Podcasts about diplomatisk

Diplomatisk comeback för Macron när Europa ska hantera en ny säkerhetspolitisk verklighet. Samtidigt har Bryssel svårt att få till samtal med Vita huset. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Emmanuel Macron var mer eller mindre uträknad för ett halvår sedan när Frankrike skakades av inrikespolitisk turbulens. Men nu är det i Paris Europas ledare samlas för krismöten när Trump ritar om de säkerhetspolitiska förutsättningarna för Europa och för världen. Även Storbritanniens Kier Starmer har klivit fram och tagit på sig en ledarroll. Hör om vilken betydelse Europas kärnvapen har för dynamiken gentemot USA och om förhoppningarna på att även Tyskland inom kort ansluter för att axla ett ledarskap för Europa. Men vart tog Italien och Giorgia Meloni vägen? Hon som hade exklusiva möten med Trump så sent som i januari och var den enda sittande europeiska regeringschefen på installationen. Samtidigt har de högsta EU-företrädarna i Bryssel tydliga svårigheter att få till samtal och möten med den nya Trump-administrationen. I alla fall hittills. Vad beror det på? Och är det ett misslyckande för Ursula von der Leyen, som precis passerat strecket för 100 dagar på sin nya mandatperiod som kommissionens ordförande.Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Cecilia Blomberg, korrespondent i Paris. Björn Fägersten, vd för analysföretaget Politea och seniorforskare vid Utrikespolitiska institutet.Programledare: Parisa HöglundProducent: Therese Rosenvinge

Eksperter svarer på, om Deepseek kan have bygget en AI-model, der fungerer ligesom amerikanske Chat GPT, men som har kostet en brøkdel at bygge. Flere tidligere ansatte i aarhusianske Sinful står nu frem med kritik om dårligt arbejdsmiljø. EU-Kommissionen kommer med bud på, hvordan EU genopretter sin mareridtsvækkende konkurrenceevne.   Vært: Trine Duvander (trdu@borsen.dk)

„Diplomatiskās pusdienas“ ir nogājušas pilnu ciklu pa pasauli un ir mājās - vislabākajā valstī pasaulē! Nekur nav tik labi kā mājās... Pēc tam, kad esam piecus gadus un vairāk nekā 200 raidījumos izanalizējuši visas pasaules valstis, to varam vēl drošāk teikt. Izklausās, ka mums vajadzēja tik milzīgu analīzi, lai pierādītu sākotnējo hipotēzi, ka mūsu Tēvzeme ir labāka par citām valstīm. Bet bija to vērts. Šie gadi ir bijuši intelektuāli maģiski vismaz mums un ceram, ka arī jums, mūsu uzticamākie klausītāji un klausītājas. Tik bieži esam atsaukušies uz Latviju un aplūkojuši pasaules valstis Latvijas kontekstā un otrādi, ka liktos, ka nekas nav palicis sakāms. Protams, ir! Raidījumā aplūkojam pāris pētījumus par Latviju, kas vismaz mums radīja daudzas pārdomas un cerības. Sevišķi 2024. gada pirms Ziemassvētku laikā. Pēdējais „Diplomātisko pusdienu“ raidījums izskan gandrīz Ziemassvētku priekšvakarā, tādēļ nerunāsim par negatīvo, ko tāpat mūsu valsti var izlasīt gan tradicionālajos, gan sociālajos medijos ļoti daudz, bet par pozitīvo, kas objektīvākam skatam uz Latviju tik ļoti pietrūkst gan kā pilsonim, gan kā cilvēkam. Latvija – valsts Ziemeļeiropā, kuras teritorija ir apdzīvota jau apmēram 11 tūkstošus gadu. Jā, Ziemeļeiropā, nevis Austrumeiropā mēs esam tagad ne tikai ģeogrāfiski, bet arī politiski. Lai cik reizēm gribētos, ka arī ekonomiskā pievilkšanās notiktu ātrāk, vienmēr objektīvi jāatceras, ka Otrais pasaules karš un krievu komunistu eksperiments Padomju Savienības laikā šodienas Latviju un latviešu ekonomisko un finanšu kapacitāti pamatīgi iedragāja. Tādēļ mūsdienu Latvijas diplomātiskie un ekonomiskie sasniegumi šķiet tik ļoti vēl skaistāki, lielāki un iedvesmojošāki. Par senāku vēsturi runājot un ko droši vien visi ir dzirdējuši sevišķi Ziemassvētku laikā – viens no biežāk internetā sastopamajiem interesantajiem faktiem par Latviju ir tas, ka mēs tieši Rīgā 1510. gadā esam pirmie izdekorējuši Ziemassvētku egli. Vācu tirgotāju Melngalvju brālības dati liecina, ka eglei ir uzkārti augļi, kaltētas puķes, salmu lellītes un lentītes. Igauņi gan strīdas un saka, ka atšķirībā no Rīgas egles, Tallinas egle esot izdekorēta jau 1441. gadā. Turklāt tā bijusi īsta egle, nevis mākslīgs veidojums, kas it kā esot bijis Rīgā. Jebkurā gadījumā, šis baltiešu kašķis piesaista pasaules uzmanību tikpat ļoti, cik pats fakts par pirmo izdekorēto egli. Vēl viens senāks vēstures fakts, ko esam pieminējuši jau citos raidījumos, ir tas, ka Latvijas karogs skaitās otrs vecākais pasaulē. 1279. gadā latgaļu ciltis no Cēsīm šo esot izmantojušas, dodoties kaujās, un Livonijas hronika šo skaidri apraksta. Visvecākais lietotais karogs esot dāņiem. Starp citu Latvijas karogs pie visām ēkām obligāti ir jāizkar desmit dienas gadā. Piecas no tām ir ar sēru lentēm… Lūkojoties uz pieredzi ar ukraiņu karogiem un arī to, cik plaši tos izkar ASV, varbūt arī mums vajadzētu daudz biežāk visapkārt plīvot šim pasaulē vēsturiskajam karogam? Noteikti varam kopīgi atrast vēl vismaz 10 regulārās „karogu dienas” par godu notikumiem un sasniegumiem. Vēl viens pozitīvais vēstures fakts, kuru gribētos biežāk dzirdēt, ir par to, ka tieši Rīgā dzimušais drēbnieks palīdzēja izgudrot džinsus un attiecīgi radīja revolūciju pasaules modes industrijā 19. un 20. gadsimtā. Un runa, protams, ka ir par latviešu-ebreju izcelsmes audumu meistaru Jākobu Jufesu jeb Džeikobu Deivisu. Un džinsi, par kuriem ir runa, ir slavenie „Levis”. Jākobs Jufess uz ASV, uz Rīno pilsētu pārcelās 1854. gadā un tad arī nomainīja vārdu uz Džeikobu Deivisu. Amerikanizējās. 1871. gadā amerikanizējās viņš arī  juridiski un kļuva par naturalizēto ASV pilsoni. Divus gadus vēlāk viņš patentēja kniedes, kas saturēja džinsa audumu kopā visvārīgākajās vietās. Patenta reģistrācijai Džeikobam Deivisam nebija naudas. Viņš savu iztiku pelnīja ar ratu brezentu un telšu izgatavošanu, kas, neskatoties uz tobrīd ASV ļoti populāro valsts iedzīvotāju migrāciju uz Rietumu apgabaliem, tomēr neļāva nodrošināt pietiekamus līdzekļus. Sanfrancisko strādājošā „Levis Strauss” kompānija uzņēmās palīdzēt ar patenta reģistrāciju, un tikai īsi pirms savas nāves Deviss pārdeva patentu „Levis” kompānijai. Bet tagad par tagadni un nākotni un diviem pētījumiem. Pirmais ir par to, cik droši jūtamies. Mēs visi esam dzirdējuši un cerams, arī lasījuši Aizsardzības ministrijas sagatavotos un izplatītos informatīvos materiālus “Kā rīkoties krīzes gadījumā” un “ Kā rīkoties kara gadījumā”. Ja kāds vēl nav, tos var viegli atrast mod.gov.lv un sargs.lv mājaslapās. Bet varbūt nedaudz grūtāk atrast ir Latvijas Universitātes vadošo pētnieku Didža Kļaviņa un Ievas Birkas vadīto un veikto pētījumu “Sagatavoti kopā: stiprāki kopā”. Pētījuma ietvaros tostarp tika aptaujāti 1000 Rīgas iedzīvotāji par to gatavību krīzes situācijām un to, vai šiem maz ir 72 stundām nepieciešamie ūdens, pārtika un medikamenti. Aptaujas rezultātā 70 procenti galvaspilsētas iedzīvotāju norādīja, ka rezerves uz trim diennaktīm vai ilgāk tiem būtu. Kas ir ļoti pozitīva ziņa, lai arī šis ir pašvērtējums, nevis faktiska materiāla pārbaude. Vienlaicīgi skaitlis 30 procenti, kas nav gatavi, parāda, cik ļoti daudzi ir atkarīgi ikdienā no lielveikalu krājumiem vai arī paļaujas uz ticību, ka nekas slikts jau nevar notikt. Arī skaitļos tas parādījās, ka 69 procenti galvaspilsētas iedzīvotāju nedomā, ka tuvākajos 10 gados kaut kas katastrofāls varētu notikt. Vēl vairāk – 64 procenti Rīgas iedzīvotāju pārliecinoši teica, ka zina, kā rīkoties katastrofas vai ārkārtējas situācijas gadījumā. Tikmēr, kad tiem intervētāji pavaicāja, vai zina, kur tieši doties un ko darīt, aina izrādījās mazāk rožaina. Kur doties, zina mazāk nekā trešā daļa aptaujāto Rīgas iedzīvotāju. Lai arī šobrīd, kā atgādina arī mūsu valsts iestādes un īstie valsts vadītāji, Latvijai nekas nedraud, senais teiciens “kas sevi sargā, sargā arī dievs” ir vispareizākā pieeja. Kāda ir pirmā rīcība kara gadījumā? Turpināt savas ikdienas gaitas, ja vien mūsu bruņotie spēki neziņo par citu rīcību. Ne tikai kara, bet jebkuru hibrīdapdraudējumu vai dabas kataklizmu situācijā jāpatur prātā, ka 72 stundu somai ir jābūt, ka minētie Aizsardzības ministrijas sagatavotie materiāli ir rūpīgi jāizlasa un jāsagatavojas atbilstoši, kā arī jāsaprot precīzs darbošanās algoritms, tostarp savu ģimenes locekļu satikšana situācijā, ka telefona un interneta sakari nebūs pieejami. Tagad vēl par vienu pētījumu par nākotni. To Dr. Reinharda Krumma vadībā šogad izstrādāja un publiskoja Fridriha Eberta fonda birojs Baltijā. Pētījumā ir iekļaut 1005 respondentu aptauja, kurā tiek uzdoti jautājumi par to, kādu Latviju vēlētos redzēt iedzīvotāji turpmāk. Sevišķi autoru kolektīvs koncentrējas uz jauniešiem un viņu skatījumu. Pirmkārt, jāpiemin, ka Latvijā tikai 52 procenti iedzīvotāju uzskata, ka politiskā brīvība un demokrātija ir tas, no kā valsts nedrīkst atteikties nekādā gadījumā. 36 procenti uzskata, ka ir nepieciešams stingrs līderis. Un 12 procentiem nav viedokļa. Jauniešu starpā demokrātiju tikmēr atbalsta 82 procenti! Krievvalodīgajās ģimenēs un ģimenēs ar zemiem ienākumiem procents ar atbalstu “stingrai rokai” ir lielāks nekā demokrātijai. Vienlaicīgi jautājumā par to, kas ir svarīgāks brīvība vai materiālā labklājība – 67 procenti uzskata, ka brīvība un jauniešu starpā gandrīz 86 procenti dod priekšroku brīvībai. Interesants rezultāts ir redzams arī atbildēs par to, vai Latvijas dalība ES un NATO ir ieguvums vai šķērslis cilvēka sapņu īstenošanai. Kopumā 45 procenti respondentu atbildēja, ka dalība ES palīdz īstenot sapņus un 42 procenti, ka NATO. Krievvalodīgajās ģimenēs ES esot palīdzošs faktors vien 24 procentiem, bet NATO vien 15 procentiem. Latviešu ģimenēs 58 procenti  par labu abām organizācijām. Jauniešu vidū 75 procenti uzskata, ka ES palīdz tiem īstenot sapņus, kamēr 64 procenti uzskata, ka NATO palīdz. Par valsts tālākās orientēšanās virzieniem. 40 procenti respondentu atbalsta tālāku integrāciju ES, pat ja suverenitāte tiek vēl vairāk atdota kolektīva lēmumu pieņemšanas procesam par labu. Gandrīz tikpat – 39 procenti norādīja, ka suverenitātes stiprināšana neorientējoties ne Krievijas, ne ES virzienā ir labākais risinājums. Tuvināšanās Krievijai un saišu ar rietumvalstīm saraušanu atbalsta tikpat, cik to, kas nezina, kurp doties – ap 10 procentiem. Un visbeidzot, uz jautājumu, kura ir ideālā Latvija, kurā cilvēki vēlētos dzīvot atbildes bija tiešām intriģējošas. 2,4 procenti teica, ka grib dzīvot sirmā senatnē. Tikpat teica arī, ka cara laikos būtu labāk. Livonijā vēlētos atgriezties 0,8 procenti. Modernajā, 90. gadu Latvijā tikmēr grib dzīvot 9 procenti no respondentiem, kamēr laika posmā pēc iestāšanās ES grib turpināt dzīvot 30,5 procenti Latvijas iedzīvotāju. Kā noprotat – visvairāk ES grib dzīvot jaunieši un latviski runājošās ģimenes – 51 un 41 procents attiecīgi. PSRS tikmēr grib atgriezties 26 procenti krievvalodīgo ģimeņu. Un tikai 1,6 procenti jauniešu. Šie ir pārsteidzoši skaitļi. Bet šajā raidījumā vēl ekskluzīva intervija. Tā ir ar cilvēku, kurš ir dzīvojis četros no šiem aplūkotajiem periodiem, jo dzimis 1936. gadā un ir redzējis Latviju tik daudzās tās formās. Kādu nākotni viņš gribētu redzēt Latvijai, kurā no iepriekš minētajām grupām viņš iekļaujas, to vaicājām izcilajam maestro Raimondam Paulam.

Det var en sælsom blanding af glitrende rober, flotte ordener og iskold diplomati, da Egyptens kontroversielle præsident Abdel Fattah al-Sisi kom til Danmark, modtog elefantordenen og var til gallafest med både kongen, dronningen og statsministeren. Men hvorfor får en mand, der har kuppet sig til magten, bliver beskyldt for ikke at overholde menneskerettighederne og som fængsler politiske modstandere så flot en modtagelse? Det ser vi nærmere på i dagens udgave af Slotsholmen, hvor vi også vender de omdiskuterede samtaler i Folketinget med tre personer, der ønsker dansk statsborgerskab. Værter: Jens Ringberg og Pia Glud Munksgaard. Medvirkende: Christine Cordsen, politisk korrespondent, Jeppe Bruus, minister for Grøn Trepart, Rikke Gjøl Mansø, politisk analytiker, DR. Tilrettelægger: Theodora Renard.

►  ⁠⁠BLI ⁠⁠⁠⁠MEDLEM⁠⁠⁠⁠⁠⁠ og få tilgang til de nyeste episodene først, for kun 49,- per mnd. Da støtter du også arbeidet med podcasten. Fremover vil de som er medlemmer få tilgang til episodene først. Carl Schiøtz Wibye er en tidligere norsk diplomat og forfatter. Han er utdannet sivilingeniør fra Norges tekniske høgskole. Wibye var fra 2004 Norges ambassadør til Republikken Makedonia, senere sideakkreditert også til Albania og Kosovo. Han har vært ministerråd ved Norges ambassade i Kairo og ble i 1995 chargé d'affaires ved Norges ambassade i Teheran i Iran. I Fra 2009 til 2014 var han Norges ambassadør til Saudi-Arabia, Oman og Jemen. Wibye ble utnevnt til ridder av 1. klasse av Den Kongelige Norske Fortjenstorden i 2005, og til kommandør i 2010. ► STØTT PODCASTEN PÅ VIPPS Om du ønsker å støtte arbeidet med denne podcasten, kan du bidra med et stort eller lite beløp, etter eget ønske. All støtte settes pris på, og du bidrar til arbeidet med å lage flere episoder. Bruk Vippsnummer: #823278 ► Du kan altså støtte podden ved å donere et beløp til: ➡ Vipps (lenke for mobil) eller bruk Vippsnummer: #823278 ➡ Eller bli MEDLEM og få tilgang til de nyeste episodene først. ► SPONSOR Denne episoden er sponset av Kristent Ressursenter. Les mer om dem her: ⁠⁠https://kressurs.no⁠ ► Omtale/rating: Legg gjerne igjen en omtale/rating på ⁠⁠Spotify⁠⁠ & ⁠⁠Apple Podcasts⁠⁠.  Det hjelper podcasten med å bli synlig for flere. ► Facebook-gruppe: Bli med i Facebook-gruppen her ► Linker: ⁠⁠Youtube⁠⁠ | Google | ⁠⁠Nettside⁠⁠ | ⁠⁠TikTok⁠⁠ | ⁠⁠Instagram⁠⁠ | Podimo | ⁠⁠Facebook⁠⁠ | ⁠⁠Apple Kapitler: 00:00 Carls vei inn i diplomatiet, og hierarkiet i UD 09:10 Embetsnivå 14:00 Teheran, 1979 16:00 Politiske signaler 18:30 Nygaard-saken 21:00 Livet som Chargé d'affaires i Iran 43:00 Blodpenger – betale deg ut fra mord 44:30 Turist i Iran? 50:00 Irans forhold til Norge 54:00 Irans samarbeid med Tyskland – bakgrunn for antisemittisme? 01:02:02 Årsakene til at 7.10 skjedde 01:13:30 7.10 – H*mas vil ikke bli glemt 01:25:20 Arabere hater Iranere 01:27:30 Zoroastrisme - en av verdens eldste religioner 01:32:00 Norges reaksjon på 7.10 i Israel 01:42:45 NRK's dekning av situasjonen 01:47:52 UD frarådet Kongen å sende kondolanser til Israel 01:52:28 UNRWA – hvorfor fortsetter Norge å støtte dem? 01:57:38 Antisemittismen i Norge – Og Bjørn Westlie's bok Mørke År 02:04:00 Jøder er mer intelligente enn gjennomsnittet 02:10:42 Diplomatisk immunitet 02:17:00 Persona non grata 02:23:15 Arne Treholt 02:31:00 Saudi-Arabia 02:40:23 Mohammad Bin Salman på besøk i Norge 02:45:45 I Saudi Arabia og Oman, følger de med på imamene og er obs på radikal islam 02:50:00 Abraham-avtalene – en normalisering av relasjonen til Israel 02:56:00 Atomvåpenprogrammet til Iran 02:59:30 Israels atomvåpen – man vet antall atomstridshoder i Israels arsenal 03:04:00 Samarbeid mellom Russland og Iran? Pragmatisme. 03:12:50 Emiratene

Vår lilla serie där vi djupdyker i olika yrken fortsätter! Vi pratar med Mikael Lindvall som avslöjar diplomatens hemligheter. Mikael Lindvall har bl.a. varit ambassadör i Somalia. Hur ser en vanlig dag ut för en diplomat? Hur immuna är diplomater? Hur mycket minglar man? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: David Druid och Linnea Wikblad

Da den avskiltede legen nylig deltok i TV2-programmet «Norge bak fasaden», håpet han at det skulle åpne for bedre familierelasjoner.– Jeg venter fortsatt. Men så lenge mediene ikke er den fjerde statsmakt, så nytter det ikke. Heiko har betalt en høy pris for å tale strømmen i mot, men han har funnet en dyp mening i det. – Folk som åpner munnen slik gjør det ikke for å berike seg.Prøvde å stjele sin egen vaksine Da han prøvde å «stjele» sin egen koronavaksine fordi han ville sende den til et internasjonalt laboratorium som kunne undersøke innholdet i den, fikk han en bot på 17 000 kroner. Politiet krevde at han skulle undersøkes av en psykiater. – Jeg har både papir og opptak som bevitner at jeg er frisk! En sann antivakser!  Tyske Heiko er uttalt «antivakser», men var ikke alltid det. – Faren min var lege og assisterte vaksineprogrammet i Tyskland. Han testet vaksiner på meg - i god tro. Heiko er blant dem i Norge som har prøvd å hjelpe flest vaksineskadde etter koronavaksineringen. Han forteller hva han ser og hva som kan hjelpe, men han har ikke lov til å behandle. –Jeg kaller meg doktor, ikke lege. Som doktor kan jeg lære folk til å behandle seg selv. I det arbeidet bruker han mange ulike protokoller, blant annet den fra dr. Peter McCullough. Hør Heiko Santelmann om: En ny mening med livet nå.Da han prøvde å stjele sin egen vaksine. Pfizer vil bli finansielt knust, tror han. Da han ble anmeldt av foreldre til russ for å ha solgt den reseptbelagte medisinen hydroksyklorokin. At han skrev til Helsetilsynet at «hvis den eneste måten å beholde lisensen på er å handle mot bedre vitende og danse etter Pfizers pipe, da leverer jeg den heller inn frivillig.»   

Danmark har haft sin sidste store bededag, men hvorfor fulgte man ikke den tyske model? Hos vores sydlige naboer afskaffede man allerede i 1994 fridagen, men beholdt helligdagen. Genau tog et nærmere kig på, hvordan Store bededag foregår i Tyskland, og hvad vi kunne have lært af den tyske håndtering. Den ukrainske præsident Volodymyr Zelenskyj skulle efter planen besøge Tyskland i den kommende weekend. Besøget hænger dog i en tynd tråd nu, efter præsidentens rejseplaner blev lækket til pressen af en lokal politibetjent, helt ned til hvilket hotel Zelenskyj skulle bo på. Ikke meget Ordnung muss sein på den front. Vi dykkede ned i lækagen og diskuterede, hvordan den stiller den tyske regering. Den tyske forsvarsminister Boris Pistorius er blevet døbt ”Minister Perfect” af det tyske magasin Der Spiegel. Vi tegnede et portræt af Tysklands mest populære minister og årsagerne til hans himmelflugt. Til sidst vendte vi også, at den tyske finansminister Christian Lindners besøg i Kina er blevet aflyst med kort varsel grundet ”kalenderproblemer”, som det hedder nu om dage. Diplomatisk drilleri eller kinesisk powermove? Vært: Mirco Reimer-Elster. Redaktør: Dorte Lind. Tilrettelægger: Patrick Pape Pedersen. Medvirkende: Philip Ostrowicz (Senior Research Advisor ved CBS), Svend Andersen (Professor emeritus i teologi), Poul Funder Larsen (Jyllands-Postens korrespondent i Berlin).See omnystudio.com/listener for privacy information.

I dagens episode av Utenriksmagasinet Mir snakker vi om lekkede dokumenter fra Pentagon, om Kinas mange diplomatiske gjester og Dalai Lamas nylige kontroverser. I studio hører du Eirik Eitrheim og Frida Toudal. Produsent er Olof Lundgren.

I ukas episode tar vi for oss den store nyheten om at Kina har fasilitert en avtale mellom Iran og Saudi-Arabia om å normalisere relasjonene mellom Gulfens to tungvektere. I tillegg til fæle utviklinger i krigen i Myanmar skal det også handle om briter, båter og brexit, en statusrapport fra Ukraina og siste nytt om Nordstream-bombingen. Dette og mer i ukas episode av Hva skjer med verden. 

Det är mestadels nedåt i Asien samtidigt som mycket av rapporteringen kretsar kring det kraftiga jordskalvet i sydöstra Turkiet. Lyssna på Di Morgonkoll med Alexander Klaar.

Vi lægger ud med at høre, hvordan Qatar som værtsland fyldte i kulturministeriet under Uffe Elbæk i 2011. Hvilke overvejelser han gjorde sig om et boykot af Ukraine i 2012 da EM slutrunden var der. Og om han synes der skal være et boykot af VM i Qatar. De tanker tager vi med videre til Søren Søndergaard, kulturordfører for Enhedslisten, Lars Boje Mathiesen, kulturordfører for Nye Borgerlige og Jens Sejr Andersen fra Play The Game, når vi skal debattere og bliver klogere på, om et boykot er vejen frem. See omnystudio.com/listener for privacy information.

Præsident Putin begynder nu en delvis mobilisering af Ruslands reserver af værnepligtige soldater, og der rasles yderligere med atomvåbnene. Hvad skal vi lægge mærke til nu, og hvad kommer der til at ske i Rusland? Vi spørger Ruslands-kender og udlandsredaktør på Weekendavisen Anna Libak. Vi kommenterer ugen i dansk politik og skal også forsøge at komme af med en Fidusbamse. Fidusbamserne er meget eftertragtede blandt danske politikere. Eksempelvis har de fået en meget central plads i LA-formand Alex Vanopslaghs seneste video. De unges foretrukne sociale medier er ikke Facebook, men TikTok. Det har folketingspolitikere i valgkamp for længst øjnet og benytter det kinesiske medie til at nå unge vælgere. Men bør vi være bekymret for, at det er et firma fra det det antidemokratiske Kina, der ejer og kontrollerer et medie, hvor på de demokratiske processer foregår? Vi spørger Astrid Haug, der er rådgiver og ekspert i sociale medier.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Idag torsdag 3:e mars återupptogs förhandlingarna mellan Ukraina och Ryssland. Men är det överhuvudtaget möjligt att komma överens just nu och går det att dra några paralleller till tidigare skeenden i historien? Programledare: Louise Epstein. Bisittare: Kattis Ahlström. Hur ser alternativen ut till kogödsel? Idag torsdag 3:e mars berättade EKOT att det riskerar att bli brist på konstgödsel till följd av kriget i Ukraina. Hur ser alternativen ut? Skulle användningen av hästgödsel från svenska ridskolor kunna optimeras? Eller är gödsel av den här typen inte tillräckligt effektivt? Vi reder ut det tillsammans med Uno Wennergren, professor i teoretisk biologi vid Linköpings universitet.Hur ska kriget i Ukraina få en diplomatisk lösning?Vi gästas även av Anders Lidén tidigare diplomat och FN-ambassadör för att prata om diplomatiska lösningar på kriget. Är det bra eller dåligt att upprätthålla en dialog med Putin så länge den ryska invasionen pågår?Hur ser tillgången på oberoende medier ut i Ryssland? Trots att Putin har gjort det svårare för oberoende journalistik i Ryssland har många fått reda på händelseutvecklingen i Ukraina och demonstrerar på gatorna. Hur ser tillgången på oberoende medier i Ryssland ut? Hur ska man göra för att få tag på ocensurerad information? Vi pratar med Erik Halkjær, ordförande för Reportrar utan gränserProgramledare: Louise EpsteinBisittare: Kattis AhlströmProducent: Amanda Rydman

I ukas episode skal det handle om alt fra FIFAs generalsekretær og dansk diplomatisk krøll i Vest-Sahel, til irske fiskeres "seier" over den russiske marine og hektiske dager i De forente arabiske emirater. Vi rekker dessuten oppdateringer fra kuppet i Burkina Faso, juntaen i Mali, krisen over Ukraina, og en liten sak om 50-årsmarkeringen for Bloody Sunday. Dette og mer i ukas episode av Hva skjer med verden. 

Diplomatisk bojkott av OS i Peking. Indiens bönder slutar sina protester - efter ett år. Polisens lista över "utsatta områden" kritiseras. Sex in the City är tillbaka. Skolkritik i USA. Och mera.

Amerikanskt demokratitoppmöte väcker kinesisk ilska. Danmarks statsminister Mette Frederiksen vittnar inför minkkommissionen. Polisens lista över "utsatta områden" i Sverige har fått kritik. Snusandet, speciellt bland flickor ökar. Diplomatisk bojkott av OS i Peking. Fjärde generationens kärnkraft. Sex in the City är tillbaka. Skolkritik i USA. Motion som arbetsuppgift?

Dagens erhvervsoverblik: Håndværkere forudser ekstra travlhed med ny finanslov. Bavarian-topchef begejstret over nye vaccinetal. Joe & the Juice har store vækstambitioner. USA i diplomatisk boykot af vinter-OL. Amerikanske aktier steg efter skidt fredag. Vært: Lasse Ladefoged (lala@borsen.dk)  

Tennisstjärnan Peng Shuai anklagade en av Kinas mäktigaste män för sexuella övergrepp – och försvann sen mystiskt från offentligheten. Nu visar statlig media bilder på att hon har det bra – men är de att lita på? På en kvart får du veta mer om Kinas första metoo-fall och hur en tennisstjärnas försvinnande riskerar att ställa landet inför en diplomatisk kris. Med SvD:s korrespondent i Genève Gunilla von Hall.

Australien, USA og Storbritannien har lagt sig ud med sine europæiske allierede og særligt Frankrig efter oprettelsen af en ny forsvarsalliance, AUKUS. Franskmændene kalder det et dolkestød i ryggen, mens australierne venligt gør dem opmærksom på, at Frankrig altså ikke befriede sig selv under anden verdenskrig. Diplomatisk krise er et mildt ord om aftalen, som giver Australien otte atomubåde og avanceret missilteknologi. Frontlinjen giver dig en militær og diplomatisk anmeldelse af den nye alliance. Først skal det dog handle om situationen i Afghanistan og de danske millioner, der fortsat strømmer til landet. Medvirkende: Friis Arne Petersen, tidl. ambassadør i Washington, Berlin og Beijing, orlogskaptajn Anders Puck Nielsen, maritim forsvarsanalytiker på Forsvar akademiet, Daniel Toft Jakobsen (S), udviklingsordfører, Klaus Løkkegaard, sekretariatsleder i ngo'en DACAAR, Nanna Muus Steffensen, dansk journalist bosiddende i Kabul, Høgni Hoydal, medlem af de færøske lagting for Republikanerne, og Jevis av Rana, færøsk minister med ansvar for udenrigsanliggender.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Dagens erhvervsoverblik: Thu­le­sen Dahl har fået ro i Dansk Fol­ke­par­ti - forude venter kommunalvalg. Partier lancerer klimatiltag på årsmøder. Prisboom på gas og energi kan presse inflationen op i Europa. Diplomatisk krise intensiveres og både Australien og Frankrig kritiserer modparten. Vært: Lasse Ladefoged (lala@borsen.dk)  

Fanøs dragter og dans kan komme på UNESCOs liste over kulturarv. Diplomatisk konflikt mellem Sydkorea og Japan, kort før OL. Katja vil hjælpe dyrene efter Tyskland-katastrofe. Nu flyver Jeff Bezos ud i rummet og snart bliver det også private personers tur. Men det koster klimaet dyrt. Værtshusejer frygter økonomisk tab efter Kolding-borgmesters forslag om tidligere lukketid af nattelivet. Sogn i Aarhus nærmer sig igen Nedlukning, men nu vil Venstre afskaffe nedlukningsmodellen. Vært: Jacob Grosen

Efter mordet på historieläraren Samuel Paty har president Emmanuel Macrons islamkritiska uttalanden väckt skarpa reaktioner. Turkiets president Erdogan manar till bojkott av franska varor, efter att tidigare ha uppmanat Frankrikes president att göra ett ”psyktest”. I dagens avsnitt pratar vi med Erik de la Reguera, DN:s korrespondent i Paris, om ordkriget mellan Macron och Erdogan. Programledare: Lasse Bengtsson. Producent: Sabina Marmullakaj. Exekutiv producent: Augustin Erba. Ljudtekniker: Patrik Miesenberger. Teknik: Oliver Bergman, Bauer Media.

Stort set alle danske naturtyper og over halvdelen af arterne er i tilbagegang, og der skal gøres noget snart, hvis den udvikling skal vendes. Sådan lyder det fra flere grønne organisationer. Men hvorfor er det overhovedet vigtigt, at Danmark er rig på biodiversitet? Det og meget andet kan du høre om i dagens podcast.MedvirkendeTobias Sandfeld, biolog og medstifter af tænketanken VILDKenneth Fredslund Hansen, fonds- og projektansvarlig i tænketanken FREJ

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.

Israels fredsplan gir neppe fred. Coronaviruset skaper diplomatisk trøbbel for Danmark. Med Hans Petter Sjøli, Astrid Meland, Hanne Skartveit, Roar Hagen og Per Olav Ødegård. Produsent Magne Antonsen. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I dag kan du komme med Soffi i biograf med sin søster. Soffi står i en situation hvor hun skal vælge i mellem: 1. Holme-lussing 2. Diplomatisk følelsesudladning  3. Sige det til de voksne .. Hvad mon hun vælger?    Satie er gravid i en sauna.. eller hvad?  Der er en dejlig rolig stemning i denne episode, og vi elsker at vise lidt mere af os sande kedelige leverpostejs-jeg. Husk at abonner eller følge vores podcast, og at du også kan følge os på instagram: @SidstSiden 

Kristoffer Triumf träffar Charlotte Wrangberg och Matilda Brolin vid ud:s protokollenhet i säsongens fjärde avsnitt. De reder ut hur vi förbereder oss när presidenter kommer på besök, vad diplomatisk immunitet är och hur arbetet med Hovet ser ut. 

Magnus Robach, Sveriges ambassadör i Tokyo, och Malin Eriksson, kock på ambassaden, berättar om matens roll i det diplomatiska arbetet. Diplomati är kontaktskapande verksamhet, säger Magnus Robach. Och eftersom vi ägnar oss åt kontaktskapande, så bjuder vi väldigt ofta på mat. På ett år har vi runt 2000 gäster, berättar Malin Eriksson som är kökschef och enda personal i det stora restaurangköket på ambassaden. Jag känner andra ambassadkockar och vi brukar hjälpa varandra vid större jobb. Magnus Robach har varit Sveriges ambassadör i Japan sedan 2014. Han har också varit stationerad i Japan under 1980-talet. Dessutom har han arbetat i Frankrike, Belgien, Brasilien och jämför inställningen till mat i de olika länderna, och även hur han själv använt sig av maten i arbetet. Diplomatisk mat handlar om allt från lunch för två personer ambassadören och en gäst till mingel med flera hundra personer. Och kungabesök, som snart blir av, berättar Malin. Man kommer inte ifrån det, kioskvältaren är alltid köttbullar, konstaterar ambassadören. Malin berättar att hon just gjort 1000 köttbullar. Utmaningen är att laga svenskinspirerad mat för människor som inte är vana med gräddsåser och att steka i smör. Jag försöker blanda det japanska tänket med de svenska smakerna.

Krisen mellan Ryssland och resten av världen blir värre. Nationalistiska krafter dominerar inför valet i Ungern. Val klart i Egypten, som inte var mycket till val. Sist en rapport från om Nordirland, denna provins med sin våldsamma historia som nu står i centrum vid Brexit-förhandlingarna. Medverkande: Maria Persson-Löfgren, Moskvakorrespondent Johanna Melén, Östeuropakorrespondent Cecilia Uddén, Mellanösternkorrespondent Claes Aronsson, London-korrespondent

Storbritannias statsminister har gitt Russland frist til midnatt for å frikjenne seg selv for mordforsøket på agenten Skripal, hvis ikke blir det reaksjoner. Vi skal se hvilke reaksjoner britene kan komme med, og hvem som vil tape mest på en konflikt mellom de to landene.

** Diplomatisk krise mellom Saudi-Arabia og Iran. Kan den økende konflikten ødelegge i kampen mot IS? ** Fosteret i mors liv er blitt rettsløst, sier lege som etterlyser ny abortdebatt. - Kvinnen skal selv bestemme over egen kropp, slår Anniken Huitfeldt fast. ** FRP-ere som oppgir Ayn Rand som favoritt-forfatter hyller en ekstrem ideologi, mener LO-topp - som møter advokat til kryssforhør om en av høyresidas viktigste tenkere og ** Legeforeningen vil forby salg av tobakk til alle født etter år 2000. --- Godt nytt år og vel møtt til Dagsnytt Attens første sending i 2016, ønskes deg av meg, Sigrid Sollund.

1. Vesten fordømmer Russlands intervensjonen på Krim. Diplomatisk offensiv for å hindre opptrapping av krisen. 2. Terrorangrepet på kinesisk jernbanestasjon i helgen kalles Kinas 11. september. 3. Demonstranter fra Nord-Norge i Oslo for å kreve en større andel av fortjenesten fra fisket langs norskekysten. [Merknad:TOPPKUTT 0630 - Inga Manndal - 0:08] Inga Manndal ordfører i Gamvik kommune i Finnmark 4. Det ble ingen Oscar til den norsk-danske dokumentaren "The Act of Killing"

Utenriksdepartementet sender spesialutsending til Kongo. Diplomatisk høytrykk for å få en rask avklaring på hva som skjer med drapstiltalen mot Joshua French. Helseministeren vil ikke ha en ekstern granskning av Oslo universitetssykehus - - Han har blitt byråkratenes ansiktsløse ansikt, mener Rune Slagstad Olav Thon danner stiftelse og gir bort millioner - turbokapitalisme inn i det hinsidige, mener én redaktør. Smålig og misforstått kritikk, svarer en annen.