Podcasts about Per Albin Hansson

I Studion: Fredrik Söderholm, Lars Ohly, Noa Samenius, Sanna Dollan, Johanna Lindqvist, August Bohlin På länk: Lars-Åke Wilhelmsson (Babsan), Martin Nilsson (P-gel mannen) Onsdag 4 juni!I första timmen: Globalt kändisrunk Med Johanna Lindqvist! Idag om: Beckham-familjens bullriga bråk med Brooklyn, senaste nytt om USAs mest folkkära människorättsaktivist P Diddy och så babblar vi med Bestulna Babsan om de OKLÄDSAMMA klänning-stölderna som skakat kändis-Sverige! I andra timmen: Martin Nilsson har testat manliga p-piller och vittnar om stabil kåtma men och lyckad infertilitet! Godhetsknarket ska injiceras i frontallobens blodkärl tack vare våra politiska langare Lars Ohly och Noas Samenius! Lars Ohly är fortsatt SUNT upprörd över regeringens oförmåga att ta ställning mot folkmord men vi berör också regeringens adoptionsutredning och så bjuder Noah på en recension av samtliga svenska statsministrar sen Per Albin Hansson! I eftersnacket:Vi går i land med listan och åsikterna om vår nuvarande statsminister går som väntat något i sär!Hela avsnittet på patreon.com/gottsnackSupport till showen http://supporter.acast.com/gott-snack-med-fredrik-soderholm. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I Studion: Fredrik Söderholm, Lars Ohly, Noa Samenius, Sanna Dollan, Johanna Lindqvist, August Bohlin På länk: Lars-Åke Wilhelmsson (Babsan), Martin Nilsson (P-gel mannen) Onsdag 4 juni!I första timmen: Globalt kändisrunk Med Johanna Lindqvist! Idag om: Beckham-familjens bullriga bråk med Brooklyn, senaste nytt om USAs mest folkkära människorättsaktivist P Diddy och så babblar vi med Bestulna Babsan om de OKLÄDSAMMA klänning-stölderna som skakat kändis-Sverige! I andra timmen: Martin Nilsson har testat manliga p-piller och vittnar om stabil kåtma men och lyckad infertilitet! Godhetsknarket ska injiceras i frontallobens blodkärl tack vare våra politiska langare Lars Ohly och Noas Samenius! Lars Ohly är fortsatt SUNT upprörd över regeringens oförmåga att ta ställning mot folkmord men vi berör också regeringens adoptionsutredning och så bjuder Noah på en recension av samtliga svenska statsministrar sen Per Albin Hansson! I eftersnacket:Vi går i land med listan och åsikterna om vår nuvarande statsminister går som väntat något i sär!Hela avsnittet på patreon.com/gottsnackSupport till showen http://supporter.acast.com/gott-snack-med-fredrik-soderholm. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den 25 januari 1946 utlämnade svenska regeringen 167 baltiska flyktingar till Sovjetunionen. Balterna hade stridit på Nazitysklands sida i andra världskriget och bland männen fanns både tvångsrekryterade och krigsförbrytare.Beslutet om utlämningen hade tagits sommaren 1945 av en samlingsregering. Sverige hade egentligen inga skyldigheter att lämna ut balterna, till vad många trodde en säker död, men en vilja att hålla sig väl med Sovjetunionen banade väg för beslutet.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Li Bennich-Björkman, professor i statskunskap vid Uppsala universitet som bland annat skrivit Sörja ett liv, leva ett annat – Om flyktingens mörker och ljus.När Röda armén ryckte fram i Baltikum 1944 flydde ungefär 5 000 letter till Sverige. Från Estland kom omkring 32 000 personer och från det mer avlägsna Litauens kust anlände cirka femhundra. Merparten av flyktingarna kom hit med båt, hösten 1944.Vid Jaltakonferensen i februari 1945 hade de allierade stormakterna – USA, Storbritannien och Sovjetunionen – enats om principen att krigsfångar skulle återbördas till sina respektive hemländer. Detta inkluderade alla som hade varit medborgare i Sovjetunionen före den tyska invasionen 1941, även om de senare tagit värvning på tysk sida.Med de baltiska soldaterna handlade det om cirka 167 balter som internerats av svenska myndigheter efter flykten från det framryckande Röda armén. Många av dessa män hade tvångsrekryterats till tysk tjänst under kriget, medan andra hade valt att slåss mot Sovjet i hopp om att skydda sina hemländer – Estland, Lettland och Litauen – från en ny sovjetisk ockupation. Efter kriget internerades de i olika läger i Sverige, däribland i Rinkaby i Skåne och Gälltofta.Sverige hade dock ingen skyldighet att formellt följa avtalen från Jalta eftersom landet inte deltog i konferensen. Trots detta valde den svenska regeringen, under statsminister Per Albin Hansson, att gå med på Sovjetunionens krav på utlämning. Beslutet motiverades med Sveriges önskan att upprätthålla goda relationer med den mäktiga grannen i öster, särskilt med tanke på den känsliga efterkrigssituationen och Sveriges neutralitetspolitik. Man hoppades undvika konflikter som kunde äventyra Sveriges säkerhet och utrikespolitiska position.Samtidigt pågick en annan stor utlämning: 2 364 tyska krigsfångar överfördes till Sovjet vid ungefär samma tid. Denna utlämning var mindre omstridd eftersom tyskarna sågs som en del av den besegrade fienden, men de två fallen sammanföll och underströk den press som den svenska regeringen stod under.Bild: Balt-/tysklägret på Ränneslätt, Eksjö.Musik: The Refuge, av Natalia Kolesnikova. Storyblocks Audio.Källor: Persson, Åke (2022): Flykten över Östersjön – när 40 000 balter kom till Sverige. Populär Historia.Lindholm, Rudolf (1992) Baltutlämningen och folkrätten. Svensk Juristtidning.Bojs, Anders & Mårtensson, Leif (red.) (2004). I Baltutlämningens skugga: internering och utlämning av tyska militärflyktingar via lägren i Rinkaby och Gälltofta 1945-1946. Kristianstad: Föreningen Gamla Christianstad.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ja, varför är inte det nuvarande samhället värt att kämpa för... "Ryggmärgen vill skratta. Skadeglädjens impulser kommer farande genom mig, ett hånfniss i 432 kilometer i timmen, av TT-nyheten om ungdomarna som diskvalificerats från lumpen. När Pliktverket skulle kalla svenskar i mönstringsmyndig ålder dög bara en tredjedel. De övriga sorterades bort. ”Ofta handlar det om psykiska bekymmer som depression och ångest”, står det. Orden som genast tar täten i min hjärna: söndercurlade, snöflingor, laktosintoleranta, någonting om triggervarning, någonting om trygga rum. Det är inga originella tankar; reflexer är sällan banbrytande. Sedan kommer skammen. För den som vill utgjuta sig över en hel generation unga på ärten är det ju ständig högsommar. Vindriktningen alltid densamma. Det är lite för enkelt. Så jag tänker i stället på min egen lumpartid på 1990-talet: då var det en bedrift att få frisedel, många ansträngde sig för det, slet med att framhäva sin egen oduglighet, i striktast tänkbara tillämpning av jantelagen. Folk kom ut som sängvätare, knarkare och andra öknamnsdiagnoser för att slippa undan. En kille från Slite ljög att han var bög. Sades det. Flyktbeteendet löper nog genom tiderna. Ändå är siffrorna anmärkningsvärda. Jag har fastnat med huvudet i dem. Två tredjedelar! De flesta människor blir till slut för ärrade av hopp för att våga hoppas, men det är sorgligt att kidsen redan saknar tillförsikt. Å andra sidan kanske deppigheten är ett sundhetstecken, den enda rimliga reaktionen på en ekonomisk ojämlikhet som är större än på flera decennier, att det inte finns några bostäder att flytta till, att vi är mitt i en lågkonjunktur, direkt efter en pandemi, under ständigt pågående klimatkris, bara ett par felriktade missiler bort från ett nytt världskrig. Välfärden? Den befinner sig i ett fortlöpande borttrollningsnummer. ”En vacker dag ska allt det här bli ditt”, brukar jag hota min dotter. I dag handlar politiken bara om att vi ska stoppa en massa dåliga saker, inte bygga något. En vän till mig läste nyligen Per Anders Fogelströms Stockholmssvit. Det var en enormt exotisk upplevelse, berättar hon. Men det var inte miljöerna som fick henne att häpna, det var skildringen av människors tro på det gemensamma och övertygelsen om en ljusare framtid: hela tiden detta strävande framåt, i förvissning om förbättringar för de kommande. Sviten skrevs under de svenska rekordåren så samtidens idealism färgade såklart Fogelströms bläckband (hans författarporträtt vid skrivmaskinen, komplett med en folkhemscigarett i fingerklykan, är som en moodboard för framtidstro). Den kollektiva idén gick då ut på att färdigställa ett samhälle för hela folket. I dag handlar politiken bara om att vi ska stoppa en massa dåliga saker, inte bygga något. Hoppet rundas av nedåt. Så tanken att en generation djupt deprimerade ungdomar ska försvara ett deprimerande samhälle och den deprimerande framtid de står inför... den linjerar inte riktigt med Ulf Kristersson, chefen för sagda samhälle, och hans styvt nationalromantiska vision där medborgarskapet automatiskt innebär att alla ”med vapen i hand och med livet som insats” försvarar landet. Det behöver förstås inte vara så här tråkig stämning. Detta är förmodligen ingen rolig text att läsa, den är i fall rätt trist att behöva skriva. Men det blir tydligt vilket utrymme som finns, vilket hålrum som står att fylla, för en samlande rörelse som vill någonting. När depressionen slog till 1929 hade Per Albin Hansson nyligen lanserat idén om folkhemmet. Under vår tids depression, vad finns det att hoppas på, att staga upp morgondagen med, annat än mer plånbokspolitik? Det vore spännande med klara visioner som för en gångs skull inte har rötter i nazismen. Och det vore bra om samhällets bärande funktioner, tja funkar. Nu blev det banalt här; grundläggande behov är sällan banbrytande. Men kanske måste vi börja med att bygga ett samhälle som gör människor starka nog att skydda det." De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se

När den socialdemokratiske partiledaren Pär Albin Hansson använde begreppet folkhemmet i en riksdagsdebatt år 1928 för att beskriva det goda samhället utifrån bilden av en familj var han långt ifrån först att använda ordet. För att beskriva sin vision lånade Pär Albin Hansson begreppet från borgerliga politiker.Men det skulle dröja över 50 år från Pär Albin Hanssons folkhemstal tills det blev ett centralt politiskt begrepp i den svenska debatten. Folkhemmets fick sin betydelse först under 1980-talet när socialdemokraterna ville försvara välfärdsstaten när hela samhällsbygget börjat ifrågasättas under parollen systemskifte.I denna nymixade repris av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Nils Edling, professor i historia vid Stockholms universitet som in en rad artiklar diskuterat begreppet folkhemmet samt begreppet välfärdsstatens ursprung. Just nu arbetar han på en bok om begreppet Folkhemmet.Folkhemmet har blivit en kraftfull metafor för välfärdssamhället där jämlikhet och rättvisa råder. Men när välfärdspolitiken formulerades på 1930-talet nämndes folkhemmet knappt.Pär Albin Hansson (s) använde begreppet folkhemmet för att beskriva det goda samhället utifrån bilden av en familj var han långt ifrån först att använda ordet. Socialdemokraterna ville reformera samhället och Hansson lånade ett begrepp som tidigare används av borgliga politiker för att beskriva sin vision:”Det goda hemmet känner icke till några privilegierade eller tillbakasatta, inga kelgrisar och inga styvbarn. Där ser icke den ene ner på den andre. Där försöker ingen skaffas sig fördel på andras bekostnad, den starke trycker icke ner och plundrar den svage, I det goda hemmet råder likhet, omtanke, samarbete, hjälpsamhet. Tillämpat på det stora folk- och medborgarhemmet skulle detta betyda nedbrytandet av alla sociala och ekonomiska skrankor, som nu skilja medborgarna i privilegierade och tillbakasatta, i härskande och beroende, plundrare och plundrade.”, sade Per Albin Hansson i riksdagen.Men folkhemmet blev aldrig ett centralt begrepp under 1930-talet. Inte heller under rekordåren efter kriget användes folkhemmet i debatten. Folkhemmets fick sin betydelse först under 1980-talet när socialdemokraterna ville försvara välfärdsstaten när hela samhällsbygget börjat ifrågasättas under parollen systemskifte.Begreppet välfärdsstat har en gammal historia som började långt före den moderna välfärdsstatens första staplande steg under den tyska rikskanslern Otto von Bismarck som föreslog ett socialförsäkringssystem (Sozialgesetzgebung) redan 1878. Förslaget innehöll statlig olycksfallsförsäkring, sjukförsäkring, försäkring mot invaliditet och åldersarmod, det vill säga en slags ålderspension för behövande. Sjukförsäkring kom också att införas 1883 och olycksfallsförsäkring 1884. År 1889 infördes obligatorisk ålderdoms- och invaliditetsförsäkring. Lyssna också på Sockenbarnets August Theodors livsresa i det moderna Sverige. Bild: Statsminister Per Albin Hansson. 1943 FOTOGRAF Carl Erik Sunesson, Miliseum, public domain.Läs mer: Varifrån kommer välfärdsstaten? Om ett modernt nyckelbegrepps långa historia av Nils Edling och Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

För att lyssna på den här serien och alla andra avsnitt i Naudio Dox - prenumerera på ThirdEar+. Gå in på www.thirdear.studio för att teckna din prenumeration. Som betalande prenumerant får du då även exklusiv tillgång till Spår, En mörk Historia och Skuggland. Det är 40-tal och på Vipeholms statliga sjukhus för svårskötta, obildbara och sinnesslöa pågår en febril verksamhet. Ett storskaligt experiment utförs på patienterna som kommer sätta Sverige på den vetenskapliga världskartan, men som också kommer sluta i katastrof för många av patienterna. Det här är berättelsen om de som offrades i folkhemmets och folkhälsans namn. Medverkande: Elin Bommenel, universitetslektor och forskare på Lunds universitet Hörs i programmet: Per Albin Hansson, partiledare Karl Grunewald, barnpsykiatriker Producent: Frida Anund Exekutiv producent: Tove Friman Leffler Ljudmix: Tomas Rajnai och Jens Nielsen Producerat av Podlit

Boken heter "Kärlek och kärnfamilj i folkhemmet" och gäst är författaren Jonas Frykman. Begreppet folkhemmet myntades av statsminister Per Albin Hansson i ett radiotal 1928. Folkhemsbygget (som pågick från 30-talet till 60-talet) blev sedan en rörelse som satte enormt avtryck på Sverige och svenskarna. Genom "social ingenjörskonst" var det här en period då levnadsstandarden skulle höjas. Men inom ramen för folkhemsbygget kom också kärnfamiljen som stark norm. Riktlinjerna för hur folk skulle leva sina liv blev därför också omgärdat av bl.a. en växande ängslighet.Några av frågorna som diskuteras i programmet är: Vad var det som ledde fram till folkhemsbygget? Hur såg visionen ut och vilka var krafterna bakom folkhemsbygget? Hur och varför blev kärnfamiljen central i folkhemmet? Vilket press satte folkhemmet på kvinnor respektive män? Vad har folkhemsbygget satt för spår i den svenska kulturen? Lyssna och få en kortversion av boken!Support this show http://supporter.acast.com/larafranlarda. Du kan stötta arbetet med podden genom att antingen skänka en engångssumma via swish (till nr 0737719037) eller genom att bli månadsgivare (tillika plusmedlem) för 19kr/mån (15kr+moms). Som plusmedlem får du även lyssna reklamfritt. Länk till plusmedlemskap hittar du här: https://plus.acast.com/s/larafranlarda. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I avnazifieringens tidevarv dessutom.... Anderssonskans Kalle-Anka på slak lina.. "Många höjde nog på ögonbrynen när S-ledaren Magdalena Andersson beskrev sig själv som patriot. Men enligt S-profiler som Politikbyrån talat med finns det en strategi bakom Socialdemokraternas nya vurm för Sverige och svenska språket. Magdalena Andersson (S) har börjat prata allt mer om Sverige och svenska folket i sina tal. Och nyligen beskrev hon sig också som ”patriot”. Enligt Stig-Björn Ljunggren, politisk chefredaktör på Sydöstran (S), är Magdalena Andersson den första socialdemokratiska partiledaren som beskriver sig som en patriot sedan Per-Albin Hansson. – Han började vara patriot på 1920-talet och sedan ännu mer på 30-talet. Mellan Per-Albin och Magdalena så vet jag inte att det är någon socialdemokrat av ledarna som har pratat om att de är patrioter, men däremot kanske de har uppträtt som sådana, säger Stig-Björn Ljunggren i Politikbyrån. Varför kommer det här nu? – Det gäller att erövra tillbaka svenskheten från Sverigedemokraterna. ”Svenska språket helt avgörande” Sverige och svenska språket är ett viktigt fokusområde för partiet framåt. Riksdagsledamoten Lawen Redar leder ”Ökad samhällsgemenskap genom att vi delar ett gemensamt språk”, en av elva arbetsgrupper som ska utforma Socialdemokraternas framtida politik. Hon beskriver segregation och integration som en av de absolut viktigaste politiska frågorna i Sverige. Därför är svenska språket en prioriterad fråga för S. – Vi erkänner att den svenska demografin har förändrats. På 20 år har vi tagit emot en miljon nya människor till vårt land och det är entydigt att svenska språket är helt avgörande för människors livschanser, säger Lawen Redar i Politikbyrån och fortsätter: – Vi har också förväntningar på att svenska språket ska brukas i välfärden. Därför ställer jag mig väldigt kritisk till att vi inte har någon tydlig språkpolitik i Sverige. Jag hoppas att det här arbetet ska leda till att förtroendet för vår politik ska öka. Lawen Redar tycker inte heller att det är konstigt att Magdalena Andersson kallar sig för patriot – hon beskriver nämligen också sig själv som en patriot. – Absolut, säger hon." #CarlNorberg #DeFria De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se

Statsministeraftnarna är en lång och kär tradition som började redan 1934 när Per Albin Hansson gästade utskottet. Sedan dess har samtliga svenska statsministrar som vunnit ordinarie val fått möta Lunds studenter för att såväl förklara sina politiska bevekelsegrunder som svara på deras spörsmål. Ulf Kristersson äntrade politiken redan på gymnasiet när han tillsammans med några vänner startade en Moderat skolungdoms-förening på S:t Eskils gymnasium i Eskilstuna. Efter en avlagd civilekonomexamen från Uppsala universitet var Kristersson ordförande för Moderata ungdomsförbundet för att senare bli både riksdagsledamot, kommunalråd i Strängnäs och socialförsäkringsminister under regeringen Reinfeldts andra mandatperiod. Det politiska läget efter höstens val var komplicerat trots en högermajoritet. Regeringsbildningen krävde kompromisser inom högerblocket och detta omfattande arbete behövde ske noggrant, men samtidigt skyndsamt då Sverige stod inför allt mer brådskande problem. Kristersson blev sedan statsminister efter skifteskonseljen den 8 oktober och en ny regering kunde bildas. Rekord i dödsskjutningar, höga elpriser och det svåraste säkerhetsläget sedan andra världskriget är bara några av de utmaningar regeringen står inför. Hur ska det egentligen gå med Natoansökan när de diplomatiska verktygen ännu inte nått hela vägen fram till Ankara? Hur ska regeringen Kristersson lyckas få ner det dödliga skjutvapenvåldet? Går det att skymta några långa ideologiska linjer när Sverige står inför stora problem på kort sikt? Och vad hinner man egentligen med på en mandatperiod?

Den här veckan ser Cecilia Blomberg hur nya politiska strategier tagit plats istället för gamla traditioner av samförstånd och förhandling. Veckans ord är kohandel. När jag hör ordet Kohandel tänker jag direkt på den där scenen i Astrid Lindgrens Emil i Lönneberga när Emils pappa ropar in den galna kon Rölla på marknaden. Det är förstås Emil som förstår sig på och tämjer den galna kon. Ingen annan.Och egentligen så är det väl det som termen kohandel i grunden handlar om. Att lyssna in och förstå och vara lite smart. Att driva igenom sin vilja med hög röst och hot funkar dåligt med djur. Det är oftast en dålig strategi även människor emellan.Kohandel som har ett ursprung i det tyska ordet Kuhande, kreaturshandel, myntades för första gången i svensk politik 1933. Den då sittande socialdemokratiska minoritetsregeringen med Per Albin Hansson som statsminister gjorde upp med Bondeförbundets Axel Pehrsson-Bramstorp. Socialdemokraterna behövde stöd för sin politik att bekämpa arbetslösheten. Bondeförbundet ville få igenom högre smörpriser och mer pengar till lantbruket. Och de kom överens. Lite extra bra kanske för att de trots sina politiska meningsskiljaktigheter var vänner. Dessutom skåningar båda två. Det var inte en slump att Bramstorp sen skrev Per Albins biografi.Det är hur som helst händelsen 1933 som fött begreppet kohandel. En självklar benämning för svensk samförståndspolitik där man ger och tar i hopp om att alla inblandade parter till sist känner sig som vinnare. I svensk modern politik kommer den fackföreningstränade Stefan Löfwen gå till historien som den givne mästaren inom det här området. Inte principlös men extremt inriktad på funktionella lösningar och lugn. Han var en kohandlare av rang oavsett vad man tycker om hans politik.Men vart tog kohandeln vägen under den senaste veckans politiska turbulens? En scen där olika partiföreträdare högljutt fäktat på om sin egen förträfflighet. Det får mig faktiskt att snarare tänka på fenomenet djurhetsning än kohandel alltså kamphundar, tjurar eller varför inte tuppar? Finns det ens plats för nedtonad kohandel när politiska debatter allt oftare kallas dueller. Är det kamphundsraser som kommer att ge nya namn åt de roller som nu dominerar det politiska landskapet?Ibland behövs absolut skarpa linjer mellan de politiska partierna så att inte allt blir en grå åsikt i mitten. Men när anfallen kommer för ofta och handlar om frågor som inte alltid är tydliga så trubbas effekten av. Det är då kohandeln i kulissen kan erbjuda lösningar bortom personlig prestige och snabba poänger. Kanske lite tråkigare men mer hållbart och långsiktigt.

Förra veckans avsnitt handlade om den stormiga svenska politiken under 1920-talet, här kommer en arkiv-passning till politiken inför andra världskriget. Det här är avsnitt 304 från 2020 som släpptes en bit in i Corona-pandemin. Då hade redan idéer om samlingsregering 2020 både förts fram och skrotats utan att egentligen ha övervägts. Men 1939 installerade sig en sådan efter mycket om och men som behandlas i det här avsnittet. Flera karaktärer känns igen från det nyligen släppta avsnitt 402, tex Per-Albin Hansson, Richard Sandler och Ernst Wigforss. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

För att lyssna på den här serien och alla andra avsnitt i Naudio Dox - prenumerera på ThirdEar+. Gå in på www.thirdear.studio för att teckna din prenumeration. Som betalande prenumerant får du då även exklusiv tillgång till Spår, En mörk Historia och Skuggland. Den 21 juni 1941 spelar Sveriges statsminister Per Albin Hansson bridge med sina vänner. Men i tankarna är han någon helt annanstans. Statsministern vet nämligen att om bara några timmar, i gryningen den 22 juni, kommer Hitlers enorma armé att anfalla Sovjetunionen.Egentligen ska statsministern inte känna till invasionsplanerna. Egentligen ska ingen göra det. Sedan krigets början har all tysk kommunikation varit krypterad, dold bakom en kod som sägs vara omöjlig att knäcka.Ändå har någon lyckats – en svensk matematiker, vid namn Arne Beurling. Medverkande: Andreas Ohlsson, intendent på ArmémuseumProgramledare: David LindénProducent: Victoria Rinkous Research och manus: Jonas JönssonLjuddesign och slutmix: Evelina Fernerud Originalmusik: Tor Wilén Producerat av Qast

Som 11 åring kom Mustafa Panshiri till Sverige från Afghanistan. I dag föreläser han om integration för både myndigheter, kommuner, företag, skolor och ensamkommande och andra invandrade. Vägen dit gick genom att bli polis och att i jobbet känna igen sig i många av dem han träffade. Till slut slutade han som polis för att fokusera på föreläsandet och möten med människor. Han gör även podden Sista måltiden ihop med Ashkan Fardost, Chang Frick, Omar Makram och Hanif Azizi. För tre år sedan kom boken Det lilla landet som kunde som han skrev ihop med Jens Ganman. Och nu i dagarna släppte han sin första egna bok: 7 råd till Mustafa – så blir du lagom svensk i världens mest extrema land (Volante). Vårt samtal handlar om integration, tacksamhet, språk och vem som ska anpassa sig till vem. Det är ett ganska långt avsnitt, men det var svårt att dra ett streck eftersom frågorna är så intressanta. Jag vill helst inte skynda förbi viktiga frågor för att hålla mig under en viss tid. Som vanligt kan du läsa samtalet i en något nedkortad version nedan.Jag vill också avslutningsvis skriva ett par ord om Rak höger. När jag sade upp mig från Bulletin och blev min egen hade jag ingen aning om hur allt skulle gå. Substack var okänt för mig och vem visste om det ens fanns ett intresse?Nu efter 4 månader har jag över tio tusen prenumeranter. Jag är glad över att så många av er hittar något värdefullt i mina texter och poddar. Den nya plattformen har också möjliggjort en tätare dialog med er prenumeranter (och lyssnare), vilket jag tror är viktigt för att kunna bygga ett ömsesidigt förtroende. Ett tecken på att detta fungerar är att det fortsätter att strömma in nya prenumeranter. Jag tar nu chansen att ännu en gång skriva att jag inte gör reklam för något. Jag är inte beroende av någon finansiär heller. Jag är ensam avsändare för innehållet. Och det är endast med hjälp av er prenumeranter som jag kan fortsätta att vara helt självständig från alla sorters hållhakar. Om ni uppskattar det jag gör får ni gärna bli betalande prenumeranter. 5€ är ungefär 50 kronor i månaden, vilket är mindre än en stor stark nuförtiden (och mindre än en latte i Stockholm). Som betalande prenumerant får man också ta del av extramaterialet som i regel kommer en gång i veckan. Mejla mig på ivararpi@substack.com om ni hellre vill använda swish. Varmt välkommen Mustafa Panshiri till Rak höger!– Tack!Du har skrivit en bok som heter 7 råd till Mustafa – Så blir du lagom svensk i världens mest extrema land. Det är en ganska kort bok och jag somnade inte en enda gång när jag läste den. Annars somnar jag alltid när jag läser böcker.– Det är ett bra betyg!Det är ett bra betyg. Det har ingenting med böckerna att göra egentligen utan handlar om personliga tillkortakommanden. Du riktar dig till å ena sidan nykomlingar till Sverige men också till majoritetssvenskar som ska förstå vilka utmaningar man kan möta. Jag tänker att vi kan ta de här sju råden ett och ett och sen några invändningar. Vi kan börja med rådet att behärska det svenska språket. Du pratar om hur viktigt det är och hur språket öppnar upp för integrationen. Om du inte kan språket blir allt annat sekundärt. Det är ett ganska svårt att lyda tänker jag men du får gärna lägga ut texten hur du tänker med det rådet?– Det är inte en slump att det rådet är nummer ett på listan för språket är verkligen nyckeln för att komma in i samhället. Jag kommer in på det där med förortssvenskan eller kebabsvenskan som den ibland har kallats. Det finns politiker som har sagt att den är charmig och att den ska vara en del av svenskan. Jag menar att det är inget fel på den, man kan prata på det viset med sina vänner men om man ska söka ett jobb och i andra sammanhang med majoritetssvenskar, då blir man inte tagen på allvar om du pratar förortssvenska. Jag säger inte att man ska slipa bort det helt men jag menar att man ska lära sig behärska språket som majoritetssvenskar pratar. Jag tar som exempel att det här inte bara är unikt för unga invandrare i utsatta områden, utan även folk som kommer till Stockholm från Göteborg eller Värmland eller någonstans i Norrland, de börjar omedvetet slipa bort sina dialekter. Speciellt i akademiska sammanhang. Jag har pratat om det här med litteraturprofessorn Johan Lundberg till exempel.Någonting du tar upp är hur du och dina kompisar kunde ha ett slang-sätt att prata på, men att ni såg det som något tillfälligt. Där jag växte upp så är det extremt mycket slang. Man pratar på ett sätt, nu idag har slangen förändrats men många uttryck finns fortfarande kvar, men man visste att det här inte var ett sätt man skulle prata på. Det finns ett lingvistiskt uttryck för det, att du har ett kodspråk som finns till för att andra inte ska kunna se in i din värld. Det är en del av ungdomskulturer, att man utvecklar en slang för att stänga ute vuxenvärlden och andra grupper och markera sin identitet. Det som är annorlunda nu med ortensvenskan är kanske att det är så många som pratar det att det inte är ett tillfälligt stadium längre, på det sätt som du betraktade det.– Det jag skriver om i boken om mina vänner, det var att vi pratade flytande svenska. Jag kom till Sverige när jag var 11 men många av dem var födda i Sverige så jag umgicks mycket med andra generationens invandrare, från Eritrea, Kamerun, forna Jugoslavien och så vidare. De pratade klockren svenska men när vi kom upp i åttan, nian började man med flit bryta för att det var coolt. Men när vi hängde hos flickvänners föräldrar pratade vi ren svenska. Det var en fas som gick över, man insåg att det inte funkar bland majoritetssvenskar. Och ja, Sverige är inte som det var när jag kom hit -97. Precis som du säger växer man upp med förortssvenskan, den känns helt naturlig.Vi får gå tillbaka, jag började med råd nummer ett men vi har hoppat tillbaka till Mustafas historia, din historia. Du kom från Afghanistan till Sverige med din mamma, lillebror och lillasyster när du var 11. Din pappa hade redan varit i Sverige i några år. Ni hade redan flytt från Afghanistan till Peshawar i Pakistan?– Tillfälligt ja, det var i samband med att vi fick komma som anhöriginvandrare till Sverige. Min mormor var i Peshawar så då var vi hos henne innan vi kom till Sverige.Hur var det att komma till Sverige och hur var det att lämna Afghanistan?– För mig var ju verkligen som att vinna på lotto. När du bor i ett land där talibaner börjar ta över och du ser hur hemskt det börjar bli, då skapar du också en bild av att ”där borta, där är det motsatsen”. Jag hade en bild av att det var som Disneyland i Europa. Alla åkte karuseller och det var ljust överallt, alla var jättelyckliga. Jag hade jättestora förväntningar när vi kom till Sverige. Bara att vi landade i Sverige var en stor framgång, ”okej, vi har lyckats”. Jag var hur lycklig som helst. Jag beskriver i boken i ett avsnitt om tacksamhet hur tacksam jag är än idag över att vara i Sverige för jag vet vad jag kom ifrån och jag vet vad jag har kommit till. Speciellt idag, nu när talibanerna kommer tillbaka i Afghanistan och jag pratar med släktingar där. Jag känner en enorm tacksamhet men också skuld. Det är en märklig kombination för de är kvar där och det är egentligen en slump att vi är här och att de inte är här.I boken slås man av att du är bra på att navigera i både det svenska och den här invandringserfarenheten, att du kan prata så att säga med bönder på bönders vis, svenskar på svenskars vis och afghaner på afghaners vis. Hur har det varit för övriga familjen? Har ni ungefär samma uppfattningar i de här frågorna eller finns det konflikter i hur ni ser på integration? Tycker de att du har gått för långt i något avseende?– Det är en bra fråga. Jag tror att min lillasyster håller mer med mig. Min lillebror vet jag faktiskt inte. Han är gift med en svenska och har bott i Berlin i många år. Han är liksom en ”anywhere”. Och sen är han mellanbarnet och de är lite diplomatiska av sig. Men jag skulle säga att vi alla tre har klarat oss väldigt bra. Det här kanske låter konstigt men jag tror att en grej som har varit bra är att vi inte har haft våra släktingar i Sverige. Nu är jag inne på det här med hedersförtryck och hedersnormer. Det underlättar mycket att man inte hade nära släktingar här, annars tror jag att mina föräldrar hade varit lite mer vaksamma. Att vi alla tre hade en sån närkontakt till majoritetskulturen underlättade också väldigt mycket. Jag pratar inte så mycket politik med dem. Du vet, man ska inte prata politik eller religion med sin familj.Gud vad svenskt!– Men det händer att vi kommer in på det ibland.Du tar upp ett exempel, din mormor som hjälper din kusin från Afghanistan för hon ville gifta sig med sin pojkvän och både din mormors släkt är arga på henne och hennes pojkväns släkt är arga. Din mormor går egentligen emot det här hederssättet att tänka, hon borde ha backat upp släkten mot din kusin men gör inte det. Du skriver en fundering att ”hur hade jag reagerat om jag hade varit kvar i Pakistan och varit 30-någonting och kanske haft egna barn och hedern skulle ha varit en valuta?” ”Hade jag reagerat genom att hjälpa henne eller hade jag tvärtom velat få in henne i fållan igenom för kollektivets bästa?” Det finns skämt om att efter andra världskrigets slut var det så många i Frankrike som hade varit med i franska motståndsrörelsen så om det hade varit sant så hade de nog kunnat besegra nazisterna. Det var ganska få som var med men eftersom Charles de Gaulle hade varit det och genom att rösta på honom och genom den nya berättelsen om Frankrike, kunde motståndet bli en samlande myt. Men den var inte sann.– Jag för ett resonemang om det i boken, vad hade jag gjort? Och helt ärligt så skrämmer den frågan mig. Det är jätteenkelt att idag sitta på läktaren nu när jag varit i Sverige i över 20 år och anammat det västerländska och svenska vad gäller värderingar och normer. Även om min familj är rätt sekulär av sig och min mamma och pappa tyckte om att Afghanistan moderniserades, att flickor kunde gå i skolan och så, så vågar jag inte svara på frågan. När du är inne i det där blir det ett sånt jäkla tryck utifrån och inifrån, att bevara något slags heder. Jag tänker att man försöker vara ödmjuk inför svårigheterna det kan vara att verka i en sådan kontext. Det finns ingen uppenbar exit i en sådan situation för dig själv.– Det min mormor gjorde, att hon hjälpte henne fly Afghanistan. Min mormor är en gammal kvinna så när de här grannarna och släktingarna börjar prata och hedern står på spel, så är det inte min mormor som får skiten för hon är en gammal kvinna. Man resonerar att hon självklart brydde sig om sitt barnbarn. En gammal kvinna med grått hår ska ändå gå bort, vad vet hon? Lite så. Medan den som får skiten blir pappan till flickan, alltså överhuvudet i familjen. Hur kunde han låta det här ske? Inte för att ta ifrån mormor det fina hon gjorde.Jag tänker att vi går igenom de andra råden också. Det andra rådet är ”lär dig svenska koder”. Det tycker jag går i linje med råd nummer fem, ”inse att dina kläder också är ett språk” och nummer sju ”visa ett rimligt intresse för ditt nya hemland”. Vad är det för koder man behöver lära sig? Kan du utveckla?– Det här med kläder är intressant. Ta det här med ”addidasriddare” som en del pratar om i våra förorter. Det har spritt sig och jag förstår att många i utsatta områden och invandrarkillar blir ledsna över det. Jag kan åka runt och andra kan åka runt till skolor med homogena svenskar och säga ”aja baja, man ska inte ha fördomar om någon som går runt i addidaskläder, det är en väldigt liten andel av dem som håller på med droger”. Men jag menar att man också kan tala om för de här killarna att fördomarna finns där ute och att de lätt kan bryta dem genom att inte klä sig i de kläderna och också ändra på attityden. Då har människorna med fördomar ingenting att komma med. Det går en dokumentär på SVT nu som heter ”I skuggan av El Chapo” Den är jätteintressant och i en scen intervjuar journalisten en droglangare, jag tror att det är i Järva. Killen säger att ”när jag ska träffa rikemansbarnen på stan går jag inte dit med addidasbyxor”. Han vill att de ska tycka att han är seriös, en seriös droglangare. Till och med han har fattat att kläder är ett språk. Jag menar att det är något som alla egentligen vet. Även när Göran Greider säger att han går ut i mjukbyxor, vad är problemet? Men Göran, det handlar inte om dig.Det handlar också om Göran, ärligt talat. Han ser så slafsig ut att det är ett statement för honom. Det är som Leif GW Persson, det finns väl ingen pengakåtare människa. Igår var jag i en leksaksbutik och det fanns ta mig fan ett förstoringsglas man säljer till barn och vem är det som står med det här detektiv-kitet? Jo, Leif GW Persson. Han har hur mycket pengar som helst, säljer hur mycket som helst och är med överallt. Ändå har han på sig den där jaktvästen inomhus och det är för att han signalerar något, det är en identitetsmarkör. Han hade kunnat ha en Armanikostym men då hade han inte varit Leif GW Persson.– Jag kanske inte borde säga det här men jag var med i TV4 för någon vecka sen och pratade om boken. Då satt jag i kulisserna och det var trisskrapande. Jag kommer inte ihåg hur mycket han vann men bakom kulisserna sa någon att ibland brukar Leif GW vara i studion när det är trisskrapning och någon gång hade han observerat att någon vunnit 250 000. Då hade han vänt sig till den där personen bakom kulisserna och sagt ”Det var länge sen jag blev glad för 250 000”. För den här personen var jätteglad för pengarna.– Jag tror att de flesta vet det här omedvetet, att det är klart att kläder är ett språk. Jag kan gå till mig själv, jag skulle hyra ut min lägenhet så jag la upp en annons. En kille hörde av sig och var intresserad så jag gick in på hans Facebook och bläddrade igenom hans profilbilder. Det var den där Becknarväskan och faktiskt adidaskläder och då tänkte jag ”den här killen kanske inte håller på med sånt” men jag chansade inte. Jag svarade inte honom och det kanske ligger hos mig, men tyvärr är det lite så det där. Jag önskar att det inte var så men det är inte så verkligheten ser ut. Jag tänker på att när du är en outsider så blir de här sakerna potentiellt mycket viktigare. Folk upplever hot från orten, adidasriddare eller vad man vill kalla det. Då kan den signalen förstärka att det inte verkar som att du tillhör majoriteten. Du har ett avvikande utseende på ett annat sätt och då kan du förstärka det.– Det är så intressant att du tar upp det för vet du vem jag tänker på när du pratar om att använda kläder som en markör? Jens Ganman. Han är ett ypperligt exempel på det. Speciellt när han är i Stockholm så försöker han visa att ”Jag hör inte hemma här”. Det här kommer han ge mig skit för men jag ska berätta ändå. När vi skrev Det lilla landet som kunde var vi i Stockholm en del och jobbade och vi fikade på ett fik på Östermalm. Jag märkte att när jag var med honom och vi hade fikat klart, brukade han plocka upp brickan och gå in med den till köket för att lämna in den. ”Tack så mycket för fikat”. För så gör man uppe i Norrland. Det är jättefint där uppe att plocka upp efter sig och lämna in. Jens gör inte så på Östermalm för att han är dum i huvudet, han fattar att man inte gör så där, men det är ett sätt att visa att ”Jag är inte härifrån, tro inte att jag är en av er”. Då kommer vi in på det här med att lära sig svenska koder. Du har några väldigt handfasta råd i boken. ”Respektera tider” är det första och den här podden började en timme och tjugo minuter efter utsatt tid. Du sa ”jag blir en kvart sen” och då sa jag ”men Mustafa, jag har läst boken och du ska respektera tiden” och då påpekade du att det var jag som hade skjutit upp det en timme till att börja med och sen var jag fem minuter försenad till din kvart. Så vi har missat den delen. Sen är det ”lär dig säga nja”, ”ställ dig i kö”, ”behärska dig”, ”håll avstånd”, ”respektera söndagsvilan”, ”prata med små bokstäver” och ”skryt inte”. Kanske vissa av de här sakerna är sånt man själv brottas med, vilket också är intressant. Ibland när man pratar om sånt här framstår det som att det bara är invandrare som ska anpassa sig till ett homogent kollektiv men vissa saker du tar upp är sånt som jag aldrig tänker anpassa mig till. Varför ska man anpassa sig? – Jag går genom det i boken att det finns andra strategier än de som jag lägger fram. Jag säger inte att jag kommer med lösningen med stort ”L”, men jag ger en väg. Många andra har vandrat längs med samma väg och det har funkat för dem, och det kan funka för dig också om du vill det. Om du vill göra på ett annat sätt, fine, så länge det funkar. Jag älskar när en sån som Bert Karlsson bryter mot alla de här koderna jag har skrivit om.Förklara varför du tar upp honom som exempel. Jag var med i din podd, Sista måltiden, även om det avsnittet inte är sänt än. Mitt i ringer din telefon och så visar du vem det är som ringer och det är Bert Karlsson. Varför ringer Bert Karlsson dig?– För att jag har försökt att bjuda in honom till podden ett tag. Det är ingen ordning och reda på honom, utan han ringde igår igen och sa ”Vem är du egentligen, vad vill du?” Sist jag pratade med honom sa jag ”Vill du komma till podden och snacka?” ”Ja, för fan. Jag ska spela in nån podd med Katarina Janouch i Stockholm”. Han bor i Skara. ”Du är välkommen” sa jag. Så sa han ”Du, på tal om det, kan vi låna er studio och spela in?” Du vet, en svensk gör inte så. Men han har den här entreprenörskapsmentaliteten, han skäms liksom inte. Han har miljoner men om han kan spara någon tusenlapp så…Du vet den här klassiska klyschan om att när man är hemma hos svenska barn så får man sitta på rummet och vänta när de andra äter middag. Bert hade inte suttit kvar på rummet, han hade sagt ”Ni har väl mat till mig också eller?!”– Jag kan älska det. Jag tycker att det är uppfriskande med en sån som Bert Karlsson eller en sån som Zlatan, som bryter mot jantelagen. Jag säger inte att alla måste se likadana ut men jag säger att många svenskar tycker om att många liknar varandra. Då blir svensken trygg och kan slappna av. Jag säger att det här är ett sätt att passa in.Du har ett till exempel. Jag hoppade över att göra lumpen…– Inte jag heller.Det borde vi väl båda två ha gjort. Du tar upp Diamant Salihu, han är själv från Tjärna ängar i Borlänge och jag hade honom i podden för ett tag sen och pratade om hans bok Tills alla dör, som handlar om gängkonflikten mellan Shottaz och Dödspatrullen. Han beskriver hans erfarenhet, för han har rötter från Albanien, i lumpen, att han för första gången kom in i ett sammanhang där det inte var någon skillnad på människor. Där svetsades man samman i en uppgift. Lumpen finns inte kvar på det sättet. När du och jag blev tillräckligt gamla var lumpen på väg bort. Den här naturliga platsen för olika människor att mötas finns inte där längre. Egentligen tänkte jag inte gå in på det, jag la bara märke till det. Men det här med att skaffa ett extranamn, det tror jag är en sak som många hajar till på.– Det har upprört en del. Jag säger inte att man ska ta bort något namn, jag säger ”lägg till ett extra”. Det behöver inte vara ett svenskt land, men kanske ett västerländskt eller internationellt som passar i Europa. Det jag menar är att det finns vissa studier som typer på att en Mustafa kan ha svårare att komma till arbetsintervju än en Erik. Jag säger ”lägg till ett extranamn för att komma dit”. Ett namn svensken känner sig trygg med eller känner igen. Jag har exempel i boken att kinesiska affärsmän som åker till väst för att göra affärer, inte vill att deras kollegor ska tappa ansiktet när de inte kan uttala deras namn. Därför lägger de till ett extranamn. Det finns många exempel. Jackie Chan heter inte Jackie Chan, Jet Li heter inte Jet Li och Jack Ma heter inte så heller. Men också svenska exempel. Greta Garbo bytte namn när hon drog till Hollywood, hon hette Greta Gustafsson egentligen. När svenskar emigrerade till USA under 1800-talet bytte många av dem namn. Jag läste om att svenskarna ofta hamnade i samma by med varandra och brevbärare blandade ihop deras post för att det var fem, sex familjer som hette Andersson. Så då samlades svenskar i vissa byar och så skrev man olika namn och la dem i en pott. Så fick Anderssons plocka upp namn ur potten och ”Nu heter jag McCarthy”. Så var det bara en familj som fick heta Andersson. ”Vi ska inte göra det så svårt för brevbäraren”. Jag menar att jag har inte kommit på det här att lägga till ett extranamn.Det roligaste exemplet är östeuropeiska namn som verkligen är etniska. Kirk Douglas föddes som Issur Danielovitch och de är en släkt av vitryska judar och han växte upp under fattiga förhållanden i New York och pratade yiddish hemma, men det anar man inte av hans framtoning på vita duken. Om man ska slå upp ett anglosaxiskt namn så är det Kirk Douglas, det är väldigt svårt att bli mer WASP än det. Men det var så man gjorde, det finns massor exempel som du tar upp. Det här är motsatsen skulle man kunna säga till ”lär dig uttala mitt namn korrekt”. Alltså, vem är det som ska anpassa sig? Man tänker ”varför är det den som har det namnet som inte är ett i normen som ska ändra på sig? Varför kan det inte vara majoritetssamhället som ska lära sig?”– Jag önskar att det var så. Jag har fått många mejl från lärare som har skrivit att ”vi har tagit upp det här du skriver i boken och vi kom alla överens om att man måste lära sig allas namn på ett korrekt sätt och kalla in folk på arbetsintervjuer, även om de har konstiga namn”. Vilken fin tanke, tänk om alla kunde göra så. Men jag säger att det finns vissa studier som visar att det inte är på det viset och jag presenterar ett annat alternativ. Men jag ser framför mig att jag åker till en homogen skola på Lidingö eller i Danderyd och tar upp det här rådet till dem, och att de säger ”nej, såhär vill inte jag att vi ska ha det i Sverige och när jag kommer ut i arbetslivet och blir chef vill jag absolut inte leva i ett samhälle där människor byter eller lägger till namn”. Ja, skitbra! Jag vill också ha ett sånt samhälle! Men vi kan sträva mot det och samtidigt se till att människor kommer in på arbetsmarknaden genom att lägga till ett extranamn. Om jag ska vara djävulens advokat och anlägga ett maktperspektiv, så är det väldigt mycket som ligger på den invandrade att anpassa sig till majoritetssamhället. Det kräver inte så mycket från majoritetssamhället i din bok. Då kan man tycka att varför i så fall inte ändra på den maktasymmetrin? Varför skriver du, Mustafa, en bok där du stryker maktstrukturerna medhårs istället för att utmana dem? Vad skulle du svara på en sådan kritik? Är det en kritik du har fått?– Delvis, ja. Men jag tror att om du frågar många invandrare i Sverige, speciellt första generationen, så kommer de inte tycka att mycket av det jag skriver är konstigt. De vet att anpassning ingår i migrationens pris. Alla som lämnar anpassar sig till det nya på ett eller annat sätt. Jag försöker föra en diskussion i boken, ja anpassning är viktigt men hur mycket anpassning? Jag tror inte att svenskar vill att du anpassar helt och hållet, att du börjar dricka alkohol, äta fläsk. Det är inte den sortens anpassning. Men jag tror att vi har gjort ett misstag i Sverige under decennier där vi sagt att alla ska integreras i det mångkulturella samhället, även Erik Svensson. Man ska mötas i mitten och kompromissa och lära sig av varandra. Det låter fint på pappret men ingen berättar var det här ”mitten” är någonstans. Är det någon som har ritat ett sträck där alla möts? Det är enklare för dem som kommer till Sverige att anpassa sig till en kultur än att majoritetskulturen anpassar sig till hundratals olika kulturer. Alla invandrare har inte samma kultur. Visserligen är både jag och en somalier invandrare men vi har inte så mycket gemensamt förutom att vi är invandrare.Det här är något du tagit upp när du har varit ute och föreläst. Du tar upp en händelse när du föreläst i ett klassrum, jag tror att det är när du berättar om att känna tacksamhet. Då är det en somalisk tjej som säger ”Jag är född på BB, jag pratar bättre svenska än somaliska, varför ska jag känna mer tacksamhet än någon annan svensk?” Det där är en dragkamp i de här frågorna där det blir en skiktad tillvaro för människor. Nu sitter vi båda två här i skjorta, du har en blå och jag en grön. Låt oss säga att vi tar på oss våra bästa adidaskläder och går ut på gatan, då riskerar fallet att bli större för dig, för någon skulle kanske uppfatta att du är en adidasriddare. Det tror jag inte, jag tycker inte att du har det kroppsspråket men om vi låtsas. Det finns en potential att anpassningen kräver mer av människor med invandrarbakgrund, även de som är andra generationen, än det gör för den som är majoritetssvensk. Hos första generationens invandrare är det självklart, hos den andra och tredje börjar det bli något annat. Hur tänker du kring det där?– Exemplet du tar upp med den somaliska tjejen, jag gör ett misstag där. För jag pratar med henne om tacksamhet på samma sätt som jag pratade om tacksamhet med första generationens invandrare. Första generationen är jätteenkel att prata med, de vet var de har kommit ifrån och vad de har kommit till. Andra generationen har helt rätt, det är befogat av dem att säga ”vad menar du, ser du inte mig som dig själv, vi är båda födda på BB, jag har inte varit i Somalia, i Irak”. Jag tycker att tacksamhet är bra, att vi ska vara mer tacksamma men man kan inte trycka det i ansikten på människor för då kan det få motsatt effekt. Det måste komma inifrån.Vad det gäller att komma till ett land, det här blir ett parodiskt exempel och folk brukar skratta åt mig när jag säger att jag har bott utomlands, eftersom landet jag bott i är Danmark. Det är för kort för att anses ha bott utomlands. Men många svenskar förstår inte danska så bra, så det var ganska svårt att lära sig språket, trots närheten. Jag fick dock en försmak av hur det kan vara att vara invandrare. Jag fick uppleva hur svårt det var att komma in i den danska gemenskapen, det finns en massa små koder som man som svensk inte förstår. – Åh, vad spännande! Kan du inte dra några?Det är svårt men det finns en dansk humor, en lättsamhet i hur danskar är som inte finns hos svenskar på samma sätt. Det finns en attityd, de här klyschorna om dansk attityd till frihet. Danskar är väldigt lika svenskar men de är också annorlunda. Vi var en koloni där av medicinstuderande, mitt ex studerade medicin, och det var andra från norden och andra länder. Det fick konsekvensen att danskarna på universitetet umgicks med danskar och alla vi andra umgicks med varandra. Så de som hade invandrarbakgrund i Danmark umgicks med utbytesstudenter från Sverige, Norge, Island, Finland, och så vidare. Så jag har aldrig umgåtts med så många olika nationaliteter och eftersom de hade en invandraridentitet i Danmark så hade man mycket lättare att komma in i deras gemenskap. Vi blev en del av migrantkulturen på universitetet, med tamiler, bosnier, turkar, islänningar. Det var en rolig blandning men väldigt få danskar. Jag jobbade mycket i Danmark och man mötte en del konstiga attityder. Ingen kunde uttala mitt namn utan jag hette Edvard i Danmark. De kunde inte uttala mitt förnamn eller efternamn så jag accepterade Edvard. Jag hade det som mitt danska namn. Det fick mig att inse hur svårt det är att komma till ett nytt land. Om till och med Danmark känns lite tufft för mig, som svensk, hur känns det då att komma till ett land som är så annorlunda som Sverige?– Värderingsmässigt är svenskar och danskar väldigt lika varandra, vad gäller frihet och sånt där. Det du beskriver är roligt, det kan man skratta åt. Men om du kommer till Sverige och det blir en krock i värderingsfrågor, och du tänker ”de vill avbilda min profet som rondellhund och tycker att den ska vara i konstutställningar – de här människorna är sjuka i huvudet”. I deras värld är det helt stört. Jag har de här diskussionerna än idag med många som är nya i Sverige men som har bott här ganska länge. De förstår fortfarande inte hur man kan vara så respektlös mot religioner och personer i religioner som profeten. De tycker att det är något omänskligt över det, man är inte mänsklig om man beter sig på det viset. – Men jag tänkte fråga dig en sak, med tanke på hur fort det går i debatten, tror du att om jag hade kommit ut med den här boken 2012, 2013, 2014, hade den fått samma uppmärksamhet?Jag tror att du hade fått mer och väldigt negativ uppmärksamhet. Du fick en fråga när du började skriva boken, av Peter Esaiasson, som är statsvetare. Han skrev en bok som kom 2019 som heter Förorten som är en jättebra bok och som jag verkligen rekommenderar. Han knackade dörr och genomförde 900 intervjuer i Bergsjön och Hjällbo. För den som vet hur de här studierna går till så är det väldigt ovanligt att en statsvetarprofessor själv åker ut och genomför intervjuer med människor som i princip aldrig svarar på enkäter. Det är en population som är väldigt svår att nå, så han åkte ut och knackade på. Han skrev en fråga till dig: Idag är ingen dag för grubblande frågor, men när det blir vardag igen, hur ser du på argumentet att den värld du växte upp i och som du lärde dig hantera, inte finns längre? Att demografin ändras så otroligt snabbt att allt färre unga Mustafas idag lever i en miljö där det finns svensksvenskar att brottas och umgås med? Är du och andra i din generation, er relativa ungdom till trots, likväl generaler som utkämpar gårdagens krig? Och oj vad jag hoppas att det finns ett bra svar på min fråga. Jag tyckte att det var intressant, om du ville utveckla. Det är vissa av de här sakerna du tar upp, att du hade en svensk flickvän, att du umgicks med svenskar. När Diamant Salihu var här så pratade vi om när han växte upp på Tjärna ängar. Då var det fortfarande många svensksvenskar som bodde där och idag är det inte det. ”Lär dig svensk sed, lär dig språket” – är dina råd för en tidigare generation?– Jag skriver i boken att frågan från Peter Esaiasson kanske är den jobbigaste och svåraste frågan, men kanske också den bästa, jag har fått om den här boken. Anledningen till att jag är den jag är, är inte att jag läste om Sverige och svenskhet och koder. Det var för att jag absorberades in i det svenska, att jag hade en närvarande majoritetskultur. Jag tycker att Peter är inne på något intressant, ”bekämpar jag gårdagens kritik med gårdagens medel”? Riktar jag mig till en tid som kanske inte existerar längre? Det ligger något i det och i boken går jag igenom att vi kanske ska göra det man gjorde förr. Jag tar upp socialdemokratin med Gunnar och Alva Myrdal, hur de med Per Albin Hansson byggde upp det moderna Sverige. Hur man pekade med hela handen, en auktoritär hand och sa ”nu borstar vi tänderna, vi bor inte trångt och gör man det kan bostadsbidraget komma att dras in”. Det var väldigt strikt och jag menar att nu när vi har den situation vi har, vi har inte ett homogent land heller som vi hade då, så blir det kanske nödvändigt att staten får gå in igenom och peka med hela handen. ”Nu är situationen som det är och nu får vi uppfostra människor igen”. Som en folkuppfostringskampanj, det är kanske svaret? Det kommer att göra ont i det liberala Sverige, bokstavligen ta 1930-talets metoder.Du vill återvända till 30-talet?– Jag vet, min redaktör reagerade på det. Men det var då Gunnar och Alva Myrdal kom på de här idéerna.Även majoritetssamhället är mycket mer splittrat. Det där var under den industriella erans glansdagar när man planerade fram samhället. Man hade en eller två tevekanaler, ett flygbolag, en post, man hade ett av allt. Ett parti, även om det inte var en diktatur så var det en enorm stabilitet, en enorm likriktning. Det fanns inga ”opt out”-grejer. Du kunde flytta till ett annat land men det var likadant i USA under samma period. Samtidigt som Gunnar och Alva Myrdal skrev det här så påbörjades New Deal i USA under president Roosevelt. Idag är vi otroligt splittrade, vi lever i kanske inte filterbubblor men människor är verkligen mer individualistiska och kräver att få välja på livets alla områden. Det du säger är kanske det som krävs för integration men jag undrar om det ens är möjligt att genomföra. Något vi har sett är hur staten har en väldigt dålig kapacitet idag, på ett sätt man inte hade förr. Man hade en möjlighet att styra människor och idag har man svårt för det. Man har svårt att bekämpa brottslighet, kontrollera migration, staten är underställd europeiska unionen, man har stora företag som på många sätt utöver större inflytande över människor. Jag kommer ihåg när man pratade om att parabolantenner var ett hot mot integrationen, för att människor satt och kollade på teve från sina hemländer.– På den gamla goda tiden, när det handlade om paraboler.Nu har alla en parabol i handen i din telefon där du har allt och du kan välja allt själv. Du kan leva i din värld. Unga människor är del av subkulturer som är globala. Att försöka integrera svensksvenska ungdomar in i det vuxensamhället, med de normerna, det är en stor utmaning i det här medielandskapet. Kina gör någonting sånt här nu, mot uigurerna i landet.– Kanske inte det då.Jag menar bara att Kina har kvar sin statliga repressionsapparat. De har gått mycket längre såklart, men de har en kapacitet inom staten som den svenska staten saknar gentemot sin befolkning. Vi hade större statlig kapacitet förr.– Jag hör vad du säger och nej, att rakt av kopiera Gunnar och Alva Myrdal, Per Albin Hansson och den tiden går inte. Men man skulle kunna koppla försörjningsstöd till prestation. Inom en snar framtid kommer vi ha ungefär en miljon människor i utanförskap. Redan nu, men snart kommer en större andel svenskar resonera som han på Svenskt Näringsliv: Vad fan får vi för pengarna? Om vi har en miljon som inte gör rätt för sig utan vi bara finansierar deras levnad. Man skulle kunna få människor att borsta tänderna och äta tomater, om man gör det genom att använda pengar som ett språk.Här blir jag lite vänster. En gammal myt eller slagord var att invandrarna kommer hit och tar våra jobb. Men det är inte det man säger nu. Något som däremot stämmer, det finns en sketch i Grotesco där svennen skiftar mellan att prata om invandrare och robotar, att det är läskigt att de är överallt och tar våra jobb. Det ironiska är att han har rätt i satiren, för robotarna har tagit våra jobb. En anledning till att produktiviteten på en bilfabrik i Sverige har stigit flera tusen procent under de senaste fyrtio åren är inte att arbetarna har blivit mer produktiva utan att det har kommit robotar. Människorna som har kommit hit kanske vill göra rätt för sig men om vi spolar tillbaka till 1990-talet eller tidigare, var folk kanske mer främlingsfientliga och tyckte ”kom inte hit”. Men det fanns vägar in i samhället genom jobb, du kunde gå i skolor där det fanns majoritetssvenskar. Idag kommer människor, även om de har den bästa viljan ibland, till skolor som är problemtyngda. Även om du tillhör majoriteten som sköter dig är det en väldigt tuff miljö. Det finns färre jobb och de som finns har låg status. Du kan inte komma till ett industrijobb och få en helt okej lön, många jobb är städjobb och likande. Jag tänker att arbetslinjen, även om jag håller med om den på ett moraliskt plan, är tuffare idag än vad det var då. Och det är tuffare i Sverige som har så få lågkvalificerade jobb, jämfört med andra länder som har fler. Jag vet inte vad jag försöker säga.– Jag förstår. Det är ett långt resonemang man kan gå in på men min poäng med att koppla försörjningsstöd till att du gör rätt för dig, det kan vara utanför kollektivavtalet. Du kan jobba, gå i skolan några timmar, se till att det är rent i områden. För att få barnbidrag eller soc-bidrag eller bostadsbidrag gör jag också det här och det här. Och att samhällsorienteringen som finns blir striktare, att man verkligen tar till sig och visar att man har gjort det. Att den på något sätt kopplas till försörjningsstödet. Pengar är ett språk alla människor förstår.Tack, Mustafa Panshiri, för att du var med i Rak höger.– Tack, Ivar.Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit ivararpi.substack.com/subscribe

När den socialdemokratiske partiledaren Pär Albin Hansson använde begreppet folkhemmet i en riksdagsdebatt år 1928 för att beskriva det goda samhället utifrån bilden av en familj var han långt ifrån först att använda ordet. För att beskriva sin vision lånade Pär Albin Hansson begreppet från borgerliga politiker.Men det skulle dröja över 50 år från Pär Albin Hanssons folkhemstal tills det blev ett centralt politiskt begrepp i den svenska debatten. Folkhemmets fick sin betydelse först under 1980-talet när socialdemokraterna ville försvara välfärdsstaten när hela samhällsbygget börjat ifrågasättas under parollen systemskifte.I avsnitt 165 samtalar programledare Urban Lindstedt med Nils Edling, professor i historia vid Stockholms universitet som in en rad artiklar diskuterat begreppet folkhemmet samt begreppet välfärdsstatens ursprung. Just nu arbetar han på en bok om begreppet Folkhemmet.Folkhemmet har blivit en kraftfull metafor för välfärdssamhället där jämlikhet och rättvisa råder. Men när välfärdspolitiken formulerades på 1930-talet nämndes folkhemmet knappt.Pär Albin Hansson (s) använde begreppet folkhemmet för att beskriva det goda samhället utifrån bilden av en familj var han långt ifrån först att använda ordet. Socialdemokraterna ville reformera samhället och Hansson lånade ett begrepp som tidigare används av borgliga politiker för att beskriva sin vision:”Det goda hemmet känner icke till några privilegierade eller tillbakasatta, inga kelgrisar och inga styvbarn. Där ser icke den ene ner på den andre. Där försöker ingen skaffas sig fördel på andras bekostnad, den starke trycker icke ner och plundrar den svage, I det goda hemmet råder likhet, omtanke, samarbete, hjälpsamhet. Tillämpat på det stora folk- och medborgarhemmet skulle detta betyda nedbrytandet av alla sociala och ekonomiska skrankor, som nu skilja medborgarna i privilegierade och tillbakasatta, i härskande och beroende, plundrare och plundrade.”, sade Per Albin Hansson i riksdagen.Men folkhemmet blev aldrig ett centralt begrepp under 1930-talet. Inte heller under rekordåren efter kriget användes folkhemmet i debatten. Folkhemmets fick sin betydelse först under 1980-talet när socialdemokraterna ville försvara välfärdsstaten när hela samhällsbygget börjat ifrågasättas under parollen systemskifte.Begreppet välfärdsstat har en gammal historia som började långt före den moderna välfärdsstatens första staplande steg under den tyska rikskanslern Otto von Bismarck som föreslog ett socialförsäkringssystem (Sozialgesetzgebung) redan 1878. Förslaget innehöll statlig olycksfallsförsäkring, sjukförsäkring, försäkring mot invaliditet och åldersarmod, det vill säga en slags ålderspension för behövande. Sjukförsäkring kom också att införas 1883 och olycksfallsförsäkring 1884. År 1889 infördes obligatorisk ålderdoms- och invaliditetsförsäkring. Professor Nils Edling identifierar fyra olika och överlappande sätt som välfärdsstaten användes på före 1940-talet.Fyra välfärdsstater med olika innebörder och tidsinnehåll, olika riktning mot det förflutna, nutiden och framtiden. Dessa fyra är den paternalistiska, den reglerande, den sociala och den demokratiska välfärdsstaten.Lyssna också på Sockenbarnets August Theodors livsresa i det moderna Sverige. Bild: Statsminister Per Albin Hansson. 1943 FOTOGRAF Carl Erik Sunesson, Miliseum, public domain.Läs mer: Varifrån kommer välfärdsstaten? Om ett modernt nyckelbegrepps långa historia av Nils Edling och

BECOME A PRODUCER! http://www.patreon.com/themidnighttrainpodcast   Find The Midnight Train Podcast: www.themidnighttrainpodcast.com www.facebook.com/themidnighttrainpodcast www.twitter.com/themidnighttrainpc www.instagram.com/themidnighttrainpodcast www.discord.com/themidnighttrainpodcast www.tiktok.com/themidnighttrainp   And wherever you listen to your favorite podcasts.   Subscribe to our official YouTube channel: OUR YOUTUBE Well here we are… On to the next 100 episodes. Hopefully we can make these next 100 even more enjoyable than the first. We've noticed more passengers joining the train from all over the world. Canada, Australia, Great Britain, Hong Kong specifically, Taiwan, you name it! One of these places that seems to be listening a lot and that we've been on the charts in for some time now is Sweden. Now if you've listened for a while you know we have a little sub series that we like to do about places. We call it our creepy series. We've done creepy Texas, Creepy New Jersey, Creepy Canada, Creepy Australia etc. So we figured, what better way to kick off our second century with a creepy episode for one of the places that we have been getting lots of love from. That's why today on the train… We're headed to Sweden… More specifically… Creepy Sweden!    First off let's talk a little about Sweden itself. Sweden has a very long history that we were going to discuss but honestly there's no possible way to do the history of this country its due justice given the amount of time we have but we’ll hit some basic points. From 8,000 BC to 6,000 BC, Sweden as a whole became populated by people who lived by hunting, gathering and fishing, and who used simple stone tools. Dwelling places and graves dating from the Stone Age, lasting until about 1,800 BC, are found today in increasing numbers. The Viking Age (800–1050 AD) was characterised by a significant expansion of activity, in Sweden’s case largely toward the east. Many Viking expeditions set off from Sweden to both plunder and trade along the Baltic coast and the rivers that stretched deep into present-day Russia. The Vikings traveled as far as the Black and Caspian Seas, where they developed trading links with the Byzantine Empire and the Arab kingdoms. Christianity first reached Sweden with a mission led by Ansgar, who visited in the 9th century, but the country was not converted to Christianity until the 11th century. The various provinces of Sweden were absorbed around 1000 AD into a single unit, but the crown began to gain significant influence only during the late 13th century. In 1280 King Magnus Ladulås (1275–90) issued a statute authorising the establishment of a nobility and the organisation of society on the feudal model. Trade grew during the 14th century, especially with the German towns grouped under the leadership of Lübeck. By the mid-16th century, this group, known as the Hanseatic League, dominated Swedish trade, and many towns were founded as a result of lively commercial activity. However, the Black Death, which reached Sweden in 1350, led to a long period of economic and population decline. In 1389, the crowns of Denmark, Norway and Sweden were united under the rule of the Danish Queen Margareta. In 1397, the Kalmar Union was formed, with the three Scandinavian countries under a single monarch. However, the union (1397–1523) was scarred by internal conflicts that culminated in the ‘Stockholm Bloodbath’ in 1520, when 80 Swedish nobles were executed at the instigation of the Danish union king, Kristian II. The act provoked a rebellion, which in 1521 led to the deposition of Kristian II and the seizure of power by a Swedish nobleman, Gustav Vasa, who was elected king of Sweden in 1523. The foundations of the Swedish state were laid during the reign of Gustav Vasa (1523–60). The church was nationalised, its estates confiscated by the crown, and the Protestant Reformation was introduced. Power was concentrated in the hands of the king and hereditary monarchy came into force in 1544. After the death of the warrior king Karl XII in 1718 and Sweden’s defeat in the Great Northern War, the Swedish parliament (Riksdag) and council were strong enough to introduce a new constitution that abolished royal absolutism and put power in the hands of parliament. Eighteenth-century Sweden was characterised by rapid cultural development, partly through close contact with France. Overseas trade was hard hit by the Napoleonic Wars, which led to general stagnation and economic crisis in Sweden during the early 19th century. In the late 19th century, 90 per cent of the people still earned their livelihoods from agriculture. One consequence was emigration, mainly to North America. From the mid-19th century to 1930, about 1.5 million Swedes emigrated, out of a population of 3.5 million in 1850 and slightly more than 6 million in 1930. Industry did not begin to grow until the 1890s, although it then developed rapidly between 1900 and 1930 and transformed Sweden into one of Europe’s leading industrial nations after World War II. Late 19th-century Sweden was marked by the emergence of strong popular movements that included the free churches, the temperance and women’s movements, and above all the labour movement. The labour movement, whose growth kept pace with industrialization in the late 19th century, was reformist in outlook after the turn of the 20th century. The first Social Democrats entered government in 1917. Universal suffrage was introduced for men in 1909 and for women in 1921. Plans for a welfare state were drawn up during the 1930s after the Social Democrats rose to power, and put into effect after World War II. During World War II, a coalition of Sweden’s four ‘democratic’ parties (excluding the Communists) formed the government. After the war ended, a purely Social Democratic government resumed office under Per Albin Hansson. Under Social Democratic leadership, but in close co-operation with the other democratic parties, a series of reforms were carried out in the 1940s and 1950s that together laid the foundations of the Swedish welfare state. At the same time, there were calls for a modernization of the 1809 constitution. A new Instrument of Government was adopted in 1974, stating that all public power is derived from the people, who are to select the members of parliament in free elections. The monarch is still the head of state, but in name only. In 1979, an amendment to the order of succession gave male and female heirs an equal claim to the throne. Accordingly, Crown Princess Victoria is next in line to the throne, not her younger brother, Carl Philip. It may not seem like it but that's the brief history of Sweden taken from Sweden.se. So now let's get to it… the creepy side of Sweden and the hilariousness of Jon saying swedish names and words! First up we are going to visit Borgvattnet Vicarage or BORGVATTNET SPÖKPRÄSTGÅRD IN Swedish. In northern Sweden, there is a small town called Borgvattnet that may be home to one of the most haunted buildings in all of Sweden. In this slightly remote town consisting of just fifty full-time residents, the closest city is Östersund and the trains only run there on weekdays. It may not sound like much of a tourist destination but the strange and intriguing Vicarage draws visitors every year. a vicarage is usually the house where the priest and clergymen lived. This place is said to be one of the most haunted places in Sweden from what we’ve gathered. The building was put up in 1876 but it would be 51 years before the reports of hauntings started. in 1927 when the resident vicar reported strange happenings including his laundry being torn from the line. In the 1930s, Hedlund's successor, chaplain Rudolf Tängdén, claimed to have seen the ghost of a woman in the house, and in the 1940s the subsequent chaplain, Otto Lindgren, and his wife said they experienced paranormal activity including weird sounds and moving objects. A woman staying there in 1941 reported that she said with an uneasy feeling as if someone else was in the room with her. She noticed that there were three old women sitting on the couch in the room! She jumped up and turned on the light. The three ghosts were still there but the woman described them as"more blurry". In the mid 1940s another chaplain moved in, Erik Lindgren. He kept a journal of all the things that happened to him most notable are his rocking chair issues. He brought a rocking chair with him to the vicarage but unfortunately couldn't use it much. When he would sit down in the chair something didn't like it and after a short time would push or throw him forcefully out of the chair. In the early 1980’s the renowned site caught the attention of an outsider priest named Tore Forslund,the  Spökprästen, or ghostpriest! He was a writer, poet, Lutheran priest, street musician, and editor of the magazine A Voice Crying in the Wilderness, that he founded 1957. Forslund could often be seen on the streets of Sweden playing his favorite instrument, a concertina. He called Sergelgatan in Stockholm his "central sanctuary". His nickname, "the ghostpriest", came to be during a period when he worked as a priest in Borgvattnet. He offered to relieve the village of the ghosts that were said to reside in the old parsonage. He was strongly against the occult phenomena that existed in the district. He ended up leaving the swedish church abs going out on his own after his expectations at the vicarage could not be met. Ghost hunters international visited in 2009. Tales of the supernatural have been around here for years and have continued until present day. Things have moved, screams have been heard, shadow people have been seen, and the old rocking chair keeps on rocking. The legends surrounding the origins of the haunting tell of abused maids and even of babies buried in the backyard although it is now also said that the old vicars themselves haunt the house. Today the vicarage is run as a small bed and breakfast for those curious enough to stay the night, with the option to rent the whole house. Anyone who makes it through the night will receive a diploma to mark their honor according to the website Atlas Obscura.  Ok so that's creepy. Let's see what else we can find! Frammegården in Värmland's Skillingmark homestead is a place for midsummer celebrations, singing and dancing. But the farm has a gloomy history. Once upon a time there was an execution site where the farm was built. And for many years, Frammegården was a home where the old and sick of the area had to live their last days.The experiences are different, but what comes back is that the door to the attic opens, slippers move, human voices are heard, knocks, sobs, footsteps and mumbles from the overhang. In the house's guest book you can read about the visitors' experiences. On the lower floor is the "corpse room", a smaller room with a stove and a narrow bed. At least one person has died here. Upstairs is the room with "the crying bed". The story from the 19th century tells that people who came to the farm heard crying and found a woman with her dead child in her arms. The other story tells that two children must have been locked in a small attic room and there died of starvation or possibly frozen to death. Then it is believed that they were buried in the basement, and that may be why the terrier Benny Rosenqvist says that he met something really horrible down there. - It was probably the worst, most penetrating evil I have encountered in my entire life, he says. Mats Olsson has his own theory about why the children were killed. - At that time, one could believe that mentally retarded children were possessed by the devil, and then it was not uncommon for them to be kept secret and, in the worst case, killed.This also happened in the 19th century. Many visitors have said that they have seen or heard children in or near the house. A family says they put up a beach ball, a football and a tennis ball in a row. Suddenly, the beach ball moves with high force into the room and against a chair leg. All  members witnessed the phenomenon. Many believe that the farm is haunted by the last owner of the farm and can attest to energies and strange inexplicable events. Inside the house there are furnishings and furniture that are up to several hundred years old, and most of them have some myth attached to them. For example, the spinach is upstairs, a kind of piano that is said to have the same manufacturer as Carl Michael Bellman's, tilt. Bellman is a swedish singer and songwriter. According to frightened guests, it sometimes plays by itself. And maybe it's the house's invisible guard sitting in the antique rocking chair and rocking to the music that was once heard in the room? And who is it that always moves on the old slippers that are never left in the same place where they are left?  These places sound pretty awesome! Storsjöodjuret (Swedish pronunciation: [ˈstuːʂøːuˈjʉːrɛ], literally "The Great-Lake Monster") is a lake monster reported to live in the 300-foot-deep (91 m) lake Storsjön in Jämtland in the middle of Sweden. The lake monster was first reported in 1635 and is the most famous lakemonster in Sweden. When the only city located by Storsjön, Östersund, celebrated its 200 year anniversary in 1986 Storsjöodjuret along with its offspring and nest became protected by law, a law which was revoked in 2005. Like the Loch Ness Monster and Lake Champlain's Champ, Storsjöodjuret has been described as having a humped back and a long neck and tail. It has grayish-brown skin with a yellow underbelly, a dog-like head, and a body anywhere between 10 and 42 feet in length, according to people who claim to have seen the creature. Similar to claims that Nessie is actually a plesiosaur, one popular theory contends that Storsjöodjuret is a leftover from prehistoric times. During the Ice Age, the story goes, the animal got trapped in the lake and survived to present day. The legend of Storsjöodjuret is significant for its longevity. The earliest recorded mention dates back to 1635, when the vicar Morgens Pedersen immortalized the creature in a folktale that describes two trolls brewing a concoction that creates "a strange animal with a black serpentine body." In an 1878 sighting, a local mechanic reportedly saw something craning its neck past the water's surface. He described it as having a "snake-like head that was larger than what I figured the neck could support."  The Frösö Runestone depicts a serpent-like creature. Frösöstenen, the rune stone,  is the northernmost raised runestone in Scandinavia  and Jämtland's only runestone. It originally stood at the tip of the ferry terminal on the sound between the island of Frösön and Östersund. The stone dates to between 1030 and 1050. The Lake Monster has had such a grip on the public imagination that in 1894 a hunt for it was organised by a special committee put together by King Oscar II. However, the Norwegian whalers specially hired for the job came back empty-handed.  We found this first hand account of seeing the monster online and wanted to share it.              "It just so happens that I live by this very lake myself (lake Storsjön – The Great Lake), and it also just happens to be a fact that I´m a witness myself. Yep, I saw a large animal in the water back in 1977, twice within 40 minutes in the same location (a harbor at Frösön, an island in the lake). This happened on August 10 1977 when I was 16. The first sighting was a quick one, from two blocks above the harbor. I witnessed the back of an animal rise in the water, about the size and shape of a Volkswagen. When I got down there (on my bike) it was gone, but I saw three other witnesses who were clearly in shock of what they had just seen down there. 40 minutes later, as I went down to the harbor a second time I saw it again, this time swimming past the harbor. I could follow it at close range (10 meters or so) for some 300 meters. It was three meters long above the surface, in two parts. First a small part, then some water and then a bigger part (clearly the back of this animal). It had dark skin like that of a whale. It swam straight forward, no sign of any moving to the sides or up and down. Like so many other witnesses before and after this event, I had the classic “like a boat turned upsidedown” sighting that day.   I was not alone. Two girls my age was there, a boat came towards us (the animal dived then) and they started to circle around so clearly they had seen the animal as well. In fact, there could be any number of witnesses, I was far to busy looking at this thing at the time to pay much notice on the area around me. But we are talking about a place with lots of buildings, with balconies facing the waterfront." Sightings continue to be told about this guy even to this day! What could it be? We love us some cryptids! Speaking of cryptids we have one that sounds metal as fuck! The Halengamen, or translated to the Halen Vulture, que ripping guitar solo! No it's not named after the late great Eddie van Halen obviously but still… awesome! Halen-Vulture is a cryptid animal of southern Sweden. The Halen Vulture is reported to be a living pterosaur. This animal is very similar in looks and behaviours to the African cryptid pterosaur called Kongamato. The Halen Vulture is said to look like a vulture with leathery skin, just like fish scales, instead of feathers. Instead of perching onto a tree, this animal is reported to dive under the water to catch fish, and it is said to stay under the water for some time. It is said that it can fly so fast and with so much power that it could easily devour boats. The animal is also said to be very excellent at flight. The Halen Vulture is reported around Lake Halen near Olofström in Blekinge, Skåne (Sweden). The area around Lake Halen is a natural reserve which still holds areas of unexplored nature. The nesting place of this mysterious animal is said to be on the island Stora Norrön (the Great North Island). This has supposedly been the animal's nesting place for centuries. The Halen Vulture has been told about for centuries, and in the 1970's it was adopted as a mascot for a local school and thereby named "Halengamen" (the Halen Vulture). In later years, the animal even got it's own unofficial latin name, "Sarcorhampus Papa Halensis" and even a scientific description. Some say this creature has already gone extinct, but others claim that the creature still exists and sightings are still reported! Lake monsters and dinosaur cryptids… Sounds like our kind of place.    How about some more creepy places! These will be some quick hits since there are tons of reportedly haunted places which makes sense given the age and history of these places! Bäckaskog Castle in Kristianstad Municipality, Scania, southern Sweden, was originally a monastery built in the 13th century. It was transformed into a castle in the 16th century. The castle is located on the isthmus between Ivö Lake (Scania's largest lake) and Oppmanna Lake. The monastery was closed down by the Danish Crown in 1537 during the Reformation. In 1584–1653, the noblemen Henrik Ramel and his son Henrik Ramel Junior gave the castle its present appearance. At Bäckaskog Castle in Skåne, you can stay overnight and join a guided ghost hunt. Several ghosts are said to live within the castle grounds. One of them is the horse of Karl XV, who was shot after the king died in 1872. During the nighttime, the horse can be heard galloping, which has been observed by guests and staff. Bäckaskog is also said to be haunted by an old guest, named Elvira. She is supposedly sneaking around during the night and can be recognized by her black veil, which she was forced to use for the rest of her life after her accident with broken glass. Room 19 is said to be the most haunted at Bäckaskog with many reports of doors and windows opening without a logical explanation. More fun words ahead.. Hjortsberga vicarage in Wämöparken is infamous. The old vicarage was originally built in 1757, but was moved and rebuilt in Wämöparken 1941-1942. Throughout history, several of the Church's men have testified to horrific experiences that are said to have originated in the spirit world. In Hjortsberga vicarage, furniture has been moved and impressions have been left in an old cradle. Mysterious footsteps, children's voices and dog barking have been heard. Hjortsberga vicarage is said to be so haunted that even the horses from the nearby riding school refuse to pass outside. A priest who lived in Hjortsberga vicarage has told of steps on the stairs without any human being appearing, door handles being pushed down, books suddenly falling off the shelves, the doorbell ringing incessantly even though it was empty outside the door and the dog going insane , raised rag and chopped wildly in the empty air. After trying to drive out the spirits without success, the priest could not stand it and moved from Hjortsberga vicarage. In the 1980s, Commissioner Bengt Randolfson claimed that he heard eerie cries of children, saw a female ghost coming walking up a flight of stairs and how books fell from bookshelves into empty rooms. Next up Furunäset hotell. The building was constructed in 1893 and designed by architect, Axel Kumlien who in the year of 1886 traveled to Luleå, Piteå and Skellefteå to find a suitable place to build on. When the medical board decided to build a hospital in the northern part of Sweden there were many conditions that needed to be sustained. The prospective hospital would have a central location for both Norrbotten and Västerbotten, well-functioning transportation links as well by land and at sea.   There had to be good and cheap supply for food. Plenty of water and sufficient water was also a requirement. The building ground had to be good and sheltered from northern and southern winds. After careful considerations they found such place on the island Pitholmen, two kilometers from Piteå city. During the inauguration of Furunäset hospital it was considered to be the most magnificent building in the northern part of Sweden.   All the fantastic conditions were fulfilled, the central and windproof location, good transportation connections and finally good food and water for everyone. In 1987, the property housed a hotel and conference and a business park with then about 70 companies and 550 employees.   Short History about Furunäsets as a hospital. It was the 20th of October 1893 as the steamer “Rurik” added at a newly built harbor in Piteå River. There was not an unusual sight for the people who lived in Piteå to see the steamers park at the dock filled with cargo this time of year. The unusual thing about this time was that the steamer was filled with 74 men who were received by uniformed staff to take them to Furunäset Hospital. A week later it arrived the same amount of women to the same harbor, with the same conditions. The people who came to Furunäset Hospital were called “insane” and they came from overcrowded hospitals around Sweden. With this new hospital and these patients, the modern mental health care had established in the northernmost part of Sweden. Many of the patients spent most of their adult life in the hospital area and their memories and experiences of the place are off course different. Furunäsets history contains both bright and dark stories. Stories that are equally true and equally important to narrate and remember. Nowadays, it’s a hotel and conference center where you can stay overnight. However, the place is still referred to as haunted by many and attracts ghost hunters from all over the world. Guests and staff have reported the sound of rolling beds in the corridors and footsteps that are getting closer. Due to its history as a mental hospital and numerous ghost reports, this has to be one of the most haunted places in Sweden. Now for something...a bit different...a ufo tale! IN KRONOSKOGEN, A SUBURB OF the Swedish town of Ängelholm, a memorial was erected in 1972, to remember an alleged UFO-landing seen by Swedish ice hockey player Gösta Carlsson on May 18, 1946. The memorial, which is built of concrete, consists of a model of the UFO and a concrete base. Gösta Carlsson claimed that during his encounter with the aliens he received recipes for natural medical remedies which made him healthy. According to Carlsson it was based on this knowledge that he founded pharmaceutical companies Cernelle and Allergon. He later established the first professional ice-hockey club in Sweden — Rögle BK. Not everyone, even those who believe in aliens, agrees with Carlssons claims. Clas Svahn of UFO-Sweden, a group dedicated to investigating UFO sightings in Sweden, investigated the claims and found no convincing evidence. Did it happen? Who knows but still cool and creepy! Speaking of UFOs, the Spökraketer, also called Scandinavian ghost rockets) were rocket- or missile-shaped unidentified flying objects sighted in 1946, mostly in Sweden and nearby countries like Finland. Many countries would also see these ghost rockets, in fact over 2000 sightings were reported. Now we have to say that many of these sightings have been attributed to meteors. Many reports came during periods of meteor shower activities. However, most ghost rocket sightings did not occur during meteor shower activity, and furthermore displayed characteristics inconsistent with meteors, such as reported maneuverability. Although the official opinion of the Swedish and U.S. military remains unclear, a Top Secret USAFE (United States Air Force Europe) document from 4 November 1948 indicates that at least some investigators believed the ghost rockets and later "flying saucers" had extraterrestrial origins. Declassified only in 1997, the document states: "For some time we have been concerned by the recurring reports on flying saucers. They periodically continue to pop up; during the last week, one was observed hovering over Neubiberg Air Base for about thirty minutes. They have been reported by so many sources and from such a variety of places that we are convinced that they cannot be disregarded and must be explained on some basis which is perhaps slightly beyond the scope of our present intelligence thinking. "When officers of this Directorate recently visited the Swedish Air Intelligence Service, this question was put to the Swedes. Their answer was that some reliable and fully technically qualified people have reached the conclusion that 'these phenomena are obviously the result of a high technical skill which cannot be credited to any presently known culture on earth'. They are therefore assuming that these objects originate from some previously unknown or unidentified technology, possibly outside the earth". The document also mentioned a search for an object crashing in a Swedish lake conducted by a Swedish naval salvage team, with the discovery of a previously unknown crater on the lake floor believed caused by the object (possibly referencing the Lake Kölmjärv search for a ghost rocket discussed above, though the date is unclear). The document ends with the statement that "we are inclined not to discredit entirely this somewhat spectacular theory [extraterrestrial origins], while keeping an open mind on the subject". Aliens…. It was aliens. Glimmingehus in the most southern part of Skåne is the best-preserved medieval manor in Scandinavia. The building was commissioned by the Danish nobleman Jens Holgersen Ulfstand. It was built as a fortress in 1499, when Skåne belonged to Denmark. Archaeological finds suggest that Ulfstand lived a very comfortable life at Glimmingehus. Some of the most expensive objects available in Europe in the early 16th century are here, including Venetian glass, Rhineland glass and Spanish ceramics. Ulfstand would no doubt have appreciated the fact that the castle still lives on as an important medieval centre. The fortress has long been named as one of the most haunted places in Sweden with several different ghosts and guises. The little girl in the blue dress is perhaps the most commonly sighted by guests. It’s a bit creepy because the staff always replies that there is no little girl in a blue dress. Another ghost that can be seen here is the “White madam”. There are said to be spirits of black rats (a species which is extinct in Sweden), a big hen with chickens, and a ferocious  big dog. The dog is said to be the ghost of a castle lord who sometimes turns into an animal. Three translucent ladies from the 18th century and a cart drawn by six horses are also to be seen.  Here's some quick hits of weird odd things to see as well in Sweden. They may not all be creepy but they are still kinda odd.  There is a Devil's Bible (The Codex Gigas) in central Stockholm and it’s around 400 years old and the biggest medieval manuscript ever known. The Codex Gigas means literally “the huge book” and it truly deserves its name, the book is almost three ft tall but about a foot and a half wide, 620 pages, and weighs a whopping 165lbs. According to a legend, the Devil's Bible was handwritten by an imprisoned monk in Böhmen (current Czechnia), who got the devil's help to complete the work in one single night. If that isn't impressive enough, look for the page with a full-colour portrait of the devil himself! Pressbyrån's Museum – Sweden’s most secret museum A museum dedicated to Swedish convenience store chain Pressbyrån doesn’t sound too exciting, right? You might have to rethink, since Pressbyråns museum has a two-year waiting list, its unknown and still somewhat trendy according to the evening papers. Inside the museum, you can find out more about Pressbyrån's over 100-year-old history, read headlines from old newspapers, see old tobacco vending machines and find out how Pressbyrån became the most common Swedish convenience store. Sweden's smallest church is only about 1.5 square metres and was built by a former crafts teacher, Rodney Sjöberg, who wanted to have a new project after retirement. His father was a pastor and where Lillkyrkan stands today was a former Mission Covenant church.   Rodney started to build Lillkyrkan in the year 2000 and finished four years later. The church has been blessed by a bishop and is now available for baptisms and weddings. GROWING HIGH ATOP SWEDEN’S FULUFAJALLET Mountain is a Norway Spruce that sure doesn’t look like much—but this little tree is an estimated 9,550 years old, and goes by the name of Old Tjikko.   Located in Fulufjallet National Park, Old Tjikko began growing in this harsh tundra shortly after the glaciers receded from Scandinavia at the close of the last ice age. To put that into perspective, this lowly shrub was growing as humans learned to plow fields, domesticate the cat, and—2,000 years after it first took root—our ancestors begin learning to smelt copper. Though the tree may have spent millennia as a shrub before the climate warmed enough for it to grow into the spindly tree we see today, scientists had a hunch Old Tjikko was part of an ancient clonal organism. When setting out to establish the tree’s exact age, they carbon-dated the roots system beneath the tree itself, revealing the true age of Old Tjikko. Researchers have also found in this area a cluster of about 20 spruce trees, all of them over 8,000 years old. To add even more to the charm of this scraggly nine thousand-year-old tree, Old Tjikko was named after discoverer Leif Kullman’s dog. So there you have it, sone pretty creepy places and some fun odd places in Sweden. There's sooooooo much history here and so so so many places that could have made it into this episode. We kept them mostly sorry and sweet so wet could talk about as many as we could. We will definitely be revisiting Sweden though in a future episode.    To swedish horror movies https://www.vulture.com/article/best-swedish-horror-films.html

Idag gästas podden för andra gången av författaren och samhällsdebattören Lena Andersson. I hennes två senaste romaner ”Sveas son” och ”Dottern” undersöker hon det svenska folkhemmet. Hon utforskar de ideal det vilade på, de människor som levde i det och vad som blev dess upplösning. När jag läser läser hennes romaner slås jag av att Lena Andersson själv på många sätt framstår som den typiska folkhemsmänniskan: rationell, samvetsgrann och bildad. Jag vill veta om det ligger någon sanning i detta? Vad var det som kännetecknade folkhemsmänniskan? Vilka var folkhemmets största förtjänster och nackdelar? Och varför upplöstes det? Facebook: BildningskomplexetInstagram: BildningskomplexetTwitter: @BenjaminElforsE-post: benjaminelfors@gmail.comMusikproduktion: Ivar EddingOmslag: Emma Westin/Matthew Sundin

Folkhemmet #06 Per-Albin Hansson 200725 by Parklivspodden

En lektionsgenomgång av kalla kriget i Sverige med början av Per Albin Hansson och efterföljande Tage Erlander. Hur Sverige skapar en tredje väg mellan kapitalismen och kommunismen.  Inspelat under lektion 31/1 med tillåtelse av elever som ställt frågor att publicera. 

Kalle Lind och Dan Korn spisar svala vax ur Korns samling 78-varvare. Namn som hörs: Kai Gullmar, Johnny Bode, Per Albin Hansson, Margareta Kjellberg och Thor Modéen. Namn som nämns: Pierre Bordieu.

Att lägga 120 miljoner kronor på ”Metoo-satsningar” är plakatpolitik, Kristdemokraterna har helt rätt i att svensk kultur existerar, bostadspolitiken i Göteborg väcker frågetecken, och Stockholms stad borde sluta trakassera sina invånare. I veckans avsnitt diskuterar Smedjans redaktörer Lars Anders och Blanche huruvida en informationsbroschyr för 2,5 miljoner kronor är det mest effektiva sättet att bekämpa sexualbrott, apropå de 120 miljoner kronor regeringen Löfven lade på ”Metoo-satsningar”. Vi pratar även om svensk kultur, en seglivad debatt som Kristdemokraternas Ebba Busch Thor nyligen blåste nytt liv i. Att påstå att svensk kultur inte existerar eftersom mycket är lånat från eller inspirerat av andra länder, är som att påstå att den som ärver en tröja av någon annan inte kan kalla tröjan för sin tröja. Sedan diskuterar vi ett uttalande om bostadspolitik i Göteborg som är svårt att tolka positivt, innan vi rör oss vidare mot Stockholm och de miljözoner som trafikdirektör Jonas Eliasson kritiserade just innan han förefaller ha tvingats bort från sin post av Daniel Helldén (MP). Per Albin Hansson har ett och annat väl valt ord att säga om den sortens politik.

Idag testar vi en hjärtstartare i studion och frågar oss om vi kan lära oss av något av 1930-talets kohandel mellan Bondepartiet och Socialdemokraterna? Vad kan vi lära av 30-talets kohandel? Kan Stefan Löfven locka Annie Lööf in i en ny regering om hon får finansministerposten och får igenom viktiga delar av sin politik? Kan vi lära någonting av hur det gick till när socialdemokraten Per-Albin Hansson gjorde upp med bondeförbundets Axel Pehrsson-Bramstorp i den så kallade kohandeln på 1930-talet? Journalisten Lotta Gröning, som har skrivit en bok om Axel Pehrsson-Bramstorp, reder ut begreppen. Hur ska fler överleva hjärtstopp? Idag är det den internationella Hjärtstartardagen. Vi ska testa en hjärtstartare i studion och tala om vad vi konkret kan göra för att fler av de 10 000 personer som årligen drabbas av plötsligt hjärtstopp ska kunna räddas till livet. Mattias Ringh, hjärtläkare vid Karolinska Institutet och Lars Adamsson, Röda korset och Svenska Första hjälpen-rådet, är med  i studion för att tala om detta. Programledare: Thomas Nordegren Bisittare: Louise Epstein Producent: Helena Huhta

Tre gånger satte Adolf Hitler trupper i beredskap för invasion av Sverige. Priset vi fick betala för att inte dras in i andra världskriget var nazisoldater på våra järnvägar och andra eftergifter. Gustaf V tog kommandot i utrikespolitiken under krigsåren. Formellt hade kungen ingen makt. Men han spelade sitt eget spel och arbetade efter sin egen grundlag. Ofta gick han bakom ryggen på statsministern Per Albin Hansson.Text: Knut-Göran Källberg.Uppläsare: Kim Virsén. For information regarding your data privacy, visit acast.com/privacy

LO Senaste förslag http://www.svt.se/…/…/lo-presenterar-ny-arbetsmarknadsmodell Alla partier utom SD för EU http://www.etc.se/…/vanstern-och-fi-nej-till-eu-folkomrostn… Allmän Värnplikt: https://www.svd.se/utredning-varnplikten-tillbaka-2019--for-bade-kvinnor-och-man Samhällskontraktet genom Per Albin Hansson: http://www.bgf.nu/nationalism/hem.html Förening: SPF (http://www.spfseniorerna.se/om-forbundet/historia/), PRO, BPA (http://blog.zaramis.se/2013/07/18/bpa-och-riksbyggen/) RESO (https://sv.wikipedia.org/wiki/Reso_AB) Kultur: https://theculturetrip.com/europe/poland/articles/man-of-hope-andrzej-wajda-s-solidarity-trilogy/ Håll även koll efter Poznan 56, det finns även ypperliga filmer om Upproret i Ungern 56 men i synnerhet litteratur. Rekommenderat: https://www.marxists.org/svenska/historia/anderson/1964/ungern56.htm Tyskland 17 Juni, 1953 är annat hett tips

Det oinskränkta ubåtskriget 1917 fick motsatt effekt, istället för att vinna kriget åt Tyskland kom USA att avgöra kriget. Dessutom om mystiska vendeltiden och Per Albin Hanssons "Beredskapstal". Några få blodtörstiga ubåtar skulle vinna kriget åt Tyskland under första världskriget. Konsekvensen blev hundratals civila dödsoffer och att USA gick med i kriget mot Tyskland. Tobias Svanelid undersöker världskrigets oinskränkta ubåtskrig tillsammans med historikerna Peter Englund och Lars Ericsson Wolke, och hur detta olagliga skede i kriget ens kunde bli möjligt. Läget i Europa var desperat och Tyskland tog en kalkylerad risk att USA inte skulle hinna gå med i kriget innan Tyskland vunnit det, berättar Lars Ericsson Wolke. Det var bara det att kalkylerna slog fel. Dessutom om den mystiska vendeltiden, då fröet till vikingatiden såddes och där rika gravfynd berättar om en tid då Norden knöts närmare Europa. Arkeologen Kent Andersson skildrar den mytomspunna perioden i Sveriges historia i en ny bok. Och så reder Dick Harrison ut vad Per Albin Hansson egentligen menade med sina bevingade ord: Vår beredskap är god.

En damm har brustit. Skogsbranden sprider sig. Bron har rasat. Läckande svavelsyra strömmar ut. Statsministern är död. 220 000 hushåll är utan ström. Det här är budskap ingen vill höra, men som måste nå ut. – Vår beredskap är god, sa Sveriges statsminister Per Albin Hansson när andra världskriget bröt ut. Och radions beredskap vid kriser är god säger radions vd Cilla Benkö. 15-20 gånger per år bryts radions sändningar för ett Viktigt meddelande till allmänheten. Att i krissituationer bryta program och informera  om vad som händer och gäller är ända sen 1930-talet en viktig del av Sveriges radios uppdrag. Försvinner strömmen och mobilnätet lägger ner så fungerar ändå den marksända radion.  Men hur ska man nå ut om radiolyssnandet går ner och allt fler hushåll saknar en batteriladdad radioapparat? Hur nådde P4 Västmanland ut vid den stora skogsbranden 2014?  Vad händer om det blir krig eller ett terroristattentat? Programledare: Rigmor Ohlsson. Medverkande:  Cilla Benkö, Sveriges Radios vd Kent Nilsson, kanalchef P4 Västmanland Anna Holm, nyhetschef P4 Västmanland