Podcast appearances and mentions of erik hedtj

Säkerhetspolisen höjer terrorhotnivån i Sverige till en fyra på en femgradig skala. Vad innebär det? Och hur ska man tänka nu?På en kvart får du veta vad regeringen och myndigheter gör för att förhindra terrordåd i Sverige. Med Jesper Sundén, Mellanösternanalytiker. Hanna Törnquist, nyhetsreporter och Erik Hedtjärn, politikchef på SvD.

Det folkkära BBC kritiseras för att ha låtit sig styras av den brittiska högerregeringen. Det efter att man stängt av den populäre programledaren och fotbollsprofilen Gary Lineker då han uttryckt sig kritiskt kring regeringens flyktingpolitik. Men det är inte allt som rört upp känslor och nu blåser det rejält kring TV-bolaget. På en kvart får du veta varför politikers relation till public service väcker så starka känslor. Med Charlotta Buxton, SvD:s korrespondent i London och Erik Hedtjärn, politikchef.

Moderaterna fick flest och tyngst. SD fick inte en enda. L och KD fick en handfull var. När ministerposterna är fördelade i Ulf Kristerssons nya regering är frågan – hur svårt blir det nu? På en kvart får du veta vad det betyder att Ulf Kristersson ville låta som Winston Churchill i sin regeringsförklaring – och vem som blir gladast av den nya regeringen. Med SvD:s politikchef Erik Hedtjärn.

Tycker Johan Pehrson att SD-samarbetet är en samvetsfråga? Vill Liberalerna att EU ska bestämma över svenska skogar? Och ska polisen ha rätt att rota i folks källare utan skälig misstanke till brott? I SvD Utfrågningen intervjuar Inger Arenander och Erik Nilsson de åtta partiledarna inför valet den 11 september. Producent: Martina Pierrou Exekutiv producent: Erik Hedtjärn Ansvarig utgivare: Anna Careborg

Ser Nooshi Dadgostar någon koppling mellan ökad invandring och ökad brottslighet? Kommer Vänsterpartiet bråka om Nato om de får sitta i regering? I SvD Utfrågningen intervjuar Erik Nilsson och Inger Arenander de åtta partiledarna valet den 11 september. Producent: Martina Pierrou Exekutiv producent: Erik Hedtjärn Ansvarig utgivare: Anna Careborg

Är kärnkraft Kristdemokraternas enda väg till minskade koldioxidutsläpp? Vem ska bestämma vilka förlossningskliniker som behövs och inte? Och vad skulle egentligen göra SD regeringsdugliga i Ebba Buschs ögon? I SvD Utfrågningen intervjuar Erik Nilsson och Inger Arenander de åtta partiledarna inför valet. Producent: Martina Pierrou Exekutiv producent: Erik Hedtjärn Ansvarig utgivare: Anna Careborg

Vill Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson lämna Parisavtalet? Anser han att IPCC har rätt i sin bedömning att jorden befinner sig i en klimatkris? Och ska artificiell intelligens stoppa skjutningarna? I SvD Utfrågningen intervjuar Erik Nilsson och Inger Arenander de åtta partiledarna inför valet den 11 september. Producent: Martina Pierrou Exekutiv producent: Erik Hedtjärn Ansvarig utgivare: Anna Careborg

Regeringen klarade sig med nöd och näppe. Och återigen låg deras framtid i händerna på en politisk vilde. På en kvart får du veta hur Amineh Kakabaveh kunde få ett unikt inflytande i svensk politik och om fler kommer att följa i hennes fotspår. Med SvD:s politikchef Erik Hedtjärn.

Kan Liberalernas nytillträdda partiledare Johan Pehrson tänka sig att bo granne med ett kärnkraftverk? Var går partiets röda linjer mot Sverigedemokraterna? I SvD Utfrågningen intervjuar Inger Arenander och Erik Nilsson partiledarna inför höstens val. Producent: Martina Pierrou Exekutiv producent: Erik Hedtjärn Ansvarig utgivare: Anna Careborg

Hur ofta pratar Ulf kristersson med Fredrik Reinfeldt? Varför vill Moderaterna att Skolinspektionen ska ta i med hårdhandskarna? Kan Ebba Busch bli justitieminister i Kristerssons regering? I SvD Utfrågningen intervjuar Inger Arenander och Erik Nilsson de åtta partiledarna inför höstens val. Producent: Martina Pierrou Exekutiv producent: Erik Hedtjärn Ansvarig utgivare: Anna Careborg

Tycker Annie Lööf att polisen ska få använda vattenkanoner vid upplopp? Och vem är egentligen Centerpartiets statsministerkandidat? I SvD Utfrågningen intervjuar Erik Nilsson och Inger Arenander de åtta partiledarna inför höstens val. Producent: Martina Pierrou Exekutiv producent: Erik Hedtjärn Ansvarig utgivare: Anna Careborg

Hur stora vinster i välfärden vill Sverigedemokraterna tillåta? Och varför vill Jimmie Åkesson att ett annat land ska avgöra Sveriges vägval i Natofrågan? I SvD Utfrågningen intervjuar Inger Arenander och Erik Nilsson partiledarna inför höstens val. Producent: Martina Pierrou Exekutiv producent: Erik Hedtjärn Ansvarig utgivare: Anna Careborg

Han var en av Sverigedemokraternas mest kända politiker, ändå blev han petad, bortvald av de egna. Nu berättar Kent Ekeroth om järnrör, flytt till Ungern och det Sverige han varit med om att förändra. För precis åtta år sedan började Sveriges Radios Erik Hedtjärn följa den då nya och okända riksdagsledamoten Kent Ekeroth. Under två mandatperioder blev han en av Sverigedemokraternas mest kända politiker. I de unika inspelningarna från SD:s slutna mötesrum 2010 hör man de nyblivna riksdagsledamöterna Kent Ekeroth och William Petzäll skissa på en invandrings- och kriminalpolitik som idag har stöd långt utanför Sverigedemokraterna.  Nu menar Kent Ekeroth att de andra partierna har stulit hans politik. - Det är få politiker som endast har varit i opposition som fått igenom så mycket som jag fått igenom, utan att sitta i regering. Det finns ingen som har lyckats med det tror jag, i Sveriges historia. En dokumentär från 2018 av Erik Hedtjärn Producent: Magnus Arvidson Mixning: Ludvig Jansson

Wikileaks är sajten där visselblåsare avslöjar maktens smutsiga hemligheter. Grundaren Julian Assange är ansiktet utåt journalistikens och sanningens frälsare. Wikileaks tar emot världens största läckor från hemliga källor och publicerar dem. Genombrottet, som sätter Wikileaks på världskartan, blir en hemlig video från krigets Irak - där amerikanska militären skjuter civila. Julian Assange som turnérar världen runt och berättar om sitt arbete, kommer till Stockholm för att hålla ett seminarium. Hans position har aldrig varit starkare. Julian Assange, känd som en avslöjare av korruption, hemligheter, krigsbrott och övergrepp, står själv plötsligt anklagad för sexualbrott. Anklagelserna förändrar allt för Wikileaks och Julian Assange. Medverkande: Daniel Domschait Berg - tidigare medarbetare Wikileaks. Brigitta Jonsdottir - tidigare medarbetare Wikileaks. Kristinn Hrafsson - tidigare talesperson och medarbetare Wikileaks.  Nick Davies - Journalist The Guardian. Anna Ardin - arbetade som pressekreterare på Socialdemokrater för tro och solidaritet.  Jan Helin - Då ansvarig utgivare på Aftonbladet.   Donald Boström - Frilansjournalist och då kontaktperson för Julian Assange i Sverige.  Marianne Ny - Överåklagare vid åklagarmyndighetens utvecklingscentrum i Göteborg.  Per E Samuelsson - Julian Assange svenska försvarsadvokat. En dokumentär av: Tove Palén. Producent: Lars Truedson. Exekutiv producent: Erik Hedtjärn. Producerad: 2021

Håkan Juholt flyttar in i Mona Sahlins gamla rum på rikskansliet. Oväntat för många. Beslutet att plötsligt sträcka sig mot toppen förvånar till och med honom själv. Det här är berättelsen om riksdagsledamoten från ingenstans som blir ordförande för Sveriges största parti, Socialdemokraterna. Tidigt under hösten 2010 börjar reportrarna Amanda Glans och Erik Hedtjärn för programmet "Riksdagen 100 dagar" följa några riksdagsledamöter i riksdagshusets vardag. En av riksdagsledarmöterna blir den då rätt okände försvarspolitikern Håkan Juholt. Då anade ingen hur rätt det valet var. Våren 2011 är Håkan Juholt partiledare för Sveriges största parti. Men han kommer att sitta på posten kortare än alla partiledare i socialdemokraternas historia. Reporter: Amanda Glans Producent och reporter: Erik Hedtjärn Producent: Lasse Truedson, Produktionsbolaget Tredje Statsmakten Media AB.  

Han var en av Sverigedemokraternas mest kända politiker, ändå blev han petad, bortvald av de egna. Nu berättar Kent Ekeroth om järnrör, flytt till Ungern och det Sverige han varit med om att förändra. För precis åtta år sedan började Sveriges Radios Erik Hedtjärn följa den då nya och okända riksdagsledamoten Kent Ekeroth. Under två mandatperioder blev han en av Sverigedemokraternas mest kända politiker. I de unika inspelningarna från SD:s slutna mötesrum 2010 hör man de nyblivna riksdagsledamöterna Kent Ekeroth och William Petzäll skissa på en invandrings- och kriminalpolitik som idag har stöd långt utanför Sverigedemokraterna.  Nu menar Kent Ekeroth att de andra partierna har stulit hans politik. - Det är få politiker som endast har varit i opposition som fått igenom så mycket som jag fått igenom, utan att sitta i regering. Det finns ingen som har lyckats med det tror jag, i Sveriges historia. En dokumentär från 2018 av Erik Hedtjärn Producent: Magnus Arvidson Mixning: Ludvig Jansson

När kommunistregimen i Rumänien faller avslöjas en mörk hemlighet barn hålls instängda i burar. De otäcka bilderna sprids över världen och hjälporganisationer blir nedringda. Många svenskar, däribland Sten och Doris Pettersson, bestämmer sig för att göra något. Barnhemmen är resultatet av diktatorn Nicolae Ceausescus politik under årtionden vid makten. Tillsammans med hans fru Elena levde hans familj i lyx medan den rumänska befolkningen led under mat- och elransonering. Ceausescu ville att befolkningen skulle öka. Han införde dekret 770 som förbjöd aborter och preventivmedel fick inte längre säljas. Gynekologiska undersökningar infördes på arbetsplatser. Lokala kommittéer som bestod av bland annat läkare avgjorde om ett barn ska hamna på en institution eller inte. När regimen faller blir förhållandena i de rumänska barnhemmen kända. I Sverige blir det tittarstorm när SVT sänder ett reportage från barnhemmen. Statsminister Ingvar Carlsson skriver brev till den nya demokratiskt valda ledningen i Rumänien och vädjar om handling. Hundratals barnhemsbarn adopteras av svenska familjer. Medverkande: Laurentsio Pettersson, f.d barnhemsbarn. Sten Pettersson, adoptivförälder. Doris Pettersson, adoptivförälder. Ofelia Larsson, f.d barnhemsbarn. Radu Harald Dinu, historiker på Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping. Anders Ekbom, f.d volontär för Röda Korset. Ingrid Thörnqvist, f.d korrespondent för SVT. Erik Arnér, f.d programledare för 8 Dagar. Pia Risholm Mothander, docent i psykologi, f.d universitetslektor vid Stockholms universitet. Florentina, f.d personal på rumänskt barnhem. Dokumentären är gjord av David Ohlsson. Producent är Erik Hedtjärn. Publicerad 2021

Natten till den 4 juni 1989 förvandlas Peking till ett blodbad. I en massaker mot den egna befolkningen krossar det styrande kommunistpartiet en spirande dröm om demokrati i Kina. Stridsvagnar forcerar varje hinder och med skarpladdade vapen skjuter sig armén genom folkmassor, fram till Himmelska fridens torg. Där befinner sig tusentals studenter. Dessförinnan har proteserna kommit att engagera folk över hela Kina. Bara i Peking får demonstrationerna miljontals människor att bege sig ut på gatorna. Hur många som dödades när revolten slogs ner har i alla år förblivit okänt. Men en vanlig uppskattning är att det rör sig om tusentals. Över trettio år senare är massakern nedtystad i Kina. Censuren sätter stopp för all diskussion om händelsen. Medverkande: Lei Wang ögonvittne. Lärare i Peking 1989 och granne med torget. Zhou Fengsuo ögonvittne. En av de sista studenterna att lämna torget den 4 juni. Peter Kadhammar journalist på Aftonbladet, då Expressen. Var på plats och blev ögonvittne. Staffan Sonning journalist Sveriges Radio. Var på plats. En dokumentär av: Therese Rosenvinge. Producent: Lars Truedson / Tredje Statsmakten Media. Exekutiv producent: Erik Hedtjärn. År: 2020

1990 är frikyrkan från Uppsala på allas läppar. Folkkära Carola har gått med och TV direktsänder deras gudstjänst trots bombhot. Men vittnesmål om hjärntvätt läcker ut. Tillslut ska grundaren själv lämna. Pastor Ulf Ekman kommer hem från bibelskolan i Tulsa, USA, med en vision från Gud: han ska starta en egen bibelskola i det sekulära Sverige. Bibelskolan blir snabbt den största i landet. Men kritiska röster höjs. Livets Ords idéer om att be bort sjukdomar, demoner och pastorn som får visioner och profetior direkt från Gud, upprör många. Och när avhoppare börjar vittna om vad som pågår inom församlingen, blir hela svenska folket engagerade i frågan. Medverkande: Thomas Arnroth - tidigare medlem, Livets Ord. Susanne - tidigare medlem, Livets Ord. Niclaz Erlingmark - tidigare medlem, Livets Ord. Jonatan - aktiv medlem, Livets Ord. Joakim Lundqvist - förstepastor, Livets Ord. Jan-Åke Alvarsson - professor i kulturantropologi vid Uppsala Universitet. Torbjörn Aronson - forskare vid Centrum för forskning om religion och samhälle (CRS), Uppsala Universitet. Dokumentären är gjord av Sebastian Hedlund. Producent: Gustav Asplund. Exekutiv producent: Erik Hedtjärn. Ansvarig utgivare: Caroline Lagergren. År: 2020.

Från 2010. Södra Sverige kastas in i kaos när lika mycket skog som man avverkar i hela landet på ett år blåser omkull på bara några timmar. SMHI i Norrköping ser hur väderstationerna på kartan slocknar en efter en. Efter stormen börjar ett nytt drama. Elnätet i södra Sverige ligger söndertrasat under plockepinnet av stormfälld skog. Oförsäkrade skogsägare ser sina livsverk krossade. I städerna kommer elen tillbaka efter bara någon dag men på landsbygden får strömavbrottet episka proportioner när folk får vänta över en månad på el till sina bostäder. En dokumentär av: Erik Hedtjärn. Exekutiv producent: Amanda Rydman. År: 2010.

DOKUMENTÄR FRÅN 2010. Södra Sverige kastas in i kaos när lika mycket skog som man avverkar i hela landet på ett år blåser omkull på bara några timmar. SMHI i Norrköping ser hur väderstationerna på kartan slocknar en efter en. Efter stormen börjar ett nytt drama. Elnätet i södra Sverige ligger söndertrasat under plockepinnet av stormfälld skog. Oförsäkrade skogsägare ser sina livsverk krossade. I städerna kommer elen tillbaka efter bara någon dag men på landsbygden får strömavbrottet episka proportioner när folk får vänta över en månad på el till sina bostäder. En dokumentär av: Erik Hedtjärn. Exekutiv producent: Amanda Rydman. År: 2010.

Var det dålig arbetsmiljö som gjorde löntagare sjuka, eller en generös sjukförsäkring som gjorde det för lätt att stanna hemma? I decennier var karensdagar en av politikens stora stridsfrågor.. Karensen kunde avgöra val och få partiledare att avgå - så laddad var frågan i det sena 1900-talets Sverige. Striden avgjordes med ett pragmatiskt handslag över blockgränsen en natt på Rosenbad för snart 30 år sedan. Så i mars 2020, blev ett slopat karensavdrag en central del i den svenska corona-strategin. Den här gången tog bara minuter att fatta beslutet. Erik Hedtjärn erik.hedtjarn@sr.se

Tre syskon från Göteborg reser för att göra jihad i Syrien. En av dem kommer att dömas för terroristbrott. Avsnitt 1: Hakim. En dag när Yasmin skickar en låt till sin lillebror Hakim svarar han att det är haram, alltså förbjudet, att lyssna på musik. Det är då hon märker att han förändrats. Det är strax efter den 11 september 2001 som Hakim radikaliseras. Han går i gymnasiet och är en av Sveriges bästa juniorboxare när han ansluter sig till en extrem tolkning av islam. Sista gången Yasmin träffar sin bror, innan han försvinner iväg, är en sensommardag 2012. Vi åt och lagade mat och han pussade mig på pannan och sa jag kommer sakna dig. Jag kopplade inte varför, säger Yasmin. Några månader senare dyker Hakim upp i ett klipp från Syrien. Han sitter på en pall med en kalashnikov i knät och säger Min dröm är som alla andra muslimers drömmar att ha en islamisk stat. Av: Karwan Faraj. Producent: Rosa Fernandez. Exekutiva producenter: Erik Hedtjärn och Jon Jordås. Ljudtekniker: Ludvig Jansson. Ansvarig utgivare: Silan Diljen. Syskonen Yasmin, Hakim, Nadia och Sara heter egentligen nånting annat och Saras röst är utbytt. P3 Dokumentär har varit i kontakt med syskonens pappa som valt att inte medverka i programmet. Han förnekar att det skulle förekommit våld i hemmet och säger att de som påstår det ljuger. Arkivklippen kommer från Ekot, SVT, Al Jazeera, NBC, P4 Göteborg med flera. Den här serien gjordes 2019.

Han var en av Sverigedemokraternas mest kända politiker, ändå blev han petad, bortvald av de egna. Nu berättar Kent Ekeroth om järnrör, flytt till Ungern och det Sverige han varit med om att förändra. För precis åtta år sedan började Sveriges Radios Erik Hedtjärn följa den då nya och okända riksdagsledamoten Kent Ekeroth. Under två mandatperioder blev han en av Sverigedemokraternas mest kända politiker. I de unika inspelningarna från SD:s slutna mötesrum 2010 hör man de nyblivna riksdagsledamöterna Kent Ekeroth och William Petzäll skissa på en invandrings- och kriminalpolitik som idag har stöd långt utanför Sverigedemokraterna.  Nu menar Kent Ekeroth att de andra partierna har stulit hans politik. - Det är få politiker som endast har varit i opposition som fått igenom så mycket som jag fått igenom, utan att sitta i regering. Det finns ingen som har lyckats med det tror jag, i Sveriges historia. En dokumentär från 2018 av Erik Hedtjärn Producent: Magnus Arvidson Mixning: Ludvig Jansson

En talman har valts och en statsminister har avsatts men vem står på tur för att få bilda regering? Stefan Löfven är entledigad som statsminister och Andreas Norlén har valts till ny talman. Samtidigt verkar alliansen knaka i fogarna när pressen på Ulf Kristersson ökar. I veckans avsnitt av podden diskuterar Ekots politikreporter My Rohwedder riksdagens öppnande, talmansvalet och de pågående talmansrundorna med Ekots politiska kommentatorer Tomas Ramberg och Fredrik Furtenbach.  Dessutom gästar Ekots politikreporter Erik Hedtjärn podden och berättar om sin nya dokumentär om sverigedemokraten Kent Ekeroth som länge var partiets rättspolitiska talesperson, men som petades för riksdagslistan inför årets val. Blev kanske Kent Ekeroth för radikal för sitt eget parti till slut? Programledare: Henrik Torehammar Producent: Björn Barr

Hur gick det till när Miljöpartiet pressade Socialdemokraterna till att låta fler flyktingar stanna? Varför blev trängselskatten älskade i Stockholm och avskydd i Göteborg och hur väl samarbetar egentligen de rödgröna partierna? Besluten som format Sverige-special, från SR:s scen i Almedalen. Erik Hedtjärn och Maggie Strömberg, som gör programmet, har bjudit in politiker som medverkat i serien för att tala om politiken som format Sverige. Samtalen leds av SR:s Helena Groll.

Olof Johansson (C), var miljöministern som hoppade av regeringen i kampen om Öresundsbron. Oscar Sjöstedt (SD) och Anders Ygeman (S) gästar också scenen och pratar riksdagspraxis och terror. Besluten som format Sverige-special, från SR:s scen i Almedalen. Erik Hedtjärn och Maggie Strömberg, som gör programmet, har bjudit in politiker som medverkat i serien för att tala om politiken som format Sverige. Samtalen leds av SR:s Helena Groll.

I över 80 år var de särskilda straffen för 18- till 20-åringar norm. Sedan kom skjutningarna och det breda stödet vändes till sin motsats. Från början tyckte justitieminister Morgan Johansson (s) som sin företrädare under 1930-talet Karl Schlyter: unga som ännu inte fyllt 21 ska få särskilda, mildare straff. Men den grova kriminaliteten med skjutningar och sprängdåd fick honom att ändra sig.  Beatrice Ask (m), tidigare justitieminister har länge velat minska rabatten. Först 2017 fick hon med sig allianskamraterna på ett tillkännagivande om att skära i straffrabatten. Nästan omedelbart följde den rödgröna regeringen efter Kent Ekeroth (sd) har skrivit motioner om att straffrabatten måste avskaffas ända sedan han kom in i riksdagen 2010. Han menar att det är de andra sju partierna slappa naivitet som gjort att bland annat skjutningarna har ökat. Juristerna Martin Borgeke och Fredrik Wersäll har iolika tider arbetat med utredningar om straffrabatten. Lagman Petra Lundh, som utreder frågan idag, menar att det utifrån dagens statistik inte går att dra några slutsatser om ifall den grova kriminaliteten med skjutningar bland unga har ökat - numerären är för låg. Erik Hedtjärn erik.hedtjarn@sverigesradio.se

Konflikten kring bron gick klöv regeringen. Centerpartiets ledare Olof Johansson började månaderna före valet gå med en påskriven avskedsansökan i väskan. Innan sommaren var slut hade han hoppat av. Idag gillar alla Öresundsbron, men under slutet av  80-  och början av 90-talet var miljökritiken hård. Socialdemokraterna var länge splittrade mellan bro-, tunnel- och färjealternativen. Det fanns en oro för att salthalten i Östersjön skulle påverkas om inflödet hindrades av en bro. Det i sin tur kunde får stora konsekvenser för bland annat torsken.  Centerpartiet var uttalade bromotståndare och när de borgerliga vann valet 1991 fick de med sig in en konflikt i regeringen. I juli 1994 avgick miljöministern och centerpartiledaren Olof Johansson. Samma dag fattade regeringen beslut om att miljökraven var uppfyllda och bygget kunde starta.  Georg Andersson var den socialdemokratiska kommunikationsministern som förhandlade avtalet med danskarna och la fram propositionen om bron till riksdagen. Olof Johansson, tidigare centerpartiledare och miljöminister. Kjell Andersson, dykare, forksningsingenjör och miljöaktivist Ulrika Geeraedts, regional utvecklingsdirektör i region Skåne, som gärna vill se att de dansk-svenska planerna på en bro bli verklighet. Erik Hedtjärn erik.hedtjarn@sverigesradio.se

Hur trodde Beatrice Ask att friskolereformen skulle forma Sverige? Göran Hägglund om hur fastighetsskatten avskaffades på ett hotellrum i Visby och Olle Wästberg om 90-talskrisen och valutan som flöt. Besluten som format Sverige-special, från SR:s scen i Almedalen. Erik Hedtjärn och Maggie Strömberg, som gör programmet har bjudit in politiker som medverkat i serien för att tala om politiken som format Sverige. Samtalen leds av SR:s Helena Groll.

1967 drog Tage Erlander (s) tillbaka en proposition om att avskaffa statlig hyresreglering. När bostadssamtalen kraschade 2016 bråkade partierna fortfarande om hur hyrorna ska sättas. Att det finns stora problem på den svenska bostadsmarknaden är partierna överens om. Men lösningarna skiljer sig åt - mer av marknadskrafter eller ökade subventioner. 2016 slutade de blocköverskridande samtalen med att blocken inte kunde enas. Alliansen lämnade, SD var inte ens inbjudna. Dagens system har sina rötter i en brytningstids på 60-talet när flera partier vill avskaffa den statliga hyresregleringen. Bland de som vill se mer marknadsanpassade hyror idag finns något av en dolkstötslegend om hur mittenpartierna på 60-talet spelade bort en historisk möjlighet att införa marknadshyror. Men hur sann är legenden? I programmet medverkar Nooshi Dadgostar, bostadspolitisk talesperson, Vänsterpartiet samt Emil Källström, ekonomiskpolitisk talesperson i Centerpartiet. Assar Lindbeck, professor i nationalekonomi, som var med i processen redan på 60-talet är intervjuad liksom Hyresgästföreningens tidigare ordförande Barbro Engman och Bo Bengtsson, professor i statskunskap som forskat om bostadspolitik. Erik Hedtjärn erik.hedtjarn@sverigesradio.se

Varför blev trängselskatten accepterad i Stockholm och en politisk surdeg i Göteborg? Efter valet 2002 blev trängselskatterna en bricka i förhandlingsspelet om regeringsmakten. Socialdemokraterna i Stockholm fick bryta sitt vallöfte om att inte införa biltullar för att köpa miljöpartiets stöd till en S-regering. Trots svekdebatt röstade stockholmarna ja till trängselskatten fyra år senare. I Göteborg försökte S-toppen Göran Johansson förhindra en liknande manöver i samband med valet 2006. Han lovade att ingen trängselskatt skulle införas utan att göteborgarna fick folkomröstning först. Men någon folkomröstning genomfördes aldrig. Ändå infördes trängselskatt några år senare, den här gången på Göteborgspolitikernas initiativ. Motståndarna lyckades sedan få igenom sina krav på en folkomröstning och det blev ett rungande nej. Men då var trängselskatten redan införd och de styrande politikerna tyckte inte att de kunde följa folkets vilja. Svekdebatten som följde sätter fortfarande spår i politik i Göteborg. Hur kan två historier som innehåller samma trängselsskatt, svikna löften, politiskt maktspel och en folkomröstningar få så olika slut? Erik Hedtjärn erik.hedtjarn@sr.se

En av 70- och 80-talets stora politiska strider handlade om löntagarfonderna. I mitten av 70-talet lade LO sitt förslag som skulle leda till att löntagarna på 40 år blev majoritetsägare i företagen. Idag används löntagarfonderna som ett varnande exempel i debatten om vinster i välfärden, ett exempel som ska visa hur socialdemokratin har gått för långt vänsterut förut.  I Ekot 1975 fick LO:s utredare Rudolf Meidner frågan om förslaget var den allvarligaste attacken mot det privata ägandet i Sverige. - Ja, jag ser det som ett mycket stort steg om detta skulle förverkligas, sa Rudolf Meidner och tillade senare i intervjun: nog kan man väl säga att det är en form av socialism. Kjell-Olof Feldt, som var minister i den socialdemokratiska regeringen när förslaget från LO kom, berättar i Besluten som format Sverige att han var starkt kritisk då men att han inte kunde ta avstånd offentligt. Han menar att LO:s löntagarfonder hade fått förödande konsekvenser om de införts. - Vi hade fått stänga gränsen, för folk med pengar. Annars skulle företagen bara dra, säger Kjell-Olof Feldt. Som finansminister 1983 införde Kjell-Olof Feldt senare en form av löntagarfonder som han menar var något helt annat än LO:s löntagarfonder från 70-talet. - De utgick ifrån marknadsekonomiska principer, förklarar han. Ändå möttes reformen av ett stort motstånd i början av 80-talet. Många minns den stora demonstrationen mot löntagarfonder 4 oktober 1983. En av arrangörerna var PR-konsulten och Kunskapsskolans storägare Peje Emilsson. Han menar att mobiliseringen då var viktig del i att högern bröt den socialdemokratiska dominansen i svensk politik. - Det var en stor vändpunkt i Sverige. Det var många som kände att LO och socialdemokraterna hade gått för långt. Nu sökte man inte samförstånd utan nu skulle man ta över makten, säger Peje Emilsson. Erik Hedtjärn erik.hedtjarn@sr.se

Varför blev trängselskatten accepterad i Stockholm och en politisk surdeg i Göteborg? Efter valet 2002 blev trängselskatterna en bricka i förhandlingsspelet om regeringsmakten. Socialdemokraterna i Stockholm fick bryta sitt vallöfte om att inte införa biltullar för att köpa miljöpartiets stöd till en S-regering. Trots svekdebatt röstade stockholmarna ja till trängselskatten fyra år senare. I Göteborg försökte S-toppen Göran Johansson förhindra en liknande manöver i samband med valet 2006. Han lovade att ingen trängselskatt skulle införas utan att göteborgarna fick folkomröstning först. Men någon folkomröstning genomfördes aldrig. Ändå infördes trängselskatt några år senare, den här gången på Göteborgspolitikernas initiativ. Motståndarna lyckades sedan få igenom sina krav på en folkomröstning och det blev ett rungande nej. Men då var trängselskatten redan införd och de styrande politikerna tyckte inte att de kunde följa folkets vilja. Svekdebatten som följde sätter fortfarande spår i politik i Göteborg. Hur kan två historier som innehåller samma trängselsskatt, svikna löften, politiskt maktspel och en folkomröstningar få så olika slut? Erik Hedtjärn erik.hedtjarn@sr.se

En av 70- och 80-talets stora politiska strider handlade om löntagarfonderna. I mitten av 70-talet lade LO sitt förslag som skulle leda till att löntagarna på 40 år blev majoritetsägare i företagen. Idag används löntagarfonderna som ett varnande exempel i debatten om vinster i välfärden, ett exempel som ska visa hur socialdemokratin har gått för långt vänsterut förut.  I Ekot 1975 fick LO:s utredare Rudolf Meidner frågan om förslaget var den allvarligaste attacken mot det privata ägandet i Sverige. - Ja, jag ser det som ett mycket stort steg om detta skulle förverkligas, sa Rudolf Meidner och tillade senare i intervjun: nog kan man väl säga att det är en form av socialism. Kjell-Olof Feldt, som var minister i den socialdemokratiska regeringen när förslaget från LO kom, berättar i Besluten som format Sverige att han var starkt kritisk då men att han inte kunde ta avstånd offentligt. Han menar att LO:s löntagarfonder hade fått förödande konsekvenser om de införts. - Vi hade fått stänga gränsen, för folk med pengar. Annars skulle företagen bara dra, säger Kjell-Olof Feldt. Som finansminister 1983 införde Kjell-Olof Feldt senare en form av löntagarfonder som han menar var något helt annat än LO:s löntagarfonder från 70-talet. - De utgick ifrån marknadsekonomiska principer, förklarar han. Ändå möttes reformen av ett stort motstånd i början av 80-talet. Många minns den stora demonstrationen mot löntagarfonder 4 oktober 1983. En av arrangörerna var PR-konsulten och Kunskapsskolans storägare Peje Emilsson. Han menar att mobiliseringen då var viktig del i att högern bröt den socialdemokratiska dominansen i svensk politik. - Det var en stor vändpunkt i Sverige. Det var många som kände att LO och socialdemokraterna hade gått för långt. Nu sökte man inte samförstånd utan nu skulle man ta över makten, säger Peje Emilsson. Erik Hedtjärn erik.hedtjarn@sr.se

Vårdnadsbidraget blev en het politisk fråga i Sverige när KDS kom in i riksdagen 1991. Familjens valfrihet ställdes mot jämställdhet, hemmafrun mot offentlig barnomsorg. Kristdemokraternas partiledare Alf Svensson menar att det var vårdnadsbidraget som gjorde att partiet alls tog sig in i riksdagen valet 1991. - Har man varit ute i flera valrörelser så märker man sånt. Folk började lyssna när jag pratade om familjepolitiken, berättar han. Men det var långt ifrån självklart att Bildt-regeringen skulle genomföra reformen. Först försökte socialdemokraterna blockera den i krisuppgörelserna regeringen. Birgitta Dahl, som var socialpolitisk talesperson, förklarar att man ville stoppa en reform som kostade pengar och som konserverade ett gammalt hemmafruideal. - Man lurar in kvinnor i en falsk trygghet, där de får betala senare i livet med lägre löner och sämre pensioner, säger hon i programmet. I den borgerliga regeringen fanns också ett starkt motstånd. Folkpartiets Bengt Westerberg hade aldrig tyckt om vårdnadsbidraget men gick med på det i utbyte mot pappamånaden och en ny barnomsorgslag, som blev det sista steget i den daghemsutbyggnad som inletts under 70-talet. - Samtidigt var vi medvetna om att socialdemokraterna, som ledde i opinionen, skulle ta bort vårdnadsbidraget om de vann valet. Vi visste att vårdnadsbidraget inte skulle bli långvarigt, konstaterar Bengt Westerberg.  Vårdnadsbidraget fanns bara kvar i ett halvår, hösten 1994. 2008 återinförde Reinfeldts regering en nedbantad variant av vårdnadsbidraget och 2015 röstade de rödgröna bort reformen, med stöd av mittenpartierna. Erik Hedtjärn erik.hedtjarn@sr.se

Vårdnadsbidraget blev en het politisk fråga i Sverige när KDS kom in i riksdagen 1991. Familjens valfrihet ställdes mot jämställdhet, hemmafrun mot offentlig barnomsorg. Kristdemokraternas partiledare Alf Svensson menar att det var vårdnadsbidraget som gjorde att partiet alls tog sig in i riksdagen valet 1991. - Har man varit ute i flera valrörelser så märker man sånt. Folk började lyssna när jag pratade om familjepolitiken, berättar han. Men det var långt ifrån självklart att Bildt-regeringen skulle genomföra reformen. Först försökte socialdemokraterna blockera den i krisuppgörelserna regeringen. Birgitta Dahl, som var socialpolitisk talesperson, förklarar att man ville stoppa en reform som kostade pengar och som konserverade ett gammalt hemmafruideal. - Man lurar in kvinnor i en falsk trygghet, där de får betala senare i livet med lägre löner och sämre pensioner, säger hon i programmet. I den borgerliga regeringen fanns också ett starkt motstånd. Folkpartiets Bengt Westerberg hade aldrig tyckt om vårdnadsbidraget men gick med på det i utbyte mot pappamånaden och en ny barnomsorgslag, som blev det sista steget i den daghemsutbyggnad som inletts under 70-talet. - Samtidigt var vi medvetna om att socialdemokraterna, som ledde i opinionen, skulle ta bort vårdnadsbidraget om de vann valet. Vi visste att vårdnadsbidraget inte skulle bli långvarigt, konstaterar Bengt Westerberg.  Vårdnadsbidraget fanns bara kvar i ett halvår, hösten 1994. 2008 återinförde Reinfeldts regering en nedbantad variant av vårdnadsbidraget och 2015 röstade de rödgröna bort reformen, med stöd av mittenpartierna. Erik Hedtjärn erik.hedtjarn@sr.se

Hur gör man en radiodokumentär om vår nutidshistoria? Johar Bendjelloul pratar med Rosa Fernandez och Erik Hedtjärn från P3 Dokumentär. En inspelning från Sveriges Radio i Almedalen 6 juli 2017. Ett inspelat seminarium från Sveriges Radios scen i Almedalen torsdag 6 juli kl 16 Medverkande: Rosa Fernandez, producent P3 Dokumentär Erik Hedtjärn, journalist och producent. Moderator: Johar Bendjelloul

Därför tröttnar aldrig finansministrar på att prata om ordning och reda och strama statsfinanser. Det tidiga 90-talets kris ledde till själva fundamenten i dagens ekonomiska politik. Det här är en del i en poddserie om besluten som formade Sverige, av Erik Hedtjärn och Maggie Strömberg.

Därför tröttnar aldrig finansministrar på att prata om ordning och reda och strama statsfinanser. Det tidiga 90-talets kris ledde till själva fundamenten i dagens ekonomiska politik. Det här är en del i en poddserie om besluten som formade Sverige, av Erik Hedtjärn och Maggie Strömberg.

I dag är systemet som låter asylsökande bosätta sig hos vänner och släktingar hårt kritiserat, men på nittiotalet sågs Ebo som en frihetsreform som skulle motverka främlingsfientlighet. Det här är en del i en poddserie om besluten som formade Sverige, av Erik Hedtjärn och Maggie Strömberg.

I dag är systemet som låter asylsökande bosätta sig hos vänner och släktingar hårt kritiserat, men på nittiotalet sågs Ebo som en frihetsreform som skulle motverka främlingsfientlighet. Det här är en del i en poddserie om besluten som formade Sverige, av Erik Hedtjärn och Maggie Strömberg.

År 1975 lämnade Sverige assimilationspolitik och ersatte den med en mångkulturpolitik. I en tid när politiken och debatten går i motsatt riktning återvänder vi till ett 40 år gammalt beslut. Det här är en del i en poddserie om besluten som formade Sverige, av Erik Hedtjärn och Maggie Strömberg.

År 1975 lämnade Sverige assimilationspolitik och ersatte den med en mångkulturpolitik. I en tid när politiken och debatten går i motsatt riktning återvänder vi till ett 40 år gammalt beslut. Det här är en del i en poddserie om besluten som formade Sverige, av Erik Hedtjärn och Maggie Strömberg.

Socialdemokraterna var genom friskolebeslutet 1996 med och formade den friskolemarknad partiet i dag kritiserar. Det här är en del i en poddserie om besluten som formade Sverige, av Erik Hedtjärn och Maggie Strömberg.

Socialdemokraterna var genom friskolebeslutet 1996 med och formade den friskolemarknad partiet i dag kritiserar. Det här är en del i en poddserie om besluten som formade Sverige, av Erik Hedtjärn och Maggie Strömberg.

Slopandet av fastighetsskatten påstås ha avgjort valet 2006. Hur var det egentligen? Vi berättar historien om förtvivlade bostadsägare, sluga lobbyister, rädda politiker och ett litet vinnarparti. Det här är en del i en poddserie om besluten som formade Sverige, av Erik Hedtjärn och Maggie Strömberg.

Slopandet av fastighetsskatten påstås ha avgjort valet 2006. Hur var det egentligen? Vi berättar historien om förtvivlade bostadsägare, sluga lobbyister, rädda politiker och ett litet vinnarparti. Det här är en del i en poddserie om besluten som formade Sverige, av Erik Hedtjärn och Maggie Strömberg.

I del ett i Godmorgon, världens specialserie om politiken som format Sverige börjar vi med en liten detalj i föräldraförsäkringen som har haft stor påverkan på hur svenska familjer ser ut. Hur många år är det mellan dig och dina syskon? Efter 1986 började svenska kvinnor plötsligt föda barn tätare. Bara på grund av en liten regel i föräldraförsäkringen.Det här är en del i en poddserie om besluten som formade Sverige, av Erik Hedtjärn och Maggie Strömberg.

I del ett i Godmorgon, världens specialserie om politiken som format Sverige börjar vi med en liten detalj i föräldraförsäkringen som har haft stor påverkan på hur svenska familjer ser ut. Hur många år är det mellan dig och dina syskon? Efter 1986 började svenska kvinnor plötsligt föda barn tätare. Bara på grund av en liten regel i föräldraförsäkringen. Det här är en del i en poddserie om besluten som formade Sverige, av Erik Hedtjärn och Maggie Strömberg.

Dokumentärserien Riksdagen i P1 följer nu tre ledamöter mitt i den politiska striden i riksdagen och utomlands, i det privata och offentliga. En närgången dokumentär om politikens personliga pris. Folkpartisten Robert Hannah är ny i Sveriges riksdag. Han sitter i bostadsutskottet. Men efter terrorgruppen Islamiska Staten (IS) grymma framryckningar i hans familjs hemland Irak känner han ett större kall än bostadspolitiken och gör en resa till krigshärjade Nineveslätten och sin pappas grav.Vänsterpartisten Rossana Dinamarca har under åtta månader fått anonyma samtal och sms med sexuella trakasserier. Hon anmäler regelbundet till polisen. Plötsligt gör polisen ett genombrott i utredningen och hittar en misstänkt.För Kristdemokraten Roland Utbult blir det ett händelserikt politiskt år. Han sjunger, laddar för valrörelse, går med i decemberöverenskommelsen, får ny partiledare och ryter ifrån när champagnen korkas upp på partistämman.Ett program av Amanda Glans och Hugo Lavett. Producent Lars Truedson/Tredje Statsmakten Media AB.I dokumentärprojektet Riksdagen i P1 har reportrarna Amanda Glans, Erik Hedtjärn och Hugo Lavett följt några politiker i Sveriges Riksdag sedan valet 2010. Läs mer om Riksdagen i P1 här.

Reportage från Erbil - IS, PKK och turkiska bomb. 70 år efter Hiroshima och Nagasaki - vad hade hänt med världen om bomberna aldrig fällts? Lars Palmgren om filmen om de 33 chilenska gruvarbetarna. Efter saab-krisen, så gick Trollhättan vidare. Krönikör Ulrika Knutson: En nedriven affisch är ingen osynlig affisch. Panelen om SD-reklamen och KD:s homopolitik. Digital imperialsm - jättarna stöper om nätet. Sommarsatir med Mänskliga nyheter. Radions Peder Gustafsson om Japans kärnkraft som startar efter Fukushima. Quinoa - ett frös resa från Anderna till moderna middagsbord. Vad händer när solen slocknar? Kåseri om regn, surkål och en uppstoppad stork. Programledare Marianne Hasslow, producent Erik Hedtjärn och tekniker Brady Juvier.

I vår första timme. Om lördagens skalv i Nepal. Reportage om moral och mänskliga rättigheter på Medelhavet. Ekots kommentatorer Ramberg och Furtenbach har varit på partimöten hos Fp och Kd. Hur står sig Voltaire som i år blivit storsäljare i Frankrike? Krönika om jobbskapande av Nina Björk. Panelen pratar Busch Thor, EU och båtflyktingarna samt SD:s uteslutningar. I vår andra timme: vad händer med den globala migrationen? Afrikakorrespondenten ger sin bild av Eritrea, nyss utsett till världens mest censurerade land. Satir med Public Service. Reportage om Argentina som blivit Latinamerikas HBTQ-paradis. "Val" i Kazachstan, porträtt av en president som aldrig avgår. Teaterchefen som sätter upp Juholtpjäs om verklighet som teater. Och sist ett kåseri av Mark Levengood. Programledare Olle Hägg och producent Erik Hedtjärn.

Det är den andra december 2014 och Sverigedemokraterna har kallat till presskonferens. De ska tala om ifall de kommer fälla regeringens budget. Och faller budgeten, då hänger hela regeringen löst. Granskningsnämnden fäller dokumentären ”Riksdagen – Alla tar ansvar” Dokumentärprojektet Riksdagen i P1 har under fyra år följt några riksdagsledamöter i flera radioreportage om människan och makten. Radioprojektet fortsätter under den nya mandatperioden. Några personer har varit med förut. Andra är nya. Reportrarna Amanda Glans och Hugo Lavett började träffa dem i september 2014 utan att veta vad som skulle hända. Snart stod det klart att inget var som vanligt. Det blev en dramatisk höst av kaos, konflikt - och konsensus  Det är berättelsen om hur ett ensamt parti tog sig makten att göra riksdagen omöjlig att styra. Om en höst då de andra partierna krigade i medierna, men möttes i det dolda. I kampen om att framstå som de som tar ansvar.   Medverkande i bokstavsordning: Paula Bieler, Uppsala - riksdagsledamot SD Rossana Dinamarca, Trollhättan - riksdagsledamot V Kent Ekeroth, Lund - riksdagsledamot SD Robert Hannah, Göteborg - riksdagsledamot FP Tomas Eneroth, Växjö - riksdagsledamot S Tomas Tobé, Gävle - riksdagsledamot M Reportrar: Amanda Glans och Hugo Lavett. Producent: Lasse Truedson, Tredje Statsmakten för Sveriges Radio I dokumentärprojektet Riksdagen i P1 har reportrarna Amanda Glans, Erik Hedtjärn och Hugo Lavett följt några politiker i Sveriges Riksdag ända sen valet 2010. Ett arbete som resulterat i Stora journalistpriset. Serien följer några riksdagsledamöter i den unikt komplicerade politiska situationen som råder i Sveriges Riksdag där en koalitionsregering ska få igenom sina förslag utan att ha riksdagsmajoriteten bakom sig - och med ett extremt parti som ingen annan vill förhandla med. Arbetet presenterades först i serien Riksdagen 100 dagar som sändes i januari 2011. Senare följde dokumentären Partiledaren om Håkan Juholts väg till partiledarposten. För den fick reportrarna Stora Journalistpriset som Årets berättare 2011. Därefter följer tre dokumentärer om ledamöterna och deras liv: Partiledaren och kandidaten, Kent och Abir och  Ledamöternas bittra tårar, som avslutade förra mandatperioden och sändes på valdagen den 14 september 2014.

Osäkert läge för myndigheterna efter budgetkrisen, reportage av Erik Hedtjärn. Och hur ser förutsättningarna för politiskt samarbete ut? Vad blir konsekvenserna av rapporten om CIA:s brutala förhörsmetoder? Reportage av Lotten Collin från Havanna om den splittrade kubanska oppositionen. Po Tidholm är veckans krönikör och sist i timme 1, som vanligt, panelen. Först i timme 2 om varför böcker och filmer är så långa idag, intervju med författarporträttören Ulla Montan och sedan satir med Public Service. Reportage om hur andra världskrigets sexslavar är aktuella i den japanska valdebatten. Hör miljöminister Åsa Romson om det misslyckade klimatmötet i Lima och, sist, Nour El Refai om att vara kändisreserv.

Godmorgon världen 7 december. En historisk vecka i svensk poltik - panelen med Lotta Gröning, PM Nilsson och Olov Abrahamsson inleder. Erik Hedtjärn har följt förloppet i riksdagen och vi har tagit reda på vad politiskt ansvar innebär. Konflikten mellan Tyskland och Ryssland har hårdnat. Och krönikören Johan Norberg om kaos som normalitet. Panelen avslutar som vanligt. I vår andra timme om betydelsen av datakod. Om En folkefiende på Stockholms stadsteater. Public Service. Och vår Asienkorrespondent har varit på museum om tsunamin i Aceh. Tre forskar om den kommande valrörelsen och sist kåseri med Ludvig Rasmusson.

· Söndagen 5 oktober programledare Sara Stenholm Sveriges nya regering Stefan Löfven utsågs i veckan till statsminister och i fredags läste han upp regeringsförklaringen och presenterade sina minstrar. Vi samtalar med Tommy Möller professor i statskunskap vid Stockholms universitet. · Mäktiga finansutskottet Många tror att den politiska makten främst finns i kammaren. Men det stämmer inte, utan det är i dom mer anonyma utskotten makten ligger. Och starkast av alla är finansutskottet, där man hittar den största koncentrationen av makt i riksdagen. Godmorgon, världens! inrikespolitiske reporter Erik Hedtjärn porträtterar finansutskottet. · · Hjalmar Branting Socialdemokratins store fader, Hjalmar Branting, sökte samarbete med liberalerna. Är det hans politiska arv som Stefan Löfven nu plockar upp? Hör Olle Svenning som skrivit en ny biografi över Branting. · · Sting&Simon Även inom artistvärlden skapas nya koalitioner, senaste exemplet är Paul Simon och Sting. Men vad krävs för

Det råder fortsatt spänt läge mellan Ryssland och Ukraina. Hur påverkar de nya uppgifterna om ryska soldater i östra Ukraina opinionen i Ryssland? Samtal med radios Moskva-korrespondent Maria Persson Löfgren. Reportage om hur finska mejerier går på knäna på grund av Rysslands importstopp för livsmedel från EU. Inslag också om svenskar i strid och de juridiska svårigheterna att göra det olagligt att kriga utomlands. Ekonomikorrespondent Staffan Sonning funderar kring Skottlands historiska relation till Storbritannien, med anledning av självständighetsomröstningen i september. Och, med anledning av 1920-talets revival inom film och mode, vad är det som är så förtjusande med detta decennium? Krönika av Göran Rosenberg och panelen om Nato-frågan, bland annat. Vår inrikespolitiske reporter Erik Hedtjärn frågar sig om Sverige håller på att bli mer svårstyrt. Satir med Public Service. Vår Afrikakorrespondent berättar om hur ebolautbrottet påverkar de drabbade länderna i Västafrika och vi hör

Ville Hattara är femton år och landsvägscyklist. Han drömmer om att en dag ta sig från landsvägarna utanför hemmet i Ramnäs i Västmanland, och tävla i Europa som proffscyklist. - Absolut högsta drömmen är att vinna dom största tävlingarna, Tour de France. Giro dItalia. Men det är ganska långt dit Ville tränar fem dagar i veckan 50 av årets 52 veckor. När det är säsong åker han Sverige runt och tävlar på helgerna. - Lilla jag från Ramnäs, om jag klarar av det, kan alla klara av det Det blir som att allt är möjligt. Ville går i nian i Virsboskolan, som ligger nära Ramnäs. Hans skola hotas av nedläggning. Nu får Ville användning för den envishet han fått genom cyklingen. Landsvägscyklisten är ett program om maxpuls, glesbygdspolitik och att verkligen kämpa. Amanda Glans har gjort dokumentären och och är prisbelönt journalist. Amanda har bland annat vunnit Stora Journalistpriset tillsammans med Erik Hedtjärn för P1-dokumentären Partiledaren - en dokumentär om Juholts väg till makten. Hon har också tilldelats Susanne Björkmans stipendium 2010.

Godmorgon, världen den 23 december 2012 med Sara Stenholm. Om den mäktiga vapenlobbyn i US. Sedan Cecilia Uddéns reportage från textilarbetarstaden i Egypten som utmanar presidenten. Godmorgon, världens! Göran Everdahl undersöker varför det är så svårt att skildra personer som vi redan har en bild av, och så Palmes jultal om bombningarna av Hanoi - på dagen 40 år sen. Sveriges Radios Sydeuropakorrespondent Alice Petrén om skatteflyktingen Gérard Depardieu. Krönika av Po Tidholm och sen panelen om regeringen och prognoserna. Först i timme två: Stort reportage av Erik Hedtjärn om kungamord i svensk politik. För ett år sedan försökte utmanarna i Vänsterpartiet och Kristdemokraterna detronisera sina partiledare. En lyckades, några andra misslyckades. Men hur gick det sedan? Så hör vi korrespondenter från tre delar av världen om julen och krisen. Och sedan reportage om en annorlunda adoptionsprocess i Kenya. Sist kåseri av Ludvig Rasmusson.

Aftonbladet hävdar seger i organhärvanFör tre år sen, i augusti 2009, publicerade Aftonbladet en artikel som ledde till en storm av kritik och till en diplomatisk kris mellan Sverige och Israel. Artikeln var skriven av Donald Boström och publicerades i kulturdelen med rubriken: Våra söner plundras på sina organ. Texten målade upp bilden att Israel dödar palestinier i syfte att stjäla deras organ. Artikeln väckte en storm av kritik. Efteråt försvarade sig kulturchefen Åsa Lindeborg med kulturjournalistikens rätt att få ställa frågor. Man hade ju inte påstått att Israel dödar och stjäl organ från palestinier utan bara ställt frågan och löst kopplat samman olika saker. Sedan dess har Aftonbladet försökt hävda seger i debatten om organhärvan. Redan i december 2010 gick kulturchefen Åsa Linderborg ut och hävdade att nya uppgifter visade att Aftonbladet hade rätt. Och i förra veckan gjorde hon det återigen. Nu med hänvisning till en artikel i tidskriften Filter. Men hade Aftonbladet rätt? Mediernas Mattias Pleijel har återvänt till den så kallade organhärvan. SAS körde chicken race i mediernaI förra veckan utspelade sig ett andlöst drama i medierna, där klockan obönhörligen tickade mot ett hotande öde. Skulle SAS gå i konkurs innan veckan var slut? Medierna rapporterade dag för dag och med stora rubriker. Det var en spännande berättelse men frågan vi ställer oss idag är om medierna verkligen gjorde sitt jobb och tolkade händelseförloppet åt sin publik eller gjorde sig till ett arena för SAS förhandlingsspel? Katarina Andersson har granskat SAS-bevakningen. Murvlar, mutkolvar och läckande poliserI England där News of the World-skandalen rullar vidare kommer det fortfarande fram nya detaljer om hur journalisternas polismutor närmade sig fantasinivåer. I veckan meddelades att två chefredaktörer nu ska åtalas för mutbrott.Och här hemma i Sverige hävdar Institutet Mot Mutor att det i princip ser likadant ut - även om skalan är en annan. Och att de där tipspengarna som betalas ut till källor kan ses som mutor. Erik Hedtjärn har undersökt om det ligger något i påståendena, om det finns tidningar som köper och poliser som säljer information i Sverige.

Ömmande fall tar över asyljournalistikenDen tvååriga flickan Haddiles öde har fångat Sveriges intresse hela veckan. Och det här är ett typiskt exempel på hur medier hanterar migrationspolitik. Det handlar ofta om ömmande fall, enskilda utsatta människor som ställs mot en kall byråkrati.Vi har hela veckan följt det här fallet - som från början verkade så enkelt, med ett övergivet barn som skulle slitas ur en varm fosterfamiljs famn och skickas ur landet av Migrationsverket av obegripliga skäl. Men den enkla bilden blev med tiden allt mer komplicerad och det blev svårare att veta vem som var skurken. Kanske Migrationsverket, kanske socialtjänsten i Hadiles kommun, kanske hennes mamma, kanske till och med hennes fosterfamilj. Men när fredagsmorgonen grydde var det inte det på någon av dem alla skällde längre. Det var på Sveriges televisions program Debatt, som anklagades för att ha åstadkommit ett pressetiskt haveri. Konsekvenserna av Ekots 75 årDet är 75 år sedan Ekot började sända nyheter i Sveriges Radio. Redaktionen som verkar prenumerera på titeln, högsta trovärdighet. Men så har det inte alltid varit. I historien finns en kamp för att tillkämpa sig en yttrandefrihet, att komma ut ur statsmaktens kontroll för att kunna göra fri och oberoende journalistik Det här är Erik Hedtjärns reportage om 75 år av objektivitet, män och konsekvenser.

Journalisterna på skattefestI sommar har ju Dagens Nyheter gått i bräschen för kvittojournalistiken och avslöjat en rad extravaganta fester. En av de mest uppmärksammade bjudningarna är den som i hölls i Blå Hallen i Stockholm av Stiftelsen för strategisk forskning. Det här var tre år sedan. Att avslöjandet kommer först nu - beror på att Mattias Carlsson, som nyligen gått över till DN, börjat gräva i saken.Men avslöjande hade kunnat komma redan för tre år sedan. För redan då reagerade två journalister på Dagens Nyheter på hur extravagant festen var - när de gick på festen som gäster. Men de lät helt enkelt bli att rapportera om saken. Reportrar Katarina Andersson och Erik Hedtjärn. Krav på säkerhetskoll för RinkebyreportageFörorten Rinkeby pekades ut som för farlig att bevaka på normalt sätt i ett mejl till alla medarbetare på Sveriges Radio Stockholm. Den som skulle till Rinkeby måste först informera sin chef och sedan ha kontakt med säkerhetsavdelningen. Det här ledde till kritik bland journalisterna på Sveriges Radio och mailet hånades i sociala medier. Ett exempel på bristande på mediers bristande verklighetsförankring, och exotisering av förorten, menade många. Vi tog risken och skickade reportern Caroline Jägerfelt - utan eskort - till Rinkeby.Modebloggarna i gammelmedierModebloggarna har varit den kanske starkaste medietrenden de senaste åren, där framförallt unga tjejer kunnat skaffa sig miljoner läsare vecka efter vecka. Och uppnå stjärnstatus. Isabella Löwengrip och Elin Kling är två av dem. Målgruppen unga tjejer har annars utvecklat sig till en extremt otrogen grupp av mediekonsumenter, svår att fånga för tidningsmakarna. Och det visade sig också när både Isabella Löwengrip och Elin Kling för ett år sen försökte föra över sina framgångar på nätet till just tidskrifter. I veckan meddelade Isabella att hon låtit sig köpas ut ur den tidskrift - Egoboost - som hon startade. Och att tidningens första år gått med rejäl förlust.Så varför startar man tidskrifter för att locka en av de mest svårfångade grupperna i dag? Och varför vill framgångsrika bloggare plötsligt jobba med en teknik som många av deras läsare lämnat? Reportrar Lars Truedson, Ronja Mårtensson och Martin Åkerblom.

Kvittojournalistiken har firat triumfer i sommar, ingen myndighet har gått säker. Men hur festar medierna själva? Vi har granskat de svenska medieföretagens partykvitton. Dessutom om Thomas Quick. Den oheliga alliansen av åklagare, advokater, terapeuter och domare, som för 18 år sedan fick Quick fälld för åtta mord, har granskats och kritiserats in i minsta detalj.Men medierna hjälpte också till att skapa en seriemördare. Vi träffar journalisterna som var tvärsäkra på Quicks skuld innan en enda dom fallit.   Så festas det på dina licenspengar Kvittojournalistiken har i somras firat stora triumfer i svenska medier. Sedan i somras har lyxfester på myndigheter och stiftelser avslöjats på löpande band. (AP-fondernas lyxliv för skattepengar, Tillväxtverkets finmiddag på Grand Hotel, Stiftelsen för Strategisk forskning i Blå Hallen och Säpos extravaganta fest med James Bond-tema) Och som alltid när dreven går igång kan även smått bli stort - och för varje avslöjande sjunker ribban för vad som räknas som "lyxfestande". Men det är inte bara byråkraterna som festar. Vi som jobbar i medierna gör det också med jämna mellanrum. I höst arrangerar både Sveriges Television och Sveriges Radio stora personalfester.   Topparna på SR och SVT verkar har skött saken lite bättre än cheferna på myndigheterna. Istället för att sitta och vänta på att någon journalist skulle gräva fram festnotorna gick dom själva ut i måndags och förklarade vad kalasen skulle kosta. Prislappen ligger på fyra miljoner kronor för TV-festen och ungefär lika mycket för Radio-festen. Det betyder att party-prislappen för varje anställd blir ungefär 2000 kronor.   Det är lika mycket som Försvarets radioanstalt festade för – en nyhet som också kom i veckan under tjocka skandalrubriker i Aftonbladet. ”FRA:s hemliga lyxfest – för dina pengar” kunde man läsa på Bladets första sida. Men SVT och SR fick inga skamdrypande rubriker. Istället fick Public-service bolagen beröm från en PR-konsult, som tyckte att dom skött saken snyggt.   Katarina Andersson blev nyfiken och tittade närmare på festnotorna hos dom stora media-bolagen. Vad satsar de sina pengar på? Och är det rimligt att köpa in underhållning till festen för 300 - 400 000 kronor?  Quick-journalistik Sveriges störta rättsskandal har den kallats. Tre av åtta morddomar mot Sture Bergwall har rivits upp. Åklagarens roll, försvaret, polisen, domstolarna och terapeuterna - allt har vänts utochin senaste månaden, undersökts och debatterats. Men vilken roll spelade medierna? I Quick-processerna kortslöts ju domstolarnas tvåpartisystem när åklagare och försvarare båda verkade för fällande domar. Här hade journalistiken kunnat spela rollen som oberoende ifrågasättande part, men under de första rättegångarna ägnade sig granskarna åt att okritiskt referera åtalen, och skriva att Bergwall var skyldig innan domarna ens fallit. Erik Hedtjärn rapporterar om 90-talets Quickbevakning.

Ska rika Blocket hjälpa fattiga Svenskan?Läsarna strömmar från papperet till webben och nu går det inte att skjuta upp det längre. Tidningarna måste börja tjäna pengar på den digitala journalistiken. Vi har hängt på Svenska Dagbladets redaktion som ligger i Schibstedhuset där också de andra Schibstedsbolagen huserar. Allra högst upp i huset finns den populära köp och sälj-sajten Blockets kontor. Under dem har Aftonbladet sin redaktion och längst ner ligger Svenska Dagbladet.Blocket på toppen, tjänar massor med pengar, medan Svenskan på botten har pengakris. Så varför kan inte Blocket, ett företag i samma koncern betala för att journalistiken ska överleva flytten från pappret? Veckans mediabråk: Herman-härvanDet var lite av déjà vu över veckans stora mediebråk. År 2000 återkallade ett av landets största förlag hela första upplagan av en bok där Herman Lindqvist skriver om Karl-Gustaf Hildebrands Nazianstrukna 30-tal. Nu i veckan, 12 år senare var det dags igen. Ett av landets största förlag återkallar alltså återigen hela första upplagan av bok där Herman Lindqvist bland annat skriver om Karl-Gustaf Hildebrands Nazianstrukna 30-tal.Erik Hedtjärn tar reda på varför Herman Lindqvist skrev som han skrev och så nystar vi i det snåriga förhållandet mellan förlaget och författaren, för vem är egentligen ansvarig för vad som står i en bok? Veckans klassiker: Persbrandt vs MediernaI vår serie om klassiska tryckfrihetsmål. Det handlar om en publicering som för knappt sju år sedan väckte stor uppmärksamhet och som fick Justitiekanslern att för första gången på 15 år väcka åtal mot en ansvarig utgivare för förtal. Fredrik Johnsson har tittat närmare på tryckfrihetsmålet mellan Expressen och skådespelaren Mikael Persbrandt.

OS är över för denna gång och både Anders och John uppskattade öppnings- och avslutningsceremoniernas humor och musikinslag. Detta föranleder att vi raskt ringer upp journalisten Martin Wicklin som tillsammans med Erik Hedtjärn gör fenomenala...

Spritnotor, nyttiga idioter och mörkningar I måndags sparkade näringsministern och centerledaren Annie Lööf generaldirektören på Tillväxtverket, som varit lite för duktig på det här med representation. Men den här historien skulle inte sluta med en partiledare och näringsminister som visade moralisk resning och handlingskraft. På onsdagen tog det fart igen. Då gick Ekot ut med nyheten att Annie Lööf granskat sitt eget departements spritnotor och hittat några felaktigheter, som rättats till. Men var det verkligen så? Inte enligt Aftonbladet i alla fall. Bladets version handlar om att deras reporter Richard Ashberg begärt ut representationsnotorna från Annie Lööfs näringsdepartement. Det här skrämde ministerns stab som ringde Ekot, för att själv berätta hur det låg till.Så mörkade Annie Lööf de egna spritnotorna skrev Aftonbladet. Erik Hedtjärn berättar om smart skademinimering och om hur Ekot ställde upp som näringsministerns nyttiga idiot. Eller i allmänhetens tjänst. Mediaspinn och Sveriges minsta hatrörelse Förra helgen fick Sveriges kanske minsta hatrörelse - Swedish Defence League - mer utrymme i medierna än de vågat drömma om. Den lilla rörelsen - ingen vet exakt hur stor den är, inte ens grundaren själv - är en svensk falang av den aggresiva anti-muslimska organisationen English Defence Leauge. Deras demonstrationer och möten brukar leda till våldsamheter.Förra helgen laddade journalister för att något liknande kunde hända i Sverige, under Swedish Defence Leauges allra första möte.Inte på 2000 år har en enmansrörelse fått så mycket uppmärksamhet, kritiserade Alexander Bengtsson, reporter på Expo. Statsvetaren och experten i nationalism Andreas Johansson Heinö menar att medierna har en fascination för extremister och anti-invandrarpartier som ger en felaktig bild av högervindar i Europa.I själva verket har stödet för anti-invandrarpartiet legat still de senaste 10 åren, säger han.Reporter Katarina Andersson. Porrbilden som nästan knäckte ETC Mediernas serie om klassiska tryckfrihetsmål om en bild och en rättegång som höll på att knäcka den då unga kaxiga tidningen ETC. Det är en historia om folkmoral, porrmotstånd och ett foto på en ung pojke med erektion. Reporter Terje Carlsson.

Almedalsveckan pågår för fullt och som varje år har det slagits rekord. Över 720 journalister är på plats bland företagsledare, ministrar och lobbyister. På dagarna är det seminarier, och debatter och på kvällarna och nätterna då är det mingel, middagar, fester och då och då, lite hångel. Det är en vecka då den politiska makten, lobbyisterna och den granskande makten lever ut på ett expressivt och gränsöverskridande sätt. Erik Hedtjärn har hängt med bakom kulisserna i Visby, när det demokratiska etablissemangets stora karneval rullade fram. Löpet som fick en partiledare i gråt och en chefredaktör att byta karriär Nu börjar vår sommarserie om tryckfrihetsrättegångarna som definierat den svenska yttrandefriheten. Först ut är Expresens löpsedel om att Gudrun Schyman spelade in en sexfilm med sitt ex och citatet: Man ska bli kåt. Det här är ett av få exempel där en löpsedel fällts i Högsta Domstolen. Flera år senare möter vi Gudrun Schyman och den då ansvariga utgivaren Joachim Berner. Reporter: Julia Lundberg.

Svajigt av SvT i granskningsnämnden Historien om innebandypappan är ett av årets mest uppmärksammade journalistiska haverier. Först en vecka efter kunde vi på Medierna - och sedan åklagare - konstatera att pojken aldrig blivit övergiven - nyheten var ingen nyhet, för den hade aldrig hänt. Alla publiceringar byggde på uppgifter från en enda källa. Och när vi pratade med reportrar och redaktörer på SvT och UNT visade det sig att ingen av dem ens försökt kontrollera uppgifterna med den klubb som utpekats innan publicering. Nu utreder granskningsnämnden för radio och TV SvT:s agerande. Och då ändrar SvT plötsligt sin historia. Till granskningsnämnden säger de att ha försökt kontrollera uppgifterna innan historien publicerades. Erik Hedtjärn har tagit reda på om det SVT säger verkligen stämmer. Anhöriga och överlevande kritiserar BreivikbevakningenDet mesta har handlat om rättegången mot terroristen och massmördaren Anders Behring Breivik i veckan, både i Norge och här hemma. Rättegången som inleddes i veckan var en del av hans plan -veckan då budskapet och hans föreställningsvärld skulle förmedlas. Många i Norge bävar nu inför tanken att Breivik kommer att intervjuas av medier från hela världen. Terje Carlsson har träffat överlevande och mediechefer i Oslo. Medier riskerar att bli nyttiga idioterMånga har varnat medierna för risken att nu bli nyttiga idioter genom att rapportera allt som sägs i rätten. Det här etiska dilemmat har nu diskuterats flitigt, samtidigt som rapporteringen har pågått. Vi bjöd in Aftonbladets chefredaktör Jan Helin, nyhetschef Eric Rosén på Nyheter 24 och statsvetarprofessor Ulf Bjereld för att diskutera hur den svenska rapporteringen faktiskt blev med tanke på den etiska frågan som pågått sedan i somras. Samtalsledare Martin Wicklin. Journalister sprider varumärkenDet har varit hockey för nästan hela licenspengen den här veckan. Det har sänts från halstablettsarenan i Gävle och energiföretagsarenan i Skellefteå. För så är det numera - var och varannan sportarena har ett företagsnamn. I sponsorernas och konsulternas kalkyl har medierna en nyckelroll men hur tänker journalisterna som vecka efter vecka sprider varumärken? Reporter Ronja Mårtensson.

"Journalistik" säljer banker bättre än reklam Numera kan man se Filip och Fredrik i Swedbanks Robur-TV och Lars Adaktusson i Handelsbanken TV. Den nya medietrenden är att sälja tjänster i tv-journalistikens kläder. På senare tid har banker, reseföretag och fackförbund storsatsat på att skapa helt egna tv-program och tv-kanaler. Och man har lyckats locka över tunga TV-personligheter till sin verksamhetTV-konceptet funkar och lönar sig, menar bankerna själva. Det är lättare att sälja bank om man klär ut det som journalistik, säger en av de producenterna bakom de nya tv programmen. Men vad händer med trovärdigheten när banker och andra företag nu även blir mediehus? Tonchi Percan har tittat på det nya mediamarknaden där allt flera bolag skaffar sig egna redaktioner. Kontokapning ledde till twitterhatTänk dig att du vaknar upp i morgon bitti, öppnar din dator och upptäcker att du just nu är den mest hatade personen på twitter. Du ser att du igår kväll - utan att veta om det - förolämpat en människa som svävar mellan liv och död och som en hel värld ber sina böner för. Och att du - på grund av nån annans sjuka skämt - inför en storpublik kommit ut som fullblodsrasist. I traditionella medier finns ju en pressetik - ett system av regler som handlar om att rensa bort de värsta övergreppen och misstagen. Om att undvika publicitetsskada för den enskilde. Men när vi idag alla kan publicera oss - kan vi alla skada.Klarar vi alla av att också vara ansvariga utgivare? Vi ska träffa Emil Brorson som fått erfara att inte ens professionella journalister klarar det när de agerar i sociala medier Reportrar: Martin Åkerblom, Lasse Truedson och Terje Carlsson. Bästa radioprogrammet blåstOch så berättar vi en historia om nyskapande självsanering i mediebranschen. När journalister avslöjas med att ha fel är det inte något de gillar att skyltar med. Men när den amerikanska public service-radions mest hyllade program This American Life upptäckte att deras mest nedladdade program någonsin i stora delar var ihopljuget, då gjorde de precis tvärt om. De ägnade hela det senaste avsnittet åt att gå igenom vad och varför det blev fel. Erik Hedtjärn berättar historien om världens kanske mest utförliga dementi.

I en ny del av dokumentärprojektet Riksdagen i P1 får vi följa Rossana Dinamarca och Håkan Juholt genom hösten 2011. Två av de ledamöter vi började följa efter valet 2010 har spelat huvudroller i några av den här höstens politiska berättelser. Vänsterpartisten Rossana Dinamarca har deltagit i en av alla de ledarstrider som blossat upp i flera av småpartierna den här hösten. Och i det största dramat av alla om den socialdemokratiska kollapsen har Håkan Juholt varit den självklara mittpunkten. Av Amanda Glans och Erik Hedtjärn.

SvT blåste upp bristfällig undersökningFlera medier rapporterade i veckan om den nya hemmafrutrenden, som skulle finnas enligt en undersökning från sajten Familjeliv. Mer än hälften av drygt 10 000 mammor skulle, enligt undersökningen, vilja vara hemmafruar om de fick chansen, och allra störst var hemlängtan bland yngre kvinnor. Det var en sån där nyhet formulerad precis på det sätt som vi journalister älskar; när man kan säga: hälften, varannan, eller var tredje om något. Och snart hette det mycket riktigt i rubrikerna: "varannan mamma vill vara hemmafru."Men det fanns ett litet problem. Undersökningen från Familjeliv säger nämligen ett dugg om vad svenska mammor föredrar. Redan efter ett par timmar drog TT tillbaka nyheten och Dagens nyheter plockade också bort nyheten från webben under dagen. Men på Sveriges television lät man sig inte avskräckas av fakta om skevt urval och enormt bortfall -- man gjorde ett stort nummer av undersökningen, både i nyhetsprogrammen och i morgonsoffan. Reportrar: Paul Frigyes och Erik Petersson. "Är det verkligen du, William Petzäll?"Tisdagen blev den här veckans kanske mest intensiva nyhetsdygn. Det var inte bara den märkliga statistiken om hemmafruar som presenterades. Dagen började redan vid sjutiden på morgonen med att ett twitterkonto som tidigare tillhört riksdagsmannen William Petzäll började skicka ut helt sensationella uppgifter. Och varenda politisk reporter i tjänst började följa twitterkontot. Men hur skulle man bevaka historien utan att riskera att sprida lögner?Reporter: Lasse Truedson. Tidningsläsning ingen skitsakDet är snart dags att avrunda veckans program innan det ska vi ta upp en liten .. skitsak - forskare har nämligen utrett frågan om tidningsläsning på toaletten. Det är en fråga som engagerar, visar det sig, när vår reporter Erik Hedtjärn tränger in i ämnet.

Linje 1, linje 2 eller linje 3? Det var frågan som svenska folket skulle svara på i mars 1980. Kärnkraftens framtid skulle avgöras. Politikerna skulle slippa den där våta filten som legat över inrikespolitiken hela 70-talet. Producerat av: Erik Hedtjärn