Podcast appearances and mentions of Mona Masri

Synen på depression har förändrats dramatiskt genom århundradena, men upplevelsen av sjukdomen tycks konstant. Mona Masri funderar på det ljus som trots allt finns i det kompakta mörkret. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän sändes för första gången i december 2017.Svårt att fatta beslut, och att koncentrera sigSömnsvårigheter, minskad eller ökad aptit.Brist på energi, lätt att få skuldkänslorIngenting är kul längre. Självmordstankar.Det är symptomen för depression, och ändå är det svårt att beskriva hur det känns. Jag tänker att depression, precis som en orgasm, är omöjlig att föreställa sig om man aldrig haft en.En depression förvränger verkligheten. Den kan få småprat att låta som ett förfärligt larm, ett ljust rum att kännas som att stirra rakt in i solen.Tiden går fort och långsamt på samma gång; en dag blir ett ögonblick och ett liv en outhärdlig evighet. Lidandet blir således tidlöst, och det är denna irrationella logik som får självmordet att framstå som en tröst. För att bli av med den sjuka delen, offras hela jaget.Under medeltiden sades det att den deprimerade blivit besatt av en demonIdag anses depression bero på ärftlighet och psykologisk sårbarhet, kemisk obalans i hjärnan och hur livet ser ut i övrigt; arbetslöshet, skilsmässa och ensamhet är riskfaktorer. Men synen på depression har växlat över tid.Aristoteles trodde att det var genierna som drabbades av melankoli; den svarta gallan som det kallades för då. Under medeltiden sades det att den deprimerade blivit besatt av en demon efter att ha syndat, medan det under renässansen sågs som ett uttryck för känslomässigt djup. Inom teatern fick svårmodiga karaktärer ofta rollen som insiktsfulla; den kändaste är kanske Shakespeares Hamlet. Folk ville försätta sig i dystra sinnestillstånd för att nå djupare insikter.I takt med teknologiska framsteg talade man alltmer om människan i mekaniska termer och djup nedstämdhet sågs som en defekt i den mänskliga maskinen. Men när romantiken blommade vid slutet av 1700-talet vände det, nu värderades känslorna högt igen och folk ville försätta sig i dystra sinnestillstånd för att nå djupare insikter. De läste sorglig poesi och romaner som ”Den unge Werthers lidande”.Men läkare konstaterade snart det som är vedertaget än idag: att en depression hindrar en person från att blomstra.Därför kallar han depression för en västerländsk etnopsykologisk konstruktion.Men fungerar depression alltid på samma sätt överallt? Den brittisk- indiske läkaren och antropologen Sushrut Jadhav skriver att vi har en västerländsk syn på depression, som i Europa präglas av kyrkan. Tanken att sjukdomen går i arv från förälder till barn kan till exempel ses som metafor för den kristna arvssynden.Därför kallar han depression för en västerländsk etnopsykologisk konstruktion. Läkare pressar in sina indiska patienters symptombeskrivningar i färdiga mallar formade efter engelskan, och bortser då från indiska uttryck som söt smärta, värme i huvudet och så vidare. Resultatet blir vad han kallar för en kulturell rensning av patienters narrativ. Han hävdar alltså inte att sjukdomen inte finns på den indiska landsbygden, men att den kan ta sig olika uttryck.Den som någon gång erfarit den vet att depressionen kommer smygande men arbetar snabbt.Men om vi håller oss till denna västerländska bild så har alltså synen på den förändrats genom historien. Men det som slår mig, när jag läser skildringar från deprimerade själva; vare sig det är en munk på 1300-talet eller anonyma internetskribenter idag, är att de beskriver samma upplevelse.1300-talsmunken skulle säkert kunna läsa Sylvia Plaths roman ”Glaskupan”, om en ung kvinnas mentala förfall, och känna igen sig. I boken skildrar Plath depressionen inifrån; hur verkligheten långsamt förvrängs tills huvudpersonen lägger sig i ett hål i väggen efter en överdos sömntabletter. När hon vaknar upp på sjukhus döljer hon sina ben för att sköterskorna ska slippa se hur motbjudande de är. Borta är den bildningstörstande unga kvinna som längtat efter framtid och frihet, kvar är en person som föraktar både sig själv och andra och som är helt behovslös. Inga begär och heller inga drömmar. Allt på bara ett par månader. För, som den som någon gång erfarit den vet; depressionen kommer smygande men den arbetar snabbt.I ”Harry Potter” gestaltar JK Rowling depressionen som det våldsamma monstret ”Dementor”; ett ord hon skapat genom att sätta ihop de engelska orden för depression och plågoande,”tormentor”. Dementorn suger ut offrets alla lyckliga minnen och ersätter dem med hopplöshet. Första gången Harry Potter möter en dementor förlorar han medvetandet och hör sin mördade mammas röst.När jag knuffade ner Ann-Therese i snön, när jag sårade den jag älskade, när jag blev lämnad. Allt kommer åter.”Det kändes som om jag aldrig skulle kunna bli glad igen” säger Harry Potters vän efter att dementorn attackerat.På tal om demoner. Såhär skriver den tyske filosofen Nietzsche 1882:”Hur skulle du reagera om en vacker dag eller natt en demon nästlade sig in till dig i din ensammaste ensamhet och sade till dig:'Detta liv, sådant du nu lever och har levt det, kommer du att få leva en gång till och otaliga gånger till; och ingenting nytt kommer att fogas till det, utan varje smärta och varje lustkänsla och varje tanke och minsta suck och allt det outsägligt lilla och stora i din tillvaro måste du uppleva på nytt (…)Skulle du inte kasta dig på marken och gnissla med tänderna och förbanna den demon som talade så till dig? Eller har du en gång upplevt det oerhörda ögonblick då ditt svar skulle bli detta: ”Du är en gud och aldrig hörde jag gudomligare tal!”Den allmänna tolkningen av Nietzsches tanke om den eviga återkomsten är ungefär att man ska leva var dag på ett sätt som man gärna skulle återuppleva.Varför vill du ta bort sorgsenheten när du inte vet vilket arbete den utför i dig?Men för mig är det också en beskrivning av den deprimerade hjärnans eviga ältande, som i sin ensammaste ensamhet återupplever all smärta, liten som stor om och om igen.När jag knuffade ner Ann-Therese i snön, när jag sårade den jag älskade, när jag blev lämnad. Allt kommer åter. Skulle inte du kasta dig på marken och gnissla med tänderna och förbanna den demon som talade så till dig?Kvinnor som just fött barn uttrycker ibland förundran efter en förlossning: tänk att min kropp kan föda fram en annan människa. Efter en depression kan man tänka: Tänk att min hjärna kan få mig att vilja förinta mig själv.Det kan vara en upplevelse av att förlora förankring i världen. Golv lutar, väggar buktar inåt och taket hänger tungt. Utan att man märker det börjar ögonen gråta, kroppen läcker. Den du var är du inte längre.Det är kanske inte så som Aristoteles sa att mörkret drabbar de med djupare inre, men däremot tror jag att den som sjunkit ner, kommer rikare tillbaka.I ”Brev till en ung poet” skriver poeten Rilke insiktsfullt att sorgsenheten kommer in i och blir en del av oss, men den passerar alltid och när den lämnar står vi redo för en ny framtid. Varför vill du ta bort sorgsenheten när du inte vet vilket arbete den utför i dig?För dig som är deprimerad kan det kännas som att du är ensam om din upplevelse, i så fall är du ensam tillsammans med 300 miljoner människor som också lider av depression just nu. Det kan vara svårt att tro, men det går verkligen över.För som Rilke skriver: bli inte bestört när ett vemod djupare än något annat du upplevt tar över dig. Du måste tänka att någonting är på väg att hända i dig, att livet inte har glömt bort dig, att livet håller dig i sina händer och kommer inte låta dig falla.Mona Masrimanusförfattare och tidigare medarbetare på kulturredaktionen i P1. Om du har tankar på att ta ditt liv är det viktigt att söka hjälp. Du kan till exempel ringa till Hjälplinjen på telefon 90390. Om du mår mycket dåligt och känner att du inte orkar mer ska du söka hjälp hos vårdcentral eller psykiatrisk öppenvårdsmottagning, eller ringa 112. Litteratur:Johann Wolfgang von Goethe “Den unge Werthers lidande” (2011) Norstedts förlag. Översättare: Ralf ParlandFriedrich Nietzsche ”Den glada vetenskapen” (1882) Bokförlaget Korpen, översättning av Carl-Henning WijkmarkRainer Maria Rilke ”Brev till en ung poet” (2015) Wolf Theory. Översättare: Leo HallerstamSushrut Jadhav ”The Cultural Origins of Western Depression” (1996) http://journals.sagepub.com/doi/abs/10.1177/002076409604200403?journalCode=ispaSylvia Plath "Glaskupan"(1974). Trevi. Översättare: Christina LiljencrantzJ.K Rowling ”Harry Potter och fången från Azkaban” (2010) Rabén & Sjögren. Översättare: Lena Fries-Gedin.

Dokumentärfilmen Hacking hate följer den grävande journalisten My Vingren när hon infiltrerar ett högerextremt nätverk. Både hon och regissören Simon Klose kommer till P1 Kultur. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det som började som en undersökning om hur högerextrem radikalisering på sociala medier går till tog en dramatisk vändning när My Vingrens fejkprofil blev inbjuden till ett hemligt högerextremt nätverk. Hör en intervju med regissören Simon Klose och filmens huvudperson My Vingren om det sju år långa arbetet med filmen, och om vad som händer när hatet inte regleras på sociala medier.SAMTAL: META KAPAR FAKTAGRANSKNING – ÄR DET BÖRJAN PÅ SLUTET FÖR FACEBOOKS DOMINANS?Förra veckan kom beskedet att Mark Zuckerbergs Meta drar tillbaka mycket av sin faktagranskning och moderering. Oberoende organisationer som står för faktakoll ska ersättas av "community notes" från användarna själva. Beslutet ses av många som en anpassning inför Trump och hotet om en kommande antitrusträttegång, och som att Zuckerberg nu sneglar på Elon Musk, som presenterat sig som en yttrandefrihetsabsolutist och vars X kraftigt minskat modereringen. Men X har också sett många användare lämna plattformen i takt med att det hatiska innehållet ökat – kan världens största sociala medium, Facebook, nu gå samma öde till mötes? Mediestrategen och Blankspot-vd:n Brit Stakston kommer till P1 Kultur för att prata om hur vårt beteende på sociala medier kommer att påverkas.REPORTAGE: MÖT AVATAREN I VÄRLDSUNIK UPPSÄTTNING AV ”SPÖKET PÅ CANTERVILLE”Teatervåren har start och i helgen händer något unikt på Riksteatern Crea som producerar scenkonst på teckenspråk. Teatern blir då nämligen först i världen med ett levande spöke på scenen som pratar teckenspråk. På lördag är det premiär på familjeföreställningen Spöket på Canterville, en pjäs baserad på Oscar Wildes humoristiska kortroman från 1887. P1 Kulturs Helene Alm besökte repetitionerna tidigare i veckan.ESSÄ: MONA MASRI OM EN ENSAMHET SOM DELAS AV 300 MILJONERDet har handlat om psyket och samhället i radioessäerna från OBS denna vecka, och i veckans sista essä hör vi om ett mycket spritt psykiskt besvär: depression. Genom historien har de allvarligt nedstämda betraktats som allt från genier till trasiga maskiner. Mona Masri menar att det trots allt finns ett ljus i det kompakta mörkret, i den här essän från 2017.Programledare: Saman BakhtiariProducent: Felicia Frithiof

Internationell författarscen 22 mars 2017.

Hon var med och skrev manus till den hyllade tv-serien Snabba Cash och nu är hon aktuell med filmen Amina. I P4 Extra-gästen berättar manusförfattaren Mona Masri om hur man skapar komplexa karaktärer, om när hennes lillebror blev skjuten och om föräldrar som ångrar att de fick barn. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Dagens gäst är manusförfattaren Mona Masri. Aktuell med Biofilmen Amina som utspelar sig i MMA världen. Hon berättar om hur hon efter tio år som journalist sadlade om till film och TV världen med bland annat Netflix projekten Snabba Cash och Copenhagen Cowboy. I nästa avsnitt pratar vi med filmens regissör Ahmen Abdullahi, här kommer Mona! I Samarbete med Moviezine och Tellusstory - Home of Creators

Sizzling Samachar of the day - 25th July 2022From Good Luck Jerry to What If...?,  from Mayans M.C to Masaba Masaba, and more storiesThis is Sizzling Samachar on OTTplay , I'm your host Nikhil, News first from Hollywood.What If...? renewed for third seasonThe second season of the animated anthology series What If...? is set to premiere in 2023, but Marvel Studios surprised fans by renewing the series for a third season. The announcement was made at the San Diego Comic-Con following a screening of an episode of the upcoming second season. Created by  A. C. Bradley for Disney+, the show's second season is part of Phase Five of the MCU. Mayans M.C renewed for fifth seasonFX's motorcycle drama Mayans M.C. has been renewed for a fifth season. Created by Kurt Sutter and Elgin James, the series is set in the same universe as Sons of Anarchy. James also struck a multiple-year overall deal with Disney's 20th Television. The show features J. D. Pardo as Ezekiel Reyes, the current President of the Mayans Motorcycle Club. Disney+ in talks to acquire Doctor Who's streaming rightsAs per reports, Disney+ is in talks to acquire the streaming rights of a new Doctor Who season. If the deal works out, upcoming seasons and episodes of the long-running British show will be available on Disney+, apart from BBC. Doctor Who premiered on BBC in 1963, and since then, William Hartnell, Jon Pertwee, David Tennant, Matt Smith, Peter Capaldi, and Jodie Whittaker have played the titular character, with Sex Education star Ncuti Gatwa confirmed as the new Doctor of the sci-fi series. Copenhagen Cowboy picked up by NetflixPusher trilogy director Nicolas Winding Refn's upcoming drama series Copenhagen Cowboy has been picked up by Netflix. The neo-noir series revolves around Miu who journey's through Copenhagen's underworld. The six-episode series is written by Sara Isabella Jonsson, Johanne Algren, and Mona Masri.Most anticipated film and TV show releases of the weekMasaba Masaba Season 2 (Netflix)The second season of Masaba Masaba, a drama series based on the life of fashion designer and actress Masaba Gupta will premiere on Netflix on July 29th. The series written and directed by Sonam Nair has Masaba and her mother Neena Gupta playing themselves. The first season of the show featured guest appearances from several Bollywood stars including Farah Khan, Kiara Advani, Mithila Palkar, and Malavika Mohanan. Good Luck Jerry ( Disney+ Hotstar)Janhvi Kapoor's black comedy film Good Luck Jerry will premiere on Disney+ Hotstar on July 29th. The film is a remake of the Tamil film Kolamaavu Kokila and stars Deepak Dobriyal, Mita Vashisht, Neeraj Sood, Sushant Singh, and Sahil Mehta, among others. 777 Charlie (Voot)Kannada film 777 Charlie starring Rakshit Shetty will release on Voot on Friday. The film that revolves around the friendship between a man and his dog also stars Sangeetha Sringeri, Raj B. Shetty, Danish Sait, Bobby Simha, and a labrador named Charlie. Rocketry: The Nambi Effect (Amazon Prime Video)The biographical film, Rocketry: The Nambi Effect, which marks the directorial debut of actor R Madhavan, will be available for streaming on Amazon Prime Video from tomorrow.  Madhavan essays the role of former scientist Nambi Narayanan in the film. 19 (1) (a)Malayalam film) starring Vijay Sethupathi, Nithya Menen, Indrajith Sukumaran, and Indrans in lead roles will release on  Disney+ Hotstar this Friday. The film which revolves around the constitutional right to freedom of speech and expression is directed by debutant Indhu V S.Well that's the Sizzling news from the world of movies and entertainment, until the next episode it's your host NIkhil signing out. Aaj kya dekhoge OTTplay se poochoWritten by Arya Harikumar

Hur gestaltas det monstruösa i musik? P1 Kultur har sammanfört två musiker som båda förhåller sig till monstret i sin musik: Peter Jöback och Erik Danielsson, sångare i black metal-bandet Watain. Under hela oktober månad undersöker P1 Kultur monstret i kulturen. Idag möts två musiker som på väldigt skilda sätt förhållit sig till det monstruösa i sitt utövande: pop- och musikalartisten Peter Jöback som för många blivit synonym med Fantomen på operan och Erik Danielsson, sångare i black metal-bandet Watain. Vad betyder det monstruösa i deras musik? Imorgon (26/10) är det exakt 100 år sedan världens främste körledare Eric Ericson föddes. Genom Eric Ericson och hans körer blev den svenska körklangen ett internationellt ideal - men hur står sig svenska körer som alltmer tävlar utomlands i konkurrensen när andra tar upp och arbetar mot samma ideal?  Depressionen har i historien ofta betraktats som en demon som tar människan i besittning. Det ligger nog en hel del i den beskrivningen konstaterar kulturredaktionens Mona Masri i dagens essä från OBS men vill också påminna om det ljus som trots allt finns i det kompakta mörkret. Programledare: Lisa Wall Producent: Eskil Krogh Larsson

Synen på depression har förändrats dramatiskt genom århundradena, men upplevelsen av sjukdomen tycks konstant. Mona Masri funderar på det ljus som trots allt finns i det kompakta mörkret. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän sändes för första gången i december 2017. Svårt att fatta beslut, och att koncentrera sig Sömnsvårigheter, minskad eller ökad aptit. Brist på energi, lätt att få skuldkänslor Ingenting är kul längre. Självmordstankar. Det är symptomen för depression, och ändå är det svårt att beskriva hur det känns. Jag tänker att depression, precis som en orgasm, är omöjlig att föreställa sig om man aldrig haft en. En depression förvränger verkligheten. Den kan få småprat att låta som ett förfärligt larm, ett ljust rum att kännas som att stirra rakt in i solen. Tiden går fort och långsamt på samma gång; en dag blir ett ögonblick och ett liv en outhärdlig evighet. Lidandet blir således tidlöst, och det är denna irrationella logik som får självmordet att framstå som en tröst. För att bli av med den sjuka delen, offras hela jaget. Under medeltiden sades det att den deprimerade blivit besatt av en demon Idag anses depression bero på ärftlighet och psykologisk sårbarhet, kemisk obalans i hjärnan och hur livet ser ut i övrigt; arbetslöshet, skilsmässa och ensamhet är riskfaktorer. Men synen på depression har växlat över tid. Aristoteles trodde att det var genierna som drabbades av melankoli; den svarta gallan som det kallades för då. Under medeltiden sades det att den deprimerade blivit besatt av en demon efter att ha syndat, medan det under renässansen sågs som ett uttryck för känslomässigt djup. Inom teatern fick svårmodiga karaktärer ofta rollen som insiktsfulla; den kändaste är kanske Shakespeares Hamlet.  Folk ville försätta sig i dystra sinnestillstånd för att nå djupare insikter. I takt med teknologiska framsteg talade man alltmer om människan i mekaniska termer och djup nedstämdhet sågs som en defekt i den mänskliga maskinen. Men när romantiken blommade vid slutet av 1700-talet vände det, nu värderades känslorna högt igen och folk ville försätta sig i dystra sinnestillstånd för att nå djupare insikter. De läste sorglig poesi och romaner som Den unge Werthers lidande. Men läkare konstaterade snart det som är vedertaget än idag: att en depression hindrar en person från att blomstra. Därför kallar han depression för en västerländsk etnopsykologisk konstruktion. Men fungerar depression alltid på samma sätt överallt?  Den brittisk- indiske läkaren och antropologen Sushrut Jadhav skriver att vi har en västerländsk syn på depression, som i Europa präglas av kyrkan. Tanken att sjukdomen går i arv från förälder till barn kan till exempel ses som metafor för den kristna arvssynden. Därför kallar han depression för en västerländsk etnopsykologisk konstruktion. Läkare pressar in sina indiska patienters symptombeskrivningar i färdiga mallar formade efter engelskan, och bortser då från indiska uttryck som söt smärta, värme i huvudet och så vidare. Resultatet blir vad han kallar för en kulturell rensning av patienters narrativ. Han hävdar alltså inte att sjukdomen inte finns på den indiska landsbygden, men att den kan ta sig olika uttryck. Den som någon gång erfarit den vet att depressionen kommer smygande men arbetar snabbt. Men om vi håller oss till denna västerländska bild så har alltså synen på den förändrats genom historien. Men det som slår mig, när jag läser skildringar från deprimerade själva; vare sig det är en munk på 1300-talet eller anonyma internetskribenter idag, är att de beskriver samma upplevelse. 1300-talsmunken skulle säkert kunna läsa Sylvia Plaths roman Glaskupan, om en ung kvinnas mentala förfall, och känna igen sig. I boken skildrar Plath depressionen inifrån; hur verkligheten långsamt förvrängs tills huvudpersonen lägger sig i ett hål i väggen efter en överdos sömntabletter. När hon vaknar upp på sjukhus döljer hon sina ben för att sköterskorna ska slippa se hur motbjudande de är. Borta är den bildningstörstande unga kvinna som längtat efter framtid och frihet, kvar är en person som föraktar både sig själv och andra och som är helt behovslös. Inga begär och heller inga drömmar. Allt på bara ett par månader. För, som den som någon gång erfarit den vet; depressionen kommer smygande men den arbetar snabbt. I Harry Potter gestaltar JK Rowling depressionen som det våldsamma monstret Dementor; ett ord hon skapat genom att sätta ihop de engelska orden för depression och plågoande,tormentor. Dementorn suger ut offrets alla lyckliga minnen och ersätter dem med hopplöshet. Första gången Harry Potter möter en dementor förlorar han medvetandet och hör sin mördade mammas röst. När jag knuffade ner Ann-Therese i snön, när jag sårade den jag älskade, när jag blev lämnad. Allt kommer åter. Det kändes som om jag aldrig skulle kunna bli glad igen säger Harry Potters vän efter att dementorn attackerat. På tal om demoner. Såhär skriver den tyske filosofen Nietzsche 1882: Hur skulle du reagera om en vacker dag eller natt en demon nästlade sig in till dig i din ensammaste ensamhet och sade till dig: Detta liv, sådant du nu lever och har levt det, kommer du att få leva en gång till och otaliga gånger till; och ingenting nytt kommer att fogas till det, utan varje smärta och varje lustkänsla och varje tanke och minsta suck och allt det outsägligt lilla och stora i din tillvaro måste du uppleva på nytt () Skulle du inte kasta dig på marken och gnissla med tänderna och förbanna den demon som talade så till dig? Eller har du en gång upplevt det oerhörda ögonblick då ditt svar skulle bli detta: Du är en gud och aldrig hörde jag gudomligare tal! Den allmänna tolkningen av Nietzsches tanke om den eviga återkomsten är ungefär att man ska leva var dag på ett sätt som man gärna skulle återuppleva. Varför vill du ta bort sorgsenheten när du inte vet vilket arbete den utför i dig? Men för mig är det också en beskrivning av den deprimerade hjärnans eviga ältande, som i sin ensammaste ensamhet återupplever all smärta, liten som stor om och om igen. När jag knuffade ner Ann-Therese i snön, när jag sårade den jag älskade, när jag blev lämnad. Allt kommer åter. Skulle inte du kasta dig på marken och gnissla med tänderna och förbanna den demon som talade så till dig? Kvinnor som just fött barn uttrycker ibland förundran efter en förlossning: tänk att min kropp kan föda fram en annan människa. Efter en depression kan man tänka: Tänk att min hjärna kan få mig att vilja förinta mig själv. Det kan vara en upplevelse av att förlora förankring i världen. Golv lutar, väggar buktar inåt och taket hänger tungt. Utan att man märker det börjar ögonen gråta, kroppen läcker. Den du var är du inte längre. Det är kanske inte så som Aristoteles sa att mörkret drabbar de med djupare inre, men däremot tror jag att den som sjunkit ner, kommer rikare tillbaka. I Brev till en ung poet skriver poeten Rilke insiktsfullt att sorgsenheten kommer in i och blir en del av oss, men den passerar alltid och när den lämnar står vi redo för en ny framtid. Varför vill du ta bort sorgsenheten när du inte vet vilket arbete den utför i dig? För dig som är deprimerad kan det kännas som att du är ensam om din upplevelse, i så fall är du ensam tillsammans med 300 miljoner människor som också lider av depression just nu. Det kan vara svårt att tro, men det går verkligen över. För som Rilke skriver: bli inte bestört när ett vemod djupare än något annat du upplevt tar över dig. Du måste tänka att någonting är på väg att hända i dig, att livet inte har glömt bort dig, att livet håller dig i sina händer och kommer inte låta dig falla. Mona Masri, kritiker och medarbetare på kulturredaktionen i P1.   Om du har tankar på att ta ditt liv är det viktigt att söka hjälp. Du kan till exempel ringa till Hjälplinjen på telefon 0771-22 00 60. Om du mår mycket dåligt och känner att du inte orkar mer ska du söka hjälp hos vårdcentral eller psykiatrisk öppenvårdsmottagning, eller ringa 112.   Litteratur: Johann Wolfgang von Goethe Den unge Werthers lidande (2011) Norstedts förlag. Översättare: Ralf Parland Friedrich Nietzsche Den glada vetenskapen (1882) Bokförlaget Korpen, översättning av Carl-Henning Wijkmark Rainer Maria Rilke Brev till en ung poet (2015) Wolf Theory. Översättare: Leo Hallerstam Sushrut Jadhav The Cultural Origins of Western Depression (1996) http://journals.sagepub.com/doi/abs/10.1177/002076409604200403?journalCode=ispa Sylvia Plath "Glaskupan"(1974). Trevi.  Översättare: Christina Liljencrantz J.K Rowling Harry Potter och fången från Azkaban (2010) Rabén & Sjögren. Översättare: Lena Fries-Gedin.

Synen på depression har förändrats dramatiskt genom århundradena, men upplevelsen av sjukdomen tycks konstant. Mona Masri funderar på det ljus som trots allt finns i det kompakta mörkret. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Svårt att fatta beslut, och att koncentrera sig Sömnsvårigheter, minskad eller ökad aptit. Brist på energi, lätt att få skuldkänslor Ingenting är kul längre. Självmordstankar. Det är symptomen för depression, och ändå är det svårt att beskriva hur det känns. Jag tänker att depression, precis som en orgasm, är omöjlig att föreställa sig om man aldrig haft en. En depression förvränger verkligheten. Den kan få småprat att låta som ett förfärligt larm, ett ljust rum att kännas som att stirra rakt in i solen. Tiden går fort och långsamt på samma gång; en dag blir ett ögonblick och ett liv en outhärdlig evighet. Lidandet blir således tidlöst, och det är denna irrationella logik som får självmordet att framstå som en tröst. För att bli av med den sjuka delen, offras hela jaget. Under medeltiden sades det att den deprimerade blivit besatt av en demon Idag anses depression bero på ärftlighet och psykologisk sårbarhet, kemisk obalans i hjärnan och hur livet ser ut i övrigt; arbetslöshet, skilsmässa och ensamhet är riskfaktorer. Men synen på depression har växlat över tid. Aristoteles trodde att det var genierna som drabbades av melankoli; den svarta gallan som det kallades för då. Under medeltiden sades det att den deprimerade blivit besatt av en demon efter att ha syndat, medan det under renässansen sågs som ett uttryck för känslomässigt djup. Inom teatern fick svårmodiga karaktärer ofta rollen som insiktsfulla; den kändaste är kanske Shakespeares Hamlet.  Folk ville försätta sig i dystra sinnestillstånd för att nå djupare insikter. I takt med teknologiska framsteg talade man alltmer om människan i mekaniska termer och djup nedstämdhet sågs som en defekt i den mänskliga maskinen. Men när romantiken blommade vid slutet av 1700-talet vände det, nu värderades känslorna högt igen och folk ville försätta sig i dystra sinnestillstånd för att nå djupare insikter. De läste sorglig poesi och romaner som Den unge Werthers lidande. Men läkare konstaterade snart det som är vedertaget än idag: att en depression hindrar en person från att blomstra. Därför kallar han depression för en västerländsk etnopsykologisk konstruktion. Men fungerar depression alltid på samma sätt överallt?  Den brittisk- indiske läkaren och antropologen Sushrut Jadhav skriver att vi har en västerländsk syn på depression, som i Europa präglas av kyrkan. Tanken att sjukdomen går i arv från förälder till barn kan till exempel ses som metafor för den kristna arvssynden. Därför kallar han depression för en västerländsk etnopsykologisk konstruktion. Läkare pressar in sina indiska patienters symptombeskrivningar i färdiga mallar formade efter engelskan, och bortser då från indiska uttryck som söt smärta, värme i huvudet och så vidare. Resultatet blir vad han kallar för en kulturell rensning av patienters narrativ. Han hävdar alltså inte att sjukdomen inte finns på den indiska landsbygden, men att den kan ta sig olika uttryck. Den som någon gång erfarit den vet att depressionen kommer smygande men arbetar snabbt. Men om vi håller oss till denna västerländska bild så har alltså synen på den förändrats genom historien. Men det som slår mig, när jag läser skildringar från deprimerade själva; vare sig det är en munk på 1300-talet eller anonyma internetskribenter idag, är att de beskriver samma upplevelse. 1300-talsmunken skulle säkert kunna läsa Sylvia Plaths roman Glaskupan, om en ung kvinnas mentala förfall, och känna igen sig. I boken skildrar Plath depressionen inifrån; hur verkligheten långsamt förvrängs tills huvudpersonen lägger sig i ett hål i väggen efter en överdos sömntabletter. När hon vaknar upp på sjukhus döljer hon sina ben för att sköterskorna ska slippa se hur motbjudande de är. Borta är den bildningstörstande unga kvinna som längtat efter framtid och frihet, kvar är en person som föraktar både sig själv och andra och som är helt behovslös. Inga begär och heller inga drömmar. Allt på bara ett par månader. För, som den som någon gång erfarit den vet; depressionen kommer smygande men den arbetar snabbt. I Harry Potter gestaltar JK Rowling depressionen som det våldsamma monstret Dementor; ett ord hon skapat genom att sätta ihop de engelska orden för depression och plågoande,tormentor. Dementorn suger ut offrets alla lyckliga minnen och ersätter dem med hopplöshet. Första gången Harry Potter möter en dementor förlorar han medvetandet och hör sin mördade mammas röst. När jag knuffade ner Ann-Therese i snön, när jag sårade den jag älskade, när jag blev lämnad. Allt kommer åter. Det kändes som om jag aldrig skulle kunna bli glad igen säger Harry Potters vän efter att dementorn attackerat. På tal om demoner. Såhär skriver den tyske filosofen Nietzsche 1882: Hur skulle du reagera om en vacker dag eller natt en demon nästlade sig in till dig i din ensammaste ensamhet och sade till dig: Detta liv, sådant du nu lever och har levt det, kommer du att få leva en gång till och otaliga gånger till; och ingenting nytt kommer att fogas till det, utan varje smärta och varje lustkänsla och varje tanke och minsta suck och allt det outsägligt lilla och stora i din tillvaro måste du uppleva på nytt () Skulle du inte kasta dig på marken och gnissla med tänderna och förbanna den demon som talade så till dig? Eller har du en gång upplevt det oerhörda ögonblick då ditt svar skulle bli detta: Du är en gud och aldrig hörde jag gudomligare tal! Den allmänna tolkningen av Nietzsches tanke om den eviga återkomsten är ungefär att man ska leva var dag på ett sätt som man gärna skulle återuppleva. Varför vill du ta bort sorgsenheten när du inte vet vilket arbete den utför i dig? Men för mig är det också en beskrivning av den deprimerade hjärnans eviga ältande, som i sin ensammaste ensamhet återupplever all smärta, liten som stor om och om igen. När jag knuffade ner Ann-Therese i snön, när jag sårade den jag älskade, när jag blev lämnad. Allt kommer åter. Skulle inte du kasta dig på marken och gnissla med tänderna och förbanna den demon som talade så till dig? Kvinnor som just fött barn uttrycker ibland förundran efter en förlossning: tänk att min kropp kan föda fram en annan människa. Efter en depression kan man tänka: Tänk att min hjärna kan få mig att vilja förinta mig själv. Det kan vara en upplevelse av att förlora förankring i världen. Golv lutar, väggar buktar inåt och taket hänger tungt. Utan att man märker det börjar ögonen gråta, kroppen läcker. Den du var är du inte längre. Det är kanske inte så som Aristoteles sa att mörkret drabbar de med djupare inre, men däremot tror jag att den som sjunkit ner, kommer rikare tillbaka. I Brev till en ung poet skriver poeten Rilke insiktsfullt att sorgsenheten kommer in i och blir en del av oss, men den passerar alltid och när den lämnar står vi redo för en ny framtid. Varför vill du ta bort sorgsenheten när du inte vet vilket arbete den utför i dig? För dig som är deprimerad kan det kännas som att du är ensam om din upplevelse, i så fall är du ensam tillsammans med 300 miljoner människor som också lider av depression just nu. Det kan vara svårt att tro, men det går verkligen över. För som Rilke skriver: bli inte bestört när ett vemod djupare än något annat du upplevt tar över dig. Du måste tänka att någonting är på väg att hända i dig, att livet inte har glömt bort dig, att livet håller dig i sina händer och kommer inte låta dig falla. Mona Masri, kritiker och medarbetare på kulturredaktionen i P1.   Om du har tankar på att ta ditt liv är det viktigt att söka hjälp. Du kan till exempel ringa till Hjälplinjen på telefon 0771-22 00 60. Om du mår mycket dåligt och känner att du inte orkar mer ska du söka hjälp hos vårdcentral eller psykiatrisk öppenvårdsmottagning, eller ringa 112.   Litteratur: Johann Wolfgang von Goethe Den unge Werthers lidande (2011) Norstedts förlag. Översättare: Ralf Parland Friedrich Nietzsche Den glada vetenskapen (1882) Bokförlaget Korpen, översättning av Carl-Henning Wijkmark Rainer Maria Rilke Brev till en ung poet (2015) Wolf Theory. Översättare: Leo Hallerstam Sushrut Jadhav The Cultural Origins of Western Depression (1996) http://journals.sagepub.com/doi/abs/10.1177/002076409604200403?journalCode=ispa Sylvia Plath "Glaskupan"(1974). Trevi.  Översättare: Christina Liljencrantz J.K Rowling Harry Potter och fången från Azkaban (2010) Rabén & Sjögren. Översättare: Lena Fries-Gedin.

Rupi Kaurs poesibok "milk and honey" är årets bäst säljande bok i USA & dessutom har hon blivit en riktigt instapoet. Mona Masri fördjupar oss i den hyllade författaren. Vi pratar även capslock!

SKÅDESPELARE. Om kandidatutbildning i hur du uppför dig i kultursveriges rum och om vad som anses vara trovärdighet på scen. Om skådespeleri, sexscener, fruktan, ångest och den kropp som skådespelaren Evin Ahmad föddes med och aldrig tycks kunna bli fri från. Skådespelaren Evid Ahmad får sin första roll 15 år gammal i storfilmen Ett öga rött. I skådespeleriet känner hon att hon har hittat hem. Men de roller hon erbjuds är stereotyper: kaxig förortstjej eller ung tjej med slöja som lever i förtryck. Hon utbildar sig på Teaterhögskolan och lär sig alla tekniker och gör ett bejublat examensprojekt, men trots att många av oss utbildat oss på konstnärliga högskolor så bedöms vi ofta efter vårt utseende. Det går inte att komma ifrån kroppen. I sitt Sommarprat funderar Evin Ahmad vidare på trovärdighetsbegreppet och pratar om alla de manus och karaktärer hon aldrig fått provfilma för, för att det förmodligen inte anses trovärdigt att just JAG skulle spela dom. Det anses vara mer trovärdigt att jag spelar förortstjej, den kaxiga, eller den som blir utsatt för hedersrelaterat våld. Men, frågar hon sig: Varför gäller trovärdighetsbegreppet då inte alla? och radar upp exempel där det motsatta accepterats. Vi kan låtsas att Eiffeltornet står på en scen i Göteborg, men vi kan inte låtsas att en brun person ska spela en ängel. Om Evin Ahmad Beskrevs som en ny skimrande stjärna efter sin roll som Mirja i filmen Dröm vidare i våras. Är sedan 2015 knuten till Folkteatern i Göteborg där hon bland annat har spelat Hamlet och Marie Antoinette i pjäserna med samma namn. Filmdebuterade som 17-åring i Ett öga rött och spelar en av huvudrollerna i Helena Bergströms kommande film Vilken jävla cirkus. Vann Tensta konsthalls textpris med diktsamlingen Blod, svett och pipas. I september kommer första romanen En dag ska jag bygga ett slott av pengar. Producent: Magnus Lindman, Mona Masri

Just nu pågår den stora teknik- musik- och filmmässan South by Southwest i Austin, Texas. Ett evenemang som sedan starten 1987 allt mer utvecklats till ett centrum för trend- och framtidsspaningar. Kulturredaktionens Roger Wilson är på plats - och samtalar med gäster på festivalen, och P1 Kulturs programledare Mona Masri, om vad man egentligen kan få ut av den här gigantiska festivalen. Precis när man kommer hit så känns det enorma utbudet av programpunkter, panelsamtal, filmvisningar och andra evenemang helt oöverskådligt, säger Roger Wilson och fortsätter: Men så här några dagar in på det här evenemanget så vill jag inte göra något annat än gå runt och lyssna på smarta människor som berättar för mig om vad som ska hända i framtiden. Vare sig det handlar om självkörande bilar eller om utvecklingen inom nöjesindustrin. Och jag tycker faktiskt också att den här tillställningen har blivit mer och mer angelägen. Bara på de tre år som gått sen jag var här senast så tycker jag att tekniken har krupit in i alla aspekter av våra liv.... Lyssna på podden från SXSW via ljudlänken ovan

Författaren Johanne Lykke Holm är aktuell med Natten som föregick denna dag. Mona Masri träffade henne hemma i Köpenhamn för att prata om syskonrivalitet, otäcka barn och hur man skriver som en häxa. "Det är en fruktansvärd sak att vara ett barn". Så lyder den enda rad som utgör baksidestexten på Johanne Lykke Holms hyllade debutroman "Natten som föregick denna dag". I den följer vi en 13-årig flicka som skriver dagbok under ett års tid; hon bor i ett hus utanför ett samhälle tillsammans med sin mamma och vackra syster Cosima. Flickans enda vän är hästen Elektra. Johanne Lykke Holm har tidigare översatt flera av de stora unga danska författarna som Yahya Hassan, Josefine Klougart, Maja Lee Langvad, dessutom driver och undervisar hon på författarskolan Häxskolan vid Göteborgs Universitet, en kurs som fokuserar på feministisk litteratur. P1 Kulturs Mona Masri träffade henne i lägenheten i Köpenhamn för att prata om syskonrivalitet, otäcka barn och hur man skriver som en häxa...

Persiska popdivan Googoosh säljer ut arenor runt om i världen. På juldagen uppträder hon i Stockholm. Vi diskuterar hennes storhet och träffar en av hennes låtskrivare från Vällingby. Googoosh föddes 1950 och blev redan som 3 åring en uppmärksammad barnstjärna som både sjöng och skådespelade.Med sitt korta hår och sina minikjolar blev hon en Twiggy-liknande stilikon för Irans tonåringar, men efter den islamiska revolutionen 1979 föbjöds både popmusik och kvinnors från att uppträda.Men till skillnad från många andra iranier gick Googoosh inte i exil, utan stannde kvar i landet utan att ägna sig åt sitt yrke.I över 20 år var hon tyst, innan hon reste utomlands och gjorde comeback. Så småningom bosatte hon sig i lyxiga Bel Air.Vad är det som gör henne så stor och vad är det i hennes musik som trollbinder generation efter generation?P1 Kulturs programledare Mona Masri får sällskap i studion av Tina Mehrafzoon, musikjournalist på Musikguiden i P3, och Bahareh Razek Ahmade, skådespelare och musiker.Dessutom har vår reporter Anna Tullberg träffat författaren och poeten Abbas Hazheer i Vällingby, som skrivit en låt till Googoosh senaste album.

Ungefär en halv miljon personer besöker Istanbuls Internationella bokmässa. Samtidigt upplever Turkiet en politiskt väldigt turbulent tid, med många fängslade författare och journalister. Välkommen! P1 Kultur med Mona Masri sänds från en uteservering i Istanbul, inte långt från Istanbuls Internationella bokmässa, som med sina ungefär en halv miljon besökare är en av de största i Europa. Samtidigt upplever Turkiet en politiskt väldigt turbulent tid: Sedan kuppförsöket i somras har författare och journalister fängslats utan rättegång och medieföretag och förlag tvingats stänga ned.Hur påverkas en bokmässa - en symbol för det fria ordet- av ett allt hårdare politiskt klimat? Kan folk fortfarande uttrycka sig fritt? Hur uppmärksammas de fängslade författarna, är de kanske rentav redan bortglömda?Mona Masri och Fredrik Wadström har rört sig genom mässvimlet och bland annat talat med den fjortonårige mässbesökaren Beyza Kayaa, redan en veteran på mässan som hon besökt varje år sedan hon fyllde tio. Hon har tagit med sig en resväska hon tänkt fylla med rabatterade böcker.De har också träffat ordföranden för den turkiska förläggareföreningen, Metin Celal Zeynioglu; medarbetare från bokförlaget Evrensel och så mässans egen hedersgäst: den åttioåriga filosofen Ioanna Kucuradi, som skrivit boken "Persistance and hope in the pursuit of human rights and values". I programmet hör vi också frilansjournalisten Tomas Thorén, som varit bosatt i Turkiet sedan 2008, analysera hur landet förändrats på dessa åtta år. Programledare: Mona Masri Producent: Fredrik Wadström

Toni Morrison är en av de riktigt stora amerikanska författarna. Mona Masri samtalar om nya boken med Valerie Kyeyne Backström från tidskriften Bang och kulturredaktionens Ulla Strängberg. Lyssna på hela torsdagens P1 Kultur med Mona Masri här Toni Morrison har belönats med i princip vartenda stort litteraturpris, inklusive Nobelpriset i litteratur. Det tilldelades hon 1993 med motiveringen "som genom en romankonst präglad av visionär kraft och poetisk pregnans levandegör en väsentlig sida av amerikansk verklighet". Det handlar ofta om episka, historiska romaner som på olika sätt kretsar kring slaveriet, rasfrågor, familj och identitet. Debuten "De blåaste ögonen" från 1970 handlar om en flicka som drömmer om att ha blå ögon, för då skulle livet vara mycket bättre... Men det var med romanen "Älskade" från 1987 som hon slog igenom på bred front; en bok som även filmatiserades med Oprah Winfrey i en av rollerna. Berättelsen kretsar kring den verkliga personen Margaret Garner som i på 1850-talet rymde från slaveriet. Nu kommer Toni Morrisons elfte bok, "Gud hjälpe barnet" och till skillnad från tidigare så utspelar sig den i samtiden. Vi möter den unga kvinnan Bride, som är framgångsrik chef på ett sminkföretag och otroligt vacker. Sin mörka hud framhäver hon genom att enbart klä sig i vitt. Men såhär har det inte alltid varit, för när hon föddes var hon så svart att hennes mamma blev rädd och skämdes. Pappan, som är ljusare i huden, tror att hans fru varit otrogen - hur kan barnet annars vara så svart? - och lämnar familjen. Så flickan växer upp med en avvisande, iskall mamma som förbereder dottern för ett liv i en rasistisk värld. P1 Kulturs programledare Mona Masri skickade boken till Ulla Strängberg, medarbetare på Kulturredaktionen i P1, och Valerie Kyeyne Backström, kritiker och chefredaktör på tidskriften Bang. Lyssna på kritiksamtalet i ljudlänken ovan

En våg av husockupationer sköljer över italienska Neapel sedan 5 år tillbaka och stadens myndigheter uppmuntrar ockupanterna. Lars Hermansson åkte ned till Neapel för att förstå hur det ligger till. Lyssna på hela tisdagens P1 Kultur med Mona Masri här Husockupationer är i sig inget ovanligt. De flesta storstäder är med om sådant ibland, att unga bostadslösa flyttar in i tomma byggnader tills polisen kör bort dem. Det ovanliga med Neapel idag är att stadens myndigheter uppmuntrar ockupanterna. Som inte alltid är så unga. Kring dessa hus och byggnader har det uppstått en gräsrotsrörelse av arbetslösa, konstnärer och akademiker som ställer krav på att samhället ska förvaltas och styras underifrån. Och att de gemensamma rummen ska vara gratis att vistas och verka i.

Vi dissekerar den nya HBO-serien Divorce med Sarah Jessica Parker och intervjuar författaren Geir Gulliksen som skrivit den hyllade skilsmässoromanen Berättelse om ett äktenskap. Lyssna på hela fredagens P1 Kultur med Mona Masri härSkilsmässan är ett tema som ständigt återkommer i litteratur, musik och film och populärkultur - från romantikern Lord Byron till dagens realtidsdrama i "Brangelinas" separation. Nästa vecka har tv-serien Divorce med Sarah Jessica Parker i huvudrollen premiär. Vad är skilsmässan i dessa skildringar - ett blödande hjärta eller ett frihetsprojekt? Samtal med Maria G Francke, Sydsvenskan, och Sigrid Combüchen, författare.Och varför är det litterärt intressant att undersöka ett uppbrott mellan två människor - vad kan man få syn på där? Det frågar vi författaren Geir Gulliksen, just nu aktuell med den hyllade romanen Berättelse om ett äktenskap.  Programledare: Mona Masri Producent: Eskil Krogh LarssonKulturnytts Anneli Dufva recenserar "Berättelse om ett äktenskap" här

Följ med superstjärnan Marina Abramovic när hon och hennes partner gör slut genom att gå från varsin ända av den kinesiska muren. Ett av verken i grupputställningen "Trekking in time". Utställningen "Trekking in time" på Ystad Konstmuseum kretsar kring att ta sig från en punkt till en annan, fysiskt såväl som mentalt, och den rymmer både kända superstjärnor och yngre förmågor. Till exempel kan besökaren se Marina Abramovic och ex-partnern Ulays breakup-performance där de går i 90 dagar från varsin ände av den kinesiska muren, för att mötas i mitten och sedan ta farväl efter 12 års förhållande.Bland de yngre som deltar i utställningen finns Tisha Mukarjin, som bor och verkar i Berlin och som i sitt verk släpar släpar ett piano från Köpenhamn till Berlin, en vandring som tar 30 dagar.Och hos Juha Pekka Matias Lakkonen utförs vandringen enligt ett strikt schema, ett exakt antal steg under ett exakt antal dagar, i ett viss mönster och så vidare.Alla konstnärer förhåller sig på olika sätt till frågan om inre och yttre vandringar, introspektion, förhållandet mellan tid och rum, långsamhet, ritualer och så vidare.I P1 Kultur diskuterar programledaren Mona Masri utställningen med två kritiker; Linda Fagerström och Tor Billgren.Lyssna på David Richters reportage om utställningen i KulturnyttUtställningen "Trekking in time" visas på Ystad Konstmuseum till och med 13 november.

"Ni kan kalla mig Ernst" på Malmö Stadsteater handlar om 1800-talsförfattaren Victoria Benedictssons öde. Hör skådespelaren och manusförfattaren Cecilia Lindkvist och författaren Liv Strömquist. På onsdagskvällen var det premiär för föreställningen "Ni kan kalla mig Ernst" på Malmö Stadsteater. Pjäsen handlar om 1800-talsförfattaren Victoria Benedictsson. Ernst var pseudonymen hon skrev under, och på hennes gravsten står just Ernst Ahlgren.Med enkel scenografi: ett bord, en stol, några brev, en väska och tunga sammetsgardiner som håller solen ute, möter vi författaren strax innan hon tar livet av sig på ett hotellrum i Köpenhamn.Hon var då bara 38 år gammal, och hade skrivit romaner som "Pengar", om en kvinna som gifter sig med äldre man av ekonomiska skäl (precis som Benedictsson själv hade gjort), och "Fru Marianne", om en kvinna som slits mellan sin man som är bonde och sin mer intellektuelle vän.P1 Kulturs programledare Mona Masri diskuterar vad är det som fascinerar med Victoria Benedictsson öde och vad kan hon säga oss idag. Hör bland andra skådespelaren och manusförfattaren Cecilia Lindkvist och författaren Liv Strömquist. Lyssna på hela torsdagens P1 Kultur med Mona Masri här

Samtalet spelades in på Kulturhuset Stadsteatern 12 maj 2016. Samtalet genomfördes i samarbete med Albert Bonniers Förlag. Jingel av Sarah Riedel.

I år fyller hembygdsrörelsen 100 år. I fyra reportage undersöker vi begreppet "hembygd". Först ut: Hur blir man hemma i en bygd i djupaste Sörmland om man kommer från Bagdad, Damaskus eller Stockholm? 100 år efter hembygdsrörelsens födelse lever vi i en globaliserad värld och är mer geografiskt rörliga än någonsin. Folk inte bara pendlar ut och in ur städerna utan tar morgon- och kvällsflyg mellan Malmö och Stockholm.Av olika anledningar flyttar människor på sig, frivilligt eller på flykt från elände, och håller kontakt med nära och kära via appar och Skype-samtal.Vad betyder hembygd 2016, i en värld som ser så annorlunda ut? Vilka frågor brottas man med idag och varför väljer man att starta en hembygdsförening på en plats där ingen bor?Först ut i vår reportageserie är Lars Hermansson som nyligen har lämnat Stockholm för en liten by i Sörmland. Där träffar han Rana och Ibrahim från Bagdad och Damaskus, också inflyttade till byn, dock av andra anledningar än Lars. Men de konstaterar alla tre att detta att bli hemma i en trakt är en process som tar tid.Lyssna på hela tisdagens P1 Kultur med Mona Masri här.

Vilken roll spelar hemmet och hembygden i musiken? I Daniel Norgrens musik och texter har hemmet och hembygden en central roll. Dessutom, hör forskaren Mats Greiff om hembygden i countryn. En podd om vilken roll begrepp som hem och hembygd har i musiken.Inom hiphopen är det ofta förorten, betongen, höghusen, grannarna som lever tätt intill, kaos, som står i fokus, medan det inom countryn är tvärtom: ett lugn, en hemlängtan, att sitta på verandan och blicka ut över öppna landskap.Den just nu mest haussade svenske artisten inom folk och americana är Daniel Norgren. I fjol släppte han två skivor Alabursy och the Green Stone som fick fina recensioner. Han nominerades nyligen till Dagens Nyheters kulturpris 2016. I Daniel Norgrens musik och låttexter är hemmet och hembygden en central del.Ett reportage av Naila Saleem.Lyssna på hela tisdagens P1 Kultur med Mona Masri här

Vad händer egentligen sista natten innan man tvingas fly från sin hembygd på grund av ett krig? P1 Kulturs Saman Bakhtiari tar med sina föräldrar till huset i Teheran som de en gång flydde från. Missa inte tidigare delar i Hembygder-serien under artikelnI det femte avsnittet av P1 Kulturs serie om hembygder tar Saman Bakhtiari med sig sina föräldrar till huset de lämnade i Teheran för att ta reda på hur det var den där sista natten innan familjen flyttade till Sverige.Han ställer sig också frågan om vad som hade hänt om han inte hade flytt från Iran. Och om han istället hade haft landets huvudstad som hembygd. Genom intervjuer med den iranska sångerskan Farzane Zamen och en ung iransk konstnär får han en ledtråd om hur det hade kunnat vara. Det visade sig vara en känsla av att vara fängslad i sin egen hembygd.När man väl har flytt, börjar man verkligen sakna den gamla hembygden direkt efter att man kommit till den nya? Och hur lång tid tar det innan den nya hembygden känns som ens egen?Ett reportage av Saman Bakhtiari.Lyssna på hela tisdagens P1 Kultur med Mona Masri här

Möt arkitekten bakom omstridda Nobel Center, David Chipperfield. Ett reportage av Karsten Thurfjell. Missa inte vårt reportage om stridigheterna kring Nobel CenterI Stockholm fortsätter de klubbade planerna för ett Nobel center att vålla debatt, förra veckan uttryckte Kungen sin tveksamhet inför projektet i en intervju i DN. Men vad tänker personen bakom den tänkta byggnaden? Kulturredaktionens Karsten Thurfjell träffade arkitekten David Chipperfield för att prata inte bara om placering och utseende av huset, utan även om museet som plats i en modern stad. Lyssna på hela tisdagens P1 Kultur med Mona Masri här

Den feministiska klassikern "I love Dick" finns nu på svenska. En brevroman om olycklig kärlek som även utforskar villkoren för kvinnligt skapande. Vi diskuterar romanen och intervjuar författaren. Författaren Chris Kraus använder sig i den av sina egna brev till en man som hon blev besatt av, något som upprörde många när den kom ut för första gången i USA 1997.P1 Kulturs reporter Jenny Aschenbrenner träffade Chris Kraus när hon gästade Stockholm. Hur känns det att prata om en bok hon skrev för nästan 20 år sen?Gäster i studion för att diskutera "I love Dick" med P1 Kulturs programledare Mona Masri är författarna, kritikerna och översättarna Kristoffer Folkhammar och Johanne Lykke Holm.Lyssna på hela torsdagens P1 Kultur med Mona Masri här

Prag, huvudstad i Tjeckien, medlemsland i EU samt i Visegradgruppen tillsammans med Polen, Ungern och Slovakien. Tjeckien är också ett land som slits mellan två olika politiska läger. Följ med på en rundvandring i Prag med den svenske journalisten Peter Larsson som har en närmare 50 år lång relation till staden. Möt konstnären Olga Cieslarova som dragit igång Sammetskarnevalen som hålls i november och filosofen Vaclav Nemec som grundat rörelsen "Ge oss tillbaka vårt land". Dessutom berättar brittiske journalisten Peter Pomerantsev om hur den ryska propagandan arbetar i dagens Tjeckien.Fredrik Wadström fredrik.wadstrom@sverigesradio.seLyssna på hela tisdagens P1 Kultur med Mona Masri här

När Oscarsjuryn belönade filmen 12 years a slave för Bästa film och Bästa kvinnliga biroll, utbröt jubel - Steve McQueen dedicerade priset till de miljoner männsikor som är förslavade idag och långfilmsdebuterande Lupita Nyong'o slog fast att "det spelar ingen roll varifrån du kommer, dina drömmar gills". Det var allra första gången en svart regissör vann priset för Bästa film, varför blev det just den som krossade glastaket? Kritiken ringer upp kulturjournalist Mona Masri i Los Angeles för att hör hur reaktionerna låtit i USA efter prisutdelningen och i studion samtalar programledare Gunnar Bolin och Anneli Dufva med Baker Karim, regissör och långfilmskonsulent, Fransesca Quartey, teaterchef på Västerbottensteatern och Sydsvenskans kulturchef Rakel Chukri om filmens genomslagskraft. Under några år har också diskussionen om vithet på den kulturella scenen i Sverige förts - hur ser utvecklingen ut? Vilka förutsättningar har en skådespelare med annan hudfärg än vit i Sverige? Vad borde göras för en snabbare förändring? Dessutom, på Dramaten i Stockholm spelas just nu regissören Stefans Larssons uppsättning av Shakespears Richard III. Huvudrollen spelas av Jonas Karlsson och kritiken har varit mycket positiv till hans insatser. Hur har han tagit sig an rollen och hur gestaltar han ondskan? Programledare: Gunnar Bolin

Nu blir det åka av! Häng med på en Sydafrikansk tidsresa, besök språkförvirringens Beirut och möt författaren Cesar Aira i Buenos Aires. Och så guidar Marie Lundström dig runt mellan bokhyllor och skridskoåkare i London. - Jag är ett freak! Det säger den argentinske författaren Cesar Aira. Andra säger att han är den störste förnyaren inom latinamerikansk litteratur. Följ med vår reporter Irma Norrman och hälsa på hemma hos Cesar Aira, så kan du göra en egen bedömning. Ike´s Bookstore i Durban var en viktig mötesplats för arbetet mot apartheid i Sydafrika under 1980- och 90-talet. Här samlades aktivister, planerade aktioner och läste bannlysta böcker. Men vad händer idag? Laura Wihlborg har hälsat på. Vad händer med identiteten när en stor del av befolkningen tar avstånd från sitt eget hemspråk? I Libanon håller arabiskan på att trängas undan av engelskan, och under året har det drivits kampanj för att få libaneser att gilla sitt eget hemspråk. Mona Masri samlar röster vid ett cafébord i Beirut.  Och så får du hänga med Marie Lundström i London! Följ med till Daunt Books, Collins Music Hall, in i dödsannonserna och sen en sväng ut på skridskobanan.

Marie Lundström har kallat in två läsare i toppklass - Lotta Olsson från Dagens Nyheter och filmstudenten Max Lundberg. Tillsammans hugger de in på den omtalade och hyllade Engelsforstrilogin - Mats Strandbergs och Sara Bergmark Elfgrens fantasyserie i tre delar: Cirkeln, Eld, och Nyckeln. Följ sedan med till Beirut och bekanta dig med en av arabvärldens få erotiska tidskrifter, Jasad, eller "Kropp" på svenska. Vår reporter Mona Masri har testat innehållet på några läsare och träffat tidskriftens grundare, Joumana Haddad. Vi bjuder också på en minivariant av Stockholms Internationella Poesifestival, óch bekantar oss med den hyfsat färska litterära genren gurlesk. Möt författaren Aase Berg, artisten Anna Pettersson och hör Kim Yideum läsa dikt på koreanska. Separationsångesten efter höstens Bokcirkel kring Tove Janssons Pappan och havet är stor. Vi kan inte hålla oss från att fundera över "vad som kunde hänt sen"... och hjälper därför en nyskild Muminpappa att hitta en tröstlåt. Och så är du med på en kvällsshow i Piteå med en känd kulturpersonlighet...

Bokcirkeln går i mål: Jenny Jägerfeld, psykolog och författare, läser tillsammans med Petter Alexis, rappare, den snart sextio år gamla klassikern Bonjour tristesse av Francoise Sagan. Nu har vi hunnit till träff nummer tre och bokens sista sida. Det senaste året har Nordens Folkhögskola Biskops-Arnö varit uppmärksammad i en hård debatt om klass och kulturellt kapital. Vad har hänt sedan dess och hur blir framtiden? Reportage av Mona Masri. Dessutom frågar vi oss vad som egentligen är en bra högläsning, när det gäller dikter. Fredrik Nyberg, som själv är poet, disputerar i Göteborg med avhandlingen Hur låter dikten? Veckans poet är Marie Silkeberg som läser ur sin nya översättning av Ljus (Lys), Inger Christensens debut från 1962. Länk: Mer poesi blir det också när psykologen och poeten UKON, Ulf Karl Olov Nilsson, plockar fram datorn och söker sig fram till den svenska folksjälen. Programledare: Marie Lundström Producent: Jon Jordås Litteraturlista! Francoise Sagan, Bonjour tristesse, övers: Lily Vallquist (pocket 2012) Inger Christensen, Ljus, övers. Marie Silkeberg (2013) Fredrik Nyberg, Hur låter dikten? (2013) samt Att bli ved (2013) Här finns mer av Ulf Karl Olov Nilsson på nätet.

Människor har skrivit dagböcker i alla tider. Men när blev dessa privata anteckningar avsedda för publicering, som tex Lars Noréns? Och hur sanna är de egentligen? Samtal om våra hemligaste noteringar - i studion dagboksskrivaren och författaren Gunilla Linn Persson tillsammans med litteraturprofessor Lisbeth Larsson. Intervju också med Tomas Lidman, aktuell med Dagboken som konst där han behandlar konstnärers sätt att använda sina dagböcker så att de blir ett eget konstverk.Dessutom intervjuar reporter Mona Masri den uppmärksammade israeliska författaren Shani Boianjiu som skrivit om unga israeliska kvinnor i armén i romanen Det eviga folket är inte rädda, nyss utkommen på svenska.Lars Amund Vaage debuterade 1979 och är en av Norges mest produktiva författare med tjugo böcker bakom sig, både prosa, lyrik, dramatik och barnböcker. Nu kommer han på svenska för första gången, med romanen Rubato, somnominerades till Nordiska rådets litteraturpris. Reporter Sofia Olsson träffar Lars Amund Vaage.I radiosändningen: Poeten Pernilla Berglund läser dikter ur sin hyllade debut Tilltar.Veckans litteraturlista: Lars Norén, En dramatikers dagbok 2000-2002 (2008) Gunilla Linn Persson, Ett månvarv (2012) Henri Frédéric Amiel, En drömmares dagbok (1883-84) Virginia Woolf, Ögonblick av frihet, övers Rebecca Alsberg (2008) Victoria Benedictsson, Stora Boken (1978-1985 innehåller Dagböcker vol 1-3) Stig Larsson, När det känns att det håller på ta slut (2012) Pernilla Berglund, Tilltar (2013) Shani Boianjiu, Det eviga folket är inte rädda, övers Erik MacQueen (2013) Tomas Lidman (red), Dagboken som konst (2013) Lars Amund Vaage, Rubato, övers Peter Törnqvist (2013)Om du vill får du gärna söka upp och fortsätta samtalet om böcker!

Människor har skrivit dagböcker i alla tider. Men när blev dessa privata anteckningar avsedda för publicering, som tex Lars Noréns? Och hur sanna är de egentligen? Samtal om våra hemligaste noteringar - i studion dagboksskrivaren och författaren Gunilla Linn Persson tillsammans med litteraturprofessor Lisbeth Larsson. Intervju också med Tomas Lidman, aktuell med Dagboken som konst där han behandlar konstnärers sätt att använda sina dagböcker - så att de blir ett eget konstverk. Dessutom intervjuar reporter Mona Masri den uppmärksammade israeliska författaren Shani Boianjiu som skrivit om unga israeliska kvinnor i armén i romanen Det eviga folket är inte rädda, nyss utkommen på svenska. Lars Amund Vaage debuterade 1979 och är en av Norges mest produktiva författare med tjugo böcker bakom sig, både prosa, lyrik, dramatik och barnböcker. Nu kommer han på svenska för första gången, med romanen Rubato, somnominerades till Nordiska rådets litteraturpris. Reporter Sofia Olsson träffar Lars Amund Vaage. I radiosändningen: Poeten Pernilla Berglund läser dikter ur sin hyllade debut Tilltar. Veckans litteraturlista: Lars Norén, En dramatikers dagbok 2000-2002 (2008) Gunilla Linn Persson, Ett månvarv (2012) Henri Frédéric Amiel, En drömmares dagbok (1883-84) Virginia Woolf, Ögonblick av frihet, övers Rebecca Alsberg (2008) Victoria Benedictsson, Stora Boken (1978-1985 innehåller Dagböcker vol 1-3) Stig Larsson, När det känns att det håller på ta slut (2012) Pernilla Berglund, Tilltar (2013) Shani Boianjiu, Det eviga folket är inte rädda, övers Erik MacQueen (2013) Tomas Lidman (red), Dagboken som konst (2013) Lars Amund Vaage, Rubato, övers Peter Törnqvist (2013) Om du vill får du gärna söka upp och fortsätta samtalet om böcker!

Den folkkäre konstnären Lars Lerin har gjort en rad böcker - men nu kommer hans första ljudbok, Det tysta köket (utgiven i pappersform 2002). Här läser han själv, med sin omisskännliga stämma, berättelsen om Astrid och Arvid och om hur allt en gång började. Marie Lundström samtalar med Lars Lerin om livet, skrivandet och skillnaden mellan tyst och hög läsning. Reportage från Paris: Vid floden Seine står en deckarförfattare och säljer begagnade böcker. Men mest blir det vykort till turister. Mona Masri hängde med Laurence Lefèvre - ena halvan av författarpseudonymen Claude Izner - och pratade om Mördaren i Marais, fjärde delen i serien om bokhandlaren Victor Legris, på svenska i vår översatt av Johanna Hedenberg. Vladimir Sorokin är kultförfattare från Ryssland. Vilka böcker har han i sin egen hylla och på vilket sätt är romanen Snöstormen, nu på svenska i översättning av Ben Hellman, en av hans bästa böcker? Uppdatering: i en tidigare version av hemsidan fanns en dikt med i programmet. Av utrymmesskäl sänds dikten inte denna vecka. Vi beklagar. Mer av Pär? Många lyssnare hörde av sig efter förra programmet om Pär Lagerkvist. Här finns - i titelrollen hörs Lars Hanson och inspelningen är från 1951. Programmets producent: Nina Solomin Litteraturlista! Lars Lerin: Det tysta köket (ljudbok, med musik av Benny Andersson) (2013) Claude Izner (pseudonym): Mördaren i Marais, övers Johanna Hedenberg (2013) Svenska Granta #1: Gränser, med texter av olika författare bland annat Julie Otsukas Diem Perdidi. Julie Otsuka: Vi kom över havet, övers: Ulla Roseen (2012) Aleksandar Hemon: If God existed, hed be a solid Midfielder Granta Vladimir Sorokin: Snöstormen, övers Ben Hellman (2013); Blått fett, övers Ben Hellman (2001). Tomas Lidman (red): Dagboken som konst (2013)

  Enligt Wikipedia är avund en känsla "som uppstår när en person saknar någon annans (förmodad) överlägsna egenskap, prestation eller innehav, och antingen önskar sig det eller önskar att den andra personen inte hade det". I tredje avsnittet av Nionde kretsen avhandlas avund, som en av de sju dödssynderna.  Rebecka Hedström och Tone Schunnesson har bjudit in Mona Masri, kulturjournalist på bland annat P1 och Sydsvenskan, som veckans gäst. Tillsammans pratar de om hur avund kan vara så kontextbestämd, ibland handlar det om rikedomar, ibland handlar det om eksem. Är det så att avund är den enda synden som man inte kokettera med? Och vad är egentligen den berömda kvinnliga avundssjukan? De passar också på att skicka varsin person till avundens helvete.   

På lördag pratar vi kärlek och passion med PO Enquist och Lina Hagelbäck! Vi besöker också Karin Brunk Holmqvist på Österlen, och så träffar vi författarna till omtalade boken Soldater. Dessutom: ny poesi av Fredrik Nyberg. Hjoggböles stolthet PO Enquist kommer och pratar om sin nya roman Liknelseboken! Han får också sällskap i studion av hyllade debutanten Lina Hagelbäck (Violencia) och tillsammans pratar de om det allra största: Kärleken. Vad är viktigt i en bra kärleksroman? Och hur skildrar man passion, bultande hjärtan och febrig åtrå? Dessutom möter vi Österlens största litterära doldis: Karin Brunk Holmqvist. Hennes humoristiska böcker om pensionärer säljer nämligen i hundratusentals, men hon syns sällan på kultursidorna. Mona Masri har varit i Tomelilla och träffat henne. Tyska soldater off the record. Gunnar Bolin träffar historikern Sönke Neitzel och psykologen Harald Welzer vars bok Soldater bygger på hemliga avlyssningar av tillfångatagna tyska soldater under andra världskriget. Ny svensk poesi: Fredrik Nyberg läser ur diktsamlingen Att bli ved. Programledare: Nina Solomin Producent: Sofia Olsson Böcker som nämns i programmet: PO Enquist: Liknelseboken (2013) Ett annat liv (2008) Lina Hagelbäck: Violencia (2013) Jörgen Gassilewski: Kärleksdikter (2009) August Strindberg: En dåres försvarstal (1887) övers. från originalfranskan av Hans Levander Ernesto Sabato: Tunneln (1948) övers. Peter Landelius Sönke Neitzel, Harald Welzer: Soldater - om kamp dödande och död (2013) övers. Svenja Hums Fredrik Nyberg: Att bli ved (2013) Karin Brunk Holmqvist: Surt sa räven om rabarberna (2012) Sirila gentlemän sökes (2008) Potensgivarna (1997)

Mona Masri (reporter), Marie Lundström (programledare), Nina Solomin (producent) och Jon Jordås (reporter) presenterar några pärlor ur första säsongen med Lundströms Bokradio: Susanna Alakoski om sin akut angelägna bok Oktober i Fattigsverige. Jeanette Winterson, den brittiska författaren, med självbiografiska boken Varför vara lycklig när du kan vara normal? Krister Henriksson och Julia Dufvenius, ljudboksuppläsare och skådespelare, berättar om högläsningens hårda hantverk. Jeffrey Eugenides, den amerikanska författaren till bland annat Middlesex, berättar varför en framgångsrik författare aldrig bör skaffa swimmingpool. Gott nytt år önskar Lundströms Bokradio!

Inom kort beslutar den brittiska högsta domstolen om Wikileaksgrundaren Julian Assange ska utlämnas till Sverige. Nu kommer hans självbiografi ut på svenska. Assange bandade över femtio timmar samtal med sin spökskrivare, men efter att ha läst det första utkastet hoppade han av. Hur ska man förhålla sig till en biografi som ges ut mot huvudpersonens uttryckliga vilja? Ger boken en ny bild av Assange och Wikileaks? Ulrika Knutson, ordförande för Publicistklubben, Sören Sommelius, kulturredaktör på Helsingborgs Dagblad och Isabelle Ståhl, litteraturansvarig på Nöjesguiden, har läst "Memoarer är prostitution". Ulrika Knutson är också en av de svenska journalister som nu påstås ha kartlagts av Wikileaks. Hör henne kommentera de uppgifterna. En av våra allra största skådespelare har dött. Nya Vågen minns den mångsidige Erland Josephson tillsammans med teaterkritikern Leif Zern, kulturradions Lars Lönroth och kulturjournalisten Ulrika Knutson. Lars Lönroth intervjuade Liv Ullman om kollegan och vännen Erland Josephson under Bergmanveckan på Fårö 2010. Och så låter vi kulturpanelen med Mona Masri, Tor Billgren och Josefine Adolfsson titta närmare på kulturveckan som har gått. Programledare: Lena Birgersdotter. P1, tisdag 28 februari 14:03 och onsdag 29 februari 18:15.

Det våras för den politiska teatern. Och i Malmö finns grupperna som handfast griper in i verkligheten. Genom att starta apotek, arrangera bröllop eller göra teater om Jimmie Åkesson. Men varför är verkligheten så lockande? Vad händer när teatern ruckar på gränsen mellan fiktion och verklighet? Och när upphör det att vara teater? I studion finns Jens Peter Karlsson från Teaterrepubliken, teatervetaren och recensenten Rikard Loman och Sydsvenskans kulturchef Rakel Chukri. Att se verkligheten i vitögat innebär - enligt vissa - att inse att undergången är nära. Vår civilisation är dödsdömd och det finns inget vi kan göra för att hindra det, skriver miljöjournalisten David Jonstad i sin bok Kollaps. Vi pratar undergångsskildringar med humanekologen Kenneth Hermele och filosofen Jeanette Emt. Dessutom dissekerar kulturpanelen: Mona Masri, Torbjörn Flygt och Tali da Silva, veckan som gått. Nya Vågen sänds från Malmö. Programledare: Karin Arbsjö. Producent: Ann Jornéus.

Svenska elevers kunskapsresultat sjunker. I den nya skolan är medicinen back to basics: Färre ämnen, tidigare betyg och mer fokus på mätbar kunskap. Men vad är det egentligen vi mäter? Är det den kunskap som kommer behövas i framtidens samhälle? Och vad får mätandet och jämförandet för konsekvenser? Vi pratar mätbarhet och kunskapssyn i skolan i veckans Nya Vågen från Malmö. Idéhistorikern Sven-Eric Liedman kom tidigare i år ut med debattboken Hets där han riktar skarp kritik mot den marknadsanpassade ideologi som han menar genomsyrar skolpolitiken. Han diskuterar med Hans Albin Larsson, professor i historia och skoldebattör och Björn Benner, Malmölärare i svenska och engelska. Dessutom: Vampyrsagan Twilight sjunger på sista versen. Vad blir nästa storsäljare? Litteraturforskaren Ann Steiner och läsambassadören Johan Unenge spanar nya trender i ungdomslitteraturen. Och så tycker Kulturpanelen till om veckan som gått. Den här veckan: kulturskribenten Mona Masri, författaren Thomas Engström och teaterproducenten Freja Hallberg. Programledare: Lena Birgersdotter.