Podcasts about naila saleem

Det ska handla om en av efterkrigstidens mest ikoniska romaner, som enligt många varit aktuell i över 75 år: George Orwells 1984 . Just nu är Orwells roman aktuell i en ny uppsättning på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vår kritiker Jenny Teleman har varit och sett den och kommer tillsammans med författaren Gabriella Håkansson och journalisten Hanna Fahl att diskutera hur det kommer sig att ”1984”, som skrevs bara några år efter andra världskriget, fortfarande är en så vanlig referens för att förklara vår tid?SPRÅK-BRÅK I INDIENEtt nationsbygge handlar om identitet och en känsla av samhörighet där ett gemensamt språk är ett grundstenen i denna vi-känsla. Men inte överallt! I Indien finns inget nationalspråk, däremot finns där 22 språk erkända enligt landets författning, varav två av dem klassas som officiella; hindi och engelska.Men just nu rasar en intensiv debatt om hindins ställning i landet. Den nuvarande regeringen arbetar aktivt för att stärka språkets ställning. Men deras politik har många motståndare.Sveriges Radios Sydasien-korrespondent Naila Saleem har pratat språk, politik och kulturkanon med några av landets författare.INTERVJU: LISA NILSSON1992 slog Lisa Nilsson igenom med det mjuk-souliga albumet "Himlen runt hörnet", som spelats så mycket att det blivit en del av svensk musikhistoria.Sen dess har vi hört henne göra brasilianska klassiker och mängder av vispop.Men nu släpper Lisa Nilsson ett nytt album - "Uteblivna vi" som är hennes första på 12 år och P1 Kulturs reporter Lisa Wall började sin intervju med att fråga om just den där titellåten - vilka är de uteblivna vi:na?ESSÄ: GUDOMLIGA MUSÉERDen här veckan går radioessäerna under rubriken ”Muserna skriver tillbaka” där vi vänder blicken mot dem som gett glöd åt skaparkraften hos historiens konstnärer och författare.Men i dagens avsnitt tar vi ett steg tillbaka, till ursprunget. Rebecka Kärde berättar om hur de gudomliga nio muserna föll från himlens höjder och förvandlades till dagens högst mänskliga inspiratörer.Programledare: Eskil Krogh LarssonProducent: Saman Bakhtiari

I Sverige har luften blivit renare de senaste 20 åren. Det har bidragit till flera tusen färre dödsfall varje år. Men i andra länder går det åt motsatt håll. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Indien och Bangladesh är luftföroreningarna särskilt under vintern så pass allvarliga att folk undviker att gå ut. Dödsfallen som kopplas till luftföroreningar i den här delen av världen räknas i miljoner. Hur kan vi se till att färre människor dör för tidigt på grund av hälsofarlig luft?I Klotet hörs: Daniel Värjö, reporter, Bertil Forsberg, senior professor i Miljömedicin vid Umeå universitet, och Naila Saleem, Sveriges radios Sydasienkorrespondent.Programledare: Marie-Louise KristolaProducent: Peter Normark

Den digitala vågen sköljer över Indien och gynnar på många sätt de fattiga. Men samtidigt uppstår spänningar mellan nytt och gammalt företagande och stadsbilden förändras när småbutiker slås ut. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare och producent: Erika MårtenssonMedverkande och röster i programmet:Naila Saleem, sydasienkorrespondentTammy Koti Reddy, professor i ekonomi Institute of Chartered Financial Analysts of IndiaGurjit Singh, butiksägareAkhil, butiksägare i AmritsarSharad Sharma, teknik-tankesmedjan I-spirit

Den digitala vågen sköljer över Indien och gynnar på många sätt de fattiga. Men samtidigt uppstår spänningar mellan nytt och gammalt företagande och stadsbilden förändras när småbutiker slås ut. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare och producent: Erika MårtenssonMedverkande och röster i programmet:Naila Saleem, sydasienkorrespondentTammy Koti Reddy, professor i ekonomi Institute of Chartered Financial Analysts of IndiaGurjit Singh, butiksägareAkhil, butiksägare i AmritsarSharad Sharma, teknik-tankesmedjan I-spirit

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer och kommentarer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I första timmen:- Tjugo mil norr om kriget i Gaza beskjuter israeliska styrkor och Hizbollah varandra - men ett större krig har än så länge inte brutit ut. Hör Martin Svenningsen - vår utsände i Istanbul och Kassem Hamadé, Expressen som länge bevakat mellanöstern.'- Det har skett en rad självmord inom de så populära K-pop-branschen. Och det har länge pågått ett samtal om koreanska popartisters mentala ohälsa. Hör reportage från Sydkorea av Viktor Löfgren och Freddi Ramel.- I Frankrike blev EU-valet i början av juni en stor framgång för ytterhögern. Det är skälet till att den franske presidenten Macron har utlyst nytt parlamentsval. Hör reportage av Margareta Svensson.- Krönika av Ulrika Knutson.- Panelen med Karina Cubilla, Arbetet. Fredrik Haage, Smålandsposten och Henrik Jalalian, Dagens ETC.I andra timmen:- Natten mellan torsdag och fredag är det dags för den första debatten i det amerikanska presidentvalet. Debatt i TV mellan president Joe Biden och förre presidenten Donald Trump. Hör Dag Blanck, professor i Nordamerikastudier, Uppsala Universitet.- I vissa områden kan sommaren innebära att rekryteringen till gängen tar fart. Det har polisen varnat för. Hör reportage av Nathalie Rothschild.- På måndag påbörjas världens största vetenskapliga skogskongress, den arrangeras vart femte år, detta år i Stockholm. Den svenska skogen är ett sorts hjärta ändå - den finns ju nästan överallt - och på ett allemansrättsligt, kollektiv plan tillhör den oss alla. Hör samtal med Lisa Röstlund, jounalist Dagens Nyheter som gjort granskningar om skogen och skrivit boken ”Skogslandet”.- UFO - Unidentified flying object - alltså möjliga flygande utomjordingar. Detta tas på allt större allvar i USA - det är inte längre automatiskt - ett stoff för konspirationsteorier. Hör reportage av Roger Wilson. '- På måndag samlas det indiska parlamentet för första gången sedan valet. Det hindunationalistiska BJP gjorde sitt sämsta parlamentsval på tio år och behöver nu förhandla med andra partier för att behålla regeringsmakten. Hör reportage av Naila Saleem.- Kåseri av Emil Jensen.Programledare: Jesper LindauProducent: Peter BjurboTekniker: Behzad Mehrnoosh

Turismen väntas nå högre höjder. Men hur ska vi kunna fortsätta resa utan att skada klimatet och människorna som bor i turistmagneterna? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Tourists go home!” sprayas det på allt fler husfasader runtom i Europa. Lokalbefolkning får nog av att tvingas ut ur sina städer av besökare. Lotten Collin åker Malaga där hyrorna i centrum rusat i höjden när lägenheter hyrs ut till turister, en stad där motståndet växer.Vad är det som gör att vi vill resa? David Rasmusson träffar professor Orvar Löfgren som studerat historien och drivkrafterna bakom turismen?De svenska fjällen har blivit ett allt populärare resmål, för populärt har det visat sig. Ulrika Bergqvist berättar om hur det gick till när Svenska turistföreningen fick ta det historiska beslutet att stänga anläggningar för att rädda naturen.Har man i det lilla asiatiska landet Bhutan hittat lösningen på hur man skapar en hållbar turism? Här tar man bara in mindre grupper besökare som guidas runt till olika sevärdheter. Men innebär det att resande bara blir för de rika? Naila Saleem vandrar i bergen i Bhutan.Så kommer vi kunna resa i framtiden om vi ska ta hänsyn till både klimatet och lokalbefolkningen? David Rasmusson intervjuar turismforskaren Stefan Gössling om vad som krävs för en hållbar turism.Medverkande: Rodrigo Urrestarazo, ekonom och turistforskare, Ana Chocano, regionalpolitiker Partido Popular, Curro Machuca, historiker och aktivist, Orvar Löfgren, professor emeritus Lunds universitet, Dieter Müller, professor kulturgeografi, Maria Ros-Hjelm, generalsekreterare Svenska Turismföreningen, Stefan Gössling, professor Linnéuniversitetet, Lobsang Nima, guide, Dorji Dhradhul, turistchef i Bhutan, Sonam Dendup, hotellägare, Jigme Tsering, Royal society for protection of nature.Programledare: Fernando Ariasfernando.arias@sverigesradio.seReportrar: Lotten Collin, Naila Saleem, Ulrika BergqvistTekniker: Sofie Ward, Jakob LalérProducent: David Rasmussondavid.rasmusson@sverigesradio.se

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I första timmen:Hårda strider i Gaza - men vilka ska styra i Gaza när kriget är över?Trollfabriker är inget nytt fenomen. Vår reporter Margareta Svensson fördjupar.Taylor Swift intar Stockholm och priserna skjuter i höjden. Hur påverkar världsartisten svensk ekonomi och inflation?Maria Wolrath Söderberg om klimatursäkter.I veckans panel om huruvida det är ok att sprida politiska budskap på anonyma konton, om det är ett problem att public serviceutredningen inte var enig och om kärnvapen på svensk mark. Med Lisa Pelling (Arena), Henrik Jalalian (ETC) och Linda Jerneck (Expressen).I andra timmen:Vilka konsekvenser får TV4s avslöjande om SDs påstådda trollfabriker? Ekots kommentator Helena Gissén analyserar.Mellanösternreporter Johan-Mathias Sommarström har besökt staden Taiz vid fronten i Jemen och träffat barn som drömmer mardrömmar.I veckan kom nya inflationssiffror, men rapporterna skilde sig åt och förvirring uppstod. Reportage av Åsa Furuhagen.Trumps tidigare advokat Michael Cohen har vittnat mot sin före detta allierade i rättegången i New York.I Indien växer klyftorna mellan nord och syd. Vår korrespondent Naila Saleem berättar.I juni ska riksdagens rösta om DCA-avtalet, men vad innebär avtalet egentligen? Robert Dalsjö från FOI förklarar.Kåseri av Augustin Erba.

Turismen väntas nästa år nå högre höjder än före pandemin. Men hur ska vi kunna fortsätta resa utan att skada klimatet och människorna som bor i turistmagneterna? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Tourists go home!” sprayas det på allt fler husfasader runtom i Europa. Lokalbefolkning får nog av att tvingas ut ur sina städer av besökare. Lotten Collin åker Malaga där hyrorna i centrum rusat i höjden när lägenheter hyrs ut till turister, en stad där motståndet växer.Vad är det som gör att vi vill resa? David Rasmusson träffar professor Orvar Löfgren som studerat historien och drivkrafterna bakom turismen?De svenska fjällen har blivit ett allt populärare resmål, för populärt har det visat sig. Ulrika Bergqvist berättar om hur det gick till när Svenska turistföreningen fick ta det historiska beslutet att stänga anläggningar för att rädda naturen.Har man i det lilla asiatiska landet Bhutan hittat lösningen på hur man skapar en hållbar turism? Här tar man bara in mindre grupper besökare som guidas runt till olika sevärdheter. Men innebär det att resande bara blir för de rika? Naila Saleem vandrar i bergen i Bhutan.Så kommer vi kunna resa i framtiden om vi ska ta hänsyn till både klimatet och lokalbefolkningen? David Rasmusson intervjuar turismforskaren Stefan Gössling om vad som krävs för en hållbar turism.Medverkande: Rodrigo Urrestarazo, ekonom och turistforskare, Ana Chocano, regionalpolitiker Partido Popular, Curro Machuca, historiker och aktivist, Orvar Löfgren, professor emeritus Lunds universitet, Dieter Müller, professor kulturgeografi, Maria Ros-Hjelm, generalsekreterare Svenska Turismföreningen, Stefan Gössling, professor Linnéuniversitetet, Lobsang Nima, guide, Dorji Dhradhul, turistchef i Bhutan, Sonam Dendup, hotellägare, Jigme Tsering, Royal society for protection of nature.Programledare: Fernando Ariasfernando.arias@sverigesradio.seReportrar: Lotten Collin, Naila Saleem, Ulrika BergqvistTekniker: Sofie Ward, Jakob LalérProducent: David Rasmussondavid.rasmusson@sverigesradio.se

Sveriges Radios Sydostasienkorrespondent, Naila Saleem, har på plats i Nepal träffat lärare och studenter på utbildningar i traditionell byggnadskonst. Dessa har blomstrat efter ett flertal jordbävningar i landet på senare år. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Reporter: Naila SaleemProducent: Mattias Berg

Hon är USA:s nya Poet Laureate, ungefär nationalpoet. En av hennes dikter ska skickas upp med en rymdraket 2024 - och hon har precis fått ett amerikanskt litterärt pris på åtta miljoner kronor. På onsdagskvällen inviger hon Stockholm internationella poesifestival. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I höst kom Ada Limóns första bok på svenska, ”Bärandet”. P1 Kulturs Lina Kalmteg har träffat henne och frågade: Hur känns det att vara utvald som inte enbart nationell, utan även internationell - och universell, bokstavligen - poet?KONST OCH KULTUR PÅ KLIMATMÖTET PÅ COP28 I DUBAIVad spelar kulturen för roll för klimatet? Och hur märks den i Dubai? Louise Lindén är klimat- och kulturentreprenör på LiveGreen - och en av talarna på programpunkten ”No Transformation Without Imagination - The Power of Arts and Culture for Green Transition”, som Nordiska paviljongen anordnar onsdag kväll. Vår reporter Jenny Teleman bad henne ta tempen på sambandet mellan kultur och klimat.DEN BLÅ UGGLAN VÄXER MED SORGENBarnboksförfattaren Lotta Geffenblad i studion för att tala om sin barnbok om död och tröst: ”Blå ugglan”. Hur skriver man om så svåra saker för barn? Och varför blev det just en blå uggla? Vår programledare Lisa Bergström samtalar med henne.HANTVERKSKONSTEN RÄDDAR KULTURARVET I NEPALSveriges Radios Sydostasienkorrespondent, Naila Saleem, har på plats i Nepal träffat lärare och studenter på utbildningar i traditionell byggnadskonst. Dessa har blomstrat efter den stora jordbävningen i landet 2015 och flera efterföljande (senast för bara en tid sedan).DAGENS OBS: ATT VARA UPPMÄRKSAM PÅ UPPMÄRKSAMHETENVad är uppmärksamhet? Och vad är det, mer exakt, som går förlorat när man är ouppmärksam? Författaren och journalisten Mattias Hagberg tar hjälp av några olika författare för att få syn på uppmärksamhetens etik.Programledare: Lisa BergströmProducent: Mattias Berg

Påven besökte Mongoliet och uppmanade kinesiska katoliker att vara goda medborgare. Vad pågår mellan Vatikanen och Peking? Dessutom Kinas nya karta som väcker vrede i Asien och Xis bojkott av G20. Vatikanen är mån om sin Kinarelation och vill ha en fungerande länk till de uppskattningsvis 12 miljoner katoliker som finns i landet. Samtidigt har kommunistpartiets kontroll och grepp om religionsutövningen hårdnat under Xi Jinping och när det kommer till den katolska kyrkan vill Peking ha inflytande över biskopsutnämningar. Hör om det hemliga avtalet som sedan 2018 är tänkt att reglera relationen mellan Vatikanen och Kina och vad parterna kan tänkas vilja få ut på respektive håll. Vatikanen är det sista europeiska landet som formellt erkänner Taiwan, vilket är ytterligare en ingrediens i maktspelet mellan den Heliga stolen och Peking.Så provocerar Kina sina grannar med ny kartaKinas årliga karta har fått flera grannländer att se rött. Land- och havsområden som inte tillhör Kina har markerats som kinesiska. I Indien kopplas kartsläppet ihop med det förestående G20-mötet i Delhi och i indiska medier anklagas Kina för att sabotera mötet. I veckan blev det också bekräftat att Xi Jinping inte kommer att delta på toppmötet i Delhi. Hör om de tänkbara motiven från Xi Jinpings sida. Är det i solidaritet med Putin som Xi stannar hemma, är det på grund av skaldjursbojkotten mot Japan eller är dissen snarare att betrakta som en maktdemonstration med udden riktad mot USA och Joe Biden?Medverkande: Björn Djurberg, Kinakorrespondent. Hanna Sahlberg, Kinakommentator. Naila Saleem, Sydasienkorrespondent. Fredrik Fällman, sinolog vid Göteborgs universitet. Programledare: Karin TöttermanProducent: Therese RosenvingeTekniker: Tobias Karlsson

Klass, knark, klimat och krig - det är vad några av Sveriges radios korrespondenter samtalade om när det gällde hälsoläget i världen. Det skedde inför publik på Kulturhuset i Stockholm i tisdags. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Fler än vad många tror dog av pandemin i Latinamerika, knarkmarknaden kommer troligen att förändras, krig leder till långsiktiga hälsokonsekvenser och färre har råd med vård än tidigare. Det framkom i samtalet med Sara Heyman, korrespondent i global hälsa, Caroline Kernen, korrespondent med fokus på unga, Naila Saleem, Sydasien korrespondent och Ivan Garcia, korrespondent i Latinamerika. Samtalet leds av Sara Stenholm.

Hör Kinapodden i P1 direkt från Möt korrespondenterna på Kulturhuset i Stockholm. Medverkande: Hanna Sahlberg, Sveriges Radios Kinakommentator, Naila Saleem, Sydasienkorrespondent, Axel Kronholm och Peder Gustafsson, tillträdande respektive hemvändande korrespondenter i Bangkok, Björn Djurberg, korrespondent i Peking.Programledare: Karin TöttermanProducent: Therese Rosenvinge

Kina avancerar på Rysslands bakgård. Nyligen rullade Xi ut röda mattan för Centralasiens ledare och viftade med nya miljardsatsningar. Även söderut, i Pakistan, ses Kina stärka sitt inflytande. Från Kazakstan i norr hela vägen ner till Pakistan vid arabiska havet satsar Kina nu hårt på att knyta länder närmare sig – både genom handel och militära utbyten. I skuggan av G7 bjöd Xi Jinping in ledarna för Kazakstan, Tajikistan, Uzbekistan, Kirgizistan och Turkmenistan till historiskt symboliska Xi'an i Kina. Där bjöds på storslagen gala, ledarna planterade träd ihop och Xi Jinping presenterade en kinesisk miljardsatsning för regionen. Hör om Kinas vision för området och vad som driver Peking att flytta fram sina positioner när Ryssland är försvagat.Militära samarbetet med Pakistan utökasÄven i Pakistan jobbar Kina hårt för att befästa sitt inflytande. Liksom i Centralasien är infrastrukturprojekt en viktig del och Pakistan är beroende av Kinas pengar, men här handlar det även om ett militärt samarbete som blir allt mer omfattande. Samtidigt finns i Pakistan en politisk instabilitet och säkerhetsrisker som gör närvaron knepigare för Kinas del.Medverkande: Hanna Sahlberg, Kinakommentator. Björn Djurberg, Kinakorrespondent. Naila Saleem, Sydasienkorrespondent.Programledare: Axel KronholmProducent: Therese Rosenvinge Tekniker: Christer Tjernell

Kina har fått ärkefienderna Saudiarabien och Iran att bli sams. Kan fredsmäkleri bli en paradgren för Kina? Hör om det viktigaste från folkkongressen och om Björn Djurbergs ministermöte i Taiwan. Det blev många prestigepoäng för Kinas avgående utrikesminister Wang Yi när Saudiarabien och Iran skakade hand framför smattrande kameror i Peking. Hör om Kinas fredsmäklarambitioner och vad som ligger bakom. Samtidigt i dagarna har Kina erbjudit Sri Lanka att skriva av skulder, vilket kan vara en vändning i den lånepolitik som vi är bekanta med när det gäller Kina. Det vanliga har annars varit att erbjuda nya lån när länder inte kan komma ur skuldfällan. Xi Jinpings tredje mandatperiod inleddKinas nationella folkkongress har avslutats i Peking. Hör om de viktigaste besluten och om skådespelet då Xi valdes om som Kinas president med röstsiffrorna 2952 mot 0. Kinapodden ringar in de viktigaste besluten. Det mesta var bestämt på förhand men den kinesiska statens stora årliga sammankomst bjöd ändå på några snackisar och överrraskningar. Hör också om Björn Djurbergs möte med Taiwans utrikesminister och hur det var att kallprata när bandspelaren var avstängd. Medverkande: Björn Djurberg, Kinakorrespondent. Hanna Sahlberg, Kinakommentator. Naila Saleem, Sydasienkorrespondent. Programledare: Axel Kronholm Produent: Therese Rosenvinge Tekniker: Monica Bergmark

Naila Saleem, Sveriges Radios Sydasienkorrespondent, har flera gånger rest i och rapporterat från konflikternas Afghanistan. Nu har hon läst en annan resenär i området, den norska författaren Åsne Seierstad, och hennes sätt att skildra människor där inifrån. INTERVJU MED SIGRID SANDSTRÖM OM LANDSKAP, YTOR OCH DJUPKonstnären Sigrid Sandström ställer ut väldiga abstrakta målningar - ett slags kapslar som, likt naturen, lagrar olika tidsplan. Vi besöker utställningen "Under Tiden" på konsthallen Vandalorum i Värnamo - och samtalar med konstnären om hur hon arbetar och varför.Sigrid Sandström är idag professor i måleri på Bildkonstakademien i Helsingfors. Hon har hela sitt yrkesverksamma liv växlat mellan att undervisa och arbeta i sin egen ateljé. I runt tjugo år bodde hon i USA: Först som elev på amerikanska konstskolor, Cooper Union i New York och prestigefyllda Yale. Sedan blev hon kvar. Hon återvände till Sverige 2010 som professor på Konsthögskolan i Stockholm.- Om jag inte blivit konstnär, hade jag velat bli geolog eller glaciolog, säger hon i inslaget.EN TEATERFÖRESTÄLLNING SOM VARKEN SKÅDESPELARE ELLER PUBLIK VET ETT DYFT OMRiksteatern ger just nu en pjäs som bygger på ett hemligt manus. En skådespelare, olika för varje gång på mängder av större och mindre orter över hela landet, öppnar en kartong och börjar sedan spela det i stunden.Vår reporter Maria Askefjord Sundeby har sett pjäsen som hon inte får berätta om. Och träffat den iranske manusförfattaren Nassim Soleimanpour - liksom Eva Röse, skådespelaren som ställdes inför den här utmaningen på pressvisningen. Och som inte heller kan säga något om vad hon ska spela, eller har spelat.ESSÄ: OM TONÅRINGEN SOM DJURARTAtt bli vuxen är inte lätt. Det handlar i de flesta fall om att testa gränser, att pendla mellan ansvar och frihet och utforska världen i grupp. Något som de flesta människor går igenom helt enkelt. Men inte bara människor. För det verkar vara ett beteende som finns överallt i djurriket, menar kulturjournalisten Malin Krutmeijer i denna essä som sändes första gången 2020.KRÖNIKA: OM DEN VISUELLA KRAFTEN I PROTESTERNA MOT ERDOGANS TURKIETAvslutningsvis funderar Cecilia Blomberg, konstkritiker på Sveriges Radio i snart 30 år, över genomslaget för den hängande dockan och andra kontroversiella manifestationer genom åren.Programledare: Cecilia BlombergProducent: Mattias Berg

Storbritannien har fått sin tredje premiärminister på kort tid. Den yngsta på flera hundra år och den första med föräldrar från en tidigare koloni. Det talas om ett brittiskt ''Obamaögonblick'', men stämmer det verkligen? Det är inte mycket som är sig likt i Storbritannien nu för tiden. Det bor en kung i Buckingham Palace och på 10 Downing street finns nu landets yngste premiärminister på över två hundra år. Han är landets första indiskättade premiärminister, och den första premiärministern som är hindu. Rishi Sunak, är namnet på mannen som ska ska styra upp den politiska röran i Storbritannien.Vem är Rishi Sunak?För ett par år sedan betraktades han som ett politiskt stjärnskott. Idag är han premiärminister. Sveriges Radios Londonkorrespondent Stephanie Zakrisson berättar om Rishi Sunaks framfart efter det konservativa partiets före detta partiledare Boris Johnsons, och Liz Truss fall. De senaste månaderna beskrivs som politiskt kaos samtidigt som pundet sjunker och elpriserna stiger. Frågan är hur Rishi Sunak kommer att hantera svårigheterna.''Obama moment''Av de som stödjer Rishi Sunak så beskrivs valet av honom som Storbritanniens Obama-ögonblick. Han är den första indiskättade premiärministern, och även den första premiärministern som praktiserar hinduism. Hans bakgrund ses som en milstolpe och gör att vissa drar paralleller mellan honom och USA:s före detta president Barack Obama, som var den första svarta presidenten. Naila Saleem, Sveriges Radios Asienkorrespondent ger oss en bild av hur man i Indien ser på att Rishi Sunak flyttat in i 10 Downing Street, och om det ligger något i att detta är Storbritanniens Obama-ögonblick.BrexitNär Storbritanniens nye premiärminister Rishi Sunak tillträdde hamnade en stor politisk knut i hans knä, frågan om Brexit och det så kallade Nordirlandsprotokollet. Ett handelsavtal som slöts i samband med Brexit som som nu är ifrågasatt återigen. Andreas Liljeheden, Sveriges Radios Brysselkorrespondent reder ut det senaste i Brexitfrågan.Hör även svensken Jonas Aurell, som under många år har bott i London. Han driver ett företag som säljer svenska matvaror i Storbritannien. Han beskriver den senaste tiden som ett totalt kaos som hanterats illa av inkompetenta politiker. Frågan är om han har större förtroende för den nytillträdde Rishi Sunak.Programledare: Kajsa BoglindProducent: Catarina Spåre GustafssonTekniker: Josef Reynold

Kinapodden reder ut varför världens två folkrikaste länder sympatiserar med Ryssland. Två månader in i Ukrainakriget försöker omvärlden sätta press på stormakterna Indien och Kina för att förmå dem att i sin tur påverka Ryssland att stoppa kriget. Men ingen av dem verkar vilja klippa banden till Ryssland. De har dock delvis helt olika skäl.Hör Naila Saleem, Sydostasienkorrespondent och Björn Djurberg, Kinakorrespondent förklara samband och signaler i det trassliga triangeldramat.Programledare: Helene BennoProducent: Kajsa BoglindTekniker: Ludvig Widman

Väst står enat i sitt fördömande av Putins krig i Ukraina. Men runt om i världen är bilden en annan. Flera inflytelserika länder vill inte riskera sina goda relationer med Ryssland. Medverkande: Jan Eliasson, tidigare ordförande för FN:s generalförsamling, Jude Blanchette, Kinakännare vid tankesmedjan Center for Strategic & International Studies, Tong Zhao, tankesmedjan Carnegie i Peking, Alexander Gabuev, tankesmedjan Carnegie i Moskva, Arun Mohan företagare Delhi, Shyam Saran, tankesmedjan Center for Policy Research i New Delhi, Jitendra Nath Misra professor vid Jindal School of International Affairs, Thitinan Pongsudhirak, docent vid Chulalongkorn University i Bangkok, Kantathi Suphamongkhon, Thailands tidigare utrikesminister, William Gumede, docent vid University of the Witwatersrand i Johannesburg.Programledare: Robin Olin robin.olin@sr.seReportrar: Björn Djurberg, Naila Saleem, Arnab Dutta, Peder Gustafsson, Yasmin Coles Tekniker: Lisa AbrahamssonProducent: David Rasmusson david.rasmusson@sr.se

Naila Saleem är utrikesreporter för Ekot och är nyss hemkommen från Afghanistan. Naila har gjort den första journalistiska resan för SRs räkning i Afghanistan sedan mordet på Nils Horner i Kabul 2014. FN har rapporterat om svält i landet, kvinnors position i samhället har ansetts hotad och offentliga avrättningar har återinförts som straff. Hur är läget i landet för gemene man? Programledare: Kodjo Akolor, David Druid och Linnea Wikblad

Madame Buljong, Linnea Wikblad trampar i rasismklaveret, David Druid kommer KKK-logotypen och Kodjo Akolor klarar inte av parmiddagar. Vi pratar med Evalisa Wallin från P3 Krim om rapparen som är dömd för rån, Babs Drougge från P3 Nyheter pratar om att Karolinska Institutet tar bort nazister och rasbiologer från salar och vägar. Petrina Hinas från Musikguiden rapporterar om den nya psalmboken. Ekots utrikeskorre Naila Saleem är nyss hemkommen från Afghanistan och förklarar läget i landet. Programledare: Kodjo Akolor, David Druid och Linnea Wikblad

I Afghanistan är flera miljoner människor är på flykt inom landet. Några av dem har slagit läger i en av Kabuls centralt belägna parker. Ekots reporter Naila Saleem träffade änkan Najeeba Panjshiri. Naila Saleem naila.saleem@sverigesradio.se

Vi är vana att se talibanerna som det värsta som kunde hända afghanerna, men vår reporter Naila Saleem rapporterar att landet idag är lugnare än innan. Samtidigt fruktar många kvinnor hårdare förtryck. Vi får färska intryck från den afghansk huvudstaden från vår reporter  Naila Saleem som precis kommit hem därifrån. Dessutom summerar Mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén utrikesminister Ann Lindes besök  i Jerusalem och Ramallah och så förklarar Östersjökorrespondent Lubna El-Shanti vad bråket mellan Polen och EU handlar om. Programledare: Kajsa Boglind

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. Timme 1 * Läget i Afghanistan. Samtal med Ekots reporter Naila Saleem. * Vad har väst för ansvar för händelseutvecklingen i Afghanistan? Samtal med utrikesminister Ann Linde. * Hur kan talibanerna röra sig så snabbt? Samtal med överse Rickard Johansson, före detta insatschef i Afghanistan. * Blåstången hotad i Östersjön, vad kan vi lära? Reportage av Katarina Lind. * Samtal om IPCC:s klimatrapport med meteorologen och författaren Martin Hedberg. * Julia Child 109 år. Krönika av Katarina Barrling. * Paneldebatt med Adam Cwejman (GP), Annie Hellquist (Arbetaren) och Lina Stenberg (Aftonbladet). Timme 2 * Nedstängningarnas riktiga kostnad blottas när skolorna öppnas. Reportage av Cecilia Blomber.g * Vem är Gabor Maté? Reportage av Simon Moser. * Satir med Utkantssverige. * Är ordet rasism fortfarande användbart? Samtal med författaren Seher Yilmaz  som skrivit boken "Vad jag pratar om när jag pratar om rasism" * Gränslandet Danmark. Reportage av David Rasmusson, korrespondent. * Kåseri av Emil Jensen.

Dessutom krönika av Margit Silberstein, kåseri av Mark Levengood, Paneldebatt med Göran Greider, Maria Ludvigsson och Martin Klepke och satir med Public Service. Timme 1 Sjuksystrar på väg in och ut ur yrket. Reportage av Lisen Elowson Tosting. Vad möjliggör USA:s vänstergir? Samtal med SR:s USA-kommentator Ginna Lindberg.  Ingen är säker förrän alla är säkra. Inslag av Nina Benner.  Massiv vaccinkampanj i Indien möter motstånd. Reportage av Naila Saleem.  Krönika av Margit Silberstein.  Timme 2 30 år efter kriget växer spänningar i Vukovar. Reportage av Filip Kotsambouikidis. Satir med Public Service.  Vina eller försvinna - nygammal vinstrid aktuell i pandemin. Reportage av Pär Karlsson.  Vem minns en pandemisk pjäs? Samtal med Baker Karim och Ada Berger.  Hon avgör Boris Johnsons framtid. Porträtt av Nicola Sturgeon av Daniel Alling.  Kåseri av Mark Levengood.  Programledare Katarina von Arndt Producent Mark Malmström Fast Tekniker Joachim Persson

Katastrofscener utspelas vid indiska sjukhus när fler covidsjuka söker sig dit än vården kan hantera. Samtidigt är Indien ett land med stor läkemedelsindustri som kan sitta på lösningar för pandemin. Varför har Indien hamnat i den svåra situation det befinner sig i nu, och vad hindrar landet med en välutvecklad vaccinindustri från att vaccinera sig ur krisen? Vi hör professorn i global infektionsepidemiologi på Karolinska Institutet Anna Mia Ekström och Sveriges Radios utrikesreporter Naila Saleem. Programledare: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se Reporter: Naila Saleem naila.saleem@sverigesradio.se Producent: Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Växande hindunationalism, en pandemi som stärkt repressionen och hur mycket av de hårdare vindarna känner man av som journalist från Sverige? Yttrandefrihetspodden samtalar med journalister Naila Saleem, Sverige Radio om läget i ett land vi svenskar vet alldeles för lite om. 

Det har gått två veckor sen Joe Biden utropades som vinnare men sittande presidenten Donald Trump vill inte erkänna att han har förlorat. Dessutom om coronaläget i världen: i Spanien och Frankrike tampas man med höga smittotal, men kanske syns nu en ljusning. I Indien har coronapandemin på flera sätt drabbat kvinnor och flickor värst men också fått igång en diskussion om jämställdhet när det gäller hushållsarbetet. Och hur var det nu med pandemin och klimatet - kan det bli några positiva effekter av världens alla nedstängningar? Medverkande: Ginna Lindberg,  USA-kommentator, Marie Nilsson Boij, Sydeuropakorrespondent, Naila Saleem, Ekots utsända i Indien, Marie-Louise Kristola, Klimatkorrespondent

Veckans Människor och tro program handlar om religiösa byggnader som politiskt verktyg. Den grekisk-ortodoxa kyrkan från 500-talet omvandlades efter erövringen av Konstantinopel 1453 till moské. År 1934, under Kemal Atatürk, sekulariserades Hagia Sofia och blev ett museum. I somras lät Turkiets president Erdogan omvandlades Hagia Sofia ännu en gång till moské. I Indien i heliga staden Ayodyha har premiärminister Modi lagt den första stenen till ett nytt tempel tillägnat guden Rama, på den plats där det tidigare varit en moské i hundratals år. Vad ligger bakom besluten att omvandla heliga byggnader i Indien och Turkiet - vad är religion och vad är politik? Medverkar i programmet gör Olof Heilo vid Svenska forskningsinstitutet i Istanbul, Joakim Kreutz docent i statsvetenskap vid Uppsala Universitet och Naila Saleem reporter på Sveriges Radio som följer utvecklingen i Indien. I programmet pratar vi också med troende Malmöbor som berättar om sitt förhållande till de religiösa byggnader de besöker. Programledare: Åsa Furuhagen Reporter: Natacha Lopez Producent: Antonio de la Cruz

Veckans Radiokorrespondenterna reser till Assam i nordöstra Indien; en region som just nu är i hetluften på grund av ett medborgarskapsregister. Registret avgör vem som får vara kvar i Indien eller inte. Processen kring medborgarskapsregistret har pågått i flera år och välkomnades först av befolkningen. Nu har den slutat i kaos. 1,9 miljoner av Assams dryga 30 miljoner invånare saknades när myndigheterna presenterade den slutliga listan och de riskerar att deporteras - frågan är bara vart då?  Samtidigt har frågan politiserats och kommit att bli en del av BJP-regeringens anti-muslimska retorik.  I programmet medverkar drabbade som saknas på listan och advokater som arbetar med deras fall. Vi hör också de som försvarar processen med att den behövs eftersom invandrarna blivit för många och hotar förändra delstatens demografi. Reporter Naila Saleem naila.saleem@sverigesradio.se

Nu i höst har det legat en tung tät smog över Indiens huvudstad New Delhi, och stadens politiker har liknat staden vid en gaskammare. De farliga luftpartiklarna har fått skolor att stänga och anses förkorta livet för de boende i staden med flera år. Föroreningarna är så höga, så därför har jag masken på mig när jag går ut, säger Salik Ram Sharma. Han är ute och rastar hunden två gånger per dag, annars försöker han hålla sig inomhus. - Jag har inga problem med hälsan, men bär masken för att inte bli sjuk, säger han. Han är förvånande nog en av få jag möter som bär andningsmask denna eftermiddag strax före skymning när föroreningarna brukar vara extra höga. Masken är mörkblå. Luften omkring oss är tjock av smog och det är svårt att andas även i en grön oas som denna vackra park med kulturarvslämningar från moghul-tiden. Lodhi garden ligger i New Delhis välbärgade kvarter och hit kommer många för att springa, promenera och göra yoga. På bänkarna brukar de gamla sitta och prata, men i dag är det tomt.  Det finns de som har fyra, fem bilar, men de använder bara en eller två. Om de istället promenerade, tog cykeln eller en rickshaw skulle föroreningarna minska, menar Salik Ram Sharma. Samma morgon visade telefonen 472 mikrogram av de små farliga PM 2.5 partiklarna som letar sig in i lungorna och hjärt-kärl-systemet. Världshälsoorganisationens rekommendation är max 25 mikrogram per kubikmeter per dygn. Det känns i kroppen att luften är giftig. Det är bara några dagar sedan jag kom hit, men jag redan svårt för att andas och har ett ständigt tryck över bröstet. Ögonen svider, halsen likaså, i munnen hänger en påträngande smak av metall kvar. Det går inte att undvika föroreningarna. Vi måste ju gå ut, man bär andningsmask och hoppas på att det ska bli bättre, säger Anuradha. Hon väntar på att jobb-åren ska vara över så att hon och maken kan flytta ifrån staden när de pensionerar sig. Skolorna har återigen hållit stängt några dagar den här veckan och bilar får bara köra varannan dag beroende på numret på registreringsskylten. Det är mycket trafik och bilköer ändå i en stad med 20 miljoner invånare. Det saknas medvetenhet om de här frågorna, om man sätter på sig masken stirrar folk på en. Många har inte kunskap och det är sorgligt, säger Anuradha. Varje år kring diwali, den hinduiska ljusfesten i slutet av oktober, försämras luftkvaliteten i huvudstadsområdet, eftersom många firar genom att skjuta raketer och avfyra smällare. Men fyrverkerierna bär så klart inte ensamt skulden. I delstaterna norr om Delhi, i Haryana och Punjab, bränner bönderna stubb för att fälten snabbt ska kunna beredas för en ny sådd. Under vintern blåser vindarna från nordväst och transporterar partiklarna till huvudstadsområdet. Politikerna skyller gärna problemet på bönderna, men det finns många anledningar till att New Delhi och tretton andra indiska städer hör till världens smutsigaste sett till luftkvalitet. De förorenande källorna är många; ett stort antal fordon, utsläpp från industrin och damm från väg- och fastighetsbyggen, säger Shambhavi Shukla, som arbetar med luft- och hållbarhetsfrågor på Centre for science and environment, ett institut som sedan 1982 arbetat för att öka medvetenheten kring miljöförstöringens konsekvenser. Det finns regler för att täcka över sand och jord vid byggen men de följs inte. Många bränner också sitt avfall utomhus. Och bilarna blir bara fler, menar Shambhavi Shukla. Under det tidiga 2000-talet minskade antalet bilar i New Delhi men 2007 vände den utvecklingen, säger Shambhavi Shukla. Nu ökar antalet fordon med 1500 om dagen. 2016 var det första riktiga krisåret då smogen parkerade sig över New Delhi under lång tid och frågan fick mycket uppmärksamhet. En rad åtgärder har vidtagits. Kolverken i närheten av staden har lagts ner och små industrier använder numera gas som energikälla. När det är som värst beordras tillverkningsindustrin hålla stängt. Och luften har faktiskt förbättrats fram tills nu. Hur statistiken blir efter den här smog-säsongen återstår att se. Men en av dem som inte tycker att politikerna gör tillräckligt är generaldirektören för Commonwealth Human Rights Initiative, som i veckan skickade hem sin personal och bad de arbeta hemifrån istället. När allt kommer omkring så är det en grundläggande rättighet att andas ren luft så om man arbetar med mänskliga rättigheter måste man värna de anställdas rättigheter, säger Sanjoy Hazarika, och tillägger att han inte vill utsätta personalen för den exponering som det innebär att resa till och från arbetet. Enligt Världshälsoorganisationen dör 100 000 indiska barn varje år på grund av PM 2.5 partiklarna. Och chefskirurgen på ett av stadens sjukhus Arvind Kumar har i en intervju med nyhetsbyrån AFP sagt att förekomsten av cancer bland icke-rökare har ökat lavinartat. 50 procent av lungcancer-patienterna var 2018 icke-rökare. Sanjoy Hazarika på Commonwealth Human Rights Initiative har tidigare arbetat med miljöfrågor, och är kritisk till regeringens sätt att hantera frågan på. De verkar inkapabla till att implementera de bra beslut som fattats och att mobilisera folkligt stöd för de här frågorna, säger Sanjoy Hazarika. Tillbaka i Lodhi Garden träffar jag Mega Talukdar som bott i New Delhi i fyra år. Hon går runt i parken i fotograferar. Hon säger att de flesta inte verkar bry sig om föroreningarna särskilt inte den äldre generationen. Själv skippar hon fyrverkerierna och åker kommunalt istället för med eget fordon för att inte bidra till problemen. När jag frågar hur hon mår så börjar skämta om sin egen hälsa. Under hela min barndom har jag haft andningsproblem men konstigt nog påverkar inte föroreningarna mig nu. Om sju år upptäcker jag nog att jag har en ny okänd sjukdom eftersom jag klarat mig nu, skojar Mega Talukdar. Naila Saleem, New Dehli naila.saleem@sverigesradio.se

Veckans Människor och tro handlar om regionen Kashmir som varit en oroshärd sen delning av det Brittiska Indien 1947. Oroligheterna har eskalerats från 2016 och under 2019 trappades våldet upp ännu mera och i augusti upphävde den hindunationalistiska regeringen de lagar som gett Kashmir en viss självständighet.  Av Kashmirs befolkning på 13 miljoner invånare är den stora majoriteten muslimer. Men det bor även hinduer och buddister i regionen. Kampen för att bilda en egen nation och befria sig från indiskt styre har funnits länge. Men på 90-talet föddes även islamistiska krafter som vill att hela Kashmir ska vara en del av Pakistan. Terror, våld och övergrepp från den indiska armén har gjort att drömmen om ett självständigt Kashmir känns alltmer avlägsen.  Hur stark är de religiösa dimensionerna av konflikten? Finns det en gemensam identitet i Kashmir och hur ser man i Indien på den långa kampen för självständighet?  I programmet medverkar Sveriges Radios korrespondent Naila Saleem och Emma Brännlund doktor i internationella relationer vid University of the West of England. Programledare: Åsa Furuhagen Reporter: Edgar Mannheimer och Julia Baylan Producent: Antonio de la Cruz

Ständigt på resande fot, i oglamorös vardag och oförglömliga ögonblick där världshistoria skrivs. Möt dina favoritröster från radion, och hör dem berätta om livet bakom radiorapporterna. Lyssna till deras starkaste minnen och möten och deras dråpligaste anekdoter. Moderator: Palmira Koukkari Mbenga.

Hur beskriver man hela den svarta civilisationen och kulturen genom årtusendena? Och hur symptomatisk för slavhandeln kan en ö i Senegal vara? Vi är på plats vid några kulturhistoriska nyckelplatser. Det är Sveriges Radios kulturkorrespondent Naila Saleem som har träffat forskare, museiintendenter och andra specialister i Senegal för att diskutera frågorna om de svartas historia - och nuläge. Hon har tagit färjan ut till Ile de Gorée, som kommit att förknippas med den transatlantiska slavhandeln. Ön är numera ett av Unescos världsarv just på grund av sin historia som centrum för slavhandeln. Naila Saleem har också besökt ett museiprojekt som blivit verklighet efter femtio års diskussioner: "Musee des civilisations noires", kring den svarta civilisationens historia. Här har kolonialismen fått en nedtonad roll - och intendenten Hamady Bocoum poängterar att den perioden var mycket kort, relativt sett.. -  Vår utställning utgår från mänsklighetens vagga för sju miljoner år sedan. I det perspektivet var koloniseringen inte mer än en sekund lång, säger han. Dagens OBS-essä av journalisten Katarina Bjärvall handlar om hjärtats anatomi, mycket konkret men även mer symboliskt. Vi får också höra om Kulturredaktionens längsta podd hittills - där de tre delarna om den kvinnliga rösträttens historia i Sverige, som sänts i FM, har blivit en nästan en och en halv timme lång sammanhängande berättelse. Mattias Berg, som tillsammans med Anna Tullberg gjort podden, presenterar den i studion. Programledare: Gunnar Bolin. Producent: Mattias Berg.

Indiens folk har sagt sitt. Narendra Modis hindunationalistiska BJP ska fortsätta att styra landet med egen majoritet. Vad innebär det för de minoriteter som inte känner sig inkluderade i hindunationalisternas bild av vad Indien ska vara? Sveriges Radios kulturkorrespondent Naila Saleem samtalar med Henrik Chetan Aspengren som är forskare vid Utrikespolitiska institutet om det gångna valet och det nya Indien, eller Indien 2.0 som Modi kallar det. Vi hör också om en av Indiens stora utmaningar: kompetent arbetskraft. Skolsystemet har misslyckats med att leverera högkvalitativa utbildningar vilket slår mot landets ekonomiska ambitioner. Veckans upplaga av Radiokorrespondenterna är Naila Saleems sista så vi passar också på att bjuda på något extra från de åren som har gått. Naila Saleem naila.saleem@sverigesradio.se

Rekordmånga partier kan hamna i danska Folketinget. Om indiska Kongresspartiet som bara är en spillra av sin stolta historia. Chicago-polisen förändras efter uppmärksammat mord. Om katastrofen i Brasilien som kan leda till bättre miljöpolitik. Medverkande: David Rasmusson, Danmarks-korrespondent, Naila Saleem, kulturkorrespondent, Fernando Arias, New York och Johan Bergendorff, global hälsokorrespondent.

Horace Engdahl, Katarina Frostenson och Fredrik Virtanen är alla aktuella med böcker om sina upplevelser av tiden under och med metoo vad är det för slags texter och hur kan man läsa dem? I slutet av förra veckan så kom då slutligen de länge omtalade böckerna: "K - Berättelsen" av poeten och den forna akademieledamoten Katarina Frostenson och "De obekymrade" av Horace Engdahl, författare och ledamot av Svenska akademien. Båda böckerna har sina utgångspunkter i händelserna hösten 2017 med metoo och kaoset kring Svenska akademien den som utlöstes av  Dagens nyheters artikel om den så kallade "kulturprofilen", Katarina Frostensons make och Horace Engdahls vän. Men texterna är sinsemellan mycket olika, "K - Berättelsen" av Frostenson beskriver tiden efter anklagelserna och om "landsflykt undan förföljelse och förtal". Engdahls bok är ett slags kortessä-bok, där han reflekterar över metoo och de ställningstaganden han gjort. Kulturredaktionens Jenny Teleman och frilanskritikern Lina Kalmteg har läst böckerna och medverkar i dagens P1 Kultur. Men, Frostensons och Engdahls böcker föregicks av Fredrik Virtanens bok "Utan nåd en rannsakning". Det är nu en knapp månad sedan den gavs ut och väckte mycket uppmärksamhet till en början. Det var det första litterära vittnesmålet från en av de utpekade under metoo. I boken riktar den sparkade Aftonbladet-journalisten kritik mot medierna, mot kvinnorna bakom metoo och mot stora delar av det politiska etablissemanget. Men hur blev det med debatten efteråt? Kulturredaktionens Emma Engström reflekterar. Idag delas Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne ut. Årets pristagare är flamländaren och belgaren Bart Moeyaert. Sveriges Radios kulturkorrespondent Naila Saleem har träffat pristagaren för att samtala om barnlitteraturens ställning just nu och hans förhållande till Astrid Lindgren. Och till sist en OBS-essä! I dag om kvinnligt ansiktshår och särskilt sammanvuxna ögonbryn, unibrow, eller monobryn om man så vill. Författaren och kritikern Boel Gerell noppar sig fram i jakt på svar på frågan vad det är som stör så mycket. Programledare: Måns Hirschfeldt Producent: Maria Götselius

I vår kommer två böcker som tar sikte på de bortglömda kvinnorna i musiken. Författarna Anna Charlotta Gunnarsson och Ellinor Skagegård är gäster i P1 Kultur. Dessutom: Indiskt eko-mode och veckans ord är "strejk". Det handlar om kvinnorna som glömdes bort, eller åtminstone hamnade i skuggan i musikhistorien två aktuella böcker. I boken För dig ska musiken bara vara ett smycke skriver Ellinor Skagegård om tonsättaren Fanny Mendelssohns gärning och i boken Kvinnorna som formade pophistorien går Anna Charlotta Gunnarsson på jakt efter de bortglömda - men viktiga - namnen i populärmusikens framväxt.  Klädindustrin står för en betydande del av människans påverkan på klimat och miljö. I Indien, som är en stor textilproducent och exportör av bomull, finns det en liten men spirande rörelse som arbetar med hållbart mode. Sveriges Radios kulturkorrespondent Naila Saleem har träffat några i denna rörelse. Dessutom: Veckans ord enligt redaktionens Fredrik Wadström är "strejk" och i dagens essä skriver författaren Maria Küchen om uppfattningen om att jorden är platt - som fortfarande vinner nya anhängare.  Programledare: Lisa Wall Producent: Eskil Krogh Larsson

Reaktionerna efter branden i Notre dame har varit stora - vad representerar katedralen och vari ligger kulturarvsvärdet? Och möt vinnaren av årets Lyrikpris, Mathilda Södergran. Efter att delar av Notre dame i Paris förstörts i en brand har reaktionerna varit många och starka. Vad bär byggnaden för värden? Samtal med Mikael Timm, kulturjournalist och tidigare parisbo. Poeten Mathilda Södergrans femte diktsamling Överlevorna kretsar kring arv, efterlämningar och vad som förs vidare mellan generationer. I helgen belönades hon med Sveriges radios lyrikpris för samlingen. P1 Kultur har träffat henne.  På torsdag är det dags för den andra röstningsomgången i det indiska valet. I de pågående kampanjerna har Bollywoodskådespelare fått en viktig roll för att locka väljare. Reportage av  Sveriges Radios kulturkorrespondent Naila Saleem. Idag dagens OBS hör vi den andra delen i essäserien "Jaget i upplösning" där författaren Martin Engberg funderar på hur man kan få ihop sitt jag och sina opålitliga minnen till en verklig berättelse. Programledare: Saman Bakhtiari Producent: Eskil Krogh Larsson

Filmen "Danmarks sönner"skildrar ett Danmark år 2025 där polariseringen och konflikterna i samhället drivits än längre - vi har träffat regissören. Filmen Danmarks sönner har dansk biopremiär nästa vecka, men har redan väckt debatt. Den utspelas i ett fiktivt Danmark år 2025, ett Danmark där den politiska debatten blivit allt mer polariserad och hätsk efter ett stort terrordåd i centrala Köpenhamn. Roger Wilson har träffat den debuterande långfilmsregissören Ulaa Salim.  Från förtryckt hemmafru till prisad poet. Sveriges Radios kulturkorrespondent Naila Saleem har träffat Rokkiaiah Begum som fick lova sin man att hon skulle sluta skriva och istället titta på tv om dagarna, men fortsatte skriva i hemlighet under den mystiska pseudonymen Salma. Dessutom: Veckans ord handlar om att bli fråntagen sin plattform och röst, deplattformering. Och i dagens essä skriver författaren och biologen Fredrik Sjöberg om termiternas hemligheter - små varelser som väcker stora frågor. Programledare: Lisa Wall Producent: Eskil Krogh Larsson

P1 Kultur går på stadsvandring med en av de aktiva i Artist4Brexit, som vill att Storbritannien lämnar EU så fort som möjligt. Dessutom intervju med ordföranden i Europaparlamentets kulturutskott. Det är Sveriges Radios kulturkorrespondent Naila Saleem som har träffat fotografen Si Barber från Artist4Brexit. P1 Kulturs reporter Märta Myrstener är på plats på Europaparlamentet i Strasbourg. Dessutom fortsätter P1 Kulturs Smålandstema. I dag berättar vår reporter Helene Alm om Byteatern i Kalmar, som började som ett slags hobbyprojekt för några konstnärer - och i dag är centrum för en storsatsning på regional teater som även innefattar en helt ny och betydligt större byggnad. Och Mina Benaissa presenterar den andra av de bokcirklar som om några veckor kommer att börja diskutera sig fram till vinnaren av Sveriges Radios Romanpris: "Lilla farbrorns bokklubb" i Växjö. I dagens OBS-essä undersöker författaren Martin Engberg fenomenet "slackern" och dess historiska rötter. Programledare: Måns Hirschfeldt. Producent: Mattias Berg.

Hur tecknar man sitt liv med musik? I den fjärde delen av P1 Kultur samtalsserie om musik möts artisterna Mikael Wiehe och Emil Jensen under rubriken Musik och biografi. I Storbritannien är osäkerheten stor och frågorna många inför ett förestående Brexit, inte minst i kulturvärlden. Sveriges radios kulturkorrespondent Naila Saleem har träffat kulturarbetare som arbetar med Brexit som fond.  Vilka är utmaningarna i att beskriva sitt liv i musik? Hur kan själva musiken bli självbiografisk? Och hur självupptagen måste man vara för att vika ut sitt liv på scen? Artisterna Mikael Wiehe och Emil Jensen är just nu aktuella med var sin föreställning som kretsar kring personliga berättelser. Idag möts de i den fjärde delen av P1 Kulturs samtalsserie om musik under rubriken Musik och biografi.  Sedan en tid tillbaka finns ett forskningsämne som heter dark tourism, mörk turism. Och det syftar på det ökande turistandet till platser där några av historiens värsta brott utspelat sig. I dagens essä från OBS reser litteraturforskaren Jimmy Vulovic själv till koncentrationslägret Sachenhausen och funderar på vad vi kan lära oss av historien, och vad motstånd egentligen innebär. Programledare: Saman Bakhtiari Producent: Eskil Krogh Larsson

På senare år har Sri Lanka klättrat rejält i Reportrar utan gränsers pressindex, men många problem kvarstår för landet journalister. Naila Saleem har varit där och rapporterar i dagens P1 Kultur. I maj är det tio år sedan kriget mellan de tamilska tigrarna på öns norra del och singaleserna på den södra tog slut. Men trots att åren gått, har yttrande- och pressfriheten varit under stort tryck i Sri Lanka, även om landet på senare år har klättrat i pressfrihetsindex. Flera av de mord som begicks på journalister efter krigsslutet är fortfarande olösta och förövarna är på fri fot. Efter kuppförsöket i höstas fanns det farhågor om att situationen återigen skulle försämras, men i Naila Saleems reportage berättar Viranjana Herath, journalist och jurist på den lankesiska pressfrihetsorganisationen Free Media Movement, att den nuvarande regeringen ändå har tagit små steg i rätt riktning. I reportaget träffar Naila Saleem också Raisa Wickrematunge som är redaktör på Groundviews, en plattform för medborgarjournalistik och Annemari de Silva, forskare på International center for Ethnic Studies. Den amerikanska journalisten och författaren Ta-Nehisi Coates är en av de mest inflytelserika rösterna i USA just nu. Han har bland annat varit chefredaktör för tidskriften The Atlantic, undervisat på Massachusetts Institute of Technology och är numera på New York University - 2015 gavs hans prisbelönade memoarboken "Between the World and Me", som belönades med National Book Award for Non-fiction och har översatts till 18 språk - "Mellan världen och mig" kom ut 2016 i Sverige. Nu kommer Ta-Nehisi Coates andra bok på svenska ut, "Vi hade makten i åtta år", en essäsamling där han bland annat skriver om sina möten med president Barack Obama. Kulturredaktionens Anna Tullberg har läst och ger en bakgrund till varför man ska läsa just Ta Nehisi-Coates böcker och journalistisk. Mer litteratur i P1 Kultur: nu utkommer Alice Zeniters "Konsten att förlora" på svenska, en roman om Algeriet självständighetskrig från Frankrike och hur de efterkommande påverkas än i dag. Cecilia Blomberg har läst en banbrytande bok om Frankrikes roll i ett våldsamt krig och om hur svårt det är att lämna historien bakom sig. I dagens P1 Kultur presenteras också den första av de fyra, småländska och öländska bokcirklar som ska utse årets vinnare av Sveriges Radios Romanpris. Idag träffar Mina Benaissa, som leder Romanpris-diskussionerna, bokcirkeln "Sopp och bok" på Öland. Dessutom har kulturredaktionens konstkritiker Karsten Thurfjell varit på den nyöppnade Réné Magritte-utställningen på konstmuseet Amos Rex i Helsingfors och i dagens OBS-essä skriver kritikern Hanna Johansson om Lolita och den komplexa, skräckblandade förtjusningen inför att bli betraktad.   Programledare: Måns Hirschfeldt Producent: Maria Götselius

Vi diskuterar likheter och skillnader mellan ubåts- och science fiction-genren. Och får höra om konstens roll på det politiskt laddade Sri Lanka, liksom om en riktig designklassiker på Nationalmuseum. Tv-serien "Das Boot" är en sorts uppföljning till den smått klassiska tyska krigsfilmen från 1981. Den här gången har handlingen flyttats fram något år och kretsar kring den tyska ubåtens öden och äventyr 1942 dessutom speglat i en spionhistoria bland den franska motståndsrörelsen. Men hur bra blev det då? Och vad kan en ubåtsfilm säga en nutida tittare? Kulturredaktionens Mattias Berg och programledaren Roger Wilson diskuterar den saken - och om de underliga likheterna mellan filmer under vatten och uppe i rymden Vår kulturkorrespondent Naila Saleem har bland annat träffat Sri Lankas svar på Ai Wei Wei. Den politiskt engagerade konstnären Chandraguptha Thenuwara. I sin konst bearbetar han konflikterna mellan tamiler och singaleser och understryker vikten av konst som engagerar sig i sin politiska samtid.   Arkitekten och möbelformgivaren Finn Juhl är en av de stora ikonerna inom dansk arkitektur och formgivning. Nationalmuseum visar under våren en stor utställning med hans möbler, föremål och bilder från flera av de interiörer Finn Juhl skapade. Gunnar Bolin har sett utställningen. Shared reading, att läsa högt i grupp, är en metod som börjar sprida sig i Sverige. Idén är att genom denna läsargemenskap skapa samtal kring litteratur bland personer som inte har så mycket läsvana, som nyanlända. Vår reporter Fanny Svärd var med på ett möte. Vad är det i poeten Sylvia Plaths tragiska liv som lockat så många genom åren? I dagens OBS-essä reflekterar Linda Skugge över Plaths paradoxala krav på full kontroll och total frihet, bland annat utifrån den andra och sista delen av hennes brev. Dessutom har Mikael Timm lyssnat på ett nytt album av den svenska jazzmusikern Georg Riedel, ett namn för evigt förknippat med tonsättningarna av Astrid Lindgrens visor. Programledare: Roger Wilson Producent: Mattias Berg

Radiokorrespondenterna handlar den här veckan om förutsättningen för livet på vår planet: vatten. Följ med till Gaza, Namibia och Thailand där människor på olika sätt tacklar problem kopplade till vattnet. Veckans Radiokorrespondenterna plaskar och porlar och leds av  Asienkorrespondent Peder Gustafsson. Hur klarar människor att ordna dricksvatten i Namibia och Gaza? Vad kan vi göra för att rädda korallrev och mangroveskogar från att dö ut? Och vad händer med vårt kustnära kulturarv när havsnivåerna stiger? Sveriges Radio har en pågående reportageserie som kallas Världens vatten. Det här programmet handlar om just det. Hör reportage av Peder Gustafsson, Cecilia Uddén, Samuel Larsson och Naila Saleem. 

Vem får minnas vad efter inbördeskriget på Sri Lanka? Regissören Billy Corben låter barn spela idrottstjärnor på anabola. Pipilotti Rist i vårens stora utställning på Louisiana. Det är tio år sedan det blev fred på Sri Lanka, men ännu kan man inte minnas krigens offer utan problem. Vems berättelse är det som ska gälla? Naila Saleem har rest runt på ön och träffat forskare och konstnärer som kämpar med frågan. Billy Corben är dokumentärfilmaren som låter barn spela rollerna i sin nya film "Screwball" där han blottlägger nyttjandet av prestationshöjande medel inom elitidrotten i USA. På Louisiana i Danmark visas nu den schweiziska konstnären Pipilotti Rist i storformat. Cecilia Blomberg har träffat henne. Programledare Roger Wilson Producent Gunnar Bolin

Om ett beslut som ger kvinnor rätt att be i ett 800 år gammalt tempel som har mötts av våldsamma protester. Men vad handlar den här konflikten om egentligen populism eller mäns behov av att få hänga ifred? Tusentals gripna, en död och många skadade. Varför väcker kvinnors rätt att få besöka ett 800 år gammalt tempel så starka känslor? Indiens högsta domstol hävde i höstas ett religiöst förbud som hindrat kvinnor i åldrarna 10 till 50 år från att gå in i Sabarimala templet, en av hinduismens allra heligaste platser som årligen besöks av miljoner människor. Beslutet var kontroversiellt från första början det sågs som ett försök att genom juridiken bestämma över uråldriga religiösa traditioner. Och premiärministern Narendra Modi, som företräder det hindunationalistiska partiet BJP, har gått ut och kritiserat det. I delstaten Kerala, där templet ligger, utbröt oroligheter och ilskna demonstranter gav sig ut för att skydda templet från kvinnornas försök att ta sig in. Trots den där juridiska rätten, lyckades ingen ta sig förbi de protesterande förrän i gryningen den 2 januari i år. Då blev Bindu Ammini och Kanakadurga, båda i 40-årsåldern, först att gå in i templet efter högsta domstolens beslut. Nu hotas dom till livet. Vad får kvinnorna att riskera livet för att gå in och försvararna att ta till våld för att hindra dom? Och vad berättar den här händelsen om de vägval dagens Indien står inför? Vi möter nyckelspelarna i dramat för att försöka förstå. Till vår hjälp har vi kulturkorrespondent Naila Saleem som fick en unik intervju med huvudrollsinnehaverskan, tempelbesökaren Bindu Ammini. Hon säger stolt att hon är glad att hon banat vägen för tusentals andra. Vi besöker Rahul Easwar som var en av de som greps i samband med våldsamheterna i rollen som ledare för en av de hinduaktivistiska grupper som protesterat utanför templet. Och Naila Saleem får också träffa ytterligare en viktig person i sammanhanget: Dipak Misra, huvuddomaren bakom det där beslutet i högsta domstolen som utlöste hela händelseförloppet Men det här handlar inte bara om religion och juridik. Det har också lett till en politisk konflikt, där regeringspartiet hindunationalistiska BJP och kommunisterna i Kerala är huvudmotståndare. Naila Saleem träffar den lokala kvinnoministern KK Shailaja som stod först i ledet i en mänsklig mur som delvis protesterade just mot händelserna vid Sabarimala-templet. 5 miljoner kvinnor ställde sig skuldra mot skuldra i en lång kedja genom delstaten, eller ett fort för jämställdhet, som ministern uttrycker det. Men historikern Jajakumari Devika menar att den där kedjan bara var ett skådespel, iscensatt av: Männen. Hon ser uppståndelsen kring Sabarimala templet i ljuset av att politiken i Indien blivit allt mer populistisk och där är både högern och vänstern lika goda kålsupare, menar hon. Reporter: Naila Saleem naila.saleem@sr.se Programledare: Sharon Jåma Producent: Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.se

P1 Kultur besöker Indiens främsta konstbiennal, den i Koshin. I år med många politiska inslag. Dessutom: Ny ledamot i akademien och vi har sett Carl Fredrik Reuterswärd på Moderna i Malmö. Just nu pågår Indiens främsta konstbiennal i Koshin. Landet går till val senare i vår och även i konsten märks en höjd politisk tempratur. Sveriges radios kulturkorrespondent Naila Saleem är på plats.  Den finlandssvenska poeten Tua Forsström tar plats i Svenska akademien - vad kan hon bidra till i akademiens arbete och vad betyder det för den pågående rekonstruktionen? Samtal med redaktionens Marie Lundström och Mattias Berg.  Carl Fredrik Reuterswärd är mest känd för skulpturen Non violence - revolvern med knut på pipan. Nu ställs han ut på Moderna Museet i Malmö P1 kultur har varit där. Göteborgs symfoniker och deras nye chefdirigent Santtu-Mattias Rouvali har precis har inlett en ny Sibelius-cykel, första skivan innehåller första symfonin och En saga. Samtal med P2:s Johan Korssell om en lyckad Sibelius-tolkning.  I dagens radioessä från OBS skriver idéhistorikern Michael Azar om människans desperata försök att styra livet efter att vi har dött. Programledare: Lisa Wall  Producent: Eskil Krogh Larsson

Kulturliv och aktivitet bortom storstadsregioner är temat för Folk och Kultur som öppnar idag. Speaking memories - Förintelsens sista vittnen utställning på Historiska museet i Stockholm. På Edsvik konsthall i Stockholm kan man nu se vandringsutställningen Áigemátki, eller Tidsresa som omfattar samisk samtidskonst. Cecilia Blomberg berättar mer. I Malmö ställer konstnären Peter Johansson ut en smärtsamt personlig utställning. "How I Felt When I Saw A Girl" är en ny Bollywoodprodktion med ett lesbiskt kärlekspar i huvudrollerna. Naila Saleem berättar om en banbrytande ny film. Speaking memories på Historiska museet i Stockholm erbjuder besökarna möjligheten att genom datorer ställa frågor till filmade överlevare från Förintelsen. I OBS undersöker Tone Schunnesson celibatet som möjlighet och hot. Programledare: Gunnar Bolin Producent: Maria Götselius

Möt regissörerna som tagit sin an rymdeposet "Aniara". Var det svårt att överföra den till filmduken? Och hur är det att se filmen instängd i en sarkofag? P1 Kultur har testat! Författaren Harry Martinson skrev "Aniara" 1956, där han i 103 dikter skildrar en ödesdiger rymdresa. Den är en svensk klassiker och har legat till grund för bland annat en opera av Karl-Birger Blomdahl och Erik Lindegren, en balett, konstverk och teateruppsättningar, både som kammarteater och monolog. Och nu har filmen "Aniara" visats på Göteborgs filmfestival. P1 Kulturs Emma Engström och Roger Wilson intervjuar regissörerna Pella Kågerman och Hugo Lilja direkt på festivalgolvet. Dessutom följer vi med reporter Joakim Silverdal som ser filmen instängd i en specialbyggd sarkofag. Tanken är att man ska kunna känna de klaustrofobiska känslor, som nog kan uppstå om man är instängd i ett rymdskepp långt ute i rymden... Dessutom blir det mer från Göteborgs filmfestival, som präglats denna första helg av ett Undergångstema - Emma Engström har bland intervjuat regissören som gjort den norska jordbävningsfilm "Skjelvet"och regissören bakom den isländska filmen "Woman at war", Benedikt Erlingson, medverkar i dagens P1 Kultur. Därefter beger vi oss till den årliga Litteraturfestivalen i Jaipur! Sveriges radios kulturkorrespondent Naila Saleem är där och kan rapportera om festivalen med en halv miljon besökare och där många världsberömda författare deltar. Närvaron av indiska och omkringliggande länders författare är förstås också stor. Naila Saleem har träffat några av dem, blanda annat spoken word-artisten Simar Singh. Dagens OBS-essä är skriven av författaren Helena Granström och har rubriken "Etty Hillesum och dragningen till döden". Programledare: Måns Hirschfeldt Producent: Maria Götselius

Vi porträtterar den italienske stjärnarkitekten Renzo Piano, som ritar prestigefulla museer och kulturhus över världen. Dessutom presenterar Marie Lundström de fyra nominerade till årets Romanpris. Nu har det blivit klart vilka fyra romaner som är kandidater till Sveriges Radios Romanpris - och till studion kommer Marie Lundström från Lundströms bokradio för att berätta vilka de är. Det är P1 Kulturs reporter Mikael Timm som porträtterar Renzo Piano och kallar honom för "Den siste renässansarkitekten". Genom en av hans senaste internationella projekt, Stavros Niarchos-stiftelsens jättelika kulturhus i Aten, slås också en bro över till det reportage som Sveriges Radios kulturkorrespondent Naila Saleem gjort på plats i den grekiska huvudstaden. Bland annat inuti den byggnaden intervjuar hon ansvariga om kulturens ekonomiska läge i det sedan länge krisande landet. Vi får också höra vår konstkritiker Måns Hirschfeldt recensera Sigrid Sandströms utställning på Västerås konstmuseum. Och så blir det en OBS-essä i serien om drömmar. Den här gången är det författaren Maria Küchen som diskuterar drömmarnas roll under det tredje rikets terror. Programledare: Roger Wilson Producent: Mattias Berg

Välja avsnitt i vilken ordning du vill eller göra val längst vägen? P1 Kultur diskuterar en ny trend inom tv-industrin. Ander Weidemann (30 grader i februari) arbetar nu i USA med en teveserie, Interrogation, som handlar om ett mordfall och där man som tittare kan pussla ihop ordningen på avsnitten själv. Kajsa Boglind har träffat honom. I helgen visade Netflix nya avsnitt ur Black Mirror. Vi har sett Bandersnatch som begär aktivitet från tittaren också. Matilda Källén har tittat och vi undrar om det känns nytt och kul. Cecilia Blomberg har sett franske konstnären Philippe Parreno som just nu ställer ut på Tensta Konsthall i Stockholm. Vår kulturkorrespondent Naila Saleem har besökt Kroatien och Grekland där världskulturarv hotas av klimatförändringarna. Katarina Wikars konstaterar i dagens Obs-essä att granen orättvist nog tappar status i januari. En repris från december 2017. Varför köpa konst, om man kan hyra? Joakim Silverdahl rapporterar om en växande trend. Programledare: Roger Wilson Producent: Minna Grönfors

Vad var bäst jazzåret 2018? P1 Kultur skärskådar utgivningen tillsammans med P2:s Märet Öman. Dessutom: Ett personligt porträtt av den amerikanska jazzbasisten Ron Carter. Årssammanfattningen fortsätter: Vad var bäst jazzåret 2018? Samtal med P2:s Märet Öman som summerar året som gick. En jazzhändelse som man får förmoda hamnar på P1 Kulturs Mikael Timms lista över årets höjdpunkter är basisten Ron Carters konsert i Stockholm tidigare i höst. I ett personligt porträtt försöker Timm förstå vad som gör Carters storhet. Mattias Berg väljer veckans ord: "Polarnatt". I sitt årliga sommartal sa Ungerns premiärminister Viktor Orbán att kulturen är en viktig del i skapandet av det nya Ungern. Han talade vår tid som en ny kulturell era. Frågan är då, hur ter sig kulturen i denna nya era? Sveriges Radios kulturkorrespondent Naila Saleem går på museum i Budapest och söker svaren. I dagens essä från OBS skriver författaren Kristofer Folkhammar om nya vägar för queerlitteraturen. Programledare: Fredrik Wadström Producent: Jalal Lalouni

Vad var årets bästa läsning och varför? Kulturredaktionen sammanfattar och tipsar om romaner och diktsamlingar Vad överraskade mest? Var fanns det mest utmanande språket? Och vad ska läggas under granen? Två av kulturredaktionens storläsare Hanna Jedvik och Lina Kalmteg går igenom litteraturåret 2018. Enligt Anna Tullberg är årets bästa utländska roman "Lincoln i bardo" av den amerikanske författaren George Saunders. Hur fick han ihop en roman som består av 166 olika röster? Och vad handlar den egentligen om? Intervju med George Saunders. P1 Kultur har också träffat den brittiske poeten Kayo Chingonyi, vars diktsamling "Kumukanda" finns på svenska. Chingonyi har också varit verksam som MC under namnet Requiem, och hans poesi är tydligt influerad av grimemusiken. Reportage av Hanna Jedvik. I veckans bäst-just-nu tipsar Naila Saleem om två indiska tv-serier på Netflix; "Ghoul" och "Sacred Games". Programledare: Gunnar Bolin Producent: Anna Tullberg

Det har hänt mycket i världen i frågor som kretsar kring politik och religion under senare del av 2018. Vi lyfter vi blicken och gör ett varv runt jorden med hjälp av Sveriges Radios korrespondenter. I Kongo Kinshasa är förväntningarna stora inför valet den 23 december. I det konfliktdrabbade landet är en majoritet kristna och runt hälften av befolkningen på 80 miljoner är katoliker. Så vilken roll spelar den katolska kyrkan nu när landets framtid står på spel? Vår korrespondent Samuel Larsson berättar. Från Kina rapporterar Hanna Sahlberg om omskolningsläger för muslimska uigurer i Kina där uppemot en miljon människor hålls fångna. Naila Saleem, Sveriges Radios kulturkorrespondent, har följt fallet Asia Bibi i Pakistan, den kristna småbarnsmamman som anklagades för hädelse och sattes i fängelse 2010 med ett dödstraff hängande över sig. Men den 31 oktober i år frigavs Asia Bibi efter ett historiskt beslut i Pakistans högsta domstol, ett beslut som väckte upprörda känslor bland konservativa islamister i Pakistan som inledde en lång rad av protester som skakat landet. I USA står åter abortfrågan i centrum efter mellanårsvalen och tillsättningen av den en ny domare i högsta domstolen. Sveriges Radios USA-korrespondent Kajsa Boglind analyserar. Vi får även höra en krönika av Jesper Lindau från Moskva och Lubna El-Shanti tar med oss på bio i Warszawa. Programledare Åsa Furuhagen Producent Antonio de la Cruz

Runt Medelhavet hotas allt fler kulturarv av översvämningar och jorderosion. Vi har besökt Samos där bland annat det unika Heras tempel riskerar att förstöras. Och Luleåbiennalen gör konst av försvunnet vatten. Idag öppnar FN:s klimattoppmöte i Katowice. Förutom de mänskliga tragedier som följer i extremvädrets spår så drabbas även kulturarvet.  På ön Samos till exempel är det inte bara Heras tempel som är upptaget på Unescos världsarvslista. Även Samostunneln som är en 1040 meter lång tunnel genom berget på ön och som försåg Samos med vatten är ett världsarv. Den konstruerades på 530 f. Kr av Eupalinos som anses vara Europas förste kände ingenjör. Det tredje världsarvet är den befästa hamnen i Pythagoreon som har både romerska och grekiska lämningar. De här tre kulturaven togs upp på Unescos lista 1992, och nu hotas flera av dem. Sveriges Radios kulturkorrespondent Naila Saleem har besökt ön och hon gästar studion. Vi besöker också Luleåbiennalen. Anja Örn har utforskat spåren efter Luleälvens försvunna vattenfall, och hennes konstnärskollega Neda Saeedi, från Iran skildrar hur ett nomadfolk tvingats lämna sin livsstil när kraftverk och sockerfabrik byggdes på deras marker. Med föreställningen Rivers of Färila tar sig Folkteatern till Hälsingland med en berättelse inspirerad av koreografen Per Jonssons liv och verk. Jenny Teleman har sett uppsättningen och gästar studion. Och i dagens OBS-essä berättar Mikael Timm om den amerikanske poeten John Ashbery. Programledare: Måns Hirschfeldt Producent: Maria Götselius

Dessutom: Nytt regeringsvänligt mediakonglomerat tros förändra landskapet i Ungern. Tio ungerska medieaktörer som anses stå regeringen nära flyttar sina företag till en gemensam stiftelse för att "bidra till den skrivna ungerska presskulturens överlevnad". Vilken betydelse får det för mediesituationen i Ungern? Samtal med kulturkorrespondent Naila Saleem på plats i Budapest. Hösten 2015 dominerades till stor del av flyktingkrisen. Nu blir berättelser från volontärer och frivilliga som var med och då teater i pjäsen Välkommen till Malmö. Reportage om vad som händer när minnet möter verkligheten tre år senare.  I kulvertarna under det som tidigare hette Lillhagens mentalsjukhus i Göteborg gömmer sig ett ovanligt kulturarv. Stora målningar täcker väggarna målade av patienter som en del av deras behandling på institutionen. Nu pågår en stor förvandling av området och kulverterna ska renoveras och räddas från fukt, men det finns ingen plan för hur de stora målningarna ska bevaras. P1 Kulturs Hanna Jedvik åkte till Lillhagen för att besöka en finissage, där målningarna visades upp för allmänheten kanske för sista gången. Något man tar till när man hade kunnat avsluta, men väljer att fortsätta. Så beskriver kritikern Pontus Kyander semikolonet i sista essän i OBS serie om skiljetecken.  Dessutom: Veckans ord är "uppbygglig", signerat Emma Engström. Programledare: Saman Bakhtiari Producent: Eskil Krogh Larsson

Sydkorea har blivit en stor musik exportör. Dels vinner sydkoreanska instrumentalister den ena internationella tävlingen efter den andra. Dels är k-popen numera en världsomspännande succé. De senaste decennierna har Sydkorea, Kina och Japan varit en tillväxtmarknad för klassiska instrumentalister. Särskilt de senaste åren har sydkoreanska musiker vunnit tävling efter tävling. Men även på publiksidan är öst asiater stora fan av klassisk musik och ibland talas det om att det är asiater som håller intresset för klassisk musik vid liv när publiken i västvärlden blir äldre. I Radiokorrespondenterna medverkar bland andra Lee Hyun Bin som är femton år och spelar klarinett. Artonåriga Jung Yae Jin hoppas också på att få spela i en orkester utomlands, även hon är klarinettist. Professor Kim Nak Gu som undervisar i klarinett på Seokyunguniversitetet i Seoul pratar om föräldrarnas inflytande på barnens musikaliska utbildning. På Seoul Arts High School visar biträdande rektorn Choi Beom Cheol runt och berättar om skolans verksamhet. Stefan Forsberg konserthuschef på Stockholms konserthus ger sin syn på asiaternas betydelse för den klassiska musiken av idag. Det är inte bara inom den klassiska musiken som sydkoreanerna excellerar. Den koreanska popen har blivit mycket populär de senaste åren och världens största band just nu är koreanska BTS. Angelina Foss som är kreativ chef på Zanybros som bland annat producerar musikvideor berättar om k-popens ställning internationellt. Jimmyn Parc är forskningsassistent vid Seouluniversitetet och föreläsare vid Institut d'Etudes Politiques de Paris. Han menar att Sydkoreas inställning till globalisering och digitalisering är orsaken till att k-popen blivit så populär och de facto gått om sin företrädare: den japanska popen. Slutligen Gyu Tag Lee som undervisar i antropologi och musik på George Mason universitetet i Seoul förklarar varför musikbranschen attraherar unga sydkoreaner.

Folkmusikgruppen Groupa har i snart 40 år ägnat sig åt att återupptäcka och återuppfinna nordisk folkmusik imorgon släpper de nytt, då med fokus på Norsk folkmusik. Dessutom: Kommentar om domen mot gatukonstnären Dan Park. Folkmusikgruppen Groupa har spelat tillsammans i snart 40 år och befinner sig på en upptäcksresa genom den nordiska folkmusiken  imorgon släpper de skivan Kind of Folk Vol. 2 Norway där de undersöker den norska folkmusiken. Groupa är gäster i P1 Kultur. Gatukonstnären Dan Park står ännu en gång åtalad för bland annat hets mot folkgrupp, idag kom domen. Kommentar av Mårten Arndtzén. På söndag är det 100 år sedan första världskriget tog slut. P1 Kulturs Mattias Berg gick till Armémuseum i Stockholm för att diskutera bilden av kriget med intendenten Andreas Ohlsson. I helgen har den svenska tv-serien Andra åket premiär. P1 Kultur har träffat regissören Felix Herngren och skådespelarna Sanna Sundqvist och Jacob Setterberg. De sju dödssynderna är, enligt den medeltida, klassiska definitionen: högmod, girighet, vällust eller kättja, avund, frosseri, vrede och likgiltighet. Författaren och essäisten Dan Jönsson funderar i dagens OBS över hur fler av dem tycks ha förvandlats till ett slags moderna dygder. Men de fortsätter ständigt att gäcka oss och påverka världen vi lever i. Dessutom: Veckans ord enligt Naila Saleem är "inflytande".  Programledare: Lisa Wall Producent: Eskil Krogh Larsson

Som första sydkoreanska band har BTS toppat amerikanska albumlistan och är nu på fullbokad turné över västvärlden. Men hur fungerar den högindustriella så kallade K-popen? Och varför lyssnar även vi? Det är Sveriges Radios kulturkorrespondent Naila Saleem som har varit på plats i Sydkoreas huvudstad Seoul och träffat musiker, branschföreträdare och forskare för att hitta nyckeln till K-popens framgång. Vi får bland annat höra det framgångsrika bandet DAY6, träffa forskaren Jimmyn Parc vid Seouluniversitetet och svenske Pelle Lidell som skriver låtar till k-popband och även har vissa funderingar kring kvinnobilden i den här delen av musikindustrin. Till studion kommer också P3:s Sofia Dalén för att berätta mer i detalj om k-popens musikaliska uttryck och former. Dagens OBS-essä, av sociologen Emma Engdahl, handlar om det speciella mötet mellan läkaren och patienten i sjukhussängen - och vad filosofen Martin Buber skulle ha att säga om saken. Programledare: Måns Hirschfeldt. Producent: Mattias Berg.

Den finländska journalisten Jessikka Aro granskade ryska trollfabriker och blev själv utsatt idag dömdes två personer som pekas ut som ansvariga. Dessutom har vi besökt arbetet med Luleå konstbiennal som återuppstått. Idag kom domen i ett uppmärksammat fall i Finland. Efter att journalisten Jessikka Aro granskat ryska trollfabriker drabbades hon själv av en smutskastningskampanj. Nu döms två personer som pekats ut som drivande. Kommentar av kulturredaktionens Fredrik Wadström. Luleåbiennalen återuppstår efter att ha legat i dvala i 5 år 37 konstnärer och tre kuratorer jobbar just nu med att färdigställa biennalen som öppnar i november. P1 Kultur har träffat den indiske konstnären Vishal Kumar Dar.  #Metoo har nått Bollywood nu tvingas flera manliga stjärnor att lämna filmprojekt. Samtal med Sveriges radios kulturkorrespondent Naila Saleem. Det lika olika är den något diffusa titeln när Moderna Museet i Malmö nu visar tyska Rosemarie Trockel. En väl vald titel tycker P1 Kulturs konstkritiker Cecilia Blomberg som sett utställningen. Varje vecka väljer redaktionen ett ord som på något sätt speglar den tid vi lever i. Förra helgen återöppnade Nationalmuseum i Stockholm efter omfattande renovering. Veckans ord enligt Mårten Arndtzén är ord: "national", som i nationalmuseum. Imorgon har ytterligare en uppföljare till den klassiska skräckfilmen Halloween premiär. Men det är knappast den första hyllningen, remaken eller uppföljaren till filmen. I dagens essä från OBS frågar filmkritikern Kristoffer Viita varför den ständigt kommer tillbaka.  Programledare: Saman Bakhtiari Producent: Eskil Krogh Larsson

Efter två turbulenta år är årets Bokmässa igång är ordningen återställd? En av svensk jazz stora stjärnor är aktuell med ny skiva intervju med basisten Lars Danielsson. Efter två turbulenta år präglade av bojkott, alternativa mässor och protester till följd av tidningen Nya Tiders medverkan öppnar Bokmässan i Göteborg idag. Vad präglar årets upplaga av mässan? Måns Hirschfeldt rapporterar direkt från mässgolvet.  Lars Danielsson är en av landets mest framstående jazzmusiker. Imorgon släpper han en ny skiva, Summerwind, tillsammans med trumpetaren Paolo Fresu. Lars Danielsson kommer till studion för att berätta om arbetet.  Idag avslutas filmfestivalen i Vladivostok. Sveriges radios kulturkorrespondent Naila Saleem är med direkt för att summera festivalen.  Författaren Theodor Kalifatides har givit ut ett trettiotal böcker sedan debuten 1969. Nu är han aktuell med en egen tolkning av Illiaden - Slaget om Troja. Kritiksamtal med Olof Åkerlund.  Varje vecka låter vi en av medarbetarna på redaktionen hitta ett ord i flödet som på något sätt speglar den tid vi lever i. Joakim Silverdal har den här veckan följt efterdyningarna av valet och försjunkit i en roman av Marilynne Robinson. Veckans ord är "Samtal". Programledare: Lisa Wall Produccent: Eskil Krogh Larsson 

Maniac, Sharp Objects eller Succession? Höstmörkret faller och nya tvserier duggar tätt: vi låter våra kritiker välja och vraka i strömmen. Dessutom en direktrapport från Sibiriens filmfestival. Det är Kulturredaktionens film- och tv-kritiker Emma Engström och Roger Wilson som guidar genom utbudet. Vår korrespondent i London, Claes Aronsson, rapporterar också om den mest populära brittiska tv-serien på ett decennium: "Bodyguard". Sveriges Radios kulturkorrespondent Naila Saleem är på plats på filmfestivalen i Vladivostok, där hon även träffar Sveriges kulturråd i Ryssland, Stefan Ingvarsson. Vi får även höra ett reportage av Joakim Silverdal - som kretsar kring det faktum att den allt populärare genren "True Crime" inom både tv-serier och radiopoddar mest tilltalar kvinnor. Och att kvinnor enligt en ny undersökning även tycks intressera sig mest för kriminalhistorier med kvinnliga offer. I dagens OBS-essä berättar litteraturvetaren Karin Nykvist varför även vuxna borde läsa barnlitteratur. Programledare: Måns Hirschfeldt Producent: Mattias Berg

Soulartisten Seinabo Sey slog igenom för fem år sedan, och nu är hon aktuell med sitt andra album, "I'm a dream" idag gästar hon P1 Kultur. Dessutom: Hiphopartisten Yung Lean i samarbete med Cullbergbaletten och ny roman av Sara Stridsberg. Seinabo Sey har etablerat sig som en av den svenska soulscenens starkast lysande stjärnor nu är hon tillbaka med "det svåra andra albumet". Möt henne i en lång intervju.  Ikväll är det premiär på Dramaten i Stockholm för danskonserten Near, ett samarbete mellan den svenske hiphopartisten Yung Lean och Cullbergbaletten. P1 Kultur har träffat koreografen Eleanor Bauer. Poeten Lina Ekdahl är aktuell med diktsamlingen Fyrahundrafyrtio år och författaren och dramatikern Sara Stridsberg släpper nu romanen Kärlekens antarktis  vi har läst båda.  Varje vecka väljer redaktionen ett Veckans ord  ett ord som på något sätt speglar den tid vi lever i. Naila Saleem hittar veckans ord i kölvattnet efter valet och i indisk film, veckans ord är: "Vinnare".  Drömmen om fred på vår jord hör man kanske inte så mycket om nuförtiden. Snarare är det fred i enskilda konflikter man vågar hoppas på, om ens det. Men det stora problemet är kanske inte att så få talar om världsfreden idag, utan att vi fortfarande inte tycks veta vad fred egentligen är. Det säger författaren och kritikern Dan Jönsson i dagens OBS-essä. Programledare: Saman Bakhtiari Producent: Eskil Krogh Larsson

1941 gavs Eyvind Johnsons roman "Grupp Krilon" ut, den första i en romantrilogin om frihet, ansvar och motstånd mitt under brinnande krig. Hur var det möjligt och varför skrev Johnson som han gjorde? Om en dryg vecka har uppsättningen av "Krilon" premiär på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm, i regi av Carolina Frände. Den beskrivs med orden "en föreställning om det möjliga, baserat på nobelpristagaren Eyvind Johnsons klassiska motståndsromaner, om det omöjliga." Johnsons svit utspelar sig under andra världskriget och i centrum står fastighetsmäklaren Johannes Krilon och medlemmarna i den diskussionsgrupp som Krilon leder. Romantrilogin handlar om att göra motstånd, ansvar och frihet - eller för den delen, medlöperi, feghet och uppgivenhet. Litteraturvetaren Per Anders Wiktorsson har skrivit avhandlingen "Den utvidgade människan" om Krilon-trilogin och i dagens P1 Kulturs intervjuas han av Måns Hirschfeldt. Dessutom blir det ett reportage av Sveriges radios kulturkorrespondent Naila Saleem om de tysk-turkiska relationerna inom kulturlivet Programledare: Fredrik Wadström Producent: Maria Götselius

Kulturkorrespondenten Naila Saleem och panelen fick frågor om bland annat kulturjournalistik och pakistanska kläder men också om överklass som kulturskapare. Naila Saleem svarade på dina frågor tillsammans med panelen som bestod av författaren och chefen på Riksantikvarieämbetet, Qaisar Mahmood samt Mikael Timm, kulturjournalist och författare. Programledare: Naila Saleem Producent: Minna Grönfors

Valet i Pakistan närmar sig och läget är mycket osäkert när det gäller valutgången. I dagens program dyker Naila Saleem med gästerna ner i pakistansk politik och landets rika kulturarv. Valet i Pakistan  Pakistanier går till valurnona om en vecka och det politiska läget är mycket osäkert. Forskaren Henrik Chetan Aspengren berättar varför valet är viktigt och vilka som är de stora valfrågorna. Med i programmet är även Sveriges ambassadör i Islamabad, Pakistan, Ingrid Johansson. Hon berättar bland annat om stämningen på plats en vecka före valet.  Kadafi Zaman greps i samband med demonstration Det senaste året har rapporterna om gripna journalister, bloggare och aktivister varit många. Bara i fjol höstas anmäldes 300 nya fall av försvinnanden till den kommission som utreder frågan i Pakistan. Norska TV2:s medarbetare Kadafi Zaman greps i fredags när han bevakade en demonstration i norra Pakistan. I dagens program berättar han vad som hände och hur han blev frisläppt. Kulturarvet i Pakistan I Pakistans näst största stad Lahore rustar man upp den gamla stadskärnan Walled City of Lahore. Naila Saleem frågar den Lahorefödda författaren och chefen på Riksantikvarieämbetet, Qaisar Mahmood bland annat vad han säger om pakistaniernas nyfunna intresse för sitt kulturarv. Programledare: Naila Saleem Producent: Minna Grönfors

Frankrike öppnar Louvre-filial i Abu Dhabi och Kina vill med film påverka bilden av det egna landet. I dag pratar vi om hur man jobbar med soft power mellan länder. Louvre i Mellanöstern Frankrike är ett av de främsta länderna för att använda soft power enligt Soft Power Index. När det gäller Louvrens filial i Abu Dhabi har Frankrike inte bara sålt ett museum utan också hur man bygger upp en kulturell infrastruktur - på franskt vis. Sydeuropakorrespondent Margareta Svensson förklarar hur Frankrike har anammat den mjukare typen av politiskt maktmedel.  Är det Abu Dhabi eller Frankrike som är den största vinnaren? Med för att diskutera finns även Rouzbeh Parsi, forskare vid Lunds universitet och vid Utrikespolitiska institutet. Kina lär sig av Hollywood? Den kinesiska koncernen Wanda köpte för sex år sedan upp en stor del av biograferna i USA, även SF i Sverige ägs av Wanda. Kina lär sig hur man berättar en historia så att hela världen vill lyssna och har pengarna och marknaden att visa den på. Det hänger samman med landets satsning på att sprida bilden av det egna landet. Naila Saleem pratar med sinologen och kritikern Göran Sommardal om Kinas utveckling inom tex film.  Kultur som en del av utvecklingsbiståndet Emma Emitslöf är internationell projektsamordnade på Selam. Hon arbetar med kulturella biståndsprojekt framförallt i afrikanska länder, som högaktuella Etiopien. Hur arbetar man med kultur som ju helst ska vara fri från måsten när den är en del av en större plan? Programledare: Naila Saleem Producent: Minna Grönfors

Libanesisk rapmusik med ett budskap om förändring hörs i Libanon. På söndag är det val där. I Zimbabwe hoppas man också på förändring - och ökad pressfrihet. Emmanuel Macron slog Frankrike med häpnad när han vann presidentvalet för ett år - hur är stödet för honom nu? Masskjutningar får stor uppmärksamhet i USA - värre är det med de dagliga morden - vi besöker Baltimore som är värre än i TV-serien The Wire. Medverkande: Johan Mathias Sommarström, Mellanösternkorrespondent, Naila Saleem, kulturkorrespondent, Margareta Svensson, Paris.korrespondent och Kajsa Boglind, Washington-korrespondent.

Om det Ungern som Viktor Orbán och hans parti Fidesz skapat sedan de kom till makten 2010 och om vilken roll kulturen har i detta samhälle.  Den 8 april genomförde Ungern parlamentsval och regeringspartiet Fidesz vann återigen stort. Vilken roll spelar kulturen i skapandet av en ny ungersk identitet? Följ med Sveriges Radios kulturkorrespondent Naila Saleem till Budapest och träffa konstnärer, historiker, journalister samt landets operachef.

Vår kulturkorrespondent Naila Saleem har varit i Budapest och träffat kulturarbetare inför det kommande valet. Kulturen och historien gör sig ständigt påmind i den ungerska valkampanjen. De offentliga institutionerna undviker kontroversiella teman, men här sjuder också ett rikt kulturliv. Kulturkorrespont Naila Saleem har varit i Ungern inför det stundande valet och pratat med kulturarbetare. Bland annat historikern Peter Apor som talar om vad som kan sägas och vad som inte passar i dagens Ungern, teaterregissören Vilmos Vajdai om ett polariserat kulturklimat, samt operachefen Szilveszter Ókovács.

Hindunationalismen är en stark kraft i Indien som fört premiärminister Narendra Modi till makten. Men hur viktig är Modi och hans ideologi för de många indier som lever och arbetar i Sverige? Hindunationalismen är på framfart, både i Indien och i världen - och den politiska hinduismen finns även i Sverige. Indiens premiärminister Narendra Modi har ritat om den politiska kartan och en våg av nationalism sveper över landet. Rapporterna om religiösa motsättningar duggar tätt, samtidigt som Indien på flera sätt får det allt bättre. Indiens självförtroende har växt sedan premiärminister Narendra Modi och hindunationalistiska BJP fick makten för fyra år sedan. Men åsikterna om honom är delade. Det finns en växande oro för motsättningar mellan hinduer och andra religiösa grupper. Allt fler indier flyttar hit och många av de nya svenskindierna stödjer hindunationalismens framfart i Indien, hävdar Ashok Swain, professor i freds- och konfliktvetenskap vid Uppsala universitet. Han vittnar om en växande rädsla för att kritisera hinduiska dogmer och den sittande regeringen. De hindunationalistiska grupperingarna finns numera även i Sverige. Sabarinath Venugopalan är en av medlemmarna i den svenska avdelningen av HSS. Deras mål är att "ena den hinduiska befolkningen" och han anser att äkta nationalism alltid är bra. Vi hör också Pran Malhotra från det hinduiska templet i Sollentuna och konstnären Sujatro Ghosh som väckt starka känslor med sina fotografier på kvinnor i komasker. Vår korrespondent Claes Aronsson ger oss en inblick i den speciella relationen mellan Storbritannien och Indien. I studion finns Henrik Chetan Aspengren, som forskar på Sydasien vid Utrikespolitiska institutet och vår kulturkorrespondent Naila Saleem som bevakat Indien länge. Producent: Julia Wiraeus Programledare: Tithi Hahn

Dessutom talar vi om året som komma skall. Allt detta med hjälp av Ekots utrikeskommentator Agneta Ramberg, Konflikts programledare Robin Olin, Ekots inrikespolitiska reporter Maggie Strömberg samt SR:s kulturkorrespondent Naila Saleem. Första timmen: * Ett ljudligt collage över år 2017 * Sammanfattning och analys av det gångna året Andra timmen: * Vad väntar året som kommer? * Public Service årskrönika Programledare: Olle Hägg Producent: Karin Wickström Tekniker: Sandra Pettersson

En internationell lägesrapport kring metoo-rörelsen med fem av radions korrespondenter - och så intervjuar vi en av världens ledande feministiska litteraturforskare. Och en essä om att förvandlas från subjekt till något annat. Vi hör rapporter från Kajsa Boglind i USA, Lotten Collin från Latinamerika, Margareta Svensson från Sydeuropa och kulturkorrespondenten Naila Saleem. Dessutom kommer kulturredaktionens Fredrik Wadström, före detta Rysslandskorrespondent, till studion för att ge en lägesrapport från den regionen. P1 Kulturs Anna Tullberg har också träffat Toril Moi, norsk litteraturprofessor vid ansedda Duke University i USA. Hennes senaste bok handlar om språk och verklighet - och hon talar om hur #metoo- och kvinnorörelsen satt ord på tidigare odefinierade erfarenheter. Och om hur Anders Behring Breivik knappt kunde sätta ord på sina läror. Vi återutsänder även Jenny Telemans uppskattade OBS Essä från i november - om att som kvinna plötsligt förvandlas från subjekt till någonting annat.  Programledare: Roger Wilson. Producent: Mattias Berg.

I Spanien och nu i Argentina kritiseras medierna för att ta politisk ställning, tex inför söndagens val och under folkomröstningen i Katalonien. Och i Turkiet riskerar regimkritiska journalister fängelse. I veckans avsnitt av Radiokorrespondenterna träffar Sveriges radios kulturkorrespondent Naila Saleem, journalister och konstnärer som berättar om vitt skilda arbetsförhållanden i sina länder.

Blir det en folkomröstning om Kataloniens självständighet? Det här är den mest laddade politiska frågan på decennier i landet. Den 1 oktober är det planerat för ett val, som enligt Spanien, är olagligt. Medverkande: Margareta Svensson, Sydeuropakorrespondent och Naila Saleem, Kulturkorrespondent mfl.

Sommarkorrespondenter har nu återvänt hem. Men lämnat avtryck i världen genom ett antal reportage. I Radiokorrespondenterna idag, är ett litet urval från sommaren i världen. Vi skall börja i Kanada som firade sin 150 års dag som nation i juni. Ett rikt, demokratiskt och välmående land - men alla tyckte inte att Kanada var värt att fira. IVAR EKMAN reste till Montreal - eller Montreal, som en del sä Alla som har varit i Thailand, har väl noterat alla dom hus, som ligger på stranden - eller i vattnet - längs alla kanaler och floder. Viktiga transportvägar för fiskare bland andra. Men nu har en ny lag skapat massiva protester, en lag som berör hundratusentals människor. Lagen, som är ett slags strandskydd, slår fast att alla som bor i eller vid vatten, antingen måste betala en hög hyra, eller flytta. SAMIRA OTHMAN en av alla byar som hotas av den nya lagen. Det har snart gått 20 år sedan Långfredagsavtalet skrevs under, som drog upp riktlinjer för hur freden skulle upprätthållas i Nordirland. Våldet är numera sporadiskt, men spänningar finns kvar mellan katoliker och protestanter. Det upptäckte NAILA SALEEM när hon kom till Belfast. I somras öppnade något som kallas en liberal moské i Berlin, i Tyskland. En moské där kvinnor och män ber, sida vid sida. Där kvinnor kan leda bönen, och som särskilt välkomnar HBTQ-personer. I den här moskén är slöjan frivillig, och målet är att sprida en liberal, modern och fredlig version av Islam. DANIEL ALLING besökte moskén, som ligger i en protestantisk kyrka i Berlin. I somras hade också en storfilm premiär, ett krigsdrama från andra världskriget när fler än 300.000 allierade soldater evakuerades från stranden vid Dunquerke, 1940, i norra Frankrike. Skildringen av detta krigsdrama har fått besk kritik av franska filmkritiker, som hade hoppats att de franska truppernas insatser skulle uppmärksammats mer. NATHALIE ROTSCHILD reste till Dunquerke för ta reda på hur invånarna där, upplevde filmen Dunkirk, och där var reaktionerna och mottagandet annorlunda.

Unika och spektakulära. Ofta kontroversiella, inte sällan försenade och dyrare än planerat. Signaturbyggnaderna är utropstecken som ska manifestera städernas framåtanda och viljan till förändring. I måndagens P1 Kultur besöker Karsten Thurfjell spanska Bilbaos Guggenheim-museum från 1997.Baskiska Bilbao, den hårdföra hamn- och industristaden vid Biskayabukten som hamnade på dekis när stål- och varvsindustrin havererade på 80-talet, fick på 90-talet det storslagna Guggenheimmuseet ritat av den kanadensisk-amerikanske arkitekten Frank Gehry. Därefter har stan upplevt en inte bara kulturell och ekonomisk uppgång genom den väldiga turistströmmen, utan också en total mental och utseendemässig förändring hos såväl befolkning som byggnader, och det hävdar inte bara dom själva.Bilbao- och Guggenheimeffekten har blivit ett internationellt omtalat fenomen som många städer velat efterlikna, något som Frank Gehry själv får höra väldigt ofta.På tisdag tar Mattias Berg med oss till Turning Torso i Malmö, som likt Guggenheim i Bilbao blivit ett internationellt känt landmärke.Vi berättar också historien om Uppsala Konsert och kongress från 2007, en byggnad som redan från allra första början väckte starkt motstånd och en stundtals en hätsk debatt. Mårten Arndtzen tar oss dit på onsdag. På torsdag åker Naila Saleem för att titta närmare på Ting1, Örnsköldsviks elva våningar höga byggnad som nyligen utsågs till Ångermanlands fulaste hus.Vad är det med dessa så kallade signaturbyggnader? Kan en byggnad rent av förändra en stads identitet? Och varför kantas alltid projekten av så heta debatter, avsky och passion? Hör reportageserien i P1 Kultur!

Godmorgon, världen! 14 augusti. Naila Saleem om gripanden efter bombdåden i Thailand, reportage om Trumps vita väljare, Susanne Palme om EU:s relation till Turkiet efter kuppförsöket, vi berättar om muser från aniken till rocken, reportage om cricket från imperiet till Sunne och krönika av Nina Björk. Panelen om ministeravgång, Reinfeldts avgångsersättning och asylförvar. I vår andra timme: reportage om det syriska krigets barn, satirgruppen Utkantssverige om pensionsvolontären, Göran Everdahl om kräftan som klassiker, reportage om sexualbrott på festivaler och ett kåseri signerat Carl Johan De Geer. Producent Erik Hedtjärn, programledare Katarina von Arndt.

Vilken roll spelar hemmet och hembygden i musiken? I Daniel Norgrens musik och texter har hemmet och hembygden en central roll. Dessutom, hör forskaren Mats Greiff om hembygden i countryn. En podd om vilken roll begrepp som hem och hembygd har i musiken.Inom hiphopen är det ofta förorten, betongen, höghusen, grannarna som lever tätt intill, kaos, som står i fokus, medan det inom countryn är tvärtom: ett lugn, en hemlängtan, att sitta på verandan och blicka ut över öppna landskap.Den just nu mest haussade svenske artisten inom folk och americana är Daniel Norgren. I fjol släppte han två skivor Alabursy och the Green Stone som fick fina recensioner. Han nominerades nyligen till Dagens Nyheters kulturpris 2016. I Daniel Norgrens musik och låttexter är hemmet och hembygden en central del.Ett reportage av Naila Saleem.Lyssna på hela tisdagens P1 Kultur med Mona Masri här

Nu ska vi till Indien med P1 Kulturs Naila Saleem för att prata om indisk feminism. Den skiljer sig från västerländsk, i vad man lägger i själva begreppet men också i hur man ser på ordet feminism. Staden Varanasi ligger längs floden Ganges. Det är en pilgrimsstad för många hinduer, men där finns också ett av landets bästa universitet och dit har vår reporter Naila Saleem åkt för att intervjua människor om indisk feminism. För den skiljer sig en del från den västerländska, inte bara i vad man lägger i själva begreppet men också i hur man ser på själva ordet feminism. Och som en del av denna resa bestämde sig Naila för att klä sig som en traditionell indisk kvinna under en dag och alltså bära en sari för att se hur det skulle kännas i kroppen. - Är du feminist?- Ja jag tror det, om det handlar om att skapa jämlikhet mellan könen, mellan olika kast- och klassindelningar för de hänger ihop, då är jag definitivt feminist, säger Ranjana Sheel som är historieprofessor på ett av Indiens bästa universitet Banaras Hindu University som ligger i den nordindiska staden Varanasi också känd under namnet Banaras.Dagen skymmer i Varanasi, människor söker sig till floden Ganges för att se på solnedgången och spana in folk. Tjejer och killar kollar in varandra, lite i smyg för det gäller att inte dra de vuxnas blickar till sig. I stadens parker, inne i buskaget bland grenar och löv sitter unga par, älskande som inte har någon annan plats att ta vägen när behovet av att hångla inte går att stå emot.Rätten till att bestämma över sin egen kropp är en komplicerad fråga i Indien, särskilt för kvinnor för familjens heder ligger bokstavligen talat i hennes sköte. Så en kvinnas rörelsefrihet övervakas, vem hon talar och umgås med regleras av familjen. Sen varierar graden av kontroll mellan landsbygd och stad, mellan kast- och klasstillhörighet. I de urbana kretsarna ifrågasätts de patriarkala strukturerna allt mer och inom populärkulturen visas kärlek à la väst med sex före äktenskapet. Det talas om att det indiska samhället sexualiseras allt mer, och att baksidan är det sexuella våldet. Varje dag skriver tidningarna om våldtäkter med en eller flera gärningsmän som utsätter barn, flickor och kvinnor för övergrepp.Frågan om sexuellt våld är bara en av många som engagerar den indiska kvinnorörelsen, och det här programmet ska handla om denna kamp men vi börjar med lite terminologi för frågan om feminism är laddad i Indien. Ordet står för något västerländskt, importerat och långt ifrån alla känner sig bekväma med att säga att de är feminister. Istället pratar man om kvinnofrågor som i den indiska kontexten handlar om allt ifrån hur kvinnor ska få en bättre tillvaro och slippa undan fattigdom till undernäring, analfabetism, kast- och klassdiskriminering och våld på grund av religiösa spänningar. Till exempel så vill inte en av hindilitteraturens stora stjärnor, som i sina texter varit tydligt feministisk, kalla sig för feminist.- Nä inte alls, vi måste göra människor av oss själva och agera utifrån vilka vi är. En ekonomiskt fri kvinna är lika bra som en man och det synsättet skapar möjligheter att se annorlunda på livet, säger Krishna Sobti som hunnit fylla 90 år.Hon är alltså en av 1900-tals litteraturens giganter i Indien men okänd för många utanför landets gränser eftersom få av hennes verk översatts till engelska. Hon skrev tidigt om kvinnor och deras sexuella behov. Frispråkighet är ett passande ord för att beskriva hennes stil kanske bäst uttryckt i kortromanen Mitro Marjani eller på engelska To hell with you Mitro om den unga Mitro som är sexuellt understimulerad och som orsakar skandal med sina behov och sin vägran att lyda sin make.Mitro Marjani skapade uppståndelse när den kom ut 1966 och har också satts upp som pjäs.Urvashi Butalia är förläggare och driver Zubaan books. För henne är det självklart att svara ja på frågan om hon är feminist. Det har varit hennes livsverk att arbeta med de här frågorna men däremot är hon tveksam till att ladda begreppet feminism med ordet jämställdhet som västerländska feminister ju brukar göra.- Jag tycker att begreppet jämställdhet är svårt i ett så hierarkiskt samhälle som det indiska med våra kaster och klasser. Vem ska en fattig kvinna vilja vara jämställd med? En fattig man, en rik kvinna eller en rik man? Det blir komplicerat säger Urvashi Butalia och menar att jämställdhet fungerar bättre i samhällen där klass inte längre är så viktigt. Jag tycker det är mer berättigat att tala om skillnader och hämtar kraft i tanken att varje människa har rätt till ett värdigt liv, säger hon.Historikern Ranjana Sheel i Varanasi menar att det finns många likheter mellan feminismen i väst och i Indien men också många olikheter. Till exempel har homosexuellas rättigheter ännu inte blivit en stor fråga. Den viktigaste frågan för många unga är istället giftermål och önskan att få välja sin partner själv. Det märker hon inte minst på sina kvinnliga studenter.- Jag ser att det finns en ganska stor grupp kvinnliga studenter på Banaras Hindu University som inte är redo att återvända hem utan fortsätter studera. De tar vilka kurser som helst bara för att slippa gifta sig, säger Ranjana Sheel.Det pratas ibland om att det finns ett glapp mellan den frihet som unga indiska kvinnor tros vilja ha och som liknar västerländska kvinnors dvs att klä sig som de vill och vara ute sent om kvällarna om de så önskar, och den kamp som den äldre generationens feminister driver och som handlar om hälsofrågor, bättre arbetsvillkor och medvetenhet om sina grundläggande rättigheter. Ranjana Sheel menar att detta glapp möjligen är en fråga för kvinnorna i Indiens megastäder men för resten av befolkningen är det inte så, där är de mer basala bristerna på möjligheter som är de allvarliga.- De olika sätt som förtrycket manifesteras på gör det hela så komplext; man har frågan om läs- och skrivkunnighet, sen kast och klass och det gör att det blir komplicerat, säger Ranjana Sheel.Jag tar en autorickshaw till en av södra Delhis populära stadsdelar för att besöka Zubaan books. I de smala gränderna trängs hippa kaféer med små butiker som säljer designade kläder. Stadsdelen har blivit allt mer gentrifierad berättar Urvashi Butalia på förlaget Zubaan books.Zubaan betyder tunga på hindi men också språk och röst, när kvinnor i det hinditalande bältet i norra Indien talar för mycket säger man att deras zubaan har öppnats och tanken med det här bokförlaget är att ge kvinnor en röst och utrymme, säger Urvashi Butalia. Förlaget ger inte bara ut skönlitteratur utan även akademiska böcker och barn- och ungdomsböcker. När hon startade förlaget för många år sedan var syftet att skapa ett verktyg som kunde användas i vardagen för kvinnor eftersom förlagsbranschen var så manlig. På den tiden hette förlaget Kali for Women och när hon och en kollega drog igång verksamheten 1984 blev det Indiens första feministiska förlag.- När vi började förlaget letade vi upp befintlig litteratur skriven av kvinnor för att översätta och sprida verken, säger Urvashi Butalia.Det finns ett tjugotal officiella språk i Indien och bristen på översättningar är en stor fråga för det leder till att litteraturen inte sprids mellan landets olika delar. Detta har också i stor utsträckning gällt litteratur skriven av kvinnor. Då i början var det en utmaning för Urvashi Butalia och hennes kollegor att övertala kvinnorna att vilja bli utgivna.- Kvinnors bristande självkänsla och känsla för att det de skrev var viktigt och behövde komma ut i världen, det var en verklig utmaning, berättar Urvashi Butalia men detta har förändrats.En annan fråga av vikt för förlaget har varit frågan om klass. Man har aktivt letat efter författare som inte tillhört den vanliga gruppen skrivande utan som hör hemma i en muntlig tradition. Urvashi Butalia berättar om ett av sina mest omhuldade bokprojekt. Det är en tunn liten skrift skapad av 75 kvinnor från en by i delstaten Rajasthan och den handlar om kvinnokroppen och kvinnors hälsa. Kvinnorna har själva ritat bilderna. Men hur är det nu för tiden? Är det lättare för kvinnliga författare?- Det finns ett intresse, en öppenhet, en marknad och läsare men det är fortfarande svårt för kvinnor som skriver på de indiska språken för det kräver att folk letar aktivt för att hitta dem, säger hon.Krishna Sobti skriver på hindi och urdu och fortfarande aktiv i samhällsdebatten, även om hälsan börjar svikta. Hon ställer in intervjun flera men till slut ses vi i hennes hem. Hon är glad och pigg, och det märks att ett besök livar upp. Vi sitter i vardagsrummet och pratar medan kvinnan som arbetar hos henne kommer med färskpressad apelsinjuice och småkakor. Hon är väldigt nyfiken på mig och min familj och ursäktar sig så att hon inte har några gåvor att ge mina barn. Vi pratar om Indien och Pakistan, om hur olika länderna utvecklats.Krishna Sobti föddes i dagens Pakistan men hamnade efter självständigheten i Indien. Under många år arbetade hon på dagarna och skrev på nätterna. Kvällarna tillbringade hon på någon av restaurangerna kring flashiga Connaught Place i centrala Delhi. Hon bestämde sig tidigt för att inte gifta sig och bilda familj, ett mycket ovanligt beslut för någon i hennes generation får väl sägas.- Vårt system där man lever ihop över generationsgränserna, det förstör både mannen och kvinnan. Det leder till att kvinnans roll blir att producera barn och ta hand om familj och svärföräldrar medan mannen fattar besluten, säger Krishna Sobti.Hon har skrivit kritiskt om äktenskapet i flera av sina böcker, bland annat i det självbiografiska verket Ai Ladki, på svenska Lyssna min dotter. Den handlar om en ogift dotter som vårdar sin döende moder. Modern ömsom bannar dotterns livsval att satsa på skrivandet ömsom hyllar dem.Krishna Sobti rotar som sagt ofta runt i relationerna mellan män och kvinnor men drar också in det omgivande samhällets problem och hur värderingar förändras i tider av politisk turbulens och uppbrott. Hon återkommer till att det viktiga inte är vårt kön utan att leva som individer.Ranjana Sheel är professor i historia med genusfrågor som specialitet. På BHU, Banaras Hindu University, i Varanasi där hon arbetar är campus stort och grönt. Det rymmer inte bara de olika fakultetsbyggnaderna utan även student- och lärarbostäder och stadens bästa sjukhus. Jag och Ranjana Sheel har stämt träff på hennes institution, en gul byggnad med pelare i entrén och långa mörka korridorer och små små rum åt professorerna.Vi slår oss ner i biblioteket, öppnar fönstren och dörrarna för att få in lite luft i värmen. Hon berättar att den indiska kvinnorörelsen består av tre faser, den första sträcker sig fram till Indiens självständighet 1947, den andra till 1970-talet och den tredje fram till idag.- Den första fasen handlade om sati det vill säga sedvänjan att en änka skulle låta sig brännas levande tillsammans med sin döda make, och frågan om änkor skulle få gifta om sig. Ett annat spörsmål var från vilken ålder det skulle vara lagligt att ha sex. Det här var kampanjer som leddes av männen, berättar Ranjana Sheel.Sati förbjöds 1829 och änkor fick laglig rätt att gifta om sig 1856. Under 1800-talets andra hälft engagerade sig fler kvinnor i de här frågorna, främst från överklassen och de högre kasterna. Frågorna handlade mest om kvinnors rättigheter inom hemmet. När sedan kampen för självständighet blev allt intensivare klagade flera kvinnoledare på att männen, med Mahatma Gandhi i spetsen, främst var intresserade av självständighet från britterna och inte i att förbättra villkoren för landets kvinnor. När så britterna lämnade Indien 1947 inleddes arbetet med en nya konstitution.- Konstitutionen gav oss jämlikhet enligt lagen och var kulmen på att det sociala arbete som förts, säger Ranjana Sheel.Då var lyckan stor över att vara fri och alla rättigheter kvinnorna fått i och med den nya konstitutionen, så åren därpå blev kvinnorörelsen mer fragmenterad. Några grupper arbetade mot alkohol, andra för att kvinnor skulle få större rättigheter när det gäller rätten att äga mark men på 1970-talet hamnade fokus återigen direkt på kvinnornas situation.Då kom rapporten Towards equality som var en kartläggning över det indiska samhället sett ur kvinnornas perspektiv när det gällde allt från ekonomi till politik och juridik, media och födelsetal där antalet kvinnor jämförs med antalet män. Den kom att lägga grunden för det fortsätta arbetet med kvinnofrågor menar Ranjana Sheel.- Den här rapporten visade på uppdelningarna enligt klass och kast. Det hade funnits i kvinnogruppernas medvetande men blev mer tydligt. Det som fick rörelsen att komma samman var frågorna om våld; det vill säga att kvinnor dödades på grund av att makens familj inte var nöjd med hennes hemgift och så våldtäkterna, säger Ranjana Sheel.Även om konstitutionen slår fast att män och kvinnor har samma rättigheter och skyldigheter så säger den indiska traditionen något annat.- Processen börjar vid födseln, om det är en flicka talas det direkt om att öppna ett bankkonto i hennes namn för att spara till hennes bröllop, säger hon.Om första barnet är en flicka är det inte så stor fråga men om det är andra dottern är familjen inte längre så glad. Det håller på att förändras i medelklassfamiljer i städerna säger Ranjana Sheel och fortsätter: Däremot när det är dags för flickorna att gifta sig kan föräldrarna uttrycka sorg för då förlorar de ju sina döttrar som flyttar till makens familj och lämnar föräldrarna ensamma. Om pengar finns låter man båda barnen studera men är familjen fattig lägger man pengarna på sonens utbildning. Sen finns ett glorifierande av den självuppoffrande modern som tar hand om sin familj och inte ser till sina egna behov, t ex hon äter först när alla andra fått mat och sitter inte ned med sin familj. När Ranjana Sheel frågar sina studenter om middagen tagit slut fast att modern inte fått någon mat, lagar hon då ny mat åt sig själv blir svaret alltid nej. Om fadern kommer hem sent då? Jo då, då lagar hon ny mat åt honom.Ranjana vill att jag ska följa med på en kvinnofest på campus, ett antal lärare och professorer ses och firar vårfesten Holi som är en av de viktigaste högtiderna i Indien. Festen är också ett sätt för dem att stärka sina nätverk och utbyta erfarenheter. Vi sitter vid ett långbord, äter sötsaker och snart börjar kvinnorna sjunga och dansa. Jag ställer samma fråga till dem alla: vilken är den viktigaste kvinnofrågan i Indien just nu? Svaren blir många; en professor i ekonomi säger att lagarna som reglerar kvinnors arbete när det gäller lön och arbetsmiljö behöver ses över. Sangita Pandit är lärare i sång på BHU. Hon säger att en del av hennes kvinnliga studenter inte får tillräckligt stöd av sina familjer i sitt karriärval och det skapar problem:- En del av mina studenter inte får det stöd de behöver av sin omgivning, till exempel om de kommer hem sent om kvällen efter ett uppträdande så behöver de familjens stöd ifall människor ifrågasätter vad de gjort ute sent, säger Sangita Pandit.Tillbaka till strandpromenaden i Varanasi som ligger vid floden Ganges. I vimlet hittar jag Sneha och henne kompis Priyanka. De säger att det är stor skillnad på hur killar och tjejer behandlas av sina familjer och omgivningen.- Killarna har andra studiemöjligheter och mer frihet i samhället. Vi kan till exempel inte ha på oss klänningar och kortkort som ni i väst har, säger Sneha.Vad är då hennes största rädsla undrar jag?- De flesta tjejer är rädda för att bli våldtagna, för här accepterar inte killar att tjejer står över dem, har bättre utbildning, är mer intelligenta osv, säger hon. När jag frågar om de får välja sina framtida makar själva börjar de fnittra och säger nej det gör deras föräldrar.Detta med rätten till sin egen kropp och rädslan för att bli utnyttjad har blivit en del av det offentliga samtalet i Indien, och det finns en massa filmer som den här på nätet. Att frågan är på tapeten beror på den mycket uppmärksammade gängvåldtäkten på en buss i Delhi 2012. Kvinnan dog av sina skador.Hur märks då det här nya sättet att prata om kvinnors rätt till sina kroppar inom kulturlivet? Förläggaren Urvashi Butalia svarar:- Den stora skillnaden efter 2012 är att det skrivs mer om offret och med betoning på att det förvisso är fruktansvärt men att livet inte tar slut. Det finns ett ord på hindi, zindalash, som betyder att efter att någon blivit sexuellt ofredad så blir hon som ett levande lik. Det här protesterar människor mot nu, säger Urvashi Butalia.Naila Saleem naila.saleem@sverigesradio.se

Den 17 maj uppmärksammades Internationella dagen mot homofobi och transfobi. P1 Kultur får besök av dramatikern Mattias Brunn. Dessutom gör vi internationella nedslag där kulturen utmanar fördomar. Den Internationella dagen mot homofobi och transfobi uppmärksammades första gången uppmärksammades 2005. Att det blev just den 17 maj är för påminna om att det var detta datum 1990 då Världshälsoorganisationen WHO slutade klassificera homosexualitet som en sjukdom.I Sverige kom det i år att falla en skugga över den här dagen då det blev känt att en teaterföreställning på ett gymnasium i Eslöv avbröts efter kränkningar och hån från publiken. Föreställningen var "Männen med rosa triangel" som bygger på en bok av Josef Kohut, som skildrar förföljelsen av homosexuella i Nazityskland.P1 Kultur får besök av skådespelaren och dramatikern Mattias Brunn, som stod på scen i Eslöv i måndags eftermiddag och tvingades avbryta föreställningen. Han har arbetet med frågor kring HBTQ och scenkonst i snart 15 år, bland annat med föreställningen "No Tears For Queers" och just "Männen med rosa trianglar". Just nu sitter han i juryn för scenkonstbiennalen för barn och unga - Bibu - i Helsingborg.Vi vidgar även perspektivet och hör ett reportage av frilansjournalisten Lina E. Johansson med exempel från olika tider och platser på hur gay-erfarenheter kan synliggöras och utgöra konstnärliga utgångspunkter, i såväl modefotografi, som stadsvandringar och skådespeleri.Fotografen Herbert Tobias var en av Tysklands viktiga modefotografer i efterkrigstid. Han var också en av dem som 1950 blev angiven för att vara homosexuell. Han och pojkvännen flydde tillsammans till Paris för att undgå bestraffning. Sofia Hultin är performancekonstnär som gör stadsvandringar som hon kallar "Im every lesbian". Hon jobbar med marginaliserad historia och historiekritik, främst med berättelser som bygger på intervjuer hon gjort med lesbisk personer. Just nu är hon aktuell med en stadsvandring i Oslo.Vi fortsätter till Indien. Eller närmare bestämt, till ilskna indiska gudinnor. Och att på film skildra det i Indien kontroversiella ämnet homosexualietet. "Angry Indian Goddesses" heter en film som går upp på svenska biografer i sommar och handlingen kretsar kring modefotografen Frieda som samlar sina vänner i hemmet i Goa.Vår reporter Naila Saleem har träffat en av filmens skådespelerskor; Tannishtha Chatterjee.Programledare: Måns Hirschfeldt Producent: Naila SaleemLyssna på hela onsdagens P1 Kultur med Måns Hirschfeldt här

Dödandet väcker chock, ilska och rädsla. Hur ska vi möta de känslorna? Hör Gudmund Erling från Svenska kyrkan i Bryssel, och Salahuddin Barakat, imam i Malmö. Vi berättar också om det hyllade asylboendet i Sala, uppmärksammat för sin satsning på att förebygga och lösa konflikter. Men här finns också en annan historia om en 19-årig asylsökande som hotats och trakasserats för att han är ateist. Ett reportage av Alexandra Sandels, i vår serie om religionens roll på svenska asylboenden. Är byte av religion en väg till ett bättre liv för Indiens kastlösa? Frilansreportern Hanna Rydén var med när en stor grupp kastlösa konverterade från hinduism till buddhism. Hör också vår reporter Naila Saleem som rapporterar från det hinduiska Holi-firandet, en högtid som ska markera gemenskap över kastgränserna.

Hör hur vår Bokcirkel med författarna Frida Nilsson och Lars Gustafsson tolkar naturkatastrofen i sjumilaskogen. Hör också hur de med stor entusiasm gör om slutet på A.A. Milnes mästerverk, Nalle Puh. - Tar ni livslögnen från en människa så tar ni lyckan av honom med detsamma. Så lyder en klassisk replik i Henrik Ibsens pjäs Vildanden. Ja, hur är det nu? Är sanningen alltid eftersträvansvärd i alla lägen, eller kan en lögn vara konstruktiv? Vår reporter Jenny Teleman ger sig ut i ett grävande livslögnsreportage, rakt ned i Ibsens klassiker. Till sin hjälp har hon teaterregissören Anna Pettersson, aktuell med sin föreställning av Vildanden på Dramaten i Stockholm.   -  Om jag berättar för folk i mataffären i New York att jag är poet, så tror de att jag är galen. Om jag däremot säger att jag är professor, så blir de väldigt glada. Det säger Meena Alexander, turligt nog både poet och professor i engelska och kreativt skrivande i New York. Från början kommer hon från Kerala i Indien, hon har levt ett kringflackande liv, och nyss var hon på Sverigebesök. Vår reporter Naila Saleem träffade henne för att prata om hennes poesi.  

"Husmoderns död och andra texter" heter en splitterny essäsamling av litteraturprofessorn och kritikern Sara Danius - Dan Jönsson har precis gett ut reportageboken "Kontinentaldrift" om tillståndet i Europa i spåren av den ekonomiska krisen. Kritiken har läst båda böckerna tillsammans med kritikerna Mattias Berg, SR Kultur och Ulrika Milles, kulturskribent på bland annat Dagens nyheter. Hur stark är essägenren i Sverige? Och vilken ställning har det litterära reportaget i bokform, när allt färre tidningar har råd att satsa på långa reportage? Dessutom, Göran Sommardal resonerar kring begreppen igenkänning och inlevelse utifrån "Sanningen de döda vet", som är ett urval av poeten Anne Sextons dikter - och - kulturredaktionens Naila Saleem har träffat den pakistanska författaren Kamila Shamsie, som bland annat förklarar varför så många författare från Pakistan så ofta ägnar sig åt landets historien. Programledare Anneli Dufva Producent Maria Götselius

Varför är det så viktigt att spegla sig i det som varit - ibland i personer som funnits och händelser som ägt rum långt innan vi själva blev till? Kanske är det en längtan efter att lära känna oss själva bättre. Men hur är det om den egna nedärvda familjeberättelsen i själva verket bara är en myt? I veckans P4 Kultur klättrar vi upp i släktträd och gungar på grenar vi inte visste fanns. Viljan att ta reda på vilka som döljer sig där uppe bland släktträdets grenar har fått många att släktforska. Kanske kan en musikalisk gammelmormor ge svaret på varför någon fötts med musiköra i en övrigt tondöv familj. Och tv-program som Vem tror du att du är, lockar en storpublik att följa kändisars sökande i släktarkivens gömmor. Regissören Suzanne Osten var med i den första säsongen av serien; hon sökte sin pappa. P4 Kulturs reporter Naila Saleem träffade Suzanne för att tala om vad de nya kunskaperna om pappan har betytt för henne. Ingmar Bergman är det många som förknippar med att söka sina rötter och med tillbakablickar inom familjen. Inte minst genom filmer som Fanny och Alexander eller Den goda viljan. Nu håller hans svärson Henning Mankell på att skriva ett manus till en tv-serie om Ingmar Bergmans liv. Nyligen har det även cirkulerat uppgifter om att Bergmans mamma egentligen inte var hans riktiga mamma. Om det bland annat berättar Malin Sandberg i sin krönika i veckans program. En annan scenens man som har gungat på släktträdets grenar är skådespelaren David Fukamachi Regnfors. Inspirerad av you tube-predikanter, Herman Lindqvists Japaner japaner japaner och Sverigedemokraternas framgång i förra årets val, började han arbetet med sin monologpjäs Farfar var samuraj. En föreställning om retorik och konspirationsteorier. Om Resan, den till Japan - Davids farfars land. – Föreställningen leker med tanken vems historia berättar jag? Ursprunget är berättelsen om min farfar som var med i andra världskriget på den japanska sidan. Men historiska fakta är en problematisk term eftersom historien alltid har en avsändare, säger David Fukamachi Regnfors. David sökte en samuraj och fann en kamikazepilot. P4 Kulturs Reporter Malin Holgersson har träffat David och vi får följa med upp i hans släktträd.

"I Moçambique är det ingen som tycker att du är konstig om du säger att i natt var jag ett träd", säger Mia Couto. Biblioteket om och med Moçambiques litterära superstjärna. Redaktör: Naila Saleem. "I Moçambique är det ingen som tycker att du är konstig om du berättar att i natt var jag ett träd.  Gränsen mellan människa, djur, växter och vatten är diffus", säger författaren Mia Couto. I hans böcker regerar gränslösheten. Där blir de döda plötsligt levande och de levande döda. Svart blir vit. Och offern kan förvandlas till  förövare och tvärtom. Mia Couto blandar realism med magi, politisk kritik med hejdlösa fantasier och bjuder läsaren på finurliga uppgörelser med fördomar och förutfattade meningar. Hemma i Moçambique i sydöstra Afrika är han också aktiv i samhällsdebatten och skriver krönikor i pressen. Biblioteket möter Moçambiques litterära superstjärna för ett samtal om gränstrakterna mellan litteratur och verklighet. Redaktör: Naila Saleem.

Labyrint kommer av latinets "labor intus" och betyder " att med möda inträda". Sverige är faktiskt världens labyrinttätaste land med drygt tre hundra registrerade labyrinter. Naila Saleem testar häcklabyrinten Tittin i Rosendals Trädgård. Karin Arbsjö djupdyker i designprinsen Sigvard Bernadottes mönster "Virrvarr" som lanserades 1958 på Perstorps laminatskivor. Och det var minsann ett äventyr för Amanda Ooms att ta sig ut på Åstol för att möta författaren Birgitta Stenberg för ett samtal om livets och skrivandets kringelikrokar. I Gajden handlar det om den stora retrotrenden i data- och TV-spelsvärlden. Petter Hegevall, chefredaktör på speltidningen Game Reactor tipsar. Viktor Hariz berättar om "Skräckens labyrint" av HP Lovecraft.

Kosmo har tema hemland Hemland -  land där man vuxit upp; land där man bor - så lyder definitionen av ordet i Nationalencyklopedin. Riktigt så enkelt är det ju inte alla gånger. Det finns, som vi alla vet, folk som vuxit upp med en ständig längtan till en plats eller ett land som de aldrig levt i, aldrig kommit till. Och det finns de som fördrivits från sitt land. Men vi präglas alla av platser och av språk, av seder och vanor, både dem vi levt med och de vi kanske vårdat på avstånd. Vi präglas av en föreställning om ett hemland. På Moderna museet i Malmö ställer den israeliska konstnären Yael Bartana ut. Hennes utställning heter ”och Europa kommer att häpna” och är minst sagt kontroversiell och provokativ. I fem filmer vrider och vänder hon på bilden av den sionistiska drömmen och ställer frågan om vem som har rätten till landet Israel. Cecilia Blomberg har mött henne i Malmö. Vikas Swarup är diplomaten som blivit en av Indiens stora bästsäljande författare. Genombrottet kom med boken Q & A som senare blev filmen Slumdog millionaire. Nu är han aktuell med boken De sex misstänkta, som inspireras av tre kända och omdebatterade indiska rättsfall. Naila Saleem har mött honom i ett samtal om ett land i förändring, där gamla värderingar försvinner i takt med att ekonomin och samhället utvecklas. Och om vilken roll Indiens intellektuella spelar i samhällsdebatten. Mikael Timm ställer frågan: var bor en intellektuell? apropå en fransk debatt om de intellektuella som en del av den franska identiteten. Och så rapporterar Gunnar Bolin från kulturhuvudstaden Pecs i Ungern där man har romskt tema. Kosmo låter med hjälp av Fredrik Wadström den ryska teaterkritikern Jelena Kovalskaja kommentera hur svenskarna från Dramaten lyckas förvalta den ryska kulturikonen Tjechov när de har urpremiär med Körsbärsträdgården på den stora Tjechovfestivalen i Moskva. Programledare: Anneli Dufva Producent: Marie Liljedahl