Podcasts about principen

Det råder ingen brist på webbläsartillägg. Tilläggsbutikerna från Google, Microsoft, Mozilla och Apple har tillägg som löser det mesta. Principen med webbläsartillägg har flera fördelar. Webbläsarutvecklarna behöver inte bygga in stöd för varenda liten funktion som användare kan tänkas efterfråga. Användarna kan i stället anpassa vilka specifika funktioner som just de vill ha. Tack vare webbläsartilläggsmodellen kan också tredjepartsutvecklare berika IT-jättarnas webbläsare. Webbläsartillägg har samtidigt nackdelar, framför allt när det kommer till säkerhet och personlig integritet. I veckans podd pratar Peter och Nikka om tre aktuella problem som orsakas av webbläsartillägg. Det första exemplet är Paypals Honey-tillägg som visade sig ha en synnerligen ljusskygg affärsmodell. Detta avslöjades redan i slutet av förra året men nu i veckan vidtog Google åtgärder. Det andra exemplet är klonade kopior av populära webbläsartillägg. När användare letar efter ersättare till det populära Ublock Origin-tillägget möts de av Ublock, Ublock Origin Lite, Ublock Origin Pro och Ublock Pro Origin Shield. Bara ett av de nämnda tilläggen är den rätta ersättaren. Minst ett av tilläggen är ett spionprogram. Det tredje exemplet är polymorfiska webbläsartillägg – en än så länge teoretisk typ av webbläsartillägg som kan lura användaren genom att se ut som ett annat tillägg. Se fullständiga shownotes på https://go.nikkasystems.com/podd291.

Armlängds avstånd mellan kulturen och politiken är en princip som många säger sig högakta. Avståndet ska borga för fritt skapande, fria tankar och modiga samtal. Men varför är det självklart att folkvalda politiker inte ska blanda sig i, när det offentliga ofta står för pengarna till kulturen? Och vad hände med principen när N-ordet uttalades under Kulturnatten i Stockholm? Med Dmitri Plax, konstnärligt ansvarig på Dramaten.Doc, Stina Oscarson, dramatiker, Jesper Weithz, författare och Ola Wong, kulturredaktör på Kvartal. Programledare: Magnus Thorén.

Armlängds avstånd mellan kulturen och politiken är en princip som många säger sig högakta. Avståndet ska borga för fritt skapande, fria tankar och modiga samtal. Men varför är det självklart att folkvalda politiker inte ska blanda sig i, när det offentliga ofta står för pengarna till kulturen? Och vad hände med principen när N-ordet uttalades under Kulturnatten i Stockholm? Med Dmitri Plax, konstnärligt ansvarig på Dramaten.Doc, Stina Oscarson, dramatiker, Jesper Weithz, författare och Ola Wong, kulturredaktör på Kvartal. Programledare: Magnus Thorén.

Vetenskapen, livet och litteraturen visar alla hur vi skapar det som redan varit. Marit Furn dyker ner i vår tillvaros paradoxala struktur och Stephen Hawkings slutgiltiga teori. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.I essän Kafka och hans föregångare skriver den argentinske författaren Jorge Luis Borges med sedvanlig finurlighet:”Faktum är att varje författare själv skapar sina föregångare.”Tanken svindlar till. Borges byter plats på orsak och verkan, så att den raka tidslinje vi är så vana att förhålla oss till, plötsligt får pilar i bägge riktningarna. Men vi inser också samtidigt, att detta är helt i sin ordning.Ur den oöverskådliga röra av kreativa infall som varje samtid är, springer då och då en författare, som har geniet, men också – bör tilläggas – turen, kapitalet och/eller kontakterna, att omvandla de pågående strömningarna till något som blir bestående. Men i samma handling skänker författaren också nytt liv åt sina inspirationskällor, genom att förklara dem värdefulla, omtolka dem och kasta sitt eget ljus på dem, baklänges i tiden.Som Borges sammanfattar saken:”Författarens arbete modifierar vår uppfattning av det förflutna liksom det kommer att modifiera framtiden.”Eller uttryckt i mer allmängiltiga ordalag: Varje avgörande händelse skapar stigar bakåt i historien, minst lika mycket som den pekar framåt.Principen är sann för mycket mer än litteratur.Evolutionen ger en förförisk känsla av linearitet när vi tittar tillbaka på den från vår punkt i tiden. Som om varje nytt utvecklingsstadium vore en självklar följd av de föregående, föreställer vi oss hur encelliga organismer blir till fiskar som kravlar upp på land för att bli till däggdjur som reser sig på två ben och börjar skriva böcker och rikta teleskop in i rymden. Över varje arts särskilda linje svävar en nästan aristotelisk känsla av nödvändighet, som om allting lite i taget bara rör sig mot sin slutgiltiga, liksom oundvikliga form.Illusionen kan delvis förklaras med den så kallade ”efterklokhetseffekten”, det vill säga att saker alltid upplevs som betydligt mer sannolika efter det att de inträffat. Framtiden tornar upp sig som ett suddigt moln av möjligheter. Men sett över axeln tycks allt som hänt mycket prydligt arrangerat, som smultron trädda på ett strå.Befriad från sin skenbara nödvändighet blir evolutionen genast något annat och betydligt mer kaotiskt. Vi tvingas då inte bara ta hänsyn till de fåtal arter som överlevt urvalet och lämnat stigar av föregångare bakom sig. I det negativa utrymmet mellan grenarna anar vi också alla de andra – de oräkneliga, aldrig förverkligade möjligheterna.Ungefär som i våra egna liv, där varje ny händelse genast görs till del av den pågående sagan om oss själva, den som vi halvt omedvetet hela tiden kompletterar och modifierar, för att skänka en air av logik åt våra egna ofta inkonsekventa beslut, allt för att kunna integrera dem i vår övergripande självbild. Jag gjorde så eftersom jag är sån, tänker vi. Och jag är sån eftersom jag tidigare har gått igenom det eller det.Denna ständigt pågående efterhandskonstruktion handlar dock inte bara om hur vi människor tänker på oss själva och världen. En av de mest förunderliga upptäckterna inom kvantmekaniken är ju att tillvarons minsta beståndsdelar faktiskt inte verkar lyda vår slentrianmässiga föreställning om orsak och verkan.Det numera välkända dubbelspaltexperimentet, liksom andra undersökningar av samma slag, avslöjar hur enskilda partiklar tycks befinna sig på alla möjliga platser och många tänkbara tillstånd samtidigt. Inte förrän partiklarna stöter på något som avkräver dem specifika svar om deras egenskaper, kollapsar de många sannolikheterna till bara en enda och alla de övriga försvinner.Även partiklarnas historia – var de alltså befann sig för en stund sedan – förvandlas i mätögonblicket från suddigt sannolikhetsmoln till en bestämd väg genom rymden. På något avgörande vis tycks alltså händelser i nuet – svårsmält nog – kunna påverka det som redan har passerat, bara genom att kräva det på svar.Paradoxer av detta slag har inspirerat forskare till en uppsjö ontologiska hypoteser, som alla tycks förklara något men inte allt. Vilken av tolkningarna som en dag ska visa sig mest användbar vet vi ännu inte. Arbetsmodellerna befinner sig – skulle man kunna säga – fortfarande i en hetsig evolutionär konkurrens med varandra.Mycket pekar ändå på att tillvaron, på mikronivå, inte är tidsmässigt linjär på det sätt vi är vana.”Universums historia hänger på frågan du ställer”, som Stephen Hawking ska ha sagt till sin medarbetare Thomas Hertog något gång under de sista åren av sitt arbetsliv.I det som Hertog kallar Nobelprisvinnarens ”slutgiltiga teori” kom Hawking faktiskt att betrakta hela världsalltet som ett enda stort kvantmekaniskt system. Och han frågade sig följaktligen om inte universums hela historia måste betraktas baklänges.Inspirerad av evolutionsteorin öppnade Hawking för möjligheten att inte ens naturens lagar behöver vara bestämda från början. Istället kan universums krafter ha mejslats fram steg för steg genom samma uteslutningsprocess som den för växter och djur. Den specifika bukett av fysikaliska krafter vi förhåller oss till här och nu, skulle alltså bara vara en av alla dem som lika gärna kunde ha uppstått, men som konkurrerades ut mycket tidigt i universums historia.Vad vi ser när vi tittar långt in i rymden – och samtidigt allt längre bakåt i tiden – påstod den sene, radikale Hawking dessutom vara helt beroende av vad det är vi letar efter, eftersom vi, på ett kvantmekaniskt plan, hela tiden tvingar det vi mäter att välja väg – allt i ett slags svindlande, dubbelriktad tango av orsak och verkan.På det viset kunde Hawking också upphöja oss människor från obetydligt stjärndamm till medskapare i vårt eget universum – och då inte bara genom vårt ständiga återberättande av händelser för oss själva, där överlevarna hela tiden skriver och skriver om historien, utan på ett mycket mer fundamentalt plan än så. Helt kort: Som man frågar får man svar.I detta kaos av då och sen, med det flyktiga nuet som hela tiden blandar sig i såväl det kommande som det förgångna, tvingas vi leva våra liv som om allt var helt i sin ordning.Som Søren Kierkegaard en gång konstaterade:”Det är helt sant, som filosofin säger, att livet måste förstås baklänges. Men då glömmer man den andra principen, att det måste levas framlänges”.Slutsatsen han drog var att livet i något givet ögonblick aldrig helt kan förstås.Kierkegaard var också en av Borges föregångare. Det förklarar en del av den argentinske författarens många paradoxala tidsloopar och sammanflätningar, som alla rymmer en hisnande, existentiell dimension. På samma sätt som kvantmekaniken, med sin antydan om orsakssambandens dubbla riktning, får Borges med sitt skrivande själva verkligheten att gunga till.Fysik, filosofi, litteratur, liv.Marit Furnförfattare och konstnärLitteraturThomas Hertog: Om tidens uppkomst – Stephen Hawkings slutgiltiga teori. Översättning Lisa Sjösten. Fri tanke, 2023.Jorge Luis Borges: Borges II – 1945–1970. Översättning Lasse Söderberg, Oscar Hemer, Sun Axelsson, Ingegerd Wiking, m fl. Bokförlaget Tranan, 2019.

InsultimberIbland låter saker bra, men vi en noggrannare inspektion så visar det sig att det inte är särskilt bra. Det vanligaste trädslaget i Insultimber stolpar är eukalyptus.Som storskalig eukalyptusodling som utarmar jorden och lägger ett lager med gifig bark och giftiga löv ovanpå jorden.Men stolparna håller bra som stängselstol och jordar inte.Sveriges Mästerkock och 50/50 principenI förra avsnittet av Sveriges Mästerkock så lanserade produktionen konceptet "50/50 principen" stenhårt. Detta är ett nytt fenomen där häften av köttet i köttfärsen är utbytt mot svamp- eller grönsaksfärs. Märkligt nog så har Axfood och Garant precis lanserat produkten Nöt och Grönt. Är det ett sammanträffande? De pratade även om att deltagarna skulle tänka klimatsmart och minska på svinnet. Det skall bli kul att se hur det fortlöperDet kan finnas många anledningar till att vilja ha mer grönsaker i kosten, men det finns sällan _en_ universallösning på alla problem. Precis som med Insultimber så är det lätt att hitta utmaningar med processad mat. Treveckorssallad är klimatsmartTess gör en god treveckorssallad. Den är klimatsmart på flera sätt, dels för att grönsakerna är i säsong och för att det går att "gömma" saker som håller på att bli dåliga.Fokusera på småbruk och beredskapÖB har sagt att Sveriges beredskap behöver stärkas. Allt du kan göra (oavsett om det är lite) är bättre än ingenting.Veckans frågaVad tycker du om 50/50 konceptet med grönsaksfärs inblandad i köttfärsen (som färdig produkt)? Småbrukarpoddens snackgrupp på facebook är lanserad. Du hittarden på https://bit.ly/m/lilltorpBjud in de som du tycker borde lyssna och prata!Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485 eller via Länk i bion.Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Stöd oss då gärna. För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss. Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Vilka principer är det som gäller när det kommer till självkänsla? Är det medfött eller kan du träna upp en bättre självkänsla? Och om du kan bli bättre av att träna, vad ska du göra då? Prenumerera på nyhetsbrevet för att få tillgång till alla mina gratisresurser. Kurser, program och ljudfiler. Signa upp dig på monkeymindset.se Utskrift av avsnittet Välkommen till Monkey mindset. Jag heter Daniel Sjöstedt och i det här avsnittet kommer jag att prata om självkänsla. Självkänsla såsom jag kommer att definiera det handlar om hur du ser på dig själv. Om du tycker om dig själv eller inte. Det handlar också om hur du pratar med dig själv. Att jobba med sin självkänsla är en central del av mental träning. Det är någonting man börjar med tidigt i träningen. En bra självkänsla innebär att ditt allmänna välbefinnande inte är så beroende av yttre faktorer, såsom huruvida du är karriärmässigt lyckad, eller omtyckt eller har pengar eller har hög social status på något annat sätt. Men det betyder inte att du är immun mot de här sakerna. En bra självkänsla betyder att du inte bryr dig så mycket om vad andra tycker. Men det betyder inte att du inte alls bryr dig om vad andra tycker. En bra självkänsla betyder att du accepterar den du är. Men det behöver inte betyda att du inte vill förbättras. En bra självkänsla kan betyda att du står upp för dina åsikter. Att du tar plats. Men det kan också betyda att du inte nödvändigtvis behöver ha rätt när något diskuteras, att du inte behöver vinna, utan kan kliva åt sidan och låta någon annan få sista ordet. Som du hör är det svårt, i alla fall för mig, att exakt säga vad en bra självkänsla är. Jag tror att det är personligt. Hur din självkänsla är vet bara du själv. Och det är ju också egentligen det enda som betyder något. Hur du känner. Hur din grundtrygghet ser ut. Jag ser på självkänsla på samma sätt som jag ser på den mentala träningen i stort och som jag ser på till exempel kondition. Det är inte någonting du antingen har eller inte har, utan du har det i större eller mindre omfattning. Det är inte heller någonting som är fast utan självkänslan kan förändras både över tid och beroende på situation och om du jobbar med att förbättra den så har du stora möjligheter att lyckas med det. Jag skulle vilja påstå att det kräver jobb för att bibehålla en bra självkänsla. Inte för alla, vissa har nog ett visst sätt att tänka och resonera som är gynnsamt när det gäller att behålla en stark självkänsla. Antingen är det här sättet att tänka medfött eller så kommer det av miljö, Men för många av oss kräver det jobb. Speciellt i den tid vi lever i just nu. Om du tänker på hur samhället ser ut idag, hur till exempel reklamen har tagit sig in precis överallt. Du matas hela tiden med bilder. Reklam, i grunden, talar om för dig att det du har inte är bra nog och att du inte duger som du är nu. För om du redan hade allt du behövde eller var helt nöjd med dig själv så skulle du ju inte vara en bra kund. Så reklamen bryr sig inte om vad du har eller vem du är. Den bryr sig bara om att du ska vilja ha någonting annat och att du ska vilja bli någon annan. Du är alltså i deras ögon aldrig bra nog, oavsett. Du är en bra kund om du hålls lite lite missnöjd hela tiden. Och jag menar inte att företag eller reklamare är onda eller illasinnade. Jag lägger ingen värdering i det utan det här är den verklighet vi lever i, det är en följd av utvecklingen och man kan antingen acceptera det eller så kan man förneka det. Det var inte länge sedan som dom vi jämförde oss mot var grannar, arbetskamrater och klasskamrater. Det var jobbigt nog, om jag minns rätt, men på sätt och vis satt vi alla i samma båt. Vi befann oss i ungefär liknande situationer, hade ungefär samma saker, även om det förstås var skillnad mellan den i en skolklass till exempel som hade mest och den som hade minst. Nu, när du ska renovera din altan, jämför du dig inte med grannen. Nu jämför du dig med Ernst på TV. När du ska laga mat så ser du hur lätt det går för kockarna på tv att slänga ihop tre rätter för tolv pers och även om du ju intellektuellt förstår att dom du ser har hjälp av en massa människor bakom kulisserna, och att dom är proffs på det här, så når den kunskapen bara hjärnan, inte hjärtat och magen. Det ser ju så enkelt ut. Och dom säger ju att det är så enkelt och anslaget i tv-programmet är ju att det här är någonting som alla kan göra. Det är lätt att känslan du lämnas med blir att det du gör inte riktigt duger. Vi bombas av bilder av hur andra människor lever sina perfekta liv. Dom här bilderna är ju tillrättalagda förstås, det vet vi, men för ett barn eller en tonåring så händer samma sak som när du eller jag jämför oss med tv-kockar eller snickare med ett helt team bakom kulisserna. Dom vet ju också att det är löjligt. Att den här stjärnan på youtube tik tok eller vad det nu må vara, har klippt och fixat och väljer att bara visa en liten del av verkligheten men när det vi vet i hjärnan krockar med det vi känner i magen så vinner alltid magen. Och det finns egentligen ingenting konstruktivt att tycka att det här är fel, det är som det är helt enkelt. Utvecklingen har alltid gått åt det här hållet och det kommer med största sannolikhet att fortsätta. Men genom att vara medveten om det. Att förstå hur verkligheten ser ut och hur den påverkar oss, så har du större möjlighet att hantera den. För många år sedan, när jag livnärde mig som pokerproffs blev jag snabbt mycket medveten om en effekt som skulle kunna översättas som lyckounderskott. Det handlar om att en negativ händelse trycker ner oss mycket mer än vad motsvarande positiv händelse bygger upp oss. Så om du arbetar med någonting lätt mätbart, som poker till exempel, där du antingen vinner eller förlorar en hand så är risken stor att du blir olycklig av själva spelet … … trots att du är en vinnande spelare. Det beror på att du blir mer ledsen av varje förlust än vad du blir glad av motsvarande vinst. Så om du håller koll på ditt resultat i realtid, alltså varje sekund vet om du ligger plus eller minus, så kommer du förr eller senare att bli deprimerad eftersom marginalerna i poker är så små att du mätt på timbasis, kanske ligger vinst 52 procent av gångerna och ligger back 48 procent. Om du hela tiden matar dig själv med vinster och förluster så krävs det många fler vinster än förluster för att ens ligga kvar på ett mentalt noll-läge. Så lösningen för ett pokerproffs är då att inte kolla kortsiktiga resultat utan bara bry sig om resultatet på lång sikt, kanske kolla någon gång i månaden. Väldigt svårt att göra i praktiken, i alla fall för mig. Men själva effekten, lyckounderskott, är väldigt tydlig när man lever i en så svartvit värld som jag gjorde när jag spelade poker. Och effekten finns så klart i verkligheten också, även om den inte känns igen lika enkelt som vid ett pokerbord. Men du kan säkert relatera till hur du gjort något som gav fem positiva reaktioner och en negativ och där allt du kunde tänka på var det negativa. När vi hela tiden bombas av små mikrodoser av att vi inte duger så kommer det förr eller senare att sätta sig på vår självkänsla om vi inte balanserar upp det på något sätt. Man skulle kunna se det som att vi är kött-robotar, ett koncept som jag har stulit från seriefiguren Dilberts skapare Scott Adams. Kött-robotar som programmeras av våra intryck och vårt självprat, alltså vår inre dialog. Programmeras vi bara med negativa intryck blir vi negativa och programmeras vi bara med positiva intryck blir vi positiva. Och du kan faktiskt styra hur resultatet av den här programmeringen blir. Inte över en natt, inte på en vecka, men över tid. Genom att se till att få in färre negativa intryck och fler positiva. Antingen genom vad som kommer in utifrån eller genom hur du pratar med dig själv. Och nu är vi inne på ett område som jag inte kommer att prata om just nu och som jag vet många är väldigt skeptiska till, nämligen positivt tänkande. Jag vet att många ser det som flum och nästan bondfångeri och jag har full förståelse för det. Men har du samma syn på negativt tänkande? Eller anser du att det som händer i vår hjärna sker av sig självt, utan att vi kan påverka det, ens på sikt? Att vissa är mer positiva och andra mer negativa av naturen och att det inte går att göra något åt det? Jag kommer att komma tillbaka till det här ämnet senare. Det är mycket intressant och det finns mycket forskning i ämnet. När jag spelade poker läste jag att varje förlust behövde två vinster av motsvarande storlek för att det här lyckounderskottet skulle ligga på noll. Jag vet att Pia Sundhage, som ju är mycket framgångsrik fotbollstränare, och hon var för övrigt en mycket framgångsrik spelare också, jag veta att hon jobbade enligt en formel hon kallar 7:1. Hon ger alltså positiv feedback sju gånger för varje gång hon ger negativ feedback. Jag vet inte om det är möjligt att exakt mäta vilka siffror som är rätt men oavsett det så tror jag att många av oss lever i en verklighet där siffrorna är omvända. Där vi får sju negativa intryck eller tankar för varje positiv. Bara att få upp ögonen för det här är ett viktigt första steg till förändring. Och ett sätt att komma i gång att jobba med din självkänsla är att börja träna mentalt med sådana här ljudfiler som jag har pratat om i tidigare avsnitt. När du börjar med det kommer du ner i varv, du sänker din grundspänning och du ger dig själv förutsättningarna för ett större inre lugn. Och det har stor effekt på självkänslan. En enkel metod som på lite sikt, kommer att göra skillnad. Ett annat sätt är att börja samla på vinster. Att leta efter tecken på att det går som det ska, att bekräfta varje gång du gör någonting som visar att du är på rätt väg. Och skriva ner det. Fem eller tio saker varje kväll. Tecken på att jag …. Det här kan låta fånigt men utan att vi medvetet tänker på det så samlar vi, många av oss åtminstone, redan nu in precis allt, verkligt eller inbillat, som säger att vi inte är på rätt väg, som säger att det vi gjorde inte var bra nog. Så att balansera lite och att göra det medvetet, systematiskt, gör skillnad. I alla fall för mig och flera som jag jobbat med. Jag hoppas att det här avsnittet gav dig någonting nyttigt. Tack för att du har lyssnat, vi hörs snart igen.

Vilka principer är det som gäller när det kommer till självkänsla? Är det medfött eller kan du träna upp en bättre självkänsla? Och om du kan bli bättre av att träna, vad ska du göra då? Prenumerera på nyhetsbrevet för att få tillgång till alla mina gratisresurser. Kurser, program och ljudfiler. Signa upp dig på monkeymindset.se Utskrift av avsnittet Välkommen till Monkey mindset. Jag heter Daniel Sjöstedt och i det här avsnittet kommer jag att prata om självkänsla. Självkänsla såsom jag kommer att definiera det handlar om hur du ser på dig själv. Om du tycker om dig själv eller inte. Det handlar också om hur du pratar med dig själv. Att jobba med sin självkänsla är en central del av mental träning. Det är någonting man börjar med tidigt i träningen. En bra självkänsla innebär att ditt allmänna välbefinnande inte är så beroende av yttre faktorer, såsom huruvida du är karriärmässigt lyckad, eller omtyckt eller har pengar eller har hög social status på något annat sätt. Men det betyder inte att du är immun mot de här sakerna. En bra självkänsla betyder att du inte bryr dig så mycket om vad andra tycker. Men det betyder inte att du inte alls bryr dig om vad andra tycker. En bra självkänsla betyder att du accepterar den du är. Men det behöver inte betyda att du inte vill förbättras. En bra självkänsla kan betyda att du står upp för dina åsikter. Att du tar plats. Men det kan också betyda att du inte nödvändigtvis behöver ha rätt när något diskuteras, att du inte behöver vinna, utan kan kliva åt sidan och låta någon annan få sista ordet. Som du hör är det svårt, i alla fall för mig, att exakt säga vad en bra självkänsla är. Jag tror att det är personligt. Hur din självkänsla är vet bara du själv. Och det är ju också egentligen det enda som betyder något. Hur du känner. Hur din grundtrygghet ser ut. Jag ser på självkänsla på samma sätt som jag ser på den mentala träningen i stort och som jag ser på till exempel kondition. Det är inte någonting du antingen har eller inte har, utan du har det i större eller mindre omfattning. Det är inte heller någonting som är fast utan självkänslan kan förändras både över tid och beroende på situation och om du jobbar med att förbättra den så har du stora möjligheter att lyckas med det. Jag skulle vilja påstå att det kräver jobb för att bibehålla en bra självkänsla. Inte för alla, vissa har nog ett visst sätt att tänka och resonera som är gynnsamt när det gäller att behålla en stark självkänsla. Antingen är det här sättet att tänka medfött eller så kommer det av miljö, Men för många av oss kräver det jobb. Speciellt i den tid vi lever i just nu. Om du tänker på hur samhället ser ut idag, hur till exempel reklamen har tagit sig in precis överallt. Du matas hela tiden med bilder. Reklam, i grunden, talar om för dig att det du har inte är bra nog och att du inte duger som du är nu. För om du redan hade allt du behövde eller var helt nöjd med dig själv så skulle du ju inte vara en bra kund. Så reklamen bryr sig inte om vad du har eller vem du är. Den bryr sig bara om att du ska vilja ha någonting annat och att du ska vilja bli någon annan. Du är alltså i deras ögon aldrig bra nog, oavsett. Du är en bra kund om du hålls lite lite missnöjd hela tiden. Och jag menar inte att företag eller reklamare är onda eller illasinnade. Jag lägger ingen värdering i det utan det här är den verklighet vi lever i, det är en följd av utvecklingen och man kan antingen acceptera det eller så kan man förneka det. Det var inte länge sedan som dom vi jämförde oss mot var grannar, arbetskamrater och klasskamrater. Det var jobbigt nog, om jag minns rätt, men på sätt och vis satt vi alla i samma båt. Vi befann oss i ungefär liknande situationer, hade ungefär samma saker, även om det förstås var skillnad mellan den i en skolklass till exempel som hade mest och den som hade minst. Nu, när du ska renovera din altan, jämför du dig inte med grannen. Nu jämför du dig med Ernst på TV. När du ska laga mat så ser du hur lätt det går för kockarna på tv att slänga ihop tre rätter för tolv pers och även om du ju intellektuellt förstår att dom du ser har hjälp av en massa människor bakom kulisserna, och att dom är proffs på det här, så når den kunskapen bara hjärnan, inte hjärtat och magen. Det ser ju så enkelt ut. Och dom säger ju att det är så enkelt och anslaget i tv-programmet är ju att det här är någonting som alla kan göra. Det är lätt att känslan du lämnas med blir att det du gör inte riktigt duger. Vi bombas av bilder av hur andra människor lever sina perfekta liv. Dom här bilderna är ju tillrättalagda förstås, det vet vi, men för ett barn eller en tonåring så händer samma sak som när du eller jag jämför oss med tv-kockar eller snickare med ett helt team bakom kulisserna. Dom vet ju också att det är löjligt. Att den här stjärnan på youtube tik tok eller vad det nu må vara, har klippt och fixat och väljer att bara visa en liten del av verkligheten men när det vi vet i hjärnan krockar med det vi känner i magen så vinner alltid magen. Och det finns egentligen ingenting konstruktivt att tycka att det här är fel, det är som det är helt enkelt. Utvecklingen har alltid gått åt det här hållet och det kommer med största sannolikhet att fortsätta. Men genom att vara medveten om det. Att förstå hur verkligheten ser ut och hur den påverkar oss, så har du större möjlighet att hantera den. För många år sedan, när jag livnärde mig som pokerproffs blev jag snabbt mycket medveten om en effekt som skulle kunna översättas som lyckounderskott. Det handlar om att en negativ händelse trycker ner oss mycket mer än vad motsvarande positiv händelse bygger upp oss. Så om du arbetar med någonting lätt mätbart, som poker till exempel, där du antingen vinner eller förlorar en hand så är risken stor att du blir olycklig av själva spelet … … trots att du är en vinnande spelare. Det beror på att du blir mer ledsen av varje förlust än vad du blir glad av motsvarande vinst. Så om du håller koll på ditt resultat i realtid, alltså varje sekund vet om du ligger plus eller minus, så kommer du förr eller senare att bli deprimerad eftersom marginalerna i poker är så små att du mätt på timbasis, kanske ligger vinst 52 procent av gångerna och ligger back 48 procent. Om du hela tiden matar dig själv med vinster och förluster så krävs det många fler vinster än förluster för att ens ligga kvar på ett mentalt noll-läge. Så lösningen för ett pokerproffs är då att inte kolla kortsiktiga resultat utan bara bry sig om resultatet på lång sikt, kanske kolla någon gång i månaden. Väldigt svårt att göra i praktiken, i alla fall för mig. Men själva effekten, lyckounderskott, är väldigt tydlig när man lever i en så svartvit värld som jag gjorde när jag spelade poker. Och effekten finns så klart i verkligheten också, även om den inte känns igen lika enkelt som vid ett pokerbord. Men du kan säkert relatera till hur du gjort något som gav fem positiva reaktioner och en negativ och där allt du kunde tänka på var det negativa. När vi hela tiden bombas av små mikrodoser av att vi inte duger så kommer det förr eller senare att sätta sig på vår självkänsla om vi inte balanserar upp det på något sätt. Man skulle kunna se det som att vi är kött-robotar, ett koncept som jag har stulit från seriefiguren Dilberts skapare Scott Adams. Kött-robotar som programmeras av våra intryck och vårt självprat, alltså vår inre dialog. Programmeras vi bara med negativa intryck blir vi negativa och programmeras vi bara med positiva intryck blir vi positiva. Och du kan faktiskt styra hur resultatet av den här programmeringen blir. Inte över en natt, inte på en vecka, men över tid. Genom att se till att få in färre negativa intryck och fler positiva. Antingen genom vad som kommer in utifrån eller genom hur du pratar med dig själv. Och nu är vi inne på ett område som jag inte kommer att prata om just nu och som jag vet många är väldigt skeptiska till, nämligen positivt tänkande. Jag vet att många ser det som flum och nästan bondfångeri och jag har full förståelse för det. Men har du samma syn på negativt tänkande? Eller anser du att det som händer i vår hjärna sker av sig självt, utan att vi kan påverka det, ens på sikt? Att vissa är mer positiva och andra mer negativa av naturen och att det inte går att göra något åt det? Jag kommer att komma tillbaka till det här ämnet senare. Det är mycket intressant och det finns mycket forskning i ämnet. När jag spelade poker läste jag att varje förlust behövde två vinster av motsvarande storlek för att det här lyckounderskottet skulle ligga på noll. Jag vet att Pia Sundhage, som ju är mycket framgångsrik fotbollstränare, och hon var för övrigt en mycket framgångsrik spelare också, jag veta att hon jobbade enligt en formel hon kallar 7:1. Hon ger alltså positiv feedback sju gånger för varje gång hon ger negativ feedback. Jag vet inte om det är möjligt att exakt mäta vilka siffror som är rätt men oavsett det så tror jag att många av oss lever i en verklighet där siffrorna är omvända. Där vi får sju negativa intryck eller tankar för varje positiv. Bara att få upp ögonen för det här är ett viktigt första steg till förändring. Och ett sätt att komma i gång att jobba med din självkänsla är att börja träna mentalt med sådana här ljudfiler som jag har pratat om i tidigare avsnitt. När du börjar med det kommer du ner i varv, du sänker din grundspänning och du ger dig själv förutsättningarna för ett större inre lugn. Och det har stor effekt på självkänslan. En enkel metod som på lite sikt, kommer att göra skillnad. Ett annat sätt är att börja samla på vinster. Att leta efter tecken på att det går som det ska, att bekräfta varje gång du gör någonting som visar att du är på rätt väg. Och skriva ner det. Fem eller tio saker varje kväll. Tecken på att jag …. Det här kan låta fånigt men utan att vi medvetet tänker på det så samlar vi, många av oss åtminstone, redan nu in precis allt, verkligt eller inbillat, som säger att vi inte är på rätt väg, som säger att det vi gjorde inte var bra nog. Så att balansera lite och att göra det medvetet, systematiskt, gör skillnad. I alla fall för mig och flera som jag jobbat med. Jag hoppas att det här avsnittet gav dig någonting nyttigt. Tack för att du har lyssnat, vi hörs snart igen.

I det här avsnittet pratar Karoline med Märit Bodaxell, samverkansledare med lång erfarenhet som varit med att ta fram den svenska översättningen av ISO 44001: Ledningssystem för affärsrelationer i samverkan – Krav och ramverk. Standarden ger insikt i vad som är viktigt att lyckas med när en organisation samverkar med en eller flera andra och innehåller en mängd checklistor och användbart stöd. En gedigen resurs alltså för alla organisationer som måste samverka med andra för att skapa den nytta de strävar efter. Vi pratar bland annat om: - Varför och hur standarden kom till - Hur organisationer praktiskt kan arbeta med standarden - Betydelsen av att börja i den egna organisationen med utgångspunkt i den egna ledningsstrukturen - Vikten av att involvera högsta ledningen i samverkansstandarden - Hur vi kan arbeta med ”professionella” relationer - Principen ”värdeskapande”: Att se bortom syftet med samverkan är avgörande för att komma till 1 + 1 = 3 - Varför det blir viktigt att ta ett ansvar för den andra organisationens framgång - ”Det finns inte win-win i samverkan, det finns bara ett win” (något att fundera på!) - Varför det är så bra att arbeta med riskhantering och exitstrategi i samverkan

Marcus Ceder predikar den andra delen av serien "Ett Välsignat Liv". En serie på 3 söndagar om vad välsignelse faktiskt är och hur vi kan leva i det. Del 2 heter: Principen av det första. Från söndag 29 oktober 2023.

VILL DU HA STÄRKA DIG MENTALTS SÅ DU KAN FRIGÖRA DINA KREATIVA FÖRMÅGOR? Ta del av min audioträning här https://sofia-lilja.mykajabi.com/opt-in-freebie -Så optimerar du dina mentala förmågor och förverkligar dina drömmar! Helt gratis, bara ett klick bort

Principen om en "armlängds avstånd" har under vintern blivit en het fråga i den kulturpolitiska debatten: Vad ska stat och kommun ha för inflytande över den kultur de finansierar? P1 Kultur går till botten med begreppet på alla kulturpolitikers läppar vintern 2023. Hör Roger Blomgren, föreståndare för Centrum för kulturpolitisk forskning på högskolan i Borås om historien bakom begreppet och principen, armlängds avstånd. KARIN DREIJER OM RADIKAL ROMANTIK PÅ NYTT ALBUM Med först The Knife och sedan Fever ray har Karin Dreijer etablerat sig som ett av vår tids största svenska namn internationellt inom populärmusiken. Nu släpper Fever ray sitt tredje album, Radical romantics. Hör Karin Dreijer om kärleken, kroppen och rösten. JAZZRADIONS MÄRET ÖMAN OM TRE OMISTLIGA ALBUM Ett storbandsprojekt som förtjänar en applåd, fräsch jazz från Turkiet och guldskimrande samspel av en svensk trio som nästan har veteranstatus – Jazzradions Märet Öman fiskar upp tre nya jazzplattor ur vinterns utgivning. SÅ HAR FLYKT SKILDRATS PÅ FILM SEDAN 2015Imorgon har filmen Exodus premiär – en berättelse om hur en tolvårig flicka på flykt från Syrien 2015 slår följe med en råbarkad flyktingsmugglare på sin väg mot Sverige. Samtal med kritiker Joakim Silverdal om hur flykt har skildrats sen flyktingkrisen 2015.Programledare: Lisa WallProducent: Eskil Krogh Larsson

Kongressens uppbyggnad och dess begränsningar i maktutövandet regleras i konstitutionens första artikel. Principen är att Kongressen bara får besluta om sådant som räknas upp (i sektion åtta i konstitutionens första artikel), allt övrigt skall bestämmas av de enskilda delstaterna eller av folket. Denna princip om federalism är uttryckligen fastslagen genom konstitutionens tionde tillägg. Exempel på vad Kongressen får besluta om är federala skatter, tullar (dock ej mellan delstaterna), väpnade styrkor och om krigsförklaring. Kongressen kan väcka åtal mot och döma federala befattningshavare (bland andra landets president) genom riksrättsförfarande. Kongressen kan också kalla andra än unionens befattningshavare att vittna under ed för att utreda diverse frågor. Detta är ett politiskt medel och har använts till exempel i en utredning om dopade idrottsmän och huruvida kongressen skulle stifta nya lagar kring det. Lagstiftning tillgreps inte i det fallet eftersom utredningen i sig sågs som tillräckligt påtryckningsmedel. Representanthusets exklusiva befogenheter inkluderar beskattning, beslut om riksrättsåtal och val av USA:s president i de fall absolut majoritet för någon kandidat ej kan uppnås i Elektorskollegiet. Nu skall det jagas elaka svin... De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning!  Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se

Att sitta i "mitten" och få press både underifrån och ovanifrån. Det kan både handla om en mellanchef och en mamma. Principen är likadan. När pressen slår emot ifrån olika håll och det samtidigt är svårt att säga nej och dra upp hälsosamma gränser är det väldigt svårt med balansen i livet. Hur skall det gå till? Detta pratar vi mycket om i veckans fredagsavsnitt av "Rudman Mathiasson". www.bjornrudman.se LinkedIN Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ett impulsivt argt avsnitt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Luktar Pernilla kyckling? Är man lyckligast som 38-åring? Vad skulle man välja till sin sista måltid? Musikalskola och en myggas hjärna. Och kyrkan där Pernilla INTE gifte sig. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I detta miniavsnitt av Snöskoterpodden pratar vi om skoterkläder i allmänhet och i synnerhet den fantastiska "lager-på-lager-principen", som bör användas av ALLA som åker snöskoter. Finns det några kläder som är perfekta för alla? Vad innebär lager 1? Varför ska man ha lager 2 när det finns fodrade plagg? Svaren får du i avsnittet. Önskar dig ett mycket trevligt lyssnande! - Nästa miniavsnitt släpps i mitten av mars. Nästa ordinarie intervjuavsnitt släpps i slutet av Februari. Glöm inte följa Snöskoterpodden på Instagram.

I det här avsnittet pratar Christer om hur man kan hitta sig själv och våga veckla ut sina vingar. Han kommer även in på hur man kan applicera 80/20 principen i relationer och i arbetslivet. Hoppas att ni gillar detta avsnitt då jag tycker att detta är en av dem bästa och mest lärorika samtalen jag har haft i podden. Därför har jag tagit ut dem bästa delarna från samtalet och gjort det till ett kortare avsnitt. Hör gärna av er med feedback och låt mig och Christer veta vad du tyckte om samtalet.

Fyra-hinkar-principen är ett verktyg för att få rätt balans i sitt sparande, strukturera sin ekonomi och få en modell som hjälper en att fatta bättre beslut. Saker som i sin tur kan leda till bättre avkastning, mer trygghet, mer pengar och mer valfrihet. Fyra-hinkar-modellen hjälper dessutom till att undvika vanliga misstag som att ha fel risk i sitt sparande. Många har nämligen för lite risk eller för mycket risk. Båda är tyvärr lika fel. Med fyra-hinkar-principen blir det lätt att göra rätt. Idag är det nästan än tre år sedan vi publicerade den första versionen av Fyra-hinkar-principen. Det är en anpassning av både Harold Evensky och Christine Benz modeller för hur man kan strukturera sin ekonomi. Dagens uppdatering är den tredje i ordningen och fokuserar på förenklingar, att få saker gå mer i linje och vi tar hänsyn till olika faser i ens ekonomiska resa (stay-rich och get-rich). Fyra-hinkar-principen inte någon naturlag eller modell man måste följa. Det är ett förslag, eller snarare ett perspektiv, genom vilket man kan titta på sin ekonomi. Det är inte one-size-fits-all utan det är jätteviktigt att du "projicerar" den på din ekonomi och gör modellen till din egen. Du behöver göra de anpassningar som behövs för att den ska skapa värde för dig. Fastnar du, så går det superbra att fråga i forumet.

President Donald Trump ställs på grund av händelserna på Kapitolium inför sin andra riksrätt – och har tillsammans med ett stort antal andra användare nu blockerats i nästan alla sociala medier. Det Amerikanska idiomet “stuck between a rock and a hard place” är nu träffande när det gäller de sociala mediernas situation – men även för hela det västerländska demokratiska samtalet. Å ena sidan ställer politiker och medier allt hårdare krav på redaktörsansvar inför det innehåll de sociala medierna hyser på sina plattformar – och å andra sidan riskerar man att radikalisera och antagonisera även helt legitima användare när deras konton och innehåll spärras i samband med illa förberedda och ibland tveksamma utrensningar. Vad är yttrandefrihet EGENTLIGEN? Varför har nätplattformarna fått en så central roll i det kommunikativa och demokratiska drama som nu utspelas? – och vad riskerar nätplattformarnas utrensningar att få för konsekvenser? Dessa frågor tar jag upp i veckans video!   Se detta avsnitt på YouTube: https://youtu.be/ongG1zU6JvE   STÖTTA MIG: ---------------- 

Idag utbyter jag lite fulbeta med Erik Bäcklin; tveklöst en av Skånes absolut bästa klättrare och i besittning av Skånes, om inte Sveriges, starkaste fingrar. Erik studerar molekylär biologi i Lund, men bor i Helsingborg och det är där, på Helsingborgs klätterklubb, som denna intervju utspelar sig.

Det har äntligen blivit dags för ölprovning! Dessutom: Hur bra är låtsaskompisar egentligen? See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Dags att prata sparande och investeringar! Och vem är då bättre lämpad att gästa podden än vår goda vän, ekonomibloggaren och sparexperten Jan Bolmeson! Vi diskuterar hur du ska dela upp ditt sparande på det mest lönsamma och hållbara sättet. Detta genom en metod som kallas "Principen om de 4 hinkarna", och vad det innebär får du höra i avsnitt 158 av Ekonomi PÅ RIKTIGT!

Ibland behöver man bara ta sig tid och göra saker. Det här är ett sådant tillfälle. Med det här podavsnittet vill vi ge dig en push för att komma igång med e-postmarknadsföring OCH vi ger dig till och med en 3 stegslista som du kan följa för att genomföra det. I artikeln kan du läsa alla detaljer: hillmanpodden.se/113 Kortfattat handlar det om att: Skapa en e-postsekvens med 3 förskrivna e-brev Starta upp en autorespondertjänst som MailerLite eller Mailchimp Lägga till ett formulär på hemsidan där man kan prenumerera på dina utskick   Håll det enkelt! Vi pratar ofta om att man måste börja med grunden på huset innan man bygger på med 2:a våningen och inreder alla rum. Principen är densamma för e-postmarknadsföring. Du behöver en stadig grund att utgå ifrån, ett system där du kan börja skicka nyhetsbrev och skapa dina automationer. Vi har goda erfarenheter av både MailerLIte och Mailchimp men de skiljer sig ockå åt på flera punkter. I artikeln till avsnittet kan du se vår jämförelse mellan de två e-posttjänsterna och hur du väljer rätt lösning utifrån dina behov. HillmanPodden produceras av HillmanAcademy.se - vi hjälper dig jobba smart digitalt

Bög-Jimmy har försökt mjölka Anton på pengar sen pitchar han en ny TV-serie. Supporta Anton Magnusson podcast på www.patreon.com/antonmagnussonpodcast

Om maskiner tar över våra sysslor kanske vi inte behöver arbeta i framtiden. Hur försörjer vi oss då - och vad gör vi med fritiden? Medborgarlön, eller basinkomst, är ett av få konkreta förslag som skulle kunna besvara den frågan. Vi bjöd in välfärdsforskaren Andreas Bergh, som hör hemma på Lunds universitets nationalekonomiska institution och Institutet för Näringslivsforskning och frågade honom hur det skulle kunna fungera. Robotarna tar över - har vi sagt länge Vi står inför en våg av teknologisk arbetslöshet - datorer och algoritmer tar över våra jobb efter en våg av automatisering och digitalisering. Det har vi sagt länge och i viss mån stämmer det. Samtidigt har den omställningen pågått i 150 år. Automatiseringen av jordbruket gjorde industrialiseringen möjlig en gång i tiden. Under vår livstid har industrijobben automatiserats medan tjänstesektorn har växt. Färre dör på jobbet idag Så vad har hänt? Arbetslivet har blivit säkrare. Färre människor skadas och dör i arbetsplatsolyckor eftersom tekniken har tagit över många farliga moment. Vissa jobb finns kvar men har ändrat karaktär. Andra jobb har försvunnit och nya har skapats. På senare tid med digitaliseringen har inte andelen nya jobb som webb- och app-utvecklare täckt det gap som uppstått när yrkesgrupper som typografer och sekreterare har försvunnit. Men hela poängen, säger Andreas, är ju att vi ska kunna göra mindre och få tid över till annat. Har vi missat att ta vara på fritiden? Frågan är om vi har organiserat det så smart egentligen? Några har hamnat utanför arbetsmarknaden medan andra jobbar mer än någonsin och stressar sig sjuka. Har vi missat det där med att ta vara på den ökade fritiden bättre? "Vilken fritid?" kanske du undrar. Då påminner Andreas oss att vi har lagt den största delen av vår ökade (betalda) frihet i slutet av våra liv: pensionen. Det är inte mer än 60 år sen den infördes och innebär statistiskt sett att vi alla har sisådär 20 lediga år i slutet av våra liv. - Är det rimligt att stressa jättemycket under ett långt arbetsliv för att sen vara ledig de sista 20 åren? undrar Andreas. Arbetspauser då och då istället för pension? Han tror inte att det är så vi skulle ha byggt systemet om vi hade fått frågan för hundra år sen. Han tycker också att det är dumt när den teknologiska utvecklingen går så fort. Den utmanar vårt system där vi utbildar oss en gång för alla tidigt i livet, för att sedan jobba på i samma yrkesfack tills vi pensionerar oss. Vi vet redan att den nya tiden kräver ett mer livslångt lärande. Kanske skulle vi istället varva jobb och ledighet och lägga in längre pauser både tidigare och vid fler tillfällen i livet. Medborgarlön liknar välfärdssystemet När det gäller medborgarlön - eller basinkomst - har vi redan mycket på plats som påminner om det. Pensionssparandet är en del där pengar sätts av i relation till hur mycket vi arbetar och tjänar. Och vi har redan ett välfärdssystem som ska hantera att jobb försvinner och att människor inte hittar egen försörjning. Skillnaden är att det idag krävs en motprestation. Principen är i alla fall sådan att du inte ska kunna få stöd om du inte försöker hitta jobb eller deltar i vissa åtgärder. - Systemet i dag är hycklande, tycker Andreas. Den som vägrar söka jobb lämnas faktiskt inte vind för våg utan man får hjälp. Men det sker inte helt objektivt, rättssäkert och transparent - här kan vi bli bättre. Grundtanken med en medborgarlön/basinkomst är att alla medborgare eller invånare, beroende på hur man bygger systemet, ska få en lika stor ekonomisk grundplåt utan krav på motprestation och utan att ta hänsyn till vad man äger eller tjänar. Fördelar med det är att vi slipper all den granskning, utvärdering och administration som är förknippad med ersättningssystemen idag. Det kan också vara ett sätt att möta robotisering och ökad arbetslöshet. Vi behöver inte heller dra in ersättningarna så fort den som är arbetslös börjar deltidsjobba, vilket i sig sänker viljan att ta vilket tillfälligt eller deltidsjobb som helst. Nackdelar är framför allt att det blir väldigt dyrt om nivåerna ska kunna vara rimliga att överleva på. Eller inte. Ekonomiskt bistånd (det som förut kallades socialbidrag) för den som inte har arbetat och inte har ett försäkringsskydd är inte någon stor summa idag: 3090 kr i månaden plus hjälp med hyran. Men frågan är om en ersättning på den nivån skulle göra så stor skillnad? Debatten faller ofta här, menar Andreas, i en diskussion om nivåer. Vi jobbar bara 8% av livet Hur mycket lönearbetar vi? Det är faktiskt inte mer än ungefär 8% av livet menar Andreas. Vi jobbar en tredjedel av dygnet fem dagar i veckan minus semestrar, föräldraledighet och sjukfrånvaro mitt i livet. Cirka 20 år i början och 20 år i slutet av livet är vi lediga. Ändå hänger vi upp vår identitet så mycket på jobbet. Vi ser redan att gränsen mellan arbete och fritid luckras upp allt mer. Andreas tror att den trenden fortsätter och att det gör att fler av oss kan ägna oss åt sånt vi tycker är roligt och inte bara vad som ger en inkomst. När vi får mer fritid och drar ned på tvånget - kommer vi att drivas mer av lust? Eller blir vi snarare vilsna? Och kan vi hålla ihop ett samhällssystem när några jobbar för lön och andra väljer att låta bli? Andreas tror det och påpekar att det är en mänsklig utmaning vi har haft att ta ställning till länge. I takt med att valmöjligheterna ökar kommer olikheterna också att öka. Vi behöver lära oss hantera det och kanske kan en sådan mångfald i grund och botten vara bra. De här frågorna är intressanta och utmanar vårt sätt att tänka idag. Apropå mentala utmaningar har vår samarbetspartner Twitch Health uppmärksammat att 1 miljon svenskar äter antidepressiva läkemedel, 84% är oengagerade på sitt jobb och 39% har sömnbesvär. Många företag anordnar gärna en stressföreläsning men missar att stötta medarbetarna med förebyggande hälsa i allmänhet. Därför lanserar de Twitch Energy Challenge - en mental stegtävling. Den stöttar beteenden som återhämtning, goda relationer, sömn och rörelse och rätt näringsintag och kan hjälpa medarbetare att avgränsa och säga nej, minska multitasking och prioritera bättre för att skapa mer kontroll i tillvaron. Vår samarbetspartner Firstbeat har satt ihop en lista på tips som vi alla kan använda för att må bättre och undvika utmattning. Det handlar om att pausa oftare, röra på oss mer, bli bättre på att delegera, lyssna på vår kropp och slutligen: ta hand om vår sömn.

Peter tar upp 90,90,90 principen i trading och hur du genom förståelse kan undvika att bli en del av statistiken. Vi ser igenom forskning, statistik och tankar om hur du maximerar dina förutsättningar att lyckas. I avsnittet hör du: Vad principen är Varför det är så Hur du undviker att hamna där Vad forskning säger om varför - Traderkanalen

Martin Altemark är tillbaka i Tyngre Träningssnack och denna gången diskuterar vi hur du går vidare inom Crossfit när du väl har kört 2-3 WOD per vecka regelbundet under kanske 6-12 månader. Dels om du mest har träningen för att du ska kunna leva eller om du vill börja leva mer för träningen. Det blir en lång genomgång till olika träningsprinciper samt betydelsen av specificitet och variation för att kunna fortsätta utvecklas på sikt om du har det som mål. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta (och tidigare) avsnitt. Hålltider 00:00:00 Martin Altemark är tillbaka som gäst 00:07:26 Hur ska en motionär bli bättre Crossfitare? 00:09:53 Utbildningen som instruktör är inte tillräcklig 00:11:53 Utgångspunkt i olika träningsprinciper 00:12:50 Vi blir bra på det vi tränar på - specificitetprincipen 00:14:33 Tränar du tillräckligt ofta, hårt eller mycket? 00:15:58 Är det en bra idé att gå på skill-wods om du bara tränar 2-3 gånger i veckan? 00:20:26 Målet som tränare på gym är först och främst att få folk att komma tillbaka 00:23:52 När du sätter ihop WODs för motionärer är det troligen bäst att planera lite av allt varje gång 00:26:23 Ta det vidare när du redan kör 3 WODs per vecka i boxen 00:28:12 Variation är bra både för progression och inlärning av bättre rörelser 00:33:14 Fördelarna med att träna på en box framför att träna på ett gym 00:34:59 Om du vill börja prestera i Crossfit som tävlingsform 00:39:03 Du blir inte bra på Crossfit om du inte tränar mycket Crossfit 00:41:15 Många som vill komma vidare i Crossfit börjar polarisera för mycket direkt 00:43:25 Martins hypotes om att du inte ska polarisera för mycket från början 00:46:01 Eliten tränar med stor polarisering eftersom de har så stor kompetens 00:52:18 Börja kring specificitet och inför större variation först när det börjar stagnera 00:53:01 Finns det risker med att införa för mycket för tidigt i utvecklingen? 00:55:55 Om du vill börja satsa på Crossfit så behöver du inte polarisera träningen så mycket från början 00:57:41 Folk blir oftast bra på det som de börjar mäta vilket kanske inte är det som de verkligen ska bli bra på 01:03:32 Det hade varit bättre att mäta progression med ett visst bestämda antal Crossfit pass 01:04:56 Bilden blir lätt skev när du börjar titta på elitens träning innan du börjar nära mig deras nivå 01:10:16 När du lämnar gruppträningen så är det ofta en bra idé att lägga in extra pass med teknik först 01:12:43 Boxägare behöver ta det stora ansvaret för individerna på motionsnivå 01:17:55 Ville ska satsa på att cykla 1 km på en väldigt bra tid 01:18:48 Det längsta svaret på en fråga som Wille någonsin hört 01:19:34 Hur för du över modellen vi tagit upp idag till lagidrotten och bollidrotten? 01:24:58 Principen är enkel men applikationen är ofta svårare

Krille spiller kaffe på sina byxor, de singlar slant i riksdagen och Markus revolutionerar kriminalsystemet.

The post Ampicillin (Principen) Nursing Pharmacology Considerations appeared first on NURSING.com.

Elon Musk principen, hur resonerar en av världens mest innovativa människor när han ska lösa ett problem? 

Om du lyckas implementera och på riktigt idenitifiera områden i din vardag utifrån Pareto Principen.. Grattis! Det är något fruktansvärt viktigt och du kan räkna med att effektivsiera vad du än håller på med!     

Religion och olika religiösa yttringar är ett ämne som ofta diskuteras livligt i dagens samhälle. Vad skriver Martinus om den religiösa principen och dess ursprung? Vilken roll har den religiösa principen och världsreligionerna enligt Martinus världsbild när det gäller människornas utveckling? Vilket samband finns mellan religion och politik, och hur kommer detta att utvecklas vidare i framtidens samhälle?  Dessa frågor utreder Olav Johansson i ett samtal med Pernilla Rosell på påskdagen 2017 i Hälsans hus i Stockholm. Vi gör även små utblickar över dagens världspolitiska situation.  Vi får en inblick i hur den religiösa principen får sina tidigaste uttryck redan i djurets ångestskrik, och hur människans förbindelse med Gudomen sedan genomgår olika stadier där gudsbilderna anpassas till respektive utvecklingssteg. Vi följer utvecklingen från naturmänniskans instinktiva tro på många gudar, som avlöses av den gamla världsimpulsens känslobaserade tro på en enda gud, där människan introduceras till nya, humana ideal. Med en starkt tilltagande intelligensförmåga kommer sedan en period där religiösa dogmer förkastas till förmån för materialism, ateism och en tro på döden i stället för livet. Att omsätta humana ideal i politik utgör enligt Martinus ett senare stadium av den religiösa principen. Till slut, när tillräckliga erfarenheter har gjorts, kommer människan enligt Martinus att uppnå en balans mellan intelligens och känsla som leder till ett kosmiskt medvetet stadium där andlig vetenskap och ett humant levnadssätt utgör grunden för ett fredligt samhälle och alla människors gemensamma livssyn.  

I restaurangkök börjar man inte laga maten när gästen beställer den, utan man preppar maten innan, så långt det är möjligt. Alltså: man förbereder. Och det här är smart. Apa efter det hemma hos dig.) Recept: Therese Svensson Att preppa betyder att du inte behöver återuppfinna en ny rätt varje gång du börjar bli hungrig. Du har nämligen massa grejer färdiga som du kan lägga ihop. Se det som att du har en egen privat liten buffé hemma i kylen. Den senaste tiden har prep-fenomenet blivit ENORMT på internet. Där folk stolt visar upp färdiga plastbyttor med sina förberedda råvaror. Det är lika praktiskt att göra som ensamstående student som barnfamilj eller om du bor i kollektiv eller är ett högpresterande par med lågt matlagningsintresse. Ju mer du preppar, desto mer tid har du tid till de riktigt roliga sakerna: äta, slacka och snacka skit. Tips: När du använder ugnen, passa på att rosta lite smaksättare, tex en delad citron som du lägger med snittytan uppåt, då kommer den få en härligt grillad karamelliserad smak som är god att pressa över maten. Det är även svingott att ugnsbaka ett helt vitlöksknippe, se bara till att de är täckta med olja. Sen kommer du klappa dig själv på axeln för att du har supergoda vitlöksklyftor som du klämmer ur skalet och äter som världens godaste godis, eller mosat till en användbar vitlökskräm som du kan använda till allt från dina rostade rotfrukter till att göra en aioli eller att helt enkelt bre på nyrostat bröd för världens godaste vitlöksbröd.   Veganmajonnäs, en grundsås med tre smaker Vegan Håll i hatten och bli inte rädda, för nu pratar vi emulsion. Det må låta som en kemilektion eller som en romantisk låt på franska. Men det är i själva verket en lika svingod som superenkel teknik för att få till en tjock sås. För att citera internet: en emulsion en blandning av två vätskor som normalt inte blandar sig, till exempel vatten och olja eller fett. Emulsionen framställs genom att den ena substansen slås sönder till så små droppar att de flyter omkring fritt i den omslutande vätskan. Vi använder alltså våld för att göra världens godaste sås - eller i detta fall en stavmixer! Principen är alltså som en vanlig majonnäs att mixa äggula med olja men i detta fall använder vi sojamjölk istället för äggula vilket funkar prima. Här delar vi sen upp majon i tre skålar för vi ska ha tre smaker. En håller vi neutral som den är, den andre pressar vi vitlök i så det blir en aioli och den tredje blandar vi med hackad gurka, mynta och vitlök till en tzatziki. GÖR SÅ HÄR: Häll 1 dl sojamjölk, 1 dl rapsolja och 1 tesked vitvinsvinäger eller dijonsenap i en hög mixerskål. Sätt ned stavmixern och kör på max tills det bildas en tjock sås. Vill du ha tjockare konsistens häller du på mer olja. Smaka av med salt och peppar. Klart! Nu kan du dela upp majon i tre skålar behåll den första neutral. I en andra skålen blandar du pressad vitlök samt en tesked olivolja och då får du en vegan-aioli. I den tredje blandar du ned strimlad gurka, mynta, hackad vitlök och nymald svartpeppar till en tzatziki. Smaka av efter eget tycke!       Ugnsbakade rotfrukter Vegan En grundbult i grön matlagning goda ugnsbakade rotfrukter! Kan användas till allt. När du tröttnar på att äta dem kan du mixa dem till en rotfruktshummus eller spä ut med havregrädde och mixa till en slät rotfruktssoppa som du smaksätter med dina favoritörter. Gör så här: Skölj och rensa ett gäng rotfrukter du behöver inte skala. Om du skär dem i samma storlek så de tillagas de på ungefär samma tid. Lägg rotfrukterna i ett lager på en bakplåtspappersklädd plåt. Ringla över lite rapsolja, ca en matsked, salta och mal över lite nymald svartpeppar. Skaka eller rör om allt så allt täcks av oljan. Kör in i ugnen på 200 grader tills rotfrukterna blivit lite skrynkliga och fått svartrostade fläckar här och var. Kolla efter 20 minuter och förläng eventuellt tiden med 5 minuter åt gången. Servering: Ta ut och ät som de är eller med en god topping som hackade nötter och örter, smulad ost, olivolja, aioli eller varför inte bearnaise (Mmm ... bea!)     Rostade frön Vegan Ibland när du hör uttrycket rosta betyder det att du steker utan fett, gärna så det får lite svartrostade, nästan brända fläckar. Detta gör främst att det smakar svingott, lite grillat och rökigt nästan. Ibland blir jag nästan tårögd vad lite värme kan göra med så många råvaror, de kan gå från de mest modesta och nästan oätbara smaker till fantastiska smakexplosioner. Rostade frön är användbara som topping och crunch-förhöjare på det mesta. Gör så här: Häll frön, exempelvis solrosfrön, i ett lager i en torr het stekpanna. Rör om då och då tills fröna säger POP, börjar dofta gott och får en gyllenbrun ton. Häll av fröna i en skål och salta lätt.     Linser kokta i äpplemust eller öl Vegan Folk verkar misstro linser. Jag tror det beror på alla hemska röda linsgrytor som var standardpraxis på 90-talet som vegetariskt alibi på menyn. Men smaklös grötliknand och ledsen gegga på röda linser är det ingen som behöver äta längre, taco lov. Nuförtiden finns det flera olika linssorter på hyllorna. Mina favoriter gröna linser och belugalinser. De är otroligt lätta att ha att göra med - goda, snygga på tallriken och otroligt användbara. Använd dem i soppa, marinerade i sallad, mixade i biffar och burgare eller helt enkelt där du annars skulle använda potatis, ris eller pasta. Och här kommer ett trick för att göra linserna riktigt goda! Släng bara i DUBBELT så mycket buljong eller fond som du brukar göra. Eller häll i en god öl eller cider och koka i istället för vanligt gammalt kranvatten. För alla Edward Blom-fans där ute kan jag hälsa att smörkokta linser är fantastiskt, klicka bara i rejält med smör i kokvattnet, salta och låt naturen sköta resten. Gör så här: Koka linser efter anvisning på paketet men tillsätt äpplemust, äpplejuice eller en riktigt god öl i kokvattnet.

Mats Olsson och Patrick Ekwall See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Många lyssnare har efterfrågat ett uppföljningsavsnitt på avsnitt #11 om ”80/20-principen: Sluta slösa tid på det som inte ger dig resultat”.  I detta avsnitt diskuterar Syding & Sunström kring hur de själva använder 80/20-principen inom olika områden av sina liv. 

Många lyssnare har efterfrågat ett uppföljningsavsnitt på avsnitt #11 om ”80/20-principen: Sluta slösa tid på det som inte ger dig resultat”.  I detta avsnitt diskuterar Syding & Sunström kring hur de själva använder 80/20-principen inom olika områden av sina liv. 

I detta avsnitt pratar Syding & Sunström om 80/20-principen. De anser att många har en tendens att gradvis--och ofta omedvetet--glida in i stadiet där de når en minskande avkastning på sin tid. Särskilt inom 7 olika delar av sitt liv.   

Kaliber kartlägger de många turerna i spelet om ränteavdragen och söker svaret på vilka som lever farligt om ränteavdragen försvinner - och vilka som i det tysta har stått som vinnare. Grafik: Här skulle slopade ränteavdrag slå hårdast 10.30: Chatta med reportrarna om granskningen – Välkommen på visning. Här har ni ett prospekt. Längre in har ni min kollega som är ansvarig för visningen. Och jag kommer att visa er tvättstuga förråd och garage. Så det är bara att hugga tag i mig sen. – Toppen tack. – Tack. – Man får inte gå ut där Vilma. Bara titta. – Det här var ju trevligt rum. Grönskan här utanför är trevlig också. Och så har man en liten överblick över gården. Om man nu ska våga släppa ut de här, säger Kristin Carlsberg och tänker på lilla dottern Vilma. – Hur många visningar har du gått på? – Herregud! Det har varit hur många som helst. Nu har det varit så hysteriskt. Det kan ju inte fortsätta så här. Antingen blir det en sån där bubbla igen. Och så blir det problem för dem som lånat pengar. Men räntorna kommer säkert vara låga ett tag till. Man får ju tänka ett tag innan man gör ett sådant här stort köp. Det är lägenhetsvisning i centrala Göteborgs. En fyrarums lägenhet har ett utgångspris på nästan fyra miljoner. De senaste åren säljs bostäder så snabbt att de inte ens kommer ut till visning berättar mäklaren Leif Andersson. – Jag tror att många är otroligt less på att lägenheter försvinner innan före ordinarie visning. Så de räknar inte ens att det ska bli visning. – Hur har prisutvecklingen varit här i Göteborg? – Den är fortsatt väldigt stark. Jag tror det är 23,5 procent på tolv månader rullande. Och det var nästan likadant året innan. Det har varit en kraftig värdeökning, säger Leif Andersson. Men trots att en lägenhet är i attraktivt läge finns där en gnagande oro över dess värde. Johan Carlberg är en av spekulanterna med frun Kristin och dottern Vilma. – Med facit i hand har man varit orolig varje gång man köpt bostad. Hittills har det gått bra. Men någon gång ska det backa. Då är det bra att ha lite buffet också, vilket vi också har, säger Johan Carlberg. Även politikerna har blivit oroliga över de rusande bopriserna och har kommit överens om ett amorteringskrav som tvingar låntagare att betala av sina lån. Och allt fler röster höjs för att även ändra det så kallade ränteavdraget. Staten ger en skatterabatt på 30 procent. Ränteavdraget betyder till exempel att istället för 1000 kronor i räntekostnad blir det 700 kronor efter att staten sänkt skatten. Summorna syns sällan. Avdraget sker automatiskt i deklarationen. – Jag tänker inte ens på ränteavdragen idag utan det är en slags bonus när man får sin deklaration. Vi gör ju inga avdrag varje månad med ränteavdrag utan det är på något sätt pengar man fått tillbaks vid årsslutet, säger Johan Carlberg. – Vad tänker du kring systemet med ränteavdrag? – Tanken var nog god när man införde det. Om man tar bort det nu bli tufft för många. Vad händer om ett ränteavdrag försvinner? Vilka kan drabbas? Kaliber bestämmer sig för att granska en bostadssubvention som kan påverka hela den svenska ekonomin. För att förstå problemet lyssnar vi på utländska bedömare som länge varnat för konsekvenserna av det svenska ränteavdraget. Internationella valutafonden IMF besöker Sverige med en delegation som bland annat analyserat ränteavdraget. – Tack så mycket för att kom till presskonferensen om slutsatser från IMFs artikel 4- uppdrag till Sverige 2015, säger Craig Beuamont, delegationschef IMF. – Bostadspriserna är mycket höga och hushållens skulder är mycket höga och de båda ökar. Vi ser inte någon omedelbar risk, men vi ser enansamling av risker. Craig Beuamont berättar att av alla länder i EU är det Sverige som har de största skattesubventionerna för boende. – Sverige toppar ländernas ranking när det gäller skattefördelar för bostäder. Och en av de stora skattesubventionerna är ränteavdraget. Riskerna på bomarknaden gör att IMF tycker att Sverige stegvis ska ta bort ränteavdraget. – Vi tycker att det är ett mycket bra tillfälle att avveckla ränteavdraget. Räntorna är för närvarande mycket låga. Och bostadsmarknaden är robust. Det är den tidpunkt då marknaden kan absorbera en sådan förändring, avslutar Craig Beuamont. Den svenska subventionsmodellen med ränteavdrag har återkommande varit kritiserat av IMF och även EU. Så här lät det i Dagens Eko för två år sen: "Hård EU kritik mot höga svenska bostadsskulder. Precis som förra året är kritiken mycket hård mot skattereglerna för bostäder. Den svenska bostadsbeskattningen gynnar skuldsättning skriver EU-kommissionen. Annat EU kommissionen inte gillar är avdragsrätt för räntor och låg fastighetsskatt....." – Yes, Christophe André. – Hej jag heter Erik Palm och ringer från Sveriges Radio. Så kritiken mot ränteavdraget har alltså funnits länge. Även Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, OECD, har kritiserat ränteavdraget sen före millennieskiftet och rekommenderade att Sverige skulle sänka avdraget redan för åtta år sen. Christophe André på OECD bedömer att det svenska systemet ger högre bopriser och skapar en bubbla. – Det ger inte människor att bättre tillgång till bostäder utan det driver upp priserna. Om det fortsätter så här kommer det någon gång att bli en bubbla. Bubblan kommer att brista och det blir offer, säger Christophe André, senior ekonom OECD. Bolånen har fördubblats på tio år är nu är hushållens lån över tre tusen miljarder kronor. Men de låga räntorna har gjort att statens kostnader för ränteavdraget har legat på ungefär samma nivå. Problemet är att om de rekordlåga räntorna stiger, rusar statens kostnader i höjden berättar Mats Dillén generaldirektör på Konjunkturinstitutet. – Om vi blickar framåt när räntorna går upp kommer skulderna att finnas kvar. Och då kommer hushållens ränteutgifter öka väldigt mycket därmed de här ränteavdragen också. Så vi tror att de kommer att stiga ifrån 20-25 miljarder idag till 60 miljarder om tio år, säger Mats Dillén. Ränteavdragen kostade staten 27 miljarder ifjol. Kostnaden för ränteavdraget är därmed större än kostnaden för polisen som är 22 miljarder. Trots återkommande internationell kritik har Socialdemokraterna i regeringen hittills inte gjort någon förändring. De vill ha långsiktiga spelregler för bostadsägare. Så här sa finansminister Magdalena Andersson i våras: "Vi har inte haft några förslag om ränteavdragen. Det kan vi notera att det har moderaterna också varit tydliga med att de inte har. Så jag tycker inte att den frågan är aktuell." Kaliber bestämmer sig för att undersöka vilka som lever farligt om ränteavdragen försvinner – och vilka som har stått som vinnare. Och vi får oväntade svar. Vi återkommer till det senare i programmet. Men först backar vi bandet. Ränteavdraget visar sig härstamma från 1928. Principen var att betalar man skatt för sin bostad är det rimligt att även kostnader, så som ränta, kan dras av. Men när fastighetsskatten togs bort för närmare tio år sen ändrades inte ränteavdraget, trots att dåvarande moderatledaren Fredrik Reinfeldt tog upp frågan i valrörelsen 2006. " Och här är ekot. Moderatledaren Fredrik Reinfeldt gav nyss besked i Ekots utfrågning att han vill att alla villaägare i landet ska få lägre fastighetsskatt. Samtidigt är Reinfeldt beredd att titta på ränteavdragen för lånen på huset. – Man kan också överväga att titta på villkoren för ränteavdraget i det här sammanhanget. Men vi har inga färdiga beräkningar." Det visar sig var en alltför känslig fråga. Utspelet dras tillbaka bara två dagar senare. "Ja det gällde inte då och inte nu heller. Jag inser att jag inte är den här typen av robotpolitiker som man förmodligen måste vara i en valrörelse." Inte heller alliansen, som också fått upprepad kritik för ränteavdraget, rörde det. Men inte ens ett år efter alliansen lämnat makten, ändrar sig tidigare finansministern Anders Borg. Efter åtta år utan att röra ränteavdraget sa han nyligen till Sveriges Television att det kan behöva ändras. "Då finns det en risk att skuldsättningen stiger och då finns det skäl att överväga om man kan göra andra åtgärder till exempel att trappa ner ränteavdraget." Ansvariga politiker verkar alltså röra sig runt ränteavdraget som katten runt het gröt. På lägenhetsvisningen i Göteborg tycker Kristin Carlberg att priserna är hisnande höga. – Det känns ju lite läskigt att folk kan låna så här mycket pengar. Att man kan belåna sig så otroligt mycket. Mina föräldrar köpte ju hus på 90-talet. Då vet jag ju att räntorna gick upp hur mycket som helst. Och det blev ju tufft för dem. De har tre barn. Och det var inget de hade räknat med. Det känns lite läskigt det här. Varför sitter det så långt inne för ansvariga politiker att röra ränteavdragen? För att förstå riskerna med ändrat ränteavdrag tittar Kaliber på senaste gången någon ändrade det. Det var för omkring 25 år sen 1991. För de flesta halverades ränteavdraget mot idag och hamnade på 30 procent. I början på 90-talet föll bomarknaden i flera år och det tog nästan ett decennium innan bopriserna var tillbaka på samma nivå igen. Och enligt statens offentliga utredningar, SoU, var ränteavdragssänkningen en av orsakerna. Mats Dillén på Konjunkturinstitutet berättar om det branta fallet. – Huspriserna föll i storleksordningen 30 procent i reala termer i 90-talskrisen. Ungefär hälften av det har man uppskattat att det berodde på förändringarna inom ränteavdraget. Men då gick man också ganska fort fram. Och då ökar risken för mer abrupta rörelser på bomarknaden, säger Mats Dillén. Och även om kanske få numera minns att boprisfallet kom efter bland annat ett ändrat ränteavdrag, finns det de som påminns om det varje dag. – Jag sitter i en väldigt svår och trängd situation. Och vill inte förvärra det mer än det eventuellt är. Anders råkade ut för det många idag varnar om. Han bor i en stad i södra Sverige. Under 80-talet jobbade han som försäljningschef på olika IT-bolag. Vi kallar honom ”Anders”. Han heter något annat och hans ord är inlästa av en annan person. – Det första jag ägde var en bostadsrätt sedan köpte vi ett mindre hus, efter några år köpte vi ett större hus. Med garage och trädgård. Och till slut bestämde vi oss för att köpa ett hus utanför storstaden lite grand på landet, men ändå nära. Jag hade bra inkomster, min fru hade bra inkomster. Så vi kunde unna oss en del grejor plus att vi kunde spara också. Men så ändrades skattesystemet. – Vi hade väldigt förmånliga lån mot slutet på 80-talet. Situationen började ändras väldigt kraftigt. Räntorna steg otroligt högt. Och ränteavdrag har ändrats också. Alltså man kunde inte dra av hela räntan som man kunde göra tidigare. Man blev tvungen att strama åt väldigt kraftigt. Man tjänade samma pengar som tidigare. – Men kostnaderna steg? – Ja. Nu börjar en ond spiral. Han tvingas byta till ett billigare hus på grund av de nya reglerna för ränteavdrag. Men räntorna med lägre avdrag blir till slut ändå för mycket för Anders. Räntorna stiger till rekordnivåer och samtidigt råder en stor fastighets- och finanskris som ger hög arbetslöshet. Anders klarar inte betala lånet. Långivarna tvingar honom sälja huset på exekutiv auktion för långt mindre än han gav för det. Han hamnar nu hos Kronofogden med en miljon i skulder. – Vad hände med din familjesituation? – Naturligtvis började allting knaka. Fungerar inte ekonomin så fungerar ingenting annat i familjen heller. Och på något sätt kärleken försvinner också. Och han förlorar mer än sitt hem. Äktenskapet kraschar. Anders ekonomi klarade alltså inte av kraftigt höjda räntor och samtidigt ändrat ränteavdrag. Han har försökt bli kvitt skulderna i en så kallad skuldsanering. – Jag har begärt skuldsanering vid ett tillfälle och tyvärr har jag blivit nekad det. – Hur mycket har du i skulder nu? – Mina skulder ligger på över sex miljoner kronor inklusive ränta på ränta. – Så en miljon på 90-talet har växt till sex miljoner? – Ja... Anders blir svårt sjuk efter han förlorar sitt hem. Och än idag har hans liv stora begränsningar. – Det är svårt att bjuda folk när man inte har pengar som räcker för dagen. Det positiva är kanske att jag blivit en expert på hur många sätt man kan tillaga makaroner. – Vem är du arg på idag då? – Framförallt på mig själv. Och sedan kanske också på vissa banker och rådgivare. – Vad hade själv för ansvar här? – Det finns makter som påverkar en. Plötsligt blir man liten och hopplös. Samtidigt som man känner som vi killar gör en skam att vi tillåtit en sån här situation hända. Man skäms att man var kanske inte var tillräckligt observant. Skulder ger skam och leder till ett liv i det tysta berättar Anders. Men är Anders ett extremt undantag? Och vilka risker finns idag för att fler drabbas som Anders och inte klarar av ett sänkt ränteavdrag? – Här har ju dels antal ärenden vi hade för som kom in för försäljning under början på nittiotalet, säger Johan Krantz. Han är controller hos Kronofogden. Kaliber har genom en sökning i Kronofogdens dataregister fått ett svar på hur många som fick skulder i 90-talskrisen som fortfarande har kvar dem idag. – Det finns ju ett ganska stort antal personer som faktiskt har skulderna kvar här hos oss. Och de har nu levt med de här skulderna i över tjugo år nu. Man har sagt att det kan röra sig om 25 000 personer. I vissa fall har man sagt att det är betydligt fler. Problemet är att vi har ingen helhetsbild. Vi kan bara se vilka som finns hos oss. För varje enskild individ är det en personlig katastrof. En utlåningsfest för 25-år sen och tusentals lider fortfarande av skulderna. Men vilka skulle kunna drabbas idag om ränteavdraget tas bort? – Hejsan Hans Heggemann söker jag. – På SCB? – Ja. Kaliber besöker Statistiska centralbyrån och beställer fram unik statistik om hur beroende hushållen är av ränteavdraget idag. – Vad jag vet har ingen räknat på det här sättet tidigare och tittat just på de här grupperna som ligger under risk för fattigdom. Kalibers tar fram siffror som visar hur många hushåll som är skuldsatta och har betydande lån och därmed ränteavdrag. Definitionen av fattig är de som har mindre än sextio procent av genomsnittsinkomsten. Resultatet överraskar SCBs Hans Heggemann som tagit fram statistiken åt Kaliber. – Det är förvånande att så pass många som har så låga disponibla inkomster då ändå måste ha ganska höga lån för att komma upp i de här nivåerna. 65 000 hushåll har så låga inkomster att det klassas som under risk för fattigdom, men ändå så stora lån att de får göra avdrag på 500 kr per månad eller mer. Av dem är 24 000 hushåll barnfamiljer. – Vissa av dem kan nog vara beroende av det. Det är klart att ju större beloppet desto större är beroendet. Det finns ju de som hade ett belopp som var betydligt mer än de här femhundra kronorna. – Så för dem skulle det vara tufft om ränteavdraget avvecklas? – Ja, skulle kunna bli i alla fall. Vi ser ju även om man tittar på barnfamiljer så är det många som hamnar i samma situation. De ligger under riskgränsen för fattigdom. Och de har ränteutgifter som tyder på att de har ganska höga lån. Kalibers granskning visar också att det är hushåll med höga inkomster runt storstäderna som får mest skatteavdrag för sina lån. Det beror på att de ofta har dyra lägenheter och villor. 12 000 hushåll i Sverige med dubbel så hög inkomst som genomsnittet får mer än 4 000 kronor i månaden i ränteavdrag. Mer än hälften av dem ligger i Stockholms län. – Runt Stockholm, Danderyd, Lidingö, Täby, utanför Malmö, Lomma, Vellinge, runt Göteborg, Kungsbacka och Öckerö. Där kostar husen mycket. Och då blir lånen höga och ränteutgifterna höga och där får hushållen mycket tillbaka. – Så de är ränteavdragets vinnare? – Ja, så skulle man kunna se det. I alla fall de som får ut de högsta beloppen. Om man jämför en kranskommun i Stockholm och en glesbygdskommun i Norrland i alla fall. 27 miljarder i skattestöd för att låna pengar, mer än kostnaden för polisen. Och det finns ingen gräns för hur stort ränteavdrag en person kan få. Det här reagerade socialdemokratiske ledaren Olof Palme på redan under 80-talet. – Om man har sådana här fall där i sak skattebetalarna får vara med och subventionera upp till 80 000 kronor i skattelättnad för ränteavdrag. Då blir det ju faktiskt orimligt. Men ingen begräsning infördes. Ränteavdraget berör främst bolån, men även andra privata lån kan ingå. Och i Kalibers granskning upptäcker vi att ränteavdraget hos 15 privatpersoner överstiger en miljon kronor per år. Miljonbeloppen överraskar Hans Heggemann på SCB. – Jag blev förvånad över att det var så högt bara. – Men det finns ett flertal personer då som har över en miljon i ränteavdrag? – Mm, det gör det. Skatteverket bekräftar att de förekommer ränteavdrag på över en miljon kronor. Reglerna för ränteavdraget är en fråga för lagstiftaren, riksdagen, säger skatteverket till Kaliber. Kalibers granskning visar att husägare som Anders som blivit beroende av ränteavdraget får ta smällen om det ändras. Staten och bostadsägare bär nu på allt större risker. Samtidigt finns det andra vinnare vid sidan av som i praktiken har garanterats statens beskydd: bankerna. På 90-talet räddades flera storbanker av staten. Även under finanskrisen 2008 fick bankerna stöd av staten. Henrik Braconier är chefsekonom på finansinspektionen. – Det finns inte någon lagtext som säger att vi garanterar bankerna. I och med att stora banker är så centrala för det finansiella systemet så har det funnits en förväntan och det har vi sett i omvärlden också att man tid efter annan löst ut banker i kris. Så på så sätt har det funnits en implicit garanti. Staten har gripit in om det blir problem för bankerna. Och statliga ränteavdraget har varit en vinstlott för bankerna för ränteavdraget innebär att hushållen kan låna mer för samma kostnad. Och större lån betyder mer vinst för bankerna. – Det går ju i huvudsak till hushållen som faktiskt kan låna billigare helt enkelt. Sen är det klart att genom att de kan låna lite billigare så lånar hushållen lite mer. Och det är den här faktorn "lite mer" som gör att bankerna får en högre lönsamhet, säger Henrik Braconier. Hur mycket ränteavdraget lyfter bankernas lönsamhet har inte finansinspektionen analyserat. Men bolån är mycket lönsamt idag. Vinstmarginalerna är rekordstora. – Det ligger högre än någonting vi sett på 2000-talet egentligen. Förra året gjorde de fyra storbankerna vinster på hundra miljarder före skatt, där en stor del kommer ifrån svenska bolån. Och storbankerna delade ut femtio miljarder till aktieägarna. – Ja, bankerna har en god lönsamhet i dagsläget. Svenska banker har god lönsamhet. Särskilt om man jämför hur det ser ut i Europa. – Har det någonsin varit bättre lönsamhet i svenska banker? – Då får vi nog gå relativt långt tillbaka. Vi är nu uppe i nivåer vi såg innan finanskrisen, avslutar Henrik Braconier. – Jag kan inte uttala om vad som är exakt sunt och rimliga vinster. Men det är inga övervinster i förhållande till vad andra aktörer gör på marknaden, säger Johan Hansing, chefsekonom på bankernas intresseorganisation Bankföreningen. Han säger först att ränteavdraget inte ökar bankernas lönsamhet men medger sen att det kan vara så. – Ränteavdraget har ingen direkt koppling till bankers intjäning. – Jag pratade med finansinspektionen och de säger att hushållen kan låna mer för samma kostnad. Och större lån betyder mer vinst för bankerna. Vad säger du det? – Det är möjligt att utlåningen är lite större än den skulle vara annars. Det är ju ett av skälen också att man just diskuterar just att minska på ränteavdragen. Efter senaste finanskrisen finns nya krishanteringsregler som innebär att bankernas ägare och långivare får ta större ansvar om en bank får problem, enligt Bankföreningen. Men Johan Hansing tror att bankernas risken från bolån även framöver kommer att vara liten. – Inträffar det problem på bostadsmarknaden så är det erfarenhetsmässigt, till exempel från den förra finanskrisen i Sverige på tidigt 90-tal, så att det inte är i första hand bankerna som får kreditförluster utan problemen kommer ifrån enskilda hushåll och för samhället där tillväxt och samhällsekonomin i stort utvecklas sämre än vad den gjort annars. – Så bankerna klarar sig? – Bankerna brukar klara den här typen av kriser bra. – Men privatpersoner kan få eviga skulder om de lånar för mycket. Hur ser du på det? – Ja men det är ett system som finns i stort sett alla länder. Lånar man pengar så förväntas man också lämna tillbaka pengarna. Efter intervjun med Kaliber hör bankföreningen av sig och säger att de är bekymrade över bomarknaden och vill trappa ner ränteavdraget. Banker vinner på ränteavdraget, och har mycket låga egna risker på bolån. Johan Krantz på Kronofogden berättar att det inte finns någon garanti att staten går in och hjälper privatpersoner med så kallad skuldsanering. I värsta fall kan bolåneskulder bli kvar för alltid. – Det är ju så lagar och regler är utformade. Att det inte finns någon definitiv preskription på privata fodringar. Till skillnad när man skulder till staten då skrivs ju faktiskt skulderna av ett antal år. – Så man kan bli skuldsatt för evigt? – Ja, och det är ju det man ser på de här personerna nu, säger Johan Krantz. När bopriserna steg fick Anders låna av bankerna. Men när ränteavdraget minskade vid fel tidpunkt vände det. Efter det har han levt på existensminimum. – Kronofogden tar alla pengar. Och lämnar bara det som är ett så kallat existensminimum. – Hur många år har du levat på existensminimum? – Sen -92. – 23 år? – Ja. Så tydligen det finns ingen preskriptionstid i Sverige. Jag vet att det finns kanske de som utnyttjar systemet. Men det är de stora fiskarna som klarar sig. Sådana här mindre, då är det lätt att klämma åt. Jag tänker ansöka en gång till om skuldsanering sen får se. Annars verkar de att jag vill dras med detta till mina sista dagar. Då blir jag av med skulderna... På lägenhetsvisningen i Göteborg säger spekulanterna att de är jobbigt med borallyt. Risken för en bobubbla skrämmer Kristin Carlberg, men samtidigt vill hon lösa familjens trångboddhet. – Det är svårt att ta sig vidare. När man nu sitter i en trea och två barn. Ja, hela grejen är lite läskig faktisk. Reporter: Erik Palm Producent: Annika H Eriksson Kontakt: kaliber@sverigesradio.se  

Det finns ett människovärde. Ett begrepp som säger att alla människor är lika värda. Men vad betyder det i praktiken? Är det inte så att vi oftast värderar människor helt olika, och utifrån andra faktorer än att vi alla skulle vara lika värda? Gäst är kulturjournalisten och författaren Per Wirtén. Principen alla människor är lika mycket värda, är något som säkert många ställer sig bakom. Men i många fall följer vi inte alls den princpipen. Vad är egentligen en människa värd i vårt samhälle? Det handlar Oförnuft och känsla om i säsongens första program. Gäst är journalisten och författaren Per Wirtén som har varit chefredaktör för Arena och skriver nu för bland andra kultursidorna på Expressen och Sydsvenskan. Han har dessutom skrivit flera böcker om sociala och politiska frågor.Om du redan hört programmet och vill veta mer om Brené Browns föredrag "The power of vulnerability" (sårbarhetens kraft), som hon höll på Ted Talk, så finns här en länk till detta: https://www.youtube.com/watch?v=iCvmsMzlF7oBrené Brown är en amerikansk doktor i sociologi, research professor vid University of Houston Graduate College of Social Work, författare och föreläsare.

Vill bota diagnos som knappast finnsÄr du Internetberoende? Ring Internetakuten. Så har några av rubrikernma låtit i veckan om den nyöppnade mottagningen. Ett företag som säger sig kunna hjälpa mobil - och internetslavar till ett friskt liv. Företaget har fått gott om reklam i medierna i veckan - från public service till TV4:s morgonsoffa och i ett antal stort uppslagna artiklar. Men kritiken har inte låtit vänta på sig. Flera forskare har reagerat på den onyanserade rapporteringen. Reporter Karin Hållsten.Ska public service vara opartiskt i valtider?Nu till den historia som i veckan avsatt flest debattartiklar, högbrynta krönikor, ironiska tweets, ilskna facebookinlägg och rynkade pannor i chefskorridorer. Det handlar om Sveriges Radios regler om ökat fokus på opartiskhet när vi nu närmar oss årets två valrörelser. Och framförallt handlar det om beslutet att komikern och debattören Soran Ismail under den här förlängda valrörelsen inte kommer att vara med som vanligt i P3:s Morgonpasset på grund av sin höga profil när det gäller rasism, främlingsfientlighet och Sverigedemokraterna. Principen om opartiskhet i public service har funnits länge men den här typen av beslut har nog aldrig tidigare väckt en sådan stor debatt. Så vad är det som har hänt? Lasse Truedson har försökt reda ut. Ommålad historia om ommålade målade stolarStatsministerkandidaten Stefan Löfven har haft en återkommande anekdot i sina tal det senaste året - om meningslösa uppgifter i arbetsmarknadsåtgärden Fas 3. Det handlar om stolar som målas om gång på gång.Men så för en vecka sedan anklagades han på Aftonbladets förstasida för att ha gått på en bluff. Fas3-bluffen stod det: Löfven lurad av falsk trubadur. Aftonbladet påstod att uppgiften om stolarna inte stämmer. Men det fanns ett problem med historien. Det märktes när Aftonbladet senare publicerade en märklig artikel som verkar ta tillbaka det som påstods i papperstidningen. Nu ligger båda artiklarna på aftonbladet.se - sida vid sida. Vad är det som egentligen gäller? Har några stolar målats om eller inte och i så fall i hur stor omfattning? Vad är rätt i historien? Alexandra Kerttu har tittat närmare på det här. .

Vi har bjudit in en gäst! Gustav Wiklander från Institutet för Juridik och Internet är med för att prata om Dagens allmänna rättsprincip: Principen om det bästa bevismaterialet. Trodde Tove. I själva verket var det Bevisomedelbarhetsprincipen. I själva verket kan ni notera hur samtalet sakta men säkert utvecklas till undervisning för Tove och Mårten i grundläggande processrätt. Vi diskuterar också barnkonventionen och om hur många (om någon) som behöver vara nyktra när man cyklar tandemcykel (lyssnarfråga). Dessutom berättar Mårten sagan om prinsen och gallret och Tove konstaterar att "vidimering" är ett ord som är svårt. PS Ja - vi har helt tappat konceptet och glömt bort vilket avsnitt vi spelar in. Lagbestämmelser och praxis som tas upp i diskussionen om tandemcykeln: Trafikförordningen 3:1 och 14:5 (polisens möjlighet att stoppa en). NJA 2011 s. 77 (ang. killen på moppen som sparkar sig fram) NJA 1935 s. 506 och NJA 1968 s. 581 (ang. möjligheten för passagerare att föra fordonet). Övriga prejudikat som droppas: NJA 1992 s. 532 och NJA 1992 s. 594

Vi spelar Comix Zone till SMD.