POPULARITY
Latinamerikas öppna ådror är ett centralt verk från 1971. Författaren Eduardo Galeano från Uruguay som gick bort 2015 var fram tills dess en av Latinamerikas viktigaste intellektuella. Sveriges radios före detta latinamerikakorrespondent Lars Palmgren berättar om bokens betydelse och när han själv läste den för första gången på 1970-talet på en febrig resa genom kontinenten. "Latinamerikas öppna ådror", Galeanos skoningslösa uppgörelse med USA och Europa, är också ett verk författaren senare tog avstånd ifrån. En Klassiker från 2015.
”Stackars Mexiko, så långt från Gud, så nära USA”. Orden lär komma från Porfirio Díaz, president i Mexiko under åren 1876 till 1911, och gäller alltjämt. Men hur kommer det sig att Mexikos vänsterpresident kom så bra överens med Trump – och vad kommer att hända nu med Biden? Valfusk i Uganda – glädje i Chile – och varför gillar Mexikos vänsterpresident Trump? Välkommen till ett halvt varv runt jorden med Global Podd! I Uganda sitter oppositionens vänsterkandidat Bobi Wine i husarrest och rädslan breder ut sig. Vi får en unik inblick i det som händer i landet. Dessutom Chile – kommer landet till slut att skrota de sista resterna av Pinochets diktatur? Medverkande: Petter Bolme, journalist på Global Bar Magazine som tidigare bott i Mexiko. En aktivist i Uganda som av säkerhetsskäl måste vara anonym. Lars Palmgren, Sveriges Radios tidigare korrespondent i Latinamerika som under flera decennier bott i Chile. Programledare: Ylva Bergman och David Isaksson.
I Indien tvingas de kastlösas barn att äta gräs för att överleva, i Libanon växer protesterna på nytt och i Tanzania rustar sjukvården för covid-19. Inte ens Trinidad kommer undan – men där har man ett helt eget sätt att göra nyheter. Vi pratar sjukvård i detta avsnitt av Global Podd och bjuder så klart på den bästa coronamusiken. Dessutom: Klimatoptimisten Johan Kuylenstierna som ändå tror att världen kommer att bli bättre den dag pandemin är över. Medverkande: Lenin Raghuvanshi, MR-aktivist från staden Varanasi i Indien. Baraka Mng'ong'o, manlig sjuksköterska i Tanzanias huvudstad Dar es Salaam. Malin Cronqvist, grundare av organisationen Help to Help. Lars Palmgren, journalist, bosatt i Viña del Mar i Chile. Johan Kuylenstierna, vice ordförande i klimatpolitiska rådet och tidigare chef för Stockholm Environment Institute (SEI). Programledare: David Isaksson och Ylva Bergman.
Veckans Människor och tro är ett reportagebaserat program från Argentina, Kuba och Frankrike som kretsar kring samspelet och spänningarna mellan religion, stat och politik. I Argentina har t ex Katolska kyrkan lagt sig i den väldig känsliga politiska fråga om aborträtten med en stark lobbyverksamhet inför en omröstning i senaten. Efter detta har, i Påve Franciskus hemland, kyrkans politiska inflytande börjat ifrågasättas på allvar. En växande proteströrelse uppmanar nu argentinare att begära apostasi alltså att lämna kyrkan. Vår Latinamerikakorrespondent Lotten Collin rapporterar från Buenos Aires. Vi får även att få höra ett reportage från det officiellt ateistiska Kuba som ändå tillåter och ger privilegier till nunnor från Heliga Birgitta ordern, en paradox i ett annars intolerant land mot oliktänkande. Människor och tros korrespondent Lars Palmgren träffar Fidels nunnor i Havanna. I det konfessionslösa Frankrike, som drabbats av en serie terroristdåd, går vi på en kurs i religionsneutralitet. Ett av universiteten som ger en sådan kurs är universitetet i Metz och ditt begav sig vår reporter Anna Trenning-Himmelsbach för att lära sig hur kurser i religionsneutralitet ska lösa spänningarna i samhället. I dagarna har verkligheten hunnit ikapp Frankrikes ärkebiskop och Kardinal som nu ställs inför rätta för att ha mörkat allvarliga pedofilanklagelser mot präster under 80-och 90- talet. Sveriges radios korrespondent Margareta Svensson rapporterar för Människor och tro. Programledare och producent: Antonio de la Cruz
Det var på ett hår att Kubakrisen 1962 hade övergått i ett kärnvapenkrig. De flesta i världen minns det med lättnad. Men på Kuba glömdes krisen bort. Tills svenska arkeologer kom dit och började gräva. Fidel Castro kände sig överkörd när Sovjet gick med på USA:s krav att montera ner sina raketbaser på Kuba, utan att ens konsultera honom. Därför bestämde han att krisen inte skulle ingå i skolornas historieundervisning. Men när svenska samtidsarkeologer, tillsammans med kubanska kollegor, började gräva efter spår av sovjetsoldaterna på de platser där baserna funnits, öppnades också dörren till människors minnen. Och ur det mötet växer en ny historia; världskrisen sedd underifrån av dem som levde mitt i händelsernas centrum. I programmet medverkar Håkan Karlsson, professor i arkeologi vid Göteborgs universitet och Mats Burström, professor i arkeologi vid Stockolms universitet. Lars Palmgren vet@sverigesradio.se
Under flera decennier har den katolska kyrkan drabbats av sexuella övergreppsskandaler. Kyrkan har hittills tystat ner skandalerna och offren har misstrotts. Men kritiken har blivit så stark att kyrkan inte längre kan skydda präster som utfört övergrepp. Allt fler ställs in för rätta. En domstol i Melbourne i Australien har beslutat att inleda en rättegång mot Vatikanens ekonomichef kardinal George Pell och i Chile har 34 biskopar ställt sina platser till förfogande, efter att de fört påven Franciskus bakom ljuset och mörklagt väl kända övergrepp som pågått under lång tid i ett prästerligt nätverk. Påven har reagerat starkt och utryckt att det i kyrkan vuxit fram en elitpsykologi som har orsakat splittringar och uteslutningar, som har bildat slutna grupperingar, nästan som hemliga ordenssällskap, där den centrala uppgiften är att hålla varandra bakom ryggen, vilket lett till en narcissiskt och auktoritär andlighet där det viktigaste är att själv känna sig utvald. För att lösa problemen, skriver påven, räcker det inte med att byta ut personer. -Vi måste gå längre, skriver Franciskus, vi måste söka efter rötterna och strukturerna som tillåtit den här typen av beteende. Men hur ska förändringsarbetet gå till och är de senaste händelserna en vändpunkt, som kan leda till att sexuella övergrepp upphör eller i alla fall avslöjas och anmäls? Lars Palmgren, tidigare utrikeskorrespondent på Sveriges Radio, berättar om hur Chiles katolska kyrka befinner sig i ett slags chocktillstånd sedan landets samtliga 34 biskopar lämnat in sin avskedsansökan. Firas Jonblat ger oss en tillbakablick på hur skandalerna blossat upp under åren i den världsvida katolska kyrkan och lett fram till att kyrkan nu upplever en av sina djupaste kriser. Sveriges Radios korrespondent Margareta Svensson har träffat prästen Mauro Leonardi som har startat en namninsamling för att han anser att ordet pedofili bör skrivas in i den katolska kyrkans katekes. Han anser att kyrkan bör använda samma ord och begrepp som resten av samhället för att enklare kunna bemöta och bekämpa problemen. Anders Arborelius, biskop för Stockholms katolska stift, och sedan ett år tillbaka också kardinal i Vatikanen, kommenterar och reflekterar kring turerna runt de senaste skandalerna och hur den katolska kyrkan bör agera. Programledare Tithi Hahn Producent Antonio de la Cruz
Den katolska kyrkan kritiserar öppet Venezuelas president Nicolas Maduro. Det hindrar inte att Maduro bett kyrkan om hjälp med medling i landets allvarliga politiska situation. Den katolska kyrkan är starkt oroad över den politiska utvecklingen i Venezuela, och har bland annat krävt riktiga demokratiska val och frisläppande av politiska fångar. Kyrkans engagemang har besvarats med både verbala och fysiska attacker. Bland annat har president Nicolas Maduro anklagat kyrkan för att på ett förrädiskt sätt gynna alla världens kapitalister och perversa. Fredrik Heiding, Newmaninstitutet, kommer till studion för att ge en bild av kyrkans roll i konflikten. Jamila Hussein, sociolog och kriminolog, är aktuell med boken Heder och hedersvåld. Hon menar att hon bryter mot ett tabu genom att forska i ämnet. Vilken betydelse har religionen för hedersvåld och vilka konkreta åtgärder vill hon se för att hjälpa de utsatta? På Kuba var ateismen påbjuden fram till för femton år sen. I dag växer de religiösa samfunden och den katolska kyrkan har fått en central betydelse i samhället. Reportage i Människor och tro av Lars Palmgren. Natalie Lantz, doktorand i Hebreiska bibelns exegetik vid Uppsala universitet, har lovordats för sin översättning av David Grossmanns nya bok En häst kommer in på en bar. Hon samtalar med programledare Tithi Hahn om sin forskning och sitt förhållande till judisk tro och kultur. Veckans utrikeskrönikör Lasse Johansson i Washington sitter mitt under storpolitiskt tumult och googlar på nunnor. Över 7 000 amerikanska nunnor har nämligen skrivit under ett upprop mot president Donald Trumps planer på att skrota sjukförsäkringssystemet Obamacare. Nunnornas initiativ är en påminnelse om att USA inte enkelt kan delas in i religiösa konservativa och sekulära liberala.
Margarethe von Trotta är en av Tysklands ledande regissörer. Nu är det premiär för ny film om systerskap - ett ämne hon skildrat många gånger. Hur bra blir det den här gången? I Margarethe von Trottas filmer är det alltid kvinnor i huvudrollerna. Von Trotta-favoriten Katja Riemann spelar Sophie i den senaste filmen En bekant främling, som handlar om två halvsystrar som inte vet om varandra förrän i vuxen ålder, en livsomvälvning som von Trotta själv upplevt - och just systerskapet, obearbetad historia och filosofiska frågeställningar löper som röda trådar genom von Trottas filmkonst. Kritiken har bjudit in filmkritikern och professorn Maaret Koskinen, kulturredaktionens Mattias Berg och Gunnar Bolin för ett samtal om både von Trottas nya film och hennes nu 40 år långa filmskapande. Nobelpriset i litteratur har precis tillkännagivits, men i Kritiken berättar Lars Palmgren, Sveriges radios förre latinamerikakorrespondent, om författaren som aldrig fick priset - trots att han var given kandidat. Hör historien om Jorge Luis Borges och Nobelpriset! Dessutom, i höst är författaren Sara Stridsbergs texter aktuella på flera teaterscener. Hennes författarskap är hyllat, men också omdiskuterat - och det fick Kritikens Magdalena Brenning Louko att fundera över om det går att se skillnader mellan manliga och kvinnliga kritiker? När debuten Happy Sally kom ut 2004, jublade de kvinnliga kritikerna, medan de manliga var mer skeptiska. Varför? Programledare Anneli Dufva.
Reportage från Erbil - IS, PKK och turkiska bomb. 70 år efter Hiroshima och Nagasaki - vad hade hänt med världen om bomberna aldrig fällts? Lars Palmgren om filmen om de 33 chilenska gruvarbetarna. Efter saab-krisen, så gick Trollhättan vidare. Krönikör Ulrika Knutson: En nedriven affisch är ingen osynlig affisch. Panelen om SD-reklamen och KD:s homopolitik. Digital imperialsm - jättarna stöper om nätet. Sommarsatir med Mänskliga nyheter. Radions Peder Gustafsson om Japans kärnkraft som startar efter Fukushima. Quinoa - ett frös resa från Anderna till moderna middagsbord. Vad händer när solen slocknar? Kåseri om regn, surkål och en uppstoppad stork. Programledare Marianne Hasslow, producent Erik Hedtjärn och tekniker Brady Juvier.
Övergrepp mot oliktänkande i nyomvalde president Nkurunzizas Burundi, Marcus Alfredsson träffar en av dom som vittnar om tortyr och försvinnanden. 40 år efter mordet på Victor Jara i Chile har nu flera personer åtalats, Lars Palmgren tar oss tillbaka till militärdiktaturens Santiago. Krisen djupnar inom grekiska regeringspartiet Syriza, hör professorn som kallar partiets politik för "omogen".
Är idrott och nationalism bara av ondo? I Rwanda har landets cykellag gett nationen nytt hopp, medan idrott och nationalism på andra håll ger näring åt destruktiva krafter. Nationella ledare har sedan länge insett kraften i att utnyttja idrotten för sina egna syften. Men å andra sidan: är det önskvärt att idrotten är neutral i en värld full av konfliker och mänskligt lidande?Och i en globaliserad värld - hur länge måste man ha varit svensk medborgare för att hyllas som hjälte efter att ha bärgat hem ett guld åt nationen?Reportage från Kista Galaxys träning (bilderna). SR:s korrespondent i Afrika - Richard Myrenberg - träffar cykellandslaget i Rwanda. Och så en krönika om fotboll och nationalism i Latinamerika av Lars Palmgren.Sport i P1 söndag 7 juni 8:05 (repris 19:30)Gäster: Lasse Dencik, socialpsykolog och Ida Ali-Lindquist, som bloggar om sport.Programledare Gunnar Bolin. Reporter Deniz Merdol. Producent Peter Sandberg.
Inbördeskriget i Syrien är inne på sitt femte år och i Genève pågår återigen fredssamtal. För den syriska regimen är det nu viktigt att få omvärlden på sin sida och religionen blir ett viktigt kort. Reportage från Damaskus med frilansjournalisten Lasse Edfast och studiosamtal med Syrienkännaren Aron Lund. Chilensk film skakar den katolska kyrkan. Filmen El Bosque de Karadima handlar om prästen Fernando Karadima som var berömd för sin karisma. Men där fanns en mörk sida. Reportage om filmen av Lars Palmgren. Trots att han fått kritik för att ägna sig åt dialog med fel parter så tror Peter Weiderud, som har valts till ny direktör för Svenska institutet i Alexandria i Egypten, på religionsdialogens kraft. Programledare: Åsa Furuhagen, producent: Jalal Lalouni
Latinamerikas öppna ådror är ett centralt verk från 1971 om kontinentens historia. Författaren Eduardo Galeano, som nyligen avled 74 år gammal, räknas till Latinamerikas viktigaste intellektuella. Sveriges radios mångåriga latinamerikakorrespondent Lars Palmgren berättar om verkets betydelse och när han själv läste den för första gången.
Denna vecka drar Berlins filmfestival igång med inte mindre än tre svenska långfilmer och tre kortfilmer i startfältet. Roger Wilson lämnar en rapport. Vi har också träffat Mikael Wiström, bioaktuell med filmen Storm över Anderna som är ett försök att berätta Perus historia genom svenska Josefins ögon. Mikael Wiströms nya dokumentär om Perus historia och den maoistiska gerillan Sendero Luminoso handlar om hur historieskrivningen kan se helt olika ut beroende på vem som berättar. Lars Palmgren har besökt den by i Anderna där filmen delvis utspelar sig och talat med filmens huvudperson Josefin, som är född i Sverige men som vuxit upp med sin peruanske fars berättelser om Sendero Luminoso som en befrielsearmé som grundades av Abimael Guzman och Josefins faster, hennes fars syster, Augusta. Mötet mellan Josefin och de som förlorat sina anhöriga i kriget på 80-talet blir omskakande. Det blir också ett besök på fjället med kortfilmsaktuella Amanda Kernell som vann publikens pris på Göteborgs filmfestival med sin film Stoerre Vaerie (Norra storfjället) om att söka sina samiska rötter. Filmen tävlade även nyligen på den prestigefyllda Sundancefetivalen i USA. Kinos reporter Helene Alm har fått följa med producenten Oskar Östergren för att leta lämpliga fjällsidor i Tärnafjällen till hans och Amanda Kernells kommande långfilmsprojekt, även det med samisk tematik. Och så blir det en filmklassiker vald av Kinos programledare Saman Bakhtiari: Filmen ”Salaam Cinema” av den iranske regissören Mohsen Makhmalbaf, från 1995, gjordes för att fira filmkonsten 100 år. Makhmalbafs film är ett slags kombination av drama och dokumentär om den casting han anordnade till sin jubileumsfilm. Så småningom visade det sig att själva castingförfarandet utgjorde materialet för filmen. Något som kom som en överraskning för somliga av de sökande skådespelarna. Gunnar Bolin och Jenny Teleman är deltagare i denna ”Fika med klassiker”-sammankomst. Programledare: Saman Bakhtiari Producent: Nina Asarnoj
Göran Hägglund slutar som partiordförande i Kristdemokraterna. Vad händer nu? Samtal med frilansjournalisten Erik Lindfelt. FN kritiserar Sverige för bristande mänskliga rättigheter och hot mot minoriteter. Vad gör regeringen? Intervjuv med demokratiminister Alice Bah Kuhnke. Ökat motstånd mot Pegida-rörelsen? Vad betyder det för den islamfientliga rörelsen, som spridit sig rekordsnabbt över Europa.Rapport från Belgien av Alexandra Sandels och samtal med frilansjournalisten Lisa Bjurwald. Telegramsammanfattning med Jalal Lalouni. Reportage om kyrklighet och vodoo i fattiga Haiti av Lars Palmgren. Samtal med Per Jäderstrand om hans sökande efter mening i livet och hur han fann ledning i hinduismen.Krönika om ord och magi i Kina av David Carlqvist
I Latinamerika är inflation mer än ett ekonomiskt begrepp. Här påverkar prisstegringar folks vardag på ett extremt sätt. För vad händer om man inte kan ta för givet att pengar man sätter in på banken på morgonen fortfarande är värda något på eftermiddagen? Hur påverkar inflationen folks tänkesätt, shoppingvanor och politiken? Och vad är inflation egentligen? De frågorna ställer Sveriges Radios Latinamerikakorrespondent Lotten Collin till sina gäster då hon sänder tredje avsnittet i sin gerillaradio. Klädd i militärgrön uniform, stjärnprydd basker och röd scarf utmanar Lotten Collin sina chefer på Sveriges Radio att ge mer utrymme till nyheter från hennes bevakningsområde. Kommer hennes kupp fungera eller är tiden då latinamerikanska nyheter hamnade på topp i radions sändningar förbi? Lotten Collin ringer upp sin företrädare Lars Palmgren i Chile för att reda ut saken. Med sig i studion har hon journalisten Carlos Garat och ekonomen Damian Migueles. Båda har rötter i Argentina och delar med sig av hur inflation kommit att påverka livet där och vilken roll dollarkursen spelar. Ekonomen Torsten Wetterblad har bott i Bolivia, Nicaragua, Chile och Brasilien och har jobbat för Sida i de länderna. Han förklarar allt du någonsin velat veta om inflation men var för rädd för att fråga. Lotten Collin gästas också av Elisa Sohlman som är VD på svensk-brasilianska handelskammaren och just hemkommen från VM-yrans Brasilien. Telefonväkteri på torsdag! Få svar på allt du någonsin velat veta om Latinamerika. Ring till vår telefonsvarare på 08 545 69 663 och ställ din fråga, eller skicka ett mejl till korrespondenterna@sverigesradio.se. Vill du veta var det kan vara farligt att resa i Latinamerika? Har du frågor om brasilianskt mode? Undrar du vad som ligger bakom den stora flyktingvågen från Centralamerika till USA? Ring eller mejla in din fråga så kanske just du får svar på torsdag eftermiddag när telefonväkteriet med Lotten Collin börjar! Du kan också ringa under direktsändningen på torsdag till 08 24 15 00.
Journalist, utrikeskorrespondent, författare I ett tillbakablickande Sommarprogram berättade Sveriges Radios förre korrespondent Lars Palmgren om hur han, ofrivilligt, smugglade vapen åt gerilla i Sydamerika. Han hade följt med i en folkvagnsbuss från Nicaragua till El Salvador och när han, efter att kriget i El Salvador tagit slut, träffade en av männen som fått honom att följa med på bussen fick han veta: - Den där folkvagnsbussen vi reste med, den hade dubbla golv. I själva verket hade vi smugglat vapen till gerillan. Jag hade använts som en slags täckmantel för att lura tullare och andra. Han berättade också om våld och hot han utsatts för i sitt arbete som journalist. Om Lars Palmgren Lars Palmgren är nyligen pensionerad från att ha varit Sveriges Radios korrespondent i Sydamerika. Han mönstrade som nittonåring på M/S Chile till Buenos Aires. Sedan slutade han som matros, studerade historia och socialantropologi i Uppsala och Lund. Han skulle börja som biståndsarbetare i Chile när militärkuppen satte stopp för planerna. Startade Nyheter från Latinamerika 1975 och Flyttade till Latinamerika 1979. Han har varit korrespondent för radion sedan 1994 och tilldelades Sveriges Författarförbunds Radiopris 2010. - Efter sjömanstiden blev Latinamerika nästan en tvångstanke. Jag bara måste tillbaka. Nu har jag varit immigrant här i 35 år. Blev det som jag väntat? Och kan man tala om Latinamerika som en enhet? Om det och om mitt komplicerade kärleksförhållande till Chile kommer jag att tala i mitt Sommarprogram. Producent: Juan Diego Spoerer
Timme 1: Syrien - om osäkerheten och omvärldens reaktioner - kommentar från vår utrikeskommentator Agneta Ramberg och vår Sydösteuropakorrespondent Katja Magnusson. Sedan om Egypten och likheterna med Algeriet där demokratiutvecklingen vändes till inbördeskrig på 90-talet. Domen mot Bradley Manning som nu vill bli kallad Chelsea Manning. Om nakna kvinnor i konsten - god konst eller sexism? Tre nya korrar om hösten - Richard Myrenberg, Agneta Furvik och Maria Persson Löfgren. Krönikör är Ulrika Knutson. Och panelen med Per Wirtén, Hanne Kjöller och Lotta Gröning. Timme 2: Om vargen som besvärlig valfråga - hur väl funkar den? Public Service med satir. Lars Palmgren slutar som Latinamerikakorrespondent - hör om 40 år på kontintenten. Ny bok om Greta Garbo av Lena Einhorn. Och sist kåseri av Pamela Jaskoviak.
Iran väljer ny president. Valet hårt riggat av det mäktiga väktarrådet och den andlige ledaren Khamenei. Spelar det någon roll vem som blir landets nästa president och vilka har störst chans att vinna valet? Samtal med journalisten och författaren Shora Esmailian. Nyhetssvep sammansällt av Åaa Furuhagen. Reportage från Frankrike där en politiserad katolicism är på frammarsch. Reporter Anna Trenning Himmelsbach. Spricka i Lutherska världsförbundet efter Svenska kyrkans och den evangeliska lutherska kyrkan i USA sagt ja till samkönade äktenskap. Den tredje största kyrkan i förbundet, Mekane Yesus i Etiopien, bryter allt samarbete. Går det att överbrygga gapet i synen på homosexualitet? Samtal Christopher Meakin, ekumenikansvarig på Svenska kyrkan och Erik Johansson, missionssekreterare på Evangeliska fosterlandsstiftelsen samt inslag av Åsa Furuhagen med Torbjörn Toll, präst i Adis Abeba.Utrikeskrönika från Lars Palmgren. Samtal om ny bok - En bön för moderniteten - om reformjudendom och
Frikyrkan i Sverige var en gång en framgångsrik folkrörelse med stort inflytande. Idag talar rapporterna om svikande medlemstal, försäljning av församlingshus och sammanslagning av samfund. Samtidigt har fler så kallade invandrarkyrkor tagit upp konkurrensen med de traditionella kyrkorna. Människor och tro sänder från Pingstkyrkan i Jönköping där programledaren Tithi Hahn med gäster diskuterar frikyrkans roll i Sverige 2012. Medverkande är Erik Lindfelt, journalist, Chatrine Carlson, tidigare föreståndare Jönköping Pingst, John Ahlström, Andreasförsamlingen/Fjällstugan och Ulrik Josefsson, historiker och styrelsemedlem i Jönköping pingst. Dessutom en krönika om frikyrkans framgångar i Latinamerika av Lars Palmgren och en inbjudan av av Frida Ohlsson Sandhal, Jönköping nya Pride general.
Blodbad i Syrien.Hur tänker kristna syrier i svensk exil om framtiden för Syriens kristna minoritet. Reportage av Karine Mannerfelt och samtal med chefen för Mellanösternstudier i Lund Leif Stenberg om det aktuella läget i Syrien och relationerna till Turkiet.I nytt utredningförslag om tvångsäktenskap o informella äktenskap ställs stora krav på samfundens kontroll och utbildning av vigselförättare. Samtal med vigselombudet Othman al Tawalbeh om hur utbildningen går till inom FIFS , förenade islamska föreningar i Sverige, som tidigare fått sin vigselrätt återkallad,men som nu fått tillbaka vigselbehörigheten för tio imamer. Utrikeskrönika från Lars Palmgren. Hur ser det ut med den religiösa dimensionen i dataspelsvärlden, spaning av Patrik Lindkvist. Efter Uppdrag Gransknings moskeavslöjanden väcks fråan om en svensk imamutbildning på nytt. Samtal med idehistorikern Mohammad Fazlhashemi och tf rektorn för studieförbundet Ibdn Rushd Elvir Gigovic.
Påven till Kuba där många sätter sitt hopp till Benedictus XVI som medlare mellan oppositionen och regimen. Besöket är förknippat med stora förväntningar. Varför? Samtal med Lars Palmgren. Senegal till valurnorna för att välja president. De muslimska ledarna - marabouterna - spelar en viktig roll. Reportage av Marie Wenger från valrörelsens Dakar. Utrikeskrönika av Robin Olin. Reportage av Åsa Furuhagen från Eastleigh, stadsdel i Nairobi också kallad lilla Mogadishu. Här samlas somalier och kenyanska muslimer. Stadsdelen är också en ekonomisk motor för alla somalier i exil. Samtal med Richard Myrenberg om relationen mellan Kenya och Somalia och betydelsen av al Shabaabs försvagade ställning för en möjlig fred. Reportage av Åsa Furuhagen med Al Amin Kimathi, en av grundarna av Muslim Human Rights Forum och en av Kenyas mer kända människorättsaktivister. Miljoner sörjer den koptiske påven Shenouda. Vem var han, vad betydde han andligt och för den religiösa minoritetens ställning, och vi
2011 var året då folkliga uppror spred sig över världen. I Väst var det kapitalismen som fick klä skott för kritiken. I kapitalismen förlovade land USA växte i september förra året den så kallade Occupy Wall Street-rörelsen fram. Den beskyllde de amerikanska bankerna för rovdjurkapitalism och tältlägret i Zuccotti Park bevakades av världspressen. Idag är lägret rivet och demonstranterna har evakuerats, men rörelsen fortsätter ändå med sina aktioner och många menar att de redan påverkat retoriken i presidentvalskampanjen. Kosmos medarbetare Petra Socolovsky har bland annat vart med på en av Occupy Museums manifestationer och ställt frågan hur har USA:s politik och kulturliv påverkats av proteströrelsen. ”Finns det några alternativ till kapitalismen och hur ser de i sådana fall ut?”, frågar sig kulturgeografen David Harvey. Han är av världens 20 mest citerade akademiker inom humaniora, examinerad i Cambridge på 60-talet och numera professor på City University of New York. Harvey är en av vår tids skarpaste kritiker av den nyliberala ekonomiska politiken som han menar kommer ha svårt att lösa den senaste finanskrisen. I höstas kom hans senaste bok Kapitalets gåta och kapitalismens kriser ut på svenska, en genomgång av kaptialismens framväxt och kriser under 1900-talet. Cecilia Blomberg träffade den engagerade professorn när han besökte Sverige och föreläste inför fullsatta salar. Kyssaktioner för att visa sin ”passion för utbildning”, zombiemarscher till tonerna av Michael Jacksons 1980-talshit Thriller, och joggingturer under dygnets 24 timmar runt presidentpalatset La Moneda i Santiago. Det här är några av de aktioner som skett under det så kallade studentupproret i Chile, som beskrivs som landets största protester sedan demokratin infördes 1990. Avgiftsfri utbildning, ett stopp för vinster i privata utbildningsföretag och ett förstatligande av gymnasieskolan står bland annat på parollerna. Lars Palmgren rapporterar från Chile. Kapitalismen som ekonomisk-politisk modell har nästan blivit globalt allena rådande. Till och med det kommunistiska Kina, som idag har tagit plats högst upp bland världens mäktigaste länder, har anammat kapitalismens principer. Men hur går egentligen kommunismen och kapitalismen ihop och vad tycker kineserna? Göran Sommardahl reder ut det hela. Programledare: Cecilia Blomberg Producent: Marie Liljedahl
Oroligheter i Nigeria efter slopade besinsubventioner. Vad betyder det för landets djupa motsättningar mellan muslimer i norr och kristna i söder? Samtal med Maria Sjöqvist. Ateistparti bildat i USA. Vilka möjligheter har det att påverka i det starkt religiösa Amerika. Samtal med grundaren Troy Boyle. Nytt katolskt stift i USA för konservativa anglikaner som vill konvertera. Utrikeskrönika av Lars Palmgren. Reportage om unga letter med judisk bakgrund som hittar till vidgad judisk gemenskap. Trend efter murens fall att man söker sina rötter.Reportage av Jenny Sanner Roosqvist. Kvartsamtal med fotografen Jens Assur om ansvar, likgiltighet och den nya kortfilmenen som väcker frågor kring rättsosäkerhet och dödsstraff i Kina. Ny forskning från Nederländerna om varför islamofobi tar sig mer våldsamma uttryck där, än på andra håll i väst. Jens Möller har träffat sociologen Ineke van der Valk. Telegram om skolverkets slöjbeslut och debatten kring omskärelse av pojkar på ickemedicinsk grund.
Det här är en berättelse om en ung man i Chile som försöker bli vuxen. Roberto rappar och målar grafitti. Han har en helt annan relation till Chile än min generation. Min egen relation till Chile har allt från början varit politisk - Allendetiden, kuppen, Pinochetdiktaturen och demokratins återkomst har varit självklara etapper i min syn på Chile och i min relation till chilenarna. Detsamma gäller för mina chilenska generationskamrater. Men den generation chilenare som växt upp efter demokratins återkomst har – har jag upptäckt – helt andra referensramar och är präglade av ett helt annat Chile. Roberto träffade jag i en slags konfrontation en sen kväll på gatan när jag inte kunde dölja min ilska över hans grafitti. Men jag upptäckte att han var just ett den ”demokratins barn” som jag inte förstod mig på. Dokumentären är ett försök att förstå honom, samtidigt som han försöker förstå sig själv. Det är därför också en bild av Chile bortanför de politiska schablonerna. Lars Palmgren, Sveriges Radios korrespondent i Latinamerika
Vildsvinsstammen växer i Sverige. Markägare och lantbrukare rasar över förstörda marker, men här finns också en outnyttjad jaktpotential. Vad är vildsvinet för djur? Hur intelligent är ledarsuggan. Och hur smakar köttet? Har vi en outnyttjad viltköttsreserv i skogarna? Häng med Nordegren med gäster i brännpunkt: Vildsvin. Och så fortsätter vi att följa statsminister Fredrik Reinfeldt i spåren på hans officiella besök i Brasilien och Chile. Idag landar han i Santiago, och vi pratar med vår korrespondent Lars Palmgren om vad som kan komma ut av besöket. Hör också Marisol Bravo, framgångsrik chilensk entreprenör tillika socialist, och med ett förflutet i Sverige. Dagens bisittare är Natalia Kazmierska.
Varför har Nordafrika och Mellanöstern sett ut som det har gjort? Samtliga länder är unga nationer med ett kolonialt förflutet. I de flesta fall blev de självständiga under den senare delen av 1900-talet. Varför utvecklades de till autokratier med kungar eller presidenter som diktatorer? Egyptens president Gamal Abdel Nasser ville samla regionen genom arabnationalism, vilket tilltalade bland andra Muammar Khadaffi. Andra tilltalades av panislamism, där religionen ansågs vara det sammanbindande kittet. Men dessa strömningar fick ingen allmän uppslutning och är idag historia. Varifrån hämtar arabländerna nu inspiration för nationsbyggandet? Från de forna kolonialmakterna? Från USA? Eller från islam? Kan al-Qaida överleva revolterna i Mellanöstern? Utvecklingen har tagit terrornätverket med överraskning. Deras ideologi har varit att störta regimerna, inte minst den egyptiska, genom våldsamt jihad, inte genom en bred folklig resning som använder Facebook och Twitter. Demonstranterna har inte ropat på en islamistisk stat utan på reformer, demokrati och slut på korruption. Vi intervjuar terrorexperten professor Daniel L Byman vid Brookings i Washington om hur framtiden ser ut för al-Qaida. På Armémuseum i Stockholm öppnar i helgen fotoutställningen Breaking the Silence som består av 100 fotografier från de israeliska soldaternas vardag på det ockuperade Västbanken. Vi träffar Dotan Greenvald en före detta israelisk infanterisoldat som bland annat tjänstgjort i Hebron och som 2004 grundade organisationen Breaking the Silence vars mål är att skildra de dilemman israeliska soldater ställs inför i den pågående konflikten. "- Jag uppfostrade mig själv, blev min egen familj" Ubah Musse kom som ensamt flyktingbarn när hon var åtta år från inbördeskrigets Somalia till Sverige. Nu är hon på Riksteaterturné med monologen "Vem sover i natt?". Föreställningen bygger på hennes egen livsberättelse om att vara utsatt. Hör henne i kvartsamtalet om hur hennes texter blev en pjäs, vilka hon vill nå med sin berättelse och vad som händer i henne när hon ser bilderna på barn på flykt från Libyen eller när hon tänker på dagens ensamkommande flyktingbarn. Den åttonde februari, på internationella kvinnodagen, delar Aftonbladet ut sitt pris "Årets Wendela". Priset går till någon som gör skillnad i samhället och som arbetar med frågor som rör jämställdhet och kvinnors situation. En av årets nominerade är Elise Lindqvist som om nätterna utgör en trygg punkt för de kvinnor som säljer sin kropp på Malmskillnadsgatan i Stockholm. Utrikeskrönikan kommer från Chile och är signerad Lars Palmgren. Pakistans minoritetsminister Shahbaz Bhatti blev i onsdags skjuten till döds på grund av sin kritik mot landets kontroversiella blasfemilagar. Han var den ende kristne ministern i Pakistans regering. Talibaner säger sig ligga bakom mordet och säkerhetspådraget var stort vid begravningsceremonin som hölls idag. Hör Människor och tros tidigare rapportering om kritiken mot Pakistans blasfemilagstiftning. Programledare: Tithi Hahn Producent: Anneli Rådestad anneli.radestad@sr.se
Hur skriver man historia efter att genomlevt krig, apartheid eller en diktatur. Vems historia är det man berättar? Och hur lever man vidare? Hör Nadine Gordimer, nobelpristagare och en av den sydafrikanska apartheidregimens starkaste kritiker. Hon har i sina böcker skrivit om landets mörka historia men har också genom sin politiska verksamhet varit med om att störta landets förtryckarregim och skriva ny historia. Anneli Dufva samtalar med henne om gårdagens och dagens Sydafrika. Kriget i forna Jugoslavien har satt djupa spår och skapat skarpa gränser mellan folk och länder i en region som en gång i tiden hörde samman och i mångt och mycket hade en gemensam kulturhistoria. Den 11 mars i år är det dags för invigningen av 1+1 – Life & Love där elva museer från sex länder på västra Balkan ska göra varsin utställning på samma tema: en gemensam historia och en gemensam framtid. Jonas Jarl var med när representanter från museerna möttes på en workshop i vintras. Hör också Sveriges Radio latinamerikakorrespondent Lars Palmgren om bland annat Baby Docs plötsliga uppdykande på Haiti och vad det gör med synen på landets historia. Konstnären Kajsa Dahlberg har i sitt konstverk Vykort från Jerusalem samlat ihop 500 vykort som är skickade från Jerusalem till Sverige från 1900-talets början och seklet ut. Under 100 år upprepas de klassiska turistmotiven av klagomuren, tempelmoskén med sitt glänsande guldtak, lite öken, kameler och beduiner. Och texterna på vykortens baksida är nästan lika utbytbara. Att de är skrivna från världens kanske mest omtvistade stad märks knappt utan det skrivs om värmen och de historiska platserna. Programledare: Cecilia Blomberg Producent: Marie Liljedahl
Gränsen mellan USA och Mexiko beskrivs ibland som ett öppet sår där tredje världens dröm om ett bättre liv ofta slutar med död i öknen. Efter delstatens Arizonas kontroversiella lagförslag, som bland annat innebar att man var tvungen att alltid bära med sig handlingar som bevisade att man befann sig lagligt i landet, lät debatten inte vänta på sig. Många menade att lagförslaget var rasistiskt och främlingsfientligt. Idag har delar av lagförslaget stoppats av en federal domare och jurister tror att frågan kommer att kunna gå vidare ända upp till Högsta domstolen. Men det är få kulturarbetare som har engagerat sig i vare sig lagen i Arizona, eller det faktum att fler migranter än någonsin tidigare dör när de försöker ta sig över gränsen. Men förra månaden hade en ny pjäs Detained in the Desert premiär i Boyle Heights, öster om centrala Los Angeles, en föreställning som inspirerats av händelserna i bland annat Arizona. Claes Andreasson har bland andra mött manusförfattaren bakom pjäsen Josefina Lopez och aktivister som jobbar för att minska dödsfallen i Arizonas öken. För många år sen var gränsen mellan delstaten Texas i USA och Mexiko i söder en symbol för hopp, framtidstro och regional integration. Men idag har de två tidigare så sammanfogade knutpunkterna El Paso i norr och Ciudad Juárez i söder skiljts åt, och ömsesidig misstro dominerar relationen mellan dem. Orsaken är knarkkriget som sliter sönder hela norra Mexiko och som drabbar landets gränsstäder extra hårt när USA skärper säkerheten av oro för att våldet ska spilla över gränsen. Och förändringen märks inte minst i kulturlivet, som lider när samarbeten bryts å gemensamma projekt inte längre går att genomföra. Lotten Collin har besökt gränsstäderna. Och så har Sveriges Radios Latinamerikas korrespondent Lars Palmgren läst Roberto Bolaños bok 2666, en bok som han beskriver som ett fullkomligt hisnande, ständigt överraskande, framforsande äventyr som vare sig har rumsliga eller tidsliga gränser. Roger Wilson har också mött den mexikanske skådespelaren och regissören Diego Luna i ett samtal om mexikansk films ställning idag. Programledare Anneli Dufva Producent: Marie Liljedahl
Skolverket fick bakläxa när utbildningsminister Jan Björklund (FP) tidigare i veckan presenterade den framtida kursplanen i religionskunskap för grundskolan. Skolverket ville jämställa de fem världsreligionerna i religionsundervisningen. "Det är självklart att elever ska studera alla världsreligionerna, men det är lika självklart att kristendomen i svensk skola fortsatt ska ha en särställning. Det har varit den totalt dominerande religionen i vårt land, och påverkat vårt levnadssätt på ett helt annat sätt än till exempel hinduismen, anser Jan Björklund. Men varför ska religionsundervisningen domineras av just kristendomen när samhället präglas av en växande pluralism av livsåskådningar? Vad ligger bakom regeringens beslut och vilka konsekvenser får skolministerns beslut för den praktiska undervisningen? Diskussion mellan Christer Hedin, religionshistoriker och lärarutbildare och kristdemokraten Yvonne Andersson, ledamot i utbildningsutskottet. Den prisbelönte författaren Philip Pullman är mest känd för sin fantasytrilogi Den mörka materian där skurken är en maktfullkomlig och totalkorrumperad kyrka. Pullman, som är medlem i den brittiska motsvarigheten till Humanisterna, beskrivs som både den mest frispråkiga ateisten i England och den farligaste författaren i Storbritannien. Nu är han Sverigeaktuell med en ny bok som handlar om Guds son, eller rättare sagt om tvillingbröderna Jesus och Kristus. Hannes Fossbo möter Philip Pullman som talar om sin nya bok "Den godhjärtade Jesus och Kristus Bedragaren". I Sydostasiens buddhistiska länder betraktas den vita elefanten som helig och som en symbol för en regents vishet. Vita elefanter är sällsynta, men när man häromdagen hittade en vit elefant i Burma såg militärjuntan detta som ett lyckligt tecken inför det val som ska hållas den 7 november. Sören Wibeck intervjuar Burmakännaren David Steinberg. För snart en månad sedan slog hon igenom i svensk TV när Ingvar Oldsberg kidnappade henne på bokmässan i Göteborg för att göra henne till huvudperson i "Här har du ditt liv", men i Japan är hon en superkändis och mangastjärna. Nu kommer boken där hon själv berättar om sitt liv i ord och bild. I boken "Våga drömma" berättar hon om den livsglädje och Gudstro som hjälpt henne att komma igenom motgångar och om sina drömmar, som från början handlade om att bli växeltelefonist eller lastbilschaufför, men som gjorde henne till elitidrottare, konstnär, sångerska, föreläsare och författare med världen som arbetsfält, trots att hon föddes utan armar och med bara ett normalt ben. Möt Lena Maria Klingvall i kvartsamtalet. Utrikeskrönikan kommer från San Joségruvan i Chile och är signerad Lars Palmgren. Programledare: Tithi Hahn, tithi.hahn@sr.se Producent: Anneli Rådestad, anneli.radestad@sr.se
Just nu pågår räddningen av de 33 chilenska gruvarbetare som suttit instängda i San Joségruvan på nära 700 meters djup i över två månader. Vi pratar med SR:s utsände Lars Palmgren som befinner sig vid den av journalister belägrade gruvan. Idag avgörs Thomas Bodströms (S) framtid som riksdagsledamot. Får man vara pappaledig med en sjuåring i USA, och ändå behålla sin riksdagsstol i Sverige? Aftonbladets politiska kommentator Lena Mellin analyserar, och Mats Matsson från Försäkringskassan förklarar hur reglerna ser ut för oss övriga dödliga. Och så försöker vi lista ut vilka litteraturkritiker som har rätt - är nobelpristagaren Mario Vargas Llosa en gubbsjuk mansförfattare, eller är det bara nys? Författaren och Vargas Llosa-kännaren René Vázquez Díaz reder ut begreppen. Bisittare för dagen: den eminenta Louise Epstein.
Lars Palmgren berättar om livet som korrespondent i Latinamerika och hur ett musikstycke fick honom att mönstra på ett fartyg som kom att ta honom till kontinenten för över trettio år sen.
Lars Palmgren berättar om livet som korrespondent i Latinamerika och hur ett musikstycke fick honom att mönstra på ett fartyg som kom att ta honom till kontinenten för över trettio år sen.