Podcasts about studiens

Detta är bara första halvtimmen. Teckna en podcastprenumeration på www.detfriasverige.se eller www.svegot.se för att ta del av hela programmet.I den här podcast river Dan Eriksson och Magnus Söderman sönder den pseudovetenskap som används för att tysta sanningen om invandringens konsekvenser. Örebro universitets studie – ledd av den notoriske vänsteraktivisten Jerzy Sarnecki – är en grodda av ideologiskt bedrägeri. Här avslöjas exakt hur staten, akademin och media samarbetar för att dölja verkligheten.Varför ljuger makten?Studiens fällor: Medvetna utelämnanden av asylsökande, andra generationens invandrare och ursprungsländer. En metod som garanterar "rätt" resultat.Kultur vs. socioekonomi: Varför är våldsmentaliteten i Rinkeby annorlunda än i tyska arbetarklassförorter? Det handlar inte om pengar – det handlar om arv.Medias lögnmaskin: Aftonbladet och Jonna Sima väljer "fakta" som passar deras massinvandringsagenda. Vi visar bevis på censur och hjärntvätt.Ras och brott: Förbjuden forskning avslöjar sambandet mellan etnicitet och kriminalitet. Varför vågar ingen prata om det?Sanningen de vill dölja:Svenskar blir minoritet – och brottsoffren ökar. Medan etniska svenskars brottslighet minskar, importeras kaos genom naiv politik.Andra generationens katastrof: Barn till invandrare är mer kriminella än sina föräldrar. Integration är en myt – och staten vet det.Elitens svek: Politikerna skyddar sig själva i gated communities medan vanligt folk lämnas åt gängen.Vad gör vi nu?Det fria Sverige går inte på knä för PK-korridoren. Vi namnger förrädare, avslöjar lögnerna och kräver handling:Stopp för massinvandring – Sverige tillhör svenskarna.Utvisningar, inte "satsningar" – Bara storskalig återvandring kan få Sverige på rätt köl igen.Nationell motkultur – Bygg murar mot vänsterpropagandan. Stöd medier och grupper som vågar tala sanning och slå ett slag för en ordentlig idédebatt till “höger”.Bli en del av motståndet:

Ja, rubriken avslöjar innehållet ganska väl ;) Vad är skillnaden på en vanlig motionär och en elitcyklist som cyklar Tour de France? Det har man försökt besvara i en studie som vi kollar närmare på i detta  avsnitt.    Studien: The Tour de France, also possible for mortals? A comparison of a recreational and a World Tour cyclist   Tidsschema:  06:00 Studiens upplägg och metod 10:00 Skillnaderna    Mer poddar och artiklar hittar du på Prestera Mera   Värdar  Tommy Ivarsson, Fil.mag Biomedicin (M.Sc.)–Specialisering mot mänsklig prestation. tommy@umara.se   Simon Gustavsson, Fil.kand Biomedicin (B.Sc.)–Specialisering mot områdena kost och träning. simon@umara.se

Saltintag vid riktigt varma förhållanden, detta nördar vi ner oss i veckans avsnitt. En ny studie som testat ultralöpare har kommit ut.    Studien: Effect of Personalized Sodium Replacement on Fluid and Sodium Balance and Thermophysiological Strain During and After Ultraendurance Running in the Heat   Tidsschema:  04:11 Studiens upplägg 13:00 Resultat och diskussion   Mer poddar och artiklar hittar du på Prestera Mera   Värdar  Tommy Ivarsson, Fil.mag Biomedicin (M.Sc.)–Specialisering mot mänsklig prestation. tommy@umara.se   Simon Gustavsson, Fil.kand Biomedicin (B.Sc.)–Specialisering mot områdena kost och träning. simon@umara.se  

Denna veckan går vi igenom en lite äldre studie om fettförbränning för otränad vs tränade människor. Vi passar också på att stämma av med Tommy hur hans Vätternrunda träning går.    Studien: Exogenous glucose oxidation during exercise in endurance-trained and untrained subjects Tidsschema:  02:44 Fettförbränning hos idrottare 09:00 Studiens upplägg 12:40 Resultat 24:10 Tommys Vätternform Mer poddar och artiklar hittar du på Prestera Mera   Värdar  Tommy Ivarsson, Fil.mag Biomedicin (M.Sc.)–Specialisering mot mänsklig prestation. tommy@umara.se   Simon Gustavsson, Fil.kand Biomedicin (B.Sc.)–Specialisering mot områdena kost och träning. simon@umara.se

Semaglutid, ett läkemedel som fått stor uppmärksamhet för sin effekt på viktminskning, fungerar också mot symtom vid hjärtsvikt hos överviktiga. Det visar en ny studie. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medicinen mot diabetes typ2 och obesitas, det vill säga allvarlig övervikt, som blivit så omskrivet – inte bara i medicintidskrifter utan i alltifrån kulturartiklar till skvallerpress – verkar också fungera mot symtom vid hjärtsvikt.Veckans avsnitt av Vetenskapsradion Hälsa handlar om hjärtsvikt, ett vanligt och ofta svårt tillstånd, och nya behandlingar.Diabetesläkemedel gjorde livet lättare för överviktiga Resultaten från en ny studie* presenterades nyligen vid den stora hjärtkonferensen ESC i Amsterdam och i tidskriften New England Journal of Medicine**. I studien ingick 529 patienter med allvarlig övervikt och så kallad diastolisk hjärtsvikt, ett tillstånd då hjärtat blivit stelt och får svårt att fylla på sig med blod, och som saknar bra behandling. Patienterna lottades till att få riktigt läkemedel eller placebo.Studien visade att läkemedlet semaglutid hjälpte patienter med allvarlig övervikt och diastolisk hjärtsvikt. Efter ett år skattade de som fått aktiv substans sin livskvalitet och sina förmågor att klara vardagssysslor högre. De hade ökat hur långt de kunde gå på sex minuter med 21,5 meter jämfört med kontrollgruppen, som ökat med 1,2 meter. Läkemedelsgruppen hade också fått en kraftigare sänkning av inflammationsmarkör i blodet (CRP). De hade även gått ner betydligt mer i vikt.Men var det själva viktminskningen som framför allt orsakade symtomlindringen, eller andra mekanismer?Medverkar gör Lars Wallentin, professor i kardiologi vid Uppsala universitet och Annika Rosengren, professor i medicin vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.Programledare och producent: Sara Heymansara.heyman@sverigesradio.se*Studien var finansierad av företaget bakom läkemedlet, Novo Nordisk.**Studiens abstract finns här.

Jacob och Wille diskuterar i betydelsen av att bli trött under ett set av styrketräning och hur resultaten förändras när du kommer närmre och närmre failure i dagens avsnitt av Tyngre Träningssnack. Som utgångspunkt används en nypublicerad preprint med titeln ”Exploring the Dose-Response Relationship Between Estimated Resistance Training Proximity to Failure, Strength Gain, and Muscle Hypertrophy”. Resultaten i studien visade att träning till nära failure hade en liten negativ effekt på styrkeökningar medan man såg en ganska betydande positiv effekt av att träna till failure om målet var att öka i muskelmassa. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack helt fritt från träning (00:05:55) Vilken betydelse har det att träna mot failure vid styrketräning? (00:08:07) En väl rapporterad och väldigt ärlig meta-analys (00:11:29) Metoden i litteraturgenomgången (00:15:59) Hur påverkas resultaten i styrka och hypertrofi av att träna nära failure? (00:20:13) Försök att uppskatta hur många reps in reserv deltagarna hade i olika studier (00:25:53) Studiens resultat när det gäller styrkeökningar (00:34:08) När man gör sådana här studier blir det lätt en artificiell situation (00:37:00) Failure har möjligen stor betydelse när det gäller öka i muskelmassa (00:41:47) Mindre överraskande resultat även om effekten kanske är större än väntad? (00:43:57) Failure med tunga vikter kan vara ganska riskabelt (00:49:38) Hur passar studieresultatet med din personliga bild av hur träning fungerar? (00:52:24) Jacob vill se studier där man testar kända upplägg mot varandra

Andrew Coggan och Hunter Allen var dom som populariserade testet en “max 20a” för att beräkna fram din FTP(tröskel)eller också utskrivet Functional Threshold Power. De flest cyklister som tränat en längre period har tveklöst stött på testet som blivit lite av en måttstock för hur vinterträningen går.    Efter att du kört ett 20min FTP test tar du 95% av detta snittvärde och du har din tröskel. En intensitet du ska kunna hålla ungefär i 60 min. Men hur länge kan en cyklist i snitt hålla 95% av sin max 20a? Det kollar en artikel in på som publicerades i Journal of Science and Medicine in Sports, Time to exhaustion at estimated functional threshold power in road cyclists of different performance levels.    Tidsschema: 07:50 Studiens metod 16:50 Resultat 28:55 Testa dig själv   Mer poddar och artiklar hittar du på Prestera Mera   Värdar  Tommy Ivarsson, Fil.mag Biomedicin (M.Sc.)–Specialisering mot mänsklig tommy@umara.se   Simon Gustavsson, Fil.kand Biomedicin (B.Sc.)–Specialisering mot områdena kost och träning. simon@umara.se

Die Branche wird immer weiblicher. Wenn man sich in den Studiensälen umschaut, findet man gefühlt 60% Frauen vor. Laut einer Studie gibt es in Baden Württemberg ein realistisches Verhältnis im Bezug auf Zahnärzte / Zahnärztinnen von 58% weiblich zu 42% männlich. Den Link dafür, findest du in der Podcastbeschreibung, wenn du mehr nachlesen möchtest. Aber welche Begleiterscheinungen bringt dieser demographische Wandel eigentlich mit sich? Gehen Frauen eher in die Selbstständigkeit oder ist vielleicht das Angestelltenverhältnis eher mit dem Kinderwunsch zu vereinen? Ich möchte gleich vorwegsagen: Natürlich gibt es hierfür nicht die einzig wahre und richtige Antwort. Es gibt jedoch Statistiken, und die Erfahrungswerte von Dr. Ivona Leventic, die heute bei mir zu Gast ist. Ivona hat schon in der ersten AllDent Praxis in München als Zahnärztin gearbeitet und ist dann zur medinischen Leitung aufgestiegen. Heute koordiniert sie rund 200 Zahnärzte und Zahnärztinnen und weiß dabei genau, welche Vorteile die Feminisierung der Dentalbranche mit sich bringt. Freu dich auf eine Podcast Episode, in der wir darüber sprechen, wie sich die Branche verändert und wohin die Reise gehen könnte. Quelle: Statistik der weiblicher werdenden Dentalbranche: : https://www.kzvbw.de/wp-content/uploads/versorgungsbericht-2020.pdf Zu Alldent: https://www.alldent-zahnzentrum.de Du möchtest mal zu Gast sein? Buche dir hier dein kostenloses Kennlerngespräch: https://www.dental-welt.com

Die Branche wird immer weiblicher. Wenn man sich in den Studiensälen umschaut, findet man gefühlt 60% Frauen vor. Laut einer Studie gibt es in Baden Württemberg ein realistisches Verhältnis im Bezug auf Zahnärzte / Zahnärztinnen von 58% weiblich zu 42% männlich. Den Link dafür, findest du in der Podcastbeschreibung, wenn du mehr nachlesen möchtest. Aber welche Begleiterscheinungen bringt dieser demographische Wandel eigentlich mit sich? Gehen Frauen eher in die Selbstständigkeit oder ist vielleicht das Angestelltenverhältnis eher mit dem Kinderwunsch zu vereinen? Ich möchte gleich vorwegsagen: Natürlich gibt es hierfür nicht die einzig wahre und richtige Antwort. Es gibt jedoch Statistiken, und die Erfahrungswerte von Dr. Ivona Leventic, die heute bei mir zu Gast ist. Ivona hat schon in der ersten AllDent Praxis in München als Zahnärztin gearbeitet und ist dann zur medinischen Leitung aufgestiegen. Heute koordiniert sie rund 200 Zahnärzte und Zahnärztinnen und weiß dabei genau, welche Vorteile die Feminisierung der Dentalbranche mit sich bringt. Freu dich auf eine Podcast Episode, in der wir darüber sprechen, wie sich die Branche verändert und wohin die Reise gehen könnte. Quelle: Statistik der weiblicher werdenden Dentalbranche: : https://www.kzvbw.de/wp-content/uploads/versorgungsbericht-2020.pdf Zu Alldent: https://www.alldent-zahnzentrum.de Du möchtest mal zu Gast sein? Buche dir hier dein kostenloses Kennlerngespräch: https://www.dental-welt.com

Vad händer om du intar sportdrycken direkt i blodet? Och hur påverkar det träningen och muskelglykogenet? Detta diskuterar vi idag utifrån studien: Reversal of fatigue during prolonged exercise by carbohydrate infusion or ingestion.   Läs studien här.    Tidsschema: 02:30 Studiens upplägg och metod 12:00 Vad visade studien? Mer poddar och artiklar hittar du på Prestera Mera   Värdar  Tommy Ivarsson, Fil.mag Biomedicin (M.Sc.)–Specialisering mot mänsklig tommy@umara.se   Simon Gustavsson, Fil.kand Biomedicin (B.Sc.)–Specialisering mot områdena kost och träning. simon@umara.se

Ett lite kortare avsnitt kring fördelarna med funktionskläder. Simon och Tommy går igenom studien Effect of Clothing Fabric on 20-km Cycling Performance in Endurance Athletes.    Tidsschema: 04:04 Studiens metod & deltagare 14:55 Resultat & diskussion    Mer poddar och artiklar hittar du på Prestera Mera   Värdar  Tommy Ivarsson, Fil.mag Biomedicin (M.Sc.)–Specialisering mot mänsklig tommy@umara.se   Simon Gustavsson, Fil.kand Biomedicin (B.Sc.)–Specialisering mot områdena kost och träning. simon@umara.se

Ett danskt forskarteam blev nyligen kontaktade av ett gäng vältränade cyklister i 65 årsåldern. De hade planerat att cykla 3000 km från Köpenhamn till Italien och ville se ifall det hade kunnat passas in i en forskningsstudie.   Forskarna “lyckades” komma på en passande studie för “gubbarna” och den fick namnet: Extreme duration exercise affects old and younger men differently och denna studie ska vi ta en närmare titt på.   Tidsschema: 02:33 Hur studien kom till? 09:04 Studiens metod 13:30 Resultatet  17:00 Diskussion  33:00 Summering Mer poddar och artiklar hittar du på Prestera Mera   Värdar  Tommy Ivarsson, Fil.mag Biomedicin (M.Sc.)–Specialisering mot mänsklig tommy@umara.se   Simon Gustavsson, Fil.kand Biomedicin (B.Sc.)–Specialisering mot områdena kost och träning. simon@umara.se

I veckans avsnitt går vi igenom en studie där man undersökt sambandet mellan magproblem och stress vid ultramaraton. Varför uppkommer detta och vad kan man göra för att åtgärda det?    Länk till studien hittar du här.   Tidsschema: 05:30 Studie om stress och magproblem 05:50 Studiens bakgrund & upplägg 13:20 Resultat & diskussion 21:05 Hur löser man stress och magproblem?    Mer poddar och artiklar hittar du på Prestera Mera   Värdar  Tommy Ivarsson, Fil.mag Biomedicin (M.Sc.)–Specialisering mot mänsklig tommy@umara.se   Simon Gustavsson, Fil.kand Biomedicin (B.Sc.)–Specialisering mot områdena kost och träning. simon@umara.se

Veckans avsnitt handlar om saltintag. Simon och Tommy går igenom en ny studie som undersökt olika saltintag vid hög värme på idrottare. Det hinns också med ett par lyssnarfrågor om energibalans, överträning och salter i sportdryck.    Länk till studien.   Tidsschema: 02:55 Saltintag grunderna 13:15 Studiens metod 23:14 Resultat   Lyssnarfrågor:  32:00 Kan natriumintaget bli för högt om man blandar sin sportdryck väldigt starkt?  38:08 Ung löpare som svimmar vid träning, vad kan detta bero på? 40:10 Energibrist vid överträning, varför bör konditionsidrottare fokusera kolhydrater?  Mer poddar och artiklar hittar du på Prestera Mera   Värdar  Tommy Ivarsson, Fil.mag Biomedicin (M.Sc.)–Specialisering mot mänsklig tommy@umara.se   Simon Gustavsson, Fil.kand Biomedicin (B.Sc.)–Specialisering mot områdena kost och träning. simon@umara.se

I detta avsnitt går vi igenom en studie som kollat på fysisk träning som en behandlingsform för personer som lider av ångest och depression. Utäver detta hinner vi också med ett gäng lyssnarfrågor. Vill du läsa hela studien går du in på presteramera.com   Tidsschema: 03:55 Studien vi pratar om idag handlar om ångest 06:15 Studiens upplägg 14:30 Resultat & diskussion   Lyssnarfrågor:  27:30 Proteinintag vid viktnedgång, vad gäller?  34:40 Hur bör man fördela backintervaller vs platta intervallpass?  Mer poddar och artiklar hittar du på Prestera Mera   Värdar  Tommy Ivarsson, Fil.mag Biomedicin (M.Sc.)–Specialisering mot mänsklig tommy@umara.se   Simon Gustavsson, Fil.kand Biomedicin (B.Sc.)–Specialisering mot områdena kost och träning. simon@umara.se

Willam Apro är tillbaka som gäst i podden för att berätta om sin egen forskning kring hur aminosyror påverkar proteinsyntesen och om låga muskelglykogennivåer har någon inverkan på proteinsyntesen. Det blir dessutom en lång diskussion om betydelsen av att utföra studier på människor istället för bara djur när man studerar signaler och effekter på cellnivå. Samt en beskrivning av hur det går till när man utför en muskelbiopsi. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta (och tidigare) avsnitt. Hålltider 00:00:07 Jacob börjar närma sig 40 års åldern 00:05:41 William Apro är tillbaka som gäst 00:12:49 Varför göra studier om vad som sker på cellnivå på människor? 00:15:27 Försök att testa saker på människor som redan är visat i djurförsök 00:20:36 När studierna på människor visar på annat än studierna på möss 00:24:35 De som utför studier på celler är dåliga på läsa/referera till människostudier 00:28:52 Problemet när saker blir sanningar innan det verkligen är visat 00:34:58 Aminosyror och proteiner i samband med träning 00:45:13 Det är svårt att mäta mindre förändringar i kroppssammansättning tillförlitligt 00:50:43 Hur det går till när man tar en muskelbiopsi 00:58:27 Vilken information som man kan få ut från en muskelbiopsi 01:08:32 Apros senaste studie på muskelglykogenens påverkan vid styrketräning 01:14:50 Hur du tömmer allt utom en muskel på glykogen 01:17:05 Märker man av om man styrketränar med eller utan muskelglykogen? 01:20:23 Studiens hypotes är att signaler om låga energinivåer bör påverka effekten negativt 01:27:18 Vi behöver visa att saker fungerar på människor för djurstudier för ofta inte över till människor

De som kaller seg kynikere er ofte stolte av sin evne til å tenke kritisk og være skeptiske til andres motiver, og de anser denne evnen som tegn på en uovertruffen intelligens. Fortellingene våre styrker denne myten ved å glorifisere kalde, kalkulerende og kyniske hovedpersoner som detektiv Sherlock Holmes. Den kjente etterforskeren har en egen evne til å lese mennesker og se bak folks fasade, og der oppdager han det verste i oss, og slik avslører han skurken.Undersøkelser fra 2018 hevder imidlertid at det kyniske geniet er en myte. I en omfattende tverrkulturell analyse publisert i Personal and Social Psychology Bulletin 11. juli, konkluderer sosialpsykolog Olga Stavrova fra Tilburg University i Nederland og evolusjonspsykolog Daniel Ehlebracht fra Universitetet i Köln i Tyskland at de mest kompetente menneskene ikke er så kynisk tross alt.Studiens forfattere påpeker at det er en grunn til at folk synes det er smart å være kynisk. Forestillingen om at vi fortrinnsvis er drevet av egeninteresse er et poeng som frontes i evolusjonær biologi og økonomisk teori. Vi blir ofte lært at «den sterkestes rett» krever at folk dypest sett prioriterer sine individuelle interesser. Derfor er det bare logisk å tro at vi er grunnleggende egoistiske og beskytter oss selv, og dette resonnementet ender med at vi tenker det verste om folk og havner i kynismens kalde livsanskuelse. Kanskje bedømmer kynikeren enkelte mennesker feil, men i så fall er det bedre å være føre var enn etter snar. Det er med andre ord lurt å være tilbakeholden, kritisk, mellommenneskelig distansert og mistenksom i følge kynikeren, som også påberoper seg å være realistisk. Forfatterne bak studien om kynisme hevder imidlertid at denne holdningen likevel ikke er så nyttig hvis det er vår standardposisjon, og bemerker at en rekke studier viser sammenheng mellom tillit og god helse. Det er også en relasjon mellom tillit og gode relasjoner som igjen er direkte linket opp til et psykisk og fysisk sunt liv. Også innenfor økonomi har man funnet ut at verst-tenkelig tankegang har en tendens til å føre til dårligere resultater når det gjelder inntjening og velvære.Velkommen til en ikke-kynisk episode av SinnSyn om kynisme. Nå skal du få være med til et foredrag hvor jeg drøfter kynismens utspekulerte vesen.Takk for at du hører å SinnSyn. Det siste segmentet i denne episoden var kun et kort utdrag for en lengre refleksjonsrunde omkring kynismens psykologi Vi du høre hele foredraget, kan du gå til episode #37 på Patreon. I den episoden dykker jeg videre ned i de psykologiske mekanismene som ligger bak det hånlige fliret og den intellektuelle kulden som kynikeren bruker som sitt skjold mot verden. I tillegg finner du nærmere hundre andre poster fra denne podcasten inne på Patreon. Vil du har mer SinnSyn hver måned kan du altså gå til min Patreon-side. Her finner du masse eksklusivt materiale. Her er det flere episoder av SinnSyn, mentale øvelser, mye videomateriale og jeg leser bøkene mine, kapittel for kapittel, slik at Patreon til slutt huser lydbokversjonen av mine tre bøker. Hvis du finner verdi her på SinnSyn, vil ha mer SinnSyn hver måned, og har lyst til å støtte prosjektet, slik at jeg kan holde hjula i gang her på podcasten, er et abonnement på Patreon av stor betydning for dette prosjektet. Du kan selv velge beløp per måned, og beløpet vil altså gi deg et medlemskap på mitt såkalte mentale treningsstudio. Jeg vil også benytte anledningen til å takke alle dere som allerede er Patreon supportere. Det er lyttere som dere som sørger for at lysene er på her inne på SinnSyn uke etter uke, måned etter måned, år etter år. Det er kostnadskrevende på mange måter å drive denne podcasten, men jeg elsker å gjøre det, og med støtte fra Patreon-lyttere kan jeg prioritere SinnSyn hver uke! Tusen takk for det! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

De som kaller seg kynikere er ofte stolte av sin evne til å tenke kritisk og være skeptiske til andres motiver, og de anser denne evnen som tegn på en uovertruffen intelligens. Fortellingene våre styrker denne myten ved å glorifisere kalde, kalkulerende og kyniske hovedpersoner som detektiv Sherlock Holmes. Den kjente etterforskeren har en egen evne til å lese mennesker og se bak folks fasade, og der oppdager han det verste i oss, og slik avslører han skurken.Undersøkelser fra 2018 hevder imidlertid at det kyniske geniet er en myte. I en omfattende tverrkulturell analyse publisert i Personal and Social Psychology Bulletin 11. juli, konkluderer sosialpsykolog Olga Stavrova fra Tilburg University i Nederland og evolusjonspsykolog Daniel Ehlebracht fra Universitetet i Köln i Tyskland at de mest kompetente menneskene ikke er så kynisk tross alt.Studiens forfattere påpeker at det er en grunn til at folk synes det er smart å være kynisk. Forestillingen om at vi fortrinnsvis er drevet av egeninteresse er et poeng som frontes i evolusjonær biologi og økonomisk teori. Vi blir ofte lært at «den sterkestes rett» krever at folk dypest sett prioriterer sine individuelle interesser. Derfor er det bare logisk å tro at vi er grunnleggende egoistiske og beskytter oss selv, og dette resonnementet ender med at vi tenker det verste om folk og havner i kynismens kalde livsanskuelse. Kanskje bedømmer kynikeren enkelte mennesker feil, men i så fall er det bedre å være føre var enn etter snar. Det er med andre ord lurt å være tilbakeholden, kritisk, mellommenneskelig distansert og mistenksom i følge kynikeren, som også påberoper seg å være realistisk. Forfatterne bak studien om kynisme hevder imidlertid at denne holdningen likevel ikke er så nyttig hvis det er vår standardposisjon, og bemerker at en rekke studier viser sammenheng mellom tillit og god helse. Det er også en relasjon mellom tillit og gode relasjoner som igjen er direkte linket opp til et psykisk og fysisk sunt liv. Også innenfor økonomi har man funnet ut at verst-tenkelig tankegang har en tendens til å føre til dårligere resultater når det gjelder inntjening og velvære.Velkommen til en ikke-kynisk episode av SinnSyn om kynisme. Nå skal du få være med til et foredrag hvor jeg drøfter kynismens utspekulerte vesen.Takk for at du hører å SinnSyn. Det siste segmentet i denne episoden var kun et kort utdrag for en lengre refleksjonsrunde omkring kynismens psykologi Vi du høre hele foredraget, kan du gå til episode #37 på Patreon. I den episoden dykker jeg videre ned i de psykologiske mekanismene som ligger bak det hånlige fliret og den intellektuelle kulden som kynikeren bruker som sitt skjold mot verden. I tillegg finner du nærmere hundre andre poster fra denne podcasten inne på Patreon. Vil du har mer SinnSyn hver måned kan du altså gå til min Patreon-side. Her finner du masse eksklusivt materiale. Her er det flere episoder av SinnSyn, mentale øvelser, mye videomateriale og jeg leser bøkene mine, kapittel for kapittel, slik at Patreon til slutt huser lydbokversjonen av mine tre bøker. Hvis du finner verdi her på SinnSyn, vil ha mer SinnSyn hver måned, og har lyst til å støtte prosjektet, slik at jeg kan holde hjula i gang her på podcasten, er et abonnement på Patreon av stor betydning for dette prosjektet. Du kan selv velge beløp per måned, og beløpet vil altså gi deg et medlemskap på mitt såkalte mentale treningsstudio. Jeg vil også benytte anledningen til å takke alle dere som allerede er Patreon supportere. Det er lyttere som dere som sørger for at lysene er på her inne på SinnSyn uke etter uke, måned etter måned, år etter år. Det er kostnadskrevende på mange måter å drive denne podcasten, men jeg elsker å gjøre det, og med støtte fra Patreon-lyttere kan jeg prioritere SinnSyn hver uke! Tusen takk for det! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Efter ett längre uppehåll sätts mikrofonerna på igen! I dagens avsnitt dissekerar Martin & Niclas en ny metaanalys för hur energiunderskott påverkar muskelmassa och styrka... över minst 3 veckor? ------------------------------------------------------------- Studiens fulla namn: "Energy deficiency impairs resistance training gains in lean mass but not strength: A meta-analysis and meta-regression". ------------------------------------------------------------- #leangains #rga #rawgymathletics  https://leangains.com/ http://rgamalmo.com/  

Att salt är något vi behöver som människor och konditionsidrottare är brett vedertaget. Ett bra saltintag hjälper oss att bibehålla en korrekt plasmavolym i kroppen vilket är viktigt för vår möjligheter att transportera syrerikt blod runt i kroppen.  Men hur viktigt är det för prestationen i ex ett ultramarathon? I veckans avsnitt går vi igenom en ny studie som kollat på detta. Vi hinner även med ett gäng lyssnarfrågor.  Tidsschema: 03:05 Studiens upplägg 08:10 Resultat & diskussion    Lyssnarfrågor: 26:00 Skierg och kalorimätning 28:55 Viktstabil triathlet, vad fyller man på med för att fylla kcal behovet? 37:20 Ämnesomsättning ökar och stiger?  Mer poddar och artiklar hittar du på Prestera Mera   Värdar  Tommy Ivarsson, Fil.mag Biomedicin (M.Sc.)–Specialisering mot mänsklig tommy@umara.se   Simon Gustavsson, Fil.kand Biomedicin (B.Sc.)–Specialisering mot områdena kost och träning. simon@umara.se    

Här på Prestera Mera har vi skrivit och pratat ganska mycket om intervaller. Frågan vilka som är de mest effektiva är ständigt aktuell. Som tur är för oss är intervaller även väldigt populära bland forskarna inom idrottsvetenskap. I detta avsnitt kollar vi närmare på en ny studie där man undersökt intervaller med en nedstigande intervalltrappa i hopp om en ökad tid på VO2max. Hela studien kan du läsa här.    Tidsschema: 02:00 Vad är intervaller och varför är dom effektiva?  05:45 Studiens upplägg 11:00 Intervallerna 13:00 Resultaten 18:30 Diskussion och vad betyder detta? Mer poddar och artiklar hittar du på Prestera Mera   Värdar  Tommy Ivarsson, Fil.mag Biomedicin (M.Sc.)–Specialisering mot mänsklig prestation.tommy@umara.se   Simon Gustavsson, Fil.kand Biomedicin (B.Sc.)–Specialisering mot områdena kost och träning. simon@umara.se    

All träning startar inte upp exakt samma typ av signalering och på sista raden får vi då lite olika effekter beroende på typ av träningsstimuli. Vissa pass bygger styrka, andra aerob kapacitet och vissa ger dig bättre motorik/rörelseekonomi osv. Tommy har läst in sig på en studie som tittat på vad som skiljer i signalering mot fler mitokondrier, blodkärl, muskelmassa m.m. beroende på om du tränar med fokus på intensitet, distans eller kombinerade pass. Läs hela Tommys artikel här.   Tidsschema: 02:30 Veckans artikel effektiv konditionsträning 04:45 Studiens upplägg 13:00 Resultat 25:00 Vad säger studien egentligen? Vad kan vi lära oss? 39:30 Behöver vi alltid fler mitokondrier?  Mer poddar och artiklar hittar du på Prestera Mera   Värdar  Tommy Ivarsson, Fil.mag Biomedicin (M.Sc.)–Specialisering mot mänsklig prestation.tommy@umara.se Simon Gustavsson, Fil.kand Biomedicin (B.Sc.)–Specialisering mot områdena kost och träning. simon@umara.se

Veckans avsnitt handlar om Ketoner. Det har skrivits en del om hur vissa cykellag som Sky och Jumbo-Visma använt Ketontillskott för ökad prestation och återhämtning under Tour de France. Men hur ser stödet ut i vetenskapen för detta?  Nyligen kom en ny artikel ut, Acute Ketogenic Diet and Ketone Ester Supplementation Impairs Race Walk Performance vi tar en närmare titt! Hela artikeln hittar du här.   Tidsschema: 10:50 Ketoner ny forskning 13:05 Varför undersöker man detta & vad är ketoner? 17:00 Studiens uppbyggnad 23:00 Resultat: fungerar ketoner som tillskott?   36:10 Nitrat löst eller i kapsel?  Mer poddar och artiklar hittar du på Prestera Mera   Värdar  Tommy Ivarsson, Fil.mag Biomedicin (M.Sc.)–Specialisering mot mänsklig prestation.tommy@umara.se   Simon Gustavsson, Fil.kand Biomedicin (B.Sc.)–Specialisering mot områdena kost och träning. simon@umara.se

En nypublicerad studie på bergsmaratonlöpare som fick testa ett väldigt högt kolhydratintag blir veckans ämne. Vad är fördelarna och vilka lärdomar & slutsatser kan man dra av denna studie?    Tidsschema: 01:10 Stort kolhydratintag för ultrabergslöpare veckans ämne 04:00 Grunderna för rekommendationer av kolhydratintag  07:45 Studiens metod, hur och vad mätte man? 19:50 Resultat 32:05 Lärdomar & slutsatser   Mer poddar och artiklar hittar du på Prestera Mera   Värdar  Tommy Ivarsson, Fil.mag Biomedicin (M.Sc.)–Specialisering mot mänsklig prestation.tommy@umara.se   Simon Gustavsson, Fil.kand Biomedicin (B.Sc.)–Specialisering mot områdena kost och träning. simon@umara.se

I veckans avsnitt går vi igenom en ny artikel från Norge. Den har testat 30/15 intervaller på elitcyklister. Vi hinner också med ett par lyssnarfrågor.    Tidsschema: 00:48 Presentation av oss och Prestera Mera 05:28 Veckans studie nya Norska superintervaller  09:50 Studiens metod 14:30 Resultaten 22:50 Hur tolkar vi resultaten? 30:40 Vi halkar in på W/kg kroppsvikt   Lyssnarfrågor: 32:27 Problem med att få upp pulsen vid intervaller? Känns som att benen “dör” för tidigt. 41:46 Alternativträning för en löpare?    Vill du hellre se oss på youtube klickar du här   Mer poddar och artiklar hittar du på Prestera Mera   Värdar  Tommy Ivarsson, Fil.mag Biomedicin (M.Sc.)–Specialisering mot mänsklig prestation.tommy@umara.se   Simon Gustavsson, Fil.kand Biomedicin (B.Sc.)–Specialisering mot områdena kost och träning. simon@umara.se

I detta avsnitt går vi igenom en studie som har undersökt hur länge man kunde få testpersoner att ligga på VO2max. Vi hinner också med ett gäng lyssnarfrågor.    Tidsschema: 00:20 Veckans artikel handlar om syreupptag!  00:58 Vad är VO2max och hur mäter man det?  04:55 Studiens metod och tester 10:00 Resultaten av testerna 13:00 Alternativa intervallpass  24:50 Sammanfattningsvis & framtida forskning   Lyssnarfrågor: 27:00 Samma puls vid löp & cykel ger det samma träningseffekt för hjärtat och konditionen?  29:18 Styrketräning för konditionsidrottare vad bör jag som motionär sikta in mig på?  33:15 Tjej som ska köra Cape Epic mtb etapplopp vill ha optimeringstips om: rödbetsjuice, kreatin, vätskeersättning, kolhydratintag.        Vill du hellre se oss på youtube klickar du här   Mer poddar och artiklar hittar du på Prestera Mera   Värdar  Tommy Ivarsson, Fil.mag Biomedicin (M.Sc.)–Specialisering mot mänsklig prestation.tommy@umara.se Simon Gustavsson, Fil.kand Biomedicin (B.Sc.)–Specialisering mot områdena kost och träning. simon@umara.se

Den känslomässiga insikten att vi är en art bland andra arter kan fortfarande vara svår att fullt ut ta in. Anna Thulin reflekterar över hur vi speglar oss i andra djur. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Från 2019. En julidag 1827 anlände en av Paris mest uppmärksammade invånare genom tiderna till staden, iklädd en gul kappa och två par skor. Det var en nubisk giraff, senare kallad Zarafa, som sänts som gåva till den franska kungen från Muhammed Ali av Egypten. Från Sudans öken fördes hon till Khartoum på kamelrygg och vidare på båt i Nilen till Alexandria. I Alexandria togs hon ombord på ett skepp till Marseille, där ett hål sågats ut i trädäcket så att hon kunde sträcka på halsen. Slutligen väntade en nätt promenad på nittio mil till Paris. Människor hade aldrig sett något liknande, skriver Michael Allin i sin bok Zarafa: A Giraffes True Story. Ja, för varje stad ökade uppståndelsen. I Lyon välkomnades hon av trettio tusen åskådare. När hon anlände till Paris kom hundratusen stadsbor för att se det märkvärdiga djuret. Hon satte snart avtryck i kulturlivet, där det blev på modet att ha prickiga kläder, köpa porslin med målade giraffer och bära högt uppsatta frisyrer à la girafe. När Zarafa dog gick hon samma öde till mötes som många andra omhuldade kändisdjur: hon stoppades upp och ställdes ut på museum, och där sträcker hon ut sin hals mot besökarna än idag. På många sätt har vårt förhållande till djur inte förändrats särskilt mycket sedan Zarafas tid. Vi intresserar oss mest för djur i hur de skiljer sig eller liknar oss, det vill säga i sitt förhållande till människan och inte i egen rätt. Vi ställer ut och betraktar dem, låter oss underhållas med skojiga klipp på internet, men tar inte riktigt djuren på allvar. Oftast ser vi dem inte ens som individer utan talar om stim, horder och flockar. Det finns såklart undantag: den folkkära isbjörnsungen Knut på Berlins zoo, katten Choupette som fick ärva en förmögenhet av Karl Lagerfeld, våra egna älskade familjemedlemmar på fyra tassar, Karo och Missan. Och först då, när vi ger dem namn och förmänskligar, tycks djuren få högre status. Kanske borde vi förmänskliga dem ännu mer? Eller snarare betrakta människan som det djur hon faktiskt är. När Charles Darwin 1859 publicerade On the Origin of Species, om det naturliga urvalet och arternas utveckling, var det inte bara vetenskapligt utan också socialt sprängstoff. Släkt med apor? Jag! Men än idag rör hans idéer upp känslor. Förutom att hans teorier går på tvären med många religiösa skrifter, där människan pekas ut som skapelsens krona, så kan den känslomässiga insikten att vi är en art bland andra arter vara svår att ta in. Ja, om barriären mellan människor och djur inte är så knivskarp, hur ska vi stå ut med det lidande som vi orsakar andra djur? Är det inte motsägelsefullt hur vi bryr oss om enstaka djur och sedan massivt exploaterar deras släktingar för mat och kläder? Kanske inte så motsägelsefullt ändå. I den tankeväckande antologin Djur, tar redaktörerna Simon Ekström och Lars Kaijser i inledningen upp tanken att det är just eftersom vi matas med berättelser om hur vi hjälper och räddar vissa, som vi kan stå ut med vetskapen om det lidande vi orsakar andra djur. Boken visar på olika sätt det som vi egentligen vet, men ändå har så svårt att verkligen inse: Skillnaden mellan människor och andra djur är främst kulturella. Men, tänker jag, att lyfta fram människans unika värde och särskilja oss från andra djur har i många fall varit positivt. Detta eftersom nästan alla grymheter som vi utsatt varandra för slaveri, folkmord, kolonisering har sin grund i avhumanisering, i att en annan grupp pekas ut som underordnade nästanmänniskor. Ja, mänskliga zoon fanns kvar långt in på 1900-talet, till exempel i Zarafas Paris, där man hämtade människor från koloniserade länder och visade upp i byar, alltmedan världsutställningarna pågick där man firade mänsklighetens framsteg. Att erkänna människors lika och unika värde har alltså varit avgörande för ett anständigt samhälle. Men är vi redo att låta det värdet, rätten till liv och frihet, även omfatta djuren? Kanske finns det en existentiell anledning till att vi gärna drar en linje mellan oss själva och andra djur: den för att hantera vår egen dödsångest. I antologin skriver Sverker Hyltén-Cavallius om naturhistoriska museer där vi samlar på utdöda arter, från dinosaurier och mammutar, till sabeltandade katter och dronter. I berättelsen om vår planet talar vi ofta om epoker där vissa arter haft herraväldet och att det efter ett massdöende getts plats för nya liv och härskare i djurriket som om det vore en successionsordning där människan nu tagit över. Men det är ingen långsökt gissning att samma öde väntar människan som många arter före oss. Ja, en dag är det vi som går under, och kanske rent av ställs ut på museum, som en historisk parentes bland andra utdöda djur. Våra bleka skelett upplysta i honungsgult sken. Samtidigt som vi vill särskilja oss från djuren, så använder vi dem gärna för att spegla oss: från folksagornas fabler till barnprogram med tecknade kaniner och björnar. Det är som om vi behöver en viss distans för att få syn på oss själva. Också våra mest mörka sidor. Nazisternas dödsläger och systematiska utrotning har sällan framställts med sådan brutal tydlighet som i Art Spiegelmans serieroman Maus, där judarna är möss och tyskarna katter. Förskjutningen fungerar klargörande och skillnaden belyser likheterna. Och jag kan inte låta bli att tro att något går förlorat när vi så kategoriskt håller fast vid artgränsen. Inte bara för andra djur, utan också för människan själv. I vår strävan efter att vara skapelsens krona, finns det inte en risk att vi blir främmande för oss själva och vårt ursprung? Jag tänker på den suggestiva romanen Väggen av Marlen Haushofer, där huvudpersonen en dag upptäcker en osynlig vägg i närheten av sin stuga i bergen. Under romanens gång förändras berättarens syn på djuren, som går från att betraktas som boskap till att ses som vänner och jämbördiga varelser. Allting ställs på sin spets när en främmande människa dyker upp och dödar ett djur. Vilket straff är rimligt? Berättarens agerande kan ses som förkastligt eller etiskt försvarbart, beroende på vem man identifierar sig med och tillskriver värde. Tillbaka på djurparken där vi skådar genom en annan genomskinlig vägg. Är vi de enda som betraktar? Eller blir vi lika mycket betraktade? Tre forskare vid Lunds universitet bestämde sig för att undersöka saken, genom att titta på hur människor och apor interagerade på Furuviks djurpark. Studiens resultat förvånade och belönades med IG-nobelpriset 2018. Det handlar alltså inte om det riktiga Nobelpriset, utan om en utmärkelse för forskning som först får folk att skratta, och sedan får dem att tänka. Som till exempel att schimpanser och människor som möts på en djurpark imiterar varandra, exakt lika mycket. En ömsesidig fascination och nyfikenhet djur emellan. Anna Thulin, frilansjournalist Källor Michael Allin: Zarafa: A Giraffes True Story. Delta, 1999. Simon Ekström och Lars Kaijser (red.): Djur berörande möten och kulturella smärtpunkter. Makadam förlag, 2018. Marlen Haushofer: Väggen, översättning av Rebecca Lindskog. Bokförlaget Thorén Lindskog, 2014. Tomas Persson, Gabriela-Alina Sauciuc och Elainie Madsen: Spontaneous Cross-Species Imitation in Interaction Between Chimpanzees and Zoo Visitors, Primates, 2018. Art Spiegelman: Maus: a survivors tale 12. Pantheon Books, 1986 och 1991.

Tänk system och öppna plattformar i stället för enskilda tjänster – och omfamna oförutsägbarhet under processens gång. Det är företagsekonomen Anna Esséns tips för att lyckas med digitalisering inom hälso- och sjukvården. I det här seminariet från SNS presenterar hon en ny SNS-rapport om framgångsfaktorerna bakom lyckad digital innovation i vården. Studien beskriver hur Svensk Reumatologis Kvalitetsregister (SRQ) utvecklades till en av landets mest framgångsrika digitala innovationsplattformar. I rapporten presenteras även ett antal rekommendationer för hur beslutsfattare kan skapa förutsättningar för innovation och ta tillvara på den kompetens som finns hos patienter, vårdprofessionen och industrin. Studiens resultat och förutsättningarna för vårdens digitalisering diskuteras med juridikprofessor Cecilia Magnusson Sjöberg, expert på rättsinformatik vid Stockholms Universitet, Sara Meunier, vice vd för Inera, som utvecklar och förvaltar nationella tjänster inom e-hälsa och digitalisering på uppdrag av regioner och kommuner, Jenni Nordborg, nationell samordnare för life science på Regeringskansliet, och Carolina Wallenius, Sverigechef för Cerner, som utvecklar digitala informationssystem och journaler.

Simon och Tommy går igenom en ny Norsk artikel där man utgick från hypotesen att lugn, kort träning i ett varmt rum, 5 ggr i veckan ska öka kroppens förmåga att transportera syre till musklerna. Dvs öka Hemoglobinnivåerna i blodet, precis som vid höghöjdsträning. I studien har man låtit en grupp unga lovande elitcyklister träna lågintensivt på trainer i 50-60 min, 5 ggr per vecka i 5 veckor. Rummet de tränat i har varit ett duschrum med ventilationen förtejpad. Temperaturen har varit 40 grader och luftfuktigheten 70%. Således en lokal med förutsättningar som nästan vem som helst kan skapa hemma i sin bostad eller i den gemensamma träningslokalen. Resultatet pekar på att denna typ av träning under 5 veckors tid ger samma anpassning av hemoglobinvärdet som 3-4 veckors kontinuerligt vistelse på runt 3000m höjd. Dock ska det tilläggas att det inte framgår i artikeln om de använt en kontrollgrupp eller stödjer detta på tidigare forskning kring höghöjdsvistelse. Sen blir det också några spännande men svåra lyssnarfrågor :D Tidsschema:  02:00 Veckans artikel berör träning i värme vs höghöjdsträning 04:15 Bakgrund till studien  07:57 Studiens upplägg  10:40 Resultat & diskussion    Lyssnarfrågor: 16:51 Kan det finnas fördel att “bonka” “vägga” under vissa pass?  21:28 Fettprocents inverkan på fettoxidation?  28:00 Vad är det som sätter stopp att träna hjärtat? Träna vo2max obegränsat?  36:57 Skulle det var positivt att avstå från koffein innan tävling?    Mer poddar och artiklar hittar du på Prestera Mera   Värdar  Tommy Ivarsson, Fil.mag Biomedicin (M.Sc.)–Specialisering mot mänsklig prestation.tommy@umara.se   Simon Gustavsson, Fil.kand Biomedicin (B.Sc.)–Specialisering mot områdena kost och träning. simon@umara.se

Den moderna processade maten har länge misstänkts som en av de faktorer som bidrar till ohälsa och ökande övervikt. I en ny klinisk studie (maj 2019) har man undersökt på vilket sätt så kallad "ultraprocessad mat" påverkar kroppen och på vilket sätt den skiljer sig från oprocessad naturlig mat. Deltagarna fick två olika kostupplägg och prövade det ena upplägget under två veckor och det andra upplägget under två veckor. Studiens titel sammanfattar också resultatet av studien: "Ultra-Processed Diets Cause Excess Calorie Intake and Weight Gain: An Inpatient Randomized Controlled Trial of Ad Libitum Food Intake".  I detta podcast-avsnitt resonerar vi kring studiens resultat.

Introduktion   Idag är intervaller det mest effektiva (lagliga) sättet att öka vårt syreupptag. Och syreupptaget i sig styr hur snabbt du kan springa/cykla/skida i alla pulszoner och korrelationen mellan ökat syreupptag och aerob idrottsprestation är tämligen solklar. Oftast pratar vi om erkända, välstuderade intervallformer som 4x4min, 4x8min, 16x1min och så vidare. Men nu har det kommit ut en första studie (vad vi vet) som tittar på ett upplägg med korta tidseffektiva sprinter utomhus på vanlig asfalt och vilken effekt det har på redan vältränade löpare – och resultatet är bra så detta avsnittet vill du inte missa! På slutet svara vi också på några lyssnarfrågor om kreatin, tröskelträning och kolhydrater efter styrketräning. Tidsschema: 00:55 Intro och tips till dig som har begränsad tid till träning 01:38 Ny studie om korta sprintintervaller 03:25 Hur studien såg ut 06:52 Studiens resultat 12:25 Vad förbättrades hos testpersonerna 13:15 Slutsatser 17:30 Vi svara på lite frågor 18:00 Spelar det någon roll när på dagen man tar sina 5g kreatin? 21:25 Tröskelträning, träna tröskel för att höja tröskel eller inte? 28:30 Behövs kolhydrater i återhämtningsdrycken vid gympass 2-3 gånger i veckan?   Huvudområden   Korta tidseffektiva sprint-intervaller Positiva resultat på syreupptaget Frågestund om kreatin, tröskelträning och kolhydrater efter styrketräning   Vill du hellre se oss på youtube klickar du här Artikeln hittar du: Här Värdar  Tommy Ivarsson, Fil.mag Biomedicin (M.Sc.)–Specialisering mot mänsklig prestation.tommy@umara.se Simon Gustavsson, Fil.kand Biomedicin (B.Sc.)–Specialisering mot områdena kost och träning. simon@umara.se 

I dagens avsnitt dyker vi ner i området uppvärmning och hur den kan variera beroende på vad du ska utföra. Är alltid en lång uppvärmning nödvändig eller räcker en kortare? Huvudområden 00:10 introduktion 05:30 Studien vi pratar om: hur lång bör uppvärmningen vara 06:00 Studiens upplägg och metod 08:20 Studiens resultat 10:10 Skillnader i mellan grupperna 11:45 Varför värmer vi upp? 12:45 Göra kroppen redo för syreskuld 14:00 Långa intervaller kräver längre uppvärmning 17:20 Varför kan det vara värt att hålla nere uppvärmningstiden? 18:15 När är lång uppvärmning positivt? 19:50 Hur ska du välja hur lång uppvärmning du behöver 21:00 Sämre prestation under Ramadan på wingate-test 22:40 Frågor som kommit in 23:11 Kvinna vill gå ner i vikt 24:40 När vi människor går upp i vikt 26:20 Justera vikten inom 2 kg av målvikten 30:30 Kokosfett för att stimulera fettförbränningen 35:00 Vad gör du om du är hungrig efter middagen? 36:50 Erfarenheter från Sverigetrampet 38:40 Ghrelin och hunger 40:10 Är det farligt att äta sent? 40:30 Är BCAA dåligt att ta på gymmet? 42:20 Nästa veckas avsnitt   Videon finns på Youtubekanalen: Prestera Mera – VIDEO  Artikeln hittar du här   Värdar  Tommy Ivarsson, Fil.mag Biomedicin (M.Sc.)–Specialisering mot mänsklig prestation.tommy@umara.se Simon Gustavsson, Fil.kand Biomedicin (B.Sc.)–Specialisering mot områdena kost och träning. simon@umara.se    

  I dagens avsnitt dyker vi ner i lite ny forskning som undersöker om vi kan hantera sömnbrist bättre med hjälp av olika kosttillskott. Deltagarna i den berörda studien fick under en 3 dagars period sova så lite som 2h/natt vilket verkligen får anses som ett tufft upplägg. Huvudområden - Vissa gånger går det inte undvika sömnbrist - Studiens upplägg - Vad visar resultatet av studien - Summering   Videon finns på Youtubekanalen: Prestera Mera – VIDEO  Artikeln hittar du här: http://www.presteramera.com/kan-tillskott-radda-effekterna-av-dalig-somn/    Värdar  Tommy Ivarsson, Fil.mag Biomedicin (M.Sc.)–Specialisering mot mänsklig prestation.tommy@umara.se Simon Gustavsson, Fil.kand Biomedicin (B.Sc.)–Specialisering mot områdena kost och träning. simon@umara.se    

Tommy Lundberg är tillbaka som gäst i Tyngre Träningssnack. Denna gång berättar han om sin senaste studie där de undersökte hur smärtstillande i form av Ipren (NSAID) påverkar träningseffekten hos unga friska män som styrketränar. Efter det berättar Tommy om ett nytt bokkapitel som han skrivit som handlade om hur konditionsträning påverkar ens resultat när man vill bygga muskler. För att skriva det kapitlet så gjorde Tommy en total sammanställning av de studier som finns på området och resultatet han kom fram till kan nog överraska en hel del. Avslutningsvis diskuterar vi hur publiceringen av vetenskapliga texter går till och de brister som för närvarande finns i den processen. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta (och tidigare) avsnitt. Hålltider 00:00:00 Wille och Jacob summerar den senaste tiden 00:04:25 Tommy Lundberg är tillbaka för tredje gången 00:04:54 När Tommy cyklade vilse på väg till jobb 00:07:08 Studien på NSAID och styrketräning är klar! 00:08:57 400 000 kronor för placebopiller 00:10:36 Lågdos aspirin fick agera som placebo istället 00:13:55 Läkemedelsstudier är tajt reglerade 00:15:22 Studiens upplägg och duration 00:19:30 Ingen riktig placebogrupp 00:20:25 Resultatet - en stor skillnad i träningseffekt 00:23:23 Är effekten beroende av den totala dosen eller tajming? 00:25:28 Tidigare friska fick inga negativa bieffekter från NSAID 00:27:02 Hur vanligt är det att folk använder NSAID så frekvent i den dosen? 00:29:01 Är effekten den samma för alla typer av NSAID? 00:32:20 Skillnader i styrka och hypertrofi 00:35:26 Forskningen kombinerad styrketräning och konditionsträning 00:37:07 Ingen skillnad i ökningar i muskelmassa 00:38:40 Studier med muskelbiopsier är ofta osäkra 00:40:49 Finns det vissa saker som är bättre eller sämre än andra? 00:44:57 Kontentan när det gäller kombinerad träning 00:46:14 Varför trodde man fel för ett antal år sedan? 00:50:46 Kombinerad träning och styrkeökningar 00:54:07 Periodisering, ett outforskat område 00:57:53 Bör äldre idrottare träna med lägre volym? 00:59:58 Hur peer review fungerar i praktiken 01:04:05 Hur publiceringen av NSAID-studien gick till 01:06:28 Träningstidskrifter som släpper dietartiklar genom peer-review 01:07:37 Peer review och editorernas egen värdering 01:10:20 Dåliga studier där kritiken inte sprids tillräckligt 01:15:30 Pengarna kring publicering och forskning 01:18:35 Det publiceras mycket dåligt i högt ansedda tidskrifter med 01:21:45 Det är inte forskningskvalitet som står i centrum idag 01:24:00 Det är svårt att komma på en bra lösning 01:27:32 Många tror för mycket på en studie när de börjar läsa forskning

Få ämnen väcker så engagerad debatt bland lärare som användningen av digitala resurser i språkundervisningen i skolan. Nya digitala verktyg ger dagens språklärare och elever helt nya resurser att använda i klassrummet, men samtidigt finns det många röster som menar att betydelsen av digitala verktyg är överskattas och att viss digital teknik kanske till och med bromsar i stället för att främja inlärningen. Utvecklingen av tekniken går snabbt och överlag finns det än så länge inte någon söker forskningsbaserad grund att stå på när det gäller elevers användning av olika typer av digitala resurser och vilken effekt dessa kan få på elevernas inlärning av språk i praktiken. I det här avsnittet berättar Lisa Källermark Haya, fil. lic och gymnasielärare i engelska och spanska, om sin forskningsstudie som handlar om vilka val, handlingar och uttalanden som elever gör när de är ute på nätet under ett temaarbete i spanska. Studiens resultat visar bland annat att eleverna använder andra resurser för att utföra sitt arbete än de som läraren menade skulle vara viktiga för dem, och att eleverna är mer inriktade på slutprodukt, medan läraren fokuserar på arbetsprocess. Utifrån sina resultat samtalar Lisa Källermark Haya med Tore Nilsson och Pernilla Rosell Steuer om hur forskning och beprövad erfarenhet kan hjälpa oss att få en ökad kunskap om vad elever verkligen gör när de ska arbeta på internet i skolan, samt hur vi som lärare kan resonera om digitala verktyg i dagens språkundervisning utifrån övergripande språkdidaktiska överväganden. Det finns trots allt en hel del spännande forskning om digitala verktyg att ta del av, och en del av den nämns också som referenser i avsnittet. Den som vill botanisera i litteraturen kan fördjupa sig i följande studier och rapporter: Altstaedter, L. L., & Jones, B. (2009). Motivating students' foreign language and culture acquisition through web-based inquiry. Foreign Language Annals, 42(4), 640-657. doi:10.1111/j.1944-9720.2009.01047.x Cassany, D., & Ayala, G. (2008). Nativos e inmigrantes digitales en la escuela. Participación educativa: revista del Consejo Escolar del Estado. 9(4), 57–75. Consejo Escolar del Estado. Estling Vannestål, M., & Granath, S. (2008). IKT i språkundervisningen i teori och praktik. In S. Granath & B. Bihl & E. Wennö (Eds), Fönster mot språk och lit- teratur. Karlstad: Karlstads universitet: Centrum för Språk- och litteraturdidaktik. Fredholm, K. (2015). The pupils, the computer and the language: studies of the effects of school computerisation on pupils’ attitudes. Writing strategies and written text production in upper secondary school Spanish classes. [Licentiate thesis, in print]. Studier i språkdidaktik 12. Stockholm: Department of language education. Jewitt, C. (2008a). Multimodality, media, learning and identity. Medien Journal, 32(1), 31-40. Samuelsson, U. (2014). Digital (in)equality? ICT use in school and pupils' techno- logical capital. Jönköping: School of Education and Communication. Selwyn, N. (2011). Schools and schooling in the digital age. A critical analysis. London: Routledge. (2011a). Eleverna och nätet. PISA 2009 om 15-åringars förmåga att söka, läsa och värdera digital information (No. 361). Stockholm: Skolverket. Svensson, P. (2008). Språkutbildning i en digital värld: informationsteknik, kommunikation och lärande. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag. Taalas, P., Tarjanen, M., Kauppinen, M., Pöyhönen, S. (2008). Media landscapes in school and in free time – two parallel realities? Digital Kompetanse 3(4), 240-256.