POPULARITY
För en vecka sedan installerades Donald Trump som USA:s 47:e president. Dagen efter hans tillträde arrangerade Svenska PEN och Reportrar utan gränser ett samtal om vad vi har att vänta de kommande fyra åren. Hur påverkas demokratin, yttrandefriheten och pressfriheten i USA nu? Hur kommer den amerikanska politiken att påverka övriga världen? Och vilka effekter kan det få i Sverige? Svenska PEN:s ordförande Kerstin Almegård höll i samtalet och medverkade gjorde även Åsa Wikforss, professor i filosofi, författare, akademiledamot, Martin Gelin, journalist och författare, Christian Christensen, professor i journalistik och Erik Larsson, ordförande Reportrar utan gränser. Samtalet spelades in den 21 januari på Bonniers Konsthall i Stockholm.
I det här avsnittet möter vi konstnären Magnus Thierfelder Tzotzis och pratar om hans utställning Hela havet stormar på Ronneby Kulturcentrum. Utställningen pågår 23.3 - 19.5 2024. OM UTSTÄLLNINGEN Vardagliga promenader, iakttagelser och samtal. Saker som står i tidningen, på sociala medier, olika flöden. Distans, meningsskiljaktigheter och fakta. Konspirationer, språkliga böjelser, spekulationer, profit. Osanningar, konflikter, politik, klimatförändring, algoritmer, natur och poesi. Året är 2024 och hela havet stormar. På Kulturcentrum Ronneby konsthall är titeln på utställningen ett barometriskt finger i luften som läser av sin samtid, men det är också en lek. En lek som i kort går ut på att försäkra sin egen plats på någon annans bekostnad. I Magnus Thierfelder Tzotzis världsordning är det de uppmärksammade detaljerna som sammanfogar berättelsen om en tidsanda. Det är med till synes enkla medel som vardagliga objekt och ögonblickssituationer pusslas om. I en skör nutid hörs ekon från tidigare händelser som formar vår tid och studsar vidare in i framtiden. Samspelet mellan det visuella bildspråket och den språkliga symboliken i de omsorgsfullt valda titlarna formar en sammansvetsad helhet som utvidgar vår läsning av tillvaron och ger utrymme för känslorna: uppgivenhet och förtröstan, men också den magi som finns överallt omkring oss. Magnus Thierfelder Tzotzis bor och arbetar i Malmö och är utbildad vid Konsthögskolan i Malmö. Han har tidigare ställt ut på bland annat Moderna museet, Malmö Konsthall, Örebro konsthall, Bonniers Konsthall, Forever&Today (New York), Ar/Ge Kunst (Bolzano). Han har utfört flertalet konstnärliga gestaltningar runtom i Sverige och är representerad i samlingar både nationellt och internationellt. https://www.magnusthierfelder.com Avsnittsinformation: Produktion: Cecilia Sterner Musik: Jesper Norda Ljudverk: Magnus Thierfelder Tzotzis och Carl Lindh Foton och utställningstext: Magnus Thierfelder Tzotzis Ansvarig utgivare: Konst i Blekinge Längd: 31 min 46 sek
Konstnären Marie-Louise Ekman har flyttat in delar av sin ateljé i rum 328 på Handelshögskolan i Stockholm. Vi sysslar inte med konstnärlig utsmyckning, säger rektor Lars Strannegård. Vi skapar atmosfärer och scenografier. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. GULDBAGGENOMINERINGARNA ÄR HÄRBjörn Jansson kommer direkt från Svenska Filminstitutets presskonferens och rapporterar om vilka svenska långfilmer och dokumentärer som förärats en Guldbaggenominering. Vilka filmer får flest nomineringar och vilka har juryn eventuellt missat?SUZANNE OSTEN TAR TEMPEN PÅ SVERIGE I PJÄSEN ”KONSPIRATION”Pjäsen ”Konspiration” är en berättelse om Sverige under tre olika epoker. Det är regissören Suzanne Osten och dramatikern Erik Uddenberg som vill undersöker hur landet förändrats ekonomiskt och ideologiskt sedan 60-talet. Enligt programmet handlar det om ”optimismen, framtidstron och de pålitliga auktoriteterna. Om Vietnam-demonstrationer, Palme-mord och LSD-experiment”. Pjäsen bygger på intervjuer och vår teaterkritiker Jenny Teleman har sett den.HUR MYCKET VÅGAR MAN BERÄTTA I EN DOKUMENTÄR OM KRIGET I UKRAINA?Hur mycket av krigets verklighet kan man visa? Hur brutala bilder kan vi klara av? Det är frågor som sysselsatt filmaren och journalisten Mstyslav Chernov. Hans film ”20 dagar i Mariupol” ger oss en bild av krigets verklighet när ryska trupper kommer till den ukrainska hamnstaden. När vår reporter Björn Jansson träffade Mstyslav Chernov förklarade han sina överväganden...Dokumentären ”20 dagar i Mariupol” finns bland annat att se på SVT Play. OBS-ESSÄN HANDLAR OM SKRÄCKFILM SOM FRÄLSNINGFrikyrkans relation till populärkultur har varit minst sagt komplicerad genom åren. Men det har skett en vändning där uttryck som tidigare varit tabu nu kan förenas med tron och det religiösa livet. Men hur är det med den allra otäckaste till synes gudsförgätna genren? Joakim Silverdal funderar utifrån sin erfarenhet i båda världar.TEXTILA RÄKOR OCH ASSYMETRISKA GIPSSKULPTURER ÄR FRAMTIDENS KONSTÅrets två Maria Bonnier Dahlin-stipendiater får 100 000 kronor var och möjligheten att göra en utställning på Bonniers Konsthall i Stockholm. I år heter de unga konstnärerna Maja Fredin och Anna Andersson. Två väldigt olika konstnärskap med helt olika temperament och uttryck, enligt vår konstkritiker Cecilia Blomberg.Programledare: Lisa BergströmProducent: Nina Asarnoj
Flera av landets största kulturinstitutioner som befinner sig i ekonomisk kris. Hör kulturekonomen Tobias Nielsén som ser kulturens värde för för kommuners och regioners ekonomiska styrka. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I veckan skrev Nationalmuseums tidigare chef Susanna Pettersson en debattartikel i Svenska Dagbladet med rubriken ”Nationalmuseum kan tvingas flytta”. Anslagen täcker inte hyra och löner längre. Och det är flera av våra största kulturinstitutioner som befinner sig i kris: Naturhistoriska museet, Kungliga Operan och Medeltidsmuseet som snart ska stänga. Varför är synen på kulturen som tärande så cementerad i debatten? Kulturekonomen Tobias Nielsén från förlaget Volante kommer till studion. Han ser kulturen som helt avgörande för kommuners och regioners ekonomiska styrka och förmåga att attrahera nya invånare och företag.KONSTNÄRLIGT SKOGSUTBYTE MELLAN SARA-VIDE ERICSON OCH TILDA LOVELLKonstnärerna Sara-Vide Ericson och Tilda Lovell ställer ut på Bonniers Konsthall i Stockholm. Båda använder skogen och marken i Hälsingland, där båda bor, i sina verk. Sara-Vide i form av stora målningar med motiv från åkrarna, sjön Voxnan och skogen. Tilda bygger rent konkret skulpturer och miniatyrlandskap med material hon hittar i landskapet: mossa, fågelkranier, rotvältor och grenar. Men vad händer i museirummen när två besläktade konstnärskap ska samsas om utrymmet? Vem bestämmer om det ska vara ljust eller mörkt i skogen?Utställningen pågår på Bonniers Konsthall 30 augusti - 29 oktober 2023.REN ENERGI NÄR THE HIVES TURNERARRockbandet The Hives bildades 1993 i Fagersta och under sina första tjugo år la de världen för sina fötter. Flitigt turnerande, alltid med enhetliga svartvita scenkläder och högintensiva hitlåtar som ”Hate to say I told you so”. Sedan kom problemen: ekonomiska tvister, avhoppade bandmedlemmar, covid och inställda spelningar.Men nu är The Hives tillbaka - och det med kraft. Tidigare i höstas släppte de albumet ”The Death of Randy Fitzsimmons” och under hösten är de ute på turné i Europa och USA. P1 Kulturs Anna Tullberg har träffat bandets sångare Howlin' Pelle Almqvist.BOKHÖSTEN TOLKAD AV LINA KALMTEGKulturredaktionens litteraturredaktör Lina Kalmteg går igenom bokhöstens höjdpunkter. Nedan följer en lista på de titlar hon tar upp i programmet.LITTERATUR HÖSTEN 2023”Jävla karlar” av Andrev WaldenUtgiven.”Repris” av Johan KlingUtgiven.”Om uträkning av omfång 1” av Solvej BalleUtgiven.”Själens telegraf” av Amanda SvenssonUtgiven.”Systrarna” av Jonas Hassen Khemiri4/9”Empusion” av Olga Tokarczuk4/9”Stacken” av Annika NorlinSeptember.”Minnet och rädslan” – En biografi över Gunnar Ekelöf av Jesper HögströmSeptember.”Ett spöke i strupen” av Doireann Ní Ghríofa19/9”Gammal kärlek” av Margaret Atwood25/9.”Skärvorna” av Bret Easton Ellis7/10”Sniglar och snö” av Agneta Pleijel9/10.”Samtalen” - en bok om och med Mamma Andersson av Cilla Naumann och Karin Mamma Andersson.20/10”Zorn - ett liv, en tid” av Per Svensson.25/10.”Falsk hare” av Fernanda Melchor.December.OBS OM AMERIKANSKA ANNIE DILLARDS ESSÄKONSTRadioessäprogrammet OBS fyller sextio år i år och handlar denna vecka om essän som genre såväl som om några av dess främsta utövare. När man talar om essäistik så talar man förstås om stil och idéer. Men en av de absolut viktigaste sakerna för en god essäist torde vara blicken. Hur man närmar sig världen, människorna och tankarna. Och amerikanska Annie Dillard som skrivit boken ”Att lära en sten att tala – expeditioner och möten”, har en helt egen blick. En blick som trollbundit kulturredaktionens Katarina Wikars.Programledare: Cecilia BlombergProducent: Nina Asarnoj
Serietidningen Fantomen hade stora försäljningsframgångar under 1970-talet. Men bakom superhjälten i blå trikå dolde sig en vandrande vålnad med starka vänstersympatier. Hör serieforskaren Robert Aman, aktuell med boken "När Fantomen blev svensk - vänsterns världsbild i trikå", och serieskaparen Magnus Knutsson som skrev många av Fantomens äventyr på 70-talet.KRIGETS BILDER - HRAIR SARKISSIAN OCH PAUL HANSENHur fångar man ett krig i bilder? Hur hanterar man som bildskapare att närma sig platser och människor som är djupt traumatiserade? Möt två fotografer som valt helt olika förhållningssätt och arbetsmetod - konstnären Hrair Sarkissian, aktuell med utställningen "The other side of silence" på Bonniers Konsthall, och Paul Hansen, bildjournalist på Dagens Nyheter.JAMES JOYCE "ULYSSEUS" - VIND, VATTEN OCH MUSIKEtt av världslitteraturens mest centrala verk - varför ska vi läsa den idag? P1 Kulturs kritiker Mikael Timm guidar dig in i romanen om en alldeles speciell, vanlig och magisk dag; den 16 juni 1904. En text som försöker fånga livets flod, fylld av stark musikalitet och en svalkande aftonbris.Programledare: Lisa BergströmProducent: Ulph Nyström
Daniel Vaccino är copywriter och creative director på Oatly i Malmö*. Han berättar om sin krokiga väg in i reklambranschen, att det är toppen om någon blir arg, och att copywriters och cowboys har ett och annat gemensamt. Du hör också Daniel Vaccino snacka om: Varför Oatly är en bråkig lillebrorsa (och vilken som är deras största utmaning) Hur han bråkar om sina formuleringar (utan att dö på kuppen) Varför du bör se till att vara sämst där du jobbar Hur det är att skriva loss ihop med en annan begåvad copywriter Att ta rygg på andra och stjäla mycket (utan att det märks) I Copypodden intervjuar Mattias Åkerberg en radda av Sveriges bästa copywriters. Mattias är copywriter och UX-writer sedan över 15 år, och är aktuell som författare till Copyboken, som du kan förhandsköpa redan nu. I avsnittet hör du Daniel läsa sin annons “Hur pratar du med din 58-åring om mjölk?” (Pappahjälpen för Oatly). Folk som Daniel namedroppar i avsnittet: Lisa Vaccino, Ida Backman, Jan Cederquist, Jack Hansen, Christer Wiklander, Magnus Jakobsson, Olle Langseth, Tove Eriksen Hillblom, Oskar Pernefeldt, Linus Bronge och Joakim Khoury. Kampanjer som Daniel namedroppar i avsnittet: Pappahjälpen för Oatly, Har du moms, eller? för Apotek Hjärtat, Ölavtalet för Norrlands Guld, Du nya du fria för Försvarsmakten, Inte för alla för Bonniers Konsthall, och Det är mycket nu för Försvarsmakten. * Numera jobbar Daniel Vaccino som creative director på Åkestam Holst Syd i Malmö. *** Copypodden är inspelad hos TMP Media Group i Göteborg och Stockholm. Och det är Oskar Nyström på Studio Nyström som har klippt, fixat och ljudsatt varenda sekund av det här poddavsnittet. Fotografen heter David Einar, och jobbar på Linkin i Linköping. Tack för att du lyssnar!
Michaela Crimmin is an independent curator and co-director of the not-for profit agency, Culture+Conflict. For over 15 years she taught on the Royal College of Art's curating contemporary art MA.Hrair Sarkissian is a photographer who was brought up in Damascus and who now lives and works in London. His practice explores his own personal memories and histories and the relationship between visibility and invisibility. In this podcast, our guests discuss Sarkissian's formative years working in his father's studio in Damascus, the notion of home and identity and the aesthetic and political capacities of photography, especially in relation to trauma and personal and social histories.This is the second in a new series of talks for the Roberts Institute of Art podcasts, where artists, cultural practitioners and other thinkers are invited to discuss a theme connected to our programmes and contemporary culture. MORE INFOWe recommend you take a look at Sarkissian's website where you can look closely at the photographic series discussed: ‘Home Sick', ‘Unexposed', ‘Sarkissian's Photo Centre & my father & I', and ‘Last Scene', for example.Michaela Crimmin works as an independent curator and is co-director of Culture+Conflict, a not-for-profit agency profiling and supporting artists whose work relates to international conflict. For over 15 years she taught on the Royal College of Art's curating contemporary art MA, and most recently led a major EU-funded research programme that included a residency with Delfina Foundation by Noor Abuarafeh, an artist from Palestine; a forthcoming film commission that opens at Gasworks in October this year by Adam Khalil & Bayley Sweitzer; and a symposium with The Showroom and Tate co-programmed with Elvira Dyangani Ose asking to what extent can art affect change when addressing issues of migration, displacement, and access.Previously she was Head of Arts at the Royal Society of Arts (RSA), a role that included initiating and directing the RSA Arts & Ecology Centre; and coordinating the first works of art on the Fourth Plinth, Trafalgar Square. Hrair Sarkissian is a photographer. Born and raised in Damascus, he earned his foundational training at his father's photographic studio, where he spent all his childhood vacations and where he worked full-time for twelve years after high school. In 2010 he completed a BFA in Photography at the Gerrit Rietveld Academie, Amsterdam. He lives and works in London since 2011. He will be showing in the British Art Show 9 (2021) and his first mid-career survey, Hrair Sarkissian: The Other Side of Silence, curated by Dr Omar Kholief, will be shown at the Sharjah Art Foundation, Bonniers Konsthall, Stockholm and the Bonnefanten, Maastricht (2021-2022).Have questions, comments or want to see more of what the Roberts Institute of Art does? Reach us via therobertsinstituteofart.com, @therobertsinstituteofart and subscribe to our newsletter!
Paolo Falconecuratore della mostra di:Tomas Saraceno"AnarcoAracnoAnacro"Siracusa, Area Monumentale della NeapolisTomás Saraceno, artista argentino di origine italiana che vive e lavora a Berlino, è considerato uno dei maggiori protagonisti della scena artistica contemporanea internazionale e uno dei più influenti attivisti per la salvaguardia del pianeta che sfida, attraverso le sue opere, i modi dominanti di vivere e percepire l'ambiente. Nella mostra AnarcoAracnoAnacro presenta un progetto multimediale creato appositamente per l'Area monumentale della Neapolis di Siracusa, dove l'artista opera per la prima volta, uno dei più importanti complessi archeologici del Mediterraneo con una superficie di circa 240.000 metri quadrati che comprende il Teatro greco, il cosiddetto Santuario di Apollo Temenite, l'Ara di Ierone II, l'Anfiteatro romano, le latomie del Paradiso, Intagliatella e Santa Venera, fino alla cosiddetta Tomba di Archimede.Fino al 30 gennaio 2022, i tradizionali percorsi archeologici della Neapolis saranno attraversati e intercettati dal percorso narrativo sperimentale di Saraceno. Archeologia, ecologia, aracnomanzia, arte e attivismo sociale dialogheranno, tessendo nuove poetiche visive.La mostra, a cura di Paolo Falcone, è promossa dalla Regione Siciliana - Assessorato dei Beni Culturali e dell'Identità Siciliana, dal Parco Archeologico e Paesaggistico di Siracusa, Eloro, Villa del Tellaro e Akrai. È prodotta e organizzata da Civita Sicilia in collaborazione con Studio Tomás Saraceno, INDA - Istituto Nazionale del Dramma Antico e Accademia d'Arte del Dramma Antico.L'esposizione è concepita come un dispositivo narrativo volto a moltiplicare le storie raccontate dal sito archeologico, si interroga sulla centralità della storia umana e in particolare su quella dell'Occidente, che trova il suo momento fondativo proprio nell'epoca classica. La ragnatela, l'aracnomanzia, l'evocazione e la reinterpretazione dei miti, così come il concetto di metamorfosi diventano concetti guida per ripensare e riscoprire l'intreccio di forme di vita, linee temporali e reti simbiopoietiche che animano l'Area, portando l'attenzione del pubblico a rivolgersi a coloro che l'hanno abitata per milioni di anni, come le 46 specie di ragni che sono state ritrovate all'interno. Aracronie e antropocronie, geo-storie e idro-storie, mitologie ibride e post-umane raccontano le urgenze del presente attraverso linguaggi oracolari e vibrazioni impercettibili, chiedendo ai visitatori di prestare attenzione alle reti di vita che ci collegano alle nostre ecologie circostanti e di riconoscere la responsabilità necessaria per fermare il ciclo distruttivo del Capitalocene.Tomás Saraceno crea sculture fluttuanti i, opere d'arte e installazioni interattive che invitano a cambiare punto di vista sul modo di abitare e percepire l'ambiente. Il lavoro di Saraceno prevede idelle relazioni etiche con la dimensione terrestre, atmosferica e cosmica, approfondendo la comprensione della giustizia ambientale e della convivenza fra le specie attraverso i progetti Aerocene e Arachnophilia.Da più di due decenni Saraceno porta avanti progetti volti a una collaborazione etica con l'atmosfera, tra cui il Museo Aero Solar (2007-) e la Fondazione Aerocene (2015-), organizzazione no-profit dedita alla costruzione di una comunità di ricerca scientifica, artistica, empirica e didattica.Al centro della Fondazione si pone Aerocene, un progetto multidisciplinare che propone una nuova epoca per l'elemento Aria riattivando un immaginario condiviso per una collaborazione con l'ambiente e con l'atmosfera. La comunità di Aerocene è presente in ben 43 paesi diversi e ha all'attivo 6.700 minuti di volo senza emissioni di carbonio e 33 edifici dedicati al Museo Aero Solar in tutto il mondo.Attraverso l'app Aerocene centinaia di membri della comunità hanno effettuato 4747 voli virtuali, viaggiando per 137.757.302 km senza emissioni di carbonio. Nel gennaio 2020, Fly with Aerocene Pacha, il volo più sostenibile della storia umana, ha volato portando con sé il messaggio delle comunità indigene di Salinas Grandes, Jujuy, Argentina: "Acqua e vita valgono più del litio". Nell'ottobre dello stesso anno la Fédération Aéronautique Internationale (FAI) ha premiato generosamente Leticia Marqués, che ha pilotato il Pacha per l'Aerocene, che ha conquistato 32 record mondiali.Altro filo conduttore della pratica e della ricerca di Tomás Saraceno si basa sul profondo interesse per i ragni e le ragnatele che ha successivamente portato alla formazione di Arachnofilia, una comunità di ricerca interdisciplinare senza scopo di lucro sulle ragnatele. Il progetto si basa sulle innovazioni derivanti dalla passata ricerca di Saraceno sulle architetture, sui materiali, sulle modalità di reazione alle vibrazioni e sulle modalità di reazione e comportamento di ragni e ragnatele. Attraverso questa comunità, Arachnophilia esplora concetti e idee relativi a ragni e ragnatele all'interno di molteplici discipline scientifiche e teoriche, tra cui comunicazione vibrazionale, biomateriomica, architettura e ingegneria, etologia animale, filosofia non umana, antropologia, biodiversità / conservazione, studi del suono e musica. L'App Arachnomanzia è stata lanciata in occasione della Biennale di Venezia 2019 e nel contesto della sesta estinzione di massa. Attraverso questa app, gli utenti sono incoraggiati a osservare e documentare le ragnatele che incontrano sia negli spazi naturali che in quelli urbani, diventando cittadini-scienziati coinvolti e curiosi dello spazio e dell'ambiente che li circonda.Negli ultimi due decenni Saraceno ha inoltre collaborato con il Massachusetts Institute of Technology, il Max Planck Institute, la Nanyang Technological University, l'Imperial College di Londra e il Natural History Museum di Londra. Ha tenuto conferenze in istituzioni di tutto il mondo e ha diretto l'Institute of Architecture‐related Art (IAK) presso la Braunschweig University of Technology, Germania (2014-2016); e ha trascorso periodi di studio presso il Centre National d'Études Spatiales (2014-2015), il MIT Center for Art, Science & Technology (2012-in corso) e l'Atelier Calder (2010), tra gli altri.Tra le principali recenti mostre si ricordano: i Event Horizon a Cisternene, Copenhagen (2020); Aria, Palazzo Strozzi, Florence (2020); La Biennale di Venezia as part of May You Live In Interesting Times (2019); and ON AIR, Palais de Tokyo, Paris (2018). A Thermodynamic Imaginary, at Museum of Art, Architecture and Technology, Lisbon (2018); How to Entangle the Universe in a Spider's Web, Museo de Arte Moderno, Buenos Aires (2017); Stillness in Motion – Cloud Cities, San Francisco Museum of Modern Art (2016); and Aerocene, at Solutions COP21, Grand Palais, Paris (2015); Arachnid Orchestra. Jam Sessions, NTU Centre for Contemporary Art, Singapore; Cloud City, Roof Garden Installation, Metropolitan Museum of Art, New York; On Space Time Foam, HangarBicocca, Milan; Cloud Cities, Hamburger Bahnhof-Museum für Gegenwart, Berlin; 14 Billions (working title), Bonniers Konsthall, Stockholm; 53rd Biennale di Venezia, Fare Mondi – Making Worlds, Venezia, Italy. 25 gennaio 2020, il suo progetto Fly with Aerocene Pacha ha stabilito 32 record mondiali, ratificati dalla Fédération Aéronautique Internationale (FAI).Suoi lavori sono presenti in collezioni internazionali, tra le quali il Museo Bauhaus, Weimar; Il Museo d'Arte Moderna, New York; SFMOMA, San Francisco; Walker Art Center, Minneapolis; Nationalgalerie e Staatliche Museen zu Berlin, Berlino; K21 Ständehaus, Kunstsammlung Nordrhein-Westfalen, Düsseldorf; Museo d'arte di Miami, Miami, Florida; Bonnier Konsthall, Stoccolma; La Galleria Nazionale della Danimarca, Copenaghen; Esbjerg Kunstmusem, Esbjerg; Museo d'Arte Moderna di Istanbul, Istanbul. Tra le installazioni pubbliche permanenti ricordiamo Cosmic Filament, Kemper Museum of Contemporary Art, Kansas City; Meridiana per echi spaziali, Bauhaus-Museum Weimar, GermaniaSaraceno vive e lavora nel pianeta e oltre il pianeta Terra.IL POSTO DELLE PAROLEascoltare fa pensarehttps://ilpostodelleparole.it/
Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.
"Verk 2000-2020" heter den nyöppnade, retrospektiva utställningen med Ann Böttchers konst, som ställer frågor om natursyn och nationalism. Vilken betydelse kan en granskog ha? Konstnären Ann Böttcher har gång på gång återvänt till naturen och hur synen på den kan skapa politiska och estetiska ideal. Hon har blivit mycket känd för sina noggranna blyertsteckningar av barrträd och granskogar, men det senaste decenniet har hon också skapat verk i skandinavisk vävteknik. På Verk 2000-2020, Bonniers konsthalls nyöppnade, retrospektiva utställning, ställs bland annat den stora gobelängen Återbrukerskan ut. Hör Ann Böttcher själv om sin konst, men också kulturredaktionens konstkritiker Mårten Arndtzén och Maryam Fanni, grafiker och konstkritiker, i ett samtal om utställningen. NY DIKTSAMLING: HIMLEN TILL MUNNEN TÅNGEN TILL HJÄRTAT Gabriel Itkes-Sznap debuterade 2015 med diktboken "Tolvfingertal". Han var också redaktör för den stora samlingsvolym med fem av Paul Celans diktböcker som kom i svensk översättning i höstas. Nu finns författarens andra diktsamling och litteraturkritikern Lars Hermansson har läst en bok "där det går ett svart stråk av våld och maktutövning, men de fjorton dikterna är så vardagligt förankrade och associativt lekfulla att svärtan känns lätt att ta till sig." VAD ÄR HEMLIGHETEN BAKOM TV-SERIEN "RING MIN AGENT"? Fjärde och sista säsongen av franska "Ring min agent" eller "Dix pour cent" har nyligen haft premiär på Netflix och serien når numera en stor publik över hela världen. Hur kan en tv-serie om en skådespelaragentur i Paris bli så populär? Dagens Nyheters filmkritiker Helena Lindblad kommer till studion för att ge sin syn på framgången. DAGENS ESSÄ Kan man påstå att det är fusk att lyssna på en ljudbok istället för att läsa? Författaren och kritikern Elin Grelsson Almestad ställer sig den frågan i dagens OBS, där hon undersöker skillnaden mellan litteraturens olika spridningsformer.
Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.
Varje vecka väljer en av kulturredaktionens medarbetare ett ord i tiden. Den här veckan har Cecilia Blomberg valt ordet hälsa. De har stått där på presskonferenserna vecka ut och vecka in. Svenska Folkhälsomyndigheten med argument om långsiktiga strategier för folkhälsan för att ta sig igenom pandemin. Inte minst den mentala hälsan hos befolkningen har diskuterats. Den diskussionen förs också långt bortom Sveriges gränser. Om det påfrestande i att under veckor, månader, i sträck leva isolerat och utan ett synligt slut i sikte. Det brukar ju ofta talas om sambandet mellan kultur och hälsa. Att kulturkonsumtion på riktigt gör människor friskare, gladare. Covidpandemin har krympt fältet. Teatrar, biografer, konsertlokaler är stängda, precis som de flesta muséer. Det går förstås att genomföra utomhusaktiviteter. Det går att läsa böcker och se på filmer hemma. Men för att få den där extra boosten från konsten då duger inga digitala verktyg. Ett högtravat men ändå vackert sätt att beskriva konsten, museet som en frizon för att främja vår psykiska hälsa. Tack och lov finns en andlig öppning hos de privata gallerierna och några fristående aktörer som exempelvis Waldemarsudde och Bonniers Konsthall. De tar emot besökarna på ett smittsäkert sätt. Med begränsat antal personer samtidigt i lokalerna. Och med ordentliga avstånd och mycket handsprit. För att de vill bidra till att bryta isoleringen och få människor att mentalt må bättre. Ett andligt rum bortom kyrkorna. Flera stora muséer i Europa har också tänkt om. För den mentala hälsans skull. Madridborna kan trösta sig med sina Goyamålningar eller varför inte Hieronymous Bosch så fantastiska Lustarnas Trädgård. Det skulle gett mig energi för flera dagar. Uffizierna i Florens har också öppnat igen även de med ordentliga regler om avstånd, storlek på grupper, temperaturtagning och krav på att bära ansiktsmask. Hergémuseet i Belgien och Villa Vauban i Luxemburg är andra exempel, Vatikanmuseet i Rom öppnade i måndags. I Frankrike däremot ekar det precis som i Sverige tomt i museisalarna. Världens största museum Louvren har till exempel varit stängt sen i november. Dagstidningen Le Monde publicerade häromdagen en debattartikel där nedstängningen ifrågasätts. En artikel undertecknad av namnkunniga personer, läkare, akademiker - och sångerskan Carla Bruni Sarkozy. Och de lyfter just fram människors hälsa som ett av de främsta argumenten. Det är dags att "Tänka utanför boxen" skriver de, för att inte fastna i en ny Ligne Maginot - alltså det gränsförsvar som Frankrike satte upp för att skydda sig mot fiender efter första världskriget. Det som ändå misslyckades i och med tyska invasionen 1940. Sen dess en metafor för hur hårda restriktioner kan skada mer än skydda. I artikeln citeras till sist den franska författaren, kulturministern med mera André Malraux: "le musée est le seul lieu du monde qui échappe à la mort " - alltså museet är den enda plats i världen där man undslipper döden". Ett högtravat men ändå vackert sätt att beskriva konsten, museet som en frizon för att främja vår psykiska hälsa.
#41 Jenny Carlsson Jenny Carlsson visar sin utställning "Nära marken" på Kulturcentrum Ronneby konsthall fram till den 10 januari 2020. Susanne Skog har träffat henne för att prata måleri och hennes relation till naturen. De spretande färglinjerna i Jenny Carlssons målningar bildar ofta ett slags glimrande ådror. De anas i det trånga jordiga mörkret. Vi befinner oss nära marken, nära ursprunget. Naturens tecken är inpräntat i målningarna. Som en erfarenhet. De tunga, mättade färgerna bildar ytor som dryper av kylig fuktighet. Men också av en ångande bördig mylla. Detta är målningarnas livsluft och självklara hemvist. Här sker ett ständigt växande, en pågående tillblivelse. Text: Magnus Bons I Kulturcentrums pelarskog rör sig Jenny Carlssons storskaliga måleri genom gläntor och tornande snår ner i undervegetationen, gyttrigt kokande, krälande uppåt mot piskande himlar och glödande färgsjok. Utställningen som rymmer Carlssons största arbete hittills utspelar sig i den brukade marken och dess utkanter, träsken, hedarna och diken som dränerar och skapar förutsättningar för liv. Ytan brukas med penslar och breda skrapor, tjock oljefärg och jordiga händer. Genom årstidernas cykler växlar så måleriet sin arbetsgång, lägger ner och låter växa, skiftar färg och bygger upp vallar när stormarna viner för att därefter skina upp klart och rent, redo för nästa omtag. Jenny Carlsson är född 1984 i Ronneby och utbildad på Konsthögskolan i Umeå, Master of fine Arts 2013. Hon arbetar med måleri i stora format och har tidigare ställt ut på bland annat ArcoMadrid, Bonniers Konsthall, Färgfabriken, Karlskrona Konsthall och Galerie Forsblom i Stockholm och i Helsingfors. Foto: Anders Bergön
När Nadine Byrne påbörjade processen med sin stora filminstallation Sorgearbete, trodde hon att det nog var det sista där hon rörde sig kring sin mammas bortgång. Men arbetet med filmen, och gemenskapen med kvinnorna som medverkar i har i stället gjort att hon accepterat att hon är djupare bunden till sin tematik än hon förstått. Att sorgen och kreativiteten för henne är oskiljaktiga. Nadine Byrne har uppmärksammats stort för sin filminstallation Sorgearbete, som också är titelverket på höstens stora utställning på Bonniers Konsthall i Stockholm. KONSTNÄRSKAPET följer henne under de sista utställningsveckorna och sitter på första parkett på hennes utsålda performance.
och gränslös i "Da 5 blood" och Kalmar läns museum skickar ut minnesväskor till äldreboende. Med Viveca Bladh.
Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.
Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.
Har folkhemmet ersatts av en tom lyxbostad? Intervju med regissörerna till filmerna "Hasse&Tage - en kärlekshistoria" och "Push". Författaren Sam Ghazi om "Teonauterna" och science fiction i konsten. I dokumentärfilmen "Hasse & Tage - en kärlekshistoria" skildrar Jane Magnusson komikerduons relation till varandra och vad den fick för effekt på stora delar av Sveriges befolkning. De var en sammanhållande länk i det svenska folkhemmet, nu en förlorad värld. Jane Magnusson är gäst i dagens P1 Kultur. Har folkhemmet ersatts av tomma städer? I studion finns också filmregissören Fredrik Gertten vars nya film "Push" handlar om att allt fler hus i stora städer står tomma. De väntar på att renoveras eller på att säljas vidare. Var tog människorna vägen som bodde i dom innan? Att bostad är en mänsklig rättighet är fastslaget i en FN-deklaration, men vad har människan för chans mot storkapitalet när bostaden blivit en vara? Författaren Sam Ghazi intervjuas om sin nya roman "Teonauterna". Den handlar om ett besynnerligt föremål i rymden som verkar kunna skapa liv i sitt eget inre. Och så recenserar Cecilia Blomberg utställningen "Kosmologiska pilar" på Bonniers Konsthall i Stockholm. En samlingsutställning som utspelar sig i rymden och där många av verken knyter an till science fiction. Men kanske är tiden ingen pil, tänk om allt rör sig i loopar? I OBS-essän reflekterar författaren Ester Roxberg över en svår förlust och över just loopens återkommande rörelser i det stora och lilla. Programledare: Roger Wilson Producent: Anna Tullberg
Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.
Amanda och Caroline har varit på en utställning och har Synpunkter - och vi tar oss an sidledes stickning och andra lite roliga konstruktioner.
En utställning om sömnlöshet som kulturellt symptom. P1 Kultur tar ett grepp på "Insomnia" på Bonniers konsthall. Lyssna på hela måndagens P1 Kultur med Roger Wilson härFram till den 22 januari pågår utställningen Insomnia på Bonniers konsthall i Stockholm. En utställning som handlar om sömnlöshet som kulturellt symptom. Här ingår verk av totalt 10 konstnärer som på olika sätt anknyter till sömn och sömnlöshet. Allt från helt nya verk till en gammal klassiker som Andy Warhols film "Sleep".För den som ligger vaken och sömnlös på natten kanske egentligen upplever en följd av hur teknikens utveckling förändrat hur vi lever.Just nu håller samhället i många länder på att sudda ut gränserna mellan aktiv och vilande tid. Man har kopplat sömnproblem till att folk vägrar att stänga av sina mobiler, butiker förlänger sina öppettider, och det verkar alltid finnas någon, någonstans i världen, som också är vaken och som man kan kommunicera med.Och för Sara Arrhenius, chef för Bonniers konsthall, fanns det personliga erfarenheter av sömnlöshet i botten som hon kunde använda i arbetet med utställningen. Till P1 Kulturs studio kommer, för att diskutera den här utställningen och sömlöshetens roll i konsten, kulturredaktionens konstkritiker Mårten Arndtzén och Jennie Fahlström, intendent på Sveriges allmänna konstförening, som bland annat föreläser om sömn och sömnlöshet i konsten.Programledare: Roger Wilson Producent: Naila Saleem
Någonstans mellan konst, vetenskap och arkitektur. Där rör sig Tomás Saraceno som just nu är aktuell med en utställning på Bonniers Konsthall i Stockholm. Tomás Saraceno, född 1973, har sina rötter i Argentina, men har bott i både Sydamerika och Europa. Han är utbildad arkitekt och konstnär och extremt intresserad av spindelnätets speciella egenskaper som ett av de starkaste material som finns. I nära samarbete med vetenskapsmän har han återskapat ett tredimensionellt spindelnät. Det är han först med. Och på Bonniers Konsthall har han fyllt ett helt rum med en uppförstorad modell av ett nät vävt av en ”svart änka”. Tomás Saraceno skapar också alternativa städer och drömmer om att kolonisera rymden med samhällen efter samma principer som internet. Berlinarkitekten Heike Hanada vann tävlingen om en utbyggnad av Stockholms berömda Stadsbibliotek, signerat Gunnar Asplund. Efter en sex år lång process för att få fram en lämplig utbyggnad lade stadens politiker i höstas förslaget på is, ett beslut som fortfarande inte fått någon vettig förklaring. I måndags kväll berättade Heike Hanada om sin upplevelse av tävlingen på en debatt i Stockholm. Ruben Östlund belönades nyligen med en Guldbjörn på filmfestivalen i Berlin för sin kortfilm om ett misslyckat rån. I Snittet hör ni honom berätta hela filmen i radio, och hur han själv funderat kring vår bild av brott och brottslighet. Brottsligheten befinner sig för det mesta långt ifrån filmernas dramatiska skeenden, menar han - den är betydligt vardagligare än vi tror. Programledare: Karsten Thurfjell
Snittet har haft möjligheten att blicka in i arbetet med tre aktuella teaterpremiärer. Efter de stora framgångarna med Brott och straff fortsätter Backa Teater i Göteborg att utforska olika sidor av kriminalitet. Mia Gerdin har följt arbetet med den nya föreställningen Gangs of Gothenburg på Backa Teater i Göteborg. Och på Uppsala Stadsteater är Olof Palme och Drottning Kristina fokus i två nya föreställningar. Anneli Dufva åkte till Uppsala för att prata om Kristina, Palme, regi och identitet med de två regissörerna Carolina Frände och Farnaz Arbabi. Dessutom har Snittet tittat på en karta över döda stjärnor på Bonniers Konsthall där utställning Snittet har haft möjligheten att blicka in i arbetet med tre aktuella teaterpremiärer. Efter de stora framgångarna med Brott och straff fortsätter Backa Teater i Göteborg att utforska olika sidor av kriminalitet. Varför begår en människa brottsliga handlingar och vilka konsekvenser får det för en själv och för ens offer? Mia Gerdin har följt arbetet med den nya föreställningen Gangs of Gothenburg. Den här gången har Mattias Andersson på Backa tagit hjälp av aktivister, en socialpedagog och ett gediget intervjumaterial och skapat en föreställning där verklighet blandas med fiktion. Samma helg är det dubbelpremär på Uppsala stadsteater. Där handlar det om två välkända svenska historiska gestalter; Olof Palme och Drottning Kristina som skildras på scenen av två av Sveriges just nu intressantaste yngre regissörer, Carolina Frände och Farnaz Arbabi. Båda föreställningarna är framarbetade av respektive ensemble - utan ett från början färdigt manus - och processerna har varit så parallella att det till och med finns planer på att låta rollgestalter från den ena föreställningen dyka upp i den andra. Anneli Dufva åkte till Uppsala för att prata om Kristina, Palme, regi och identitet. Dessutom har Snittet tittat på en karta över döda stjärnor på Bonniers Konsthall där utställningen Livsformer precis har öppnat. Programledare: Cecilia Blomberg