Podcast appearances and mentions of emmy rasper

Julen är också en tid för språkliga bryderier. Professor Henrik Rosenkvist och programledare Emmy Rasper tar på sig tomteluvorna och reder ut juliga frågor som varför vi kallar skarpsill för ansjovis. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Språkfrågor som hör julen tillVarifrån kommer orden jul, yule, christmas och noël?Varför sjunger en del ”lusse lelle” och andra ”lusse lella” och vad betyder det?Är det någon skillnad på en adventskalender och en julkalender och vilket ord kom först?Varför säger vi sardell om den fisk som i andra språk heter ansjovis och varför säger vi ansjovis om den fisk som vi har i Janssons frestelse?Ska man skriva ”God jul och Gott nytt” år eller ”God Jul och Gott Nytt År”?Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Språkliga missförstånd och feltolkningar av ords ursprung kan generera helt nya ord i svenskan. Fenomenet kalls folketymologier och har skapat ord som coollugn och handburgare. Veckans språkfrågorHur uppkommer en folketymologi?Kan ordet byfåne vara ett folketymologiskt missförstånd av det franska bouffon i betydelse narr eller gycklare? Varifrån kommer ordet pariserhjul på svenskan, på andra språk heter det vanligtvis inte något med Paris, är det en missuppfattning som ligger bakom?Hur kommer det sig att så många använder ordet omständig istället för det enligt ordböckerna korrekta omständlig?Har adjektivet gräslig något att göra med substantivet gräs?Vore det inte roligare och bättre att säga mumsbit istället för munsbit, mördbultad istället för mörbultad, höron istället för öron och frilufsliv istället för friluftsliv? Dessutom: Han blir programledare för Språket resten av 2022Sist i avsnittet avslöjas vem som tar över programmet när Emmy Rasper nu går på föräldraledighet.Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

IS-rättegångens sista dag kvinna åtalas för krigsförbrytelse Magnus Wislander om Sveriges semifinal i handboll TV-programmet Robinson fyller 25 år Harald Treutiger P4 Extra Gästen Dessutom om långa väntetider inom Barn- och ungdomspsykiatrin. Rymd-Maria berättar om mystiska ljud från galaxen. Komikern Josefin Johansson blir artist med nya albumet inspirerat av 90-talets Eurotechno.Ansvarig utgivare: Sabina Schatzl.

Soldater drabbade av covid 19 under stor militärövning. Delar av en kinesisk raket kommer att störta ner på jorden, men inget vet var. Inget att oroa sig för säger Kina. Rösträkningen i det skotska parlamentsvalet väntas bli klart under eftermiddagen. Patricio Galvez är morfadern som mot alla odds tog hem sina sju barnbarn från ett IS-läger i Syrien. Nu har hans kamp blivit film och han är Dagens gäst i p4 extra. Det rensas skärp från Sveriges stränder idag. Vi hänger med ut och städar och hör reporter Lasse Persson direkt från Hönö Och så blir det italiensk matlagning UTAN pasta, guide Alexandra Zazzi.

Fler än 200 000 personer isoleras i Spanien efter ny spridningsvåg av corona. En ny fästingart hotar att komma till Sverige - när klimatet blir varmare - Dom är större, snabbare och har ögon. Det är USA:s nationaldag och gäst idag är USA-experten Frida Stranne. Hur firas nationaldagen? Och vad bör vi svenskar veta om USA som vi inte redan vet. Hundar åldras på ett annat sätt än människor. Och det där med att ett hundår är 7 år - det verkar inte stämma! Rester från grillen - låter inte så kul - men oj, så gott det kan bli om Alexandra Zazzi får säga sitt - Å det får hon - och gör en asiatisk sallad. Sport hinner vi med också - hoppgala på Ullevi i Göteborg inför tomma läkare. Backyard Babies håller livekonsert på nätet ikväll och vi säger hallå till Dregen.

Veckans avsnitt tar dig med på en tur i programmets historia. Temat är julens ord och uttryck och redaktionen utlovar flera kära återhöranden. Veckans språkfrågor Vad har julmust med must att göra? Varför säger man tomte i Sverige och nisse i Norge? Vad betyder egentligen texten i luciasången? Vad står verbet braska för i talesättet Anders braskar, julen slaskar, alternativt Anders slaskar, julen braskar? Vad betyder ordet fnyk, som i att det fnyker snö? Var kommer den skånska traditionen julaknudor (julknutor) från? Vad är egentligen ett julbord, det kan man säga om ett dekorationsbord utan mat också? Vad är den historiska bakgrunden till ordet jul? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska, Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk och Lars-Gunnar Andersson, professor i modern svenska, samtliga vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström, Emmy Rasper och Anna-Lena Ringarp.

Hen är ordet som får vissa att se rött och andra att känna sig sedda. Ordet som ingen språkvetare ville tro på, eftersom svenskan inte hade fått ett nytt pronomen på 400 år. Ändå hände det. Historien om hen börjar på 60-talet och fortsätter fram till idag. Att det vore praktiskt med ett könsneutralt pronomen istället för att behöva skriva han eller hon har många tyckt genom åren, men ingen språkvetare trodde att hen skulle kunna etableras. De kallade det en besvärlig operation och praktiskt ogenomförbart. Det skulle dröja till tiden strax före millennieskiftet innan personer som inte identifierar sig som kvinna eller man började använda hen som pronomen om sig själva. Men språkvården höll sig fortsatt skeptisk. Sen kom 2012, året som kom att kallas henåret. En barnbok och en debattartikel blev startskottet för en het debatt som pågick under hela året och gjorde att hen blev hatat, älskat och känt för allmänheten. Åren efter började hen användas i fler och fler sammanhang, som i nyhetstexter och hos myndigheter, och 2015 kom hen med i Svenska akademiens ordlista. Det här är berättelsen om hur pronomenet hen tog sin i svenska språket.   I dokumentären hörs: Karin Milles, språkdocent och lektor vid Södertörns högskola som forskat om feministiska språkreformer. Dag Dunås, son till Rolf Dunås som står bakom det första skriftliga belägget av hen. Lena Lind Palicki, universitetslektor vid Stockholms universitet, tidigare språkvårdare Språkrådet. Daniel Wojahn, lektor i svenska vid Södertörns högskola som forskat om språkaktivism. Vio Szabo, kommunikatör. Nasim Aghili, dramatiker, tidigare chefredaktör för kulturtidskriften Ful. Karl Dalén, journalist Dagens Nyheter. Åsa Widell Tillberg, tidigare redaktionschef Dagens Nyheter. Mats Johansson, tidigare språkvårdsansvarig och redaktionschef nyhetsbyrån TT. "Språket dokumentär: Striden om hen" är gjord av Emmy Rasper i december 2018.

Lagom till jul samlas hela trion - Henrik Rosenkvist, Ylva Byrman och Emmy Rasper - i studion och svarar på vinterspråkfrågor. Veckans språkfrågor Vad skiljer sig i olika generationers språk? Varför säger en del att det snögar? Kyl ner och värma upp, varför är det just kyla som kopplas ihop med ner? I Kalixtrakten används ordet andren för skidor och andyrja för skidspår, vad kommer orden ifrån? I Västergötland kan takdropp heta ôfsadrôpp, varifrån kommer ordet ôfs? Vad betyder must, måste det ha med äpplen att göra och hur kommer det sig i så fall att det heter julmust?   Språkvetare Ylva Byrman och Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

Politiker pratar om bonus malus, samhällskontraktet och gymnasielagen. Men en stor del av väljarna vet inte vad orden betyder, visar en ny undersökning. Trots att de tillfrågade har svårt att definiera specifika ord ur den politiska debatten anser 70 procent att det är ganska eller mycket lätt att förstå vad politiker säger. Det är fler än förra valet då drygt hälften uppgav att det var lätt att hänga med i politiska debatter. Det inte helt enkelt att hitta en given förklaring till det, men det kan handla om karaktären på frågorna som är aktuella i årets val, säger Mats Elzén på Novus. Förra valet handlade om mycket om landets ekonomi medan det i år är mer fokus på konkreta frågor som lag och ordning eller integration. Det kan göra det lättare för väljare att förstå. Så här många förstår inte orden Jobbskatteavdrag: 4 av 10 Gymnasielagen: lite mer än 7 av 10 Bonus malus: 7 av 10 Talmansrunda: 8 av 10 Samhällskontraktet: 8 av 10 Läs mer om Novus undersökning här! Språkkrav och språkplikt I årets valrörelse har flera partier lagt fram förslag om att få fler att lära sig svenska, samtidigt som man bland annat vill höja kraven på dem som utbildar sig. Medan Socialdemokraterna kallar de hårdare tagen för språkplikt, benämner Moderaterna sitt förslag som språkkrav.  Det bygger på en förenklad bild av språkinlärning som en närmast mekanisk process vilket endast bygger på individens vilja, säger Maria Rydell, doktorand i nordiska språk vid Stockholms universitet med inriktning svenska som andraspråk. I september disputerar hon på en avhandling om synen på språklig kompetens och olika perspektiv på muntlig bedömning inom SFI. Hon har tidigare även arbetat som SFI lärare. Språkinlärning hos vuxna är en tidskrävande och komplex process som påverkas av en mängd olika faktorer.   Programledare och producent: Emmy Rasper.

Att ha lite pengar får de flesta att må dåligt. Men varför är det så? Vad har pengar att göra med psykisk ohälsa? Den viktigaste slutsatsen är att vi påverkas väldigt mycket av pengar, och mycket mer än vi tror, säger Micael Dahlén, professor i ekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm. Han menar att pengar skapar en distans mellan människor, både fysiskt och mentalt. Han säger också att pengar sätter ett värde på människor, som sträcker sig längre än värdet på pengarna i sig. Pengarna blir ett facit för hur bra det går för dig, hur bra du har presterat, hur bra du är, säger han. Flera tidigare gäster i Psyket som Pannie Kianzad, Jonatan Unge och Beatrice Eli har alla haft problem med sin ekonomi samtidigt som de har mått psykiskt dåligt. Antingen så är det att jag projicerar alla mina problem på att jag inte har pengar, eller så är det att pengar är orsaken till att jag har alla de här problemen, säger Beatrice Eli. Enligt Micael Dahlén är det en kombination. Har du det sämre ställt så har du ett större behov av pengar, och det gör också att du kommer tänka mer på pengar, säger han. I det här avsnittet pratar Emmy Rasper även med psykologen Alain Topor som har undersökt hur pengar kan påverka människor med allvarliga psykiska störningar.

Ilska, sorg, humörsvängningar och självmordstankar är återkommande problem vid PMS och PMDS. Men hur kan man må så dåligt av sin egen menscykel? Jag får mycket ångest, blir ganska deprimerad, arg och ledsen, säger Kerstin som har PMS. Hon säger också att det kan vara svårt att berätta för omgivningen om hur hon mår en gång i månaden. Generellt känns det som att det finns en ganska liten förståelse för att man mår så när man har PMS. I jobbsammanhang är det nästa som att jag inte kan säga det, inte för att det är pinsamt utan för att det känns som att det är hittepå. 10 procent av fertila kvinnor har PMS, och 3-5 procent har PMDS. Sverige är ett av få länder där det sker forskning på området. Marie Bixo, professor i obstetrik och gynekologi vid Umeå universitet är en av de som forskar på orsaker till PMS och PMDS. Emmy Rasper träffar Marie Bixo som bland annat berättar om nedbrytningsprodukten allopregnanolon och GABA-systemet i hjärnan.

Att bli för arg och få ilskeutbrott kan vara ett problem för dig själv och människor i din närhet. Men varför blir du så fruktansvärt arg? Det känns som att man exploderar, som att man vill ha sönder hela världen, säger Albin Loán, om hur det kändes när han som barn ofta blev väldigt arg. Som vuxen har han lärt sig att hantera sin ilska och idag vet han att aggression ofta kan handla om andra känslor. Det var mycket fokus på att jag var arg och att jag slogs i onödan, man tittade på det istället för att ta reda på varför jag var arg. I det här avsnittet pratar Emmy Rasper även med kuratorerna Tomas Stacewicz Dahlheim och Eva Friberg från Kriscentrum för män i Göteborg. De berättar vad ilska har för syfte, varför vissa personer verkar bli argare än de flesta andra och vad man kan göra för att hantera sin ilska på ett sätt som inte blir skrämmande för andra människor.

Vem är jag? Varför är jag som jag är? Hur har mina föräldrar påverkat mig? Psyket ger svar på hur relationen till ens föräldrar kan spela roll för hur man blir, mår och hanterar relationer som vuxen.  Under de åren när vi hade det tufft kände jag att du prioriterade bort mig ibland, och prioriterade saker som du behövde för att hantera din sorg, men som inte jag behövde som ditt barn, så säger 24-åriga Fia, till sin mamma i en film som finns på Psykets sociala medier. I Psyket har Emmy Rasper träffat Anna Sylvén Björnör, psykolog och familjeterapeut, för att prata om varför relationen till föräldrar kan var känslig men även varför ens föräldrar kan påverka hur vi blir som vuxna.  När vi är små är vi ju helt beroende av våra föräldrar, vi är inte som älgar som kan springa därifrån om det blir jobbigt, utan vi dör ju om inte nån tar hand om oss, säger Anna Sylvén Björnör. Hur vi knyter an till de som tar hand om oss som barn kan, enligt det som kallas anknytningsteori, påverka hur vi som vuxna skapar relationer. Hör mer om det i podden!

Flera tidigare gäster i Psyket har ätit antidepressiv medicin, med varierande resultat. Men vad är det som faktiskt händer i hjärnan när man äter antidepressiva? Psykiater Johan Lundberg svarar. Arvida Byström, Underbara Clara, Pannie Kianzad, Therese Lindgren, Kristian Anttila och Cissi Wallin är några gäster i podden som har berättat om att de har ätit eller äter någon form av antidepressiv medicin, och det är de inte ensamma om. Förra året var det 10 procent av hela befolkningen som någon gång under året hämtade ut receptbelagd antidepressiv medicin från ett apotek (källa Socialstyrelsen), och den vanligaste typen att få utskrivet är SSRI, även kallat selektiva serotoninåterupptagshämmare. Alla som äter den här typen av medicin blir inte hjälpta av det, och det finns andra metoder för att bota depression, som exempelvis terapi. I det här avsnittet av Psyket frågar vill vi ta reda på vad man faktiskt vet om antidepressiv medicins effekter och framförallt hur SSRI fungerar i hjärnan. Emmy Rasper frågar och svarar gör Johan Lundberg, docent, psykiater och chef för affektiva sektionen vid norra Stockholms psykiatri.

Fikonspråk, synd och gôrbra är språkliga fenomen som togs upp när Språket besökte Vetenskapsfestivalen i Göteborg. Inspelning från fredag 12 maj 2017. Medverkande Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk, Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk och Emmy Rasper, programledare. Språkfrågor Varifrån kommer orden soffpotatis och hurtbulle? Ordet förr kan användas på olika sätt, till exempel "Det var bättre förr" och "Ju förr desto bättre". Hur hänger de olika förr ihop? Ordet synd kan användas i ett religiöst perspektiv och är då ett dramatiskt och starkt ord. Men i uttrycket "Det var ju synd" betyder ordet otur och är mindre dramatiskt. Är det samma ord vi talar om? Fikonspråk, rövarspråket och andra hemliga språk, varför finns de och hur har de uppkommit? Går det att uttrycka känslor på enkla språk som Esperanto? Varför säger folk eftersom att istället för eftersom? Varifrån kommer uttrycket gôr, som i gôrbra, ifrån? Varifrån kommer uttrycket kors i taket?

En lyssnare har en fråga kring ordet kupera, som betyder ungefär stänga av eller klippa av. Men i slutändan är det språkvetaren Henrik Rosenkvist som lär sig något nytt. Veckans språkfrågor Har det engelska uttrycket dont be so heedless något att göra med det sydsvenska uttrycket var inte så hialös? Var det Ingemar Bergman som myntade uttrycket vargtimmen? Vad har egentligen ordet kupera för ursprung, och har det något att göra med att exempelvis slå av en TV?  Vad betyder ordet vard? Ökar eller minskar användningen av tungrots-r, och när dök det upp i svenskan? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper. Missa inte Språket på Vetenskapsfestivalen i Göteborg fredag den 12 maj klockan 18:00-19:00, där programledare Emmy Rasper svarar på publikens språkfrågor tillsammans med språkvetarna Henrik Rosenkvist och Ylva Byrman. Läs mer här: http://vetenskapsfestivalen.se/for-alla/program/event/20557

Flera av gästerna i Psyket har gått i terapi. Men vad är det som blir bättre för att man pratar om sina problem? Emmy Rasper frågar och psykologen Erica Johansson svarar. Kalle Zackari Wahlström, Flora Wiström, Jonatan Unge och Pannie Kianzad är några av Psykets alla gäster som har träffat en psykolog eller annan terapeut, och i podden berättat om sina olika upplevelser av det. Men hur fungerar det egentligen när man går i terapi och vad kan man få hjälp med? Det tar Psyket reda på. Inför den här avsnittet frågade vi några av våra lyssnare hur det var att gå i terapi, och vi fick höra många spännande berättelser. Se ett urval här! I Psyket frågar träffar Emmy Rasper personer som jobbar professionellt med psykisk ohälsa och tar reda på mer om vad man kan göra för att må bättre.

AVSNITT 46 Emmy Rasper är producent och programledare för Sveriges radio. Efter att ha funderat ett tag på hur folk faktiskt mår psykiskt, startade hon podden Psyket för P3 där hon träffar kända människor och pratar om deras psykiska hälsa. Förutom Psyket är hon också programledare för Språket i P1 och delar öppet och modigt om sin egen psykiska ohälsa i krönikor för Göteborgs-posten. Att vakna med ångest och inte komma upp ur sängen, att varje moment – välja kläder, dricka kaffe eller ta dig till jobbet känns som en omöjlighet. Att det enda alternativet du ser är att ringa och sjukanmäla dig. Du säger att du är förkyld, förmodligen har feber och att du därför bör stanna hemma. Men du är inte förkyld. I en av Emmys krönikor skrev hon om just det här problemet, hon var trött på att ljuga om hur hon mådde. Hon uppmuntrar andra till att våga vara ärliga, sluta skämmas, och för att våga ta steget föreslår hon att man kan använda begreppet ”psykiskt förkyld”. Om du känner igen dig är du förmodligen inte ensam då krönikan delades flitigt och fick ett fantastiskt bemötande. Krönikan blev också Emmys sätt att kliva ”ut ur garderoben” med sin egen psykiska ohälsa. Idag talar hon öppet om hur hon mår, att hon har gått i terapi, äter antidepressiva och hur att ha förlorat sin första kärlek i självmord har fått henne att bli uppmärksam för hur andra mår. Emmy har till och med gått kurser i ”psykisk livräddning”. Hennes största drivkraft är att hon tror på att vi måste prata om sådant som känns tufft – att vi i alla fall kan känna oss mindre ensamma om vi vågar dela med oss. Länk till Psyket i P3: http://sverigesradio.se/sida/avsnitt?programid=4852 Länk till Språket i P1: http://sverigesradio.se/sida/avsnitt?programid=411 Länk till Göteborgs-posten och Emmys krönikor: http://www.gp.se/av/Emmy%20Rasper www.medberoendepodden.se Musik: Oh, The Ashes!

Vad händer när man som journalist riktar mikrofonen mot sig själv och sina nära? Ska en historia berättas till varje pris? Emmy Rasper möter tre journalister som har valt att berätta det mest privata. Nishtman Irandoust, (P4 Dokumentär), Anna Berg (P1 Dokumentär) och Anton Berg (Spår). Programledare Emmy Rasper (Psyket och Språket i P1) och  Lyssna på mer från P1 Dokumentär, P4 Dokumentär och Psyket.  Foto: Anna Berg (privat), Anton Berg (Viktor Fremling/Acast), Nishtman Irandoust (Lorin Ibrahim/SR), Emmy Rasper (Martina Holmberg/SR).

Två poddar om helt olika sorters mörker: Emmy Rasper berättar om Psyket och Jack Werner om Creepypodden. Psyket handlar om psykisk ohälsa och Creepypodden består av moderna spökhistorier. Poddproducenterna Emmy Rasper och Jack Werner pratar bland annat om hur det är att intervjua kändisar som mår dåligt (Emmy) och om varför poddlyssnarna inte kan få nog av läskiga berättelser (Jack).Och det här med podd förresten...? Vad är det egentligen och på vilket sätt låter poddar annorlunda jämfört med FM-radio?Producent: Anna Westman Swantesson

Varför gör vi poddar om psykisk ohälsa? Varför är det viktigt att prata om psyket? Krävs något mer än att prata om psykisk ohälsa för att människor ska må bättre? Tre poddar som alla tar upp ämnet psykisk ohälsa på olika sätt samtalar om att prata om psykisk ohälsa.Medverkande: Ida Höckerstrand och Sofie Hallberg från Ångestpodden, Anders Hansen från podden Psykiatrikerna och Emmy Rasper från podden Psyket.

Alkohol, cigg och shopping, så försökte hon dämpa ångesten förr. Idag har Michaela Forni hittat en inre trygghet. Hon berättar även om jakten på perfektion och hur den fick henne att bli utbränd. En bra psykolog, att yoga och att blogga om sina känslor är tre faktorer som har förändrat mycket i Michaela Fornis liv. För några år sedan visste hon inte hur hon skulle hantera sin ångest.   Så fort jag mådde lite dåligt försökte jag dämpa den känslan med till exempel spontanfyllor, kedjeröka och shoppa skor. Klassiskt för nån som har kollat för mycket på Sex and the City.Men för några år sedan kom hon till en punkt i livet när hon kände att hennes sätt att hantera ångest inte längre fungerade.  Jag hade haft en ordentlig snedfylla, skrikit på min partner och vaknade upp dagen efter och kände att det inte fungerade längre. Det hade jag kanske vetat om ett tag, fast det är lätt att förlåta sig själv. Men jag kom till en punkt där jag kände att jag var tvungen att bryta mitt beteende.Jakten på perfektionFör ett år sedan sa Michaela upp sig från jobbet som vice vd på ett mediebolag. En begynnande utmattningsdepression hade gjort att hon inte längre kände att det var kul och värt att klättra på karriärstegen inom företaget. Jag blev trött, punkt. Det är egentligen den enda definitionen jag kan ge angående vad som hände. Men det handlade om att jag hade slutat lyssna på min egen kropp. Hon berättar att hon bara tänkte bara på vad som var viktigt utåt sett, vad som såg bra ut och inte vad hon själv mådde bra av. Idag försöker jag att bara prestera det jag vill prestera för min egen skull och inte vad jag tror förväntas av mig. Det är lättare sagt än gjort, men jag försöker.Jag kände mig så oglammig när jag träffade Michaela, hade rufsigt hår och var glansig i ansiktet. Det var intressant att prata med henne om perfektion. Vi har olika sätt att hantera kraven på perfektion, eller kanske helt enkelt olika måttstockar. Och det där handlar om att jämför sig med andra eller snarare att inte jämför sig. Det pratar vi också om i podden och där har vi nog ungefär samma inställning, att det inte leder till något bra att jämför sig med andra. Hur klyschigt den än kan låta är ju det viktigaste att må bra för sin egen skull, sätta sina egna mål och göra det som är viktigt för en själv. - Emmy Rasper

Ett skivsläpp och en adhd-utredning - så ser Beatrice Elis höst antagligen ut. I Psyket berättar hon om det men även om tvångstankar, att vara högkänslig och hur pengar påverkar hennes psyke. Debutalbumet Die another day släpptes 2014 och nu sitter Beatrice Eli hemma och arbetar med uppföljaren, vilket tar upp det mesta av hennes tid. Att fokusera på en sak i taget är ett medvetet val. Just nu mår jag bättre än vad jag brukar göra och det beror på att jag har ett mål, att göra klart min skiva. Skulle jag inte ha det vet jag inte hur jag hade mått psykiskt.Hon är 29 år och står i kö för att få göra en adhd-utredning.  Jag har känt sen jag var liten att jag är dålig för att jag inte klarar av saker. Att jag till exempel inte kan slutföra saker och inte har någon impulskontroll, säger Beatrice Eli.Hon tror att en diagnos skulle kunna förklara varför vissa saker känns svåra. Det är fortfarande mitt ansvar men det blir antagligen lättare att få saker gjorda om jag känner till vad mina svårigheter beror på. Att det är adhd, inte att jag skulle vara lat. Men just nu känner hon sig mest arg på att hon inte har fått hjälp tidigare.  Alla år i skolan, mina föräldrar, psykologer, varför har ingen sett något? Jag är snart 30 år och hade behövt få mer hjälp än jag har fått, därför kommer jag bli jävligt sur om jag får en diagnos, säger Beatrice EliVi satt i Beatrices soffa och pratade, längre än jag brukar prata med mina gäster, det fanns så mycket att berätta. Det jag tog med mig från intervjun var känslan av att Beatrice, trots att hon inte alltid mår så bra, tar steg för att må bättre och klara av sin vardag. Att hon ber om hjälp men också tar tag i saker. Och att förändring ofta handlar om det där som kan kännas som petitesser, som att ha en mapp där man lägger sina räkningar, och att ändå öppna den där mappen en gång i månaden. Små steg som visar att det går att förändra och göra saker så att livet känns lite lättare. - Emmy Rasper

"Hvorfor er danskere så glade for engelske ord?" spørger mange svenske og norske lyttere. At danskere skulle være mere angloficerende end vores venner nordpå er en opfattelse, der lever stærkt i Norden, men det er en myte, argumenterer Sproglaboratoriets Helle Solvang og sprogekspert Jørn Lund. Eksperter fra alle tre lande svarer på lytternes spørgsmål. Udsendelsen er tilrettelagt af Språket i P1 (Sveriges Radio), Språkteigen (NRK) og Sproglaboratoriet i P1 (DR). Medvirkende: Bl.a. Ann Jones, Emmy Rasper, Ylva Byrman, Jørn Lund og Sylfast Lomheim. Vært: Helle Solvang. www.dr.dk/p1/sproglaboratoriet (Redigeret genudsendelse).

Livet har blivit bättre sedan vinsten i Paradise Hotel. Men rädslan att försvinna ur mediebruset har gjort att magsåret han fick i samband med mammans död har kommit tillbaka. Folk tror att det är glamoröst att ha den här hypen jag har. Jag uppskattar det, men det kan bli stressigt. Det är en värld där man måste synas och höras annars kanske din chans är över. Att flytta till Stockholm och satsa på karriären där är inte aktuellt för Robin i nuläget. Jag vill ha min trygghet här med mina vänner, nära och kära. Speciellt med tanke på det som hände med morsan. Strax innan Paradise Hotel drog igång dog Robins mamma, och sorgen finns fortfarande kvar. Jag ville nästan försvinna. Det var såpass tungt. Mamma var den som betydde mest för mig. Jag kände att jag var älskad på ett väldigt starkt sätt. Det är något stort som fattas i mitt liv.I gymnasiet träffade Robin en psykolog. Det var mamma som sa att han borde gå dit. Jag var beroende av att ha en ny tjej hela tiden. Jag var beroende av sex och den kicken. Det var mina vänner och mamma som sa "Vad håller du på med?". Så jag gick hos psykolog och det gjorde att jag förändrades. Nu har jag mognat och det vill jag göra. Det är dags att ta tag i livet.Det var intressant att prata med Robin om att han inte vill sprida negativ energi genom att berätta om att han mår kass. Jag har varit sån men har tvingat mig själv att förändras för att jag tror att det är lättare att må bättre om man delar med sig. Det finns olika sätt att hantera livet på. Men det är viktigt att veta att man inte är ensam om att ibland må dåligt. Och att det går att må bättre. - Emmy Rasper

Farah Abadi är programledare för Relationsradion och nu i sommar för Morgonpasset i P3. I Psyket berättar hon om panikångest, sitt kontrollbehov och att hon tycker det är löjligt att prata om känslor. För sex år sedan fick Farah Abadi panikångest och tyckte att livet kändes meningslöst. Det var som att jag var ett skal i en bubbla där ingenting fanns. Jag kunde inte vara ledsen och inte glad och såg aldrig fram emot nånting. Hon vet inte varför det blev så, men tror att föräldrarnas skilsmässa kan ha påverkat. Jag kollade på tv och kände att jag inte kunde andas längre och jag tänkte "nu kommer jag dö".Idag mår hon mycket bättre och de senaste två åren har hon börjat tänka på sitt eget sätt att hantera känslor. Ofta ältar hon sina känslor för sig själv istället för att prata med andra om vad hon känner. Jag vet att jag har långt till mina känslor. Om någon frågar om något är fel säger jag att allt är bra även om det inte är det. Det är svårt att prata när det är jobbigt, jag vet inte vilka ord man ska använda.Men samtidigt tycker hon att det är lite löjligt att prata om vad man känner. Varför ska vi prata om känslor så mycket hela tiden? Jag tycker att folk i allmänhet är för känsliga och då kanske jag blir lite anti.Farah och jag hanterar känslor olika och just därför var det här mötet roligt. Jag tror att vi båda förstod hur den andra tänker och fungerar. Efteråt har jag tänkt på Faras sätt att inte bli ledsen utan istället förbannad på saker. Jag gillar att hon funkar så och ibland ska jag försöka bli lite mer som hon. -Emmy Rasper

Hon är fotograf, bloggare, poddare och driver en egen tidning. Första gången hon hade kontakt med psykiatrin gick hon i mellanstadiet och led av panikångest och fobier. Idag är hon 22 och mår bra. Mamma tog med mig till lekterapi på Karolinska, fast första gången kom vi bara till parkeringen, sen ville jag inte gå längre för jag tyckte det var så obehagligt. Frida Vega Salomonsson har haft kontakt med psykiatrin sen hon var barn, då led hon av panikångest och fobier. Under uppväxten har hon fortsatt gå i terapi och hon hade en jobbig tonårstid med depressioner, ångest och självskadebeteenden. I Psyket berättar hon om vad som har fått henne att må bättre, om när det var som värst och hur hon tror att uppväxten har påverkat henne. Jag tror att man bygger upp en stark självkännedom när man tvingas reflektera kring sig själv och sitt mående på ett sätt som man kanske inte gör om man har mått "normalbra" hela tiden. Jag tror också att det har påverkat mig på det sättet att jag har blivit självständig och driven. Jag har byggt upp en egen inre trygghet.   Vi skrattade en del under intervjun och det kändes som att jag hela tiden sa "ja, jag vet, jag förstår" och berättade en massa liknande anekdoter om mitt liv (som jag har klippt bort det mesta av.) Flera gånger under intervjun slog det mig att Frida har kommit till ungefär samma insikter om psykisk ohälsa som jag har gjort. Skillnaden är att hon är 11 år yngre än vad jag är. Och så är det hon som har åldersångest! Jag tycker att Frida är himla bra på beskriva hur hon tar hand om sitt psyke idag och hur hon jobbar med att inte må dåligt. - Emmy Rasper

För fyra år sedan var Kristoffer Triumf relativt okänd, sen startade han podden Värvet. Vi pratar om bekräftelsebehov och viljan att vara känd. Men även om stress och skilsmässan han just gått igenom. Livet förändras och i Psyket pratar Kristoffer Triumf om olika förändringar i sitt liv. För några år sedan sökte han för första gången hjälp för sitt mående. Jag fick humörsvängningar och började skälla ut folk, men var samtidigt deprimerad och kände: "Vad är meningen med det här, det känns så jävla grått allting." Då kände jag att mitt humör hade glidit mig ur händerna och jag sökte vård.Han har ätit antidepressiv medicin i flera år, men nu har han precis slutat efter att ha fått hjälp av en psykiatriker. Vi pratar också om skilsmässan som han precis har gått igenom. Ja, det var ju det där som jag tycker är jobbigt att prata om. Men ja, jag har skilt mig.Hur har det påverkat dig? Mitt konsekvenstänkande är kanske inte min starkaste sida, så jag hade ingen aning om hur det skulle vara. Jag har kanske inte dealat med alla delar av det än. Men det har varit ett turbulent halvår och jag är lite mitt uppe i det fortfarande.Det här var en intervju där vi trevade lite. Trevade efter vad som går att prata om och inte. Så kan det ju vara med saker som just har hänt. Det kan vara känsligt och så ska det kanske vara. Jag tycker i alla fall att Kristoffer är modig som försöker. Som är ärlig och delar med sig av hur livet kan förändras och hur livet kanske alltid förändras. - Emmy Rasper

Therese Lindgren är en av Sveriges största youtubers. För sex år sedan fick hon panikattacker, idag lever hon med ständig ångest och har social fobi. Men mest av allt är hon rädd för att vara ensam. När jag flyttade hit var den ingen som hjälpte mig, jag stod själv och packade upp alla lådor. När jag kollade på mobilen efter åtta timmar hade ingen hört av sig men jag hade fått 37000 notiser på instagram.Kändisskapet har inte gjort att hon mår bättre eller känner sig mindre ensam. I Psyket berättar hon hur offentligheten har påverkat hennes sociala fobi. Jag pratar sällan om att min sociala fobi blir sämre ju mer offentlig jag blir. Jag vill inte att mina följare ska tro att jag inte tycker om dem. Jag vet att de som kommer fram till mig är snälla, men det gör mig ändå stressad. För sex år sedan åkte hon till akuten med vad hon trodde var en stroke. Det var det inte. Det var en panikattack. Therese blev sjukskriven och sedan dess har hon levt med ångest och rädslan att få panikattacker. Alla sa att "snart är den gamla Tessan tillbaka", och jag är fortfarande stressad av tanken att folk tror att jag ska bli som för sex år sedan. Jag har förlikat mig med att jag kommer att ha ångest resten av mitt liv, mer eller mindre.Jag träffade Therese för ungefär en månad sedan. Efter det har något hänt som har gjort att Therese bestämt sig för att blir mindre personlig i sina videos och sluta vlogga, i alla fall för nu. Det som hände var att en person ringde hem till Thereses mamma och uppgav sig vara polis och berättade att hennes dotter var död.I podden pratar vi en del om hur hon tänker kring att vara personlig, så jag ringde upp henne nu och kollade läget. Den intervjun finns också med i podden.- Emmy Rasper

Han har varit artist i över tio år och har gjort flera skivor och turnéer. Samtidigt har Kristian Anttila en historia av depression, ångest, tvångsbeteenden, missbruk och självmordstankar. Kristian Anttila gav tidigare i år ut skivan Rum 4, Avd 81 som han skrev inne på en psykiatrisk mottagning i Göteborg. Emmy Rasper träffar honom i hans studio och de pratar om självmordstankar, att leva med ångest och hur det är att vara inlagd. Men också om att överleva och varför det är viktigt och nödvändigt att våga prata om självmordstankar och psykisk sjukdom. Jag lever och sitter här idag, och jag vet att känslan kan vara så stark att den inte går att resonera med. Jag har själv stått där och balanserat. Men det är känslor och känslor går alltid över i något annat. Det kan ta olika lång tid, men det går alltid över. Det finns alltid något annat på horisonten. Man har olika faser i livet och livet förändras, säger Kristian Anttila. Behöver du som lyssnar prata med någon om självmordstankar - läs mer här.Vi skulle ha setts för några månader sedan. Men då mådde Kristian för dåligt. Så vi sågs nu istället. I hans studio i Göteborg. Jag var förkyld och snorig och ganska äcklig. Vi satt i en mjuk soffa, på väggarna hängde kranier av döda djur, vårsolen lös in och utanför körde lastbilar. Jag tycker att Kristian är modig som vågar berätta om hur han mår och hur det är att ha en ständig ångest. - Emmy Rasper

För några år sedan hade Gabriel Wikström (S) en utmattningsdepression, åt medicin och var sjukskriven. Idag är han ansvarig minister för hur vården för dem med psykisk ohälsa fungerar. Han är född 1985 och är Sveriges folkhälso-, sjukvårds- och idrottsminister. För några år sedan mådde han dåligt psykiskt och tillslut blev stressen och pressen för stor. Vändningen kom när jag var ute och körde bil och blev rädd för att jag skulle köra på nån, då sökte jag akut och blev hänvisad till psykiatrin.Där träffade Gabriel en läkare som gav honom diagnosen utmattningsdepression och det tog två år innan han kände sig helt återställd. Idag jobbar han mer än nånsin men säger att han har lärt sig sätt att ändå få livet att gå ihop.Viktigt att vara öppen med sin psykiska ohälsaI Psyket pratar han och Emmy Rasper om vikten av att själv vara öppen med sin psykisk hälsa men också om varför det kan vara svårt.  Det ligger så nära till hands att man blir betraktad som galen, eller att man inte klarar av sitt liv eller de krav och förväntningar som finns. När han, i samband med att han blev minister, pratade om sina egna erfarenheter kring psykisk ohälsa var det en del som tyckte att det var en dålig idé.  De sa "ska du verkligen göra det, tänk på din politiska karriär" Bara det visar ju på att vi har ett problem. Om inte jag kan berätta om min psykiska ohälsa som ansvarig minister hur ska då en 11-åring våga prata om det?Som folkhälso- och sjukvårdsminister vill han bli ihågkommen för tre saker angående psykisk ohälsa.1. Att frågan kommer högre upp på den politiska dagordningen. 2. Att vi bryter det stigma som finns kring psykisk ohälsa. 3. Att vi har ett samhälle och system som kan möta människor i alla faser av psykisk hälsa eller ohälsa, inte bara när man är riktigt sjuk utan även när man är lite sjuk eller innan man har blivit sjuk. 

"Det är som att vara en rund boll som ska ner i ett fyrkantigt hål." Så beskriver bloggaren, skribenten och programledaren Cissi Wallin att det är att leva med ADHD och samtidigt klara av vardagen. Sedan Cissi Wallin fick sin ADHD-diagnos, för ca åtta år sedan, har hon ätit olika typer av mediciner för att må bättre psykiskt. I början hade en del ångest inför det, men idag har hon tänkt om. Det är så många som är okunniga och inte heller vill läsa på om psykisk ohälsa. Till exempel folk som tror att man kan yoga, gå i skratterapi, eller gå på en diet, så blir det bättre. Det kanske funkar för några, men har man en kronisk obalans av kemiprylar i huvudet så funkar inte det. Och många får ju ett betydligt värdigare liv av att äta medicin, så varför ska man skämmas över det?Fördomar och okunskap kring psykisk ohälsaI Psyket pratar hon och Emmy Rasper om pressen som finns på människor med psykisk ohälsa, men också om fördomar. När folk säger "ADHD är en trenddiagnos nu för tiden", då drar det ihop sig i mitt inre. Man kanske inte menar något illa, men det skadar så mycket. Det man indirekt säger är att "det du har och lever är med, det är inte värt att ta på allvar det är bara en trend".Cissis vision är ett samhälle där utgångsläget är att ingen är normal, utan att alla har olika variationer. Jag önskar att man inte utgår ifrån att människor inte har några problem och jag hoppas att man ska vara försiktig med att berätta för folk hur de ska må. Man slår knut på sig själv för att försöka må bra, och sen mår man dåligt för att man mår dåligt och för att man borde vara "normal".

Vilka ord har varit aktuella i Sverige, Norge och Danmark? I årets sista Språket har Emmy Rasper bjudit in sina nordiska kollegor för att prata om vilka ord som präglat 2015. Medverkande: Helle Solvang - Sproglaboratoriet, Ann Jones - Språkteigen och Emmy Rasper - Språket i P1.Det blir även en glimt av året som gått i Språket.Språkets utgår tisdag den 29 december 13.35 pga Vinter i P1, och sänds istället onsdag den 30 december 19.03 i P1.

"Godhetsselfie" og "klikkokrati" er to av nyordene i Sverige og Danmark. Det er Emmy Rasper fra Sveriges Radio og Helle Solvang fra Danmarks Radio som forteller om nykommere i språket i 2015. "Stratenrøver" er et av favorittordene til lytter Sigrid Randers-Pehrson i Vesterålen. Hun samler på gammeldagse ord. I den siste sendingen i desember pleier Språkteigen å kåre "årets ord". Det er ikke et nytt ord, men et etablert ord som forteller oss noe sentralt om året vi snart legger bak oss. Årets ord 2015 i Språkteigen er "flyktning". - Det er et ord vi ikke kommer utenom når 2015 skal oppsummeres, sier Sylfest Lomheim. Programleder er Ann Jones.

Det finns något i den manliga normen som säger att man inte ska prata om känslor eller visa svaghet. Adam Tensta försöker utmana den normen och bli bättre på att prata om hur han känner. –  De jag har levt med säger att det verkar som att jag inte bryr mig, men det är ju inte sant. Jag bryr mig, men jag är bra på att stänga av. Jag tror att det är ganska destruktivt så jag har försökt komma ifrån det, säger Adam Tensta i Psyket. I somras släppte han albumet The Empty, som handlar om att göra slut och hur det känns att lämna någon. I somras lämnade han även tv 4:s Nyhetsmorgon i direktsändning, efter att ha protesterat mot att tv 4 anlitat en person som uttryckt sig rasistiskt. I Psyket pratar Emmy Rasper och Adam om uppbrott från relationer och vad som händer med ens psyke då. Men även om hur det är att växa upp och känna att man inte alltid passar in. – "Var kommer du ifrån?" eller "Vad fint hår du har!" det är sådana kommentarer som får en att tänka "kommer jag någonsin vara en vanlig svensk eller kommer jag alltid bli exotifierad?".

Skådespelaren Saga Becker är en av Sveriges mest kända transpersoner. Som tonåring hade hon självmordstankar och skadade sig själv fysiskt. I Psyket berättar hon om vägen från självdestruktiviteten. Emmy Rasper träffar Guldbaggebelönade skådespelaren Saga Becker. De sitter på Sagas innergård och pratar om hur det är att känna sig hatad av omvärlden och därför vända hatet mot sig själv. Ett samtal om hur Saga fått kontroll över sitt självskadebeteende, vågat komma ut och vara sig själv och hur viktigt det är att få prata om sina känslor och upplevelser.

Emmy Rasper och Kalle Zackari Wahlström pratar om hur det är att känna sig ful, inte duga, om att hantera stress, och om att gå i terapi för att lära sig att prata om känslor.

8. Emmy Rasper – Journalist by Kallprat

I veckan presenterade Språkrådet den årliga nyordslistan, ett urval av ord som tillkommit eller etablerat sig i språket under det gångna året. Säger orden något om vad som hänt i Sverige under året och vad har danskan och norskan för nya ord i sina språk? Emmy Rasper träffar programledarna  Ann Jones från norska Språkteigen och Helle Solvang från danska Sproglabratoriet och diskuterar språkens olika nyord.

Språkteigen kårer "robust" til årets ord. Det har blitt et mye brukt honnørord i politisk retorikk, så mye brukt at det kanskje har mistet litt av kraften? Særlig i debatten om kommunereformen har ordet robust dukket opp igjen og igjen: vi skal ha robuste kommuner med robuste løsninger! Robust er også et ord som lytterne har vært opptatt av i 2014, både i brev til spørrespalten vår og på sosiale medier. Ordet robust er i slekt med det latinske ordet for eik, - et solid og sterkt treslag, sier Sylfest Lomheim. I Sverige er cisperson et av årets nye ord, forteller programleder Emmy Rasper fra Språket i P1. En cisperson er en person som identifiserer seg med det biologiske kjønnet han eller hun er født med og oppdratt til. Ved å bruke begrepet «cisperson» gjøres det tydelig at alle har en kjønnsidentitet, ikke bare kjønnsminoriteter som for eksempel transpersoner. I Danmark har det vakt en del oppsikt at "mobilepay" er kåret til årets ord, både fordi det er et engelsk ord og fordi det er en merkevare. MobilePay er en applikasjon fra Danske Bank. Med den kan du betale via mobiltelefonen din. Programleder for Sproglaboratoriet, Helle Solvang, sier at over to millioner dansker bruker MobilePay, som også har blitt et verb i dansk: "jeg skal mobilepaye deg." Programleder er Ann Jones.

I veckans program fortsätter det skandinaviska temat. Hur säger man ordet "hen" på norska? Och hur det med danskan och deras engelska låneord? Enligt den danske språkprofessorn är det en myt att danskan har fler engelska lånord än de andra nordiska språken. Dessutom hur står det till med definitionen av feminism? Enligt SAOL: "rörelse för kvinnors jämställdhet med män". Enligt människor som tillfrågats av Novus, allt från: "PMS-tanter på yttervänsterkanten" till "Lika villkor för alla människor." Alla språkfrågor Om svenska Varför heter det örngott på svenska? Varför använder svenskar bestämd artikel på ett annat sätt än i danskarna? Varför heter det jordgubbe? Om norska Vad är skillnande på bokmål och nynorsk? Finns ordet hen på norska? Varför kallar man både män och kvinnor för norrmän? Om danska Hur långt har Danmark och Norge kommit med du-reformen? Varför har danskan så många engelska lånord? Medverkande: Ann Jones programledare Språkteigen, Sylfest Lomheim norsk språkprofessor, Helle Solvang programledare Sproglaboratoriet, Jørn Lund dansk språkprofessor, Emmy Rasper programledare Språket och Ylva Byrman doktorand i nordiska språk.

Norska Språkteigen, danska Sproglaboratoriet och svenska Språket har samlats med sina språkexperter och svarar på språkfrågor från lyssnare i Norge, Danmark och Sverige. Frågor om svenskan Varför har svenskan så många ord som slutar på -is? Varför har svenskan prickar över a och o istället för att skriva æ och ø? Om "falska vänner" Varför betyder inte rolig lugn på svenska som det gör på danska och norska? Varför betyder grina olika saker på de olika språken? Grannspråksförståelse Hur ser utvecklingen ut - förstår vi varandra bättre eller sämre? Hur låter det när vi härmar varandras språk? Medverkande Ann Jones programledare Språkteigen, Sylfest Lomheim norsk språkprofessor, Helle Solvang programledare Sproglaboratoriet, Jørn Lund dansk språkprofessor, Emmy Rasper programeldare Språket och Ylva Byrman doktorand i nordiska språk.

Vilka svenska dialekter har norrmän och danskar lättast att förstå? Och har yngre personer svårare att förstå andra nordiska språk än tidigare generationer? I Danmark och Norge finns programmen Sproglaboratoriet och Språkteigen som är motsvarigheter till Språket i P1. Emmy Rasper har träffat Ann Jones och Helle Solvang som är programledare för de andra språkprogrammen. Om några veckor möts programmen och deras experter igen och vill vi ha in fler frågor. Har du en fråga om danska eller norska, skicka till spraket@sverigesradio.se Veckans språkfrågor får svar av Henrik Rosenkvist Vad betyder "överträdelse beivras" och varför använder man ett så obegripligt språk på förbudsskyltar? Varför har svenskan minst tre olika sätt att uttrycka negation och vad kommer inte, icke och ej ifrån? Vad betyder ordet kavajhytt och hur ska man använda det?

I veckan har både Alliansen och Socialdemokraterna presenterat sina valmanifest. Men vad är det för bilder de ger? Och hur uttrycker sig partierna? Henrik Torehammar tolkar valmanifesten som mellobidrag. Joakim Thulin jobbar med omvärldsanalys på kommunikationsskolan Berghs och har koll på de senaste kommunikationstrenderna. Emmy Rasper från Språket i P1 har granskat politiska ord och hur väl svenskarna förstår dem. Dessutom: Hur nära är Sverige att gå med i Nato? Är vi i praktiken redan med? Skulle ett eventuellt medlemsskap göra oss mer eller mindre säkra? Det och mycket mer i Torehammars supervalår. Med Henrik Torehammar.

Europaparlamentet är kanske den enda arbetsplats i världen som har 24 officiella arbetsspråk. Bulgariska, danska, engelska, estniska, finska, franska, grekiska, iriska, italienska, kroatiska, lettiska, litauiska, maltesiska, nederländska, polska, portugisiska, rumänska, slovakiska, slovenska, spanska, svenska, tjeckiska, tyska och ungerska. Alla dokument och texter ska översättas till alla språk. Alla anföranden i parlamenetet simultantolkas och på möten och förhandlingar ska ledamöter alltid kunna ha tillgång till tolk. Syftet är att ingen EU-medborgare ska känna sig hindrad från att ställa upp som kandidat till parlamentet för att hen inte förstår eller talar något annat språk än sitt eget. Det betyder att våra svenska parlamentariker i teorin ska kunna utföra sitt jobb i parlamentet på svenska. Men funkar det verkligen så? Emmy Rasper har träffat parlamentarikerna Cecilia Wikström (FP) och Isabella Lövin (MP) som berättar om varför de inte pratar svenska under förhandlingar och hur det kan vara helt avgörande att kunna tala till exempel italienska. Veckans lyssnafrågor besvaras av Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk. Varför betonar lyssnarna Alice och Anders uttrycket "vad går det på?" på olika sätt? Vad ska lyssnaren Cecilia kalla mannen hon har en relation med? De är inte gifta och känner sig för gamla för att kalla varandra pojk- och flickvän.

"Det blir for mye med to kvinnestemmer på en gang, det er slitsomt å høre på, det er som kvitrende småfugler i hekken!" Ikke alle svenske lyttere tolererer mer enn en kvinnestemme av gangen i Sveriges Radio. Emmy Rasper er programleder for det svenske "Språket i P1". Når hun og språkforsker Ylva Byrman svarer på lytterspørsmål, er det en prøvelse for enkelte lyttere. Å beherske tonelagene er den største utfordringen for den som skal lære norsk uttale. Det sier språkforsker Jan Kristian Hognestad i del 3 i serien om den vanskelige norsken. Hva er du hvis du er "frak"? Dialektforsker Tor Erik Jenstad svarer på dette og andre lytterspørsmål. Programleder er Ann Jones.

Att prata om vilket årtal man är född är nuförtiden ett vanligt sätt att berätta hur gammal man är. Med språkvetenskaplig terminologi kan det förklaras som att vi tar ett tal och bildar ett substantiv med hjälp av en avledningsändelse. Men vad ska vi kalla barn som föds 2014? Fjortona? Det är en av lyssnarfrågorna som besvaras av Ylva Byrman, 83:a och doktorand i nordiska språk. Emmy Rasper, även hon 83:a, tar sig an en annan lyssnarfråga som handlar om ordet "triangulera" i en politisk kontext och tar reda på om den nya betydelsen kommer in i nästa upplaga av SAOL. Fråga: För åttiotalister är det ofta självklart att åttiotalist syftar på någon född på 80-talet och att en 82:a är en person född 1982. Men har det alltid varit så? Kunde du säga säga såhär när du växte upp? Till exempel att någon född 1951 är en 51:a? Svara i kommentarsfältet! Veckans lyssnarfrågor Vad kan barn födda efter 2013 kallas? Trettona? "Odla" används för växter men vilket verb används för djur som likna den tyska "züchten"? (från en lyssnare från Österrike som håller på att lära sig svenska) Ordet "sportar" har fått utökad betydelse, kommer det bli vanligare?

En del lyssnare tycker att pratet går snabbare i det nya Språket. Men stämmer det? Anna-Malin Karlsson, professor i svenska vid Uppsala universitet, har undersökt hur snabbt Emmy Rasper och Ylva Byrman pratar jämfört med den tidigare programledaren Anna Lena Ringarp och bisittaren Lars-Gunnar Andersson. Spännande resultat - och flera intressanta teorier bakom hur vi människor uppfattar språkets hastighet. Dessutom: Hur gammalt är ordet deadline och vad är egentligen skillnaden på frusen och fryst? Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk, svarar på veckans lyssnarfrågor. Programledare är Emmy Rasper, som enligt professorns undersökning har samma talhastighet som John F Kennedy. Veckans lyssnarfrågor Hur gammalt är ordet "deadline" och finns det några bra synonymer? Är det någon som hört ordet "logsop" användas om müsli? Vad är skillnaden på frusen och fryst? Går det att säga "frusen yoghurt"? Vad heter den manliga motsvarigheten till sjöjungfru?

Är du en x-uttalare eller s-uttalare? De två olika uttalen av ordet accessoar delar upp befolkningen i två läger. Ylva Byrman doktorand i nordiska språk berättar om ordets uttalsbakgrund och funderar kring varför andra människors språkbruk kan irritera. Emmy Rasper tar sig vidare på sin jakt efter vem som har makt och inflytande över språket och hamnar hemma hos nyordsjägaren Rolf Bååth i Borås. Han har samlat in nyord till Språkrådet sedan 2006 och har sedan dess hittat över 10 000 ord. Veckans lyssnarfrågor Varför blir jag irriterad på när folk uttalar "accessoarer" med s istället för med x? Vad finns det för koppling mellan orden "integritet och "integration"? Hur vanligt det har blivit i text med de engelska förkortningarna IRL, BTW och BRB?

Om Zlatan Ibrahimovic får svara på frågan själv är han både en legend och legendar. Se videoklipp här. Men vilket av orden är korrekt att säga om en person? Det ena, det andra eller kanske båda? Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk, tar sig an en lyssnarfråga om orden legend och legendar och hamnar hos Selma Lagerlöf. Programmet handlar även om begreppet "delade turer". Förra veckan diskuterades problemet med glapp i arbetsdagen i Sveriges Radio. Men varför säger vi "tur" i det här fallet? Sen när betyder tur arbetspass? Emmy Rasper dyker ner i ordböckerna och letar efter svar. Veckans lyssnarfrågor Hur kommer det sig att ordet "bordläggning" används i både båt- och mötessammanhang, är det samma ord? Kan ni reda ut det här med legend och legendar? Jag upplever att allt fler i media väljer att böja med bokstaven e vad gäller titlar, oavsett kön, är det så?

Dialekter väcker känslor. Det märktes inte minst när SVT visade serien Ettor och Nollor för ett par veckor sedan. Gustaf Skarsgårds göteborgska karaktär Karl fick mängder av tittare att reagera. I veckans program fokuserar vi på dialekter. Margareta Svahn lektor i nordiska språk vid Uppsala universitet svarar på lyssnarnas dialektfrågor. Den senaste veckan har en video på när en finsk 19-åring härmar en massa olika språk setts av över 6 miljoner människor världen över. Emmy Rasper frågar sig varför hon lyckas med sina imitationer och varför så många fascineras av videon. Se filmen här. Veckans lyssnarfrågor Håller dialekterna på att förlorat sina särskilda dialektala ord? Dialekt har fått en ny funktion nämligen att bli ett förstärkande drag i försäljning och reklam. Är detta vedertaget och finns det någon forskning kring vilka dialekter som förstärker vad? Varför är dialekterna i Jönköpingstrakten och Skövdetrakten så otroligt, gräsligt fula? Är det dialektalt att säga "vad några vi är"?

Svenska Akademiens ordlista ses av många som svenska språkets facit. Men vem bestämmer vilka ord som ska vara med i ordlistan? Emmy Rasper har besökt SAOL-redaktionen i sitt fortsatta försök att reda ut vem som har makt och inflytande över språket. Veckans lyssnarfrågor besvaras av Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk, hon svarar på om det är språkligt korrekt att säga "lite fantastiskt" och hur verbet "spinna", i betydelsen träna i grupp på motionscykel, ska böjas. Sist i programmet, sjuksköterskan Anna Karin Eriksson vill starta en fittrevolution och berättar varför hon tycker det är viktigt att ha bra ord för att kunna prata om sitt kön. Veckans lyssnarfrågor Är det språkligt korrekt att säga "lite fantastiskt"? Hur böjs verbet spinna?

Det känns fel när par säger "vi är gravida" tycker en av Språkets lyssnare och det är en av funderingarna som besvaras av Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk. Emmy Rasper besöker Språkrådet, Sveriges officiella språkvårdsorgan och frågar vem som har makt över språket. Veckans lyssnarfrågor: - Varför använder vi ordet "skumma" i betydelsen ögna eller scanna? - Varifrån kommer uttrycket "rikstrött" och hur vanligt är det att använda "riks-" som förstärkande förled? - Varför säger vissa par "vi är gravida"? - Vad betyder ordet "ögonskenlig”?

Idag är det premiär för Språkets nya programledare Emmy Rasper, men precis som vanligt besvaras frågor från er lyssnare. Idag är det Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk som svarar. Vi funderar också på hur persiskan har påverkat det svenska språket. Det är 35 år sedan den islamska revolutionen i Iran och nu 2014 är Iran det femte vanligaste landet, förutom Sverige, att vara född i om du bor här. Vilka persiska låneord använder vi dagligen? Och har vi fått några nya persiska ord de senaste 35 åren? Ashk Dahlén, docent i persiska vid Uppsala universitet ger svar. Veckans lyssnarfrågor: - finns det motsatsord till alla o-ord? - varifrån kommer uttrycken "att någon har posse" och "att någon äger" och har de något samband? - är en skjuten älg död? - varifrån kommer ordet inälvor?

Bland veckans lyssnarfrågor finns flera som inspirerar till reflektion över hur olika mening vi kan ge samma ord. Vi diskuterar skillnaden mellan att åka till stugan och åka till landet, skriver en lyssnare. Finns det någon skarp geografisk gräns mellan de båda uttrycken och var går den i så fall? Nja, svarar professor Lars-Gunnar Andersson, antagligen inte i detta fall. Men under programmets dryga sexton år i etern har det kommit många exempel på ord och uttryck med skarpt geografiska gränser och några av dem lyfts fram. Ett annat ord där meningen tycks växla med könet på användare är ordet väninna. Kan en man ha väninnor, undrar en lyssnare. Och så lite information från programledaren: den 11 februari kommer Emmy Rasper att efterträda mig som programledare för Språket när jag går i pension. Professor Lars-Gunnar Andersson kommer också att sluta som programmets expertmedverkande. Språket blir också i fortsättningen ett program för lyssnares frågor om språk! Samtliga veckans frågor: -konnotation och denotation: betydelse av orden och skillnaden dem emellan -åka till landet eller åka till stugan -siffertrixande -be om ursäkt, be om en ursäkt – ett ord som tycks kunna ”gå åt olika håll” -väninna, bara för kvinnor?

Torehammars vecka sänds direkt från Almedalen! Vid Henriks sida finns Emmy Rasper, och det blir både nyhetsgodis och pratsjungande politiker.

Annie Lööf gjorde en Sahlin och kom till Saab med en dyrgrip på armen; en Mulberry Bayswater värd cirka 8 000 kronor. Men är det mer okej med lyxväskor om man är blå. Ultraortodoxa judar i Beit Shemes vill ha strikt könssegregering,.Varför då? Vi reder ut med mellanösternkorren Agneta Ramberg. Och Juholts förtroende är hisnande lågt. Men vad är det som avgör vilka politiker vi får förtroende för? Emmy Rasper söker svar i "Politik - vad är det bra för?"

Emmy är en tråkig fitta - om hur jag hanterar och bemöter kommentarer från mina lyssnare Det är Emmy Raspers programledare för aktualitetsprogrammet Brunchrapporten i P3, Sveriges Radio, rubrik på sin session. Hon beskriver den såhär: Som programledare i P3 får jag ta emot kommentarer om mig själv och det radioprogram jag leder. Lyssnare hör av sig via mail, sms, facebook och twitter. Ibland är de glada och peppande, ibland får jag de att vilja spy: Okunnigt, äckligt, ignorant. Jag vill bara spy. Aldrig mer för mig av den kvinliga programledaren i Brunchrapporten, blä. Fy! och andra gånger får jag mer konstruktiv kritik om vad jag faktiskt har sagt i radio. Session från knytkonferensen Trollen & Rollen i Radiohuset i Stockholm lördag 19 november 2011 - om journalistik i en föränderlig medievärld

Mario Monti, Mario Dragi eller Håkan Juholt - vem är egentligen den riktiga supermario?/// Robin Olin direkt från Madrid: Efter Grekland och Italien - hur klarar spanjorerna krisen? /// Nya rön: bakteriernas oerhörda betydelse för kroppen - Är det en ailien vi har i tarmarna? /// Och efter tolv kommer Emmy Rasper med Give me five panelen, idag med Julia Skott och Viktor Barth-Kron, för att diskutera Berlusconis eftermäle, monarkin och sportsliga uttalanden.

Emmy Rasper och Gräv-Josse granskar hur bostadsbristen för studenter ser ut i dag och ställer politiker mot väggen för att ta reda på om de hållt sina löften i det första avsnittet av P3 Granskar. /// Hardcoremonogamisten Henke T rasar mot skilsmässofeminsterna bakom boken Happy Happy. /// Syriens Bashar al-Assad ser ut som en städad korsning av Borat och Edward Norton. Men vem är han egentligen? /// Dessutom: Give me 5-panelen om att det gått tio år sedan 11 september, Erik Almqvists (SD) mindre lyckade krogbesök och 80-talisthets!

Kungen verkar inte tänka "Bro`s before hoe`s" just nu - vi utvärderar hans gärning efter the Bro` Code. /// Kungen som porr-kung - skulle det vara möjligt? Vore det sexualradikalt, smutsigt eller bara ointressant om Kungen faktiskt hade gått på porr-klubb? /// Emmy Rasper granskar det som kanske är själva kärnan i Kungen-gate: Kungens förhållande till vänskap. /// Guide: Så abdikerar du - i tre enkla steg!

"Våra intressen kommer inte alltid att sammanfalla med våra visioner" meddelade Obama i sitt tal om Mellanösternpolitiken i natt. Vi reder ut vad USA:s intressen respektive vision är för Mellanöstern. /// Miljöpartiet byter språkrör och konstaterar nu själva att partiet har vuxit upp. Emmy Rasper ser de oväntade konsekvenserna av att partiet klippt sig och skaffat sig ett jobb. /// Fredag = läxförhör! Idag kan du tävla mot Morgonpasset-vikarien Jörgen Löthgård i nyhetskunskap!

Kungens kompisar försöker köpa loss komprometterande bilder från gangster-kung - för 10-tals miljoner kronor. Vi gör en rekonstruktion. /// Brittiska drottningen ber NÄSTAN Irland om ursäkt. Hon säger däremot att hon är "ledsen" - men för vad? Sonja Leister ger oss listan: "Topp tre saker Drottning Elisabeth är ledsen för!" /// Lars von Trier skojade om Hitler och ursäktade sig med att han var "på gott humör". Magdalena Ribbing utvärderar LVT:s vett och etikett och svarar på frågan: När slutar Hitler vara "too soon"? Jag menar, kom igen, 70 år?! /// När cirka HELA världen uppfattar det som att Sossarna bytt fot i Libyenfrågan, menar Juholt att de hela tiden varit supertydliga. Emmy Rasper lär Juholt skillnaden mellan tydlig retorik och tydlig politik.

Grekland står på randen till konkurs! Kommer kronofogden mäta ut Rhodos och hindra dem från att teckna egna mobiltelefonabonemang? Vår ekonomikorre ger raka svar! /// USA har fått okej att förhöra Usamas fru - men vad ska dom fråga? Emmy Rasper hittar de mest relevanta frågorna enligt experterna. /// Och så har Henrik Torehammar låtit sig korrumperas på miljöpartimingel för att se hur korrumperade Maria Wetterstrand och Peter Eriksson blivit efter 9 år vid makten! /// Män drabbas oftare hudcancer - Henrik ser en lösningen i att fler män borde följa den Republikanska politikern Aaron Schocks exempel och vika ut sig på omslaget till Mens Health?

Emmy Rasper får vatten på sin kvarn: Usama bin Laden är reinkarnerad som en mördarsnigel. Varför skulle annars bin Ladens död med exakthet sammanfalla med snigelsässongen? Emmy hittar fler indicier. /// Kungen är i Polen och röjer runt och blir missförstådd i inhemska medier. Vi har dock svårt att förstå de förklaringar han ger i svenska medier. Väldigt svårt. Vi ringer språkexperten för att dechiffrera kungens utsagor. /// Och så blir det läxförhör / upp läxning: Josefinito Johansson försvarar P3:s heder i nyhetskunskapskampen med er lyssnare.

TCO har räknat ut att om utvecklingen fortsätter i samma takt kommer män och kvinnor att dela lika på föräldraförsäkringen år 2042. Vi lånar TCO:s kikare för att se in i framtiden även på andra punkter. /// Andreas Carlgren "menar" att vargjakt ökar toleransen för varg. Det "menar" däremot inte forskningen. Emmy Rasper försöker tolka miljöministerns magkänsla. /// I veckans nyhetsquiz försvarar P3-spels programledare Angelica Norgren kanalens heder.

Den läckande reaktorn i Fukushima ska räddas med hjälp av sågspån, tidningspapper och plast samt badsalt. Vi försöker förstå /// Give me five! Med bara fem ord var hjälper Julia Skott och Viktor Barth-Kron oss att analysera dagens nyhets flöde. Om JAS-plan, telefonstress och fejkrunstenar! /// Emmy Rasper lägger relationsrastret på Libyen och förklarar för parterna att det kanske är dags att lämna deras osunda relationen.

Bildt är inte rädd för hämdaktioner mot Sverige i och med JAS-insatsen i Libyen - däremot kanske Kaddafi "blir syrak på oss". Vi försöker tolka nyanserna i utrikesministerns uttalande. /// Radioaktivt avfall måste slutförvaras i bergrum 100 000 år. Men hur hanterar man eventuella människor som strålskadats - måste även de slutförvaras i 100 000 år?! Strålskyddsmyndigheten svarar! /// Sossarna fortsätter sin nystart/utrensning - Tommy Waiderlich blir ny ekonomipolitisk talesperson. Han älskar RUT, hatar förmögenhetsskatt, brinner för skattesänkningar och SPELAR GOLF!!! Vi frågar statsvetaren: Vad talar för att Waiderlich INTE är Moderat?! /// Gustav Fridolin och Åsa Romson föreslås bli nya språkrör i Miljöpartiet efter Eriksson/ Wetterstrand. Men vem ersätter egentligen vem?! /// Metadebatt: Ska HM:s genuspolitiska manifest, även känd som "HM:s vårkatalog för barnkläder", tigas ihjäl eller talas ihjäl?! Emmy Rasper tar ställning!

"Inbördeskrigsliknande tillstånd" har blivit ett mantra i vinter - från Elfenbenskusten, genom Nordafrika, till arabiska halvön. Men när slutar något att bar l i k n a ett inbördeskrig? Folkrättsprofessor Ove Bring reder ut. /// Anders Borg fortsätter att läxa upp bankerna för att de tjänar för mycket pengar! Emmy Rasper frågar sig: Har Reinfeldt närt en kommunist vid sin barm?! /// Isbjörnen Knut ska stoppas upp och ställas ut. Ok, vi stannar precis där: Exakt v a r f ö r vill vi flå, fylla och ställa ut de vi älskar? Vi försöker förstå människans relation till djuren. /// Uppdrag Granskning granskar sexköparna och kommer fram till att torskarna är "helt vanliga män". Kanske inte helt vanliga: De köper ju ändå sex. Men den intressanta frågan kanske är varför de köper sex?

Haveriet på kärnkraftverket i Fukushima fortsätter. Nu hindrar strålningen helikoptrar från att vattenbomba och räddningspersonal från att göra sitt jobb. Vi vet att vi borde veta, men vad är det där "strålning" egentligen? /// En reaktors akilleshäl verkar ironiskt nog vara dess elförsörjningssystem - utan el inget kylsystem. Vi tar reda på vad som händer om strömmen går. Och om strömmen i reservsystemet går. Och om strömmen i reserv-restervsystemet också går. Och om.. . ja , ni fattar. /// I Libyen kommer Kadaffi allt närmare kontroll över landet. Vad väntar i så fall avhoppade ministrar och otrogna rebeller? Och vad händer med det vi hoppades på som en arabisk vår? /// Riksdagen beslutar idag om datalagringsdirektivet. Vad tycker riksdagsledamöterna är svårast med det? Att förstå själva sakfrågan? Att väga säkerhet mot integritet? Nej, Emmy Rasper noterar att det ledamöterna är mest oroliga för i omröstningen om datalagringsdirektivet är om de ska lyckas trycka på rätt knapp.

Efter nattens explosion och bränder har den radioaktiva strålningen ökat. Men vad ÄR egentligen radioaktiv strålning? Och hur påverkar den kroppen? /// Plötsligt förutsätts att fysiker-lingo är allas modersmål - sivert, isotop och ytkontamination har blivit självklara begrepp att svänga sig med. Emmy Rasper reder ut vad orden egentligen betyder! /// I skuggan av katastroferna i Japan måste det i logikens namn pågå en massa saker vi inte har tid med just nu. Sonja Lesiter listar: "Topp tre viktigaste sakerna vi missar i nyhetsflödet just nu".

EU:s migrationsministrar träffas idag för att komma överens hur de ska deala med alla Libyska flyktingar som förväntas komma över Medelhavet snart. Eller ska EU egentligen vara glad för att någon överhuvudtaget vill komma hit?! /// Bakom varje ond diktator står en lika god hustru - allt för att balansen i universum ska upprätthållas. Sonja Leister har listat världens topp 3 godaste diktatorsfruar! /// Justin Bieber tycker att abort är mord - eller ställer han bara frågan "är abort mord?". Och bloggaren Alexandra Nilsson sprider nazi-propaganda. Eller var det bara hennes mer kända alterego Kissie som spred nazi-propaganda? Emmy Rasper försöker förstå 90-talisternas argumentationsteknik. /// Och så graderar vi diplomatins ord: Vad skulle svida mest i ditt skinn - att Carl Bildt "ser med oro" på ditt agerande eller att David Cameron tycker att det du gör är "unacceptable"? Rösta på bloggen!

Assanges advokater säger att det svenska åklagare sagt om honom är åtalbart - men när de säger att Sverige är en laglös feminazistisk banannrepublik då?! Dags att prata motstrategi med Svenska institutet. /// 1998 stormade han ut efter analsexansvarsutkrävning - idag myste han i Morgonpasset. Emmy Rasper utvärderar hur Carl Bildt och P3:s relation förändrats på 13 år! /// Nu har SD backat från påståendet att Östgötar och Smålänningar inte kan ingå i samma landsting. Vi tar upp den fallna manteln och skiljer på fölk å fölk i stor regionidentitetsutredning!

Centern konstaterar i sin valanalys att väljarna inte tycker som partiet - Emmy Rasper analyserar Mauds motrecept: Att istället tycka som väljarna. /// Obama vill se Egyptens vicepresident leda landet - men hur stor skillnad skulle det egentligen innebära? I diktatorduellen: Mubarak vs Suleiman! /// I nyhetsquizet får du idag ringa in och utmana Tara Moshizi från P3 Populär som är utsedd att försvara kanalens heder den här veckan.

Revolutionen i Tunisien börjar sprida sig - nu rasar kravaller i Egypten. Men ska vi ropa hej?! Vi ger dig tre skäl till att det inte är helt självklart att de båda länderna går samma väg. /// En genomsnittlig vecka kan du kolla på exakt 74 olika matprogram i svensk tv. Vi spår matpornografins bråda död och blickar framåt: Detta blir nästa stora tv-trend. /// Enligt en prognos kommer Sverige vara helt rökfritt år 2028. Men det finns en grupp som inte verkar så sugna på att sluta röka - funktionshindrade! Vi går till botten med frågan: Varför behöver funktionshindrade cigg mer än andra?! /// Uppdrag gransknings IKEA-reportage väcker känslostorm, så väl bland hipsterjournalisterna på twitter som hos arga tanterna i Ring P1. Emmy Rasper försöker förstå vilket slags sår UG lyckades sätta pinnen i.

+ Efter attentatet mot demokraten Gabrielle Gifford anklagas nu Tea partyrörelsen och Sarah Palin för att ha hetsat fram dådet med sin retorik. Är Sarah Palin 10-talets Marlyn Manson?! /// Inte bara den hårda retoriken ses som möjlig orsak till massakern - även lösa vapenlagar och rent av hela staten Arizona i sig. Här är en annan förklaring: 22-ÅRINGEN VAR KOKO! Psykologen förklarar varför vi alltid behöver en syndabock! /// Killars sämre betyg i skolan handlar inte om begåvning, konstateras i rapport från regeringen - det handlar om en anti-plugg-kultur. Sonja Leister gör en kartläggning av det kunskaps-svaga könet. /// Reinfeldt intervjuades i Rapport igår - Emmy Rasper löser upp sömnpillret i ett glas varm mjölk och ger statsministern tips om en ny karriär.

Henrik Torehammar och Emmy Rasper nöjer sig inte med en timma radio utan måste prata lite mer, idag om regeringsplanet, handelsministerns trummhinnor, nya lagförändringar, samer som "folk" och lite om Jimmie Åkesson.

+ Förstagångsväljarna valde Rödgrönt, svenska folket Alliansen - som det sägs: är du inte röd när du är ung har du inget hjärta och blir du inte blå senare har du ingen hjärna. Psykologen förklarar vuxen- och en barnideologi?! + Vårda pandor populärare än vårda pensionärer - Emmy Rasper granskar gränsen mellan drömjobb och skitjobb. + I veckan blev han utnämnd till årets radiorookie, idag får du spöa honom i nyhetsquiz - ring in och tävla mot Jonatan Unge från Tankesmedjan i P3.

/// Danska regeringen vill skicka valobservatörer till sverige för att TV4 stoppade SD-reklam. Vem skulle egentligen vinna en democrazy death-match mellan svear och daner? /// Äldre mår bra av att läsa dåliga nyheter om unga. Emmy Rasper höjer ditt självförtroende med nyheter! /// Inför fredssamtalen är Israel redo att riva en liten mur. Men om historien är någon vägvisare - är det inte bara ett slöseri med skattemedel eftersom dom kommer bygga upp den igen?

+ HQ Bank likvideras - förlåt om jag verkar okänslig och okunnig, men är det här en nyhet jag kan få skita i? De vuxna på Ekot svarar!/// Efter The Emmy Awards kommer The Emmy Rasper awards - dags att prisa den bästa underhållningen: svenska valfilmer! /// Hetaste valtrenden 2010 - folkvalda som författare! Vi har politisk bokklubb där Expressens kulturchef och Bokhoran närläser Mona Sahlins och Fredrik Reinfeldts litterära mästerverk! /// Khadaffi lyckades få tre italienska supermodeller att konvertera till Islam genom sin predikan. Vi spekulerar: Vad är egentligen det mest rimliga att han sa?

Henrik Torehammar debriefar och eftersnackar med Emmy Rasper efter Reinfeldt-intervjun. Vad pratade de om under låtarna?! Vad var svårast med Reinis? Och varför ville moderatledaren inte leka Star Wars med Henrik?!

Henrik Torehammar och Emmy Rasper utväderar hur partiledarintervjun med Maria Wetterstrand egentligen gick.

Henrik Torehammar och Emmy Rasper söker nya ord att beskriva krisens konsekvenser. Låt oss lämna det mångbottnade "stålbad" och säga som det är. Ekonomier i kris genomgår: pealing, bantning och smärtsamma förlossningar. Allt hämtat från kvinnornas smärtsamma självplågeri.

En fjärils vingslag kan starta en jordbävning på andra sidan jorden. Det tänkte troligtvis inte Tora Uppstrøm Berg på när hon hängde med Jonas Bergström hem. Emmy Rasper däremot, hon har tänkt på det. /// Gordon Brown säger att han har mindre karisma än en bakplåt, Reinfeldt säger att "han är som han är" - alla jobbar med att framställa sig på ett visst sätt! Men hur viktig är egentligen personligheten i politiken? /// Fredag betyder läxförhör. Idag försvarade Humorhimlens Matilda Kihlberg kanalens heder.

Henrik Torehammar och Emmy Rasper i debriefing efter Den konservativa sändningen.

Den här veckan gästades vi av Emma Svensson som driver Rockfoto, två av skådespelarna från Andra avenyn, bandet Takida, Johnossi, Ola Salo, Lilla gumman (ny tekniksajt för tjejer), Björn Jefferey (internetstrateg!!! Vi gillar det ordet...det gör inte Björn), Styrelsen med Emmy Rasper från Djungeltrumman och Mogge från ZTV.