Podcasts about Waldemarsudde

Josephine Bornebusch är aktuell med familjedramat Släpp taget på Netflix, som hon skrivit, regisserat och spelar huvudrollen i. P1 Kulturs Björn Jansson har träffat henne. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. JOSEPHINE BORNEBUSCH OM ”SLÄPP TAGET”Den nya långfilmen ”Släpp taget” beskrivs som ett drama om en familj i kris, där tvåbarnsmamman Stella försöker hantera plötslig sjukdom, ett trasigt äktenskap och de – på olika sätt – krävande barnen. Josephine Bornebusch har även tidigare gjort vardagsskildringar som ”Älska mig” och ”Orca”, varför är den så lockande för henne? Kulturredaktionens Björn Jansson har träffat Josephine Bornebusch inför premiären.MATTIAS BERG OM ROMANHÖSTENS UTROPSTECKENDen danska författaren Kirsten Thorups nya roman ”Mörkret bakom dig” handlar om romangestalten Harriets öde under andra världskriget, som också var huvudperson i hyllade ”Intill vanvett, intill döden” som kom på svenska 2022. P1 Kulturs Mattias Berg, som golvades av den första boken, är lika gripen av den nya och menar att det till och med ”luktar nobel”. Varför är den så bra?KONSTNÄREN GUNNEL WÅHLSTRAND PÅ WALDEMARSUDDEDen hittills största presentationen av Gunnel Wåhlstrands mycket uppmärksammade konst öppnade nyligen på Prins Eugens Waldemarsudde i Stockholm. Hennes stora fotorealistiska tuschlaveringar är ofta oerhört exakta återgivningar av familjealbumets fotografier, men i de senare konstverken skildrar hon också andra motiv – vad får det för betydelse för upplevelsen av hennes konst? Kulturredaktionens konstkritiker Mårten Arndtzen har sett den nya utställningen.BARBROS OSHER OM KONSTFINANSIERING OCH DONATORNS ROLL I USABarbro Osher och maken Bernard tillhör San Franciscos stora filantroper, och ger stora donatorer till bland annat muséer och operan. Barbros egna fond ger också pengar till den svenska kulturvärlden, där ibland till exempel konstinstitutioner Waldemarsudde och Moderna muséet. Sveriges Radios USA-korrespondent stämde träff med Barbro för att prata om filantropi, kulturfinansiering och donatorers roll i det amerikanska samhället.KLASSIKERN: DRACULA – VÄRLDENS MEST KÄNDA VAMPYRBram Stokers roman Dracula kom ut 1897 och har haft ett gigantiskt inflytande på våra föreställningar om vampyren. Hans historiska namne, 1400-talsfursten, satte med pålspetsning som specialitet skräck i såväl fiender som undersåtar, även om ingenting tyder på att härskaren Vlad Tepes Dracula, någonsin livnärde sig som vampyr. Ludvig Josephson, producent för skräckprogrammet Creepypodden i P3, reder ut begreppen. BARNRADIONS BOKPRIS 2024 – JURYN DISKUTERAR ”FAKE” AV ASTRID MOHLINDet är läslov och P1 Kultur sänder traditionsenligt Barnradions Bokpris i P1 Kultur! De fem barnen i juryn - som i år kommer från sjätte klass på Eklandaskolan i Mölndal - diskuterar och läser de fem nominerade böckerna, för att till sist utse årets vinnare! De här böckerna är nominerade:Brinn alla hästar av Helena HedlundDrakar och Demoner: Uppvaknandet av E.P. UgglaVärldens sämsta syster av Elin LindellTrådar av Emma AnderssonOch, till sist idag – ”Fake” av Astrid Mohlin. I morgon lördag avslöjas vilken bok som bokjuyryn väljer till årets vinnare av Barnradions Bokpris 2024! Lyssna kl 12.03 i P4!Programledare: Karsten ThurfjellProducent: Maria Götselius

I utställningen Hertervig Hill. Dröm och verkligheten på Waldemarsudde presenteras två stora nordiska konstnärskap sida vid sida. Öppnar det för nya perspektiv eller blir det sökt? Konstnären Karin Mamma Andersson och konstkritikern Mårten Arndtzén har varit där. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. KARIN MAMMA ANDERSSON OM TVÅ NORDISKA KONSTNÄRSGIGANTER PÅ WALDEMARSUDDECarl Fredrik Hill (1849-1911) framhålls ofta som en av de främsta svenska konstnärerna, i Norge har Lars Hertervig (1830-1902) samma position. I höst ställs de ut samtidigt på Prins Eugens Waldemarsudde i Stockholm – en utställning som vill lyfta fram det gemensamma i deras konst, motivvärldar, influenser och liv. Det är den hittills största presentationen av Lars Hertervigs konst i Sverige och utställningen är ett samarbete med Stavanger kunstmuseum, där den ska visas till våren. Konstnären Karin Mamma Andersson, som håller CF Hills konst högt, medverkar i ett samtal om utställningen tillsammans med P1 Kulturs Mårten Arndtzén.ANDERS RYDELL AVSLUTAR TRILOGIN OM NAZISTERNAS KULTURSTÖLDERI två tidigare böcker har författaren Anders Rydell beskrivit hur nazisterna stal konst och litteratur från judiska personer, hem och samlingar under andra världskriget - och ibland mördade dem i koncentrationslägren. Nu fullbordas den mörka trilogin med "Stulen musik", som berättar om musikens betydelse i Tredje riket, nazisternas stölder av tiotusentals instrument, manuskript och böcker, allt i syfte att utplåna det judiska inflytandet över den europeiska musiken. P1 Kulturs reporter Mattias Berg har träffat Anders Rydell.PREMIÄR FÖR DEN PRISADE DOKUMENTÄREN ”DAHOMEY”I februari i år vann den fransk-senegalesiska regissören Mati Diop, tidigare prisad i Cannes för "Atlantics", Guldbjörnen på Berlins filmfestival för sin dokumentär "Dahomey" – som också blivit utvald till Senegals Oscarsbidrag. I en dramatiserad berättelse skildrar den Frankrikes återlämnande av historiska artefakter till Benin, föremål som stulits franska trupper på 1800-talet. Kulturredaktionens Mina Benaissa har sett en lysande film och medverkar i dagens P1 Kultur.BARNRADIONS BOKPRIS 2024 – JURYN DISKUTERAR ”TRÅDAR” AV EMMA ANDERSSONDet är läslov och P1 Kultur sänder traditionsenligt Barnradions Bokpris i P1 Kultur! De fem barnen i juryn - som i år kommer från sjätte klass på Eklandaskolan i Mölndal - diskuterar och läser de fem nominerade böckerna, för att till sist utse årets vinnare! De här böckerna är nominerade:Fake av Astrid MohlinBrinn alla hästar av Helena HedlundDrakar och Demoner: Uppvaknandet av E.P. UgglaVärldens sämsta syster av Elin LindellOch Trådar av Emma Andersson, som är den tredje boken som juryn ska diskutera idag!Programledare: Karsten ThurfjellProducent: Maria Götselius

I det här avsnittet berättar Karin Sidén, museichef på Prins Eugens Waldemarsudde om Marie Krøyer, men även om det fascinerande konstmuséet vi spelar in på. Konstnären Marie Krøyer var en av Skandinaviens mest mytomspunna och fascinerande kvinnor under senare delen av 1800-talet fram till mitten av 1900-talet. Hennes äktenskap med P.S. Krøyer och tonsättaren Hugo Alfvén skapade stor uppmärksamhet och ryktesspridning och tog fokus från hennes storhet som konstnär. I en ny utställning på Waldemarsudde uppmärksammas nu hela hennes konstnärliga bredd inom både konst, design och inredning från Skagen i Danmark till Tällberg i Dalarna. Välkommen till Inredningspodden Karin Sidén! Följ Inredningspodden på Instagram: @inrednings_podden Följ Johanna Hulander på Instagram @johanna_hulander Facebook: @inredningspodd. MISSA INTE ATT PRENUMERERA på nyhetsbrevet via länken på instagram så får du information om nya avsnitt men även andra nyheter som rör inredning, design och arkitektur! Kontakt via info@johannahulander.se och Instagram. I arkivet finns drygt 160 avsnitt. Inredningspodden med mig Johanna Hulander tar upp olika ämnen inom inredning, design och arkitektur. Det kan vara allt från konst, färgsättning, inredning eller trädgård. DELA AVSNITT DU GILLAR, GE BETYG I DIN PODD-LYSSNARE OCH TIPSA GÄRNA OM VILKEN GÄST DU VILL HÖRA I KOMMANDE AVSNITT! #inredningspodden#arkitektur#inredning#design#johannahulander#inredningspodden Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Konstkritikerna Birgitta Rubin från Dagens Nyheter och Mårten Arndtzén och Cecilia Blomberg på radions Kulturredaktion sammanfattar året när Nationalmuseum hotades av stängning och Rembrandt var på väg ur landet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Birgitta Rubin, konstkritiker Dagens Nyheter:Årets genre: Dialogutställningar (t.ex. Tal R och Mamma Andersson ”Runtom Hill” på Malmö Konstmuseum, avslutad)Årets upptäckt: Anna Cassels betydelse för Hilma af Klint (t.ex. i sista delen av Catalogue raissoné)Årets återupptäckt: Lotte Laserstein på Moderna Museet i Malmö och nu i Stockholm (pågår till 14/4 - 2024)Årets utställning i Sverige: Ingela Ihrman, ”Frutti di Mare” på Malmö konsthall (pågår till 14/1 - 2024)Årets utställning utomlands: Vermeer, Rijksmuseum i Amsterdam (avslutad)Mårten Arndtzén, konstkritiker Kulturredaktionen i P1:Årets performanceverk: ”Kvinde, Liv, Frihed” av och med Firooze Bazrafkan utanför Irans ambassad i Köpenhamn.Årets återkomst: ”Dö för dig/Slå rot” av Charlotte Gyllenhammar (upp- och nedvända eken på Drottninggatan i Stockholm)Årets återblick: Lars Vilks-retrospektiven på Blå Hallen i HöganäsÅrets utställning i Sverige: Jockum Nordström ”Inget papper, inga mynt” på Liljevalchs (avslutad) och Leif Engströms ”Fönsterband” på ValstaKonst (avslutad)Cecilia Blomberg, konstkritiker Kulturredaktionen i P1:Årets utställning i Sverige: Ernst Josephson på Waldemarsudde (pågår till 11/2 - 2024) och Laurie Anderson på Moderna Museet (avslutad)Årets utställning utomlands: Ragnar Kjartansson på Louisiana (avslutad)Årets konstböcker:”Ögonblicket mellan före och efter” av Carl-Johan Malmberg”Zorn. Ett liv, en tid” av Per Svensson”Samtalen. En bok om och med Mamma Andersson” av Cilla Naumann”Carl-Fredrik Hill - Jag följer dina spår” av Maria Hall”Ulf Linde. Essays from a Lifetime in the Arts” av Ulf Linde (essäer i engelsk översättning av Kerstin Lind Bonnier och Peter Galassi.)KLASSIKERN OM SARA LIDMANS ”TJÄRDALEN”:Veckans klassiker uppmärksammar Sara Lidmans 100-årsdag, som infaller den 30 december, genom att minnas den bok som kallas ”1900-talets viktigaste debutroman: ”Tjärdalen”. Ett inslag av P1 Kulturs reporter Joakim Silverdal.Programledare: Cecilia BlombergProducent: Nina Asarnoj

En av konstnären Ernst Josephsons mest kända målningar från 1884 hänger på Waldemarsudde i Stockholm. Den målning som skulle visa för världen vad han ville som konstnär. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En målning som gjorde uppror mot Konstakademiens föreskrivna ideal och som istället banade väg för naturalismen och friluftsmåleriet. Och samtidigt som Strömkarlen blivit vår sinnebild för hur vi nu uppfattar Näcken, fann målningen ingen nåd i samtiden då alla ratade den.En Klassiker av konstkritikern Mats Arvidsson från 2009.

Vi har sett den stora utställningen med Ernst Josephsons konst på Waldemarsudde i Stockholm. Dessutom vridit och vänt på begreppet sjukdomskonst med kvalificerad expertis. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. SAMTAL OM VAD KONSTNÄREN ERNST JOSEPHSON SÄGER OSS I DAG – OCH OM BEGREPPET SJUKDOMSKONSTDet är Kulturredaktionens konstkritiker Måns Hirschfeldt som har sett utställningen med Ernst Josephson, som under delar av sitt liv hade grava psykiska problem. Vi har även intervjuat psykologen Johannes Nordholm, som gjort utställningar med patienter inom psykvården och skrivit om begreppet ”sjukdomskonst”.SIROUS NAMAZI GÖR KONST AV SIN FLYKT FRÅN IRANKonstnären Sirous Namazi återskapar möbler, bilar och minnen från sin familjs flykt från Iran. Nu ställs hans verk ut på Magasin 3 i Stockholm - och P1 Kulturs Mårten Arndtzén har träffat honom för en stark intervju.VERKET SOM VÄRKER: OM ATT GUNGA I EN OFÖRGLÖMLIG KONSTINSTALLATIONI vår serie ”Verket som värker” handlar det om en film, en bok, ett konstverk som gjort outplånligt intryck och satt avtryck i livet. Den här gången ska vi få stiga in i en installation av den franske konstnären Nicolas Cesbron - tillsammans med lyssnaren Susanne Billstedt. Hon upplevde konstverket för många år sedan i det gamla järnverket i Avesta, som numera heter Avesta Art. P1 Kulturs Anna Tullberg åkte hem till Susanne Billstedt för att höra berättelsen om verket som fortfarande värker hos henne. Du som lyssnar nu är också välkommen att höra av dig till oss och berätta om det verk som värker hos dig! Konst, dans, teater, film, musik, litteratur... vad du vill, men det ska vara ett verk som följt dig genom tiden och livet, som ligger inbäddad i dig, som satt spår. Mejla oss på: p1kultur@sverigesradio.se och berätta så hör vi av oss!DAGENS OBS: NÄR VI ÄR DÖDA KOMMER PROBLEMENI OBS pågår en serie om döden i livet. Nyskrivna essäer om icke-existensens samspel med vår korta tid på jorden. Men i denna serie har vi lagt in en gammal favorit från 2019 som vänder på koncepten. Nu ska det nämligen handla om hur livet fortsätter att jaga oss efter döden. För när vi dör tappar vi förmågan att styra berättelsen om våra liv och snacket kan ta vid. Michael Azar, professor i idé- och lärdomshistoria vid Göteborgs universitet - reflekterar över hur man får ihop det postuma livspusslet. OBS produceras av Olof Åkerlund, på Sveriges Radio i Malmö.Programledare: Lisa Bergström.Producent: Mattias Berg.

Regissören Mia Engberg vill döda filmen, säger hon. Hur då? Och hur få bilder kan en film innehålla och ändå vara en film? Mia Engberg berättar i dagens P1 Kultur. På den pågående Tempo dokumentärfestival visas Mia Engbergs mycket personliga film "Hypermoon", som också är den tredje och sista delen i hennes Bellevilletrilogi. Det handlar om tidens gång och det handlar om minnen. Och den här gången handlar det också om ett sjukdomsbesked, som sätter både framtiden och filmandet på spel. Parallellt med filmandet jobbar Mia Engberg med ett konstnärligt forskningsprojekt om den visuella tystnaden. Hur få bilder klarar en film och vad blir effekten? Mia Engberg är gäst i dagens P1 Kultur.CARRIE MAE WEEMS: VI ÄR ALLA RASISMENS KRYMPLINGARÅrets Hasselbladpristagare är fotografen Carrie Mae Weems. Hon är den första svarta amerikanska kvinnan som får det prestigefyllda priset och hon får det för att hon i sin konst "förkroppsligar och hyllar det svara kvinnliga subjektet". Pristagaren är mycket glad och ja, även chockad över beskedet. Hon trodde de ville erbjuda henne en plats i juryn när de ringde och berättade att hon fått priset. "Det blir en del blåmärken för oss som går först genom den trånga dörren", säger hon till P1 Kulturs reporter Jenny Teleman. "Och i framtiden kanske vi också kan komma fram till att den svarta kroppen är en människa bara", säger hon.FÖRBISEDDA LANDSKAPSMÅLARE TROLLBINDERLandskapsmåleriet runt förra sekelskiftet har länge varit en manlig berättelse som traderats. Det vill Konstmuseet Waldemarsudde på Djurgården i Stockholm nu ändra på med sin nya utställning. "Kvinnliga pionjärer - Visionära Landskap". Ester Almqvist, Anna Boberg, Ellen Trotzig och Charlotte Wahlström verkade i slutet av 1800-talet och inpå 1900-talet. De var omskrivna och inflytelserika under sina liv men har sen hamnat i marginalen i konsthistorieskrivningen. Kulturredaktionens konstkritiker Cecilia Blomberg hittar nya favoriter bland målningarna som nu visas på Waldemarsudde.148 PISKRAPP STOPPADE INTE NASRIN SOTOUDEHAdvokaten Nasrin Sotoudeh har i många år kämpat för mänskliga rättigheter i Iran. 2018 dömdes hon till 38 år i fängelse och 148 piskrapp, men det har inte kunnat stoppa henne från att fortsätta engagera sig. I dokumentärfilmen "Nasrin" får vi följa hennes liv och arbete i Iran, bilderna är tagna av människor i hennes omgivning som riskerat sin egen frihet. P1 Kulturs reporter Björn Jansson intervjuar Jeff Kaufman, som samlat ihop materialet och regisserat dokumentären "Nasrin", som har svensk premiär idag.Programledare: Lisa BergströmProducent: Anna Tullberg

With her unique sculptural works, Ann Wolff holds a distinguished place as one of the world's leading artists working with glass. She applies her strongly personal approach to bronze, aluminum and concrete sculpture, as well as to drawing, pastel work and photography. From April through October 2022, Prince Eugen's Waldemarsudde, one of Sweden's most popular art museums, presented a solo exhibition of Wolff's work in several techniques and media from the year 2000 until the present day. VOGUE Scandinavia nominated the show as one of the 10 best fall exhibitions in Scandinavia. It was also the largest showing of her work presented in Sweden. Wolff states: “I have seen my works in painting, stone, bronze, concrete, and glass as equal in status. Sometimes I feel that my strongest works might be in paper, charcoal and pastels.”  She continues: “I feel as a human being out of time. The notion of self and hence identity, grips me, disturbs me and motivates me. Everything comes from that. My interest in the self includes the others. It is clear that in the way that one carries out one's work, something like a self expresses itself. And this self is guided by constantly developing insights. The insights can be very unclear but can still be the inspiration behind a work. I am testing out old questions of identity; be it inside-outside, symmetry, layers and core, number two and the double, the goat and the monkey. Moments of recognition are what my work needs, they propel me forward. Collected moments of clarity become knowledge.” Born in Germany in 1937, Wolff studied at the Hochschule für Gestaltung (University of Design and Art) in Ulm, Germany, then worked as a designer in Sweden. For many years, she designed for the Kosta Boda glassworks, during which time she also pursued an independent career as a studio artist. Currently living and working on the Baltic island of Gotland, Sweden, she is the recipient of several internationally prestigious distinctions including the Lifetime Achievement Award from Glass Art Society and the PRO EUROPA Foundation's European Culture Prize. She has been honored with numerous international awards, among them the renowned Coburger Glaspreis (1977), the Bayerischen Staatspreis (1988), the Jurypreis of the Toledo Museum of Art (2005), and the Award of Excellence of the Smithsonian Renwick Collection, Washington, DC (2008). The Swedish Royal family has acquired several of her works. As one of the founders of the international Studio Glass movement, Wolff was at the center of attention as early as end of the 1960s. Her initiation into the American Studio Glass movement came at the invitation of Marvin Liposfsky and Dale Chihuly. Early days at Pilchuck sharing ideas and techniques revealed to her a new reality – one in which she was respected as an artist not a designer.  Wolff States: “The Studio Glass movement from the United States burst in on my work – my isolation – in the mid 1960s. I was astonished and thrilled by the freedom with which glass was handled there. An immense curiosity about the unused potential and the broad possibilities of the new material for art: glass. It has to fit into the framework of art in general, though. For me, art is the deciding factor. The path I took shows that I intensely wanted to express my life in pictures, clarify things for myself. Of course, I could have started in a quite different medium – painting, sculpture, film – but it became glass.” In her 50-year career, Wolff repeatedly created works that made people think. With glass, she allowed the world to glance at her esthetic sentimentality, and she also created homogenous objects. Ever recurring themes predominant in her work are womanhood and habitation expressed through objects that are mostly monochrome, often in warm earthy tones. Dance-theater was a strong inspiration, and she was allowed to attend rehearsals with Pina Bausch, made views from what she saw there and then formed glass objects. Wolff brings out the special characteristics of glass: contours, surfaces, the relation between inside and outside. She makes inner landscapes visible. What lies behind the mask? The artist has asked herself this question again and again over the years. The psychology behind the facade is a regular theme of her works. Investigating further the subject of Wolff's blown and engraved bowls and cast sculptures, one finds that the relationships between women as friends, and as mothers and daughters, and the role of women in society deeply concern her. She writes: “It is natural to take oneself as one's starting point. The situation of women partly determines who I am and leads me to pose particular questions.”  

"Var är konsten???" Det utropade en kritiker när den stora utställningen "Documenta" i Kassel skulle efteranalyseras. Idén om VAD som är en utställning, är uppe för diskussion i år. KONSTÅRET 2022 MED GÄSTER:Det här var året då vi efter pandemins nedstängningar på riktigt började röra oss fritt på muséer och vernissagefester igen. Den uppskjutna Venedigbiennalen gav plats åt kvinnorna och placerade surrealismen i centrum. Och på lika viktiga - den tyska mastodontutställningen Documenta i Kassel - så upplöstes själva idén om vad som är en utställning så långt, att det fick kritikerna att rynka pannorna.Vi sammanfattar konståret 2022 tillsammans med konstkritikern Birgitta Rubin från Dagens Nyheter och Mårten Arndtzén på Kulturredaktionen i P1.MÅRTEN ARNDTZÈN LISTAR ÅRETS KONSTHÄNDELSER:Årets Sverigedebut: Anselm Kiefer på Artipelag, pågår till 8/1-2023.Årets återkomst: Barbro Östlihn på Göteborgs och Västerås konstmuseer, pågår i Västerås t.o.m. 5 mars 2023.Årets återupptäckt: Nicolai Astrup på Waldemarsudde.Årets utställning: Ejnar Nielsen på Den Hirschsprungske Samling i Köpenhamn. Öppnar på Vejen konstmuseum i januari 2023.CECILIA BLOMBERG LISTAR ÅRETS KONSTHÄNDELSER:Årets abstrakta pionjär: Sonia Delaunay på Louisiana Årets politiska reflektion: Yael Bartana på Moderna museet i MalmöÅrets forskarbragd: Georg Vasaris teckningar på Nationalmuseum, pågår till 8/1-2023Årets utställning: Det kalla ögat. Tyskland, 20-talet och nysakligheten på Louisiana, pågår till 19/2-2023. BIRGITTA RUBIN (DN) LISTAR ÅRETS KONSTHÄNDELSER:Årets angelägenhet: Klimatkonsten och medvetenheten om museernas ansvarÅrets positionering: Äldre kvinnliga konstnärer tar plats på de stora konstinstitutionernaÅrets genre: Fotografiet - t.ex. Christer Strömholm på Nationalmuseum, pågår till 8/1-2023 Årets utställning: Nan Goldin på Moderna museet, pågår till 26/2-2023Programledare: Cecilia Blomberg Producent: Nina Asarnoj

"Var är konsten???" Det utropade en kritiker när den stora utställningen "Documenta" i Kassel skulle efteranalyseras. Idén om VAD som är en utställning, är uppe för diskussion i år. KONSTÅRET 2022 MED GÄSTER:Det här var året då vi efter pandemins nedstängningar på riktigt började röra oss fritt på muséer och vernissagefester igen. Den uppskjutna Venedigbiennalen gav plats åt kvinnorna och placerade surrealismen i centrum. Och på lika viktiga - den tyska mastodontutställningen Documenta i Kassel - så upplöstes själva idén om vad som är en utställning så långt, att det fick kritikerna att rynka pannorna.Vi sammanfattar konståret 2022 tillsammans med konstkritikern Birgitta Rubin från Dagens Nyheter och Mårten Arndtzén på Kulturredaktionen i P1.MÅRTEN ARNDTZÈN LISTAR ÅRETS KONSTHÄNDELSER:Årets Sverigedebut: Anselm Kiefer på Artipelag, pågår till 8 januari 2023.Årets återkomst: Barbro Östlihn på Göteborgs och Västerås konstmuseer, pågår i Västerås t.o.m. 5 mars 2023.Årets återupptäckt: Nicolai Astrup på Waldemarsudde.Årets utställning: Ejnar Nielsen på Den Hirschsprungske Samling i Köpenhamn. Öppnar på Vejen konstmuseum i januari 2023.CECILIA BLOMBERG LISTAR ÅRETS KONSTHÄNDELSER:Årets abstrakta pionjär: Sonia Delaunay på Louisiana Årets politiska reflektion: Yael Bartana på Moderna museet i MalmöÅrets forskarbragd: Georg Vasaris teckningar på Nationalmuseum, pågår till 8/1-2023Årets utställning: Det kalla ögat. Tyskland, 20-talet och nysakligheten på Louisiana, pågår till 19/2-2023. BIRGITTA RUBIN (DN) LISTAR ÅRETS KONSTHÄNDELSER:Årets angelägenhet: Klimatkonsten och medvetenheten om museernas ansvarÅrets positionering: Äldre kvinnliga konstnärer tar plats på de stora konstinstitutionernaÅrets genre: Fotografiet - t.ex. Christer Strömholm på Nationalmuseum, pågår till 8/1-2023 Årets utställning: Nan Goldin på Moderna museet, pågår till 26/2-2023OBS-ESSÄN OM NAKNA GREKERAntikens greker gymnastiserade gärna nakna. Ja, det var rentav en del av deras kulturella identitet, och det avspeglades i konsten. Idag däremot verkar vi ha svårt att betrakta nakna kroppar utan en pornografisk blick. Det menar Carl Magnus Juliusson, som i dagens essä från Obs berättar om en av det antika Greklands kanske märkligaste uppfinningar.ÅRETS SJÄLVHUSHÅLLAR- OCH TRÄDGÅRDSBÖCKER (OCH EN FRÅN FÖRRA ÅRET):"Modern självhushållning" av Anders Rydell och Alva Herdevall"Odla blommor" av Hanna Wendelbo"Den blommande köksträdgården" av Anette Nilsson (2021)Dessutom tipsade Nina Asarnoj om tidningen "Åter. Praktisk kunskap om självhushållning" och dokumentären "Gubben i stugan" av Nina Hedenius på SVT Play.Programledare: Cecilia Blomberg Producent: Nina Asarnoj

En av konstnären Ernst Josephsons mest kända målningar från 1884 hänger på Waldemarsudde i Stockholm. Den målning som skulle visa för världen vad han ville som konstnär. En målning som gjorde uppror mot Konstakademiens föreskrivna ideal och som istället banade väg för naturalismen och friluftsmåleriet. Och samtidigt som Strömkarlen blivit vår sinnebild för hur vi nu uppfattar Näcken, fann målningen ingen nåd i samtiden då alla ratade den.En Klassiker av konstkritikern Mats Arvidsson från 2009.

Kvinnliga konstnärer på 1800-talet var, trots länge vilseledande historieskrivning, också en del av en konstnärlig yrkeskår. Hur det påverkade dem, lyfts fram i en ny utställning på Waldemarsudde. För 33 år sedan visade Waldemarsudde utställningen "De drogo till Paris Nordiska konstnärinnor på 1800-talet", då med många konstnärskap som helt enkelt glömts bort i en mansdominerad historieskrivning. Nu följer museet upp temat med utställningen "Ett eget rum konstnärsrollen under det sena 1800-talet" med fokus på dom sociala sammanhangens betydelse för dessa kvinnor. P1 Kulturs Karsten Thurfjell intervjuar Carina Rech, intendent på Waldemarsudde och hon konstaterar att mycket har hänt med konsthistorien under de här åren. RECENSION - LAWRENCE ABU HAMDAN PÅ BONNIERS KONSTHALL Vår konstkritiker Mårten Arndtzén har sett utställningen "Dirty Evidence", smutsiga bevis, av konstnären Lawrence Abu Hamdan. Han är expert på ljud och har bland annat arbetat åt Amnesty och varit expertvittne i rättegångar, men ljud är också grundmaterialet i hans konst. MARIANNE FAITHFULL OCH DJÄVULEN Marianne Faithfull är 74 år gammal och drabbades förra året av covid-19, men efter tre veckor på sjukhus kunde hon återvända hem för att slutföra arbetet med det som blivit hennes senaste album "She Walks in Beauty". P1 Kulturs Lisa Wall fick en Zoom-intervju med Marianne Faithful, om ett liv och en karriär som likt en invecklad skattkarta leder till några av musikhistoriens största ögonblick. ESSÄ OM KÄRLEKSPREKARIATET Vissnad kärlek och uppbrutna förhållanden är inget nytt fenomen, men har det här kanske fått en ny innebörd i vår samtid? Ibland verkar det säkrast att inte ens bli kär, i alla fall inte för mycket. Går det ens att få fast anställning i kärleksprekariatet? Det undrar kulturredaktionens Katarina Wikars i dagens OBS. Programledare: Måns Hirschfeldt Producent: Anna Tullberg

För knappt ett år sedan tvingade coronaviruset muséerna att slå igen portarna. Sedan har det i stort sett varit stängt, men några få institutioner har ändå varit igång nästan hela tiden. Hur kan det komma sig? För knappt ett år sedan tvingade coronaviruset museerna att slå igen portarna. Sedan har det i stort sett varit stängt, men några få institutioner har ändå varit i gång nästan hela tiden. Hur kan det komma sig? När bjässar som exempelvis Moderna museet, Nationalmuseum, Bildmuseet, Världsmuseerna, Göteborg konstmuseum och Skansen, just nu håller stängt i väntan på nya besked från regeringen, har till exempel både Thielska galleriet och Prins Eugens Waldemarsudde i Stockholm öppet. Hur är det möjligt? P1 Kultur har bjudit in tre museichefer: Karin Sidén på Waldemarsudde, Patrik Steorn, Göteborgs konstmuseum och Peter Skogh, musiedirektör på Teknika museéet. De samtalar om lärdomarna från det gångna pandemiåret. Även P1 Kulturs Cecilia Blomberg medverkar. STORA OCH SMÅ FRÅGOR I TVÅ NYA BILDERBÖCKER Gogo undrar vad de väntar på i Anna Höglunds nya "Didi och Gogo väntar på bussen" i Naima Chahbouns och Magdalena Cavallins "Ingenting och allt" ställs frågan hur allt egentligen började. Jenny Teleman recenserar två nya bilderböcker där små frågor blir stora. Vad väntar vi på och vad kommer allt ifrån? MEXIKANSK SUCCÉROMAN NU PÅ SVENSKA "Orkansäsong" av mexikanska Fernanda Melchor - översatt av Hanna Nordenhök - är en studie i våld, förtryck, fattigdom och död. Romanen utspelar sig i en mexikansk by där ett brutalt mord på en person som kallas för Häxan, blir berättelsens nav. Fyra bybors historier om det som hänt och deras mardrömslika liv vävs ihop, det outhärdligt våldsamt och det kvinnorna som drabbas värst. Lotten Collin har läst "Orkansäsong" för P1 Kulturs räkning. DAGENS OBS Den Tobago-födda kanadensiska författaren M NourbeSe Philip debuterade som poet 1980, men har också en bakgrund som jurist. Något som antagligen kom till nytta när hon skrev sin uppmärksammade bok "Zong!" som publicerades 2008. Den utgår nämligen från den rättstvist som följde på massakern på slavskeppet med samma namn. Författaren Författaren och kritikern Khashayar Naderehvandi reflekterar över poesins möjlighet i ljuset av ett märkligt och mäktigt verk. Programledare: Gunnar Bolin Producent: Maria Götselius

Varje vecka väljer en av kulturredaktionens medarbetare ett ord i tiden. Den här veckan har Cecilia Blomberg valt ordet hälsa. De har stått där på presskonferenserna vecka ut och vecka in. Svenska Folkhälsomyndigheten med argument om långsiktiga strategier för folkhälsan för att ta sig igenom pandemin. Inte minst den mentala hälsan hos befolkningen har diskuterats. Den diskussionen förs också långt bortom Sveriges gränser. Om det påfrestande i att under veckor, månader, i sträck leva isolerat och utan ett synligt slut i sikte. Det brukar ju ofta talas om sambandet mellan kultur och hälsa. Att kulturkonsumtion på riktigt gör människor friskare, gladare. Covidpandemin har krympt fältet. Teatrar, biografer, konsertlokaler är stängda, precis som de flesta muséer. Det går förstås att genomföra utomhusaktiviteter. Det går att läsa böcker och se på filmer hemma. Men för att få den där extra boosten från konsten då duger inga digitala verktyg. Ett högtravat men ändå vackert sätt att beskriva konsten, museet som en frizon för att främja vår psykiska hälsa. Tack och lov finns en andlig öppning hos de privata gallerierna och några fristående aktörer som exempelvis Waldemarsudde och Bonniers Konsthall. De tar emot besökarna på ett smittsäkert sätt. Med begränsat antal personer samtidigt i lokalerna. Och med ordentliga avstånd och mycket handsprit. För att de vill bidra till att bryta isoleringen och få människor att mentalt må bättre. Ett andligt rum bortom kyrkorna. Flera stora muséer i Europa har också tänkt om. För den mentala hälsans skull. Madridborna kan trösta sig med sina Goyamålningar eller varför inte Hieronymous Bosch så fantastiska Lustarnas Trädgård. Det skulle gett mig energi för flera dagar. Uffizierna i Florens har också öppnat igen även de med ordentliga regler om avstånd, storlek på grupper, temperaturtagning och krav på att bära ansiktsmask. Hergémuseet i Belgien och Villa Vauban i Luxemburg är andra exempel, Vatikanmuseet i Rom öppnade i måndags. I Frankrike däremot ekar det precis som i Sverige tomt i museisalarna. Världens största museum Louvren har till exempel varit stängt sen i november. Dagstidningen Le Monde publicerade häromdagen en debattartikel där nedstängningen ifrågasätts. En artikel undertecknad av namnkunniga personer, läkare, akademiker - och sångerskan Carla Bruni Sarkozy. Och de lyfter just fram människors hälsa som ett av de främsta argumenten. Det är dags att "Tänka utanför boxen" skriver de, för att inte fastna i en ny Ligne Maginot - alltså det gränsförsvar som Frankrike satte upp för att skydda sig mot fiender efter första världskriget. Det som ändå misslyckades i och med tyska invasionen 1940. Sen dess en metafor för hur hårda restriktioner kan skada mer än skydda. I artikeln citeras till sist den franska författaren, kulturministern med mera André Malraux: "le musée est le seul lieu du monde qui échappe à la mort " - alltså museet är den enda plats i världen där man undslipper döden". Ett högtravat men ändå vackert sätt att beskriva konsten, museet som en frizon för att främja vår psykiska hälsa.

Disney har på senaste tiden fått hård kritik för samarbete med de kinesiska myndigheterna när de spelade in "Mulan", men hur stort inflytande har egentligen Kina över den amerikanska filmindustrin? I en nyligen publicerad rapport hävdar amerikanska PEN att Hollywood går i den kinesiska regimens ledband. Filmbranschen är beroende av de intäkterna från den stora biomarknaden i Kina och anpassar sig efter regimens krav, menar yttrandefrihetsorganisationen. Det kan handla om självcensur, att bolagen tillåter censurerade versioner av filmerna i Kina eller att man i förväg undersöker vad som skulle kunna tänkas reta upp den kinesiska censuren - allt för att undvika problem. I dagens P1 Kultur intervjuar Emma Engström en av rapportförfattarna, James Tager och Sveriges radios korrespondent i Kina, Björn Djurberg, medverkar i samtal om den kinesiska censuren. TROLLSKOGAR OCH FANTASILANDSKAP På Nationalmuseum i Stockholm öppnade just utställningen "Arkadien - ett förlorat paradis", som sätter 1600-talets idylliska landskapsmåleri i centrum. Och på Waldemarsudde i samma stad visas sedan ett par veckor nordisk, naturromantisk konst från förra sekelskiftet under rubriken "Trollbunden - John Bauer och den magiska naturen". Finns det beröringspunkter och vad kan de säga oss i dag? Therese Bohman, romanförfattare och konstkritiker i Expressen, och kulturredaktionens Mårten Arndtzén samtalar. SKRÄCKBERÄTTELSER I KORTFORMAT Per Faxneld är religionshistoriker med särskilt intresse för ockultism och satanism. Nyligen debuterade han med "Offerträdet", en novellsamling med drag av folksägner som andas skräck, magi och död. Vad är det som lockar honom? Intervju i P1 Kultur. DAGENS OBS-ESSÄ Hon föddes 1819 som Mary Ann Evans men mest känd blev hon under pseudonymen George Eliot. Hon var inte bara en av den engelskspråkiga världens främsta författare utan översatte även filosofiska verk, till exempel Baruch Spinozas mästerverk "Etiken" från 1677. I OBS-essän reflekterar Eliot-forskaren Sara Håkansson över hur Spinozas tankar präglat George Eliots litteratur. Programledare: Roger Wilson Producent: Maria Götselius

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.

Nu öppnar den hittills största utställningen med verk av Lena Cronqvist på Waldemarsudde med konst skapad under hennes snart 60 år som konstnär. Varför berör verken så starkt? Kulturredaktionens Cecilia Blomberg medverkar i dagens P1 Kultur för ett samtal om Lena Cronqvist och hennes position som en av de mest framstående svenska konstnärerna. VI MINNS FÖRFATTAREN ANNE-MARIE BERGLUND I fredags dog författaren Anne-Marie Berglund. Hon blev 68 år gammal. Katarina Wikars minns en förebild, mystiker och halsbrytande anarkist som gjorde världen större. ALFREDO JAAR ÄR ÅRETS HASSELBLADSPRISTAGARE Elias Arvidsson har träffat chilenaren Alfredo Jaar som blev mycket glad och överraskad över priset som årligen delas ut för framstående fotografisk gärning. Alfredo Jaar är arkitekt, filmskapare och känd bland annat för projektet Rwanda. TVÅ AV RIKSTEATERNS UPPSÄTTNINGAR I VÅR Kulturredaktionens teaterkritiker Jenny Teleman har sett "Den svenska sonen" av Joel Mauricio Isabel Ortiz, en uppsättning som nu ska ut på en lång turné - och - reporter Björn Jansson har träffat gänget bakom pjäsen "Du har hela livet, habibi" som kommer att spelas under våren i hela landet. OBS-LÅNGESSÄ: MARTIN ENGBERG OM BERÄTTELSENS DELAR Den här veckan dissekerar författaren Martin Engberg "Berättelsen" och varje dag till och med torsdag tar han sig an beståndsdelarna, en och en. I dag är det förstås Början som skärskådas. Programledare: Karsten Thurfjell Producent: Maria Götselius

Vi samlar tre kritiker i studion för att diskutera mästerverk, kontroverser och katastrofer. Dessutom en krönika om decenniet när den samiska kulturen tog plats. Plus ett farväl till Luke Skywalker. Det är Kulturredaktionens Cecilia Blomberg, Mårten Arndtzén och Karsten Thurfjell som tittar i backspegeln.  Ur diskussionen: Årets viktigaste utställningar internationellt och i landet. Mårten Arndtzén: Venedigbiennalen förstås. Jag vill lyfta fram den franska paviljongen p g a dess sätt att behandla klimattemat. Och kan jämföra med utställningar på samma tema runt om landet (Malmö, Uppsala och Umeå) under året. Cecilia Blomberg: Jag måste nog också säga Venedigbiennalen. Svårt att gå runt en av de viktigaste och återkommande konsttillställningarna. Två av vinnarna av Guldlejonen är också särskilt intressanta. Arthur Jafa bästa konstnär och Litauiska paviljongen som bästa paviljong. Dessutom Pipilotti Rist på Louisiana. Karsten Thurfjell: Två gamla godingar som publikdragare:först Rembrandt i våras och nu Leonardo. På hemmaplan fler tillbakablickar: 1989 på Nationalmuseum i Stockholm, inte minst en tidskapsel av konsten från de åren, liksom att Greta Knutson Tzara plockades fram ur konsthistorien i Norrköping och Mjällby. Även charmtrollen Gilbert & George på Moderna Museet i Stockholm var en bit konsthistoria. Att små institutioner som Rikstolvan utanför Simrishamn kan visa Laurie Anderson och Kummelholmen i Stockholms-förorten visa William Kentridge. Och att OpenArt i Örebro fortsätter som Nordens största utomhusbiennal. Årets viktigaste händelser och debatter på konstområdet: Mårten Arndtzén: Accelerator, ny konsthall i Stockholm. Viktig händelse internationellt: de framgångsrika protesterna mot mecenater och ledamöter i museistyrelser (Sackler, Kanders). Cecilia Blomberg: Jag tycker också Sackler är enormt intressant. Jag har även läst Jonas Cullbergs bok som går rakt in i Opioidkrisen och tar upp Nan Goldins proteströrelse mot Sackler. Jag gick också förbi Notre Dame när jag var i Paris nyligen och brandens omfattning blir så påtaglig. Och det är ju faktiskt nästan besynnerligt att det fantastiska rosettfönstret klarade sig när man ser skadorna. Och när det handlar om Venedig och konsthistoriska arvet där går det ju också hand i hand med klimatkrisen. Politiseringsdebatten. Jag ogillar ren dumhet som de väldigt vinklade informationsskyltarna på Nationalmuseum. Däremot tycker jag inte att Moderna Museet har hamnat där de nu gjort om hängningen av samlingarna. Att tro att konsthistorien är neutral och bara fortsätta som förut tycker jag däremot inte heller är en framkomlig väg. Jag skulle gärna lyfta fram nya James Simon Gallery i Berlin som binder ihop alla muséerna på Museum Insel. En lyckad tillbyggnad tycker jag av David Chipperfield.  Och en av invigningsutställningarna där 200 år av gipser skulle jag gärna prata om som ett av de mest lyckade försök jag sett att ha en modern ingång till hur man visar en samling med en samtida ingång. Decenniets viktigaste utställningar, debatter och konstnärliga tendenser Mårten Arndtzén: Ursprungsbefolkningar är "det nya svarta" i konstvärlden. Ex: Documenta 14, år 2017. Som också demonstrerade decenniets tråkigaste utveckling: politiseringen. Olu Oguibes flyktingmonument i Kassel. Hemmavid: Modernautställningen 2018. Också en fråga om institutionernas självförståelse: förslaget till ny museidefinition som inte gick igenom under året (men som svenska museer stod bakom). Galleriernas nya betydelse som andningshål. Cecilia Blomberg: Då vill jag lyfta fram ett antal viktiga solopresentationer av viktiga kvinnliga konstnärskap som tidigare befunnit sig i skuggan. Ett av de största namnen där Louise Bourgeois har också gått bort under decenniet. Men det är som om det nu tillkommer ett nytt sätt att närma sig hennes verk, vilket syntes på Moderna-utställningen 2018. Andra viktiga kvinnliga konstnärskap som fått plats i stora separatutställningar under decenniet och som tidigare varit lite mer i periferin är också Hilma af Klint, Lee Lozano, Yayoi Kusama, Atsuko Tanaka, Paula Modersohn-Becker, Gabriele Münter, Judith Chicago, Adrien Piper, Lygia Pape. Både det samtida och det konsthistoriska blir på det här sättet mer balanserat. Karsten Thurfjell: Trots ständiga nedskärningar av kulturbudgetar och några snöpta museer och konsthallar, så fortsätter ändå nya utställningslokaler att öppna. Flera etablerade konsthallar och konstmuseer trummar också på med nya, ofta egenproducerade utställningar, från Havremagasinet i Boden till Ystad konstmuseum i söder. Tips på utställningar att se just nu, i Sverige: Mårten Arndtzén: Michael Rakowitz på Malmö konsthall + Vejen till Palmyra på Glyptoteket, Köpenhamn (över sundet). Cecilia Blomberg: Jag tycker inte att man ska missa Meta Isaeus-Berlins utställning på Waldemarsudde i Stockholm och då kan man ju också passa på att se Edward Burne-Jones och Prerafaeliterna. Karsten Thurfjell: Och det finns fortfarande möjlighet att frysa med William Kentridge på Kummelholmens konsthall i Stockholm. Helene Alm har gjort krönikan om den samiska kulturens intåg på riksscenen. Mer ur P1 Kultur: Joakim Silverdal har sett Star Wars-filmen som avslutar sviten som påbörjades 1977. Dagens OBS är den andra av två essäer om Drottning Kristina och är gjord av latinforskaren Anna Blennow. Programledare: Gunnar Bolin. Producent: Mattias Berg.

Nobelpristagaren Olga Tokarzcuk har skrivit en mer än 1000 sidor lång roman som blivit en bästsäljare. Vad är speciellt med hennes texter? Och hur är det att översätta dem till svenska? Olga Tokarzcuk som tilldelats 2018-års Nobelpris i litteratur är en storsäljande författare hemma i Polen. Men för att nå en stor publik internationellt är hon beroende av sina översättare Anna Tullberg har träffat Olga Tokarzcuk flera gånger och närmar sig i det här reportaget hennes romaner via språket.  För att på djupet förstå de språkliga särdragen medverkar också Olga Tokarzcuks svenske översättare Jan Henrik Swahn. KRITIKEN MOT PETER HANDKE FORTSÄTTER Den kroatiska författaren Alida Bremer är en av de största kritikerna mot att Peter Handke tilldelats 2019-års nobelpris. I P1 Kultur ger hon sin syn på hur Peter Handke konsekvent skriver sin egen version av krigen på Balkan. Hon menar att Handke förnekar och avfärdar historikers och journalisters fakta. Henrik Petersen från den externa Nobelkommittén har avböjt att medverka i programmet. NATTLOGIK MED META ISÆUS-BERLIN PÅ WALDEMARSUDDE Vilka världar formar våra liv och hur ser de ut? Det är en av de frågor som Meta Isæus-Berlin undersöker i sin omfattande utställning på Waldemarsudde i Stockholm. Meta Isæus-Berlin rör sig sömlöst mellan skilda medvetandetillstånd, mellan drömmar och inre världar. Dessutom med en stor medvetenhet om konsthistorien. Mårten Arndtzén recenserar utställningen. CAMORRANS BARN Neapels maffia är här igen genom bioaktuella "Camorrans barn". Den handlar om ett gäng tonårskillar som försöker skaffa sig en maktposition inom den napoletanska maffian, men också om hur barn tvingas att bli vuxna när leken plötsligt blir till allvar. Anna Grönberg träffade regissören Claudio Giovannesi när han tidigare i höstas var på Stockholmsbesök. ESSÄ: MADAME BOVARY SITTER KVAR I LYXFÄLLAN Gustave Flauberts roman Madame Bovary från 1856 hör till litteraturens klassiker. Den otrogna och bokslukande Emma Bovarys problem brukar härledas till hennes oförmåga att skilja fiktion från verklighet. Men litteraturforskaren Jimmy Vulovic menar i den här essän att det är som skuldsatt konsument vi kan förstå henne. Programledare: Fredrik Wadström Producent: Cecilia Blomberg

Vårt första poddavsnitt. Josefin Faber Landergren och konstnären Fredrik Landergren poddar, flamsar, och är allvarliga. Varför pappa har huvudbonad. På 90-talet sa man "vi ska föda". Josefin studerar första året i Uppsala, och har just flyttat hemifrån. Djupanalys avThomas Stenströms konsert på Gröna Lund. Även sång och skratt. Hur pappaledigheten har påverkat kontakten mellan fäder och barn i Sverige. Hyllning av den politiska viljan som ledde dit. Josefin tipsar om sin pappas (Fredrik Landergren) konst. Veckans rekommendation: konstnären Björn Wessmans målarfest på Waldemarsudde.

Vi vrider och vänder på den omtalade och redan på förhand omdiskuterade "Unga Astrid". Dessutom om en av få kvinnor i amerikanska Högsta Domstolen, som också ägnas en ny film: Ruth Bader Ginsburg. Det är Ekots utrikeschef Ginna Lindberg som kommer till studion för att tala om filmen "RBG", som 85-årige juristen och fenomenet Ruth Bader Ginsburg ofta kallas. DN:s kritiker Pia Huss och kulturredaktionens Jenny Teleman diskuterar "Unga Astrid", som har premiär i dag. Vi får också träffa den verklige förebilden till, och skådespelaren i, filmen "A Prayer Before Dawn". Den handlar om en engelsk boxare som hamnar i ett thailändskt fängelse och sedan lyckas slå sig fri. Dessutom blir det röster från den pågående "Fringe"-festivalen i Stockholm, som samlar ny och mer udda internationell scenkonst. I veckans Klassiker berättar kulturredaktionens konstkritiker Cecilia Blomberg om konstnären Paula Modersohn-Beckers målning "Liggande kvinna med barn" från 1906. Modersohn-Becker är också en av konstnärerna på en utställning på Waldemarsudde i Stockholm som öppnar i morgon. Programledare: Roger Wilson Producent: Mattias Berg

Den franska målaren André Lhote (1885-1962) var inte bara en förgrundsfigur för kubismen, han var också en mycket viktig lärare: runt 1 500 elever från hela världen gick under någon tid i hans konstskola. Waldemarsudde har i höst en utställning om André Lhote och hans svenska elever, däribland Gunnel Heineman, som var elev till Lhote i slutet av 1940-talet. I ... Read More

Efter sin död testamenterade prins Eugen Waldemarsudde på Djurgården i Stockholm till staten och i dag är det ett av Sveriges vackraste konstmuseer. Men 1945 var det fortfarande målarprinsens hem.

Konstnären Cecilia Edefalk är den dyraste nu levande svenska konstnären. I höst är hon aktuell med en stor retrospektiv utställning på Waldemarsudde. Tor Billgren har träffat henne. Cecilia Edefalk debuterade med dunder och brak i Malmö 1988, året efter sin examen från Konsthögskolan i Stockholm. Målningarna som då såldes för fyrtio-femtiotusen kronor har blivit moderna ikoner, och har de senaste åren klubbats för miljontals kronor på auktion. 2010 såldes till exempel målningen "Baby" från 1987 för 5,9 miljoner kronor. Hon är därmed den dyraste nu levande svenska konstnären.I detta reportage där Tor Billgren träffar Cecilia Edefalk hemma i Kärrtorp i södra Stockholm, och i ateljén på Södermalm, berättar hon om 80- och tidiga 90-talets turbulenta och uppskruvade konstvärld, där konstnärerna hade popstjärnestatus och utställningar ibland var utsålda redan före vernissagerna.Hon berättar också om hur hon hittar motiven och förlagorna till sina målningar en vindlande process där hon söker dolda ledtrådar och följer impulser, ingivelser och en stark inre röst. Jag fungerar lite som en spårhund, säger hon.P1 KulturDet här är en något nedkortad version av en kulturdokumentär som sändes första gången den 17 november 2014

I audioguiden berättar curator Tessa Praun om bakgrunden till utställningen och om bröderna Jake & Dinos Chapmans konstnärskap. Vi hör även Jake Chapman om hur han och brodern Dinos började använda Goyas kända serie etsningar Los Desastres de la Guerra som en utgångspunkt i sitt konstnärskap, samt om verken vi ser i utställningen The Nature of Particles på Magasin III. Karin Sidén, överintendent på Waldemarsudde och tidigare intendent på Nationalmuseum har under många år fördjupat sig i Francisco Goyas konstnärskap, bl.a. i Nationalmuseums utställning om Goya 1994 och i utställningen Från El Greco till Dalì 2003. I audioguiden berättar hon om Goyas konstnärskap med fokus på den grafiska serien Los Desastres de la Guerra. Audioguiden är producerad av Magasin III i samarbete med Rask Musikdesign, Stockholm, februari 2016. Språk: svenska

I audioguiden berättar curator Tessa Praun om bakgrunden till utställningen och om bröderna Jake & Dinos Chapmans konstnärskap. Vi hör även Jake Chapman om hur han och brodern Dinos började använda Goyas kända serie etsningar Los Desastres de la Guerra som en utgångspunkt i sitt konstnärskap, samt om verken vi ser i utställningen The Nature of Particles på Magasin III. Karin Sidén, överintendent på Waldemarsudde och tidigare intendent på Nationalmuseum har under många år fördjupat sig i Francisco Goyas konstnärskap, bl.a. i Nationalmuseums utställning om Goya 1994 och i utställningen Från El Greco till Dalì 2003. I audioguiden berättar hon om Goyas konstnärskap med fokus på den grafiska serien Los Desastres de la Guerra. Audioguiden är producerad av Magasin III i samarbete med Rask Musikdesign, Stockholm, februari 2016. Språk: svenska

Scenkonstbiennalen inleds på tisdag i Jönköping och årets program är fyllt av teater som debatterar heta samhällsfrågor som rasism, anti-feminism och yttrandefrihet. Biennalen pågår i sex dagar med uppsättningar från Sverige och bland annat Vitryssland, Iran och Ungern. I Nya Vågen diskuterar vi vad som händer när de politiska frågorna flyttar in på scenen - varför präglar det teatern just nu? Och blir det bra? I diskussionen om scenkonstens utveckling och uttryck medverkar Jenny Teleman och Maria Edström, teaterkritiker på P1s kulturredaktion, samt Nils Schwartz, kritiker på Expressen. Lyssna på reportaget där Timbros kulturansvariga Lars Anders Johansson och radioteaterregissören Åsa Melldahl som diskuterar vänster och högerpolitisk teater. Nu börjar sommarens konstutställningar öppna och en av dem är Eva Bonnier-utställningen på Waldemarsudde i Stockholm. Den visar en stor del av hennes konstnärskap som omfattade måleri, skulptur och konsthantverk och Nya vågen samlar kulturredaktionens konstkritiker Måns Hirschfeldt, Cecilia Blomberg och Karsten Thurfjell i ett samtal om en av det sena 1800-talets kvinnliga konstnärer. Programledare: Hannes Fossbo Producent: Maria Götselius Reporter: Jonatan Järbel

Konstnär I mitt Vinterprogram ska jag berätta lite om vänner jag har haft och inte haft, lite om dold ilska och trevlighetsraseri och om mitt förhållande med Michael Jackson. Dessutom blir det ett inbillat bröllop i Indien, ett dopp i Mjösa och en rejäl storstädning. Om Lars Lerin Ansedd som Nordens främsta akvarellmålare. I juni i år öppnades Sandgrund Lars Lerin, ett museum i Karlstad med hans konst som redan lockat en stor publik. Över 90 000 besökare kom när han ställde ut på Waldemarsudde i Stockholm 2008/09. Har även ställt ut i bland annat Frankrike, USA och Tyskland. Utbildad vid Gerlesborgsskolan och Valands Konsthögskola. Lars Lerins sökande efter kärlek och första mötet med äkta mannen Manoel från Brasilien, skildras i dokumentärfilmen För dig naken som sänds i SVT 6 december. Lars Lerin har varit Sommarvärd 2012 och Vintervärd 2012. Producent: Ulla Walldén

K1 Möte med Lars Lerin, konstnär och författare. Ett program av Mia Gerdin Lars Lerin intervjuas i sitt hem på Hammarö utanför Karlstad. Även hans man, Manoel Marques de Costa (Junior) intervjuas när han kör med sin tågbana. Lerin ror ut i en eka för att sitta och måla på en brygga medan göken gal. Han berättar om uppväxten, att ha en avvikande läggning, misbruket av tabletter och alkohol, skamkänslor, jakten på den rätte och sin relation till Kerstin Högstrand som han i många år haft intensiv brevväxling med. På Laxholmen i Munkfors finns Lerins utställningslokal i en övergiven industribyggnad, där jobbar Tore Forsberg och han intervjuas på plats om Lerins olika motiv genom åren från olika delar av världen. Utanför Årjäng bor Kerstin Högstrand som intervjuas i sitt hem om relationen till Lars och om hur viktig deras brevväxling är för dem båda. Breven finns i bokform, den senaste kom våren 2011 och heter Straffrundor och ärevarv (Natur och Kultur). Mer information och bilder fin "Jag är inte rädd för att lämna ut mig själv, jag har inga värre hemligheter än någon annan", säger konstnären Lars Lerin som målat in sig i många hjärtan med sina ofta mörka akvareller som visar utsatta platser och öde boningar.  För några år sedan slog han rekord på Waldemarsudde då över 100 000 personer kom för att se hans målningar.  Men han målar inte bara med färger utan även i ord, han har gett ut mer än 50 böcker, många är i självbiografisk dagboksform kombinerad med hans egna teckningar, och när han skriver är han lika självutlämnande som någonsin Lars Norén eller Karl-Ove Knausgård. Mia Gerdin har träffat honom i hans stora hus vid Vänern där han har egen bastu nere vid vattnet, trots att varken han eller maken Junior gillar att basta. Lars Lerin ror ut i vassen med sin eka för att måla en av sina naturbilder medan göken gal frenetiskt.  Han berättar om samspelet mellan pappret, färgen och handen, och hur det kändes växa upp som ett avvikande och udda barn. På  i Munkfors finns Lars Lerins utställningslokal, där blandas hans målningar med motiv från Iran, Indien, Lofoten, Arktis, Antarktis och uppväxtorten Munkfors, och i Årjäng bor hans kollega Kerstin Högstrand som är hans brevvän och biktmoder.  Tillsammans har de skrivit Straffrundor och ärevarv som kom ut i våras.

Lars Lerin räknas som Nordens främste akvarellkonstnär. Förra vintern kom över 100 000 personer för att se hans akvareller på Waldemarsudde, och den 12:e december invigdes en ny stor utställning på Borås Konstmuseum. Museichefen Hasse Persson berättade att Lerin länge stått på museets önskelista, och han menade att Lars Lerin idag är en av landets mest folkkära konstnärer. Mia Gerdin har träffat Lars Lerin i Borås. Och dessutom har Karsten Thurfjell besökt Moderna Museets nya - och allra första - filial, som nu öppnar i Rooseums gamla lokaler i Malmö. Inför öppningen har byggnaden helt gjorts om av arkitekterna Martin Videgård Hansson och Bolle Tham. Snittet onsdag 23 december kl 14.03 i P1 Programledare: Anneli Dufva