Podcast appearances and mentions of Johan Forssell

Innovative solutions are anticipated in upcoming EU legislation on migrant returns, Swedish migration minister Johan Forssell tells Radio Schuman in an exclusive interview featured for Radio Schuman today."Something needs to be done and we are looking forward to the new return legislation, of course, but also trying to explore these new innovative solutions. We have been discussing them for many years now, but now is really the time to move forward with more practical arrangements," he added.The draft law on returns is expected to be a focal point in this week's discussions in Strasbourg, where Members of the European Parliament will convene for their plenary session.Forssell told Euronews that he had hoped for explicit references to 'return hubs' in the proposal. However, according to a source familiar with the matter, these references will be omitted.Radio Schuman also takes you to Saudi Arabia, Brussels and Strasbourg for significant meetings to keep watch over, as well as a new train tool that can help planning and booking with journeys.Today's Radio Schuman is hosted and produced by Meabh Mc Mahon, with journalist and production assistant Eleonora Vasques, audio editing by David Brodheim. Music by Alexandre Jas. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Johan Forssell tar strid för mångkulturen och folkutbytet. Vi tar strid för att Jimmie Åkesson och Sverigedemokraterna har en sista chans att bekänna färg: Ska de ta svenskarnas sida, eller är Åttaklövern komplett?Videoversion: https://www.youtube.com/watch?v=U-YwkkjXbSQ&ab_channel=DetfriaSverigeLäs mer om Det fria Sverige på https://www.detfriasverige.seBecome a supporter of this podcast: https://www.spreaker.com/podcast/det-fria-sverige--4339034/support.

Johan Forssell tar strid för mångkulturen och folkutbytet. Vi tar strid för att Jimmie Åkesson och Sverigedemokraterna har en sista chans att bekänna färg: Ska de ta svenskarnas sida, eller är Åttaklövern komplett? Inlägget Johan Forssell visar Moderaternas sanna ansikte dök först upp på Podcasts från Det fria Sverige.

Migrationsministern om varför han vill skärpa kraven för medborgarskap. Regeringen vill att personer med ohederligt levnadssätt ska kunna utvisas, men vad betyder hederligt levnadssätt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Före detta biståndsminister Johan Forssell (M) blev migrationsminister vid regeringsombildningen i september. Han blev därmed ansvarig för ett av de viktigaste politikområdena i Tidöavtalet. En rad lagar ska skärpas på migrationsområdet och Sverige som tidigare haft en generös migrationspolitik kommer att lägga sig på EU-rättens miniminivå.Förra veckan presenterade regeringens utredare sitt förslag om skärpta krav för att bli medborgare. Bland annat ska det krävas längre tid i Sverige, mer kunskaper i svenska och svenska samhället och att man kan försörja sig själv. Utredaren föreslog existensminimum som försörjningsgräns, drygt 7000 kronor efter skatt, men Johan Forssell tycker att en person behöver tjäna mer än så för att kunna bli medborgare.”Jag tycker inte det går tillräckligt långt om man ska bli svensk medborgare, det finaste man kan bli i vårt land”, säger Johan Forssell.Vad betyder hederligt levnadssätt?Just nu utreds olika lagändringar som ska göra det svårare för invandrare att få och behålla uppehållstillstånd i Sverige. Bland annat ska det krävas att en person har ett ”hederligt levnadssätt”. Det handlar inte bara om att följa lagen, saker som strider mot hederligt levnadssätt skulle enligt utredningens direktiv kunna vara att ha skulder eller missbruk, samröre med extremistiska organisationer eller att man yttrar saker som ”allvarligt hotar grundläggande svenska demokratiska värden”. Exempel som på sådana yttranden kan vara att hylla terror eller delta i LVU-kampanjen. Men varför ska den grundläggande demokratiska rättigheten yttrandefrihet begränsas för personer med uppehållstillstånd?”Men här handlar det ju inte om yttrandefrihet, när man till exempel påstår att Sverige skulle kidnappa barn eller hela den här LVU-kampanjen, det handlar det ju om ett väldigt aktivt och systematiskt arbete för att sprida helt felaktiga föreställningar om Sverige. Det är inte yttrandefrihet. Det är inte en saklig diskussion utan det är ett medvetet sätt att just sprida fullständigt felaktigt narrativ och det skadar Sverige och jag tycker inte att de personerna ska vara i vårt land”, säger Johan Forssell.Gäst: Johan Forssell (M), migrationsminister Programledare: Katarina von ArndtKommentar: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator på EkotTekniker: Jakob LalérProducent: Maja LagercrantzIntervjun spelades in fredag den 24 januari 2025.

Sveriges migrationsminister Johan Forssell är på besök. OBS. Det här är inte hela avsnittet. Vill du få tillgång till alla hela avsnitt? Bli medlem på Sista Måltiden. Som medlem får du tillgång till alla nya och gamla avsnitt i sin helhet och utan reklam. Lyssna i valfri podcast-app, inklusive Spotify. Enkelt att komma igång. Ingen bindningstid. Tryck här för att bli medlem eller gå in på https://sistamaltiden.se. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sveriges migrationsminister Johan Forssell är på besök. OBS. Det här är inte hela avsnittet. Vill du få tillgång till alla hela avsnitt? Bli medlem på Sista Måltiden. Som medlem får du tillgång till alla nya och gamla avsnitt i sin helhet och utan reklam. Lyssna i valfri podcast-app, inklusive Spotify. Enkelt att komma igång. Ingen bindningstid. Tryck här för att bli medlem eller gå in på https://sistamaltiden.se. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Cecilia Düringer och David Rune möter Alexander Arvidsson och Petra Berggren Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Lantzkampen fortsätter Sverigeturnén och besökte i veckan suveräna SUNDSVALL! Ett utsålt Sundsvalls teater fick bevittna när P3-historiastjärnan Cecilia Düringer och programutvecklarstjärnan David Rune mötte Drakstadens hemmahopp P4-Västernorrlandstjärnan Alexander Arvidsson och P3-Krimstjärnan Petra Berggren.Har Stockholms Tingsrätt gett Ulf Brunnberg rätten till varumärket ”Dynamit-Harry”? Vad har UDs nya kabinettssekreterare Dag Hartelius för excentriskt förflutet? Hur kommer Johan Forssell nollas inför att han kliver på nya ministerrollen och tog verkligen Romina Pourmokhtari med sig Oliver Ingrosso till Riksdagens öppnande? Riksmötets öppnade innebär en lika högtidlig ceremoni hos Lantzkampen; FOLKDRÄKTSBINGO!Go Lyss!Programledare: Annika LantzDomare: Sara ”Tage Danielssons minnesprisvinnare” LövestamProducent: Rickard NerbeTekniker: Ove Jönsson och Peter Wallgren

Bistånds- och utrikeshandelsminister Johan Forssell intervjuas av Magnus Thorén. Regeringen har beslutat att förändra den svenska biståndspolitiken i grunden. Borta är många formuleringar om global fattigdomsbekämpning och rättvisa. I stället handlar mycket om näringslivssamarbete, att biståndet ska leda till minskad migration och att det vi skänker fattiga länder också ska gynna oss själva. Varför behövs den här förändringen? Och hur svårt är det att i praktiken leva upp till de fina orden om tuffare kontroller och ökad effektivitet?

Bistånds- och utrikeshandelsminister Johan Forssell intervjuas av Magnus Thorén. Regeringen har beslutat att förändra den svenska biståndspolitiken i grunden. Borta är många formuleringar om global fattigdomsbekämpning och rättvisa. I stället handlar mycket om näringslivssamarbete, att biståndet ska leda till minskad migration och att det vi skänker fattiga länder också ska gynna oss själva. Varför behövs den här förändringen? Och hur svårt är det att i praktiken leva upp till de fina orden om tuffare kontroller och ökad effektivitet?

Svensk biståndspolitik görs om i grunden för att bli mer effektiv och transparent så att pengarna används där de gör mest nytta. En förändring är att man kopplar samman handel och investeringar med bistånd. Detta för att ge länder förutsättningar att ta sig från fattigdom till välstånd genom ekonomisk utveckling. Bistånds- och utrikeshandelsminister Johan Forssell träffar programledare Dalila Alibasic.

Den 14 december 2023 presenterade regeringen och Sverigedemokraterna en ny strategisk riktning för svenskt bistånd. Biståndet ska enligt den nya inriktningen präglas av frihet, egenmakt och hållbar tillväxt. Vad betyder det rent konkret? Uppskattat gästas av biståndsminister Johan Forssell som berättar om den nya inriktningen för svenskt bistånd.

Regeringens nya biståndspolitik innebär ökat fokus på Ukraina och närområdet, att bistånd ska villkoras för att främja svenska intressen, och att utrikeshandel ska spela en viktigare roll. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Just nu förhandlar de fyra Tidöpartierna om den stora omläggningen av svensk biståndspolitik som ska presenteras senare i höst. Men redan nu berättar bistånds- och utrikeshandelsminister Johan Forssell (M) om inriktningen.– Jag ser framför mig att Ukraina kommer att vara den största mottagaren av svenskt bistånd under många år framöver, säger Johan Forssell.”Aid for Trade”Förutom ökat fokus på Ukraina och närområdet så vill regeringen också att utrikeshandel ska bli en viktig del i biståndet. Svenska företags ökande utrikeshandel ska bidra till att lyfta människor ur fattigdom – och biståndet ska främja svensk export, är tanken.– Vi måste som land bättre ta tillvara den oerhörda kompetens och förmåga som finns hos våra världsledande svenska företag. Det kan vara både för att hantera vissa problem, ta den gröna omställningen naturligtvis, men också det faktumet att behoven i värden är enorma, vi måste hitta sätt att mobilisera privat kapital, det finns inte en möjlighet att det här kommer att fyllas endast att biståndspengar, det fungerar inte.En invändning är att näringslivet kanske inte kommer att vilja verka i de fattigaste länderna där det inte finns marknader och affärsmöjligheter och inte heller rättssäkerhet och institutioner som behövs för att affärer ska kunna blomstra. Hur ska de här synergierna kunna uppnås i de fattigaste länderna?– Det är en väldigt bra fråga och det är något vi tittar på dagligen, för i många av de fattigaste länderna finns det stora systemproblem, det mest vanligt förekommande är ju korruption naturligtvis, säger Johan Forssell.”Måste finnas flexibilitet”Det finns internationella regler kring vad som får kallas bistånd i en statsbudget, regler som Sverige ställt sig bakom som medlem i OECD:s utvecklingskommitté DAC. I korthet så måste mottagarlandets behov stå i fokus - och inte givarlandet. Tycker biståndsministern att Sverige borde ta mindre hänsyn till DAC-reglerna?– Jag tycker att det ska finnas en flexibilitet därför att biståndet kan inte verka i ett helt eget universum, det ska vara en del i vår utrikespolitik - och det handlar också om att främja svenska intressen, säger biståndsministern.Villkorat biståndI Tidöavtalet står att biståndet ska kunna villkoras med att stater, för att få svenskt bistånd, måste samarbeta kring migration, tex ta emot medborgare som utvisats från Sverige. Nu säger biståndsministern att det också skulle kunna bli aktuellt att dra in bistånd till regeringar eller andra aktörer som stödjer Rysslands krigföring i Ukraina:– Ja, det är en intressant tanke tycker vi, vi har ett arbete igång för att titta på det. Det ligger så klart i vårt intresse att vi jobbar med länder som inte undergräver den globala ordningen och inte undergräver vår egen säkerhetspolitik. Och det handlar i så fall inte om det humanitära biståndet utan om utvecklingsbiståndet, säger Johan Forssell.Gäst: Johan Forssell (M), bistånds- och utrikeshandelsministerProgramledare: Johar Bendjelloul Kommentar: Helena Gissén, inrikespolitisk kommentator på EkotTekniker: Jakob LalérProducent: Maja Lagercrantz

Klimatförändringar, väpnade konflikter, flyktingströmmar och epidemier – listan över akuta gränsöverskridande problem är lång. Internationella organisationer som FN, IMF och WHO har skapats och utvecklats för att hantera gemensamma utmaningar, men har de egentligen vad som krävs? Medverkande SNS Demokratiråd 2023 Jonas Tallberg, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet. Karin Bäckstrand, professor i samhällsvetenskaplig miljöforskning vid Stockholms universitet. Jan Aart Scholte, professor i global omvandling och förvaltningsutmaningar vid Leidens universitet, Nederländerna. Thomas Sommerer, professor i internationella organisationer vid Potsdams universitet, Tyskland. Kommentatorer Mattias Frumerie, chefsförhandlare och delegationschef vid UNFCCC Diana Janse, statssekreterare hos bistånds- och utrikeshandelsminister Johan Forssell med ansvar för internationellt utvecklingssamarbete Charlotte Petri Gornitzka, generaldirektör vid Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Charlotte har tidigare haft ledande roller på bland annat UNICEF, OECD, Sida och Rädda Barnen. Samtalet leds av Niklas Ekdal, journalist och författare.

Varför lockar det så många att påminna Johan Forssell om att han inte blev justitieminister? Moa Wallin förstår och förklarar. Det här är en liten del av det senaste avsnittet av Druid & Zimmerman show.Lyssna på hela avsnittet här

Hur blir biståndet med Sveriges nya regering? Vilka prioriteringar kommer att göras och vad innebär skrivningarna kring migration? I avsnitt 117 av Global Podd avslöjar Gudrun Brunegård mer om vad vi kan förvänta oss kring biståndets kommande inriktning. Hör också vad forskare och civilsamhället tycker. Det har bara gått några dagar sedan Sverige fått en ny bistånds- och utrikeshandelsminister i och med utnämningen av Johan Forssell och det dröjer ytterligare en tid innan en biståndsbudget för 2023 presenteras. Men en del vet vi. För några veckor sedan larmade civilsamhället om stora neddragningar. Nu ser de ut att bli betydligt lägre än planerat. Under 2023 kommer biståndet att uppgå till 0,88 procent för 2023 med ett ökat stöd till civilsamhället. Samtidigt är osäkerheten stor kring vad de skrivningar kring bistånd och migration som står i Tidöavtalet egentligen kommer att innebära. Hur ska biståndet möta de ökade kraven på effektivitet? Har civilsamhället anledning att jubla över att man nu får större resurser? Hur kan forskningen få större utrymme i biståndet och hur ska ett framtida hälsobistånd utformas? I avsnitt 117 diskuterar vi biståndets kommande inriktning. Vi avslöjar också vad som (sannolikt) kommer att bli det nya övergripande biståndspolitiska målet. Medverkande: Gudrun Brunegård, biståndspolitisk talesperson för Kristdemokraterna och riksdagsledamot. Monica Lorensson, ansvarig för påverkan på organisaionen Plan International Sverige. Jesper Sundewall, forskare på global hälsa vid Lunds universitet. Programledare: David Isaksson.

Den 11 september är det riksdagsval i Sverige och enligt väljarna är kriminaliteten en av de viktigaste valfrågorna. I dagens avsnitt av I lagens namn möts justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S) och Johan Forssell (M) i en rättspolitisk debatt. Totalt sköts 45 personer till döds förra året i Sverige. I år är antalet redan uppe i drygt 40 dödsskjutningar.Både Socialdemokraterna och Moderaterna har kommit med flera förslag den senaste tiden på hur de vill stoppa kriminella nätverk och vilka förebyggande åtgärder som bör göras.Debatten mellan Morgan Johansson (S) och Johan Forssell (M) handlar bland annat om vad de vill göra i kampen mot gängkriminaliteten och hur rekryteringen av unga ska stoppas.

Narkotika, vapen och gränsöverskridande brottslighet, rör det mig? I sista avsnittet innan sommaruppehållet sänder Narkopodden från Almedalen tillsammans med fackförbundet TULL-KUST. I ett samtal med Johan Forssell, moderaternas rättspolitiska talesman, och ordförande för justitieutskottet socialdemokraten Fredrik Lundh Sammeli samtalar Johan Lindgren och Jessica Vikberg om narkotika, vapen och smuggling och varför det engagerar på allvar.  

I veckans avsnitt gästar riksdagsledamoten Johan Forssell Kristofer och Martin. Han svarar på frågor om anonyma vittnen, avlyssning, hårdare straff och vad han egentligen tycker om försvarsadvokater.

9 februari. Brott och straff står högt på agendan. Många kräver stora reformer, andra varnar att samma förslag hotar rättsstaten. Även inom den forna Alliansen råder delvis skilda meningar. Johan Forssell, Moderaterna och Johan Hedin, Centerpartiet diskuterar med Andreas Ericson.

Reporterne i dag er alt fra FE's ikke så hemmelige hemmeligheder til, hvad hulen der sker for forfatteren af Sex and the City? Hader han bare modne kvinder eller hvad?______01:18: Efterretningstjenesterne har uforvarende bekræftet, hvad de har ønsket at holde hemmeligt i over to år. Simon Andersen, Chefredaktør på 24syv forklarer, hvordan han mener, tjenesterne har været med til uforvarende at bekræfte, at Samsam VAR dansk agent.16.30: ‘Danmark står fast på sine værdier - og rokker sig ikke, når det gælder' sagde udenrigsminister Jeppe Kofod mandag eftermiddag, da han sammen med statsministeren og forsvarsministeren præsenterede Danmarks udenrigs- og sikkerhedsstrategi. Men lover dansk forsvar mere, end vi holder? Peter Viggo Jakobsen, lektor ved Forsvarsakademiet 25.29: I dag får Christiansborg besøg af det svenske, liberalkonservative parti, Moderaterna, som også skal en tur forbi Nørrebro. Hvad kan svenskerne lære af os danskere, når det kommer til bandekonflikt, kriminalitet og integration? Johan Forssell, retspolitisk ordfører for Moderaterna gør os klogere.41.00: Hvordan den første nat uden restriktioner gået? Vi ringer til Jagthytten i Esbjerg og hører dem ad.54.15: Sex and the City burde være en serie for progressive, badass kvinder - men de er en undskyldning for sig selv. Og er det fordi, forfatteren hader ældre kvinder? Emilia van Hauen, Kultursociolog. 1.06.29: Pas på! USA kan være ledet af en diktator allerede i 2030. Sådan lyder det fra en canadisk professor, som er ude og advare både sit eget hjemland og andre vestlige demokratier som os – vi taler med Thomas Homer-Dixon, anerkendt canadisk professor og politolog.1.18.35: Hvordan er det en fordel, at Samsam-sagen blev nævnt på møder mellem spionchefer og chefredaktører? Vi spørger Erbil Kaya, Advokat for Ahmad Samsam.1.30.44: Gymnasieelev overbeviste lærer og censor om atomkraftens potentiale. Kan han gøre det samme med Socialdemokratiet? Malthe Steffen Pedersen, elev 3g HHX i Slagelse udfordrer Anne Paulin, energiordfører Socialdemokratiet.1.44.25: Hvordan den første nat uden restriktioner gået? Vi ringer til Billiarden i Odense.

I det här specialavsnittet berättar Kjell Jansson och Johan Forssell om nästa års otroligt viktiga val som kan ge Sverige en ny riktning. Välkommen in till ett samtal om allt från sakpolitik, superonsdagen, att vinna väljare till Sverigedemokraterna.

2021 är nästan slut, det dödliga våldet har varit en av de största frågorna under året, jämte pandemin och klimatet. Och det väntas bli en av de viktigaste valfrågorna. Hör debatten mellan justitieminister Morgan Johansson och Moderaternas rättstalesperson Johan Forssell. Programledare: Helena Groll och Mikael KulleProducenter: Kim Hessius och Karin LundbäckStudio Ett studioett@sverigesradio.se 

I veckans avsnitt  Sommarens skjutningar och våldsamheter fortsätter in i hösten. Denna vecka har flera skjutningar ägt rum och två stycken sprängningar har inträffat i Sverige. Moderaternas rättspolitiske talesperson Johan Forssell kommenterar det allvarliga läget. I veckan presenterades den statliga Brommautredningen. Utredningens slutsats är att regeringen tidigast 2025 kan avveckla flygplatsen. Slutsatsen har väckt starka reaktioner från oppositionen. Moderaternas trafikpolitiska talesperson Maria Stockhaus kommenterar utredningen och läget.

I dag pratar jag med Johan Forssell som är rättspolitisk talesperson för Moderaterna. Innan dess var han partiets migrationspolitiske talesperson. De senaste åren har han med andra ord haft hand om två av de frågor som väljarna ser som allra viktigast. Från och med i dag börjar jag med något nytt här på Rak höger. I fortsättningen kommer även podden att läggas ut som text, för de som hellre vill läsa än lyssna. Intervju med Johan ForsellVälkommen Johan Forsell till Rak höger!– Tack så jättemycket!Du är rättspolitisk talesperson för moderaterna och för 10-15 år sedan kanske inte det hade varit den viktigaste positionen, men nu skulle jag nästan säga att du har den viktigaste positionen i ditt parti – det här är ju den frågan som dominerar just nu.– Ja, så är det, om än av tråkiga skäl helt klart. Jag brukar säga det att för mig är rättsfrågor inte bara just rättsfrågor utan i grund och botten väldigt mycket frihetsfrågor. Moderaterna är ju ett frihetsparti och om man funderar på vilka de stora frihetsutmaningarna är idag så är det inte samma saker som när jag blev medlem i moderata ungdomsförbundet. Då handlade det mer om att kunna välja skola och den typen av saker. Backar man bandet lite till så handlade det om att Sverige skulle vara en del av Europasamarbetet och de fyra friheterna. Men när jag tittar på Sverige idag så tror jag tyvärr att vår tids frihetsutmaningar är saker som vi har kunnat ta för givna: att röra sig tryggt ute i det offentliga rummet och inte behöva oroa sig för nära och kära helt enkelt. För mig är det en väldigt hög grad inte bara en rättsfråga utan en frihetsfråga.Många skulle säga precis tvärtom. När man hör hur man beskriver hur Moderaterna har rört sig, beroende på vem man frågar såklart, så har det gått från att vara ett parti som har prioriterat frihet till ordning. Då skulle man kunna se det som att du, som förespråkar hårdare tag mot kriminaliteten, att du är ett symtom på förflyttningen som ditt parti har gjort från frihet och liberalism till mer repression och konservatism.– Jag tror att om man gör den analysen så bygger det på en oförmåga eller kanske ovilja att se hur Sverige är idag. Det är klart att om man har som utgångspunkt ett blankt papper, då kanske man kan se det på det sättet. Men om man tittar på hur Sverige är 2021 med mycket omfattande problem med gängkriminalitet som påverkar människors vardag och frihet på ett väldigt, väldigt beklagligt sätt då är det väl snarare så att de saker vi lägger fram kommer i grund och botten att öka människors frihet, de kommer öka människors integritet. Men det kräver ju att man tänker i två steg för att se det. – Antingen så håller vi så att säga människor frihetsberövade, att människor tvingas anpassa sig till de kriminella gängen och inte vågar gå ut, eller så vänder vi på steken och ser till att det är de kriminella som får anpassa sig. Man kanske inte vill göra det valet men nu lever vi i det land vi lever i och då får man utgå från det, det har i alla fall varit min filosofi.Man beskriver ju ibland som att det finns två parallella utvecklingar och ibland blir det svårt att få ihop bilden. Å ena sidan säger vissa att det dödliga våldet har minskat sedan 70-talet och att det är mindre våld i samhället. Å andra sidan kan man se att det är fler skjutningar och vi har en stor oro för kriminalitet. Det var två barn som blev skjutna när de hamnade mellan i en uppgörelse. En polis blev skjuten och vi väntar fortfarande på svar om varför han blev ihjälskjuten. Å ena sidan en beskrivning av ett Sverige som på vissa sätt kanske har blivit tryggare och å andra sidan ett Sverige där du riskerar att hamna mitt i väldigt grovt våld och där gängbrottsligheten har flyttat fram positionerna. Då finns det en beskrivning, att högern använder det här i populistiskt syfte och att man förstorar upp de här problemen för att vinna röster, att det är populism att förstora upp detta.– Ja, det är ju såhär i den politiska debatten att man inser ganska snart att man kan säga lite vad som helst – det kommer alltid finnas människor som vill misstolka eller hävda att man gör det av det ena eller andra syftet. När det gäller statistik så är det såhär att Sverige har exceptionella problem med gängproblematik, det går egentligen inte att hitta något annat land i Europa som har den här typen av problem, oavsett vilken siffra man tittar på. Men bortsett från statistiken: om man frågar svenska folket idag hur de ser på sin trygghetssituation så är de väldigt bekymrade.– När det gäller just otryggheten så har den aldrig varit så stor som den är idag. Då finns det vissa personer och politiker vars naturliga reaktion på detta är att hytta med fingret och säga att ”Ni upplever fel saker, ni ska inte känna på det här sättet”. För mig är det väldigt mycket ett von Oben-perspektiv, att man säger ”Du är inte alls otrygg lilla vän”. Min reaktion är väl snarare att okej, om människor säger detta, låt oss då lyssna på detta, låt oss ta in vad de säger och låt oss försöka förändra situationen. Det har varit min vägledande princip.– Sen får väl andra politiker resonera annorlunda men jag tycker att det är ett väldigt konstigt perspektiv att politiker ska säga åt människor vad de egentligen känner eller borde känna.Det är också ganska slående när man lyssnar på dig i riksdagens debatter och i mediedebatter att du är väldigt kritisk till Socialdemokraterna och regeringens arbete med de här frågorna. Men om man lyssnar på Socialdemokraterna när de pratar så framhåller de hela tiden samförstånd, samarbete, enighet. Alla är egentligen ense, låter det som. Enligt dem finns egentligen inte några stora konfliktytor med Moderaterna. De vill få det till att du bråkar i onödan och söker konflikt där det inte finns någon. Hur ser du på detta? Är det bara en retorisk strategi de har och i så fall varför gör de så?– Det är klart att vi är ense om en sak, och det är väl alla partier och människor i Sverige, nämligen att det här med våld och brott och kriminalitet är något väldigt otrevligt och något vi inte ska ha. Där finns ingen anledning att bråka i onödan, jag misstror inte mina politiska motståndares intentioner, jag tror egentligen att alla politiker vill väl. Men det är klart att om vi tittar på vägen dit och vad som ligger bakom den här typen av kriminalitet – där tycker vi väldigt olika. Inte alltid och i alla frågor men i grund och botten finns det helt olika perspektiv i detta där Socialdemokraterna och Miljöpartiet med stöd av Vänsterpartiet har en annan syn på detta. En syn att individen själv inte har så mycket ansvar. Det är sociala orättvisor som förklarar kriminalitet. Jag såg att det var någon s-politiker häromdagen som var intervjuad och beskrev orsaken som att man var uttråkad, det var det anledningen till varför unga killar begår den här typen av brott. – Det där går igen hela tiden och där kommer vi från vårt liberalkonservativa håll med ett annat perspektiv, nämligen att man har en väldigt stor frihet i Sverige men att den friheten tar slut exakt när man kränker någon annan människas frihet. Man har ett ansvar för sina egna handlingar, man kan inte peka fingret åt samhället och säga att “vi har ingen lokal” eller att man är uttråkad, utan man har faktiskt alltid ett eget ansvar. Jag vet att det provocerar en del. Men det perspektivet kommer jag att stå för. – Det är tuffa frågor, man måste vara ganska tuff i den här debatten och även vara hårdhudad, för det finns många som tyvärr tycker att det är oerhört provocerande att tala om individens ansvar. Och att det finns personer som inte bör få röra sig fritt ute i samhället, som måste inkapaciteras. Men jag säger det här därför att jag tycker så naturligtvis, det är grunden i den linje jag och Moderaterna driver. Sen tror jag faktiskt att gemene man känner att det ligger en hel del i det vi säger, jag hoppas det i alla fall.Sättet resonerar på nu går emot något slags grundplatta av värderingar som vi i Sverige har haft under lång tid, skulle jag säga. Och det är mer spritt än bara i den sittande regeringen. Jag kommer ihåg när dåvarande rikspolischefen, Dan Eliasson, satt i en tv-intervju spekulerade om en kille som hade dödat en kvinna på ett HVB-hem. Då sa han: ”Vad har den personen varit med om för någonting? Vilka omständigheter har den killen växt upp under? Vad är det för trauma han bär med sig?” Å ena sidan, om man ska vara så välvillig som möjligt så tänker han att det här är en traumatiserad människa som helt har tappat koncepterna och som är skadad på något sätt och det kan ju kanske stämma. Å andra sidan är det hans första impuls, att det är synd om den här människan som har gjort det här. När du pratar om de här frågorna får jag en känslan av att du bryter mot det här osynliga kontraktet vi har i Sverige, att vi ska lägga huvudet på sned och att innan vi pratar om repressiva åtgärder som fängelsestraff så ska vi prata om förebyggande åtgärder, gärna på ett generellt plan.– Precis så är det. Jag är ju liberalkonservativ, därför är jag moderat. Jag tror på ett fritt, öppet, tolerant samhälle där politiker så att säga inte styr och ställer i onödan. Men jag är fullt och fast övertygad om att också det öppna, toleranta samhället behöver tydliga gränser. Är det så att man gång efter gång väljer att överträda de gränserna måste det bli en tydlig konsekvens. Annars fungerar inte öppenheten och toleransen och det är det vi ser idag, att människor tyvärr tvingas dra sig tillbaka, man sätter upp galler för sina fönster, man kastar en orolig blick över axeln och håller sig inne om kvällarna. – Jag vänder mig också lite emot den bilden eller uppfattningen att man skulle vara mer godhjärtad om man är mjuk i den här typen av frågor. Konsekvensen av att vara mjuk och obeslutsam mot gängkriminella blir att det blir väldigt hårt och kantigt mot någon annan, nämligen mot allmänheten och alla som sköter sig. Men det kräver att man tänker i två steg för att inse att även uteblivna handlingar kan leda till resultat, men för någon annan, och i det här fallet just för allmänheten för att inte tala om brottsoffren och vad de tvingas uppleva gång efter annan när det inte blir någon konsekvens trots att de utsatts för väldigt dåliga handlingar och mår väldigt dåligt. Det är dags att vända på de här perspektiven. Att vara tuff mot de gängkriminella är också att vara mjuk eller snäll eller vilket ord man vill använda, mot brottsoffer och allmänheten. När jag pratar med människor i min närhet men även om man läser en bok som ”Tills alla dör” av Diamant Salihu eller ”Gangsterparadiset” av Lasse Wierup framkommer att många människor inte vågar vittna mot kriminella. De vågar inte prata med polisen, de vågar inte alltid prata med journalister ens. Och frågar man människor högt upp i samhället: ”Skulle du vittna mot gängkriminella” så säger många ”nej”, även de som är högt upp i samhället. En anledning till det är att de inte känner att det finns ett tillräckligt bra skydd för dem. De känner inte att det är värt den risken man tar för sig själv och för sin familj. Då har vi ett jätteproblem. Det är ett mindre problem om man bor i ett område som inte präglas av gängbrottslighet för då kommer du förmodligen inte ställas inför det dilemmat. Men bor du i Rinkeby, Angered, Bergsjön, Rosengård eller den typen av områden, då ställs du inför det här mycket oftare. Och även om du har den grundläggande moralen att man bör vittna så upplever många att det är en stor risk att ta det steget. Hur löser vi det problemet?– Jag har noterat att de allra flesta som är emot nya verktyg kring detta, inte själva bor i områden som plågas mest av gängkriminalitet. Jag möter aldrig så många krav på vad man kan kalla hårdare tag, som när jag rör mig i Tensta, Hjulsta, Rinkeby, Rosengård, Vivalla, och liknande områden. Där är man oerhört trötta på den här kriminaliteten. – Det finns de som vill definiera det som att det är svenskar mot invandrare, men de allra, allra flesta i de här områdena är skötsamma människor som bara vill ha ett bättre liv och de är dödströtta på de kriminella snorungarna som förstör så mycket för andra. De är dödströtta på att dras ned i det här narrativet att “alla invandrare begår brott”, som de drabbas av trots att de själva är skötsamma. För mig handlar det här inte om invandrare mot andra utan det handlar om en liten grupp kriminella mot alla vi andra som försöker leva våra liv så skötsamt som möjligt efter bästa förmåga. Men jag är genuint bekymrad över den här tystnadskulturen.– Det är klart att man kan åstadkomma en hel del med nya tekniska verktyg, övervakning och avlyssning men om vi inte får fler att våga träda fram och berätta om vad man har sett och hört, då blir det svårt att utreda brott. Det ser vi redan idag, en mycket omfattande tystnadskultur där många som har sett i sammanhanget mindre brott, de hamnar väldigt illa däran när de berättar. Det har varit flera sådana exempel den senaste tiden. Vad gör man? Jag tror att i grund och botten måste rättsstaten återta kontrollen över de här områdena och se till att det finns en närvarande polisen och att det inte är gängen som styr och ställer. Då handlar det om fler poliser och mer generella åtgärder. Men sen kan man göra en hel del på vittnessidan. Vi har pekat på det här med kronvittnen under en lång tid och det verkar äntligen bli verklighet någon gång framöver så det är bra.Och det innebär alltså att om du är en del av ett kriminellt nätverk så kan du, om du vittnar mot dina kompanjoner, få sänkt straff i utbyte.– Exakt. Vi har också pekar på det här med anonyma vittnen, som är omdiskuterat och det vet jag ju. Det innebär att man under vissa förutsättningar ska kunna skapa en möjlighet att vittna anonymt. Vi har sagt att ett åtal inte ska kunna baseras enbart på det anonyma vittnesmålet utan det kan vara en stödbevisning och det ska användas sparsamt. Vi talar om de allra mest allvarliga fallen här. Jag vill säga att vi tar inte lätt på invändningarna och vi prövar det här noggrant, och är medvetna om vad som ligger i de olika vågskålarna.– Jag tycker att det har varit ganska stora ord i debatten men man kan konstatera att det här finns redan både i Norge, i Danmark och Finland och de länderna är ju våra nordiska grannar. De är också rättsstater, precis som vi. Så om man säger att det här inte är förenligt med en rättsstat så säger man också i princip att våra nordiska grannländer inte är det och det tror jag egentligen att det är få som tycker, knappt ens de som säger så. Jag är övertygad om att man kan hitta bra system för att få det här att fungera och jag tror att det kan vara verkningsfullt just i de här specifika fallen. Sen måste vi se till att vi tar hand om våra vittnen på ett mycket bättre sätt. De bollas ofta runt mellan olika huvudmän; det är polisen där, det är kommunen där, det är socialtjänsten där. Vi har föreslagit att polisen ska ha en central enhet. Man vill att det bara ska komma in någon, gripa tag i den här familjen, lösa allting. Att de inte ska behöva tänka på alla praktiska grejer utan någon som får det att funka. Då borde det finnas ett centralt vittnesstödsprogram som tar hand om allt. De här familjerna lever under en sådan fruktansvärd press redan som det är. Så det finns mycket att göra även där för att människor ska göra det vi vill att de ska göra, nämligen berättas vad de har sett.Det är det som är det underliga här på något sätt. Vi är så beroende av vittnen i rättsprocessen, men det är en så stor uppoffring för vittnen, eller det riskerar att vara det. De måste lägga om livet, ibland måste man byta stad och förändra sitt liv. Det är ofta en mycket större frihetsinskränkning för vittnet till de här brotten än för den som har begått brotten. De är inte alltid häktade, de kan röra sig fritt i väntan på rättegång och det finns fall där de lyckas hota vittnen till tystnad när det väl blir rättegång och då faller många gånger fallen. – Det är precis så, inte minst i de här områdena. Som sagt, det handlar inte bara om personer som har sett väldigt allvarliga brott. Det var ett uppmärksammat fall, fallet Nimo. En 17-årig kille såg en mopedstöld och det resulterade ändå i dödshot och de tvingades flytta. I de här områdena, och de är tyvärr ganska många nu, så fattar många människor beslutet att det är bättre om man håller tyst och det är därför de blir så svårutredda de här brotten. Vi måste ta tag i det här, även med straffskärpningar naturligtvis. – Ger man sig på ett vittne så ger man sig på hela rättsstaten och då ska det bli en riktigt, riktigt kraftfull reaktion. Inget daltande, inget om, inget men. Det är något man inte gör och väljer man ändå att göra det måste rättsstaten visa sin hårda järnnäve och slå ner den i bordsskivan med all kraft och tydlighet. Det kommer att ge effekter, det är jag helt övertygad om.Rent konkret, har ni från moderaternas sida något förslag på vad man kan göra? – Vi är inte klara med den frågan, vi kommer att presentera ytterligare delar men det är så att ger man sig på ett vittne, då ska man få ett riktigt ordentligt straff. Det är inte konstigare än så. Då har man ingenting ute i samhället att göra på lång tid. Det kom en utredning från polisen där man beskriv just den gängbrottslighet som systemhotande. Att det rör sig in i samhällskroppen, man har människor som påverkar allt. Man hotar poliser och andra myndighetspersoner. Hur är din bild? Hur allvarligt är läget i Sverige nu? Var befinner vi oss?– Vi har haft många debatter om det här och jag får ofta höra att det finns andra länder där det är värre och sen kommer något exempel från Baltimore, Italien eller Latinamerika, att det är fler skjutningar. Och det är klart att om det är utgångspunkten så finns det väl alltid någon annanstans där det är värre. Men vi talar om Sverige här. Och Sverige är på så många sätt ett fantastiskt land, ett av världens bästa länder med stor frihet, hårt arbetande, strävsamma människor, ett samhällskontrakt, en tillit som fungerar och har gjort det under decennier. Det är därför som detta blir så märkligt just när det kommer till lag och ordning, brott och straff, till otryggheten, för där är situationen jäkligt allvarlig.– Tittar man på det dödliga våldet och dödsskjutningar så ligger Sverige i Europatoppen de senaste tjugo åren. Att jämföra med de övriga nordiska grannländerna eller Tyskland, som vi i övrigt brukar jämföra oss med, det går inte. Så ja, situationen är allvarlig. Det är ingen naturlag att det ska se ut på det här sättet men det är inte heller en naturlag att det ska fortsätta såhär. Jag tycker att de internationella jämförelserna visar att när den här typen av kriminalitet får ett ordentligt fotfäste, då är det ofta väldigt svårt att hantera den. Det är därför jag menar att det är nu och några år fram i tiden som vi kan göra detta, annars kommer det bli betydligt tuffare.– Men i den delen är jag optimist. Jag är fullt och fast övertygad om att det går att få ordning på det här igen, men det kommer att kräva att vi vågar lyfta på en de stenar vi inte lyft på tidigare. Vi måste utmana en del ”sanningar” som har beskrivits i debatten och att vi måste våga vända på perspektiven. För mig handlar det inte så mycket om att göra vad vi alltid har gjort och sedan lägga på tio procent. Jag tror snarare att man behöver perspektivet låt oss börja med ett blankt papper och fundera på vad är det som krävs för att hantera det här och lösa problemen? Där vill jag att Moderaterna ska vara.Nu har vi pratat mycket om gängkriminaliteten och den har en väldigt stor påverkan, men sen finns det andra frågor som är så att säga mjukare i ett avseende, men där många upplever oro och man upplever att man har svårt att påverka sin egen närmiljö. Det är till exempel Västra hamnen i Malmö där det har varit väldigt mycket oro och stök och där boende misshandlats när de har försökt att säga till. Då har du några på vänsterkanten som försöker beskriva det som att rika, vita svenskar försöker att begränsa livsutrymmet för rasifierade som inte har lika mycket pengar. De boende där är dock mer blandade än de låter påskina och det handlar om något annat. Samma med Strandvägen i Stockholm som har varit på tapeten där det har varit streetracing, oro och ordningsproblem. Och i Göteborg är det bland annat Klippan nere vid hamnen och centralt vid Masthuggskyrkan som liknande problem uppstått. Det är svårt för de boende att gå ner själva klockan tolv en natt och säga ”Hörni killar jag ska upp till jobbet imorgon”. Det här är en svårare fråga på ett sätt för det är ordningsproblem men det är inte alltid grova brott det handlar om. Men det handlar om något som får människor att uppleva att de förlorar kontrollen över sin närmiljö, att man inte känner sig trygg, man vill inte gå ut med hunden och liknande. Det där är något som sker parallellt med den här allvarligare brottsligheten som såklart riskerar att vara systempåverkande på ett sätt som det här inte är. Har du någon reflektion kring de här debatterna? Kan man göra någonting från rättsstatens sida för att komma åt det här eller är det något annat? – Mitt svar där är väl samma svar som när de här gängen beter sig illa på andra platser runtom i Sverige. Gatorna finns till för alla, inte för de som tar sig rätten att vara där och trycka undan alla andra. Ibland låter det nästan i den svenska debatten som att det är en mänsklig rättighet att få bete sig illa och när någon säger åt en blir man kränkt. Men det är som jag sa att det fria, öppna, toleranta samhället som jag vill ha bygger på premissen att min frihet slutar när jag kränker någon annan människas frihet. Det är den insikten som måste återupprättas i samhället, att man har ett eget ansvar för sina handlingar.– Det vi har sett är möjligen motbeviset på den här retoriken att Sverige i grund och botten skulle vara väldigt tryggt, men att det finns problem i några områden. Det ser inte ut så numera, utan den här typen av problem finns faktiskt runtom i Sverige – i stora städer, i mindre, på landsbygden, inne i stadskärnorna och lite utanför. Det är ett nytt normalläge vi ser och frågan är väl om vi lyckas dra några slutsatser av det eller om det bara kommer att fortsätta i tangenternas riktning.Nu när man har hackat de stora krypterade tjänsterna så har man lyckats fälla människor i ledargarnityret i kriminella nätverk, i till exempel Vårbynätverket. Personer som annars är svårt att komma åt. Men så kanske man ser man att skjutningarna inte minskar. Det står yngre människor redo att ta över. Då har jag sett en reaktion, åtminstone i sociala medier, att det inte löser något att döma dem. ”Även om vi låser in ledaren för Vårbynätverket. Även om han är borta i 17 år löser det ingenting. Hårda straff löser ingenting för det är någon annan som tar över bara”. Jag vet inte vad man ska kalla den attityden men det är något slags uppgivenhet eller att man tycker att det här snacket om hårdare straff för grovt kriminella, det löser ingenting om det bara kommer nya hela tiden. – Det där är som du säger ett exempel på den uppgivenhet som finns i debatten. Jag tror att när man jobbar med rättsfrågor måste man vara lite kylig. Man kan inte stirra sig blind på vad som händer från vecka till vecka. Man får titta på de lite längre linjerna. Ett exempel på det var här i våras när skjutningar lyckligtvis gick ner litegrann. Då var regeringen oerhört pigg på att direkt kalla till presskonferens och säga ”titta nu har de sjunkit med 30-40 procent här!”. Sen nu när majsiffrorna kom och skjutningarna var fler än året innan såg jag ingen motsvarande presskonferens. Det är konstigt det där. – Men det kan ju variera beroende på en mängd olika faktorer, om det är varmt eller kallt, vad som händer i gängen och så vidare. Jag tror att det som har hänt kopplat till Encrochat är positivt. Det är bra att få bort de här, för till skillnad från tidigare så innebär de här att det finns en reell möjlighet att slå till mot gängens ledare, det kommer att ge effekt. Därmed inte sagt att problemen är lösta. Det beror också på om man förmår att verkligen lagföra dem och hur lång tid det dröjer innan de är ute på gatorna igen. Och där kan man dra paralleller till andra rättegångar men att det här är något positivt, det är för mig helt självklart. Sen är väl frågan just om det här är en tillfällig positiv effekt eller om det är den långsiktiga vändning vi vill att det ska bli. – Man kan notera att den här informationen har getts till oss av andra länder. Det här är ingen möjligt att göra i Sverige. Och det är det som är så märkligt att Sverige är det land i Europa som förmodligen har störst problem med gängkriminalitet men ändå har vi den svagaste lagstiftningen på det här området. I realiteten är vi beroende av vad andra länder delar med sig av till oss för att kunna lagföra de här personerna. För mig är det självklart att vi borde ha den här kompetensen och lagstiftningen själva. Det är det vi har sagt, det som kallas för proaktiv avlyssning. Sen innebär det naturligtvis inte att man ska kasta alla rättssäkerhetgarantier överbord – tvärtom. Vi har ett upplägg där vi tycker att vi har tagit höjd för det och att det ska ske på ett rättssäkert sätt. Men det här är något positivt för möjligheten att få folk lagförda och vi behöver skaffa oss den här kompetensen och lagstiftningen själva. Jag är helt övertygad om det. Man kan också tänka att när nya krafter försöker etablera sig kan det ske en våldstopp så du får en effekt där det ser ut som att det är värre. Å andra sidan, om du låter till exempel Vårbynätverket som var, och fortfarande är, väldigt hierarkiskt uppbyggt och verkar vara ganska kompetenta (om man kan använda ett sånt ord i det här sammanhanget), om du låter dem bita sig fast får du mer av en maffia. Då kan det bli färre skjutningar på gatan, när en maffia dominerar hela områden och en marknad. Å andra sidan blir samhällspåverkan mycket större när du har den typen av gruppering med mer makt, medan de nya grupperingarna som försöker etablera makt på gator gentemot varandra, de har inte den kunskapen och möjligheten att påverka samhället lika mycket än. Även om du får en topp i skjutningar när man får ett maktvakuum så kan det vara något som är långsiktigt positivt, även om det låter lite perverst att säga det när det är fler skjutningar. – Ja, man ska vara försiktig hur man tolkar det här. Skjutningen är ett ganska trubbigt exempel eller indikator på tillståndet i landet. Sen finns det en del som säger att ”går skjutningarna ner visar det att vi är på rätt väg, går skjutningarna upp är vi också på rätt väg”. Det blir inte heller intellektuellt hederligt utan man får nog pussla ihop olika faktorer. – Man kan säga en sak om skjutningarna: de påverkar ändå otryggheten i samhället. Det är klart att det är väldigt otrevligt att det skjuts ute på gatorna, att folk springer runt med militära vapen. Och det har också funnit personer som hävdar att det påverkar inte gemene man så mycket eller att man behöver inte vara rädd för att drabbas men det har vi väl gång efter annan konstaterat att så är det inte. Utan när de här personerna tar fram sina AK-47:or och sprejar trettio kulor då viner kulorna åt alla håll och de är kanske inga precisa skyttar i den delen. Det är jäkligt otrevligt att det finns så många vapen i omlopp, i händerna på personer som har ett fruktansvärt våldskapital och som är helt likgiltiga inför om människor drabbas och vem som drabbas.Om man ska vara lite kritisk mot er i Moderaterna och Alliansen då. Det danska åtgärdspaketet, det så kallade bandepakken, lades fram redan 2009. Då hade jag precis flyttat från Danmark. Men när jag flyttade till Danmark, till Odense, jag tror det vara samma vecka så sprängdes en Hells Angels-lokal i det här gängkriget som utkämpades på 00-talet mellan det man kallade ”Rockare” som är MC-gängen och invandrargäng. Det är den uppdelningen man har i Danmark. Men då lade de fram det första åtgärdspaketet, sen har de lagt fram två till efter det. 2009 satt alliansregeringen vid makten och man hade majoritet i riksdagen, man behövde inte ta hjälp av något annat parti som efter 2010. Ändå så har det dröjt såhär länge tills ni verkligen förstod att det här är en så viktig fråga. Hur kommer det sig? Varför fattade inte ni, eller vi ska jag väl säga, det här då? Varför fattade man det 2009 i Danmark, men inte i Sverige?– Det är som du säger, det har varit flera paket i Danmark. Vi bjöd hit Danmarks förre justitieminister från de konservativa för att lära oss om detta och höra hur man arbetade i Danmark. Det har väl inte undgått någon att vi talar mycket om Danmark och det är inte för att Danmark på alla sätt är ett bättre land än Sverige. Men för 15 år sen hade de tuffa problem med gängkriminella och man bestämde sig för att gör något åt det. Inte bara gör det som låter bra, det som ger flest pressklipp, utan det som verkligen gör det svårt att vara gängkriminell i Danmark. Och det har fungerat. Antalet gängkriminella personer i Danmark har minskat kraftigt de här åren. Det är klart att det fortfarande finns kriminalitet i Danmark, självklart. Men medan personer med gängkoppling har minskat där så har det exploderat i Sverige. Det är den jämförelsen som är intressant.– Varför gjorde man inte mer tidigare? Så är det väl lite oavsett samhällsproblem, att man borde alltid ha gjort mer tidigare, för när de väl har uppstått så har de uppstått. Jag vet inte om jag är rätt person. Det är det som är så härligt med att vara journalist, att sitta vid sidlinjen, för då har man alltid det moraliska övertaget: ”Varför gjorde ni inte mer?”– Jag fick den här portföljen i början av 2019 men det är klart att man kan peka på några saker. En sak är att det har hänt något i Sverige de senaste fem åren, vi hade inte alls de här problemen med kriminalitet för 10 år sen. Den fanns, men det är något som har hänt de senaste fem, sex åren då det här verkligen har exploderat om man tittar på skjutningar och personer i de här miljöerna. Ett annat svar som kanske är lite jobbigare är att det har funnit ett perspektiv kring att de här typerna av problem egentligen kan förebyggas genom olika sociala insatser. Att det där med straff inte är så viktigt. En attityd att det är frågor som man inte ska skriva eller prata så mycket om och där den som tagit upp det ibland har fått utstått saker och ting som är rätt otrevliga. Det är det paradigmet so, tyvärr har varit förhärskande i ett antal år kring detta. And here we are.– Man kan prata mycket om hur det har varit, men jag är mer inriktad på att se till att om tio år blicka tillbaka och att vi då ändå har lärt oss något och gjort något åt problemen. Men jag tror att de här frågorna mår bra av en balanserad debatt där argument bryts mot varandra. Där man kan säga saker utan att hela tiden bli anklagad för att man har dunkla syften. Jag tror att det är väldigt få personer i Sverige som har det. Precis som i andra frågor som migration och integration. Jag tror att de allra flesta vill väl men sen kan man tycka olika. Sverige skulle må bättre av en mer chosefri diskussion där olika sakargument kan diskuteras. Även om jag att det har blivit bättre, men man behöver inte backa bandet särskilt långt tillbaka för att se exempel på en diskussion som inte var sund.Du tog upp migrationsfrågan. Hur mycket av det här är relaterat till migration? För i många av de här områdena vi pratar om där kriminaliteten bitit sig har de boende till stor del utländsk bakgrund. Bland de gängkriminella så är det till har en förkrossande majoritet utländsk bakgrund, både i första, andra eller tredje generationen. Så hur mycket av det här är så att säga har att göra med ett integrationsmisslyckande och hur mycket har att göra med rättspolitik? För i Finland till exempel, där har de inte den här typen av gängproblem och de har inte heller haft en så stor migration som Sverige har haft. De har inga utsatta områden.– Det finns absolut en koppling, så är det. Sen ska man gärna framhålla det jag sa tidigare, att de allra flesta människor som kommer till Sverige är precis som vem som helst och vill bara ha ett bättre liv för sig själva och för andra. Jag tror att de i mångt och mycket är mer förbannande över de kriminella än vad medelsvensson är eftersom de ofta påverkas mer. Det är i alla fall min erfarenhet. – Men det finns en koppling och den beror på en migration som över tid har varit för omfattande i kombination med en integration som inte alls har fungerat. Och även om man alltid har ett eget ansvar, så är det självklart så att i den typen av utanförskap och segregation där blir tyvärr en del killar framförallt ganska lätta offer för att rekryteras av de här gängledarna. Det handlat inte om att man börjar begå småbrott utan tyvärr begår man tunga brott väldigt tidigt, långt ner i åldrarna. De blir utnyttjade på grund av straffrabatter och den tandlösa ungdomsvården. Det är ofta killarna som är 16, 17, 18, 19 år som håller i vapnet, det är så det ser ut.– Jag tror att om vi ska få ordning på de här handlar det om den ganska akuta situation vi har så måste vi först och främst skärpa rättspolitiken. Sen behövs det en långsiktig mycket stram migrationspolitik för att kunna klara integrationen av dem som har kommit till Sverige och en omläggning av integrationspolitiken. Bort från alla projekt som många politiker älskar, bort med tidsbegränsade insatser, någon miljon hit, någon projektplan dit. Vi behöver mer av de här grundslagen. – Man ska växa upp i familjer där mamma och pappa går till jobbet. Man ska lära sig svenska, därför att livet i Sverige blir enklare då. En skola som fokuserar på kunskap. Skolan är om något en murbräcka mot segregation. Vad jag försöker sätta ord på är att det handlar kanske om att göra färre saker men att se till de fungerar riktigt bra. Det är nyckeln för att motverka den här segregationen och allt det här måste vi göra över tidStor tack Johan Forsell för att du var med i Rak höger!– Tack så mycket för att jag fick vara med!Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit ivararpi.substack.com/subscribe

10 juni. I kölvattnet av Operation Trojan Shield lyfts avlyssning som ett sätt att möta kriminaliteten. Hur står sig fördelarna mot riskerna? Jesper Sandström diskuterar med Erik Lakomaa, forskare vid HHS, Johan Hedin och Johan Forssell, rättspolitiska talespersoner för C respektive M.

26 maj. Vilka orsaker finns till att Sverige sticker ut i europeisk statistik om dödligt skjutvapenvåld, och vad kan vi göra åt saken? Klara Hradilova-Selin, forskare vid Brottsförebyggande rådet, samt Johan Hedin och Johan Forssell, rättspolitiska talespersoner för Centerpartiet respektive Moderaterna, diskuterar med Mattias Svensson.

Gäster: Anna König Jerlmyr, Johan Forssell och Henrik Thunes Hur kan vi knäcka gängkriminaliteten och öka tryggheten? Hur kan knäckandet av Enchrochat bli en långsiktig positiv lösning för att motverka gängkriminalitet? Vad saknas idag från regeringens håll när det kommer till trygghetsarbetet?  Vilka riktade insatser behövs mot ungdomar som riskerar att hamna i kriminalitet och hur viktigt är det med en fungerande skola och föräldraansvar?

Polisen i Angered prisas för sitt arbete mot gängen. Metoden man använt kallas fokuserad avskräckning, och har utvecklats i Boston, USA. Samtidigt saknas svensk forskning på fungerande metoder. Gängkriminaliteten har hamnat i centrum av svensk politik. Politikerna bjuder över varandra i kampen om att verka hårdast och trycket på Polisen är stort, med rop på nyare verktyg och strängare straff för varje partiledardebatt. Samtidigt vet vi faktiskt inte speciellt mycket om vad som faktiskt fungerar mot gängbrottsligheten. I en partiledardebatt i SVT i oktober 2020 skyller Socialdemokraterna och Moderaterna på varandra för att de inte är snabba nog att införa tillräckligt hårda lagar och tekniska verktyg. Några veckor senare får polisen i Angered, Göteborg pris för sitt arbete mot gängkriminaliteten och polischefen där betonar långsiktighet och mjuka metoder för att polisen ska bli en integrerad del av samhället. Det finns ett par polisiära metoder som forskningen visat fungerar i kampen mot den organiserade brottsligheten, men samtidigt är det väldigt mycket av det polisen gör som saknar analys, uppföljning och forskning. I programmet medverkar Ulf Merlander, polisområdeschef i nordöstra Göteborg, Johanna Bäckström Lerneby, journalist och författare till boken Familjen, Karin Svenber, enhetschef Brottsförebyggande rådet, Morgan Johansson, justitieminister, Johan Forssell, kriminalpolitisk talesperson för Moderaterna, Mikael Damberg, inrikesminister. Reporter Lasse Edfast lasse.edfast@sverigesradio.se Producent  Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Mikael Damberg och Johan Forssell om sprängningarna i Stockholm. Rapport från World Economic Forum i Davos. Cancerpatienter i Skåne får vänta för länge på livsviktig vård. Riksrättsprocessen mot Donald Trump fortskrider. Per Gessle minns Marie Fredriksson. Så ska barnäktenskap förhindras i Afrika. Han är svensken som blir ny chef för Eurovision Song Contest.

Fyra svenska handbollsspelare drack en till två enheter alkohol under EM borde de låtit bli? Varför dör så många finländare i bastun? Och `hur ska den svenska polisutbildningen se ut i framtiden? Dessa frågor ställer vi oss i dagens program. Fler personer dör medan de bastar Finland, och det handlar nästan alltid om personer som somnat när de bastat ensamma. Men hur går snacket om bastudöden i vårt grannland, och hur ska man bete sig för att basta säkert? Elsa Nykänen Andersson, press - och kulturråd på Finlands ambassad, svarar på alla våra bastufrågor. I Sverige råder politisk samsyn: vi ska få 10 000 fler poliser på fyra år. Men  frågan är hur själva utbildningen ska se ut? Ska blivande poliser gå en treårig högskoleutbildning eller inte? Socialdemokraten och ordföranden i justitieutskottet Fredrik Lundh Sammeli och moderaternas rättspolitiska talesperson Johan Forssell diskuterar detta. Förra veckan kom nyheten att fyra spelare i det svenska handbollslandslaget gått på lokal och druckit alkohol under EM. Visserligen bara en till två enheter, men enligt reglerna borde de ha bett om lov först. Spelarna gjorde avbön och lovade att det aldrig skulle upprepas. Men hur påverkas ens insats av att ta ett glas eller två dagen före en tävling? Mikael Matsson, idrottsforskare på Karolinska institutet, förklarar sambandet mellan alkohol och prestation. Dessutom: ska vi skicka fler brev för att rädda Postnord, är det försent för vinter och vad tycks om SVT:s nya dramaserie Kalifat? Programledare: Louise Epstein Bisittare: Thomas Nordegren Producent: Niklas Runsten Redaktör: Jonatan Loxdal

Avskyvärda odjur som ger sig på en mamma, vidrigt agerande och en epidemi som måste stoppas. Så reagerade politiker efter att två kvinnor sköts ihjäl i slutet av augusti. Men hur ska utvecklingen vändas? Kvinnan i Malmö som sköts ihjäl med sitt barn i famnen och den unga kvinna i norra Stockholm som mördades i en bostad i slutet av augusti blev två av totalt 29 offer för mord med skjutvapen under januari-augusti 2019. Under samma period skadades 73 människor enligt statistik från polisen. I en debatt möts justitieminister Morgan Johansson (S), Moderaternas rättspolitiske talesperson Johan Forssell samt Adam Marttinen (SD), rättspolitisk talesperson, för att diskutera hur politiken ska finna lösningar för att både förebygga rekryteringen av unga in i kriminalitet och försöka stoppa skjutningarna som sker. Ljudtekniker: Fredrik Nilsson. Programledare/producent: Evalisa Wallin.

I samband med valet till Europaparlamentet träffar Trygghetspodden företrädare för Sveriges största partier för att ställa frågor som rör medborgarnas säkerhet och trygghet. Först ut är Johan Forssell, som är rättspolitisk talesperson för Moderaterna. Hör om vad Moderaterna vill göra i Europaparlamentet för att öka tryggheten, hans kritik mot Fredrik Reinfeldt och varför Moderaterna, trots kritiken och att man röstade nej i riksdagen, inte kommer att riva upp gymnasielagen.

Johan Forssell har blivit ansiktet utåt för Moderaternas omsvängning mot en tuffare politik. Tidigare på migrationsområdet, nu i rättspolitiken. Men vad bottnar hårda-tag-retoriken i? Egen övertygelse eller en kamp för att återvinna förlorade väljare? See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Johan Forssell har blivit ansiktet utåt för Moderaternas omsvängning mot en tuffare politik. Tidigare på migrationsområdet, nu i rättspolitiken. Men vad bottnar hårda-tag-retoriken i? Egen övertygelse eller en kamp för att återvinna förlorade väljare? See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I del 3 i Smarta samtals serie “Win win vinst - finns det?” får vi svaren på hur ett Framtidssverige bortom BNP-tillväxt skulle kunna se ut. Och hur vi tar oss dit. Det är en optimistisk trio med näringsminister Ibrahim Baylan, hållbarhetsekonomen Klas Eklund och Sydsvenskan samt Helsingborgs Dagblads politiska chefredaktör Heidi Avellan som här ger sin bild av vad som krävs för att rädda klotet och samtidigt skapa bättre förutsättningar för fler. Lösningen stavas mer tillväxt - inte mindre. Istället talar de om behovet av en ekonomisk omvandling, där det ska vara dyrt att göra fel och enkelt att göra rätt. Framtidsvisionen består av en cirkulär ekonomi som är automatiserad, digitaliserad och elektrifierad med elbilar, elvägar, höghastighetståg och helt nya drivmedel för flyget. För även morgondagens invånare kommer vilja transportera sig och drömma samma slags drömmar om ett bättre liv. Du har väl inte missat våra tidigare avsnitt i vinstserien? Del 1) med industrinestorn Leif Östling hittar du här. Del 2) finns här om aktieägares roll i samhällsutvecklingen med bl a Investors vd Johan Forssell och Helena Stjernholm, vd Industrivärden.

Svenskar som anslutit sig till IS, och nu sitter fängslade i Syrien och Irak, vädjar nu till den svenska regeringen, att de ska hjälpa de och deras familjer att komma tillbaka till Sverige. Moderaternas rättspolitiska talesperson Johan Forssell vill inte tt Sverige ska hjälpa svenskar som anslutit sig till en vedervärdig terrorsekt att återvända hem. Om det, och hur Sverige ska hantera IS-återvändare, pratar Johan Forssell om i dagens avsnitt av Medborgarens podcast.

Ett skuggsamhälle håller på att etablera sig i Sverige - bestående av människor som fått avslag på sin asylansökan men som stannar i Sverige ändå. Johan Forssell, migrationspolitisk talesperson för Moderaterna, vill hindra framväxten av detta skuggsamhälle.

Andrea Reuter är journalist, moderator, filmvetare och numera också filmskapare. Hon är rätt långt sinnebilden av en urban självständig människa som är van vid att klara sig själv. I och med sin urbana livsstil behöver hon inte bil i vardagen och det har lett till att hon, som haft körkort i över tjugo år, numera tycker det är jobbigt och svårt att köra bil. Det här har också gjort att hon kör själv allt mer sällan. Nu har hon antagit utmaningen att ta tag i sitt körande igen under en veckas tid, för att komma över den osäkerhet som hon känner när hon ska sätta sig bakom ratten. Hur fixar hon backstart, biltvätt, rusningstrafik och att backa med släpvagn? Som coach och expert medverkar också bilskoleläraren Johan Forssell.

Sist ut i Börspoddens sommarpoddarserie är den moderata riksdagsledamoten Johan Forssell. Vi pratar investeringar, försvaret, kapital vs arbete och mycket mer. Intervjun spelades in 29e juni. Trevlig lyssning! 

Moderaternas nya stjärnskott Johan Forssell berättar om varför Ronald Reagan är hans förebild, varför Anna Kinberg Batra kanske ser honom som en "MUF-knodd" och vilket tv-intro som är det bästa någonsin. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Med cirka 20 stora bolag i portföljen är Investor ett av Sveriges tyngsta maktbolag. I ledarskapspodden Förnuft & Känsla berättar Johan Forssell hur han håller koll på alla bolag - men undviker att peta i detaljer. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.