etiopien och Mozambique säger att en råtta kan gå igenom 100 prov på 20 minuter vilket skulle tagit en labbassistent flera dagar att titta på i mikroskop som dessutom missar fler prov. Daniel Thobias på hjälporganisationen Mukikute ser sedan till att patienterna som fått en tbc-diagnos verkligen återvänder till vårdcentralen för medicin. Men statssekreteraren på hälsodepartementet narkosläkaren dr. Mpoki Ulisubisya tror mer på de dna-avläsningsapparater WHO rekommenderar som GeneXpert. Forskning pågår i många länder kring sjukdomslukt. CNN rapporterar om den israeliska e-näsan Na-nose från Technion som kan diagnosticera 17 sjukdomar och hur Medical Detection Dogs tillsammans med brittiska forskare undersöker hur bra hundar är på att upptäcka bröst- och prostatacancer. Amy Loutfi, professor i informationsteknologi vid Örebro Universitet har forskat om elektroniska näsor i vården och hon tror inte de slår igenom förrän om 30 år. Programmet är en repris från den 22 maj 2018. Johan Bergendorff global hälsokorrespondent Sveriges Radio johan.bergendorff@sr.se

I 40 år har Sverige gett forskningsbistånd till Tanzania, sammanlagt miljardbelopp. Men är det vettigt att satsat på tanzaniska doktorander när inte alla barn ens går i skolan eller äter sig mätta? Sveriges radios globala hälsokorrespondent Johan Bergendorff har besökt Muhimbili University, Tanzanias främsta medicinska universitet, som Sverige stöttat i decennier med forskare och dyra apparater. I stort visar forskarrapporter att det svenska forskningsbiståndet varit lyckat, men kanske är det dags nu att pengarna lyfts bort från biståndet? I stället skulle Tanzanias forskare kunna söka pengar via Vetenskapsrådet. Med: Eligius Lyamuya, professor i mikrobiologi MUHAS Dar es Salaam, David Nilsson, forskare i teknik och vetenskapshistoria KTH, Dorisa Nanage, forskare MUHAS, Måns Fellesson, fd forskare Nordiska Afrikainstitutet Uppsala, Matti Tedre, professor i datavetenskap vid Östra Finlands universitet, Inger Lundgren, SIDA. Johan Bergendorff johan.bergendorff@sverigesradio.se

Den gör dig friskare, smartare, får dig att leva längre och kan påverka din psykiska hälsa. När man tittar igenom floden av hälsoböcker, är det lätt att tro att allt skulle förändras, om man bara åt på rätt sätt. Intresset för mat och näringslära är enormt, det är inte rena kokböcker som säljer som smör, utan mer livsstilsbetonade böcker, om hur du ska äta dig frisk, stark, glad och snygg, gärna med vetenskapliga studier som bekräftar tesen. Dieterna lovar bot mot kroppsliga, mentala besvär och sjukdomar. Våra inbjudna experter lotsar oss genom fakta och påståenden i dietdjungeln. Kropp & Själ lånar retoriken från politikens värld och presenterar dietkampen. Företrädare för clean eating, LCHF och paleo, får en minut på sig att argumentera för sitt att äta, deras påståenden värderas sen av en expertpanel. Gäster: Richard Tellström, måltidshistoriker, Emma Frans, forskare vid Karolinska Institutet och författare, Mats-Eric Nilsson, journalist och författare, Amina Manzoor, medicinreporter på Dagens Nyheter, Christian Rück, psykiatriker och forskare, Karolinska Institutet, Sara Ask, dietist, Johan Bergendorff, Sveriges Radios hälsokorrespondent. Dietkampen: Annika Malm, clean eating, Björn Thulin, Paleo, Mia Ånemyr, LCHQ.

Många unga uppger att de mår dåligt, men vad beror den psykiska ohälsan bland ungdomar på och hur motverkas den på bästa sätt? Medverkande: Annika Strandhäll (socialminister) Sissela Bremmers (volontär i Suicide Zero och medverkar i Tendensserien Ung ångest) Anette Wickström (docent vid Linköpings Universitet som forskat om barn och psykisk ohälsa) Johan Hallberg (rektor för Malmaskolan i Kolsva) Allan Linnér (radiopsykolog) Carmen Jedrzwjak (manusförfattare, regissör, skådespelare och poet och medverkar i Tendensserien Ung ångest) Sven Bremberg (barn- och ungdomsläkare och docent i socialmedicin vd Karolinska Institutet) Debatten leds av Sveriges Radios hälsokorrespondent Johan Bergendorff.

I Tanzania används gambianska jättepåsråttor för att sniffa på tbc-sjukas hostprov och ställa diagnos. Samtidigt tränas hundar att nosa upp cancer. Men drömmen är en elektronisk näsa hos doktorn. Charles Joseph från Dar es Salaam fick veta på vårdcentralen Mbagala-Rangi Tatu att hans hostprov var negativt. Men några dagar senare hade organisationen Apopos råttor fått kontroll-lukta på slemmet och funnit tbc-doft. Nu går han på antibiotika som ska göra honom frisk. Dr. Lena Fiebig är chef för Apopos tbc-program i Tanzania, Etiopien och Mozambique säger att en råtta kan gå igenom 100 prov på 20 minuter vilket skulle tagit en labbassistent flera dagar att titta på i mikroskop som dessutom missar fler prov. Daniel Thobias på hjälporganisationen Mukikute ser sedan till att patienterna som fått en tbc-diagnos verkligen återvänder till vårdcentralen för medicin. Men statssekreteraren på hälsodepartementet narkosläkaren dr. Mpoki Ulisubisya tror mer på de dna-avläsningsapparater WHO rekommenderar som GeneXpert. Forskning pågår i många länder kring sjukdomslukt. CNN rapporterar om den israeliska e-näsan Na-nose från Technion som kan diagnosticera 17 sjukdomar och hur Medical Detection Dogs tillsammans med brittiska forskare undersöker hur bra hundar är på att upptäcka bröst- och prostatacancer. Amy Loutfi, professor i informationsteknologi vid Örebro Universitet har forskat om elektroniska näsor i vården och hon tror inte de slår igenom förrän om 30 år. Johan Bergendorff global hälsokorrespondent Sveriges Radio johan.bergendorff@sr.se

Mediciner mot HIV har inneburit ett mirakel från död i AIDS till ett långt liv där man inte smittar partner eller barn. Men nu ökar de resistenta virusen där pillren inte längre biter. Överläkare Sheila Eshiwani på Kenyatta National Hospital i Nairobi, Kenya, har en patient som verkar resistent mot alla bromsmediciner som finns på marknaden. Professor Matilu Mwau som är forskningschef på Kenyas statliga medicinforskningsinstitut Kemri har funnit fler fall. Bland flyktingar i norr var det 50-60 procent hivpositiva där pillren inte hjälpte. 53-årige hivpositiva Charles Odhiambo bytte till en ny kombinationsbehandling. Då gick virusmängden i blodet upp, men han vet inte om det berodde på att hivviruset var resistent mot läkemedlet för något test gjordes aldrig, det var för dyrt. Medverkande: Professor Ravindra Gupta vid University College London,  har sammanställt hivresistensläget i mer än 60 länder och Anna Mia Ekström professor i global infektionsepidemiologi vid Karolinska institutet och som forskar om hiv både i Sverige och Afrika. Johan Bergendorff johan.bergendorff@sverigesradio.se

Höjdpunkter ur programmets historia. (Repriseras pga Riksdagens budgetdebatt 16/4.) Thomas Nordegren går till attack mot robotdammsugare. Vår gäst Marléne Eriksson är städexpert och har testat ett antal damsugare för Plus i SVT. Hon ger sin syn på robotdammsugare ur ett yrkesmässigt perspektiv. Stöld i hemmet? Hur rädd ska man vara för att öppna dörren? En viktig fråga för våra äldre. Gäster: Håkan Carlsson, polis, samt Dan Karlsson, PRO. Demensbyar Vår reporter Johan Bergendorff berättar om en demensby han besökt i Danmark. Louise Epstein minns sin pappa Ett av våra mest uppskattade inslag handlar om Louise Epsteins pappa och hans flykt undan nazismen. Artisten Ljus Vi får besök i studion av artisten Ljus som berättar om sin låt Stella om konsertpianisten Stella Tjajkovski. Programmet sändes på Annandag Påsk 2018 samt som repris med anledning av budgetdebatten 16/4 2018.

Thomas blev fascinerad av nyheten om den nya uppfinningen att man ska ha en röd lampa på skrivbordet som lyser när arbetskamraterna inte får störa. Röd störningslampa Vi ska fördjupa oss i den nya metoden med Sveriges Radios globala hälsokorrespondent Johan Bergendorff och Malin Eriksson som testat den röda störningslampan. Hon jobbar på ABB i Olofström.  Kroppspositivism  Och nu när värmen snart är här ska vi också tala om kroppspositivism. Ska man vara stolt över sin kropp även om den avviker från idealens vikt och BMI-norm eller kan det vara farligt? Vi har bjudit in Linus Fremin, journalist och tv-kritiker. Drönare i studion Och så har Thomas med sig en liten drönare som får plats i handflatan och kan videofilma detaljskarpt några kilometer bort och på upp till 200 meters höjd. Nu föreslår en statlig utredning att drönare ska kunna skjutas ner av militär och skyddsvakter. Ännu en dokumentär om Palmemordet Dessutom gästar filmaren Mikael Hylin programmet. Han har gjort en sjudelad dokumentärserie om mordet på Olof Palme. "Palme, träsket och mordrättegångarna" har premiär i TV3 i kväll. Vilka nya uppgifter har Hylin att komma med?  Programledare: Thomas Nordegren Bisittare: Louise Epstein Producent: Thella Johnson

Thomas går till attack mot robotdammsugare. Vi sänder några höjdpunkter ur programmets historia. Gäst: Marléne Eriksson är städexpert och har testat ett antal damsugare för Plus i SVT. Hon ger sin syn på robotdammsugare ur ett yrkesmässigt perspektiv. Stöld i hemmet? Hur rädd ska man vara för att öppna dörren? En viktig fråga för våra äldre. Gäster: Håkan Carlsson, polis, samt Dan Karlsson, PRO. Demensbyar Vår reporter Johan Bergendorff berättar om en demensby han besökt i Danmark. Louise Epstein minns sin pappa Ett av våra mest uppskattade inslag handlar om Louise Epsteins pappa och hans flykt undan nazismen. Artisten Ljus Vi får besök i studion av artisten Ljus som berättar om sin låt Stella om konsertpianisten Stella Tjajkovski. Programmet sändes på Annandag Påsk 2018.

Sötade drycker står för mer än en tredjedel av allt tillsatt socker vi får i oss. I kampen mot fetmaepidemin pågår ett sockerkrig, där hälsoorganisationer och myndigheter slåss mot globala läskföretag. I Chile infördes för två år sedan en 18-procentig läskskatt. De har också världens tydligaste märkningssystem för livsmedel med höga halter, socker, salt, kalorier och mättat fett . Och ansträngningar tycks ha haft effekt. Men på andra håll sätter läskföretagen hårt mot hårt - i Colombia, där försöken att införa en sockerskatt misslyckats, vittnar hälsoorganisationer om förföljelser och dödshot.  Så frågan är vem som kommer att vinna sockerkriget, och till vilket pris? Radiokorrespondenterna den här veckan med globala hälsokorrespondenten Johan Bergendorff och Latinamerikakorrespondenten Lotten Collin.

Fetmaepidemin sprider sig i hela världen, hör om Chile som infört drastiska metoder för att minska skräpmaten. Silicon Valley i Kalifornien som i decennier var sinnebilden för framtiden håller på att tappa sin ställning. Om en möjlig öppning i Etiopien och om en udda kandidat i valet i Ryssland nästa vecka. Johan Bergendorff, korrespondent global hälsa Annika Steiber, författare Silicon Valley Samuel Larsson, Afrikakorrespondent Maria Persson-Löfgren, Moskvakorrespondent

Det blir allt vanligare att man runt om i Europa bygger speciella demensbyar anpassade för de gamlas behov. Vi reder ut om man borde göra detsamma i Sverige. Hockeyspelaren Jakob Lilja fick idag misshandelsdomen fastställd av Hovrätten efter att han slagit sin klubba i nacken på en motspelare. Vi pratar om vad domen kan betyda för hockeyn med Lars Gunnar Jansson, före detta hockeytränare och expertkommentator på Radiosporten. Specialdesignade byar för dementa blir allt vanligare i Europa. Är det rätt väg för demensvården även i Sverige? Vi frågar Sveriges Radios globala hälsokorrespondent Johan Bergendorff. Dessutom pratar vi framtidens äldrevård med författaren PC Jersild. Dessutom ska vi prata om Nordkoreas kändaste nyhetsuppläsare med Gabriel Johnsson, docent i Koreas språk och kultur. Programledare: Thomas Nordegren Bisittare: Louise Epstein Producent: Helena Huhta

Varför prioriteras inte kampen mot sjukdomar högre i Indien? Är det verkligen möjligt att ge över en miljard indier tillgång till en egen toalett inom två år? I veckans avsnitt av Radiokorrespondenterna samtalar Sveriges radios globala hälsokorrespondent Johan Bergendorff med Vinita Batra från Business Sweden i Delhi om de stora utmaningarna och snabba framstegen i den indiska hälso- och sjukvården.   Vi får också höra flera reportage, bland annat om hur den dåliga luften påverkar Indiens 1,3 miljarder invånare och hur en Bollywoodfilm ska få fler indier att använda toaletter, istället för att göra sina behov ute i det fria. Johan Bergendorff intervjuar även Läkare utan gränser om hur patentproblem försvårar vården för bland annat Indiens barn: varje minut dör två barn i Indien i sjukdomar som går att behandla.