Podcasts about Inger Christensen

Zu Beginn eines neuen Jahres: Ein Brief an die Liebe in rauen Zeiten. Mit luftigen Textballons von Hannah Arendt, Inger Christensen, Jacques Derrida und Pat Parker.

Digteren, Peter Waterhouse kommer fra Østrig, og han har en vild familiehistorie. Hans far var engelsk spion og hans bedstefar, nazist. Desuden var han nær ven med den afdøde danske digter, Inger Christensen. Nå ja, og så skriver Peter Waterhouse lyrik og prosa i verdensklasse. I dagens program kan du møde den enestående poet, og så har vært, Nanna Mogensen hans oversætter i studiet. Digteren, René Jean Jensen har oversat tre værker af den tosprogede forfatter.

More experiments with maxmsp to prepare for my forest concert... Developing an 'analog' synth in maxmsp, and using 'cellulose' sounds, IE, sounds made of wood things, as 'percussion'; and, finally, using the poetry of Inger Christensen as basis for the melodic parts.

I podkasten "Den hemmelige hyllen" diskuterer vi bøker som burde lånes og leses mer. I denne episoden kan du høre formidlere Robin, Ine og Hanne snakke om tegneserieromanen Ugress av Keum Suk Gendry-Kim, den sjangerspringende boken Jordmunn av Dolores Reyes, og essaysamlingen Hemmelighetstilstanden av Inger Christensen.

Att gestalta just det som ska gestaltas är en svår konst. Det som brukar hyllas som konstnärlig precision. Men vad är det då egentligen som avses? Boel Gerell reflekterar över ett svårfångat begrepp. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Söker jag på nätet efter ordet precision dyker en rad till synes avancerade ting upp. Löparskor i distinkta färger, med fartränder på sidorna. Kontaktlinser som sägs vara avsevärt förbättrade och en laptop hanterad av en kvinna med målmedvetet utseende. Och dessutom: ett antal recensioner skrivna av mig själv som scenkonstkritiker.Och jag minns upplevelserna som föranledde mig att famla efter just det där ordet. En skådespelare med ”osviklig precision” och en regissör som med ”total precision” skapade ett ”helgjutet verk” och jag skäms lite när jag läser de översvallande formuleringarna. Men inser efter en stunds fortsatt scrollande att jag inte är ensam. Konstnärlig precision är ett begrepp som används ofta, för att beskriva något som är helt rätt.Men, om man ska vara noga och det ska man ju i det här fallet. Rätt, i förhållande till vad? I begreppet ligger att det är något exakt. En fullträff i måltavlans mitt kan vara en passande bild, så länge man vet vad som är tavlans bulls eye och varifrån skottet avfyras. För precision kan bara existera i förhållande till något annat. Ett ideal krävs att sträva efter och en position att utgå för att uppnå ett resultat som är mer eller mindre mitt i prick. I boken ”Perfektionisterna - precision, ingenjörskonst och den moderna världens tillkomst” reflekterar den brittisk-amerikanske författaren och journalisten Simon Winchester över ordets ursprung i latinets och franskans ”snitt eller hugg” som i att skära och frilägga från dödkött och oväsentligheter. En betydelse som allt mer övergått i att motsvara just ”riktighet”.Vad som utmärker den vetenskapliga precisionen, menar Winchester, är förmågan att närma sig ett uppsatt mål med så lite variation i utfallet som möjligt. Han tar som exempel tillverkningen av en maskindel där varje exemplar i allt väsentligt ska likna den förra. Ett sådant resultat är bara lönt att eftersträva i hårda material som metall, glas och keramik menar han och fortsätter:”Begrepp som precision och riktighet går aldrig i strikt mening att tillämpa på träföremål eftersom träet är flexibelt; det sväller och drar ihop sig på oförutsägbara vis; det kan aldrig ha verkligt fasta dimensioner eftersom det till själva sin beskaffenhet är fast förankrat i den naturliga världen.”Slut citat.I sin distinktion skiljer alltså Winchester på träet som är ”fast förankrat i den verkliga världen” och anses ”oförutsägbart” medan de med precision skapade lösdelarna i metall tycks höra hemma någon annanstans, i en parallell tillvaro fri från frustrerande förgänglighet och där uppmätta resultat med säkerhet är riktiga och dessutom beständiga.Ett annat sätt att se på det är att hela vår värld, just på grund av de med precision uppnådda tekniska landvinningarna och den följande industrialiseringen är satt i oförutsägbar förvandling. Under klimatkatastrofens härjningar vet ingen av oss med säkerhet vilka villkor som gäller för vår existens i morgon. Kanske är det i själva verket det flexibla träet som i längden utgör det hållbaraste materialet? Kanske är bästa sättet att överleva i förändringens tid att vara just oprecis och föränderlig.Och ändå eller kanske just därför denna längtan efter något att hålla fast vid när allt är i rörelse, något som skapar illusionen av att vår tillvaro går att mäta och väga och i förlängningen styra och kontrollera. Medan det gamla bondesamhället klarade sig bra med godtyckliga mått som famn, fot och tum krävde det sena 1700-talets gryende maskinsamhälle mer distinkta och framförallt universellt gångbara mätmetoder.I efterdyningarna av franska revolutionen hade inte bara kungen utan också måttet pieds de roi – alltså kungens steg – spelat ut sin roll. I stället för att sätta sin lit till den utbytbara överheten vände man blicken mot marken under sig och i början av 1790-talet skickade det franska parlamentet ut två vetenskapsmän med uppgift att mäta jordens meridian, alltså fjärdedelen av dess omkrets. Mätningarna tog sex år av svåra umbäranden för de utsända och resulterade 1799 i den nya måttenheten standardmetern som för högtidlighetens skull gjöts i platina och överlämnades till nationalförsamlingen.Med metern som allmänt accepterad norm kunde industrialiseringen ta sin början. I stället för att låta hantverkarens ögonmått bestämma proportionerna massproducerades maskindelarna efter noga förutbestämda dimensioner som säkerställde att de med största möjliga precision passade ändamålet. I den högblanka platinametern tycktes det moderna samhället ha fått ett pålitligt riktmärke i sin halsbrytande färd in i framtiden.Om det inte vore för naturen, som precis som Winchester skriver är oförbätterligt oberäknelig. Då klotets meridian mättes på nytt visade det sig att avståndet krympt när berg och åsar vittrat och den dyrbara metern var plötsligt 0,2 millimeter för kort och fick gjutas om.Kanske är detta, att läget är instabilt och i rörelse det enda vi med största säkerhet kan lita på. Ändå måste vi utgå från något i vår blick på världen, för att undvika att bli vansinniga. När poeten och litteraturforskaren Gabriel Itkes-Sznap i sin avhandling ”Nollpunkten” söker definiera vad litterär precision är tar han avstamp i tankegångar först formulerade av den rumänske författaren Paul Celan.Till skillnad från Winchester anser inte Celan att generell precision är möjlig. Precisionen är alltid en individuell strävan på samma vis som verkligheten vi utgår från aldrig är allmängiltig utan unik för var och en av oss. Genom våra erfarenheter sätter vi gränserna för världen och bestämmer vad som är himmel och vad som är jord, rätt eller fel och överhuvudtaget möjligt.Genom nya erfarenheter – eller datum – som Celan skriver kan denna värld i ett slag vändas upp och ner så att det som nyss var fast mark blir till en avgrundsdjup himmel. Hans eget datum är 20 januari 1942, dagen då Wannseekonferensen tar plats utanför Berlin och beslutet om ”den slutgiltiga lösningen” fattas för det tyska rikets judar. Samma år deporteras Celans föräldrar till ett koncentrationsläger och mördas.En händelse som denna är så oerhörd menar Celan, att den tvingar människan att ompröva världen utifrån en ny verklighet, där det som nyss skett är möjligt. I den mån han skriver med precision är det fortsättningsvis alltid i förhållande till denna nollpunkt i historien.Någon platinastav som måttstock för den konstnärliga precisionen ges alltså inte, om man ska tro Celan. Ingen allmängiltig skala för kritikern att utgå från i teatermörkret, som säkert avgör med vilken exakthet skådespelaren träffar målet. Bara en mer eller mindre vanmäktig strävan hos en aktör med sitt alldeles eget bulls eye för ögonen. Något i grunden ofattbart som inte låter sig fångas och som just därför kvarstår som en fråga. Och som samtidigt utgör svaret på varför den som skapar måste fortsätta att skapa.Boel Gerell, författare och kritikerReferenser:Simon Winchester: Perfektionisterna – precision, ingenjörskonst och den moderna världens tillkomst, 2020 (Daidalos)Gabriel Itkes-Sznap: Nollpunkten – precisionens betydelse hos Witold Gombrowicz, Inger Christensen och Hertha Müller, 2021 (Nirstedt)

I denne udsendelse kan du møde Hans Jørgen Brøndum. Hans Jørgen drev trykkeriet og forlaget Brøndum i næsten 40 år, i Nansensgade 41 i København. Brøndum opsatte, trykte og udgav nogle af de fineste udgivelser, vi har på dansk. Det gjaldt danske og udenlandske forfattere og kunstnere såsom Inger Christensen, Henrik Nordbrandt, Per Kirkeby, Henry Miller, Samuel Beckett og Fernando Pessoa. Hans Jørgen giver i nærværende udsendelse en række erindringer omkring sit virke. Han fortæller om sine unge år som studerende på kunstakademiet i København, om sit første møde med blandt andet digteren Ole Sarvig, om de tidlige år med trykkeriet og om de mange forskellige mennesker, der kom på Nansensgade 41. Du kan høre om, hvordan Hans Jørgen arbejdede sammen med Inger Christensen i forbindelse med udgivelsen af Sommerfugledalen, eller hvordan han indledte sit årelange venskab og virke med Henrik Nordbrandt og Per Kirkeby.Jeg vil anbefale, at man anskaffer sig Hans Jørgens erindringer, I en kælder sort som kul. Den er enormt velskrevet og indeholder virkelig interessante betragtninger omkring litteratur, kunst og livet i det hele taget. Den kan købes i butikken på Nansensgade 41.God fornøjelse.

Et væld af store sportsbegivenheder finder for tiden vej til Saudi Arabien og tirsdag stod det klart, at den arabiske halvø er den eneste kandidat til værtskabet for fodbold-VM i 2034. En ny analyse fra Play the Game viser ifølge Politiken, at det saudiske indtog i sporten er langt voldsommere end hidtil antaget. Fannie Agerschou-Madsen, ph.d.-studerende på Dansk Institut for Internationale Studier forklarer, hvorfor Saudi Arabien satser så hårdt på sport. Esther Lee Wilkinson er uddannet balletdanser ved den kongelige ballet og har tidligere været kunstnerisk chef for det eksperimenterende ballet-ensemble KORPUS. Nu er hun instruktør på Inger Christensens mesterværk "Det", der bliver sat op på Odense Teater. Esther Lee Wilkinson fortæller om sit forhold til det centrale værk, der blev et gennembrud for Inger Christensen. Værter: Chris Pedersen og Karen Secher.

Nicolas Bro fortæller i Portrætalbum at han stort set ikke har haft skuespillerjobs i halvandet år, og han er ikke alene: hele skuespilbranchen er i knæ på grund af en giftig cocktail af corona-efterslæb, inflation og strejker. Gæst: Benjamin Boe Rasmussen, forperson Skuespillerforbundet. DR og Kim Fupz Aakesons nye søndagsdrama Huset lægger vægt på autenticiteten, men serien tætpakker et helt livs dramatiske oplevelser som fængselsbetjent på en enkelt dag. Hvis serien får flere til at interessere sig for fængselsbetjentens hverdag er det til gengæld det hele værd, mener tidligere fængselsbetjent. Gæst: Kim Fupz Aakeson, manuskriptforfatter. Kenneth Haubro Andersen, tidl. fængselsbetjent, nuværende ansat i rekrutteringen i Kriminalforsorgen. Da en flok ukrainske dansere kom til Danmark lavede de danseforestillingen Mit stille hjem med den klare forventning om snart at kunne rejse tilbage. Halvandet år efter brager krigen videre i Ukraine, og derfor har danserne lavet en genopsætning af forestillingen med det formål at minde os alle om, at landet stadig står i flammer. Gæster: Kateryna Kuznetsova, danser. David Price, kunstnerisk leder og producent Holstebro Dansekompagni. For en homoseksuel muslim kan kærligheden føles beskidt - og ikke kun i overført betydning, hvis man altså gør det ordentligt. På et sprogligt plan strider det i mod renhed som islamisk strid, og det indkapsler den skam, som portrætteres i den nye marokkanske film Den Blå Kaftan - fortæller en dramatiker og muslimsk homoseksuel med dansk-marokkansk baggrund. Gæst: Elias Sadaq, dramatiker og digter. Vi lever i angstprægede tider, men faktisk rummer angsten et kreativt potentiale, som de tre fyrtårne i skandinavisk kulturhistorie August Strindberg, Inger Christensen og Karl Ove Knausgård har forløst. Måske er tiden inde til at omfavne angsten i stedet for at skubbe den fra os, er pointen i en ny bog med titlen Angstens Gave. Gæst: Markus Floris Christensen, forfatter og ph.d. i skandinavisk litteratur.See omnystudio.com/listener for privacy information.

I stedet for at glo ned i vores mobiltelefoner eller overlevere ligegyldige beskeder til hinanden. Det mener forfatter, radiovært og bestemt kvinde Lotte Heise, der forsager mobiltelefonens fængsel. (2:15) Dog lægger Kulturmagasinet ud med endnu en dans med koranafbrændingslovforslaget, som markante stemmer fra teaterbranchen nu advarer mod. Prisen kan nemlig være den kunstneriske frihed og ikke mindst en internaliseret censur. Gæst: Liv Helm, kunstnerisk leder Husets Teater. (14:22) For en homoseksuel muslim kan kærligheden føles beskidt - og ikke kun i overført betydning, hvis man altså gør det ordentligt. På et sprogligt plan strider det i mod renhed som islamisk strid, og det indkapsler den skam, som portrætteres i den nye marokkanske film Den Blå Kaftan - fortæller en dramatiker og muslimsk homoseksuel med dansk-marokkansk baggrund. Gæst: Elias Sadaq, dramatiker og digter. (28:55) Lotte Heise blæser til kamp mod en rædsom mobiltelefonikultur, som praktiseres af høj som lav, ung som gammel her i landet. Vi har en takt og tone-ambassadør med for at give gode råd til et nyt kodeks, men en fremtidsforsker pessimistisk påpeger, at vi danskere ikke er gode til at praktisere pli i det offentlige rum. Gæster: Lotte Heise, forfatter m.m. Gitte Hornshøj, foredragsholder og forfatter. Marianne Levinsen, fremtidsforsker. (43:48) Vi lever i angstprægede tider, men faktisk rummer angsten et kreativt potentiale, som de tre fyrtårne i skandinavisk kulturhistorie August Strindberg, Inger Christensen og Karl Ove Knausgård har forløst. Måske er tiden inde til at omfavne angsten i stedet for at skubbe den fra os, er pointen i en ny bog med titlen Angstens Gave. Gæst: Markus Floris Christensen, forfatter og ph.d. i skandinavisk litteratur. Vært: Mathias Wissing. Tilrettelagt af: Louise Østerlund og Søren Berggreen Toft. See omnystudio.com/listener for privacy information.

I denne uge taler Poptillægget om den nye sæson af 'And Just Like That'. Vi tager dig med gennem den både elskede og hadede serie og prøver at finde ud af, hvad vi egentlig skal stille op med den. Gæster:Eva Eistrup, kulturskribent, anmelder og podcastvært på Politiken Anbefaling:Dokuserien 'Last Call' på HBO  Sarah Von Essen, journalist på Weekendavisen og romanceredaktør på FlamingoAnbefaling:Instagramprofilen 'The Donut Daddy'Johannes Fogtmann, journalist og anmelder på WeekendavisenAnbefaling:Bogen 'Azorno' af Inger ChristensenRedaktion: Felix Thorsen Katzenelson og Jonas Bach-Madsen

Til sommer er det slut med fastansatte skuespillere på Det Kgl. Teater, fordi skuespilchef Morten Kirkskov vil sætte skuespillerne fri, så de kan lave andre ting end opgaver på teateret. Men han risikerer, at det får store kunstneriske konsekvenser, vurderer teaterkritiker Anne Middelboe Christensen fra Information. Kulturen tager debatten. Til maj udgiver Gyldendal en samling ukendte Inger Christensen-digte, som er skrevet mellem 1955 og 1960. Simon Pasternak, forlagschef for Gyldendal Skønlitteratur har læst dem. Værter: Linnea Albinus Lande og Karen Secher.

Forfatteren Karin Michaëlis blev i 2022 fremhævet som en af Danmarks vigtigste forfattere på Klassikerdagen. Hun er født for 150 år siden. Opnåede internationalt anerkendelse for 100 år siden. Blev hyldet af europæiske koryfæer som Bertolt Brecht og Thomas Mann. Men selvom hun stadig er kendt i udlandet , så blev hun efterhånden nærmest fuldstændig glemt hjemme. I 2022 blev hun valgt til at være årets klassiker af komiteen Klassikerdagen, som hvert år sætter fokus på en dansk forfatter. I årene før havde det været Agnes Henningsen, Ole Lund Kierkegaard og Inger Christensen. På det tidspunkt var der allerede begyndt at blive mere bevidsthed om den glemte store danske forfatter – bla. igennem Karin Michaëlis-selskabet der var blevet stiftet af en række forfattere og litteraturfolk. Ved et foredrag på Hovedbiblioteket i september 2022 fortalte forfatteren Merete Pryds Helle og litteraturforsker Karen Klitgård Povlsen om Karin Michaëlis. Se litteraturliste Tilrettelagt af Claus Vittus Københavns Biblioteker Musik: Mountain Air, It´s Been So Long og Seven Falls/Epidemic Sound

durée : 00:29:22 - Poésie et ainsi de suite - par : Manou Farine - A la découverte de l'œuvre étrange et magnifique d'Inger Christensen, où chaque mot est tenu pour "une cellule vivante"...

Le moment poésie de Laurence Vielle

1a rad: Betraktar dig från sommarfjärilsvingen Översättning: Sven Christer Swahn Uppläsning: Angela Kovacs MUSIK Reynaldo Hahn: RomanesqueEXEKUTÖR Sharon Bezaly, flöjt, Nobuko Imai, viola, Ronald Brautigam, piano 

Eduardo Aliverti propone compartir fragmentos del libro Alfabeto "de una de las voces más aclamadas del siglo XX", la poeta Inger Christensen.  "Con su obra de carácter experimental  desafió a las corrientes de su tiempo y colaboró a la renovación del género en Europa", describió. Su poesía se articulaba siempre basado en un sistema lingüístico apoyado en las normas de las matemáticas o de la música. "En Alfabeto, Christensen utilizó el alfabeto y la secuencia matemática de fibonacci", describió el locutor.  

Die Dänin Inger Christensen gehört zu den bedeutendsten Lyrikerinnen des 20. Jahrhunderts. Nun erscheint ein eindrücklicher Band mit Texten aus ihrem Nachlass. "Sich selber sehen möchte die Welt" ist ein editorisches Ereignis. Von Carola Wiemerswww.deutschlandfunk.de, BüchermarktDirekter Link zur Audiodatei

Hablamos con el poeta Alejandro Simón Partal, que debuta ahora en la novela con La parcela (Ed. Caballo de Troya), una historia de amor entre un profesor de español y un refugiado, que es también una reflexión sobre la familia, la enfermedad y la clase social. Antes, leemos unos versos de Ararat, el quinto poemario de la Premio Nobel Louise Glück, que data de 1990, pero que la editorial Visor acaba de publicar en traducción de Andrés Catalán, quien volcará al español toda la obra de la estadounidense. Ignacio Elguero pone sobre la mesa un puñado de libros: Mi familia (Ed. Nórdica), un conjunto de historias de Daniel Nesquens ilustradas por Elisa Arguilé; Ciencias ocultas (Ed. Firmamento), uno novela policial sui generis de Mike Wilson; y algunas novedades de la editorial Huerga y Fierro, como Los feroces años 20, poemario de Tirso Priscilo Vallecillos; El primer espejo, de Silvia Ortiz Lull y Desde mi ventana, un volumen que recoge columnas periodísticas de Antonia Cortés. También abrimos el buzón de voz del programa, en el que un oyente nos sugiere la lectura de Pinzón, el marino que se adelantó a Colón, (Ed. Almuzara), una novela histórica de María Jesús Domínguez Sío.   Javier Lostalé nos habla de Los inquietos (Ed. Gatopardo), el nuevo libro de la escritora noruega Linn Ullman, hija de la famosa actriz de la que toma el apellido y de Ingmar Bergman, ideólogo de este libro basado en las conversaciones sobre la vejez que mantuvo con su hija Para terminar, Mariano Peyrou nos recomienda Luz/Hierba, volumen de la editorial Sexto Piso que reúne los dos primeros poemarios de la reputadísima escritora danesa Inger Christensen. Escuchar audio

De lokale værter, der dækkede kommunal- og regionsrådsvalget i denne uge, har efterfølgende modtaget regulære lovestorms på sociale medier. Men går der for meget OL-show i den? Og er det relevant for andre end kommunens borgere, når der er præsidentvalgstilstande i Kolding? Den danske digter Inger Christensen er blevet foreviget i en københavnsk park, hvor kunstneren bag har sat et æresmonument op på eget initiativ. Hvad der imidlertid har vakt debat er, at forfatterstatuen optræder uden hoved. Yder det Christensen respekt? Og er det en tendens, at kvindestatuer er sværere afkodelige end de mandlige? Vi skal også forbi Netflix' omdiskuterede fortolkning af Palmemordet, racisme i populærkultur, et teaterstykke om Irakkrigen og meget mere. Værter: Adam Holm, Gitte Løkkegaard og Mikael Jalving.

“Markante kvinder skal ikke ønske sig at blive til en statue. For de ender med at blive anonymiseret og dø én gang til.” Sådan lyder Anne Sophia Hermansens dom over en ny skulptur af digteren Inger Christensen. Kunstneren Kaare Golles mødes med Filiz Yasar i Østre Anlæg, hvor de kigger på skulpturen af digteren, der ikke har et ansigt, men til gengæld har klove. Og er det egentlig en tendens, at man ikke må kunne genkende de prominente danske kvinder, er bliver portrætteret - modsat mændene. Dagens gæster er: Kaare Golles, kunstneren bag skulpturen af Inger Christensen, billedkunstner Johan Martin Christensen, Julie Silbermann, kunsthistoriker og kunstrådgiver ved Collaborations og Anne Sophia Hermansen, kulturkommentator på Berlingske. Vært: Filiz YasarTilrettelægger: Sarah BechRedaktør:Julie Kragh

Inger Christensen - Alfabeto (excerto). Ana Luísa Amaral e Luís Caetano conversam sobre poesia.

Inger Christensen læser op til James Lasts kor og orkester. Tilrttelæggelse Søren E.Jensen - tenik Jytte Nordholt.

Inger Christensen læser op til James Lasts kor og orkester. Tilrttelæggelse Søren E.Jensen - tenik Jytte Nordholt.

Inger Christensen læser op til James Lasts kor og orkester. Tilrttelæggelse Søren E.Jensen - tenik Jytte Nordholt.

Inger Christensen læser op til James Lasts kor og orkester. Tilrttelæggelse Søren E.Jensen - tenik Jytte Nordholt.

Aus aktuellem Anlass ein Hör-Ruf mit Anleihen bei Inger Christensen, Elfriede Gerstl & Atiq Rahimi

I lang tid var Inger Christensen og Pia Tafdrup de eneste kvinder i Det danske akademi. I dag ser det heldigvis anderledes ud, men i løbet af den tid, de sad der sammen, kom de to kvinder hinanden ved både personligt og fagligt. Vært Alberte Clement Meldal undersøger i hele august måned, hvem de skønlitterære medlemmer i Det danske akademi er, og ikke mindst hvordan de læser. Denne gang er Pia Tafdrup i studiet for at hjælpe Alberte med at knække koden til Inger Christensens langdigt 'det'. 'Det' er nok usædvanligt radiostof, for før man kan tale om indholdet, må man tale om formen. Men det gør Pia Tafdrup med glæde, når hun er i studiet for at fortælle om det digterkollegaen kan, det de arbejder med i Det danske akademi og alt det indimellem. Vært: Albert Clement Meldal. Redaktion: Sidsel Finderup.

Glædelig Sommer-Solhverv Ahhh, det er så smukt et sted på årshjulet, og det er en fornemmelse af at være ankommet. Denne episode handler om moderskabet, men også lige så meget om slægten, og om hvordan vi som kvinder på vores mors side har en 'maternal line'. Jeg taler om overgangen ind i moderskabet, om Big Mama, om Bedstemor, og om at der ofte er mere dækkende ord på engelsk til at beskrive begreberne. Jeg introducerer jer for en fin lille øvelse: 'Naming the Lineage', hvor vi ved at sætte navne på vores bedstemødre, får kontakt til vores rødder. Jeg kommer i introen til at side, at dette er episode 13, det er episode 14 ;O)  Jeg nævner i denne episode min bog: 'Giv dig tid, mor', 'Kvinde din krop er fantastisk' af Natalie Angier, 'Alfabet' af Inger Christensen. Jeg taler om en kvinde (hvis navn jeg ikke kunne huske ;O)), der har forsket i nordisk mytologi. Du finder hende i podcasten Medicin Stories af Amber Magnolia Hill. Episode 7, The Motjerline med Lara Veleda Vesta. Kontakt: kontakt@mettehyldgaard.dk 

Når du går på gymnasiet og bliver undervist i dansk, bliver du introduceret til 14 forfattere. Kun én forfatter ud af de 14 er en kvinde - og det er Karen Blixen. Undervisningsministeren Pernille Rosenkrantz-Theil vil ikke ændre på listen, som har været uændret siden 2004. Det vil Frederik lave om på. Der findes en utømmelig mængde kvindelige forfattere, som slet ikke får nok opmærksomhed, og som der slet ikke bliver undervist i. I en række programmer vil KLUB sammen med en gæst, introducere dig til markante kvindelige forfattere, som fortjener at være en del af den danske litteraturkanon.I denne podcast gæster P3-vært Line Kirsten Nikolajsen KLUB for at tale om Inger Christensen.

Inger Christensen (1935–2009) er kjent som en av de viktigste nordiske poetene i etterkrigstiden. Christensen var tilknyttet Oulipo-miljøet, og det er spesielt de formeksperimenterende diktsamlingene Det (1969) og Alfabet (1981) hun huskes for. Men hvem var egentlig Christensen og hvorfor trekkes hun stadig frem som en av de mest betydningsfulle dikterne etter krigen? Hvilken innflytelse har hun hatt på den norske samtidslitteraturen? Endre Ruset som har gjendiktet Christensen til norsk kommer til å Lyrikksalong for å snakke om den danske dikteren og hennes ettermæle.

Min aller første gæst i podcasten er min veninde og mentor Mette Hyldgaard Skovmose.Mette er mor, cand. mag i psykologi og dansk og tidligere gymnasielærer i Aalborg. Hun har haft sin egen virksomhed i mange år og er selvstændig af sind. Kvindecirkler, cyklus, meditation og yoga er bare nogle af de ting Mette tilbyder i sin biks. Vores samtale handler om at være midt i en stor overgang og "afvikling" i livet. Hvem er man når alle tidligere identitetslag skrælles af?Vi kommer også ind på systemer og hvordan mange mennesker mistrives i disse.Mette refererer i forbindelse med følelsen af "afvikling" til et stykke litteratur hun er inspireret af:Essayet hedder ‘Afrealisering' og er fra essaysamlingen “Del af Labyrinten” af Inger Christensen.Find Mette Hyldgaard herHjemmeside: https://mettehyldgaard.dk/Instagram: https://www.instagram.com/mette_hyldgaard_skovmose/?hl=daPodcast: https://podcasts.apple.com/dk/podcast/cyklus-med-mette-hyldgaard-skovmose/id1481255466?l=daBog: Giv dig tid mor Underfladisk PatreonSupport this show http://supporter.acast.com/underfladisk. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Eine Hör-Kunft mit Aufenthalten bei Hannah Arendt, Inger Christensen & einem kleinen Gedicht

En dagdrøm om sommerfuglens forførende, mytiske væsen med fri assosiation over Rokokouglens farvespil , Jomfrubjørnens familie, og Blåt ordensbånds symbolik. Med sug i maven af Mari Boine, Poul Dissing, Carsten Dahl, Fauré, Inger Christensen og andre brilliante sværmere. Produceret for DR af Munck Studios København.

En dagdrøm om sommerfuglens forførende, mytiske væsen med fri assosiation over Rokokouglens farvespil , Jomfrubjørnens familie, og Blåt ordensbånds symbolik. Med sug i maven af Mari Boine, Poul Dissing, Carsten Dahl, Fauré, Inger Christensen og andre brilliante sværmere. Produceret for DR af Munck Studios København.

SÆSON 3 - ude nu på Podimo Lyt til alle afsnit af Kvinde kend din historie på Podimo. Opret dig her og prøv Podimo gratis: https://applink.podimo.com/KKHD'Vi overlever kun fordi vi bruger ord' skrev Inger Christensen i sin første digtsamling 'det', som udkom i 1969. Hun var digter og forfatter, og en af Danmarks mest anerkendte lyrikere, hun var på tale til nobelprisen i litteratur og hendes poesi er blevet fast pensum i gymnasiet. Alligevel er hun langtfra ligeså kendt som andre store danske kvindelige forfattere. I denne episode stiller vi skarpt på Inger Christensens kosmologiske lyrik og eftertænksomme gemyt, hun var både åben og eksklusiv, folkelig og elitær. Inger Christensens værker er kendt og berømmet langt uden for landets grænser og oversat til de fleste europæiske sprog. Hun betegnes ofte som 'systemdigter', da hun kombinerede matematiske systemer og musiske strukturer, som hun brugte til at frembringe ord og sætninger. Inger Christensen gik bort i 2009, og for nylig ville hun være fyldt 85 år. Vi tegner et portræt af hendes sammen med forfatter og Inger Christensens ven, Søren Ulrik Thomsen og litteraturhistoriker Erik Skyum-Nielsen. Dette er sæsonens sidste udgave af 'Kvinde kend din historie'. Gæst: Søren Ulrik Thomsen og Erik Skyum-Nielsen. Vært og tilrettelægger: Gry Nielsen-Jexen. Tilrettelæggelse, klip og produktion: Cecilie Wortziger Musik: Frej Levin og Scott Holmes Grafik: Sofie Nørgaard Kampmark

Begeistert schreibt Jan Wagner über seine Heldinnen und Helden der Lyrik – von Inger Christensen bis John Keats. Der Band versammelt Portraits, Essays und Skizzen von unterwegs, in denen der Büchner-Preisträger das Wesen der Dichtung erkundet. Elegant geschrieben, beglückend zu lesen. Rezension von Ulrich Rüdenauer. Hanser Verlag, 304 Seiten, 25 Euro ISBN 978-3-446-26943-9

Der neue Band des Büchner-Preis-Trägers Jan Wagner "Der glückliche Augenblick" enthält Porträts von Dichterkollegen wie Dylan Thomas oder Inger Christensen. Wagner schreibt auch über das Verhältnis von Lyrik und Fotografie, Motorroller und Geistergeld in Vietnam, Pässe und Grenzen. Arno Orzessek hat die Essays gelesen.

Eva Capirossi"Scritturapura"http://www.scritturapura.it/index.phpScritturapura – letteratura dalle terre di confineScritturapura è una piccola casa editrice indipendente nata, in forma di cooperativa, a inizio millennio tra le colline del Monferrato ma anche, da sempre, gravitante intorno all'asse Asti-Torino.Il desiderio era, ed è, quello di volgere lo sguardo all'orizzonte, pubblicando prevalentemente letteratura straniera, letteratura delle terre ai confini dell'Europa: dalla Danimarca e dall'Olanda, dall'Islanda e dal Portogallo, dalla Turchia e dalla Russia. E qualche volta, perché no?, anche storie dal cuore dell'Europa, come da Germania, Svizzera e Belgio, e, più raramente, dal resto del mondo.Ogni romanzo è una storia e anche una Storia: a latitudini diverse, donne e uomini, ragazze e ragazzi, declinano le contraddizioni e le magie dei loro Paesi d'origine, spesso rivelando tratti comuni, che li mostrano cittadine e cittadini di uno stesso mondo. Storie in chiaroscuro per rappresentare la ricerca di libertà dei diversi popoli ma anche le profonde ambiguità dell'animo umano. Il tutto a un livello letterario di qualità.Animato da grande passione, il nostro piccolo gruppo di lavoro sogna di spingersi fino alle strade letterarie di Dublino, tra i bevitori di birra del Galles o i lapilli dei vulcani islandesi, e comincia a frequentare la Fiera del libro di Francoforte, quella di Londra e Istanbul, a tessere rapporti con gli Istituti di cultura di diversi Paesi, ad acquistare i primi diritti, assegnare traduzioni...E così che abbiamo portato in Italia – per primi – alcuni degli scrittori più significativi e dirompenti dei loro Paesi, contemporanei e classici moderni (ossia, a grandi linee, intorno alla metà del '900).Come Sabahattin Ali (1907-1948), con La madonna col cappotto di pelliccia, classico turco del '900 riscoperto nel 2013 dai manifestanti di Piazza Taksim e divenuto simbolo della lotta al regime (proposto anche da Fazi alcuni anni dopo): la storia straordinaria, commovente e intensissima dell'amore di uno studente turco nella Berlino degli anni Trenta per la donna ritratta in un quadro. Oppure Gudrún Eva Mínervudóttir, con Il circo dell'arte del dolore e Il creatore, ospite d'onore delle cerimonie di apertura alla Fiera di Francoforte del 2011.O Jan Wolkers, con Olga la rossa, romanzo cult della liberazione sessuale degli anni Sessanta in Olanda, da cui è stato tratto il film Fiore di carne.O ancora l'austriaco Robert Menasse, con Don Juan de la Mancha, vincitore del Deutscher Buchpreis nel 2017 con La capitale (edito da Sellerio).E Ahmet Ümit, con Capodanno a Istanbul, lo scrittore turco che ha pubblicato di più al mondo: 20 best sellers tradotti in 60 lingue.Senza però disdegnare la letteratura italiana, contemporanea, che da Nord a Sud può avere un mondo dentro: Giorgio Bona, con Sangue di tutti noi, romanzo storico sulla vita spezzata del militante comunista Mario Acquaviva; Lorenzo Scoles, con Augusto Central, giallo legato alle cave di marmo delle Apuane dove, di fronte alla pietra scintillante, il protagonista ha una folgorazione; Gabriella Greison, con Prossima fermata Highbury, raccolta di racconti sul mondo del calcio; o Luca Ragagnin, con Cinque sigilli, testi immaginari di nove cantanti, da Janis Joplin a Nina Simone, in attesa di uno sposo che non arriva; o Salvo Zappulla, con Il violino di Dio, romanzo su un futuro distopico, conseguenza dei disastri ambientali delle nostre generazioni.Ma anche, saggi d'arte, architettura, testi legati ad esperienze in ambito sociale e letteratura di viaggio.E, infine, antichi classici del Monferrato, come Matteo Bandello e Vittorio Alfieri.Scritturapura è nato come nome evocativo della grande importanza che diamo allo stile, alla lingua, alla scrittura, alla qualità e alla cura del testo in generale.Volevamo qualità per tutto, in primis per le storie dei nostri romanzi. Ma anche per i traduttori. Per ogni lingua i migliori traduttori: per il danese Bruno Berni, traduttore di Peter Hoeg, per l'islandese Silvia Cosimini, traduttrice di Arnaldur Indriðason, per il turco Barbara La Rosa, traduttrice di Orhan Pamuk. E così cerchiamo di continuare.Ci piacerebbe anche che la nostra letteratura fosse riconoscibile per l'originalità delle sue storie: quelle che ci colpiscono di più hanno al centro donne e uomini in situazioni di transizione, di crisi, di lotta, coi regimi così come con sé stessi. Tutti i nostri personaggi cercano la libertà, tutti. Libertà dall'oppressione, dai potenti, dalla malavita, dagli sfruttatori di ogni tipo, dal buio che avvolge il loro cielo.Storie forti, drammatiche, sì, ma illuminate dalla speranza o, almeno, venate d'ironia.A partire dal desiderio di dare visibilità al tema del diritto all'autodeterminazione, politica, sessuale, di genere eccetera, abbiamo vinto due edizioni del bando “Creative Europe” della Commissione Cultura dell'Unione Europea con progetti di traduzione letteraria:- Grazie al primo progetto, “Inside/Outside: a Mankind's Research”, dedicato al tema dell'essere umano alla ricerca di se stesso, abbiamo potuto pubblicare: Carattere bastardo di Ferdinad Bordewijk, un classico moderno olandese ambientato nella città portuale di Rotterdam negli anni Venti del secolo scorso, da cui è stato tratto Character - Bastardo eccellente, Premio Oscar 1998 come miglior film in lingua straniera; La stanza dipinta di Inger Christensen, classico danese ambientato all'epoca in cui Mantegna affrescò la Camera degli sposi nel Palazzo ducale di Mantova; e Come fosse al presente, Premio De Gyldne Laurbær, della danese Helle Helle sullo smarrimento interiore di una diciannovenne che, finito il liceo, non ha idea di che direzione dare alla sua vita. - Grazie al progetto “WOLO - Women Love without Violence”, abbiamo pubblicato quattro autrici contemporanee che presentano figure di donne che, di fronte a situazioni di sopruso o duri conflitti, disinnescano, a differenza degli uomini, la tentazione della violenza, trovando la forza di percorrere altre vie fino a diventare soggetti positivi per le loro comunità: Solo uno di noi dorme della danese Josephine Klougart, storia di una giovane scrittrice che sceglie di tornare nella casa natale dopo il fallimento di due storie d'amore; Una nuova epoca di Ida Jessen, diario di una maestra in un villaggio rurale nelle Danimarca di inizi '900; Stella, non scappare più della giornalista turca Perihan Mağden, sul percorso di crescita di un'adolescente infatuata di una rock star; e Boy di Wytske Versteeg, in cui, nella civilissima Olanda, il protagonista incontra un bullismo che lo devasta.IL POSTO DELLE PAROLEascoltare fa pensaehttps://ilpostodelleparole.it/

«Det hev ei rose sprunge», er en julesang mange nok har hørt når vi kommer til luke 10 i kalenderen. Og rosen representerer kjærlighetens sanne riddere til hest, på vei til sin utpekte. Også Inger Elisabeth Hansen har gitt ut en rose-bok, mens Kathleen Rani Hagen debuterte med den mer vitenskapelige tittelen Grunnleggende plantediversitet. Med blomster kan vi si mye. Derfor har de også en viktig plass i litteraturen. Hør hva Øyvind Rimbereid og Inger Christensen har å si. Om serien: Vekkelsespodkast? Hva er nå det? Det store i det små er en litterær podkastserie. Hver episode har ett tema, der forfatterne og litteraturentusiastene Kjersti Sandvik og Grethe Fatima Syéd blander alle sjangre, nytt og gammelt, kjent og ukjent, kun ut fra det kriteriet at det er litteratur som engasjerer dem. I løpet av 24 episoder i adventstiden, men uten et veldig høyt julenivå, kommer svært ulike tema til å bli tatt opp: mat, farger, kroppen, årstidene, transportmidler, institusjoner, dyr, planter, havet m.m. Det blir også intervjuer med kjente forfattere. Sandvik og Syéd, som har bakgrunn fra hhv. journalistikk og akademia, omtaler seg selv som haren og skilpadden, etter Æsops fabel om de to dyrenes ulike gemytt og tilnærming til et prosjekt. De er ofte uenige, men oppnår gjennom samtalene å overraske både seg selv og hverandre. Og noe er de enige om: Litteratur er viktig, og gode bøker bør ikke glemmes etter at de har lagt fremme på bokhandlernes julebord i noen korte høstmåneder. I «Det store i det små» blir det mulig å hente tips til egen lesing både i romjulen og langt ut på nyåret. Her har alle litteraturinteresserte noe å hente!

Ulandskalender-land i krise - I dag er første låge åbnet i DR's julekalender, og vanen tro går overskuddet til at støtte projekter i et Uland. Samtidig produceres der undervisningsmateriale til folkeskolen, så 150.000 elever kan lære om landet, dets traditioner, udfordringer og indbyggere. I år er landet Etiopien, og det er blevet en udfordring. Det seneste år er Etiopien nemlig gået fra at være en løfterig historie om fremgang og forsoning - reformer, fred og Nobels fredspris - til et land med millioner fanget i krig. En tegnet julegave per dag - Tegneserier er gået fra at være ildeset til at opleve en storhedstid i 80'erne, så blev der stille om mediet i mange år, men nu er de tegnede fortællinger poppet op i alskens nye former og har fået sig noget af en revitalisering. Hver gang vi sender i december, vil vores største entusiast fortælle om en ny - eller smukt genudgivet - tegneserie, du kan pakke ind og lægge under træet. Vi giver dig tilmed bud på, hvem i din familie, der kunne have glæde af den. Digter-kvinden over alle - I vores serie om kvinder, der nok kunne fortjene en plads i skolernes litteraturkanon, taler vi i dag om Danmarks vel nok største digter Inger Christensen. Og der er så meget godt og spændende at sige, at det er med nød og næppe, vi har fået det kogt ned, så der var plads til i dagens program. Julekalender - Den sidste halve time af vores sendetid i dag siger vi goddag til årets julekalender på P1. Og jo, bare rolig. Det er igen Poul Nesgaard, der i vanlig stil vil dirigere os frem mod julen. Værter: Karen Secher og Tore Leifer.

Powieść Janiny Katz Chłopiec z tamtych lat opowiada o losach marcowych emigrantów, o ich próbach zapuszczenia korzeni, o samotności i szukaniu swojego miejsca. 63-letnia Ania wspomina swoje życie. Po wojnie wzrastała w Krakowie, w 1969 roku – podobnie jak autorka – wyjechała na Zachód. Nieudana próba radzenia sobie w Niemczech kończy się wyjazdem do Danii, dokąd zaprasza ją tytułowy „chłopiec z tamtych lat”: Joachim, przyjaciel z dzieciństwa. Joachim radykalnie odcina się od swoich korzeni, upodobań i pasji, na siłę próbuje stać się Duńczykiem. Ania – przeciwnie, pozostaje outsiderką i uparcie wraca do przeszłości. W Polsce książka Chłopiec z tamtych lat ukazała się w przekładzie Bogusławy Sochańskiej w 2020 roku nakładem wydawnictwa Driada. Bogusława Sochańska – absolwentka filologii duńskiej na UAM, tłumaczka, autorka esejów poświęconych duńskiej literaturze i kulturze. Za najważniejsze w swoim dorobku uważa przekłady utworów H.Ch. Andersena i współczesnej poezji duńskiej, a także wprowadzenie do kultury polskiej prozy i poezji Janiny Katz. Laureatka m.in. Duńskiej Państwowej Nagrody dla Tłumacza Literackiego 2014, duńskich nagród im. H.Ch. Andersena (2007 i 2018), Nagrody Literackiej GDYNIA 2019 za przekład poematu konceptualnego Inger Christensen alfabet oraz Nagrody Literackiej Stowarzyszenia Autorów ZAiKS, 2020. Odcinek jest niewielką częścią wystawy "Portrety przekładu" przygotowanej na Międzynarodowy Dzień Tłumacza 2020. Więcej materiałów można znaleźć na stronie - portrecie. "Na przekład" jest podcastem Stowarzyszenia Tłumaczy Literatury, organizacji, która od 2009 roku zrzesza tłumaczy i tłumaczki książek, działając na rzecz lepszej widoczności zawodu, godziwych warunków pracy i życia oraz przyjaznych kontaktów między tłumaczami książek w Polsce i na świecie.   Na stronie Stowarzyszenia (stl.org.pl) można znaleźć dużą bazę ogólnodostępnej wiedzy dla osób zainteresowanych pracą tłumacza literackiego, a także kontakty do tłumaczy i tłumaczek zrzeszonych w STL.   Jeszcze więcej danych i informacji na temat aspektów finansowych, prawnych i organizacyjnych dostępnych jest dla zalogowanych członków.   Muzyka wykorzystana w czołówce i zakończeniu odcinka pochodzi z utworu "Mystery Sax" (Kevin MacLeod, Creative Commons License). Grafika w nagłówku strony podcastu: JT Davis (Black Background) na Flickr.com (licencja CC).   Chętnie wysłuchamy Waszych uwag i sugestii pod adresem podcast@stl.org.pl

Kampråb og kapitalismekritik hører ikke kun 1970'erne til. I dag interesserer flere yngre forfattere sig for kapitalismens krogede kanaler, og kritikken af den vokser sig hele tiden større. I sin nyligt udkomne roman, "Penge på lommen" skriver Asta Olivia Nordenhof ganske tydeligt: "Kapitalismen er en massakre. Men vi er levende, og vi kan ende kapitalismen." Det er fiktionsprosa, men udgangspunktet er den sande begivenhed fra 1990, mordbranden på Scandinavian Star. Skibets økonomiske net rækker langt ind i hovedpersonerne, Kurt og Maggies liv. Mens Asta Olivia Nordenhof bruger romanformen, anvendte én af vores største digtere, Inger Christensen essaygenren i 1970'erne for at stille skarpt på kapitalismes bagsider. Hun er dog mest kendt som systemdigter, ikke systemkritiker og til at forstå hendes politiske tænkning får programmet besøg af litteraturforsker og anmelder, Tue Andersen Nexø. Medvirkende: Tue Andersen Nexø og Asta Olivia Nordenhof. Vært: Nanna Mogensen. (Sendt første gang 12. februar).

Första rad: gränserna finns, gatorna, glömskan Översättning: Sven Christer Swahn Uppläsning: Lina Ekdahl  MUSIK Nils Petter Molvaer: Trumpet Player in the Backyard EXEKUTÖR Nils Petter Molvaer, trumpet

Uppläsning: Lotti Törnros MUSIK Nils Petter Molvaer: Trumpet Player in the Backyard EXEKUTÖR Nils Petter Molvaer, trumpet Av misstag sändes en annan dikt efter Tolvslaget i P1 idag, måndag 30 september. Lina Ekdahl läste då en dikt hon valt av Inger Christensen ur  diktsamlingen "Alfabet".

Första rad: Ett liv som inte dör som ingenting? Översättning: Sven Christer Swahn Uppläsning: Anna Pettersson Diktsamling: "Fjärilsdalen" (1996) MUSIK Claude Debussy: Första satsen ur orkestersviten ur ur Den helige Sebastians martyrium. EXEKUTÖR Pablo Heras-Casado, dirigent, Philharmonia orchestra

Det här specialavsnittet av Signumpodden består av ett föredrag inspelat hos föreningen Profundis, kopplade till Svenska kyrkan i Jönköping. Rubriken för föredraget är ”Konstens sakrament” och handlar om skönheten och skapandet som en väg till Gud. Vad utmärker det sköna? Hur talar Gud till oss genom skönheten? Kan även det till synes fula vara skönt? Har skönheten en evangeliserande kraft? Det är några av de frågor som tas upp i avsnittet. I föredragets andra hälft får filmregissören Andrej Tarkovskij och poeten Inger Christensen tjäna som exempel på det heliga skapandet.

’Dagene er data’ – og digtet og duerne på Toftegårds Plads. Lone Hørslevs nye digtsamling stiller skarpt på den gennemdigitaliserede tid, vi lever i. En række af digtene er blevet til sange på ep’en af samme navn med UHØRT – Hørslev/Mechlenburg. I denne podcast fortæller Lone Hørslev om data, digte, dyr der rumsterer i forfatterskabet, Inger Christensen version 2.0 og andre værker, hvor musik og poesi løfter hinanden. Produceret af Anya Mathilde Poulsen, Roskilde Bibliotekerne

*podcast note: transcribed from video. Check out the YouTube channel if you want to see what we describe! Today, we have our first special guest, Abi Pollokoff of AbiPollokoff.com. She reads two of her poems with me, and I have included excerpts from one. You can find the other here: (https://www.guernicamag.com/preservation-tactics/). Abi is an accomplished poet, writer, and badass feminist with numerous publications and an open-hearted presence via local Seattle poetry outlets such as Open Books: abipollokoff.com! Abi will be a regular on The Poetry Vlog! Every three weeks, she will check in, read with us, and share how her manuscript is coming along. Subscribe above to keep up with the story :). We mention poetry by Inger Christensen. It is “Alphabet.” Google it. Find it. Read it. Imbibe it. As always, follow me and hit me up with the links below if you have ideas, questions, or insights. ● The Poetry Vlog is a YouTube Channel and Podcast dedicated to building social justice coalitions through poetry, pop culture, cultural studies, and related arts dialogues. Subscribe to our YouTube channel to join our fast-growing arts & scholarship community (youtube.com/c/thepoetryvlog?sub_confirmation=1). Connect with us on Instagram (instagram.com/thepoetryvlog), Twitter (twitter.com/thepoetryvlog), Facebook (facebook.com/thepoetryvlog), and our website (thepoetryvlog.com). --- This episode is sponsored by · Anchor: The easiest way to make a podcast. https://anchor.fm/app

The new organization is: a "Flash Briefing" as a two minute or less reading every day of a poem or pop culture text. This will be followed a 20 minute or less episodes 1x week or more expanding on one of those poets/poems/pop culture texts. Today's Flash Briefing is Abi Pollokoff reading an excerpt from Inger Christensen's "Alphabet"! This one goes for 3.5 minutes, BUT, you've never complained that there is too much poetry in your life, right? Plus, what a privilege to have a provocative and moving reader such as Abi. For more on Abi's own work as an inimitable poet, see abipollokoff.com. Tomorrow, there will be a full Vlog AND podcast episode where she is our guest interlocutor and reader. We will discuss breath, reading poems, music, manuscripts, and Inger Christensen's. Tune in for more then! It will be published by the eve of 7/15. If you're a poet or musician wanting to be featured or have a requested person/topic: contact via the links below! ● The Poetry Vlog is a YouTube Channel and Podcast dedicated to building social justice coalitions through poetry, pop culture, cultural studies, and related arts dialogues. Subscribe to our YouTube channel to join our fast-growing arts & scholarship community (youtube.com/c/thepoetryvlog?sub_confirmation=1). Connect with us on Instagram (instagram.com/thepoetryvlog), Twitter (twitter.com/thepoetryvlog), Facebook (facebook.com/thepoetryvlog), and our website (thepoetryvlog.com).

Et af Europas absolut bedste kor gæster Vendsyssel Festival, med et program med overskriften Solen er rund efter et digt af Inger Christensen. Musikken er af Per Nørgård, Alfred Janson, Luciano Berio, Zad Moultaka, Kaija Saariaho og Arne Nordheim samt nordisk korlyrik af David Wikander og Edvard Grieg. Daniel Paulsen og Terje Viken, slagtøj. Dirigent: Grete Pedersen. (Festivalens åbningskoncert i Sæby Kirke 4. juli). Ca. 21.30Akkordeonisten José Valente, der er debuteret fra Det Kgl. Danske Musikkonservatorium, spiller Gubajdulinas Et Exspecto - Sonata in 5 movements. Vært: Klaus Møller-Jørgensen. www.dr.dk/p2koncerten

A porcine presidential campaign, the feeling of freedom in a communal action and a Danish poet who helps you re-imagine the world - Josie Long hears stories of small radical acts. Comedian and activist Mark Thomas talks about the feeling of liberty on a city street flooded with bicycles, we explore how Inger Christensen's words have fed into the imaginations of Danish activists, and we hear about Pigasus's curtailed political campaign. Pigasus the Immortal Featuring Abe Peck, Jim Lato and Judy Gumbo Interviews by Sarah Geis Inger Christensen Produced by Maria Dønvang Critical Mass Featuring Mark Thomas Produced by Sarah Cuddon Series Producer: Eleanor McDowall A Falling Tree production for BBC Radio 4.

Irislarve, Nektardråbe, Gyldenlak, Engblåfugl og Rod. Kønne ord der beskriver planetens sommerfugle, der stiger op af jordens indre i Inger Christensens berømte "Sommerfugledalen". Men ordenes forbogstav danner også et system: navnet INGER. Inger Christensen var netop kendt for at lægger skjulte systemer og koder under sin digtning. Hun døde i 2009 og hendes private arkiv over manuskripter til romaner, digte, artikler m.m. udkommer nu i det 900-sider store værk "Verden ønsker at se sig selv". Bogen rummer bl.a. håndskrevne tabeller over ny systemdigtning, og digtsamlingen "Alfabet" forløber nu længere end til 'n'. Forfatter Asger Schnack og den svenske digter Marie Silkeberg, der har været medredaktør for udgivelsen, gæster studiet. Værter: Nanna Mogensen og Klaus Rothstein.

Journalisten och sakprosaförfattaren Elisabeth Åsbrink har skrivit Smärtpunkten, Och i Wienerwald står träden kvar och 1947. Samtliga böcker har blivit nominerade till Augustpriset. Med boken Och i Wienerwald står träden kvar vann Åsbrink Augustpriset 2011 i fackbokskategorin. I dagens avsnitt samtalar vi om den danska poeten Inger Christensen, Lars Norén, och hur självmotsägelser och svagheter gör oss till människor. Dessutom läser Elisabeth delar ur sin nya bok som utkommer i Augusti.

Två döda poeter med passionerat intresse för musik. Poul Borums Digte till musik inspirerades av tonsättare. Peer Hultbergs "Requiem" är en 600-sidig lyhörd ordmusik, en sorgesång för 537 stämmor.  Vi är i sällskap med två döda poeter med ett passionerat intresse för musik. De var under några år barndomsvänner i Horsens på Jylland. Möt Poul Borum och Peer Hultberg. Poul Borum (1934-1996) var författare, kritiker, posör och estradör. Skrev ett 50-tal böcker och startade Författarskolan i Köpenhamn. Poul Borums dikter har används i rockmusik och tonsättarna Ib Nørholm, Per Nøgård och Sven-David Sandström komponerade musik till poem av Poul Borum. I Digte till musik finns Borums texter inspirerade av Bruckner, Schumann, Chopin, Cecile Ore, Schubert, Haydn, Dvorak och Webern. Poul Borum var under drygt 15 år gift med poeten Inger Christensen. Han levde och arbetade i Köpenhamn, en färg- och debattglad estradör som ständigt skiftade persona. Danmarks första existentialist, hippie, punkare och Michel Foucault-look alike. Queer innan begreppet existerade, med Köpenhamns första walkman hängande vid örat. En de sköna konsternas allätare som lyssnade på klassisk musik varje dag.   Orspråk av Poul Borum: Använd hellre tiden på att läsa goda dikter i stället för att spilla den med att skriva dåliga. Framtiden det blir utan mig. Konst är till för alla; det är bara inte alla som vet om det.     Peer Hultberg (1935-2007) var författare, doktor i polska språket, jungiansk psykoanalytiker och han spelade cembalo dagligen på ett av de många instrumenten i våningen i Hamburg. Där bodde han fram till sin död tillsammans med sin man bildkonstnären Alfred Wäspi. Peer Hultberg räknas som en av de främsta nordiska författarna och fick Nordiska Rådets Litteraturpris för den musiska romanen Staden och världen. Boken Preludier gestaltar Frédéric Chopins polska barndom. Texterna genomströmmas av musik i upprepningar och variationer. Requiem är en 600 sidor tjock tegelsten från 1985. En slags lyhörd ordmusik, en sorgesång för 537 stämmor. Här finns fugaliknande passager i texter utan komma och punkt. Var och en av de 537 stämmorna tycks improviserade i en slags medvetandeström.  Men hela kompositionen styrs av Hultberg - likt en tonsättare eller dirigent.   I programmet medverkar även litteraturkritikern och författaren Bjørn Bredal, som korrekturläste Peer Hultbergs sista roman Vredens Natt och författaren Kristina Nya Glaffey, vars porträttbok Lyckojägarna har Peer Hultbergs litterära stil som inspiration. Han var hennes mentor.   Spellista: SIGNATUR Wintergarden Maja S.K. Ratkje Maja S.K. Ratkje River Mouth Echoes TZADIK   Mazurka För Piano Nr 49 F-Moll Op 68:4 Chopin, Frédéric Garrick Ohlsson Garrick Ohlsson: The Complete Chopin Piano Works Vol. 11 Mazurkas   Om natten Thomas Hass Text och röst: Poul Borum poetry depARTment Exlibris EXLCD 30091   At være noget for nogen Thomas Hass Text och röst: Poul Borum poetry depARTment Exlibris EXLCD 30091   Praesens subitus Cecilie Ore Cikada String Quartet Codex Temporis A u r o r a  A C D  4 9 8 9   Ur 5.e stråkkvartett, sats 3 Béla Bartók Emerson-Quartet Deutsche Grammophon                     423 657-2   Ur 6 bagateller f stråkkvartett, op 9 Anton Webern Juilliard Quartet Sony Classics                 SM 3 K 45845   Rigoletto akt 3 scene 4            Giuseppe Verdi Joan Sutherland, m fl     Acc. de st Cecilia/Sanzogno DECCA 443853-2   Symfoni nr 5, sats 4 A Bruckner Kölns RSO/Günter Wand EMI               CDC 7477462   Sju dikter av poul borum S-D Sandström DR:s kör o Symf ork. Uruppförd i Danmarks Radio i januari 1993   SIGNATUR Wintergarden Maja S.K. Ratkje Maja S.K. Ratkje River Mouth Echoes TZADIK   Vals För Piano Nr 6 Dess-Dur Op 64:1, Minutvalsen Chopin, Frédéric Garrick Ohlsson Garrick Ohlsson - The Complete Chopin Piano Works Vol. 7 ~ Waltzes   Variatio Xi Dietrich Buxtehude (1637-1707) Lars Ulrik Mortensen Buxtehude: Harpsichord Music Vol. 2                      Mazurka För Piano Nr 47 A-Moll Op 68:2 Chopin, Frédéric Garrick Ohlsson Garrick Ohlsson: The Complete Chopin Piano Works Vol. 11 Mazurkas   Italian Concerto BWV 971 Johann Sebastian Bach Alfred Brendel Brendel Plays Bach Polygram Int'l

Är du poet om du är utgiven på eget förlag? Är du poet om du är utgiven på eget förlag? Det är en av Lyssnarens frågor som jag svarar på. Du kanske anar du vad jag har att säga. ;) Som inledning läser jag med anledning av Världsaidsdagen 1 december min dikt Vita skuggor II. Dikten är tillägnad min vän Björn som dog i AIDS 1994. Prenumerera på iTunes  / På Acast / På Soundcloud  I del 2 i Poesins historiska utveckling pratar jag om hur det sett ur och är just nu i Island, Norge, Danmark och Finland. Jag försöker på danska läsa en dikt av Inger Christensen. Så här i efterhand inser jag att borde ha låtit bli. :) En kortis ur Kalevala blir det också. cool_man_85 undrar om jag vet om de finns några tidningar och magasin som tar mot dikter. Jag svarar så gott jag kan och ber också om din hjälp. Avslutningsvis läser jag min haiku Adventstider. Glöm inte bort att skicka mig din egen intalade juldikt. Jag läser så många jag hinner i min julpoddspecial. LÄNKAR TILL INNEHÅLLET: Vita skuggor II: https://poeten.se/dikter/vita-skuggor-ii.htm Kalevala: https://sv.wikipedia.org/wiki/Kalevala Inger Christensen: https://sv.wikipedia.org/wiki/Inger_Christensen 00-tal: http://www.10tal.se/ Populär Poesi: http://www.popularpoesi.se/ Lyrikvännen: http://www.lyrikvannen.se/ Adventstider: https://poeten.se/dikter/adventstid.htm Stöd Poetpodden Swisha valfritt belopp till 123 540 62 85. PayPal skicka valfritt belopp till irene@poeten.se. Bankgironr 743-0804 om du hellre själv vill sätta in ett valfritt belopp. Ett annat sätt är att köpa mina böcker! Skicka in frågor och dina egna inspelade dikter Facebooksida: https://www.facebook.com/poetpodden Kontakt via e-post: podden@poeten.se Twitter: https://twitter.com/poetenirene Fler avsnitt i Poetpodden

Anja snakker om "Det litterære apotek" av Nina George, og leser dikt av Inger Christensen. Bokprat fra 10.05.16.

Regissören Jenny Andreassons specialitet är att hitta fantastiska manus och pjäser, bortglömda och sällan spelade. Gemensam nämnare - de är skrivna av kvinnor ! Jenny Andreasson är född 1973 och utbildade sig i teaterregi vid Dramatiska institutet i Stockholm 1998-2002. Hon regisserar ofta pjäser skrivna av kvinnliga dramatiker och var konstnärlig ledare för det så kallade Spetsprojektet 2006-2009, ett samarbete mellan Riksteatern, Östgötateatern och Örebro länsteater, med målsättningen att föra fram dramatik skriven av just kvinnor. (Inom projektet regisserade hon själv Räddad av Alfhild Agrell, Syskonbädd av Stina Aronson, som också gjordes för Radioteatern, och Nära livet av Ulla Isaksson.) Jenny Andreasson är anställd som regissör på Dramaten sedan 2010. Där har hon bland annat satt upp Slott i Sverige av Francoise Sagan, Tjuvar av Dea Loher, Chéri av Colette, De oskyldiga av Lillian Hellman och Kriget har inget kvinnligt ansikte av Svetlana Aleksijevitj. Flera gånger har hon samarbetat med dramatikern Mirja Unge och regisserat hennes pjäser Var är alla på Riks drama, Klaras resa och Mariella på Göteborgs Stadsteater samt Johanna på Dramaten. Och nu i januari skulle hon haft premiär på stora scenen på Dramaten med Hamlet av Shakespeare, men den uppsättningen lades ner bara åtta dagar före premiären.     Som sitt klipp från Radioteaterbiblioteket valde Jenny Andreasson Ett ohört spel av Inger Christensen i regi av Staffan Olzon. Föreställningen finns tyvärr inte tillgänglig av upphovsrättsliga skäl.

Om den hyllade, men skygga danska poeten, Inger Christensen. Efter lång tids uppvaktning fick Birgitta Tollan en intervju. Endast ett par månader innan Inger Christensen avled den 2 januari 2009. I många år har Inger Christensen framhållits som en av de starkaste kandidaterna till Nobelpriset i litteratur, men hon hann aldrig föräras priset.Inger Christensen föddes 1935 och har också skrivit romaner, pjäser och essäer. Sedan 1978 var hon ledamot i den Danska Akademien. De stiger upp, planetens fjärilar i Brajcnodalens middagsheta luft.Ja, många av oss kan recitera de första stroferna ur danska poeten Inger Christensens mästerverk, sonettkransen Fjärilsdalen från 1991.Under ett års tid möts Inger Christensen och jag tillfälligt i kvarteret där vi båda bor. Så, efter flera avböjanden per brev och telefon, lyckas det. Den skygga, ständigt Nobelprisaktuella poeten, Inger Christensen ställer upp på en intervju.-Poesin är en underavdelning till musiken, säger Inger Christensen där vi sitter och smuttar på iskallt vitt vin i hennes nya våning i Frederiksberg, Köpenhamns Paris.-En del av orsaken till att man över huvud taget blir diktare är kanske den särskilda ljudkänsla man har för ordens klang i förhållande till meningens uppbyggnad  - huruvida den är mörk i vokalerna eller om det skall komma in något ljus. Men det är inget man tänker på.I essäboken Hemlighetstillståndet skriver Inger Christensen att orden har klang, rytm, välljud, hastighet och färg. Och det är först vid att lyssna till orden, till deras rytm och klangfärg, hela deras musik, som betydelsen av orden sätts fri.Inger Christensen får inspiration av att lyssna på  musik av Beethoven och Franz Schubert. Även nutida konstmusik, som permutationer, upprepningar eller variationer, av tonsättare som Olivier Messiaen, har varit viktiga för henne.I programmet medverkar även violinisten Cecilia Gelland från Duo Gelland och tonsättaren Anders Hultqvist, som komponerat sex sycken utifrån Inger Christensens diktsvit Alfabet, där Fibonaccis talserie har en central betydelse.Efter debutsamlingen Ljus kom på 60-talet även samlingen Gräs och den storslagna diktsviten det, som komponerades över talsystem och lingvistiska begrepp. Därefter samlingen Brev i april och två formexperimenterande romaner: Evighetsmaskinen och Azorno. Systemsviten Alfabet kom 1981 och mästerverket, sonettkransen Fjärilsdalen 1991. Inger Christensen har även skrivit dramatik, barnböcker och de två essäsamlingarna Del av labyrinten och Hemlighetstillståndet. Endast en liten del av hennes verklista finns översatt till svenska. Låtlista:Wintergarden Maja S.K. Ratkje Spår 3 Maja S.K. Ratkje River Mouth Echoes TZADIK Composition nr 1 alphabet ANDERS HULTQVIST (C)  JONNY AXELSSON, slagverk Percussione con forza    Phono Suecia PSCD 126Le Merle Noir/'KOLTRASTEN', FÖR FLÖJT & PIANO, 1951/ MESSIAEN, OLIVIER Spår 2 BERNOLD, PHILIPPE (FL) THARAUD, ALEXANDRE (PI) Bernold Tharaud Harmonia Mundi Fr.STRÅKKVARTETT NR 14 CISS-MOLL OP 131  /1826/ Presto Sats 5 Beethoven Spår 9 Alban Berg Quartet Beethoven: Complete String Quartets / Alban Berg Quartett         Sommerfugledalen: Et Requiem (1998/2004), XV: = 76 Svend Nielsen (1937-) Spår 15 Ars Nova Copenhagen + Tamás Vetö (Cond.) Nielsen: Sommerfugledalen (Butterfly Valley)       DACAPO 8.224706ur Sommerfugledalen: De stiger upp planetens fjärilar. Inger Christensen Spår 16 Nielsen: Sommerfugledalen (Butterfly Valley) Inger Christensen läser själv starten av dikten Dacapo 8.224706 ur Sommerfugledalen: Inger Christensen läser mästarsonetten Inger Christensen Spår 16 Nielsen: Sommerfugledalen (Butterfly Valley) Inger Christensen läser själv Dacapo 8.224706 Wintergarden Maja S.K. Ratkje Spår 3 Maja S.K. Ratkje River Mouth Echoes TZADIKComposition nr 1 alphabet ANDERS HULTQVIST (C)  JONNY AXELSSON, slagverk Percussione con forza    Phono Suecia PSCD 126Composition No 5 Stone after stone        ANDERS HULTQVIST (C) Göteborgs Symfoniker (ork) - Penderecki, Krzysztof (dir) SR-inspelning Live Göteborgs konserthus 2002-09-20    Abricottrees Exist Anders Hultqvist Spår 2 Duo Gelland Duo Gelland Violin duos vol. 1 nosagcd 152    Composition Nr 6 Rain And After ANDERS HULTQVIST (C) Trio con Forza /HOT THREE: HELANDER, TORBJÖRN (VLA) THIWÅNG, TERJE (FL)  ÖSTERSJÖ, STEFAN (GIT)/ (IENS) Trio con Forza HOT 3    Phono Suecia PSCD 148SATS 2, ALLEGRO MA NON TROPPO, KVINTETT FÖR 2 VIOLINER, VIOLA & 2 VIOLONCELLER D 956 C-DUR  /OP POSTH 163, 1828 ?/ Franz Schubert Spår 3 Artemis Quartet Natalia Prischepenko, Gregor Sigl violins Friedemann Weigle viola - Eckart Runge cello Truls Mørk cello Schubert           STRÅKKVARTETT NR 13 B-DUR OP 130  Cavatina. ADAGIO MOLTO ESPRESSIVO ATTACCABeethoven Spår 5 Amadeuskvartetten Beethoven: The String Quartets DG

Forfatter og bibliotekmedarbeider Mari Stokke-Bakken har sansen for rariteter innen litteraturen. Her forteller hun blant annet om Georges Perec som har skrevet en roman uten bokstaven e, om Inger Christensen som har skrevet en diktsamling ut fra Fibonaccis tallrekke, og om Raymond Queneau som har skrevet flere dikt enn alle andre diktere til sammen - det hele i løpet av ti sider - i sin samling Hundre tusen milliarder dikt. BOBcast #6 handler om litterære formeksperimenter.

Är poesi svårt? Kan alla läsa poesi? Måste man alltid förstå allt man läser? Svar får du i detta avsnitt av Solen, som också tipsar om läsvärd poesi av exempelvis Gunnar Ekelöf, Bodil Malmsten och Inger Christensen. Solen är en podcast om litteratur och bibliotek med bibliotekarierna Alice Thorburn, Elias Hillström och Patrik Schylström på Stadsbiblioteket i Stockholm.

Bokcirkeln går i mål: Jenny Jägerfeld, psykolog och författare, läser tillsammans med Petter Alexis, rappare, den snart sextio år gamla klassikern Bonjour tristesse av Francoise Sagan. Nu har vi hunnit till träff nummer tre och bokens sista sida. Det senaste året har Nordens Folkhögskola Biskops-Arnö varit uppmärksammad i en hård debatt om klass och kulturellt kapital. Vad har hänt sedan dess och hur blir framtiden? Reportage av Mona Masri. Dessutom frågar vi oss vad som egentligen är en bra högläsning, när det gäller dikter. Fredrik Nyberg, som själv är poet, disputerar i Göteborg med avhandlingen Hur låter dikten? Veckans poet är Marie Silkeberg som läser ur sin nya översättning av Ljus (Lys), Inger Christensens debut från 1962. Länk: Mer poesi blir det också när psykologen och poeten UKON, Ulf Karl Olov Nilsson, plockar fram datorn och söker sig fram till den svenska folksjälen. Programledare: Marie Lundström Producent: Jon Jordås Litteraturlista! Francoise Sagan, Bonjour tristesse, övers: Lily Vallquist (pocket 2012) Inger Christensen, Ljus, övers. Marie Silkeberg (2013) Fredrik Nyberg, Hur låter dikten? (2013) samt Att bli ved (2013) Här finns mer av Ulf Karl Olov Nilsson på nätet.

Vi är i sällskap med två döda poeter med ett passionerat intresse för musik. Poul Borum (1934-1996) var författare, kritiker, posör och estradör. Skrev ett 50-tal böcker och startade Författarskolan I Köpenhamn. Han har skrivit rocktexter och texter till verk av tonsättare som Sven-David Sandström och Per Nøgård. I Digte till musik finns Borums texter inspirerade av Bruckner, Schumann, Chopin, Cecile Ore, Schubert, Haydn, Dvorak och Webern. Poul Borum var under drygt 15 år gift med poeten Inger Christensen. Peer Hultberg (1935-2007) var författare, doktor I polska språket, psykoanalytiker och amatörcembalist. Fick Nordiska Rådets Litteraturpris för romanen Staden och världen. Requiem är en sorgesång för 537 mänskliga stämmor och romanen Preludier gestaltar Frédéric Chopins polska barndom. Levde med bildkonstnären Alfred Wäspi i Hamburg. Även litteraturkritikern Bjørn Bredal och författaren Kristina Nya Glaffey medverkar. Manus och produktion av Birgitta Tollan.

Podd av programmet Klang! Special - Inger Christensen och musiken. Sändes den 1 december 2008. Manus och produktion: Birgitta Tollan. Medverkande: Poeten och författaren Inger Christensen och producent och programledare Birgitta Tollan. Den sista intervjun som gjordes innan Inger Christensen avled i januari 2009.