Podcasts about definiera

Podd #247: Tillväxtmodellen I detta avsnitt av Sälj- och marknadspodden dyker Lars Dahlberg och Anders Hermansson djupare in i vad som egentligen krävs för att lyckas med tillväxt i det moderna B2B-landskapet. Med inspiration från en färsk undersökning bland VDar och tillsammans med insikter från David Tegenmark, diskuteras de vanligaste frustrerande hindren för tillväxt – och, viktigast av allt, hur man överbryggar dem. Avsnittet presenterar en modern tillväxtmodell som bygger på två maskiner: en för att skaffa nya kunder och en annan för att långsiktigt utveckla lönsamhet och värde i befintlig kundbas. Genom hela samtalet betonas vikten av samarbete mellan sälj, marknad och produkt – ”treenigheten” som måste jobba mot samma mål för att skapa verklig affärsnytta. Lyssna om du vill få grepp om… – Vad Lifetime Value (LTV) och Customer Acquisition Cost (CAC) egentligen innebär för hela affärsmodellen. – Hur tydliga funnels och mätbarhet kan optimera sälj- och marknadsinsatser. – Varför verklig tillväxt kräver att sälj, marknad och produkt trivs och samarbetar. Missade du att mäta det som faktiskt skapar tillväxt i din egen verksamhet? Då är det här avsnittet för dig! Boka ett möte för en GAP-analys. Vi sa 15 minuter i podden, men det är värt att lägga 30 på detta! Läs transkribering Lars Dahlberg [00:00:06]: Hej och välkomna till ännu ett avsnitt av Sälj- och marknadspodden. Det här är podcasten för dig som vill ha ny inspiration och kunskap om hur man marknadsför och säljer till den moderna business-to-business-köparen. Jag som sitter i studion idag heter Lars Dahlberg och med mig har jag min kära vapendragare Anders Hermansson. Anders Hermansson [00:00:26]: Tja Lasse! Lars Dahlberg [00:00:28]: Det är spännande. Vi ska göra ett nytt spännande avsnitt ihop, du och jag, kring lite nya tankar och idéer. Anders Hermansson [00:00:36]: Ja, exakt. Vi har gjort en undersökning där vi pratade med vdar om deras frustration kring tillväxt och nu har vi klurat här och kommit fram till hur man ska lösa hela problemet. Lars Dahlberg [00:00:49]: Precis, så vi har kallat det här lite grann för någon sorts modern tillväxtmodell och vi ska väl också nämna att det har varit en annan viktig person inblandad i det här arbetet som heter David Tegenmark som driver företaget Certus Growth. Så mycket krudos till David här kopplat till de tankar och idéer som vi tänkte vi skulle ger. Om vi skulle rulla tillbaka lite till den här undersökningen, den här rapporten, så landade väl den egentligen i att det var tre större, vad kan man kalla det för, frustrationer. Det ena handlade väldigt mycket om att vdn var i någon sorts epicentrum kring den här tillväxtfrågan och hade väldigt svårt att hantera den situationen. En annan handlade mycket om det här med att man inser att den här intäktsmaskinen eller tillväxtmaskinen är väldigt oförutsägbar. Och den tredje delen av den här rapporten handlar mycket om att det finns en massa strukturella hinder för att man ska kunna skala och driva tillväxt som man vill. Och det är mycket inspiration nu från den här undersökningen som ligger till grunden för att ta fram det här. De här tankarna och idéerna kring den här tillväxtmodellen som vi ska prata om nu och som du också har nämnt i början. Lars Dahlberg [00:02:03]: Så jag tänkte så här, vi börjar väl lite med, vad är egentligen rotorsaken, Anders skulle du säga, till att det här är ett problem? Anders Hermansson [00:02:15]: Ja, jag tycker så här, jag försökte knåda de här resultaten av den här undersökningen och det jag tycker man kan härleda saker till, det första är att det liksom inte Man ser inte på det här som en riktig process på samma sätt som till exempel en onboarding process med kund. Det är nog en ganska standardiserad process där många olika personer vet vad de ska göra för att det ska bli bra i slutänden. Men man har liksom lite grann känslan av att sälja marknaden nästan som en experimentlåda där man gör saker lite grann med goda avsikter såklart. Man har inte fått till en process. Lars Dahlberg [00:02:55]: Nej, exakt. Det har vi pratat om många gånger att det är för lite process på marknaden. Även på produkt skulle vi vilja säga att det inte finns någon riktigt bra sammanhållen process som involverar alla de här tre parterna för att man ska kunna få fokus på de här tillväxtfrågorna. Anders Hermansson [00:03:13]: Nej, precis. Och sen är det väl det här. Det stormar ju där ute med massa erbjudanden och massa quick fixes. Folk lovar guld och gröna skogar med massmejl. Oj, genererade wow-saker. Det finns mycket shiny objects där ute att testa. Och det gör att det blir ännu rörigare. För man vet inte, man har liksom inget bra sammanhang att sätta in de där små olika testgrejerna. Anders Hermansson [00:03:41]: Vissa grejer kan ju vara jättebra, men just när det bara är en massa lösa tester av grejer som man kör en gång och inte är tillräckligt uthållig för att veta om de egentligen är något nytt eller inte, då blir det ju väldigt svårt att få ordning på saker och ting. Lars Dahlberg [00:03:54]: Ja, jag skulle vilja säga också att det är fortfarande väldigt märkligt, men det är en viktig orsak till de här problemen är att man tänker alldeles för mycket inifrån sig själv istället för att tänka utifrån och in och verkligen anpassa sig efter det, utifrån perspektivet både produkt, marknad och sälj. Och det kanske låter märkligt när vi har pratat om det så många gånger i den här podden, men det är väldigt mycket fortfarande ett grundproblem. Anders Hermansson [00:04:22]: Ja, men jag tror det. Det känns som en mänsklig grej. Det är väl det som håller igång typ 70 procent av all konsultverksamhet. Att det är svårt att se sin egen verksamhet utifrån. Man är liksom, man älskar den och man är ett med den. Och då blir det rätt lätt ett internt perspektiv. Lars Dahlberg [00:04:41]: Och sen var det ju också väldigt tydligt i de här undersökningarna att det här världsläget vi befinner oss i och den här konjunkturen och allt sånt där skapar en väldig massa Massa stress som gör att det blir utmaningar med de här grejerna. Och du och jag pratade bara om det här om dagen, att det faktiskt ser ut som det finns lite ljusglimtar på himlen, i alla fall för det svenska näringslivet. Så det känns ju lovande, för det var länge sedan man hörde. Anders Hermansson [00:05:08]: Verkligen. 2,26 tillväxt under 2026. Det är stor skillnad. Det vore kul om konsumtionen kom igång och att det tripplar över på bit-och-bisidan. Vi får väl se. Lars Dahlberg [00:05:21]: Jag tror ändå att det handlar om att vänja sig vid det här röriga, osäkra läget. Höga risknivåer kommer att fortsätta ändå, även om det ser lite ut och lutar åt rätt håll när vi spelar in den här podden i början på februari 2026. Men du, ska vi hoppa in lite grann på det här med hur man gör då? Det finns ju ett grundläggande tänk här som är väldigt viktigt och som väldigt många inte riktigt har tänker på, tänker jag. Anders Hermansson [00:05:50]: Vill du börja? Om man ska slänga en massa akronymer, men alltså livstidsvärde för en kund, LTV, Lifetime Value och sen hur mycket det kostar att få in en ny kund, alltså Customer Acquisition Cost eller CAC som man då slänger sig med ibland. Min erfarenhet är att det kommer in långt i efterhand så att man inte ser vad det blev, om man tänker så. Istället för att ha det som utgångspunkt i sin strategi och planering. Man måste ha en ekonomisk syn på hela den här processen, vad den ska leverera för någonting och vad den får kosta. Och hur mycket cash den kräver för att hållas igång, så att säga. Det handlar ju om att man ska ju naturligtvis generera nya kunder så man får en ny sån här vad heter det, om man nu har en abonnemangsaffärsmodell så man får in månadsintäkter, årsintäkter, monthly recurring revenue och så. Och sen så handlar det om en annan viktig nyckelpost som har mer att göra med kundbasen, nämligen hur växer intäkten på en kund av sig själv, alltså det här net revenue retention då. Det vi pratar om här är en modell för att… Anders Hermansson [00:07:02]: att man ska få tillväxt. Så det handlar inte bara om nya livs på nya kunder utan det kan mycket väl vara så att den största potentialen man har det är att öka sin net revenue retention, att få mer försäljning på befintlig kund som gör att man växer. Sen så kommer man ju alltid behöva skaffa nya kunder naturligtvis, man har en viss churn såklart. Men det är liksom en första grundläggande sak att man börjar i den änden, i den ekonomiska änden och försöker modellera saker där utifrån. Lars Dahlberg [00:07:29]: Jag brukar säga att det handlar om att tänka att det är två olika maskiner. Den ena som ska skapa nya kunder och som har en kostnad för att göra det. Som också ska generera intäkter kopplat till nya kunder. Och en lönsamhet kopplad till nya kunder. Och det ska finansiera att du skaffar dig nya kunder. Sen när du har kunder. Då ska du ha en annan maskin som skapar lönsamheten i bolaget och hanterar alla andra kostnader i bolaget som utvecklar kunder och utvecklar värdet med kunderna över tid på något sätt. Det kan bli rätt sunt att tänka så. Anders Hermansson [00:08:10]: Och där finns det ju tricket kan man säga. Det är inte en lösning för alla bolag. Men just om man säljer stora komplexa lösningar så är det väldigt intressant att se om man kan få fram en instegsaffär. Och det man ska tänka på prissättning på den här instegsaffären. Den ska täcka kacken. Kostnader för att få in den här instegsaffären. Så att man får plus minus noll resultat där. Man behöver inte gå med jättemycket vinst på den. Anders Hermansson [00:08:36]: För sen måste man ju ha en gedigen process för att konvertera då kunder som har köpt Instex affären till full kunder så att säga så man får den här Lifetime Value som du pratar om och tjäna pengar på sikt. Lars Dahlberg [00:08:47]: Därför att det är det här som väldigt mycket blir grunden i att skapa en ökad lönsamhet i bolaget och att kunna bevisa att man har en process som gör att man kan ta hand om fler kunder in och utveckla fler kunder för att skapa mer kunden över tiden. Och som då i sin tur också på något sätt driver värdet av bolaget. Anders Hermansson [00:09:14]: Nu är det inte alla bolag som är ägardrivna, men jag tycker det finns en sundhet i att tänka som ägare. Att varje kund vi får in här som kommer att växa av sig själv är värd så mycket och beroende på P-tal och andra saker så sätter det ett värde på bolaget. Kan man dessutom först visa att man har en lönsam verksamhet som växer Och sen kan man visa att den gör det på grund av att man har en skalbar modell som går att beskriva och inte bara beroende på att ägaren springer runt som en gallning och gör allting. Då kommer värderingen på bolaget att gå upp väldigt mycket. Lars Dahlberg [00:09:54]: Och det här är väldigt mycket grunden till framgång kopplat till den här modellen nu som vi kommer att prata mer om. Men för att man ska kunna landa i det här som vi precis har pratat om så gäller det att göra ett jobb med sitt erbjudande så att man har liksom ett erbjudande och produkter och ett erbjudande som gör det möjligt att göra det på det här sättet som vi precis har beskrivit. Det har vi pratat om i många andra avsnitt och är en väldigt viktig grund. Man är väldigt noga med att definiera sin idealkund baserat på var man kan addera max värde nånstans. Definiera de personer som man behöver påverka för att det ska bli en affär för en. Och förstå vad det är för grundläggande problem som vi kan lösa med hjälp av en första affär eller instegsaffär. Där vi kan bevisa oss, skapa maximalt värde snabbt och se det mera då kunna ha en grund i att utveckla kunden ifrån. Och det är också liksom en väldigt viktig princip att man tänker så när man då ska leverera sin första affär, sin instegsaffär, att den ska inte bara leverera ett värde utan den ska ju också skapa behov av att vilja köpa mer så att man har goda förutsättningar att kunna utveckla kunden och värdet av kunden långsiktigt över tid och ha en låg körn, alltså en lågt antal förlorade kunder helt enkelt. Anders Hermansson [00:11:24]: Det kan man säga är någon sorts test på om man har lyckats med den här matchen mellan sitt erbjudande och sin ICP-persona. Om man har misslyckats, det vet man, om man ständigt är utsatt för enorm prispress och det är väldigt många konkurrenter som hävdar att de kan erbjuda precis samma sak som dig, då kan man säga, då har du inte gjort ditt jobb när det gäller din målmarknad ICP och ditt erbjudande ur ett värdeperspektiv. Lars Dahlberg [00:11:47]: För att laborera lite runt det här erbjudandet, det är ju en paketeringsfråga. Du har din produkt eller din tjänst och den kanske är samma många gånger när du ska leverera, men du paketerar den på ett väldigt attraktivt sätt och gör ett erbjudande av den. tydligt kopplad till kombination av ICP-personer och tydlig problem och verkligen lägger manken till att få det här att bli så bra och attraktivt som möjligt så att du ska kunna så lätt som möjligt vinna rätt typ av kunder med minsta möjliga motstånd om man säger så. Anders Hermansson [00:12:24]: Exakt. Lars Dahlberg [00:12:25]: Så att det här hur man gör det här och alltihopa ska vi inte doktorera i nu men det är återigen viktiga grundparameter för att få hela den här modellen att fungera och att kunna göra den här typen av beräkningar som vi precis pratade om nyss då med KAK och NetKak Payback och LTV och de här olika kombinerna. Anders Hermansson [00:12:45]: Exakt. Lars Dahlberg [00:12:47]: Ja Anders, nu har vi pratat lite om grunden här och vi har varit inne på det här med erbjudandet lite. Jag tror att det är dags att vi kommer in på en annan väldigt viktig princip för att man ska få den här moderna tillväxtmodellen att fungera och det handlar om att man behöver implementera ett koncept som vi kallar för fandels och man behöver skapa tydliga fandels och de här måste jobba ihop mot samma mål och målet i det här fallet är ju då att styra mot det vi verkligen vill det vill säga att få till de här inställnings affärerna och få till våra nya kunder kopplat till dem för att vi ska kunna utveckla dem så att Det är det det handlar om, men jag tänker att vi kanske måste beskriva det här med Fannes lite närmare först. Hur skulle du definiera det, Anders? Anders Hermansson [00:13:37]: Den stora skillnaden tycker jag är att man… Man tänker efter innan om vad saker och ting ska leda till i nästa steg. Det är ju ganska ofta man hör talas om att man faktiskt är med också. Ja, nu måste vi köra Google Ads liksom. Och så slänger man upp Google Ads och kastar pengar på det och skickar folk till första sidan på webben. Ganska värtlöst. Och man tänker inte på vad som ska hända i nästa steg. Och samma sak också, nu är vi på mässa och så träffar vi folk och sen åker vi hem och glöm bort att vi var på mässa. Anders Hermansson [00:14:09]: Alltså det är så här som här med funnels, det handlar om att rita upp flödet väldigt grafiskt, snyggt och prydligt så man förstår vad en aktivitet ska leda till i nästa steg. Ända till så att det står pengar på banken. Då får man riktiga flöden som man kan laborera med och exekvera på. Det är själva konceptet. Lars Dahlberg [00:14:34]: Vi kan komma in på lite mer exempel sen när vi har pratat om det här lite mer. Du pratade om en sak i inledningen på den här podden och det du då sa det var så här att många provar och hoppar på olika grejer och testar sig fram. Det här blir mer liksom tydlig metod att vi har ett antal olika funders som ser ut på det här sättet och som fungerar på det här viset och de hänger ihop på det här sättet och ska leda till det här. Och så jobbar man som tålmodigt med att se till att de faktiskt fungerar och leder till det vi verkligen vill inte hoppa runt och prova hit och dit utan ett mer systematiskt approach. Anders Hermansson [00:15:14]: Absolut. Man kan ha experimentfunnels. Det är klart att man ska testa nya grejer, men då ska man veta vad det är man testar och förstå hur länge man behöver testa någonting för att veta om det funkar eller inte. Och man ska redan innan man sätter igång och testar definiera om det där funkar. Vad betyder det funkar? Lars Dahlberg [00:15:34]: Just det. Och då kommer man in på det att varje sån här funnel i sig behöver mätas, så man behöver kanske sätta mål på den. De olika ska vara med och bidra på olika sätt och summan av vad fandeln ska bidra till ska leda till målet. I den bästa världen har man x antal olika fandeln som jobbar ihop och man optimerar var och en för sig för att skapa en effektiv helhet. Och då behöver man också kanske sätta lite budget på de här grejerna och förstå vad det faktiskt innebär kopplat till kostnader och sådana saker och vad man förväntar sig att respektive ska resultera i för att man ska kunna slå ihop allihopa och att det ser det mer ledigt i de mål vi har satt upp och som vi har gjort beräkningar runt när det gäller vår kost och hur vi ska konvertera nya kunder på det här och så vidare. Anders Hermansson [00:16:29]: Man blir ju mer mer avancerad naturligtvis börjar ju inte och mäta allting och definiera allting och så där, men vartefter man vänjer sig vid vid att jobba datadrivet kan vi säga och får igång sina processer på ett vettigt sätt, då kan man bli mer och mer avancerad i och hur noga man är och mäter saker och ting och det gör ju att man får ju olika kakt då beroende på olika funnels och då vet man ju efter ett tag vad de här olika investeringarna i både sälj och marknadstid ger i ROI, så att säga. Så då kan man optimera sin resursallokering efter det. Lars Dahlberg [00:17:07]: Ja, jag tycker att många jag har träffat genom åren som håller på och jobbar och försöker själva för att få ordning och fart på sin affärsgenerering och marknadsföring, försäljning och så vidare, att man helt plötsligt inte har koll på vad som faktiskt är orsak och verkan och vad som driver och ger rena och ger andra och så där och man har helt enkelt oordning så man har inte gjort det här jobbet med att rita upp sina fannas och strukturera upp det på det sättet som vi beskriver så struktur här är ju liksom A och O och då gäller det ju också att ha liksom det som sitt fokus och det är ju så det finns ju väldigt mycket teknik och tech och olika typer av grejer runt det här Så man kan tänka sig testa. Det viktiga är att man har koll på strukturen först och sedan så får man se vad man ska applicera för teknik på den, tänker jag. Anders Hermansson [00:17:58]: Exakt. Man ska inte gå på alla löften om alla fantastiska teknikplattformar kan göra och sedan försöka modellera sin process efter det, utan tänk till först, designa flödena först och sedan applicera den teknik som kan hjälpa dig att uppnå det du vill. Lars Dahlberg [00:18:14]: Ja, men sen en grej till, jag tänker att vi skulle lägga till lite kring det här fannestänket, för det är väl ändå här kanske det rör hemma bäst, det är att när man så att säga skapar sin kommunikation och ska driva det här, att man tänker mer B2C än B2B, att man ska träffa människor i maggropen, snarare än att det ska vara relevant utifrån företagets perspektiv som den här specifika personen vi kommunicerar på jobbar på. Anders Hermansson [00:18:40]: Just det, för det är så många som lovar saker som är lite glider unna lätt, alltså mer lids eller kortare tid här, spar lite tid där. Ja, men egentligen, om jag nu känner att jag vill spara tid, då är jag antagligen för att jag är jättestressad eller något sånt där. Då vill man hellre bli av med sin stress, så att säga, istället för att det är lite grann akademiskt att spara tid. Lars Dahlberg [00:19:07]: Ska vi ge några exempel på några vanliga funnels inom Svenska mindre medelstora bolag som jobbar med programvaruteknik och tjänster och sånt. Anders Hermansson [00:19:21]: Ja, men man kan väl… Det finns lite olika sätter att gruppera på, men det finns ju funnels som är direkt to offer. Om man har en sofistikerad marknad som letar efter det man har att sälja, då kan man ju faktiskt ha funnels som går direkt till offer. Lars Dahlberg [00:19:41]: Ja, och för att komplettera det då så kan vi ha en founder som går direkt till någon form av lidmagnet, någon form av väldigt värdefull content man har satt upp som man vill marknadsföra och får man människor bli intresserade och inspirerade av det där och tycka att det är kul så kan ju det sedumera då leda till ens offer, till exempel. Anders Hermansson [00:20:01]: Ja, då kallas det för en indirekt founder. Lars Dahlberg [00:20:04]: Ja, det är väl två exempel. Anders Hermansson [00:20:08]: Vi kanske ska Det är bra om vi tar fler exempel som har med säljare att göra. Det som säljare gör, till exempel en LinkedIn funnel, när man som säljare går ut och letar reda på folk på LinkedIn och försöker skapa dialog och bygga förtroende där, som sedermera då bör leda till möte där man Ja, kanske starta en säljprocess eller göra en discovery meeting eller något sånt. Så det är ju lika mycket säljaktiviteter som också ska beskrivas i den här, i form av funnels. Så man kan mäta konvertering i olika steg i den processen. Lars Dahlberg [00:20:47]: Exakt, det tycker jag också var ett bra exempel du tog upp där, för det är någonting som man gör för lite av, den här typen av relationsskapande funnels. som väldigt ofta är långsiktigt. Ja, här skulle vi kunna sitta och dra massa exempel. Jag tänker att vi går vidare lite grann, för att vi har en väldigt viktig punkt kvar kring det här, som handlar om det här med hur man definierar roller, ansvar och process då, runt hela tänket som vi har pratat om här nu. För lyckas man inte med det, då kommer man inte att nå resultaten, helt enkelt. Anders Hermansson [00:21:23]: Ja, just det, exakt. Så man kan ju säga så att de De tre discipliner som vi ser är väldigt centrala i den här processen för att skapa nya affärer. Det är ju säljmarknad och produkt. Produktutveckling i ett tjänstebolag, tjänsteutveckling, tjänstepaketering, vad det kan vara för någonting och de som knåpar på själva företags erbjudande. Det som man ska leverera för att skapa värde hos kund. Så produkt, sälj och marknad är som en trenighet som måste definitivt gå i takt. Det finns lite utmaningar med det här för att de här tre olika har vant sig vid att tänka lite olika tidsperspektiv när man tänker olika långsiktigt. Det är inte för att någon är bättre än den andra utan det är för att deras traditionella jobb ser ut så. Anders Hermansson [00:22:09]: Men här behöver de här tre komma ihop sig. Lars Dahlberg [00:22:15]: Ja, verkligen. Och det är också när man kombinerar de här tre kompetenserna som man verkligen kan få till också det här som vi har pratat om tidigare, det här med ICPS-personas och verkligen definiera vassa erbjudanden och sådana saker. För den man behöver, den kombinationskompetensen för att lyckas få till den biten skulle jag säga också. Det finns ingen snack om den saken. Man måste beaka att man har olika typer av erfarenheter och kompetenser som behövs. Säljarna vet ofta väldigt mycket om kunderna. Marknaden vet mycket om hur man kommunicerar och skapar bra erbjudanden på många sätt och produkt kan ju faktiskt erbjudas enligt grundprodukten som ska paketeras. Ja, men vad ska man säga så här? Det är liksom lite två huvudprocesser, va Anders, eller? Anders Hermansson [00:23:02]: Ja, exakt. För vi kan ju säga så här, nej men se till nu att produkt, sälj och marknad jobbar ihop. Ja, det var ju lättare sagt än gjort så att säga, eftersom alla de här tre har ju sina viktiga jobb inom sina discipliner. Men om man tittar på, man försöker liksom skära det här på andra ledden, då finns det två huvudprocesser egentligen som vi diskuterar här. Och det är i de här processerna som de här tre disciplinerna ska samarbeta. Och det är då vi kan ta dem i ordning kontent processen alltså den process där man ska ta fram det kontent som krävs för att föda alla fanns som man har designat just det. Lars Dahlberg [00:23:39]: Och kontent hade ju verkligen din vida bemärkelse. Allting egentligen som man behöver för att kommunicera med alla aspekter i alla faser. Anders Hermansson [00:23:48]: Ja precis och det är ju man kan ju säga att majoriteten av digitala assets då det kan vara filmer det kan vara text och lite allt möjligt, men även då om man kör live-webinars så är det ett content och så vidare. Så att allting, precis som du säger, och det här ska vara ett samarbetsprojekt för just när de här tre disciplinerna samarbetar kring det här, det är då man får till den här riktiga kvaliteten i content som krävs för att det ska liksom göra någon skillnad och engagera människor. Så det är den ena processen om man kanske inte behöver gå in vidare på den, men det finns liksom en poäng med att Den här är en lite fristående process som jobbar i batchvis, så man inte hela tiden jobbar med knivet på strupen och bara måste få ut någonting till nästa nyhetsbrev som ska ut i Marbitti, utan man har liksom artiklar på lager och så vidare i bästa fall då. Så det är en annan, så att säga, puls kring den här content-processen. Den andra processen är då promotion, alltså hur man får ut detta content med en massa olika kanaler enligt definitioner som man har gjort i sina funnels. Och där kan man ju säga att där ligger ju tyngdpunkten av arbete på marknad och sälj. Men det finns många sätt, beroende på bransch, det finns många sätt som produkt också kan vara med i promotion processen. Ett exempel är att man till exempel bygger in funktionalitet om man nu är en SaaS. Anders Hermansson [00:25:10]: att man bygger in funktionalitet i produkten som informerar befintliga kunder om nya funktioner till exempel, då är ju det en growth hack då som där produkt är synnerligen involverade i att skapa en möjlighet till promotion. Lars Dahlberg [00:25:25]: Och sen tycker jag det är viktigt att se det här lite grann som att promotion är det som skapar behov av content. Så man skapar content kopplat till de behoven som man definierar kopplat till det där. Inte bara skapa content på någon sorts random sätt. Anders Hermansson [00:25:40]: Exakt. Lars Dahlberg [00:25:41]: Utan det är liksom det som är grunden till behovet. Exakt. Och därmed också förstår man ju också mycket mer om vilken takt och vad som behöver komma ut först och vad som behöver komma ut sen när man väl har bestämt sig för hur man ska jobba med sina fannels och hur de ser ut så att säga. Anders Hermansson [00:25:56]: Ja exakt jag vet när jag pratar med David om det här på Certus så pratar man om att dimensionera upp sin content-maskin baserad på hur många fannels man har och hur intensiva de är så att man vet att man ska producera flera bloggposter i månaden till exempel för det krävs för att vi ska få ut vårt nyhetsbrev och sådana där saker och det ska Så man är väldigt målinriktad på det här sättet då. Det är också så att, det har ju vi märkt du och jag, eller erfarit under alla åren Lasse, att contentprocessen är lite såhär styrmodigt behandlad. Man klämmer ur sig någonting när man har tid typ. Nu krävs det en stor förståelse för att om den där contentprocessen inte funkar, då kommer maskinen att stanna. Lars Dahlberg [00:26:36]: Ja, och om man gör allt det här rätt från grunden och använder AI på ett smart sätt så blir det ju också lättare att producera det här innehållet med bra kvalitet faktiskt, så att man ska kunna klara av att hänga med med produktionen av det innehåll som faktiskt behövs för att stötta det här. som är en väldigt viktig framgångsfaktor. Men när man sen tänker sig vidare, så vi touchar lite grann på den med optimeringen av själva fanden, så optimeringen av själva processen. Vi måste också tänka optimering med sitt content och mäta och se hur content faktiskt fungerar. Och sen så behöver man ju också optimera erbjudandet hela tiden. Och inte bara ligga på latsidan där, utan hela tiden ifrågasätta hur man ska utveckla det och förbättra det och vässa det och skapa kanske nya då som man kanske måste testa och sådär. Anders Hermansson [00:27:29]: Exakt, och det här är viktigt att säga då, kanske sagt det förut, men erbjudandet är ju inte själva produkten. Tänk att man löser några olika problem med sin produkt så omvärlden och livet hos den här ICP eller personen som man vill hjälpa. med sin produkt. Deras verklighet förändras ju, så det kanske är något nytt problem som dyker upp för dem som de prioriterar högst numera. Vi kanske inte var för ett halvår sedan, men nu är det jätteviktigt med compliance helt plötsligt. Ja, då är det ju det problemet vi då lyfter fram i vårt erbjudande. Även om vi har kunnat lösa det hela tiden så var inte det högst prioriterat förut, men nu är det det, så att säga. Man måste hitta olika vinklar för att träffa rätt på ett högt prioriterat problem som man kan lösa hos sin ICP-person. Lars Dahlberg [00:28:23]: Ja, att mäta vad datadriven, det har vi ju pratat om i många år kopplat till det här, men det är ju verkligen A och O för att man ska lyckas och implementera den här modellen. Och går man tillbaka då och tittar på sina beräkningar som man då har gjort kring CAC och NETCAC, Payback och hur man ska utveckla Customer Lifetime Value och sådana saker, så är det ju några grejer som är jätteviktiga. Man måste ju kunna simulera vad man har för konverteringsgrader från en första kontakt på något sätt till ett lid. Man måste förstå vad det kostar att skapa ett lid. Man måste förstå vad det är för konverteringsgrad från ett lid till en steg dessutom kanske till ett första möte och se det med den enda framtiden på sin instegsaffär så att man kan förstå effekten av det här och hela tiden justera sina beräkningar så att de stämmer mer och mer överens med verkligheten. För när man gör det här från första gången då blir det mycket antaganden och sånt förstås. Men sen när man kör på riktigt så lär man sig vad det är för data som det blir och vad man sen då måste kunna räkna med. Anders Hermansson [00:29:31]: Och nu har du sagt en massa saker som man måste göra här och grejen är den att. att prata med någon häromdagen. Jag sa det att om man nu vill ha reda på om man har feber eller inte. Då måste man göra sig omaket och köpa en febertermometer. Alltså investera i någonting som gör att man kan mäta. Och sedan måste man stoppa in den där jäkla febertermometern i fritt valt hål för att sedan använda den så att man kan mäta. Det här gäller samma sak här. Man måste investera så att den här processen blir mätbar och sedan fortsätta investera i de resurser som krävs för att ständigt mäta det här. Anders Hermansson [00:30:05]: Annars är man i det där landet igen när man testar och kastar bollar och lite åt alla håll och kanter, liksom, och ser vad som träffar. Lars Dahlberg [00:30:13]: Ja, i princip kan man säga så här, om du säger att du är vd och lyssnar på det här, som är någon sorts ytterst ansvarig för den här verksamheten, om man inte kan liksom mäta det här och visa på hur det ska leda till de resultaten vi vill, så är det ju faktiskt ingen idé att hälla på en massa pengar på det. Anders Hermansson [00:30:28]: Nej, det är ju väldigt stor chansning då. Det är ju hög risk att man häller pengar på fel ställe. Lars Dahlberg [00:30:35]: Och sen är det liksom en arbetsmetod för att driva processen framåt med lite olika typer av möten. Det här bör man inte nödvändigtvis exakt implementera på det här viset, men det här är i alla fall ett sätt att implementera det på som kommer kunna fungera för väldigt många. Vi har pratat om David här och han har ju varit mycket involverad i att definiera den här grundprocessen. Och den skulle jag säga, den börjar ju med någonting som är extremt centralt. Det är att man tänker growth meeting. Och man verkligen har ett möte som tydligt, så att säga, tittar på hur den här maskinen är designad och hur den fungerar. Och vad den levererar för resultat för att identifiera de områden där man måste göra någonting annorlunda för att få den att fungera bättre. Och den här personen har liksom på något sätt då det övergripande ansvaret för att de här tre ska funka ihop, det vill säga produkt, sälj och marknad och att man hela tiden ska optimera sig i rörelse mot målen. Anders Hermansson [00:31:45]: Ja, precis. Och det här mötet är ju inte ett strategiskt möte, utan det är ner Ner och kolla på dashboards och ner och grotta runt i data och sedan så bestämma hur man ska förändra då en funnel eller lägga till en ny exponent funnel till exempel till sin karta och driftsätta den och man har de här mötena typiskt varje eller varannan vecka. Lars Dahlberg [00:32:10]: Just det, och sen pratar vi om det här med content och att det är så himla viktigt, så man behöver ha kanske ett eget forum då, där man pratar om det och har väldigt mycket fokus på det för att se till att man producerar det som, det som så att säga, maskinen behöver då. Och det kanske man behöver också ha en gång eller varannan vecka, beroende lite på. Anders Hermansson [00:32:31]: Ja, det är också om man ska producera content världsvis, då kanske det är så att man får på något sätt Beställningar från Growth-teamet då som har Growth-mötena, sen kan det vara samma individer, det behöver inte vara en hel horde med människor, men man liksom lägger upp to dos när man har Growth-mötet för att man måste ha ett visst behov av content. Sen kan det ju vara så att den här content-processen som sagt att man gör saker i batch, då kan det mycket väl vara så att ett sådant här content-mässan, det är en synnerligen kreativ session, där alla som ska vara med sedan och skapa content brainstormar tillsammans om hur man ska kunna hitta olika vinklar och sådana där grejer. Och sen så går man ju åt varsitt håll då och gör, producerar texter och andra saker. Men den här processen är ju supercentral för att, som vi sa förut, att maskinen inte ska stanna. Så det gäller att ha kontinuerliga möten. Det är en mötesdriven process det också. Lars Dahlberg [00:33:26]: Sen skulle jag säga att man behöver ha ett mötesform som man kan kalla för Sales Execution Meeting. Beroende lite på vad man har för förutsättningar med halvkomplex till komplex B2B så är det otroligt viktigt att titta på processen från första Discovery Meeting till order förstås. Men det kan också vara att man måste titta specifikt på processen från att ett lead uppstår tills det att ett lead är kvalificerat och det blir ett discovery meeting. Alltså leads management hanteringen. Det är det sak man måste prata om separat och jobba med separat för att få till rätt process och rätt beteenden hos dem som ansvarar för att göra det här. Anders Hermansson [00:34:10]: Ja, jag skulle komplettera det här med att om det är så att man har en outbound, vad heter det, aktivitet som säljarna ska göra, till exempel hänga på LinkedIn eller vad om ni ska göra kallringar för den delen, så ska man gå igenom även de aktiviteterna här så att folk gör det de ska i den volym som krävs och med den kvalitet som krävs då för att se vad man kan skruva på även i den processen. Lars Dahlberg [00:34:33]: Sen är det någon form av styrgrupp eller advisory meeting där man verkligen tittar på de övergripande målen, om de behöver justeras och hur vi lever upp till dem. Själva strategin i sig, erbjudandet definitivt om det behöver skruvas på eller läggas till eller ändras på och att man håller sig inom de givna budgetramarna man har satt upp. Anders Hermansson [00:34:57]: Det här är ju typiskt ett möte som man har lite mer sällan skulle jag säga kvartal kanske och här är det superviktigt att man är med och synka med produkt planerna. För det kan ju vara sådana konkreta saker som att det är någonting som ska lanseras till exempel. Eller vad det nu kan vara för någonting som gör att det kan till exempel vara så att nu ska vi gå in mot ett nytt segment och då kommer ju det om man tar det seriöst och inte bara måla läppstift på grisen utan då kanske det innebär att man behöver tweaka saker i sin produkt. Så det här måste ju synkas naturligtvis. Precis. Lars Dahlberg [00:35:32]: Och om man då skulle försöka sammanfatta det här lite grann. Vad är det egentligen som är är kanske mer viktigt att ta fasta på som är annorlunda nu när vi beskriver det här mot vad många kanske tänker sig att man ska göra eller kanske gör i viss mån för att få det här att funka. Vad skulle du säga Anders i någon sorts sammanfattning på det som är verkligen annorlunda. Anders Hermansson [00:35:56]: Jag tänker mer konkret blir en skillnad rent konkret blir till exempel att man designar sina funnels och beskriver dem utgår från den här kartan när man diskuterar sälj och marknad och hur man ska skapa nya affärer helt enkelt. Det är en väldigt konkret annan aktivitet jämfört med förut. Lars Dahlberg [00:36:20]: Och sen verkligen ta det här med att sätta, på något sätt det är säkert produkt och marknad och sälj. ihop lite grann på något vis, men att man verkligen tar det på allvar och sätter alla i samma process och driver allting gemensamt på samma mål och utnyttjas i gemensamma kompetenser. Det har ju många år pratats om att sälj och marknad inte sitter i samma båt, men här är det ju liksom verkligen också att införa produkt och att se till att det är en verkligt viktig del i att få det här att funka. Det är som tre enheten som är en kritisk som inte många tror jag kanske tar på riktigt allvar. Anders Hermansson [00:36:58]: Ja just det och lösningen på det där ständiga problemet just det är ju att skära den här processen på andra ledden kring en promotion och en kontentprocess då så att det handlar inte om en marknadsprocess, en säljprocess och en produktprocess för det har man ju redan. Det här samarbetet handlar om att skära på andra ledden så att alla blir engagerade i de här två grejerna istället. Lars Dahlberg [00:37:20]: Sen skulle jag nog säga att det för väldigt många är väldigt annorlunda att tänka kring erbjudandet på det sättet som vi beskriver här med en väldigt tydlig instigsaffär som ska lösa ett väldigt tydligt problem för en väldigt tydlig ISP och persona och skapa värde och sedan generera intäkter, absolut, som ska återinvesteras men som framförallt ska skapa grunden för att kunna utveckla rätt kunder med en lönsamhet och en tillväxt över tid. Anders Hermansson [00:37:48]: Och det här med erbjudandet kort bara det är ju om man ska tänka vad betyder skillnaden där och vad är skillnaden med skillnaden? Det är ju ofta så när man tänker på sitt erbjudande så tänker man man börjar meningen med vi har. Om man tänker istället du får så har man kommit en liten bit på vägen i alla fall när det gäller paketering av erbjudandet. Lars Dahlberg [00:38:06]: Precis. Ja, det är väl en bra sammanfattning på de viktigaste skillnaderna. Som vanligt, det kanske låter lite självklart, men det är ju alltid det kritiska framgångsfaktorn i själva exekveringen. Att se till att sätta de här grejerna på plats, men sen att också jobba med att exekvera det konsekvent och fördela roller och ansvar för att få det här att hända. Anders Hermansson [00:38:31]: Och inte gå totalt bananas från dag ett och bara tro att man ska mäta allting i minsta detalj. slänga allt gammalt över bord och sånt utan det här är en förändringsprocess. Det är ett lite nytt sätt att tänka och det kluriga med det är att det finns alltså den stora förändringen och skillnaden här det är liksom små nyansskillnader i tänk. Det är inte något helt nytt revolutionerande. Ungefär som när vi började läsa när man gick liksom från vad heter tejprulle och sax när man höll på med marknadsföring till digitalt. Det var så det var så här det är väldigt binärt. Antingen är man digital eller inte. Här är det inte lika tydligt. Anders Hermansson [00:39:08]: Det finns ett antal nyckelaktiviteter och nyckeltankar man ska ha i huvudet för att det här ska flyga. Lars Dahlberg [00:39:17]: Ja, och jag skulle säga så här att det här med att de som oftast är svagast på ett bolag kopplat till ett procestänk, det är ju ofta marknad, sälj och produkt faktiskt. Jag tror kanske produkt kanske är bäst när det gäller process. Men det är en utmaning att att stöpa det här i liksom ett process, strukturerat process, tänk. Men det är ändå extremt viktig framgångsfaktor att få till. Anders Hermansson [00:39:48]: Om man skulle faktisera vårt erbjudande så är det så här, vi har en metod här, en modell, men du får alltså sinnesro och lite kontroll, lite koll på läget helt enkelt, om vad dina olika marknader och sälj, vad heter det, investeringar ger för utfall och du får liksom ett beslutsunderlag och och kunna styra det här på ett professionellt sätt helt enkelt? Lars Dahlberg [00:40:12]: Ja, vi brukar försöka kläcka ut oss något så här konkret tips att göra. Vi tänker lite spontant tänker jag. Jag tänker så här att det gäller att samla produkt och marknad och sälj såklart. Och då är det ju liksom den här grundsynen på det här med hur vi bygger ihop mixen av det här med idealkund, persona, produkt och erbjudande. Att vi har samma syn på det. Det tror jag ändå är en grundparameter på något sätt. Anders Hermansson [00:40:43]: Ja precis, vi har ju faktiskt en assessment eller inventering man kan göra om man vill boka ett kort möte med oss så kan vi gå igenom hur man tar tempen på nuläget helt enkelt. Vad man har de här olika sakerna som bör vara på plats, om de är inte alls på plats eller om de är lite på plats eller om de är fantastiska. Då får man en liten startpunkt för vilken ända man ska börja. Lars Dahlberg [00:41:08]: Precis. Kan du höra av er till oss så kan vi hjälpa er med temperaturtagningen. Ska vi göra som vanligt då att vi ska försöka tipsa dem om det där vi alltid brukar tipsa dem om när vi avslöjar. Anders Hermansson [00:41:24]: Vi har ju ett riktigt bra tips. Lars Dahlberg [00:41:27]: Det är ju det vi alltid kör på. Men vad ni än gör där ute så ska ni vara relevanta. Anders Hermansson [00:41:34]: Hej då! The post Podd #247: Tillväxtmodellen appeared first on Business Reflex.

Får barn känna besvikelse 2026 ?Os info.Definiera mig som räv.Märkligt sätt att bli en känd influenser på.Märkligt hur ett förbund kommunicera..Begravning.Och mycket mer.

Entreprenören Andreas Koschnike, gästar podden Framtidens E-Handel och pratar om vad som krävs för att skapa effektivitet, lönsamhet och tillväxt i komplex retail, hur man balanserar tempo med strategi, och varför teamstruktur ofta är avgörande i transformationsresor. Ett avsnitt för dig som vill förstå hur moderna retailbolag behöver tänka kring kund, kostnader, kultur och konkurrens - och hur man driver verklig förändring, även i stora organisationer.06:30 – Svaga bolag dör, starka prioriterar bättre och smartare12:20 – Så hittar man lönsamhet: färre initiativ, bättre fokus17:10 – Organisationsdesign viktigare än någonsin i förändring22:30 – Att våga ta riktiga beslut – utan att fega ur29:40 – Tech-investeringar kräver mod, ledarskap och samsyn39:50 – Definiera strategi för kanaler, kunder och syften44:20 – Mode- och retailvarumärken behöver bli mer relevanta50:15 – Misslyckade bolag saknar riktning och struktur56:30 – Second hand, SAS-lösningar och community-bygge växer63:10 – Marketplace-modeller kräver bra varumärken i grunden68:00 – Startup case: designmöbler med AI-baserad listing71:45 – Investeringsreflektioner: från förlorare till potential75:30 – Fråga AI – men ställ rätt krav och våga ifrågasättaHär hittar du Andreas:https://www.linkedin.com/in/andreas-koschnike-a71a0683/ Vår sponsor Shopify:www.shopify.com/framtiden Följ Björn på LinkedIn:https://www.linkedin.com/in/bjornspenger/ Följ Framtidens E-handel på LinkedIn:https://www.linkedin.com/company/framtidens-e-handel/ Besök vår hemsida, YouTube & Instagram:https://www.framtidensehandel.se/ https://www.instagram.com/framtidens.ehandel/ https://www.youtube.com/channel/UCEYywBFgOr34TN8NtXeL5HQPoddproducent och klippare Michaela Dorch & Videoproducent Fredrik Ankarsköld:https://www.linkedin.com/in/michaela-dorch/ https://www.linkedin.com/in/ankarskold/ Tusen tack för att du lyssnar!Support till showen http://supporter.acast.com/framtidens-e-handel. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur ser din perfekta struktur ut, egentligen? Och, hur ser den ut idag? Årets sista avsnitt av Klart! handlar om en genväg till att göra strukturen bättre och att få den att hålla. Har du också gjort en liknande beskrivning av hur du jobbar strukturerat som Mikael gjorde? Vad beskrev du i den? Jag är nyfiken på att höra, så skriv till mig på david@stiernholm.com och berätta.  Har du bokat föreläsning till januari-kickoffen än? Klart! finns också som veckobrev till din mejl, för dig som hellre läser än lyssnar (eller gör både ock!). David Stiernholm är struktör. Han hjälper människor och företag att bli mer effektiva genom att skapa bättre ordning och struktur. Hans motto: allting kan göras enklare! David är flitigt anlitad som föreläsare av allt från väletablerade storföretag till entreprenörsföretag i stark tillväxt. Han utmärker sig genom sina superkonkreta verktyg och metoder som du direkt kan använda på jobbet och hemma. Under en föreläsning med David Stiernholm upptäcker du att struktur är både befriande och roligt. Och att du blir mindre stressad och mer effektiv.

Christoffer Lötebo, medgrundare Precis, gästar podden Framtidens E-Handel och ​​delar med sig av sin resa från Google till att bygga ett partnerägt byråimperium med 650 MSEK i omsättning. Vi dyker in i allt från visionära misstag och lärdomar kring företagskultur, ledarskap i olika faser, riskhantering och likviditetsbuffertar, till en djupgående genomgång av förvärvsstrategi, och nyckeltal för byråvärdering och hur teknologiplattformar.3:50 – Meta & Google som internet­finansiärer – hur deras annonsmodeller byggt hela webben.10:30 – “Definiera morgondagens marknadsföring” – växer fram över tid.12:29 – Intern värderingsmodell, optionsprogram och aktieuttag vid grundarens exit.17:53 – Kreativ satsning - 25 % av teamet idag fokuserar på content.19:11 – Fem förvärv för geografisk spridning och kompetens.21:01 – Ledarskapsfaser: Hur man går från 10 → 100 → 500 pers och bygger andra ledare.35:49 – Riskhantering: “Bolt on” likviditetsbuffert & kreditlinor – använd när det lugnt, inte tvärtom.42:42 – Djupdykning i förvärvsstrategi: När, varför och hur stora cash-/equity-andelar.64:35 – Data-ETL, binding signals, MMM och budgetoptimizer.76:06 – AI i e-handel: Konsument-touchpoints och intern effektiviseringsmaskin – ingen “quick goldrush”.Här hittar du Christoffer, Precis & Alvie:https://www.linkedin.com/in/christoffer-l%C3%B6tebo-1a1ba420/ https://www.precis.com/ https://www.alvie.io/ Sponsor:https://www.ohjay.co/ https://www.soscalemedia.se/ Följ Björn på LinkedIn:https://www.linkedin.com/in/bjornspenger/ Följ Framtidens E-handel på LinkedIn:https://www.linkedin.com/company/framtidens-e-handel/ Besök vår hemsida, YouTube & Instagram:https://www.framtidensehandel.se/ https://www.instagram.com/framtidens.ehandel/ https://www.youtube.com/channel/UCEYywBFgOr34TN8NtXeL5HQPoddproducent och klippare Michaela Dorch & Videoproducent Fredrik Ankarsköld:https://www.linkedin.com/in/michaela-dorch/ https://www.linkedin.com/in/ankarskold/ Tusen tack för att du lyssnar!Support till showen http://supporter.acast.com/framtidens-e-handel. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I detta solavsnitt erbjuder Patric en praktisk och lättförståelig crash course för dig som vill gå ner i vikt med hjälp av hållbara vanor. Han går igenom hur du skapar ett kaloriunderskott på ett sätt som fungerar både för viktnedgång och för att behålla den nya vikten. Fokus ligger på små steg, tydligt definierade situationer och hur du bygger en långsiktig strategi utan att vara för strikt. Avsnittet innehåller också tips om mättnadsindex, undantagsregler och hur man undviker att känna att man "misslyckas" bara för att allt inte blir perfekt.Shownotes:Varför du ska använda samma metod för viktminskning och viktunderhållHur kaloriunderskott beräknas – riktvärdet 25 kcal per kiloSteg 1: Definiera din målvikt och sätt rimliga målSteg 2: Skapa hållbar inköpsrutin som stödjer din kostSteg 3: Bygg en vana i taget, börja med frukostHur olika situationer kräver olika vanor (vardag, jobb, helg)Undantag är inte misslyckanden – planera för demSnällhet i planen ökar chansen att lyckas10-årsregeln: Hållbarheten i varje ny vanaMättnadsindex – nyckeln till att bli mätt per kaloriLivsmedel som är mättande och energisnålaProteinrika, fiberrika och vattenrika livsmedel som hjälperVi erbjuder personliga skräddarsydda coachingprogram så att du kan finna de mest effektiva vanorna för att nå- och upprätthålla dina mål. För företag erbjuder vi mycket effektiva hälsoprogram där varje medarbetare blir coachad att utveckla effektiva vanor som leder till och bibehåller hans eller hennes hälsomål. För föreläsningar, coachingprogram och upplägg för företag och organisationer: www.patricfriberg.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

AI kan hjälpa oss att skriva snabbare och smartare – men bara om vi styr den rätt. I den här kursen utforskade vi hur vi får AI att skriva på vårt sätt, med vår röst och tonalitet.

Vad kan man göra när motivationen tryter på jobbet? Erika och André ger tio förslag på lösningar i detta avsnitt. Sammanfattning Sätt tydliga mål: Definiera konkreta och mätbara mål för dig själv på jobbet. Detta ger dig en klar riktning att arbeta mot och ökar motivationen när du ser framsteg.Bryt ner uppgifterna: Stora projekt eller uppgifter kan kännas överväldigande. Bryt ner dem i mindre, hanterbara delar för att göra dem mer åtkomliga och lättare att ta itu med.Skapa en arbetsrutin: Skapa en regelbunden arbetsrutin som inkluderar när du ska ta itu med exempelvis mail och andra återkommande uppgifter samt specifika tidpunkter för att börja och sluta arbeta. Belöna dig själv: Ge dig själv belöningar när du når dina mål eller slutför svåra uppgifter. Detta kan vara allt från en kort paus för att njuta av en kaffekopp till att unna dig något speciellt när du har uppnått större prestationer.Hitta mening och syfte: Försök att koppla det du gör till en större mening eller syfte. Genom att förstå hur ditt arbete bidrar till företagets mål eller samhället som helhet kan du hitta mer motivation och engagemang.Sök stöd och respons: Ibland kan det vara till hjälp att prata med en kollega, chef eller mentor om dina utmaningar. De kan erbjuda perspektiv, stöd och råd.Ta hand om dig själv: Se till att du tar hand om din fysiska och mentala hälsa genom att få tillräckligt med sömn, motion och avkoppling utanför jobbet. Utforska intressen och passioner: Om möjligt, försök hitta sätt att integrera dina intressen och passioner i ditt arbete. Att arbeta med något du älskar kan öka din motivation och arbetsglädje.Var realistisk: Acceptera att det finns dagar då motivationen är låg och det är svårt att få saker gjorda. Var snäll mot dig själv och försök att inte vara för hård mot dig själv när du upplever dessa svackor.Sök professionell hjälp vid behov: Om bristen på motivation är långvarig och påverkar din förmåga att utföra ditt arbete eller må bra, överväg att söka stöd från en professionell, som en coach, terapeut eller psykolog, för att utforska underliggande orsaker och strategier för att hantera det. Dagens avsnitt sponsras av Strukturkalendern (strukturkalendern.se). Veckans prova på: Utvärdera: Hur är min motivationsnivå just nu? Skapa en plan. Redigering: Marvin Varjus Musik: Simon Lundberg Frågor? Skriv till hej(snabel-a)strukturpodden.se eller fyll i kontaktformuläret på strukturpodden.se. Facebookgrupp: Gå gärna med i vår Facebookgrupp Strukturpodden där du kan ställa frågor, kommentera avsnitten och hjälpa andra som längtar efter mer struktur. Stötta Strukturpodden: Förutom att dela podden med andra kan du stötta oss på olika sätt, t.ex. köpa Strukturkalendern, handla via våra provisionslänkar eller ge en gåva. Läs mer här.

Vad kan man göra när motivationen tryter på jobbet? Erika och André ger tio förslag på lösningar i detta avsnitt. SammanfattningSätt tydliga mål: Definiera konkreta och mätbara mål för dig själv på jobbet. Detta ger dig en klar riktning att arbeta mot och ökar motivationen när du ser framsteg.Bryt ner uppgifterna: Stora projekt eller uppgifter kan kännas överväldigande. Bryt ner dem i mindre, hanterbara delar för att göra dem mer åtkomliga och lättare att ta itu med.Skapa en arbetsrutin: Skapa en regelbunden arbetsrutin som inkluderar när du ska ta itu med exempelvis mail och andra återkommande uppgifter samt specifika tidpunkter för att börja och sluta arbeta. Belöna dig själv: Ge dig själv belöningar när du når dina mål eller slutför svåra uppgifter. Detta kan vara allt från en kort paus för att njuta av en kaffekopp till att unna dig något speciellt när du har uppnått större prestationer.Hitta mening och syfte: Försök att koppla det du gör till en större mening eller syfte. Genom att förstå hur ditt arbete bidrar till företagets mål eller samhället som helhet kan du hitta mer motivation och engagemang.Sök stöd och respons: Ibland kan det vara till hjälp att prata med en kollega, chef eller mentor om dina utmaningar. De kan erbjuda perspektiv, stöd och råd.Ta hand om dig själv: Se till att du tar hand om din fysiska och mentala hälsa genom att få tillräckligt med sömn, motion och avkoppling utanför jobbet. Utforska intressen och passioner: Om möjligt, försök hitta sätt att integrera dina intressen och passioner i ditt arbete. Att arbeta med något du älskar kan öka din motivation och arbetsglädje.Var realistisk: Acceptera att det finns dagar då motivationen är låg och det är svårt att få saker gjorda. Var snäll mot dig själv och försök att inte vara för hård mot dig själv när du upplever dessa svackor.Sök professionell hjälp vid behov: Om bristen på motivation är långvarig och påverkar din förmåga att utföra ditt arbete eller må bra, överväg att söka stöd från en professionell, som en coach, terapeut eller psykolog, för att utforska underliggande orsaker och strategier för att hantera det.Dagens avsnitt sponsras av Strukturkalendern (strukturkalendern.se). Veckans prova på: Utvärdera: Hur är min motivationsnivå just nu? Skapa en plan.Redigering: Marvin VarjusMusik: Simon LundbergFrågor? Skriv till hej(snabel-a)strukturpodden.se eller fyll i kontaktformuläret på strukturpodden.se.Facebookgrupp: Gå gärna med i vår Facebookgrupp Strukturpodden där du kan ställa frågor, kommentera avsnitten och hjälpa andra som längtar efter mer struktur.Stötta Strukturpodden: Förutom att dela podden med andra kan du stötta oss på olika sätt, t.ex. köpa Strukturkalendern, handla via våra provisionslänkar eller ge en gåva. Läs mer här. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Barakat ”Bino” Ghebrehawaria är entreprenören med kommunikation som kompass och demokrati som drivkraft. Han växte upp i Tensta i Stockholm och ägnade sig åt många olika aktiviteter under uppväxten. När Barakat började spela fotboll i Brommapojkarna öppnades en ny värld, där han bland annat insåg att han bodde i en stigmatiserad kropp. Han har lång erfarenhet av att arbeta med mångfald utifrån ett kommunikationsperspektiv och är författare till boken Får man säga svart?.

I dagens avsnitt möter jag entreprenören och fotomodellen Roger Dupé. Han har arbetat med världens främsta supermodeller, gått visningar för Kenzo, Jean Paul Gaultier och Björn Borg samt gjort kampanjer för Rolls Roys - för att nämna några. Han driver även skönhetsvarumärket Melyon och har skrivit en bok om sitt liv och sina erfarenheter.Vi går in på hans uppväxt, hur han satsade på fotbollskarriären men tillslut började jobba som modell och hur hela den resan gått till. Vi pratar om hur man hittar nya drömmar och mål efter att tidigare drömmar krossas och om att inte definiera sig själv utefter sin prestation. Roger berättar även om hur han varit med och jobbat för att modellindustrin ska bli mer inkluderande och hur företagen borde tänka, om skönhetsvarumärket Melyon och varför de sticker ut på markanden. Och mycket mer… Ett väldigt insiktsfullt och inspirerande avsnitt där vi verkligen får lära känna Roger Dupé. Roger https://www.instagram.com/mrdupe Sanja https://www.instagram.com/sanjategeltijaa/ En timme med… https://www.instagram.com/entimmemed/ Producent: Sofia Haag Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

André och Erika, som båda är konflikträdda, pratar om konflikter, hur man kan förebygga dem och hur man kan hantera dem på ett konstruktivt sätt.SammanfattningTro gott om den andra människan – att de gör rätt om de kan (och om de vet vad som är det rätta att göra). Våga lära känna eller “utsätta dig” för en person du har en konflikt med för att se människan bakom konflikten. Försök lära känna de som finns på ditt jobb så får du mer förståelse för deras förutsättningar. Undvik att dra alla över en kam: “alla naturelever är så”, “alla på den avdelningen är så”. Har den gruppen rätt förutsättningar för att klara arbetet? Göm dig inte heller bakom andras låga förväntningar. Ta upp problem innan det blir en överreaktion. Prata med varandra!Trigga inte igång konflikter.Undvika du-meningar och i stället använda jag-meningar, t.ex.” jag känner mig bortprioriterad när du avbokar våra träffar” i stället för “du avbokar alltid våra träffar”. “Jag får extraarbete när du lämnar in sent.” i stället för “Du lämnar alltid in sent.”Undvik alltid och aldrig – “du tar aldrig ut soporna”, “du är alltid sen”Skillnad mellan sak och person – du är en lögnare / jag blev sårad av att du ljög för mig. Skilja på sak och person – stå fast vid det som gäller men visa förståelse för personen. Bekräfta känslan (Länk till bok)Tydliggör uppdraget. Definiera tydligt vad som ska göras om det är viktigt att göra på ett speciellt sätt eller vid en särskild tidpunkt. Om personen inte vet är det inte konstigt om den gör “fel”.Behåll personen men ta itu med beteendet. Lätt att det blir en ny syndabock i stället. Hjälp människan att göra rätt.Kom överens om gemensamma regler/strukturer (utan att skälla ut först). Motivera förändringar, t.ex. nya rutiner/regler, med varför de behövs.Dagens avsnitt sponsras av Strukturkalendern (strukturkalendern.se). Veckans prova på:  Lär känna någon du har lite svårt för.Redigering: Marvin VarjusMusik: Simon LundbergFrågor? Skriv till hej(snabel-a)strukturpodden.se eller fyll i kontaktformuläret på strukturpodden.se.Facebookgrupp: Gå gärna med i vår Facebookgrupp Strukturpodden där du kan ställa frågor, kommentera avsnitten och hjälpa andra som längtar efter mer struktur.Stötta Strukturpodden: Förutom att dela podden med andra kan du stötta oss på olika sätt, t.ex. köpa Strukturkalendern, handla via våra provisionslänkar eller ge en gåva. Läs mer här. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

André och Erika, som båda är konflikträdda, pratar om konflikter, hur man kan förebygga dem och hur man kan hantera dem på ett konstruktivt sätt. Sammanfattning Tro gott om den andra människan – att de gör rätt om de kan (och om de vet vad som är det rätta att göra). Våga lära känna eller “utsätta dig” för en person du har en konflikt med för att se människan bakom konflikten. Försök lära känna de som finns på ditt jobb så får du mer förståelse för deras förutsättningar. Undvik att dra alla över en kam: “alla naturelever är så”, “alla på den avdelningen är så”. Har den gruppen rätt förutsättningar för att klara arbetet? Göm dig inte heller bakom andras låga förväntningar. Ta upp problem innan det blir en överreaktion. Prata med varandra!Trigga inte igång konflikter.Undvika du-meningar och i stället använda jag-meningar, t.ex.” jag känner mig bortprioriterad när du avbokar våra träffar” i stället för “du avbokar alltid våra träffar”. “Jag får extraarbete när du lämnar in sent.” i stället för “Du lämnar alltid in sent.”Undvik alltid och aldrig – “du tar aldrig ut soporna”, “du är alltid sen”Skillnad mellan sak och person – du är en lögnare / jag blev sårad av att du ljög för mig. Skilja på sak och person – stå fast vid det som gäller men visa förståelse för personen. Bekräfta känslan (Länk till bok)Tydliggör uppdraget. Definiera tydligt vad som ska göras om det är viktigt att göra på ett speciellt sätt eller vid en särskild tidpunkt. Om personen inte vet är det inte konstigt om den gör “fel”.Behåll personen men ta itu med beteendet. Lätt att det blir en ny syndabock i stället. Hjälp människan att göra rätt. Kom överens om gemensamma regler/strukturer (utan att skälla ut först). Motivera förändringar, t.ex. nya rutiner/regler, med varför de behövs. Dagens avsnitt sponsras av Strukturkalendern (strukturkalendern.se). Veckans prova på:  Lär känna någon du har lite svårt för. Redigering: Marvin Varjus Musik: Simon Lundberg Frågor? Skriv till hej(snabel-a)strukturpodden.se eller fyll i kontaktformuläret på strukturpodden.se. Facebookgrupp: Gå gärna med i vår Facebookgrupp Strukturpodden där du kan ställa frågor, kommentera avsnitten och hjälpa andra som längtar efter mer struktur. Stötta Strukturpodden: Förutom att dela podden med andra kan du stötta oss på olika sätt, t.ex. köpa Strukturkalendern, handla via våra provisionslänkar eller ge en gåva. Läs mer här.

Ungdomsmöte med Tommy Hagsten den 29/4-2023

En ny svensk könstillhörighetslag är på gång, samtidigt som det i offentlig förvaltning och i lagstiftning råder en radikal syn på kön. I Storbritannien däremot är transrörelsen nu på defensiven i debatten och politikernas sätt att tala om könsideologi har börjat förändras, skriver Tanja Olsson Blandy, fil.dr. i statsvetenskap. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Såhär några avsnitt in i hösten så kör vi igång en miniserie i fyra delar, för att gå igenom de olika stegen i processen som hjälper dig att ta fram bättre lösningar. Och vi börjar ju såklart med steget "Att definiera utmaningen".Hur går det till? Var börjar du? Vem involverar du? Och vad behöver du ta reda på?Häng med så går vi igenom det första steget och hjälper dig att se till att du har svar på vad som ska lösas, innan du börjar jobba med lösningarna.Honeypot podcast med Fredrik Heghammar & Alexander WennerbergProduceras av hives.co Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Veckans gäst är Sanna Martin. På söndag släpps ett avsnitt med henne där vi pratar att vissa samtalsämnen är stigmatiserade och kanske därför extra viktiga att prata om. Och vikten av dialog och att låta människor som inte tycker som en själv ge uttryck för det, att det kanske är i just de samtalen som vi kan landa i våra egna värderingar och ståndpunkter. Hon är musikalartist och föreläsare, och drabbades såklart hårt av coronapandemin som resten av kulturbranschen. En bransch som är förknippad med en hel del fördomar vilket vi också vidrör under vårt samtal. Hon berättar också en historia om hur livet kan ryckas undan, och hur det kan forma om ens egen sanning. När vi når, vad som kan kännas som den absoluta botten, också kan se med nya ögon på den verklighet vi står inför. Och det är ur sin egen upplevelse som Sanna var tvungen att definiera om sin egen sanning. Och hur du också kan göra det, om du vill, ska du få tips på nu! Avsnittet sponsras av: Exsitec AB Klippning och jingel: Ludvig Gawell

Den här veckan har vi med oss professor och forskare Anette Wickström. Anette har bla. forskat på barn och ungas egna upplevelser av psykisk hälsa och ohälsa. Hur definierar unga psykisk hälsa idag? Är det verkligen så att många tror att alla skavigheter i livet är symtom på psykisk ohälsa?

En vacker text av Mises själv som patriotiskt avhandlar väst mot öst gällande frihetsbegreppet. https://www.mises.se/2021/07/07/hur-frihet-kom-att-definiera-vasterlandsk-civilisation/

André och Erika intervjuar föreläsaren och författaren Hasse Carlsson om självledarskap, struktur och kreativitet. Det här är den andra av två delar. SammanfattningStruktur är ett måste om man ska göra något tillsammans med andra. “Strukturen är ett grundfundament i det kreativa flödet.” Låt dig inte låsas av en metod men använd strukturen till hjälp.Oordning kan stjäla energi, t.ex. att leta efter något.Det finns “runda hjul” att låna av varandra, t.ex. vardagsrutiner som att förbereda kläder kvällen före.Låt strukturen vara levande. Våga tänka nytt.Man kan förändra sysslorna utan att åsidosätta sina egna behov.Steg för samarbete:Mötas där vi är. Analysera nuläget. Hur upplevs detta? Hur mår personalen? Vad tycker kunden?Definiera begreppet respekt.Definiera vad ett bra samarbete är för dig. Det finns flera bra vägar.Finns det något område där du inte kan skratta åt dig själv? Fundera på varför. Hasse har mycket lättare att säga till döttrarna att han älskar dem än att säga att han har fel.Hasses hemsida: hassecarlsson.seDagens avsnitt sponsras av Strukturkalendern (strukturkalendern.se). Veckans prova på: Hitta något att vara tacksam för. Det du fokuserar på växer. (Men det här ska inte användas för att överskyla smärta.)Redigering: Samuel LundbäckMusik: Simon LundbergFrågor? Skriv till hej(snabel-a)strukturpodden.se eller fyll i kontaktformuläret på strukturpodden.se.Facebookgrupp: Gå gärna med i vår Facebookgrupp Strukturpodden där du kan ställa frågor, kommentera avsnitten och hjälpa andra som längtar efter mer struktur.Stötta Strukturpodden: Förutom att dela podden med andra kan du stötta oss på olika sätt, t.ex. köpa Strukturkalendern, handla via våra provisionslänkar eller ge en gåva. Läs mer här. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

André och Erika intervjuar föreläsaren och författaren Hasse Carlsson om självledarskap, struktur och kreativitet. Det här är den andra av två delar. Sammanfattning Struktur är ett måste om man ska göra något tillsammans med andra. “Strukturen är ett grundfundament i det kreativa flödet.” Låt dig inte låsas av en metod men använd strukturen till hjälp.Oordning kan stjäla energi, t.ex. att leta efter något.Det finns “runda hjul” att låna av varandra, t.ex. vardagsrutiner som att förbereda kläder kvällen före.Låt strukturen vara levande. Våga tänka nytt.Man kan förändra sysslorna utan att åsidosätta sina egna behov.Steg för samarbete:Mötas där vi är. Analysera nuläget. Hur upplevs detta? Hur mår personalen? Vad tycker kunden?Definiera begreppet respekt.Definiera vad ett bra samarbete är för dig. Det finns flera bra vägar.Finns det något område där du inte kan skratta åt dig själv? Fundera på varför. Hasse har mycket lättare att säga till döttrarna att han älskar dem än att säga att han har fel.Hasses hemsida: hassecarlsson.se Dagens avsnitt sponsras av Strukturkalendern (strukturkalendern.se). Veckans prova på: Hitta något att vara tacksam för. Det du fokuserar på växer. (Men det här ska inte användas för att överskyla smärta.) Redigering: Samuel Lundbäck Musik: Simon Lundberg Frågor? Skriv till hej(snabel-a)strukturpodden.se eller fyll i kontaktformuläret på strukturpodden.se. Facebookgrupp: Gå gärna med i vår Facebookgrupp Strukturpodden där du kan ställa frågor, kommentera avsnitten och hjälpa andra som längtar efter mer struktur. Stötta Strukturpodden: Förutom att dela podden med andra kan du stötta oss på olika sätt, t.ex. köpa Strukturkalendern, handla via våra provisionslänkar eller ge en gåva. Läs mer här.

André och Erika intervjuar föreläsaren och författaren Hasse Carlsson (inte från bandet Noice) om självledarskap, struktur och kreativitet. Det här är den första av två delar. Sammanfattning Struktur är ett måste om man ska göra något tillsammans med andra. “Strukturen är ett grundfundament i det kreativa flödet.” Låt dig inte låsas av en metod men använd strukturen till hjälp.Oordning kan stjäla energi, t.ex. att leta efter något.Det finns “runda hjul” att låna av varandra, t.ex. vardagsrutiner som att förbereda kläder kvällen före.Låt strukturen vara levande. Våga tänka nytt.Man kan förändra sysslorna utan att åsidosätta sina egna behov.Steg för samarbete:Mötas där vi är. Analysera nuläget. Hur upplevs detta? Hur mår personalen? Vad tycker kunden?Definiera begreppet respekt.Definiera vad ett bra samarbete är för dig. Det finns flera bra vägar.Finns det något område där du inte kan skratta åt dig själv? Fundera på varför. Hasse har mycket lättare att säga till döttrarna att han älskar dem än att säga att han har fel.Hasses hemsida: hassecarlsson.se Dagens avsnitt sponsras av Strukturkalendern (strukturkalendern.se). Veckans prova på: Hitta något att vara tacksam för. Det du fokuserar på växer. (Men det här ska inte användas för att överskyla smärta.) Redigering: Samuel Lundbäck Musik: Simon Lundberg Frågor? Skriv till hej(snabel-a)strukturpodden.se eller fyll i kontaktformuläret på strukturpodden.se. Facebookgrupp: Gå gärna med i vår Facebookgrupp Strukturpodden där du kan ställa frågor, kommentera avsnitten och hjälpa andra som längtar efter mer struktur. Stötta Strukturpodden: Förutom att dela podden med andra kan du stötta oss på olika sätt, t.ex. köpa Strukturkalendern, handla via våra provisionslänkar eller ge en gåva. Läs mer här.

André och Erika intervjuar föreläsaren och författaren Hasse Carlsson (inte från bandet Noice) om självledarskap, struktur och kreativitet. Det här är den första av två delar.SammanfattningStruktur är ett måste om man ska göra något tillsammans med andra. “Strukturen är ett grundfundament i det kreativa flödet.” Låt dig inte låsas av en metod men använd strukturen till hjälp.Oordning kan stjäla energi, t.ex. att leta efter något.Det finns “runda hjul” att låna av varandra, t.ex. vardagsrutiner som att förbereda kläder kvällen före.Låt strukturen vara levande. Våga tänka nytt.Man kan förändra sysslorna utan att åsidosätta sina egna behov.Steg för samarbete:Mötas där vi är. Analysera nuläget. Hur upplevs detta? Hur mår personalen? Vad tycker kunden?Definiera begreppet respekt.Definiera vad ett bra samarbete är för dig. Det finns flera bra vägar.Finns det något område där du inte kan skratta åt dig själv? Fundera på varför. Hasse har mycket lättare att säga till döttrarna att han älskar dem än att säga att han har fel.Hasses hemsida: hassecarlsson.seDagens avsnitt sponsras av Strukturkalendern (strukturkalendern.se). Veckans prova på: Hitta något att vara tacksam för. Det du fokuserar på växer. (Men det här ska inte användas för att överskyla smärta.)Redigering: Samuel LundbäckMusik: Simon LundbergFrågor? Skriv till hej(snabel-a)strukturpodden.se eller fyll i kontaktformuläret på strukturpodden.se.Facebookgrupp: Gå gärna med i vår Facebookgrupp Strukturpodden där du kan ställa frågor, kommentera avsnitten och hjälpa andra som längtar efter mer struktur.Stötta Strukturpodden: Förutom att dela podden med andra kan du stötta oss på olika sätt, t.ex. köpa Strukturkalendern, handla via våra provisionslänkar eller ge en gåva. Läs mer här. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Satir varje vecka i God morgon världen.

Anni och Caroline pratar on normer, sexualitet och könsidentitet. Vem ska bestämma hur en bisexuell person är?

Har Kvartal rätt att definiera sig själv eller måste redaktionen finna sig i att andra gör det? Kommer nätplattformen Substack att revolutionera mediemarknaden? See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Bli fri från den du har varit, och bli den du vill vara. Ta steg för steg bort från en identitet som är skapad av gamla oförrätter och felaktiga idéer om begränsningar.

Vad tror du på? Vad är viktigt i ditt liv? Att fundera på vad som är betydelsefullt och vad man sätter främst i sitt liv kanske man borde fundera oftare på, eller? Varje fredag lägger vi ut ett nytt avsnitt av Bönepodden. Varje avsnitt ger möjligheten till reflektion och stillhet över avsnittets innehåll. Starta helgen med en lugn och meditativ stund. Musiken framförs av Nóra Johansson Abaffy och Jacob Mólen.

Fredrik snackar produktivitet, poddande och Swift med John Sundell, känd från Swift by Sundell i både text- och poddform. Vi diskuterar hur John kommit till dagens punkt med Swift by Sundell, rutiner, produktivitet, vikten av att göra saker man själv gillar och mycket mer. Jodå, det blir en del snack om Swift också; vad John gillar, hur språket gradvis blir mer dynamiskt och utmaningarna det för med sig. Ett stort tack till Cloudnet som sponsrar vår VPS! Har du kommentarer, frågor eller tips? Vi är @kodsnack, @tobiashieta, @iskrig, och @bjoreman på Twitter, har en sida på Facebook och epostas på info@kodsnack.se om du vill skriva längre. Vi läser allt som skickas. Gillar du Kodsnack får du hemskt gärna recensera oss i iTunes! Du kan också stödja podden genom att ge oss en kaffe (eller två!) på Ko-fi. Länkar John Sundell på Twitter Swift by Sundell Podcasten Swift by Sundell A deep dive into Grand central dispatch in Swift Grand central dispatch Swiftui Reducers in Swift Combine Johns statiska sidgenerator är inte släppt riktigt än Quick wins, och annan produktivitet Jira och sub tasks Är Jira turingkomplett? Det påstås i alla fall Key paths i Swift Dynamic callable Swift for Tensor flow Property wrappers i Swift Function builders i Swift Domänspecifika språk Cocoapods Fastlane Operator overloading För den som vill hålla sig uppdaterad med nyheter om Swift rekommenderar John Swift weekly brief Titlar Jag brukade introducera mig som apputvecklare När det väl exploderar Jag ska på nya äventyr En ny artikel om Swift varje vecka Rejäla, ordentliga kodexempel Kan du ge mig chiffernyckeln tack? Dagens tema Hacka sin egen produktivitet Produktivitetsgodis Lura sig själv-tickets Känslan av att man kommer någonstans Invertera ticketen Definiera mina egna abstraktioner Illusionen bryts Otroligt ny teknik Ett ordentligt typfel Bubbla upp rätt fel (till användaren)

Nordmark Pod får besök av duon Ison & Fille!Det samtalas om och att;Vackra Liv, en historia, ens crescendo, the glory, en halvtimmes känsla, i huvet, vad ska jag göra av mitt liv? Shaky, det är vårt yrke, det är alltid upp till en själv, vad man lägger fokus på, när den dan kommer, när ens förväntningar inte matchar verkligheten, hitta anledningen, ens egna passion, hitta tillbaka, hyran måste komma in, studioråtta, hålla elden igång, 10 år till, gräva på samma ställe, skapa i studion, drivas av revansch, uppnå, klättra och bevisa, att man fortfarande kan, vart man vill att det ska landa och att tiden är dyrbar..Mäktigt! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I dagens korta oplanerade avsnitt pratar vi om utmaningar, hur världen idag definierar framgång och hur vi tycker att vi borde se på det tillsammans med mycket annat. Lyssna och njut!

I veckans avsnitt snackar vi om att vara mentalt tuff när man tränar och hur man blir det. Det går inte att komma ifrån att de som får bra resultat av sin träning också är personer som vågar pusha sig själva det lilla extra. Men hur blir man en sån person och kan man ändra sitt tänkande? Vi svarar också på en lyssnarfråga om urinläckage vid tunga lyft. Hålltider: 0.00 Intro om mul- och klövsjukan, Crossfit Eken och Rumpboken 12.20 Lyssnarfråga: “Hur får jag bäckenbotten att samarbeta med buktrycket vid tunga lyft? Jag läcker framför allt vid marklyft över 100kg” 23:45 Mental tuffhet, vad betyder det? Tre olika forskningsstudier visar att tränande kvinnor inte tog i tillräckligt när de fick välja belastning själva (länk, länk och länk) Hur kan du få dig själv att ta i mer, och att komma utanför din komfortzon? 54:01 Tre tips på hur du kan bli mentalt tuffare när du tränar: 1. Definiera några saker som skulle innebära att du var tuffare, för dig. Till exempel:  Inte missa något träningspass Slå minst ett reps-pb varje vecka Följa ett program varje månad Läsa på om något av din träning varje vecka Ta ut dig i en konditionsövning Tänk på något du ser fram emot med ditt kommande träningspass varje gång Bygg mental styrka genom praktik: följ punkt 1 Gör den extra repen i dina träningspass Säg det du vill på mötet Åk till gymmet även om du känner dig trött Gör ett träningsset/ett pass varje vecka som verkar vidrigt till exempel på tid eller reps (tänk crossfit) du kan börja med 2 minuter denna vecka, och öka en minut per vecka Gör max antal reps på 60-70 procent av 1RM av en basövning efter dina set Var konsekvent Små saker som ger stor förändring över tid Håll dig till din plan och skit i att hela tiden stirra på siffrorna, följ planen Släpp taget efter ett dåligt pass Öva på att faila Öva på att maxa - i olika övningar Visualisera att du kan Öva på att fokusera - Skapa en ritual kring det Det kommer vara dålig sömn, dålig kost, sjuka barn, stress. Kanske inte alltid lyssna på det utan följa programmet? /// Spana in våra träningsprogram Bli en beefcake samt Hållfast kropp - ett förberedande program för dig som vill bli redo att börja lyfta. Missa inte Mandalayas Don't run - ett konditionsträningsprogram med roddmaskin för dig som styrketränar. Poddradion Styrkebyrån produceras av Johanna Barvelid och Clara Fröberg. Missa inte Styrkebyråns nyhetsbrev innan de kommer, anmäl dig här.

Enligt författaren Brendon Burchard finns det ett antal vanor som utmärker personer som över tid skapar goda resultat och samtidigt mår bra och trivs med sitt liv! I en serie avsnitt tar vi upp dessa 6 vanor utifrån boken High performance habits. Första vanan handlar om KLARHET, att redan i förväg ha skapat en klar bild av sig själv, sin prestation och sin egen känsla i ett framtida läge. Det handlar enligt Burchard om att: 1. Beskriva ditt bästa Jag 2. Sätta ord på känslan du önskar 3. Definiera vad som är meningsfullt ============================= Besök oss gärna på Facebook: Ledarskap med Magnus och Kim för att se material från avsnittet, dela det med dina vänner och bidra med kommentarer om ledarskap. Medverkande: Magnus Gnisterhed, Kim Karhu Tekniker: Daniel Hultander

Chippen har blivit stoiker så nu kan ingen komma åt honom, K har lyssnat på Studio Ett och kommit till insikt om kvinnor. Det handlar om domarna i SHL, Leifbys rasande krönika, en norsk ytterback som inte får ledigt från skolan och vem som egentligen är svensk. Biljetter: underproduktion.seDella Papa: premium.underproduktion.se See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Chippen har blivit stoiker så nu kan ingen komma åt honom, K har lyssnat på Studio Ett och kommit till insikt om kvinnor. Det handlar om domarna i SHL, Leifbys rasande krönika, en norsk ytterback som inte får ledigt från skolan och vem som egentligen är svensk. Biljetter: underproduktion.se Della Papa: premium.underproduktion.se

Idag pratar vi om att definiera framgång. Du får också tips på hur du kan använda ”elimineringprocess" och självdisciplin för att komma nämnare din egen framgång. 

Tillväxtmarknadsföring (Growth engineering) är ett okänt begrepp för de flesta. Elia Mörling, VD på Idea Hunt, entreprenör och expert på digital marknadsföring förklarar vad det innebär: “Att optimera alla delar av kundresan, så att så många som möjligt vill använda din tjänst om och om igen. I en agil, teknisk produktutveckling pratar vi om iterativa sprintar - och det är ungefär det som det handlar om här också: att ha ett långsiktigt mål, men att hela tiden agera på den senaste information, de insikter du fått sen sist.” Minns du Hotmail? De var bland de första med just det här. De ville öka antalet kunder och funderade på klassiska annonser, TV, radio osv. Men så insåg de att de själva var den bästa kanalen! I sidfoten presenteras ett enkelt meddelande i sidfoten på alla mail, ungefär: “PS. I love you. Get your free email by Hotmail.”. Ett annat känt exempel är Spotify, som var tidiga med att väcka intresset och öka kundbasen genom att existerande kunder fick möjlighet att bjuda in vänner till tjänsten. Gamla marknadsföringsmodeller utmanas, men det är ingen magi! Attackera ett komplext ämne med ett vetenskapligt angreppssätt. Arbeta metodiskt, testa och revidera. Gör produkten ännu klistrigare! Syftet är att åstadkomma tillväxt - strunta i organisationsgränserna mellan sälj, marknadsföring och utveckling. Idag har Facebook ingen marknadsföringsavdelning, bara en tillväxtavdelning! I korthet genomförs tillväxmarknadsföring i två steg: Definiera en motor, en tillväxtmotor, med dashboard och regelbundna mätningar och analyser. Förädla motorn med hjälp av experiment i agila sprintar. Lär dig mer! Definierar motorn gör vi med hjälp av fem frågor: Hur attraherar vi fler? Hur får vi fler att identifiera sig? Hur får vi fler att återkomma? Hur får vi fler att berätta positivt om oss? Hur får vi fler att köpa större kvantiteter oftare? Gör vi nåt som inte stöttar de fem frågorna kan vi lika gärna lägga av med det! Fastställ ett nyckeltal för varje del. Förädlingen handlar om att testa hypoteser. Hur kan vi enklast göra störst förbättring i de olika delarna? Om du har jobbat experimentbaserat någon gång, har du upptäckt vad lite du egentligen vet. Vänd dig till människor som hjälper dig att ställa rätt frågor, en kreativ coach - det är ett skifte i mindset. Growth engineering gäller inte bara digital business to consumer, utan kan appliceras på alla verksamheter där man vill påverka målgruppens beteende, som politiska val eller lämna blod. Och var inte rädda för ordet “tillväxt”! För många har det en negativ klang. Men i detta fall handlar det främst om lärande och att våga misslyckas! Elia Mörling, Jonas Jaani (22:10+ extramaterial 2:48) PRENUMERERA – podcast Effekten iPhone, Android, e-post [hjälp? hur lyssnar jag på podcast] Elia Mörling Mer material / länkar: Growth Engineering - presentation [pdf] Elia på LinkedIn lululemon Idea hunt Direktlänk till detta avsnitt: https://www.effekten.se/growth-engineering Vi vill skapa värde till dig. Tipsa podden Effekten om ämnen och/eller gäster Alla podcastavsnitt av Effekten finns där du hittar poddar tex  Apple Podcasts, Overcast, Acast och YouTube

Fyrtionde avsnittet av Tom och Petters podcast! I vanlig ordning är det då frågor på agendan och här kommer dom i ordning:  5:45 - Vad är det stjärtigaste vi har gjort? 6:40 - Vilket sinne är ert bästa och ert värsta? 8:10 - Var skulle vi vilja resa? 8:50 - Livstips till en 19åring? 10:30 - Var går er gräns för otrohet? 13:00 - Hur får man någon att gilla en utan att dom ska tycka man är konstig? 14:55 - Är ni utseendefixerade? 16:00 - Var är skillnaden på Petter som singel och i förhållande? 17:05 - Vad är för stor ålderskillnad på ett par? 19:00 - Vad är den vanligaste missuppfattningen om er? 22:10 - Vad är Petters bästa tips på hur man stylar ögonbrynen? 23:30 - Favorit tv-program? 23:40 - Vad hade ni gjort om ni inte träffats på Calle Flygare teaterskola? 26:10 - Har ni en serial killer-trait? 27:10 - Vad tycker ni om Schyfferts serie “Köttets lustar”? 32:00 - Hur hjälper man mot för tidig utlösning? 34:20 - Är Jonas från JLC singel? 34:25 - Vilken kroppsdel gillar ni mest att man rör vid? 35:30 - Vilken är den mest överskattade kroppsdelen? 36:50 - 3 fingrar i dig eller 1 i någon annans? 37:30 - Definiera varandra med två ord? 38:40 - Vad är en rimlig hämnd för någon som äter ens julkalender? 39:20 - Om du fördes tillbaka 400 år, hur skulle du bevisa att du var från framtiden? 41:00 - Vad tar ni i bänkpress? 41:30 - När blir Tom vegan!? 42:00 - Vem är ni mest lika: Joey, Chandler eller Ross? 43:00 - Kendrick Lemar eller AC/DC 43:30 - Har ni hamnat i fysiskt handgemäng 43:55 - Brukar ni lägga märke till en tjejs underkläder? 44:45 - Vad tycker ni om uttrycket “Hata alla män?” 49:10 - Uppdatering sen senaste Q/A!   See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Följ med oss i vår höstsäsong där vi ägnar hela hösten åt att snacka om psykisk ohälsa! Med inga mindre än podd-drottningarna Sofie Hallberg och Ida Höckerstrand AKA Ångestpodden! Vi pratar om vikten av att få definiera sin egen ångest och att allas ångest är olika men ändå väger lika tungt. Vi delar med oss av olika perspektiv, både kämpandes med ångest men också som anhörig till någon som är drabbad. Vi pratar också om egna erfarenheter av vården och vad vi tycker borde förbättras. Lyssna och häpna!

Jag skypar med Polen där filmfotografen Nils Croné hänger sin hatt! Denna helt galet begåvade och ambitiösa filmfotograf har redan gjort långfilmer som hyllats i hela världen och mer kommer det. Nu läser han på en av världens bästa filmskolor; National Film School in Łódź. För detta var han  tvungen att lära sig polska, men det var nemas problemas, Nils körde på! Nu lever han sin dröm och göra andra filmer på loven samtidigt som han utvecklas genom skolan. Uppgift till mig: Definiera, varför är det här en film? Varför kan det inte berättas på ngt annat sätt? Några heta tips för att lära sig berätta med bilder är: skala bort allt så mycket som möjligt!  Gör en film svart och vitt, utan ljud, gör sedan en med färg, sedan med ljud, sedan med dialog. På detta sätt lär du dig hur du kan berätta på bästa sättet genom film. Tänk som en klippare. Fundera på varför du gör film och inte en podcast eller teater Dra in folk i din process Se lite INTE så fula foton här: https://vimeo.com/191051736 och gå in på http://nilscrone.com/ och kolla massa mer! Fred! / Peppe

WAAM! Sjuttonde avsnittet! Marcus har återvänt från Tuff Viking och John har återvänt från träningslägret i Spanien därhanskadadesig. Avsnittets ämnen äro: Definiera en atlet, sömn, tungt arbete vs träning och träning utan vikter! Njut! 

Vi tipsar om hur man kan tänka om man är osäker på sin sexuella läggning. Varken Mikaela eller Amin är heterosexuella men de har valt olika sätt när det kommer till att definiera sin sexuella läggning och att komma ut. Amin 19 år är homosexuell och den första han kom ut för var en bisexuell tjejkompis. - Hon pratade helt naturligt om att hon var bisexuell. Först tänkte jag men oj, det kan du ju inte bara säga så där. Men det hon sa gjorde att jag också vågade berätta om min sexuella läggning. Hon reagerade bra. Det var väldigt skönt när jag sagt det, säger Amin 19. Mikaela 18 år har hittills bara varit ihop med tjejer men vill inte definiera sig som lesbisk eller bisexuell. - Jag är bara mig själv och behöver ingen etikett. Hittills har jag bara varit ihop med tjejer, men vem vet, kanske jag blir kär i en kille nån gång. Om jag ska komma ut tycker jag att alla heterosexuella också ska komma ut. Många retar sig på att jag inte säger att jag är bi eller lesbisk, men det skiter jag i. Tillsammans med UMO:s barnmorska Therese pratar de om vad det kan betyda att fantisera om någon med samma kön. De ger också tips på filmer och tv-serier som kan vara bra om man funderar på sin läggning.

Kan vi tala om Gud och Jesus i termer som moder och syster? Jacob Rudolfsson och Stefan Gustavsson diskuterar den kollektbön som Svenska kyrkan skickade ut i samband med Heliga Trefaldighets dag. Podden intervjuar även Olof Edsinger, författare till SEA:s idéskrift "När minoriteten tar majoriteten som gisslan", om normkritik och queerteorier.

Podd. Podd. Podd. Dessutom: Bonuspodd. Lyssna här: Crazy Town 83 - Definiera den sociala situationen ITUNES RSS FACEBOOK #CTpod Kôrka lugnt! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Kära lyssnare, välkomna till Teologiska Rummet som öppnas för allra första gången. Programmet ska behandla teologiska frågor och debattämnen. Det första programmet ska handla om hur vida det går att definiera Gud. Teologiska rummet kommer att ersätta Filosofiska rummet åtta söndagar under 2008.Söndag 27 januari 17.00 i P1, med repris 1 feb 21.03 Gud sägs vara evig, allsmäktig, allvetande och fullkomligt god. Gud benämns ofta  med ett genus, Han är en han. Och han beskrivs ofta som någon som kan tilltalas som ett Du.   Trots dessa beskrivningar säger den kristna traditionen att det inte att går att definiera vad Gud verkligen är. Gud är ett gränsfenomen, bortom förnuft, bortom tanke och bortom människans språk. Samtidigt - om ordet Gud ska kunna användas på ett meningsfullt sätt - så måste det ändå gå att säga något vettigt om dess innebörd. Så vad pratar vi om när vi pratar om Gud i vår tid?När vi definierar världen gör vi det i förhållande till vad vi kan få reda på och omfatta med våra sinnen: tid, rum, materia, att existera eller inte existera, det vi tror oss kunna förstå och förhålla oss till.Likadant tycks det vara när det gäller Gud. Vi beskriver Gud med samma ord som vi beskriver världen och tingen. Gud är god på samma sätt som en människa, fast i litet större omfattning.Gäster: tidigare ärkebiskop KG Hammar, numera lärare i teologi vid Lunds universitet, Ulf Jonsson jesuitpater och doktor i religionsfilosofi och Jonna Bornemark, doktorand i filosofi vid Södertörns högskola. Programledare och producent: Peter Sandberg.Boktips:Med tanke på Gud av Ulf JonssonJag har inte sanningen, jag söker den -  Ami Lönnroth intervjuar KG Hammar