Podcasts about socialf

Varje år tvångsomhändertas tusentals barn och ungdomar i Sverige på grund av missförhållanden i hemmet, missbruk eller kriminalitet. Hur påverkas barnens hälsa av att placeras på familje-, HVB- eller SiS-hem? Får de den vård de behöver? Medverkande Elisabeth Bengtsson, socialchef på Socialförvaltningen i Sollentuna kommun Ronja Helénsdotter, forskare i nationalekonomi, Massachusetts Institute of Technology (MIT) och Göteborgs universitet Elisabet Åbjörnsson Hollmark, generaldirektör, Statens institutionsstyrelse (SiS) Jan Jönsson (L), oppositionsborgarråd och vice ordförande i socialnämnden i Stockholms stad Fredrik Lundh Sammeli (S), socialpolitisk talesperson och vice ordförande i socialutskottet Linda Welin, verksamhetschef för Barn- och ungdomspsykiatrin i Region Skåne Seminariet modereras av Jonas Klarin, forskningsledare på SNS.

I Helsingborg samarbetar stadens skolor en hel del med Socialförvaltningen och polisen. I våras skapades utbildningsfilmer om cannabis. Vad lärde vi oss av detta och hur blev resultatet? Hur upplever ungdomarna drogläget och vad påverkar dem?

I det här avsnittet pratar Niklas Eriksson från SKR, Melina Blidfäldt från Socialförvaltningen i Eskilstuna med FoUiS forskningsledare Lina och Sanna om den nya socialtjänstlagen och om kartläggningen av socialtjänstens insatser som Lina och Sanna håller på med. Vad innebär egentligen den nya lagen, vilken nytta kan man ha av insatskartläggningen och vad händer i Socialförvaltningen i Eskilstuna? Hitta relevanta länkar och transkribering på www.fou.sormland.se/materialpublicerat/fou-podden.

Boken heter "Socialförsäkring och arbetslöshetsförsäkring - En introduktion till viktiga delar av Sveriges välfärdssystem" och gäst är författaren Martina Axmin.Ordet "socialförsäkring" kan få vem som helst att tappa intresset. En grundfråga vi ställer oss i det här programmet är därför "Vad är det som gör socialförsäkring intressant?". Det korta svaret är att socialförsäkringen är en central del i välfärds­staten. Det handlar därför om ett politiskt laddat område som berör frågor kring "arbetslinjen", vem som ska få sjukersättning, hur länge får vi vara sjuka o.s.v. Boken är indelad i tre huvudområden: en introduktion till socialförsäkringsområdet som helhet, en introduktion till arbetslöshetsförsäkringen och genomgång av hur dessa områden påverkas av den EU-rättsliga regleringen. Några av frågorna som diskuteras i programmet är: Vad är det som gör social- och arbetsförsäkringen intressanta? Vad är viktigt att känna till när det gäller dessa försäkringar? Hur påverkas vår socialförsäkring och arbetsförsäkring av EU-regleringar? Lyssna och få en kortversion av boken!Support this show http://supporter.acast.com/larafranlarda. Du kan stötta arbetet med podden genom att antingen skänka en engångssumma via swish (till nr 0737719037) eller genom att bli månadsgivare (tillika plusmedlem) för 19kr/mån (15kr+moms). Som plusmedlem får du även lyssna reklamfritt. Länk till plusmedlemskap hittar du här: https://plus.acast.com/s/larafranlarda. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Louise Epstein och Thomas Nordegren möter Klara-Lovisa Lundström och Clara Popenoe Thor Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är fredag vilket innebär att, utöver Natoflaggan, även Lantzkampen-flaggan hissas! Det firar vi genom att gästas av Nordegren & Epstein-stjärnorna Thomas Nordegren och Louise Epstein. De möter stjärnorna från instagramkontot Politikermat - Clara Popenoe Thor och Klara-Lovisa LundströmÄter Jimmie Åkesson ingenting som levt i vatten? Är Socialförsäkringsminister Jakob Forssmed syssling med skådespelaren Ola Forssmed? Vad är den lilla elefanten i klassrummet? Hur förbereder sig norska ungdomar inför en rejäl dagsfest och har Marcus och Martinus snott sin vinnatlåt i Mello från kömusiken till en bergochdalbana på Liseberg? Programledare: Annika Lantz Domare: Sara LövestamProducent: Rickard NerbeRedaktör: Julius BäckmanPraktikant: André KrispingTekniker: Tobias Karlsson

Hur ska pensionsgapet mellan kvinnor och män minska? Skillnaden i disponibel inkomst mellan kvinnor och män som tagit ut pension är nästan 30 procent och klyftan har knappt förändrats sedan 90-talet. Socialförsäkringsminister Anna Tenje och Länsförsäkrings pensionsekonom Trifa Chireh diskuterar lösningar och insikter om detta i ett inspirerande samtal.

Att vara förälder har sina utmaningar även för barn och ungdomar.Ibland behövs olika sorters stöd till familjemedlemmarna. Vilket stöd erbjuder Socialförvaltningens familjehus i Helsingborg. Hur vanligt är det att droger är inblandat. Samordnaren Camilla Eriksson har svaren.

Är den kommande nya föräldraförsäkringen en kvinnofälla eller är det en efterlängtad frihetsreform som får livspusslet att gå ihop? Och som dessutom kan öka jämställdheten? Dalila Alibasic träffar Jessica Rosencrantz, ordförande i Socialförsäkringsutskottet.

Under Almedalen fick Omsorgspodden chansen att prata med Sveriges Äldre och Socialförsäkringsminister Anna Tenje, och självklart kunde hon inte få nog av oss efter det. Därför blev vårat andra stopp på Omsorgspoddens Stockholmsturné ett besök på Anna Tenjes kontor. Efter en drös av folk som ville se ID-kort samt flertalet låsta dörrar (det kändes som att gå på Systembolaget när man var i 20-års åldern) möttes vi av en varm kram och ett leende. Vi påbörjade direkt ett avsnitt som skulle visa sig bli både viktigt, roligt och insiktsfullt. Anna berättar om vad som har hänt sedan vi sågs senast, vad hon arbetar med just nu, diskuterar anhörigstöd och hur hon vill stödja anhöriga på ett bättre sätt – samt mycket mer. Vi säger det ofta – men detta är verkligen ett guldkorn ni inte vill missa. Stort tack till Anna Tenje som tog emot oss med öppna armar och skapade god stämning från första stund! Välkommen att lyssna på Omsorgspodden. Har du tankar/idéer eller vill du kanske bara ge feedback? Hör av dig på omsorgspodden@pulsen.se

I avsnitt 5 av Podden Autism pratar vi om aktivitets- och sjukersättning som är en del av socialförsäkringen. Tillsammans med en panel bestående av Linda Dürr Jensen (engagerad inom Autism Sverige), Åsa Plesner (grundare av tankesmedjan Balans) och Malin Tjernell Prioset (förbundsjurist och intressepolitisk utredae på Autism Sverige) svarar vi på frågor om hur aktivitets- och sjukersättning fungerar, varför situationen ser ut som den gör idag och hur människors vardag påverkas av att leva i systemet. Podden Autism görs av Autism Sverige och produceras med stöd från Svenska Postkodlotteriet.  Länkar som nämns i avsnittet: https://www.autism.se/stod-och-rattigheter/ https://www.autism.se/om-oss/vad-vi-gor/rapporter/forlorade-ar/  

Ökar samhällsvård i ung ålder risken för kriminellt beteende senare i livet? Vilken typ av placering är bäst för barn som inte kan bo kvar hos sina föräldrar?  Medverkande Carin Götblad, polismästare vid Nationella operativa avdelningen, Polismyndigheten Matthew Lindquist, professor i nationalekonomi vid Institutet för social forskning (SOFI) vid Stockholms universitet Katarina Munier, enhetschef på kompetenscenter för barn och unga, Socialförvaltningen i Stockholms stad Sofia Wallström, generaldirektör för Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) Camilla Waltersson Grönvall (M), socialtjänstminister Samtalet leds av Louise Lorentzon, forskningsledare på SNS.

Året som gått, utvärdering av det rödgröna styret och mycket mycket mer. Tack till Potatisen för att vi fick hålla till hos er!Följ Martin på Bluesky: @jslaibach.bsky.socialFölj Johanna på twitter: @kattvetare Stötta Radio åt alla på Patreon!Handla i vår Webshop!Följ Radio åt alla på Twitter!

Den afrikanska svinpesten förbryllar forskare. Så agerade Tyskland när de drabbades av svinpesten. Socialförsäkringsministern om SiS-hemmen. Anhörig till gängmedlem mördad i Uppsala. Inställningen till inskränkningen av kvinnors rättigheter i Afghanistan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Socialförsäkringsministern om SiS-hemmen. Barbie-utställning i Nyköping. Anhörig till gängmedlem mördad i Uppsala. Inställningen till inskränkningen av kvinnors rättigheter i Afghanistan. Område spärras av efter fall av svinpest. Överhettat batteri bakom Norrköpingsexplosionen. Busch och Stenevi om sänkning av bensinskatten. Borås kommun stoppade utställning. Vilken roll spelar vapenindustrin i kriget i Ukraina? Våldet på SiS-hem allt råare. Nu stryker Stockholms fotbollförbund alla serier. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

OMSORGSPODDEN TRÄFFAR ANNA TENJE, ÄLDRE- OCH SOCIALFÖRSÄKRINGSMINISTER Många gissade det nog från vår sneak peak, men idag fick vi äran att prata med självaste Anna Tenje, Äldre- och socialförsäkringsminister. I en av Visbys lummiga bakgårdar satt vi ner och diskuterade hur vi skall möta utmaningen med Sveriges åldrande befolkningen och den minskande arbetsföra kraften i landet. Vi är stolta över att dela med oss av ett viktigt avsnitt och riktar ett stort tack till Anna som tog sig tid att besöka Omsorgspodden. Vår egen Stina gjorde som vanligt ett strålande jobb, och i veckan väntar fler spännande avsnitt från soliga Gotland. Under Almedalsveckan kommer Omsorgspodden släppa en serie kortare avsnitt som spelas in live i Visby. Välkommen att lyssna på Omsorgspodden. Har du tankar/idéer eller vill du kanske bara ge feedback? Hör av dig på omsorgspodden@pulsen.se

”När det ser så olika ut i en och samma kommun så förstår vi att det inte blir en likvärdig äldreomsorg och jämlik vård.” Anna Tenje, äldre- och socialförsäkringsminister, med ansvar för äldre-, socialförsäkrings- och pensionsfrågor. Vilken är hennes roll och vilka frågor kommer vara hennes fokus de närmaste åren?

Ur innehållet: • Socialförsäkringar och försörjningsstöd holkas ur. • Tågutropen blir kvar på 86 stationer - gläder SRF. • Men lär inte komma tillbaka till fler, säger Trafikverket. • Britt och Rune Persson minns tiden på Tomteboda.

¡Hola! Soy Borja Girón, consultor de Marketing Digital.En el episodio de hoy del podcast "Los últimos días" te hablo sobre Mastodon, mis nuevos podcasts y el objetivo para 2023 que me he marcadoDescubre el resto de mis Podcasts en https://borjagiron.com/podcasts Suscríbete a mi Newsletter Privada y gratuita desde https://borjagiron.com (No apta para todos los públicos)#podcast #losultimosdias #emprenderPuntos vistos en el episodio:- Empiezo a usar Mastodon https://mastodon.social/@borjagironEs como Twitter con peculiaridades.Me registro desde PC en https://mastodon.socialFácil.Luego descargo la app y en la app debo elegir servidor. Escribo mastodon.social y me logueo.Espero que esto lo cambien porque no es intuitivo.¡Cada servidor tiene sus usuarios y sus cuentas! Son como webs distintas. Como WordPress distintos. Si quieres entrar tienes que registrarte.Sabiendo esto entenderás mejor Mastodon.- Nuevo podcast "Grandes aprendizajes" ¿Será demasiado? - Nuevo podcast "Cuentos con moraleja"- 18 webs con libros libres de derechos de dominio público gratis: https://borjagiron.com/webs-libros-libres-derechos-dominio-publico-gratis/- Tutorial Keyword Planner- Vuelvo a Manychat https://borjagiron.com/manychat - Tutorial limpiar contactos Manychat en automático https://borjagiron.com/youtube - Grupo Telegram con Temas- Subo podcasts a Audible y Amazon Music que no lo había hecho desde Spreaker- Preparo en papel mi libro "33 técnicas de persuasión infalibles"- Me quitan versión Kindle sin avisar.- Objetivo 2023: 1000€/mes con anuncios automáticos de podcasts. Spreaker AdExchange paga 2$ por cada 1000 impresiones. También en YouTube con anuncios automáticos.No quiero sponsors a no ser que surjan y paguen bien. 300€ por episodio. Con 3 al mes lo tendría...No quiero crear podcast de pago (me obliga a crear contenido y me quita libertad).No cuento ingresos de alumnos ni afiliados.No quiero invertir en publicidad.Ahora genero con mis 7 podcasts poco más de 1$ al día.1. Los anuncios no se muestran en todos los episodios. Supongo que porque las estadisticas son descargas y no se muestran en todos por lo que sea.2. Necesito pasar de 1.000 a 10.000 oyentes al día3. Necesito optimizar la descripción de los vídeos de YouTube de los episodios añadiendo 3 hashtags y activar los anuncios en cada uno.4. Tendré que crear video podcast. Cómo subir video podcast a Spotify.5. Buscar estrategia de alcance. ¿Entrevistas? ¿Intercambio de recomendaciones en podcasts? ¿Twitter con truco de comentarios? Cada oyente cuenta.6. Crear podcast nuevo con mayor potencial Grandes Aprendizajes con resúmenes de libros. Me lleva mucho tiempo. Ver cómo reducirlo.7. ¿Centrarme en los que ya tienen alcance y publicar cada día? Instagram, Marketing Digital y Productividad máxima con noticias?8. ¿Quién está ganando dinero así? ¿Cómo lo ha conseguido? ¿Luis Ramos?9. Conseguir que si me descubren se suscriban y escuchen todos y próximos.10. Creo nuevos podcasts. Grandes aprendizajes y Cuentos con moraleja11. Grabo más episodios de mis podcasts con más oyentes. 7 a la semana. Noticias, novedades. El podcast de Instagram, Marketing Digital y SEO para Google.12. Subir audio directo a canal de Telegram. IFTTT y Zapier. Tratando de conseguirlo. Escribo a Boluda.https://www.gastre.es/2018/02/como-crear-un-podcast-en-telegram.htmlPatrocinadores y recursos:Newsletter Privada: https://borjagiron.comPrueba gratis Audible y escucha audiolibros desde https://borjagiron.com/audible Prueba Canva Pro 45 días gratis para crear diseños fácilmente: https://borjagiron.com/canva Hostinger: Mejor hosting WordPress al mejor precio: https://borjagiron.com/hostinger Semrush: Herramienta SEO y Marketing Digital todo en uno: https://borjagiron.com/semrush Sendinblue: Herramienta de Email Marketing: https://borjagiron.com/sendinblue Benchmark Email: Herramienta de Email Marketing: https://borjagiron.com/benchmark Manychat: Automatiza mensajes en Instagram: https://borjagiron.com/manychat Spreaker: Crea tu podcast: https://borjagiron.com/spreakerCursos Marketing Digital Gratis: https://triunfacontublog.com Blog: https://borjagiron.com/blog

I slutet av regeringsförklaringen presenterade Sveriges tillträdande statsminister Ulf Kristersson (M) den nya regeringen. Hör alla namnen på de nya statsråden. Medverkande: Ekots kommentator Tomas Ramberg.Programledare: Olle WibergProducent: Ausi PetreliusTekniker: Hanna MelanderSändes 18 oktober 2022Ulf Kristerssons regering alla 23 ministrar12 män och 11 kvinnor12 Moderater (13 med Ulf Kristersson):Ulf Kristersson (M) blir ny statsminister.Född 1963. Uppvuxen i Torshälla utanför Eskilstuna. Utbildad civilekonom. Partiledare för Moderaterna sedan 2017. Ordförande i Moderata ungdomsförbundet 1988-1992. Riksdagsledamot 1994-2020. Marknadschef på Timbro 19951998. Kommunalråd i Strängnäs från 2003. Kommunalråd i Stockholm 2006-2010. Socialförsäkringsminister 2010-2014. Moderaternas ekonomisk-politiske talesperson 2014-2017. Källa: TTElisabeth Svantesson (M) blir ny finansminister.Niklas Wykman (M) blir ny finansmarknadsminister.Pål Jonson (M) blir ny försvarsminister.Carl-Oskar Bohlin (M) blir ny civilförsvarsminister.Gunnar Strömmer (M) blir ny justitieminister.Maria Malmer Stenergard (M) blir ny migrationsminister.Parisa Liljestrand (M) blir ny kulturminister.Camilla Waltersson Grönwall (M) blir ny socialtjänstminister.Anna Tenje (M) blir ny äldre- och socialförsäkringsminister.Jessica Roswall (M) blir ny EU-minister.Tobias Billström (M) blir ny utrikesminister.Johan Forsell (M) blir bistånds- och utrikeshandelsminister.Sex Kristdemokrater:Ebba Busch (KD) blir ny energi- och näringsminister och vice statsminister.Jakob Forssmed (KD) blir ny socialminister.Acko Ankarberg Johansson (KD) blir ny sjukvårdsminister.Peter Kullgren (KD) blir ny landsbygdsminister.Andreas Carlsson (KD) blir ny bostadsminister.Erik Slottner (KD) blir ny civilminister.Fem Liberaler:Johan Pehrson (L) blir ny arbetsmarknads- och integrationsminister.Mats Persson (L) blir ny utbildningsminister.Lotta Edholm (L) blir ny skolminister.Romina Pourmokhtari (L), blir ny klimat- och miljöminister.Paulina Brandberg (L) blir ny jämställdhetsminister.

I krisberedskapsveckans tredje Kalixpodd får vi höra socialchef Anna-Lena Andersson berätta om hur socialförvaltningens krisberedskap ser ut.Detta är den tredje av fyra bonuspoddar som Kalix kommun sänder under Krisberedskapsveckan. Veckan genomförs alltid vecka 39 – vilket i år är den 26 september till den 2 oktober.Gäst: Anna-Lena Andersson, socialchef vid Kalix kommun.Programledare: Reine Sundqvist, informationsansvarig, Kalix kommun.

Moderatledaren har ambitionen att leda en ny regering efter valet i höst. Men trots att partiets hjärtefrågor som brott och trygghet värderas högt bland väljarna lyfter inte partiet i opinionen. Så vilka chanser har Ulf Kristersson? Blir han statsministern som till slut får Turkiet att öppna dörren för ett svenskt Natomedlemskap och hur långt ska Sverige vara berett att gå Turkiet till mötes?Men i nuläget vill Moderatledaren inte lägga sig i hur regeringen sköter förhandlingarna om ett svenskt Nato-medlemskap."Jag tänker inte överhuvudtaget gå in i de samtalen som jag vet regeringen nu för."Han vill heller inte säga vad han tycker om Moderaternas tidigare krav på ett förbud mot vapenförsäljning till Turkiet.Om Ulf Kristersson:Namn: Ulf Kristersson, partiledare Moderaterna Ålder: 58 år Bakgrund: Född i Lund 1963 och uppvuxen i Torshälla utanför Eskilstuna. Ordförande i Moderata Ungdomsförbundet 19881992. Finanskommunalråd i Strängnäs och senare socialborgarråd i Stockholm. Socialförsäkringsminister åren 20102014 i Regeringen Reinfeldt. Blev partiledare för Moderaterna 2017.Gäst: Ulf Kristersson, partiledare Moderaterna Kommentar: Tommy Möller, statsvetare Stockholms universitet Programledare: Pontus Mattsson Producent: Hansjörg Kissel Tekniker: Christer Tjernell

Idag har vi ministerbesök i Morgonpasset! Socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi är i studion! Vi diskuterar den aktuella gangsterrap-debatten, har Shekarabi enats med moderaten Hanif Bali i den frågan? Såklart pratar vi också om varför han alltid har fluga på sig, migrationspolitik och vilka personliga dilemman Ardalan Shekarabi måste handskas med som minister.

Det är många förslag på gång för att ändra i socialförsäkringarna. De ska bli mer förutsägbara, tilliten ska öka och de ska bli modernare. Den stora frågan är om det blir ett politiskt slagfält eller koncensus. Samhällsvetarpodden pratar med socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi om socialförsäkringarnas framtid. Programledare: Ursula Berge. Producent: Sanna Rundqvist.

Hur ska man motstå speldjävulens frestelser i corona-karantän? Och hur ta till vara på maten på bästa vis går blomkålsblast att använda? Dessutom: Är läsning av Pesten bra eller dåligt just nu? Louise Epstein har som så många andra börjat läsa Pesten av den franske författaren och nobelpristagaren Albert Camus. Boken har sålt slut i olika omgångar inte bara här i Sverige och snart kommer den i nyöversättning av Jan Stolpe. Boken skildrar en pestepidemi i den algeriska kuststaden Oran. Hela befolkningen sätts i karantän och är förhindrade att resa någonstans samtidigt som dödstalen stiger. Men är det verkligen rätt tidpunkt att läsa Pesten just nu? Maria Walecka Garbalinska, professor i franska med litteraturvetenskaplig inriktning vid Stockholms universitet, medverkar i programmet. Många är oroliga för sin ekonomi men samtidigt jobbar spelbolagen på som vanligt. Borde staten göra ännu mer för att begränsa spelbolagens marknadsföring? Socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi medverkar som gäst i studion. Med på plats finns också Madeleine Tügel som är rådgivare och beroendeterapeut vid Spelberoendes förening i Malmö. I dagens Nordegren & Epstein ska vi också få kreativa tips om hur vi kan ta vara på våra råvaror och göra det mesta möjliga för att minska matsvinnet. Medverkar gör kocken Karin Sundgren som skrivit boken No waste, just taste. Programledare: Louise Epstein  Bisittare: Thomas Nordegren Producent: Ulrika Lindqvist Redaktör: Helena Nordenberg

I det fjärde avsnittet av Kalixpodden berättar vi bland annat om hur äldreomsorgen i Kalix kommun påverkas av coronavirusets utveckling. I dagens episod får du också veta hur du går tillväga för att söka jobb inom Socialförvaltningen.Gäst: Malin Drugge, krisberedningssamordnare på Socialförvaltningen, Kalix kommun.Programledare: Reine Sundqvist.

Socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi intervjuas i veckans Idrott och politik om matchfixing och behovet av starkare reglering och lagändringar.

En ny yrkesroll tar allt större plats i vården, så kallade peer supporters. Det kan handla om före detta patienter i psykvården med kunskap om vad stigma och utsatthet innebär i praktiken. I Stockholm finns flera peer supportrar som jobbar i öppen verksamhet inom Socialpsykiatrin. Ingalill Massiani är peer supporter inom Socialförvaltningens projekt Bostad först. - Det som jag har mest gemensamt med de klienter jag träffar är att jag har en stor erfarenhet av att leva i utanförskap, ett liv som få kan relatera till. Det är där jag jag gör den största nytta, berättar hon. Daniel Ungman är före detta missbrukare och han har ingalill Massiani som sin peer supporter. - Jag är rätt så van vid att mina ord inte väger något, folk tycker att jag gjort fel. Men när jag är med Ingalill blir jag som vem som helst, berättar han. Hör även om doulor som arbetar sida vid sida med barnmorskan, som stöttar och ger den där lilla extra omsorgen som vårdpersonalen inte alltid hinner med. Och så har vi rest till Zambia där man sedan länge arbetar med själverfarnas kompetens i vården. Gäster i studion: Elizabeth Argentzell, doktor i vårdvetenskap Lunds universitet, Sonny Wåhlstedt, projektsamordnare peer support på NSPH, Hanna Nelson, doula. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Producent Clara Lowden. Programmet sänds direkt.

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.

Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll avgår. Hör Ekots politikkommentator Tomas Ramberg. Ska man bryta gravfriden kring Estonia för att få det slutgiltiga svaret på varför fartyget sjönk så snabbt? Hör Kent Härstedt, överlevande och mångårig politiker.

Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S) väntas prickas av KU i dag och Donald Trumps besök i Storbritannien fortsätter trots protester. For information regarding your data privacy, visit acast.com/privacy

Nu när EU-valet är över växlar inrikespolitiken upp igen men hur mycket kostade det att rädda kvar Strandhäll? I veckans avsnitt av podden Det politiska spelet synar vi processerna som legat och bubblat lite i väntan på EU-valet. Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll klarade sin misstroendeomröstning tack vare att Centerpartiet la ner sina röster innebär det att kritikerna har rätt i när de säger att partiet har blivit ett stödhjul till S? Och till slut har även Erik Ullenhag meddelat att han är redo att leda Liberalerna. Men hur ser chanserna egentligen ut för denna fullsortimentspolitiker, och kommer partiledarbytet att rädda L? Dessutom så låter vi My Rohwedder redogöra för effekterna av skandalbilden i Sölvesborg från kommunhusets parkering i just Sölvesborg. Medverkande: Tomas Ramberg och My Rohwedder Programledare: Henrik Torehammar Producent: Björn Barr

Lundgren, Strandhäll, Adaktusson och Ullenhag är alla i ropet just nu men vem blir veckans verkliga politiska spelare? I veckans avsnitt av podden Det politiska spelet tar fyra politiker upp hela podden i en extremversion av segmentet "Veckans politiska spelare":  Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll hotas av misstroendevotum efter Begleraffären nu hänger hennes ministerkarriär på vad C väljer för väg, och Lars Adaktussons röstbeteende i EU-parlamentet har väckt liv i debatten om abortfrågan på nytt till KD:s förtret. Samtidigt är Sverigedemokraternas toppkandidat Peter Lundgren polisanmäld för sexuellt ofredande men krishanteringen skiljer sig från radikalt från andra partier. Och Erik Ullenhag vill bli Liberalernas nya partiledare, men kommer han att kunna utmana Nyamko Sabuni? Medverkande: Fredrik Furtenbach och Maggie Strömberg Programledare: Henrik Torehammar Producent: Björn Barr

Tommy Grundström är en socialarbetare ut i fingerspetsarna som har mer än 30 år i branschen i att hjälpa invånare som behövt socialt stöd och vägledning. Beteendesvårigheter som är ofta en grund för att man många gånger blir aktuell för socialtjänstens insatser, vare sig det ter sig i kriminalitet, nedstämdhet eller missbruk är vad vi kommer att lyfta i detta avsnittet och jämföra det sociala arbetet historiskt. Vår uppfattning och kunskaper om behövande människor ändras med tiden, men gör vårt arbetssätt det också?

Veckans avsnitt är inspelat i Almedalen och vi diskuterar hur vi kan vi skapa flexibla arbetsplatser som redan från start utformas för att vara tillgängliga och passa alla i största möjliga utsträckning utan behov av individanpassningar och specialutformning? Universell design av verksamheter blir allt viktigare för att öka möjligheterna till innovativt arbete, inkludering och lärande mellan olika kompetenser. Medverkande: Malin Ekman Aldén, GD, Myndigheten för delaktighet. Jonas Frycklund, ekonom Svenskt Näringsliv. Dolores Kandelin Mogard, Akademikerförbundet SSR. Per Iversen & Annika Bergman, Hudiksvalls kommun. Leif Klingensjö, SKL. Kerstin Nilsson (S), Socialförsäkringsutskottet. Lars Lööw, GD Svenska ESF-rådet. Programledare: Anna Olin Kardell

Personer med långvariga och kanske livslånga diagnoser vill jobba, om de bara får chansen. Men det måste vara på arbetstagarens villkor och ske med betydligt mer flexibla arbetstider än idag. I ett intressant seminariesamtal under Almedalsveckan 2018 möttes Lise Lidbäck Neuros ordförande Maria Kindahl Arbetsförmedlingen och Emma Carlsson riksdagsledamot i Socialförsäkringsutskottet.  Att ha ett arbete betyder mycket för självkänslan. Men dagens regelverk är för fyrkantigt tycker funktionshinderrörelsen, där det finns ojusterbara gränser på 100, 75, 50 och 25 procent, för hur mycket man bedöms kunna arbeta. Neuro menar att med en större flexibilitet där arbetsprocenten också kan variera periodvis, skulle det vara mycket lättare för många att arbeta. -Flexjobbsmodellen efter dansk förebild skulle vara en intressant arbetsmarknadsreform att pröva även i Sverige, hävdar Neuros ordförande Lise Lidbäck.  #almedalen2018 #Almedalen #neuro #funkpol #neuromedia #flexjobb #riksdagen #neuropodden   En podcast av Håkan Sjunnesson / Neuropodden & NeuroMedia www.neuro.se  

Annika Strandhäll är socialförsäkringsminister i Stefan Löfvens regering och därmed den som ansvarar för pensionsfrågorna. I det här avsnittet berättar hon om sin syn på pensionssystemet; vad är bra och vad behöver förändras? Beror kvinnors låga pensioner på pensionssystemets konstruktion eller på en ojämställd arbetsmarknad?

Hur länge kan man vara utsänd till ett annat land och kvarstå i hemlandets socialförsäkring? Vilka intyg krävs och hur komplicerad blir egentligen rapporteringen för arbetsgivaren? I det femte avsnittet av Mobilitypodden pratar vi socialförsäkringsfrågor i internationella sammanhang. Charlotte Lindesvärd från Deloitte i Malmö hjälper oss att reda ut vad som gäller i Sverige, inom EU och i resten av världen.

Hur länge kan man vara utsänd till ett annat land och kvarstå i hemlandets socialförsäkring? Vilka intyg krävs och hur komplicerad blir egentligen rapporteringen för arbetsgivaren? I det femte avsnittet av Mobilitypodden pratar vi socialförsäkringsfrågor i internationella sammanhang. Charlotte Lindesvärd från Deloitte i Malmö hjälper oss att reda ut vad som gäller i Sverige, inom EU och i resten av världen.

Hur länge kan man vara utsänd till ett annat land och kvarstå i hemlandets socialförsäkring? Vilka intyg krävs och hur komplicerad blir egentligen rapporteringen för arbetsgivaren? I det femte avsnittet av Mobilitypodden pratar vi socialförsäkringsfrågor i internationella sammanhang. Charlotte Lindesvärd från Deloitte i Malmö hjälper oss att reda ut vad som gäller i Sverige, inom EU och i resten av världen.

Hur länge kan man vara utsänd till ett annat land och kvarstå i hemlandets socialförsäkring? Vilka intyg krävs och hur komplicerad blir egentligen rapporteringen för arbetsgivaren? I det femte avsnittet av Mobilitypodden pratar vi socialförsäkringsfrågor i internationella sammanhang. Charlotte Lindesvärd från Deloitte i Malmö hjälper oss att reda ut vad som gäller i Sverige, inom EU och i resten av världen.

Hur länge kan man vara utsänd till ett annat land och kvarstå i hemlandets socialförsäkring? Vilka intyg krävs och hur komplicerad blir egentligen rapporteringen för arbetsgivaren? I det femte avsnittet av Mobilitypodden pratar vi socialförsäkringsfrågor i internationella sammanhang. Charlotte Lindesvärd från Deloitte i Malmö hjälper oss att reda ut vad som gäller i Sverige, inom EU och i resten av världen.

Vilka utmaningar står frilansare (egenföretagare, visstidsanställda och s k kombinatörer) inför på den alltmer rörliga arbetsmarknaden? Hur kan frilansande kulturskapares sociala trygghet förbättras när det gäller a-kassa och sjukförsäkring? Från Almedalen 170704 Medverkande: Inledning: Ulrica Källén Lörelius, förbundssekreterare/jurist KLYS, Teresa Carvalho (s), ledamot Socialförsäkringsutskottet, Bengt Eliasson (L), ledamot Kulturutskottet, Anna Carlson, skådespelare/ordförande Teaterförbundet för scen och film, Lennart Eng, tecknare och fd ordförande Svenska Tecknare, Victoria da Silva, ordförande, Journalistförbundets frilansdistrikt Frilans Riks. Moderator: Ann-Sofi Sjöberg, teamchef Trygghetssystem, arbetsmarknad och utbildning på TCO. Vinjett: Hergé/M. Ashraf

Annika Strandhäll har gått från facktopp till politisk superstjärna på bara ett par år. Här pratar om hur det påverkade familjen att bli kallad "hora" i livesändning, varför Jimmie Åkesson gör henne arg och varför hennes barn tycker att hon är töntig. Trevlig lyssning! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Reprissändning. Att personer med utvecklingsstörning ska vara en del av samhället, utifrån sina förutsättningar och sina villkor, det står nedskrivet i lag. Men de ersättningar som människor med funktionsnedsättning får från Socialförsäkringssystemet räcker sällan till för att leva som en jämställd och delaktig medborgare. Reportage och uppföljning med socialförsäkringsminister Annika Strandhäll. Vad är det som styr de beslut vi tar när det gäller vår privatekonomi? Det nya tvärvetenskapliga ämnet neuroekonomi undersöker saken, och det verkar som att känslor är viktigare som förklaring än vad nationalekonomer tidigare trott. Forskningsledaren och professorn i psykologi Daniel Västfjäll gästar programmet. Sparpodden, Makrofokus, Fondpodden, Veckans aktie, Börspodden Det är inte bara vi på Plånboken som pratar privatekonomi på ett initierat sätt. Utbudet av ekonomipoddar är enormt. Vi guidar till de bästa och ställer frågan hur oberoende de är.

Att personer med utvecklingsstörning ska vara en del av samhället, utifrån sina förutsättningar och sina villkor, det står nedskrivet i lag. Men de ersättningar som människor med funktionsnedsättning får från Socialförsäkringssystemet räcker sällan till för att leva som en jämställd och delaktig medborgare. Reportage och uppföljning med socialförsäkringsminister Annika Strandhäll. Vad är det som styr de beslut vi tar när det gäller vår privatekonomi? Det nya tvärvetenskapliga ämnet neuroekonomi undersöker saken, och det verkar som att känslor är viktigare som förklaring än vad nationalekonomer tidigare trott. Forskningsledaren och professorn i psykologi Daniel Västfjäll gästar programmet. Sparpodden, Makrofokus, Fondpodden, Veckans aktie, Börspodden Det är inte bara vi på Plånboken som pratar privatekonomi på ett initierat sätt. Utbudet av ekonomipoddar är enormt. Vi guidar till de bästa och ställer frågan hur oberoende de är.

Barn bältades och låstes in på barn- och ungdomspsykiatriska kliniken i Stockholm. Avslöjandet fick chefer att avgå och löften gavs om att de många bristerna skulle upphöra. Men blev det bättre? "En vacker tjej, lugn. Som försökte titta bort. Hon hade någonting i blicken. Nånting hemskt som hade hänt henne. Någon som hade gjort henne illa. Fruktansvärt illa.""Det här är ju också en klassisk patient. Det här ju en väldigt begåvad flicka. Och det slutade ju på det värsta möjliga sätt som finns." När Amanda var 13 år började hon skära sig själv. Hennes mamma hade svårt att förstå varför. - Det här är hennes rum. Och det som var här var att plocka undan rakblad alltså jag gick och tittade, gick och snokade, under sängen - Här med knivarna, jag försökte gömma dom, men det gick inte. Jag menar man måste ju ha knivar. Jag har inte ens kvar den här skrapan med rakblad till spisen. Det kunde man ju inte ha kvar.   Amandas mamma minns ett av alla självmordsförsöken. Då hade Amanda svalt sömntabletter. - Hon la sig bredvid mig, för hon sov väldigt ofta bredvid mig i sängen. Och så säger hon jag älskar dig. Jag älskar dig också, och jag var ganska trött. Hon hade svårt att somna, hon hade sömnproblem det hade ju också med hennes dåliga mående och depression att göra. Så jag somnade väl till men jag kände att hon höll på att skaka och rycka hela tiden. Och då sa hon att hon hade tagit tabletter och då ringde jag ambulansen. Det är också kaosartat att se sitt barn och hur borta hon var. Det är förfärligt att se sitt barn i en sådan situation. Det är förfärligt också att ens barn inte vill leva.  Amanda läggs in på Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken, BUP, i Stockholm. Hon är då 14 år. På kliniken finns en akutmottagning och två vårdavdelningar med cirka tio vårdplatser på varje. Amanda får flytta in på avdelningen Nord i ett av de orangea husen med utsikt över Årstaviken. Amandas mamma visste inget om att personal - bara några månader tidigare -  i juni 2013 -  slagit larm till Inspektionen för vård och omsorg, IVO, om vanvård och missförhållanden på kliniken.  Det handlade bland annat om hur kliniken använde tvångsåtgärder, såsom bältesläggning och avskiljning. Personalen som larmade menade att barn i för stor utsträckning spändes fast i bältessängar, att de allt för ofta gavs tunga läkemedel mot psykoser. Och att de isolerades ensamma i en källarlokal. - Vad jag kommer ihåg? Jag kommer ihåg att det var en IVO-anmälan någon gång i juni.  Per-Olof Björck är verksamhetschef på BUP Stockholm har det yttersta ansvaret för vården på kliniken. När anmälan kom hade han inte börjat arbeta där än.  - Det som jag tyckte var mest alarmerande var det patientfokus som den beskrev. Det tyckte jag pekade på en vård att så ska det inte gå till.   IVO påbörjade en omfattande utredning och när myndigheten presenterade sin rapport var kritiken svidande. Framförallt reagerade myndigheten på hur kliniken använt olika tvångsåtgärder. Till exempel isoleringen av patienter som gjordes utan att det rapporterades eller att beslut togs om avskiljning. I beslutet riktade man allvarlig kritik mot kliniken och krävde att de otillåtna tvångsåtgärderna skulle upphöra.  IVOs kritik var så pass allvarlig att de två högsta cheferna på kliniken - dagen efter - lämnade in sina avskedsansökningar. Ett kristeam tillsattes. Och nu skulle bristerna rättas till. Personalen skulle utbildas i - hur och när - det är tillåtet att använda tvångsåtgärder. Till IVO föreslog kliniken en rad åtgärder. Bland annat skulle isoleringslokalen i källaren stängas.  - Det var första gången vi kom i kontakt med psykiatrin på det här sättet. Och vad vet man. Ingenting egentligen. De första veckorna var kanske lite lugnt och det var lite samtal och det fanns en skola man kunde gå till och det var nytt för oss båda. Och det var samtal som skulle kunna hjälpa.   Amandas mamma tar ledigt från jobbet och får också bo i ett rum på kliniken. Amanda får gå i den intilliggande skolan. Hon är konstnärlig och på skolan kan hon syssla mycket med det hon tycker om. Att sjunga och att ta bilder. Hon har också en blogg om fotografi på nätet. Hej hej jag tänkte göra jag fick en kommentar som undrade hur jag hade gjort - redigeringen på en bild tidigare som är lite mainstream och sånt där som jag inte använder i vanliga fall men som kan vara lite fint då och då. Nu jag bara leker lite i Photoshop.  I flera videoklipp lär hon ut hur man gör sina bilder bättre i Photoshop.  Det kanske inte är en av de bästa bilderna men.  Amandas mamma och storebror visar bloggen: - Här har vi även hennes fotoblogg. - Det här är en av de bästa bilderna. Här är hennes självporträtt. Och det här var saker som hon gjorde när hon var 12-13 år.  På kliniken dröjer det inte länge innan Amanda börjar skära sig själv igen. Det framgår av Socialförvaltningens journalanteckningar. Hon gör också flera självmordsförsök. Amanda åker in och ut från BUP. Ett tag placeras hon på ett behandlingshem för att få hjälp med sitt självskadebeteende. Men hon trivs inte - och i maj förra året - 2014 - är hon tillbaka på kliniken.  - Sen så var det flera intagna där. Några hade varit intagna tidigare och några var mer avancerade i sitt destruktiva beteende än vad min dotter var, och man lär av varandra. Hur många andra patienter fanns det där då? - Det var alltid fullt. Så det blev ganska kaotiskt där ett tag när de krossade glas och blomkrukor. Tillhyggen, överhuvudtaget för att skada sig själva så där började faktiskt det här med bältningarna.  Kaliber har träffat flera i personalen på kliniken. Det är en läkare och två skötare - som har god insyn i vården - de vill berätta om hur barn och unga vanvårdas, att det inte alls har skett nån förbättring på kliniken sen skandalen 2013. De är rädda för att råka illa ut. Vi har därför bytt ut deras röster. Så här säger läkaren om den stämning som rådde i personalgruppen när Amanda lades in på kliniken i maj förra året.  - Det fanns inget tydligt och klart ledarskap. Det var för många chefer som var för osäkra. Och då gick det alltså inte att bedriva en professionell vård. Vi i personalen som har jobbat länge inom BUP är ju helt förtvivlade över den situation som är. Över den vanvård som faktiskt delvis bedrivs.  Personalen Kaliber har pratar med berättar att många bland de anställda hade blivit oengagerade. Så pass mycket att de ibland struntade i läkarnas ordinationer. Så här säger de två skötarna om stämningen på kliniken:    - Det blir små kotterier. Informella ledare i personalgruppen, lite tongivande figurer. Det kan bli fel. Vad gör de då? - Ja, man kan gå emot läkarordination. De har en egen uppfattning vad som är bäst för patienten. - Personalen är trött och lite ångestfylld. Det är inget roligt att gå till jobbet. Många som har slutat. Våra kunniga arbetskamrater det är jättemånga som har slutat.  Bältningarna På kliniken finns det tre rum med bältessängar. På väggarna hänger tyg för att dämpa ljuden. Själva sängen är som en undersökningsbrits med bälten. Bältena spänns fast runt benen, händerna och runt magen. Bältning är något vårdpersonalen får göra, men bara i lägen där någon riskerar att komma till skada. Vi har fått höra att man på kliniken inte följer de lagar som måste följas när man använder den här typen av tvångsåtgärder.  Då i början av sommaren förra året var de flesta inne på avdelningen tjejer med självskadebeteende. Men enligt den personal som vi har pratat med lyckades man inte hantera deras utåtagerande.  Deras lösning - när tjejerna skar sig - blev att spänna fast dem i bältessängar. Ofta var de först tvungna att brotta ner tjejerna.   - Det är bältningar i princip dagligen.- Oftare och oftare blev det. - Ibland flera gånger om dagen.  När det händer något och personalen trycker igång larmet kommer det personal springade från andra avdelningar. Skötarna förklarar att det ofta blir kaotiskt och ibland är man tvungen att bälta flera patienter samtidigt.  - Du trycker på larmet. Då kommer folk, den kan komma två, fyra, sex utifrån plus våra egna.  Amandas mamma gick alltid undan när bältningarna skedde. Hon ville inte se.  - Jag vet när jag har varit på avdelningen och det bara rusar in larmet går. Det bara rusar in människor. Bara det är ju traumatiskt.   - Läkaren vi har kontakt med berättar att situationen höll på att bli okontrollerbar.  - Det eskalerade. Med tvångsåtgärder med bältesläggning med tvångsmedicineringar och Amanda blev bälteslagd ohyggligt många gånger på en kort period. Det spred sig så det var väldigt många andra som också blev bälteslagda och det anlades mordbränder till och med. Det bara steg.  - Vid något tillfälle var det väktare som kom. Bara det att se den här väktaren med svarta handskar på mitt barn. Medan de andra springer runt. Ungdomarna. Och personalen mäktar ju inte med heller. Det är inte okej. Men hur påverkades hon av att bli bältad tror du? - Hon berättade ju också. Dels fysiskt kunde hon visa mig hur tilltufsad hon var. Hon hade ju blåmärken överallt. Men också att känna att nu har jag misslyckats igen. Och övergrepp vad gör de emot mig?  En av skötarna har varit med och bältat Amanda flera gånger.    - Och märker man då att det här skenar iväg och man får dra fram sängen. Det skriks, och hög ångest och så flickan inte är kontaktbar. Fram med sängen och sen upp. Det är skrik och sparkar och man får hålla i sig så att man inte blir skadad själv och att inte kollegor blir skadade och framförallt att inte patienten blir skadad.Men hur många gånger har du varit med och bälteslagt henne? - Oj. Det har jag tappat räkningen på faktiskt.  Enligt verksamhetschefen Per-Olof Björck har det funnits en otrygghet hos personalen, mycket på grund av att det är så många som har slutat. Men också på grund av den hårda kritiken som tidigare kom från IVO.  - Organisationen blev inte trygg av det som hände. Det fanns en utbredd rädsla att man inte fick hålla i patienterna, man får inte ingripa överhuvudtaget för då blir man anmäld. Men de var rädda för att göra tvångsåtgärder efter det som hade varit. Men ändå så ökade det, antalet? Jag tror att bältningarna ökade för det var det man kunde göra och det var det man kunde besluta om. Det är en skadad organisation du pratar om.  Bup bryter mot lagen Enligt lagen får bältningar bara göras om det finns en stor risk att patienten skadar sig själv eller någon annan person allvarligt. Men ofta så finns inte den här risken när bältningarna görs, enligt den personal som vi har pratat med.  - Man har ingen kontroll riktigt. Det är en ganska fruktansvärd känsla när man står där och man vet nu har Amanda egentligen bara ångest. Vi kunde inte hantera det här bättre än att bara lägga henne i bälte. Det är ju inte så att hon har agerat ut och slagit någon. Vid något tillfälle har hon gjort det också och försökt skada sig själv, men inte alla gånger.Så många gånger var de här bältningarna omotiverade? - Ja, i ett slags preventivt syfte. Det är mot reglerna och då står man där och tänker. Blev det här rätt nu? Vad är det jag deltar i?  Det skötaren beskriver är mot reglerna. Men att man inte följde de lagar som reglerar tvångsåtgärder var ju det kliniken fick kritik för i IVOs rapport. De här bristerna skulle ju ha rättats till. Verksamhetschefen Per-Olof Björck ser allvarligt på det personalen berättar.  - Då tycker jag att de som ser det ska skriva en avvikelse till vårt avvikelsesystem så att det kommer till allmän kännedom om att det är så. Berätta det här för det här är oegentligheter. Vad tänker du om att de berättar att det händer?- Vad jag tänker om det? Jag säger ju det att det är ju fel om man gör så.Så vad ska du göra åt det då? - Jag kan inte göra någonting förrän jag får reda på det. Du får ju reda på det nu. - Ja, och då har det hänt. Då tar man upp det och säger att så får inte ske. Men hur allvarligt är det? - Ja, det är allvar. Så ska inte ske, säger jag ju.     BestraffningEnligt personalen vi pratat med var det många anställda som var trötta på tjejerna som skar sig. De säger att tjejerna ibland bältades eller isolerades som ett slags straff. Värst var det för Amanda som enligt läkaren väckte starka känslor hos vissa i personalen.  - Det hatet man kunde visa, man tyckte att hon manipulerade, förstörde, att man inte brydde sig om överläkarnas ordinationer om hur hon skulle övervaka henne så att säga för att det skulle kunna hända någonting, säger läkaren. - Å det här du säger om bestraffning man ruttnar på ett läge, man tröttnar och tänker att hon kan gott ha det nu liksom, säger en av skötarna.  - Och då var det sjuksköterskor till exempel som vägrade att gå in när flickan hade rispat sig skulle övervakas för att det fanns en risk att hon skulle rispa upp sina sår. Vägrade gå in och göra det vilket gör att hon drar upp sina sår och förlorar en massa blod. Då struntade man att ta hand om henne? - Ja visst gjorde man det och man följde inte ordinationer som hade gjorts av läkare.En annan form av bestraffning är ju att ge en massa mediciner vilket också skedde. Hon stod ju på jättemycket mediciner.  När personalen är för stressad, inte har tillräcklig kompetens och saknar stöd från ledningen är det lätt hänt att man börjar använda tvångsåtgärder. I värsta fall lyckas man inte bryta mönstret. Det menar Håkan Jarbin som är chefsöverläkare på BUP i Halland, och styrelseledamot i Svenska Föreningen för Barn- och ungdomspsykiatri. Han säger att om tvångsåtgärderna dessutom börjar användas som straff måste ledningen ta sitt ansvar. - Straff är inte grunden till en bra behandling. När det blir straff så tänker jag att det är personal som är överansträngd och kan för lite de vet inte hur de ska göra, då blir man förbannad när det inte går som man vill, och när man inte vet vad man ska göra då blir det primitivt och man ställs mot väggen och man har en för svår uppgift och det är det helt enkelt ledningen som måste skärpa sig och se till att det finns förutsättningar för att bedriva den vård som man fått i uppdrag att bedriva.Enligt Håkan Jarbin är det alltså en ledningsfråga. Men vad säger den ansvariga verksamhetschefen på kliniken Per-Olof Björck om uppgifterna om att patienter straffas?  - Så ska inte ske. Och det är klart att om det sker är det första det man skulle göra är ju att prata med personalen och se över så att säga. Det handlar kanske om personalens trygghet i gruppen och hur man hanterar och hur man upplever sin arbetssituation och så. Det ska man inte ta ut över patienterna. Det är ju helt förbjudet.  2014 blev ett dystert rekordår Men hur mycket tvång används egentligen på kliniken? Kaliber har begärt ut statistik från över antalet beslut om fastspänning. Den visar att förra året 2014 - då Amanda bältades så många gånger - var ett rekordår. Då togs 105 beslut om bältesläggning. Det är fler än vad som gjordes under 2011, 2012 och 2013 tillsammans. 2015 kommer att bli ett nytt rekordår. Redan nu i september hade man gjort fler bältningar - 116 stycken - än vad som gjordes rekordåret 2014.  Vi får tag i en intern sammanställning över hur många beslut som tagits om fastspänning när det gäller Amanda. Den visar att hon på bara tre och en halv månad 2014 bältas 44 gånger. Det är nästan hälften av alla bältningar som gjordes på kliniken under hela det året.   Hur är det rimligt att det blir så många bältningar på en och samma patient? - Det kan jag inte kommentera, säger Per-Olof BjörckVarför inte det? - Jag kan inte kommentera ett enskilt fall. Bältningar borde man undvika, det har jag sagt. Det låter ju orimligt för vem som helst som lyssnar.  Eftersamtalen genomförs inte som de skaEn av de viktigaste metoderna som skulle minska antalet bältningar är så kallade eftersamtal. Då personalen och patienten tillsammans - efter att det har lugnat ner sig - pratar igenom händelseförloppet. Vad var det som hände? Hur kan vi göra annorlunda nästa gång? I klinikens egna riktlinjer står det att samtalen ska göras efter varje bältning. Personalen vi har pratat med tycker att samtalen är viktiga. Problemet är att de sällan hålls.  - Jag som läkare har aldrig varit med, säger läkaren.- 3 gånger av 10 kanske vi håller de här men det är när det är lugnt, säger en av skötarna.  - Man hinner inte göra det för man det andra gänget kommer. Man måste hem. Eller något annat. Man glömmer bort det, säger den andre av skötarna. - När det är kaotiskt då är det sådant här som fallerar. Det blir ju en ond spiral av allting, säger läkaren. Verksamhetschefen Per-Olof Björck säger att de inte för någon statistik över hur ofta samtalen sker.   - Jag har ingen koll på det. Man gör det ibland. Ja, det är sådant vi jobbar med att få till det.Ni ska göra det men ni gör inte det, hur kan det få vara så? - Vi ska göra det, men vi gör det inte. Men du säger att det ska göras eftersamtal. - Ja. Det är min ståndpunkt som verksamhetschef. Sen gäller det också att det ska utföras. Det är ju personal som ska utföra det och så ska de göra det. Men vadå, de struntar i det? - Det har jag ingen aning om, det kan jag inte uttala mig om. Om det glöms bort ibland eller inte. Men är inte det en verksamhetschefs ansvar att se till att sådana här saker fungerar och särskilt sådant som ska göras? - Jo det är mitt ansvar att göra det och det är mitt ansvar att driva det. Men sen att genomföra det på kort tid det är inte så lätt alla gånger idag. Det är mitt mål att det ska ske. Öka på. Det ska bli bättre och bättre.  Flyttas till vuxenpsykiatrin Tillbaka till Amanda. I slutet av oktober förra året har personalen fortfarande inte lyckats lösa problemen på avdelningen, enligt våra källor. På BUP tar man beslut om att flytta Amanda till PIVA - den vuxenpsykiatriska intensivvårdsavdelningen som ligger i Huddinge, det framgår av hennes journal hos Socialförvaltningen. På PIVA vårdas vuxna med psykoser, manier och missbruksproblem.  Från avdelningen kontaktar Amanda IVO för att göra en anmälan. Hon säger till IVO att det har varit fel med alla bältningar på BUP och att hon känner sig rädd inne på vuxenavdelningen. Hennes storebror och hennes mamma åker ofta dit och hälsar på.  - Framförallt blev hon helt neddrogad. Helt. Så det kanske inte var så mycket bältningar för att hon var så drogad, säger mamman. - Ja, hon var slö i skallen. Hon stod och skakade. Hon hade massor med tics på grund av biverkningarna av de droger hon hade i kroppen. Hon var störd på något sätt. Hon var inte Amanda längre. Hon var någonting annat. Det var hemskt att se, säger storebrodern. Isolering Efter fem månader skrivs Amanda ut från PIVA. Men det dröjer inte länge förrän hon är tillbaka på BUP-kliniken. Det var i våras, i april. På kliniken har man återigen öppnat källarlokalen - trots kritiken som man tidigare fått av IVO.  - Det här är en bra yta, säger verksanhetschef Per-Olof Björck. Den fungerar väldigt bra och dokumenterar man sina beslut så är det inga problem. Men varför öppnades den då? - För att vi behöver avskiljningsmöjlighet. Den ingår i vårdmöjligheten.  Amanda isoleras i den återöppnade källarlokalen. När en patient isoleras heter tvångsåtgärden avskiljning och får pågå i max åtta timmar, eftersom det är ett så stort ingrepp i patientens fri- och rättigheter.  I Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för psykiatrisk tvångsvård står det att avskiljning endast får användas i undantagssituationer. Det står också att avskiljning bara i sällsynta fall får ske längre än åtta timmar. Om det gör det måste en läkare ta ett nytt beslut var åttonde timme. Uppgår tiden till mer än några dagar så ska handla om extrema fall, enligt föreskriften. Amanda blir kvar i källaren i över tre veckor.  - Hon blev ju jätteledsen. Eller hur? Säger Amandas mamma. Ja hon var väldigt ledsen.  Hur stor del av den här tiden var hon isolerad då? - Hela tiden.  - Från det att hon kom, hon var två nätter på akuten, för att de inte visste var de skulle ha henne. Och sen blir hon placerad där i källaren, och där var hon i tre och en halv vecka.  Efter skandalen 2013 riktade IVO allvarlig kritik mot kliniken för att läkare inte tog beslut om avskiljning. Våra källor uppger att det flera gånger sedan dess har hänt att det här besluten inte tas.  - Det har inte varit någon överläkare som har gjort någon bedömning inom åtta timmar. Då är det olaga frihetsberövande man sysslar med, säger läkaren.  Verksamhetschefen Per-Olof Björck medger att det kan vara så: - Det kan vara någon gång då bakjouren funderat om man ska väcka patienten om det är mitt i natten. Men då har man ju brutit mot lagen? - Om det har hänt så har man gjort det ja.  En varningssignal som inte hörsammadesUnder veckorna i isoleringen i källaren börjar Amanda berätta att hon varit med om något hemskt. I Socialförvaltningens journalanteckning från den åttonde maj står det att Amanda har berättat att hon utsatts för en gruppvåldtäkt.  Trots att man på BUP nu känner till att hon kan ha varit utsatt för övergrepp så fortsätter bältningarna nere i källarlokalerna. I journalanteckningen framgår det att under vistelsen på 23 dagar bältas hon 13 gånger. Det borde inte ha skett enligt läkaren.  - Har man varit med om en sån oerhört traumatisk upplevelse så. Det är en sån situation som påminner mycket om en bältesläggning. Du är ju fastspänd ligger helt blottad kan man ju säga. Om man har varit med om en sån sak där man inte har en chans därför att en person som är mycket starkare lägger sig ovanpå en och genomför en våldtäkt så måste det vara en ohygglig upplevelse.   - Naturligtvis om man har upplevelser av fasthållning som är traumatiska så är det ännu värre, säger verksamhetschef Per-Olof Björck. Självklart. Men ändå sker det på kliniken, för jag har ju kunnat se det i journalanteckningarna från socialförvaltningen. Att det har skett. Jag kan inte svara på ett enskilt fall. Och eftersom jag inte vet om det så är det svårt att kommentera.   Personalens ansvar Men vad har personalen själva för ansvar över vården som getts till Amanda? Enligt läkaren var ansträngningarna stora för att få cheferna att reagera.  - Därför pratade jag med dem som var ansvariga för vården och pläderade för att det måste finnas ett annat sätt att bemöta det här på. Jag tycker att jag gjorde vad jag kunde. Absolut. Det gjorde jag.  Men varför sa ni inte ifrån när hon blev bältad så många gånger? - Det finns ett team runt henne. De borde, de är ansvariga i fallet. Inte vi. De borde ha reagerat och sagt ifrån, säger den ene skötaren.- Det är klart att det svider lite, säger den andre skötaren. Sen kan jag som vanlig personal säga att äsch jag hade inte det yttersta ansvaret men man är ju delaktig i det. Hur ser du på det? - Det är ingen skön känsla. Det är ingen skön känsla.  Den 21 maj i år skrivs Amanda ut från BUP. Hon flyttar in på ett behandlingshem. Inte så lång tid efter blir hennes mamma uppringd när hon är på jobbet av föreståndaren på hemmet. Hon vill att de ska träffas.   - På vägen hem då jag gick hem, berättar Amandas mamma. Då tänkte jag, är hon död? Nej, hon kan inte vara död. Alltså du vet, tusen tankar.  Men när hon kommer hem, så förstår hon vad som hänt.  - Och då ser jag dom på gatan. Och då ser jag prästen. Och då fattar jag. Då fattar jag att hon är död.  Amanda spelar keyboardJag har när hon sjunger, säger Amandas mamma. Jag har den på min telefon.  Amandas mamma visar ett videoklipp på sin telefon. Videon är från nyårsafton. Amanda sitter i vardagsrummet och spelar på sin keyboard.  - Så får det inte gå till. Så här har det varit, och det här är inte det enda ärendet, det finns fler, säger den ene skötaren.- Vi borde ha bättrat oss för länge sen, säger den andre skötaren. Nu i september kom svaret på Amandas anmälan som hon gjorde till IVO. Myndigheten kommer inte utreda hennes ärende. De skriver: Det har kommit till IVO:s kännedom att anmälaren har avlidit. Ärendet ska därför avskrivas.Reporter: Mikael FunkeResearch: Emilia Mellberg Producent: Andreas LindahlKontakt: kaliber@sverigesradio.se

Konkurrensen om funktionshindrades gunst är hård bland de företag som erbjuder personlig assistans. För ett assistansföretag kan ett påskrivet kontrakt med en ny klient betyda nya vinster på hundratusentals kronor per år. Men hur långt får ett assistansbolag gå i sin jakt på nya kunder? Kaliber och Skolministeriet granskar assistansbolagens marknadsföringsmetoder. Jakten på assistanspengarna Assistansbolag som efterforskar  kontaktuppgifter till personer med funktionshinder,  erbjuder gratisresor och söker upp personer i rullstol på stan. Skolministeriet från UR och Kaliber granskar hur assistansbolagen raggar kunder. Vi är hemma hos Pontus. Det luktar nybakat. – Det är  kärleksmums eller kladdkaka, finns ju tusen namn på den kakan. – Kärleksmums är bra. Pontus är en av ungefär 16 000 assistansberättigade . Det betyder att han får hjälp av en personlig assistent för sina grundläggande behov.  Idag är det assistenten Elsa som jobbar. – Massa saker som dom hjälper mig med så utan mina assistenter skulle jag inte klara mig. – Man kan säga att det är den personliga hygienen och det som en vanlig, som man gör varenda dag. – Nu ska jag öppna dörren bara … Nu kom din mamma här… Idag tittar Skolministeriet från UR och Kaliber närmare på dom metoder som en del assistansbolag använder sig av för att locka till sig kunder. Ett område där myndigheterna saknar insyn och kontroll ska det visa sig. Pontus är nämligen en högintressant kund för dom 1700 privata assistansbolag som finns på marknaden. Ett enda påskrivet kontrakt kan generera stora vinster till assistansbolaget. Inspektionen för socialförsäkringar har räknat ut att ett assistansbolag i genomsnitt kan göra 300 000 kronor i vinst på ett år för en enda brukare. – Jag kan till och med bli påhoppad på stan om man har otur av assistansbolag numera. Och hoppa på en och berätta att ta det här bolaget det är så bra så! Vad tycker du om det då? – Det tycker jag inte om. För jag tycker att om man har assistans ska man kunna välja själv och inte bli påverkad vilket bolag man ska välja. Förenklat kan man säga att när Försäkringskassan räknat ut hur många timmar per dygn du har behov av assistans får du en påse med pengar att köpa assistans för. Och som assistansberättigad har du tre olika alternativ. Antingen kan du välja att kommunen skall sköta din assistans, eller så kan du vara arbetsgivare själv, eller så kan du anlita ett privat assistansbolag. Det är det vanligaste. Pontus  har haft assistans i 15 år. Just nu sköter han assistansen själv men han vill gärna slippa eftersom det är mycket att hålla reda på, så nu letar han efter ett privat assistansbolag  igen.  Och det är i det här läget han blir uppvaktad. – Fortfarande poppar det upp dom här bolagen som inte är seriösa… Pontus mamma. – Och det stör mig, därför att, du behöver ett seriöst assistansbolag som du kan lita på och känner förtroende för. Och alltihop det här va… – Precis, men det är inte lätt att hitta… – Den ena bjöd ju över den andra och det är det jag tycker är så fruktansvärt oseriöst. Vad är det man bjuder då? Vad är det man använder som…? – Men det är precis som med telefonförsäljare. Dom frågar, hur har du det här idag med din assistans? Och det spelar ingen roll vad man säger, det bolaget man pratar med kan alltid göra allting bättre. Det är konstigt. Och dessutom när man är på stan då är ju inte det första man har i tanken assistans och hur man vill tänka över sin assistans. Då är det inte lätt att ta ett sånt livsavgörande beslut som det är. På två sekunder. Så det är fult att ragga upp folk på stan. Vi ska återkomma till Pontus. För det finns något som gör honom ännu mera upprörd än att bli kontaktad på stan. Något han tycker är värre. Men först ska vi träffa Arne Prembäck på Bosse Råd, Stöd och kunskapscenter i Stockholm, en oberoende icke vinstdrivande organisation dit personer kan komma när dom har problem med sin assistansanordnare. Arne var med redan när assistansreformen infördes1994 och har sett hur marknaden förändrats på nära håll. – Det är ju en väldigt, jag tycker man nästan kan beskriva det som en aggressiv marknad. Det är ju bara att titta på handikapptidskrifterna som kommer ut. Hur man målar ut guld och gröna skogar och verkligen försöker locka med det som man säger är unikt. Det är ju en explosionsartad utveckling. Jag tror att det ekonomiska incitamentet har gjort det har blivit det. Man har sett att det är ett lätt sätt att tjäna pengar. Samtidigt som, jag menar det är ju bra att det finns valfrihet. Det är ju inget snack om saken. Men man måste också ha förutsättningar att kunna välja. Att kunna se klart. – Så är du kvar? Ja, jag är kvar. – Perfekt… Vi kan kalla henne Cecilia. Hon har precis som Pontus vid flera tillfällen blivit uppsökt av påstridiga försäljare som vill att hon ska byta assistansbolag. – Det är vissa bolag som är väldigt på fluga när man är ute i offentligheten och kommer fram och säger att ”åååh titta det här har jag att erbjuda”! Och jag är jättebra och du får det här och det här. Och pratar bara på om det hela tiden. Fast jag säger kanske en tredjegång att nej jag är inte intresserad och jag kontaktar dig när jag har behov av att göra det. – Det kan också vara om man återgår till dom här assistansföretagen när dom kommer hem till än. Nu säger jag inte att alla är så, definitivt inte, men många kanske trycker på, till personen tackar ja fast man egentligen inte vill det för man orkar inte står emot. Och så tänker man att jag säger ja så jag blir av med dom. Det kan vara så i många fall tror jag. Kan det inte vara något positivit också, att man konkurrerar och vill överträffa varandra, för dig som kund kan väl ändå det vara något positivt för då får du det bästa som du kan få? – Ja, det kanske det är i vissa avseenden, men sen är det ju faktiskt så att pengar är ju inte allt. Både du som kund och dina assistenter ska ju vara nöjda. Och bilden av att personer som har assistans känner sig påhoppade av gränslösa försäljare bekräftas av flera brukarorganisationer som vi talat med. Maria, är mamma till ett funktionshindrat barn och blev så upprörd när hon blev kontaktad av ett assistansbolag att hon bestämde sig för att anmäla företaget till Konsumentverket. – Dom ringde och sa att dom ringer från ett företag som jobbar med att lämna information och informerar om att funktionshindrade barn ska få det dom har rätt till. Och jag hade då blivit uppring en gång tidigare av samma företag. Jag blev irriterad. Sa att dom inte får lov att ringa på mobilnummer för att sälja sina tjänster för att det strider mot etiska regler om marknadsföring. Och då sa dom - vi säljer ingenting. Och när jag tittade på personen som hade ringt så var hon försäljningschef på det här företaget. Men ändå säger hon, nej vi säljer ingenting. Det blir jag irriterad på att man låtsas att man inte säljer tjänster, att man inte är ärlig med sin avsikt. Och sen förstås då att dom ringer mig, jag vill ju veta hur dom  fått reda på mitt nummer och att jag har ett funktionshindrat barn. Ja för du frågade rakt ut var dom fått numret ifrån? – Ja det gjorde jag och då hävdade dom att dom hade ett samarbete med statistiska centralbyrån. Och då i den vevan var jag i kontakt med Statistiska centralbyrån för jag var upprörd över att man spred information om vilka som har funktionshinder. Då tittade Statiskiska Centralbyrån på det och återkom sen och förnekade att dom hade såna uppgifter som dom lämnat ut och att det inte finns något samarbete. Så då ljög dom ju. Och när du sa att du inte trodde det var så sannolikt, vad fick du för svar då? Nej bara undviker att ja det kan jag inte svara på. Nej men så  är det osv. Jag fick  inget bra svar. Marias anmälan till konsumentverket blev aldrig mer än en anmälan. Konsumentverket prioriterar inte detta ärende. – Och sen är det ju också det här naturligtvis att man bekymrar sig över vilka uppgifter är det egentligen som cirkulerar där ute?  Vad finns det mer?  Ja var får egentligen assistansbolag som objudna ringer hem till personer med funktionshinder uppgifterna ifrån? Vi kontaktar VD:n på företaget som ringt Maria för att fråga hur dom fått tag i hennes hemliga mobilnummer. VD:n hänvisar då till att dom nu satt igång en egen internutredning om saken och att dom inte vill kommentera kritiken förrän den är klar .  Uppgifterna om vem som har rätt till assistans ska vara sekretessbelagda hos myndigheterna. Men det finns ett sätt att få uppgifterna via myndigheter – domar som blir när personer överklagar till exempel försäkringskassans beslut är offentliga handlingar. Och alldeles nyligen begärde ett annat assistansbolag i Malmö ut 30 domar i förvaltningsrätten, och fick då serverat namn och adress till potentiella kunder. Det här är VD:n Peter Kärnefeldt. – Vi skickade ut 30 stycken brev där vi inte pratade om alls om domar eller grejer eller någonting utan rent bara vi har startat ett assistansbolag i sportenstecken. Om man var intresserad av att byta assistansbolag så kunde man ringa oss. Vi tänkte inte på det som att dom skulle se det som något negativt. Och det är jättebeklagligt. Men jag kan samtidigt så här i efterhand förstå dom. Pontus igen. – Jag har haft bolag som velat att vi ska ut och ragga på stan. För det ser ju bättre ut om kunderna som sitter i rullstol är ute och markandsför på stan.   Som att du skulle jobba? Ja. 500 spänn per kund var det. Så får vi 500 per kund som skriver på för dom som vi rekommenderar. Dom ville till exempel att vi skulle åka ut på Frölunda torg och sitta där en hel dag och dela ut foldrar. Jag var där en gång tror jag och då såg jag ingen funktionshindrad överhuvudtaget så jag tror inte det gav så stort resultat. Men du åkte till Frölunda torg för att se om du hittar någon? – Ja, men det var helt meningslöst. Jag vet inte, dom tyckte väl att då slipper vi göra jobbet själva. Men man tyckte ju om bolaget så man gjorde det ju. – Marknadsföring ska ske på ett propert sätt. Och man ska inte utnyttja personers svagsinne eller bristande förmåga att fatta beslut, sunt förnuft helt enkelt. Fredric Käll är ordförande i Bransch Personlig assistans inom Vårdföretagarna och representerar drygt 230 assistansbolag. Han känner väl till att personer med funktionshinder blir kontaktade av försäljare på assistansbolag och säger att den typen av marknadsföring är något som organisationen tar starkt avstånd ifrån. – Den kanske mest flagranta marknadsföringsmetoden som vi tar definitivt avstånd ifrån är ju när man hämtar ut listor och på så sätt knackar dörr hos personer som har till exempel färdtjänst. Man har tagit ut färdtjänstlistor, och erbjuder dem pengar för att antingen söka assistans eller för att komma över till assistansbolaget. Fredric Käll känner till två fall där adresser till personer med funktionshinder har läckt ifrån taxibolag som kör färdtjänst. Uppgifter som är olagliga att lämna ut. – Och dom få tillfällen det har hänt brukar det gå ganska fort larmklockor genom hela systemet. Att nu är den och den igång dom gör så och så. Ganska fort så blir det nästan en lynchstämning över dom här personerna som knackar dörr. Så i det hänseendet så är det ganska självmarkerande. Eller oftast självmarkerande. För folk blir upprörda och irriterade. Varigenom syftet med att göra så förfelas. För vad dom vill är ju att få kunder och det får dom inte den vägen. Det vet du händer att man hämtar färdstjänstlistor? – Yes.  Men det är ju sekretessbelagda uppgifter? – Precis. Och vi vet inte hur dom får tag i dom. Jag önskar jag visste och för varje gång det händer så börjar det efterforskas ganska ordentligt. Var dom kommer ifrån men… Finns det andra marknadsföringsmetoder som ni tar avstånd ifrån? – Att man betalar att för att en kund ska komma över genom olika typer av ersättningar eller erbjudanden om man väljer att skriva på. Direkt avstånd ifrån. Sen finns det säkert en uppsjö andra. Som tur är kommer man inte kontakt med dom så ofta. Vi är hemma hos Pontus igen. För precis som Fredric Käll på Vårdföretagarna antyder, finns det företag som inte bara vill åt kontaktuppgifter och ringer hem. Och det är det som gör Pontus mest upprörd. Han rullar fram till skrivbordet och plockar fram ett papper han sparat. Ett reklamblad ifrån ett assistansföretag på orten som damp ner genom brevinkastet. Ett hösterbjudande står det. – Fick en lapp i brevlådan att jag skulle få 3000 kronor i porslin av ett assistentbolag om jag valde dom som kund. Vet inte vad dom tyckte jag skulle ha 3000 kronor porslin till men det tyckte dom. Har även blivit erbjuden utlandsresor. När jag var utomlands för några år sen så träffade jag en svensk kille där som hade ett assistansbolag i Örebro tror jag att det var. Han såg ju att jag var funktionshindrad så han kom fram till mig när jag var på semester och han presenterade sitt assistentbolag och att han hade lägenheter på Teneriffa och att jag kunde få komma dit  när jag ville och dom betalar min resa och assistentens resa utan problem hur ofta jag vill och ha rekreation som han sa. – Sen är det så också att dom flesta handikappade människorna lever på så låg ekonomisk standard, naturligtvis. Lovar dom då guld och gröna skogar eller som du till och med sa att någon skulle betala en halv hyra eller vad sjutton det var. Eller fixa det eller ordna det. Det är klart som sjutton då. – Klart man kan blir lockad av sånt om man har det dåligt ställt. – Det är dom svagare människorna som råkar ut för det här och kan bli så lätt förledda. Enligt Fredric Käll på Vårdföretagarna strider alltså assistansbolag mot branschens etiska riktlinjer när de ger brukarna gåvor, men är det olagligt? Susanne Moverare, sakkunnig på Försäkringskassan säger att assistansersättningen skall användas till assistans. Om de används till att betala till exempel nöjen kan den försäkrade bli återbetalningsskyldig. Men det gäller bara om man anställer sina assistenter själv. Privata assistansbolag får nämligen ge brukaren gåvor om de betalas med den beskattade vinsten. Men om pengarna till gåvor verkligen tas från vinsten, kontrolleras inte av Försäkringskassan. Något som bekymrar Tomas Agdalen,  jurist på Inspektionen för Socialförsäkringar som har tillsynsansvar för försäkringskassan. – Vår erfarenhet är att det här följs inte upp riktigt. Det finns ingen riktig kontroll över hur assistansanordnare använder ersättningen. Utan det flyter nog på. Man betalar ut assistansersättningen och sen så kommer det in redovisningar, så betalas det ut ny assistansersättning. Så ingen kontrollerar liksom till vilka konstader assistansersättningen använts. Det verkar inte så nej. Men är det rimligt? Det handlar om väldigt stora summor pengar som man betalar ut av skattemedel och så har man inte kontroll på hur dom används? – I ett optimalt system så är det ju viktigt att veta hur dom allmänna medlen används och till vilka kostnader dom har används.  Här vet vi bara att dom har använts till något abstrakt. Som personlig assistans. Faktiskt har vi jättelite kontroll på hur pengarna används. Egentligen ingen alls. Men även om försäkringskassans regelverk tillåter gåvor till personer med assistans tycker Fredric Käll, vårdföretagarna att valet av anordnare bör baseras på kvalitén på assistansen och inte grundas på någon typ av belöningssystem. I det långa loppet så riskerar det  att  urholka förtroendet för reformen, säger han. Så vi blev nyfikna på om det finns fler assistansbolag som har liknande erbjudanden som det som Pontus fick om fint porslin och bestämde oss för att  ringa till ett tiotal assistansbolag. Vi hittade på en fiktiv person. Ida Andersson , för att se vad företagen var beredda att ge henne som blivande kund. Ja hej jag heter Ida. – Hej Ida. Hej jag ringer åt en vän som är på jakt efter en assistansordnare. Vad gör er speciella så? – Vi har nöjdast kunder, det är det som gör oss speciella… När vi ringer runt till olika assistansbolag och frågar varför vi ska välja dem, lyfter många fram att de ger gratis juridisk hjälp i kontakt med myndigheter. Men vi får även erbjudanden som handlar mer om att brukaren – kunden – skall få förmåner. Nej men det är några som har haft asså så här  att man kan få extra förmånligt som man blir kund. Något välkomsterbjudande. Har ni något sånt? Ida Andersson kunde i vår rundringning få till exempel gratis danskurs och prova på dyk. Ett företag säger att dom kan subventionera en utlandsresa för brukaren som en början på ett gott samarbete. Och ett annat assistansbolag kan bjuda på en veckas gratis boende i Thailand för kunden. Vi ringer också företaget som hoppades att Pontus skulle nappa på en fin servis. Maja Koppfeldt som äger bolaget förklarar att dom ser välkomstpaket som ett vanligt sätt att marknadsföra sig i branschen – Nej jag kan se att när jag blir kund i många olika företag så får jag ett välkomstpaket. Det  är som Siba har om du köper en tv får du cykel. Det är ju inte ovanligt att man arbetar utifrån någon form av välkomstpaket när man startar. När man blir brukar hos ett assistansföretag så är det ju väldigt mycket pengar det kanske är en affär på upp till en och en halv miljon och när man då ger ett välkomstpaket så är det av ringa värde. Det är ju inte därför man väljer ett assistansbiolag. Det är ju så många bitar som ska stämma om det ska kännas rätt. Men varför väljer ni att marknadsföra er med den typen av erbjudanen då? – Vi marknadsför oss på många olika sätt. Välkomstpaket av något slag har vi haft ända sedan början. För att vi vill tacka för förtroendet och det är också där man sätter igång ett nytt samarbete och det känns viktigt att man gör det korrekt från början. Att vi vill visa vår uppskattning helt enkelt. Det är det vi gör. Men kan ni se att det finns en risk för att en kund blir lockad av ett sånt här erbjudande och väljer det på grund av den gåva man får och inte pga av kvaliteten på assistansen? – Nej det gör jag inte Enligt försäkringskassans riktlinjer ska assistansersättningen gå till assistans. Hur får ni in den här gåvan i assistansen? – Det här tar ju vi av våran vinst i bolaget. Fredric Käll, Vårdföretagarna igen. – Vi är otroligt kritiska till den  typen av beteende, så där gör man inte. Vilket ansvar har ni för att branschen följer de etiska riktlinjer som ni har och så? – Vi har ett stort ansvar. Vi jobbar hela tiden och kontinuerligt med att informera våra medlemmar om våra etiska riktlinjer för i slutändan om man bryter mot dom kan leda till uteslutning. Förutom att betona sitt eget ansvar anser Fredric Käll på Vårdföretagarna att även försäkringskassan har ett ansvar för att assistansersättningen inte används till olika typer av lockerbjudanden. – Det finns ingen gemensam benämning över vad vi ska förse kunderna, brukarna med. Och det saknar vi. Fredric Käll får medhåll ifrån Anders Westgerd, verksamhetsledare på GIL, ett brukarkooperativ i Göteborg. På senare år har det uppmärksammats mycket fusk inom assistansbranschen och det har talats om att kostnaderna har skenat. Försäkringskassan har genomfört en rad regeländringar och det har blivit svårare att få assistans. Samtidigt sockrar vissa assistansbolag kontrakten. Det rimmar illa tycker Anders Westgerd. – Man har stramat åt tillvaron allt mer, medans man har egentligen överhuvudtaget inte ifrågasatt hög vinstutdelning och oskäliga marknadsföringsmetoder. Och det är någonting som gör mig rent ut sagt förbannad. Att man avhändar makten för dom assistansberättigade och gör livet betydligt mer problematiskt och man inskränker i lagstiftningens intentioner men man låter det mer eller mindre vara vilda västern på marknadssidan. Att man mer eller mindre kan bete sig och plocka ut oskäliga vinster och där tycker jag dom ska lägga fokus istället. Susanne Moverare, försäkringskassans sakkunnige inom assistansersättningen. – Försäkringskassan har möjlighet att kontrollera om man är egen företagare och anställer sina egna assistenter, där är man skyldig att redovisa precis vad man använder ersättningen till. Men bolagen kan ni inte gå in och titta på kvitton och vad dom använt pengarna till i praktiken? – Nej, det kan vi inte göra om man väljer att köpa sin assistans av ett privat bolag så har vi inte den möjligheten idag. För många organsationer och brukare som jag har pratat med dom är upprörda över att man skärper till kontrollen bland dom som är assistansberättigade. Man kollar att man gör sina timmar att man får sin assistans som man har sagt, men sen finns det inget som kollar att bolagen använder deras pengar på rätt sätt. – Nej, bolag och vinster det är en politiker fråga och det är inget som vi idag har möjlighet att gå in och titta på. – Men vi ser fram emot en utredning som pågår just nu och se var man landar i för eventuella lagförslag i februari 2014. – Vi står här och så brukar vi alltid bara ”tog du nyckel”? Och så frågar vi varandra, ”tog du nyckeln”? Nej jag tog nyckeln. Då kan vi stänga. – Vem är assistent åt vem? – Ja, exakt. Det går några veckor. Pontus och Elsa, en av hans personliga assistenter är på promenad med Pontus hund. – Utan assistansreformen så hade det varit jätte många som inte hade klarat sig, överhuvudtaget. Så assistansreformen behöver en uppryckning. Den är i grunden asbra. Det är det bästa som har hänt funktionshindrade människor någonsin.  Nu har Pontus efter många turer bestämt sig för ett assistansbolag som han tycker verkar seriöst och bra. – Det finns bolag som det jag ska ha nu, som bryr sig om både personal och brukare. Usch jag hatar ordet brukare, men finns inget… – Det gör jag med men vad ska man kalla det? – Finns en del som säger kund men jag gillar inte det heller – Inte jag heller, brukare känns så stelt – Vad sägs om människa? – Ja, min människa säger man då! – Ja! Jag vet inte. Hopp, hopp! Får du åka tullstol en stund din lilla lata hund. Reporter: Lovisa Haag

Socialförsäkringsminister Ulf Kristersson har slagit fast att regeringens förändring av sjukförsäkringen varit framgångsrik. Hälften är sjuka hälften så länge, brukar han säga, men erkänner samtidigt att det finns sjuka som kommit i kläm. För att få slut på kritiken presenterades därför "flera viktiga justeringar" för en tid sedan. Men effekten uteblev. Protesterna från sjuka, anhöriga, läkare och präster fortsätter. Påskuppropet mot utförsäkringarna samlade på annandagen tusentals över hela landet. Socialförsäkringsminister Ulf Kristersson intervjuades av Mari Forssblad.

De flesta gör aldrig några fondbyten i sin PPM-portfölj, trots att alla undersökningar visar att det lönar sig att vara aktiv. På ålderns höst kan skillnaden bli tusenlappar - i månaden. Är det rimligt att så många är förlorare i vårt pensionssystem? Socialförsäkringsminister Ulf Kristersson (M) och aktiespararnas VD Günther Mårder i debatt i Plånboken. Ulrika Sandborg är egenföretagare och ordförande i Aktiespararnas Södermalmsavdelning. Hon bevakar aktivt sina premiepensionsfonder och har lyckats få en värdeutveckling på 9% per år i snitt. Det betyder tusenlappar mer i månaden i pension för henne. Här delar hon med sig av hur hon bevakar sina fonder, hur hon väljer, när hon säljer och vilka risker hon tar. Minst en gång i månaden loggar hon in på sitt konto på Pensionsmyndighetens hemsida. AB Ruffel&Båg Bluffakturorna fortsätter att strömma in till småföretagare. På tre år har antalet anmälningar ökat med 300%. Bagaren Oscar Målevik är en av dem som drabbats. Nu är han orolig för att få inkassokrav på sig. Expertsvar Vad händer med besittningsrätten till bostadsrätten när särbon flyttar in? Fastighets- och familjerättsexpert Margareta Brattström svarar på den och andra lyssnarfrågor.