Podcasts about brottet

I oktober 1862 försvinner Lotta Andreasdotter, också känd som Marbo-Lotta, spårlöst i Göteborg. Två månader senare hittas hennes kvarlevor gömda på vinden i ett hus i Haga. Brottet chockar hela Sverige – inte bara på grund av dess brutalitet, utan också för att gärningspersonen visar sig vara en kvinna, Anna Brita Persdotter.I detta avsnitt av Brottshistoria dyker vi ner i ett av de mest omskakande fallen i svensk kriminalhistoria, ett fall som fascinerat Emmy Atterving i hennes forskning. Vad drev Anna Brita till att mörda och dölja sina handlingar så omsorgsfullt? Med en historisk vinkel undersöker vi ett av Sveriges mest omskakande och gåtfulla brott. Get bonus content on Patreon Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hösten 2020 blir en fransk historielärare mördad efter att ha lett en lektion i yttrandefrihet – ett terrordåd som försatte Frankrike i chock. Nu i november 2024, fyra år efter mordet på Samuel Paty, har en ny rättegång startat. Bland annat åtalas personer som låg bakom en nätkampanj mot läraren. Hur långt bort från en gärningsman kan man vara och ändå anses skyldig för delaktighet i terrorbrott? Programledare: Linnéa Hjortstam. Med Erik de la Reguera, DN:s korrespondent i Paris. Producent: Elinor Ahlborn.

Brottet hets mot folkgrupp tillkom på legitim grund, men riskerar att komma i konflikt med yttrandefriheten. Lagstiftaren målar in sig i ett hörn om man tror att alla fobier kan utdrivas exorcistiskt med hjälp av kriminalisering, skriver professor emerita i straffrätt Suzanne Wennberg. Inläsare: Magnus Thorén

Brottet var för grymt för att vara sant.Två ungdomar dödade en barnfamilj – för en cykels skull. Vad var det som hände? Varför blev det så? Och hur slutade det?Wikipedia säger sitt om Åmselemorden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Från 2019. En sommardag 2015 åker en 36-årig man till Ikea. Han går till köksredskapen och river ut knivar ur förpackningarna. Två oskyldiga människor dödas och morden används i invandringsdebatten. Nya avsnitt från P3 Dokumentär hittar du först i Sveriges Radio Play. En mamma och hennes vuxne son knivmördas den här sommardagen inne på Ikea. De råkar befinna sig på fel plats vid fel tillfälle. I förhör erkänner 36-åringen att han dödat två helt oskyldiga personer. Och enligt vittnesuppgifter skrattar gärningsmannen när han river ut knivar ur förpackningarna. Knivar som senare används som mordvapen. Brottet sammanfaller med flyktingkrisen 2015 och får ett stort symbolvärde, då gärningsmannen är asylsökande och fallet blir ett slagträ i den politiska debatten om integration och invandring.En dokumentär av: Matilda Blom och Ivan Solander.Producent: Jon Jordås.Dokumentären är producerad 2019.

Runar Sögaard är vår mest kända norrman. Som make till Carola Häggkvist och ungdomspredikant är han en charmig figur i medierna. Men när han dödar djur genom sovrumsfönstret har han varken Gud eller rättsväsendet på sin sida.

Ytterligare en i mängden av brottsförbrytande brottsförebyggare... En polischef i Mellansverige misstänks för trolöshet mot huvudman och grovt tagande av muta. Det visar handlingar som Aftonbladet tagit del av. Brottet trolöshet mot huvudman misstänks ha pågått i nästan tre år, på Kronobergshäktet i Stockholm, fram till november i år. Den andra brottet, grovt tagande av muta, misstänks också ha pågått i nästan tre år. Även det ska ha pågått till november i år. Utreds av Särskilda åklagarkammaren Mannen anhölls i sin frånvaro förra veckan och greps tidigt på morgonen en dag senare. Han häktades senare med restriktioner, misstänkt för båda brottsrubriceringarna. Ärendet utreds hos Särskilda åklagarkammaren. Åklagaren som leder utredningen vill däremot inte kommentera ärendet i nuläget. – Vi är i utredningsstadiet och just nu vill jag inte lämna några uppgifter om utredningen, säger åklagaren. Åklagaren vill inte heller bekräfta att misstankarna gäller en polischef. – Det gäller en person som tillhör den yrkeskategorin som handläggs hos oss, säger åklagaren. Mannen nekar till brott... ...förvånande nog. Nu är det Onsdagsmys! De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se

Babs Drougge och Matilda Rånge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Linnéa Wikblad och David Druid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Chalmers tekniska högskola i Göteborg har förbjudit alla politiska manifestationer på skolans område – nåt som retar gallfeber på flera av de politiska studentförbunden. Förbunden menar att flera lärosäten hämmar det demokratiska samtalet, men enligt rektorn har studenterna samma yttrandefrihet nu som alltid.Sen pratar vi om polisens jakt efter en misstänkt sexköpare som ska ha nära koppling till Kungahuset. Brottet – som mannen nekar till – är nu preskriberat, men polisen anklagar Hovet för att inte ha gjort allt de kunnat för att mannen skulle kunna delges misstanke i tid.

Marie Johansson mördas i en tygaffär i Göteborg 2005. Den misstänkta kvinnan hittas av en slump efter 18 år – men då är det för sent. Brottet är preskriberat. Maries föräldrar får beskedet: den misstänkta kan inte ens förhöras. Programledare: Emma Lukins. Med DN:s reporter Kristina Hedberg. Producent: Marcus Morey-Halldin.

Brottet var för grymt för att vara sant.Två ungdomar dödade en barnfamilj – för en cykels skull. Vad var det som hände? Varför blev det så? Och hur slutade det?Wikipedia säger sitt om Åmselemorden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Lena Ljungdahl är den före detta polisen och spanaren, som tillsammans med rättsodontologen och kriminalteknikern Anna Jinghede skriver spänningsromaner där de plockar händelser ur den verklighet de själva verkat. Deras populära podcast "Över min döda kropp" vrider och vänder de på kända och okända kriminalfall.

Här hittar du alla avsnitt av Brottet Inifrån: https://podme.com/se/brottet-inifran Här hittar du alla avsnitt av Mordpodden: https://podme.com/se/mordpodden Signa upp dig på podme.com - de första fjorton dagarna är gratis!

Föreställ dig en stor korsning utan ett enda rödlyse, stopplikt eller väjningsplikt. Där i kulturkrockarnas korsning, har du Sverige. Där inte ens spontana - POSITIVA känsloyttringar tas som just positiva. Där den spontana glädjeyttringen över att eleven hade klarat Komvux, var att ge lärarinnan han uppskattade en kram - och måste nu känna sig "skyldig" - För att hon är muslim, och andra muslimer såg "brottet." Missa inte det här programmet!2000 AV 3000 KR SAKNAS - TIDEN GÅR FORT, SÅ DEN 31 MAJ ÄR SNART HÄR. STORT TACK FÖR ATT DU HJÄLPER TILL SÅ ATT DONATIONERNA KOMMER IN INNAN DESS! Swish: 073 846 37 64Meddelande: Gåva(Programmet släppt: 7 maj 2022)I DETTA PROGRAM:* Hemlös i Nordens svar på Mellanöstern - Malmö.* Hon vågar knappt gå till lägenhetshusets tvättstuga längre.* "Skyldig" till brottet att krama muslimsk komvuxlärare.* Mannen som vill se svensk ut, och mannen som tar sprutor för att bli brun.* "Självförverkligandet" gör rotmos av folks hjärnor.* DAGENS HÅL I HUVUDET: "Genom att ta för givet att det är protesterande muslimer - Späs bara rasismen på."MEDVERKANDE:Programledare: Lelle Johansson.Gäster: Lennart Matikainen, Johan Widén & Elisabeth EngmanVI SÖKER NYA GÄSTER:VERKLIGHETSCHECKEN@GMAIL.COMFörra programmet:BESÖK DENNA BENSINMACK PÅ EGEN RISKhttps://www.spreaker.com/user/verklighetschecken/besoek-denna-bensinmack-paa-egen-riskAlla program:https://www.spreaker.com/show/verklighetscheckenNÄSTA NYA PROGRAM:LÖRDAGEN DEN 14 MAJ, 2022Du hittar även Verklighetschecken här:PODDTOPPEN:https://poddtoppen.se/podcast/1516623687/verklighetscheckenSPOTIFY:https://open.spotify.com/show/3Lvy0LS8zfffv7ad60LwqoiTUNES:https://podcasts.apple.com/us/podcast/verklighetschecken/id1516623687?uo=4VECKANS TIPSLELLELigfaerd - Salvator Mundihttps://youtu.be/c4_khP2_gOw?t=1LENNARTFrihetsNytthttps://frihetsnytt.se/ELISABETHClarkhttps://www.imdb.com/title/tt12304420/JOHANAn Der Schönen Blauen Donau Operett 314https://open.spotify.com/track/0dzl6bBvsIAfHLlTbBObTW?si=08027c00e80340ea

Cecilia Blankens, Johanna Swanberg och Peppe Öhman ställer Skåpet där det ska stå. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I Brottet inifrån får du möta de som var där när det hände. Människor som blivit en del av några de största brotten i Sveriges historia. Vissa som berörda, andra i sina yrkesroller.Vi återvänder till brottsplatsen och träffar kassabiträden, väktare, poliser, vittnen och brandoffer som berättar sina historier om tiden före, efter och under den aktuella händelsen. Programledare: Alexander Karim Lyssna redan nu: https://podlink.to/brottetNärpolischefen Kenneth Eklund ligger i vassen intill en sjö, med draget vapen och fruktar för sitt liv. De tre rånarna, som rånat banken i Kisa och sedan flytt i bil, har precis kastat flera handgranater mot honom. Det är fredagen den 28 maj, 1999, Kenneth Eklund överlever, men två unga kollegor blir - senare samma eftermiddag - ihjälskjutna i Malexander av rånarna. Hör Kenneth Eklund berätta om händelsen som kom att påverka resten av hans liv och kriminolog Sven Granath om hur det svenska polisarbetet förändrades efter morden i Malexander.

Lyssna redan nu: https://podlink.to/brottet I Brottet inifrån får du möta de som var där när det hände. Människor som blivit en del av några de största brotten i Sveriges historia. Vissa som berörda, andra i sina yrkesroller. Vi återvänder till brottsplatsen och träffar kassabiträden, väktare, poliser, vittnen och brandoffer som berättar sina historier om tiden före, efter och under den aktuella händelsen. Programledare: Alexander Karim.

Ur innehållet: Tonåringar försökte råna synskadad man i hans hem. Brottet var inte grovt, anser rätten. “Vi har fått nog.” – malmöbor och politiker kräver åtgärder mot elsparkcykelkaoset i staden. Snart börjar Paralympics. Men medaljhoppet Per Jonsson bröt ett ben och stannar hemma. Amerikanska brott och spännande vardag i talbokstipsen, som kommer från Inga-Lena Öhrn.

Allt fler hundar upptäcks av den svenska tullen när de smugglas in i landet. Brottet riskerar att sprida sjukdomar och leder ofta till att hundarna avlivas. Hittills i år har tullen stoppat över 250 hundar från att komma in i Sverige. Det är lika många som totalt upptäcktes under föregående år. Det handlar om alla möjliga raser, men framför allt mindre hundar. I dagens P3 Krim berättar vi om hundsmuggling, som inte bara handlar om brottslingar som försöker tjäna pengar svart på att köpa billiga valpar utomlands för att sedan sälja dem dyrt i Sverige. Utan om människor som blir lurade att köpa sjuka hundar som måste avlivas, om sjukdomar som kan smitta människor, valpfabriker i andra länder och miljonvinster för bedragare. Vi har pratat med tullen om ökningen av hundar som smugglas in, och kopplingen till pandemin. Och om hur smugglarna blivit allt bättre på att förfalska dokument, allt för att lura tullen vid kontroller. Programledare: Evalisa Wallin Viktor Ahldén   Medverkande: Katharina Mohlin, utredare Tullverket Linda Maria Vonstad,  ordförande för Djurskyddet Sverige Per Leander, verksamhetschef Hundstallet i Åkeshov Gunnel Hellman, utredare Tullverket Producent: Viktor Papini Reporter: Lova Nyqvist Sköld Ljudtekniker: Fredrik Nilsson Kontakt: p3krim@sverigesradio.se Tipstelefon: 0734-61 29 15

Allt fler hundar upptäcks av den svenska tullen när de smugglas in i landet. Brottet riskerar att sprida sjukdomar och leder ofta till att hundarna avlivas. Hittills i år har tullen stoppat över 250 hundar från att komma in i Sverige. Det är lika många som totalt upptäcktes under föregående år. Det handlar om alla möjliga raser, men framför allt mindre hundar. I dagens P3 Krim berättar vi om hundsmuggling, som inte bara handlar om brottslingar som försöker tjäna pengar svart på att köpa billiga valpar utomlands för att sedan sälja dem dyrt i Sverige. Utan om människor som blir lurade att köpa sjuka hundar som måste avlivas, om sjukdomar som kan smitta människor, valpfabriker i andra länder och miljonvinster för bedragare. Vi har pratat med tullen om ökningen av hundar som smugglas in, och kopplingen till pandemin. Och om hur smugglarna blivit allt bättre på att förfalska dokument, allt för att lura tullen vid kontroller. Programledare: Evalisa Wallin Viktor Ahldén   Medverkande: Katharina Mohlin, utredare Tullverket Linda Maria Vonstad,  ordförande för Djurskyddet Sverige Per Leander, verksamhetschef Hundstallet i Åkeshov Gunnel Hellman, utredare Tullverket Producent: Viktor Papini Reporter: Lova Nyqvist Sköld Ljudtekniker: Fredrik Nilsson Kontakt: p3krim@sverigesradio.se Tipstelefon: 0734-61 29 15

Brottet var för grymt för att vara sant.Två ungdomar dödade en barnfamilj – för en cykels skull. Vad var det som hände? Varför blev det så? Och hur slutade det?Wikipedia säger sitt om Åmselemorden. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Förra året stals cyklar för en kvarts miljard i Sverige. Noll procent, eller OK: fyra promille, klarades upp av polisen. Den här veckan tittar I lagens namn närmare på det kanske vanligaste brottet du kan råka ut för. Och som samhället helt verkar ha gett upp om att försöka lösa. Vart tar alla stulna cyklar vägen egentligen? Vi ställer ut en svart Monark i centrala Stockholm som vi följer med GPS. Cykeln stjäls gång på gång. Och jakten leder oss både till cykeltjuvarna och till dem som köper stöldgodset.

Man ska inte alltid lita på misslyckade brottslingar. Särskilt inte om du är reporter i jakt på en bra kriminalstory. Lyssna på fler avsnitt av Misslyckade brott i podplay-appen eller på podplay.se

Det sägs att stora förändringar blir synliga först i efterhand. Men det går att höra dem. I Beethovens femtonde stråkkvartett föds den moderna världen. Efter den är allt subjektivitet och oro. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Beethoven har inte ett budskap som går att sammanfatta med ord, snarare ger han oss en ljudbild av världen. Brottet mot musikaliska traditioner och styckets komplicerade struktur signalerar att inget är riktigt säkert. Intensiteten i musiken, till exempel cellostämman i början av första satsen talar om att det inte är en formell lek utan viktigt. Sammantaget så är hela stråkkvartetten en undersökning, inte en sammanfattning. I denna stråkkvartett hör vi början till modernitetens mångfald. Ett program av Mikael Timm.

Det sägs att stora förändringar blir synliga först i efterhand. Men det går att höra dem. I Beethovens femtonde stråkkvartett föds den moderna världen. Efter den är allt subjektivitet och oro. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Beethoven har inte ett budskap som går att sammanfatta med ord, snarare ger han oss en ljudbild av världen. Brottet mot musikaliska traditioner och styckets komplicerade struktur signalerar att inget är riktigt säkert. Intensiteten i musiken, till exempel cellostämman i början av första satsen talar om att det inte är en formell lek utan viktigt. Sammantaget så är hela stråkkvartetten en undersökning, inte en sammanfattning. I denna stråkkvartett hör vi början till modernitetens mångfald. Ett program av Mikael Timm.

Det sägs att stora förändringar blir synliga först i efterhand. Men det går att höra dem. I Beethovens femtonde stråkkvartett föds den moderna världen. Efter den är allt subjektivitet och oro. Beethoven har inte ett budskap som går att sammanfatta med ord, snarare ger han oss en ljudbild av världen. Brottet mot musikaliska traditioner och styckets komplicerade struktur signalerar att inget är riktigt säkert. Intensiteten i musiken, till exempel cellostämman i början av första satsen talar om att det inte är en formell lek utan viktigt. Sammantaget så är hela stråkkvartetten en undersökning, inte en sammanfattning. I denna stråkkvartett hör vi början till modernitetens mångfald. Ett program av Mikael Timm.

Hjälten från klassikerna Poeten och Fågelskrämman är tillbaka. Vi återser Jack McEvoy i en seriemördarthriller från bästsäljande författaren Michael Connelly. Erfarna reportern Jack McEvoy har tagit fast mördare tidigare. Men när en kvinna han haft en relation med mördas på ett särskilt brutalt sätt inser han att han står inför ett mördarpsyke han aldrig tidigare stött på. Jack börjar gräva i fallet, trots varningarna han får från polisen och sin egen chef, och gör en chockerande upptäckt. Brottet kan kopplas till andra mystiska dödsfall på olika håll i landet. Oupptäckt av polisen har mördaren använt genetiska data för att välja ut och förfölja sina offer. Jack letar igenom de mörkaste delarna av nätet för att ta reda på vem som står på tur. Men mördaren har redan valt sitt nästa offer, och är redo att slå till igen.

Runar Sögaard är vår mest kända norrman. Som make till Carola Häggkvist och ungdomspredikant är han en charmig figur i medierna. Men när han dödar djur genom sovrumsfönstret har han varken Gud eller rättsväsendet på sin sida.

Ett brutalt dubbelmord inne på Ikea-varuhuset i Västerås skakar Sverige. Brottet sammanfaller med flyktingkrisen 2015 och får ett stort symbolvärde, eftersom gärningsmannen är asylsökande. En dokumentär av: Matilda Blom och Ivan Solander. Producent: Jon Jordås. Ansvarig utgivare: Caroline Lagergren. År: 2019.

Efter år av hot och förföljelse från hennes exman så hände det som inte fick ske, Maria fick syra kastat i ansiktet.Efter en tid vaknar hon på sjukhuset, ser på sig själv i spegeln och känner inte igen kvinnan hon ser i spegeln.Maria står nu alltså inne vid toaletten på sjukhuset och hennes väninnor är utanför i hennes rum på avdelningen.Det är här del 2 tar vid. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Efter år av förtryck och våld från sin man så väljer Maria att bryta sig fri från relationen.Drömmen om att vara fri och få leva som hon vill är starkare än hoten och våldet som hennes ex man utsätter henne för.Hon offrar allt materiellt, umgänge med barnen och låter allting tillfalla hennes ex man. Någonstans hoppas hon det borde vara nog för att få vara ifred och få leva i frihet.Så fel hon hade... See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Februari 2018. En guldsmed befinner sig i sin sommarstuga i Norrtälje med sin sambo (i media kallad Kulturkvinnan). Sambon ringer grannparet och berättar att guldsmeden är redlöst berusad och hon behöver hjälp att flytta honom till sängen. Det blir sista gången guldsmeden ses i livet. Brottet rubriceras som mord. Vad hände den där kvällen? Vilka motiv fanns? Hasse har återigen träffat Anders Lindstrand, fd polis, och numera chef för utredningsavdelningen på försäkringsbolaget If. Lindstrand berättar om att deras utredning ledde till misstankar mot Kulturkvinnan. Vad visste försäkringsbolaget som polisen sen kunde ta vidare? Mail: fallen@ilikeradio.se

Gunni blev bestulen av sin personliga assistent som tidigare var dömd för flera brott. Hennes assistansbolag hade inte kollat mannens belastningsregister. Gunni, assistenten och brottet handlar om hur dålig kontroll och oklara regler, gör att brottsdömda personer slipper igenom och kan jobba med de mest utsatta i samhället, och begå nya brott mot de som de ska hjälpa.

Liv Strömquist & Caroline Ringskog Ferrada-Noli. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

LKPG radioteater ger en dramafiktion i två delar om Kuppen mot Östgöta enskilda bank år 1854. Del 1 Brottet.

Lupiner, tomatplantans vapen, alkoholens effekt på hjärnan, artificiell intelligens och det rafflande grundämnet niob. --- Gemytlig podcast om Vetenskap & kuriosa. email: poddenrimligheten@gmail.com "Rimligheten" på facebook för extramaterial Vi undanber oss hashtags.

Barnmorskan Carolina Redlund fick 6 års straffarbete efter att ha utfört flera aborter i slutet av 1800-talet. Hon bröt mot lagen. Det gjorde också många som ville skiljas vid den här tiden. Människors uppfattning om vad som är rätt och riktigt har inte alltid gått i tak med lagarna. Därför har det genom historien funnits människor som brutit mot lagar och regler, ofta för att hjälpa andra.Vi börjar med att berätta om Carolina Redlund som straffades hårt för sitt medvetna lagbrott. Hon föddes 1850 i Skogs-Tibble utanför Uppsala och utbildade sig så småningom till barnmorska. Men trots att det var förbjudet med aborter, eller fosterfördrivning som man sa då, och trots att hon svurit en ed som barnmorska att inte utföra aborter, så valde hon att hjälpa ett tjugotal kvinnor att genomföra aborter.Anna-Karin Westerlund har varit arkivarie på Landsakrivet i Uppsala och det var där hon stötte på Carolina Redlunds berättelse.- Jag blev fascinerad av Carolina Redlund, när jag hittade henne i en dombok, därför att jag att hon i slutet av 1800-talet gjorde mycket gott för de kvinnor som hon hjälpte. För att vara kvinna och föda ett oäkta barn slutet 1800-talet var inte lätt.De kvinnor som födde barn utanför äktenskapet hamnade ofta utanför den samhällerliga gemenskapen.-Bara det att stå framför för prästen i kyrkan och bli absolverad, dvs avlöst från sin synd efter att ha fött ett oäkta barn. De fick där inför hela församlingen höra vilken hora hon varit och att hon brutit mot Guds bud och lagar.Ingen vet idag varför Carolina Redlund kom att utföra de förbjudna aborterna i Uppsalatrakten. Och troligtvis kände inte hennes barnmorskekollegor till hennes verksamhet, för inte nog med att hon riskerade att förlora sin legitimation, den som bröt mot barnmorskeed hängdes också ut med namn och ingående detaljer i barnmorskornas egen yrkestidning Jordemodern och kallades där för "fallna medsystrar".Carolina Redlund skulle säkerligen fortsatt att utföra aborter om det inte var för att hon blev anmäld av en av de kvinnor som hon hjälpt. Den unga kvinnan hette Maria Lindholm var ogift och jobbade som piga. I november 1895 hade hon lagts in på Akademiska sjukhuset för en luftrörskatarr och där fått veta, till sin egen förskräckelse att hon var gravid. När hon sen kom hem träffade hon en grannkvinna som sa att hon kände en barnmorska som kunde hjälpa henne att fördriva fostret trots att det var jämställt med mord i lagen.- Maria funderade några dagar. Hon visste att om hon behöll barnen skulle hon förmodligen bli avskedad från sin tjänst och var skulle hon ta vägen, säger Anna-Karin Westerlund. Utvägen var helt enkelt att låta Redlund hjälpa henne. Så Maria gick till Redlund för att få hjälp att fördriva fostret.Så här står det i polisprotokollet;Sedan det i huset nr 4 vid St Larsgatan här i staden boende ogifta Maria Lindholm, härstädes anmält sig hava fött ett ofullgånget foster av manskön, efter att förut hava blivit av barnmorskan Carolina Redlund behandlad för fördrivande av nämnda foster, blev Maria Lindholm av undertecknad i närvaro av överkonstapel Isaksson och detektivkonstapel Leander härom närmare hörd, därvid hon erkände. Maria Lindholm berättade att hon i mitten av juli månad sistlidne år blivit lägrad under det att hon då tjänade i Tensta socken. I början av november månad samma år vårdades hon på akademiska sjukhuset för luftrörskatarr och blev där av någon läkare underrättad om att hon voro havande, varvid hon även förmärkt att fostret haft liv. Maria Lindholm hade inte för avsikt att fördriva fostret, men då en ofigt kvinna vid namn Anna Larsson besökt henne i hennes bostad på Övre Slottsgatan hade Maria Lindholm omtalat att hon var havande. Anna Larsson upplyste då Maria om att hon visste en barnmorska som kunde fördriva fostret.Vid den här tiden var även preventivmedel förbjudet att använda.- Denna kvinna hade hjälpt 20 kvinnor och vissa kvinnor flera gånger. Och Carolina Redlund hade även utbildat en kvinna som hjälpte henne.Hur kom det sig då att hon började med fosterfördrivning? Anna-Karin Westerlund tror att det kan ha varit för att hon fick betalt, men det kan också ha varit för att hon ville hjälpa kvinnorna, att hon såg hur de hade det.Maria Lindholm begav sig till Redlunds bostad i huset nr 29 vid St Persgatan. Där tillsade Redholm Maria Lindholm att lägga sig på en i rummet stående klädd soffa vilket Maria Lindholm gjort varefter Redlund undersökt henne med händerna och förklarat att hon voro havande. Då Maria Lindholm påföljande dag infann sig hos Redlund hade hon tillsagts att lägga sig på förut nämnda soffa varpå Redlund med händerna utanpå och inuti Maria kände och därefter infört något hårt föremål, en kateter, i könsdelen varvid Lindholm dock inte känt någon smärta.Maria Lindholm framfödde efter fyra behandlingar ett ofullgånget barn  hemma hos barnmorskan Carolina Redlund. Men efter ett tag började samvetet gnaga på Maria Lindholm.Till slut såg Maria ingen annan utväg än att gå till polisen och anmäla barnmorskan.Carolina Redlund fick sex års straffarbete och även Maria Lindholm blev dömd till ett års straffarbete. Eftersom aborter var förbjudna finns det av naturliga själ ingen statistik. Men man kan däremot utläsa hur många kvinnor som dog på grund av fosterfördrivning. År 1881 var det till exempel 1271 kvinnor som avled i sviterna av illegala aborter.Straffet för att utföra aborter har gradvis minskat. I 1734 års lag straffades fosterfördrivning med döden. Drygt hundra år senare, 1864, ersattes dödsstraffet med fängelse. Och först på 1970-talet kom vår nuvarande lagstiftning om aborter.Det är uppenbart att Carolina Redlund och många andra i hennes samtid tyckte att abortlagen var felaktig. Men det var inte den enda lagen som människor medvetet bröt mot och manövrerade sig runt vid den tiden.Runda lagenSkilsmässolagen i Sverige var sträng, och stämde inte längre helt överens med livet i det allt modernare samhället, därför blev uppfinningsrikedomen stor när det gällde att runda lagen och få till en skilsmässa ändå.Elsa Trolle Önnerfors är rättshistoriker vid Lunds universitet.- Man har alltid kunnat skilja sig i Sverige men det har varit väldigt svårt, säger hon. Från medeltiden och ända in på 1900-talets början så var man, för att få skilsmässa, tvungen att visa att det hade begåtts ett brott, förklarar hon. Brottet kunde i huvudsak se ut på två sätt antingen hade den ena parten begått äktenskapsbrott, hor som det hette, eller så hade en part förvunnit utomlands, det hette inom juridiken egenvilligt övergivande. -De här gamla bestämmelserna följde med in på 1800-talet men då hade samhället börjat förändras i grunden. Kyrkan makt och kontroll hade till exempel börjat minska, och människor ville leva friare liv. Det är i det läget som man kan se hur bestämmelserna missbrukas, bland annat genom det som vid den här tiden kallades Köpenhamnsresor.Det stod inte i lagen som talade om egenvilligt övergivande hur länge den ena parten måste vara utomlands, och samtidigt var det med den nya tekniken, ångbåtar och järnvägar, mycket enklare än tidigare att till exempel ta sig över till Köpenhamn.- Och vad de då gör, de som vill skiljas och har gott om pengar, det är att makarna gjorde upp med hjälp av en advokat, hur ekonomin skulle se ut, vem som skulle ha barnen osv. Och så såg man till att endera parten for till Köpenhamn och anmälde sig på det svenska konsulatet, berättar Elsa Troll Önnerfors.- Ofta åkta man hem igen med vändande båt, och väl hemma var det tämligen enkelt att få sin skilsmässa, utan att behöva hänvisa till äktenskapsbrott.De här så kallade Köpenhamnsresorna var inte det enda sättet som par som ville skiljas, använde under 1800-talet.  Man kunde också manipulera med den andra skilsmässoorsaken, otrohet, det som då kallades horsbrott. Men då gällde det att uppfylla de krav som fanns i lagen nämligen att två vittnen måste kunna intyga att det verkligen förkommit äktenskapsbrott.Beata Losman var tidigare arkivarie på Landsarkivet i Göteborg, och hon blev nyfiken när hon där hittade en samling så kallade skiljobrev i Domkapitlets arkiv. Det var rätten som dömde i skilsmässomål, men det var domkapitlet som utfärdade bevisen på att man fick skiljas, dvs skiljobreven, och till varje sådant brev fanns också den rättsliga utredningen med.  När Beata Losman studerade dem närmare så kunde hon se ett mönster framträda. Det visade sig att man iscensatte otroheter, spelade lite teater helt enkelt, för att uppfylla lagens bokstav.- Jag upptäckte att när det var horsbrott så dominerade en typ, nämligen den när mannen begick hor med okänd kvinna och i precis rätt ögonblick promenerade två vittnen in som kunde tala om exakt vilket klockslag detta hade ägt rum, och så kunde hustrun via ombud åtala honom vid rätten. Beata Losman är säker på att hela scenen var uppgjord i förväg, men hur det faktiskt gick till är självklart svårt att säga. -Det står ju av förklarliga skäl inget om det i domstolsutslagen, konstaterar hon med ett leende.Också det här manövrerandet förekom i huvudsak bland högrestånds-personer, menar hon. -Det förekom skilsmässor också bland bönder men där var det mycket svårare ekonomiskt man klarade inte en gård om man inte var en som skötte mans-arbetet och en som tog hans om kvinnoarbetet. Hon har ett exempel på detta i sin egen släkt, där ett par med sju barn skiljer sig efter ett, som det förefaller, uppgjort horsbrott.- Hustrun gifte omedelbart om sig, medan mannen drog sig tillbaka med deras gemensamma barn.Det är alltid mannen som begår horsbrotten i de här fallen, men utrikesresorna kan man se också kvinnor göra.Allt detta trixande och manövrerande med skilsmässolagen väckte naturligtvis myndigheternas irritation, men det fungerade också som en förändrande kraft. Det blev ungefär som det gör när en ny stig bildas över en gräsmatta först går människor, och när stigen är etablerad så lägger man plattor att gå på. Genvägarna till skilsmässa blev pådrivande för en ny och modernare lagstiftning, menar Elsa Trolle Önnerfors.- Det kommer nya bestämmelser om skilsmässa 1915. Det är fortfarande inte enkelt att skiljas, men det måste inte längre ligga ett brott i botten, berättar hon. Ungefär samtidigt kan man se hur köpenhamnsresorna försvinna.Samma fenomen kan man se också i andra länder. I Finland åkte man över från Torneå till den svenska sidan och anmälde sig hos de svenska myndigheterna.- Lagstiftningen har ofta inte hunnit med förändringar i samhället, och då får domstolarnas praxis styra hur de nya lagarna ska se ut.Hur snabbt lagändringarna kommer genom historien beror också mycket på vilken kung som satt vid makten. -Gustav III och Oscar I är båda exempel på kungar som drivit igenom nya liberala reformer och lagar.Programmet är gjort av Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström Uppläsare: Tommy Engman  slaktband@sverigesradio.se

Hon tog 16 SM-guld i simning och hamnade sedan i fängelse. Brottet kostade henne vänskapen med Therese Alshammar och idrottssveriges respekt. I dag har Mikaela Laurén fem VM-titlar i proffsboxning. För en dryg månad sedan gick proffsboxaren Mikaela Laurén upp i ringen mot hatobjektet Klara Svensson efter otaliga offentliga hån och psykningar i sitt livs viktigaste match.En strid hon förlorade.Mikaela Destiny Laurén har fightats både i bassängen, boxningsringen och privatlivet, men frågan är var den största striden har utkämpats?Hon började simma som 3-åring och försökte i 25 år ta sig till OS, men snubblade på mållinjen varje gång. Som 28-åring klev Mikaela Laurén upp ur simbassängen för gott och hamnade i personlig och ekonomisk kris.Det ödesdigra beslutet att delta i distribuering av dopingmedel kostade henne 14 månaders frihet, idrottssveriges respekt och vänskapen med bästisen Therese Alshammar.Nu är proffsboxaren Mikaela Lauréns mål att bli "The Champ". I Söndagsintervjun berättar hon om sorgen över att bli lämnad av sin själsfrände, att prestera bara för att duga, att nästan bli utbränd i fängelset, och om att växa upp på pappans gym där han sköt sprutor i låren med anabola steroider. KontaktMail: sondagsintervjun@sverigesradio.se Facebook: Söndagsintervjun i P1 Twitter: @sondagsintervju Instagram: @sondagsintervjun_p1

Att kunna kommunicera är en mänsklig rättighet. Om du inte kan prata ska samhället hjälpa dig göra din röst hörd. Det finns olika metoder för det här. En del är kontroversiella. Del 1: brottet Att kunna kommunicera är en mänsklig rättighet. Om du inte kan prata så ska samhället göra allt det kan för hjälpa dig göra din röst hörd på annat sätt. Man kan till exempel använda bilder, tecken eller talapparater. Vissa sådana här metoder är vedertagna. Andra mer kontroversiella.Det här är berättelsen om en sådan metod. Första delen: Brottet.Jag är hemma hos Flemming i hans hus i Göteborg. Du fick kortet på Becca va?Ja, jättefint. Från snön. Ja just det. Jag har ju väldigt mycket fina kort på henne också.Vi har gått ner på bottenvåningen, där Flemming har sin tandläkarpraktik. Han tar fram pärmar där han sparat all sin dokumentation som handlar om ett av de hemskaste brotten man kan bli anklagad för. Det är just det vi ska prata om. Det börjar hösten 2012.Anklagelser om sexövergrepp Min son, som var god man för Rebecca, han fick då ett meddelande från tingsrätten där advokat Anna, ja, vi kan kalla henne bara advokat Anna, hade utsetts till målsägarbiträde för Rebecca i ett fall som rörde sexuellt umgänge med avkomling. Vi blev ju helt vad är detta? Det var väl inte mening att jag skulle få veta något överhuvudtaget, men sexuellt umgänge med avkomling, det var väl pappan då i första hand som skulle vara misstänkt. Pappan är alltså Flemming. Och för att tala i klarspråk: sexuellt umgänge med avkomling, betyder i det här fallet att Flemming misstänks för att ha förgripit sig på sin då 19-åriga dotter Rebecca. Uppgifterna var ju att hon hade berättat om övergrepp. Och då gör vi som vi brukar att vi ska höra den som sagt sig vara utsatt för det här, det vill säga målsägande, säger åklagare Stefan Lind, som var förundersökningsledare för det här fallet. Det blev väl i viss mån en liten överraskning när förhörsledaren, polisen, tog in henne och skulle prata med henne.Kunde bara några få ordRebecca föddes med en ovanlig kromosomförändring. En så kallad ringkromosom på tjugoförsta kromosomparet. Det betyder att hon har en grav utvecklingsstörning och inte heller har något tal. Pappa Flemming förklarar. I Beccas fall så var hon kanske på en två-treårings nivå mentalt. Jag tror hon hade kanske en 30-40 ord och hälften av dem var namn. Och hon hade ju svårt att säga vissa saker. Mamma och pappa kunde hon säga men sen när hon skulle säga Thomas, som var fritidsledare, så sade hon Goff och när hon skulle säga Sanna, som också var fritidsledare, så kallade hon Sanna för Ash, berättar Flemming.Jag läser i Rebeccas vård- och omsorgsinsatser under den här tiden. Där står att hon behöver stöd med allt i det dagliga livet. Och så finns fyra mål för vårdinsatserna uppsatta. Ett av målen är överstruket som om det redan uppfyllts: att hon ska känna sig trygg i sin lägenhet på stödboendet där hon bor i veckorna. De andra tre målen är inte överstrukna: att Rebecca ska kunna göra saker själv, kunna kommunicera med andra och begripa sin vardag. Vi brukar när det gäller den här typen av ärenden, antingen när det är barn som är utsatta eller när det är människor som har olika handikapp, framförallt mentala handikapp, så brukar vi spela in förhören på video. Vilket vi också gjorde, berättar åklagare Stefan Lind."Då är det videoförhör, kompletterande förhör, i K-nummer 178768 för -12, Västra Götaland, Lkp Gbr Ut. Hörd person: Rebecca, målsägande." (Ur polisens videoförhör med Rebecca den 18 december 2012). Och sen framkom det då i det första förhöret att hon inte pratade om det här utan att hon hade en personlig assistent som hjälpte henne att skriva ner sin berättelse på en dator, fortsätter Stefan Lind."Det blev ju inte riktigt som vi trodde""Elevassistenten översätter efterhand som Rebecca visar, och assisterar med sin hand under hela förhöret. Förhöret videoinspelas. Närvarande är också kammaråklagare Stefan Lind." (Ur polisens videoförhör med Rebecca den 18 december 2012). Det blev ju inte riktigt som vi trodde från början då. Vi var väl säkra på att vi skulle göra ett videoförhör direkt i och med att vi fick en uppfattning om att det fanns ett handikapp här. Men inte att det skulle vara på det här sättet. Det tror jag inte vi förstod från början.Polisanmälan om att Rebecca ska ha utsatts för sexuella övergrepp av sin pappa kommer från hennes skola. Sättet som det här har kommit fram på är genom en då ny metod på skolan som de börjat använda sig av bland elever som inte kan kommunicera genom att prata. Tidigt på våren 2012, vill jag minnas, fick jag besked från skolan att de introducerat en ny metod med datorkommunikation med eleverna. Och den kallades för FC, facilitated communication.Flemming berättar om hur han först kom i kontakt med den här metoden, som heter faciliterad kommunikation på svenska. Det är Rebeccas elevassistent i skolan som visar hur det fungerar. Hon tog Rebeccas hand. Och vi stod bakom Rebecca då, och Rebecca satt framför datorn och tangentbordet. Och bara för att vi stod bakom så vred Rebecca på huvudet 180 grader och tittade på oss som stod bakom. Under tiden så daskar den här runt med Rebeccas hand på tangentbordet och efteråt säger hon att det här har Rebecca skrivit. Och ut kommer då ett ganska grammatiskt intakt referat om vinterfåglar. Och i Rebeccas vokabulär så ingick inte sidensvansar, domherrar, bofinkar, talgoxar och vad det nu var. Och att hon tyckte bättre om vinterfåglar än sommarfåglar. Alltså, vi fattade ju att det var ju inte Rebecca som hade skrivit, säger Flemming.Kontroversiell metodFlemming och hans äldsta son, Rebeccas storebror som också var god man för Rebecca, säger att de inte trodde på metoden men att de höll god min. Vi är positiva ändå, det kan väl inte hända något, det kan väl inte göra någon skada i alla fall? Kom vi överens om då. Men det visade sig ju sen vara helt fel, säger Flemming.Faciliterad kommunikation går ut på att en stödperson, en så kallad faciliterare, hjälper den som inte kan prata att uttrycka sig genom att fysiskt stödja personen. Vanligen genom att beröra personens hand, handled eller underarm så att personen med hjälp av det här fysiska stödet kan peka på till exempel en bokstavstavla eller skriva på ett tangentbord. Det är en kontroversiell metod som figurerat i flera länder ända sedan 70-talet. Runt 2010-2011 introducerades metoden i flera särskolor i Göteborg av personer med koppling till antroposofisk läkepedagogik. Och de gav också kurser för föräldrar, säger Flemming.Flemming tror alltså inte på metoden. Men Rebeccas mamma Catharina var lite mer positiv. Rebeccas föräldrar är skilda och har under den här tiden hand om henne varannan helg. Jag gick ju på de här kurserna med FC och jag kunde se de andra barnen. Jag blev helt förvånad över vissa grejer som de andra barnen kunde uttrycka, säger Catharina. Hon övar lite grand på faciliterad kommunikation med Rebecca. Alltså det var ju så att hon hade sådana här bokstäver och så skulle man föra hennes hand, eller hålla den lätt, och så skulle hon peka och så. Det hände ändå vissa grejer som jag tyckte var väldigt konstigt som ändå stämde.Hon minns särskilt en gång. Det var en lärare som hade brutit armen och det hade jag ingen aning om va. Och det kom också fram när jag höll på med henne, med FC. Då frågade hon mig om den här läraren var bra i armen, berättar hon vidare.Liknande saker här hände vid ett par tillfällen säger Catharina. Hon tror inte att hennes ex-make har begått några sexuella övergrepp mot deras dotter. Men trots att de anklagelserna kom fram just genom faciliterad kommunikation är hon inte helt emot metoden. Hon vet inte hur hon annars skulle kunna förklara vissa av sakerna som kom fram när hon övade med Rebecca.Kan det vara så att det är du som på något sätt fått fram de här orden när du skrev med Rebecca och samma sak för de andra föräldrarna? På något undermedvetet plan? Nej, jag vet inte. Jag vet inte vad jag ska svara på det. Jag vet inte. Hur skulle jag kunna skriva och fråga angående hennes lärare om hon har brutit armen. Jag hade ingen aning om det, förstår du?Socialstyrelsen avråder2010, två år innan Flemming blir misstänkt för sexuella övergrepp på sin dotter som har en grav utvecklingsstörning, så har Socialstyrelsen gjort en inspektion på ett boende för ungdomar med funktionsnedsättningar som använde faciliterad kommunikation. Slutsatsen efter den inspektionen var att Socialstyrelsen tills vidare avråder från att använda metoden i väntan på en större kartläggning.Och i maj, fem månader innan skolan anmäler Flemming, så går Sahlgrenska Universitetssjukhusets DART-enhet ut med en skrivelse där de bestämt avråder från metoden. DART är ett kommunikations- och dataresurscenter för personer med funktionsnedsättning och där jobbar logopeder, specialterapeuter och pedagoger. Så här skriver de om FC som faciliterad kommunikation ofta förkortas:"Att använda FC strider mot vetenskapligt grundad metodik och god praktisk erfarenhet, och är att ge sig ut på mycket djupt vatten. Personer med kommunikationssvårigheter har rätt till egen självständig kommunikation! Det är alltid detta vi måste sträva mot. Det finns inga genvägar eller mirakelmetoder hur gärna vi än skulle önska." (Ur Användning av faciliterad kommunikation, DART 30 maj 2012)Trots att de här är känt när förundersökningsledaren och åklagaren Stefan Lind kallar Rebecca till förhör så förhörs hon med just faciliterad kommunikation. Vi kunde ju inte förhindra henne att berätta på det sättet som hon behövde berätta. I det här fallet hade vi ju inget val. Om vi skulle vi få hennes berättelse så var det på här sättet eller inget sätt, säger han.Och den som stöder Rebeccas arm under polisförhöret är samma elevassistent som skrev med henne när de misstänkta övergreppen först kom fram på skolan.Du säger det sätt som hon skriver och berättar på, men egentligen så vet inte du om det är målsäganden eller skrivaren som är upphov till det här, eller? Nej, teoretiskt är det naturligtvis så att vi inte kan vara säkra på det, säger Stefan Lind.Säger "mamma", skriver "pappa"Polisens andra förhör med Rebecca hålls den 18 december 2012. Förhörsledaren börjar med att fråga hur Rebecca har haft det efter det första polisförhöret.Elevassistenten håller Rebeccas högra hand i vad som ser ut att vara ett stadigt grepp så att bara hennes pekfinger sticker ut. Elevassistenten för först Rebeccas pekfinger över den nedskrivna frågan på dataskärmen. Sedan flyttar de ner till tangentbordet och deras händer rör sig hackigt fram och tillbaka över tangenterna.Jag kan inte säga helt säkert vem det är som styr, men jag kan säga att Rebecca verkar fullt upptagen med annat än att skriva. Hon pillar sig i ansiktet, pillar på sina glasögon, vänder sig om och tittar bakåt. Vid ett tillfälle börjar hon fingra på ett par hörlurar som hänger över skrivbordslampan på bordet. Allt medan hennes och elevassistentens händer fortsätter slå på tangenterna. Hon låter ibland, gör ljud. Och ibland hör man hela ord lite tydligare, som här:"Rebecca: MammaElevassistenten: Pappa. Jag har varit hos pappa."(Ur polisens videoförhör med Rebecca den 18 december 2012)Vad får du för intryck när du ser det här nu? Ja, nu när man ser det igen så ser man ju tydligt att dels så tittar hon inte särskilt mycket på varken den som skriver, eller hjälper henne skriva, hon tittar inte på skärmen eller på tangentbordet. Och säger tydligt vid ett ställe mamma medan den som skriver säger pappa och skriver pappa. Och man kan naturligtvis fundera på varför det blir den typen av missförstånd då, för ett av de få orden hon sade tydligt var ju mamma faktiskt, säger åklagare Stefan Lind.Så, hur löd hela svaret på frågan hur Rebecca haft det sen sist? Så här står det i det utskrivna polisförhöret:"Det har varoit bra jag har varitn hos pappa och han har hotat mig med att jag ska få en fin present lom jag ine berättgzar mer om detta som han gjort ,med mig (Ur polisens utskrivna förhör med Rebecca den 18 december 2012) Det här var första delen av Kalibers poddserie Mirakelmetoden. Fortsätt lyssna i appen Sveriges Radio Play eller via Kalibers Facebooksida. Del 2 publiceras måndag den 14 mars.Reporter: Mikael SjödellProducent: Annika H ErikssonKontakt: kaliber@sverigesradio.se 

Varje år anmäls över 10 000 systematiska seriestölder från äldre personer. I Brottet i P4 följer vi Kerstin Persson i Trollhättan, en av dem som drabbats. Kerstin blev av med både pengar och smycken till ett värde av över 50 000 kronor. Det var strax före jul 2014. 94-åriga Kerstin Persson i Trollhättan hade städat och gjort klart inför högtiderna när det plötsligt ringde på dörren. Utanför stod en välklädd och artig kvinna, som sa att hon kom från hemtjänsten. Hon frågade hur jag mådde och vilka mediciner jag hade, säger Kerstin Persson som släppte in kvinnan.De satte sig i köket och kvinnan fortsatte att ställa frågor om Kerstin Persson hälsa, efter en kvart så tackade kvinnan för sig och gick.Några dagar senare när Kerstin Persson skulle packa för julfirandet med släkten på Gotland stod det klart att kvinnan som besökt henne inte haft ärliga avsikter. Smyckeskrinet var länsat på alla Kerstins smycken. Jag blev alldeles förstenad, jag kunde inte tänka, jag blev precis tom. Och jag tänkte, har jag gått på detta, fast jag har blivit varnad så många gånger, säger Kerstin Persson.Brottet i P4 är ett program om vardagsbrott, där den som drabbats är i fokus. I programmet följer vi Kerstins historia och hur hon har påverkats av det som hände. Du hör också hur polisens specialgrupp mot äldrebrott har jobbat med att lösa fallet med den så kallade Brevligan, som stal från Kerstin.Reportrar: Caroline Aronsson och Jenny Hellström Kontakt: brottet@sverigesradio.se

Maria Fredrica Thelin bodde i Gamla Stan i Stockholm för drygt 200 år sedan. Hon växte upp under goda omständigheter i hovets närhet i slutet av 1700-talet men slutade sina dagar utblottad, sjuk och utan heder. Släktforskaren Agneta Gustavsson är ättling till Maria Fredrica och har för första gången sökt upp den gata där anmodern bodde i början av 1800- talet. Maria Fredrica Thelin hade oturen att leva i en tid då hennes möjligheter att själv styra över sitt liv var ytterst begränsade eftersom hon som gift kvinna var helt beroende, eller underställd, sin man. Och det var när han försvann som hennes svårigheter började. - Maria Fredricas pappa, Erik Åkerberg, jobbade som ståndsdrabant i slottet, dvs han var en del av vakt som Gustav III hade för att vakta den privata delen av slottet gentemot den offentliga delen, berättar Agneta Gustavsson. Allt verkade ha varit bra för Maria Fredrica fram till hennes pappa dog. Han dog bara en vecka efter att Gustav den III mördades på maskeradbalen 1792. Han lämnade efter sig hustru och en stor barnaskara, varav elvaåriga Maria Fredrica var en. Bara några år senare, innan hon ens fyllt 16 år, blev hon bortgift med den dubbelt så gamle skräddarmästaren Mathias Thelin. Och vad som såg ut som en trygg försörjning för henne fick ett abrupt slut när skräddarmästaren en dag 1806 rymde och lämnade Maria Fredrica och deras tre små barn ensamma. Historien om Maria Fredrika har varit bortglömd i generationer. Det var först när Agneta Gustavsson försökte hitta förklaringen till varför en liten flicka från Stockholm hade hamnat mitt bland hennes anor av torpare och arbetare som historien rullades upp. Flickan som Agneta Gustavsson hittade i kyrkboken visade sig vara Maria Fredricas dotter. Hon hette Gustava Kristina, och bredvid hennes namn stod den lilla anteckningen "moder och fader okänd", som var en laglig möjlighet vid den tiden. Men Agneta Gustavsson gav sig inte. Hon blev nyfiken och letade igenom alla församlingsböcker över födda 1817 i Stockholm utan att där finna föräldrarna. Det var först när hon kom på tanken att leta i Allmänna Barnhusets intagningsbok som hon fick napp. - Som nummer 517 stod hon där, Gustava Kristina Thelin. När Agneta Gustavsson fick se intagningsboken var inte mamman anonym längre. Hon stod men namn och där fanns också anteckningar om att Maria Fredrica misskött sig. - Jag blev intresserad och började nysta i historien, berättar Agneta Gustavsson som genom åren  genom åren besökt många arkiv för att finna förklaringen till varför Maria Fredrica lämnade bort sitt barn. Däribland slottsarkivet som ligger i direkt anlutning till slottet och bara ett stenkast från Finska Kyrkan. Agneta Gustavsson hade tidigare inte besökt Finska Kyrkan där hennes anmoder en gång gifte sig med skräddarmästaren Mathias Thelin. Varför han några år senare lämnade hustru och tre barn vet inte Agneta. I och med att Mathias rymde försvann också Maria Fredricas skyddsnät. Hennes mamma hade blivit änka för andra gången, var inte helt frisk och till åren kommen. - Jag misstänker att hon gått hos folk och gjort enklare hushållsgöromål. Men det man ser är att hon börjar en oändlig vandring från lägenhet till lägenhet. Hon letar efter rum, pengar och jobb för att kunna försörja sina tre barn, berättar Agneta Gustavsson. Två år efter att Maria Fredricas man försvann, år 1808, skriver hon ett brev till Allmänna Barnhuset för att få hjälp. - Och då har hon det ju inte lätt eftersom hon skriver ett sånt brev, och man kan också se att barnen är i på Barnhuset eller i fosterfamiljer i perioder men sen kommer hem till henne. Så jag får för mig, säger Agneta Gustavsson, att hon kämpade som ett djur för att hålla familjen intakt. - Sen går många år då hon inte finns i rullorna överhuvudtaget. Inte förrän runt 1815- 1816 då hon börjar stjäla och finns i polisprotokollen. Och det börjar med att hon stjäl en schal från skräddaränkan Maria Söderman. Men det är inte nog med att Maria Fredrica börjar stjäla. Med sig har hon dotter som fötts utanför äktenskapet. Och eftersom skräddarmästaren fortfarande är spårlöst borta skrivs Gustava Kristina in i kyrkboken som oäkta. Med ett litet barn på armen går hon runt i Stockholm för att söka bostad och då vid ett tillfälle blir lockelsen för stor när hon ser en portmonnä hos hyresvärdinnan. - Hon blir gripen direkt och det blir en polisanmälan, men det märkliga händer att hyresvärdinnan vädjar till rätten att de ska skona Maria Fredrica. Men trots det döms hon och fick för första resans stöld till 12 dagars fängelse på vatten och bröd samt kyrkoplikt. Maria Fredrica fortsätter sin brottsliga bana och nästa gång Agneta Gustavsson hittar dokument om henne har hon stulit en svart prickig klänning och två lakan. Hon går till pantbanken för att få pengar, men där känner man igen klänningen och hon grips. - Hon hamnar i häktet och under några veckors tid i december 1818 flyttas hon mellan den kalla häkteslokalen i källaren till rättegångslokalen där hon blånekar att hon tagit klänningen. Men vid ett tillfälle har fru Waltman som hävdade att hon ägde klänningen med sig de utklippta bitarna som matchar klänningen Maria Fredrica ville sälja på pantbanken. Persedlarne blefwo nu uppwiste, hvarwid Waltman framtog åtskilliga Lappar, såwäl af det i klädningen öfwerblefne tyg, som äfwen den i fodret befintliga Lärftsort, hwilka wid jämförelse härmed till alla delar syntes öfwerensstämmande, så att de af Waltman för armhålen frånsprättade lärftstycken med berörde Foder alldeles sammanpassade, hwarjemte Waltman erinrade att de på Lakanen förut befintlige Märkbokstäfwerne M och W woro frånsprättade, hvilken åtgärd Thelin erkände sig hafwa widtagit. -Och hon fick ett hårt straff för andra resans stöld, sex par ris och ett år Spinnhusarbete. Maria Fredrica ber för sitt liv och skriver till Svea hovrätt att hon inte skulle klara det hårda straffet och ber att få slippa på grund av hennes hälsa eftersom hon har kramper och epilepsi. Härmed vågar en olycklig brottsling i allerdjupaste ödmjukhet bönfalla om förskoning från det af Stockholms Norra Förstads Wästra Kämnärsrätt den 15de innevarande December mig ådömde Kroppsstraff af Sex par Ris för begången Stöld. Denna på rättvisa Lagar grundade dom kan af mig icke klandras; jag inser, fast försent, vådan af mitt brottsliga förhållande och finner ingen annan utväg öfrig än att med ångerns bittra tårar fly till milde och högt upplyste Domare för att om möjligt vinna förändring af detta nesliga Straff - Mänsklighetens vänner! Hjelpen en olycklig Moder, som i dessa ögonblick är hardt nära att förtvifla vid åtanken på de barn som omgifva henne. En mildring i Straffet är ännu en ytterligare begäran, hällst jag såsom besvärad af fallandesjukan ej utan äfventyr för lifvet ser mig i stånd att detsamma kunna undergå. - Risstraffet omvandlas till åtta dagar på vatten och bröd och hon placerades i Spinnhuset på Långholmen och dör två månader senare, den 5 april 1819, 38 år gammal. Så hon var uppenbarligen inte av god hälsa, avslutar Agneta Gustavsson.    Samhällsställning var färskvara på 1800-talet Marie Lindstedt Cronberg är docent i historia vid Lunds universitet och hon har i sin forskning främst fokuserat på hur ensamstående kvinnor med utomäktenskapliga barn kunde försörja sig. Maria Fredrika Thelin blev ju övergiven av sin man och hade alltså från början inte samma stämpel på sig som kvinnor med utomäktenskapliga barn hade, men det gjorde inte någon stor skillnad tror hon. - Nej det tror jag inte för de tjänster som har stått henne till buds är ju varit pigtjänster - om hon inte hade haft ett arv, en utbildning eller något annat att falla tillbaka på. - Men just den här kvinnan får ju ett utomäktenskapligt barn ett par år innan hon dör, och det gör att hon går från ett fattigt och svårt liv till ohållbar och omöjlig livssituation. När det barnet föds tappar hon sitt anseende, nu tycker man sannolikt inte längre synd om henne. --- - Den kvinna som uppfattas som änka har en hedervärd position, men om hon uppfattas som lösaktig och möjlig att ifrågasätta så sjunker hennes möjligheter på arbetsmarknaden och i omgivningens ögon, säger Cronberg. Maria Fredrika blir ju övergiven av sin man, och även om hon själv fick leva under stora svårigheter, så var det nog hennes man som bar på skulden för det inträffade, menar Marie Lindstedt Cronberg. - Den som ska missaktas i det här fallet är helt tydligt hennes barn. Den som överger fru och tre barn är en föraktlig person, en brottsling som ska uppsökas utan myndigheterna och föras tillbaks till sitt äktenskap. Mannens försämrade heder spiller inte över på hans hustru, hon hade sannolikt sin heder i behåll, tror Cronberg. - Men om hon skulle inleda lösa relationer med andra män sedan hennes man försvunnit så skulle jag tro att han snabbt blir omdefinierad från sin änkestatus till något helt annat. Rollerna i det tidiga 1800-talet är strikta och fast reglerade. - Mannen har en överordnad position, men han har också plikter som följer med det ansvaret. Han har ett husbondeansvar och ett ansvar för försörjningen. Och just i hans egenskap som husbonde så ska myndigheterna kunna ha en direktrelation med honom , han ansvarar för sitt hushåll, för att allt står rätt till. När mannen försvinner så finns det inget skyddsnät utöver vad som eventuellt församlingens fattigvårdskassa kunde bidra med. - Det gamla samhället bygger på att kvinnan tog sitt ansvar och att mannen tog sitt - och äktenskapen är i princip livslånga. Skilsmässor var uteslutna för de flesta , kanske kan man räkna med cirka 200 per år i hela landet vid den här tiden, tror Cronberg. Maria Fredrika kom ju från ganska goda ekonomiska omständigheter, hennes far hade en position vid det kungliga slottet. Men vad hon hade varit tidigare spelade ingen roll när väl olyckan drabbade. - Samhällsstatusen är färskvara. Man föds på ett vis, efter hand utvecklas tillvaron på ett annat vis och på ålderdomen så är de flesta människor i det här landet utblottade och utfattiga. Det finns inga skyddsnät. Väldigt få personer kan dra sig tillbaka och leva på besparingar, utan man kan alltid falla också från ganska höga positioner och hamna bland de medellösa. Men att förlora sina pengar och bli fattig innebar inte automatiskt att man också förlorade sin heder. - Heder låter för oss idag om något väldigt fint och storvulet men så har det inte alls varit. Hedern var nog en ganska basal egenskap som nästan alla föddes med - såvida man inte var född utom äktenskapet. Hedern kunde man odla, förvalta och förbättra, och så kan man tappa den om man utför brottsliga handlingar eller är osedlig - men att förlora pengar innebär ingen förlust av hedern. Att födas som utomäktenskapligt barn innebar att man hamnade helt utanför familjens normala skyddssystem berättar Marie Lindstedt Cronberg. - Det har ju sin enkla grund i att man står utanför arvsordningen, man står utanför själva samhället. Om ens släkt är besutten så ärver man inte huset i staden eller marken på landet. Det kan låta som att hedern har med ekonomiska tillgångar att göra, men det har med andra faktorer att göra menar Marie Lindstedt-Cronberg. - Det är tvärt om - det är just för att man anser att det utomäktenskapliga barnet inte har någon heder som det får den här svaga positionen i samhället , och sedan följer ekonomin med. Det var inget vanhedrande att vara fattig. Väldigt många människor var kolossalt fattiga och ägde i princip bara kläderna de hade på kroppen men de hade ändå sin basala heder. Det hade inte de barn som var födda utom äktenskapet. Brottet som Maria Fredrika begår ser inte så allvarligt ut med våra moderna ögon, hon hade stulit lite lakan och en klänning. - Ja, tjuven är mycket illa sedd i 1800-talets samhälle eftersom tjuven kan slå undan benen för andra människor som själva har det svårt, kommenterar Cronberg och fortsätter: - Vanliga människor 1818 hade väldigt få ägodelar, och om tjuven tar ens enda rock eller ens enda ko eller enda arbetsredskap så kan man ju själv duka under av umbäranden. Och en klänning är dyrbar vid den här tiden. Också kvinnor inom borgerskapet hade kanske råd att sy upp en klänning per år. Under den senare delen av 1800-talet skedde enorma förändringar i samhället när industrialiseringen satte fart, och det innebar också att kvinnornas situation förbättrades. Men Maria Fredrika hade otur som föddes innan allt detta skedde: - Hon har oturen att leva i tiden som precis föregår industrialiseringen. Hade hon fött 50 år senare hade hennes utkomstmöjligheter varit helt annorlunda. Industrialiseringen är jätteviktig för de kvinnor som lämnar sina män för att de är våldsamma eller super och inte sköter om familjen. Det öppnas helt andra möjligheter att också kunna leva på sin lön i u med industrialiseringen. Också straffen Maria Fredrika döms till förändras bara 50 år senare. - Hon döms till risstraff, det avskaffas 1855, hon döms till kyrkoplikt som också det försvinner 1855, och det fängelsestraff hon får försvinner också efter hand. - Så hon har verkligen ingen tur med sin placering i kronologin, slutar Marie Lindstedt Cronberg. Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström Uppläsare Tommy Engman slaktband@sverigesradio.se

Timme 1 Om arroganta politiker apropå Margaret Thatchers död. Delstaten Maryland genomför förändringar till vänster om Obamas politik - reportage från USA. Sedan om nordkoreakonflikten. Vad kom av samtalen mellan USA och Kina? Och hur lever sydkoreanerna i skuggan av krigshotet? Krönika Ulf Wickbom. Panelen med Per Wirtén, Lennart Fernström och Heidi Avellan. Timme 2 Val i Venezuela efter Hugo Chavez. Satir med Public Service. Ny kroppslig kvinnoproteströrelse - Femen fyller fem år. Om att dö för en högre sak - Michael Azar har kommit med en ny bok. Och så blir du som polisen Sarah Lund i teveserien Brottet. Kåseri av Helena von Zweigbergk.

Rumänska Adriana och hennes familj har flyttat Europa runt i jakten på jobb. Men hos den svenska Arbetsförmedlingen får de kalla handen. Trots att EU:s regler ger dem rätt till hjälp. Det handlar om Lekplats Europa. Social security coordination enables you to move around Europe and not lose out on your social security rights. Social security coordination – Europe is  your playground. Med frasen Europe is your playground, Europa är din lekplats, ville EU-kommissionen 2010 i en kampanj informera om vilka sociala rättigheter du har om du flyttar inom EU för att jobba. Den fria rörligheten är en grundstomme inom EU-samarbetet, en möjlighet som EU-kommissionen jobbat för att fler ska utnyttja. Tusentals besökare kryssar fram och tillbaka mellan utställningsborden i den stora mässhallen i Västerås. Det är mars och Sveriges största rekryteringsmässa. I en del av mässhallen finns Europa representerat, genom arbetsförmedlare från till exempel England, Irland, Malta och  Norge. Och många, speciellt unga, passar på att ställa frågor. Att jobba utomlands en sväng lockar. Hej, vad heter ni? - Matilda, - Lovisa - Hedda -- England och Storbritannien i så fall tror jag. Jag har planerat att flytta dit kanske vid den här tiden nästa år med några kompisar, men vi får se… Vad ser du framför dig? Hur kommer det bli där då? – Haha, ja det vet man aldrig, Käka en avokado om dan, inte leva på så mycket och jobba asmycket typ. Men vad händer om pengarna tar slut då? Och ni inte har nånstans att bo? – Då flyttar man hem igen. – Ja förklara för mamma att det gick inte som jag hade planerat haha Matilda, Lovisa och Hedda har tack vare den fria rörligheten rätt att söka jobb inom EU och ska behandlas som landets egna medborgare. Men Kaliber kan visa hur EU-migranter som söker sig till Sverige inte behandlas på samma sätt som svenskar när de söker jobb. Hur Arbetsförmedlingen, som ska hjälpa, i stället blir en återvändsgränd. Samtidigt fylls härbärgen i Sverige av jobbsökande fattiga EU-migranter. Kaliber har i över ett halvår följt barnfamiljen från Rumänien som i jakten på jobb har rest Europa runt. I Sverige har det blivit en jakt på 10 siffror. Ännu en jobbmässa, men nu Göteborg. Bland montrar, gratiskarameller och broschyrer springer Adriana 28 år från Rumänien. Några steg bakom går hennes man Nelu och kör en barnvagn. Do you have a plan? – I'm going in all those places. Adriana pratar med så många arbetsgivare hon kan, allt från bemanningsföretag till taxibolag. Men alla vill de ha samma sak, 10 siffror. Ett personnummer. – They all need personal number. Adriana och Nelu har med hjälp av den fria rörligheten tagit sig till Sverige för att söka jobb. Men hittills har det inte gått som de tänkt. Och de där tio siffrorna har ständigt dykt upp som ett hinder i sökandet. Men vår berättelse börjar i oktober 2012.  I en glänta i skogen på Hisingen utanför centrala Göteborg står några tält uppställda. – This is our tent. I ett av tälten, ett blått som är täckt med en presenning, ligger lite leksaker. Här har Adriana, Nelu och deras fyraårige son Gaby sovit i snart två månader. På dagarna är de inne i centrala Göteborg och söker jobb. – In the day it's ok, if it's not getting wet. But in the night it's getting wet and the smell is not very good also. I can show you some insects. I told you that they bite. Det har varit blött, kallt och en massa kryp som bits berättar Adriana och pekar in i tältet. En bit bort inne i skogen ligger en planka över ett hål i marken. Det är toaletten. Adriana visar en vit påse. Här förvarar de bröd, bananer, ost och annan mat. Mycket får de från kyrkan inne i stan. – So we put all the time the food in the tree. It's better for the insects also do not come inside and for us. Påsen har de hängt i ett träd. Så det inte ska lukta för mycket och för att inte för många insekter ska ta sig in i tältet.  Nelu och Adriana kommer från Rumänien. Ett av EU:s fattigaste länder,  runt en tredjedel av befolkningen lever enligt EU:s mått i allvarlig materiell fattigdom. 2007 blev Rumänien medlem i EU.  Nelu och Adriana gav sig, som många andra Rumäner, ut i Europa i jakten på jobb.  De berättar hur de träffades i Spanien för att sen flytta från land till land. De har vandrat genom Tyskland, liftat genom norden och bott på gatan i jakten på jobb. Två barn har de fått under sin resa. Gaby smiter in i det blå tältet och börjar leka med en speldosa. Han är fyra år men pratar inte.   Gaby har autism. I ett läkarutlåtande kan Kaliber läsa att han  är i behov av en specialistutredning för att kunna få rätt rehabilitering. Gabys lillasyster, Elena, bor just nu hos farföräldrarna i Rumänien. De lever redan under knappa förhållanden och kan inte ta hand om Gaby. – Gaby wasn't so happy in the beginning, but after that he was ok. I början tyckte inte Gaby om att bo i det blå tältet berättar Adriana. Det var trångt, kallt och mörkt. De hade inget ljus i tältet på flera veckor. – It was good to be in here. Better than being on the street. Men det har varit mycket bättre att vara här än att vara på gatan säger hon. Den ekonomiska krisen i Europa har satt den fria rörligheten på prov. Det säger Peo Hansen,  biträdande professor i statsvetenskap vid Linköpings universitet. – Tendensen är att vi ser en ökad utvandring från krisländerna och vi ser att många av dem söker sig till EU-länder där de tror sig ha bättre utsikter. Han talar om hur människor i krisens spår mer eller mindre tvingas till ett liv som nomader. Att den fria rörligheten inte används som den var tänkt. – Den skulle ha en utjämnande effekt på EU:s arbetsmarknad, men den vi ser nu, och som hamnat i fokus nu, är att människor som är arbetslösa använder den fria rörligheten mer som i ren desperation därför att de vet att utsikten i deras egna länder är lika med noll. Och då prövar de att helt enkelt åka på vinst och förlust. De ser det här som ett desperat försök. Trots att den fria rörligheten inom EU är en grundstomme har den nu börjat ruckas på. Spanien fick i december tillstånd från EU-kommissionen att förlänga de restriktioner för rumänska arbetare de haft sedan 2011. Och det är nu systemet testas säger Peo Hansen. – Därav kan man prata om att det som en gång var det här stora paradnumret från EU:s sida, med att den fria rörligheten var något man skulle uppmuntra, så har det idag blivit en kris där vi inte vet vart utvecklingen ska gå. Vad tycker du om utvecklingen som sker nu? – Jag tycker den är ganska läskig. I Storbritannien gjorde nyligen premiärminister David Cameron ett uppmärksammat utspel. Han vill införa begränsningar för rumäner och bulgarer när de vid årsskiftet kommer ha rätt att röra sig fritt inom hela EU. Ett utspel som statsminister Fredrik Reinfeldt var snabb att kritisera i SVT. – Han för precis som Göran Persson  en gång gjorde diskussioner om hur fall det ska leda till social turism. Jag tycker det är olyckligt. Jag tror på ett Europa som ska vara öppet och ha fri rörlighet. Och där vi snarare ska ställa frågan hur vi ska underlätta för människor som kommer hit att komma in i arbete. Fredrik Reinfeldt talar om att underlätta för EU-migranter som kommer till Sverige att komma in i arbete. En viktig väg till jobb är Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingen ska hjälpa jobbsökande från andra EU-länder precis på samma sätt som svenskar.  Men Kaliber får höra att EU-migranter inte alls behandlas lika och det talas om en slags B-lista. – Any kind of work, any kind. Vi söker alla sorters jobb säger Adriana. Hon sitter, och fyller i en inskrivningsblankett på en arbetsförmedling på Hisingen i Göteborg. Hon har gjort samma sak flera gånger tidigare säger hon.  – Hej. – Hej. I just filled out those papers… Det blir Adrianas tur att få hjälp. Men när hon lämnar in sitt papper frågar kvinnan vid servicedisken om Adriana har sina tio siffror i Sverige. – But you haven't your ten numbers in Sweden? – No. Nej säger Adriana. Då kan vi inte göra mer just nu får hon till svar. Siffrorna kvinnan frågar efter är antingen ett svenskt personnummer eller ett så kallat samordningsnummer – ett sorts tillfälligt personnummer som myndigheter kan använda. Kvinnan bakom disken stämplar Adrianas inskrivningsblankett och sätter in det i en pärm. Adriana är välkommen tillbaka när hon skaffat sina siffror. Jag vill veta mer om pärmen och varför inte Adriana blir inskriven i arbetsförmedlingens digitala system där de normalt sett utför sina jobbmatchningar. Jag får prata med samordnare Lena Ekström. – För att kunna registreras som arbetssökande i vårt system så måste man ju ha ett svenskt personnummer, eller ha ett samordningsnummer. Och har man inte det då skriver man in sig manuellt på ett papper som vi har i en pärm som vi låser in här på kvällen. Tills man uppvisar att man har ett personnummer och det kan man ju få på Skatteverket. När de har visat upp det då registrerar vi in dom i vårt arbetssystem som vi använder då. Arbetsförmedlingen kan alltså inte registrera Adriana på samma sätt som svenska sökande säger samordnare Lena Ekström. I stället sätts hennes inskrivningsblankett in i en pärm. Och eftersom Adriana inte har ett svenskt personnummer blir hon hänvisad till Skatteverket för att skaffa ett samordningsnummer.  Så hon kan skrivas in på riktigt. – Skatteverket Mikael Udd. Men när Kaliber kontaktar Skatteverket, säger de att det här är helt fel. Mikael Udd är rättslig specialist på verket. – Om det är en annan myndighet, en statlig myndighet, som har ett behov av ett samordningsnummer, då ska de lämna en begäran till Skatteverket. Så en privatperson kan inte komma till er och säga att man vill ha ett nummer? – Nej det är inte så det går till utan en begäran ska komma från en myndighet. Det är alltså Arbetsförmedlingen som ska vända sig till Skatteverket om de har ett behov av ett samordningsnummer – inte Adriana. Och det visar sig att Adriana inte är den enda EU-migrant som inte kunnat skriva in sig på vanligt sätt hos Arbetsförmedlingen utan hänvisats till Skatteverket. – Arbetsförmedlingen har rätt att ge en arbetssökande ett samordningsnummer, men man gör det inte. Jag träffar Claes Haglund, projektledare för Crossroads, ett projekt som drivs av stadsmissionen med bidrag från Göteborgs stad. Här kan arbetslösa EU-migranter få hjälp. Och Claes Haglund träffar ofta personer vars ansökningar hamnar i pärmar på Arbetsförmedlingen. – Du skriver in dig på arbetsförmedlingen, du skrivs in på ett papper – som du i min värld lika gärna kan ta med dig det där pappret därifrån. Och det är ett brott mot reglerna som vi har skrivit på när vi blev EU-medlemmar. På Crossroads erbjuds svenskundervisning, mat och rådgivning om hur man söker jobb. Men många EU-migranter jobbar svart när de inte kan hitta några vita jobb säger Claes Haglund. – En del av de vi träffar desperata, man tar det som erbjuds. Och detta hjälper ju – vill jag påstå – hjälper ju svenska samhället till med nu när man stänger ute den här gruppen. Man blir hänvisad till svartarbete. Man blir hänvisad till att stå utanför samhället. En fantastiskt obehaglig utveckling tycker jag. Vi får höra att  kritiken mot Arbetförmedlingens hantering av EU-migranter även finns inom den egna myndigheten. Birgitta Everås har jobbat på flera olika kontor inom arbetsförmedlingen i Göteborg. – Om syftet är att söka jobb i Sverige så tycker jag man kan säga att det är ett hinder för den fria rörligheten om man inte får ett samordningsnummer. För då är man nästan hundra procentigt hindrad från att få ett legalt arbete. Hon började på eget initiativ skaffa, eller rekvirera samordningsnummer som det kallas,  till EU-migranter så att de kunde skrivas in på samma sätt som svenska sökande. – De hade möjligheter att få jobb och jag har sett ganska många som lyckats att få ett arbete. Men för några månader sedan hände något säger hon. Hon säger att hon från Arbetsförmedlingens huvudkontor fick höra att hon skulle sluta rekvirera samordningsnummer till sökande EU-migranter. – Jag tyckte det var orättvist. För den gruppen. De har ju rätt till det, de har rätt att resa runt och söka arbete, men så i praktiken så blir de ju hindrade när de kommer hit då. Och det visar sig att kritiken inte är ny. Vi hittar en rapport från Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF, från 2010. Redan där konstateras brister i hur arbetsförmedlingen registrerar EU-migranter utan person eller samordningsnummer – att de inte kan matchas mot jobb på lika villkor. – Please take a place. För Adriana fortsätter sökandet efter jobb. Men livet har också tagit en helt annan vändning. Adriana är på en Barnmorskemottagning i centrala Göteborg. Hon ligger på rygg på den vita britsen och lyssnar på hjärtljud. Hon är gravid i vecka 36. Barnmorskan Gullborg Fjeldstad känner väl till familjens situation. -- … and you can see the belly is growing and it's following the line. And it's fine. – Yes it is. Adriana och hennes familj har nu fått lämna blå tältet på Hisingen. En frivilligorganisation betalar för ett rum på ett vandrarhem utanför Göteborg. Men för hur länge vet inte Adriana. En natt i november börjar värkarna. Ambulansen hämtar Adriana på vandrarhemmet och en halvtimme efter hon kommit till förlossningen,  föds sonen Mihail. – Baby, baby… 6 timmar gamla Mihail ligger i Adrianas famn. Han har lite mjölk runt munnen. – He was just trying to eat. Got some milk around his mouth. Adriana oroar sig redan för hur livet utanför sjukhuset kommer bli, men säger att Mihail kommer få det bra hur det än blir. Även om de får bo på gatan igen tills de lyckas få ett jobb. – So he's fine. He´s healthy. He is just fine. He will be fine. Vi träffar Gullborg Fjeldstad igen. Adrianas barnmorska från Barnmorskemottagningen. Hon har följt familjens jobbsökande på nära håll. – Det verkade som det var en slags catch 22. Myndigheterna kräver arbete för att ge dem de fyra sista siffrorna.  Och arbetsgivarna vill gärna ha personnummer för att de ska få arbete. Men de var väldigt upptagna av att få detta, att göra vad som helst för att vara självförsörjande och inte vara någon till last, sade hon. Gullborg har samlat in kläder till familjen och försökt se om det funnits någon hjälp från samhället att få i väntan på det där jobbet. – De är i en sån odefinierad situation. De är inte asylsökande, inte flyktingar, inte gömda. De är EU-medborgare som har rätt att vara här, men ändå inte hör hemma nånstans. Men de verkar som de inte finns. Ingen ser dem. Förra året skrev Stadsmissionen i Stockholm i sin årliga hemlöshetsrapport att andelen hemlösa EU-migranter ser ut att öka i Sverige. Kaliber försöker ta reda på hur stor den här gruppen egentligen är, men det är svårt. Socialstyrelsen har hittills inte räknat inte in den här gruppen i sin hemlöshetsstatistik. I år blir första gången. Men siffrorna blir offentliga först senare i vår. Varken Statistiska centralbyrån, Migrationsverket, Skatteverket eller Arbetsförmedlingen har några siffror. Kaliber skickar ut en enkät till kommunernas socialtjänster. 83% har svarat och 70% av dom säger att de sedan början av 2012 haft kontakt med fattiga EU-medborgare som sökt hjälp. Över 100 kommuner uppger att de haft kontakt med barnfamiljer. – Här har vi då sovrummen, dubbelrum. I en röd barack i Göteborg, tvärs över älven från köpcentret Nordstan, bor några av de hemlösa EU-migranterna i natt, på Stadmissionens akutboende Gatljuset. Enhetschef Daniella Andreoli, visar mig runt bland sovsalar, tvättstuga och fikarum. – Det är här inskrivningen sker klockan tre varje dag. Då har vi i en lång kö som går ut här i korridoren, där man köar för att få en nattplats då. Fick alla plats idag? – Nej. Alla fick inte plats idag. Här är trenden tydlig säger hon. Idag är majoriteten av besökarna på akutboendet arbetssökande,  hemlösa EU-migranter. – Under januari månad 2013 hade vi 481 sovande nattgäster hos oss. 302 personer var EU-migranter. Och det är ju en rätt stor del. Vår bild är att målgruppen definitivt har vuxit och blir fler och fler. I Stockholm finns sedan  i vintras två härbärgen specifikt för den här gruppen. Härbärgena är så välbesökta att platserna får lottas ut bland de köande. I Göteborg finns inget sånt särskilt härbärge. – Det som händer nu är att vi slussar ihop personer – missbrukare bland annat – med EU-migranter som absolut inte lider av något missbruk eller psykisk ohälsa eller egentligen någon social problematik över huvudtaget. Och det blir inte bra.  Deras mål – många av dem, ska jag väl uttrycka mig – som vi har pratat med, målet med att de är här i Sverige är ju att de vill jobba. De vill jobba säger hon. Och de vill jobba vitt. Men precis som Adriana, stöter många på problem när de kommer till Arbetsförmedlingen eftersom de saknar person eller samordningsnummer. En kritik som Stadsmissionen i Stockholm också lyfter i sin hemlöshetsrapport förra året. Scen 11, Adriana samlar burkar – In which direction are you going? – Inside first. Adriana försöker se om det finns några pantburkar i papperskorgarna runt centralstationen i Göteborg. Nästan varje dag åker hon in till stan, besöker arbetsförmedlingen och sätter upp jobbansökningar på lyktstolpar.  Pantburkletandet är ett måste för att få in pengar när hon inte har något jobb. Det ger inte så mycket, kanske 50 kronor i veckan.  Det är hård konkurrens om pantburkarna. -- … I didn't see what she threw away. Maybe it was a bottle. Adriana vill bli inskriven på samma sätt som andra på arbetsförmedlingen – ha en chans till ett vitt jobb. Men hittills har det bara blivit lite svarta städjobb hemma hos privatpersoner för att få pengar till saker som mat och blöjor. Vi frågar henne gång på gång under det halvår vi följer henne varför hon inte åker tillbaka till Rumänien, varför hon väljer att vara i en så osäker situation i Sverige med två små barn. Varje gång blir svaret att trots att det är jobbigt här så är det värre i Rumänien. Där finns ingenting. – No, no bottles, nothing. No way to make money. Det finns inte ens burkar att panta i Rumänien säger Adriana. Och när det inte finns några jobb så är pantburkar bättre än inget. Scen 12 AF Fredrik Reinfeldt talar om att underlätta för EU-migranter som kommer till Sverige att komma i arbete. Men Kaliber kan visa hur EU-migranter som Adriana inte alltid får samma hjälp som svenska sökande när de kommer till Arbetsförmedlingen. Att det blir en återvändsgränd. När Kaliber kontaktar Arbetsförmedlingens huvudkontor står det klart att detta är något de redan känner till. Vi får prata med  Martin Sandblom, utredare på enheten Arbetslöshetsförsäkring som säger att Arbetsförmedlingen i de här fallen ska rekvirera samordningsnummer, men inte alltid gör det. – Vill man vara inskriven och ta del av vår service så ska vi rekvirera samordningsnummer. Och jag tror också att vi gör det i vissa fall, men inte alls i alla de fall där vi borde göra det. Vi har också haft den frågan uppe nyligen i ett möte för att slå fast rutiner för hur det ska gå till. Martin Sandblom säger att det inte finns några tydliga rutiner för hur den här gruppen arbetssökande ska hanteras. Att det är därför det blir fel. – Jag tror det har funnits en stor osäkerhet i vår organisation. Bara en dryg vecka innan vi ska publicera det här reportaget händer något. Arbetsförmedlingen fattar ett beslut: att de lokala arbetsförmedlingarna nu ska rekvirera samordningsnummer för samtliga arbetssökande EU-medborgare utan svenskt personnummer som vill skriva in sig. Said Maroufkhani biträdande chef på avdelningen för förmedlingstjänster säger att beslutet innebär att  EU-migranter nu ska få den hjälp de har rätt till. – Jag kan förstå det alltså att man inte har tycker inte det finns rutiner för detta just med anledning utav att den information som gått ut inte varit särskilt tydlig. Och det är därför vi nu går ut med det här beslutet och också uppdaterar våra riktlinjer och handläggarstöd.  Men vad tänker du då om att EU-medborgare har skickats till Skatteverket för att ordna detta själva? – Nej jag tycker det är beklagligt att det har varit på det sättet. Och det tar vi ju på oss självklart att så ska det inte behöva vara. Said Maroufkhani säger att de uppmärksammade problemet först i år och inte känner till att brister konstaterats redan tidigare, bland annat av Stadsmissionen och Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen. Vi frågar hur han ser på det som arbetsförmedlaren Birgitta Everås säger, att hon så sent som i höstas uppmanats att sluta rekvirera samordningsnummer åt EU-migranter . – Det är väldigt beklagligt att hon fått den informationen från huvudkontoret. Hur kan det komma sig? – Ja det är ju alltså den bristande informationen som vi nu försöker åtgärda. Vad händer med alla inskrivningar som sitter i pärmar runt om i Sverige nu då? – Ja då kommer man gå igenom dem och göra det som behöver göras, att rekvirera samordningsnummer och alltihop, om det inte redan gjorts, och registrera elektroniskt i våra system. Adriana och hennes familj har varit i Sverige i över ett år nu. Arbetsförmedlingen har ännu ej fattat beslutet om samordningsnummer när vi träffar henne i början av mars. Vi har nyheter till henne. Kaliber har gjort det som Arbetsförmedlingen alltså skulle gjort för länge sedan. Vi har ringt Skatteverket. – Ja hon har ett samordningsnummer. Det visar sig att Adriana redan har ett samordningsnummer. November 2007 var Nelu och Adriana på genomresa i Sverige på väg till Finland. Adriana var gravid med Gaby i femte månaden. Paret bodde på gatan i Stockholm när de fick  höra om en varmare sovplats.  En lekstuga. Men ägarna ringde polisen. Brottet rubricerades som hemfridsbrott. En kort tid efteråt rekvirerar polisen ett samordningsnummer för Adriana. Jag visar Adriana  numret. Hon säger att  hon inte visste att hon hade ett samordningsnummer. Hon blir förvånad, men samtidigt glad. Nu kanske hon kan skriva in sig på Arbetsförmedlingen på riktigt. – Maybe I can find a job. Adriana är återigen på Arbetsförmedlingen. Den här gången har hon en  utskrift från Skatteverket med sin hand med sitt samordningsnummer i sin hand. Och plötsligt öppnas dörrarna. Hon får sitta ner med en handläggare för första gången och hon skrivs in Arbetsförmedlingens digitala system. Ett  möte bokas om två veckor. How does it feel now? – Much better. It's better that we found it now, so we have some more chances to get some work. So it's very good. Nu har vi kanske en chans säger Adriana och viker ihop lappen med det inbokade mötet och lägger det i fickan. Reportrar: Linda Belanner, Mina Benaissa och Sofia Boo Research: Victoria Gaunitz och Epp Andersson Producent: Sabina Schatzl

Den sjunde november slår två rånare till på Shell-macken i Borlänge. De hotar kassabiträdet med yxa och tvingade henne att lämna ifrån sig en mindre summa pengar. Därefter flydde de platsen och är fortfarande på fri fot. Polisen behöver nu hjälp från allmänheten. Brottet skedde på Shell-macken på Hugo Hedströms väg i Borlänge. Med yxan i högsta hugg hotade de det kvinnliga kassabiträdet att ge dem pengar.

" Kulturradion K1 som idag har rubriken "På krim-spaning i Köpenhamn". Programmet är gjort av Kerstin Berggren. Mordet på tonårsflickan Nanna Birk-Larsen naglade fast danska tv-tittare den klassiska tiden 20.00 söndagkväll. I tjugo avsnitt berättades mordhistorien som också var ett familjedrama, en thriller med politiska inslag och en berättelse om ett strävsamt och konfliktfyllt polisarbete . Brottet fick en stadig publik även i Sverige. En av många trogna tittare var Kulturradions Kerstin Berggren som efter sin upplevelse av Brottet började fundera över vad som gör de danska krim-serierna så fängslande. Hon åkte till Köpenhamn för att finna svaret. I programmet får lyssnaren möta huvudpersonerna i såväl "Brottet" som i den Emmy-belönade serien "Livvakterna". Sophie Gråböl som spelade Sara Lund i "Brottet" och Cecilie Stenspil och Thomas W Gabrielsson som gestaltade Jasmina och Leon i "Livvakterna" berättar om sina strapatser och "Brottets" producent Piv Bernth ger fler ledtråda Mordet på tonårsflickan Nanna Birk-Larsen naglade fast danska tv-tittare den klassiska tiden 20.00 söndagkväll. I tjugo avsnitt visades mordhistorien som också var ett familjedrama, en thriller med politiska inslag och en berättelse om ett strävsamt och konfliktfyllt polisarbete. Brottet fick en stadig publik även i Sverige. En av många trogna tittare var Kulturradions Kerstin Berggren som efter sin upplevelse av Brottet började fundera över vad som gör de danska krim-serierna så fängslande. Hon åkte till Köpenhamn för att finna svaret. Sophie Gråböl som spelade Sara Lund i Brottet och Cecilie Stenspil och Thomas W Gabrielsson som gestaltade Jasmina och Leon i Livvakterna berättar om sina strapatser och Brottets producent Piv Bernth ger fler ledtrådar liksom de eftersökta manusförfattarna till Livvakterna, Mai Broström och Peter Thorsboe. De är trefaldigt Emmy-belönade och har bidragit till att sätta Danmarks Radio på världens TV-karta genom de oerhört framgångsrika serierna Mordkommissionen och Örnen.

I Nya Vågen idag diskuteras genreskifte, ett gammalt fenomen inom konsten men det senaste året har det dykt upp i ny skepnad. Film blir scenkonst. Lars von Triers Dancer in the Dark spelas just nu som opera i Umeå och hans Breaking the Waves gör succé som pjäs på Folketeatret i Köpenhamn. Ingmar Bergmans Fanny och Alexander har haft stor framgång på scenerna i både Oslo och Helsingfors och nu även i Århus. I studion finns dramaturgen Sven Hugo Persson, kulturskribenten Anders Sjögren och litteraturvetaren och kritikern Annelie Bränström Öhman. I Nya vågen från Umeå diskuteras också danska tv-serier som med starka manus och bra skådespeleri lägger sig mycket nära den danska samtiden, som t ex i den just nu aktuella andra omgången av Brottet. I studion Ingegärd Waaranperä, teaterkritiker i Dagens Nyheter, Karin Bernspång, journalist på Västerbottenskuriren och Viktor Hariz från Kulturredaktionen. Dessutom fortsätter Nya Vågens nya serie om strider kring konstens frihet. Och i veckans panel sitter Nancy Bladfält, Pierre Martin och Viktor Hariz. Programledare är Kerstin Berggren.

Knutby, en liten sovstad i Uppland. En ort man åkt ut ur, innan man fattat att man kommit in, beskriver vissa den. En natt i januari förändras allt. Obs, programmet är en repris. En man blir skjuten i huvudet och en kvinna mördad i sin säng när hon sover. Det visar sig att de tillhör samma, lilla Pingstförsamling. Bara två dagar efter dådet har en 26-årig kvinna, som varit inneboende hos kvinnan och hennes familj, anhållits och erkänt mordet och mordförsöket på grannen. Polisen misstänker svartsjuka. Brottet verkar snabbt uppklarat. Men vissa detaljer indikerar att det inte är så enkelt. Långsamt rullar en historia, märkligare och mer kittlande än man kunnat ana upp. En historia som innehåller sex, religion, vanföreställningar, manipulation och ond bråd död. Det ska visa sig att den unga kvinnan inte varit ensam. Att hon under månader manipulerats till dåden. Den som ligger bakom är pastorn i församlingen, tillika mordoffrets make. P3 Dokumentär berättar historien om ett mord som planerats i månader och om hur media, populärkulturen och hobbyspanare vägrar släppa taget om fallet som fascinerar. Producent: Tove Leffler