Podcasts about skribenten

/UTDRAG UR EXKLUSIVT AVSNITT FÖR TIDNINGEN FLAMMANS PRENUMERANTER/ Kulturtidskrifterna tillför samhället gemenskap, mångfald och fyller en folkbildande funktion. Samtidigt minskar läsandet och kulturtidskrifterna har blivit allt mindre synliga i offentligheten. Nu har Tidöregeringen inlett nedskärningar i kulturstödet. Först ut att få hela stödet indraget var den anarkistiska tidningen Brand. Varför är kulturen ett sådant hot för dagens höger? Hur kan kulturtidskrifterna ta plats igen? Skribenten och översättaren John Swedenmark gästar Apans anatomi för att prata kulturtidskrifternas historia och framtid. Läs/hör mer: Susanne Skog och John Swedenmark: Folkbildningsoperan https://www.radioart.se/copy-of-tidigare-f%C3%B6rest%C3%A4llningar/ John Swedenmark: Kritikmaskinen http://www.ruin.se/butik/kritikmaskinen-och-andra-texter-av-john-swedenmark/ Mathias Wåg: Anarkisttidningen som enade extremhögern https://www.flamman.se/anarkisttidningen-som-enade-extremhogern/

Unseren Podcast Auf den Tag genau mit täglich einer Zeitungsnachricht aus der Welt vor einhundert Jahren gibt es entgegen anders lautender Gerüchte selbst noch nicht ganz einhundert Jahre. Wohl aber stoßen wir bei unseren Recherchen immer mal wieder auf Vorläufer unseres Projektes, die ähnlich wie wir auch schon vor einhundert Jahren einhundert Jahre zurückblickten. Der Hamburger Anzeiger vom 3. Januar 1925 tat dies sogar genau wie wir, indem er die Zeitungen von vor damals einhundert Jahren sichtete. Und als wäre ein solcher Fund nicht schon magic moment genug, folgt auch noch ein Gruß in die Zukunft, der direkt an uns adressiert scheint. Heißt es doch in der Anmoderation der historischen Trouvaillen: „Wer weiß, vielleicht fällt in hundert Jahren abermals ein Blick eines zartgesinnten Skribenten auf diese bescheidenen Blätter (…)! Wohl uns, dessen Werk so hinübergerettet wird in fernste Zeiten!“ Mission accomplished, Kollegen! Die zartgesinnten Skribenten grüßen Euch zurück, in Person von Frank Riede.

Skribenten och författaren Josefin de Gregorio syns ofta med sina texter i bland annat Svenska Dagbladet och Tidningen Dagen. På X (Twitter) har hon blivit uppskattad för sina återkommande ”inne och ute-listor” med både humor och allvar. I dagens avsnitt bjuder hon oss på några personliga reflektioner om vad hon anser vara ”inne” och ”ute” i kyrkans värld. 

Det er breaking news i alle medier da Makedonien hjemsøges af landets første seriemorder. Særligt én journalist følger sagen tæt og ved tilsyneladende mere om sagen end de fleste. Hvor har han sin viden fra? Kender han mon morderen? Og i så fald hvordan?Tilrettelæggelse og indtaling: Thomas KlinkbyManus: Johan K. JensenMusik, lyd, redigering: Gustav NiepoortProduceret af BUDDY BUDDY for ALLY

Så har vi igen haft besøg af GAFFA anmelder og skribent, Alexander Hemstedt. Alexander har nogle gode bud på koncertoplevelser i marts/april, hvor vi kommer forbi hos både Kanten, Konfus, Tobakken og Musikhuset Esbjerg. Derudover giver Alexander også sin mening til kende i forhold til kulturdebatten i Esbjerg Kommune.

Ikke et eneste varmeapparat er tændt i hele Blackpool. Sådan føles det i hvert fald, da journalist Mathias Sindberg og fotograf Anders Rye Skjoldjensen for nyligt besøgte den nordvestengelske ferieby. Blackpool er hårdt ramt af den 'cost of living crisis', livsomkostningskrisen, der for tiden rammer Storbritannien særligt hårdt: 14,5 millioner briter lever i fattigdom, og børnefattigdommen er nu 31 procent: hvert tredje barn. En undersøgelse spår, at antallet af fattige børn vil vokse med 500.000 over vinteren. En anden viser, at næsten halvdelen af briterne har svært ved at betale deres regninger. En tredje, at 30 procent ikke har råd til at varme deres hjem op. 6,8 millioner har sprunget et måltid over af økonomiske grunde. Sådan kunne man blive ved. Storbritannien er i tiltagende grad en nation afhængig af pantefogeder, suppekøkkener og de sammenbidte tænders vilje. Hør Mathias Sindberg fortælle om det hårdt ramte land i denne lillejuleaftens udgave af Radio Information, hvor du også kan opleve Rune Lykkeberg have optur over, at Information har været så heldige at have Flemming Kyed i vores spalter. Skribenten, som i denne uge blev begravet, var en af de sjældne skribenter i vores avis' historie, der »udelukkende skrev om de fornøjelser og det hverdagslige kammeratskab, som giver hele modstandskampen mening,« skriver chefredaktøren. Sidst, men ikke mindst, så er filmredaktøren forbi med en snak om filmåret og anbefalinger til, hvad du skal se fra din sofa eller i biografen i julen. Blandt andet skal du selvfølgelig se Bamse. Men først skal du lytte med her. Og blandt andet høre Monggaard synge som Bamse.

Skribenten, författaren och psykiatrikern Stefan Krakowski har gjort något helt unikt. I sina undersökningar om incel-män har han inte bara läst inlägg på olika forum av dem, utan han har träffat dem. Under flera års tid har han djupintervjuat hundratals män världen över som identifierade sig som incels, män i ofrivilligt celibat, och han arbetade också undercover för att förstå denna snabbväxande rörelse.Vi pratar om vad det innebär att vara incel, vad som kännetecknar dem och om de våldsamma extremister som finns bland dem. Vi pratar om varför rörelsen blir allt större, manlig identitet, kvinnohat och får höra historier om männen som lever isolerade i ensamhet. Stefan bjuder också på berättelser från sitt eget spännande liv med nära-döden upplevelser i Nigers öken och värvningsförsök av amerikanska underrättelsetjänsten. Tusen tack för att du lyssnar!Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum.Besök Stefans hemsida.Följ Stefan på instagram.Stefan Krakowski - Incel: Om ofrivilligt celibat och en mansroll i kris Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Skribenten, författaren och psykiatrikern Stefan Krakowski har gjort något helt unikt. I sina undersökningar om incel-män har han inte bara läst inlägg på olika forum av dem, utan han har träffat dem. Under flera års tid har han djupintervjuat hundratals män världen över som identifierade sig som incels, män i ofrivilligt celibat, och han arbetade också undercover för att förstå denna snabbväxande rörelse.Vi pratar om vad det innebär att vara incel, vad som kännetecknar dem och om de våldsamma extremister som finns bland dem. Vi pratar om varför rörelsen blir allt större, manlig identitet, kvinnohat och får höra historier om männen som lever isolerade i ensamhet. Stefan bjuder också på berättelser från sitt eget spännande liv med nära-döden upplevelser i Nigers öken och värvningsförsök av amerikanska underrättelsetjänsten. Tusen tack för att du lyssnar!Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum.Besök Stefans hemsida.Följ Stefan på instagram.Stefan Krakowski - Incel: Om ofrivilligt celibat och en mansroll i kris Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

97 • Att lära sig göra video   Eva Bergengren är journalisten, skribenten och kommunikatören som lärde sig att göra video. En mulitkreatör som verkligen behärskar berättandets konstform.    I det här avsnittet pratar vi om att lära sig att jobba med video. Utmaningar, möjligheter och allt däremellan.    Vi pratar om att lära sig nya saker i allmänhet och att lära sig göra video i synnerhet, om teknikskräck och hur osannolikt det faktiskt var att just Eva blev så fascinerad av video.   Eva är nämligen en av alla deltagare som gått webbutbildningen Kommunicera med video i Sociala medier • Filma som proffs med din mobil. Hon har också valt att samarbeta med mig som affiliate för utbildningen. Vilket jag förstås är superstolt och glad över!  LÄNKAR SOM NÄMNS I PROGRAMMET: Webinar Tips om video i sociala medier (Evas Affiliatelänk)   Webbubildning Kommunicera med video i sociala medier  Webbutbildning Lyckas med Live & Webinar  Eva Bergengren på LinkedIn  Föreningen Konstliv Halland- en av videorna som Eva skapade om konstrundan   ÖVRIGA LÄNKAR : Facebookgruppen: Pixelpodden - en podd om video   Facebook: @Stockholm Pixelhouse Instagram: @Stockholm Pixelhouse  LinkedIn: @heleneaberg  TikTok: @heleneaberg  Youtube: Helene Åberg - Stockholm Pixelhouse Hemsida: www.pixelhouse.se   PÅVERKA INNEHÅLLET I PIXELPODDEN Vill du vara med och påverka vad jag tar upp i podden och diskutera video i sociala medier så är du varmt välkommen att gå med i Facebookgruppen Pixelpodden - en podd om video. Här kan du också ställa frågor inför kommande avsnitt i podden där jag kommer svara på dina och andras frågor.    TYCK TILL & PRENUMERERA  Å ingen blir förstås gladare än jag om du vill skriva en recension om podden på iTunes. Ju fler stjärnor, desto gladare blir förstås jag :-) Å extra glad blir jag ju förstås om du vill prenumerera på Pixelpodden så att du inte missar något avsnitt!  /Helene  

Butikkerne melder om udsolgt af jodtabletter, og hjemmeværnet oplever stigende interesse fra folk, der drømmer om at trække i militærstøvler og camouflagebukser. Samtidig er der sket en kraftig stigning i danskernes Google-søgninger på ord som "gasmaske", "atomkrig" og "beskyttelsesrum". Vi tager temperaturen på den aktuelle krigsfrygt: Er vi bange? I anledning af musiker Pernille Rosendahls 50-årsfødseldag tegnede Politiken et portræt af fødselaren, som hurtigt fik kritik for at være nedladende og sexistisk. Skribenten og Politikens chefredaktør har begge beklaget, mens Pernille Rosendahls søster fastholder sin kritik. Vi ser nærmere på, hvad portrættet og modtagelsen kan lære os om kønnede strukturer. Vi kommer også omkring krig på film, dansk mode og meget andet. Værter: Mikkel Frey Damgaard, Gitte Løkkegaard og Poul Nesgaard.

Skribenten om hur ett fotografi och dödshot reser tankar om vår tids brännande frågor. Författaren och journalisten Mustafa Can blev dubbelt prisbelönad för sitt första Sommarprogram där han talade om kärleken till sin mor. Ett tema som återkom i den kritikerhyllade boken Tätt intill dagarna.Mustafa Can har publicerat många uppmärksammade litterära reportage i stora nordiska tidningar och magasin, om allt ifrån politik och poesi till krigen i Irak och Syrien.Om sitt Vinterprogram säger han: Utifrån ett dödshot på det enda offentliga fotografiet på min dotter och mig, undrar jag varför vår tid är så präglad av rädsla och misstänksamhet. Så besatt av kultur och identitet. Och varför jag blir så fett provocerad av inte hatet och dödshoten men av särskrivningar, som tycks vara ett signum för många av de fosterlandsvänner som bryr sig om att skriva till mig.Om Mustafa Can:Journalist, författare, 52 årFödd i turkiska Kurdistan, uppväxt i Skövde,Bosatt i StockholmTidigare Sommarvärd 2003, 2005, 2014, Vintervärd 2014Producent: Bibi Rödöö

Skribenten och poddaren Anna Björklund guidar Kalle Lind längs mytomspunna adresser och framför en och annan åsikt. Fenomen som nämns: fläskkotlettsfrisyrer, självförtroende, internationalism och Jan Malmsjös flor.

Skribenten och poddaren Anna Björklund guidar Kalle Lind längs mytomspunna adresser och framför en och annan åsikt. Fenomen som nämns: fläskkotlettsfrisyrer, självförtroende, internationalism och Jan Malmsjös flor.

Skribenten och statsvetaren Ekim Çağlar berättar om fotbollen som samhällsfenomen. Krig, fredsprocesser, nationalism och mänskliga rättigheter. Många är de gånger då fotbollen varit en del av de stora skeenderna. Till grund för avsnittet ligger Ekims nya bok "Fotboll i krig och fred" som finns i handeln nu.Programledare: Fritte FritzsonProducent: Ida WahlströmKlippning: Marcus BlomgrenSignaturmelodi: Vacaciones - av Svantana i arrangemang av Daniel AldermarkGrafik: Jonas PikeFacebook: https://www.facebook.com/alltduvelatveta/Instagram: @alltduvelatveta / @frittefritzsonTwitter: @frittefritzsonHar du förslag på avsnitt eller experter: Gå in på www.fritte.se och leta dig fram till kontakt!Podden produceras av Blandade Budskap AB och presenteras i samarbete med Acast See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vi efterlyser berättelser från när man blivit nerplogad av en plog bil! Effie från P2 Spel kommer och berättar lite nyheter från spelvärlden. Sen blir det såstest med Jonas Cramby som är streetfood skribent och fantast på kinas matkultur. Han har med sig en sichuansås som skapat kaos i en känd snabbmatskedja.

Lars Vilks lever sedan 2010 med ständigt livvaktsskydd. Sedan en tid pågår en konflikt med Polisen om gränserna för Vilks rörelsefrihet. Vem har rätt? Och är garantierna för yttrandefriheten starkare i Danmark? Sedan sommaren 2020 har Lars Vilks oenighet med sina livvakter varit föremål för offentlig debatt. Flera debattartiklar och ett par upprop - ett av dem undertecknat av sju före detta ordföranden för Publicistklubben - har uttryckt stöd för Lars Vilks och hans rätt att leva ett normalt liv, trots hotet emot honom. Polisen har hittills varit förtegen, men nu säger skånepolisens Petra Stenkula till P1 Kultur att de strängare restriktionerna är motiverade av en ökad hotbild. Vår reporter Mårten Arndtzén har också talat med Lars Vilks själv och två personer i Danmark som lever med livvakt: journalisten Flemming Rose och politikern Naser Khader. Ingen av dem känner igen de svårigheter Vilks vittnar om. TRUMP EFTER TWITTER ELLER TWITTER EFTER TRUMP? Vilka nya sociala forum står till buds när världens techföretag gör allt för att försvåra tillgången till alternativa plattformar. Apple har plockat bort Parler från App Store och Amazon har förbjudit den i sin molntjänst. Parler är den tjänst dit många av Trumps följare vänt sig sedan han stängts av från Twitter. Var går yttrandefrihetens gränser på Internet och kommer regelverken att förändras när sociala medier har blivit den fjärde statsmakten? Hör Linus Larsson, techreporter på Dagens Nyheter och Ulrika Knutson, författare och tidigare ordförande i Publicistklubben. TECKNADE JÄTTEBJÖRNLOKOR, OLJESKADADE FÅGLAR, FLADDERMÖSS OCH SOLDATER En av Sveriges bästa tecknare har hon kallats, Ann Margret Dahlquist-Ljungberg som levde mellan1915-2002. Ödmjukt och ursinnigt tecknade allt hon såg, jättebjörnlokor, oljeskadade fåglar, fladdermöss och soldater. Och hon var också författare och aktivist, engagerade sig mot atombomben och kärnkraften. I nästan hela sitt vuxna liv bodde hon tillsammans med sin man konstnären Sven Ljungberg i Ljungby i Småland där man kan se hennes verk på Ljungbergmuseet. OBS-ESSÄN OM MORAL OCH ANSVAR I VÅR TID I en värld med allt fler robotar och automatiserade redskap och fordon, så uppstår situationer där etiska avgöranden lämnas till programmering. Algoritmerna fattar besluten enligt en mall som bestämdes för länge sedan. Skribenten och ingenjören Christina Gratorp reflekterar över vad som händer med etiken när framtiden är låst. Programledare: Cecilia Blomberg Producent: Nina Asarnoj

När algoritmer avgör hur en självkörande bil ska agera, så låser vi etiken i dåtiden. Skribenten och ingenjören Christina Gratorp funderar över den tekniska utvecklingens betydelse för människan. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ursprunglingen publicerad den 15 oktober 2019. Vem är det som kör egentligen? frågar Musse Pigg sina medresenärer i Walt Disneys kortfilm Mickeys Trailer från 1938. Det är ju jag som kör, svarar Janne Långben med sitt sorgfria höhö, medan bilens övergivna förarsäte gapar tomt genom husvagnens vindruta. Varje gång jag läser om utvecklingen av självkörande bilar hör jag den frasen som ett eko i min skalle. Vem är ansvarig om ingen håller i ratten, och vad innebär etik när tekniken fattar besluten åt oss? När vi bara följer protokollet. Ur ett samhälleligt perspektiv tycks protokollet utgöra en modern dygd. I effektiviseringens namn förlitar vi oss i allt större utsträckning på algoritmiserade beslut, i dag realiserade i datorprogram, där socialarbetaren, handläggaren eller juristen enkelt kan trycka på en knapp för att få fram ett beslut för sitt ärende. Vem får bostadsbidrag, hemtjänst eller böter? Besluten finns i ökande grad inkodade i programvaror utvecklade av tekniker, långt ifrån de verksamheter som utgör vårt sociala skyddsnät och de institutioner som vårt gemensamma samhälle vilar på. Om den globala trenden håller i sig innebär det att inrättningar som socialkontoret och åklagarmyndigheten på sikt inte behöver befolkas av socionomer och jurister utan kan reduceras till platser där någon trycker på en knapp. Möjligheten att tolka lagar och regelverk utifrån nya samhälleliga villkor försvinner morgondagens beslut baseras på gårdagens föreställningar. För det är just vad ett algoritmiserat beslut innebär. Till skillnad från tekniska hjälpmedel som ett räkneprogram eller en vädersimulator, är program som används för att svara på hur vi ska agera något som binder oss till ett beteende. Om vi med teknikens hjälp kan förutspå vilken dag det kommer regna bestämmer det ingenting åt oss. För bonden kan regnet vara välkommet, för semesterfiraren troligtvis inte. Datorprogrammet Compas däremot, som används i domstolar i USA för att förutsäga vem som med stor sannolikhet kommer att bli en återfallsförbrytare, fungerar determinerande. Det knyter inte bara en individs öde till andras beteenden i en redan passerad dåtid, utan avskaffar också medmänniskans blick på individen som just sin egen. För den åtalade vars livsöde står på spel innebär det både att kategoriseras utifrån föreställningar om grupptillhörighet, som klass, kön och etnicitet, och samtidigt att berövas synen på sin domare som en egen, etisk instans. Överfört på en större del av samhället är frågan vilka vi blir för varandra om vi inte längre kan betrakta våra medmänniskor som etiska aktörer. Vem är det jag möter om det inte är hon själv som agerar och vad gör det med min syn på henne? Och vad innebär det i sin tur för min egen förmåga att handla etiskt att betrakta min nästa som förutbestämd? Den moderna byråkratins målrationella tänkande att bara utföra de uppgifter vi åläggs var enligt sociologen Zygmunt Bauman en förutsättning för andra världskrigets terror. Försvaret för de algoritmiserade besluten utgår ofta från argument om rättssäkerhet och likabehandling. Genom att eliminera den så kallade mänskliga faktorn ska inga fördomar slingra sig in, ingen behandlas orättvist. Den juridiska lagen upphöjs till naturvetenskap och ges samma status som gravitationen eller ljusets konstanta hastighet som om lagens ursprung var en objektiv kunskapskälla, i sig fri från fördomar och statisk över tid. I själva verket har det visat sig att det som på pappret kan verka rättssäkert i praktiken ofta fått motsatt effekt. Datorprogrammet Compas har till exempel visat sig dra slutsatser i linje med rasistiska fördomar, vilket både beror på programkodens design och på den statistik som används. Men att se etiskt på sin omvärld är att värja sig mot tron att allt går att reducera till fakta. Kunskap är att äta, men människan får aldrig förbrukas som vetenskap; vi får inte göra den Andre till det Samma genom att tugga och svälja henne. Vår syn på detta andra som inte får objektifieras kategoriseras, katalogiseras, kartläggas är enligt moralfilosofen Emmanuel Lévinas avgörande för vår möjlighet att tänka bortom det totalitära. Att möta en annan människa är att hållas vaken av en gåta säger han, och pekar på att det oförutbestämda också bär möjlighetens frö. Kanske mot helt nya samhällsordningar, kanske mot en hjälpande hand i en stund då man minst förväntar sig en. Kanske kan man kalla det en tillåtelse att frångå protokollet. Men kan inte ett automatiserat beteendet vid sidan av argument om effektivitet och ekonomisk vinning också vara av godo? För att ställa frågan på sin spets kan den självkörande bilen statuera exempel. Dessa skulle, sägs det, kunna rädda tusentals liv. Det amerikanska lärosätet MIT Massachusetts Institute of Technology har ett interaktivt test på sin hemsida. Testet heter Moral Machine och går ut på att jag som användare utifrån ett visst antal situationer ska avgöra hur en självkörande bil bör agera. Jag startar testet. Ett blått fordon och några röda människofigurer dyker upp. Det är inte utan obehag som jag tvingas peka och klicka på vem av dem som måste dö. I scen efter scen väljer jag sedan mellan gångtrafikanter, passagerare och djur. När testet är klart inser jag att det i varje scen funnits mer information än vad jag först trodde. Av sammanfattningen framgår inte bara hur många passagerare och gångtrafikanter jag dödat, utan också hur många män, kvinnor, vältränade, överviktiga och personer som beskrivs ha högt respektive lågt socialt värde som jag låtit stryka med. Detta är den verklighet programmeraren ställs inför. Utan denna kategoriserande verksamhet går det helt enkelt inte att skapa ett program. Etikens fråga sliter sig från nuet och forslas bakåt till en annan beslutsfattande instans. Ett sätt att se det är att framtiden blir låst där kan helt enkelt inte ny information påverka situationen. Det jag möter i trafiken är en kunskap producerad i en svunnen tid en redan uppäten bit av världen. Men om det räddar liv? På ett filosofiskt plan ställer frågan i stort en föreställning om ett utfall mot ett avsägande av oss själva som aktörer med etisk agens. För att ekvationen om etik ska gå ihop måste dock framtiden vara obestridligt ny, vilket bara kan ske om den också samtidigt är o-förutbestämd. Lévinas liknar ett nu där allt hopp om förnyelse har gått förlorat med ett tillstånd av sömnlöshet: där råder förvisso vakenhet men det är alltid samma nu eller samma förflutna som varar. Vakenheten blir dröm, en o-personlig medvetenhet. I fallet med den självkörande bilen är det kanske rättvisare att inte ställa den mot en bil med chaufför, utan mot ett samhälle där vi strävar bort från bilism. Inspirerade av en annan moralfilosof, Immanuel Kant, skulle vi också kunna grubbla över intentionen med resan. Kan man kalla en maskin moralisk utan att samtidigt betrakta den struktur den opererar i? Är ett samhälle uppbyggt kring förbestämda beslut en plats där etiken är möjlig? Frågan om vem som kör verkar inte räcka till. Vi måste också fråga oss: vart är vi på väg? Christina Gratorp, skribent och ingenjör

Londonbaserade skribenten Katrine Marçal är aktuell med boken ”Att uppfinna världen - Hur historiens största feltänk satte käppar i hjulet”. En bok om hur kvinnlig kunskap och uppfinningsrikedom sopats under mattan när teknikhistorien summeras. Intressant samtal där vi bland annat får svar på följande.Varför blev det såhär?Varför har det varit så svårt att erkänna kvinnors uppfinningar som uppfinningar?Varför dominerades systemutveckling av kvinnor på 70-talet för att sedan tas över av män?Varför mättes datorkapacitet i flicktimmar på 1940-talet?Vad hände när NASA insåg att kvinnors sömnadskunskap var nyckeln till att skapa rymdräkten?Varför går bara en procent av riskkapitalet till kvinnliga entreprenörer? See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Skribenten och matnestorn Per Styregård gästar Piratstudion. Vin, mat, synsätt, kultur, samhällsutvecklingen och föräldrarskap är några ämnen som blixtrar förbi i detta trevliga samtal!

Mette Frederiksen er ikke længere i begyndelsen af sin regeringsperiode. Hun er lige midt i den. Derfor er det på høje tid, at regeringen sætter handling bag de grønne løfter. Og derfor var det lidt nedtur, at det ikke var klimaforandringerne, regeringen annoncerede krig imod, da de mandag fremlagede finasnloven, men konsekvenserne af coronavirussen.  »Det vigtigste for regeringen er at genskabe hverdagsdriften i Danmark med børn, der går i skole, forældre, som går på arbejde, og forlystelser sig. Problemet er bare, at den måde, vi i dag driver den hverdag på, har langsigtede konsekvenser for de næste generationers betingelser for at gå i skole, på arbejde og more sig,« skriver Rune Lykkeberg i en leder. Han kommer i studiet og uddyber.  Til gengæld blev regeringen og dens støttepartier tirsdag enige om, at voldtægtslovgivingen i Danmark skal ændres, så den blivet samtykkebaseret. Det har delt vandene: Blandt juridiske ekperter, i befolkningen og også her på avisen, hvor vi tidligere har skrevet en leder imod samtykkelovgivning. Men i denne uge blev læserne mødt af en leder med rubrikken ’ja tak til samtykkelov’. Skribenten, Lasse Skou Andersen, forklarer hvorfor. Og så skal vi tale om det amerikanske valg. For kan vi overhovedet regne med et frit, fair og legitimt valg i USA? Efter årtiers tiltagende splittelse og fire år med Trump er Amerika – verdens ældste moderne demokrati – blevet sådan et land, hvor partierne anklager hinanden for valgfusk, og ingen ved, om den siddende præsident vil anerkende et nederlag. Vores Mathias Sindberg har talt med en række amerikanske eksperter, der giver deres bedste – og ærligt talt ret skræmmende – bud på, hvad der kommer til at ske.  Og så kan vi byde velkommen til Informations osteskole, som hen over efteråret vil føre os gennem 12 af de vigtigste oste fra ostens moderland – Frankrig. Kan du dem, er du nemlig rigtig godt kørende udi ostens fortryllende verden. Vi lægger hårdt fra land med intet mindre end ostenes konge: Brien. Lærke Cramon besøger studiet til sidst i programmet og har en brie med.

Skribenten och poddaren Johannes Nilsson gästar Stormens utveckling för ett samtal om livet på Silicon Valley-jättarnas plattformar. Johannes berättar om hur Coronakrisen gjort att han sjunkit djupare in i Twitter-galenskap än någonsin.Med avstamp i brittiske marxisten Richard Seymours bok ”The Twittering Machine” diskuteras hur alla blivit kändisar, varför allt som sker på sociala medier är…

Skribenten och poddaren Johannes Nilsson gästar Stormens utveckling för ett samtal om livet på Silicon Valley-jättarnas plattformar. Johannes berättar om hur Coronakrisen gjort att han sjunkit djupare in i Twitter-galenskap än någonsin.Med avstamp i brittiske marxisten Richard Seymours bok "The Twittering Machine" diskuteras hur alla blivit kändisar, varför allt som sker på sociala medier är dött och hur internet eventuellt skulle kunna vara annorlunda och bättre. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Nu sätter vi ner spaden i andra finalmatchen mellan Väsby och Halmstad. Skribenten för Väsby Krister Holmgren ger sin analys och förutsättningarna. Dessutom genomgång av Playoffmatcherna. En het diskussion har varit seriesystemet för framtiden i hockeyettan. Ett förslag att minska till 3 serie och 36 lag - hör vad Visby/Romas sportchef André Lundholm tycker.

Trombonisten Nils Landgren och pianisten Jan Lundgren har båda stadiga solokarriärer i jazzbranschen. Nu slår de sig samman på skivan Kristallen där de tolkar såväl Keith Jarrett som The Beatles. ARVET EFTER JOSEPH SHABALALA Tidigare i veckan gick den sydafrikanske artisten Joseph Shabalala bort, 78 år gammal. Shabalala är mest känd som grundaren av vokalgruppen Ladysmith Black Mambazo, som bland annat fick en ny publik i väst tack vare sin medverkan på Paul Simons album "Graceland". Vad betydde Shabalala för den Sydafrikanska musikscenen och för världsmusiken i stort? POPMUSIKSVEP MED TINA MEHRAFZOON I veckan släpper bland andra Justin Bieber, Tame Impala och Jonathan Johansson skivor. Samtal med Tina Mehrafzoon från P3. ESSÄ: RYSKA ORCHER DRÖMMER OM UPPRÄTTELSE Författaren och akademikern J R R Tolkiens "Sagan om ringen" har som få andra litterära verk erövrat världen. Men mottagandet av denna berättelse om ont och gott har inte sett likadan ut överallt. Skribenten och kritikern Lars Lovén reflekterar i dag över det komplicerade mottagande böckerna fått i Ryssland där de först förbjöds under Sovjettiden. Programledare: Lisa Wall Producent: Eskil Krogh Larsson

Författaren Philip Pullmans skrivande handlar om att pussla ihop något som gick sönder i mänskligheten för över trehundra år sedan. Skribenten och diplomaten Ulla Gudmundson berättar mer i denna essä. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Sommaren när jag var åtta år hade jag en upplevelse som bara kan kallas existentiell. Den kom, inte på vägen till Damaskus, men väl till glasskiosken, i dalabyn där jag tillbringade mina skollov. Julidagen var ovanligt het. När jag var nästan framme hände det. Världen tog ett grepp om mig. Jag minns att jag tänkte: det här är inte film! Det är på riktigt! Det händer nu! Jag stirrade på mina sandalklädda fötter klafs, klafs i den kladdiga asfalten. Och på trafikspegeln i sin gulochsvartrandiga ram.  Allt fanns. Det kan låta banalt, men det var det inte. Jag tror det jag upplevde var det som digitalkonstnären Jenny Odell har kallat observationens eros. En överväldigande känsla av närvaro. Av kroppslig delaktighet i världen, fri från impulsen att analysera, handla, kontrollera. Jag är övertygad om att det är den upplevelsen som den brittiske barnboksförfattaren Philip Pullman beskriver i sin essäbok Daemon Voices. Han har två sådana minnen, och jag tror de är nyckeln till hans författarskap. För han kommer tillbaka till känslan gång på gång. Jag vet aldrig vad mitt tema är förrän historien redan är på väg, skriver han. Jag börjar aldrig med en idé. Jag börjar med färger, ljud, atmosfär. Inte med en disposition. Jag har försökt. Men den del av mig som ville skriva så kunde inte. Och den del som kunde skriva ville inte. Pullman vill inte kallas barnboksförfattare. Han vill skriva för alla åldrar. Han citerar sin kollega C S Lewis, som skapade Narnia: När jag var barn, gillade jag sockerdricka. Jag hade nog inte tyckt om vitt vin. Nu, som vuxen, dricker jag gärna vitt vin. Men jag gillar fortfarande sockerdricka.  Som vuxen läsare av Pullmans böcker ser man tydligt att där och det gäller förstås alla goda barnböcker finns både vin och sockerdricka, flera nivåer. Också sagopersonerna upplever observationens eros. I trilogin Den mörka materien, som blev Pullmans stora genombrott som författare, kretsar handlingen kring en mystisk substans, Stoft. Både vetenskapen och kyrkans fruktade säkerhetstjänst är på jakt efter den.  Huvudpersonen, den tolvåriga flickan Lyra, förklarar för forskaren Mary Malone att hon bara kan se Stoft om hon lägger ner de analytiska vapnen, blir avspänd och tillitsfull. Och Malone förstår. Ja, du måste härda ut i osäkerhet, mysterium, tvivel, utan att gripa efter fakta och förnuft. Det är ett citat, hämtat från John Keats, en av den brittiska romantiska poesins  ikoner. Och det är ingen slump. Romantiken idealiserade barnet. The child is father of the man, barnet är mannens far, skrev en annan poet, William Wordsworth. Men Pullman stannar inte där. Han börjar med sockerdrickan men vill gå vidare till vinet. Han vill skildra resan från barndom till vuxenhet, från oskuld till erfarenhet. Arketypen är Eva, som i Första Mosebok bryter mot Guds förbud och biter i frukten från kunskapens träd. För henne tar Pullman, inspirerad av förromantiska poeter som John Milton och William Blake, tydligt parti. Men erfarenhet innebär också att paradiset går förlorat barnets omedvetna elegans och spontana förmågor. Lyra förlorar förmågan att tolka guldkompassens symboler när hon går in i puberteten. Bara år av studier kan ge den tillbaka. Pullman började som lärare och tron att lärande och bildning underlättar barns väg till vuxenhet löper som en röd tråd genom hans böcker. Men ett annat spår är att erfarenhet innebär smärta, insikten att världen är tragisk. Att gott och ont i människan är intrasslade med varandra. Pullman kallas ofta fantasyförfattare. När han år 2005 fick ALMA-priset, barnlitteraturens största pris, var motiveringen att han förnyat fantasygenren. Själv understryker han att han skriver i en realistisk tradition. Han är i själva verket kritisk till fantasy, inklusive till ikoner som Lewis och Tolkien. Det är ingen konst att hitta på, men fantasykaraktärer blir ofta bleka, utan kött och blod, säger han. Och det gäller definitivt inte person- och miljöskildring i hans egna böcker. I själva verket är det just konkretionen, det faktum att man känner igen sig i hans världar som gör dem så övertygande. Pullman använder samma grepp som Margaret Atwood i dystopin Tjänarinnans berättelse: det som skrämmer är att allt känns så välbekant. Linsen vrids bara en liten liten smula. Det är vår egen värld som gått snett. Och Pullman väjer inte för vuxenlivets mörka sidor, inklusive våld och död. I boken The Butterfly Tattoo utsätter en far sin dotter för sexuella övergrepp. I serien om flickdetektiven Sally Lockhart, där scenen är 1800-talets London, kidnappas en flicka in i prostitution och opiumröken ligger tjock i källarhålorna. Våldtäkt förekommer i flera böcker. Pullman vill, säger han, skildra sådant som barn har upplevt och som dagens barn faktiskt kan få uppleva. Inte bara våld. Han kan, med stor ömsinthet, antyda den vaknande sexualiteten hos en elva-tolvåring. Svagast är han i rena kärleksscener, då kommer han farligt nära Harlekinromanen. Pullman är inte bara realist, han är materialist och ateist. Han avvisar helt tanken på en andlig verklighet. Men i hans böcker har varje människa en daemon, en del av personligheten som har djurgestalt. Och det vimlar av häxor, änglar, flodgudar, feer och talande isbjörnar. Hur får han ihop det? Jag tror nyckeln finns i Cigazze, staden som spelar en huvudroll i Den mörka materien. Cigazze är världen som gått överstyr och som rubbat universum. Härifrån har alla vuxna flytt, undan Gengångarna som dödar genom att suga ut det unikt mänskliga hos dem, deras medvetenhet. Något gick snett, får vi veta, för trehundra år sedan Då begick Cigazzes vise ett ödesdigert misstag. Pullmans måltavla är svår att missa: det han syftar på är 1600-talets vetenskapliga revolution, yxhugget som i polemik mot en religiöst grundad världsbild klöv verkligheten i en materiell och en andlig dimension. Det är den dikotomin, med Max Webers ord världens avförtrollning, som Pullman vill upphäva.  Det mest avskyvärda i Den mörka materien är de vetenskapliga experiment som går ut på ett med ett giljotinhugg skilja barn från deras daemoner. Då kan de aldrig bli medvetna vuxna, de blir manipulerbara robotar. I The Secret Commonwealth är temat den vuxna Lyras jakt på sin förrymda daemon, mården Pantalaimon. Han söker efter hennes borttappade fantasi. Pullman gör inte anspråk på att skriva stor litteratur. Han berättar historier. Men han har ett budskap, och här blir det nästan övertydligt.  Han vill återskapa en förlorad, vibrerande resonans mellan människans medvetenhet, inklusive fantasin, och den fysiska värld som hon är en del av. Och jag tror att det var den resonansen som en åttaårig flicka drabbades av, då, en ovanligt het julidag, för längesen. Ulla Gudmundson, skribent och diplomat Musik 'Lonesome Journey' av Serjo De Lua, Keys of Moon Music. Creative Commons (CC BY 3.0). BreakingCopyright: https://youtu.be/p5cWMxzzMdA

Vi vrider och vänder på det mest omdiskuterade byggnadsmaterialet. Utifrån en ny utställning på museet ArkDes och med hjälp av stadsplaneraren och rapparen Namo Marouf, själv uppvuxen i betongen. Namo Marouf, även känd under sitt artistnamn Lilla Namo, kommer till studion. Dessutom får vi ett reportage från byggnadskulturens kanske andra ytterlighet: om timmermän som i tidstypiska kläder byter syllstockar och vårdar gamla röda stugor från forna sekel. P1 Kulturs reporter Nina Asarnoj har följt huvudpersonerna i SVT:s dokumentärserie "Rätta virket" under en arbetsdag. Vi kommer även att diskutera antikens dramer - som nu sätts upp i tät följd på ett antal av landets teatrar. Vad kommer detta intresse av? Och hur sätter man bäst upp 2 400 år gamla pjäser i vår tid. P1 Kulturs kritiker Mikael Timm kommer till studion. Dagens OBS-essä är den första i en serie om känslor. Skribenten och föreläsaren Valerie Kyeyune Backström konstaterar att vreden kan vara ett nödvändigt verktyg för att motverka rasism. Essän sändes första gången 2018. Programledare: Gunnar Bolin. Producent: Mattias Berg.

Skribenten, tyckaren och fotbollsfantasten Marcus Birro är veckans gäst! Hanna var lite rädd inför inspelningen men Marcus försäkrar henne att han ska vara snäll. De snackar om beefen med Alex Schulman (och vad Marcus skulle göra med hans mobil), om hur nederlagen gjort honom till en bättre människa och om hans kluvna relation till offentligheten. Och så självklart lite om den där ökända tweeten… Programledare: Hanna Persson & sidekick David Borg. Producerat av Borg & Owilli 2019.

En podcastserie om mennesker med en passion. Produceret af radioelever på Grundtvigs Højskole. Tak til alle medvirkende.

I onsdagens program blickar vi bakåt en smula. Och framåt. När Maria Persson Löfgren nu ska lämna sitt uppdrag som Moskvakorrespondent så innebär det förstås ett bokslut över tiden som varit. Till sin hjälp har hon Sten Sjöström som också har mycket att sammanfatta. Men framtiden då? Jesper Lindau tar över Rysslandsbevakningen, vad ser han fram emot? Skribenten och matbloggaren Margit Richert har en stor skara följare på sina sociala medier som fått läsa om hennes och makens tidigare vistelse i Georgien. Allt var toppen - maten, naturen, människorna. Men varför lämnade de plötsligt landet? Medverkar gör också David Lindahl, IT-expert på FOI, Totalförsvarets Forskningsinstitut. Han pratar om de cyberattacker som pågick under Georgienkriget 2008. Bisittare är Joanna Kurosz, journalist. Och Johanna Melén, Marias vikarie, är med från Moskva. Programledare: Maria Persson Löfgren Producent: Jon Jordås

Tillsammans med Mia Skäringer har Anna Mannheimer tagit Sveriges poddlyssnare med storm. I Skäringer & Mannheimer pratar de bland annat om våld mot kvinnor, härskartekniker, kvinnors utsatthet, onani och orgasm. Om detta och hur det känns att få en spårvagn med rostskador i underredet uppkallad efter sig pratar Anna Mannheimer i Vi-podden. Skribenten och Mellanösternexperten Urban Hamid berättar om mötet med barnen i den sönderbombade staden Mosul och det reportage som publiceras i nya numret av Tidningen Vi.

Det jag var utsatt för som barn går att beskrivas som vanvård. Mina jeans luktade mögel. Jag blev aldrig tillsagd att byta kalsonger och mina sänglakan var alltid gula för att de aldrig blev bytta. På ett sätt är jag en alkoholist fast jag inte dricker så mycket. Jag tänker så mycket på drickandet att det inte finns något otvunget eller härligt kvar kring det, berättar Alex Schulman.  Det är verkligen en rädsla. Samtidigt är stunderna med Amanda, när barnen har somnat, och vi öppnar en flaska vin det man lever för. Det är så dubbelt.

Om fredsnycklar, frihetskamp och frustration när konflikten mellan kurdiska PKK och turkiska staten åter blossat upp. Hur ser svenska kurder på terrorstämplade PKK och den fängslade ledaren Öcalan? Veckans Konflikt har helt fokus på det som brukar kallas "kurdfrågan". Kurdiska PKK har i över 30 år legat i krig med den turkiska staten. Runt 40 000 människoliv har spillts. Så varför hyllar så många svenska kurder så varmt den väpnade kampen? Och var någonstans i Turkiet finns nycklarna till fred? Programmet börjar i den lilla byn Tanisik i sydöstra Turkiet där 16 kurdiska män dödades i maj i år när en lastbil som tillhörde PKK exploderade. Vad var det som hände? Och hur hänger det ihop med den större konflikten mellan PKK och den turkiska staten som blossat upp igen? Sveriges Radios korrespondent Katja Magnusson åkte dit och sedan vidare till Diyarbakir, staden som ses som en informell huvudstad av många kurder och ett centrum för kurdisk kamp. Skribenten och aktivisten Nurcan Baysal menar att den fängslade PKK-ledaren Abdullah Öcalan måste spela en roll om det ska bli ett slut på konflikten.Det har varit ett år med tvära kast i Turkiet. Den bräckliga fredsprocessen som startade 2012 byttes ut mot blodig konflikt mellan PKK och turkiska säkerhetsstyrkor, efter att vapenvilan bröts förra sommaren. Under en period ställdes dörren på glänt för PKK-ledaren Abdullah Öcalan, men den stängdes igen när konflikten bröt ut. Frilansjournalisten Tomas Thorén har träffat representanter från konfliktens båda sidor för att höra om Öcalans betydelse för utvecklingen.Med oss i studion för att prata om den aktuella konflikten som blossat upp igen i Turkiet är Paul Levin, chef för intistutet för Turkietsstudier vid Stockholms Universitet.I Sverige bor runt 100 000 exilkurder. Hur ser de på PKK:s kamp och den fängslade ledaren Abdullah Öcalan? Konflikts Besir Kavak, som till vardags arbetar på Sveriges Radios kurdiska redaktion, har träffat två personer, Evin Akbas och Kurdo Baksi, som haft olika syn på gerillarörelsen genom åren.Är PKK en befrielserörelse eller terrororganisation? Svaret beror helt på vem man frågar. Men hur ska man förstå det starka stöd som ändå verkar finnas för PKK:s kamp bland exilkurder här i Sverige? Konflikts Kajsa Boglind tog med sig den frågan till Zana Schiroyi, som är chef för Sveriges Radios kurdiska redaktion.Programmet avslutas med ett unikt vittnesmål. Konflikts Besir Kavak träffade för några år sedan Baran, som spelade en avgörande roll inom PKK i början av inbördeskriget.Programledare: Kajsa Boglind kajsa.boglind@sverigesradio.seProducent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se

Skribenten och programledaren Hanna Hellquist drömmer om att få åka till Ikea med någon och köpa en förvaringslösning. I helgen gifte sig hennes bästis och ständiga singelkompis Linda och Hanna själv har nått den magiska åldern 35. Det här avsnittet handlar om att laga mat till sig själv och undra varför alla andra verkar ha någon att äta med. Om att åka på semester och förpassas till utdragssoffan i friggeboden medan alla par får välja rum och sova sked. Om att vara singel helt enkelt och om att vilja träffa någon.

Skribenten och programledaren Hanna Hellquist drömmer om att få åka till Ikea med någon och köpa en förvaringslösning. I helgen gifte sig hennes bästis och ständiga singelkompis Linda och Hanna själv har nått den magiska åldern 35. Det här avsnittet handlar om att laga mat till sig själv och undra varför alla andra verkar ha någon att äta med. Om att åka på semester och förpassas till utdragssoffan i friggeboden medan alla par får välja rum och sova sked. Om att vara singel helt enkelt och om att vilja träffa någon. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Skribenten och aktivisten Fanna Ndow Norrby saknade de personliga vittnesmålen i debatten om rasism och startade instagramkontot Svart Kvinna, för att där kunna publicera speglingar av verkligheten. Inom ett dygn hade sidan 10 000 följare och idag är skaran uppe i dryga 30 000. Sedan i måndags finns berättelserna även utgivna som bok. - Vi måste prata om vad rasismen gör med människor, hur den känns och var den kommer ifrån, säger hon till Aleksa Lundberg i FEMPERSPODDEN WEEKEND.

Skribenten och föreläsaren Hanin Shakrah berättar om det moderna Syriens framväxt och om inbördeskriget som rasar där just nu. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Om engagemanget. Skribenten och litteraturvetaren Anders Johansson, Sakine Madon, redaktionschef på debattsajten Newsmill och Anders Lindberg, ledarskribent på Aftonbladet debatterar det sociala och poitiska enagemanget apropå en rad artiklar på DN:s kultursida. Nya Vågen har sett den kinesiske konstnären Ai Wei Weis utställning på Magasin Tre i Stockholm. Margareta Svensson intervjuar Kulturnytts konstkritiker Mårten Arndtzén och Kulturradions Göran Sommardal. Fördomsfull eller inte? Filmen "Sean Banan inuti Seanfrika" debatteras av Martin Aagard från Aftonbladet och skribenten Damon Rasti.

Kosmo handlar om den tyska debatten om mångkulturalism, om globalisering vinnare och förlorare och om författares förhållande till historien. I höstas eldade den socialdemokratiska politikern och höjdaren inom den tyska riksbanken Thilo Sarrazin på debatten om integration och mångkulturalism när han kom ut med boken Tyskland avskaffar sig själv. Sarrazin går hårt åt den tyska integrationspolitiken och hävdar bland annat att den kollektiva tyska intelligensen sjunker i takt med invandringen. Boken har fått stor uppmärksamhet och också blivit en bästsäljare. Tysklands förbundskansler Angela Merkel gick först ut och sa att Sarrazins utsagor var fullkomligt oacceptabla, men sa emellertid senare under hösten att tysk mångkulturalism har misslyckats. Sveriges Radios kulturkorrespondent Gunnar Bolin har varit i Berlin och tagit temperaturen på debatten och mött bland andra konstnären Esra Ersen. För första gången visas en utställning om Hitler i Tyskland. Mats Arvidsson har varit på Historiska museet i Berlin och sett den uppmärksammade utställningen som tar upp om tyskarnas förhållande till Hitler. I Frankrike har Jonathan Litells genombrott med boken De välvilliga, som kom ut för några år sedan, öppnat portarna för en ny litterär våg bland landets unga författare. De gör fiktion av andra världskriget och Förintelsen och kryper under skinnet både på offer och förövare. Är det moraliskt försvarbart att ge historiska personer sina egna och emellanåt mycket kontroversiella tankar? Kerstin M Lundberg har följt debatten i Frankrike. Skribenten, resenären och debattören Carsten Jensen har kommit ut med boken Ud (Ut) som består av ett urval artiklar och essäer från 70-talet och framåt. Jensen som har haft hela världen för sin blick har också varit en av dansk politiks starkaste kritiker. Mia Gerdin har varit i Köpenhamn och mött honom i ett samtal om globaliseringens vinnare och förlorare och dansk mångkulturalism. Programledare: Cecilia Blomberg Producent: Marie Liljedahl

Många har genom åren vittnat om det svenska kungahusets betydelse för svensk exportindustri. Men stämmer det? Öppnar sig nya marknader bara för att kungen och drottningen minglar med statschefer världen över? Hur stort är kungahusets PR-värde för Sverige? Sara Rosengren, doktor i marknadskommunikation på Handelshögskolan i Stockholm hjälper oss att reda ut. I vår serie "kunglig erotik och storpolitik" har turen nu kommit till äktenskapet mellan Gustav II Adolf och Maria Eleonora. Skribenten och författaren Moa Matthis, aktuell med sin bok "Maria Eleonora. Drottningen som sa nej", kommer förbi och gör upp med historieskrivningen kring 1600-talsdrottningen. Och så vill vi slå ett slag för oss själva - snart i radioteaterformat! Magnus Lindman från Radioteatern kommer förbi och berättar om hur Nordegren i P1 förändrat hela hans syn på modern dramatik. Typ. Bisittare är den snart mycket hyllade aktrisen Nina Lekander.