Podcasts about materien

Uff - Der Eishockey-Podcast, unterstützt von PENNY. Folge achtundneunzig! WhatsApp-Channel:https://whatsapp.com/channel/0029VafvHzS0G0XpAAKAlX3i Schaut bei unserem Partner vorbei: https://www.penny.de Mitten im Eishockey-Sommer steigen wir tiefer in bestimmte Materien ein. Zusätzlich: Draisaitl, Herr und Mann!  Eisblog-Hoodie: https://www.eisblogshop.de Time-Codes (werden nachgetragen) Ein Produkt von Eisblog.  Mit dem Herz auf der Kelle.  https://linktr.ee/eisblog Du möchtest deinen Podcast auch kostenlos hosten und damit Geld verdienen? Dann schaue auf www.kostenlos-hosten.de und informiere dich. Dort erhältst du alle Informationen zu unseren kostenlosen Podcast-Hosting-Angeboten. kostenlos-hosten.de ist ein Produkt der Podcastbude.Gern unterstützen wir dich bei deiner Podcast-Produktion.

Uff - Der Eishockey-Podcast, unterstützt von PENNY. Folge achtundneunzig! WhatsApp-Channel:https://whatsapp.com/channel/0029VafvHzS0G0XpAAKAlX3i Schaut bei unserem Partner vorbei: https://www.penny.de Mitten im Eishockey-Sommer steigen wir tiefer in bestimmte Materien ein. Zusätzlich: Draisaitl, Herr und Mann!  Eisblog-Hoodie: https://www.eisblogshop.de Time-Codes (werden nachgetragen) Ein Produkt von Eisblog.  Mit dem Herz auf der Kelle.  https://linktr.ee/eisblog Du möchtest deinen Podcast auch kostenlos hosten und damit Geld verdienen? Dann schaue auf www.kostenlos-hosten.de und informiere dich. Dort erhältst du alle Informationen zu unseren kostenlosen Podcast-Hosting-Angeboten. kostenlos-hosten.de ist ein Produkt der Podcastbude.Gern unterstützen wir dich bei deiner Podcast-Produktion.

Stell dir vor, du stehst an einem Strand und beobachtest, wie die Wellen ans Ufer rauschen. Beobachte das mit dem Blick der bewussten Schöpferin, des bewussten Schöpfers und nimm dann die Unabhängigkeit von Wasser und Welle wahr. Die Welle bewegt sich – das Wasser nicht. www.dietermhoerner.de ResonanzIst unsere Wahrnehmung nicht manchmal mit einem Radio vergleichbar? Auf welche Frequenzen ist dein Empfangsgerät eingestellt? Ein Ehepaar im Auto, sie fährt auf eine Ampel zu. Er, Beifahrer, sagt: „Du Schatz, da vorne ist rot!“ Von einem einfachen „Ja, hab' ich gesehen“ bis zur Ehekrise sind alle Reaktionen möglich. Je nachdem, was die Fahrerin aus diesem Satz heraushört. Was sie hört, hängt von Ihrer eigenen Gestimmtheit, von Ihrer Frequenz ab. An dem Vergleich mit dem Radio wird ebenfalls deutlich: Alle Frequenzen sind vorhanden. Die verschiedenen Radiosender senden alle, sie sind prinzipiell alle für dich erreichbar - wenn du den Empfänger verstellst, d.h. dich in eine andere Frequenz bringst z.B., indem du deine Einstellung änderst, änderst du das empfangene Programm! Du entscheidest selbst, worauf du deine Wahrnehmung richtest oder welche Frequenzen von anderen in dir (nach)schwingen dürfen. „Das Geheimnis zeigt sich dir nicht auf der materiellen Ebene. Du findest es auch nicht auf der Ebene der Materie, Energie oder Schwingung. Schöpfung findet auf einer Ebene statt, die Materie, Energie wie auch Schwingung beeinflusst.“ © Dieter M. Hörner www.dietermhoerner.de

In dieser Folge Eures Jura-Karrierepodcasts begrüßen wir Dr. Thomas Gorke. Thomas ist Anwalt für Immobilienwirtschaftsrecht und Fachanwalt für Verwaltungsrecht. Er berät also nicht nur in einem speziellen Rechtsgebiet, sondern ist als "hybrider Anwalt" tätig. Hierbei beschäftigt er sich insbesondere mit Materien des besonderen Verwaltungsrechts. Zu seinen Mandant*innen zählen hochkarätige Immobilienkonzerne, die er zu rechtlichen und wirtschaftlichen Fragestellungen berät. Dabei beschäftigen ihn unter anderem die folgenden Fragestellungen: Was hat das Immobilienwirtschaftsrecht mit dem bereits im Podcast vorgestellten "M&A" gemeinsam? Was macht ein spannendes Objekt aus? Worauf gilt es, im Glücksspielrecht zu achten? Welche Stadt Deutschlands hat die schönste Spielbank? Wie funktionieren Kasinos im Internet? Dies und vieles mehr – darunter auch Lootboxen und Gaming – in der aktuellen Episode von IMR. Viel Freude!

Europa ist auf dem Weg zu einer nachhaltigen Kreislaufgesellschaft. Welche Rolle dabei der europäische Green Deal und das Kreislaufwirtschaftspaket aus dem Jahr 2018 spielen und wie diese Materien mit der Deponieverordnungsnovelle im Jahr 2021 zusammenhängen, berichtet David Suchanek in dieser Folge „3 Minuten Umweltrecht“.

Claudia Cornelsen ist die weibliche Stimme für das bedingungslose Grundeinkommen in Deutschland. Als Kommunikationsexpertin und erfolgreiche Buchautorin hat sie dem Verein "Mein Grundeinkommen" in Sachen Sichtbarkeit und Wirksamkeit gehörig Wind unter die Flügel gepustet. Über Crowdunding sammelt der Verein Geld ein, das in Form eines bedingungsloses Grundeinkommen an Menschen - unabhängig von deren Lebenssituation - verlost wird. Die spannende Frage lautet: "Was würdest Du tun (wenn du einer der Gewinner wärst)?". Genau dieser Frage ist Claudia Cornelsen nachgegangen und hat unter diesem Titel gemeinsam mit dem Initiator des Vereins Michael Bohmeyer ein Buch über die persönlichen Erfahrungen der "Losgewinner" geschrieben. In unserem Gespräch erfahren wir etwas darüber, was sich im Leben der Menschen wirklich ändert, wenn sie plötzlich in den Genuss einer bedingungslosen, finanziellen Zuwendung kommen. Wir beleuchten das Potenzial, das im Konzept des bedingungslosen Grundeinkommens steckt, für unser Wirtschaften und für unsere Gesellschaft insgesamt. Und bei dieser Gelegenheit streifen wir ein paar der ganz großen sozialen Herausforderungen unserer Zeit. Geniesst die gute Stunde und lauscht Claudia Cornelsen - einer Frau, die als Ghostwritern und eigenständige Autorin bereits mehr als 60 Bücher geschrieben und veröffentlicht hat. Sie versteht es, sich tief in Materien einzuarbeiten, zum Kern vorzudringen und die Querbezüge zu anderen Kontexten herzustellen. Ein wahrer Deep Talk. Interview: Jule Jankowski Hör- und Lesetipp: "Was würdest Du tun?" Spiegelbestseller von Claudia Cornelsen und Michael Bohmeyer, Econ Verlag Podcasttipp von Claudia Cornelsen: "Die Podcastin" - Ein feministischer Podcast von Regula Stämpfli und Isabel Rohner Wir untersuchen die verschiedenen gesellschaftlichen Subsysteme und ihren Einfluss auf die Arbeitswelt. Welche Veränderungen erleben wir auf der Ebene Wirtschaftssystem, auf Organisationsebene, in Teams und im System Mensch? In unserer Feature Serie laden wir Experten zu der jeweiligen Perspektive ein und diskutieren folgende Fragen: • Wie erlebst, gestaltest Du den Wandel? • Welchen Fragen sollten wir uns aktuell stellen? • Welche Ausprägung der Zukunft gestalten wir gerade? Mit den Features tauchen wir tief in die verschiedenen Perspektiven und Subsysteme unserer Arbeitswirklichkeit ein und schauen genau hin, wie wir die Zukunft gestalten. Die Zeit zu lernen ist: JETZT!

Wie eignet man sich eigentlich Wissen am Besten an? Warum vergessen wir so schnell wieder und wie ist eigentlich unsere Beziehung zu Google? Sebastian Klussmann, ein professioneller Quizspieler, Redner und Autor, den manche vielleicht aus der ZDF Serie "Gefragt-Gejagt" kennen, läd uns in seine Wissensbibliothek ein. Wir sprechen darüber, wieso es so wichtig ist, sich immer wieder weiterzubilden, tiefer in Materien und Kulturen rein zugehen und sich nicht nur an der Wissensoberfläche zu halten. Wenn Du etwas genau lernen möchtest, musst Du Dir Zeit geben - es gehört mehr dazu zu verstehen, als einfach nur Bescheid zu wissen. Wie kann eine zukunftsfähige, nachhaltige Gesellschaft aussehen? Was für eine Welt wollen wir gestalten? Welche Technologien und Innovationen sollten wir dabei auf dem Schirm haben und wie wirken sich diese auf unser Leben aus? Jonathan Sierck, Gründer von vonMorgen und Experte für digitales Lernen, begibt sich mit Pionieren, Koryphäen und inspirierenden Persönlichkeiten aus aller Welt auf eine Reise in die Zukunft. In Gespräche von Morgen suchen wir klare Antworten und (auch) kontroverse Blickwinkel auf die großen Fragen der Menschheit, erkunden Zukunftstrends und -technologien und erklären, worauf es bei den Future Skills wirklich ankommt. Wir eröffnen spannende Perspektiven und Einblicke, die zum Nachdenken und Handeln anregen. Die Zukunft beginnt jetzt – mit dir – in den Gesprächen von Morgen. Unterstütze uns auf: https://www.patreon.com/vonmorgen Instagram: @teamvonmorgen Twitter: @vonMorgenLearn Facebook: fb.me/teamvonmorgen LinkedIn: @vonMorgen Webpage: www.vonmorgen.io

Viel zu selten geben wir euch Einblicke in unser Studium und was uns dort alles erwartet. Oft werfen wir ganz selbstverständlich mit den Worten ÖffR, Zivilrecht und Strafrecht um uns. Unter Strafrecht kann sich jeder etwas vorstellen, unter Zivilrecht vermutlich auch noch. Doch was ist eigentlich dieses ÖffR? Dies erfährst du in der heutigen Folge! Wir geben euch tiefere Einblicke in die Inhalte unseres Studiums und warum wir - trotz Jurastudiums - nicht die Allwissenden in juristischen Materien sind. Falls du Anregungen hast, schreib uns gern auf Instagram unter @simplelaw.podcast oder hinterlasse ein Kommentar auf iTunes! Wir sind gespannt auf deine Meinung. Deine Julia und Laura

Har du bøker som du kan lese om igjen og om igjen uten å gå lei av dem? Inger og Maria har i alle fall én hver, og i den 75. episoden av Drammensbibliotekenes podcast stikker de hodene sine sammen for å gi oss et innblikk i noen av sine absolutte favoritter. Fantasyserien «Den Mørke Materien» har gått på HBO i vinter – hva er det med denne magiske trilogien som gjør at Maria ALDRI vil slutte å lese dem? «Mrs Dalloway» er en skikkelig litterær klassiker som man kan komme tilbake til mange ganger, gjerne i helt forskjellige livsfaser. Men hva gjør den egentlig så klassisk og så evig aktuell? «Mrs Dalloway» av Virginia Woolf «Den Mørke Materien» av Philip Pullmann

I høst ga forfatter Jan Kjærstad ut boka Mr. Woolf. Den handler om en norsk fysiker som har fått en genial innsikt om hva den såkalte mørke materien er for noe. Og dermed vinner han Nobelprisen i fysikk. I denne spesialutgaven av Abels tårn møter vi Kjærstad og de to fysikerene han kokte i hop den geniale teorien med. Er den god nok til å en dag vinne Nobelprisen i den virkelige verden? I Panelet Forfatter Jan Kjærstad Teoretisk fysiker Are Raklev Eksperimentalfysiker Lillian Smestad Opptaket blei gjort 11. desember på Last train i Oslo

Steffen Stø og Christer Davanger fortsetter dypdykket inn HBO Nordics latterlig sterke seriehøst, men understrekerer at de absolutt ikke er sponset. I denne episoden tar de for seg den høyst etterlengtede Philip Pullmans His Dark Materials / Den Mørke Materien. Men klarer BBC og Pullman å ta seg opp etter 2007s The Golden Compass? Kan […]

Nå blir de TV-serie, i et samarbeid mellom BBC og HBO. Men hva er det som gjør Philip Pullmans bøker så gode? Anne Cathrine Straume er begeistret - her i samtale med Studio 2s Turi Grønbech.

Er du blant dem som ennå ikke har lest Philip Pullmans fabelaktige trilogi "Den mørke materien", må du skynde deg nå. Denne uken la nemlig HBO ut første episode av den nye TV-serien som bygger på bøkene. Men hva er det som gjør disse bøkene så eksepsjonelle?

Es ist schon verwunderlich, welche Dinge für guten Sex oftmals in den Medien in den Vordergrund gestellt werden. In dieser Episode gehe ich tiefer in die Materien, was Frauen wirklich für guten Sex brauchen. Dabei sind es eigentlich nur 4 Dinge, die den Unterschied ausmachen und dafür sorgen, dass Frau verdammt gute, ekstatische, die Wände zum Beben bringende, Bett verschiebende Orgasmen lebt. Unzufrieden mit dem Frauen Orgasmus? Das musst du wissen Warum Frauen im Alter Windeln tragen und was du jetzt tun kannst, um dem entgegenzuwirken! Will ich erfahren   Alle Veröffentlichungskanäle des Podcasts:  Findest du hier

I Norge lever nesten en halv million barn med foreldre som har rus- eller psykiske problemer. Gjest i ukens Ingefær, Anne Bitsch, hadde en slik oppvekst og har skrevet boken Går du nå, er du ikke lenger min datter - en bok som fikk meg til å gråte mye. Denne episoden har vært en av de tøffeste å lage for meg personlig. Materien har vært så tung, jeg har grått hver dag i researchprosessen. Gjest er Anne Bitsch, som har skrevet bok om sin egen oppvekst, med tittelen Går du nå, er du ikke lenger min datter. Det sa mammaen til Anne da Anne var 18 år og flyttet ut av hjemmet. Livet til Anne frem til det hadde vært preget av en mor som var psykisk syk og med et alkoholproblem. Men siden de tilhørte middelklassen og Anne var så flink på skolen var det i grunn ingen som hjalp. Selv ikke da Anne ba om hjelp. Selv ikke da Anne meldte fra om at faren hadde forgrepet seg seksuelt på henne. Anne reiste tilbake til Danmark, hvor oppveksten var, noen år etter at moren døde for å finne svar på hvorfor hun ikke fikk hjelp. For som Anne sier: få personer som har hatt en så tøff oppvekst som meg, klarer seg så bra i livet som jeg tross alt har gjort. For Anne har overlevelses-språket vært å skrive, for andre kan språket være rus, spiseforstyrrelser eller vold. I Norge i dag vokser nesten en halv million barn opp med foreldre som drikker og/eller er psykisk syke i mindre eller større grad. Denne episoden er til alle som har hatt en barndom utenom det vanlige. Men episoden er også til alle som har hatt en bra barndom. Vi har alle ansvar for våre medmennesker, for å bry oss, for å tørre å spørre ubehagelige spørsmål. Barn er uskyldige i voksnes mennesker problemer. Vi må også huske at det ikke er en skam å ikke takle livet i perioder. Det er ingen skam å be om hjelp. Det er ikke å bry seg for mye når man spør om andre trenger hjelp. Alle går vi igjennom tøffe perioder, og ved å snakke om det kan man forhåpentligvis lette byrden. Moren til Anne ba ikke så mye om hjelp, men litt - uten å få det. Hun gikk fra å være en lovende student til å dø av alkoholisme. Kontrasten mellom hva hun ville og kunne ha blitt, til hva hun faktisk ble, er slående. Boken går du nå, er du ikke lenger min datter, er den vondeste boken jeg har lest på lenge, men også den viktigste. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I år fyller Drottningholmsteatern 250 år - vilket firas med den nyskrivna operan "Rokokomaskineriet". Mattias Berg följde med några ciceroner från förr och nu in i det där urgamla maskineriet. Jag hade sagt mig att i själva teatern som sådan måste ha funnits något mystiskt fluidum, som förhäxade publiken. Jag försökte av samtida dokument att leta mig fram, så gott jag kunde, till den kemiska formeln för detta fluidum. Och så kom jag en dag på Nationalmuseum att fråga efter en tavla av Elias Martin, som föreställde ett gustavianskt riddarspel. Den befanns vara magasinerad någonstans ute på Drottningholms slott. Tavlan skulle finnas i ett rum i det så kallade Teaterhuset.Ett mystiskt fluidum som förhäxade publiken en kemisk formel, säger teaterforskaren Agne Beijer.Det var det han sökte när han råkade återupptäcka Drottningholmsteatern 1921, efter att den hade slumrat ända sedan mitten av 1800-talet.- Här har vi den tavla som Agne Beijer försökte hitta: en målning av Elias Martin som föreställer ett tornerspel. Och på teaterns parkering härutanför fanns det tidigare en tornerspelsbana, säger guiden Carl Ivinger.Riddarspel på parkeringsplatsen ok, blunda och res:- Jag tänker att vi placerar oss i 1760-talet. Vi är i upplysningsfilosofernas era, har lärt oss att förklara världen med naturvetenskapliga lagar och mitt i det så är konsten totalt upptagen av fantasi, mörker, erotiska undertoner och galenskap. En kaskad av orättvisa och ångest under all den här ljusa rokokoblå färgen. Och den här teatersalongen är det bästa exemplet på hur fantastisk, andlöst fantastisk, ett konstverk kan bli, säger Tuvalisa Rangström.Scenarbetarna hojtar, medan hon tar oss till tiden då Drottningholmsteatern invigdes. Det är Tuvalisa Rangström som skrivit librettot till den nya operan Rokokomaskineriet, som är skriven till Drottningholmsteaterns stundande 250-årsjubileum som dagen efter mitt besök ska börja repeteras här på scen. I den helt bevarade salong som är en enda stor illusion.- Allt är gjort för att det ska se ut som marmor. Och den ockrafärgade kapitälen som finns på pilastrarna över hela salen ska se ut som om de vore förgyllda. Konsolerna som håller upp de sex loger som finns här i salongen är gjorda av papier mache, säger Carl Ivinger.Så uppför trappan från salongen.- Nu står vi mitt på scenen. Man kan tänka sig att man står här på 1760-talet, kanske själv klädd i paljetter och silvertrådar och guldtrådar, belyst av levande ljuskällor, det gnistrar. Men när man vänder blicken ut i salongen, som vi gör nu, så gnistrar det antagligen ännu mer för där sitter ju hela publiken med sina guldbrokadklänningar och sina paljetter. Salongen är en spegelbild av scenen, säger Tuvalisa Rangström.Så vi försöker ju begripa. Hur så mycket bara kunde glömmas bort och hur det kunde återupptäckas.______________________________________________________________________Och så öppnade vi en dörr som ledde in till ett jättestort, halvskumt och högst fantastiskt rum. Hjärtat klack till mig, det högg till ganska ordentligt. Upp efter de stigande åskådarbänkarna enkla träbänkar som man hade flått av den enkla tygbeklädnaden ifrån låg staplade flaggstänger, överallt låg kringströdd bråte av all sköns slag, rostiga mastodonter till järnlyktor, massor av lösrivna trälister, koffertar och lårar och kullvräkta skåp och en del målade flak som kunde vara kulisser. Det rådde en underlig stämning därinne i det sparsamma ljuset från de tre fönstren i gaveln mot borggården. Man brukar tala om en dagen efter-stämning. Vad som här slog emot mig skulle jag vilja karaktärisera som en århundradet efter-stämning. På något vis förnam man, mitt i all förnedring, ekot av de inbillningens fester som firats här.(Agne Beijer om återupptäckten av teatern 1921)._______________________________________________________________- Min pappa Ture Rangström jobbade här. Så som barn har jag varit här, dels med honom när han arbetade och på ett otal föreställningar. Och den här Dejeneur-salongen är så fascinerande. När man suttit inne i teatersalongen, i mörkret eller skenet av elljus som imiterar vaxljus och så kommer man hit det är ju som att komma rakt in i solen! Det bara flödar ljus och det är fönster runt hela rummet med utsikt över den här stora parken, säger Tuvalisa Rangström.Sedan från Dejeneursalongen och ned i mörkret igen. Tuvalisa Rangström visar vägen till det oöverskådliga rokokomaskineriet i källaren.- Här nere känner man ju att tjälen inte riktigt gått ur jorden ännu. Det är verkligen kallt, säger hon.- På ett eller annat sätt är alla de här kulissvagnarna som vi kan se fästade vid kulisserna. De kontrolleras från det här stora sidokulissmaskineriet som vi har här och som påminner om någonting man skulle kunna hitta på en båt, för att dra upp ett ankare med kanske. Det krävs ungefär sex personer för att sköta det här, berättar guiden Carl Ivinger.- Teatermaskineriet som konstform eller teknik uppstår i Venedig under renässansen. Det skapades ju för sjömän, som skulle kunna arbeta med det här. Därför går den här tekniken igen i båtar från 15-, 16- och 1700-talet. Och det knarrar ju som en gammal båt också, fortsätter han.- En av karaktärerna i operan Rokokomaskineriet är Maskinmästaren, som på riktigt är förälskad i det här teaterhuset. Olyckligt förälskad eftersom han tänker att ett hus inte kan älska tillbaka. Och han och hans arbetare är som sjömän, säger Tuvalisa Rangström.Ja, man kan nog bli sjösjuk härinne, historien som kränger och svänger. Eller få svindel.- Om du är lite höjdrädd så får du hålla i dig nu när vi ska upp på vinden. Här har vi resten av maskineriet, säger Carl Ivinger.- Här står det på bräderna vilka som knarrar och inte, så att man ska störa föreställningen när man är här och arbetar: att man kan välja rätt bräda, säger Tuvalisa Rangström och fortsätter:- Det är ju nu vi är uppe i masten verkligen. Om man bara hade placerats ned här utan att komma in genom teaterporten, då hade man nog gissat att man var på ett skepp för det är så det känns. Just nu ser vi scenarbetarna som håller på att göra i ordning för repetitionerna som börjar här i morgon. Så de spänner repen och ser så att allt fungerar. Vi ska även skicka upp sångare från scenen och upp i taket. Sedan måste de ta sig på den lilla, lilla spången högt däruppe för att kunna ta sig ned på scenen igen. Så det är ett cirkusnummer bara det. Vågar du gå bort till spången och titta själv?... här kan du kika, kom? Om du tittar där mellan så ser man där långt in i mörkret scengolvet är ju rasande långt ned. Det är faktiskt riktigt läskigt här uppe!På väg ned igen frågar jag Tuvalisa Rangström vad rokoko är för henne.- Jag läste någon som uttryckte det som att rokoko är barock som blivit galen. Och det är ju så bra uttryckt!, säger hon.Och så kastar vi oss tillbaka, in i tidsmaskinen.____________________________________________________________Men den kemiska formeln för 1700-talets teaterförhäxning frågar ni kanske efter. Det visade sig nog att fenomenet hade mer med alkemi än kemi att göra. Skulle jag ändå försöka komma hemligheten inpå livet med en formel, så tror jag det blev: samspelet mellan det arkitektoniskt genomkomponerade slutna rummet och ljuset från de hundratals gultonade ljusen. Först när vi tände dem, steg där fram en levande teater. Materien förvandlades i en fantasibild. Åskådarrummet självt fick något av skenbildens verklighet.(Agne Beijer om återupptäckten av teatern 1921).Mattias Berg mattias.berg@sr.se Operan "Rokokomaskineriet", med musik av Jan Sandström, har premiär tisdag den 7/6 (och sänds i Sveriges Radio P2 lördag 11/6). Musiken vi hörde i reportaget är från tiden då teatern byggdes: Glucks opera Orfeus och Eurydike, med urpremiär 1762 - som även var en viktig del av Drottningholmsteaterns tidigaste repertoar.      

Sun, 1 Jan 1769 12:00:00 +0100 http://epub.ub.uni-muenchen.de/2663/ http://epub.ub.uni-muenchen.de/2663/1/4Jus388_2.pdf Pütter, Johann Stephan Pütter, Johann Stephan: Unpartheiische Gedanken über die in dem Cammergerichts-Visitations-Berichte vom 16. Jul. 1768 enthaltenen Materien. Göttinge

Wed, 1 Jan 1777 12:00:00 +0100 http://epub.ub.uni-muenchen.de/10773/ http://epub.ub.uni-muenchen.de/10773/1/W_8_Theol._5319_2.pdf Unbekannter Autor Freymüthige Gedanken von der ehelichen Liebe. Nebst einem Anhang verwandter Materien ; für Wahrheitsforscher, welche prüfen können. [S.l.]: 1777