Podcasts about peder gustafsson

Avsnittet den 30 mars är det sista avsnittet av P4 Världen, som läggs ner som en del av Sveriges Radios besparingar. Vi återvänder till några av korrespondenterna och berättelserna från förr och närtid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Påskafton är speciell på många platser i världen, men kanske ingenstans riktigt så speciell som i Jerusalem, där Sveriges Radios mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén varit åtskilliga gånger. I år sker firandet parallellt med kriget mellan Israel och Hamas och det enorma humanitära lidandet i Gaza, men redan förra året så var det ett spänt läge i Jerusalem inför påsken.Återkommande temanVid åtskilliga tillfällen har vi pratat om hur olika länder tacklar sina egna gängproblem, och det landet vi kanske blickat mest mot är Danmark, där Samuel Larsson är korrespondent. Vi undersöker hur det gått med några av förslagen som inspirerat inte minst svenska politiker, till exempel visitationszoner. Vi pratar också med Peder Gustafsson, som många år var korrespondent i Bangkok, om bland annat de asiatiska regnskogarna som kanske hamnat lite i skuggan av diskussionen om avverkningarna i Amazonas.Till sist pratar vi med tidigare programledare och numera afrikakorrespondent Richard Myrenberg, som ledde programmet in i pandemin och därefter såg mycket av sin rapportering handla om just det. Då slog nedstängningarna hårt mot de fattigaste delarna av befolkningen i flera länder, samtidig som stora delar av kontinenten brottades med vaccinbrist när länder i hela världen försökte köpa in doser till sin egen befolkning.Programledare: Kajsa BoglindProducent: Gustav FranzénTekniker: Fabian Begnert

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. Våldsamma möten mellan björn och jägareÅrets björnjakt väcker uppmärksamhet, bland annat för att tre personer skadats under jaktens första dagar. En15-åring som slog en anfallande björn i huvudet skapade många rubriker.Dessutom är antalet björnar som får skjutas rekordmånga. Och det väcker frågan om hur vi vill att björnstammen ska se ut i framtiden.I byn Klöverträsk utanför Luleå i Norrbotten har de boende märkt att björnarna blivit fler. Det är björnspillning runt husen och en del har till och med mött dem.Nyvald president väcker hopp i GuatemalaGuatemala som valt en ny president, som väckt stor uppmärksamhet i omvärlden. Bernard Arévalo, som han heter, ska tillträda i januari nästa år och han gick till val på att reformera Centralamerikas folkrikaste land. Men Arévalos politiska motståndare är många, och frågan är om han kommer lyckas leva upp till de förhoppningar som ställs på honom. Timme ett:Partiledarnas sommartal och den politiska höstenHotnivå 4: vad har samhället lärt sig sen 2010-talets terrorhot?Putins makt efter Prigozjins dödHur många björnar är "lagom" i svenska skogar?Krönika av Katarina BarrlingPanelenTimme två:Guatemalas nyvalde president väcker hoppDonald Trumps "mugshot" som politiskt vapenSatir från UtkantssverigeMusik på skolgårdarAvgående korrespondenten Peder Gustafsson sammanfattar sina år i Asien.Kåseri av Augustin ErbaProgramledare: Katarina von Arndt Producent: Nina BennerTekniker: Jacob Gustavsson

Hör Kinapodden i P1 direkt från Möt korrespondenterna på Kulturhuset i Stockholm. Medverkande: Hanna Sahlberg, Sveriges Radios Kinakommentator, Naila Saleem, Sydasienkorrespondent, Axel Kronholm och Peder Gustafsson, tillträdande respektive hemvändande korrespondenter i Bangkok, Björn Djurberg, korrespondent i Peking.Programledare: Karin TöttermanProducent: Therese Rosenvinge

Kinas nätverk med höghastighetståg är det största i världen. Men när Peking nu vill förverkliga sin mastodontvision och knyta ihop Sydostasien med kinesisk räls då möter man motstånd. Det är ett av världens mest utmanande järnvägsprojekt. Kinas planer på att länka samman flera länder i Sydostasien med höghastighetsräls från Kunming i Yunnan, ner till Singapore. Idén om att knyta ihop regionen går tillbaka till 1950-talet, men idag ses projektet som en del av den kinesiska globala visionen “Den nya sidenvägen” som Xi Jinping sjösatte för 10 år sedan. I Laos är en del av järnvägen redan färdig, men på andra håll möter Kina motstånd. I Malaysia till exempel vill man inte ge bort kontrollen av det viktiga signalsystemet till Kina och i Indonesien växer nu oron för att Kinas järnvägsbygge leder till en besvärlig skuldfälla.Tågen lyfts fram i propagandanKina har idag världens största nätverk med höghastighetståg och de moderna tågen är vanligt förekommande i den statliga propagandan. Hör om hur det är att resa med de kinesiska tågen 2023, från ansiktsscanning på stationen till maten ombord, och hur den rekordsnabba utbyggnaden förändrar Kina.Medverkande: Björn Djurberg, Kinakorrespondent. Peder Gustafsson, Asienkorrespondent. Christer Löfving, strateg på Trafikverket. Programledare: Axel Kronholm Producent: Therese RosenvingeTekniker: Oscar Thor

Kristendomens största högtid innehåller både glädje och sorg. Hör om hur påsken kläs i en rad olika traditioner beroende på var i världen man befinner sig. Piska kvinnor på benen eller skjuta harar, kasta krukor från balkonger eller barn med hucklen och röda kinder som tigger godis - alla är påsktraditioner från olika delar av världen. Frågan är var alla traditioner kommer ifrån? Hör folkbildaren Mattias Axelsson om påskens ursprung och den gemensamma nämnaren för firandet - våren.Vi reser även till Jerusalem där allt började, staden står i centrum för det kristna påskfirandet eftersom Jesus korsfästes där under långfredagen enligt bibeln. Just nu pågår tre religiösa högtider i den heliga staden samtidigt. Den kristna påsken, Ramadan och den judiska högtiden Pesach. Hör mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén om våldsamheter och oro vid Tempelberget.För andra året i rad firar människorna i Ukraina påsk under brinnande krig. Påsken är en viktig högtid för många ukrainare och vi har med oss vår korrespondent nu Lubna el-Shanti om berättar om konflikten inom den ukrainska kyrkan.Vi landar även i Filippinerna genom vår asienkorrespondent Peder Gustafsson. Där det firas på ett brutalt sätt med frivillig korsfästning.Producent: Catarina Spåre GustafssonProgramledare: Kajsa BoglindTekniker: Karl Björnsson

Fyra kilometer in i ett berg i norra Thailand sitter tolv unga fotbollsspelare och deras coach instängda. Det forsar in vatten i grottsystemet från ett plötsligt monsunregn och vägen ut är blockerad. De har varit instängda i tio dagar och hoppet om att bli räddade sjunker lika snabbt som syrenivån. Ett program av Martin Marhlo och Malin Rimfors, februari 2023.Medverkande: Jonas Westerberg, grottdykare specialiserad på räddningsarbete under vatten.Peder Gustafsson, Sveriges Radios Asienkorrespondent.Gunilla Österlund, reporter Ekot, Sveriges Radio.Arkivljud: Sveriges Radio, SVT, Netflix, NBC, BBC, CBS, ABC, CNN, Sky News.Slutmix: Tor Sigvardsson.

Trots att vissa byggnader var helt nybyggda så stod de inte emot de kraftiga jordbävningarna som har skakat Turkiet och Syrien. Men i vilken utsträckning kan man faktiskt jordbävningssäkra en stad? Hur är det att leva på en plats där marken när som helst kan börja skaka? Och vad kan göras för att förhindra att ett skalv blir förödande?Jordbävningskatastrofen i Turkiet och Syrien har påmint oss om den enorma risk som människor på flera håll i världen lever med. Följ med till Eldringen runt Stilla havet och San Andreasförkastningen i Kalifornien och hör vår utsända rapportera om det senaste från katastrofen i Turkiet och Syrien.I amerikanska Kalifornien är oron för ett skalv ständigt närvarande. Hör vår korrespondent Roger Wilson om hur myndigheterna uppmanar befolkningen att förbereda sig inför att marken börjar skaka. Ett annat jordbävningsdrabbat land är Indonesien där myndigheterna har byggt upp en stor beredskap för katastrofhjälp just vid jordbävningar. Asien-korrepondent Peder Gustafsson berättar hur drabbade områden som Filippinerna och Thailand ser på det förebyggande jordbävningsarbetet på helt olika sätt.Jordbävningssäkra byggnaderEnligt nyhetsbyrån AP så har Turkiet i åratal ignorerat byggregler. Det hävdar experter efter de katastrofala jordskalven som förstörde minst 12 000 byggnader och dödade över 20 000 människor. En anledning är byggboomen i landet som skulle genomföras snabbt och billigt, enligt kritikerna.Italien är världsledande när det gäller forskning kring att jordbävningssäkra hus och byggnader. Vetenskapskommentator Ulrika Björkstén ger oss en bild av hur byggnadskonstruktion och materialval kan få hus att överleva jordbävningens kraft.

Drottning Elizabeth av Storbritannien har gått ur tiden hör reaktionerna från hela världen. Medverkande: Johan T Lindwall, chefredaktör på Svensk Damtidning och Johan Hakelius, politisk chefredaktör på tidningen Fokus. Korrespondenterna Stephanie Zakrisson, Daniel Alling, Peder Gustafsson och Richard Myrenberg och reportrar Agneta Ramberg på plats i Brighton och Johanna Palmström på plats utanför Engelska kyrkan i Stockholm.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Felicia HassanSändningskoordinator: Veronika MitrevskaTekniker: Jesper Timan och Matilda ErikssonSändes i P1-morgon fredag 9 september 2022.

Lilla Salomonöarna har slutit en hemlig säkerhetspakt med Kina som gör att kinesisk militär kan stationeras på öarna. Australien och USA varnar nu för en kinesisk militär upptrappning i Stilla Havet. Salomonöarna ligger runt 200 mil från Australiens kust i Stilla havet men har ett strategiskt läge mitt i viktiga globala farleder. Efter att den lilla fattiga nationen Salomonöarna i mars slutit ett säkerhetsavtal med Kina befarar Australien att en kinesisk militärbas kommer att öppnas på öarna. Det riskerar att förändra säkerhetsbalansen i Stilla havet, där USA och Kina länge tävlat om inflytandet. Hör hur Kinas militärmakt flyttar fram positionerna till havs och varför det upplevs som ett hot.Det här är SalomonöarnaBestår av runt 1000 öar i Stilla havet.Under andra världskriget rasade hårda strider mellan Japan och USA på öarna.Har ett viktigt strategiskt läge.Medverkande: Björn Djurberg, Kinakorrespondent, Peder Gustafsson, Asienkorrespondent, David Carlqvist, utrikesreporter och militär expert EkotProducenter: Kajsa Boglind/Katja MagnussonTekniker: Brady Juvier

Väst står enat i sitt fördömande av Putins krig i Ukraina. Men runt om i världen är bilden en annan. Flera inflytelserika länder vill inte riskera sina goda relationer med Ryssland. Medverkande: Jan Eliasson, tidigare ordförande för FN:s generalförsamling, Jude Blanchette, Kinakännare vid tankesmedjan Center for Strategic & International Studies, Tong Zhao, tankesmedjan Carnegie i Peking, Alexander Gabuev, tankesmedjan Carnegie i Moskva, Arun Mohan företagare Delhi, Shyam Saran, tankesmedjan Center for Policy Research i New Delhi, Jitendra Nath Misra professor vid Jindal School of International Affairs, Thitinan Pongsudhirak, docent vid Chulalongkorn University i Bangkok, Kantathi Suphamongkhon, Thailands tidigare utrikesminister, William Gumede, docent vid University of the Witwatersrand i Johannesburg.Programledare: Robin Olin robin.olin@sr.seReportrar: Björn Djurberg, Naila Saleem, Arnab Dutta, Peder Gustafsson, Yasmin Coles Tekniker: Lisa AbrahamssonProducent: David Rasmusson david.rasmusson@sr.se

På fredagen införde EU, USA och Storbritannien sanktioner mot Rysslands president Putin personligen. Att utesluta Ryssland ur betalsystemet Swift har varit på tapeten men flera länder har hittills motsatt sig detta då det skulle göra det omöjligt att betala för rysk naturgas och svårt att få tillbaka lån. Nu verkar det som att ett av dessa länder, Tyskland, inte vill sätta stopp för att utesluta Ryssland. Hör Ekots korrespondent Andreas Liljeheden. Hör även Ginna Lindberg, Ekots utrikeschef och USA-kommentator, Peder Gustafsson, Sydostasienkorrespondent, Ivan Garcia, Latinamerikakorrespondent och programledare Katherine Zimmermann och Sara Stenholm.Ekot ekot@sverigesradio.se

Ett utrikesmagasin om veckans stora världshändelser och små vardagsbetraktelser från andra länder. Julfirande i Mellanöstern, Latinamerika, Asien och Storbritannien.Medverkande: Cecilia Uddén, Mellanösternkorrespondent, Ivan Garcia, Latinamerikakorrespondent, Stephanie Zakrisson, Londonkorrespondent och Peder Gustafsson, Asienkorrespondent.Programledare: Kajsa BoglindTekniker: Maria Stillberg

Radiokorrespondenterna handlar denna gång om den svåra situationen för journalister i Sydostasien. Vi hör bland annat den filippinska journalisten Maria Ressa som fått Nobels fredspris. Vi hör också om situationen för journalister i Myanmar och Kambodja. Medverkande: Journalisten Maria Ressa och ordförande för filippinska  journalistförbundet Jonathan de Santos. Vi hör också den kambodjanska journalisten Yeang Sothearin. Programledare: Peder Gustafsson  peder.gustavsson@sr.se Producent: Irma Norrman  irma.norrman@sr.se

Trots vaccinationerna ökar smittspridningen i Europa. Vad betyder det för efterlängtade jullovsresor? Följ med till smittvärstingländer på nära håll och hör hur turistparadisen försöker coronasäkra. Hör smittskyddsläkarens bästa tips om hur vi ska tänka kring resor och sammankomster i jul och få senaste coronauppdateringarna från våra korrespondenter.Medverkande: Anders Nystedt, smittskyddsläkare i Norrbotten, Peder Gustafsson, Asienkorrespondent, Filip Kotsambouikidis, Östeuropakorrespondent och Caroline Salzinger, Tysklandskorrespondent.Programledare: Kajsa Boglind

Ett och ett halv år efter coronapandemin utbrott står det klart att Kina, Europa och USA har klarat sig relativt bra, men i andra delar av världen kämpar redan fattiga länder med både smitta och ekonomiska svårigheter. Här hemma i Sverige signalerar finansminister Magdalena Andersson att vi nog har lagt det värsta bakom oss ekonomiskt efter pandemin. Hör Sveriges Radios ekonomikommentator Kristian Åström om hur Sverige och övriga världen klarat den ekonomiska sidan av pandemin. Vi får  också följa med till Kina som var det enda större landet i världen som behöll tillväxt även under pandemins första år, och höra hur det har gått i Thailand och andra fattigare länder i Asien. Dessutom får vi en rapport från Tyskland inför valet - som till stora delar handlar om just ekonomin. Medverkande: Kristian Åström, ekonomikommentator, Peder Gustafsson,  Asienkorrspondent, Hanna Sahlberg, Kinakommentator och Caroline Salzinger, Tysklandskorrespondent. Programledare: Kajsa Boglind

Den här veckan handlar Kinapodden om relationen till grannländerna. Mest aktuella är Pekings kontakter med Kabul där talibanerna nyligen tog över makten. Medverkande: Hanna Sahlberg, Kinakommentator, Peder Gustafsson, Asienkorrespondent, Björn Djurberg, Kinakorrespondent Programledare: Helene Benno Producent: Kajsa Boglind

Talibanerna har tagit över Afghanistan snabbare än någon hade kunnat tro. Vad händer nu? Förstå världen med Radiokorrespondenterna, direkt från Kulturhusets scen. Hör Naila Saleem och Massood Qiam, reportrar med fokus på Afghanistan, Peder Gustafsson, Asienkorrespondent och Cecilia Khavar, USA-korrespondent. Programledare: Ginna Lindberg, Ekots utrikeschef. Radiokorrespondenterna radioskorrespondenterna@sverigesradio.se

Mors dag är i antågande och P4 Världen gör en rundtur för att ta reda på hur mammor vill firas - och inte vill firas - i andra länder. P4 Världen startar i Mellanöstern där i får höra om mammornas roll i konflikten mellan Israel och Hamas. Programmet reser via Frankrike och Asien och landar i USA vars morsdagsfirande stått modell för det svenska. Dessutom får vi höra om hur mammarollen är på väg att förändras på många håll runt om i världen. Medverkande: Johan-Mathias Sommarström, Mellanösternkorrespondent, Marie Nilsson Boij, Pariskorrespondent, Peder Gustafsson, Asienkorrespondent och Cecilia Khavar, USA-korrespondent.  Programledare: Kajsa Boglind

Militärens maktövertagande i en kupp den 1 februari har lett till en våg av demonstrationer. Militärens svar är brutalt, död och massfängslanden men protesterna avtar inte. Vad händer i Myanmar? Medverkande: Johan Hallenborg, tillförordnad chef vid svenska ambassadens sektionskansli i Myanmar. Han har lång erfarenhet av att jobba i landet, bland annat under den nu avsatta regeringens tid vid makten. Hur blev militären en stat i staten och varför är kvinnorna särskilt utsatta nu?

Många har blivit illa berörda över de ovanligt många kvinnomorden i Sverige den senaste tiden. Hör om läget i omvärlden, och om vad som görs för att få män att sluta slå och döda. Medverkande: Johan-Mathias Sommarström, Istanbulkorrespondent, Caroline Kernen, Ungkorre, , Rysslandskorrespondent, Roger Wilson, New Yorkkorrespondent, Peder Gustafsson, Asienkorrespondent. Programledare: Kajsa Boglind P4 Världen p4varlden@sverigesradio.se

I Myanmar samlas hundratusentals människor varje dag för att protestera mot militären och precis som på många håll i världen, har konsten en given plats i demonstrationerna. Varför är den så viktig? Bilder som sprids på nätet, graffiti under motorvägsbroar och sånger som sjungs kväll efter kväll ute på gatorna är några av de sätt som demonstranterna i Myanmar tar till när de protesterar mot statskuppen 1 februari. Militären försöker kväsa demonstrationerna med pansarfordon, gummikulor och bortförande av oppositionella på nätterna, då de också stänger av internet. Många författare har gått under jorden, men bildkonstnärerna fortsätter att spela en viktig roll precis som i Hongkong, som inspirerar motståndsrörelsen i Myanmar. Hur är det möjligt att de kan fortsätta? Samtal med Sveriges Radios Asien korrespondent Peder Gustafsson. Och, kultur har haft - och har stor betydelse för många folkliga proteströrelser, som till exempel den i dagens Belarus. I dag för sju år sedan, avsattes Ukrainas president Viktor Janukovytj efter Majdan-upproret, som präglades av stor konstnärlig kreativitet. Gruppen Dakh Daughters blev Majdanprotesternas affischband och var ofta ansiktena utåt. Revolutionen bar också fram dem till publiken både på hemmaplan och internationellt. Nu har de släppt sitt tredje album "Make up" och programledare Fredrik Wadström har fått en exklusiv intervju med bandmedlemmen Solomia Melnyk. "RUINER" OM SÖNDERFALL OCH UNDERGÅNG Poeten Fredrik Nyberg debuterade med diktboken En annorlunda praktik 1998 och är Sveriges förste doktor i konstnärlig forskning med avseende på litteratur. Nu är han aktuell med den första i en serie böcker i gränslandet mellan poesi och prosa som enligt förlaget undersöker "tillväxtens och framåtskridandets baksidor". Boken heter "Ruiner" med undertiteln Första häftet (I-XXII) litteraturkritikern Lars Hermansson recenserar. "ALLEN V. FARROW" NY DOKUMENTÄRSERIE på HBO Nu har "Allen v. Farrow", en dokumentärserie i fyra delar, premiär och den granskar och berättar den uppslitande historien om de övergreppsanklagelser som riktats mot regissören Woody Allen under tre decennier. Den i dag 35-åriga dottern Dylan Farrow hävdar att pappan Woody Allen ska ha utnyttjat henne sexuellt när hon var sju år och både hennes bror Ronan Farrow och mamman Mia Farrow stöder hennes anklagelser. Serien påminner om tidigare dokumentärer om till exempel Michael Jackson, Jeffrey Epstein och R Kelly. Vad är det här för genre egentligen? P1 Kulturs filmkritiker Emma Engström reder ut. DAGENS OBS-ESSÄ I år är det 175 år sedan existentialismens fader Søren Kierkegaard publicerade ett av sina viktigaste verk, "Avslutande ovetenskaplig efterskrift" och 75 år sedan existentialismen blev en lära för allmänheten genom Jean-Paul Sartres "Existentialismen är en humanism". Av denna anledning ska OBS i veckan ägna sig åt några av denna filosofiska inriktnings förgrundsfigurer. Författaren Dan Jönsson reflekterar över Kierkegaards kompromisslöshet. Programledare: Fredrik Wadström Producent: Maria Götselius

Vi flyger mindre och i länders förhandlingar om stora krispaket ställs krav på grön omställning. Kan pandemin vara en möjlighet för klimatarbetet? Medverkande: Jens Möller, Norgekorrespondent, Lotten Collin, korrespondent i Latinamerika, Marie-Louise Kristola, klimatkorrespondent, Danmarkskorrespondent David Rasmusson och Peder Gustafsson, korrespondent i Asien. Programledare: Pablo Dalence Producent: Viktor Mattsson Tekniker: Fabian Begnert Radiokorrespondenterna radiokorrespondenterna@sverigesradio.se

När thailändska journalisten Pratruangkrai Petchanet och hennes man varit i riskzonen för att ha smittats av covid-19 tog de ett drastiskt beslut. De två små sönerna bor nu hos morföräldrarna i huset bredvid, och träffar sina föräldrar genom en glasruta. I Coronadagböckerna följer vi människor världen över och hör deras berättelser om hur viruset förändrat vardagen och livet. Thailand var ett av de första länderna utanför Kina att rapportera om covid-19-smittade. Till en början var det kinesiska turister som insjuknade. I mars ökade antalet lokalt smittade personer i Thailand och myndigheterna började då införa en rad olika restriktioner. Efter att ha varit i stort sätt stängt i två månader så öppnar nu Thailand upp delar av samhället, men det är långt kvar tills turisterna åter igen fyller gallerior, stränder, hotell och restauranger. Städpersonal gör ett av alla shoppingcenter i Bangkok redo att öppna igen efter att ha varit stängt sedan slutet av mars. Golv, väggar, rulltrappor, hyllor, allt ska desinfekteras för att minska risken att smittan tar ny fart i Thailand. Så här långt har Thailand rapporterat om drygt tretusen bekräftade covid-19 fall och dödstalet är under 60 personer. Den thailändska regeringen fick i början av utbrottet kritik för att man inte reagerade tillräckligt snabbt. Trots att man tidigt i pandemin stoppade inresor från Kina, Sydkorea och en rad andra länder så var det många som var rädda att coronaviruset skull sprida sig i landet. En av de som var oroliga över att smittas var den 37-åriga tvåbarnsmamman Pratruangkrai Petchanet. Hon jobbar som reporter för en japansk nyhetsorganisation. Petchanets man jobbar som fotograf och hade bevakat ett evenemang där det visade sig att flera av deltagarna var smittade med covid-19. Risken att smittas fick Petchanet att ta ett drastiskt beslut. Eftersom det fanns risk att både hon och hennes man kunde vara smittade med covid-19 så bestämde de tillsammans med sina arbetsgivare att de skulle isolera sig hemma. För att minska risken att smitta varandra och barnen så delade de på huset där de bor. Petchanet fick en del av hemmet och hennes man fick röra sig i den andra. För att inte riskera att smitta sina två söner som båda är under fem år så bestämde de att barnen skulle bo med mormor och morfar i grannhuset. Det var ett jobbigt beslut för Petchanet. Under isoleringen så fick varken Pechanet eller hennes man träffa barnen, men de kunde vinka till varandra genom en glasruta som finns mellan deras och morföräldrarnas hus och flera gånger om dagen så hade de kontakt via videosamtal med mobilen. Pechanet och hennes familj tillhör medelklassen i Thailand och har klarat sig relativt bra genom pandemin. Värre har det varit för de hundratusentals människor som jobbar inom turistindustrin i Thailand. Turistnäringen är en av landets huvudsakliga inkomstkällor och när först kineserna uteblev och sedan resten av alla turister stängdes ute från landet så raserades branschen helt. De stora turistorterna Pattaya och Phuket blev snabbt tomma för det kom inga turister. Det startade en dominoeffekt som tillslut innebar att många av de som tjänar sina pengar på turisterna inte hade några jobb och tvingades att ta sig till sina hembyar. Den stora folkvandringen som blev resultatet ökade också risken att smittan skulle sprida sig över Thailand. I samband med det beslutade regeringen att införa undantagstillstånd och ett nattligt utegångsförbud i landet. Ett förbud som kommer gäller fram till sista juni, eventuellt längre. Under tiden som landet har varit stängt har den berömda thai-vänligheten visat sig på många vis. Jag är här för jag är kock och inte har något jobb nu. Jag har problem, men jag vet att det finns människor som har det mycket värre, så jag vill hjälpa dem, säger kocken Suttama till Reuters. Hon är en av 200 kockar som nu är anställda av en lokal välgörenhetsorganisation för att laga matpaket till de som inte det så gott ställt. Ett annat exempel på hur människor hjälper varandra i Thailand just nu är en typ av skåp som placerats ut på ett stort antal platser runt om i landet. I skåpen kan de som vill fylla på med råvaror till de som behöver. Det har visat sig att de tillfälliga skafferierna har varit en stor framgång och många vittnar om att varorna har hjälpt dem genom den svåra tiden. När nu Thailand sakta öppnar så kommer de flesta att höra uppmaningen att hålla avståndet, bara mask och tvätta händerna. Från den här veckan är det många som kan gå tillbaka till jobbet i Thailand. Även Petchanet är tillbaka och arbetar som reporter. I dag var första dagen hon var tillbaka på kontoret. Där har man sett till att det är minst två meter mellan skrivborden och alla anställda uppmanas att bära mask, plasthandskar och om möjligt visir för ansiktet. Även ute på gatorna använder allt fler mask och visir berättar Petchanet och hon tycker det är bra att folk skyddar sig. Petchanet vill inte att man ska behöva gå tillbaka till ett läge där man återigen tvingas stanna hemma. Även om Thailand nu sakta börjar rör sig mot det som kallas det nya normala så är det långt kvar tills allt är ens i närheten av något som kan kallas normalt. Många fattiga kommer fortsättningsvis att behöva få hjälp med att få mat. Det kommer att sätta regeringen under stor press att fortsätta ge bidrag till de behövande. Under lång tid framöver kommer det att vara obligatoriskt att använda mask och hålla avståndet till andra människor när man rör sig ute. Thailands viktiga turistindustri kommer fortsätta att stå helt still. Landets myndigheter har beslutat att förlänga inreseförbudet för utlänningar. Inga utländska resenärer komma in i landet för än tidigast den första juli. Något som gör att alla som är beroende av turister fortsättningsvis kommer att ha en tuff vardag för att klara sig. Peder Gustafsson, Asienkorrespondent peder.gustafsson@sverigesradio.se

I coronapandemins spår följer en en fattigdomskris i stora delar av världen. FN varnar nu för att uppskattningsvis ytterligare 34 miljoner människor kommer att hamna i extrem fattigdom, mer än hälften av dem i Afrika. I Uganda har hela samhället varit totalt stängt i sex veckor. Och det har lett till stor matbrist framför allt bland fattiga, säger professor Peter Waiswa som specialiserad på folkhälsa. Folk hungrar och det påverkar alla åldersgrupper, unga, gravida kvinnor, och äldre, säger professor Peter Waiswa som arbetar med folkhälsa och är specialist inom barn och mödravård. De strikta åtgärderna har gjort att det är en mycket liten spridning av covid-19 inom det ugandiska samhället, fortsätter Peter Waiswa. Men i en färsk FN-rapport varnas för att ytterligare 34 miljoner människor kommer att hamna i extrem fattigdom till följd av coronapandemin, och att 56 procent av dem kommer att finnas i Afrika. En ytterligare osäkerhet är att många fattiga länder är beroende av bistånd som nu riskerar att minska. Och tanken med nedstängning av hela samhällen är svår för fattiga tycker professor Peter Waiswa: Att införa lockdown är en sorts elitism, det gynnar framför allt de som har hem, inkomst och resurser. Peter Waisa beskriver hur kvinnor i Uganda brutit mot karantänsreglerna och gått ut tillsammans med sina små barn för att sälja varor. Men några av kvinnorna och deras barn greps och fördes till fängelse, och det är olyckligt att kvinnor som bara försöker få mat till sina barn, tas till fängelser där de faktiskt riskerar att få corona, säger professor Peter Waiswa. Det finns redan rapporter som tyder på att människor i Uganda inte kunnat söka vård i samma utsträckning som tidigare för sjukdomar som till exempel lunginflammation och malaria och att färre kvinnor föder barn på sjukhus. De fattiga och redan sårbara kommer att få det sämre i Uganda och det kan i längden leda till ökad dödlighet, tror professor Peter Waiswa. I länder som Kambodja och Bangladesh har hundratusentals textilarbetare permitterats och har fått klara sig utan lön de senaste månaderna. Fabriksarbetare i bland annat Thailand, Malaysia, Filippinerna och Myanmar har skickats hem, många med liten eller ingen lön. Det är ett hårt slag mot de redan fattiga arbetarna. Indonesien rapporterar om en snabbt växande arbetslöshet och ekonomer varnar för att miljontals indoneser kan kastas in i fattigdom den närmsta tiden. I alla sydostasiatiska länder har den viktiga turistindustrin helt avstannat. Det har lett till miljontals arbetslösa och många företag tvingats stänga. Flera Sydostasiatiska länder har den senaste tiden lanserat rekordstora stödpaket för att stötta den inhemska ekonomin. Enligt Asia Development Bank så är många av dom ändå allt för små för att hålla igång ekonomin och se till att befolkningen får mat på bordet. Även finansiellt starka länder och företag har stora problem i spåren efter pandemin. Flygbolaget Singapore Airlines redovisar sin första förlust någonsin i företagets 48-åriga historia. I Indonesien har den ekonomiska krisen till följd av pandemin gjort att landet nu skjuter upp planerna på att bygga en ny huvudstad på Borneo som är tänkt att ersätta Jakarta. Det kommer att dröja lång tid innan ekonomin i de fattigaste länderna återhämtar sig. På en dammig soptipp i Basra i Irak, flyger soppåsar omkring och en grupp män med sjalar för att täcka munnen letar i skräpet för att hitta något att kunna sälja. Vi  är tvunga, vi har inga pengar, inga jobb, och jag har tre barn att försörja säger Hussein Taher till nyhetsbyrån Reuters. Fattigdomen riskerar att fördubblas i Irak, enligt FN, framför allt på grund av coronapandemin och dramatiskt fallande oljepriser. I grannlandet Syrien har en kombination av skyhöga matpriser och avstannad ekonomi till följd av covid-19 gjort att minst 9,3 miljoner människor nu riskerar att lida brist på mat, skriver FN:s livsmedelsprogram, det är en ökning med nästan 1,5 miljoner människor bara det senaste halvåret. Libanon som har störst andel flyktingar i hela världen, går just nu igenom den värsta ekonomiska krisen på decennier. Peder Gustafsson peder.gustafsson@sverigesradio.se Katja Magnusson katja.magnusson@sverigesradio.se

Många rör sig mindre nu under coronakrisen än tidigare. Men motion kan ge snabba förbättringar på vår motståndskraft mot sjukdom, på flera sätt. Det gäller bara att hitta sin nivå och sin grej. För somliga är det ett discodanspass via internet, för andra att resa sig lite oftare från kontorsstolen. Vi har pratat med olika forskare om vikten av att röra sig nu under krisen, och det visar sig att det kan ske ganska snabba förändringar som hjälper oss. Och det handlar både om immunförsvaret, grundfysiken och psyket. Men för alla som har svårt att hålla motivationen uppe även i vanliga fall, kan det vara extra svårt nu när rutinerna rubbas, och de vanliga aktiviteterna kanske är inställda. Vi får bland annat hjälp av en motivationsforskare och en idrottsfysiolog att komma igång. Viktigt är att hitta sin egen nivå och sådant som håller i längden. Lena Nordlund, som tycker det är ganska tråkigt att träna (förutom att simma som hon inte gör nu) testar allt från travolta-moves i ett discopass från Australien, till yoga, tabata och "7 minute workout". Liksom att bara resa sig lite oftare från kontorsstolen och gå ut och gå med en låtsashund. Vi får också höra Sveriges Radios Asienkorrespondent, Peder Gustafsson, som varit på samma hotellrum i Auckland, Nya Zeeland, i över en månad, och berättar att det är lätt att bli lite håglös. Han tycker det är tråkigt att promenera när man knappt får lämna kvarteret. Medverkande: Lars Broström och Björn Gunér Programledare: Lena Nordlund Producent: Björn Gunér Tekniker: Nils Lundin

Coronakrisen slår hårt mot USA. Om att jobba hemma - våra korrespondenter ger sina bästa tips. Om kvinnorna i Sudans revolution. Om att rapportera från krig och konflikter. Medverkande: Kajsa Boglind, Washington, Johan-Mathias Sommarström, Lubna El-Shanti, Peder Gustafsson, Margareta Svensson och David Rasmusson.

Terroristen kan bara skymtas under en rättegångsscen 22 juli fokuserar på de människor som påverkades av dådet på Utöya. Hör korrespondent Jens Möller om tv-serien som hela Norge pratar om. Fem år efter flyktingkrisen är Alice Petrén tillbaka i flyktinglägren vid EU:s gräns. En ny humanitär katastrof är på gång i Syrien. Terror-tv-serien alla pratar om i Norge  Jens Möller om hur grannlandet bearbetar Utöya. Och dansen alla gör i Thailand, från en enkel kärlekssåpa med magi, Peder Gustafsson lär oss kärleksambulansen. Programledare: Henrik Torehammar P4 Världen p4varlden@sverigesradio.se

En julhälsning från Sveriges Radios korrespondent. Bangkok, julafton. Redan vid fyratiden på julaftons morgon ropade mina föräldrar: Kom nu ungar, nu åker vi. Det var de, för mig, magiska orden att nu var julen här. Färden gick först mot Arlanda flygplats och sedan vidare ut i världen. Under hela min uppväxt så tillbringade jag jularna utomlands. Det berodde helt enkelt på att mina föräldrar jobbade på krogen och den enda gemensamma semestern på året vi hade var vid jul- och nyårshelgerna. Resorna i min uppväxt gick till Kenya, Gambia, Indonesien, Singapore, Barbados och hit till Thailand, för att nämna några länder. Att resa så långt bort var ovanligt i början av 70-talet, så när jag kom hem efter resorna så fick jag alltid hålla föredrag om resmålen inför mina klasskompisar. Då såg jag det som ett straff att behöva berätta om huvudstäder, floder, olika kulturer och maten. Nu är jag tacksam över att jag tvingades till de där föredragen. På något sätt så har det gjort att jag har hamnat där jag är i dag. Jag tror inte att jag hade blivit varken journalist eller utrikeskorrespondent om det inte hade varit för resorna och föredragen. Det öppnade upp ett sug efter att få uppleva mer, träffa fler människor, se fler kulturer och smaka ännu mer lokal mat, ett sug som har följt med mig genom hela livet. Den vanligaste frågan jag fick när jag kom tillbaka till skolan efter jullovet var vad fick du i julklapp? Jag svarade ingenting, men vi har varit utomlands, så det var min julklapp. Va trist, svarade mina klasskompisar i Katrineholm. Själv var jag nöjd med alla upplevelser och ofta nya kompisar jag hade träffat. Det är klart att jag kände mig lite utanför när mina bästisar snackade om Kalles jul och Scooby-Doo som de hade sett på tv under julen. För många är julen starkt förknippad med maten, det är den för mig också. Det är bara det att jag fick smaka chili-krabba i Singapore, ugali i Kenya istället för julskinka och risgrynsgröt. Eller Thailändsk phad thai, långt innan det fanns att köpa i snart sagt varje gathörn i Sverige. Eftersom jag fick förmånen att resa just under julen så var resandet under lång tid alltid förknippat med julen för mig. Jag kunde känna samma förväntansfulla pirrande i kroppen många år senare när jag var på en flygplats som jag kände vid jul när jag var barn och kom då på mig själv att tänka tanken är det redan jul?, vilket det inte var. Senare i livet har jag fortsatt att resa och ofta är jag utomlands under julhelgen. Så för mig är julen starkt förknippad med värme och ett tropiskt klimat. Eftersom jag nu har privilegiet att bo och jobba i Asien med Thailand som bas så känns det som att det är jul hela tiden. Dessutom kan jag säga att cirkeln är sluten. För det var verkligen här mina första tankar på att bli journalist kom. Det var under julen 1972, då resan med mina föräldrar hade gått hit till Thailand. Vi bodde då i en fiskeby som numera är den kända turistorten Pattaya. Söder om Pattaya låg då en flygbas där USA:s flygvapen fanns under Vietnamkriget. En dag såg vi hur stora, tunga B-52:or lyfte med bomber som skulle släppas över Vietnam. Jag minns att jag med skräckblandad förtjusning såg de stora planen lyfta. Dagen därpå såg vi bilder från ett sönderbombat Hanoi på den thailändska tv:n. Jag minns att jag sa till min mamma att de måste vara de planen vi såg i går som gjort det där. Ja, svarade hon kort. Någon måste berätta det här för världen, för dem hemma, sa jag. Då får du bli utrikeskorrespondent för att kunna göra det på ett bra sätt, sa min mamma. Där och då bestämde jag mig: en dag ska jag bli korrespondent. Och nu är jag det så de där resorna och orden från min mamma är de bästa julklappar jag har fått. Nu önskar jag dig en riktigt varm och god jul från Bangkok. Peder Gustafsson, Bangkok peder.gustafsson@sverigesradio.se

Radions Asienkorrespondent samtalar med Phil Robertson, Human Rights Watch, och Staffan Herrström, Sveriges ambassadör, om en yttrandefrihet och mänskliga rättigheter som är satta under hård press i många länder i Sydostasien. Aung San Suu Kyi är som Darth Vader i Stjärnornas Krig, hon har gått över till "The Dark side". Det säger Phil Robertson när han pratar om utvecklingen i Myanmar. Det är ingen ljus bild vicechefen för Human Rights Watch i Sydostasien ger av situationen för yttrandefrihet och mänskliga rättigheter i länder som Vietnam, Kambodja, Laos och Thailand. Staffan Herrström som är Sveriges ambassadör i Thailand, Myanmar och Laos håller med om att yttrandefriheten är under press i många länder. Han är dock hoppfull inför framtiden med tanke på att det är en helt ny generation som har vana från sociala medier som nu växer upp och tar större plats i debatten. Hör den kambodjanska journalisten Yeang Sothearin som suttit fängslad i över ett år i Kambodja utan att ha blivit dömd i domstol. Han berättar hur det är att förklara för sina barn att pappa sitter i fängelse för att han gjort sitt jobb. Hör också Sirikan Charoensiri som startat organisationen Thai Lawyers for Human Rights i Thailand, där en ny ung generation jurister tagit strid för det fria ordet.    Vi är unga, de som styr landet är gamla och kommer försvinna först, säger hon. Reporter: Peder Gustafsson, Asienkorrespondent peder.gustafsson@sverigesradio.se

I Karlavagnen tisdag med Madeleine Fritsch Lärka pratar vi om oskrivna regler, regler du inte känner till förrän du råkar bryta en. I dagens utrikeskrönika delar reportern Peder Gustafsson med sig om några råd för hur man ska bete sig om man reser i Asien. Exempelvis ska man inte hälsa på människor genom att ta i hand utan genom att sätta ihop händerna strax under hakan och göra en lätt bugning. Både Sverige och resten av världen är full med sociala koder och regler som man inte kan läsa sig till, utan måste fråga andra om eller uppleva på egen hand. Har du varit med om det här? Kanske var du utomlands och upptäckte att det du tyckte var helt naturligt uppfattades som otroligt märkligt. Eller har du kanske precis flyttat hit och fått lära dig att man aldrig tar den sista köttbullen utan att fråga. Sätt dig inte bredvid någon annan på bussen, om du verkligen inte måste? Börja aldrig prata med en främling i hissen? Och ta för guds skull av dig skorna innan du går in? Även på jobbet finns det ju en massa saker man måste tänka på för inte irritera kollegorna. Får man värma fisk i mikrovågsugnen? Och hur är det med reglerna kring kaffeapparaten? Finns det möjligen någon oskriven regel du skulle vilja lägga till eller finns det någon du tycker vi borde slopa helt och hållet? Ikväll vill vi höra när du stött på oskrivna regler och hur det gick. Dela med dig på 020-22 10 30. Slussen öppnar 21:00. Men du kan maila oss redan nu till Karlavagnen@sverigesradio.se eller höra av dig till oss på sociala medier.

Ungdomar runt om i världen har det senaste året inspirerats av Greta Thunberg och hennes kamp för klimatet. I Thailand har den nu 12-åriga Lilly, som hon kallas, länge kämpat för att minska landets användande av plast, och nu börjar kampen ge resultat. Jag tycker att medvetandet hos thailändarna om klimatförändringarna har blivit bättre och fler och fler börjar förstå att vi måste göra något, säger tolvåriga Ralyn Satidtanasarn från Bangkok, som helst vill bli kallad för Lilly. Jag hade gjort upp med Lilly att vi skulle träffas så att jag skulle få följa med när hon plockar skräp i en av Bangkoks många klonger, som är kanaler som går kors och tvär genom staden. Då kom skyfallet som gjorde att vi valde att stanna under tak för att prata om hennes engagemang för miljön. Det startade när jag var åtta år och var på semester Pattaya som ligger i södra Thailand och det var massor av plast och skräp på stranden. Jag började plocka, men insåg direkt att det inte var lönt eftersom det bara kom mer och mer, berättar Lilly. Det fick den då åttaåriga Lilly att bestämma sig för att göra något åt allt skräp, och det på en helt annan nivå än att plocka skräp på stranden. Hon gick till företagen som använde plastpåsar och engångsartiklar och gick för att prata med politiker. Till mångas stora förvåning lyssnade företagen och politikerna på Lilly och nu har flera stora varuhuskedjor beslutat att delvis sluta med plastkassar, och inom några år kommer det troligen att införas en skatt i Thailand på engångspåsar av plast. Det har inte varit lätt för Lilly att få politiker och företag att lyssna på henne. I början ringde hon och försökte övertyga företagen men det fungerade inte alls. Många trodde att hon ringde för ett skolprojekt eller att hon busringde. För att nå fram bestämde hon sig för att söka upp företagen och träffa dem direkt, ett knep som visade sig fungera bra. Thailand har stora problem med sopor och framför allt plast. Landet ligger i topp-fem av länderna i Asien som dumpar mest plastskräp, varav mycket hamnar i havet. Det bekymrar Lilly. Hon har nu insett att det handlar om att utbilda thailändare i att vara rädda om naturen och inte kasta skräp hur som helst. Lilly säger att många har ingen aning om vad som händer när man kastar en plastkasse på gatan, i skogen eller i havet, och därför har hon nu inlett en kampanj för att införa obligatoriska miljö- och klimatlektioner i alla thailändska skolor. Precis innan vi träffades så hade hon varit på möte med Thailands vice utbildningsminister, som lovade att ta hennes idéer vidare. Lilly är inte den enda unga miljöaktivisten i Thailand. För ett och ett halvt år sedan startades Grin Green som ett skolarbete. Intresset visade sig vara så stort att man bara efter några veckor beslutade sig för att starta en ideell organisation som på kort tid har fått stor uppmärksamhet i Thailand för sitt arbete med att minska plastanvändandet. Lejin Sun är en studenterna som engagerat sig i Grin Green. Thailand är ett land där plastkassar är så vanligt att det är svårt för människor att leva utan dem, säger Lejin. Precis som Lilly har Grin Green insett att det är kunskap som är nyckeln till framgång för att nå ett minskat användande av plast i Thailand. Därför har man inriktat sig på att utbilda skolelever i olika åldrar. Det gör man genom att hålla föredrag och organisera olika utbildningar för elever från förskoleåldern upp till universitets studenter, säger Geoff Baker på Grin Green. Lejin Sun berättar att det som får de flesta elever att tappa hackan är när de får höra att i varje Bangkokbo under tre månader använder i genomsnitt sexhundra plastpåsar per person. För att minska användningen av engångsartiklar i plast så har nu Grin Green tillsammans med lokala företag börjat tillverka sugrör av bambu och återvunnen kartong, som de nu har fått flera stora cafékedjor att börja använda istället för plastsugrör. I väntan på att regnet ska dra bort fortsätter Lilly att berätta om sina olika projekt. Många ser henne som Thailands motsvarighet till Greta Thunberg. Hon har på fyra år åstadkommit en hel del. Just nu driver hon sex olika projekt. Hon har fått flera stora dagligvarukedjor att minska användningen av plastkassar och engångsartiklar. Hon jobbar tillsammans med utbildningsdepartementet för att införa eko-utbildning i skolan och så jobbar hon med ett projekt för återplantering av skog i landet. Skövlingen av skogen är ett stort problem i Thailand där bara 31 procent av den ursprungliga skogen finns kvar, berättar Lilly. Även om Lilly möter hårt motstånd så verkar det på henne som att hon inte ger upp så lätt. Hon får ta emot mängder av ibland kränkande kommentarer på sociala medier men det är inget som stoppar henne, utan snarare ger Lilly mer energi och fortsätta med det hon gör. Dessutom ser Lilly Greta Thunberg som en stor inspiration, speciellt när det känns tungt. Det tog ett tag innan regnovädret drog bort så Lilly var tvungen att springa hem och göra sina läxor så det blev ingen skräpplockning den dagen. Efter att ha träffat Lilly och representanter för Grin Green så konstaterar jag att det finns de som vill göra något för miljön och klimatet i Thailand. Problemet landet har är att den stora majoriteten av befolkningen lever på landsbygden, och där saknas kunskapen om vad som måste göras för att stoppa det allt snabbare växande sopberget i Thailand. Peder Gustafsson, Bangkok peder.gustafsson@sverigesradio.se

Från protester i Bagdad till Prag i Tjeckien, har de något gemensamt? Om processen mot Trump i USA och om valet i Sri Lanka ett halvår efter terrodåden. Medverkande: Johan-Mathias Sommarström, Bagdad, Kajsa Boglind, Washington, Peder Gustafsson, Sri Lanka och Caroline Salzinger, Prag.

Över 50 oppositionspolitiker och regeringskritiska har gripits i Kambodja under de senaste veckorna. Korrespondenten Peder Gustafsson har träffat en journalist som arresterades för spioneri efter att ha rapporterat kritiskt om premiärminister Hun Sen. På ytan i Kambodjas huvudstad Phnom Penh verkar allt som vanligt. Långa bilköer och byggarbetsplatser dominerar stadsbilden. Samtidigt sprider sig en oro bland oppositionella, människorättsorganisationer och journalister. Det har de senaste åren blivit allt svårare att granska och kritisera Kambodjas regering samtidigt som motståndare och kritiker av Hun Sen fängslats eller anklagats för brott mot staten. Yeang Sothearin jobbade på den numera förbjudna radiostationen Radio Free Asia. Den förbjöds i Kambodja samtidigt som Hun Sen-regeringen stängde i stort sett all fri media i landet 2017. En kort tid efter att Sothearin slutat vid radion och jobbade som frilansjournalist blev han en kväll tillsammans med sin tidigare kollega Uon Chhin arresterad av polisen. Sothearin berättar att Chhin ringde honom för att polisen stod utanför hans dörr. Sothearin åkte då dit för att se vad som stod på. När Sothearin kom fram till det hotell i Phnom Penh där Chhin bodde var det poliser överallt och efter mycket tumult lyckades han ta sig in i hotellet för att träffa sin kollega. Sothearin och Chhin anklagades för att ha spionerat för ett annat land och att ha skickat information som skadar Kambodjas försvar. Ett brott som kan ge upp till femton år i fängelse. Efter en tid åtalades de också för att ha producerat porrfilmer. Åklagaren säger sig hittat pornografiskt material på en dator som fanns hos Chhin. Båda nekar till anklagelserna och menar att allt är påhittat av polisen och åklagaren för att straffa dem för att de båda tidigare har avslöjat flera falla av korruption och kritiserat Hun Sen i sin rapportering. Både Sothearin och Chhin är nu efter ett och ett halv år ute från fängelse på borgen i väntan på att anklagelserna mot dem ännu en gång ska undersökas av åklagare. Det på order från en domare som tycker att åklagaren måste komma med tyngre bevisning. Vy Nop är mediechef på Cambodian Center for Independent Media, en organisation som jobbar i motvind med att försvara yttrande- och pressfrihet i landet. Journalister möter hela tiden motstånd från myndigheter runt om i Kambodja och blir ofta förföljda när de är ute på jobb, säger Vy Nop. Det finns en rad exempel på hur reportrar som trotsar förbudet att jobba åt självständiga medier i Kambodja trakasseras och arresteras. I juli greps två journalister som jobbade åt olika online-tv-kanaler av militärpolis. De bevakade när boende i staden Sihanoukville demonstrerade mot att de hade fördrivits från sin egen mark för att ge plats åt ett kinesägt kasino som ska byggas på tomten. Vid samma tillfälle fanns på platsen reportrar från den statskontrollerade teven, som inte blev trakasserade eller gripna av polisen. Tv-kanalen rapporterade senare inte om själva demonstrationen utan om gripandet av de två journalisterna som anklagas för uppsåt att begå brott och intrång på privat egendom. Bristen på oberoende media är ett hot inte bara mot yttrandefriheten utan också mot demokratin och vilken information som landets medborgare får, säger Vy Nop på Cambodian Center for Independent Media. Tidigare fanns det flera radiokanaler som bland annat gav information till jordbrukare om marknadspriser och annan för dem viktig upplysning. Det är nu helt borta. Det skapar en kunskapslucka som är allvarlig för landet, säger Vy Nop. Med total kontroll över Kambodjas medier har Hun Sen i stort sett monopol på vilken information som sprids i landet. Det skadar all media i Kambodja, säger Vy Nop, eftersom förtroendet man har byggt upp under många år för den lokala nyhetsrapporteringen nu har raserats. Phil Robertson är talesperson på Human Rights Watch i Sydostasien. Han säger att det nu krävs ett hårdare tryck på Kambodjas ledning för att man ska tillåta fria medier. EU har satt hård press på Hun Sen för att tillåta större yttrandefrihet. Det genom att hota med att dra tillbaka den tullfrihet som Kambodjas stora textilindustri har till EU. Med tullfriheten följer krav på mänskliga och demokratiska rättigheter, och det lever inte landet upp till enligt EU. Ett beslut om tullfriheten ska dras tillbaka väntas komma i början av nästa år. Ett stopp för tullfrihet skulle få enorma konsekvenser för hundratusentals arbetare inom textilindustrin och kunna skapa missnöje hos befolkningen. Ett missnöje som Hun Sen vill undvika och därför inte se någon annan utväg än att återigen tillåta fria medier och ökad yttrandefrihet, hoppas EU. Hur det kommer att gå för de spionanklagade reportrarna Sothearin och Chhin är det ingen som vet. Deras fall ligger fortfarande hos åklagaren för en ny utredning innan en eventuell rättegång. Under tiden försöker Sothearin lugna sina två barn som är oroliga för att pappa återigen ska hamna i fängelse. De tror att jag ska bli bortförd igen. Det är smärtsamt, säger Yeang Sothearin, journalist i Kambodja. Peder Gustafsson, Asienkorrespondent peder.gustafsson@sverigesradio.se

Turismen brukar beskrivas som världens största industri, men vad som lockar turisterna mest skiftar över tid. I dagens Radiokorrespondenterna ska vi besöka Nordirland som nyligen blivit ett turistland, Sri Lanka vars turistnäring återhämtar sig efter terrordåd tidigare i år, Beiruts enda offentliga strand och tjurfäktningarnas Granada. Programledare: Katarina von Arndt Reportrar: Stephanie Zakrisson, Peder Gustafsson, Samira Othman, Beatrice Janzon

Ständigt på resande fot, i oglamorös vardag och oförglömliga ögonblick där världshistoria skrivs. Möt dina favoritröster från radion, och hör dem berätta om livet bakom radiorapporterna. Lyssna till deras starkaste minnen och möten och deras dråpligaste anekdoter. Moderator: Palmira Koukkari Mbenga.

Goma i skuggan av krig och Ebola, ANC klarade valtestet och Hanoi växer så det knakar. Johan Bergendorff, global hälsokorrespondent, Samuel Larsson, Afrikakorrespondent och Peder Gustafsson, Asienkorrespondent.

Radiokorrespondenterna handlar den här veckan om förutsättningen för livet på vår planet: vatten. Följ med till Gaza, Namibia och Thailand där människor på olika sätt tacklar problem kopplade till vattnet. Veckans Radiokorrespondenterna plaskar och porlar och leds av  Asienkorrespondent Peder Gustafsson. Hur klarar människor att ordna dricksvatten i Namibia och Gaza? Vad kan vi göra för att rädda korallrev och mangroveskogar från att dö ut? Och vad händer med vårt kustnära kulturarv när havsnivåerna stiger? Sveriges Radio har en pågående reportageserie som kallas Världens vatten. Det här programmet handlar om just det. Hör reportage av Peder Gustafsson, Cecilia Uddén, Samuel Larsson och Naila Saleem. 

Fotbollsåret 2019 inleds med de Asiatiska mästerskapen i Förenade Arabemiraten och Arenan vill såklart hoppa på ett spännande turneringståg. Med hjälp av kunniga gäster tar vi ett rejält grepp på turneringen och lär oss om allt från nya spelare till gamla rivaliteter. Journalisterna Pezhman Pars och Makoto Asahara gästar studion för att ge den totala guiden till ett mästerskap som för oss svenskar kan te sig svårtillgängligt. Sveriges Radios korrespondent Peder Gustafsson berättar om hur turneringen får fotbollstokiga Vietnam och Thailand att helt stanna upp. Men i Indien är det ingen som bryr sig I veckans #Bollkunskap vill vi ha era bästa fotbolls-VHS! Redaktörer: Richard Henriksson och Andreas Matz

Singapore, ett av Asiens minsta länder men en maktfaktor som påverkar livet i hela Sydostasien. Hur landet gått från fattigt utvecklingsland till ekonomisk stormakt, berättar Peder Gustafsson. I veckans radiokorrespondenterna tar vi reda på hur Singapore har tagit en allt större plats när det handlar om ekonomi, teknik och innovationer i Sydostasien. Svenska LISA ENCKELL, som beskrivs som en digitalnomad, säger att det är i Singapore man måste vara om man vill ha en chans att konkurrera om marknadsandelar i Sydostasien som är världens snabbast växande ekonomi. Asienkorrespondenten PEDER GUSTAFSSON har träffat Sveriges ambassadör NICLAS KVARNSTRÖM och CECILIA OSKARSSON från Svenska Handelskammaren. Men även Singapores strategiska läge påverkar framgången enligt historikerna KWA CHONG GUAN och SENG GUO QUAN. JAQUELINE TAN jämför utbildningssystemet i Sverige och Singapore, och älskar återvinningssystemet i Sverige och tar gärna till sig ordet "lagom".

Terminsstart! Fyra nya korrespondenter tar vid från och med nu. Hör dem om ryska språkets elegans, om åttaåringen som äntligen fick drömjobbet, om hur man gör EU-politik spännande och konsten att vara vänsterhänt. Årets nya korrespondenter; Andreas Liljeheden, Bryssel, Lubna el-Shanti, korretrainee, Peder Gustafsson, Bangkok och Jesper Lindau, Moskva. Med knäböjande programledare Richard Myrenberg längs fram.

Bombdåden i början av veckan har skakat om den Thailändska huvudstaden. Polisen jagar gärningsmännen och det enda som verkar säkert är att en av dem var klädd i en gul t-shirt. I P4 världen den här veckan berättar vår utsände Peder Gustafsson om veckan i Bangkok, jakten på gärningsmännen och hur hysterin sprider sig när ytterligare en man, klädd i samma gula t-shirt och glasögon med tjocka bågar, dyker upp vid platsen där sprängladdningen detonerade.Dessutom får vi en lektion i "världens nyaste språk", afrikaans. Under apartheid i Sydafrika och Namibia tvingades det på den svarta befolkningen. Men idag har det blivit gatans, hip-hopens och de urbana svarta ungdomarnas språk. Hur gick det till? Vår Afrika-korrespondent Markus Alfredsson berättar. 

--POD: Kristdemokraternas partistyrelse ställer sig bakom lagen som ger homosexuella rätt att adoptera och den interna kritiken har inte låtit vänta på sig. Vad betyder beslutet för partiet och för familjepolitiken? Debatt mellan Emma Henriksson, familjepolitisk talesperson och riksdagsman Tuve Skånberg, båda kristdemokrater. Analys av frilansjournalisten Erik Lindfelt. Är kristna mer utsatta för hatbrott än tidigare eller är det anmälningsbenägenheten som har ökat? Reportage av Elin Lemel. Samtal om ett sönderfallande och allt mer sekteristiskt Syrien med Leif Stenberg, chef för Centrum för Mellanösternstudier vid Lunds Universitet och Elin Hagerlind, Syrienhandläggare vid Svenska ambassaden i Damaskus fn placerad i Beirut. Krönika av Peder Gustafsson, SRs korrespondent i Bangkok. Samtal med Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik om universums mörker.

För några år sedan svämmade rubrikerna nästan över på världens löpsedlar: en man har fött barn! Nu besöker Thomas Beatie Stockholm Pride och MOT har träffat honom för att prata om familjeliv, könsroller och sterilisering av transsexuella. Uppföljande debatt om den svenska lagstiftningens krav på sterilisering vid könskorrigerande behandling. En skam för Sverige eller för barnets bästa? Hör RFSLs ordförande Ulrika Westerlund och Kristdemokraternas talesperson i HBT-frågor Annika Eclund. I USA har flera skribenter den senaste veckan dragit paralleller mellan terrorattentatet i Norge, 22 juli, och situationen i USA där kristna grupper har radikaliserats allt mer och där man också sett exempel på våldshandlingar i kristendomens namn. Författaren och filmregissören Frank Schaeffer säger att han till och med förutsett risken för att kristna högerextrema skulle genomföra större attentat i sin nyligen utgivna bok "Sex, mom and God: How the Bible's Strange Take on Sex Led to Crazy Politics". 2008 blev Ecuador det första landet i världen att erkänna Moder jords rättigheter i sin grundlag. Naturen blev en juridisk person. Sedan dess har ursprungsfolken och deras andlighet fått en allt mer framträdande betydelse, inte minst inom den latinamerikanska vänstervågen. Natacha López träffar Latinamerikagruppernas viceordförande, Carmen Blanco Valer, när hon förbereder en ceremoni till Moder jord. Utrikeskrönikan är signerad Peder Gustafsson och kommer från Thailand. Programledare: Peter Sandberg Producent: Anneli Rådestad anneli.radestad@sr.se