Podcasts about stoltenbergs

Bør stripping være noe folk kun får oppleve når de er edru? Hvorfor forsvinner fuglene, og er det lurt å plukke ut 8 prosent av alle mellom 20 og 35 år i Stoltenbergs skattelotteri?

– Vi er tilbake på den Stoltenbergske kurs med et klimamål som skal nås med betydelig innslag av kvotehandel, sier Anders Bjartnes.  Når Norge i år skal vedta et nytt klimamål for 2035, anbefalte Miljødirektoratet at det også fastsettes et nasjonalt utslippsmål som lovfestes i klimaloven og meldes inn til FN som Norges forpliktelse under Parisavtalen. LO anbefalte det samme. Torsdag 10. april la Ap-regjeringen frem en ny klimamelding der de har valgt å se bort fra disse anbefalingene.  – Et nasjonalt minstemål vil være et fornuftig supplement. Hvis vi venter for lenge med omstillingen, må mye tas på kort tid. Da kan kostnadene gå opp, sier Knut Einar Rosendahl, professor ved Handelshøyskolen, NMBU.  Sammen med ansvarlig redaktør i Energi og Klima, Anders Bjartnes, gir han en første vurdering av regjeringens klimamelding. Podkastvert er Kirsten Å. Øystese. 

Høyre-lederen snakker om Trumps nye presidentperiode, hans brudd med Europa, og overraskelsen over at USA tar side med Russland i Ukraina-krigen. Om møtet med Trump i Det hvite hus, og hva hun vil si om hun vinner valget og møter ham igjen. Og hvordan skal Norge møte en kommende handelskrig? Åpner tettere norsk samarbeid med Europa for en ny EU-kamp? Hvordan vil hun kontre APs kometaktige oppstandelse i kjølvannet av Stoltenbergs comeback? Og om hennes noe overraskende interesse for rap og vampyr-filmer.

Krever 14 mill. av Fredriksen // Hotellkjede til ny rekord // Hegnar om Erna Solberg Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Krevende morgengave på Stoltenbergs bord, og full fyr i Bech Holte-teltet.Finanspolitikkutvalget legger bredsiden til mot den prestisjetunge norske havvindsatsningen. Noen av Norges skarpeste økonomer sitter i et utvalg opprettet av Finansdepartementet. Nå har de levert en besk morgengave til den nyslåtte finansminister Jens Stoltenberg. Hvordan skal samfunnsøkonomen Stoltenberg svare på den sviende kritikken fra sine egne? Og debatten om Martin Bech Holtes bok "Landet som ble for rikt" raser videre blant norske økonomer. Har han brukt feil tall for å tegne et falskt bilde av Norge. Sammen med finansredaktør Terje Erikstad og kommentator Bård Bjerkholt går programleder og politisk redaktør Frithjof Jacobsen dypt ned i denne ukens brennbare finanspolitiske og samfunnsøkonomiske debatter. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Donald Trump har startet en handelskrig. Det vil føre til økte priser og lavere økonomisk vekst.Donald Trump bruker toll som forhandlingskort mot sine viktigste handelspartnere, Canada og Mexico. Komplett idiotisk, sier mange økonomer. Tror vi Trump bryr seg? Ehhhh, nei.Det snakker vi om i ukens episode av Finansredaksjonen, en podkast som lages av oss i DN.Den siste uken har budt på et nyhetstrykk som vi nesten ikke kan huske maken til – og da tenker vi ikke på regjeringsbrudd og Jens Stoltenbergs inntreden som finansminister – men på Trumps uttalelser og beslutninger om alt fra økte tollsatser til å lage Gaza om til ferieresort.I ukens Finansredaksjonen snakker vi om avokado og bensin, handelskrig som betales av forbrukerne, økte risikopremier og Stoltenbergs nye rolle som tollminister (toll er en del av finansministerens portefølje). Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sittende regjeringer verden over kastes i det globale supervalgåret. Velgerne er lei av krise og vil ha forandring. Post-pandemiøkonomi, krigstrøtthet og mannlig identitetspolitikk trender. Foran det norske stortingsvalget, har FrP større oppslutning enn regjeringspartiene AP og SP tilsammen. Nå bruker fagbevegelsen kriseordet. Hvordan skal styringspartiene svare bedre på velgernes spørsmål? I panelet har Eirik med seg Stoltenbergs spesialrådgiver i NATO, Sissel Kruse Larsen, som også er med videre i arbeidet for Den internasjonale sikkerhetskonferansen i München og styringsgruppen i Bilderberg. Og Trygve Svensson, leder i sentrum-høyre tankesmien Agenda, som nylig fylte 10 år.

Nach 14 Jahren als niederländischer Regierungschef tritt Mark Rutte nun seine neue Rolle bei der NATO an. US-Präsident Biden hält ihn für „exzellent“, Kanzler Scholz nennt ihn eine „gute Wahl“.

Politikwissenschaftler Christoph Mölling zieht eine positive Bilanz: Der scheidende NATO-Generalsekretär Stoltenberg hat wesentlich dazu beigetragen, das Bündnis und dessen Verteidigungsfähigkeit zu stärken. Sein Nachfolger müsse dies fortführen. Barenberg, Jasper;Mölling, Christian www.deutschlandfunk.de, Informationen am Mittag

Politikwissenschaftler Christoph Mölling zieht eine positive Bilanz: Der scheidende NATO-Generalsekretär Stoltenberg hat wesentlich dazu beigetragen, das Bündnis und dessen Verteidigungsfähigkeit zu stärken. Sein Nachfolger müsse dies fortführen. Barenberg, Jasper;Mölling, Christian www.deutschlandfunk.de, Informationen am Mittag

Die NATO soll künftig mehr Verantwortung bei der Waffenhilfe für die Ukraine übernehmen, schon vor einem möglichen Trump-Sieg in den USA. Generalsekretär Stoltenberg hat der Regierung Orbán abgerungen, dass Ungarn diesen Weg nicht blockiert. Remme, Klaus www.deutschlandfunk.de, Informationen am Morgen

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg om sina tio år vid posten och om politiken som väntar hans efterträdare, som får hantera många meningsskiljaktigheter inte minst om Trump vinner valet i november. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Jens Stoltenberg är sedan 2014 Natos generalsekreterare. Innan dess var han bland annat statsminister i Norge, och nu är han inne på upploppet då han slutar i höst.Kunde gjort mer efter Krim2014 var ett år som präglades inte minst av att Ryssland annekterade Krim, och Nato avbröt alla formella samarbeten med Ryssland både militärt och civilt. På hösten samma år tillträdde Jens Stoltenberg som generalsekreterare, och i backspegeln ser han att man hade kunnat gjort vissa saker annorlunda, särskilt om man visste att den fullskaliga invasionen var planen från Ryssland.”Det var om vi ännu tydligare förstod i Nato att detta var Rysslands plan, och att vi då skulle ha investerat ännu mer i försvaret”, säger Jens Stoltenberg.Sverige måste investera merSverige är sen en månad tillbaka medlem i Nato, men förberedelserna har pågått mycket längre än så, både under tiden man övat tillsammans med Nato men också under ansökningsprocessen som drog ut på tiden, jämfört med Finland som ansökte samtidigt. Samtidigt har Nato haft möjlighet att planera för vilken roll Sverige kan spela, och det är i det perspektivet som Jens Stoltenberg tydligt pekar på att Sverige måste investera mer, inte minst in infrastrukturen.”Det måste investeras mer i infrastruktur, både militär och civil, för transporter, det gäller i hela Norden, för nu ser man Norden som ett operationsområde”, säger han.Trumps eventuella återkomstUnder sina tio år har han dessutom haft att göra med Donald Trump under de fyra åren Trump var president, något som Stoltenbergs efterträdare kan ta lärdom av. Inte minst då Donald Trump återigen ser ut att bli Republikanernas presidentkandidat, och Jens Stoltenberg själv har kallats för en Trump-viskare, alltså någon som hanterade Donald Trump särskilt väl. Han poängterar att han hade många meningsskiljaktigheter som politiker med Trump, som klimat och handel, men att han tog hans invändningar om att länder inte kommer upp till 2%-målet på allvar.”Jag sa att det var en viktig och riktig poäng, och jag har jobbat hårt för att fler Nato-länder ska investera mer”, säger han.Gäst: Jens Stoltenberg, Natos generalsekreterareProgramledare: Katarina von ArndtKommentar: Jan AnderssonTekniker: Tor SigvardsonProducent: Gustav FranzénIntervjun spelades in torsdag den 5 april 2024.

Die Nato sollte nach Meinung von Generalsekretär Jens Stoltenberg eine stärkere Rolle bei der Unterstützung der Ukraine spielen. Er wirbt dafür, dass das Bündnis feste Zusagen über Waffenlieferungen und Finanzmittel macht. Darüber beraten derzeit die Außenminister der Mitgliedstaaten in Brüssel. Nach Angaben von Diplomaten schwebt Stoltenberg vor, dass in den nächsten fünf Jahren 100 Milliarden Euro zugesagt werden. Bisher kümmern sich die USA federführend um die Koordination von Waffenlieferungen.

Nå er Sverige medlem av NATO. Med det har forsvarsalliansen fått et robust tilskudd, og den siste NATO-brikken er på plass i Norden. Norges rolle vil også endres noe. Blant annet vil vi i større grad bli et transittland. Det sier Gjermund Eide, Stoltenbergs rådgiver i Brussel. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Henrik Stoltenberg hat bis heute wohl absolut nichts verstanden und meldet sich mit einem peinlichen Statement zurück. Aleks Petrovic und Diogo Sangre treffen im Box-Event des Jahres beim "Fame Fighting" aufeinander. Wir werden live dabei sein! Der Straf­pro­zess gegen Jérôme Boa­teng geht weiter. Wir erklären euch, was passiert ist.

Nato-sjefens nærmeste gjennom nesten ti år, Stian Jenssen, om hvorfor han og Jens Stoltenberg må stå i jobben et år til og hvordan det er å jobbe for han. Han åpner også opp om hvorfor Tyrkia til slutt sa ja til Sveriges Nato-medlemskap,og ikke minst hva som skal til for at krigen i Ukraina skal ta slutt. Jenssen snakker med Dagens Næringslivs journalist Tore Gjerstad i DN-teltet under Arendalsuken 2023. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Jens Stoltenberg verður áfram framkvæmdastjóri NATO í ár í viðbót og ljóst að Mette Frederiksen, forsætisráðherra Danmerkur, tekur ekki við því embætti fyrr en í fyrsta lagi eftir rúmt ár. Raunar herma fréttir að Bandaríkjastjórn vilji að Ursula von der Leyen, forseti framkvæmdastjórnar Evrópusambandsins, verði þá eftirmaður Stoltenbergs. Þórunn Elísabet Bogadóttir og Vera Illugadóttir ræddu þetta við Boga Ágústsson í Heimsglugganum á Morgunvaktinni á Rás 1. Þau ræddu einnig stöðu mála í Skotlandi. Karl konungur III tók í gær formlega við skosku krúnudjásnunum við hátíðlega athöfn í St. Giles-dómkirkjunni í Edinborg. Talsverður hópur lýðveldissinna mótmælti í grennd við kirkjuna. Kannanir benda til þess að um þriðjungur Skota sé andvígur konungdæminu en tæpur helmingur styður það. Þá vill um helmingur Skota að landið verði sjálfstætt ríki og það hefur ekki breyst þó að Skoski þjóðarflokkurinn, SNP, eigi í margvíslegum vandræðum um þessar mundir. Nýjasta áfallið er að Mhairi Black, ein helsta vonarstjarna flokksins, tilkynnti í gær að hún ætlaði að hætta þingmennsku, hún hefði fengið sig fullsadda af stjórnmálum. Black lenti í orðaskaki við Oliver Dowden varaforsætisráðherra í fyrirspurnartíma forsætisráðherra í neðri málstofu breska þingsins. Dowden minnti á að þau hefðu bæði verið kjörin á þing 2015 og hann væri viss um að hún tæki undir árnaðaróskir til konungs. Dowden vildi með þessu stríða Black sem er lýðveldissinni. Hún svaraði með því að þakka Dowden fyrir að minnast þess að þau hefðu komið á þing á sama tíma og hún væri þess fullviss að þau hættu á sama tíma. Þingheimur hló hátt og lengi. Undir lok Heimsgluggans var rætt um óskir Orkneyinga um aukið sjálfræði og breytingar á tengslum þeirra við Bretland. Ýmsir hafa rætt um möguleika á að endurvekja tengsl eyjanna við Noreg og Norðurlönd.

Jens Stoltenberg verður áfram framkvæmdastjóri NATO í ár í viðbót og ljóst að Mette Frederiksen, forsætisráðherra Danmerkur, tekur ekki við því embætti fyrr en í fyrsta lagi eftir rúmt ár. Raunar herma fréttir að Bandaríkjastjórn vilji að Ursula von der Leyen, forseti framkvæmdastjórnar Evrópusambandsins, verði þá eftirmaður Stoltenbergs. Þórunn Elísabet Bogadóttir og Vera Illugadóttir ræddu þetta við Boga Ágústsson í Heimsglugganum á Morgunvaktinni á Rás 1. Þau ræddu einnig stöðu mála í Skotlandi. Karl konungur III tók í gær formlega við skosku krúnudjásnunum við hátíðlega athöfn í St. Giles-dómkirkjunni í Edinborg. Talsverður hópur lýðveldissinna mótmælti í grennd við kirkjuna. Kannanir benda til þess að um þriðjungur Skota sé andvígur konungdæminu en tæpur helmingur styður það. Þá vill um helmingur Skota að landið verði sjálfstætt ríki og það hefur ekki breyst þó að Skoski þjóðarflokkurinn, SNP, eigi í margvíslegum vandræðum um þessar mundir. Nýjasta áfallið er að Mhairi Black, ein helsta vonarstjarna flokksins, tilkynnti í gær að hún ætlaði að hætta þingmennsku, hún hefði fengið sig fullsadda af stjórnmálum. Black lenti í orðaskaki við Oliver Dowden varaforsætisráðherra í fyrirspurnartíma forsætisráðherra í neðri málstofu breska þingsins. Dowden minnti á að þau hefðu bæði verið kjörin á þing 2015 og hann væri viss um að hún tæki undir árnaðaróskir til konungs. Dowden vildi með þessu stríða Black sem er lýðveldissinni. Hún svaraði með því að þakka Dowden fyrir að minnast þess að þau hefðu komið á þing á sama tíma og hún væri þess fullviss að þau hættu á sama tíma. Þingheimur hló hátt og lengi. Undir lok Heimsgluggans var rætt um óskir Orkneyinga um aukið sjálfræði og breytingar á tengslum þeirra við Bretland. Ýmsir hafa rætt um möguleika á að endurvekja tengsl eyjanna við Noreg og Norðurlönd.

Den britiske forsvarsminister, Ben Wallace, blev for nyligt, af præsident Biden, kaldt et "kvalificeret" bud på en ny NATO-generalsekretær. Men også flere kvinder bliver nævnt som mulige bud - foruden statsminister Mette Frederiksen. Vi ser nærmere på de udenlandske bud på, hvem der kan overtage Jens Stoltenbergs position. Medvirkende:(01:20) Lone Theils, forfatter og mangeårig korrespondent i London. (09:25) Kristian Søby Kristensen, centerleder og seniorforsker ved Institut for Statskundskab på Københavns Universitet.

Fördjupar dagens stora händelser i Sverige och världen. Vår korrespondent plats i Turkiet och Stoltenbergs besök i Ankara, högtryck försvarsindustrin och uppropet i Tyskland mot vapenleveranser, en dag i hemtjänsten, ny rapport om bostadssegregationen, FHM ändrar sina rekommendationer, regionpolitiker om 11-åriga Brynas självmord, Håkan Hellström väntas släppa nytt album, bostadskrisens Irland, kinesiska forskare i Sverige och norrländska i SVT.

President Joe Biden om de nedskjutna ballongerna. Vår korrespondent på plats i Turkiet och Stoltenbergs besök i Ankara. Ny rapport om bostadssegregationen. FHM ändrar sina rekommendationer.

Zemkopības ministrs ticies ar Latvijas lielāko pārtikas tirdzniecības ķēžu pārstāvjiem. Artusam kaimiņam par dokumentu viltošanu piespriež sabiedriskos darbus. Stoltenbergs mudina Turciju ratificēt Somijas un Zviedrijas pieteikumus dalībai NATO. Sākas Berlīnes kino festivāls. Par nepilngadīgas audzēknes iespējamu pavešanu atstādina Igaunijas vieglatlētikas treneri.

Den första nationella säkerhetsrådgivarens uppdrag är att samordna landets säkerhetspolitiska agerande. Hur ska det göra Sverige säkrare? Och hur ska det nya nationella säkerhetsrådet fungera? Det är Henrik Landerholm som har fått uppdraget som landets första nationella säkerhetsrådgivare. Den nationella säkerhetsrådgivaren ska hantera frågor som rör krishantering såväl civilt som militärt. Han ska sitta i statsrådsberedningen, det vill säga nära statsministern.– Vi måste organisera oss för att se till att vi har möjlighet att se hoten, att tolka det som händer riktigt. Och göra klart för oss själva vad vi ska göra och skapa underlag för det, säger Henrik Landerholm.Den nya posten är opolitisk säger han. Tidigare har han varit riksdagsledamot för Moderaterna och har nära band till statsminister Ulf Kristersson. Att han fått tjänsten utan att den först har utlysts, har på förhand väckt kritik om möjlig vänskapskorruption.Försäkringar från NatoSen Ryssland inledde ett angreppskrig mot Ukraina den 24 februari förra året har omvärldsläget blivit mera allvarligt och svårhanterligt.Under konferensen Folk & Försvar som avslutades i veckan, varnade Natos chef Jens Stoltenberg men även ÖB Mikael Bydén för risken att kriget i Ukraina eskalerar till ett storkrig mellan Nato och Ryssland.– Bara risken, även om vi skulle bedöma den som liten, är ett tillräcklig stort problem, säger Henrik Landerholm. Det är en fördel att vidta så omfattande förberedelser som nånsin är möjligt.Tiden mellan Natoansökan och medlemskap har pekats ut som en tid av sårbarhet för Sverige.Men i söndags sa Natochefen Stoltenberg att ”Det är helt otänkbart att Nato inte skulle agera om Finlands och Sveriges säkerhet hotas”.Henrik Landerholms bedömning är att Stoltenbergs så tydliga offentliga uttalande innebär ett ökat skydd för Sverige.– Uttalandet från Stoltenberg är naturligtvis både politiskt och militärt förankrat i Nato och en tydlig signal om at vår säkerhet är bättre än vad många bedömare hade föreställt sig, säger han.Ett nytt nationellt säkerhetsrådDet har tidigare funnits ett säkerhetspolitiskt råd. Nu vidareutvecklas det genom inrättandet av ett nationellt säkerhetsråd, som ska ledas av statsministern. I rådet ska även utrikesministern, försvarsministrarna, justitieministern och finansministern och partiledarna för regeringspartierna sitta.Målet är att ge en mer samlad lägesbild och att förse säkerhetsrådet och regeringen med underlag för att kunna fatta bra beslut snabbare.Enligt Henrik Landerholm behöver ett trettiotal personer rekryteras, utöver de 45 som finns i dagens krishanteringskansli och det före detta säkerhetspolitiska rådet.Gäst: Henrik Landerholm, nationell säkerhetsrådgivareKommentar: Mats Eriksson, politikreporter med inriktning på försvarsfrågor på EkotProgramledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Margareta SvenssonTekniker: Alma Segeholm

NATO's Secretary General, Jens Stoltenberg, has been on our screens throughout the Ukraine crisis, ashen-faced and compelling, but never sabre-rattling. This week's podcast looks at the place of the Stoltenberg family in Norway and on the international stage. But first we have to consider Norway's recent history as a peace broker. The country has often worked in the shadows, trying to create ‘a framework and an atmosphere conducive to negotiation' – as one veteran put it, from 1993 and the Oslo Accords right up to this year's low-key Libyan talks on Utøya. Yes, Utøya, the site of the terrible massacre, during which Jens Stoltenberg was Prime Minister. His father, Thorvald, was the leading diplomat of his generation, and his sister Camilla was Norway's ‘Anthony Fauci' during the Covid pandemic. CONTACT : Twitter – @northbynorwayE-mail at northbynorway@gmail.com.EPISODE PHOTOJens Stoltenberg speaks at a service commemorating the one year anniversary of the 2011 attacks.Fornyingsdepartementet, 22 juli 2012, CC BY 2.0https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=36080239THANKSto actor Solveig M. Boyle for vocal contributionLINKS & SOURCESSpeeches by Jens Stoltenberg retrieved from: https://www.regjeringen.no/no/dokumentarkiv/stoltenberg-ii/smk/taler-og-artikler/2011/statsminister-jens-stoltenbergs-tale-pa-/id651840https://www.regjeringen.no/en/topics/foreign-affairs/peace-and-reconciliation-efforts/innsiktsmappe/norway-peace-work/id446704/https://www.regjeringen.no/en/topics/foreign-affairs/peace-and-reconciliation-efforts/innsiktsmappe/peace_efforts/id732943/https://www.f-b.no/nyheter/krig/sor-amerika/petter-skauen-fra-fredrikstad-sentral-bakmann-bak-fredsavtalen-i-colombia/s/5-59-530284https://www.nrk.no/osloogviken/petter-skauen-70-ar-1.11929162https://www.dagsavisen.no/kultur/2014/09/01/hyllest-til-en-levende-helt/https://forskning.no/historie-krig-og-fred-norges-forskningsrad/slik-ble-norge-en-fredsnasjon/190736MUSIC00:00North by Norway Andrew J. Boyle, using the Norwegian folksong ‘I Ola-dalom, i Ola-tjønn'00:53Stand TogetherAndrew J. Boyle03:20I Ola-dalom, i Ola-tjønnEdvard Grieg, op. 66, no. 1415:33Sonata Edvard Grieg, Op. 7, second movementAll music performed on GarageBand by Andrew J. Boyle Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Mark Rutte, Wopke Hoekstra Kasja Ollongren: ze staan in Madrid in de rij voor de gele microfoon van Eurocommissaris De Vries. Tegelijkertijd staan studiogasten als oud-topdiplomaat Pieter Feith (oa NAVO en EU, tevens half-Zweeds) en Oostzee-correspondent Koen Verhelst klaar om de NAVO-top door een Europese bril te bekijken. Want raken de EU en de NAVO niet steeds meer verweven? Hoe de EU en NAVO zich anno 2022 tot elkaar verhouden is zeer de moeite waard om te analyseren met al onze gasten en sprekers. Zo duiken we in het trilaterale memorandum dat Zweden, Finland en Turkije tekenden, met eveneens voorwaarden die juist met onze Unie te maken hebben. En we vragen ons af wat een opgekrikte NAVO-interventiemacht nou betekent voor de net geïnitieerde EU-interventiemacht; want driekwart van de NAVO-leden is immers ook EU-lid. Wopke Hoekstra reageert daarnaast op het conflict rondom Litouwen en de Russische exclave Kaliningrad, een situatie die Koen Verhelst haarfijn uitlegt. 2 procent-norm van de NAVO En Pieter Feith vraag zich af of de 2 procent-norm van de NAVO wel genoeg is om aan Stoltenbergs wensenlijstje van een snelle NAVO-interventiemacht met liefst 300.000 man te kunnen voldoen. 'Het is niet uit te sluiten dat wij gevraagd worden om meer te doen dan we nu al hebben besproken in de Tweede Kamer.' Feith vervolgt: 'Stel dat de oorlog in Oekraïne niet goed afloopt? En daarmee bedoel ik dat Oekraïne een deel van het grondgebied moet opgeven, Poetin aan de macht blijft en hij agressief blijft doen tegen andere landen, zoals de Baltische Staten. Als de situatie nog onveiliger en dreigender wordt, dan vereist dat een reactie van de hoofdsteden. Dan gaan we misschien eerder praten over 2% als ondergrens dan als doelstelling. En ik geloof dat sommige leiders zich op de EU-top ook hebben afgevraagd of die financiële norm dan niet omhoog moet.' De negenenzestigste aflevering van BNR Europa (voorheen Europa Podcast). Hahn en De Vries houden Brussel, de Europese Unie, Schengen, de eurozone en de rafelranden van ons continent in de smiezen. En nu dus ook de NAVO. Daarnaast is er ook wekelijks aandacht voor 'muziek' van ons continent. En deze aflevering gaan we naar ... Estland! De hele playlist Eurotrash kun je trouwens hier in onze Spotify-lijst beluisteren  See omnystudio.com/listener for privacy information.

Vesten snakker om samhold og styrke, men det er inne i Stoltenbergs hode. Vesten har aldri vært svakere. Man tror man har skapt en verdenskultur, bygget på equity, social og governance. Det er disse ideologiske begrepene som forblinder oss. I skyggen av woke-bevegelsen har islam styrket sin stilling. Deres knekting av ytringsfriheten påkaller snart ingen oppmerksomhet. Det er bare just one of those things. Vi har i realiteten overgitt ytringsfriheten. Hvis noe vekker anstøt, vel så trekker vi det. Alt for den sosiale fredens skyld. Det kalles kapitulasjon på fagspråket.   Videoen er klar til å sees via Odysee, der vi nå har en egen Podcast kanal! Lag en konto på Odysee her! – Odysee vil da gi oss poeng som hjelper oss å klatre i algoritmene! Følg oss på Rumble. Følg oss også på PodBean, iTunes og alle steder der podcasts finnes. Husk å rate oss med 5 stjerner, så flere likesinnede sannhetssøkere finner oss der! Kjøp billetter her! Bestill gode bøker fra Document forlag:

Pål, Stein Ove og Tøger er uenige om hvorvidt Jens Stoltenberg burde fått jobben som sentralbanksjef eller ikke. Rødt stiger på målingene, mens MDG nærmest har forsvunnet fra det offentlige ordskiftet. Hva har skjedd?

Natos generalsekretær Jens Stoltenberg er gjest i denne ukens Aftenpodden USA. Han og USA-korrespondent Øystein K. Langberg snakker blant annet om Stoltenbergs nære familiebånd til USA - som han bruker aktivt i møte med amerikanske politikere. De kommer også innom håndteringen av Donald Trumps turbulente presidentskap og amerikanernes sterkt økende skepsis til Kina.

Dag jabber om det grusomme kvasimennesket Per-Willy Amundsen, kommunikasjonsrådgivere, gøye show og gratis drinker. SHOW! dagsoras.com/hvor BONUSEPISODER! patreon.com/dagsoras *********************** "Biden og Stoltenbergs imperialistiske krokodilletårer" https://www.itromso.no/meninger/2021/08/21/Biden-og-Stoltenbergs-imperialistiske-krokodillet%C3%A5re... Decoding The Gurus (PODCAST) Timbah.On.Toast (YOUTUBE KANAL) Shannon And The Clams- "Year Of The Spider" (MUSIKK)

Dag jabber om det grusomme kvasimennesket Per-Willy Amundsen, kommunikasjonsrådgivere, gøye show og gratis drinker. SHOW! dagsoras.com/hvor BONUSEPISODER! patreon.com/dagsoras *********************** "Biden og Stoltenbergs imperialistiske krokodilletårer" https://www.itromso.no/meninger/2021/08/21/Biden-og-Stoltenbergs-imperialistiske-krokodillet%C3%A5re... Decoding The Gurus (PODCAST) Timbah.On.Toast (YOUTUBE KANAL) Shannon And The Clams- "Year Of The Spider" (MUSIKK)

Dag jabber om at Kari Jaquessons naziflørt, Stoltenbergs verdenskrig, John Wayne Gacys overmot og helten Tia (15). patreon.com/dagsoras dagsoras.com/hvor **************************** Very Bad Wizards- #214: "You Shouldn't Feel Bad (Except You Should)" (PODCAST) Joana Serrat- "Hardcore From The Heart" (MUSIKK)

Dag jabber om at Kari Jaquessons naziflørt, Stoltenbergs verdenskrig, John Wayne Gacys overmot og helten Tia (15). Ukens annonsør: Sjekk ut sommersalget på Stayhard.no og få ytterligere 15% rabatt med koden debrief15 : https://bit.ly/3rfzYu2 patreon.com/dagsoras dagsoras.com/hvor **************************** Very Bad Wizards- #214: "You Shouldn't Feel Bad (Except You Should)" (PODCAST) Joana Serrat- "Hardcore From The Heart" (MUSIKK)

Da terroren rammet Norge, måtte statsminister Jens Stoltenberg gjøre et valg. Han ledet et parti i en ufattelig krise, men hele nasjonen trengte samhold og trøst. Historikeren Hallvard Notaker forteller om spenningen mellom Stoltenbergs ulike roller i en ny bok, "Arbeiderpartiet og 22. juli". Kom oppgjøret med det hatefulle angrepet på Arbeiderpartiet i skyggen av den nasjonale sorgprosessen, spør vi ti år etter. See omnystudio.com/listener for privacy information.

Journalist Harry Tiller, politisk redaktør Tone Sofie Aglen og kommentator Terje Eidsvåg oppsummerer blant annet Jens Stoltenbergs bok, fylkesmennene i Trøndelag sine planer for kommunene og debattene rundt byutviklingen i Trondheim.

Jarle og Erik fra Norges største spillnettsted Pressfire snakker om å ha lek som jobb, om trender i spillbransjen, Stoltenbergs spill-alter ego og om hvordan VR gjør deg kvalm.

Raidījumā Septiņas dienas Eiropā spriedīsim par  Eiropas Savienības jaunajām drošības prioritātēm. Vai dažādas valstis atšķirīgi skatās uz kontinenta drošību nākotnē un ko Latvija cer un var panākt līdz noteicošai Eiropadomes drošības un aizsardzības diskusijai jūnijā. Viesis studijā: Latvijas Universitātes docents un Drošības un stratēģiskās pētniecības centra pētnieks Toms Rostoks. Rostoks atzīst, ka, runājot par Eiropas drošību, šobrīd svarīgāki ir praktiski pasākumi, ne stratēģijas izstrāde, lai arī iepriekšējā ir novecojusi, jo tikai pieņemta laikā, kad galvenais drauds drošībai bija terorisms. "Šajā brīdī tas, kas prasās Eiropā, ir skaidra izpratne par tiem diviem pašreizējiem lielajiem izaicinājumiem, kas ir Krievija un Tuvie Austrumi/ Ziemeļāfrika, un būtu vēlams, lai Eiropas valstis būtu gana vienotas, lai tās spētu realizēt pretpasākumus, kas ir vērsti, ja ne uz šo draudu neitralizēšanu, tad vismaz uz to, lai ES valstis spētu apturēt šo draudus – noturēt izstieptas rokas attālumā," vērtē Rostoks. Rubrikā „Viedokļi”: Krievija turpina censties sašķelt ES vienotību, šoreiz ar Ungārijas un Orbana labvēlību. Ungārijas premjerministrs Viktors Orbāns ir pirmais ES politiķis, kas sagaidījis Putinu vizītē savā valstī kopš pagājuša gada jūnija. Savukārt Krievijas prezidents Vladimirs Putins Budapeštā teica runu, ko daudzi uzskata par cinisku ņirgāšanos par pamieru un karu Ukrainā. Eiropas Savienības aizsardzības izaicinājumi Jauni drošības izaicinājumi Eiropai un Transatlantiskajai savienībai, hibrīdkarš Ukrainā, kas varbūt pat līdz galam nav izprotams un sarežģītais jautājums, kā būt tālāk? Vai Krievijas ārpolitiskā apetīte nozīmē, ka tiešām varētu būt mēģinājumi „raustīt” ES un NATO valstu aizsardzības līnijas, vai arī tomēr Ukraina ir viena milzīga ģeopolitiska spēle, kuras galvenais uzdevums ir izslēgt šo valsti no iespējamas dalības ES un NATO? Šie ir tikai daži no jautājumiem, uz kuriem atbildes jāmeklē ES politiķiem un NATO pārstāvjiem. Skaidrs, ka drošības situācija Eiropā ir mainījusies un par to runā ne tikai Eiropas vai NATO amatpersonas, bet nu jau arī Latvijas valstsvīri. Pagājušajā nedēļā jaunajai Eiropas drošības stratēģijai, varbūt pat arhitektūrai, tika veltīta neformālā ES aizsardzības ministru sanāksme. „Tikšanās ar aizsardzības ministriem šobrīd ir ļoti svarīga, jo ir pienācis tas brīdis, kad mūsu drošība ir apdraudēta ne tikai dienvidos, bet arī austrumu pierobežā. Tāpēc Eiropas Savienībai, savas drošības dēļ, šobrīd ir ļoti svarīgi sanākt kopā un saliedēties. Mēs nerunājam tikai par militāru sadarbību. Tas, kas attiecas uz Minskas vienošanās ievērošanu, tur Eiropas Savienība jau ir piedāvājusi palīdzību un sniedz savu atbalstu. Šobrīd mums ir jādiskutē un jāpieņem lēmumi par kopēju rīcību aizsardzības ministru līmenī, un, šajā gadījumā, es vēlētos pateikties Latvijai, kas šo jautājumu ir izvirzījusi par vienu no prioritātēm prezidentūras ietvaros. Turklāt šobrīd ir ļoti svarīgi šajā diskusijā iesaistīt arī pārējos Eiropas kolēģus,” uzrunājot klātesošos Rīgā, uzsvēra Eiropas Savienības augstā pārstāve ārlietās un drošības politikas jautājumos Federika Mogerīni Vēsturiski Eiropas Savienība jau ir tapusi kā apvienība Eiropas drošībai. Vienīgi laika gaitā ir mainījušies draudu veidi un avoti. Politoloģe Žaneta Ozoliņa kuluāru sarunas par iespējamām Eiropas Savienības drošības institūcijām uzskata par nereāliem sapņiem. Eiropa ir pārāk dažāda, lai šā brīža draudu priekšā spētu vienoties par vienota aizsardzības ministra posteni. „ Lai arī cik liels būtu ārējais spiediens un lai cik lieli būtu ārējie draudi, tomēr tradicionāli aizsardzības funkcijas uz saviem pleciem ir uzņēmusies alianse. Tā kā lielākā daļa ES dalībvalstu ir arī NATO valstis, tad šāds tīri eiropeisks veidojums varētu runāt pret to, ko dara alianse,” vērtē Ozoliņa. Žaneta Ozoliņa arī vērš uzmanību uz to, ka Eiropas valstu stratēģija drošības politikā arī ir dažāda. Piemēram Īrija ir izvēlējusies īpaši starptautiskajā politikā nejaukties, kamēr Zviedrija atkal ir aktīva starptautisko notikumu ietekmētāja, bet aizsardzībā izvēlas paļauties uz savu neitralitātes politiku. Otra pieminētā lieta ir ES sadarbība ar NATO. Rīgas apmeklējuma laikā NATO ģenerālsekretārs Jens Stoltenbergs teica, ka alianse stāv kopā ar Eiropas partneriem, turpinot pildīt drošības garanta funkcijas. „Pats fakts, ka NATO ģenerālsekretārs tiekas ar Eiropas Savienības aizsardzības ministriem, parāda cik ļoti svarīga šobrīd ir sadarbība starp NATO un Eiropas Savienību. Mūsu galvenais mērķis šobrīd ir panākt uguns pārtraukšanu Ukrainā un darīt visu, lai Minskas sanāksmes vienošanās tiktu izpildīta,” norādīja Stoltenbergs. Kā arī piebilda: „Vēl, protams, svarīgi ir runāt par drošības pasākumiem, kas iedrošina Baltijas valstu un Baltijas reģiona iedzīvotājus, ka NATO arī nākotnē spēs garantēt mieru.” To, ka šobrīd draudu novēršanai nav īstas stratēģijas, LTV „Rīta Panorāmai” atzina aizsardzības ministrs Raimonds Vējonis. Viņš uzsver, ka hibrīdkarš ir pavisam jauns izaicinājums, kam vēl jāatrod pareizā reakcija. Tikmēr NATO ģenerālsekretārs Jens Stoltenbergs uzsver, ka jāturpina ir iesāktais darbs, kura rezultāts ir ātrāka un precīzāka pareizo spēku izvietošana jebkurā tiem paredzētajā vietā. Lai novērstu draudus tāpat galvenais ir spēja adekvāti reaģēt. Hibrīdkara jēdziens ir kas jauns un pietiekami nesaprotams. Arī politoloģe Žaneta Ozoliņa nešaubās, ka kopēju stratēģiju vēlētos redzēt pēc iespējas vairāk ES valstu valdību pārstāvji. Tomēr svarīgi ir saprast, kādu ceļu tālāk izvēlēsies Eiropa. Draudus jau var arī novērst ārpus savas teritorijas, investējot dažādos veidos, lai draudi Eiropā neienāktu. Viens no redzamākajiem jaunās sistēmas piesaucējiem ir Somijas prezidents Sauli Nīniste. Viņa valsts nav NATO un tuvākajā laikā, visticamāk, arī nebūs. Somi nevēlas kļūt par kara frontes līniju. Latvija savukārt kopā ar pārējām Baltijas valstīm ir frontes līnija. Un skaidrs, ka mūsu stratēģija ir pilnveidot savas aizsardzības spējas divu organizāciju ietvaros. Esam uzņēmušies saistības NATO, kā arī ES. Pirmā organizācija  prasa noteiktas militāras spējas, kamēr otra paredz prasmīgu diplomātiju. Šobrīd mums ir iespēja aktīvi strādāt tieši otrajā jomā.   Putina vizīte Budapeštā Kad Krievijas prezidents Vladimirs Putins pērn Kremlī uzņēma Ungārijas premjerministru Viktoru Orbanu, iecere par Krievijas prezidenta ierašanos atbildes vizītē Eiropā – likās atbilstoša, taču aizvadītajā nedēļā, kad Putins tiešām Budapeštā ieradās, viņa vizīte atgādināja ne tik daudz diplomātisku soli, kā tā demonstrēja Krievijas līdera centienus sašķelt Eiropas vienotību. {module widgetid="50" id="media" action="singlepic" imgid="65593" layoutid="0" layout="" static=""} Kā izdevumam "The New York Times" skaidroja Budapeštas Politiskā institūta direktors Pēters Kreko  - tā nebija nejaušība, ka Ungārija centās šo vizīti plaši neatspoguļot. Ungārija centās nesaasināt attiecības ar Rietumiem, jo Eiropas Savienība ir mudinājusi distancēties no Krievijas līdera. Kad Putins oktobrī apmeklēja Serbiju, viņš tika uzņemts kā goda viesis, valsts līderi viņam par godu bija sarīkojuši militāro parādi ar gaisa akrobātikas elementiem un Putinam tika pasniegts Serbijas augstākais apbalvojums. Taču Budapeštā Putins ieradās ar pāris enerģētikas jomas amatpersonām un tika turēts nostatus no sabiedrības redzes loka. Vienīgais plašākais notikums bija preses konference, kurā Putins tāpat iemanījās izpelnīties nosodījumu. Runājot par aplenktajiem Ukrainas karavīriem Debaļcevas pilsētā Kremļa saimnieks sacīja, ka Kijevai ir jāpieņem ka tā ir zaudētāja: „Skaidrs, ka zaudēt vienmēr ir slikti. Zaudētājiem tā vienmēr ir bēda, īpaši, ja zaudē tiem, kas vēl vakar bija traktoristi, taču šī ir īstā dzīve, tā turpināsies; nedomāju ka mums vajadzētu uz to pārāk koncentrēties”. Krievija esot PIEPRASĪJUSI Ungārijai sarīkot šo vizīti,  izdevumam "The New York Times" skaidroja bijušais Ungārijas valdības padomnieks ārlietu jautājumos Zoltāns Biro. Orbānam par to bijis kauns, taču viņš neesot varējis atteikties. Enerģētikas sektorā Ungārija ir ļoti atkarīga no Krievijas gāzes. Tā veido 60 procentus no kopējām gāzes piegādēm. Eksperti gan norāda, ka Putinam šī vizīte bija daudzkārt svarīgāka nekā Ungārijai. Viņš vēlējās Rietumiem parādīt, ka Krievija nav izolēta un tai Eiropas Savienībā joprojām ir sabiedrotie. Lai gan Orbāns atbalstīja Eiropas sankcijas pret Krieviju, viņš vienlaikus apšaubīja to efektivitāti, paziņojot, ka savienība, sperot šādu soli, ir iešāvusi pati sev kājā: “Esmu pārliecināts, ka sadarbība un labas attiecības ar Krieviju nav tikai Ungārijas, bet arī visas Eiropas interesēs. .. Izslēgt Krieviju no Eiropas nav racionāli. Reģiona drošība nevar tikt veidota pret Krieviju, tikai sadarbojoties ar Krieviju, tādēļ mums ir jārunā, jārunā un jārunā”. Ungārija zina, kādas ir soda sankcijas sliktām attiecībām ar Krieviju. 2009. gadā valsts bija spiesta samazināt dabas gāzes piegādes saviem klientiem, jo Krievija apturēja gāzes plūsmu caur Ukrainu.  

Ingen katastrofe om Stoltenberg forsvinner, - partiet klarte seg også da Gerhardsen gikk av, sier Arne Strand. Sammen med Trond Giske vurderer han Stoltenbergs betydning for Arbeiderpartiet. Dette er Politisk Kvarter i NRK 1 og NRK P2, - der vi også skal høre at trønderne vil slåss for Ola Borten Moe. I dag kommer innstillingen fra Senterpartiets valgkomite. i studio; Per-Arne Bjerke

Hva skjer med Stoltenbergs "månelanding" - CO2 fangsten på Mongstad? Kommer den, uansett regjering?

Det er meningsløst å sitte på Stortinget uten regjeringsmakt. Stoltenbergs statsråder er uhøflige og arrogante mot opposisjonen. Dette sier en som har fått nok av tilværelsen på Stortinget. Hva blir igjen av den ekte politiske debatten når flertallsregjeringen har avgjort alt på forhånd?