Podcast appearances and mentions of judith kiros

Den iranska thrillern Det heliga trädets frukter är en skildring av hur förtryck normaliseras, men hur det också plötsligt spricker. Möt filmskaparen Mohammad Rasoulof vars skapande tvingat honom i exil. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. IRANSK FULLTRÄFF! ÄR EN AV ÅRETS BÄSTA FILMER REDAN HÄR?P1 Kulturs Saman Bakhtiari träffade Mohammad Rasoulof på Göteborg filmfestival. Hör hans porträtt av en regissör som verkligen sätter allt på spel för sitt konstnärskap. Dessutom, vår filmkritiker Emma Engström berättar varför hon gett högsta betyg till Rasoulofs bioaktuella film ”Det heliga trädets frukter” – ett familjedrama, en politisk thriller och en rysare, som hon beskriver som ”så spännande att man smäller av”.LYRIKPRISET! HÖR EN DIKT AV DEN NOMINERADE POETEN MARIAN NARAGHIDen här veckan ger vi er lyssnare smakprov från de nominerade nominerade till Sveriges Radios Lyrikpris. Den första pristagaren var Nelly Sachs och förra årets vinnare var Judith Kiros för ”Det röda är det gränslösa”. I dagens P1 Kultur får ni höra en dikt av Mariam Naraghi som är nominerad i år, med motiveringen: ”Med sinne för storslagenheten i det oansenliga får Mariam Naraghis 'Jägmästarna säger' Uppsalaförortens vardagslunk att gnistra av poesi. I de små besjälade detaljerna skymtar den större världen, ibland skrämmande men också full av möjligheter och mening bortom det uppenbara.” Övriga nominerade till Lyrikpriset är ”Måla” av Kristofer Folkhammar, ”Ingenmans strand” av Nils-Åke Hasselmark, ”Rubicon / Issos / Troja” av Lotta Lotass och ”Kåta blommor” av Axel Winqvist. Priset delas ut den 13 mars.KLASSIKERN: ELIZABETH SMARTS KULTROMAN – SKRIVEN SOM I FEBERDet är 80 år sedan som den kanadensiska författaren Elizabeth Smarts mytomspunna roman "Vid Grand Central Station där satt jag och grät" kom ut. Författaren Pamela Jaskoviak, som har ett långt och laddat förhållande till denna bok, berättar mer i veckans Klassiker.WILMER X INTAR BIODUKEN I NY DOKUMENTÄRI nya dokumentären ”Wilmer X - När tiden stannar” får vi följa bandet från ett grått och monotont 70-tals-Malmö till att de reste sig ”som en elektrisk storm” med ikoniska låtar som ”Teknikens under”, ”Vem får nu se alla tårar” och ”Om en hund mådde såhär”. P1 Kulturs Björn Jansson har träffat bandmedlemmarna Jalle Lorensson och Nisse Hellberg inför biopremiären.Programledare: Lisa BergströmProducent: Henrik Arvidsson

Internationell författarscen 6 november 2017.

UPPLÄSNING: Judith Kiros Första rad: med ångern kom ytterligare en önskan Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. SVERIGES RADIOS LYRIKPRIS 2024: ”Ett visionärt raseri strömmar över sidorna när medeltida helgonlegender flätas samman med en igenkännlig vardag i Judith Kiros 'Det röda är det gränslösa'. Beskt, humoristiskt och briljant frammanas en samtid och tidlöshet som flimrar av både ljus och beckmörker.”DIKT: Ur "Det röda är det gränslösa" av Judith KirosDIKTSAMLING: Det röda är det gränslösa (Albert Bonniers förlag 2023)MUSIK: Adam Bałdych: RelativitiesEXEKUTÖR: Adam Bałdych, violin, Yaron Herman, piano

Pristagaren tillkännages och intervjuas i direktsändning. Dessutom: Lyssnarjuryn diskuterar den fjärde och sista nominerade boken till Sveriges Radios Romanpris: Stacken av Annika Norlin. Välkommen! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. SVERIGES RADIOS LYRIKPRIS TILLKÄNNAGESJudith Kiros tilldelas Sveriges Radios Lyrikpris 2024 för diktsamlingen ”Det röda är det gränslösa”.Lyrikprisjuryns motivering lyder: ”Ett visionärt raseri strömmar över sidorna när medeltida helgonlegender flätas samman med en igenkännlig vardag i Judith Kiros 'Det röda är det gränslösa'. Beskt, humoristiskt och briljant frammanas en samtid och tidlöshet som flimrar av både ljus och beckmörker.”Sveriges Radios lyrikpris har delats ut sedan 1958 och är landets äldsta och ett av de mest välrenommerade. Prissumman är på 30 000 kronor. ROMANPRISET: LYSSNARJURYN OM ”STACKEN” AV ANNIKA NORLINLyssnarjuryn som ska utse Sveriges Radios Romanpris 2024 består i år av Maria Fabriani, Sonny Kjellander, Lena Kronberg, Linnea Ekström och Christer Gustafsson. De har läst de fyra nominerade böckerna, och i dag får vi reda på vad de tycker om Annika Norlins romandebut ”Stacken”. Är den humoristisk eller tragisk? Och får den våra läsare att bli sugna på att gå med i en sekt?Vilken bok som vinner, det får vi reda på i fredagens P1 Kultur. INTERVJU: SOLVEJ BALLE OM SITT STARKASTE BIBLIOTEKSMINNEBibliotek är platser där minnen skapas och hela veckan samlar vi på några sådana. I dag berättar den danska författaren Solvej Balle om det dåliga samvetet hon bar på i flera år efter att som ung ha tappat bort en lånad klassiker från biblioteket i sin lilla hemby i Danmark.Programledare: Eskil Krogh LarssonProducent: Saman Bakhtiari

UPPLÄSNING: Judith Kiros Första rad: jag nås, via omvägar, av en nödvändig fråga Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. DIKT: Ur "Det röda är det gränslösa" av Judith KirosDIKTSAMLING: Det röda är det gränslösa (Albert Bonniers förlag 2023)MUSIK: Sufjan Stevens: Incantation VIIIEXEKUTÖR: Sufjan Stevens, elektronik

The conversation is in English, after a short introduction in Swedish. En av Londons viktigaste antirasistiska röster besökte Stockholm. Poeten och aktivisten Roger Robinson samtalar om sitt författarskap med Judith Kiros. Roger Robinson är poet, aktivist och sångare i King Midas Sound. Han föddes i stadsdelen Hackney i nordöstra London, men flyttade som treåring tillbaka till föräldrarnas Trinidad. Som tonåring återvände han till London och gjorde sig ett namn på såväl poesi- som musikscenen. 2019 tilldelades han T. S. Eliot Prize, Storbritanniens största poesiutmärkelse. I sin kritikerrosade diktsamling "Ett bärbart paradis" undersöker Roger Robinson den utopiska idén om ett paradis. Han skriver om begreppets betydelse, såväl i relation till Storbritanniens historia som till sin egen för tidigt födda son. Han skildrar paradiset som nekades de människor som dog i branden på Grenfell Tower 2017. Men också paradiset som nekats de som migrerat från de karibiska kolonierna till Storbritannien. I "Ett bärbart paradis" återupprättar Robinson det värde som genom århundradena berövats den svarta kroppen. Boken är en bön för de som gått förlorade och de som finns kvar. I samarbete med Aska förlag. Från 22 februari 2024 Jingel: Lucas Brar

En litterär gudstjänst från Bokmässan i Göteborg med författarna Judith Kiros och John Sjögren. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Gudstjänsten sändes första gången 1 oktober 2023!Fantasins kraft och betydelse går som en röd tråd genom människans tillvaro. Det gäller inte minst det kristna budskapet, där nya sätt att berätta ger ingångar till de djupa frågorna, menar Lars Björksell, kyrkoherde som satt samman och leder denna gudstjänst och samtal på Bokmässan i Göteborg.I Jordens sång – essäer om Tolkiens tankevärld funderar John Sjögren på de filosofiska motiven i berättelserna om Midgård och i diktsamlingen Det röda är det gränslösa utgår Judith Kiros från den kvinnliga eremiten och mystikern Julian av Norwich medeltida uppenbarelser. Samtalet mellan Judith Kiros, John Sjögren och Lars Björksell finns att lyssna på eller ladda ner separat på SRplay eller där poddar finns.TextLukasevangeliet 13:18-21Johannesevangeliet 15:12-15Det röda är det gränslösa av Judith KirosJordens sång – essäer om Tolkiens tankevärld av John SjögrenRingens återkomst: texter om TolkienMusikHem (C Sandgren/L Fång)Psalm 801 Sjung till Guds ära (Trad/T Boström)Tröstecredo (C Sandgren/L Fång)Psalm 717 Så kom du då till sist (B Andersson/Y Eggehorn)Bortom – Helig rot (C Sandgren/L Fång)MedverkandeLars Björksell, kyrkoherde i Halmstads församling, ledde gudstjänsten och samtalade med författarna Judith Kiros och John Sjögren.Maria Jälmsjö läste bönerLotta Fång, presenterade sina dikter som sjöngs avAngeluskören under ledning av Cecilia SandgrenStefan Wikrén, pianoJan-Olof Larsson, basCalle Persson, cajon mmProducent Neta NorrmoTekniker Ida Franzon och Thor Anderssonför Sveriges Radioliv@sverigesradio.se

En litterär gudstjänst från Bokmässan i Göteborg med författarna Judith Kiros och John Sjögren. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Fantasins kraft och betydelse går som en röd tråd genom människans tillvaro. Det gäller inte minst det kristna budskapet, där nya sätt att berätta ger ingångar till de djupa frågorna, menar Lars Björksell, kyrkoherde som satt samman och leder denna gudstjänst och samtal på Bokmässan i Göteborg. I Jordens sång – essäer om Tolkiens tankevärld funderar John Sjögren på de filosofiska motiven i berättelserna om Midgård och i diktsamlingen Det röda är det gränslösa utgår Judith Kiros från den kvinnliga eremiten och mystikern Julian av Norwich medeltida uppenbarelser. Samtalet mellan Judith Kiros, John Sjögren och Lars Björksell finns att lyssna på eller ladda ner separat på SRplay eller där poddar finns.TextLukasevangeliet 13:18-21Johannesevangeliet 15:12-15Det röda är det gränslösa av Judith KirosJordens sång – essäer om Tolkiens tankevärld av John SjögrenRingens återkomst: texter om TolkienMusikHem (C Sandgren/L Fång)Psalm 801 Sjung till Guds ära (Trad/T Boström)Tröstecredo (C Sandgren/L Fång)Psalm 717 Så kom du då till sist (B Andersson/Y Eggehorn)Bortom – Helig rot (C Sandgren/L Fång)MedverkandeLars Björksell, kyrkoherde i Halmstads församling, ledde gudstjänsten och samtalade med författarna Judith Kiros och John Sjögren.Maria Jälmsjö läste bönerLotta Fång, presenterade sina dikter som sjöngs av Angeluskören under ledning av Cecilia SandgrenStefan Wikrén, pianoJan-Olof Larsson, basCalle Persson, cajon mmProducent Neta NorrmoTekniker Ida Franzon och Thor Anderssonför Sveriges Radio liv@sverigesradio.se

Det här avsnittet gästas av författaren och litteraturvetaren Judith Kiros. I våras kom Judiths bok ”Det röda är det gränslösa” (Albert Bonniers förlag), en diktsamling som utgår från medeltidsmystikern och anakoreten Julian av Norwichs uppenbarelser. Judith är också aktuell med ett av bidragen till antologin ”Ringens återkomst” (Norstedts), om Tolkiens sagovärld. Avsnittet utgår från dessa två centrala engelskspråkiga författare: Julian av Norwich och J.R.R. Tolkien. Det blir ett samtal om hopp och hopplöshet, om skrivandet som existentiell praktik och om kärlekens självutplånande kraft.

The conversation is in English, after a short introduction in Swedish. Möt Linton Kwesi Johnson i samtal med Judith Kiros. Den legendariske brittisk-jamaicanske poeten och musikern Linton Kwesi Johnson besökte Kulturhuset. Linton Kwesi Johnson (född 1952) är en brittisk-jamaicansk poet, reggaeartist och kulturkritiker, bosatt i London. Sedan sjuttiotalet är han en av sin generations viktigaste kulturella och politiska röster i Storbritannien. I gränslandet mellan dikt och musik, mellan jamaicansk patwa och brittisk engelska, mellan konst och aktivism, har han upprättat ett helt eget rum i litteraturen. I hans dubpoesi möts engagemanget i den svarta befrielsekampen med ett banbrytande språkarbete. Hans framträdanden med verk så som "Inglan is a Bitch", "New Craas Massahkah" och "Sonny's Lettah" har gett honom legendarisk status som scenpoet. 2022 gav Penguin Classics ut Linton Kwesi Johnsons "Selected Poems" och 2023 kom "Time Come: Selected Prose" på Picador, en bok som samlar hans texter om karibisk kultur och antirasistiskt motstånd. Från 13 september 2023 Jingel: Lucas Brar

Blommor, frukt och förgänglighet. När stillebenmåleriet växer fram i Europa tycks döden ständigt närvarande. Valerie Kyeyune Backström reflekterar över ett måleri som tar åskådaren i besittning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Att titta på en tavla är att titta på döden: som i döda ting, döda scener. I stilleben-genren, som växte fram självständigt under 1500-talet, och på sidan av det mer ansedda historiemåleriet, är det särskilt påtagligt. Bland plutande plommon och vaser varsamt komponerade, hittas den i form av förruttnelse, flugor, mörka fläckar. Döden kommer som en smygande gäst i uppställningens prakt.En hel undergenre av stilleben-måleriet, VANITAS, är tillägnad denna uppgift: att påminna om vår förgänglighet. Att förkasta den materiella världen. Ett maskhål påminner om annalkande förfall, en dödskalle eller ett vissnat blomblad som segnar ner från skaftet, för evigt fryst i denna rörelse, i detta fall, fungerar som en uppfordran. Allt fast ska förflyktigas. ”Tomhet, idel tomhet, säger Predikaren” .Kanske kan man kalla detta ett måleri över dubbelt döda ting - Döda som i avbildningar av det icke-mänskliga, döda som i en påminnelse om vad som snart ska ske med betraktaren. Trots att måleriet saknar mänskliga motiv är det i själva frånvaron mänskligheten gör sig påmind; kompositionerna är alla sublima uppvisningar av den mänskliga handens förmåga.Men det är inte bara avbildade objekt som handen skapat. I sin bok ”Tingens poesi. Liv och död i Europeiskt stillebenmåleri 1600-1900” påminner professorn i konstvetenskap Görel Cavalli-Björkman om närheten mellan bild och ord, målning och dikt.Ibland som interfolierad text direkt i målningen, ibland i själva målningens språk, men likväl som ett frändskap, en ständig korsbefruktning: ”Stilleben liknar dikter där målaren med sina omsorgsfulla arrangemang vill spegla många nyanser av verkligheten”[i] skriver Cavalli-Björkman.Men om målningen kan vara poesi, kanske poesin kan vara ett vanitasmåleri?I Judith Kiros diktsamling ”Det röda är det gränslösa” återkommer ruttnande frukter, vissnande blomblad. Kiros skriver:”Insidan av en aprikos mot kindens glatta insida//döden har gjort så mycket ogjort. De döda flödar över bron, och vattnet där under, en ven eller stygisk ström”Stillebenmåleriet var ett geografiskt utspritt fenomen, men om det förknippas med en plats så är det Nederländerna. Särarten i detta måleri präglas av sin täta koppling till tidens nya insikter om naturen, seendet, perspektivlära och mikroskåpets uppkomst. I sitt banbrytande verk ”The Art of Describing. Dutch Art in the Seventeenth Century” kategoriserar Svetlana Alpers holländsk konst som ett beskrivandets konst; i samklang med tidens vetenskapliga metodik.Kanske kan denna uppradande form av måleri liknas vid texten, vid dokumenterandet?Och ligger inte detta sätt att dokumentera, att taxamera, mäta och inordna, så nära döden. Så oerhört nära, eftersom det i sin motståndshandling bara bekräftar sin vanmakt?Ungefär som den sörjande, som gör allt för att hålla kvar sina minnen, bara för att upptäcka att hur man än stretar emot, börjar den älskade långsamt försvinna, detaljerna rinna genom fingrarna som vatten. Eller spricka upp, som en aprikos feta fruktkött.1600-talets nederländska måleri ligger inte bara tätt inpå döden, utan även ekonomin. Enligt konstprofessorn Norman Bryson är hela stillebengenren i hög grad en fråga om överflöd och ekonomi. Landet hade under denna tid, genom koloniala erövringar och handel snabbt blivit ett av världens rikaste, men saknade till skillnad från exempel Frankrike eller Storbritannien en tydlig inrättning, som ett hov, att spendera detta överflöd på. Hemmet blev därför den naturliga platsen för att förbruka denna rikedom, och nederländska hem beskrivs som extremt opulenta av utländska besökare. Stillebenmåleriet intar här en dubbel ställning; både som ett vittne till överflödet, och som en dömande instans. Bryson skriver att de förändrade ekonomiska villkoren var mer snabbrörliga än moralen: i Vanitas-målningarna fortsätter konstnärerna varna för det jordiska livets fåfänga.Men som Cavalli-Björkman påminner läsaren om finns det risker med att övertolka innebörden eller konstnärens intentioner. Stillebenmåleriet åkallar i stället den som tittar, den tar oss som åskådare i besittning. Att betrakta ett stilleben är att ge upp tid. Och ju mer tid du ger, desto mer ger målningen tillbaka.Sådan försiktighet intresserar inte Norman Bryson. Han framställer det som ett måleri mot naturen, mot årstidens gång; här samsas växter från skilda säsonger, växtklimat och ursprung. Vad det hyllar är det skapade. Vad det är, är ett måleri som lyfter fram arbetet: det mänskliga arbetet.I detta förkapitalistiska måleri skriver Bryson, är ekonomin närvarande på tre plan:Först i de påkostade miljöer och föremål som avbildas. Där blommorna, i stället för blygsamma ängsblomster, är hämtade från omvärlden, där tulpanen och tulpanfebern intar en särställning. Det är inte en sorts blommor i buketterna, det är ett överflöd av olika sorter. Det förklarar varför arterna sällan upprepar sig i en bukett: det skulle helt enkelt inte addera något nytt värde. Det är rikedomen, mängden som är dyrbar.Och i en tid där rikedomen gjort inträde, separeras människan från den mest grundläggande regleringen: hungern, aptiten. I stället är det överflödet som hyllas, opulensen i sig.Men själva hantverket är i sig är ett bevis på pengar. I Vanitas-måleriet blir detta bryderi upphöjt: hur kan man avsäga sig värdsliga ting genom något så världsligt som en målning? En målning, som dessutom är framställd för att hänga i en välbeställd människas hem? Redan när de skapades berättas om de enorma summor dessa stilleben kunde inbringa. Hur kundgruppen utgjordes av furstar, prinsar och andra extremt burgna.Även i Judith Kiros diktsamling går frågan om religion och moral hand i hand med döden och högst profana ekonomiska premisser; så samsas försäkringskassan med gudomliga visioner, en dyr taxifärd till psyket bredvid Comviqs kundtjänst. De himmelska hallucinationerna är aldrig helt frånkopplade världen och materiella villkor: krigen, kapitalismen, döda flyktingar.Hon skriver: ”Aprikoshudens fjun mot tungan får mig att rysa //vad är onödigare än en tröstlös kommunist”.Det utmärkande med det nederländska måleriet är kanske inte döden, den som kan hittas eller anas i allt stillebenmåleri, utan hur arbetet här fungerar som ett slags försök att upphäva det: hur arbetet består långt efter att allt som bidragit till målningen: föremålen som stått modell, tillverkarna av duk och färg, målaren själv, sedan länge förmultnat. Kvar finns istället enorma timmar, pedantiskt arbete, de bevarade spåren av en kultur helt och hållet skapad av den mänskliga handen.Kiros skriver: ”mot naturen - aprikosköttets upplösning - öppnades tyvärr mina ögon”. Inför det nederländska stillebenmåleriet tycks så döden inte upplösas, snarare är det som att man genom arbetet kallar den, ropar på den, bjuder in den. Som om att man trodde att arbetet kunde befria oss.Valerie Kyeyune Backström, kulturskribent och författareLitteraturGörel Cavalli-Björkman: Tingens poesi – liv och död i europeiskt stillebenmåleri 1600-1900. Votum Förlag, 2023.Svetlana Alpers: The Art of Describing – Dutch Art in the Seventeenth Century. Chicago university, 1983. Norman Bryson: Looking at the Overlooked – Four Essays on Still Life Painting. Reaktion Books, 1990.

Ur "Det röda är det gränslösa". UPPLÄSNING: Judith Kiros Första rad: man vill ge sitt liv, men ingen vill ta emot det I debuten ”O” från 2019 gick Judith Kiros i dialog med William Shakespeares tragedi Othello. Den moriske generalen som manipuleras till att mörda sin hustru blir utgångspunkt för en diskussion om svarthet och vithet där nuet speglas i historien. O:et i Kiros bok genomgår förvandlingar, blir en kvinna, flodguden Okeanos och Virginia Woolfs könsöverskridande Orlando. Diktsamlingen, som i ena stunden är dissekerande essä, i den andra språkvrängande, lekfull, böljande poesi, nominerades till inte mindre än tre priser: Katapultpriset, Borås Tidnings debutantpris och Sveriges Radios lyrikpris.I sin nyutkomna andra diktsamling, "Det röda är det gränslösa", har författaren förflyttat sig från 1600- till 1300-tal och kretsar kring ämnen som sjukdom, lidande och ensamhet med ett stundtals visionärt språk, färgat av medeltida religiös mystik. Här är samtalspartnern den engelska anakoreten – eremiten – Julian of Norwich, känd för sina uppenbarelser av Kristus som hon mottog drabbad av svår sjukdom 1373. Dessa nedtecknades i ”Revelations of Divine Love”, den äldsta bevarade engelskspråkiga boken skriven av en kvinna. Hos Kiros flyter det arkaiska språket in i samtiden, drömsyner varvas med vardagsscener och politiska kommentarer och ett depressivt tillstånd skildras med både förtvivlan och humor.DIKT: Ur "Det röda är det gränslösa" av Judith KirosDIKTSAMLING: Det röda är det gränslösa (Albert Bonniers förlag 2023)MUSIK: Mattias Pérez: After sunshineEXEKUTÖR: Mattias Pérez, gitarr och Laima Jansone, kokle

"Sånglektioner" av Judith Kiros UPPLÄSNING: Judith Kiros I debuten ”O” från 2019 gick Judith Kiros i dialog med William Shakespeares tragedi Othello. Den moriske generalen som manipuleras till att mörda sin hustru blir utgångspunkt för en diskussion om svarthet och vithet där nuet speglas i historien. O:et i Kiros bok genomgår förvandlingar, blir en kvinna, flodguden Okeanos och Virginia Woolfs könsöverskridande Orlando. Diktsamlingen, som i ena stunden är dissekerande essä, i den andra språkvrängande, lekfull, böljande poesi, nominerades till inte mindre än tre priser: Katapultpriset, Borås Tidnings debutantpris och Sveriges Radios lyrikpris.I sin nyutkomna andra diktsamling, "Det röda är det gränslösa", har författaren förflyttat sig från 1600- till 1300-tal och kretsar kring ämnen som sjukdom, lidande och ensamhet med ett stundtals visionärt språk, färgat av medeltida religiös mystik. Här är samtalspartnern den engelska anakoreten – eremiten – Julian of Norwich, känd för sina uppenbarelser av Kristus som hon mottog drabbad av svår sjukdom 1373. Dessa nedtecknades i ”Revelations of Divine Love”, den äldsta bevarade engelskspråkiga boken skriven av en kvinna. Hos Kiros flyter det arkaiska språket in i samtiden, drömsyner varvas med vardagsscener och politiska kommentarer och ett depressivt tillstånd skildras med både förtvivlan och humor.DIKT: "Sånglektioner" av Judith KirosDIKTSAMLING: Det röda är det gränslösa (Albert Bonniers förlag 2023)MUSIK: Gabríel Ólafs: IntroEXEKUTÖR: Gabríel Ólafs, piano

"Mörkrets hjärta" av Judith Kiros UPPLÄSNING: Judith Kiros I debuten ”O” från 2019 gick Judith Kiros i dialog med William Shakespeares tragedi Othello. Den moriske generalen som manipuleras till att mörda sin hustru blir utgångspunkt för en diskussion om svarthet och vithet där nuet speglas i historien. O:et i Kiros bok genomgår förvandlingar, blir en kvinna, flodguden Okeanos och Virginia Woolfs könsöverskridande Orlando. Diktsamlingen, som i ena stunden är dissekerande essä, i den andra språkvrängande, lekfull, böljande poesi, nominerades till inte mindre än tre priser: Katapultpriset, Borås Tidnings debutantpris och Sveriges Radios lyrikpris.I sin nyutkomna andra diktsamling, "Det röda är det gränslösa", har författaren förflyttat sig från 1600- till 1300-tal och kretsar kring ämnen som sjukdom, lidande och ensamhet med ett stundtals visionärt språk, färgat av medeltida religiös mystik. Här är samtalspartnern den engelska anakoreten – eremiten – Julian of Norwich, känd för sina uppenbarelser av Kristus som hon mottog drabbad av svår sjukdom 1373. Dessa nedtecknades i ”Revelations of Divine Love”, den äldsta bevarade engelskspråkiga boken skriven av en kvinna. Hos Kiros flyter det arkaiska språket in i samtiden, drömsyner varvas med vardagsscener och politiska kommentarer och ett depressivt tillstånd skildras med både förtvivlan och humor.DIKT: "Mörkrets hjärta" av Judith KirosDIKTSAMLING: O (Albert Bonniers förlag 2019)MUSIK: Brian Eno: As if your eyes were partly closed as if you honed the swirl within them and offered me the worldEXEKUTÖR: Brian Eno

Ur "Det röda är det gränslösa". UPPLÄSNING: Judith Kiros Första rad: Det röda är det gränslösa, det som ännu är i revolt I debuten ”O” från 2019 gick Judith Kiros i dialog med William Shakespeares tragedi Othello. Den moriske generalen som manipuleras till att mörda sin hustru blir utgångspunkt för en diskussion om svarthet och vithet där nuet speglas i historien. O:et i Kiros bok genomgår förvandlingar, blir en kvinna, flodguden Okeanos och Virginia Woolfs könsöverskridande Orlando. Diktsamlingen, som i ena stunden är dissekerande essä, i den andra språkvrängande, lekfull, böljande poesi, nominerades till inte mindre än tre priser: Katapultpriset, Borås Tidnings debutantpris och Sveriges Radios lyrikpris.I sin nyutkomna andra diktsamling, "Det röda är det gränslösa", har författaren förflyttat sig från 1600- till 1300-tal och kretsar kring ämnen som sjukdom, lidande och ensamhet med ett stundtals visionärt språk, färgat av medeltida religiös mystik. Här är samtalspartnern den engelska anakoreten – eremiten – Julian of Norwich, känd för sina uppenbarelser av Kristus som hon mottog drabbad av svår sjukdom 1373. Dessa nedtecknades i ”Revelations of Divine Love”, den äldsta bevarade engelskspråkiga boken skriven av en kvinna. Hos Kiros flyter det arkaiska språket in i samtiden, drömsyner varvas med vardagsscener och politiska kommentarer och ett depressivt tillstånd skildras med både förtvivlan och humor.DIKT: Ur "Det röda är det gränslösa" av Judith KirosDIKTSAMLING: Det röda är det gränslösa (Albert Bonniers förlag 2023)MUSIK: Hiroki Takahashi: LostEXEKUTÖR: Hiroki Takahashi

Ur "Det röda är det gränslösa". UPPLÄSNING: Judith Kiros Första rad: den senaste tiden har jag präglats av generositet I debuten ”O” från 2019 gick Judith Kiros i dialog med William Shakespeares tragedi Othello. Den moriske generalen som manipuleras till att mörda sin hustru blir utgångspunkt för en diskussion om svarthet och vithet där nuet speglas i historien. O:et i Kiros bok genomgår förvandlingar, blir en kvinna, flodguden Okeanos och Virginia Woolfs könsöverskridande Orlando. Diktsamlingen, som i ena stunden är dissekerande essä, i den andra språkvrängande, lekfull, böljande poesi, nominerades till inte mindre än tre priser: Katapultpriset, Borås Tidnings debutantpris och Sveriges Radios lyrikpris.I sin nyutkomna andra diktsamling, "Det röda är det gränslösa", har författaren förflyttat sig från 1600- till 1300-tal och kretsar kring ämnen som sjukdom, lidande och ensamhet med ett stundtals visionärt språk, färgat av medeltida religiös mystik. Här är samtalspartnern den engelska anakoreten – eremiten – Julian of Norwich, känd för sina uppenbarelser av Kristus som hon mottog drabbad av svår sjukdom 1373. Dessa nedtecknades i ”Revelations of Divine Love”, den äldsta bevarade engelskspråkiga boken skriven av en kvinna. Hos Kiros flyter det arkaiska språket in i samtiden, drömsyner varvas med vardagsscener och politiska kommentarer och ett depressivt tillstånd skildras med både förtvivlan och humor.DIKT: Ur "Det röda är det gränslösa" av Judith KirosDIKTSAMLING: Det röda är det gränslösa (Albert Bonniers förlag 2023)MUSIK: Charles Lloyd: NatarajEXEKUTÖR: Charles Lloyd, piano

Ur "Det röda är det gränslösa". UPPLÄSNING: Judith Kiros Första rad: & i mitt trettionde år sände gud mig en kroppslig sjukdom... I debuten ”O” från 2019 gick Judith Kiros i dialog med William Shakespeares tragedi Othello. Den moriske generalen som manipuleras till att mörda sin hustru blir utgångspunkt för en diskussion om svarthet och vithet där nuet speglas i historien. O:et i Kiros bok genomgår förvandlingar, blir en kvinna, flodguden Okeanos och Virginia Woolfs könsöverskridande Orlando. Diktsamlingen, som i ena stunden är dissekerande essä, i den andra språkvrängande, lekfull, böljande poesi, nominerades till inte mindre än tre priser: Katapultpriset, Borås Tidnings debutantpris och Sveriges Radios lyrikpris.I sin nyutkomna andra diktsamling, "Det röda är det gränslösa", har författaren förflyttat sig från 1600- till 1300-tal och kretsar kring ämnen som sjukdom, lidande och ensamhet med ett stundtals visionärt språk, färgat av medeltida religiös mystik. Här är samtalspartnern den engelska anakoreten – eremiten – Julian of Norwich, känd för sina uppenbarelser av Kristus som hon mottog drabbad av svår sjukdom 1373. Dessa nedtecknades i ”Revelations of Divine Love”, den äldsta bevarade engelskspråkiga boken skriven av en kvinna. Hos Kiros flyter det arkaiska språket in i samtiden, drömsyner varvas med vardagsscener och politiska kommentarer och ett depressivt tillstånd skildras med både förtvivlan och humor.DIKT: Ur "Det röda är det gränslösa" av Judith KirosDIKTSAMLING: Det röda är det gränslösa (Albert Bonniers förlag 2023)MUSIK: Arne Jansen: PresentimentsEXEKUTÖR: Arne Jansen, gitarr, piano

The conversation is in English, after a short introduction in Swedish. Möt Warsan Shire i samtal med Judith Kiros. En av världens mest omtalade poeter besökte Internationell författarscen – Warsan Shire har prisats för sin poesi och samarbetat med Beyoncé. 2023 utkom "Välsigna dottern" på Aska Förlag, en bok som samlar hennes dikter från de senaste tio åren. Warsan Shire är en brittisk poet, född i Kenya 1988 av somaliska föräldrar. Hon växte upp i London och är bosatt i USA. Hon har studerat litteratur och hennes dikter har en stor läsarskara över hela världen. I samarbete med Aska Förlag. Från 3 maj 2023 Jingel: Lucas Brar

Det här är den andra delen i dubbelavsnittet om kriget Tigray, med Judith Kiros och Samuel Girma. Har du inte lyssnat på del ett, gå gärna tillbaka och gör det så att du inte missar något. I det avsnittet pratade vi bland annat bakgrunden till kriget, Eritreas inblandning, det skakiga fredsfördraget och den etiopiska statens motstånd mot FN:s granskning av krigsbrott. Nu i del två pratar vi bland annat om hur de som kritiserat Etiopiens regering för det här kriget har anklagats för att gå västvärldens ärenden, hur våldet har påverkat den etiopiska diasporan i Sverige och hur det har varit för Samuel och Judith att försöka fungera här i nån slags svensk vardag med vetskapen om det fasansfulla som pågått i Tigray. Vi frågar oss också om en permanent lösning är möjlig och vad den i så fall kommer att kräva. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Förra avsnitt handlade om det antika kungadömet Aksum, men idag ska vi prata om vad som har skett i den regionen i nutid. Dagens episod är den första delen av ett dubbelavsnitt om kriget i Tigray i norra Etiopien. De senaste över två åren har världens blodigaste krig utkämpats där och trots att ett fredsfördrag skrevs på i slutet av förra året är lidandet fortfarande enormt. Med mig har jag Judith Kiros och Samuel Girma: två personer med bakgrund i Tigray och som är väl insatta i det som hänt. Vi pratar bakgrunden till konflikten och hur något som initialt beskrevs som en polisiär åtgärd som skulle vara över på två veckor utvecklade sig till ett snudd på obegripligt brutalt krig. Vi diskuterar även hur grannlandet Eritreas roll har sett ut, statens försök att stoppa FN:s utredning om krigsbrott, den undermåliga svenska mediebevakningen och vad det gör med en att se hur lite omvärlden verkar bry sig när ens hem står i lågor. (Del 2 släpps senare idag.)  Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Maaza Mengiste är Sverigeaktuell med "Skuggkungen" som kastar ljus på de kvinnliga soldater som skrivits ut ur den afrikanska och europeiska historien. Den är en hjärtskärande, oförglömlig skildring av vad det innebär att vara kvinna i krig. Romanen gavs ut i svensk översättning av Örjan Sjögren på Bokförlaget Tranan hösten 2022. Maaza Mengistes föddes i Addis Abeba, Etiopien, men bor numera i New York. Hon skriver regelbundet i bland annat New Yorker, Granta och New York Times. "Skuggkungen" är hennes andra roman efter debuten "Under lejonets blick" från 2010. "Skuggkungen" utspelar sig i Etiopien 1935. Med hotet om Mussolinis styrkors antågande hängande över dalen försöker Hirut, som nyligen förlorat sina föräldrar, anpassa sig till livet som barnflicka hos Kidane, som är officer i kejsar Haile Selassies armé. Han är i full färd med att mobilisera sina starkaste män inför italienarnas invasion. Men när de dåligt utrustade och illa tränade etiopiska styrkorna förlorar slag efter slag och kejsaren till slut går i exil, så är det Hirut som har en plan för hur folket ska hålla hoppet vid liv. Hon klär ut en jordbruksarbetare till Selassie för att hålla kampen vid liv, och blir sedan själv den falske kejsarens vakt, vilket inspirerar andra kvinnor att ansluta till kampen mot fascismen. "Skuggkungen" är en extraordinärt berättad episk roman baserad på årtal av research som följer den inspirerande Hirut genom fångenskap och tortyr mot den stora upprättelsen. Från 16 november 2022 Jingel: Lucas Brar

Att översätta skönlitteratur om svarta människors liv väcker frågor. Hur läggs grunden för ett språk som beskriver svarta utan att förvränga, kategorisera eller utelämna kunskap? Ett språk som länge saknats i Sverige och som nu vill minnas och samtidigt rikta sig mot framtiden. Och vad är fantasins roll i det hela? I detta avsnitt av RFÖ-podden samtalar kulturskribenten och översättaren Johanna Lundin med författaren Valerie Kyeyune Backström och poeten och översättaren Judith Kiros om de utmaningar och insatser som krävs för att göra den översatta litteraturens svarta röster rättvisa.

This is a free preview of a paid episode. To hear more, visit ivararpi.substack.comDet började med en kränkning. I podden Apans anatomi, som är anarkisten Mathias Wågs dimmiga hall, smidde han ihop med vänsterprofilerna Nathan Hamelberg och Judith Kiros, en tolkning som skulle tämja hela högerns och alla kristnas tolkningar en gån…

JRR Tolkiens berättelser om Midgård och Härskarringen har fängslat generationer av läsare, och gör fortfarande. Nu har tv-serien ”Sagan om Ringen. Maktens ringar” premiär på strömningstjänsten Amazon prime. I Studio DN resonerar journalisten, poeten och forskaren Judith Kiros och skribenten Nathan Hamelberg om vad det är som drabbar oss med dem. Är det likheter vi ser med vår egen samtid, eller möjligheten till verklighetsflykt? Programledare: Sanna Torén Björling. Producent: Palmira Koukkari Mbenga. Ljudtekniker: Patrik Miesenberger. Teknik: Oliver Bergman, Bauer Media.

I dag blir det ett lite annorlunda avsnitt av Rak höger. Detta bonusavsnitt handlar om J R R Tolkien och den mytologi han skapade. Anledningen till att det spelas in just nu är att podden Apans anatomi spelade in ett avsnitt på samma tema, där de gör en vänsterpolitisk läsning av Tolkien. Som De som deltar i det samtalet befinner sig ofta på motsatt sida från mig i politiska debatter. Judith Kiros grundade exempelvis rasseparatistiska Rummet, Mathias Wåg är en av grundarna till AFA och är en del av den utomparlamentariska vänstern och Nathan Hamelberg är föreläsare och vänsterskribent. Jag ska inte vara orättvis, jag tycker att de gör ett bra jobb i sitt avsnitt – på det stora hela. Det märks att de värderar Tolkien lika mycket som jag gör. Och det är rätt fantastiskt, när man tänker lite på det, att kunna dela en tankevärld med sina politiska motståndare. Det visar också att Tolkiens myt lever vidare. Nästa debatt kommer vi med andra ord ha på alviska. Men, och det är ett stort men, i sin podd så placerar de in bland annat mig i ett litet märkligt fack. Och deras politiska läsning av Tolkien är inkomplett. Därför bestämde jag mig för att spela in en poddreplik, men man behöver inte ha lyssnat på deras podd för att ha glädje av dagens avsnitt. En annan av de som placeras i ett lite korkat kristet fack är Joel Halldorf som är kyrkohistoriker, författare och kulturskribent. Därför bjöd jag även in honom. Så att jag får Gud på min sida. Han är även aktuell med boken Kvällstidningsteologi som ges ut på Libris förlag. För den som vill förstå hur kristen tro blir relevant i vår tid är Halldorf rätt person att läsa, i min mening. Eller så kan man lyssna på honom i dagens podd, eftersom vi pratar mycket om tro och tvivel.Min andra gäst är en av mina äldsta vänner. Hannes Westerlund och jag har haft ett pågående Tolkienseminarium sedan tonåren. Han är mitt facit vad gäller Tolkientolkningar, eftersom han läst nästan allt som går att läsa om Tolkiens värld minst en gång, i regel ett (alldeles för) stort antal gånger.Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit ivararpi.substack.com/subscribe

Toni Morrison (1931-2019) kallas ibland för USA:s nationalförfattare. Från debuten 1970 odlade hon ett författarskap som många anser hör till den moderna litteraturens allra viktigaste. I bok efter bok gestaltade Morrison på ett banbrytande sätt den afrikan-amerikanska erfarenheten och historien. Romanen var Morrisons främsta uttrycksform, men hon skrev även noveller, poesi, litteraturkritik, barnböcker och till och med ett operalibretto. 1993 tilldelades hon Nobelpriset i litteratur. Bildningspodden ger en introduktion till Toni Morrisons rika författargärning och fördjupar sig i romanen "Älskade" (Beloved, 1987), ofta ansedd som hennes stora mästerverk och av New York Times utsedd till det sena 1900-talets bästa amerikanska roman. Gäster i studion är Judith Kiros och Alice Sundman. Judith Kiros är författare, litteraturkritiker och doktorand i litteraturvetenskap vid Karlstad universitet. Alice Sundman är fil. dr i engelsk litteratur vid Stockholms universitet, disputerad på en avhandling om Toni Morrison som inom kort utkommer som bok, "Toni Morrison and the Writing of Place" (Routledge, 2022). Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer. Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges främsta humanioraforskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.

Författaren Aase Berg är aktuell med sin senaste roman "En uppblåst liten fittas memoarer", en slags biografi om den fiktiva, helt kompromisslösa Aase Berg med orubblig självkänsla. Kristofer Folkhammar har utkommit med boken "Är det barnen, baby?" En närgången berättelse om föräldraskap, kärlek, vänskap och bögliv. Aase Berg debuterade som 30-åring med diktsamlingen ”Hos Rådjur”. Sedan dess har hon prisats både som författare och som litteraturkritiker och det stora genombrottet kom med romanen ”Haggan” 2019. I sin senaste roman ”En uppblåst liten fittas memoarer” (Albert Bonniers Förlag), är bokens huvudperson den fiktiva, norsk-svenska Aase Berg med orubbligt stark självkänsla. Kristofer Folkhammar är författare och kritiker och uppmärksammades stort 2015 med romanen ”Magisterlekarna”, som även filmatiserats. Nu är han aktuell med sitt femte skönlitterära verk ”Är det barnen, baby?” (Natur & Kultur). En bok om föräldraskap, vänskap, kärlek, bögliv och mycket mer. Judith Kiros är poet och journalist och doktorand i litteratur från Karlstad Universitet. Hon debuterade 2019 med boken ”O”, en hybrid av poesi och essä med utgångspunkt i Shakespeares pjäs ”Othello”. Från 1 september 2021 Jingel: Lucas Brar

SPÄNNING: Emma gräver djupare i Jessicas relationer och undersöker det som polisen trodde var mördarens motiv. Journalisten Emma Nylander börjar nysta i ett ouppklarat mord som ägde rum i området där hon växte upp på 90-talet. En historia om vänskap, kärlek, hemligheter, svartsjuka och mörk magi. Lyssna och ladda ner fram till 8 juli 2022. De dödas röster är en produktion från Sveriges Radio Drama skapad av Sara Bergmark Elfgren. Regi: Mattias J. Skoglund. Avsnittsförfattare: Judith Kiros   Kompositörer: Ludvig Andersson och Mats Lundgren. Produktionstekniker: Michael Johansson. Ljud: Lena Samuelsson och Monica Bergmark. Klippning: Sara Bergmark Elfgren och Mattias J Skoglund. Effekter: Mats Lundgren. Inspicient: Sven Philip. Producent: Jens Tzan Choong     I rollerna: Emma  Sanna Sundqvist   Frippe Måns Nathanaelson   Maria  Siri Hjorton Wagner  Alem  Peshang Rad  Jessica Leona Axelsen   Staffan Åberg Johan Ehn   Karin Lundh Anna Azcárate   Tevedokumentärreporter Ulrika Ellemark  Anna-Karin Linder Krauklis Anna-Karin Linder Krauklis I introt: Solí Myhrman och Matez Monir Garci som Elev 1 och Elev 3. I avsnittet användes ljud från filmerna "The usual suspects" och "Pride and prejudice".

SPÄNNING: Emma gräver djupare i Jessicas relationer och undersöker det som polisen trodde var mördarens motiv. Journalisten Emma Nylander börjar nysta i ett ouppklarat mord som ägde rum i området där hon växte upp på 90-talet. En historia om vänskap, kärlek, hemligheter, svartsjuka och mörk magi. Lyssna och ladda ner fram till 8 juli 2022. De dödas röster är en produktion från Sveriges Radio Drama skapad av Sara Bergmark Elfgren. Regi: Mattias J. Skoglund. Avsnittsförfattare: Judith Kiros   Kompositörer: Ludvig Andersson och Mats Lundgren. Produktionstekniker: Michael Johansson. Ljud: Lena Samuelsson och Monica Bergmark. Klippning: Sara Bergmark Elfgren och Mattias J Skoglund. Effekter: Mats Lundgren. Inspicient: Sven Philip. Producent: Jens Tzan Choong     I rollerna: Emma  Sanna Sundqvist   Frippe Måns Nathanaelson   Maria  Siri Hjorton Wagner  Alem  Peshang Rad  Jessica Leona Axelsen   Staffan Åberg Johan Ehn   Karin Lundh Anna Azcárate   Tevedokumentärreporter Ulrika Ellemark  Anna-Karin Linder Krauklis Anna-Karin Linder Krauklis I introt: Solí Myhrman och Matez Monir Garci som Elev 1 och Elev 3. I avsnittet användes ljud från filmerna "The usual suspects" och "Pride and prejudice".

Människor och tro fortsätter titta på de kristna samfunden i Afrikas näst största land och hur de kan påverka utvecklingen i Etiopien som riskerar falla sönder av etniska och politiska spänningar. Förra veckan berättade vi om den gamla ortodoxa Tawahedo kyrkan som finns både i Etiopien och Sverige. I veckans program tittar vi närmare på de protestantiska kyrkorna som växer i landet. Och det gäller inte minst pingstkyrkan där den etiopiska premiärministern Abiy Ahmed själv predikat. - Han var lika populär som Nelson Mandela, säger den svensketiopiske statsvetaren Mussie Ephrem. Vilken roll har pingstkyrkan spelat för premiärminister Abiy Ahmed, och hur gick han från att vara en frälsargestalt till en ledare som anklagas för etnisk rensning? Medverkande: Samuel Larsson, tidigare Afrikakorrespondent för Sveriges Radio Mussie Ephrem, svensk-etiopisk statsvetare Judith Kiros, poet och doktorand Samuel Girma, curator inom film och konst Erik Johansson, Evangeliska Fosterlandsstiftelsen Martina Prosén teolog vid Lunds Universitet med inriktning på afrikansk kristendom Programledare: Åsa Furuhagen Producent: Edgar Mannheimer Reporter: Edgar Mannheimer Människor och tro i P1 torsdag den 27 maj kl .14.03, lördag den 29 maj kl. 17.00 och som podd onsdag den 26 maj kl. 15.

Lyssna på veckans redaktionspodd om vardagens och våldsmonopolets poliser. I Kontexts redaktionspodd diskuterar vi det senaste inom politik, kultur och livet. I veckans avsnitt fokuserar vi på polisen, med utgångspunkt i reportaget “Babak Karimi: Jag misshandlades av maskerad polis i mitt eget sovrum,” som Kontext publicerade den 1 mars. Vi frågar oss vad reportaget belyser och minns våra egna första möten med polisen. Elina Pahnke, politisk redaktör, listar exempel på vardags-poliser, som blir vanligare i takt med att polismakten stärks. Chefredaktör Mireya Echeverría Quezada diskuterar journalistikens förhållande till polisen och litteraturredaktör Judith Kiros utreder konsekvenserna av den stora mängd polis-tv-serier som översköljer oss. Stötta gärna Kontext via Patreon – länk här! Extramaterial till veckans avsnitt ingår för den som blir Patreon.

Liv Strömquists svaga analys av gangster-rapen, bildjournalistiken som iscensatte Kapitolium-mobben och alternativ till bestraffning. Lyssna på veckans avsnitt av Kontexts redaktionspodd! I Kontexts redaktionspodd diskuterar vi det senaste inom politik, kultur och livet. I veckans avsnitt diskuterar vi bland annat gangsterrap-debatten, QAnon och erfarenheter av hatbrott. Litteraturredaktör Judith Kiros skryter med sin okunskap om Skåne och förklarar vad Liv Strömquist missar om gangsterrapen. Silas Aliki, politisk redaktör, har använt sig av den statliga bestraffningsmaskinen och är självkritisk till hur den hanterade det hela. Bildredaktör Hanna Stenman efterlyser mer tanke bakom bildjournalistiken efter stormningen av Kapitolium. Stötta gärna Kontext via Patreon – länk här!

Dags att summera corona-året som gått. Irene Svenonius, filmatiseringen av Cats eller #blackouttuesday-rutan – vad tar vi med oss in i 2021? I Kontexts redaktionspodd diskuterar vi det senaste inom politik, kultur och livet. I veckans avsnitt försöker vi sammanfatta 2020. Vi synar visions-lösheten i den svenska kriminalpolitiska debatten, och pratar även om bland annat Black Lives Matter och USA:s presidentval. Hur firar vi (inte) att Joe Biden och Kamala Harris nu kommer till makten? I avsnittet medverkar Kontexts litteraturredaktör Judith Kiros, medarbetare Samuel Girma och podcast-redaktör Erik Gunnarsson. Dessutom hörs inringda bidrag från Kontexts chefredaktör Mireya Echeverría Quezada, bildredaktör Hanna Stenman och Silas Aliki, politisk redaktör.

Vi går på jakt efter försvunna klassiker. För vad hände egentligen med 70- och 80-talets "måsteböcker" som "Juloratoriet" och "Hedebyborna"? Kulturjournalisterna och författarna Jan Gradvall, Maarja Talgre och Göran Everdahl och poeten Burcu Sahin spanar både framåt och bakåt i tiden för att förstå vad som genererar klassikerstatus och varför den ibland går förlorad. Kan vi redan idag märka vilka låtar som kommer att bli nya klassiker? Vilka är tecknen på att vi ser en ny popklassiker i vardande? Trallvänlighet? Intensiv exponering i TV? Högst på Spotify-listan? Vi har också pratat med Sigbjörn Ryö som driver ett antikvariat sedan 50 år tillbaka, för att få veta vilka böcker som efterfrågas nuförtiden och vilka som har förpassats till lagret. Slas (Stig Claesson) som det förr var omöjligt att få tag på, finns det nu gott om på hyllorna medan Selma Lagerlöf har fått en nytändning. Vad krävs egentligen för att bli ett verk som alla har ett förhållande till? Vi blandar fördomsfritt musik, poesi, TV, litteratur, teater och film. Hela kulturpaletten i en julig jättetavla. Rocky eller Arne Anka - vem får evigt liv? Dessa svåra frågor och många andra kommer vår klassikerpanel att försöka besvara. Några av de klassiker som rekommenderas i programmet är: Göran Everdahl: "Markurells i Wadköping" av Hjalmar Bergman (TV-serien från 1968 finns i SVTs Öppet arkiv). Dessutom rekommenderar han Hjalmar Bergmans noveller "Kärlek genom ett fönster och andra berättelser" (1929) och "Det ligger i blodet" - film i regi av Howard Hawks (finns på SVT Play från 23/12). Maarja Talgre: "Minnena ser mig" av Tomas Tranströmer, Jacob Mühlrads stycke "Amin Zemirot" från albumet "Time". Dessutom jultipsar hon om "Alternativa fakta" av Åsa Wikforss och allt av P.G. Wodehouse. Jan Gradvall: BBC-serien "Jag, Claudius" efter Rupert Graves två romaner om den romerske kejsaren Claudius. "Rosa himmel" av Molly Sandén (cover på Jonathan Johanssons låt från 2016). Burcu Sahin: "Ormen" av Stig Dagerman och "O" av Judith Kiros. Gunnar Bolin: låten "Knäpper mina fingrar" av Linda Pira och "Bombi bitt och jag" med Stellan Skarsgård, TV-serie från 1968 efter Fritiof Nilsson Piraten, finns i SVTs Öppet Arkiv. Programledare: Gunnar Bolin Producent: Nina Asarnoj

Uppläsning: Judith Kiros DIKTSAMLING: "O" (Bonniers, 2019) MUSIK Maurice Ravel: L'énigme éternelle ur Två hebreiska melodier EXEKUTÖR Kristian Winther, violin och Anthony Romaniuk, piano

Hur blev Judith Kiros "den enda svarta tjejen som kollade på engelsk folkdans med en cider i handen och ett saligt leende på läpparna"? Veckans missommar-pratare är Judith Kiros, poet och Kontexts litteraturredaktör, som berättar om sitt misslyckade försök att bli en del av den brittiska folkmusik-scenen. Missommar med Kontext är programserien som lyfter misslyckanden och uteblivna framgångssagor. Redaktör för det här avsnittet är Samuel Girma, manus skrevs av Judith Kiros och klippningen sköttes av Sofia Neves. Jinglarna är gjorda av Gerald Lombano. Glöm inte att prenumerera på våra podcasts – och bli gärna Patreon för att stötta Kontexts journalistik: https://www.patreon.com/join/kontext

I vilket syfte görs uppdelningen mellan goda och våldsamma demonstranter? Specialavsnitt om #blacklivesmatter och de pågående protesterna i USA och världen över. I Kontexts redaktionspodd diskuterar vi det senaste inom politik, kultur och livet. Veckans avsnitt handlar om debatten och de pågående protesterna mot rasism och polisvåld, efter George Floyds död. Från Floyds hemstad Minneapolis har protesterna nu spridits över USA och världen. Vad lägger vi i parollen #blacklivesmatter? Vilka perspektiv har dominerat i media? Och vilken bäring har protesterna på situationen i Sverige?  Dessutom tittar vi närmare på den flitigt använda termen ”outside agitators" och konsten att ogiltigförklara svart politisk organisering. I avsnittet medverkar Kontexts litteraturredaktör Judith Kiros och medarbetare Samuel Girma. En del av podden gästas vi också av Palmira Koukkari Mbenga, journalist och producent på Sveriges Radio P3, som särskilt kommenterar mediebevakningen kring #blacklivesmatter. Stötta gärna Kontext via Patreon – länk här!

Hvad vilja Socialdemokraterna och vad borde de egentligen sjunga på första maj? I Kontexts livepodd från Cyklopens 1 maj-firande bjuder vi på sosse-satir och musiktips. I Kontexts redaktionspodd diskuterar vi det senaste inom politik, kultur och livet. Veckans specialavsnitt är en återsändning från årets första maj-firande på Cyklopen i Stockholm, där Kontexts kulturredaktion med Judith Kiros och Sarra Anaya medverkade i Radio 1 maj. En redigerad version av sångtexten som Judith Kiros läser upp i avsnittet, finns nu också att läsa på Kontexts hemsida: https://www.kontextpress.se/kultur/sossenationalen.

"W" och "O". Det är de kortfattade titlarna på dagens prisnominerade verk! Lyssnarjuryn diskuterar Steve Sem-Sandbergs bok om Woyzeck och Judith Kiros läser dikten "Scenkonst" ur "O" LYSSNARNAS MEST ÄLSKADE NOVELLER Under Litteraturveckan efterlyser och diskuterar Marie Lundström lyssnarnas läsarfavoriter och i dag har turen kommit till novellen! Vilka har lyssnarna valt? NOVELLKONST MED KLAS ÖSTERGREN Under Litteraturveckan i P1 bjuder programmet Radionovellen på nyskrivna nordiska noveller och Sverige representeras av författaren Klas Östergren. Hör intervju i P1 Kultur om vad som utmärker en riktigt bra novell. ROMANPRISJURYN LÄSER "W" STEVE SEM-SANDBERG I dag analyserar Lyssnarjuryn den tredje nominerade romanen till Sveriges radios Romanpris, "W" av Steve Sem-Sandberg . Årets jury kommer från bokcirklar i Värmland och Närke och består av Sabina Goméz Jansson, Felix Egegren, Olivia Ebbeson och Helli Malers. LYRIKPRISET: DIKTLÄSNING UR "O" Den tredje nominerade till Lyrikpriset är poeten Judith Kiros. Hör henne läsa ur sin diktsamling "O". Programledare: Fredrik Wadström Producent: Maria Götselius

Nu är det äntligen dags för veckan då litteratur, läsning och läsarna är i fokus! Lyssnarjuryn diskuterar Nina Wähäs "Testamente", nominerad till Sveriges Radios romanpris. Och så blir det uppläsning ur Ensamtal av Ann Jäderlund, nominerad till Lyrikpriset. Häng med från början och möt Litteraturveckans värd och fixstjärna Marie Lundström, som är med i P1 Kultur ända fram till fredagens Litteraturgala med prisutdelning, glitter och musik. På sociala medier efterlyser vi litterära verk som betytt extra mycket för er lyssnare och varje dag kommer Marie Lundström att kommentera och fundera kring de svar hon får. Idag, måndag, handlar det om romaner, på tisdag dikter, onsdag noveller och på torsdag är det musik som gäller, har du en textrad som gjort outplånligt intryck på dig? Litteraturveckan i P1 samlar Sveriges Radios alla litteraturutmärkelser: Romanpriset, Lyrikpriset och Novellpriset. Följ med från början när Romanprisjuryn diskuterar de fyra nominerade romanerna: "Testamente" av Nina Wähä, "Oktoberbarn" av Linda Boström Knausgård, "W" av Steve Sem-Sandberg och "Köttets tid" av Lina Wolff. Årets jury består av Sabina Gomez Jansson, Felix Egegren, Olivia Ebbeson och Helli Malers och idag tar de sig an Nina Wähäs "Testamente". Det blir också läsning ur den första nominerade diktsamlingen, "Ensamtal" av Ann Jäderlund. De andra fyra som är nominerade till årets Lyrikpris är "Mariginalia/Xterminalia" av Johan Jönson, "O" av Judith Kiros, "Äpplen och päron" av Naima Chahboun och "Materialvägensägen" av David Vikgren. Dessutom intervjuar vi romanaktuella Malin Lindroth, som i dagarna ger ut "Rolf". Programledare: Fredrik Wadström Producent: Maria Götselius

Dikt: "Scenkonst" Uppläsning: Judith Kiros DIKTSAMLING: "O" (Bonniers, 2019) MUSIK François Couturier: Colours  EXEKUTÖR François Couturier, piano

Har den antifascistiska kampen ett soundtrack? Vad blir man sugen på att äta när man hört en kampsång? Och hur påverkar vin en podd-inspelning? Kontexts livepodd från Malmö den 6 mars bjöd på prisutdelnings-terapi, random barndomsminnen och en märklig mix av musik.  I Kontexts redaktionspodd diskuterar vi det senaste inom politik, kultur och livet. Veckans avsnitt spelades in live i samband med Kontexts fest i Malmö den 6 mars. Temat för kvällen var antifascistisk feminism och gästerna utmanades med ett klassiskt melodikryss, med Sarah Negritude bakom DJ-båset. Till dig som lyssnar i efterhand finns kryssbrickan att hämta på Kontexts hemsida! Och glöm inte att mejla in ditt svar till info@kontextpress.se för chans att vinna fina priser. Tack också alla som kom till festen, det var fantastisk och vi ses igen! I live-podden medverkar Kontexts chefredaktör Mireya Echeverría Quezada, litteraturredaktör Judith Kiros och bildredaktör Hanna Stenman.

Valerie Kyeyune Backström i samtal med Johan Hilton och Judith Kiros. I Klassikersalongen samtalar författare, litteraturkritiker och kulturskribenter om moderna klassiker och äldre pärlor. Vid en första anblick verkar de helt väsensskilda. Tennessee Williams (1911–83) är en av 1900-talets stora dramatiker, med familjerelationer i amerikansk sydstatsmiljö som främsta motiv. James Baldwin (1924–87) är medborgarrättsaktivisten som skrev romaner och essäer om diskrimineringen av svarta och homosexuella. Ändå har de mycket gemensamt: De verkade under samma tid; de hade ett komplicerat förhållande till hemlandet USA; de var bägge homosexuella och de blev med tiden nära vänner. Och just nu är intresset för dem större än på mycket länge. Tennessee Williams pjäser har börjat spelas igen. Ett exempel är Dramatens uppsättning av "Linje Lusta" 2019, ett annat "Katt på hett plåttak" som hade premiär i februari 2020 på Maximteatern i ett samarbete mellan Kulturhuset Stadsteatern och Dramaten. James Baldwins böcker har upptäckts av en ny generation. Det kommer nyutgåvor både på engelska och svenska. Hans roman "If Beale Street Could Talk" filmatiserades 2018 och hans postuma verk "Remember This House" ligger till grund för den Oscarsnominerade dokumentärfilmen "I Am Not Your Negro". Hur kommer det sig att Williams och Baldwin plötsligt ligger rätt i tiden igen? Vi bjöd in Johan Hilton och Judith Kiros för att tillsammans med Valerie Kyeyune Backström diskutera deras författarskap utifrån Williams Katt på hett plåttak och "Linje Lusta" och Baldwins "Giovannis Room" ("Giovannis rum", sv. övers. 1957); "The Fire Next Time" ("Nästa gång elden", Norstedts 2019): "Go Tell It To The Mountain" ("Gå och förkunna det på bergen", sv. övers. 1955). Valerie Kyeyune Backström är kulturjournalist och kritiker på Expressen Kultur och var tidigare chefredaktör för tidskriften Bang. För Internationell författarscen ledde hon i höstas samtalet med Jamaica Kincaid. Johan Hilton är kritiker, krönikör och scenredaktör på DN Kultur. Han har bl.a. skrivit böckerna "No Tears for Queers" (2005) och den Augustprisnominerade "Monster i garderoben". En bok om Anthony Perkins och tiden som skapade Norman Bates (2015). Tillsammans med Kristin Lundell vann han frågesportsprogrammet På spåret 2017. Judith Kiros är journalist och författare. Hon är en av medgrundarna av den tvärmediala plattformen Kontext Press, hon var programledare för Utbildningsradions program Nationen. Hösten 2019 debuterade hon som skönlitterär författare med boken O. Från 18 februari 2020 Jingel: Lucas Brar

Dags att summera årtiondet som gått – vad hände och vad kommer vi att minnas? Kontexts redaktion listar allt du inte får gömma: lärdomarna, de politiska nederlagen och ljusglimtarna från 2010-talet, som tar oss vidare in i 2020-talet.  I Kontexts redaktionspodd diskuterar vi det senaste inom politik, kultur och livet. I veckans avsnitt tar vi oss an att sammanfatta 2010-talet, år för år – från massdemonstrationerna mot SD:s riksdagsinträde till upploppen i Husby, från Hot Tub Time Machine till Håkan Juholts YOLO-tröja och feminismens vurmande för hårdare tag. Vilka händelser och politiska processer har präglat det gångna decenniet? I avsnittet medverkar Kontexts chefredaktör Mireya Echeverría Quezada, litteraturredaktör Judith Kiros och Silas Aliki, politisk redaktör.

Vi går på jakt efter försvunna klassiker. För vad hände egentligen med 70- och 80-talets "måsteböcker" som "Juloratoriet" och "Hedebyborna"? Kulturjournalisterna och författarna Jan Gradvall, Maarja Talgre och Göran Everdahl och poeten Burcu Sahin spanar både framåt och bakåt i tiden för att förstå vad som genererar klassikerstatus och varför den ibland går förlorad. Kan vi redan idag märka vilka låtar som kommer att bli nya klassiker? Vilka är tecknen på att vi ser en ny popklassiker i vardande? Trallvänlighet? Intensiv exponering i TV? Högst på Spotify-listan? Vi har också pratat med Sigbjörn Ryö som driver ett antikvariat sedan 50 år tillbaka, för att få veta vilka böcker som efterfrågas nuförtiden och vilka som har förpassats till lagret. Slas (Stig Claesson) som det förr var omöjligt att få tag på, finns det nu gott om på hyllorna medan Selma Lagerlöf har fått en nytändning. Vad krävs egentligen för att bli ett verk som alla har ett förhållande till? Vi blandar fördomsfritt musik, poesi, TV, litteratur, teater och film. Hela kulturpaletten i en julig jättetavla. Rocky eller Arne Anka - vem får evigt liv? Dessa svåra frågor och många andra kommer vår klassikerpanel att försöka besvara. Några av de klassiker som rekommenderas i programmet är: Göran Everdahl: "Markurells i Wadköping" av Hjalmar Bergman (TV-serien från 1968 finns i SVTs Öppet arkiv). Dessutom rekommenderar han Hjalmar Bergmans noveller "Kärlek genom ett fönster och andra berättelser" (1929) och "Det ligger i blodet" - film i regi av Howard Hawks (finns på SVT Play från 23/12). Maarja Talgre: "Minnena ser mig" av Tomas Tranströmer, Jacob Mühlrads stycke "Amin Zemirot" från albumet "Time". Dessutom jultipsar hon om "Alternativa fakta" av Åsa Wikforss och allt av P.G. Wodehouse. Jan Gradvall: BBC-serien "Jag, Claudius" efter Rupert Graves två romaner om den romerske kejsaren Claudius. "Rosa himmel" av Molly Sandén (cover på Jonathan Johanssons låt från 2016). Burcu Sahin: "Ormen" av Stig Dagerman och "O" av Judith Kiros. Gunnar Bolin: låten "Knäpper mina fingrar" av Linda Pira och "Bombi bitt och jag" med Stellan Skarsgård, TV-serie från 1968 efter Fritiof Nilsson Piraten, finns i SVTs Öppet Arkiv. Programledare: Gunnar Bolin Producent: Nina Asarnoj

Uppläsning: Judith Kiros DIKTSAMLING: "O" (Bonniers, 2019) MUSIK François Couturier: Colours  EXEKUTÖR François Couturier, piano

Uppläsning: Judith Kiros DIKTSAMLING: "O" (Bonniers, 2019) MUSIK Dhafer Youssef: Shaouk EXEKUTÖR Dhafer Youssef, oud

Sverigedemokraterna vill påverka biblioteken i nationalistisk riktning, men vad vill egentligen Moderaterna? Varför är rapparen Stormzy en hjälte? Och vad har en urspårad Komvux-lektion lärt oss om svensk rättssäkerhet? I Kontexts redaktionspodd diskuterar vi det senaste inom politik, kultur och livet. I det fjärde avsnittet känner litteraturredaktör Judith Kiros en enorm tacksamhet över rapparen Snowzy och hårda sanningar som når offentligheten, kulturredaktör Sarra Anaya funderar på moderat bibliotekspolitik och chefredaktör Mireya Echeverría Quezada får en flashback till en sjuk Komvux-lektion som får henne att tänka på debatten om hårdare tag.

Det är Asters andra natt i hotellhemmet. Andra natten i rad som någon bankar på dörren. Aster blundar och försöker stänga ute bankandet. Det är här hon bor nu. I Sverige. I hotellhemmet Berättare: Lennart Jähkel Rollerna görs av Eden Berhane, Martin Sundbom, Charlotte Lindmark och Eyoale Tadese. Musik: Krister Linder Dramaturg: Magnus Lindman Ljud: Calle Andersson, Bjarne Johansson, Lena Samuelsson. Producent: Pernilla Kommes & Magnus Berg Regi: Lars Vega

Hur hanterar man en skandal? Vad kan Bibeln lära oss om godhet? Och på vilket sätt har Amelie från Montmarte format dagens kulturarbetare?  I Kontexts redaktionspodd diskuterar vi det senaste inom politik, kultur och livet. Veckans avsnitt handlar bland annat om godhet. Står den barmhärtige samariten i vägen för politisk förändring? Dessutom diskuterar vi kulturarbetares arbetsmoral, såhär veckan efter Bokmässan, samt frågar oss hur man bäst reder ut en skandal. Fredrik Virtanen, Svenska Akademien och Ellen DeGeneres har valt lite olika strategier.  Medverkar gör Kontexts chefredaktör Mireya Echeverría Quezada, litteraturredaktör Judith Kiros och bildredaktör Hanna Stenman. För mer texter och analyser från Kontext, besök vår hemsida www.kontextpress.se.

Författarna Olivia Bergdahl, Judith Kiros och historikern Dick Harrison läser ur sina böcker i en litterär gudstjänst direkt från Bokmässan i Göteborg. Gudstjänsten är en återutsändning från Bokmässan i Göteborg den 29 september 2019! Människan blir genom du:et ett jag, skrev filosofen Martin Buber. Det är genom att se att den andre är en människa som jag blir mänsklig. Om vi tvärtom förhåller oss till andra som att de var mindre verkliga än vi förlorar livet sin mening och essens. Denna gudstjänst undersöker Bubers tanke genom läsning av litterära texter, musik, Bibelns ord och kyrkans rit. Gudstjänsten leds av Ludvig Lindelöf, präst i Svenska kyrkan, som också sammanställt alla texterna till en helhet. En människa är en människa, det är allt, poeten Olivia Bergdahls ord.Folkvandringar tillhör de äldsta mänskliga företeelser som finns i skrift,  läser författaren Dick Harrison ur sin bok. Judith Kiros medverkar också, med sin debutsamling O, o för  Othello i Shakespeares pjäs, om svarthet och kön. Tre författare tillsammans med Prästen Ludvig Lindelöf och vokalgruppen Cardia. Om ett jag och ett du. Musik Psalm 297 Härlig är jorden (trad/C Bååth-Holmberg) Hulls (E.Svanängen) Viva la vida (G Berryman, J Buckland, W Champion, C Martin) Psalm 256 Var inte rädd (L Moberg/Y Eggehorn) Psalm 711 Jag tror på en Gud en enda (T Boström) Psalm 189 Bliv kvar hos mig (W H Monk/O Mannström) En stund på jorden (Laleh) Medverkande Ludvig Lindelöf, präst i Svenska kyrkan Diakon Nils Olandersson läser förbön.  Olivia Bergdahl, författare Dick Harrison, historiker Judith Kiros,  författare Cardia, kör från Guldhedskyrkan Eva Forngren Sundqvist, körledare Kent Andersson, piano Christoffer Wallin, bas Susanna Berger, oboe Sara Eggelind Craig, flöjt Producent Neta Norrmo Produktionsbolaget Munck för Sveriges Radio Göteborg Thor Andersson,  tekniker Sveriges Radio liv@sverigesradio.se

Litteraturkritikern och skribenten Judith Kiros talar med Maria Essunger om sin debutbok O! Den är en hybrid mellan poesisamling och essä som utgår från Shakespeares Othello och kretsar kring svarthet och kön i Sverige i dag. Medarrangör: Albert Bonniers Förlag

Trots att Maxida Märak sedan länge etablerat sig som artist är det först nu hennes debutalbum kommer - Maxida Märak är gäst i dagens P1 Kultur. Dessutom: Rutinerade poesi-debutanter och Niki Lindroth von Bahr har premiär på Toronto filmfestival. Imorgon släpps artisten Maxida Märaks debut, Utopi - idag är hon gäst i P1 Kultur. Och inom poesin ser vi i höst fler rutinerade debutanter. Vi har läst Judith Kiros poesidebut O och Adam Westman debuterar i fullformat med boken Taberg. På Nationalmuseeum öppnar idag en utställning om ikoniska året 1989. Vad var det som tog sin ände - och vad var det som startade där och då? Vi har varit där. Och imorgon har animatören och filmaren Niki Lindroth von Bahrs nya kortfilm Något att minnas premiär på Toronto filmfestival - och i helgen öppnar hennes utställning med samma namn på Färgfabriken i Stockholm. Vi har träffat henne. Dessutom: Veckans ord enligt kulturredaktionens Cecilia Blomberg är "Dorian", apropå ovädret som dragit fram över Bahamas. Och dagens radio essä går vidare på temat upprepning - idag skriver idag Gabriella Håkansson om dubbelgångaren. Programledare: Saman Bakhtiari Producent: Eskil Krogh Larsson

Vad innebär det att inte ha fått sin historia berättad? Vad är ett queert arv? Och varför finns det en uppfattning om att hbtqi är kopplat till västvärlden? Q-Studion berättar om den raderade hbtqi-historien och queera ursprungsfolk. Men får även höra om vad det innebär att ha ett judiskt arv samt möter en postkolonial mediehistoriker som reder ut och annat. Medverkande bla Ylva Habel, Judith Kiros och Rudy Loewe.  Producent: Mireya Echeverría Quezada År: 2019

Valeria Luiselli är född 1983 i Mexico City och sedan flera år bosatt i New York. Hon är översatt till över 20 språk och har medverkat i tidskrifter som The New Yorker, The New York Times, Granta, McSweeny’s och i podden This American Life. Debutromanen "De tyngdlösa" har legat i topp på DN:s kritikerlista. "Historien om mina tänder" prisades som Årets bästa bok av New York Times, Buzzfeed och Flavorwire. Judith Kiros är litteraturvetare, antirasistisk debattör, skribent i allt från DN till Nöjesguiden, och en av grundarna av sajten Rummet. Hon har tidigare samtalat med Ngugi wa Thiong'O och Dorit Rabinyan. I samarbete med Rámus förlag och Mexikos ambassad. Från 3 september 2018 Jingel: Lucas Brar

Emma gräver djupare i Jessicas relationer, och undersöker det som polisen trodde var mördarens motiv. De dödas röster är en produktion från Sveriges Radio Drama. I De dödas röster får lyssnarna följa journalisten Emma Nylander, spelad av Sanna Sundqvist. Emma börjar nysta i ett tjugo år gammalt ouppklarat mord som ägde rum i området där hon själv växte upp, i mitten av 1990-talet. När hon kontaktar sitt gamla kompisgäng från den tiden kommer oväntade detaljer upp till ytan. De dödas röster är en historia om vänskap, hemligheter, kärlek, svartsjuka, svek och mörk magi. Hur väl känner vi egentligen våra vänner? Skapad av Sara Bergmark Elfgren.  Regi: Mattias J. Skoglund. Avsnittsförfattare: Judith Kiros   Kompositörer: Ludvig Andersson och Mats Lundgren. Produktionstekniker: Michael Johansson. Ljud: Lena Samuelsson och Monica Bergmark. Klippning: Sara Bergmark Elfgren och Mattias J Skoglund. Effekter: Mats Lundgren. Inspicient: Sven Philip. Producent: Jens Tzan Choong     Sanna Sundqvist - EMMA Måns Nathanaelson - FRIPPE Siri Hjorton Wagner - MARIA Peshang Rad - ALEM Leona Axelsen - JESSICA Johan Ehn - STAFFAN ÅBERG Anna Azcárate - KARIN LUNDH Ulrika Ellemark - TEVEDOKUMENTÄRREPORTER Anna-Karin Linder Krauklis - ANNA-KARIN LINDER KRAUKLISI introt: Solí Myhrman och Matez Monir Garci som ELEV 1 och ELEV 3.  I avsnittet användes ljud från filmerna "The usual suspects" och "Pride and prejudice".

I 2015 års sista Flumskola tar panelen sig an uppdraget att förstå KD genom Kristdemokraternas gamle storboss Alf Svensson, mannen som var partiledare i bibliska 31 år. Vi frågar oss vad han tyckte om att bli mobbad av Palme, hur han utsattes för prövningar och 7 svåra år innan han tog sig in i riksdagen samt hur kul en Kristdemokrat egentligen är. I panelen Ali Esbati, Judith Kiros, Christoffer Röstlund Jonsson och Elinor Svensson. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Expressens främste murvel Niklas Svensson bevakade för urminnes tider sedan dokusåpan Expedition Robinson, detta resulterade i en bok, samt en evighetslång bromance med poliskonstapel Martin Melin, som också skriver förordet till boken. Här får panelen lära sig allt från vad som är Tengas farligaste djur, vilka arter som utrotades för att en svensk dokusåpa blev till samt huruvida timanställda av public service brukade droger på arbetstid. Boken kommer användas som grundläggande studiematerial för en högre mediekritik av en av svensk politiks största granskare och bästa kompisar. Kan vi förstå Niklas Svensson genom Expedition Robinson? Var finns likheterna mellan #Barpol och ett ö-råd? Och kan egentligen någon se skillnad på Niklas Svensson och Getingen? Detta och mycket mer dryftas när de lärde i flum återigen samlas. Den här gången är det inge mindre än journalisten Henrik Torehammar, skribenten Judith Kiros och komikern Josefin Johansson som tar plats på Mosebacke Etablissemang. Flumskolan är en... See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Judith Kiros och Mireya Echeverría Quezada See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Judith Kiros och Mireya Echeverría Quezada See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Jonathan Unge, Judith Kiros och Åsa Linderstam gör allt vad man kan för att tyda höstens mest omtalade bok om Håkan Juholt. Studierektor är Johannes Klenell. Dessutom dyker Suhonen själv upp. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Judith Kiros och Mireya Echeverría Quezada See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Judith Kiros och Mireya Echeverría Quezada See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Judith Kiros och Mireya Echeverría Quezada See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Judith Kiros är debattör och en av grundarna till nätforumet "Rummet", där endast personer som själva blir utsatta för rasism och främlingsfientlighet får publicera åsikter, tankar och analyser av det de utsätts för.

Judith Kiros och Mireya Echeverría Quezada See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Judith Kiros och Mireya Echeverría Quezada See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Judith Kiros och Mireya Echeverría Quezada See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Judith Kiros och Mireya Echeverría Quezada See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Judith Kiros och Mireya Echeverría Quezada See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Dagens program består av bitar ur sommarens talkshows. Vi hör Maria Persson Löfgren i samtal med journalisten Disa Håstad och konstären Irina Lindqvist om Sovjetunionen, hur det var att leva där. Roger Wilson har noterat att det inte tycks finnas något större intresse för Polen, eller Finland heller för den delen. Stefan Ingvarsson, journalist, vill gärna lyfta fram Polen. Janina Orlov, översättare och författare, medverkar om intresset för finsk litteratur. I programmet hörs även Judith Kiros från bloggen Rummet. David Carlqvist träffar Evelina Gunnarsson som arbetat som au pair i Kina, och Nathalie Söderlind som förmedlar svenska au pairer till kinesiska familjer.

Hur hanterar man att bli utsatt för rasistiskt näthat på internet? No hate-podden får finbesök av Soraya Hashim, bloggare och projektledare på Rättviseförmedlingen, Kawa Zolfagary, debattör, skribent och grundaren av Vita Kränkta Män, och Ida Gulbrandsen på Diskrimineringsbyrån i Uppsala.   Blocka, deleata, anmäla, konfrontera eller diskutera? Vad ska man göra om man ser, eller själv blir utsatt för rasistiska näthatsattacker? Och vilka är ”vi” och vilka är ”dom” egentligen? Vi snackar rasism, troll, Game of Thrones och mycket mer. Och så träffar vår reporter Clara Lowden två av grundarna till Rummet: Mireya Echeverría Quezada och Judith Kiros!

I Klassresans trettonde avsnitt, live från Kulturhuset, träffar Mohamed, skribenterna Judith Kiros och Valerie Kyeyune Backström, två av grundarna till samtalsplattformen Rummet. De pratar om allt ifrån Judiths och Valeries uppväxter till hur idén om Rummet föddes, och reaktionerna som uppstod. Hur är det att vara mitt i sin klassresa, när alla börjar dra i en. De lyckas hitta kopplingar mellan Hanne Kjöller och Drake, diskuterar ifall det finns några fördelar med att vara svart, och återkommer av en underlig anledning till Mel B från Spice Girls. Det är den andra gången podcasten Klassresan körs inför publik på Kulturhuset i Stockholm. För musiken står DJ Taro och denna gång uppträde Amin som just nu är aktuell på Ison & Filles senaste platta Länge leve vi. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Moa Svan, Roger Wilson och Judith Kiros fnissar över ett tårfyllt politiskt testamente författat av en blott 23 år gammal man. Men vem dyker plötsligt upp under samtalet om inte författaren Gustav Fridolin? Inspelat live på Kägelbanan i Stockholm. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

”Män som hatar Mattias Gardell”. Po Tidholm, Judith Kiros, och Ann Ighe har läst Axess-mannen Johan Lundbergs vänsterslakt ”Ljusets fiender” (2013). Inspelat live på Socialistiskt forum i Stockholm. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.