Podcasts about samh

Författaren Pascal Engman är just nu aktuell med "Klanen" – en roman där gränsen mellan fiktion och verklighet suddas ut. I det här avsnittet av Krimrummet berättar han för Fredrik Sjöshult hur han gör research genom möten med unga gängkriminella – och beskriver vilka kopplingar som finns till verklighetens släktbaserade ”klaner” på Malmvägen i Sollentuna.

Andakterna den här veckan utgår från de fem världsreligionerna och har temat Djur. Idag med prästen Albin Tanke från Malmö som utgår från sin kristna tro. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ur andakten:När jag var liten var jag ofta på min farmor och farfars stora bondgård som låg mitt på Söderslätts vidsträckta åkrar. Där fick jag hjälpa till att ta hand om alla djur. Det fanns kor, grisar, får och höns, hundar och katter. Det var så fint att få leva i denna samklang. Även om det också var tufft för mig att som ett litet barn få upptäcka livets realiteter, hur tillvaron ibland är hård och grym och hur naturens lagar kan kännas så orättvisa. Djur blev sjuka och dog. Frågan väcktes när nya djur kom till, om jag överhuvudtaget skulle våga fästa mig? Men kärleken som fanns i omsorgen om det levande blev starkare. Samhörighet och gåvor till livet födde en respekt och ödmjukhet. Det var en gåva som jag är så tacksam för att jag fick uppleva. Omvårdanden om djuren var så djupt meningsfullt – och det gav värme och tröst.Guds skapelse är en gåva, fylld av liv och av mångfald. Från de minsta insekterna till de största valarna – varje varelse har sin plats och sitt värde i Guds ögon.Text:Psaltaren 36:7–10Musik:Prague's Ballet av Marius Neset med Marius Neset, Leif Ove Andsnes och Louisa TuckProducent:Susanna Némethliv@sverigesradio.se

Klara är säker på att hon inte kommer att överleva våldet som hon får utstå i relationen - hon är övertygad om att den dåvarande pojkvännen kommer att döda henne. Klara är 19 år när hon träffar honom på dejtingappen Tinder. Inledningsvis är förhållandet fantastiskt men långsamt bryts hon ner, isoleras och blir till spillror. I avsnittet berättar Klara även om samhällets svek när hon försöker lämna.Följ @alskadepsykopat på Instagram. Vill du vara gäst i podden? Maila emilie.olsson@bauermedia.seAlla säsonger av Älskade Psykopat finns på Podplay: https://www.podplay.com/sv-se/podcasts/alskade-psykopat-294350

Idag gästas Samhällspulsen av Eva Kallai, tidigare polis, författare och en stark röst för civilkurage och sanning. I tio år arbetade hon som polis, och idag är hon aktuell med boken Sanningens tjänst, Polisen som bröt tystnaden. I programmet pratar vi om hennes bok, som bygger på en sann händelse från 1990-talet och handlar om modet att tala när tystnaden egentligen förväntas. Samhällspulse. Programledare: Rachid El Mounacifi

Fluent Fiction - Norwegian: From Code to Connection: Sofie and Lars' Sustainable Vision Find the full episode transcript, vocabulary words, and more:fluentfiction.com/no/episode/2026-03-03-08-38-20-no Story Transcript:No: Sofie sto over kaffemaskinen, dypt i tankene.En: Sofie stood over the coffee machine, deep in thought.No: Solen skinte gjennom de store vinduene i Startup Inkubator, der vinterens kjølige grep endelig begynte å slippe taket.En: The sun shone through the large windows in Startup Inkubator, where winter's chilly grasp was finally beginning to loosen.No: Våren var på vei, og med den kom nye muligheter.En: Spring was on its way, and with it came new opportunities.No: Sofie var en dedikert utvikler med stor lidenskap for bærekraft.En: Sofie was a dedicated developer with a great passion for sustainability.No: Hun hadde én drøm: å lage en teknologi som kunne bidra til å løse klimakrisene.En: She had one dream: to create a technology that could help solve the climate crisis.No: Lars, en ingeniør med mange tanker om fornybar energi, hadde nylig flyttet til Oslo.En: Lars, an engineer with many thoughts about renewable energy, had recently moved to Oslo.No: Han hadde en egen plass i inkubatoren.En: He had a personal space in the incubator.No: Innovasjon var hans drivkraft, men han holdt ofte idéene for seg selv.En: Innovation was his driving force, but he often kept his ideas to himself.No: Tidligere samarbeid hadde ikke gått som planlagt.En: Past collaborations had not gone as planned.No: Det hadde gjort ham litt reservert.En: It had made him somewhat reserved.No: Kjell, mentoren med et smil alltid på lur, så potensialet i Sofie og Lars.En: Kjell, the mentor with a smile always at the ready, saw potential in Sofie and Lars.No: Han foreslo at de skulle jobbe sammen.En: He suggested that they work together.No: "Dere to kan skape noe stort," sa Kjell begeistret.En: "You two can create something great," said Kjell enthusiastically.No: Han hadde sett hvordan Samhørigheten mellom ulike ferdigheter kunne gnist nyskapning.En: He had seen how the connection between different skills could spark innovation.No: Første gang de satt sammen ved det fargerike arbeidsbordet, møttes blikkene deres.En: The first time they sat together at the colorful worktable, their eyes met.No: Det oppstod en stille forståelse.En: There arose a silent understanding.No: Sofie begynte å fortelle om sin idé: en app som kunne måle og redusere karbonfotavtrykk.En: Sofie began to share her idea: an app that could measure and reduce carbon footprint.No: Hun kjente den vanlige tvilen krympe innover, men ble overrasket over å finne åpenhet i Lars' øyne.En: She felt the usual doubt shrinking inward, but was surprised to find openness in Lars' eyes.No: "Det er en god idé," sa Lars, og hans stemme var myk, men bestemt.En: "That's a good idea," said Lars, his voice soft but firm.No: "Jeg tror jeg kan hjelpe med en energisparingsalgoritme.En: "I think I can help with an energy-saving algorithm."No: " Sofie smilte, lettet over hans vilje til å dele.En: Sofie smiled, relieved at his willingness to share.No: De begynte å skissere planene sine sammen, linje etter linje på tavlen.En: They began to sketch out their plans together, line after line on the board.No: Uker gikk, og prosjektet begynte å ta form.En: Weeks passed, and the project began to take shape.No: Det ble mange sene kvelder fylt med kode, latter og en gryende forståelse mellom dem.En: There were many late nights filled with code, laughter, and a budding understanding between them.No: Likevel, hver gang de sto ved havnen og så utover Oslofjorden, visste de begge at prosjektet var bare en del av reisen.En: Still, each time they stood by the harbor and looked out over Oslofjorden, they both knew the project was just part of the journey.No: På dagen for den viktige investorpresentasjonen, var inkubatorens hovedrom fullt av spente gründere.En: On the day of the crucial investor presentation, the main room of the incubator was full of eager entrepreneurs.No: Sofie og Lars sto foran et hengivent publikum.En: Sofie and Lars stood before a dedicated audience.No: "Vi presenterer en nyskapende løsning for klimautfordringer," begynte Sofie, trygg i sin stemme.En: "We present an innovative solution for climate challenges," began Sofie, confident in her voice.No: Lars fulgte opp med teknisk innsikt, og sammen fremførte de en presentasjon som blendet publikum.En: Lars followed up with technical insights, and together they delivered a presentation that dazzled the audience.No: Spenningen fra presentasjonen hang fortsatt i luften da de kom ut, hånd i hånd, eucalyptusduften fra fjorden svøpte dem i vårens gryende bris.En: The excitement from the presentation still lingered in the air as they came out, hand in hand, the eucalyptus scent from the fjord enveloping them in the nascent breeze of spring.No: Investerorene var imponert, og Sofie visste at de ikke bare hadde banet vei for prosjektets suksess, men også for noe dypere mellom dem.En: The investors were impressed, and Sofie knew they had paved the way not only for the project's success but also for something deeper between them.No: På bryggekanten, omgitt av Oslos forvandlende vår, møttes deres veier og ga rom for ny begynnelse.En: At the water's edge, surrounded by Oslo's transforming spring, their paths met and allowed for a new beginning.No: Sofie følte en oppblomstring av selvtillit og Lars opplevde gleden av åpen kommunikasjon.En: Sofie felt a blossoming of confidence and Lars experienced the joy of open communication.No: De visste begge at ekte samarbeid krevde mer enn bare felles mål, men også tillit og forståelse.En: They both knew that true collaboration required more than just common goals, but also trust and understanding.No: Samholdet deres hadde skapt noe stort.En: Their togetherness had created something great.No: Ikke bare hadde de vunnet investorer, men også hverandres vennskap og respekt.En: Not only had they won over investors, but also each other's friendship and respect.No: Mens bølgene blunket i kveldssolen, visste de at de hadde skapt fremtidsdrømmer i Oslofjorden.En: As the waves blinked in the evening sun, they knew they had created future dreams in Oslofjorden.No: De hadde funnet både profesjonell suksess og en form for kjærlighet i vårluften.En: They had found both professional success and a form of love in the spring air. Vocabulary Words:chilly: kjøligegrasp: grepdedicated: dedikertpassion: lidenskapsustainability: bærekraftrenewable: fornybarinnovative: nyskapendereserved: reservertenthusiastically: begeistretconnection: samhørighetenunderstanding: forståelsefootprint: fotavtrykkalgorithm: algoritmesketch: skisserereduce: reduserecrucial: viktigeinsights: innsiktpresentation: presentasjondazzled: blendetlingered: hangnascent: gryendebreeze: bristransforming: forvandlendeblossoming: oppblomstringgong: bølgerharbor: havnencollaboration: samarbeidtrust: tillitfriendship: vennskaprespect: respekt

Trollen ska drivas ut i ljuset, sägs det ibland. Jimmy Vulovic betvivlar att det är rätt metod för att möta den tveeggade namnlösheten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Ensamhet föder lätt obehagliga beteenden, kan driva fram våld mot både den egna och andras integritet. Den är fader till lögner, illasinnade rykten och hat. Kommentarsfältens hatare, som befolkar sina liv med hårda ord, vet nog vad jag pratar om. I stunden fylls ett tomrum, det värmer lite, av en föreställd gemenskap ur föreställd upprättelse. Men snart förlorar hatet sin kraft. Allt måste börja om på nytt, tills ensamheten upphör. Det brukar sägas att historien inte upprepar sig men rimmar. Fjodor Dostojevskij är den författare som nog bäst har fångat människans likartade klangljud genom tiderna. I en essä från 1877, i den egenutgivna tidskriften Författarens dagbok, diskuterar han ingående ämnet anonyma hatiska brev. Han hade själv fått flera och gjorde då det som en Dostojevskijtyp alltid gör, tog sig en närmare titt på de sociala och psykologiska faktorerna bakom dem. Slutsatsen ekar i vår tid. Samhällen som snabbt förändras och där många lämnats med en känsla av att ha åsidosatts, rent av övergivits, kan förklara den frustration som gör att någon låter sin penna blöda elaka brev. Sin vana trogen såg han förlåtande på individen. Och till det kan ju läggas att det kunde ha varit betydligt värre än brev. För att anonymt ljuga, baktala, sprida rykten och hata är, skriver han, en mildare form av den instinkt som också driver mordbrännaren att tända på. Utloppet måste ta vägen någonstans och visst är det väl bättre med anonyma ord än byggnader som sätts i brand.Det kan vara svårt att höra historiens många rim om ingen läser dem högt för oss. I Emily Cockaynes bok ”Penning Poison: A history of anonymous letters” hörs de tydligt. Hon ger flera intressanta perspektiv på illasinnat brevskrivande från 1760 till 1939. Men linjerna i boken dras också in i vår tid då det anonyma hatet till och med gjorts till en industri med trollfabriker som systematiskt utsätter utvalda personer för hat. Frimärkets anonymitet, liksom långt senare internet, ledde enligt henne till en explosion av hat utan spårbara avsändare. Postväsendets infrastruktur födde monstret som under 1800-talet växte sig allt större och starkare och skrämmande. Många bröllopsfoton har i vredesmod slitits mitt itu efter otrohetsrykten delgivits anonymt. Upplysningar ur det förflutna som raserat liv. Anonymt förmedlad information om förbjudna drifter och åsikter har ofta fått samma effekt. Ibland var det sant, allt det där som har hemligskrivits genom åren, ibland falskt, men oavsett är det alltid maktutövning. Och det är enkelt att föreställa sig mottagarens skräck, från en nyfiken undran om vad det kan vara för brev som kom med posten nyss, till det som rad för rad av anklagelser och hot om avslöjanden övergår i rädsla. Den makt som meddelandena påtvingar offren har genom historien antagit många former – lappar, brev och nu också epost, exempelvis. Avsändarnas syften har förstås också skiftat, men några saker är alltid gemensamma. Anonymiteten ger en ojämlik, asymmetrisk, relation. Avsändaren säger sig veta något om någon som i sin tur försvarslös famlar i mörkret. Det är ett grymt maktspel där avsändaren tvingar ner mottagaren i en underordnad position, ofta för att få utlopp för upplevd förbiseddhet och psykologisk frustration.Men så finns även de andra mer kallt kalkylerande utövarna av anonymitetens makt, fabrikörerna om man så vill. Fjodor Dostojevskij vägleder oss även på den punkten ända in i vår tid. Han intresserade sig, som alla hans läsare vet, för människans olika sidor och visar genom hennes skuggsida på själens samt integritetens värde. Därför finns det gott om uslingar i hans verk. Pjotr Stepánovitj Verchovjénskij är en av de värsta. I Onda andar från 1872 tar han som ledare för en nihilistisk revolutionär grupp sig friheten att ur det fördolda härska över andra. Det demoniskt själlösa i honom framträder tydligt. Smicker varvat med hot är han särskilt bra på, allt för att sälja in nödvändigheten av illgärningarna som gruppen för den goda sakens skull gör sig skyldig till. Genom exempelvis anonyma brev sår han split, väcker tvivel och hotar med skamliga avslöjanden. Handlingsplanen syftar till att förändra samhället men leder till mordbrand, självmord och politiska mord i den lilla staden, allt dirigerat av rädslan som onda andar vet att frammana med hot om att privat ska bli offentligt. En fiktion bara, visst, men kvalitetslitteratur speglar ofta livet på ett mer greppbart sätt än om vi enbart lever det. Pjotr Stepánovitjs födelse ligger visserligen mer än 150 år tillbaka i litteraturens historia. Ändå passar han utmärkt nu också, hade snabbt funnit sig till rätta här hos oss. Man kan se honom framför sig då han mejlar uppdrags- och arbetsgivare, om upplysningar …ska ni verkligen låta honom göra sin röst hörd…ni vet väl att…sagt i all välmening förstås…för tiden kräver ju det…så inte er fina organisation också ska… Ja, han hade stortrivts här, nu när i stort sett vilket ändamål som helst tycks kunna helga vilka medel som helst. Helt utan skam, i övertygat lugn, hade han vandrat rakt över sina cancellerade lik. Det är så att säga hans grej. Som sagt, fiktion, visst. Jag önskar bara han vore osann också. Men han är ett förebådande, den långa skugga som drog genom de anonyma anklagelsernas Sovjetunion, Nazityskland och Östtyskland, platserna där integriteten dog, för att senare dra vidare in i vårt sociala medielandskap där uthängningar och utfrysning tycks bli allt vanligare. Vi är alltför många som har känt honom dra förbi, men trots det är svaret inte att begränsa möjligheten till anonymitet, tvinga alla troll ut i ljuset. Då sträcker sig bara fler efter tändstickor. Dessutom skulle det tysta även rättmätig kritik som bara kan sägas utan avsändare. Svaret är ett samhälle som vägrar vara anonymitetens tysta förlängda arm, ett samhälle som med sakligt förnuft i varje stund förhåller sig källkritiskt och aldrig glömmer det rättviseideal som säger att ingen någonsin ska dömas ohörd. Det är bara i det ljuset som både den ensamma människan kan förstås och de onda andarna förgås.Jimmy Vuloviclitteraturforskare och författareLitteraturEmily Cockayne: Penning Poison: A history of anonymous letters. Oxford University Press, 2023.

Vi dras till människor som speglar oss. Men med bara några få nära vänner är man mycket mer utsatt än man tror. Samhällsvetaren Eva Meyersson Milgrom noterar att de som har många lösa bekanta klarar sig bättre. Inläsare: Cassandra Alm

En kvinna på Oslos Centralstation, vilsen men märkligt målmedveten, söker efter någon som till sist vill lyssna i Torborg Nedreaas roman från 1947. Det blir läsaren. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hon har något, slitet men skimrande, högvarvat och livskrossat huvudpersonen iav Månsken växer ingenting från 1947.En hel vårnatt talar denna kvinna ur arbetarklassen om sitt liv - utan att bli avbruten en enda gång. Om passion, svek, fattigdom, kärleken till Bach, barn och tvånget att göra sig av med sina foster om och om igen. Samhällsdebattören Torborg Nedreaas var aktiv inom den norska kvinnorörelsen och blev en betydelsefull röst i arbetet för fri abort i Norge. Hennes roman ingår nu i Norges litteraturkanon. Den enda som valdes in av såväl kritiker om läsare.

I början av 1700-talet skedde ett avgörande dynastiskifte i Storbritannien: huset Stuart ersattes av det tyska furstehuset Hannover. Kungar med namnet Georg kom att styra öriket långt in på 1800-talet. Under deras regeringstid utvecklades Storbritannien till en global ekonomisk och politisk stormakt, med en mäktig flotta som garant för inflytandet över världshaven.Men det hannoveranska Storbritannien var långt mer än ett imperium med militär styrka. Det var också en blomstrande kulturnation, präglad av en stark medelklass med växande köpkraft och ett aldrig tidigare skådat intresse för konst, musik och litteratur.Epoken var samtidigt avgörande för det politiska landskapet: parlamentarismen växte fram, liksom de två stora partierna – tories och whigs. Samhället blev modernare, urbana miljöer växte och nya uttryck för individualism tog form.Konstnären William Hogarth gav samtiden ett satiriskt öga med sina målningar och gravyrer av Londons sociala liv, särskilt dess mörkare sidor. Kompositören Georg Friedrich Händel formade tidens musiksmak och på litteraturens fält skapades klassiker som Robinson Crusoe, Gullivers resor och Tom Jones – verk som fortfarande fascinerar läsare världen över.Och just under denna expansiva epok skrevs den patriotiska sång som kommit att symbolisera britternas maritima självbild mer än någon annan: Rule, Britannia!I detta avsnitt av Harrisons dramatiska historia samtalar historikern Dick Harrison och författaren Katarina Harrison Lindbergh om Storbritannien under 1700-talets första hälft – en tid av imperiebygge, kulturrevolution och politisk förändring.Bildtext: The Assembly at Wanstead House av William Hogarth, visar Richard Child, 1st Earl Tylney, tillsammans med sin familj i förgrunden under ett elegant sällskap på 1700-talet. Målningen fångar aristokratins sociala liv och statusmarkörer under Georgiansk tid i England (Public Domain). Källa: Wikimedia CommonsKlippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

The Kingdom of God is at Hand

Mats Bohman träffar Pär Norén från Myndigheten för psykologisk försvar. De går igenom myndighetens uppdrag att motverka otillbörlig informationspåverkan, utbildningar som erbjuds för att öka medvetenheten om desinformation, samt vikten av tillit i samhället. Pär delar insikter om hur känslor och sårbarheter påverkar hur vi tar till oss information och hur humor kan användas som ett verktyg mot desinformation. Avsnittet avslutas med tankar kring kommande val och hur informationspåverkan kan påverka dem. Länkar:  Myndigheten för psykologiskt försvar Mötesplats Samhällssäkerhet Murphy solution Vill du höra mer från Mats Bohman?  Prenumerera på nyhetsbrevet Murphy Brief, med bland annat Mats omvärldsbevakning.

I podden Samhällspulsen möter vi Nedhal Pirababi, som kom till Sverige som flykting 1982 och sedan dess har ägnat sitt yrkesliv åt arbete med migration, integration och stöd till utsatta människor. Han är utbildad socionom och har haft ledande roller inom kommunal verksamhet samt arbetat som rådgivare på Brottsofferjouren. Nyligen besökte han oss i Tyresö, där han berättade om sitt liv, sina erfarenheter och sitt författarskap. Han är aktuell med romanen Den obarmhärtige förkunna-ren, som skildrar kvinnors liv i patriarkala samhällen, barnäktenskap och svåra prövningar men också kärlek, styrka och försoning. Programledare: Rachid El Mounacifi

Romantiken lever i några av våra mest älskade barn- och ungdomsböcker. Eva-Lotta Hultén berättar om Maria Gripes filosofiska influenser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.”Allt levande hörer samman.” Orden formuleras på 1700-talet av Linnélärjungen Andreas Wiik, i ett brev till hans hemligt trolovade, Emelie. Deras korrespondens hittas på Selanderska gården i småländska Ringaryd långt senare av tre ungdomar. Av breven framgår att det ska finnas en antik egyptisk staty gömd någonstans på orten.Det finns ingen Linnélärjunge vid namn Andreas Wiik. Och ingen småländsk ort som heter Ringaryd. Men både mannen och platsen lever i Maria Gripes ”Tordyveln flyger i skymningen”.Tillsammans med ”Agnes Cecilia” är det den av hennes berättelser där de mystiska inslagen är starkast. Samhörighet över både tid och rum manifesterar sig och byggnader kan bära minnen och förmedla budskap. Särskilt i ”Tordyveln flyger i skymningen” bistår växter och djur i kommunikationen. Skalbaggar och krukväxter leder protagonisterna till viktiga ledtrådar på gåtans lösning – var finns statyn som Andreas Wiik hemförde från Egypten?Redan tidigare i sitt författarskap, också i sina mer realistiska berättelser, skildrade Maria Gripe en kommunikation med naturen, genom flera av sina karaktärer. Hugo, i ”Hugo och Josefin”, är en trygg skogsvarelse som kommer till människornas värld med ett budskap: skollärarinnan får veta att hon har hållits för lite i skogen och för mycket i skolan och att det är därför hon bekymrar sig så mycket. När Hugos för misshandel fängelsedömda far ­kommer på tal säger Hugo lugnt att ”Skogen ska en inte överge. Då går dä illa.”Också Loella i Pappa Pellerins dotter, är ett sagoväsen som hör ihop med naturen.Gripes biograf Ying Toijer Nilsson beskriver det så här: ”Den spåntäckta stugan är nästan osynlig, insnärjd i slingerväxter och med gräs på taket. Vädrets makter står på hennes sida, blixten laddar ur sig framför barnavårdsnämndens representanter, stigen är villsam och oländig, yrväder hindrar moderns bekanta som kommer för att hämta barnen.”I Gripes värld samspelar vi med naturen och talar med och genom den.Maria Gripe växte upp i Örebro men trivdes inte i stadens flickskola och när det var dags för vidare utbildning fick det bli Enskilda gymnasiet i Stockholm. Hon bodde inackorderad, och i rummet hon hyrde fanns filosofen Friedrich von Schellings samlade verk. Det är hans naturfilosofi som hon klär i Andreas Wiiks ord, och ger gestalt i Tordyveln flyger i skymningen.Schelling var verksam kring sekelskiftet 1800 och framåt och ingick i den intellektuella kretsen i staden Jena. Han räknas till de tyska idealisterna och romantikerna, vars idéer ofta ses som en motreaktion på upplysningen och den vetenskapliga revolutionen. Med den franske 1600-talsfilosofen René Descartes hade uppdelningen mellan den tänkande och den utsträckta substansen fått en strikt formulering. Ande och materia var åtskilda. Men den föreställningen medförde ett antal problem som Schelling noterade. Hur kan ett medvetande uppstå hos materia och hur kan ett levande jag påverka och påverkas av en död omgivning? ”Mellan sinnet och naturen finns en hemlig förbindelse”, menade Schelling. Men han gick längre än så.Mot den mekanistiska värld som upplysningen målat fram, där människor, djur och växter var att betrakta närmast som maskiner, ställde Schelling ett enhetligt världsallt – den ”allsjäl” som Maria Gripe låter Andreas Wiik skriva om i sina brev till Emelie. Schelling drar slutsatsen att allt levande därför kan kommunicera med, och genom allt annat som lever. En idé som han i sin tur kan ha hämtat inspiration till från de indiska vishetstexterna Upanishaderna. Där beskrivs en panteistisk värld där allt har en gemensam ande, brahman. Gud och naturen är ett.Allting, förklarade Schelling, i den andan, ”var förbundet med vartannat och utgjorde en enda universell organism” – från grodor till träd, stenar, insekter, floder och människor. Ande är osynlig natur, medan naturen är synlig ande – en central tes för romantikerna. I stället för total åtskillnad mellan jaget och naturen – dess motsats.Efter sin studentexamen läste Maria Gripe filosofi och religionshistoria vid Stockholms högskola och romantiken intresserade henne särskilt. Också Schiller, Novalis och Fichte går att spåra i hennes böcker. Liksom Atterbom och Schopenhauer. Gripe var beläst och ville få sina unga läsare att reflektera. Vilket breven till henne visar att hon också lyckades med. ”Den där Schopenhauer verkar bra. Var får man tag på hans böcker?”, skrev en ung läsare.I ”Tordyveln flyger i skymningen” låter hon huvudpersonerna Jonas, Annika och David – 13, 15 och 16 år gamla – samtala om de stora idéerna i Andreas Wiik brev. Brev som han hade bett Emelie att förvalta, och som hon gömt under en golvtilja. I ett meddelande till dem som hittar gömman ber hon att de ska lägga tillbaka Andreas skrifter igen, om deras tid är lika oförnuftig och oaktsam om livet som hennes egen. Är tiden mogen nu, funderar David, Jonas och Annika. Kanske är ingen tid redo för sådana tankar? Men kanske kan alla tider öppna sig för dem?Schelling var en oerhört populär föreläsare vid universitetet i Jena men hans idéer har gått stick i stäv med modernitetens förhärskande naturvetenskap och har kritiserats och förlöjligats, från hans egen tid fram till våra dagar. Samtidigt har han inspirerat tänkare över alla spektra. En av dem var Alexander von Humboldt. När Humboldt dog 1859 var han sin tids mest berömde vetenskapsman, med banbrytande forskning inom en hel rad naturvetenskapliga discipliner, och uppfinnare av några nya, som oceanografi och klimatologi. Hans levnadstecknare Andrea Wulf kallar honom för ”naturvetenskapernas Shakespeare.” Humboldt beskrev, i vännen Schellings anda, jorden som en organism som pulserade av liv, ett sammanhängande helt där allting är förbundet med vartannat i ett nät av organiskt liv. Det leder tankarna till James Lovelocks så kallade Gaiahypotes – att hela jorden fungerar som ett levande, sammanhängande system. Idag har denna tanke ett växande stöd inom naturvetenskapen. Samtidigt visar kvantfysiken på märkliga samband på partikelnivå över stora avstånd – och ny forskning på psykedelika, som ger starka upplevelser av att höra ihop med världsalltet, visar att detta har en positiv effekt vid depressioner.Schellings idéer om en förbunden värld tycks i vår tid komma till oss från olika håll. Hans tankar ser också ut att kunna bli ett viktigt verktyg för att finna nödvändiga nya förhållningssätt till, och förståelse av vår omvärld, i klimatkrisens tid. Allt levande hörer samman. Är vi mogna för att ta till oss den tanken? Är vi tillräckligt lyhörda för att följa de spår som tordyveln lägger ut?Eva-Lotta Hulténjournalist och författare

Vår plastanvändning är ett stort globalt miljöproblem, men i Eskilstuna undersöks ett sätt att komma bort ifrån den mest ohållbara plastkonsumtionen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I Eskilstuna kommer matlådorna i engångsplast som används i hemtjänsten att bytas ut mot flergångslådor i plast på försök. Det är ett projekt där kommunen, plasttillverkaren Mälarplast och Linköpings universitet deltar. I ett storkök på Rekarneskolan berättar Johan Hellfeldt på kommunens måltidsservice om vilka särskilda krav hemtjänsten har på flergångslådorna. Mattias Lindahl vid Linköpings universitet förklarar hur projektet passar in i den större bilden av att ställa om till ett samhälle som är mindre beroende av plast.Programledare: Sara Sällströmsara.sallstrom@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Karolina Modig är kulturjournalist och redaktör med djup insyn i samtidskonstens roll i samhället. Erik Modig är forskare och författare vid Handelshögskolan i Stockholm med fokus på marknadsföring, kommunikation och psykologi. Tillsammans har de skrivit Värdet av konst: för hjärnan, samhället och livet. I VD-podden pratar de om konstens värde bortom marknad och mätbarhet i en tid där allt ska räknas. Vad händer i oss när ett verk berör eller förbryllar? Och varför kan just det oförklarliga vara en del av konstens största kraft. Samtalet rör sig mellan konstpolitik, makt och identitet till den personliga upplevelsen och modet att lita på sin egen reaktion. *** Följ Arash: LinkedIn - https://www.linkedin.com/in/arashgilan/  Substack - https://arashgilan.substack.com/  Vill du prata marknadsföring? Letar du efter en marknadsföringslösning för ditt företag? Jag, Arash Gilan, VD på Viva, lyssnar mer än gärna på dig och hjälper dig att hitta en lösning på dina utmaningar. Läs mer på vivamedia.se/vdpodden-boka   Ta del av vår guide om AI-driven marknadsföring! Ladda ner vårt Whitepaper och lär dig hur AI kan ta din marknadsföring till nästa nivå: vivamedia.se/whitepaper/ai-driven-marknadsforing  Glöm inte att följa podden och lämna en recension – varje omdöme hjälper oss. Tillsammans kan vi få podden att växa och därmed bjuda in fler intressanta gäster!

Hur står det till med Fannys fot? Linnea Rönnqvist rapporterar om att du snart måste klara ett samhällsprov för att bli svensk medborgare. Provet ska handla om färdigheter som behövs för att klara sig i Sverige och börja gälla från och med i sommar. Hon återvänder också till sin dagliga OS-rapportering. Dagens bjuder på: guldchans för curlingsyskonen, guld till jättekändisen, Lindsay Vonn ger inte upp och svenskar till historisk final. Fanny Wijk går igenom de senaste turerna kring Epsteinfilerna. Bland annat om varför filerna har rört upp en politisk storm i Storbritannien. En storm som blåst hela vägen upp till den politiska toppen och premiärminister Keir Starmer. Sen pratar hon om ett avslöjande från P4 Uppland om AI-genererade högerextrema tjejer på Tiktok. Dessutom: Katt på recept, diskrepans mellan kritikerna och publiken kring Melaniadokumentären och tjej på is-stolpe. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Linnea Rönnqvist rapporterar om att snart måste du klara ett medborgartest för att bli svensk medborgare. Fanny Wijk går igenom de senaste turerna kring Epsteinfilerna. Bland annat om varför filerna har rört upp en politisk storm i Storbritannien. En storm som blåst hela vägen upp till den politiska toppen och premiärminister Keir Starmer. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Visste du att staden New York sjunker samtidigt som havet stiger? Att Bangladesh, ett av världens mest tätbefolkade länder, riskerar att förlora stora landarealer när havet stiger? Att havet stiger snabbare än vad landet höjs på allt fler platser i Sverige? Eller att många lågt liggande öar riskerar att behöva överges?I dagens poddavsnitt gästas vi av Magnus Hieronymus, oceanografisk forskare på SMHI och expert på havsnivåhöjning. I avsnittet tar vi med dig till några av de platser i världen som drabbas hårdast av stigande havsnivåer – men vi kikar också närmare på vilka delar av Sverige som är mest utsatta och diskuterar hur vi kan anpassa oss till de nya nivåerna.obs, i avsnittet säger vi att jorden redan värmts 1,3 grader jämfört förindustriell tid, sedan avsnittet spelades in har den siffran uppdaterats till 1,4 grader. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

När människor går samman kan de inte bara förändra sina egna liv, utan de kan faktiskt förändra hela samhällen – det menar Beatrice Ramnerö, lantbrukare och vice ordförande i biståndsorganisationen We Effect. Hör henne berätta i Lantbrukspodden om hur arbetet med att stödja bondeorganisationer och producentkooperativ går till och vad hon lärt sig från senaste resan som gick till Kenya. Har du synpunkter eller förslag till podden? Mejla oss på lantbrukspodden@landlantbruk.se

Jenny Sylvén är förbundsordförande för Epilepsiförbundet och arbetar nationellt för bättre vård, ökad kunskap och starkare rättigheter för personer som lever med epilepsi. Tillsammans med sin kollega Celine Medina, som arbetar nära medlemmar och deras vardagliga frågor, ger hon en bred bild av hur epilepsi påverkar både individ och samhälle. I podden pratar vi om ledarskap, samhällsansvar och vilka utmaningar personer med epilepsi möter idag. Samtalet berör också kunskapsbrist, stigma, politisk påverkan och vad som krävs för att skapa verklig förändring. Ett viktigt och engagerande samtal om att göra skillnad på riktigt. Programledare: Rachid El Mounacifi , Multicutifamily, Samhällspulsen.

Katja Nyberg lämnar Sverigedemokraterna efter beskedet om att hon hade kört bil med narkotika i blodet. Regeringen lägger i en ny växel i insatserna för att bekämpa mäns våld mot kvinnor. EU terrorklassar Irans revolutionsgarde, men vad har president Trump i kikaren? Norden diskuterar egna kärnvapen, och Svenska Akademien slungar ut gamla ord ur ordlistan men kastar också in nya. Veckopanelen med Vesna Prekopic, Roland Poirier Martinsson och Maria Ferm under ledning av Staffan Dopping.

Katja Nyberg lämnar Sverigedemokraterna efter beskedet om att hon hade kört bil med narkotika i blodet. Regeringen lägger i en ny växel i insatserna för att bekämpa mäns våld mot kvinnor. EU terrorklassar Irans revolutionsgarde, men vad har president Trump i kikaren? Norden diskuterar egna kärnvapen, och Svenska Akademien slungar ut gamla ord ur ordlistan men kastar också in nya. Veckopanelen med Vesna Prekopic, Roland Poirier Martinsson och Maria Ferm under ledning av Staffan Dopping.

Ring P1 från Luleå om bland annat samhällsklimatet, besparingar på mat i äldrevården och om skoluniform. Programledare: Nicke Nordmark, ansvarig utgivare: Sabina Schatzl Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vi möter eldsjälen, fritidsledaren, socialarbetaren och grundaren som också blivit rådgivare åt ministrar och förändrat livet för tusentals människor. Samtalet handlar om varför Stigge valde att vara samhällsbyggare istället för åskådare, vad som faktiskt fungerar i arbetet med arbetssökande och hur små steg kan skapa stora möjligheter – även i svåra tider. Med målet i sikte är en podd från Iris Hadar AB.www.iris.se

Många B2B-bolag (särskilt inom IT, SaaS och tjänster) tittar på offentlig sektor och tänker: för krångligt, för lång säljcykel, för mycket upphandling. Samtidigt är offentlig sektor Sveriges största marknad och för många bolag kan den bli en stabil, långsiktig intäktsbas som dessutom går att skala snabbare än man tror. I det här avsnittet gästas Sälj- och marknadspodden av Mauritz Wahlqvist, grundare av Go Public Sector. Med över 20 års erfarenhet av att sälja mot kommuner, regioner, myndigheter och offentligt ägda bolag hjälper han oss att slå hål på myterna och visar vad som faktiskt krävs för att lyckas. Under avsnittet pratar vi om: Varför offentlig sektor är en av Sveriges mest attraktiva tillväxtmarknader och varför så många ändå väljer bort den. De 5 vanligaste misstagen när bolag testar offentlig sektor (och varför “vi svarar på en upphandling och ser vad som händer” ofta blir dyrt). Hur du kartlägger behovet med hjälp av transparensen: gamla upphandlingar, vinnande anbud, budgetar och befintliga leverantörer. Hur du väljer rätt segment: kommuner, regioner, myndigheter eller kommunala bolag – och vad som skiljer dem åt i praktiken. Varför du måste komma in tidigt: hur du bygger dialog och påverkar innan upphandlingen väl ligger ute (och varför det inte är “förbjudet att prata”). Hur du påverkar “brett” i offentlig sektor: användare, verksamhet, IT, upphandling och ibland även politiken. Hur du skapar en plan som fungerar: content, utbildning, 1-till-1-relationer digitalt och ett varumärke som signalerar stabilitet. Varför offentlig sektor kan ge en snöbollseffekt när du levererar hög kvalitet – och hur du tar det vidare till fler kunder. Lyssna och ta nästa steg Vill du undersöka om offentlig sektor är rätt väg för ditt bolag? Börja med att tänka som Mauritz beskriver i avsnittet: kartlägg behovet, välj segment, bygg relationer och svara först därefter på rätt upphandlingar. Nyfiken på Go Public Sector? Boka ett kostnadsfritt inledande möte och få en snabb bild av potential, segment och nästa steg. Läs mer om deras upplägg: GoPublicNow, GoPublic Sector Marketing och GoPublic Tender. Följ Mauritz på LinkedIn Vill du få fler insikter från oss på Business Reflex? Anmäl dig till vår informationslista för fler case, verktyg och insikter om modern B2B-marknadsföring och försäljning. Läs transkribering Lars Dahlberg [00:00:11]: Hej och välkomna till ännu ett avsnitt av Säljmarknadspodden från Business Reflex. Det här är podcasten för dig som vill ha ny inspiration och kunskap om hur man marknadsför och säljer till den moderna business-to-business-köparen. Jag som sitter i studion idag heter Lars Dahlberg. Dagens avsnitt handlar om hur vi kan växa vår verksamhet mot en marknad som omsätter över tusen miljarder kronor. Det är offentlig sektor i Sverige. Och hur kan det här bli en möjlighet för de som kanske inte har vågat ta steget fullt ut och satsa på den här marknaden? Men jag hoppas också att avsnittet ska kunna inspirera er som har börjat jobba med offentlig sektor men kanske inte lyckats få det till en riktig framgångsfaktor ännu. För att komma till botten med det här intressanta ämnet har jag bjudit in Mauritz Wahlqvist som är en viktig expert inom området. Så jag tänker så här att över till intervjun med Mauritz Wahlqvist. Lars Dahlberg [00:01:09]: Hej och välkommen till Sälj- och marknadspodden Mauritz Wahlqvist. Mauritz Wahlqvist [00:01:14]: Hej! Lars Dahlberg [00:01:15]: Väldigt roligt att ha dig med i podden måste jag säga. Mauritz Wahlqvist [00:01:19]: Ja men det är superkul att få vara med så det är riktigt spännande. Lars Dahlberg [00:01:23]: Ja, och du och jag har ju faktiskt känt varandra ändå i relativt många år i lite affärssammanhang. Men nu befinner du dig i ett litet nytt sammanhang och nu har det varit dags att göra podcast, känner jag med dig. Och innan vi börjar, tänker jag, komma in på dagens ämne så får du nog berätta lite mer för lyssnarna vem du är, för du har ju inte varit med i podden tidigare. Mauritz Wahlqvist [00:01:47]: Ja men gärna Lars. Ja som sagt vi har ju faktiskt jobbat ihop under, eller jag har faktiskt varit en kund i två olika företag, både hos Formpipe och nu senast hos Artvise. Men nu är det som sagt ett annat läge. Så att, nej men Mauritz Wahlqvist som sagt och har jobbat de sista 20 åren inom it-branschen, programvarubolag, SaaS-bolag, tjänstebolag och jobbat väldigt mycket mot offentlig sektor. Jag skulle säga att kanske 80 procent av mitt arbete har varit mot offentlig sektor och jobbat och sålt mot dem och med dem under många år. Så det är väl lite av det som jag har gjort. Lars Dahlberg [00:02:27]: Ja, och du har rätt nyligen gått och startat företaget Go Public Sector. Mauritz Wahlqvist [00:02:32]: Ja, det stämmer. Lars Dahlberg [00:02:35]: Jag tänker att du får berätta lite mer om varför du startar det här företaget. Det har väldigt mycket med dagens ämne att göra. Mauritz Wahlqvist [00:02:42]: Absolut. Kul. Jag har väl sett att det finns ett behov ute på marknaden, framför allt för små och medelstora bolag, att faktiskt ta steget att börja jobba mot offentlig sektor. Det finns väldigt mycket förutfattade meningar om hur det är att sälja mot offentlig sektor och hur det är att jobba med offentlig sektor. Många av de myterna vill jag slå hål på för de är faktiskt fel i många delar. Men det finns också en lite större perspektiv som jag har runt det här när jag har funderat och det är både såklart ur företagsperspektiv. Varför ska man inte jobba mot offentlig sektor? Det finns en hel del tankar jag möter när jag träffar mindre bolag. Det tar för lång tid, det är för krångligt och vi kan inte räkna hem affären. Mauritz Wahlqvist [00:03:33]: Samtidigt behöver offentlig sektor de här lösningarna som finns ute på marknaden. De behöver nya och innovativa lösningar runt digitalisering, effektivisering och att skapa hög kvalitet. Därför tycker jag att bolagen verkligen bör titta på det här. Det är ett stabilt och långsiktigt affär. Det är mindre konjunkturkänsligt och möjligheten till förutsägbar tillväxt är en viktig del. Lars Dahlberg [00:04:02]: Det finns en jätteintressant win-win för våra parter. Både för företaget att satsa mer på det här för att driva sin tillväxt, men också för offentlig sektor att kunna anamma nya typer av tekniker som verkligen behövs för att effektivisera vårt kära samhälle. i dessa tuffa tider. Och vi kommer ägna oss då en hel del åt det här med offentlig sektor och hur man kanske kan tänka runt det här för att få det att bli en viktig tillväxtmotor för den. Och jag tänkte egentligen spela in den frågan till dig nu direkt här. Varför är egentligen offentlig sektor så intressant att titta på men också kanske samtidigt så svår för många skulle du säga? Mauritz Wahlqvist [00:04:49]: Det är en väldigt bra fråga med tanke på att offentlig sektor är Sveriges största marknad. Den upphandlingspliktiga volymen är drygt 1 000 miljarder om året. Det är en enormt stor marknad men ändå är det många mindre och medelstora bolag mer eller mindre aktivt väljer att inte leverera på den marknaden, vilket är lite förvånande. Jag tror att det beror på att man tror att det är mycket svårare och mycket mer komplicerat än vad det egentligen är. Det är också en marknad som inte är särskilt homogen. Du har ju både statliga myndigheter, vi har regioner, det som förut hette landsting, Vi har kommuner och offentliga bolag. Det är en stor bredd på olika verksamheter med många olika typer av behov. Det här borde passa många tillväxtbolag väldigt bra att jobba mot den här branschen. Lars Dahlberg [00:05:52]: Du nämner en helt galen siffra, över 1 000 miljarder. Hur mycket är det i förhållande till Sveriges BNP? Mauritz Wahlqvist [00:06:00]: Det är ungefär 18 procent av Sveriges BNP och på en ganska homogen marknad. Vi har 290 kommuner som alla har exakt samma uppgift att driva egentligen. Vi har 21 regioner som är några av Sveriges största arbetsgivare som också har samma typ av verksamhet som de ska driva. Alla lyder under samma lagar och samma krav på sig och har också I grunden samma utmaning att öka servicen till oss medborgare samtidigt som man måste minska sina kostnader. Lars Dahlberg [00:06:37]: Nu pratar vi om offentlig sektor i Sverige. Vi kanske inte har det som är ett specifikt ämne i podden i dag– –men nu vet jag också lite grann om hur det ser ut i de andra nordiska länderna– –där marknaderna och hur marknaderna fungerar ser ändå likartat ut. De marknaderna är också väldigt stora. Inte lika lätta för ett svenskt bolag att ta sig in på, men i alla fall. Mauritz Wahlqvist [00:07:03]: Ja, och de lyder ju under samma lagstiftning och samma regleringar. Mycket av det här styrs av EU. Även om Norge inte är med i EU så följer de väldigt mycket liknande med offentlighetsprinciper och hur man handlar via offentlig upphandling och de delarna. Så det finns många likheter i Norden, men även i övriga Europa ska i alla fall följa samma lagstiftning. Man vill kanske vara lite mer kreativ ju längre söderut man kommer i Europa. Lars Dahlberg [00:07:31]: Ja, att det här är en stor tillväxtmöjlighet, möjlighet att utveckla sin verksamhet mot den här marknaden, det tror jag alla förstår nu när vi sitter och pratar om det. Men det finns ju, precis som du har varit inne på, många som då inte har gett sig in på det här eller tänker på det här eller inte vågar eller har vågat lite grann men inte liksom vågat ta steget fullt ut. Vad skulle du säga är utmaningarna som de här företagen ser, som står och velar eller har prövat men inte vågat satsa? Mauritz Wahlqvist [00:07:57]: Här ska vi se att det finns fem stora områden som är ett hinder och som gör att man kanske inte riktigt vågar ta steget eller tror att man inte kan ta steget. Och de finns också en del saker som man kanske har bränt sig på då man kanske börjar i fel ända och det är väl egentligen den viktigaste att man ska börja i rätt ända. Det är inte alls ovanligt att man tittar på 17 000 upphandlingar som kommer ut varje år och tycker att det här verkar vara nåt för oss. Och så svarar man på en upphandling utan att riktigt veta vad man ska leverera eller vad kunden vill ha. Så det är inte att rekommendera att börja med att svara på en upphandling. Man måste först ta reda på finns det ett behov och var det behovet egentligen finns för den tjänst och den lösning som jag redan idag gör och säljer för att det är då man kan få en bra effekt där man ser vilket behov man har och finns. egentligen synka det med det erbjudande man har för att faktiskt veta att vad är det jag ska offerera till till offentlig sektor. Här är ju en enorm fördel med den transparens och offentlighetsprincipen som vi har i offentlig sektor. Mauritz Wahlqvist [00:09:18]: Det här går ju att ta reda på ganska lätt. Man kan titta på gamla upphandlingar man kan läsa vinnande anbud man har en bra koll på vilka leverantörer som levererar, det är lätt att få ut budgetar på de här delarna. Allt det här är ju offentliga handlingar som är lätta att komma åt för att faktiskt kunna göra en riktigt bra analys av var man ska. Och det är väl det som blir nästa del. Vem ska jag sälja till? Jag har en lösning som jag tycker är jättebra. Jag vet att behovet finns på offentlig sektor, men vem i offentlig sektor eller vilken del av offentlig sektor ska jag sälja det här till? Lars Dahlberg [00:09:59]: Så man börjar ofta med att gå på fel segment eller man har inte tänkt till kring den här segmentsfrågan? Mauritz Wahlqvist [00:10:03]: Ja, ganska ofta så ramlar man över en kund i offentlig sektor lite grann utan att egentligen ha tänkt till att vilken kund är det som har mest nytta och var kan jag göra bäst affärer, mest lönsamma affärer för mig och bolaget. Vilket också i sin tur brukar bli den mest kostnadseffektiva lösningen för kunden. Så det är viktigt. Vad vidare då? Ett annat klassiskt är ju att man kommer in för sent. Man sitter där och har fått en upphandling och tycker, titta de vill ju precis ha den tjänsten eller den produkten eller den lösningen jag har. egentligen är beslutet redan taget hos myndigheterna. Här finns det ju ett fel tänk eller någonting som väldigt många tror att man får inte prata med offentlig sektor för att då går man förbi lagen om offentlig upphandling och det gör att jag kommer bli diskad och det är helt fel. Man ska prata med kunden innan man svarar på en upphandling. Mauritz Wahlqvist [00:11:07]: Och de får prata med oss leverantörer och vill gärna göra det också. Min erfarenhet är att det är mycket lättare att få till ett möte med en kommun eller en myndighet än ett privat bolag. För de är intresserade av att lyssna på vad vi har och vad vi kan erbjuda. Och det är ju där vi då är inne och kommer in på nästa del som är så viktigt. Det är ju att påverka kunden och påverka dem tillräckligt brett. Lars Dahlberg [00:11:34]: Man förstår inte att det är det man borde göra. Man stämper helt enkelt att göra det. Då blir det en utmaning. Man förstår inte att man ska göra det. Mauritz Wahlqvist [00:11:44]: Man borde inte att man inte förstår att man bara slösar pengar på att marknadsföra sig mot offentlig sektor. Att ha alla möten, att göra all den digitala marknadsföringen till exempel. Men det är A och O för att när upphandlingen kommer ut Då får man inte prata med kunden längre. Då är likabehandlingsprincipen oerhört viktig. Kunden kommer inte att prata med en leverantör under den processen– –för risken att få en överprövning, att hela upphandlingen går i stöpet. Det här måste man göra innan. Då lär man sig också väldigt mycket om vad kunden egentligen efterfrågar. I ett upphandlingsmaterial är det oerhört svårt för kunden att uttrycka vad det egentligen är för problem de vill lösa och för oss som leverantörer att läsa in och förstå vad det egentliga problemet är. Mauritz Wahlqvist [00:12:37]: Det får man ju till sig i dialogen i tidsskedet. Lars Dahlberg [00:12:41]: Ja, och jag tänker att… Är det inte så att det är extra viktigt att tänka brett? Säljer man till privatsektor är det ju också konsensusbeslut och lite så. Men det är extra viktigt att förstå det när det gäller just offentlig sektor, eller hur? Mauritz Wahlqvist [00:13:01]: Det kanske är en av de stora sakerna som skiljer sig– –mellan privata kommersiella bolag och offentlig sektor. Hela DNA i offentlig sektor bygger på demokrati och medbestämmande. Det är kärnan i hela vårt samhällsapparat. Tittar man på kommuner och regioner är de direkt styrda av sina politiker– –men även myndigheterna indirekt. De lyder under riksdag och regering på olika sätt. Demokrati och medbestämmande är en oerhört viktig del i hela verksamheten och då måste vi som leverantör förstå det och också bearbeta på rätt sätt. Vi behöver bearbeta användarna som ska använda systemet, vi behöver bearbeta runt verksamheter, runt omkring som ska vara med. IT måste självklart vara med i en del om man levererar ett IT-projekt eller någon IT-lösning man levererar. Mauritz Wahlqvist [00:13:55]: Upphandlingen, upphandlingsorganisationen, bearbeta dem och förstå hur det fungerar med lagen om offentlig upphandling och hela den delen men även politiker, politiker är en viktig del och framförallt i år när det är valår då är den politiska styrningen extra viktig att komma ihåg att faktiskt ha med i sin. Lars Dahlberg [00:14:16]: Bearbetning Det gäller att skynda sig och ta tag i den här marknaden nu. Mauritz Wahlqvist [00:14:20]: Absolut. Lars Dahlberg [00:14:23]: Det är de här problemen som vi snackar om och utmaningarna här och du touchar lite grann också på hur man kanske ska tänka för att hantera dem. Jag tänker om vi skulle försöka ge oss in på den frågeställningen och lite mer konkret beskriva hur man ska tänka för att hantera de här utmaningarna och faktiskt lyckas med någon satsning mot offentlig sektor. Vad skulle du säga, hur man måste tänka? Mauritz Wahlqvist [00:14:51]: Ja och här är ju en viktig del och det är ju därifrån egentligen beroende av det här som som hela mitt initiativ att starta public sektor kommer att hur ska vi hjälpa faktiskt bolag att ta rätt steg och göra bra affärer och det första är ju att kartlägga behovet innan man gör någonting annat. Det är absolut steg numret och titta sig själv i spegeln. Har vi ett erbjudande som löser ett behov. Och de allra allra flesta har det för att offentlig sektor är så otroligt bred verksamhet så att det är väldigt få bolag som inte har någonting som faktiskt direkt kan lösa ett behov hos offentlig sektor. Och titta på hur ser problemet ut idag. Vilka kan vara potentiella användare av tjänsten eller lösningen? Och hur jobbar man i dag? För det blir ju ett ändringshanteringsprojekt här också ofta. Vi ska ju ändra beteenden för att kanske kunna jobba mer effektivt och på ett annat sätt framöver. Lars Dahlberg [00:15:54]: Ja, och visst är det så, Mauritz också, att det absolut var så att vi kan lösa behov och har lösningar på de här behoven som det inte alls pågår upphandlingar kring just nu. Mauritz Wahlqvist [00:16:07]: Definitivt. Om vi tittar på Sverige och den innovationskraft som finns bland framför allt våra små och medelstora bolag så tas det fram fantastiska nya lösningar som inte ens jag visste att jag hade behov av för bara någon månad sedan. Som ni har sett här förstå att det här har jag ett behov av och det är precis samma sak för offentlig sektor. Det kommer fram så mycket smarta lösningar som löser ett stort problem hos den här marknaden. Men då såklart, då måste vi tala om det för dem. Vi måste få dem att förstå att de har ett behov av den här lösningen, att det hjälper dem. Och det är ju en viktig del i den här processen. Att inte bara tro att nu kommer, nu har jag hittat ett segment, nu kommer sparvarna ramla ner, jag kan fånga in dem. Mauritz Wahlqvist [00:16:53]: Nej, man måste faktiskt se till att gå ut till kunderna och berätta och få dem att förstå att det här löser mina problem. Och på det sättet också hjälpa dem att forma sina kravspesar, sina upphandlingar, så att de får rätt saker när de sedan väl handlar. Lars Dahlberg [00:17:09]: Ja, du har också varit inne och pratat om utmaningen kring segment– –och hur man ska prioritera olika segment. Men kan du ge lite vägledning, lite grovt, hur man bör tänka? Mauritz Wahlqvist [00:17:21]: Absolut. Man delar ofta upp dem i kommuner, regioner, myndigheter och kommunala bolag. Där kan man se framför allt på kommuner. Det är ju en diverse fabrik. De gör allt från biståndshantering till ploga vägar till att bygga skolor till att ta hand om våra nära och kära när de blir äldre. Det är en enorm bredd på den verksamheten. Det finns inget privat bolag som ligger i närheten av att ha den utmaningen i den En bred affärsverksamhet. Verkligen. Mauritz Wahlqvist [00:18:00]: Så här finns det mycket verksamhetsnära lösningar som kan stötta in och göra. Det är nog inte många lösningar som inte kan hjälpa de här kunderna. Det är mycket genomsyrar ju av den demokratiska processen i kommuner och de lyssnar ju mycket på och vill öka sin service mot sina medborgare. Det skulle jag säga är en viktig del. Regioner, ganska stora, ofta stora komplexa processer. Ganska avancerade lösningar kräver de ofta. Stora arbetsgivare med stora ansvar. Självklart hela vården som ligger där är en jätteviktig del för hela vårt samhälle. Mauritz Wahlqvist [00:18:46]: Men mycket andra delar som hanterar kollektivtrafik och de delarna. Ofta komplexa processer och större volymer i enskilda affärer. Myndigheterna däremot, de är ju lite annorlunda, de har ju ett mycket smalare uppdrag. Där har ju en myndighet ett tydligt uppdrag som den ska genomföra, men det finns också stora volymer som de hanterar, vilket gör att det kan vara ganska enkelt att –att få en ROI på effektivisering. Kan man effektivisera Skatteverkets hantering av deklarationer med 2 %– –så är det stora pengar som man kan spara in. Det finns volymdelen där. Och de kommunala bolagen är mer det som många är vana vid. Vanliga bolag som ofta har vinstkrav på sig, precis som vilket bolag som. Lars Dahlberg [00:19:41]: Helst. Ja, typen av sådana här bolag är fastighetsbolag, energibolag och den typen av verksamheter ganska. Mauritz Wahlqvist [00:19:50]: Ofta. Ja, det är ju verksamheter som ligger nära medborgarna som de gör. Av gammal hävd är det många gamla energibolag som har varit kommunallägda och som har varit delar av kommunen som sedan har blivit bolag och är idag en viktig inkomstkälla för många kommuner. Jag vet att Skellefteå Kraft är den största enskilda intäktsdelen för Skellefteå kommun. De är viktiga bolag för kommunerna, för finansieringen av vår. Lars Dahlberg [00:20:20]: Välfärd. Du var inne på att många inte förstår att man faktiskt ska komma in och påverka tidigt. Men hur ska man lyckas med. Mauritz Wahlqvist [00:20:31]: Det? Här är det viktigt att man har en dialog med potentiella kunder. Det här handlar inte om lobby. Det är ett ord som har blivit lite skamfilat i Sverige, lobbyverksamhet. Där handlar det om att bidra med kunskap. och utbilda kunderna för de vill också bli mycket duktigare. De vill bli effektivare. De vill kunna omfördela resurser från administrativa uppgifter till saker som är mycket mera nära medborgarna. Så det finns en stor vilja i offentlig sektor att ta till sig den kunskap och den innovationskraft som finns ute bland alla bolag. Mauritz Wahlqvist [00:21:14]: Viktigt är ju att förstå verksamhetens vardag för oss som leverantörer. Att förstå vilka utmaningar de sitter med och vad de har för utmaningar. För de är annorlunda mot privata aktörer. Här är det inte vinstkrav. Det är inte att maximera intäkterna. Det här är maximera servicen som gäller. Maximera service och bli effektivare. Så att det är en annan typ av vardag ofta de har. Mauritz Wahlqvist [00:21:40]: Men i grunden så är det ju samma sak. Man vill göra mer för mindre pengar. Lars Dahlberg [00:21:45]: Egentligen. Så det visar att man verkligen förstår deras behov och verksamhet och inspirerar dem kring hur de kan tänka nytta annorlunda och med hjälp av den kunskapen bygga relationer helt. Mauritz Wahlqvist [00:21:54]: Enkelt. Precis och hjälper dem att definiera deras behov för att det är ju också viktigt för de måste kunna definiera sina behov för att kunna få ner det i sina upphandlingsunderlag för att sen faktiskt kunna upphandla det här så vi faktiskt sen kan gå in och vinna upphandlingen och bli en leverantör till. Lars Dahlberg [00:22:09]: Dem. Ja, sen är det ju liksom en väldigt speciell process det här ändå, trots allt, när man bara pratar om det här med upphandlingar. Hur tänker du runt det, Mauritz? Du har ju väldigt mycket erfarenhet runt det. Mauritz Wahlqvist [00:22:26]: Här. Ja, och det är helt rätt. Det här är den stora skillnaden- och det som skrämmer många leverantörer i dag- att ta steget in på offentlig sektor. Det är här jag hoppas och vill hjälpa de här bolagen att förstå att det inte är så svårt. Det finns en massa rykten och missförstånd om hur det egentligen är att sälja till offentlig sektor. Men har man förstått behovet, valt ut ett segment man vill jobba med, byggt sina relationer, lyckats påverka användare och beslutsfattare, då är det bara att börja välja ut vilka av de 17 000 upphandlingarna som man ska svara på. Och det är såklart väldigt viktigt att välja rätt. Här gäller det att hitta relevanta upphandlingar, fokusera på de där man redan har en relation med kunden, Men ändå hålla koll på att det kan finnas andra upphandlingar. Mauritz Wahlqvist [00:23:24]: Ofta smittar det av sig. Många myndigheter och kommuner pratar med varandra. Det kan gå ganska fort att få en spridningseffekt. Man kan börja se upphandlingskrav som ligger i linje med den leverans man har, även med kunder man inte har pratat med. typ och segment och geografi för att leverera på sina upphandlingar. Det är. Lars Dahlberg [00:23:50]: Viktigt. Det där är också en väldigt intressant grej du kommer in på tycker jag just att i privatsektor så är det inte så att konkurrenterna kan ju bli påverkade av varandra självklart men här är det på ett helt annat sätt. Här har någon gjort någonting riktigt bra så det är ganska stor sannolikhet att många andra blir influerade av det och faktiskt tar efter och man delar på sina erfarenheter och sådär. Det kan börja rulla på snöbollen ganska bra. Vi säger automatiskt, låter ju kanske lite väl skäftigt kanske. Men ändå, den situationen kan lättare uppstå inom offentlig sektor än vad den kan göra inom privat sektor och i olika. Mauritz Wahlqvist [00:24:32]: Branscher. Ja men så är det ju verkligen. Jag har suttit i många gemensamma utvecklingsprojekt där vi har varit ibland mer än en leverantör och flera kommuner eller myndigheter tillsammans jobbat både finansierat tillsammans men även Jag skulle vilja se den leverantören som lyckas få Swedbank och Handelsbankens kundtjänstchefer i samma rum att prata om hur man ska utveckla en effektiv kundtjänstlösning mot sina kunder. Det kommer aldrig att ske. I offentlig sektor är det nästan vardag att man gör det här och de vill gärna göra det. Plus att det finns ju oerhört mycket nätverk inom offentlig sektor med både lokala nätverk och även nationella nätverk när man pratar med varandra om saker och ting man gör. Så att med att skapa rätt relationer, att se till att få några av de första affärerna leverera med hög kvalitet, då har man satt en otroligt bra grund för en riktigt lönsam tillväxtmaskin framåt i offentlig. Lars Dahlberg [00:25:39]: Sektor. Det låter lite som att man när man väl har bestämt sig att satsa och så vidare, att man behöver skapa någon form av plan för att få till det här på något sätt. Men vad säger du att den sydöstern mest skulle kunna tänkas bestå av? Jag vill toucha på det lite grann, men. Mauritz Wahlqvist [00:25:55]: Ändå. Här tror jag att det är väldigt viktigt med utbildningsdelen. Att utbilda, hjälpa kunderna. De är otroligt kunskapstörstiga i offentlig sektor och kanske också har lite mer tid att ta del av den här typen av information om hur man löser så. Att skapa content för den här kundgruppen som är relevant. Att sätta upp och bygga processer för att bygga en digital relation 1 till 1 mellan leverantörer och kund är oerhört viktigt. Sen är det en viktig del att skapa ett trovärdigt varumärke. Man ska komma ihåg att trovärdighet är jätteviktigt. Mauritz Wahlqvist [00:26:36]: Oerhört viktigt. För offentlig sektor är stabilitet och långsiktighet mycket viktigare än en snabb lösning. Man vill veta att man har en leverantör som kan hjälpa en länge. Och kontrakten är ju ofta långa. Jag har ju varit med och skrivit 20-åriga it-kontrakt med kunder. Nu är inte det det vanliga. Men det vanliga är ett standardavtal. Det brukar vara ett treårsavtal med två plus två års förlängning. Mauritz Wahlqvist [00:27:02]: I stort sett alla kunder förlänger sina avtal. Det har också att göra med… Det är en jobbig process för kommuner och myndigheter att göra upphandlingen. Man kan räkna med att ett avtal är mellan fem och åtta år. Relationen är oftast mycket längre, även om det kanske byter avtalsform under vägens gång. Bygga på den och bygga på kvalitet till de här kunderna så har man en väldigt stabil intäktskälla för lång tid framåt. Sen är det ju så, offentlig sektor går ju inte i konkurs så man behöver inte vara orolig att man inte får betalt. Myndigheter kan läggas ner, men de följer alltid sina avtal även om de läggs ner. Mauritz Wahlqvist [00:27:54]: Det är en oerhört trygg inkomstkälla som faktiskt kan vara med och hjälpa till att finansiera små och mindre entreprenörsbolag att utveckla sina erbjudanden även mot privatsektor. Det är ett ganska billigt riskkapital man kan få in för att få hjälp att utveckla sin lösning genom att få in en. Lars Dahlberg [00:28:16]: Kund. Det känns som det börjar bli dags att knyta ihop säcken kring alla de fördelar det faktiskt kan landa i om man vågar ta steget och satsa och utveckla sin verksamhet mot offentlig sektor. Vad skulle du säga är de största vinsterna om man verkligen gör det här. Mauritz Wahlqvist [00:28:36]: Rätt? Alltså det är ju stabila intäkter och långsiktig tillväxt får man med de här kunderna. Absolut. Låg risk. Som sagt en trygg kund att jobba med offentlig sektor. möjlighet att skala ganska snabbt. Vi har som sagt 290 kommuner. Har du gjort en bra lösning till en kommun så har du väldigt stor möjlighet att skala det här snabbt. Och sedan har du ju med dig i det här att du faktiskt kan utifrån det du gör på offentlig sektor ta med dig och stärka ditt erbjudande mot privat sektor. Mauritz Wahlqvist [00:29:10]: Både att du får finansiellt möjlighet att göra det, men även att du faktiskt kan nyttja den insikt och det samarbete som du har med kunderna på offentlig sektor. Och sen är det ju så att om man använder och nyttjar offentlighetsprincipen på rätt sätt så är det en guldgruva till information som man för ut, som man kan lätt börja följa marknaden, få information, insikter som en privat marknad aldrig kan ge på samma. Lars Dahlberg [00:29:41]: Sätt. Ja, jättebra. Men du, de som sitter och lyssnar här nu och känner att det här skulle jag nog vilja utforska lite mer. Jag skulle nog vilja förstå lite mer och ta någon sorts nästa steg. Vad skulle du säga att man. Mauritz Wahlqvist [00:29:56]: Gör? Alltså det första man gör det är ju såklart att man hör av sig till mig och så bokar vi ett enkelt kostnadsfritt möte där vi tittar på var är ni idag. Jag menar det finns många som har gjort några affärer på offentlig sektor. Det finns några som aldrig har gjort det så man börjar med att titta var är ni idag och hur kan man ta nästa steg. Hur ser lösningen, produkten eller tjänsten ut? Var passar den in hos de olika segmenten? Vilket segment är bäst? Vilket har störst potential? Och finns det ett verkligt behov för det här? När man har fått ihop allt det här, då ska man titta på hur man kan ta nästa steg. Där har vi på GoPublicSector ett antal olika paketerade startpaket. Vi har något som är GoPublicNow som är egentligen att om man inte alls har jobbat med offentlig sektor kunna titta på göra en snabb förstudie för att få hela bilden klar för sig om det här är rätt att satsa på. Har man kommit lite längre och förstått att det är en intressant marknad så har vi paketerat ut erbjuden runt GoPublic Sektor Marketing för att faktiskt på ett bättre och mer effektivt sätt kunna marknadsföra sig mot de här kunderna och påverka dem i rätt riktning. Vi har också GoPublic Tender som är egentligen ett stöd i upphandlingsprocessen att matcha ditt erbjudande mot offentlig sektors upphandlingar för att svara på rätt upphandlingar egentligen. Mauritz Wahlqvist [00:31:32]: Så vi kan hjälpa till i hela den här processen eller bara i delar men det vi vill vara och det som jag känner är viktigt är att få nya små medelstora bolag att ta steget att faktiskt bli en leverantör för offentlig sektor. För det är bra för bolaget. Det är bra för offentlig sektor och det är faktiskt bra för. Lars Dahlberg [00:31:53]: Samhället. Med tanke på din gedigna kunskap om hela den här marknaden och vad de upphandlar och hur marknaden fungerar så är det ganska lätt för dig i ett möte att kunna hjälpa någon att förstå om det här är värt att lägga lite mer tid på att utforska närmare och bygga det här business caset som du är inne på. Så en liten rådgivningsmöte helt enkelt. Hur får man tag på dig då Mauritz om man är nyfiken på det. Mauritz Wahlqvist [00:32:22]: Här? Ja, antingen går man in på LinkedIn och letar upp mig där eller så går man in på gopublicsector.se och läser mer om de olika tjänsterna vi har och skickar en kontaktförfrågan och så bokar vi ett möte så tar vi och tittar på hur just dina förutsättningar ser ut för att bli en leverantör på offentlig sektor. Lars Dahlberg [00:32:44]: Härligt. Mauritz, det är sent fredag eftermiddag när vi spelar in det här, så jag tänker att det börjar nog bli dags att wrap it up och tacka dig så jättemycket för att du har varit med här och förhoppningsvis inspirerat företag som kanske bara provar eller som inte alls har provat att utveckla sin business och offentlig sektor och gör det till en tillväxtmotor. Tack så jättemycket för att du kom att vara med. Mauritz Wahlqvist [00:33:11]: Tack snälla för att jag fick vara med. Jätteroligt. Och jag hoppas att alla ska titta mot offentlig sektor. Sen säger jag att alla ska bli leverantörer. Men titta dit. Det kostar ingenting att åtminstone utforska om det finns en möjlighet. Precis. Lars Dahlberg [00:33:25]: Och till alla som lyssnar så säger jag precis som vanligt oavsett om ni satsar mot offentlig sektor eller inte så ska ni se till att vara relevanta. The post Podd #246 – Hur kan offentlig sektor bli min nästa tillväxtmarknad? appeared first on Business Reflex.

Kort smakprov, för att höra detta avsnitt bli prenumerant för 39 kr i månaden på https://underproduktion.se/stormensutveckling Om det uppstår problem mejla support@underproduktion.seLiv tror att fenomenet hemmasittare till 98 procent beror på en enda sak.Ola om att vi har varit med om det dummaste som någonsin hänt och därför behöver röra oss från begäret till driften.Bok som refereras:Todd McGowan - The Cambridge introduction to Jacques Lacan

Hur planerar man för ljus och mörker i en stad? Det var frågeställningen för konferensen Ljus och mörker - konst i offentliga rum, som i november hölls på Marinmuseum i Karlskrona. Med föreläsningar, presentationer och samtal behandlades ljus i skärningspunkten mellan livet, konsten och vetenskapen, historiskt och i den samtida kontexten. I den offentliga miljön är varje ljuskälla planerad utefter den mänskliga vardagens behov, av praktisk och trygghetsskapande belysning, och av estetiska arkitektoniska värden. Här möter vi arkitekt och ljusdesigner Kajsa Sperling från White Arkitekter som berättar om planering för ljuset, livet och staden. Kajsa betonar vikten av att omfamna mörkret för att inte störa våra livsviktiga pollinatörer och för att människor ska kunna uppleva nattens kvalitéer. Ljus kan vara ett sätt att gestalta en plats istället för att oreflekterat lysa upp den. Konstnär Kristoffer Grip var moderator för konferensen och berättade om ljuset ur en konsthistorisk kontext, och gör här en kort summering. Ljus är centralt i upplevelsen av vår omgivning. Varats laddning och rummets dimensioner förvandlas utmed morgonens skimmer, dagens skiftningar, kvällens slagskuggor och nattens dunkel. Vi använder ofta ljus och mörker symboliskt som beskrivningar på stora dramatiska skeenden, moraliska ställningstaganden eller personliga sinnestillstånd. Övriga föreläsare på konfrensen var konstnär Aleksandra Stratimirovic som presenterade sitt ljuskonstprojekt för järnvägstunneln i Karlskrona och Niklas Ruijsenaars, chef för Samhällsutveckling och mobilitet på AFRY, som presenterade delar ur förstudien för Järnvägstunneln. En separat podd om konstverket i tunneln publiceras inom kort. Marinmuseum berättade om sitt långtgående arbete kring ljus och mörker ur olika vinklar, tematiskt i deras kommunikation och för de olika installationerna i museet.

Krabbameinsfélag höfuðborgarsvæðisins í samstarfi við Samhæfingarstöð krabbameinsskimana, Ungar athafnakonur, Kraft og Lífskraft stendur fyrir nýrri vitundarvakningarherferð um leghálsskimanir undir slagorðinu „Leghálsskimanir – lítið mál!“ en janúar er alþjóðlegur vitundarvakningarmánuður gegn leghálskrabbameini. Markmiðið með vitundarvakningunni er að efla þekkingu, auka þátttöku og styrkja forvarnir gegn leghálskrabbameini á landsvísu. Vala Smáradóttir, formaður og framkvæmdastjóri Krabbameinsfélags höfuðborgarsvæðisins, kom í þáttinn í dag. Við kynntum okkur svo reiðnám sem hefur verið gríðarlega vinsælt undanfarin ár hjá Endurmenntun Landbúnaðarháskóla Íslands. Námið er í fjórum stigum, Reiðmaðurinn I, II, og III og svo er það keppnisnámið. Þarna er reiðfærni knapans þjálfuð alveg frá grunni upp í keppnismennsku. Birna Tryggvadóttir Thorlacius verkefnastjóri námsins kom til okkar í dag og sagði frá þessum námsbrautum og með henni kom Sigurður Ingi Bjarnason gullsmiður, en hann hefur sótt fyrstu þrjú stigin af náminu og er nú í því fjórða, keppnisnáminu. Svo voru það mannlegu samskiptin með Valdimari Þór Svavarssyni. Hann tók upp þráðinn frá síðasta fimmtudegi og hélt áfram að tala um það að leyfa sér að upplifa gleði, sem var eitt af því sem fólk sá mest eftir í lok ævinnar, þ.e. að hafa ekki leyft sér nógu mikið að upplifa gleði. Tónlist í þættinum: Janúar / Karl Olgeirsson (Karl Olgeirsson) - Close to you / Carpenters (Burt Bacharach & Hald David) Ég skal bíða þín / Reiðmenn vindanna (Michel Legrand, texti Hjördís Morthens) Uppboð / Valgeir Guðjónsson (Valgeir Guðjónsson, texti Jóhannes úr Kötlum) UMSJÓN: GUÐRÚN GUNNARSDÓTTIR OG GUNNAR HANSSON

Eva Kallai som är en reflekterande, varm och modig person med stark integritet. Hon är en lyssnande människa som människor ofta känner sig trygga att öppna sig för. Driven av äkthet, inre utveckling och viljan att leva sant. Hon är född i Ungern , flyttade till Sverige som 11 åring och arbetade som polis i 10 år. Välkommen att lyssna på hennes historia i serien Samhällspulsen. Programeledare. Rachid El Mounacifi

Wisdom for the New Year

Det här är inte rätt tillfälle att skräda orden. Moraliskt klarspråk är vår enda plikt denna mörka dag. Det som hände på Bondi Beach i Sydney var ett utslag av fascistiskt barbari, skriver den brittiske opinionsbildaren Brendan O'Neill. Inläsare: Staffan Dopping

Veckopanelen med Håkan Juholt, Hanna Mattsson Wagenius och Ronie Berggren under ledning av Staffan Dopping. Stor upprördhet över män som mördar kvinnor och som själva vill behandlas som kvinnor efter styckmordet i Rönninge. Donald Trump låter övertygad om snar fred efter mötet med Ukrainas president. SVT står ännu bakom Gina Dirawi som Melodifestivalens ansikte. Varför blir utländska nonsensuttryck svenska nyord, och hur ska advokater hinna granska alla nya Epstein-dokument?

Veckopanelen med Håkan Juholt, Hanna Mattsson Wagenius och Ronie Berggren under ledning av Staffan Dopping. Stor upprördhet över män som mördar kvinnor och som själva vill behandlas som kvinnor efter styckmordet i Rönninge. Donald Trump låter övertygad om snar fred efter mötet med Ukrainas president. SVT står ännu bakom Gina Dirawi som Melodifestivalens ansikte. Varför blir utländska nonsensuttryck svenska nyord, och hur ska advokater hinna granska alla nya Epstein-dokument?

Samhällsspaning med humor och glimten i ögat. Tre skarpsynta personligheter tolkar tecken i tiden och ger oss sina personliga visioner om framtiden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

De värsta pandemier som drabbat mänskligheten var när européerna på 1500-talet tog med sig en dödlig cocktail av sina vanligaste smittsamma sjukdomar till Amerika. Idag tror man att 90 procent av urbefolkningen strök med i sjukdomar de saknade immunitet mot. Hela kulturer gick under.Under 1700-talet började de växande nationalstaterna i Europa att utveckla metoder för att hantera pandemier – trots att den tidens läkevetenskap ofta missförstod hur smittor spreds. Samtidigt som böldpesten i stort sett försvann, uppstod nya pandemier till följd av industrialismens trånga, osanitära städer.Detta är det andra av två avsnitt av podden Historia Nu om pandemier, där programledaren Urban Lindstedt samtalar med Fredrik Charpentier Ljungqvist, professor i historia, särskilt historisk geografi, vid Stockholms universitet, om hur farsoter har påverkat samhällen genom tiderna – från medeltidens pest till spanska sjukan.När européerna anlände till Amerika på 1500-talet förde de med sig sjukdomar som smittkoppor, mässling och influensa – sjukdomar som den amerikanska ursprungsbefolkningen saknade immunitet mot. Resultatet blev en demografisk kollaps: upp till 90 procent av urbefolkningen dog inom ett sekel.Denna ”mikrobiella erövring” möjliggjorde den europeiska kolonisationen av Nord- och Sydamerika. Avfolkningen ledde till omfattande återförskogning, vilket i sin tur påverkade koldioxidnivåerna i atmosfären – ett exempel på hur pandemier kan få långtgående konsekvenser bortom människans hälsa.Det är först på 1800-talet som vetenskapen gradvis börjar förstå smittspridningens mekanismer. Kolera blev århundradets mest fruktade pandemi – men också den som ledde till avgörande förändringar i folkhälsopolitik och stadsplanering.På 1800-talet svepte koleraepidemier fram över världen. Flera pandemier startade i Asien och nådde Europa via handelsvägar. Koleran var vattenburen och slog särskilt hårt mot tätbefolkade städer med bristfällig sanitet. Under perioden 1834–73 drabbades Sverige av nio koleraepidemier. Vid den största av dessa, 1834, insjuknade mer än 25 000 personer, av vilka drygt hälften dog.Den engelske läkaren John Snow revolutionerade smittspårningen 1854 när han identifierade en förorenad vattenpump som kolerans källa i London – en insats som lade grunden för modern epidemiologi. Hans upptäckt blev en katalysator för utvecklingen av moderna avloppssystem, säkrare dricksvatten och en ny syn på urban hygien. Koleran blev med andra ord en drivkraft bakom avgörande samhällsreformer.Mellan 1918 och 1920 dödade spanska sjukan mellan 25 och 100 miljoner människor världen över – fler än första världskriget. Pandemin slog särskilt hårt mot unga vuxna, vilket bröt det klassiska U-formade dödlighetsmönstret för influensa. Trots dess enorma påverkan föll sjukdomen snabbt i glömska – kanske för att samhället redan var traumatiserat av krigets fasor.Senare forskning har visat att pandemin lämnade djupa men ofta osynliga spår. Barn till mödrar som varit sjuka under graviditeten löpte högre risk för kroniska sjukdomar senare i livet – en påminnelse om att pandemiers effekter kan vara långvariga, subtila och påverka generationer framåt.Bild: Smittkoppor under den spanska erövringen, ur bok XII i Florentinska kodexen (1540–1585). Illustration av en okänd konstnär från 1500-talet, Originalet återfinns i Biblioteca Medicea Laurenziana, Florens. Reproduktion i: Fields, Sherry (2008). Pestilence and Headcolds: Encountering Illness in Colonial Mexico. New York: Columbia University Press. Wikipedia, Public Domain.Musik: Fauré – Requiem – I. Introït et Kyrie, framförd av Orchestre national de l'Opéra de Monte-Carlo under ledning av Louis Frémaux, med Chorale Philippe Caillard och solisten Bernard Kruysen. Utgiven av Erato Records den 10 augusti 1962. Fotograf: Denis Thilliez. Ingen upphovsrätt gäller för denna ljudinspelning inom EU enligt direktiv 2006/116/EG.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Paulina Neuding är journalist, jurist och samhällsdebattör. Hon är sedan många år knuten till Svenska Dagbladets ledarsida och har skrivit en rad uppmärksammade artiklar om den svenska samhällsutvecklingen. Paulina är aktuell med boken Igår kväll i Sverige som skildrar Sveriges nedgång mot gängkriminalitet och social oro.OBS. Det här är inte hela avsnittet. Vill du få tillgång till alla hela avsnitt? Bli medlem på Sista Måltiden. Som medlem får du tillgång till alla nya och gamla avsnitt i sin helhet och utan reklam. Lyssna i valfri podcast-app, inklusive Spotify. Enkelt att komma igång. Ingen bindningstid. Tryck här för att bli medlem eller gå in på https://sistamaltiden.se.

Måste datacenter vara enorma skokartonger i obygden som släpper ut sin spillvärme?Eller kan de vara stadsnära, cirkulära hubbar, som bidrar med energilagring, växthusodling, arbetstillfällen och fjärrvärme?Svante Horn tror på det senare alternativet. Som vd och medgrundare på Scandinavian Data Centers har han en holistisk syn på hur vi ska hantera datarevolutionen, med energiomställning och finansiering i fokus. Programledare: Christian von Essen // Läs mer på hejaframtiden.se och prenumerera på nyhetsbrevet.

Liubov Tsybulska intervjuas av Magnus Thorén. Hon var med och grundade Ukrainas statliga organisation CSCIS med uppgift att skydda landet mot rysk propaganda. Idag beskrivs hon ofta som en av Ukrainas främsta experter på rysk informationskrigföring. Hur ser ryska taktiken för att försvaga och förvirra Ukrainas befolkning ut idag? Hur slår man tillbaka för att skada Kreml och vad borde Sverige och Väst dra för lärdomar av det som sker i ukrainska sociala medier och Telegramchattar?

Liubov Tsybulska intervjuas av Magnus Thorén. Hon var med och grundade Ukrainas statliga organisation CSCIS med uppgift att skydda landet mot rysk propaganda. Idag beskrivs hon ofta som en av Ukrainas främsta experter på rysk informationskrigföring. Hur ser ryska taktiken för att försvaga och förvirra Ukrainas befolkning ut idag? Hur slår man tillbaka för att skada Kreml och vad borde Sverige och Väst dra för lärdomar av det som sker i ukrainska sociala medier och Telegramchattar?

Danmark hade i praktiken inget militärt försvar när Tyskland inledde Operation Weserübung den 9 april 1940. Den tyska invasionen ledde snabbt till att Danmark kapitulerade, utan att några egentliga strider utkämpades. Regeringen, kungen och militären valde att samarbeta med den tyska ockupationsmakten.För många tyska soldater blev stationeringen i Danmark ett tillfälle till vila och rekreation – ett liv på den så kallade ”gräddfronten”. Men med tiden växte motståndet bland den danska befolkningen, och ockupationen hårdnade successivt.Detta är det första av två avsnitt av podden Historia Nu om Operation Rädda Danmark. Programledaren Urban Lindstedt samtalar med författaren Marcus Törner om planens bakgrund, de strategiska övervägandena – och varför Operation Rädda Danmark till slut aldrig genomfördes. Törner är aktuell med boken Operation Rädda Danmark – Sveriges hemliga plan att rädda Danmark.Till en början präglades ockupationen av att den danska regeringen och kung Christian X satt kvar. Samhällets institutioner – från polisväsendet till rättsväsendet – fortsatte att fungera under dansk kontroll, även om tyskarna hade militär närvaro. Regeringen valde samarbete i syfte att skydda civilbefolkningen och bevara ett visst mått av självständighet. Tyskland å sin sida önskade stabilitet i ett strategiskt viktigt område.Även om vardagen förändrades – med ransoneringar, censur och mörkläggning – förblev stora delar av samhällsfunktionerna intakta. Skolor, butiker och myndigheter höll öppet. Kung Christian X:s dagliga ridturer genom Köpenhamn blev en symbol för nationell värdighet och kontinuitet trots ockupationen.Under de första åren (1940–1942) var motståndet begränsat: illegal press, mindre sabotage och underrättelseverksamhet. Men 1943 blev ett avgörande år. I augusti utbröt strejker och demonstrationer i flera städer – bland annat i Odense, Esbjerg och Köpenhamn – främst bland industriarbetare.Den tyska responsen blev brutal. I september 1943 upplöstes den danska regeringen, militären avväpnades och Tyskland tog full kontroll över landet. Samarbetsmodellen var därmed avslutad. I dess ställe följde en mer repressiv ockupation med ökande arresteringar, hårdare censur och våldsamma motåtgärder.Omslag: Kung Christian X dagliga ridtur utan livvakt i Köpenhamn under andra världskriget stärkte danskarnas nationella sammanhållning. Hans närvaro blev en tyst men tydlig protest mot den tyska övermakten. Bilden är tagen på hans 70-årsdag den 26 september 1940, Foto: C. Næsh Hendriksen, Den danske Kamp i Billeder og Ord, Odense: Bogforlaget Dana, 1945, s. 176.Bilden är public domain enligt dansk lag, då den inte betraktas som ett konstverk och är äldre än 50 år.Bildtext: Upplopp i Nørrebro, Köpenhamn, 1944 – under den tyska ockupationen av Danmark. Fotot visar dramatiken på stadens gator när motståndsrörelsen och civila konfronterade ockupationsmakten.Källa: Frihedsmuseets fotoarkiv; Frihedsmuseet, Köpenhamn, Danmark. Wikipedia, Public Domain.Musik: Aksel Schiøtz framför Danmarks nationalsång "Der er et yndigt land" tillsammans med medlemmar ur Det Kongelige Kapel, 1945. Inspelningen är utgiven av His Master's Voice (katalognummer X 6982) och digitaliserad av Internet Archive med tillstånd av George Blood, L.P. (CC0-licens, ingen upphovsrätt). Sången, med text av Adam Oehlenschläger och musik av Hans Ernst Krøyer.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

A psychiatrist's guide to your child's emotional well-being. Synopsis: Every first Wednesday of the month, The Straits Times helps you make sense of health matters that affect you. Many parents spend time teaching their kids essential skills like reading or spelling but they often forget to teach them a key skill that will determine their success, their relationships, and their overall happiness. That is emotional regulation. In this episode, ST senior health correspondent Joyce Teo talks to Dr Ong Say How, a child and adolescent psychiatrist. He’s the chairperson of creative services and youth committee at SAMH and a senior consultant psychiatrist at the Institute of Mental Health. Highlights (click/tap above): 1:49 What exactly is emotional regulation? 6:40 Signs that a child might be struggling emotionally 11:14 It’s ok to tell your children that you’re concerned about them 15:00 Screen time limits can help with a child’s ability to handle boredom and regulate mood 20:51 Parents must be role models 22:24 What parents can do to repair the damage after losing their cool? 24:13 You don’t have to shield your child from negative feelings Read Joyce Teo's stories: https://str.sg/JbxN Host: Joyce Teo (joyceteo@sph.com.sg) Produced and edited by: Amirul Karim Executive producers: Ernest Luis and Lynda Hong Follow Health Check Podcast here and get notified for new episode drops: Channel: https://str.sg/JWaN Apple Podcasts: https://str.sg/JWRX Spotify: https://str.sg/JWaQ Feedback to: podcast@sph.com.sg SPH Awedio app: https://www.awedio.sg --- Follow more ST podcast channels: All-in-one ST Podcasts channel: https://str.sg/wvz7 Get more updates: http://str.sg/stpodcasts The Usual Place Podcast YouTube: https://str.sg/theusualplacepodcast --- Get The Straits Times app, which has a dedicated podcast player section: The App Store: https://str.sg/icyB Google Play: https://str.sg/icyX --- #healthcheckSee omnystudio.com/listener for privacy information.

A psychiatrist's guide to your child's emotional well-being. Synopsis: Every first Wednesday of the month, The Straits Times helps you make sense of health matters that affect you. Many parents spend time teaching their kids essential skills like reading or spelling but they often forget to teach them a key skill that will determine their success, their relationships, and their overall happiness. That is emotional regulation. In this episode, ST senior health correspondent Joyce Teo talks to Dr Ong Say How, a child and adolescent psychiatrist. He’s the chairperson of creative services and youth committee at SAMH and a senior consultant psychiatrist at the Institute of Mental Health. Highlights (click/tap above): 1:49 What exactly is emotional regulation? 6:40 Signs that a child might be struggling emotionally 11:14 It’s ok to tell your children that you’re concerned about them 15:00 Screen time limits can help with a child’s ability to handle boredom and regulate mood 20:51 Parents must be role models 22:24 What parents can do to repair the damage after losing their cool? 24:13 You don’t have to shield your child from negative feelings Read Joyce Teo's stories: https://str.sg/JbxN Host: Joyce Teo (joyceteo@sph.com.sg) Produced and edited by: Amirul Karim Executive producers: Ernest Luis and Lynda Hong Follow Health Check Podcast here and get notified for new episode drops: Channel: https://str.sg/JWaN Apple Podcasts: https://str.sg/JWRX Spotify: https://str.sg/JWaQ Feedback to: podcast@sph.com.sg SPH Awedio app: https://www.awedio.sg --- Follow more ST podcast channels: All-in-one ST Podcasts channel: https://str.sg/wvz7 Get more updates: http://str.sg/stpodcasts The Usual Place Podcast YouTube: https://str.sg/theusualplacepodcast --- Get The Straits Times app, which has a dedicated podcast player section: The App Store: https://str.sg/icyB Google Play: https://str.sg/icyX --- #healthcheckSee omnystudio.com/listener for privacy information.

På i slutet av 1600-talet var sex ingen privatsak. Samhället straffade otrohet mellan gifta med döden. Och Hälsta, utanför dagens Hallstahammar i Västmanland, tycks varit en tummelplats för sex och brott.I utförliga rättegångsprotokoll från 1685 från Snevringes häradsrätt får vi möjlighet att ta del av en mörk historia om otrohet, mordförsök och gamla familjefejder. Bondmoran Anna Persdotter anklagas inte bara för att ha försökt giftmörda sin man Johan Johansson med arsenik, utan att ha bedrivit hor med drängen Anders och flera andra män.I reprisen av avsnitt 49 av podcasten Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med historikerna Karin Hassan Janssons och Jonas Lindström om deras bok Horet i Hälsta som lyfter fram ett bortglömt rättsfall från stormaktstiden som fungerar som en tidsmaskin tillbaka till en värld där äktenskapsbrott bestraffades med döden.Det är pigan Brita Johansdotter som anklagar sin tidigare husmor. Misstankarna uppstod när husmodern bad pigan att inte diska upp ett ölstop. Då upptäckte Brita tre små smulor. Efter frågor om smulorna rykte Anna stopet ur händerna på pigan.Under 1600-talet fanns Moses lag från gamla testamentet som appendix till lagboken. Därmed kunde människorna dömas till döden för otrohet, men också för att ha slagit sin far. De flesta benådades dock i högre instanser.Bild: Helvetet framställs i Hortus deliciarum, ett medeltida uppslagsverk skapat av Herrad av Landsberg på 1100-talet. Djävulen syns nere till höger i bilden, omgiven av syndare i straffets grepp. Illustrationen är ett exempel på den didaktiska konsten i medeltida kloster, där bilder användes för att undervisa om teologi och moral. Verket visar hur medeltidens människor föreställde sig efterlivet och de eviga konsekvenserna av synd. Bild: Herrad av Landsberg, Hortus deliciarum, Upphovsrätt: Public Domain. Musiken som inleder är Bach BWW 565: Toccata and Fugue in D Minor by James Kibbie is licensed under a Attribution-NonCommercial-NoDerivatives (aka Music Sharing) 3.0 International License. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Tatjana Joksimović, arkitekt SAR/MSA och enhetschef på Länsstyrelsen i Stockholm, delar sina erfarenheter från över 30 år inom stadsbyggnad i både Sverige och Serbien.Vi går igenom Länsstyrelsens uppdrag, dess plats i samhällsbyggandets hierarki och hur myndigheten samverkar med kommuner och regioner. Tatjana berättar om sitt team inom bostäder och fysisk planering, den främjande rollen, regleringsbrevets betydelse, planeringsunderlag och vilken kompetens som krävs för att arbeta inom fysisk planering på Länsstyrelsen.Tatjana delar sin resa från uppväxt till ledande position, vad som driver henne, hur hon ser på framgång och ledarskap, vilka hobbies hon har och vilka avtryck hon vill lämna efter sig.___Keep Up the Good Work. Keep Loving Cities ❤️️__All opinions expressed in each episode are personal to the guest and do not represent the Host of Urbanistica Podcast unless otherwise stated.__Let's connect and talk further about this episode ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Mustafa Sherif Linkedin⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠.Visit  ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Mustafasherif.com⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ for collaborations and nominations or email me at ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠info@mustafasherif.com⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Follow Urbanistica on ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Instagram⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ ,⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ TikTok⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠,⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ Facebook⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ &⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ Youtube channel⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠.Thanks to Urbanistica Podcast partner AFRY (Urban Planning and Design)AFRY is an international engineering and design company providing sustainable solutions in the fields of energy, industry, and infrastructure.

I veckans avsnitt gästas vi av skådespelaren och eldsjälen Ulf Stenberg, en person som inte bara berör oss genom sina roller på scen och i film, utan också genom sitt djupa engagemang för unga, utanförskap och psykisk hälsa.Vi pratar om vad ångest betyder för honom, om hur han kombinerar skådespeleri med samhällsarbete, och varför han menar att förebyggande insatser aldrig ska ses som en kostnad utan som en investering i framtiden.Ulf berättar om arbetet med Teater Fryshuset, där de möter unga i deras verklighet ibland så nära att det nästan känns för nära och om varför socioekonomi och utanförskap är ämnen vi måste våga prata mer om om vi vill skapa verklig förändring.Vi pratar också om Teater Fryshusets föreställning ROV, som handlar om ensamagerande gärningsmän, och vad han har lärt sig om ensamhet, drivkrafter och radikalisering online. Hur kan samhället bli bättre på att förebygga att unga hamnar i destruktiva miljöer och hur kan konst och media bidra till att förändra hur vi ser på psykisk ohälsa?Ulf är dessutom just nu aktuell med SVT-serien “Tystnaden” som ni kan se här: https://www.svtplay.se/tystnaden-1Programledare: Ida Höckerstrand & Sofie Hallberg Klippning: Sofie Hallberg Instagram: @angestpodden @idahockerstrand @sofiehallbergFacebook: ÅngestpoddenTikTok: @therealangestpoddenHar du förslag på ämnen, ett dilemma eller gäster du skulle vilja höra i Ångestpodden?Mejla oss gärna: angestpodden@ingetfilter.seBehöver du prata med någon?https://hjalplinjen.semind.se spes.se suicidezero.se teamtilia.sebris.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

bell hooks såg feminismen som en politisk massrörelse. Verklig kärlek kräver rättvisa och handling och skulle förändra samhället i grunden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. bell hooks utformade en feminism som befann sig i skärningspunkten ras, klass och kön och där kärleken var den sanna kraft som kunde förena oss alla. Kärlek är handling, menade hooks. Och just hur vi handlade var centralt för henne. Hon var också aktivist och förde in känslor som kärlek och vrede i sina samhällsanalyser som sträckte sig från medborgarrättsrörelsen till Beyonce. När hon dog 2021 var hon an av USA:s mest inflytelserikaste tänkare.bell hooks tog med sig sin bakgrund och sina erfarenheter in i sitt akademiska arbete. Hon föddes 1952 som Gloria Jean Watkins, tog senare sin mormors namn och valde att skriva bell hooks med små bokstäver för att markera att budskapet var viktigare än författaren. Hon kom från en arbetarklassfamilj i det rassegregerade amerikanska södern, från en småstad i Kentucky. Efter skolan flyttade hon till Kalifornien och elituniversitetet Stanford. Det var där hon mötte den vita feminismen och hon insåg att den var både rasistisk och klassblind och tjänade till att upprätthålla orättvisor.Vad är det som gör att hennes böcker fortsätter komma i nytryck och hela tiden hitta nya läsare? Hur skulle kärleken förändra samhället, enligt hooks?Medverkande: Valerie Kyeyune Backström, kulturkritiker och biträdande kulturchef på Expressen, Annelie Bränström Öhman, professor i litteratur- och genusvetenskap vid Umeå universitet.Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie LiljedahlVeckans tips:Konst:The Card Game - Jacob Lawrence - vissa på Liljevalchs Konsthall t om 20260830Film:Sentimental value - Joachim TrierBöcker av bell hooks som nämns i programmet:Allt om kärlek: nya visionerÄr jag inte en kvinnaFeministisk teori: Från marginal till centrumBelongingBone BlackVideo:Länk till video där bell hooks pratar om sitt skrivande

Hedvig Holgersson mötte en storm av näthat när en artikel om hennes sju år gamla lajks spreds online. Nu träffar hon männen bakom kommentarerna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det här programmet publicerades och sändes för första gången 2022.Sommaren 2020 hade Hedvig sitt första journalistjobb på P4 Södertälje och en dag i juli gjorde hon ett inslag om en grupp asylsökande som protesterade mot den svenska migrationspolitiken. Några timmar senare ringde telefonen. Det var alternativmediesajten Samhällsnytt.Sajten hade gått igenom hennes sociala medier och funnit lajks från när hon var runt 18 år, sju år tidigare, där hon bland annat gillat partier och organisationer på vänsterkanten. Samhällsnytt kallade Hedvig för asylaktivist, sade att hon hatade Sverigedemokraterna och ifrågasatte hennes reportage. Efter det fick Hedvig hundratals kommentarer, mejl och brev. Det kändes som att hon befann sig i en storm av hat.Hedvig konfronterar näthatetNu, ett och ett halvt år senare, möter Hedvig några av männen som kontaktade henne under kommentarsstormen. Hon har kontaktat många, haft långa telefonsamtal och skrivit brev. Kenneth Sandberg är en av dem som tackar ja till att träffa Hedvig.Programmet gjordes 2022.Reporter: Hedvig HolgerssonProducent: Ylva LindgrenSlutmix: Elvira BjörnfotFlera namn och röster är utbytta i dokumentären.

Grief is a painful, individual emotional and physical response to a significant loss. But it can be managed. Synopsis: Every first Wednesday of the month, The Straits Times helps you make sense of health matters that affect you. Grief is a painful, individual emotional and physical response to a significant loss.Death, divorce, the loss of a home or a job, fast declining health are among the major events that people grieve. To learn more about coping with grief, ST senior health correspondent Joyce Teo speaks to Lin Jing, a counsellor from the Singapore Association for Mental Health. SAMH is one of the few social service agencies focusing on mental health here that operates a general helpline for the public at 1800-283-7019 They also discuss what is grief counselling about. If your grief feels like it's too much to bear, please reach out for help. We have included more helplines below. Highlights (click/tap above): 9:00 When should you consider grief counselling? 12:45 When guilt is thrown into the picture 23:00 Understanding cognitive behaviourial therapy, grief counselling and grief therapy 29:10 Building a life around the loss of a child… 32:00 Appearing strong and unaffected by grief, when you are crumbling inside Check out ST's new series, No health without mental health: https://str.sg/mentalhealthmatters Read Joyce Teo's stories: https://str.sg/JbxN Host: Joyce Teo (joyceteo@sph.com.sg) Produced and edited by: Amirul Karim Executive producers: Ernest Luis and Lynda Hong Follow Health Check Podcast here and get notified for new episode drops: Channel: https://str.sg/JWaN Apple Podcasts: https://str.sg/JWRX Spotify: https://str.sg/JWaQ Feedback to: podcast@sph.com.sg SPH Awedio app: https://www.awedio.sg --- Follow more ST podcast channels: All-in-one ST Podcasts channel: https://str.sg/wvz7 Get more updates: http://str.sg/stpodcasts The Usual Place Podcast YouTube: https://str.sg/4Vwsa --- Get The Straits Times app, which has a dedicated podcast player section: The App Store: https://str.sg/icyB Google Play: https://str.sg/icyX --- Helplines Mental well-being National helpline: 1771 (24 hours) / 6669-1771 (via WhatsApp) Samaritans of Singapore: 1-767 (24 hours) / 9151-1767 (24 hours CareText via WhatsApp) Singapore Association for Mental Health: 1800-283-7019 Silver Ribbon Singapore: 6386-1928 Chat, Centre of Excellence for Youth Mental Health: 6493-6500/1 Women’s Helpline (Aware): 1800-777-5555 (weekdays, 10am to 6pm) The Seniors Helpline: 1800-555-5555 (weekdays, 9am to 5pm) Tinkle Friend (for primary school-age children): 1800-2744-788 Counselling Touchline (Counselling): 1800-377-2252 Touch Care Line (for caregivers): 6804-6555 Counselling and Care Centre: 6536-6366 We Care Community Services: 3165-8017 Shan You Counselling Centre: 6741-9293 Clarity Singapore: 6757-7990 Online resources mindline.sg/fsmh eC2.sg chat.mentalhealth.sg carey.carecorner.org.sg (for those aged 13 to 25) limitless.sg/talk (for those aged 12 to 25) --- #healthcheckSee omnystudio.com/listener for privacy information.

VEM: Stefan SundströmYRKE: ArtistAVSNITT: 695OM: Aversionen mot havremjölk, kritiken mot livsmedelsindustrin, samhällets ADHD, varför Ekerö är Sveriges sämsta kommun och Stockholm är den sippaste jävla stan, sin parkbänksalkis-dialekt, eventuell diagnos på autismspektrumet, sin nya bok Självbiografi 1524-2025, morsans kärlek till Hitler, att släppa in allvaret, norska fräckisar och så givetvis en hel del om varför barnbarn till japanska möss fick panik vid doften av körsbärsblom (och hur det kan förklara varför man är som man är).SAMTALSLEDARE: Kristoffer TriumfPRODUCENT: Mattias ÅsénKONTAKT: varvet@triumf.se och Instagram Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.