Podcasts about stigmatisering

I dette afsnit møder vi Wilson, som blev født med HIV i Uganda i 1992. Allerede som 2-årig udviklede han AIDS, og lægerne tvivlede på, at han ville overleve længe. Men Wilsons moster nægtede at give op og bragte ham til Danmark i håb om bedre behandling. Trods svære år begyndte Wilson langsomt at kæmpe sig tilbage til livet. Fordi sygdommen er så stigmatiseret i Uganda, blev sandheden om hans HIV holdt skjult for ham af familien. Først som 12-årig opdager han ved et tilfælde, hvad han fejler – en opdagelse, der fører til en periode præget af frygt og ensomhed. I dag har Wilson et helt anderledes forhold til sin sygdom og arbejder for at nedbryde de fordomme, der stadig omgiver HIV.Podcasten er produceret af SundhedsTVAfsnitet er sponsoreret af Gilead Sciences.

Jim Swann er en komiker og barnehagelærer som skrev en kronikk med tittelen «Noen barn er utypiske for sitt kjønn. Det betyr ikke at de er «født i feil kropp»» i Aftenposten. Han har også laget humor av transdebatten i soloshowet «The end of the Rainbow». I denne episoden snakker vi om transdebatten og hvordan barn trenger at vi voksne forholder oss til kjønn.► STØTT SNAKK MED SILJE:Jeg setter enormt stor pris på alle som ønsker å støtte podkasten. Det gjør at jeg kan holde podkasten åpen og tilgjengelig for alle. For å gi donasjoner kan du søke opp “Snakk med Silje” i Vipps eller bruke vippsnummer: 806513► KANALER* Spotify:* YouTube: https://www.youtube.com/@SnakkMedSilje* Substack: https://open.substack.com/pub/psykologsilje► SOME* Instagram: https://www.instagram.com/psykologsilje?igsh=MW84MDE0MWplc2FwbA==* Tiktok: https://www.tiktok.com/@psykologsilje?_t=8oc3HBC1r4z&_r=1* Facebook: https://www.facebook.com/psykologsilje* Twitter: https://x.com/Silje_Schevig* LinkedIn: https://www.linkedin.com/in/silje-schevig-243750101?utm_source=share&utm_campaign=share_via&utm_content=profile&utm_medium=ios_app► KAPITLER00:00 Start01:04 Kjønnsdebatten08:42 Barn og kjønn24:28 Identitetsforvirring26:53 Ideologi eller vitenskap?31:07 Selvmotsigelser og logiske brister33:33 Barns samtykkekompetanse37:35 Er pubertetsblokkere en pause?41:06 Kan kjønnsidentitet og legning likestilles?49:33 Om å komme ut av skapet54:28 Hat mot homofile58:34 Trans-debatten01:10:30 Trans-barn01:16:03 Identitet basert på stereotypier01:19:44 Pronomen01:25:36 Stigmatisering og psykiske lidelser01:35:07 Barn blir tryggere av grenser01:40:19 sosial/psykogen smitte01:42:26 Trans-identitet kan komme av ulike fenomen01:45:34 «The end of the Rainbow»► REFERANSERKronikken i Aftenposten: https://www.aftenposten.no/meninger/kronikk/i/KMnGg4/komikerkronikk-av-jim-swann-noen-barn-er-utypiske-for-sitt-kjoenn-det-betyr-ikke-at-de-er-foedt-i-feil-kroppUavhengig granskning av all forskning på kjønnsdysfori hos barn og unge: https://cass.independent-review.uk/home/publications/final-report/Kjønnsinkongruens kan være respons på underliggende problem: https://psykologtidsskriftet.no/debatt/2023/06/kan-vere-respons-pa-underliggande-problemKjønnskirurgi kan være vår tids lobotomi: https://www.nettavisen.no/norsk-debatt/advarer-kjonnskirurgi-kan-vare-var-tids-lobotomi/o/5-95-1899683Psykolog med kraftig advarsel: – Vår tids lobotomi: https://www.nettavisen.no/nyheter/psykolog-silje-schevig-om-kjonnsbehandling-av-barn-og-unge-var-tids-lobotomi/v/5-95-186963087,8% av barn vokser transopplevelsen av seg gjennom pubertet: https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC8039393/?fbclid=IwY2xjawGGN8BleHRuA2FlbQIxMQABHYiSUcDbgvwilC6hEu7AtgkxRR1hedpz3sGStZLp4U8plGf0wjWrwInHaQ_aem_B75pGBvd71Ll0eFcaT0jUQEpisoden med Aleksander Linkowski som angrer på kjønnsskifte: Episoden med Sandra Krogh-Bjerke som er fornøyd med kjønnsskifte: This is a public episode. If you would like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit psykologsilje.substack.com

Naar schatting leven meer dan 411.000 Australiërs met dementie en naar verwachting zal dat aantal oplopen tot 900.000 tegen 2050. Belangenbehartigers en experts trekken aan de bel en zeggen dat ons huidige zorgstelsel die aantallen niet aankan. Ook zeggen ze dat stigma een vroegtijdige diagnose en behandeling in de weg staat, met name onder jongeren.

I dette afsnit møder vi Claus, som fik konstateret HIV i 1998. Han deler både sin gribende historie om at finde frem sin identitet som transkønnet og søge flugt fra svære følelser gennem et misbrug, men også at få en hiv-diagnose og møde fordomme fra sin egen familie. I dag driver Claus en frisørsalon, hvor han møder en yngre generation, der er mere accepterende og åben.  Podcasten er produceret af SundhedsTVAfsnitet er sponsoreret af Gilead Sciences.

I denne episode har vi igen besøg af Gurli, som i dette afsnit deler sine erfaringer med kroniske smerter og hvordan hun har oplevet stigmatisering og mistro, især fra sundhedsprofessionelle. Vi dykker ned i, hvor invaliderende det kan være at leve med kroniske smerter, og Gurli fortæller ærligt om sin kamp med afmagt, desperation, identitetskrise og selvmordstanker. Episoden belyser også nogle af de udfordringer som personer med kroniske smerter lever med men som du ikke kan se fordi personer med kroniske smerter ofte ikke viser hvordan de har det indeni. Kroniske smerter er en usynlig byrde og dem som lever med smerterne lades ikke som om de har ondt, de lader som om de ikke har ondt. Kroniske smertepatienter møder desværre stadig ofte mistro og stigmatisering i behandlingssystemet, især når årsagen ikke kan identificeres på en scanning. Derfor vil vi gerne give et budskab videre fra denne podcast: Personer med kroniske smerter faker ikke de har ondt. De faker, at de ikke har ondt! God fornøjelse! Vært: Simon Roost Kirkegaard, Cand. Scient. Fysioterapi, stifter og medejer af  Smertevidenskab. ___________________________________________________

Dagens gæst i smerteuniverset er Bo som fortæller om hans meget barske historie med kroniske smerter. Bo's historie begynder med en slem arbejdsskade, der udviklede sig til en udfordrende kamp mod kroniske rygsmerter, diskusprolaps og stort forbrug af medicin.   Bo´s historie handler udover smerterne og medicicnen, også om en kamp mod et socialt og sundhedssystem, der til tider var mere udfordrende og nedbrydende end de kroniske smerter. Bo deler ærligt ud af sine oplevelser og vi dykker ned i de tider, hvor han følte sig tilskammegjort, truet og talt ned til af sagsbehandlere, han troede skulle have været hans støtte og hjælp i en tid med nød.    Bo fortæller også hvordan han var i et misbrugsforhold med sin læge som udskrev opioider, stærk smertestillende medicin, der gjorde ham fjern og tåget samt var med til at fastholdte ham i en ond cirkel med kroniske smerter.   Lyt med og hør Bo´s historie med kroniske smerter og vejen ud af smerter og stærk medicin!   Vært: Simon Roost Kirkegaard, Cand. Scient. Fysioterapi, stifter og medejer af  Smertevidenskab. ___________________________________________________   Vil du lære mere om kroniske smerter og hvordan de kan behandles så er der masser af gratis viden tilgængelig på https://smertevidenskab.dk/ Har du spørgsmål, ideer, ris eller ros, er du velkommen til at skrive til os på info@smertevidenskab.dk  

Stigmatisering, tabu och brist på rena och säkra platser att ta hand om sin mens. Dyra och dåliga mensprodukter, om det ens finns. I det här avsnittet pratar vi om hur något naturligt, mens, kan bli ett problem om du är fattig – och vad som görs i biståndet. Medverkande är Elin Bergenlöv, rapportförfattare till EBAs kartläggning om mens i biståndet och Emilie Weiderud, policyrådgivare på Act Svenska kyrkan. Programledare: Númi Östlund

MINDBLOWING godt afsnit -det forstår man først, når man har hørt det helt til bunds. Du vil møde master coach træner og mentaltræner og partner i Empowermind, Jørgen Svenstrup. Neden for kan du finde link til afsnittet som var mit første møde med ham, hvis du vil høre mere grundlæggende om hvad han laver med empower mind. Men i dette afsnit fokuserer vi - så godt vi nu kan - på ADHD og ADD. Lyt med når vi taler om: - Opmærksomhedsforstyrrelser registreret mere i nogle regioner af DK end andre - Stigning i ADHD/ADD diagnosticering - hvorfor? (og stigning i ADHD podccasts!) - "Det er lige mig" -syndromet - Identitet skabt af lægens fortolkning - Er du bedre til at lære noget, når det interesserer dig? Så har du nok ADHD........... - Har Jørgen Svenstrup ADHD? - Forskellen på ADHD og ADD - OKAY VI HAR ADHD - hvad er problemet? - Stigmatisering - undskyldning- offer for en diagnose så vi mister evnen til at rykke os - STRESS som det der aktiverer ADHD generne - ADHD som uhensigtsmæssigt, men OGSÅ som en superkraft - bare ikke på skolebænken - Sygeliggør vi noget, fordi vi har en verden, hvor det noget ikke passer ind? - Genetisk disposition vs jo mere fokus vi har på det, jo mere popper det op - Miljø der afgør hvordan det kommer til udtryk - Vi TRÆNER defokus, uopmærksomhed og rastløshed - Hvordan stress fremmer ADHD symptomer (jeg skriver det lige igen) - Personer med ADHD er overrepræsenteret i gruppen dem, der har rykket vores verden - MÅSKE ER DET HENSIGTSMÆSSIGT ALLIGEVEL?..men det er jo defineret som et problem - Når man selv bliver mistænkelig også - måske har jeg denne lidelse? - Noget rod, noget værre rod........ lidelsen som rodehoved...og muligheden for at det kan ændres! - Gevinster ved vores antagelser og sekundære gevinster  - Hvad mentaltræning og alpha tilstand er - HVAD MAN KAN GØRE VED SIN FALSKE ADHD diagnose - Hvorfor Jørgen Svenstrup advarer mod sig selv i for høj dosis!  - Overbevisningers psykologi - SKYLDFØLELSE og hvorfor den er på vej ud - Fiasko findes ikke, kun læring - Grundantagelser der farver vores fortolkning - ADHD-diagnosens konstruktion  og konstruktionens tænkning - Skal du stole på dig eller din diagnose? - Hvad er også sandt om dig? - Horoskop som et helhedsudtryk  - Jørgens totale misopfattelse af astrologi (teksten er skrevet af Mannah : - ) som er ret typisk før man selv studerer astrologi - Og Jørgens åbenhed overfor det, han ikke tror på, som ikke er særlig typisk - Selvopfyldende profeti og faren ved horoskoper for at folk ikke tager ansvar for eget liv - AFSLØRING af noget kontroversielt som Jørgen Svenstrup pt arbejder med - Saturn i fisk & Saturn return- Det er først og fremmest instinktet for spirituel praksis og kapaciteten til at blive erfaren/leder indenfor det åndelige/bevidsthedspraksis/ compassion - Så altså ofte ret "usynligt arbejde". Til Saturn returnet vil jeg forvente konkrete manifestationer der viser resultatet af indadrettet fokus, commitment til åndelig praksis og slip af ego-klingen - Meget mere, håber du er med os hele afsnittet- kommentarer eller booking af øveterapi: lydenafetbedreliv@gmail.com   LINKS til Jørgen Svenstrup: Det afsnit som udløste nærværende afsnit: https://podcasts.apple.com/dk/podcast/265-har-vi-alle-adhd/id1234276618?i=1000580347344 Vores sidste møde hvor vi taler mere grundlæggende om mentaltræning: https://lydenafetbedreliv.libsyn.com/100-mentaltrning-empowermind-jrgen-svenstrup-lyden-af-et-bedre-liv   Jørgens sommer special som han referer til: https://podcasts.apple.com/dk/podcast/253-summerspecial-evigt-liv-01/id1234276618?i=1000568315563&l=da (der er så 10 i alt) OG hans hjemmeside: https://empowermind.dk/   Mine links: https://www.mannahguldager.com/   https://www.instagram.com/astrologi_yoga_terapi/   https://www.instagram.com/lydenafetbedreliv/    

Louise Lund Olesen har studeret religonsvidenskab på Århus universitet og har skrevet adskillige opgaver om Jehovas Vidner, som hun finder ekstremt interessant og fascinerende. Bl.a. har hun skrevet sin bachelor og speciale om trossamfundet. Hendes viden om Jehovas Vidner er enorm og hun har adskillige gange været til møde i Rigssale og stævnehaller og talt i mange timer med forskellige Vidner. I hendes speciale fokuserede hun på hvordan trossamfundet har ændret sig for medlemmerne, siden Jehovas Vidner kom til Danmark i 1895. Titlen på hendes speciale er "Opvokset i en Højintens Religion - En undersøgelse af fænomenet ”kulturreligion” gennem kvalitative dybdeinterviews med ti 3. og 4. generations medlemmer af Jehovas Vidner i en dansk senmoderne kontekst."Her har Louise virkelig taget forskerbrillerne på for bl.a. at undersøge hvordan unge Jehovas Vidner agerer i "frontstage" eller "backstage", afhængigt af hvem de er sammen med. (Fagudtrykkene bliver naturligvis forklaret.)Det har virkelig været spændende at tale med Louise og få rykket til generelle fordomme om at "Jehovas Vidner er allesammen hjernevaskede". Især blandt de unge er der stor forskel på hvordan de navigerer rundt i trossamfundets mange regler.0:00 Indledning1:02 Hvor stammer interessen fra5:50 Stigmatisering af Jehovas Vidner8:30 Snow ball sampling14:00 Har JV "Sandheden"17:00 Selvmord19:00 Frontstage og backstage performance25:50 Specialpionerer og det gennemsnitlige vidne31:25 Forskellen på kirke og sekt33:00 Hvordan Jehovas Vidner har udviklet sig 36:35 En informant der ikke passede ind i JV37:20 Dating som JV40:00 Backstage performance44:50 Bekende sig til de 144.000 ved Mindehøjtiden47:40 At være ufuldkommen50:00 Valg af højere uddannelse53:35 Forskellen på de første JV og i dag55:50 Hvad er det værste der kan ske hvis JV har ret?58:19 Fordomme om Jehovas Vidner1:00:19 At spille på et fodboldhold1:01:48 Blodtransfusion1:05:48 Kan Louises speciale udlånes?1:06:40 Vagttårnet på bordet1:08:33 Lyset der vokser1:09:45 Hvor bevæger Jehovas Vidner sig hen?******************************************************************************************DER ER HJÆLP AT HENTE HVIS DU ER JV OG ER I KRISE!!LivsLinjen: Hvis du har tanker om selvmord, så sig det til nogen! Gå IKKE rundt med dine tanker alene, uanset hvor svær en situation du er i! Du kan kontakte Livsliniens telefonrådgivning, 70 201 201 alle årets dage fra kl. 11-05Du kan skrive til Livsliniens mailrådgivning skrivdet.dk. Vi giver dig svar hurtigst muligt og indenfor max en uge. Du kan kontakte Livsliniens chatrådgivning mandag og torsdag kl. 17-21 samt lørdag og søndag kl. 13-17Du kan benytte Livsliniens selvhjælpsprogram, SOS, der er rettet mod at hjælpe personer med selvmordstankerBørnetelefonen: https://bornetelefonen.dk/Fantastisk tilbud til børn og unge der står i en svær situation lige nu og her. 100% anonym. Ring eller skriv til Børnetelefonen på: 116111InsideOut: https://www.insideout.center/Tilbyder juridisk støtte, bisidderhjælp og henvisning til professionelle terapeuter.Eftertro: Her kan man mødes med andre personer der har forladt eller er blevet smidt ud af religiøse miljøer. Her mødes ikke kun tidligere Jehovas Vidner, men også andre forskellige trosretninger og man kan tale åbent og anonymt om sine tanker med andre der forstår hvad man har været igennem. Kontakt Eftertro på FB!Støttegruppen for tidligere Jehovas Vidner: www.xjv.dkTilbyder også støtte til personer der har det svært som Jehovas Vidne. På deres side er der en lang liste med kontaktpersoner. Mødes i større grupper to gange om året, både Jylland og Sjælland.På Facebook er der flere forskellige grupper for tidligere Jehovas Vidner:'x jehovas vidner': https://www.facebook.com/groups/34927...En åben gruppe hvor alle der har interesse i JV får taletid, f.eks. også journalister eller pårørende til JV. 'X Jehovas Vidner / De Frie': https://www.facebook.com/groups/xjeho...Dette er en lukket gruppe hvor man kan være fuldstændig anonym. Den er udelukkende for tidligere Jehovas Vidner og tonen er mindre hård med fokus på at besvare åbne spørgsmål alle måtte have. Man skal ansøge om adgang og bevise at man har været et vidne. Anonymiteten er ekstrem vigtig i denne gruppe.HJEMMESIDER:https://www.jwfacts.com som sætter mange af læresætninger under et kritisk lys. Den er meget sober, direkte og tager udelukkende afsæt i Vagttårnets egen litteratur. Der findes en dansk pendant til den side som hedder jvfakta.dkDer er også en anden fantastisk god og informativ side på dansk som jeg vil anbefale: jvinfo.nuBeninu Andersen står bag denne hjemmeside og han er selv tidligere JV med en kolossal viden om Vagttårnsselskabet.LITTERATUR:Den vigtigste bog for mig da jeg forlod Jehovas Vidner var bogen "Samvittighedskrise". Læs den!!!

Jeg håber du er sindssyg nok til at lytte til den her hele vejen for ÅÅÅÅH du kan godt glæde dig - tabu i tabu brydes - når jeg taler med Jesper Bertelsen. Vi taler om: - Jespers oplevelse med at få Sandhed ud gennem fingrene, selvom han har levet i 28 år som rationel person fx statskundskabs-uddannet og underviser i statistik - ... da han var i sit Saturn return der i den grad involverede Neptun ; en arketype der ikke dømmer (og derfor kan blande ting sammen) og som repræsenterer en vision der fremkommer af dybderne af bevidsthed - Hvor man kan få hjælp! Nå ja den lukkede psyk... eller er det en hjælp nødvendigvis? - Skør eller vågen? - Sindet der prøver at fortolke ud fra sine betingelser  - Fænomenet med at påstå og tro på, at man er Gud selv - I en psykose at tro man er tilbage på jorden for selv at skrive den rigtige udgave af bibelen i stedet for den misforståede - Hvordan psykosen er blevet det Jesper i dag forstår som sin største gave - Hvad der ligger i "et andet sind" - At lære bremserne (saturn) på den åndelige vision (neptun) - "Jeg har brug for hjælp, men det er ikke den hjælp I tror jeg skal have" (en af Jespers sætninger, kan du genkende?? I do! ) - Hvad du ikke kan, hvis du har en diagnose - STIGMATISERING og selv-stigmatisering - Hvordan man bruger et menneskes tidligere nedture som bevis på egen sygdomsforståelse - Bevidstheden som et landskab - Tredobbelt amygdala kang kang - At parkere sit liv for at blive tålelig og stemningsneutral - Mistanken fra andre om at du har en psykisk lidelse, da alt kan tolkes i den sygeliggørende retning - Bryd ud af diagnosens fængsel - Jespers erfaring med at folk flytter til udlandet for at komme ud af en bindende forståelse af sig selv - Åben dialog og en leder der var forud for sin tid - Hvordan Jesper 3 uger efter udskrivelse fra den lukkede begyndte at tale højt om sin oplevelse - og hvor meget man kunne spare, hvis man bruge ressourcerne bedre end ved at forsøge at medicinere patienterne  - Paranoia omkring andre tænker man er psykisk syg - bare uden selvindsigt - Statistikkens forklaringskraft - Jespers videre karriereforløb efter psykosen/vækkelsen - Systemet - akkumulerede bevidstheder-  bygget på forældede forståelser af at ubalancer er sygdom - Vi skal UDVIDE PALETTEN; men ikke ved at finde flere diagnoser; snare ved at anerkende flere perspektiver, fx det traumebaserede - Samfundet har brug for den kreativitet, som den gamle psykiatriske paradigme har lukket ned for - Kan livsforandrende begivenheder være en del af forklaringen, når man reagerer på en ubalanceret måde? - Tænk hvis man på den psykiatriske fik en masse personlige redskaber til at blive en bedre version af sig selv, altså reel hjælp - Indre være-dygtighed som forudsætningen for ydre bæredygtighed - Tro gør mennesker resiliente  - Epigenetisk forståelse - Skizofreni og kreativitet = Samme disponering - Eklipse i 11. og 5.hus -MØD gamle sjælevenner i grupper og SLIP de fællesskaber, der ikke deler dine værdier - Du kan kun redde dig selv, men der er nøgler til rådighed...   Lær mere om Jesper Bertelsen her: https://go-open-minded.com/ og https://gom.ninja/about og https://www.linkedin.com/in/turning-psychiatric-disorders-into-pitstops/   Min homepage: https://mannahguldager.com/ og https://www.instagram.com/astrologi_yoga_terapi/ og https://www.instagram.com/lydenafetbedreliv/        

Lumnije Maksuti volontärarbetar för Rädda barnen och är med och driver IMs projektarbete Humanium Metal för att stoppa det dödliga gatuvåldet.Humanium Metal - Lumnije (YouTube)Diskutera samtalet med andra på Koranpodden Chatt.Besök gärna vår hemsida: www.koranpodden.se.Följ vårt arbetefacebook.com/koranpoddeninstagram.com/koranpodden/Stöd KoranpoddenOm du finner någon glädje eller värde i vad jag gör, snälla överväg att donera ett valfritt belopp. Alla donationer går till att utveckla och marknadsföra Koranpodden. Swisha ett frivilligt belopp till swish 123 669 10 18 (Support Koranpodden) eller via bankgiro 5271-8053.Bli månadsgivare! Klicka här.

Del 2 kring fetma och dess behandling med docent Ingrid Larsson från Sahlgrenska Universitetssjukhus. Ingrid är sedan länge välkänd inom nutritionsområdet i Sverige och hon har under många år både forskar och arbetat kliniskt. Det hon främst arbetar med är obesitas.. I den här andra delen i vår intervju med Ingrid Larsson kommer vi in på delar kring motivation, om det finns en hälsosam fetma, om det är några problem att yoyo-banta och till sist diskuterar vi en del kring vad man fokuserar på när det gäller kosten efter själva viktnedgångsfasen. Vad ska man äta för att försöka bibehålla den nya lägre vikten? I avsnittet använder vi oss av artikeln ”Thirty Obesity Myths, Misunderstandings, and/or Oversimplifications” som utgångspunkt för lite olika spår vi är inne på under avsnittet. Glöm inte att följa oss på Instagram under användarnamnet @HalsoveckanbyTyngre. Hålltider 00:00:00 Erik har varit norröver och försökt se björnar från bilen 00:02:28 Det är bättre att fokusera på positiva saker man får istället för risker som man undviker 00:08:57 Hälsosam fetma - är det ett verkligt fenomen? 00:16:21 Människor lyckas mycket bättre med sin viktnedgång om de får hjälp 00:19:44 Dagens mediciner mot fetma 00:28:25 Vilken roll har träning när det gäller viktnedgång? 00:33:30 Är yoyo-bantning dåligt för hälsan? 00:43:29 Utan en kontrollgrupp så vet du inte hur vikten hade varit utan ett viktnedgångsförsök 00:46:17 Vad fokuserar man på som bra mat för personer efter en viktnedgång? 00:55:30 Stigmatisering av övervikt och fetma skapar problem

Vad gör fattigdom med en människa? Freddot Carlsson Andersson har skrivit boken B-laget: rapport från ett utanförskap, som handlar om hans personliga erfarenheter och upplevelser av fattigdom. I det här avsnittet av Socialtjänstpodden delar han med sig av sina upplevelser. ”Stigmatisering och skam är tungt, men stressen får så många konsekvenser på olika sätt. Allt från tänder som bits sönder av stress, till sömnproblem som gör att man inte kan tänka klart”, säger Freddot Carlsson Andersson. Programledare: Fredrik Hjulström. Producent: Sanna Rundqvist.

Varje politisk vilse-ledare vill skapa politisk indelning i sina anhängares sinnen, en särskiljande uppdelning av åsikter. Han eller hon skapar en politisk retorik som syftar till att skilja sina anhängare ifrån andra. Den retoriken är avsedd att föreställa det moraliska höglandet. När anhängarna tror att de är moraliskt åtskilda från andra – när de även har nått stadiet för att börja stigmatisera andra, har de fallit under vilseledares förledning och de har tappat egenmakt. Oavsett om vederbörande vilse-ledare är Vladimir Lenin, Jim Åkesson eller Stefan Löfven, så är både syftet och metoden alltid desamma. Och det är därför också viktigt att framhålla att det inte spelar någon roll om den helgonförklarade intoleransen kommer från den politiska vänster eller högersidan, även om det inte kan ifrågasättas att mer framträdande kollektivistiska ledare historiskt sett har utnyttjat detta mer. Men filosofisk materialism är kollektivism, så jävla enkelt är det faktiskt eftersom individen bara kan uppleva sina egna känslor. Föreställningen om att alla kan bli sista människa kvar med alla tillgångar utgör närmast definitionen på det kollektiva vansinnet. Stigmatisering kan idag därför också i dessa sammanhang definieras som den punkt där den personliga uppfattningen inverkar på andras personliga frihet. när den andra människans rättigheter angrips eller tas bort i den mening som uttrycks. Stigmatisering kan därför också av sin natur göras till den punkt där ilska övervinner orsak och makt anställs för att uppnå social förändring. För att vara säker, ilska och intolerans är vad som idag typiserar stigmatisering, tillsammans, en mäktig kraft. Som Mahatma Gandhi sa, ”Ilska och intolerans är tvillingfienderna för rätt förståelse.” Ilska har ett sätt att ta personlig syn på en destruktiv nivå och i själva verket har vi genom hela historien sett politiska ledare upprepade gånger piska upp sina anhängare till ilska för att kunna tillgripa större kontroll. Visst var detta sant i nästan alla tal som Adolf Hitler gav. Vad användes omfattande av Maximilien Robespierre efter den franska revolutionen. Och inte överraskande har den varit anställd i politiska demonstrationer och upplopp genom historien. Confucius, en kollega som hade rykte om sig för noggrann reflektion, sa: ”När ilskan stiger, tänk på konsekvenserna.” En bra poäng. Det är alltid sant att ingen känsla har förmågan att eliminera verklig orsak och självkontroll som ilska. Och det här är naturligtvis varför politiska vilseledare så ofta försöker skapa vrede bland sina anhängare – så att de kan dirigeras till att utföra önskningar för vilseledares räkning utan att ifrågasätta dessa handlingar eller konsekvensernas giltighet . Tja, vad är då fördelarna med denna ilska? Uppnår den till slut sitt mål? Konverterar det vanligtvis motståndaren eller besegrar motståndaren? Låt oss fråga Buddha om det där. ”Att hålla fast vid ilska är som att dricka gift och förvänta sig att den andra personen dör.” Ganska så ja. Självklart hänvisade Buddha till konsekvensen av den som är arg, inte konsekvensen för den person som inspirerade till ilska. Den som inspirerade till ilska är inte skadad alls och där befinner sig den Djupa Statens apologeter idag – förgiftade! Så finns då egentligen någon skillnad mellan ilska och stigmatisering? Mest bestämt så, ja. Stigmatisering av någonting yttre är idag oftast en förfining som en möjlig konsekvens av ilska. Det är det bättre verktyget för politiska ledare som vill kontrollera sina anhängare. När tillräckligt många förstår detta är det står vi inför den största förändringen i människans historia! De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se

I dette indslag ser vi nærmere på om mediernes dækning af mennesker med psykisk sygdom kan medvirke til stigmatisering.Vi taler med journalist Lotte Rosdahl, som har udviklet metoden Inkluderende journalistik og udgivet en bog om denne metode, som skal hjælpe journalister og kommunikationsmedarbejdere til, at få et mere nuanceret og mangfoldigt blik på de historier de skriver om.Lotte fortæller her, hvordan medierne meget nemt og ubevidst kan komme til at stigmatisere mennesker med psykisk sygdom og hvorfor at hun er optaget af at ændre på dette. Du kan læse mere om undersøgelsen via nedenstående link:http://www.en-af-os.dk/da/Nyheder/Ny%20rapport%20om%20medied%C3%A6kningen%20af%20psykisk%20sygdom%20i%202019.aspxDu kan læse mere om Lotte Rosdahl her: www.Lotterosdahl.dkInterviewet er tilrettelagt af Christopher Barfod og din vært er Ulla DøssingGod fornøjelseMusikErik OlsenFotograf: Jonna Fuglsang.

Gjest i dagens episode av ‘Syngedama?' er artist, produsent og låtskriver Marianne Engebretsen. Marianne lager fengslende og nydelig popmusikk, formidlet med sin karakteristiske stemme. Hun har vokst opp på Randaberg, og har blant annet latt seg inspirere av naturen, sjøen og klimaet der. Hun har også henta mye inspirasjon opp gjennom fra jazz, RnB og soul musikk. I 2015 sang hun seg helt til semifinalene i The Voice, og i 2017 ga hun ut debutalbumet ‘Redefined'. Albumet fikk god mottakelse fra publikum, og Marianne spilte utsolgt releasekonsert på Blå i Oslo. Nå er hun aktuell med låtene ‘Skeleton', ‘Summerdays' og ‘Strange to you' - og det kommer flere singler i høst. Hun skal også snart slippe sitt andre album! I episoden snakker hun bl.a om låtskriving, prosessen med å lage det kommende albumet, samarbeidet med teamet og stigmatisering av sangere - og hun deler et smart triks for å få bukt med smattelyder :) I «Syngedama?» får du bli med bak sceneteppet og møte interessante og kreative kvinner som skaper auditiv kunst ved hjelp av sine stemmebånd. Hege Bjerk vil vite hvordan arbeidshverdagen til sine kollegaer ser ut, hva slags bakgrunn de har, hvorfor de synger, hvilke rutiner de har før en opptreden, hva de drømmer om, hvilke tanker de har rundt tituleringen «syngedame» - og mye annet gøy!!

Hvilke tanker gjør man seg om healing og hvilke reaksjoner møter man i forskjellige miljøer See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I denne episode har jeg inviteret Lærke ind i podcasten, til en snak om et dilemma hun oplever i relation til det, at have fået et mere afslappet forhold til mad og vægt. Lærke har selv haft et forstyrret forhold til mad, krop og sundhed hvor særligt slankekursmentaliteten har fyldt meget hos hende. Det har hun nu taget afstand fra, men oplever et dilemma i relation til mødet med sine gamle tanker og overbevisninger i samfundet, hos veninder og blandt familiemedlemmer. Hvad stiller du op, når du selv har rykket dig, men din omgangskreds ikke har? Eller hvordan navigerer du rundt i et kropsfokuseret samfund, når du selv har arbejdet med at slippe dit vægtfokus? I episoden taler Lærke og jeg blandt andet om: - Din og min banehalvdel. - At gå fra madstress til madro. - Lysten til at hjælpe andre, når man selv har ændret sit fokus på sundhed.- At turde tage sin plads/at kæmpe for sin plads ("Hvis jeg tager min plads, så er der mindre plads til dig").- Frygten for om vi, som samfund, aldrig kommer stigmatisering af tykhed til livs.- "Når først jeg har, så kan jeg"-tankegangen.I denne episode udfordre jeg Lærkes overbevisninger omkring hendes dilemma. Det er en meget personlig podcast, som jeg er meget glad for at Lærke har haft mod til at deltage i. Jeg håber at du, igennem min samtale med Lærke, kan spejle dig i hendes dilemma og aha-oplevelser. God fornøjelse.

Vi har taget et langt tilløb til denne episode. Og det er der en god grund til: der er mange følelser på spil om vores ord skal vælges med omhu. Det har vi efter bedste evne forsøgt i denne kritik af nogle fremtrædende stemmer indenfor det tykaktivistiske segment.  Det er vigtigt at understrege, at dette ikke er en kritik af tykaktivismen som overordnede bevægelse, men derimod en kritik af en gruppering indenfor den. En gruppering som i stigende grad er begyndt at udtrykke sig i absolutter og fornægte nuancer.  I episoden diskuterer vi: Den udbredte stigmatisering mod tykke mennesker Fordomme og antagelser om tykke mennesker Hvad videskaben siger om årsager til fedme “Enten er du med os eller imod os"-mentalitet Sort/hvid-tænkning indenfor visse dele af tykaktivismen  Når nuancer bliver fjenden Dobbeltheden i den måde visser personer i det tykaktivistiske miljø reagerer og agerer på når de møder med kritik Mobbelignende tendenser i det tykaktivistiske miljø Herskerteknikker og manipulation Gatekeeping Og langt mere. Vi håber I tager godt imod denne snak; vi har brugt lang tid på at overveje hvordan vi skulle gå til denne sag og resultatet blev denne podcast. 

Luister deze aflevering nu via je favoriete podcast app, zoals Spotify of Apple Podcast! Vond je dit een leuke aflevering? Laat dan een review achter op Apple Podcast en deel de aflevering met vrienden! Vergeet ons niet te volgen op Instagram voor de laatste updates.

I denne episode skal det handle om at være en tyk mand. Der er nemlig ingen sexy curves-markedsføring til tykke mænd eller et kropspositivistisk fællesskab på de sociale medier. En tyk mand er ofte alene med det at være tyk.Dagens gæster er komiker og radiovært Tjelle Vejrup, som er 35 år gammel og med egne ord: Alt det der ikke er positivt for en mand: Blød og lav. Han fortæller om at træne sin mave væk og få den tilbage efter han blev far. At folk forventer at en buttet mand kan tåle lidt røg, og at han bliver ked af det når folk niver ham i hans manboobs. Den anden gæst er 29-årige Kasper Grubak Jensen, som er kandidatstuderende på CBS og aktiv i en forening for konservative studerende. Han har været oppe på 160 kilo og synes ikke, der er noget som helst positivt at sige om at være overvægtig. Faktisk er han bange for at blive syg eller dø af det og tænker over det hver dag.

Innsatte i fengsel opplever mye stigma, både når de sitter inne og når de kommer ut av fengsel. Men på hvilken måte kjenner de stigmatisering på kroppen? Og er de selv stigmatiserende ovenfor andre? I Røverradion denne uka får vi høre fra flere innsatte, i tillegg til at vi snakker med Maria Navarro Skarranger, som opplevde stigmatisering etter å ha gitt ut en bok på slang.

Året är nästan slut och vi släpper tidiga fyrverkerier med detta tunga avsnitt för avsluta detta märkliga år. Vi gästas av den välkända sociologen och forskaren Ove Sernhede som droppar fakta på fakta och anekdoter från en svunnen tid. Vi pratar om miljonprogrammet som geografisk plats men också som social gemenskap och dess historia av kamp och motstånd. Vi pratar vidare hur territoriell stigmatisering ser ut sedan 70-talet till nutid. Vi samtalar också om folkrörelsens roll i allt detta och vilken roll den kan spela i framtiden. Vi svarar även på lyssnarfrågor! Missa inte detta avsnitt! Med detta vill vi på tredje rummet önska er en god jul och gott nytt år där gränser raseras och migranter får röra sig fritt!

Innvandrerbefolkninga bryr seg ikkje like mykje om smittevern som oss andre, seier Frp. Stigmatisering hjelper ingen, svarar helseministreren.

I ett personligt samtal om psykisk ohälsa tar Annika Strandhäll upp sina tankar kring anhörigskap, återhämtning och året som gått efter sambon Thomas självmord

I ett personligt samtal om psykisk ohälsa tar Annika Strandhäll upp sina tankar kring anhörigskap, återhämtning och året som gått efter sambon Thomas självmord

Vi kan, og vi skal, ikke lukke øjnene for, at mange mennesker med overvægt mødes af et meget stigmatiserende samfund. "Det er jo bare at tage sig sammen", "Du skal bare lukke munden og lette røven", "Det er din egen skyld du er tyk", "Tror du det er en god ide at spise den is". Stigmatisering har store personlige konsekvenser for det enkelte menneske der bliver ramt af det, og i sig selv kan stigmatisering forhindre vægttab. Jeg har derfor inviteret Per Nielsen, stifter af Overvægtsalliancen og formand for Adipositasforeningen, ind til en snak om hvor nedbrydende stigmatisering kan være, og hvorfor det er så vigtigt at have stigmatisering i fokus, specielt i behandlingen af overvægt. For skal vi i virkeligheden prioritere et opgør med stigmatisering før forebyggelse når vi taler svær overvægt? Det giver Per os blandt andet svaret på.Kilder: Undersøgelser viser, at svært overvægtige betragtes af omverdenen som dovne, dårligt uddannet og mindre intelligente (1)Stigma kan resultere i vægtøgning (2)1: A j Stunkard, T A Wadden. Psychological aspects of severe obesity. The American Jounal of Clinical Nutrition, volume 55, Issue 2, February 1992, Pages 524S-532S2: WHO, 2019: http://www.euro.who.int/__data/assets/pdf_file/0017/351026/WeightBias.pdf

Kosmos 94.1 — Stigmatisering van Covid-19 pasiënte kan implikasies meebring onder pasiënte soos depressie, spanning en ander negatiewe gedagtes. Dr Shaun Whittaker, 'n Namibiese sielkundige het met Kosmos 94.1 Nuus gepraat..

Kosmos 94.1 — Dr Whittaker het hom ook uitgespreek oor die grootskaalse geweld wat die laaste tyd wêreldwyd voorkom...

Vi har snakket med en likeperson fra HLFU om viktigheten av å akseptere eget hørselstap. Hvordan vise hensyn til de med hørselsproblematikk? Og hvordan har likepersonen opplevd stigmatisering rundt egen hørselsnedsettelse? Av Bergithe Torsnes, Anna Omine Birkeland og Sigrid Vebenstad Sandvik

Här kommer ett härligt litet extra avsnitt till er! Vi diskuterar Hannas förändring efter sina nya mediciner, varför är hon så jobbig? ;) Vi pratar även om samhällets stigmatiseringen av psykisk ohälsa, hur påverkas man egentligen av det? Häng med på detta och våra planer för helgen! Puss och kram, Vi Lyfter

Ooit moest de Bijlmermeer de wijk van de toekomst worden, maar dat pakte anders uit. De Bijlmer groeide uit tot de archetype probleemwijk, een etiket dat tot de dag van vandaag aan de buurt kleeft. En dit tot grote frustratie van de bewoners, want de Bijlmer is de afgelopen jaren nogal veranderd. Stadsgeograaf Fenne Pinkster (UvA) voerde met haar collega’s Marijn Ferier en Myrte Hoekstra tientallen gesprekken met buurtbewoners over hoe zij de stigmatisering van hun buurt ervaren. Ze vertelt uitgebreid over dit onderzoek (en nog veel meer) in de aflevering van vandaag. Voor meer informatie, zie http://stukroodvlees.nl/stuk-rood-vlees-podcast-aflevering-34-stadsgeografie-en-de-stigmatisering-van-wijken-met-fenne-pinkster Music: Dexter Britain (CC BY-NC-SA 3.0), www.dexterbritain.com

Ingrid Salinas har skiftet job meget sent i livet, et skift nok de færreste tager. Hun skiftede fra at være geolog, fordi hun blev skuffet over den manglende etik i jobbet. Hun gik fra at vide til at tro, og fra at arbejde med sten til mennesker. Hun skiftede mellem to verdener, man ikke troede kunne forenes.

Serwaa Frimpong sidder i Netto på indre Nørrebro. Hun møder altid kunderne med smil og godt humør til trods for, at jobbet som kassemedarbejder rangerer lavt, at lønniveauet er i bund og jobmæssig prestige en sjældenhed. Tilmed taler kunderne ind i mellem grimt til medarbejderen ved kassen, men for Serwaa Frimpong er arbejdet i Netto et drømmejob, og i denne Podcast sætter hun ord på, hvordan det positive trumfer alt det negative.

In aflevering 13 van Betrouwbare Bronnen:D66-minister Sigrid Kaag wil richting de Tweede-Kamerverkiezingen een debat over het leiderschap van D66. ‘Een gezond debat hoort erbij, juist in een democratische partij als D66’, zegt de minister voor Buitenlandse Handel en Ontwikkelingssamenwerking.Onlangs koos de Tweede-Kamerfractie het jonge Kamerlid Rob Jetten als nieuwe voorzitter. Hij volgde Alexander Pechtold op en is nu de leider van D66. Het ligt voor de hand dat hij lijsttrekker wil worden. Ook Kaag overweegt de strijd aan te gaan: ‘Ik sluit nooit iets uit in het leven. Ik heb heel vaak onverwachte dingen gedaan die ik niet had gepland. Minister zijn bijvoorbeeld. Ik ben teruggekeerd naar Nederland en heb deze functie bewust op me genomen. Dus ik ben in een heel nieuwe fase. Ik wil me nuttig inzetten voor D66. Want ik denk dat D66 een ontzettend belangrijke partij is voor Nederland. Juist ook in deze fase.’Ze pleit voor de terugkeer in het maatschappelijk debat van ‘het redelijke midden’: ‘Er moet tolerantie en respect zijn. Stigmatisering is nooit een oplossing. Een ander wegzetten met een etiket is niet heilzaam.’ Uit peilingen blijkt dat Kaag enorm populair is bij linkse kiezers en heel onpopulair bij de achterban van PVV en Forum voor Democratie.In Betrouwbare Bronnen legt ze uit waarom Nederland het Pact van Marrakech moet ondertekenen. Bij dat migratiepact worden steeds meer vraagtekens gezet, onder anderen door regeringspartijen VVD en CDA. ‘Het is niet juridisch bindend. Het is een kader van afspraken’, zegt Kaag. ‘Er zitten heel wat positieve elementen aan. Het geeft in de toekomst de mogelijkheid om irreguliere migratie beter aan te pakken zodat landen eigen burgers terugnemen. Voor Nederland betekent het in de praktijk heel weinig. Het gaat erom dat andere landen worden opgetrokken om beter te werk te gaan.’Jaap Jansen praat met Kaag ook over haar focus op hulp voor Afrika en het Midden-Oosten en over de handelsproblemen met de VS, China en het Verenigd Koninkrijk.Pieter Gerrit Kroeger belicht naar aanleiding van een pleidooi van VVD-Kamerlid Thierry Aartsen het fenomeen 'volkscultuur' en vertelt dat Sovjetleider Stalin hier zo zijn eigen gedachten bij had. Confessionele Kamerleden, voorlopers van het latere CDA, vonden subsidies voor kunst en cultuur maar niks. Tot er in de Christelijk-Historische Unie andere geluiden klonken. PG draait hierbij een klein stukje opera: Lady Macbeth.Als bruggetje naar het gesprek met Sigrid Kaag looft Kroeger het werk van de Zweedse statisticus Hans Rosling en zijn leerling Max Roser. Zij tonen aan dat er al veel verbeterd is in de wereld: de welvaartssprong is significant.Tijdlijn00:00:00 Introductie door Jaap Jansen00:03:02 PG Kroeger over volkscultuur00:49:52 PG Kroeger over Hans Rosling en het belang van statistieken01:07:51 Sigrid Kaag, minister voor Buitenlandse Handel en Ontwikkelingssamenwerking01:43:45 Einde

For eller imot er et gammeldags spørsmål. Denne uka prater Gunnar og Dag med styreleder og talsperson Ina Roll Spinnangr fra foreningen Tryggere Ruspolitikk. Dag er personlig engasjert og har lite tid til smalltalk, mens Gunnar er uerfaren og synes fulle folk er skummelt. Hvorfor velger noen å ruse seg og finnes det noen positive effekter av det? Er det et behov for rusmidler i samfunnet? Og hvordan snakker man med barn om rus? Stigmatisering, politikk og mangel på forskning blir også diskutert, samt vårt samfunns holdninger til alkohol som rusmiddel. Det blir en nyansert og åpensinnet samtale som beviser at det går an å være både liberal og skeptisk på samme tid. Sånn, nå har vi løst alle problemer som vanlig. Foreningen Tryggere Ruspolitikk: www.rusreform.noInformer deg om rus: www.rusopplysningen.noLeap Scandinavia: www.leapscandinavia.orgTryggere Ungdom: www.tryggereungdom.noGunnars bloggpost om å drikke alkohol foran barn: tjomlid.com/2014/12/19/fem-grunner-til-a-ikke-drikke-alkohol-foran-barna-dineGunnars bloggpost om legalisering: tjomlid.com/2009/06/30/pa-tide-a-legalisere-tunge-narkotiske-stoffer/“God Helmet”: https://en.wikipedia.org/wiki/God_helmetRat Park studien: https://en.wikipedia.org/wiki/Rat_ParkLAR: https://nhi.no/sykdommer/psykisk-helse/narkotiske-stoffer/legemiddelassistert-rehabilitering-lar/Carl Hart; High Price bok: https://www.amazon.com/High-Price-Neuroscientists-Self-Discovery-Challenges-ebook/dp/B009NF75MY All in the Mind; Tripping for Depression podcast: https://player.fm/series/all-in-the-mind-abc-radio-national/tripping-for-depressionSam Harris; Waking Up bok: https://samharris.org/books/waking-up/The Haunting of Hill House på Netflix: https://www.netflix.com/no-en/title/80189221

For eller imot er et gammeldags spørsmål. Denne uka prater Gunnar og Dag med styreleder og talsperson Ina Roll Spinnangr fra foreningen Tryggere Ruspolitikk. Dag er personlig engasjert og har lite tid til smalltalk, mens Gunnar er uerfaren og synes fulle folk er skummelt. Hvorfor velger noen å ruse seg og finnes det noen positive effekter av det? Er det et behov for rusmidler i samfunnet? Og hvordan snakker man med barn om rus? Stigmatisering, politikk og mangel på forskning blir også diskutert, samt vårt samfunns holdninger til alkohol som rusmiddel. Det blir en nyansert og åpensinnet samtale som beviser at det går an å være både liberal og skeptisk på samme tid. Sånn, nå har vi løst alle problemer som vanlig. Foreningen Tryggere Ruspolitikk: www.rusreform.noInformer deg om rus: www.rusopplysningen.noLeap Scandinavia: www.leapscandinavia.orgTryggere Ungdom: www.tryggereungdom.noGunnars bloggpost om å drikke alkohol foran barn: tjomlid.com/2014/12/19/fem-grunner-til-a-ikke-drikke-alkohol-foran-barna-dineGunnars bloggpost om legalisering: tjomlid.com/2009/06/30/pa-tide-a-legalisere-tunge-narkotiske-stoffer/“God Helmet”: https://en.wikipedia.org/wiki/God_helmetRat Park studien: https://en.wikipedia.org/wiki/Rat_ParkLAR: https://nhi.no/sykdommer/psykisk-helse/narkotiske-stoffer/legemiddelassistert-rehabilitering-lar/Carl Hart; High Price bok: https://www.amazon.com/High-Price-Neuroscientists-Self-Discovery-Challenges-ebook/dp/B009NF75MY All in the Mind; Tripping for Depression podcast: https://player.fm/series/all-in-the-mind-abc-radio-national/tripping-for-depressionSam Harris; Waking Up bok: https://samharris.org/books/waking-up/The Haunting of Hill House på Netflix: https://www.netflix.com/no-en/title/80189221

Statsledere som fotballtrenere, tusen termostater fra Kina, stein i skoen, trafikk-stigmatisering og en klassiker av James Joyce på fire minutter.

I ytterligare ett frågeavsnitt diskuterar Jacob och Wille bland annat om det kan vara bra att utföra marklyft där man aktivt försöker rulla upp ryggen så man tränar den i flektion? Om du behöver tänka lite extra på ditt intag av leucin eller BCAA i fall du använder dig av veganprotein. Du får även en längre diskussion kring stigmatisering av övervikt och om det är bättre i fall vi bara accepterar övervikt. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta (och tidigare) avsnitt. Hålltider 00:00:00 Inaktuell inledning 00:06:48 Finns det någon vits med att ta BCAA till veganprotein? 00:10:26 Varför används så mycket gummiband vid uppvärmningen inom fotboll? 00:17:30 Hur påverkar fastan under ramadan ens hälsa och prestation 00:21:46 Kortaste frågan någonsin 00:22:01 Stillasittande, stående och fysisk aktivitet 00:30:10 Vad kan man göra förutom rehab för att snabbare komma tillbaka efter skada? 00:31:08 Stigmatisering av fetma och problemet att gå ner i vikt 00:41:26 Finns det några fördelar med att köra marklyft med krummad rygg? 00:49:16 Varför har flesta så svårt att motivera sig vid rehabilitering? 00:54:08 Vad är störst chans, att Wille flyttar till Skåne eller Jacob till Stockholm?

Det er helt greit å si ting om overvektige mennesker som vi aldri kunne ha sagt om homofile eller funksjonshemmede. Hvorfor det? Vrangforestillinger om fedme skaper diskriminering og sosial utfrysing. Stigmatiseringens negative virkningen på dødelighet var sammenlignbar med effekten av røyking, skriver forskerne. Det er på tide å våkne opp.  Møt Julie Hasseløy. En blid og humørfylt filmstudent fra Kolnes utenfor Haugesund. Den 20 år gamle Kolnesjenta har fått kjenne diskrimineringen på kroppen: - Jeg merker at folk stirrer og visker seg imellom. Verst var det likevel å oppleve sykepleieren som fnøs da jeg uttalte bekymring for at prevansjonen jeg brukte økte vekta enda mer, forteller Julie.   Men Julie er en fighter. Hun står opp for seg selv, skriver blogg og forteller om vegen som ligger foran henne.  - For tiden er jeg med på et opplegg i regi av Landsforeningen for hjerte- og lungesyke (LHL). Det er helt fantastisk. Vi jobber helhetlig med både kosthold, trening og det mentale. For mye sitter selvføgelig også i hodet, sier filmstudenten. Folks oppfatning av personer som lider av fedme forenkles og fører til sosial degradering. - Fedme handler i svært liten grad om latskap og dårlig moral, sier Professor Hjelmesæth fra Sykehuset i Vestfold og Universitetet i Oslo. De siste åras forskning viser at personlige egenskaper har lite å si. Professoren ønsker ikke å frata individet ansvaret for egen helse, eller underslå at kroppsvekta kan reguleres med å endre matinntaket og aktivitetsnivået. Men det er så mye mer. Hjernen, tarmen, fettvev, muskler og tarmbakterier henger sammen i et komplisert system med konstant kommunikasjon mellom de ulike delene. Dette systemet styrer sultfølelse, metthet, appetitt, matnytelse, forbrenning og fettlagring. (forskning.no)  Julie kjemper to viktige kamper. Hun kjemper for å forbedre sin egen helse og kunne leve uten bekymringer. Samtidig går hun foran og snakker åpent om et alvorlig samfunnsproblem; kronisk overvekt og fedme. Det handler ikke bare om velge ernæring, trening og sunn livsstil. Det handler også om menneskeverd. Og viktigst av alt; hun er min datter.  Vil du komme i kontakt med Julie? Julie på Facebook: https://www.facebook.com/hasseltruls Julie sin Blogg: https://juliehasseloy.wordpress.com Les mer om overvekt og diskriminering: https://forskning.no/overvekt-mobbing/2014/07/tjukke-mennesker-er-late-og-dumme https://forskning.no/2015/10/skadelig-diskriminering-av-alvorlig-overvektige Landsforeningen for hjerte- og lungesyke: https://www.lhl.no/fedme-og-overvekt/

#S1E122. Det er statsdop som opptar Røverne denne uka. LAR, eller legemiddelassistert rehabilitering, er medisiner rusavhengige får av staten for å holde opiatavhengigheten i sjakk. Men det er mange utfordringer knytta til dette programmet – spesielt i fengsel. Stigmatisering, overbruk, ulovlig salg og triggere er noen av konsekvensene Røverne ser nærmere på i denne sendinga.

Om opartisk utrikesjournalistik i public service. Hur klarar sig Sveriges Radio och SVT, när bevakningen gäller politiska händelser utomlands där politikens mittpunkt flyttas? Och så om artikeln som gjorde gällande att datorspelande lett till tvångsvård. En hård vinkel som stämmer dåligt överens med verkligheten. Reportage från New York om hur USA:s presskår ska bevaka president Donald Trump. Hur klarar Public Service opartiskheten i utrikesbevakningen? Att rapportera opartiskt och ha ett neutralt förhållningssätt, det är ett av de grundläggande kraven som i lag ställs på Public Service. Men idag reses ofta frågan om hur bra SVT och Sveriges Radio klarar av att upprätthålla den här opartiskheten, inte minst när det gäller sin utlandsbevakning. Många länder har ju, eller är på väg att få, en politisk åsiktsmittpunkt som ligger långt bort ifrån den svenska. Frågan har inte minst aktualiserats i samband med Brexit och Donald Trump. Och kommer med all säkerhet även att vara aktuell i samband med de kommande valen i Tyskland och Frankrike. Den senaste veckan har framförallt SVT fått hård kritik efter ett par uppmärksammade intervjuer med Trumpväljare. Vår reporter Jonna Westin har i veckan träffat radio- och tv-chefer och pratat om opartisk utlandsbevakning.   Kritiserad tidningsslutsats om datorspelande barn Att ett barn tvångsomhändertas av Socialtjänsten, det brukar inte bedömas som så unikt att det blir till en nyhet. Men det finns vissa fall som utgör undantag. Fall där det finns ett speciellt beteende som ger en färdig krok och vinkel att hänga upp en nyhet på. Fallen som handlar om dom barn som spelar för mycket datorspel. Från Linköping spreds nyligen en sådan här historia. Om en pojke som enligt rubriken omhändertogs för att han spelade för mycket datorspel. Problemet är bara att rubriken liksom hela artikeln är så hårt vinklad, att den knappt med skohorn passar in i verkligheten. Självrannsakan hos amerikanska journalister inför Trumps fyra år Medier borde skämmas, hålla käften och lyssna. Dom är ett oppostionsparti. Ja, så sa i torsdags Steve Bannon, grundaren av den högerpopulistiska sajten Breitbart och numera en av Donald Trumps högt uppsatta rådgivare i Vita huset. Det har nu gått en vecka sen president Donald Trump satte sig tillrätta i det Ovala rummet. Och rapporteringen om vad han har sagt, gjort och beslutat, den har fullständigt dominerat våra nyhetsflöden. Men parallellt har i USA också en annan diskussion tagit fart. En diskussion om hur redaktioner måste hitta nya strategier för framtiden. Nya tillvägagångssätt för att kunna bevaka en president som säger att han ligger i krig med media och utan att blinka avfärdar etablerade medier som fake news. Den fråga som många ställer sig, är om inte journalisterna borde rikta blickarna mot sig själva, i stället för mot podiet och det så välkända Twitterkontot. Frilansjournalisten Åsa Secher rapporterar från Donald Trumps  hemstad New York.

Lægevidenskaben har erklæret krig mod fedme, og våbnet er bl.a. en stigmatisering af overvægtige, der af samfundet rammes af moralske skrækhistorier om mangel på kropslig selvbeherskelse. Men det er tidens gældende kropsnormer, der definerer, hvad der anses for fedme og overvægt. Mød i Perspektiv Professor i ernæringsantropologi ved Oxford Universitet, Stanley Ulijaszek i samtale med historiker Anne Katrine Kleberg Hansen om krigen mod fedme.