Podcasts about sveriges radios mellan

Extra långt specialavsnitt om fängslade journalisten Joakim Medin och om Turkiets allt hårdare tag mot journalistiken och pressfriheten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Joakim Medin står åtalad för att ha förolämpat president Recep Tayyip Erdoğan, för att vara medlem i den väpnade terrorklassade organisationen PKK och för att ha spridit terroristpropaganda. Bevisen mot honom är hans journalistik.I onsdags hölls den första rättegången mot honom för åtalspunkten om förolämpning av president Recep Tayyip Erdoğan. Han blev då fälld och dömd till 11 månaders fängelse vilket omvandlades till villkorlig dom. Det innebär att han inte behöver sitta i fängelse för den delen av åtalet. På plats under rättegången i Turkiet var flera svenska medier, men den redaktion Medin själv jobbar för: ETC, har blivit avrådda från att åka dit. Så hur bevakar man en rättegång i Turkiet, där ens egen medarbetare står åtalad, från Stockholm?”Turkiet är som ett museum för pressfrihetsöverträdelser”, säger Özgür Öğret, frilansjournalist och organisationen Comittee to protect journalists representant i Turkiet. Vi har pratat med honom om hur pressfriheten mår i Turkiet. Joakim Medins fall kan tolkas som en ny nivå av inskränkningar i pressfriheten i Turkiet. En nivå som överraskat och chockat. Men han är långt i från den första utländska journalisten som hamnat i trångmål där. Den danska frilansjournalisten Sultan Coban arbetade under åtta år med Istanbul som sin hemmabas - åtta år där förutsättningarna för journalistiken blev dramatiskt sämre, och som slutade med en terrordom för henne. Det kanske mest välkända fallet av frihetsberövade svenska journalister är när Martin Schibbye och Johan Persson greps och fängslades under 438 dagar i Etiopien. Vi har träffat Martin Schibbye på Blankspot.Intresset från svensk media och svenska organisationer att följa rättegången på plats var stort. Två som befann sig i rättssalen var Johan Taubert, VD på Tidningsutgivarna TU och Samar Hadrous, Sveriges Radios Mellanösternkorrespondent. VI har pratat med dem efter rättegången. Reportrar: Erik Petersson, Martina Pierrou och Freddi Ramel

USA:s president föreslår en okonventionell lösning på kriget. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I veckan var Israels premiärminister Benjamin Netanyahu på besök hos Donald Trump i Vita huset. Under en gemensam pressträff presenterade Donald Trump ett förslag som går ut på att alla palestinier lämnar Gaza och att USA tar kontroll över området. Trump menar att då kan USA återuppbygga Gaza och säkerställa freden. Hur realistiskt är förslaget?Världens rikaste man tillika nedskärningsgeneralen Elon Musk har sjösatt en offensiv mot den amerikanska statsapparaten. I syfte att hitta besparingsmöjligheter angriper han bland annat USA:s biståndsmyndighet USAID. Vad är det som sker med amerikanska myndigheter under den nya administrationen? Och vilket mandat har egentligen Musk att göra det han gör?Medverkande: Ginna Lindberg och Roger Wilson, Sveriges Radios USA-korrespondenter samt Cecilia Uddén, Sveriges Radios Mellanösternkorrespondent.Programledare: Sara StenholmProducent: Viktor Mattsson & Marina Nilsson Malmström

Hamas terrorattentat den 7 oktober 2023 har skakat Israel i grunden och svallvågorna efter dådet märks tydligt i dag när Mellanöstern står på randen till ett storkrig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Runt 1200 personer dödades i Hamas attack den 7 oktober och hundratals togs som gisslan. Ett år senare utkämpar Israel ett flerfrontskrig och i Gaza har över 42 000 palestinier dödats, enligt det Hamaskontrollerade hälsoministeriet. Hur förhåller sig israelerna till Israels svar på Hamas terrortack? Den 7 oktober och det efterföljande kriget har också skapat en splittring bland judar i Sverige.Medverkande: Cecilia Uddén, Sveriges Radios Mellanösternkorrespondent, Rita Lifshitz, anhörig till gisslan och boende i Israel, ”Maram” och ”Nour”, två arabiskisraeliska syskon, Aron Verständig, ordförande för Judiska Centralrådet i Sverige, Isak Gerson, medlem i Judiska Församlingen i Stockholm, Ilana Curiel, israelisk journalist vid tidningen Ynet mflReportrar: Love Lyssarides, Samar Hadrous, Esfar Ahmad och Hedvig HolgerssonProgramledare: Fernando Ariasfernando.arias@sverigesradio.seProducent: Anja Sahlberganja.sahlberg@sverigesradio.seTekniker: Elin Hagman

Vad har Hamas attack och Gaza-kriget inneburit för skapandet? Hör Cecilia Uddéns exklusiva intervju med den israeliske författaren David Grossman. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nu har kriget i Gaza, efter Hamas attack i Israel, snart pågått i ett år. David Grossman, som är en av Israels främsta författare, har varit sparsam med intervjuer den senaste året, men Sveriges Radios Mellanöstern-kommentator, Cecilia Uddén har fått ringa upp den världsberömda författaren för ett samtal om hans författarskap i skuggan av kriget.David Grossman har skrivit om konflikten mellan Israel och Palestina i många år och nu ges hans nya bok, "Det tänkande hjärtat" ut – en samling essäer som skrivits åren före 7 oktober, den sista bara några veckor före Hamas attack.Reporter: Cecilia UddénProducent Maria Götselius

Igår var det sex månader sen Hamas terrorattack mot Israel. Det är också sex månader sedan Israel förklarade krig mot Hamas i Gaza. Sveriges Radios Mellanösternkorre Cecilia Uddén ger en lägesrapport efter ett halvår. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: David Druid och Linnea Wikblad.

Ring P1 från Malmö med frågor från lyssnarna om Gaza, Israel, Palestina och Hamas till Sveriges Radios Mellanösternkorrespondent Johan-Mathias Sommarström och forskaren Anders Persson från Linnéuniversitetet. Programledare: Sofie Ericsson, ansvarig utgivare: Petra Quiding Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Varför citerar Israels premiärminister Netanyahu femte Mosebok i sitt tv-tal om kriget mot Hamas, och vad handlar texten om? Gäster: Cecilia Uddén, Mellanösternkorrespondent, Thomas Kazen, bibelvetare Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. EXTRAPODD INSPELAD 10 NOVEMBER 2023Ur innehållet:*Kom ihåg vad amalekiterna gjorde mot dig - I sitt tal till nationen om det pågående kriget mot Hamas citerar Israels premiärminister Benjamin Netanyahu ur en känd passage i Bibelns 5 Mos 25:17 och sade ”Kom ihåg vad amalekiterna gjorde mot dig”. Vilka är amalekiterna i Bibeln? Varför refererar Netanyahu till denna text? Och hur brukar den användas i religiösa sammanhang? Samtal med Cecilia Uddén, Sveriges Radios Mellanösternkorrespondent och Thomas Kazen, professor i bibelvetenskap.*Bibelns landgränser och dagens konflikt - Israels landgränser beskrivs i flera av Bibelns texter. Bibelvetare Thomas Kazen förklarar hur olika beskrivningar tillkommit i olika tider, med olika syften. Cecilia Uddén, Mellanösternkorrespondent berättar om hur religiösa texter idag används som argument för landanspråk i Mellanöstern.*Bibeln som sagobok - Cecilia Uddén berättar om hur hon brukade läsa Bibelns berättelser som sagor för sina barn, och särskilt har fastnat för berättelsen om Josef och hans bröder, en berättelse som finns i olika varianter både i Bibeln och Koranen.Bibeltexter: 5 Mos 25:17, 1 Sam 15, 1 Mos 12, 4 Mos 34, Pred 3Korantext: Sura 12 (Surah Yusuf) I avsnittet refereras även till hadithsamlingen Sahih-al-Bukhari; bok 56, hadith 138Medverkande i avsnittet:Cecilia Uddén, MellanösternkorrespondentThomas Kazen, professor i bibelvetenskap vid Enskilda Högskolan Stockholm, pastor i EqumeniakyrkanProgramledare: Thella JohnsonBisittare: Lollo CollmarLjudtekniker: Brady Juvier

En vecka har gått sedan Hamas massiva anfall mot mot Israel. Vi hör röster därifrån, men också i Sverige, de som har släktingar som befinner sig mitt i mardrömmen som pågår i Gazaremsan just nu. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sedan Hamas attack mot Israel, som beskrivits som landets egna 9/11, så har Sveriges Radios Mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén befunnit sig på plats och bevakat händelseutvecklingen, som allt mer tyder på en stundande markinvasion av Gazaremsan sedan Israel uppmanat de civila i norra delarna av Gaza att evakuera. Hon har dessutom pratat med både israeler och palestinier om deras egna upplevelser och vittnesmål.Firanden i SverigeSamtidigt har uppmärksammade firanden skett i Sverige, och det har kritiserats från flera håll. Av en slump såg Ekots reporter Revend Shexo en av manifestationerna i Malmö samma dag som attacken ägde rum. Han har pratat med de som gick dit och varför, men också med judiska företrädare i Sverige, om hur de påverkas av händelseutvecklingen i Israel och reaktionerna i Sverige. Hör också statsvetaren och Israelkännaren Isabell Schierenbeck om vad som kan förändras av kriget, både för Israel, konflikten men kanske framför allt Gazaremsan, när Israel säger sig vara i det sista kriget med Hamas.Programledare: Kajsa BoglindProducent: Gustav FranzénTekniker: Linus Sjöholm, Susanne Martinsson, Matilda Eriksson

Israel står inför det största hotet någonsin värre än alla våra krig, säger en israelisk stridpilot. Hör hur rättsreformer nu väcker rädsla och hopp. Israels högerregering driver nu igenom lagförändringar steg för steg. Vissa pratar om en juridisk kupp, om att demokratin i Israel vittrar sönder inifrån. Andra applåderar reformerna. Vad är det egentligen som pågår? Konflikts Simon Moser tar med oss på en resa genom landet där striden nu står mellan de som vill bevara den liberala demokratin – och de som vill ge större utrymme för religionen.Vi hälsar på hemma hos Ruven Plevinski i en lägenhet i den ultra-ortodoxa stadsdelen Bnei Brak strax utanför Tel Aviv. Han förklarar varför han tycker att det är hög tid att guds vilja får större utrymme i israelisk politik. Det är inte bara vi som har en gud – för er i väst och för många här i Israel är den liberala demokratin upphöjd till religion, säger han.4 kilometer därifrån, i centrala Tel Aviv, hörs demonstrationstågen dån. Bland aktivisterna finns Mika Almog, barnbarn till Shimon Peres. Hon är rädd att alla israeler nu kommer att få rätta sig efter religiösa extremisters sätt att leva. Allt står på spel, från kvinnors rättigheter till freden, tror hon.Militär: Större hot än Israels alla krigMen det är inte bara studenter och aktivister som höjer sina röster nu. Även militärer protesterar mot regeringens reformförslag. Vi är vana vid hot som kommer utifrån – de kan vi hantera, säger den tidigare stridspiloten Micha Laurens. Den här gången kommer hotet inifrån och det är mycket värre än de hot Israel genomlevt tidigare, menar han.Men i bosättningarna på Västbanken, i Judéen och Samarien, väcker det som nu händer hopp. Det system vi haft tidigare har varit ett problem, Högsta domstolen har inte rättat sig efter folkviljan, säger bosättaren Boaz Haetsni.Hör också Sveriges Radios Mellanöstern korrespondent Cecilia Uddén som följt utvecklingen över tid och nyligen publicerat en dokumentärserie om Israel.Programledare: Anja Sahlberganja.sahlberg@sr.seProducent och reporter: Simon Mosersimon.moser@sr.seTekniker: Tim Kellerman

Journalisten Nilufar Hamedi var en av de första som rapporterade om Jîhna Mahsa Aminis död i Teheran. Nu sitter hon och minst 27 andra journalister fängslade efter att ha gripits när de bevakat landets regimkritiska protester.    Medverkar i avsnittet gör Johan-Mathias Sommarström, Sveriges Radios Mellanösternkorrespondent, och Ashraf Bagheri, tidigare frilansjournalist från Iran. Vi hör också Parvin Ardalan, journalist och medborgarrättsaktivist från Iran.   Ljudklippen i programmet kommer från SVT.

Dessutom om presidentvalet i Brasilien, den globala uppvärmningen och om att bo i förorten. Veckans panel, satir, kåseri och krönika som vanligt i Godmorgon, världen! Protesternas IranDen starka, mycket uthålliga proteströrelsen, är många iraniers revolution, men speciellt kvinnornas. Samtal med Cecilia Uddén Sveriges Radios Mellanösternkorrespondent. Mörk vinter i Ukrainal Ukraina står över en miljon hushåll utan el efter att Ryssland under de senaste veckorna riktat attacker mot landets energiförsörjning. Nu uppmanas flyktingar att vänta till våren med att återvända till landet, eftersom elnätet är så hårt belastat.Och för de som är kvar i Ukraina väntar en kall och mörk vinter med ständiga elavbrott och risken för nya attacker. Reportage av Sveriges Radios korrespondent Lubna El-ShantiInför valet i Danmark Den danska kriminalpolitiken är en stor inspirationskälla för den nya svenska regeringen. Men i den danska valrörelsen är inte frågan om brott och straff särskilt het. Det råder konsensus kring den förda politiken, som nu ska skärpas ytterligare. Reportage av Nina Benner och samtal med Sveriges Radios Danmarkskorrespondent Samuel Larsson. Hela programmet  Timme 1: Iran och protesternaMörk vinter med elbrist i UkrainaBrasilien går till val Vad är bra med förorten? Veckans krönikör är Katarina BarrlingVeckans panel: Olov Abrahamson, Norrländska Socialdemokraten (socialdemokratisk) Linda Jerneck, Expressen (liberal) Tove Lifvendahl, Svenska Dagbladet (oberoende moderat) Timme 2: Inför valet i Danmark Den danska kriminalpolitiken Satir med Public Service Den globala uppvärmningen Argentinas feministiska budget Programledare Jesper Lindau Producent Margareta Svensson Tekniker Josef Reinhold

Tomas Ramberg, Fredrik Furtenbach och Parisa Höglund diskuterar hur protesterna i Iran påverkar svensk inrikespolitik, och hur läget förändrats sedan 1980-talet. Det här är ett kort klipp från det senaste avsnittet av podden Det politiska spelet, där Sveriges Radios Mellanösternkorrespondent Johan Mattias Sommarström gästar.Lyssna på hela avsnittet här

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. Cecilia Uddén om Salman Rushdie och SatansversernaSveriges Radios Mellanösternkorrespondent har följt Salman Rushdies författarskap och hotbilden mot honom sen den iranska ledningen utfärdade fatwan för mer än trettio år sen. "Om någon försöker tysta dig - skrik högre, om nån vill tysta ditt författarskap - skriv bättre", har Rushdie sagt. Vad är det med Satansverserna som fortfarande provocerar?Erosion hotar stränderna i KatalonienHundratusentals ton sand spolas bort varje år av havet vid Kataloniens kust i norra Spanien. Läget är så pass akut att till och med en viktig tågförbindelse till storstaden Barcelona hotas. Anledningarna är flera, en av dem är klimatförändringen. Reportage av Cecilia Blomberg.Skolan börjar med lärarbristEnligt beräkningar kommer det 2035 saknas 12000 lärare i Sverige. Till skolstarten nästa vecka är andelen behöriga lärare bara drygt 70 procent. Hur hanterar man det i skolorna? Reportage från låg- och mellanstadieskolan i Vegby i Västergötland av Jenny Hellström.Hela programmet:Timme 1:Samtal med Cecilia Uddén, Sveriges Radios Mellanösternkorrespondent, om Salman RushdieErosion i KatalonienBrottsbekämpning i NorgeVad får man göra med sitt hus?Krönika Nina WormbsPanelenTimme 2:Serie: Sommaren före valet. Del tre: 1988Satir med UtkantssverigeRäden mot ex-president Donald Trumps husSamtal med USA-kommentator Ginna Lindberg om följdernaSkolstart med lärarbristKåseri: Mark LevengoodProgramledare: Kajsa Boglind Producent: Luise Steinberger & Pia Sjögren Tekniker: Martin Seipel

Mumierna har hittats i ett gravområde utanför Kairo. Vilka var de här människorna och hur skulle de ta sig fram i livet efter detta? De 250 mumierna ligger i målade sarkofager. Till fynden hör också en papyrusrulle som tros innehålla instruktioner om hur man ska lyckas i dödsriket, och ett stort antal bronsstatyer. Medverkande: Cecilia Uddén, Sveriges Radios Mellanösternkorrespondent.  Nils Billing, religionshistoriker vid Uppsala universitet. Sofia Häggman, egyptolog på Medelhavsmuséet i Stockholm. Programledare: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Jonna Westin jonna.westin@sverigesradio.se

Om den mjuka maktkampen där Mellanösterns stater tävlar genom drama, musik och sport. Hör om turkiska och israeliska TV-succéer och varför oljeshejker köar för att köpa europeiska fotbollsklubbar. Idag är Turkiet världens näst största producent av TV-drama, där berättelser om sultaner, kärlekskaos och maktstrider sprids över världen. Genom TV-serier som "Det magnifika århundradet/Muhteem Yüzyl" exporterar Turkiet sin version av historien. Från Israel kommer serien Shtisel som handlar om ultraortodoxa judars liv i Jerusalem. Soft Power genom fotbollsklubbar Vi beskriver också varför stenrika oljeländer vill äga europeiska fotbollslag och hur Lionel Messi blivit en del av Saudiarabiens propagandaspel. Hör dessutom hur hårtransplantationer stärkt Turkiets rykte så att flygbolaget till och med fått smeknamnet "Turkish Hairlines". En berättelse om hur stater i Mellanöstern inte bara tävlar ekonomiskt och militärt utan också genom drama, musik och sport, så kallad Soft Power eller mjuk makt. Medverkande: Johan Mathias Sommarström, Cecilia Uddén, Sveriges Radios Mellanösternkorrespondenter. Amr Bitar Ekots arabiska grupp. Programledare: Johar Bendjelloul Producent: Katja Magnusson Tekniker: Matilda Eriksson

Efter tolv år vid makten har Benjamin Netanyahu fått lämna posten som Israels premiärminister. Men vägen dit har varit allt annat än enkel. Fyra val på två år, våldsamma kravaller på gatorna i Israel, en pandemi och några av de blodigaste sammandrabbningarna i konflikten med Palestina på mycket länge. Så vilka är de stora frågorna i israelisk inrikespolitik? Vad finns det för problem innanför landets gränser som är så allvarliga att oppositionen tillslut lyckades enas?Medverkande:Isabell Schierenbeck, professor i statsvetenskap vid Institutionen för globala studier vid Göteborgs universitet.Cecilia Uddén, Sveriges Radios Mellanöstern-korrespondent.Medverkande i inslag:Noam Tirosch, doktor i media och kommunikation vid Ben-Gurion universitetet i Be'er Sheva i Israel.Redaktör och programledare: Jonas Löfvenberg See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Den 25 januari 2011 gick tusentals egyptier ut på gatorna för att kräva bättre levnadsstandard. Polisen mötte demonstranterna med våld, och folkets krav blev att störta regimen. 18 dagar senare avgick dåvarande presidenten Hosni Mubarak efter 30 år vid makten. Hör Sveriges Radios Mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén och svenskegyptiern Mina Naguib, som var en av de som deltog i massprotesterna.

Återigen har unga tagit sig ut på gatorna i Mellanöstern för att protestera. Är det fortsättningen på arabiska våren vi ser? Många vänder sig mot det religiösa etablissemanget och mot Ayatollornas styre. Men för många är protesterna också en slags terapi, säger 23-årige Omar Dabour, skådespelare i Irak. Hela Irak är som ett psykfall, en traumatiserad befolkning som är i behov av terapi. Alla i min ålder har vuxit upp med död, kris och religiös sekterism. Jag såg lik på gatan när jag gick till skolan som barn. Men här i proteströrelsen känner jag att jag blir botad, det är som mental självhjälp, säger han. Följ med Sveriges Radios Mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén till Irak, Libanon och Iran där unga återigen samlas för att demonstrera. Cecilia Uddén cecilia.udden@sverigesradio.se 

M-ledaren vill samarbeta med SD, hur långt kan samarbetet sträcka sig? Och varför har Moderaterna en annan syn på driften av Ringhals 1 och 2 än Vattenfall? Ulf Kristersson, partiledare för Moderaterna är veckans gäst i Ekots lördagsintervju. Kommentar: Tomas Ramberg, inrikespolitisk kommentator på Ekot. Sedan om barnen till svenska IS-resenärer som sitter i läger i Syrien. Vad gör regeringen och varför är det så svårt att hjälpa barnen? Medverkande: Cecilia Uddén, Sveriges Radios Mellanösternkorrespondent samt Henrika Åkerman, reporter på Ekot som bevakar frågan. Programledare: Monica Saarinen Producent: Viktor Mattsson

Turkiets offensiv mot kurderna i Syrien, IS-ledaren al-Baghdadis död och enorma protester i Libanon. Oktober månad var en omvälvande månad för Mellanöstern. I veckans upplaga av Radiokorrespondenterna lyfter Sveriges Radios Mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén fram några ögonblick som etsat sig fast i hennes minne under denna händelserika månad. Träffa kurdiska flyktingar som lämnar Syrien efter Turkiets offensiv, hör IS-kvinnor i det ökända al-Hol-lägret som svär den döde IS-ledarens hämnd och följ med till Libanon där regeringen avgått efter omfattande protester. Cecilia Uddén, Mellanösternkorrespondent cecilia.udden@sverigesradio.se

Svenska IS-kvinnor i al-Hol-lägret säger till Ekot att de inte vill skicka hem sina barn till Sverige om de inte själva får komma med. Vår korrespondent var en av de första journalisterna på över två månader att lyckas ta sig in bland utlänningarna i al-Hol lägret i norra Syrien. Hör ett längre reportage av Sveriges Radios Mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén. Cecilia Uddén, al-Hol-lägret, norra Syrien cecilia.udden@sverigesradio.se

Sveriges Radios Mellanösternkorrespondent tillbringade två veckor i Norra Syrien samtidigt som IS sista fäste Baghouz tömdes. Ut ur Baghouz kom IS-kvinnor med sina barn, men också yezidiska före detta sexslavar som 28-åriga Jenna vars make halshöggs framför sina barn och sin fru. Bland överlevarna fanns också 15-åriga Suad, och barnslavar som 11-åriga Jolene och de båda tonårspojkarna Ayman och Jalil. Hör deras förfärande vittnesmål och hör också Cecilia Uddéns uppmärksammade intervju med den så kallade kallade IS-svensken, som påstod att han var ambulansförare och levde ett familjeliv i staden Raqqa där huvuden spetsades på pålar.

Om priset för att bli mätt. För en jemenit är en enkel portion mat lika dyr som en trerätters på lyxkrog för en svensk. Hur blev det så? Om världens största humanitära katastrof och vad som orsakat den. För inte alltför länge sedan producerade Jemen mango, hirs och kaffe och landet var känt för sin lammgryta. Idag är 22 miljoner jemeniter i behov av nödhjälp och 10 miljoner riskerar att svälta, enligt FN. I Kista i norra Stockholm tillagar de jemenitiska systrarna Reem och Ranim Alsaidi en måltid så som den en gång kunde se ut en fredagseftermiddag i ett jemenitiskt medelklasshem. Konflikts producent Ulrika Bergqvist får smaka lamm, ockragryta, ris, bröd och en efterrätt med en av Jemens alla 40 olika sorters honung. Men systrarna äter inte längre med samma aptit som tidigare. De hör dagliga rapporter från släktingar och vänner som kämpar inte bara mot kriget utan mot hungern - i hemlandet. När vår reporter Abdelaziz Maaloum ringer en lärarinna i hamnstaden Hodeidah serverar hon en slags klimp till middag, soppa på mjöl och vatten Och det är inte längre bara de fattiga som drabbas. Konflikts Robin Olin besöker Riksbankschef Stefan Ingves som ger en ledtråd till varför Jemens många statsanställda inte fått sina löner utbetalda och nu tvingas jobba dygnet runt för att ställa mat på bordet. Martha Mundy, professor i antropologi vid London School of Economics, har följt jordbrukets utveckling i Jemen sedan 70-talet. Men hon trodde inte att hennes forskarkarriär skulle sluta med att hon nu studerar kartor över bombningar istället för grödor. Hon menar att hungern är en utstuderad taktik i krigföringen. Sveriges Radios Mellanösternkorrespondent Johan-Mathias Sommarström mötte både hungrande och soldater under en resa i Jemen ifjol. Så vilken roll spelar omvärlden i att transportleder, men också kycklingfarmer och vattenpumpar bombas? Ibland med vapen och vapensystem importerade från länder som USA och Storbritannien och kanske också från Sverige? Vi hör kabinettsekreterare Annika Söder som varit med i de senaste FN-förhandlingarna om att underlätta införseln av mat och bistånd i landet och i förlängningen få ett slut på kriget. Pieter Wezeman, expert på internationell vapenhandel på fredsforskningsinstitutet SIPRI i Stockholm, tycker att Sverige borde följa upp leveranser av vapensystem från exempelvis Saab lika noggrant som vi följer upp det svenska biståndet. Programledare: Robin Olin robin.olin@sr.se Producent: Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.se

Människor och tro handlar denna vecka om fanatism, extremism och om att ta sig ur dess grepp. Hanif skulle bli en mujahedinkrigare, Peter skulle slåss för den vita rasen, Anna skulle rädda alla inlåsta djur och Stefan värvade nya medlemmar till sin sekt. Med en brinnande övertygelse om att de var hjältar och att de gjorde rätt, kämpade de mot andra som inte förstod. Men alla fyra kom till en kritiskt punkt då de insåg att deras kamp och strävan inte längre var deras.  Hur blir en människa fanatiker och finns det några botemedel? Hur tar man sig ur den och hur kan man leva efter det?  Varje tid har sin egna fanatiker, men mekanismerna bakom går ofta att känna igen. På senare år har arbetet mot extremism tagit fart i Sverige med en rad lokala initiativ och projekt. I centrum av det arbetet står ofta personer som själva varit inne i en extrem rörelse eller sekt. I veckans program ska vi möta några personer som lyckats ta sig ur fanatismens grepp. I Människor och tro avsnitt I fanatikerns hjärta får vi höra polis Hanif Azizi, Peter Sundin från Brottsförebyggande Centrum i Värmland, Anna f.d djurrättsaktivist och Stefan Malmström som skrivit boken Hjärntvättad. Med från Gaza finns Sveriges Radios Mellanösternkorrespondent Johan-Mathias Sommarström som berättar om sina möten med aktiva och avhoppade extremister från IS och Al Quaida. Programledare Åsa Furuhagen Producent Antonio de la Cruz

Om hotet och rädslan som finns kvar, trots att IS så kallade Kalifat i Syrien och Irak är besegrat militärt och slaget i spillror. Detta avsnitt av Konflikt handlar om vilket slags hot IS utgör efter att det så kallade Kalifatet i Syrien och Irak besegrats militärt. Programmet börjar i Frankrike där debatten är stor om de så kallade återvändarna, det vill säga de fransmän som anslutit sig till IS i Syrien och Irak. Fokus har hamnat på barnen som levt i Kalifatet, inte minst efter att antiterroristdomaren François Molins kallat IS-barnen tidsinställda bomber. Konflikts Anja Sahlberg intervjuar forskaren Kader Abderrahim, författare till en bok om IS historia och organisation, Lydie vars barn och barnbarn ännu är kvar i IS-kontrollerat område i Syrien och juristen Nadim Houry på människorättsorganisationen Human Rights Watch Pariskontor. Han besökte nyligen det kurdiska lägret Camp Roj i nordöstra Syrien, där 1200 utländska IS-kvinnor och deras barn hålls frihetsberövade. Av de runt 300 personer som enligt Säkerhetspolisen rest från Sverige för att ansluta sig till våldsbejakande islamistiska grupperingar, som IS, i Syrien och Irak, har runt hälften kommit tillbaka. Ett 50-tal ska ha dött där. Den siffran är dock osäker, då den är svårt att verifiera. En hel del svenska medborgare är alltså fortfarande kvar där, å enligt Säpo är ungefär en tredjedel kvinnor. Hur många barn det rör sig om är oklart, men enligt uppgifter från den tidigare samordnaren mot vårldsbejakande extremism, som hade kontakt med anhöriga, kan det röra sig om ett 30-tal barn. Vad gör Sverige för de här barnen? Hör intervju med Patric Nilsson på Utrikesdepartementet. IS så kallade Kalifat ligger i spillror, innebär det att hotet också är borta i regionen? Sveriges Radios Mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén var nyligen i den irakiska storstaden Mosul, som återerövrades från IS i höstas. Hör om hennes intryck och analys om IS framtid där. Ivar Ekman intervjuar henne, och också överste Ryan Dillon, talesperson för Operation Inherent Resolve på det amerikanska högkvarteret i Iraks huvudstad Bagdad och den kurdiska företrädaren Salih Muslim, som sköter omvärldskontakterna för den koalition som styr den syriskkurdiska protostat som kallas Rojava. Dessutom hör vi läraren Abdulkarim al-Madani, från ett område i östra Syrien som tidigare kontrollerades av IS. Den som har intervjuat honom är en ung syrisk journalist som vi kallar Leila al-Ahmad, som jobbar för organisationen Syria Direct.  Sist i programmet vänder vi blicken mot oss själva för IS har inte bara haft framgångar på slagfälten i Mellanöstern eller i propagandan riktad till unga fanatiker här i väst. IS har under åren gruppen funnits också fått fäste i våra huvuden som någon slags sinnebild av ondska. Kommer IS leva kvar där och vad gör det med oss? Konflikts Filip Kotsambouikidis pratade med människor på Drottninggatan om rädslan för IS, och Konflikts Robin Olin intervjuade psykologen Filip Arnberg på Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri och professor Daniel Monk, som ägnar sig åt freds- och konfliktforskning vid Colgate University i New York. Vi vill varna för att det i programmet förekommer en del skildringar av det brutala våld som kännetecknar IS. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se  

Världen jublade när IS, islamiska staten, besegrades i Mosul i norra Irak för sju månader sedan. Men för invånarna i det krigshärjade Irak, har såren inte läkt. Sveriges Radios Mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén har besökt Mosul. På barnhemmet finns barn som för evigt märkts av IS, i Mosuls gamla stad finns likstanken ännu kvar och dödade Is-terrorister ligger och ruttnar på innergårdar. Gamla stan är en grå spökstad utan el och vatten där man fortfarande gräver i rasmassorna efter de dödade. Och nu varnar experter, bland dem Iraks tidigare utrikesminister Hoshyar Zebari, att IS kan komma att återuppstå under nytt namn, om inte Mosuls sunnimuslimer erbjuds ett värdigt liv, återuppbyggnad och nationell försoning.

Centrum för två regionala stormakters fiendskap. En premiärministern som enligt alla bedömare tvingats av Saudiarabien att avgå och förhindrats återvända hem. Hör Sveriges Radios Mellanösternkorrespondent Johan-Mathias Sommarström på plats i Beirut. En stat i staten med den beväpnade shiamilisen Hizbollah, stödda av Iran och starkare än den nationella armén. Vad betyder de senaste veckornas politiska turbulens. Hur påverkar det Libanon i dag och på sikt. Reportage och samtal med Expressens korrespondent Kassem Hamadé i Beirut.

Syrienkriget är världens just nu största humanitära katastrof, inifrån landet kommer rapporter om hunger och svält. . Men samtidigt försöker volontärer göra skillnad på gräsrotsnivå. När stora organisationer som FN har svårt att nå de miljoner som behöver hjälp, så ställer frivilliga upp.Sveriges Radios Mellanösternkorrespondent Katja Magnusson tar oss bland annat med till restaurangen där Carole Bou Sakr bjuder syriska barn och fattiga äldre libaneser på gratis mat i sin restaurang varje dag.Hör också om mataffären som låter utblottade barn köpa mat och medicin med låtsaspengar.Dessutom träffar vi Maryam Shaar som kunde förverkliga sin dröm om att öppna en food-truck utanför ett palestinskt läger i Beirut, tack vare bidrag från Hollywoodstjärnor.

Varför attackerar IS, islamiska staten, shiamuslimska mål i Gulfstaterna? Samtal med Leif Stenberg, islamolog och Hans Brun, terrorexpert. Lisa Holms död grep många i Sverige hur fungerar kollektiva sorgeprocesser? Konstnären Saadia Hussain berättar om tro och identitet utifrån sitt verk en svensk Bönematta. Vad finns kvar av Muslimska brödraskapet - Cecilia Uddén, Sveriges Radios Mellanösternkorrespondent gästar Människor och tro med programledare Åsa Furuhagen.

Om resan med livet som insats: syriska flyktingar som drunknar i Medelhavet, hamnar i egyptiskt häkte eller får fira i värmländska Ekshärad. Vem är ansvarig för dödslotteriet i skuggan av Europas allt tätare gränser? Finns det några alternativ? Hör migrationsministern om Sveriges roll, förtvivlade anhöriga som vädjar om humanitet och lättade flyktingar som kommit i hamn. På flykt undan kriget i Syrien försökte fyrabarnsmamman Soha Arifi ta sig över Medelhavet till Europa och vidare till Sverige där hennes systrar lever med sina familjer. Men resan slutade i en katastrof. Tre av hennes döttrar drunknade när den överfyllda båten gick under. Dessutom förlorade Soha Arifi den syster som också befann sig med på resan, och har nu ansvar för hennes fyra barn. En månad senare sitter de fortfarande inspärrade i häkte i Alexandria där Sveriges Radios Mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén träffade dem. Och nu hotas de av utvisning tillbaka till Syrien. I Umeå träffar Konflikts Daniela Marquardt systrarna Neda och Muna som kämpar förtvivlat för att få hit systern och syskonbarnen.  Varför kan Sveriges och Europas ledaren inte visa lite medmänsklighet, undrar de.  Frågan går till migrationsminister Tobias Billström som medverkar i samtal tillsammans med Cecilia Uddén.  Medan migrationsministern förespråkar en utvidgning av kvotflyktingsystemet för att underlätta för fler flyktingar att komma till Europa, finns det andra röster inom alliansen som vill gå längre. Folkpartiet föreslår ett europeiskt asylvisum. Det är orimligt att visum bara beviljas för turism, arbete eller släktträffar men inte för den som söker asyl säger partistyrelseledamoten Frida Johansson Metso. Hon tror också att den negativa opinionen mot flyktingar i Europa håller på att svänga efter tragedierna i Medelhavet. Reporter Johanna Melén har intervjuat henne. Hittills i år har drygt 12.000 syrier lyckats ta sig hela vägen till Sverige. Här räknar de med en fristad men den gäller inte alla. På flyktingförläggningen Wermlandia i värmländska Ekshärad bor Fadi al Khatib som nyligen fick permanent uppehållstillstånd och Fadi Alkabra som fått avslag på sin asylansökan. Nu måste han tillbaka till Italien, där kommer han inte att kunna återfölrenas med sin fru och två barn som lever i ett flyktingläger i Damaskus. Reporter Julia Lundberg träffade de båda männen vars framtid nu ser så olika ut. Christer Zettergren, Migrationsverkets omvärldschef och Gregor Noll, professor i folkrätt vid Lunds universitet medverkar i fortsatt samtal om människors rätt till och behov av skydd som krockar med EU:s allt tätare gränser. Programledare: Daniela Marquardt Producenter: Kajsa Boglind och Johanna Melén    

Om sektprotester, släktfester och Sadamnostalgi i Irak, tio år efter den amerikanska invasionen. Vad kostade kriget i blod och splittring för irakierna? Vad blev den mänskliga och moraliska notan för amerikanerna? Och framför allt: hur mycket frihet och demokrati gav egentligen Operation Iraqi Freedom? Hör röster från Bagdad, Kerbala och Najaf om irakiernas stapplande försök att forma sin egen framtid och om möjligheterna till en arabisk vår i Irak. 10 år har gått sen USA invaderade Irak, en invasion som inleddes med ett ihållande bombanfall över Bagdad den 20 mars 2003. Kriget varade åtta år, och orsakade en stor ekonomisk, humanitär och politisk skada. Sekterism, bristande demokrati och en sönderfallande infrastruktur är några av resterna som krigsåren lämnat. Även om många irakier idag också poängterar att Saddam Hussein knappast hade kunnat störtas om det inte vore för Operation Iraqi Freedom. USA plödje ner ofantliga summor pengar i Irak. Lastflygplan fulla med dollarsedlar flög över Atlanten och meningen var att pengarna skulle gå till barnsjukhus, skolor, vägar och byggnader som skulle hysa de nya demokratiska institutionerna. Men idag syns väldigt lite av de projekt som skulle förbättra irakiernas vardag. El, vatten och mat saknas på många håll, och sekterism snarare än idédebatt och sakfrågor präglar parlamentets arbete. Konflikt har gjort många program om Irakkriget och följderna det fick för världen. Men såhär på 10-årsdagen närmar vi oss följderna av den amerikanska invasionen på ett helt annat sätt, tillsammans med Konflikts före detta medarbetare Mikael Olsson. För redan innan den amerikanska invasionen av Irak hade kriget med Iran, hårda sanktioner och Saddam Husseins förtryck spritt irakierna över världen. En av alla dessa exil-irakier var Mikael Olssons pappa Fadel Al Safandi som under många år levde i Tyskland. Strax innan invasionen var han på väg att hälsa på sin stora släkt i Irak - men fick ställa in besöket när kriget bröt ut. Och nu helt nyligen såg det ut att kunna bli av eftersom säkerhetsläget förbättrats - men då ville ödet annorlunda igen. Fadel Al Safandi dog innan han hann återvända till hemlandet. Sveriges Radios Mikael Olsson for till Irak för att begrava sin far. Det var hans första resa dit och det blev det första mötet med en stor släkt där alla bär olika berättelser om hur amerikanernas intåg förändrade livet. Fastän irakierna alltså fick hjälp att störta sin diktator så har den demokratiska utvecklingen i landet ändå gått trögt. Tio år efter diktaturens fall präglas politiken av sekterism och nationell splittring. Den senaste tiden har stora demonstrationer mot regeringen blossat upp runt om i Irak. Och även om de protesterna är ett tecken på att yttrandefriheten fungerar till en viss grad, så är många också oroliga över att ett nytt inbördeskrig ska bryta ut. Frilansjournalisten Duraid Al Khamisi begav sig till Bagdad för att se vilka utmaningar irakierna står inför idag. Med för att kommentera och analysera vad kriget betytt och vad det fått för konsekvenser för både USA och Irak finns Cecilia Uddén, Sveriges Radios Mellanösternkorrespondent på plats i Bagdad, och Ginna Lindberg, SR:s före detta korrespondent i Washington. Programledare: Kajsa Boglind Producent: Lotten Collin

Godmorgon, världen söndagen 10 mars programledare Sara Stenholm Underliggande missnöje i Egypten Fotbollsdomarna som kom i veckan fick våldet att blossa upp på nytt i Egypten. Men våldet på gatorna speglar ett djupare missnöje, hör Sveriges Radios Mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén. Chavez testamente I veckan dog Venezuelas omstridde president Hugo Chavez. Sveriges Radios Latinamerikakorrespondent Lars Palmgren som träffat och följt Chavez genom åren, tecknar ett personligt porträtt av honom. Varför blev Bradley Manning inte hjälte? Den amerikanske soldaten Bradley Manning har erkänt att han läckt stora mängder hemligstämplade dokument om USA:s krig i Afghanistan och Irak till Wikileaks. Fallet som nu förbereds i domstol rör en av de mest omfattande läckorna som en amerikansk regering drabbats av. 25-årige Manning riskerar ett mycket långt fängelsestraff, men någon hjälte bland krigsmotståndare i USA har han ändå inte blivit. Reportage av Sveriges Radios Washingtonkorresponden

Om bakslag och frambrytningar för arabvårens mödrar och döttrar. Vad hände med kvinnorna som stred i täten mot förtrycket? Vart tog de vägen när konstitutionerna skulle skrivas om och nya politiker väljas? Hör om sextrakasserier, överlevnadsstrategier och hjältinnemod i Jemen, Egypten, Libyen och Syrien - i de arabiska revolternas kölvatten. Vid den här tiden för två år sedan slog den arabiska våren ut i full blom. I land efter land, över hela arabvärlden, gick människor ut på gatorna för att protestera. Mot sina envåldshärskare och för demokrati. Och på många platser var det kvinnorna som stod i centrum för revolutionerna. De stod längst fram i demonstrationstågen och stred för sina rättigheter sida vid sida med männen. Tillsammans  fick de marken att röra sig under fötterna på diktatorer i Tunis, Kairo, Tripoli å Sanaa.  Men sen dess har mycket hänt. På många håll verkar den feministiska festyran ha kommit av sig. Det talas om en islamistisk vinter, om religiösa maktfullkomliga män som helst vill förpassa kvinnor till hemmet, eller nikaben. Som inte alls vill dela med sig av makten när det kommer till kritan och som vill skrämma och straffa kvinnor som tar sig ton mot de nya ledarna. Men - hur stort problem är egenligen islamisterna? Kvinnorna har ju tagit en allt större plats också inom dessa rörelser? Konflikts Lotten Collin var i Jemen under revolutionens crescendo, i oktober 2011. Hon återvände i veckan till huvudstaden Sanaa - där protesterna mot kvarlevorna av den nu avgångne president Ali Abdullah Salehs regim fortfarande pågår. På fredagsbönen mötte hon de islamistiska kvinnorättsaktivisterna Yusra Ahmed å Nadia Abdallah. I veckan hölls en syrisk kvinnokonferens i Stockholm. Kvinnor från oppositionens många falanger möttes för att planera hur kvinnors ställning kan stärkas den dag inbördeskriget är över. Till konferensen kom också kvinnor från andra delar av arabvärlden för att dela med sig av sina erfarenheter från pågående och avslutade revolutioner. Konflikts Kajsa Boglind åkte dit för att spela in ett samtal med tre av deltagarna: Bassra Kodmani, syriska och tidigare taleskvinna för syriska nationella rådet, Sameera Tuwaijri, saudiska och chef för UN Womens kontor i Kairo och Israa Murabit från organisationen Voice of Libyan Women. De tecknade en bild av att kvinnor visserligen blivit mer politiskt aktiva under upproren, men att de ändå inte inkluderas när nya lagar väl ska stiftas å konstitutioner skrivas. Många arabiska kvinnorättsaktivitster betonar att kvinnorna under revolutionerna vågat bryta mot de sociala normerna, och därigenom vidgat sitt handlingsutrymme. Men det är fortfarande inte helt ofarligt att utmana de gränser som finns för kvinnorna i arabvärlden. Det har blivit tydligt i Egypten.  Två år efter revolten som störtade Mubarak har landet kastats in i en turbulent period av politiska kriser, våld och protester. Och för halva befolkningen har revolutionen inte lett till några påtaliga förbättringar alls - tvärtom toppar Egypten den skamliga lista över länder där kvinnors inflytande minskar - enligt den internationella studien Global Gender Gap Report. Egypten har idag en enda kvinnlig minister - det är lika många som på Gamal Abdel Nassers tid på 60-talet - och inte en enda kvinnlig guvernör. I det första parlament som valdes efter revolutionen avskaffades könskvoteringen som tidigare funnits - vilket resulterade i endast 2% kvinnliga ledamöter. Men det som väckt starkast känslor när det gäller Egyptens kvinnor, är de grova sexuella övergrepp som ägt rum - på bland annat Tahrirtorget mitt i Kairo. Sveriges Radios Mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén rapporterar därifrån. Men det finns också ljustecken, och tillförsikt. Många kvinnorättsaktivister menar att det faktum att kvinnorna spelat en så stor roll under revolterna kommer leda till att de i fortsättningen vägrar låta sig tystas. Att det på sikt ovillkorligen kommer att leda till det ökade politiska inflytande som så många kvinnor strävar efter. En av de mer hoppfulla rösterna är den jemenitiska protestledaren och fredspristagaren Tawakkol Karman. Konflikts Lotten Collin träffade henne i huvudstaden Sanaa. Programledare: Kajsa Boglind Producent: Lotten Collin

Om ett djupt splittrat Israel, som går till val. Konflikt sänder från Tel Aviv, och möter hopplöshet och apati, men också en spirande framtidstro - på den religiösa, yttersta högerkanten. Hör röster från Tel Avivs liberala bubbla, segregerade bussar i Jersualem och ett kokande valmöte i Beit Shemesh. Konflikt sänder från det tjusiga boutiquehotellet Rotschild Hotel, mitt i Tel Avivs historiska Bauhaus-distriktet. Det är också mitt i det som brukar kallas ”Tel Aviv-bubblan” – en del av Israel som är liberalt, sekulärt och kosmopolitiskt – och alltmer skiljt från resten av Israel. Med för att förklara denna bubbla närmare är Sandra Weil, bosatt i Tel Aviv sen 15 år och aktiv som  curator  och kulturproducent, och Joel Lagerlöv, som bott i Israel sen 2001, gift med en israeliska och verksam i Israels dynamiska IT-sektor. Det andra Israel representeras av Jerusalem. Det är ett alltmer religiöst Israel, som kommit att bli en större och större del av landet, såväl demografiskt, politiskt som i vardagslivet. En av de frågor där dessa två olika delar av landet kommit i konflikt är den som gäller könssegregerade bussar. Sveriges Radios Mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén, och dagens producent Sharon Jåma, tog en tur med en av dessa bussar, nummer 56, från det ultraortodoxa området Mea Sharim.   Polariseringen i Israel – och längtan efter en enande kraft – börjar nu få tydliga politiska konsekvenser. Den här valkampanjens stora överraskning, och israelisk politiks just nu klart starkast lysande stjärna heter Naftali Bennett, ledare för partiet Det judiska hemmet, ett nationalistiskt, religiöst parti. Bennetts uttalade mål är att jämka samman Israel i namnet av en utpräglad högerpolitik; bland annat vill han annektera stora delar av Västbanken. Ivar Ekman följde Bennett under en hektisk kväll tidigare i veckan, en kväll som började i Jerusalems stora synagoga. En annan tongivande röst i Israelisk debatt som ställer sig frågan om hur Israel ska enas – och handskas med de stora frågorna om fred och stabilitet –  men den här gången från vänster, är den socialt och politiskt engagerade danskättade rabbinen Michael Melchior. Enligt honom kan man konstatera att hur man än vrider och vänder på det, så kommer de religiösa partierna att dominera nästa koalitionsregering i Israel. Men ändå väljer en stor del av de tongivande israelerna att bortse från detta. Man måste börja prata med de religiösa, säger Michael Melchior till Cecilia Uddén. Producenter & reportrar: Cecilia Uddén och Sharon Jåma Programledare: Ivar Ekman

Om dom brinnande ambassaderna och den muslimska vreden. Men är protesterna mer politisk opportunism än verklig islamisk ilska? Hör röster från Kairo, Sanaa, Tunis och Beirut om partiska poliser, konspirerande politiker å religiösa rökridåer - i ett post-revolutionärt Mellanöstern där maktkampen nu hårdnar. Den senaste veckan har nyheterna dominerats av bilder på stora protester mot filmen ”The Innocence of Muslims”.  Året är 2012, men på många sätt har diskussionen som följt dessa protester påmint om de som förekom för tio år sedan,  med inlägg från Ayan Hirshi Ali och otaliga referenser till Salman Rushdie och civilisationernas kamp. Men samtidigt har det funnits många tecken på att det pågått något mer, ett politiskt spel – färgat av den arabiska våren – bakom den ”muslimska vreden”, ”muslim rage”, som tidskriften Newsweek kallade det på förra veckans omslag . Vi börjar vårt sökande efter detta politiska spel i Tunisien, den arabiska vårens vagga. Konflikts Kajsa Boglind träffade i veckan Omezzine Khelifa, aktiv i det socialdemokratiska partiet Ettakatol och på tillfälligt besök i Sverige. Khelifa upplevde på nära håll protesterna mot Amerikanska ambassaden i Tunis den 14 september. Även i Jemen, längst ner på den arabiska halvön,  utbröt våldsamma protester när några hundra demonstranter lyckades storma USA:s ambassad i huvudstaden Sana'a. Fyra personer sköts till döds innan polisen till slut återtog kontrollen över byggnaden. Men vad var det egentligen som hände? Hur kunde en grupp på några hundra män - i och för sig beväpnade, men ändå en liten skara – ta sig in på en av världens mest välövervakade ambassader? För att få svar på det ringde Konflikts producent Lotten Collin upp Nasser Arabiyee, jemenitisk journalist i Sanaa. I Libanon var protesterna mot Muhammed-filmen nog dom största – men också som mest ordningsamma å mest tydligt knutna till ett större politiskt sammanhang. I veckan framträdde Hezbollas ledare Hassan Nasrallah för första gången på nästan ett år inför en gigantisk protestmarsch i Beirut. Han hade viktiga politiska poäng att plocka, men lika viktigt var att inte elda massorna alltför mycket, eftersom Libanon är en krutdurk. Det säger den politiske analytikerna Sami Atallah, chef för tankesmedjan Lebanese Center for Policy Studies i Beirut, när Konflikts Daniela Marquardt ringde honom tidigare i veckan. Samtidigt fortsätter debatten om yttrandefrihet, om islamisering, om kulturkrockar intensivt - inte minst i Egypten, arabvärldens kulturella centrum. Egypten är det land som folk både i och utanför Mellanöstern blickar mot för att förstå vilken väg regionen tar efter den arabiska våren. Därför var den islamistiske presidenten Mohammed Mursis vankelmodiga reaktioner på förra veckans protester något som följdes noga, både i Kairo och i världen över. Det rapporterar Sveriges Radios Mellanösternkorrespondent, Cecilia Uddén. Vi träffade även tre aktivister från Mellanöster – Mohammed al-Saud från Syrien, Afef Abrougui från Tunisien och Ahmad Nimer från Västbanken, som var här som en del av ett program organiserat av Svenska Institutet för att lära sig, av Sverige, om demokrati, medier och opinionsbildning. Men vi satte dom i en studio för att lära oss nåt av dem. Vi ville veta hur de upplevt den senaste veckans händelser – och kanske framförallt hur det rapporterats om här i väst. Mohammed al-Saud berättade att det som slagit honom mest var hur stora växlar man genast drog på protesterna här i Väst, med allt prat om Salman Rushdie och civilisationernas kamp. I Mellanöstern har dom flesta helt andra saker att tänka på. Programledare: Ivar Ekman Producent: Lotten Collin

På måndag inleds parlamentsvalen i Egypten. Våldsamheterna har trappats upp och demonstranterna har återintagit Tahrir-torget i Kairo. De kallar detta för den andra revolutionen och kräver militärrådets omdelbara avgång. Sveriges Radios Mellanösterkorrespondent Cecilia Uddén analyserar det oroande läget och diskuterar utsikterna för demokratiprocessen i det nya Egypten. Islamisterna blir förmodligen valets segrare precis som i Tunisien där moderata islamister vann valet. Enligt den egyptiske filosofiprofessorn Hassan Hanafi beror islamisternas starka ställning på att de sedan revolutionen 1952 har varit utvisade från politiken, ofta fängslade. Under Sadats tid inleddes en kortare tövädersperiod, men under Mubarak fängslades de igen. Nu är de fria. "Vi ser reaktionen: Från ingenting till allting. Från under jorden till över jorden", säger Hassan Hanafi. "Framgången är en reaktion. Vi får ha tålamod och genomgå en politisk process som kanske tar en generation. Sedan behöver vi inte lida längre av de psykologiska effekterna av tidigare förtryck utan Egypten kan bli ett normalt land." Men Egypten blir aldrig ett sekulärt land, enligt Hassan Hanafi. Begreppet är alltför västerländskt. Det är bättre att tala om ett modernt land, säger han och anklagar de intellektuella för att ha varit alltför tysta under revolutionen och enligt professor Jan Michiel Otto vid universitetet i Leiden, Holland, som är specialist på sharialagstiftning är skrivningarna i konstitutionen som föreskriver att lagstiftningen ska bygga på sharia mest politisk kosmetika. Ahmed Nuru är en av många som har varit på plats i oroligheternas Egypten under den arabiska våren. Han var där med Salaams vänner för att träffa unga egyptiska fredssjälar som varit nyckelpersoner i den egyptiska revoutionen. Hör honom berätta hur han också fann något annat, bakom tårgas och besvikelse. I skuggan av våldsamheterna på Tahrir-torget möttes i veckan palestiniernas Mahmoud Abbas och den Damaskus-baserade Hamasledaren Khaled Mashal på ett hotell i Kairo. På agendan fanns valet av en ny premiärminister till den palestinska samlingsregeringen, en gemensam hållning gentemot den israeliska ockupationen och det kommande palestinska valet i maj 2012. Människor och tros Anneli Rådestad träffade Nabeel Shaath, Fatahs utrikeskommissionär för att tala om hur den Arabiska våren påverkar maktdynamiken mellan palestinska Fatah och Hamas. I tjugo år har Svenska Kyrkan sagt nej till att döpa asylsökande, till skillnad från många frikyrkor, men nu ändrar man inställning. I januari kommer ett nytt biskopsbrev där man inte längre avråder präster att döpa asylsökande. Det välkomnas av bland annat Kista Församling norr om Stockholm där man redan idag döper många som väntar på uppehållstillstånd. Människor och tros reporter Johanna Rudbäck rapporterar. Det rapporteras om oroligheter i Sydsudan, både mellan regeringen och rebeller och mellan Nord- och Sydsudan. Jenny Jakobsson, som är missionsansvarig i Pingst i Jönköping och befinner sig i Sydsudan, kommenterar läget.  Utrikeskrönikan är signerad Sveriges Radios ekonomikorrespondent Staffan Sonning. Programledare: Tithi Hahn Producent: Anneli Rådestad anneli.radestad@sr.se

Om religionen försvann och vi istället skapade samhällen som bygger på förnuft och rationalitet - skulle det innebära en bättre värld eller skulle det medföra att vi utan moralisk vägledning skulle tvingas leva i barbari och kulturlöshet? Hör debatt i Människor och tro mellan filosofen och katoliken Roland Poirier Martinsson och den engelske humanisten och filosofen Stephen Law aktuell med Handboken om humanism, som nu kommer på svenska. I veckan blev det klart att islamist-partiet Ennadha vann en jordskredsseger i det första demokratiska valet i Tunisien. Hur har valframgången påverkats av det faktum att Ennadha har verkat i exil under Zine el Abidine Ben Alis styre och hur påverkar valframgången för det islamistiska partiet läget för sekularister och islamister i Egypten, som står näst i tur att gå till val i det nya Mellanöstern? Sveriges Radios Mellanöstern-korrespondent Cecilia Uddén rapporterar. Under senare tid har inskränkningar i religionsfriheten skett i många av länderna i Centralasien och inför nästa veckas val i Kirgizistan skärps nu kontrollerna av flera hundra moskéer i ett försök att stävja radikalismen på hemmaplan där radikala islamister hotar med våldsattacker. Sveriges Radios Moska-korrespondent Johanna Melén har besökt Kirgizistan. Det har gått sex månader sedan Afrikas folkrikaste land Nigeria gick till presidentval. Ett val som beskrevs som det hittills mest välordnade i landets historia, men nu blossar åter våldet upp och märks tydligast i skiljelinjen mellan landets norra muslimska delstater och de kristna södra delarna. Höstmånaderna har varit några av de dödligaste i konflikten mellan kristna och muslimer - inte minst i staden Jos, som ligger precis på gränsen mellan det kristna och muslimska Nigeria. Sveriges Radios Afrika-korrespondent Maria Sjöqvist besöker platsen som är själva epicentrum för de senaste årens våldsamheter och Nigeria-kännaren Henrik Angerbrandt analyserar bakgrunden till de religiösa konflikterna i Nigerias centrala regioner, och vad i motsättningarna som handlar om religion? Utrikeskrönikan är signerad Sveriges Radios Ung-korrespondent Robin Olin. Programledare: Tithi Hahn Producent: Anneli Rådestad anneli.radestad@sr.se

I veckans Människor och tro fångar vi upp stämningarna i Egypten efter den blodiga massakern på kristna kopter sent i söndags. Sveriges Radios Mellanöstern korrespondent är med direkt från Kairo - vilket stöd från den muslimska befolkningen får de kristna kopterna? Om det vore val i Egypten idag skulle Muslimska brödraskapets politiska parti, Välfärds- och rättvisepartiet, blir regeringsbildare. Det visar en opinionsundersökning från al-Ahram Center och det dansk-egyptiska dialoginstitutet i Kairo. De islamistiska partierna ökar, säger chefen för institutet, Jakob Erle. Och det är en utveckling som Egyptens kristna, kopterna, fruktar. Attackerna mot kopterna från islamisternas sida har varit många – de flesta rapporteras aldrig i medierna. Tyvärr finns det en allians mellan islamisterna och det styrande militärrrådet, som inte förhindrar eller bestraffar attackerna.  De som kan lämnar landet på grund av den ökande extremismen. Det pågår en exodus, säger den koptiska sociologen Mariz Tadros. Reporter Sören Wibeck.  Jakten på själar i Rinkeby. Det finns religiösa öar i det på ytan så sekulära Sverige där både Gud och Allah är synnerligen närvarande. Ett sådant område är stockholmsförorten Rinkeby. Där satsar till exempel Jehovas vittnen på att nå invånarna på flera olika språk och både kristna och muslimer vänder sig till framför allt den unga befolkningar och vill berätta om den sanna tron. Men det är inte alla som uppskattar att bli föremål för det aktiva själafisket: - Det finns folk här som vill att man ska bli dubbelt så religiös som man är, säger Abdoulie Eman, en av många röster som fångats upp av Människor och tros reporter Johanna Rudbäck. Halleluja Brasilien! För hundra år sedan landsteg missionärerna Daniel Berg och Gunnar Vingren i Brasilien och grundade Guds Församling. Idag är det landets största pingstkyrka med över 8 miljoner medlemmar. Kajsa Norell har i boken Halleluja Brasilien! En resa till knarkgängens, favelans och den heliga andens land,  tecknat den fascinerande berättelsen om rörelsens framväxt från de svenska utfattiga missionärerna som grundade församlingen till de rika brasilianska ledarskapet av idag. Lyssna till en längre version av samtalet med Kajsa Norell: I Tibet har flera munkar brännt sig till döds i protest mot att Kina vill styra få en politisk kontroll över klostren. Hanna Sahlberg, Sveriges Radios tidigare Kinakorrespondent, rapporterar direkt från Peking. Det prestigefyllda Kunskapspriset går i år till religionshistorikern Karen Armstrong, hör henne i en intervju i Människor och tro från mars 2011: Producent:Åsa Furuhagen  asa.furuhagen@sverigesradio.se Programledare: Tithi Hahn tithi.hahn@sverigesradio.se

Kriget i Bosnien har fått stor uppmärksamhet efter att den bosnienserbiske generalen Ratko Mladic gripits och ställts inför rätta för krigsförbrytelser och etnisk rensning under 90-talet. Hur går livet vidare i de drabbade områdena? Många länder, däribland Sverige, har satsat stora pengar på att hjälpa flyktingar att flytta tillbaka. Men på många håll går återflyttningen trögt och rapporter talar om diskriminering av minoriteter i hela Bosnien Hercegovina. Minnet av kriget lever fortfarande starkt bland folkgrupperna och landet är splittrat. Frilansjournalisten Henrik Dammberg besöker ett område i östra Bosnien Hercegivona, nuvarande Republika Serbska, som under några månader av 1992 rensades nästan helt på muslimer, eller bosniaker som den muslimska folkgruppen kallas i Bosnien Hercegovina. Hela 90 procent av de egna medlemmarna har svag relation till Svenska kyrkan, enligt en ny undersökning. De flesta är dock positiva till kyrkan, men när livet pågår som bäst får det inga större konsekvenser för livsföringen. De som inte är konfirmerade har särskilt svårt inse relevansen i sitt medlemsskap. Visserligen når kyrkan 85 procent av medlemmarna under ett år, men det är i samband med konfirmation, dop, vigsel och begravning. Reportage om undersökningen, vars syfte är att få klarhet i hur kyrkan "kan vara relevant i samtidsmänniskans liv". Människor och tros medarbetare Åsa Furuhagen är på besök i sydöstra Turkiet och rapporterar från klostret Mor Gabriel som är det äldsta kvarvarande syrisk ortodoxa klostret i världen. Klostret har länge varit i konflikt med turkiska staten och kurdiska ledare om ett landområde Försök att konfiskera området har lett till protester från EU och Europarådet för mänskliga rättigheter och har varit en stötesten i förhandlingarna med EU. I januari i år beslöt turkiska högsta domstolen att stora delar skulle tillfalla turkiska staten.    Utrikeskrönikan kommer från Sveriges Radios Mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén. Karin Wiborn blir ny generalsekreterare i Sveriges kristna råd. Här finns Sveriges kyrkor samlade. Vilka är de viktigaste frågorna? Hur ska en kvinna kunna vara företrädare för också den katolska och de ortodoxa kyrkorna, som avvisar kvinnliga präster?   Programledare: Tithi Hahn tithi.hahn@sverigesradio.se Producent: Sören Wibeck soren.wibeck@sverigesradio.se

Sverige beskrivs ofta som ett av världens mest sekulariserade länder - stämmer det? Människor och tro på långfredagen 2011 temperaturen på sekularismen i vår tid. Vad står vi idag när det gäller samspelet mellan en sekulär stat och religion, tradition och värderingar? Hur långt kan man driva sekularismen? Kräver ett sekulärt land sekulariserade medborgare? Är Sverige skensekulärt och vad händer med diskussionen om en sekulär stat i revoltens Mellanöstern? Programledaren Tithi Hahn gästas av Lena Andersson, författare, Lars Dencik, professor i socialpsykologi och regissören Farnaz Arbabi. Medverkar gör också Cecilia Uddén, Sveriges Radios Mellanösternkorrespondent, Grace Davie, sociologiprofessor samt idéhistorikern Svante Nordin. Reportrar: Sofia Bagge och Sören Wibeck. Programledare: Tithi Hahn Producent: Åsa Furuhagen Vestergren Även inom islam finns en diskussion om dynamiken mellan den religiösa och värdsliga makten. Teologiska Rummet från den 3 april 2011 handlar hur man resonerat i den shiitiska traditionen, i väntan på den tolfte imamens återkomst. Ska man hålla sig på avstånd, ska man samarbeta med makthavarna eller ska man rentav försöka ta den världsliga makten i egna händer.  Medverkande: Mohammad Fazlhashemi, professor i idéhistoria vid Umeå universitet och David Thurfjell, religionshistoriker vid Södertörns högskola. Producent och programledare Peter Sandberg. Länk till Filosofiska rummet om Sekularism.

Efter diktaturens fall i Tunisien vågar nu oppositionella röster träda fram. Frågan är vilken roll islamistiska partier kan få i ett framtida Tunisien och hur deras ledare ser på islams roll i politiken. Sveriges Radios Mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén har mött en av de högsta ledarna i Renässanspartiet, Abdelfattah Mourou som belagts med munkavel och varit tvungen att dölja sina tidigare politiska verksamheter. Han har istället verkat som advokat i Tunisien. Hör också Tammam Asbai som för 20 år sedan flydde till Sverige. Han var aktiv i en studentförening som president Ben Ali inte tolererade. Nu andas han och övriga i den tunisiska föreningen "Frihetens vänner" morgonluft och de sympatiserar med det islamistiska Renässanspartiet. Nordafrikakännaren Frederic Volti på St. Andrews University i Skottland gör en bedöming av islamisternas roll. - Den överväldigande majoriteten tunisier är troende muslimer, men det betyder inte att man vill ha islamism utan en stat som tar hänsyn till religionen, säger han till vår reporter Sören Wibeck. - Den överväldigande majoriteten tunisier är troende muslimer, men det betyder inte att man vill ha islamism utan en stat som tar hänsyn till religionen, säger han till vår reporter Sören Wibeck. Nu får anglikaner plats inom katolska kyrkan. På nyårsdagen togs det första formella steget då tre engelska biskopar upptogs i den katolska kyrkans gemenskap. Biskop Keith Newton berättar om varför han valt att lämna den anglikanska kyrkan och vilken roll han kommer ha i den nya inomkyrkliga strukturen där man kommer behålla de anglikanska kyrkotraditionerna. Christopher Meakin, eukeminikansvarig på Svenska kyrkan analyserar hur utvecklingen kommer påverka eukeminiken mellan de två världsomfattande kyrkorna. Utrikeskrönikan av Sveriges Radios kulturkorrespondent handlar om andlig och värdslig svindel. Politiseringen av religioner är ett hot mot demokratin och stryper kvinnors rättigheter och möjligheter. Det menar ett nätverk av feminister som träffades i Kairo nyligen. Många av dem kom från muslimskt dominerade länder och berättade om hur kvinnors förhållanden försämras när islamsk fundamentalism stärker sina ställningar. Frilansjournalisten Karine Mannerfeldt besökte konferensen i Kairo som kom till stånd efter ett initiativ av den kände feministen och författaren Nawal Al-Saadawi. Den nya kulturtidskriften Sans har precis lanserats. Den vill verka i upplysningens anda och första numret handlar om religionskritikens dilemma. En av redaktörerna Sara Larsson gästar programmet. Programledare: Tithi Hahn Producent: Åsa F Vestergren