Podcasts about danmark norge

Erik av Pommern – från hertig till unionskung och sjörövareErik av Pommern (1382-1469) var konung över Sverige, Norge och Danmark. Han föddes i Pommern och kom att styra över Europas största land i mer än 40 år, men han utmanövrerades och blev sjörövarkung på Gotland innan han återvände till Pommern.Född i Pommern adopterades Erik av unionsdrottningen Margareta som barn. Han kröntes till kung som 15-åring men hade ingen egentlig makt före Margaretas död 1412. Då hade han fått gå i lära hos den främsta av Nordens regenter.I denna nymixade repris av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med författaren Herman Lindqvist som är aktuell med boken Erik – Nordens härskare och sjörövarkung.Erik föddes som Bogislav och var son till hertig Vratislav VII av Pommern-Stolp och hans hustru Maria av Mecklenburg, drottning Margaretas systerdotter. Eftersom Margareta inte hade några egna söner hade hon utsett Erik till sin efterträdare.Erik införde centralstyrning i sitt vidsträckta rike genom att tillsätta egna danska och tyska fogdar i de olika slottslänen i Sverige och Norge som var direkt underställda honom. Erik utmanade både Hansans och Tyska ordens maktställning i Östersjön.Eriks drog in Kalmarunionen i konflikter som påverkade handeln på Östersjön negativt. Hansan, som hade ett fullständigt handelsmonopol, försatte Kalmarunionen i blockad. De lokala stormännen i Sverige och Norge var också mycket missnöjda med att de blivit förbigångna av Eriks danska och tyska fogdar.Detta var en av orsakerna till Engelbrektsupproret 1434. Hansans handelsblockad lamslog järnexporten från Bergslagen och de tyskättade bergsmännens skrån ville därför ha goda förbindelser med sina tyska fränder i Hansan vilket ytterligare undergrävde Eriks ställning i Sverige.Erik av Pommern är ett tydligt exempel på att det är vinnarna som skriver historien. Trots att han redan som barn adopterades av drottning Margareta och regerade över Kalmarunionen i mer än 40 år är han relativt bortglömd i svensk historia. Nationalistiska historiker på 1800-talet såg honom som en utböling och glömde bort hans kamp mot Hansan. Idag vårdas hans minne främst i födelsestaden Darłowo i Polen där delar av Pommern hamnat efter historiens alla lappkast.Bild: Erik av Pommern 1382-1459, hertig av Pommern konung av Danmark Norge och Sverige - Nationalmuseum public domain.Musik: Medieval World Video Game med Marius, Soudblock Audio Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Epost: Laernorsknaa@gmail.com Episoden på nettstedet: ⁠https://laernorsknaa.com/113-kvener-en-nasjonal-minoritet/ ⁠⁠⁠⁠ Episode på YouTube: https://youtu.be/WSdtR8zzjz4 Støtt podkasten: Patreon: ⁠⁠⁠⁠⁠https://www.patreon.com/laernorsknaa⁠⁠⁠⁠⁠ Donasjon (Paypal): ⁠⁠⁠⁠⁠Doner (paypal.com)⁠ I denne episoden skal vi snakke om kvener. Jeg har allerede laget flere episoder om samene som dere vet er ei urfolksgruppe i Norge. Men i Norge har vi også noe som vi kaller for nasjonale minoriteter. Dette er innvandringsgrupper som har vært så lenge i Norge og hatt en så langvarig tilknytning til Norge at de har fått en spesiell status. Mens urfolk gjerne var de første som bosatte et land eller bodd der i tusenvis av år, så har nasjonale minoriteter kanskje bodd noen tre-fire-eller-femhundre år i Norge. Dette gjør at får en litt spesiell status siden de har bodd her mye lenger enn andre innvandringsgrupper i Norge. I Norge har vi fem nasjonale minoriteter: kvener, jøder, skogfinner, romer og romanifolk. I denne episoden skal vi snakke om kvener.   Først og fremst, hvem er kvenene? Kvenene er ei gruppe finner, altså folk fra Finland, som kom til Norge for lenge siden. Disse personene fra Finland som vi kaller for kvener kom særlig til Nord-Norge fra nordlige deler av Finland. Det vil si at mange kvener har røttene sine i Nord-Finland. De første kildene på finner i Nord-Norge finner vi fra 1500-tallet. På 1500-tallet har vi skattelister som snakker om «kvener». Dette er altså grunnen til at vi snakker om kvener som ei nasjonal gruppe i Norge. Det har eksistert kvener i Norge i hvert fall i 500 år, sannsynligvis lenger.   Kvener, eller personer fra Nord-Finland, reiste til Norge i ulike perioder. Særlig på 1700-tallet var det mange kvener som reiste til Norge fra de nordlige delene av en region i Finland som heter Bottenviken. Men hvorfor kom de til Norge akkurat på denne tida? Historikere tror at det er særlig to grunner til dette og de henger sammen med hverandre. De to grunnene påvirker hverandre. Den første grunnen er Den store nordiske krigen fra 1700 til 1721 som var en stor krig der Sverige og Finland, som var en del av Sverige, kjempet mot Russland, Polen, Preussen, Hannover og Danmark-Norge. Det er den lengste og dødeligste krigen i Norden og gjorde at mange i Finland flykta til Norge.   Den andre grunnen er sultkatastrofer i Finland. Slutten av 1600-tallet og første halvdel av 1700-tallet var svært vanskelig for Finland. Denne perioden har ofte blitt kalt for Den lille istida. Hvorfor? Jo, fordi det var veldig kaldt i store deler av Europa og verden i denne perioden. Kaldere klima er spesielt vanskelig i en region som Norden der temperaturene allerede er lave. I Norge var vi heldige siden man kunne kjøpe korn fra Europa og man kunne spise og selge fisk på grunn av den lange kysten. I Finland var det derimot mye verre. Kaldere temperaturer i Finland gjorde at avlingene, altså det du dyrker, ble mindre. Folk fikk mindre mat. Det ble også mer sannsynlig at hele avlinger døde på grunn av frost, altså at det plutselig ble veldig kaldt som gjorde at plantene døde, og at folk dermed ikke hadde mat

I dag snakker Per og Henrik om kong Christian VII av Danmark-Norge (1749-1808). Grunnen til dette er at han halverte antall helligdager i Danmark-Norge i oktober 1770. Henrik forteller om Christians regeringstid mens Per leser et utkast fra dokumentet som gjorde det mulig for Christian å halvere antall helligdager i Danmark-Norge. Det er også duket for NRK-hjørnet. God lytting! —------- Today, Per and Henrik didcuss King Christian VII of Denmark-Norway (1749-1808). The reason for this is that he halved the number of public holidays in Denmark-Norway in October 1770. Henrik talks about Christian's reign, while Per reads a draft of the document that enabled Christian to halve the number of public holidays in Denmark-Norway. The stage is also set for the NRK corner. Happy listening!    

Kalmarunionen var ett grunden omöjligt politiskt projekt att genomföra. Utan den danska drottning Margaretas (1353-1412) långa erfarenhet i skuggan av män och hennes politiska geni hade sannolikt kaoset i Norden fortsatt.Efter digerdödens härjningar i mitten på 1300-talet kom årtionden av kaos och maktvakuum i Norden. Utifrån denna anarki lyckades drottning Margareta skapa ordning genom personalunionen Kalmarunionen. På pappret var styvsonen Erik unionskung, men det var Margareta som styrde.I denna nymixade repris av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, som skrivit böckerna Kalmarunionen och Sveriges medeltid.Drottningen Margareta var dotter till Valdemar Atterdag och bortgift som tioåring till den norska kungen Håkan Magnusson. Hon blev en av de mäktigaste personerna som funnits i Norden som styrde över Sverige, Norge samt Danmark.Kalmarunionen etablerades år 1389 och bestod av Norge, Danmark och Sverige med Finland. Formellt etablerades trestatsunionen först vid unionsmötet i Kalmar 1397 och levde vidare med vissa avbrott till Gustav Vasas val till svensk kung år 1523.Före Kalmarunionen fanns en personalunion från år 1319 mellan Norge och Sverige, 1332–60 även omfattande de östdanska landskapen, och mera direkt den union mellan Danmark och Norge som etablerades 1375, när Olof, son till Håkon VI Magnusson i Norge och drottning Margareta, valdes till dansk kung.Trots att Olof dog redan 1387 resulterade Margaretas målmedvetna dynastiska politik i en samlad nordisk union, sedan en svensk adelsfraktion i opposition mot kung Albrekt genom Dalaborgstraktaten 1388 erkänt henne som rikets ”fullmäktiga fru och rätta husbonde”. Maktkampen avgjordes genom slaget vid Falköping (Åsle) 1389, även om det dröjde innan Sverige i sin helhet kom i Margaretas händer.Lyssna också på avsnitt 83 Kalmars historia från skyltfönster till provinsstad och avsnitt 47 När digerdöden hotade att utplåna Europa.Bild: Margareta, 1353-1412, drottning av Danmark Norge och Sverige – Nationalmuseum, public domain.Musik: Medieval World Video Game av Marius Serdan, Soundblock Audio Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Beskrivelsene av Hans Nielsen Hauge er mangfoldige. På den ene siden var han en religiøs opprører, men han var også en usedvanlig foretaksom seriegründer. Han fikk høy oppslutning som religiøs lederskikkelse, skrev og publiserte store mengder bøker og skrifter, og var generelt en svært driftig person. Dette gav ham stor popularitet både i samtiden og ettertiden, men det gjorde ham også til en enormt plagsom person for enevoldsstaten Danmark-Norge ved overgangen til 1800-tallet. For mange var han fengslende, mens andre helst så ham fengslet. Han havnet bak lås og slå, men har fortsatt å fengsle tusenvis av mennesker i over 200 år. I denne episoden av Byhistoriepodden har historikerne Trond Svandal og Lars Thoresen tatt for seg en av historiens mest omtalte nordmenn, Hans Nielsen Hauge. Innspillingen ble gjort «live» ved Hans Nielsen Hauges barndomshjem på Rolvsøy i Fredrikstad. Takk til lydmann Leif Bråthen for innspillingen og Hans Nielsen Hauge-senteret for invitasjonen!

Velkommen til “Dansk i ørerne” - en podcast på dansk, til personer med et andet modersmål end dansk. Denne podcastserie består af korte afsnit, hvor jeg på langsomt og tydeligt udtalt dansk, vil fortælle om emner med relation til Danmark og danskere. Målgruppen er skandinavere, og personer på DU2Mo5-6, samt DU3Mo3-6 (A2-B2). Du finder teksten til episoderne på www.danskioererne.dk. Hvis du har feedback eller forslag til episoder, kan du sende en mail til podcast@danskioererne.dk. Du kan støtte podcasten og finde ordlister til episoderne her: www.buymeacoff.ee/danskioererne Tak fordi du lyttede med!

Danmark-Norge etablerte sin første koloni i Kalaallit Nunaat (Grønland) i 1721, og siden den gang har Kalaallit Nunaat vært preget av kolonimaktens ulike operasjoner og prosjekter. Fra 1953 har også idealene til den skandinaviske velferdsstaten preget utviklingen av landet. Dette har satt spor i byene, byggene og befolkningen. Professor Tone Huse ved Universitetet i Tromsø er gjest i Cities & Society, og hun gir oss innblikk i sammenhengene mellom byplanlegging, arkitektur og kolonialisme. Programleder er professor i samfunnsgeografi, Per Gunnar Røe. Episoden er produsert av Red Ant. This episode is in English only.

I dag fortsetter tidsreisen fra år 1700 til 2040. Vi beveger oss til mellom 1720 og 1740-tallet. Per gir deg fakta om en spørreundersøkelse som pågikk i Danmark-Norge i 1743 om livet og samfunnet blant bønder og embedsmenn. I tillegg til dette diskuterer Per og Henrik kongehus og mye mer. Det er også duket for NRK-hjørnet. God lytting! Today, the time journey continues from the year 1700 to 2040. We move to between the 1720s and 1740s.  Per gives you facts about a survey that took place in Denmark-Norway in 1743 about life and society among farmers and public servants.  In addition to this, Per and Henrik discuss royal houses and much more.  The stage is also set for the NRK corner.  Happy listening!

I dag snakker Per og Henrik om Kong Fredrik V av Danmark-Norge (1723-1766) (bedre kjent som Der Danische Prins). Sistnevnte var et kallenavn han fikk av moren sin fordi han var den første kongen i Danmark-Norge som brukte dansk som prestigespråk (statelig språk). Per gir deg fakta om kong Fredrik V mens Henrik gir deg litt informasjon om en henrettelse under hans styre. Det er også duket for NRK-hjørnet. God lytting! ------------ Today, Per and Henrik talk about King Fredrik V of Denmark-Norway (1723-1766) (better known as Der Danische Prins).  The latter was a nickname he got from his mother because he was the first king in Denmark-Norway to use Danish as a prestige language (state language).  Per gives you facts about King Fredrik V while Henrik gives you some information about an execution during his rule.  The stage is also set for the NRK corner.  Happy listening!

Vi lär känna den i Sverige okända och i USA välkända grundaren av vloggen KISS F.A.Q.. Daniel Westman. Vi pratar sprängämnet Sam Loomis - vem är det, varför läcker det, vem läcker och varför läcker det fortfarande? Kan man vara KISS-beroende och är det skadligt? Gäst: Daniel Westman Multiversum, KISS f.a.q, Daniel from Sweden, Julian Gill, Jan Lööf, köttbullar, makaroner, The Elder, Star Wars, Mr. Blackwell, Gene Simmons, Fjodor Dostojevskij, KISS Asylum, Ace Frehley, lärare, utbildning, "syltburkar", valium, betablockerare, KISS Convention Expo '95, Slakthuset, livepodda, kakprovning med Gene Simmons, Heavens On Fire, Anamalize, Asylum, Nils Svensson Brekke, Kiss i Danmark & Norge, OKEJ, Alex Bergdahl, Gene Simmons, Bruce Kulick, Paul Stanley, Mark st John, Chris Laney, Garlic, Kiss Expo 2004, Kissin' Time, Morgan, Clifford, soul searching, Sonic Boom, Sam Loomis, Firehouse Magazine, Fantomen, Strike Magazine, Nicola, KISS Magic, WASP, Olle Linderholm, Ace husaffärer, Ace flickvänner, Shout it Loud podcast, The Greatest Show on Earth, Tommy Thayer, Necromancer, Kiss i Las Vegas, Kiss i Sverige 2023, Kiss arkiv, de 100 spelningarna, Doc McGee, Johnny Fredriksson, Peter Criss, att bli fotograferad med KISS, Kiss beroende, Niklas Olsson, Patrick J Larsen, Rock and Roll Over, Tears are Falling, Dressed to Kill, Helsingborg, Domino, Svenskaspråkkurser för amerikanska KiSS-fans, Indianapolis, Vackra KISS-bootlegs, Kiss and Tell, Chris Lendt, Kiss and Sell, KIss Quizz hos Kiss f.a.q och DestroyerAlive, Lita Ford, Runaways folkparksturné, Anders Tengner, Hans Hatwig, Runaways i Nederländerna, Lydia Criss, Eric Carrs flickvän, Johan Carlén, Mark Slaughter, Rony Lundell.

Krudt, kugler, blod, indvolde, skrig og gråd. England nedkæmper Danmark-Norge i Slaget på Reden. Lord Nelson sikre sig en hårdt tilkæmpet sejr og alle andre indser at Kronprins Frederik er en galning der styre sit imperium imod afgrunden... Vil du have flere episke slag I din podcast? Så støt os med et valgfrit beløb på 10'er: https://deroedefjer.10er.app/ 

5 gange indtager Danmark-Norge øgruppen Nicobarerne i Det Indiske Ocean for at skabe slaveplantager og finde nye rigdomme til imperiet. Men alt hvad de finder er døden i junglen... Vil du have mere fjern og tropisk Danmarkshistorie I din podcast? Så støt os med et valgfrit beløb på 10'er: https://deroedefjer.10er.app/ 

Hør om den fabelaktige klassereisen til en ung gutt fra Lofoten, fra vanlige kår til Riksarkivar i København. Gerhard Schøning hadde en nærmest ufattelig læreevne og tørst etter kunnskap om gamle dager i Norge og alskens andre fag. Han traff hoppkanten perfekt med opplysningstidens inntog i Danmark-Norge. Han ble rektors yndling og senere rektor selv på katedralskolen i Trondheim, professor i filosofi og veltalenhet på Sorø akademi i Danmark. Før han døde i 1780 bare 58 år gammel skrev han den første Norgeshistorien i tre bind, reiste rundt på feltarbeid i Norge og tegnet og beskrev alt han kom over av historiske bygninger, landskap, gruver, kirker og fortidsminner. På minnestøtten utenfor Ballstad skole står det hugget i sten: “Han la grunnlaget for Norges historie.” I studio: Jon Framnes, Marit Edvardsen og Trond Blomlie.

I 1770 er Danmark-Norge et globalt imperium bygget på brutal udnyttelse og slaveri. Fattige indere, slavegjorte afrikanere, udnyttede inuitter, islændinge, færinger og undertrykte bønder i Norge, Holsten og Danmark betaler alle prisen for at Kongefamilien og hoffet kan leve i vild luksus i København. Men imperiet slår revner, da Kongefamilien er i total opløsning indefra... Dette er historien om det Dansk-Norske imperiums undergang 1770-1815. Vil du høre historien til ende? Så støt os med valgfrit beløb på 10'er: https://deroedefjer.10er.app/  

Den 12. desember i 1696 sovnet festningsbyggeren, byplanleggeren og offiseren Johan Caspar von Cicignon inn på herregården Trosvik ved Fredrikstad. 325 år senere reiser Byhistoriepodden tilbake til Cicignons tid og følger hans begivenhetsrike liv fra starten i Oberwampach i Luxembourg, via Venezia og København til Norge. Selv om Cicignon gjentatte ganger deltok i strid mot de fryktede svenskene, er det likevel innsatsen som byplanlegger og festningsbygger som sterkest har påvirket ettertiden. Cicignon har derfor en særlig plass i både Trondheim og Fredrikstads historie. Sammen med Cicignon bomber Trond Svandal og Lars Thoresen dessuten engelske krigsskip i Bergen, samt misjonerer aktivt for katolisismen i det sterkt protestantiske dobbeltmonarkiet Danmark-Norge. 

Erik av Pommern – från hertig till unionskung och sjörövareErik av Pommern (1382-1469) var konung över Sverige, Norge och Danmark. Han föddes i Pommern och kom att styra över Europas största land i mer än 40 år, men han utmanövrerades och blev sjörövarkung på Gotland innan han återvände till Pommern.Född i Pommern adopterades Erik av unionsdrottningen Margareta som barn. Han kröntes till kung som 15-åring men hade ingen egentlig makt före Margaretas död 1412. Då hade han fått gå i lära hos den främsta av Nordens regenter.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med författaren Herman Lindqvist som är aktuell med boken Erik – Nordens härskare och sjörövarkung.Erik föddes som Bogislav och var son till hertig Vratislav VII av Pommern-Stolp och hans hustru Maria av Mecklenburg, drottning Margaretas systerdotter. Eftersom Margareta inte hade några egna söner hade hon utsett Erik till sin efterträdare.Erik införde centralstyrning i sitt vidsträckta rike genom att tillsätta egna danska och tyska fogdar i de olika slottslänen i Sverige och Norge som var direkt underställda honom. Erik utmanade både Hansans och Tyska ordens maktställning i Östersjön.Eriks drog in Kalmarunionen i konflikter som påverkade handeln på Östersjön negativt. Hansan, som hade ett fullständigt handelsmonopol, försatte Kalmarunionen i blockad. De lokala stormännen i Sverige och Norge var också mycket missnöjda med att de blivit förbigångna av Eriks danska och tyska fogdar.Detta var en av orsakerna till Engelbrektsupproret 1434. Hansans handelsblockad lamslog järnexporten från Bergslagen och de tyskättade bergsmännens skrån ville därför ha goda förbindelser med sina tyska fränder i Hansan vilket ytterligare undergrävde Eriks ställning i Sverige.Erik av Pommern är ett tydligt exempel på att det är vinnarna som skriver historien. Trots att han redan som barn adopterades av drottning Margareta och regerade över Kalmarunionen i mer än 40 år är han relativt bortglömd i svensk historia. Nationalistiska historiker på 1800-talet såg honom som en utböling och glömde bort hans kamp mot Hansan. Idag vårdas hans minne främst i födelsestaden Darłowo i Polen där delar av Pommern hamnat efter historiens alla lappkast.Bild: Erik av Pommern 1382-1459, hertig av Pommern konung av Danmark Norge och Sverige - Nationalmuseum public domain.Musik: Medieval World Video Game med Marius, Soudblock Audio See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Become a member at https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Epost: Laernorsknaa@gmail.com Teksten til episoden: https://laernorsknaa.com/91-norges-grunnlov Patreon: https://www.patreon.com/laernorsknaa Donasjon (Paypal): https://www.paypal.com/donate?token=-yR0zEJ65wE-69zvoB17FdXGd7Gh1fXTKI5CsvjA2jbcQcV9KgR35SBYpH6JD5ofFImlLCuCuNuinHyh Twitter: https://twitter.com/MariusStangela1 YouTube: https://www.youtube.com/channel/UCxdRJ5lW2QlUNRfff-ZoE-A/videos I slutten av 1813 var Norge fortsatt i en union med Danmark. Norge hadde vært i union med Danmark i 400år på dette tidspunktet. I slutten av 1813 var det klart at Danmark-Norge hadde tapt krigen. De hadde vært på Frankrike og Napoleons side i krigen mot Russland og Storbritannia. Sverige var på Storbritannia og Russland sin side av krigen og blei lova Norge som belønning for dette. 13. januar 1814 skreiv kongen av Danmark-Norge Frederik VI og den svenske tronarvingen Karl Johan under på Kieltraktaten. Der stod det at Norge skulle gis til kongen av Sverige. Unionen med Danmark var dermed slutt, men det var mye som skulle skje i Norge før vi gikk inn i en union med Sverige. I denne episoden skal vi se mer på grunnloven som blei laga i Norge i 1814. Da Kieltraktaten blei underskrevet i begynnelsen av 1814 var det den danske tronarvingen Christina Fredrik som styrte Norge. Han ønska ikke at Norge skulle gis over til Sverige, og det var det også mange i Norge som ikke hadde lyst til. Christian Fredrik samla derfor flere av de mektigste personene i Norge for å snakke om situasjonen. De blei enige om at Norge skulle bli et selvstendig konstitusjonelt kongedømme, og at man skulle kalle inn representanter fra hele Norge til Eidsvoll på Østlandet for å lage en norsk grunnlov og velge en norsk konge. Christian Fredrik var hovedpersonen i dette og uten han hadde sannsynligvis ikke Norge fått en grunnlov i 1814. Møtet på Eidsvoll åpna 11. april 1814. Dette skjedde så kjapt at representantene fra Nord-Norge ikke fikk tid til å reise til Eidsvoll. Det var derfor ingen representanter fra Nord-Norge på Eidsvoll. Hvorfor hadde de så hastverk? Vel, grunnen til det var jo at Sverige var lova å få Norge. Sverige var derimot opptatt med slutten av Napoleonskrigen, men den var snart ferdig. Mennene på Eidsvoll måtte derfor jobbe kjapt og effektivt for å bli ferdige før Sverige kom til å angripe Norge for å tvinge dem i union. Dette er viktig å huske på i jobben bak Grunnloven.

Epost: Laernorsknaa@gmail.com Teksten til episoden: https://laernorsknaa.com/85-danmark-norge-1536-1814 Patreon: https://www.patreon.com/laernorsknaa Donasjon (Paypal): https://www.paypal.com/donate?token=-yR0zEJ65wE-69zvoB17FdXGd7Gh1fXTKI5CsvjA2jbcQcV9KgR35SBYpH6JD5ofFImlLCuCuNuinHyh Twitter: https://twitter.com/MariusStangela1 YouTube: https://www.youtube.com/channel/UCxdRJ5lW2QlUNRfff-ZoE-A/videos Norge var i en union med Danmark helt fra 1380. Grunnen til dette var at de skandinaviske landene gikk inn i Kalmarunionen med en felles kongemakt. Sverige klarte å komme seg ut av denne unionen på begynnelsen av 1500-tallet; det gjorde ikke Norge. Dette gjorde at Norge blei tett knytta til Danmark. I 1536 avtalte den danske kongen og den danske adelen i fellesskap at Norge skulle bli et lydrike av Danmark. Dette betydde at Norge skulle være som en dansk provins, ikke som en egen stat. Likevel blei det aldri slik; Norge blei fremdeles sett på som annerledes enn Danmark. Men i 1536 mista Norge mye av sin autonomi i unionen. Norge blei tettere knytta til Danmark. Dette skjedde ved at Norge mista sitt eget riksråd, rådet som sammen med kongen hadde styrt Norge. I tillegg mista Norge den katolske kirkeorganisasjonen, noe som førte til at Norges mektigste personer blei jaga fra landet. Dette skjedde ved makt i 1537. Norge skulle være under dansk styre fra 1537 til 1814. Vi kaller gjerne den danske og norske staten for Danmark-Norge i dag. Danmark-Norge viser at landene var tett knytta sammen, men at de fremdeles var ulike. Likevel så blei ikke begrepet «Danmark-Norge» brukt i samtida; Danmark-Norge er ett moderne begrep som var ukjent for de som levde fra 1537 til 1814. De kalte det bare for Danmark eller for tvillingrikene. I tillegg er det viktig å nevne at Island, Færøyene, Grønland og fyrstedømmene Schleswig og Holstein også lå under Danmark på denne tida. Island, Færøyene og Grønland var en del av Norge fra Norges veldet tida. Da Norge blei en del av Danmark, så blei disse landene også en del av den dansk-norske staten. I denne sammenhengen kunne vi også ha nevnt de dansk-norske koloniene. Danmark-Norge hadde kolonier i Afrika, India og i Karribien. Disse hadde likevel en litt annen status i unionen, så vi kommer ikke til å fokusere på disse nå. Det kan vi heller snakke om i en annen episode. Nå skal vi fokusere på Norges rolle i unionen. Unionen med Danmark var viktig siden den gjorde at Norge blei styrt politisk av Danmark. Dette gjorde at Norge blei trukket inn i de samme krigene som Danmark. I skandinavisk historie vil dette si krig med Sverige. Danmark-Norge kriga mye med Sverige. La oss bare nevne noen av krigene mot Sverige:

Email: Laernorsknaa@gmail.com Transcript: https://laernorsknaa.com/4-10-the-reformation-in-norway Website: https://laernorsknaa.com/ Patreon: https://www.patreon.com/laernorsknaa Twitter: https://twitter.com/MariusStangela1 YouTube: https://www.youtube.com/channel/UCxdRJ5lW2QlUNRfff-ZoE-A Reformasjonen i Norge Reformasjonen begynte i 1517 da Martin Luther publiserte sine 95 teser i Wittenberg i Tyskland. Luther kritiserte kirka og ønska å reformere den. Reformasjonen førte til store endringer i Europa. Kirka i Vest-Europa blei splitta mellom katolikker og protestanter. Mange land og områder i Nord-Europa blei protestantiske, mens Sør-Europa holdt seg tilkatolisismen. Reformasjonen hadde store religiøse, kulturelle og politiske konsekvenser. Dette er for mye å se på i én episode, derfor kommer jeg til å forenkle litt. Bakgrunnenfor reformasjonen er også viktig. Reformasjonen var basert på humanismen og renessansen i Europa. I tillegg kan man knytte inn politiske faktorer i bakgrunnen. Så la oss forenkle litt. Luther starta reformasjonen i 1517. Dette spredde seg til flere områder i Tyskland. Luther blei fordømt som kjetteri Worms i 1521. Paven sa offisielt at Luther og hans tilhengere hadde feil. Etter en krig blei derimot Lutheranismen, en retning innenfor protestantisme, godkjent i 1555 i Augsburg. La oss nå flytte fokuset fra Europa til Danmark og Norge. Norge var i en union med Danmark da reformasjonen brøt ut på 1500-tallet. Norge var altså under Danmark i denne perioden. Danmark hadde tette bånd til Tyskland. Danmark ligger nærmer Tyskland, og dette gjorde at reformasjonen spredde seg raskt til Danmark. Christian 3., konge av Danmark, erklærte i 1536 at statsreligionen i Danmark-Norge skulle være Lutheranismen. Dette førte til at lutherske biskoper erstatta de katolske biskopene; klostrene blei lagt ned og stengt; kirkas eiendommer blei gitt til kongen; og Christian 3. blei offisielt kirkas øverste leder. Det var altså mange fordeler for Christian 3. å innførelutheranismen i Danmark-Norge. I Norge var kirka den største organisasjonen på 1500-tallet. Den katolske kirka var også den viktigste politiske institusjonen i Norge. Erkebiskopen av Nidaros, den viktigste personen i Norge, var leder av det norske riksrådet. Det norske riksrådet styrte Norge sammen med kongen. Det var altså viktig for Norge sin stemme i unionen med Danmark.

Klimatet på jorden har varierat kraftigt på jorden – även under de senaste årtusenden – med stora konsekvenser för mänskligheten. Även enskilda historiska händelser har påverkats av klimatet. Ett par graders variation av genomsnittstemperaturen på jorden kan på vissa platser innebära att samhällen går under. Vikingarnas bosättningar på Grönland gick under efter ett halvt sekel på grund av att klimatförändringarna gjorde det omöjligt att fortsätta med jordbruk och boskapsskötsel. Men många andra samhällen lyckades anpassa sig och kunde till och med öka sitt välstånd när temperaturen sjönk. Exempelvis blev jordbrukarna i Norge fiskare när temperatursänkningarna gynnade torsken. Filosofie dr Fredrik Charpentier Ljungqvist är verksam som medeltidshistoriker på Historiska institutionen och som klimatforskare på Bolincentret för klimatforskning vid Stockholms universitet. Han har skrivit boken Klimatet och människan – Under 12 000 år. Även enskilda historiska händelser har påverkats av klimatet. Karthagos hänförare Hannibal kunde invadera Rom med stridselefanter och allt via Alperna under det andra puniska kriget eftersom den romerska värmeperioden gjorde det möjligt. Klimatförändringar under mitten av 500-talet drabbade Skandinavien mycket hårt trots att det kanske bara handlade om temperatursänkning på 2-3 grader i exempelvis norska Trøndelag. I Uppland ska antalet gårdar ha minskat med 75 procent under denna period. Och klimatförändringen finns omnämnd i den poetiska Eddan som Fimbulavintern som föregår Ragnarök då ”snö yr från alla håll, då blir det mycket kallt och vassa vindar. Solen har ingen verkan. Tre vintrar kommer i följd och ingen sommar däremellan.” Fimbulavintern finns också omnämnd det finska eposet Kalevala. Karl X:s marsch med den svenska armén över Lilla Bält den 5-6 februari 1658 var möjlig på grund av temperatursänkningen som kallas den lilla istiden som kulminerade år 1570-1710.Det militära vågspelet resulterade i freden i Roskilde där Danmark-Norge avträdde till Sverige Skåne, Blekinge, Halland, Bohuslän, Bornholm samt Trondheims län. Men ännu viktigare var att danskarnas armé var omodern i förhållande till svenskarna. Genom att studera gamla träd, borrprov från isar och sediment har forskarna kunnat rekonstruera historiska temperaturer och nederbörder på många platser på jorden. Den moderna klimathistorian har på senare år kunnat bevisa att klimatet har varierat kraftigt från istiden som nådde sin kulmen år 19 000 f kr till modern tid. Vissa perioder som exempelvis den romerska värmeperioden (300 f. Kr-300 e. Kr), den medeltida värmeperioden (år 800-1250) och den lilla istiden (år 1300-1900) går det också att verifiera naturvetenskapen med skriftliga källor. Bildtext: Vikingarnas bosättning på Grönland gick under efter flera hundra år pga klimatförändringarna. Men byggnaderna står kvar. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Introduksjonsdag: Norge i rødt, hvitt og blått (1941) Epost: Laernorsknaa@gmail.com Teksten til episoden: https://laernorsknaa.com/66-norges-nasjonaldag-17-mai Patreon: https://www.patreon.com/laernorsknaa Twitter: https://twitter.com/MariusStangela1 YouTube: https://www.youtube.com/channel/UCxdRJ5lW2QlUNRfff-ZoE-A/videos Hvorfor feirer vi 17. mai? 17. mai er grunnlovsdagen i Norge. Det er vår nasjonaldag. Hver 17. mai samles vi nordmenn ute i gatene for å feire landet vårt. Nasjonaldagen står mye sterkere i Norge enn i våre naboland Sverige og Danmark. Det kan nok være fordi Norge først blei selvstendig i 1814, og vi blei egentlig ikke fullstendig selvstendige før i 1905. Først var vi i en 400år lang union med Danmark, før vi i 1814 blei tvunget inn i en union med Sverige. Det at Norge er et ganske ungt land, gjør at vi også har større behov for å feire nasjonaldagen. Men hva var det som skjedde den 17. mai 1814 som gjør at vi i Norge feirer nasjonaldagen akkurat da? Før vi ser på 17. mai 1814, må vi ha litt kontekst. Hva skjedde i denne perioden? Vel, først og fremst, Norge var i en union med Danmark. Norge blei styrt fra Danmark i denne perioden. Det hadde landet vårt blitt siden middelalderen. Unionen var tett, og det var få nordmenn som ønska å bryte med Danmark. Det var ikke mange nordmenn som ville at Norge skulle bli et selvstendig land. Likevel var også dette en periode da nasjonalismen vokste i mange land i Europa. Dette gjaldt også for Norge. Nordmenn blei mer og mer tydelige på at de kom fra Norge, ikke Danmark, og at Norge og Danmark var ulike. Likevel var det få nordmenn som ønska et selvstendig og fritt Norge. Men hvorfor var det akkurat dette som skjedde i 1814? Vel, det har med utenrikssituasjonen i Europa i denne perioden å gjøre. Napoleon og den franske hæren marsjerte mot Russland i 1812. Danmark-Norge hadde tidligere blitt tvungen til å velge side i konflikten i Europa, og Danmark-Norge var derfor alliert med Frankrike i 1812. Sverige, derimot, var på den andre siden av konflikten. De gikk inn på den russiske og britiske sida av konflikten imot at de skulle få Norge. Sverige blei altså lovt Norge dersom de hjalp med å beseire Napoleon. Dette skjedde i 1813 da Napoleon og hans hær flykta fra Russland. De var slått og det var bare et tidsspørsmål før Napoleon ville tape alt. Den danske kongen innså at han hadde tapt. I januar 1814 signerte han Kieltraktaten. Kieltraktaten sa at Norge skulle overføres fra Danmark til Sverige. Akkurat da dette skjedde, var Christian Fredrik stattholder av Norge. Christian Fredrik var den danske kronprinsen og han leda Norge i konflikten. Christian Fredrik bestemte seg for å ikke adlyde faren sin, kongen av Danmark. Han bestemte seg for å samle de viktigste personene i Norge til et møte på Eidsvoll for å bestemme hva som skulle skje videre. Christian Fredrik var bare 27 år gammel i 1814, men han var en stødig og klar leder for Norge i denne perioden. Han var imot Kielfreden og det var også de ledende nordmennene. Vi ønska ikke å bli en del av Sverige. I april 1814 samla Christian Fredrik og 112 representanter fra rundt omkring i Norge seg på Eidsvoll, et sted et stykke nord for Oslo.

Spritpodden is back! Efter en ofrivillig paus på över en månad är vi äntligen tillbaka med ett nytt avsnitt. Vi snackar Afterski & annan sprit vi brukar dricka i skidbacken. Pierre hävdar att han vet var Afterski kommer ifrån och Oscar går loss på en av sina absoluta favoritdrycker. Vi presenterar Jägermeisters diversifiering som kanske även är välbehövlig på svenska marknaden där 'Små' de senaste åren tagit stora marknadsandelar. Men vad är Små, och varför har den blivit så populär? Vi spekulerar. Utöver Jäger och Små glömmer vi inte de övriga traditionella miniatyrflaskorna vi brukar ha i rockärmen i skidbacken från Tyskland, Italien och Danmark (Norge). Vi hoppas ni gillar det, vi hade kul när vi spelade in det i varje fall! Ta det lugnt i backen och håll avstånd, i dubbel bemärkelse

Kalmarunionen var ett grunden omöjligt politiskt projekt att genomföra. Utan den danska drottning Margaretas (1353-1412) långa erfarenhet i skuggan av män och hennes politiska geni hade sannolikt kaoset i Norden fortsatt.Efter digerdödens härjningar i mitten på 1300-talet kom årtionden av kaos och maktvakuum i Norden. Utifrån denna anarki lyckades drottning Margareta skapa ordning genom personalunionen Kalmarunionen. På pappret var styvsonen Erik unionskung, men det var Margareta som styrde.I avsnitt 144 samtalar programledaren Urban Lindstedt med Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, som skrivit böckerna Kalmarunionen och Sveriges medeltid.Drottningen Margareta var dotter till Valdemar Atterdag och bortgift som tioåring till den norska kungen Håkan Magnusson. Hon blev en av de mäktigaste personerna som funnits i Norden som styrde över Sverige, Norge samt Danmark.Kalmarunionen etablerades år 1389 och bestod av Norge, Danmark och Sverige med Finland. Formellt etablerades trestatsunionen först vid unionsmötet i Kalmar 1397 och levde vidare med vissa avbrott till Gustav Vasas val till svensk kung år 1523.Före Kalmarunionen fanns en personalunion från år 1319 mellan Norge och Sverige, 1332–60 även omfattande de östdanska landskapen, och mera direkt den union mellan Danmark och Norge som etablerades 1375, när Olof, son till Håkon VI Magnusson i Norge och drottning Margareta, valdes till dansk kung.Trots att Olof dog redan 1387 resulterade Margaretas målmedvetna dynastiska politik i en samlad nordisk union, sedan en svensk adelsfraktion i opposition mot kung Albrekt genom Dalaborgstraktaten 1388 erkänt henne som rikets ”fullmäktiga fru och rätta husbonde”. Maktkampen avgjordes genom slaget vid Falköping (Åsle) 1389, även om det dröjde innan Sverige i sin helhet kom i Margaretas händer.Lyssna också på avsnitt 83 Kalmars historia från skyltfönster till provinsstad och avsnitt 47 När digerdöden hotade att utplåna Europa.Bild: Margareta, 1353-1412, drottning av Danmark Norge och Sverige – Nationalmuseum, public domain.Musik: Medieval World Video Game av Marius Serdan, Soundblock Audio See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Hvor meget har vi tilfælles med vores naboer, Norge og Sverige? Hvad er dit forhold til vores to broderlande? Det spørger Torben nattens lyttere om.

Hvor meget har vi tilfælles med vores naboer, Norge og Sverige? Hvad er dit forhold til vores to broderlande? I øjeblikket kan man se den historiske dramaserie "Atlantic Crossing" i TV. Den har en svensk kvinde i hovedrollen og handler om det norske kongehus under anden verdenskrig. Danske Søren Pilmark spiller den norske konge Haakon. De tre landes historie under krigen er meget forskellig. Svenskerne var neutrale og slap for tysk besættelse. Danmark overgav sig og samarbejdede. Norge kæmpede, led og bragte store ofre. I nat skal vi tale om Sverige, Norge og Danmark, ligheder og forskelle.

I dette afsnit tager vi tilbage til forordningen om Trykkefrihed i 1770, hvor befolkningen i Danmark-Norge som det første sted i verden fik lov til at ytre sig frit på skrift. Om end Trykkefriheden snart blev afmonteret igen, var den borgerlige offentlighed født. I løbet af 1800-tallet fik avisen som massemedie stor indflydelse på samfundsudviklingen og med opfindelser som telegrafen kunne man nu pludselig tale om en ’global landsby’, hvor nyheder på få timer kunne rejse hele kloden rundt.Dette er andet af fire afsnit, hvor Kongerækken hos Politiken Histories nye serie gennemgår mediernes kulturhistorie.

På slutten av det 15.århundre fant Kong Christian den 4. av Danmark/Norge ut at han ville dra til Tyskland å kjøpe 3000 TESSAKER, som var gått av moten der, og var til salgs. Disse kom til Bergen med galeas (Hanseatby) fra Tyskland. Disse ble da sendt ut til hele Norge, og det skulle opprettes en bondehær med en oppkledd soldat fra hver egeneid gård, som skulle være oppsatt med TESSAK, STRIDSØKS og ARMBRØST !Disse var i bruk helt til 1800-tallet, og mange har utskiftede deler etter som årene har godt.Hør historien om restene etter en Dragoon som ble funnet i Leirskadalen i Hemnes. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

 Pietismen? Statspietismen? Tiden da kongen bestemte, og da mørkemannen Pontoppidan la sine dystre skyer over Danmark-Norge? I denne episoden stanser vi for forkynnere som nettopp ikke var mørkemenn. Men omvendelse og nytt liv la de stor vekt på. Episode 17 finner du her: Vi anbefaler å lytte til episoden i din podkaster (på… 

I denne femte episoden om guvernør Peter Anker har vi nå kommet til den andre delen om hans tid i India. Her møter vi Peter Anker i hverdagen som guvernør i den lille kolonien Trankebar, hvordan en dag i hans liv der kunne arte seg, og om det viktige diplomatiske arbeidet han utførte for Danmark-Norge, i en verden preget av revolusjon og stormaktskonflikter. Vi får også vite hva han mente om en mann som Napoleon.

Vi følger Peter Anker i hans tid som konsul for Danmark-Norge i England, i en turbulent tid på den verdenshistoriske scene, til hans reise og opphold i den lille dansk-norske kolonien Trankebar i India. Vi får høre om Peters oppdrag med å holde i hevd den lukrative handelen med England, hans funksjon som «industrispion» under den tidlige industrielle revolusjon, og hans harde møte med hverdagen og konfliktene som fersk guvernør i kolonien.

Dansken er på besøk i ukas Alex Rosén Show Podcast! Du får høre historier fra den kommende Top Gear-Norge - programmet Dansken er med på, gutta snakker om å gjøre hele Skandinavia til et eget land, og Alex forteller om den gangen han ble sendt ut på oppdrag for Hennig Olsen- is, og ting ikke gikk helt som planlagt...

STEP 5 af 7 - Hvem er mine konkurrenter? Lyt med og få konkrete eksempler fra Danmark, Norge, Sverige og Tyskland. Find alle episoder her: https://webshoppodcast.dk/episoder I denne podcast episode giver Max Riis Christensen fra https://makesyoulocal.com gode og konkrete råd til, hvad du skal gøre, hvis du skal lave en konkurrentanalyse til din webshop. - Få svar på, hvorfor konkurrentanalysen er et vigtigt step - Find ud af, hvem dine konkurrenter er - Find frem til om der er huller i markedet, som du kan overtage - Tilpas din søgning til det enkelte land ____________________________________________ Webshop Podcast mini-serie: "7 steps til succes med eksport og e-handel"

Selvom de danske politikere gjorde, hvad de kunne for at holde sig ude af Napoleonskrigene endte det galt. Briterne frygtede, at franskmændene ville tage den dansk-norske flåde i sin besiddelse og krævede derfor den udleveret. Herefter bombarderede fjenden København, og briterne kunne til sidst sejle afsted med de danske krigsskibe. Under den følgende krig mod briterne blomstrede patriotismen og Danmark fik en vaskeægte romantisk helt i skikkelse af den flotte unge søofficer Peter Willemoes, der havde kæmpet bravt under Slaget på Reden og gav sit liv for fædrelandet som blot 24-årig ved Slaget ved Sjællands Odde.Kongerækkens serie om Guldalderen udkommer dagligt fra 21. til 28. august 2019. Serien er lavet i samarbejde med Statens Museum for Kunst - SMK.

I denne episoden tar jeg for meg angrepet på Bergen våg 1665, et angrep som fort kunne ha endret Skandinavias historie. England var i krig med Nederland og Danmark-Norge var trengt opp i et hjørne både politisk og økonomisk. Var det mulig å bryte ut av det nederlandske jerngrepet med England i ryggen uten selv å avfyre så mye som et skudd? Og samtidig profittere på den nederlandske rikdommen som var ombord på de mange nederlandske handelsskipene?

Luthersk - til forskjell fra... 1711 - LF17 2/12 - Jan Bygstad - Reformasjonen i Danmark-Norge - Ulike strømdrag Lutherske Fordypningsdager - Lutheran study days 31. aug - 3. sep 2017 Bergen DELK-Kirken, Rosenberggt. 1 I 2017 markeres at det er 500 år siden reformasjonen startet. Først og fremst er reformasjonsjubileet en anledning til å frimodig holde frem og istemme den lutherske bekjennelse av Guds Ord, slik våre fedre har gjort. Dernest gir jubileet en anledning til å se på spesifikke kjennetegn ved den lutherske kirke, og det som skiller den fra de andre protestantiske tradisjoner. Disse to vektleggingene vil være gjennomgående for årets foredrag, som i hovedsak kan sorteres under tre hovedtema: Kirke- og teologihistorie, reformatoriske hovedtema og sjelesørgeriske tema. http://www.fordypningsdager.com/ https://www.facebook.com/fordypningsdager/  

Klimatet på jorden har varierat kraftigt på jorden – även under de senaste årtusenden – med stora konsekvenser för mänskligheten. Även enskilda historiska händelser har påverkats av klimatet. Ett par graders variation av genomsnittstemperaturen på jorden kan på vissa platser innebära att samhällen går under. Vikingarnas bosättningar på Grönland gick under efter ett halvt sekel på grund av att klimatförändringarna gjorde det omöjligt att fortsätta med jordbruk och boskapsskötsel. Men många andra samhällen lyckades anpassa sig och kunde till och med öka sitt välstånd när temperaturen sjönk. Exempelvis blev jordbrukarna i Norge fiskare när temperatursänkningarna gynnade torsken. Filosofie dr Fredrik Charpentier Ljungqvist är verksam som medeltidshistoriker på Historiska institutionen och som klimatforskare på Bolincentret för klimatforskning vid Stockholms universitet. Han har skrivit boken Klimatet och människan – Under 12 000 år. Även enskilda historiska händelser har påverkats av klimatet. Karthagos hänförare Hannibal kunde invadera Rom med stridselefanter och allt via Alperna under det andra puniska kriget eftersom den romerska värmeperioden gjorde det möjligt. Klimatförändringar under mitten av 500-talet drabbade Skandinavien mycket hårt trots att det kanske bara handlade om temperatursänkning på 2-3 grader i exempelvis norska Trøndelag. I Uppland ska antalet gårdar ha minskat med 75 procent under denna period. Och klimatförändringen finns omnämnd i den poetiska Eddan som Fimbulavintern som föregår Ragnarök då ”snö yr från alla håll, då blir det mycket kallt och vassa vindar. Solen har ingen verkan. Tre vintrar kommer i följd och ingen sommar däremellan.” Fimbulavintern finns också omnämnd det finska eposet Kalevala. Karl X:s marsch med den svenska armén över Lilla Bält den 5-6 februari 1658 var möjlig på grund av temperatursänkningen som kallas den lilla istiden som kulminerade år 1570-1710.Det militära vågspelet resulterade i freden i Roskilde där Danmark-Norge avträdde till Sverige Skåne, Blekinge, Halland, Bohuslän, Bornholm samt Trondheims län. Men ännu viktigare var att danskarnas armé var omodern i förhållande till svenskarna. Genom att studera gamla träd, borrprov från isar och sediment har forskarna kunnat rekonstruera historiska temperaturer och nederbörder på många platser på jorden. Den moderna klimathistorian har på senare år kunnat bevisa att klimatet har varierat kraftigt från istiden som nådde sin kulmen år 19 000 f kr till modern tid. Vissa perioder som exempelvis den romerska värmeperioden (300 f. Kr-300 e. Kr), den medeltida värmeperioden (år 800-1250) och den lilla istiden (år 1300-1900) går det också att verifiera naturvetenskapen med skriftliga källor. Bildtext: Vikingarnas bosättning på Grönland gick under efter flera hundra år pga klimatförändringarna. Men byggnaderna står See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I episode nr. 4 av "Nordisk Krigshistorie" forteller jeg om Hannibalfeiden og hvilke følger dette fikk for Danmark-Norge.

Europa gik amok i kølvandet på den franske revolution, og Danmark-Norge blev knust i et barsk europæisk skakspil, hvor englænderne lukkede farvandene af og bombarderede et sagesløst København.Alligevel blev begivenhederne en mulighed for at rejse en spirende nationalfølelse i befolkningen, som højlydt fejrede taktiske sejre og døde helte.Serien om Danmarks krige er produceret i samarbejde med Det Nationalhistoriske Museum på Frederiksborg Slot.

I spesialsamlingen ved Universitetsbiblioteket i Bergen ligger mye av landets historiske hukommelse. For en by som først og fremst er bygget opp på fisk, kan en fortsatt kjenne fiskelukt av 300 år gamle forretningsprotokoller. «Det er fascinerende, det lukter fisk og da lukter det også penger, sier universitetsbibliotekar Bjørn-Arvid Bagge. Selvfølgelig har denne spesialsamlingen rikholdig samling av skrifter etter Ludvig Holberg. «Han er mest kjent for komediene, men Holberg skrev også mye historie og gir spennende innblikk i begivenheter og hverdagsliv i den tids største norske by – ja Bergen var også den største handelsbyen i Danmark-Norge, sier Bagge. Selv arbeider han nå mye med «Strilekrigen» et voldsomt opprør som strilene holdt i byen på slutten av 1700-tallet. Kongen hadde pålagt dem dobbelt skatt og livet ble uutholdelig. Derfor kom de i tusentalls til byen og banket opp byens ledelse. Det endte med at de fikk tilbakebetalt skatten. Universitetsbibliotekaren er også stolt av den flotte hollandske samlingen av de første kartene over Norge. De sjøfarende hollenderne trengte tømmer og da ble et tegnet kart over Norge, slik at skipperne kunne finne frem til havnene hvor det var tømmer å få kjøpt. Blant klenodiene hører også en vakkert utstyrt veneziansk bibel fra slutten av 1400-tallet. En samling av Charles Dickens samlede verker i førsteutgave donert av en styrtrik bergensreder, lagres også i magasinet. Og så fiskelukten da, som dufter fra 300 år gamle forretningsprotokoller. Programleder er Jan Henrik Ihlebæk.

Det er vel kjent at russiske handelsmenn fra Kvitsjø-området kom til Finnmark og Troms med mel og tømmer og at de selv handlet fisk. Det er det vi kaller pomorhandelen. At de også drev et lovlig utstrakt kystfiske langs Finnmarkskysten, er ikke så kjent. Fortsatt finnes det fysiske rester etter denne aktiviteten. «Russerne måtte fiske minst en nautisk mil fra land og de skulle ikke etablere seg med bruk på land, forteller direktør Frans-Arne Stylegar ved Varanger museum. Stylegar ønsker å få ny kunnskap fram om pomorhandelen og fisket. Han har sørget for en dendrokronologisk undersøkelse av en av de såkalte russerbuene som fortsatt står i bygda indre Kiberg syd for Vardø. Det viste seg at tømmeret i bua er hugget i Arkhangelsk i 1830 – og stemmer godt over ens med det tidspunktet det ble en overenskomst mellom Danmark-Norge og Russland om at slikt fiske var tillat. Det skal gjøres undersøkelser av flere russerbuer i Hamningberg som ligger 40 km vest for Vardø. Flere av disse buene er restaurert og inngår som kronjuvelene i det store kulturminnet Hamningberg. Pomorhandelen skjøt fart på 1700-tallet og vokste utover på 1800-tallet. Etter revolusjonen i Russland i 1917 døde denne handelsvirksomheten temmelig raskt og det fikk etter hvert store konsekvenser for blant annet Vardø by. Programleder er Jan Henrik Ihlebæk

Med Jørn Øyrehagen Sunde. Hvilket avtrykk har den kristne tro etterlatt seg i våre lover? Har kristendommen bidratt til å gjøre rettsvesenet og samfunnet mer eller mindre humant? Jørn Øyrehagen Sunde er professor i rettshistorie ved Universitetet i Bergen og professor II ved senter for middelalderstudier. Han har særlig forsket på rettskulturell utvikling fra middelalderretten til 1700-tallsrett i Danmark-Norge. På troen løs er en møteserie der biskop Halvor Nordhaug ønsker å slippe troen løs fra kirkens indre rom og utsette den for spørsmål, kritikk og forsvar. I løpet av ti samtaler vil han møte tvilere, troende, ateister og alt i mellom. Fast moderator er Håvard Nyhus, kommentator i Bergens Tidende og Vårt Land. Serien er støttet av Fritt Ord.

Med Jørn Øyrehagen Sunde. Hvilket avtrykk har den kristne tro etterlatt seg i våre lover? Har kristendommen bidratt til å gjøre rettsvesenet og samfunnet mer eller mindre humant? Jørn Øyrehagen Sunde er professor i rettshistorie ved Universitetet i Bergen og professor II ved senter for middelalderstudier. Han har særlig forsket på rettskulturell utvikling fra middelalderretten til 1700-tallsrett i Danmark-Norge. På troen løs er en møteserie der biskop Halvor Nordhaug ønsker å slippe troen løs fra kirkens indre rom og utsette den for spørsmål, kritikk og forsvar. I løpet av ti samtaler vil han møte tvilere, troende, ateister og alt i mellom. Fast moderator er Håvard Nyhus, kommentator i Bergens Tidende og Vårt Land. Arrangør: Bjørgvin bispedømme i samarbeid med Litteraturhuset

Få vet om det i dag, men engang hadde også Danmark, og dermed Norge, kolonier i tropene. Historien om Danmark-Norge som kolonimakt inneholder også grusomme skjebner. Reporter: Halfdan Bleken

Sverige ble Nordens supermakt etter 1658, da Danmark-Norge tapte store deler av sine landområder til svenskene. Trondhjem, Jemtland, Herjedalen, Bohuslen, Skåne, Halland og Blekinge forsvant. Den ribbede enevoldskongen i København, Frederik 3, ville ha revansje. Først måtte det bygges opp en ny og moderne hær, basert på utskriving, eksersis og profesjonell trening. - I årene etter 1658 ble Norge det mest militariserte samfunn i Europa, sier historiker Ole Henrik Gjeruldsen, som har skrevet sin doktoravhandling om hvordan hæren ble organisert. Så mye som 11-16 prosent av alle, voksne menn i Norge ble utskrevet, tilsammen 12.000 bondesoldater, sier han. De nye festningene, som Fredrikstad og Fredriksten ble 1600-tallets katedraler, hele samfunnet ble endret av den voldsomme militariseringen. I MUSEUM reiser vi til Båhus festning ved Kungälv hvor Gjeruldsen også forteller om hvordan det gikk med revansjekrigen fra 1675-1679. Programleder Øyvind Arntsen. Sendt første gang 8.februar 2014.

- 1814 for Danmark var det største tapet den danske nasjon noensinne har opplevd. Men etter den store skilsmissen fortsatte København å være et kulturelt sentrum for Norge helt til 1905. Det sier den danske historiker Rasmus Glenthøj, som i MUSEUM presenterer nye tanker om det som skjedde i "mirakelåret" 1814 . Vi møter også historikerne Morten Nordhagen Ottosen, Roald Berg og Øystein Sørensen, som alle deltok på en stor historikerkonferanse i København nylig. En av de nye tankene som setter fullt flomlys på "400-årig natten" er følgende : Danmark-Norge var det reneste paradis og et forbilde for resten av Europa. Her oppe hadde vi funnet nøkkelen til fred og et lykkelig styresett. Slik var oppfatningen både i Danmark og Norge. Ingen ville skilles, men Kielertraktaten og Napoleonskrigene tvang adskillesen på oss.

Er sommeren over? Vi lurer TV3 til å be varheisen pent om å gå til 1. etg, hvordan får du se Danmark-Norge uten å blakke deg, og mye mer!

Nøyaktig på 200-års dagen for hans dramatiske død avduket Dronning Sonja det nyrestaurerte monumentet over Christian August i Paradisbukta ved Huk på Bygdøy den 28.mai. Mannen som i sin samtid var den mest populære person i hele Norden, og som så for seg at han personlig skulle samle de tre riker til en forbundsstat under samme konge, er i dag så godt som ukjent. Da han falt av hesten og døde i 1810 var han svensk kronprins og det brøt ut tumulter og kaos i Stockholm under hans gravferd. Som en av prinsene i adelsfamilien Sønderborg-Augustenborg i Schleswig Holstein kunne Christian August ha gjort karriere ved det danske hoff, men isteden ble han kommandant på Fredriksten Festning i 1803, hvor han etter eget utsagn fant tiden nokså lang. Alt forandret seg da Danmark-Norge kom i krig med England i 1807. Norge ble isolert og Christian August ble utnevnt til sjef for den norske regjeringskommisjonen. I praksis var han både ”statsminister” og øverstkommanderende. Svenskene angrep i 1808, men Christian August slo svenskene i tre slag, ved Toverud, Trangen og Prestebakke. Christian August ble norsk nasjonalhelt. Da det brøt ut revolusjon i Sverige og Gustav IV Adolf ble tvunget i eksil, fikk den norske statsminister og seierrike general tilbud om å bli svensk kronprins. Han takket ja, med den hensikt å forsøke å samle Norden under den danske kong Fredrik VI. - Hadde han ikke fått slag og falt av hesten etter bare fire måneder i Sverige, ville det aldri ha blitt noe Karl Johan og 1814, sier doktorgradsstipendiat Morten Nordhagen Ottosen fra Universitetet i Oslo.

Släktbands landskapsupplaga 17 nov 2008 Turen har kommit till det landskap som bytt plats geografiskt. Från att tidigare ha varit centralt beläget i ett Norge, till att hamna i periferin i nuvarande Sverige. Den tyske författaren Alexander Ziegler skrev om jämtarna i en reseskildring vid mitten av 1800- talet: Jämtarna förefaller vara enkla, grova, käcka män. Jag fann dem mera allvarliga, tigande och trumpna än glada, språksamma och livliga. Den här beskrivningen med tigande trumpna jämtar skulle kunna översättas till det nu mer vedertagna begreppet surjämte. Men om man frågar hembygdsforskaren Bo Oscarsson i Östersund om epitet surjämte, visar det sig att det finns många förklaringar. - Vi jämtar vill gärna se en förklaring till begreppet surjämtar som inte hänger ihop med vårt humör, för vi är ju ganska gladlynta. Det finns flera förklaringar. En är att jämtarna åkte ut som forbönder, en sorts handelsresande, och när det regnade och föll blötsnö blev deras pälsar och kläder våta. När de sen kom till gästgiverierna och marknaderna luktade de säkert surt. En annan teori är att de fraktade mat, fågel och annat som surnade och luktade illa. - Ytterligare en teori står författaren Carl- Göran Ekerwald för. Han menade att surjämt är en beteckning på en urgammal släkt från Jämtland med rötter från Torbjörn Sur som var far till den berömde islänningen Gisle Sursson. Torbjörn fick namnet Sur efter det att han räddade sig från att brännas inne i en mordbrand genom att hälla sur vassla över sig. Men det finns också en modernare förklaring till begreppet, och den handlar mer om grannträta mellan folk från Medelpad och jämtlänningar. Men när man letare i skriftliga källor verkar det finnas minst lika många beskrivningar om hur  vänliga och trevliga jämtarna är. Så här skrev till exempel John Kruse 1903 i Svenska Turistföreningens årstidskrift Sitt rykte för godlynthet och humor tyckas mig jämtarna motsvara. Jag har aldrig sett en så munter och slagfärdig slaktare som en bonde på torget i Östersund, som en marknadsdag sålde kött i långa banor under ständigt leende lugn, godlynthet och pratsamhet. Hur som helst är Jämtlands historia komplicerad. Under årens lopp har jämtarna fått byta nationalitet många gånger. Från mitten av 1500- talet och hundra år framöver kom Jämtland att tillhöra omväxlande Sverige och Norge- Danmark inte mindre än 13 gånger. Bo Oscarsson berättar att han brukar föreläsa om Jämtlands historia och ta exemplet med Storsjön. Idag är det Sveriges femte största sjö, tidigare var det både Norges och Danmarks största. - Och vi har dessutom haft fem huvudstäder genom århundradena; Trondheim, Oslo, Bergen, Köpenhamn och Stockholm. Med andra ord har det inte alltid varit så självklart att jämtarna känt tillhörighet med svenskarna. I den svenska historieskrivningen är det freden i Brömsebro 1645 som innebar slutligt svenskt styre över Jämtland. Men det folkliga motståndet mot svenskarna levde under flera hundra år, både före och efter fredsfördraget. Och det är också något som avspeglar sig i de många dokument som finns bevarade, inte minst på Landsarkivet i Östersund. Eftersom det är ett svenskt arkiv beskrivs de jämtländska motståndsmännen som landsförrädare. Georg Hansson som arbetar på arkivet berättar att det äldsta dokumentet i arkivet är från 1371, men att många arkivhandlingar nu finns på Riksarkivet i Stockholm, Oslo eller Köpenhamn. När vi ber att få ta del av ett dokument som skildrar motståndsmän från tidigare kilar han ner i arkivets källare och hämtar upp en dombok från år 1700. I domboken kan man läsa om Mårten Jönsson, en enkel bonde från Föllinge som utåt sett vare en trogen svensk undersåte, men som i det fördolda var motståndsman och samlade information om svenskarnas armé i Jämtland, för att sen lämna den till norska underrättelse män. Men en dag gick allt snett. Det var försommar och två norrmän kom till ett hemligt möte hos Mårten Jönsson. Helt plötsligt knackar det på dörren och grannens son kommer in. Mårten blev skraj för att bli avslöjad och skickar därför norrmännen till tolvmannen Lars Persson för att mörka ner historien och säja att norrmännen bara skulle betala en skuld. Trots att norrmännen höll fast vid sin berättelse togs de som fångar och transporterades till skansen på Andersön där de torterades, och avslöjade Mårten, varpå Mårten fängslas och torteras. Nu avslöjar Mårten Lars Persson. Mårten och Lars förs i bojor till landsfängelset på Frösön. Och det är då Mårten kastar sig ner i Ytterån tyngd av bojor och skuldkänslor för att ha avslöjat sin vän Lars. Bo Oscarsson inflikar att historien om Mårten Jönsson inte tog slut med detta. Mårten drogs upp på stranden där en påle stöttes in i kroppen i väntan på att en bödel skulle komma och gräva ned honom. Den närmaste bödeln fanns då i Gävle. - För några år sedan satte man upp en minnessten för att hedra frihetshjälten Mårten grävdes ned vid strandkanten eftersom självpillingar inte fick begravas på kyrkogården när det här utspelade sig. Hur väl kan då jämtarna sin historia? - Ganska lite, säger Bo Oscarsson. När jag gick i skolan var det lite som stod i skolböckerna om Jämtlands historia. Freden i Brömsebro 1645 nämndes, men inte så mycket mer. Idag är det mycket bättre när man tittar i skolböckerna. Men hur många gick åt i striderna? - Många, speciellt vid nationsväxlingarna i slutet av 1564 och när Sverige anföll 1611. Många jämtar flydde till norska sidan, bröt ny mark och bosatte sig där. Och om man tittar på befolkningsutvecklingen strök nästan lika många med som under digerdöden, säger Bo Oscarsson. Om du är intresserad att läsa mer om Jämtlands historia och språk kan du klicka här för att komma till Bo Oscarssons hemsida Vill du läsa mer om Landsarkivet i Östersund klickar du på den här länken  Kartor till historien På Krigsmuseet i Stockholm finns en kartavdelning. Björn Gäfvert, som var chef där tills alldeles nyligen har tagit fram några historiska kartor över Jämtland -och de är många. Jämtland blev ju svenskt område i u med freden i Brömsebro 1645, och den svenska militären började genast upprätta kartor över sitt nya geografiska område. De många striderna som pågick i området var också en orsak till att det upprättades kartor. -Jämtland var ett strategiskt viktigt område, berättar Björn Gäfvert. Här byggdes snabbt upp en rad befästningar, skanskar, som det delvis finns ritningar över, och inte minst var Jämtland utgångspunkten för anfall mot Norge, något som man gjorde flera gånger. Under en kort tid 1658-1660 var också Trondheim län en del av Sverige. Under de åren var Norge delat på mitten, i en nordlig och en sydlig del. Från tiden före 1645, dvs den norska tiden, finns det däremot inga kartor på det svenska Krigsmuseet.  -Vill man hitta sådana får man ta sig till riksarkiven i Köpenhamn eller Oslo, tror Gäfvert. Han har tagit fram en karta från 1645. Namnet Christina står tryckt överst, det var hon som var drottning vid den här tiden och som skulle ha vederbörlig ära också i kartmaterialet. Den är stor, kanske 1½ X 1 meter, vackert målad, inte minst vad gäller den så kallade kartuschen, märket som förklarar vad det här är, men också i sådana detaljer som kompassrosen – som för övrigt sällan är ritad i rak nord-sydlig riktning. En sådan här praktkarta, som Björn Gäfvert kallar den, hade flera funktioner i 1600-talets Sverige: -Dels ville man tala om att ”det här är vårt” och det gjorde man då på tidens praktfulla sätt. Men man ville också veta vad det var man hade fått som krigsbyte. Vilka byar, vägar och floder och sjöar fanns i området. Centrum i 1600-talets Jämtland är Frösön mitt i Storsjön. Vid den här tiden fanns ingen stad i Jämtland. -Den stora jämtländska staden hade historiskt varit Trondheim, berättar Björn Gäfvert. Orsaken att Jämtland var så strategiskt viktigt var att bergskedjan mellan Sverige och Norge var relativt lättforcerad. -Det var här man kunde passera, det var till exempel mycket svårare att ta sig över bergen nere i Härjedalen. Trondheim var under lång tid ett område som Sverige ville ta över. Björn Gäfvert har tagit fram en karta från 1670-talet – och den är full med svenska förhoppningar om utvidgning västerut: -Det är en karta som visar vad man ville, man kan kalla det en planeringskarta säger han. Den är ritad så att väster ligger rakt upp, Nordsjön hägrar i bakgrunden, det är dit man syftar. På Krigsarkivets topografiska avdelning finns inte bara kartor över geografiska områden. Här har man också bevarat ritningar över militärens befästningar. När Sverige tagit över Jämtland från Danmark-Norge började man raskt bygga en rad försvarsskansar. Björn Gäfvert tar fram en ritning från 1648 över en skans på Andersö i Storsjön, oerhört vacker. Efter en stund upptäcker vi att den är ritad med söder uppåt och norr nedåt, något som är konstigt för en nutida betraktare. -Det var inte förrän ganska långt in på 1700-talet som det blev standard att rita kartor med norr uppåt, utan man gjorde lite som man ville, som man tyckte var lämpligt just då, förklarar Gäfvert. På de gamla kartorna finns alltid en ordentlig kompassros så att man kan orientera sig. Det finns också alltid med ett skalstreck, och en kartusch som bland annat förklarar vilket område kartan visar och när den är ritad. Precis som skansarna med tiden blev omoderna så blev också kartorna det. Hela tiden ritades det nya kartor allt eftersom nya tekniska kunskaper och kanske framför allt nya behov hos militären dök upp. De första stora praktkartorna fick sällskap av mindre och mycket mer detaljerade kartor där socknar, kyrkor, vägar och broar var utritade. Det finns också på Krigsmuseet några kartor som visar vilken väg svenska soldater tagit, var de stannat, var det blivit strider på vägen, vilka broar som fienden bränt osv. Karl den tolftes general Armfeldt har lämnat några sådana kartspår efter sig från tidigt 1700-tal. Ändå är det viktigt att ta de tidiga kartorna, särskilt då pratkartorna med en nypa salt. De var inte sällan skrytobjekt som mer var till för att förhärliga stormakten Sverige än att ge en riktig bild av landet: -Det är inte alldeles säkert att man visste exakt var gränserna gick, berättar han. Det var inte förrän i mitten av 1700-talet som man noggrant gick igenom gränserna, satte upp gränsrösen och karterade ordentligt. De personer som ritade kartorna var viktiga personer. En av de största var Erik Dahlberg, mannen bakom det stora praktverket Suecia Antiqua som innehöll bilder på svenska slott och herresäten, grovt överdrivna i magnitud och pampighet. -Det var en väldig status att vara god kartograf, säger Björn Gäfvert. Gjorde man en extra vacker karta kunde det räknas in när man skulle befordras. Men betalningen var fortfarande helt beroende av vilken rang man hade. -De som hade höga tjänster var väldigt högavlönade, de andra var det inte, slutar Björn Gäfvert.