Podcast appearances and mentions of annika str

Han var Europas yngsta premiärminister som skulle leda Ungern mot Nato och EU, men som med åren blev unionens stora huvudvärk. Nya avsnitt från P3 ID hittar du först i Sveriges Radio Play. Den ungerske premiärministern Viktor Orbán (f 1963) är den europeiske ledare som suttit längst på sin post. Som ung gjorde sig Viktor Orbán känd som en fotbollstokig liberal rebell med ambitionen att stå upp mot Sovjetunionen. Under åren har han förändrats och på senare år har han kallats Europas nya diktator. 62-årige Viktor Orbán har under sina senaste femton år vid makten avreglerat Ungerns kontrollmekanismer, tagit kontroll över landets medier och fört landet i konservativ och nationalistisk riktning. – Han har gått från att ha varit ursprungligen en liberal motståndsfigur till att bli normalhöger till radikalhöger och hela tiden hittar nya knappar att trycka på, säger Joakim Medin, journalist och författare till boken ”Orbánistan: Rädsla och avsky i det illiberala Ungern” I P3 ID om Viktor Orbán följer får vi både följa en politikers resa från ungdomsåren till bråken med EU och hur världen och Europa har förändrats under 1900-talet. I avsnittet medverkar: Joakim Medin, journalist och författareAnnika Ström Melin, journalist och författareKlara Lindström, analytiker vid Centrum för Östeuropa studier vid Utrikespolitiska institutet.Programledare och producent: Vendela LundbergAvsnittsförfattare och reporter: Carl-Johan UlvenäsTekniker: Fredrik NilssonAvsnittet gjordes våren 2025 av produktionsbolaget DIST.I researchen har böckerna Orbán - Eruopes New Strongman av Paul Levai, Orbánistan : Rädsla och avsky i det illiberala Ungern av Joakim Medin och Världen sedan 1989 av Annika Ström Melin varit till stor hjälp. Ljudklipp i programmen är hämtade från: SVT, SR, AP, The Guardian, Bloomberg, CPAC, Channel 4, DW News, Tucker Carlson, BBC, MSNBC,

Är den goda relationen mellan EU-länderna och USA slut i och med Donald Trumps andra presidentperiod och kan den ökade motsättningen med USA leda till ett starkare EU? Gäst: Annika Ström Melin, journalist som bevakat EU i många år.  Programledare: Jon Andersson

Vi börjar med att tala väder. Låter som en mjukstart, men det är det ju inte i ett land där sommaren är kalla som sydafrikansk vinter. Fast åska är kul. Susanna har läst Highsnobiety, en tidskrift som egentligen är något annat. Eller mer. Och möjligen något alla mediehus kommer att ta efter. Johan har noterat att Aftonbladet räknat ut att Länsstyrelsen i Stockholm lagt 4758 timmar på att hantera Anna Kinberg Batras anställningsklanteri. Ett innovativt sätt att hålla liv i skandaler: att göra hanteringen av skandalen till en del av skandalen. Är det ovidkommande att den grupp som tog en springnota på 80 000 i Malmö, där nu ett par inblandade är misstänkta för barnäktenskapsbrott, är slovenska romer? Den allmänna meningen i svenska medier är uppenbarligen att det är ovidkommande, eftersom de undviker att berätta den saken. Men vad grundar man det på? Om klankulturer bygger på att det är fritt fram att lura de som står utanför klanen, är väl uppgifter av det här slaget högst väsentliga om man ska förstå vad som skett? Det har skrivits för lite om resande och romers syn på majoritetssamhället, men vi minns ett utmärkt undantag i Thom Lundbergs "För vad sorg och smärta". Sedan blir det förstås Biden och Trump. Nu när Hollywood bett Biden att gå kommer med säkerhet fler liknande önskemål. Peggy Noonan menar att Demokraterna måste våga att ha en ny intern kampanj mellan flera kandidater, för att få fram en ny kandidat som har någon trovärdighet. Att bara ge Kamala Harris kandidaturen kommer inte att flyga. Vi gläder oss åt att ordentliga barmenyer är inne, istället för en skål nötter, och är särskilt glada får att vi fått vår egen bar — Picklebar — här i Borrby. Det är superrestauranten K6 som står för drinkar och barmeny. Men vi längtar lite till baren i De Russie i Rom och till Rom i allmänhet. Charles III har köpt barre på Manhattan, sägs det, under titeln "Kung av Kanada". Linda Jerneck på Expressen får ett uppfostrande käckt mejl från HR-människor och känner att hon genast vill börja knarka. DN:s Annika Ström Melin gör en analys av hur extremhögern ska hanteras, som tyvärr inte stämmer med verkligheten, men är ett ovanligt tydligt exempel på hur det man önskar vore sant, snarare än det som är sant, oftast får styra i de här frågorna. Och vi ska snart se Fly me to the moon på Borrby bio, trots att den fått dåliga recensioner. Become a member at https://plus.acast.com/s/hakeliuspopova. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I första timmen:- EU-valets bomb: Nyval i Frankrike, bråk i republikanska partiet och ny vänsterallians. Hör Ekots Sydeuropakorrespondent Marie Nilsson Boij och journalisten Fanny Härgestam.- Reportage om svensk strejkkultur signerat Cecilia Tengmark.- Samtal om EUs framtida vägval. Var är EUs starka och tydliga röst? Och vilken väg väljer unionen framåt? Annika Ström Melin och Daniel Suhonen samtalar.- Reportage om det ökade våldet på Västbanken av Ekots Mellanösternkorrespondent Samar Hadrous.- Krönika av Nina Wormbs.- Panelen med Linda Jerneck, Expressen, Lisa Pelling, Arena och Martin Tunström, Barometern.I andra timmen:- Fredskonferens i Schweiz arrangerad av Ukraina. Hör Ekots korrespondent Lubna El-Shanti på plats, samt statsminister Ulf Kristersson.- Utrikesreportage om kineser och taiwaneser som ser sig som familj och vänner på olika sidor sundet. Korrespondent Moa Kärnstrand.- Inrikesreportage om bilden av Malmö efter Eurovision, reporter Revend Shexo.- Samtal om simmaren Victor Johanssons osannolika resa. Med Radiosportens Alexander Lundholm.- Utrikesreportage om psykisk ohälsa i k-popen i Sydkorea.- Kåseri av Augustin Erba.Programledare: Cecilia KhavarProducent: Mia OdabasTekniker: Jacob Gustavsson

Hur hanterar EU brottslighet som blir alltmer välorganiserad och gränsöverskridande? Det diskuterar EU-kommissionär Ylva Johansson, chefen för Polisens nationella operativa avdelning Johan Olsson och Spaniens ambassadör i Sverige, Cristina Latorre Sancho på SNS. Medverkande Ylva Johansson, EU-kommissionär med ansvar för inrikes frågor som bland annat innefattar inre säkerhet och brottsbekämpning (deltar digitalt) Cristina Latorre Sancho, Spaniens ambassadör i Sverige (deltar på plats) Johan Olsson, chef för nationella operativa avdelningen (Noa), Polismyndigheten (deltar på plats) Samtalet leds av Annika Ström Melin, journalist och författare. Seminariet genomförs på engelska.

Möt EU-ambassadör Lars Danielsson, EU-kommissionär Ylva Johansson, ledamot av Europeiska revisionsrätten Eva Lindström och Europeiska investeringsbankens vicepresident Thomas Östros för ett samtal om det svenska ordförandeskapet. Medverkande Lars Danielsson, ambassadör och myndighetschef för Sveriges ständiga representation vid Europeiska unionen (deltar via länk) Ylva Johansson, EU-kommissionär med ansvar för inrikes frågor (deltar via länk) Eva Lindström, svensk ledamot av Europeiska revisionsrätten (deltar på SNS) Thomas Östros, vicepresident vid Europeiska investeringsbanken (EIB) (deltar på SNS) Seminariet leds av Annika Ström Melin, journalist och författare.

Besynnerliga tider skapar besynnerliga bundsförvanter. Men vilka kan vi egentligen samarbeta med? Kan gamla fiender bli våra vänner, om vi nu fått andra, gemensamma och mer mäktiga fiender? I det här avsnittet blir det en större och viktig diskussion kring strategi, ideologi, att göra upp med sitt förflutna, att läsa spelplanen och ett gäng råd till ungdomar som vill göra skillnad. Dessutom tittar vi närmare på både polisens och kriminalvårdens förfall i spåren av den politiskt korrekta doktrinen, och synar Annika Ström Melins underliga demokratisyn i sömmarna. DETTA ÄR INTE HELA AVSNITTET. Som stödprenumerant kan du alltid höra hela avsnitten i efterhand på https://www.svegot.se - där finns också information om hur du kan få de "låsta" poddarna direkt i din podcastapp i mobilen.HELA AVSNITTET: https://www.svegot.se/2022/09/21/enade-mot-globalismen/Teckna stödprenumeration: https://www.svegot.se/supportGe en gåva: https://www.svegot.se/doneraDagens Svegot är ett pratprogram om politik, kultur och samhälle som sänds direkt varje vardag 10:00. För den som vill lyssna på alla programmen i efterhand krävs en stödprenumeration, och programmen går bland annat att nå på https://www.svegot.se/kategori/podcast/dagens-svegot/

Joacim och Maria Moberg och Annika Ström är eldsjälar i Dance Mania i Kumla.De ska nu arrangera SM i Hip Hop och ytterligare tre tävlingar på en och samma helg! Dessutom coachar de flera duktiga par, Vi pratar om hur de klarat av Covid och uppehållet i verksamheten, om de kan tänka sig att arrangera SM i Bugg och Rock´n Roll-klasserna och mycket mer. Trevlig Lyssning! Kram https://www.facebook.com/maria.moberg.524  Marias Facebook https://www.facebook.com/annika.strom.583.  Annikas Facebook https://www.facebook.com/joacim.moberg  Joacims Facebook https://www.facebook.com/Dancemania.sweden  Dance Manias Facebook. https://www.dancemania.se/  Dancemanias hemsida https://www.vote4dance.com/home/comp/2267  Länk till SM i Hip Hop https://www.danstv.se/2022-10-02-sm-i-hiphop/  Danstvs sändning från SM i Hip Hop 221002

I sommarens andra specialavsnitt handlar det om politik och konflikter. Vi kommer att få en inblick i hur det gick till när Europeiska unionen tog sina första stapplande steg. Vi kommer vidare att få höra lite om den politiska situationen i Ungern och slutligen lite om konflikten i Israel/Palestina. Utdrag ur följande avsnitt av Allt du velat veta:026 Om EU med Annika Ström Melin156 Om Ungern med Joakim Medin217 Om Israel-Palestinakonflikten med Isabel SchierenbeckProgramledare: Fritte FritzsonProducent: Ida WahlströmKlippning: Marcus Blomgren/Gustav WulffSignaturmelodi: Vacaciones - av Svantana i arrangemang av Daniel AldermarkGrafik: Jonas PikeFacebook: https://www.facebook.com/alltduvelatveta/Instagram: @alltduvelatveta / @frittefritzsonTwitter: @frittefritzsonHar du förslag på avsnitt eller experter: Gå in på www.fritte.se och leta dig fram till kontakt!Podden produceras av Blandade Budskap AB och presenteras i samarbete med Acast See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Uppsala Kommun har i tretton år tagit emot fristadsförfattare. Ett projekt som Annika Strömberg har ansvarat för sedan start. BIZART-videopodden träffar Annika som berättar om det viktiga arbetet för fristadsförfattare i Uppsala kommun i samarbetet med Svenska Pen. Vi får en inblick i den välrdsomspännande internationell organistaionen ICORN för fristadsförfattare och där Uppsala kommun ingår tillsammans med ca 75 städer, som ger plats till förföljda författare som inte kan verka fritt i sina länder.

I kölvattnet av coronakrisen har EU:s medlemsländer vidtagit många och långtgående åtgärder för att minska smittspridningen. EU:s yttre gräns är nu stängd till 15 maj, men även inom unionen utmanas den fria rörligheten av varor, tjänster och människor – friheter som är själva grundbulten i Europasamarbetet. EU:s statsstödsregler har också luckrats upp för att hjälpa företag, med risk för snedvriden konkurrens. Medverkande Lars Danielsson, ambassadör och ständige representant vid Sveriges ständiga representation till EU. Annika Ström Melin är fristående journalist och har bevakat Europafrågor under många år, senast som DN:s korrespondent i Bryssel.

Liberalen Emmanuel Macron utmanas från alla håll, ilskan på de franska gatorna lägger sig inte och inom EU blåser politiska vindar i motsatt riktning. De så kallade Gula Västarna demonstrerar i Paris och riktar sin ilska specifikt mot president Macron. Samtidigt delar övertygade "macronister" ut flygblad för att övertyga fransmännen om att presidentens reformer är nödvändiga. Även i Sverige har Macron hängivna supportrar. Men i andra delar av Europa gror missnöjet över de idéer och ideal Macron står för. Konflikt intervjuar Polens före detta utrikesminister Witold Waszczykowski som talar om en ideologisk strid som just nu utkämpas i Europa. Men om Macron är liberalismen personifierad, hur ska man då förstå att han öppnat för att föra in Vladimir Putin i värmen? Analyser av Jenny Andersson, professor vid Sciences Po i Paris, och Annika Ström Melin, journalist med fokus på EU. Programledare: Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sr.se Reporter: Margareta Svensson Tekniker: Maria Stillberg

Den politiska utvecklingen i Storbritannien. Får man döda barn i barnprogram? Argentinas ekonomi. Danmarks nytta av Grönland. Annika Ström Melins nya bok " Världen sedan 1989," IS terroristens död. Bank-IDBenskörhet. Fossilfritt Sverige. Nu är det höstlov. Bank-ID.

Det brittiska parlamentet laddar för superlördag men omröstningen om det nya brexitavtalet ser ut att bli oerhört jämn. EU och Storbritannien är överens om ett nytt brexitavtal, men det återstår fortfarande en hel del hinder på vägen mot ett brittiskt utträde. I Europapodden, som spelades in live inför publik på Berwaldhallen, går vi igenom omröstningen i parlamentet och försöker förstå om EU firar eller dricker gravöl. Medverkande: Göran von Sydow, chef på Sieps, Annika Ström Melin, författare och tidigare EU-korrespondent, Daniel Harding, chefsdirigent för Sveriges Radios symfoniorkester och Andreas Liljeheden, Sveriges Radios Brysselkorrespondent. Programledare: Claes Aronsson Producent: Björn Barr

Thomas Nordegren är på den gigantiska bilmässan i Frankfurt, för att med egna ögon uppleva bilindustrins kamp för överlevnad. Dessutom: varför behöver den "europeiska livsstilen" skyddas? Många bilmärken satsar stort på el-bilar, men räcker det för att rädda verksamheten? Kommer superentreprenören Elon Musk att dyka upp? Thomas rapporterar och spekulerar direkt från mässan. En av EUs nya kommissionärer greken Margaritis Schinas ska ägna sig åt att "skydda den europeiska livsstilen". Vad går hans uppdrag ut på egentligen och varför var det just Schinas som fick jobbet? Annika Ström Melin, journalist med inriktning på EU, försöker tolka uppdraget och berättar mer om vem EU-räven Schinas är. Dessutom undrar Louise om tablå-tv är på väg tillbaka och hur man ska få polisstudenter att lära sig att skriva begriplig svenska. Programledare: Louise Epstein Bisittare i Frankfurt: Thomas Nordegren Producent: Jakob Runevad Kjellmer

Utsläppen av klimatgaser måste minska snabbt för att bromsa klimatförändringarna, enligt vetenskapen. I Klotet svarar kandidaterna till EU-parlamentet hur de kommer att agera i klimatpolitiken. Mer än 75 procent av EU:s koldioxidutsläpp kommer från energisektorn.  För att få ner utsläppen behövs det politiska beslut inom de närmaste åren som banar väg för ett fossilfritt energisystem, enligt forskarna. Till 2050 bör nästan alla utsläpp vara borta, enligt FN:s klimatpanel IPCC. Därför beskrivs årets val till EU-parlamentet som ett val för klimatet. Sveriges kandidater till EU-parlamentet lyfter fram olika lösningar: både kärnkraft och helt och hållet förnybara energikällor. Hur ska just deras politik leda till att utsläppen minskar? I Klotet svarar också energi- och klimatforskare på  vad som krävs för att EU-länderna ska kunna ställa om till fossilfritt energisystem. EU-kommissionen har föreslagit en strategi för en klimatneutral ekonomi som gör att målen i Parisavtalet ska uppnås till år 2050. Enligt avtalet ska den globala uppvärmningen hållas väl under två grader. Det är en utförlig långtidsstrategi som har godkänts av parlamentet och stöds av åtta länder, däribland Sverige. Under kommande mandatperiod ska övriga 20 medlemsländer ta ställning till om strategin ska bli hela unionens mål. I så fall kommer parlamentet att få en viktig roll när strategin för 2050 ska omsättas till praktisk politik med konkreta åtgärder. I programmet medverkar Annika Ström Melin, journalist med fokus på EU-politik, och Mikael Karlsson, docent i miljövetenskap vid KTH, tidigare aktiv inom miljörörelsen i EU. Programledare är Mona Hambraeus.

Om slaget kring vad EU ska stå för. Unionens värderingar finns redan på pränt finns det anledning att ifrågasätta dem nu? Hör om Lissabonfördraget och nationalisterna som vill skapa en ny europeisk dröm. På Václav-platsen i Prag samlas nationalister under parollen "Stoppa EU-diktaten". Konflikts Robin Olin hamnar i hetluften på torget där de tjeckiska nationalisterna fått kampanjstöd av kollegorna från Frankrike och Holland genom Marine Le Pen och Gert Wilders. Ut över torget ekar musiken från det nationalistiska tjeckiska rockbandet Ortel. Den här dagen blir den tjeckiska huvudstaden skådeplats för den värderingskamp som blivit tydlig inför valet till EU-parlamentet den 26 maj. Vad ska ett framtida EU egentligen stå för? Men faktum är att unionens grundläggande värderingar finns nedtecknade redan i Lissabonfördraget. Pragborna reagerar med olika delar förtjusning och djup skepsis när de läser fördragets artikel 2: Unionen ska bygga på värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter. Dessa värden ska vara gemensamma för medlemsstaterna i ett samhälle som kännetecknas av mångfald, icke-diskriminering, tolerans, rättvisa, solidaritet och principen om jämställdhet mellan kvinnor och män. Ivar Ekman träffar Annika Ström Melin, journalist som bevakat EU under lång tid. Hon berättar hur det gick till när de här värderingarna tecknades ned och varför den epoken nu skulle kunna kallas Peak Europa. Vad betyder de här värderingarna då i praktiken? Spelar det någon roll om länderna inte lever upp till dom? Och vad finns egentligen kvar av den där tanken kring ett gemensamt Europa när nationalisterna växer sig allt starkare och vill förändra EU inifrån? Robin Olin ringer upp Ugo Lopez. Han tillhör de mer gränsöverskridande kandidaterna i EU-valet. Han är född i Frankrike, har bott i Danmark och kandiderar för den franske presidenten Macrons parti En Marche i Spanien. 20 miljoner européer bor i ett annat EU-land än det dom är födda i och han ser sig som deras kandidat. Den stad som lockat klart flest invånare från andra EU-länder och på så sätt blivit den fysiska smältdegeln för europeisk mångfald är London. Men den här rörligheten över gränserna möter en kraftig motreaktion i form av Brexit. Konflikts Ulrika Bergqvist träffar Londonbor som nu tvingas fundera över det där identitet och värderingar hur förändras en människa av platsen där hon bor? Klaudia Grochot är polska, född i Krakow, bor i London och jobbar på svenska. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sr.se Producent: Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.se

Det är 10 år sedan Uppsala Kommun tog beslutet att bli fristad för hotade författare i världen! Annika Strömberg berättar om den viktiga uppgiften i yttrandefrihetens och demokratins namn, om ICORNs roll och förstås om det fina jubileet.

Vad är det egentligen som gör att vi uppfattar det ena som vackert och det andra som fult? Finns det en evig formel för skönhet? Hur påverkas vi av normer kring skönhet – och hur kan vi bryta dem? I det nya avsnittet av Konstform får du träffa Annika Ström som genom sitt instagramkonto @varmkorvboogie utmanar samhällets trånga skönhetsnormer. Och så träffar vi Iman Khalaf, barberare och entreprenör som driver skönhetsföretaget Nõberu för män. Programledare: Rasmus Heyman och Ina Lundström

Om Macrons seger i Frankrike, som ger EU-kramarna hopp. Men är ett starkt och federalt Europa rätt väg för en haltande union? Emmanuel Macron vann det franska presidentvalet bland annat med budskapet att samarbetet i EU måste utvecklas och fördjupas. Om det inte sker nu, under hans fem presidentår, så kommer Front National tillbaka och ett franskt utträde ur EU hotar, sa Emanuelle Macron i samband med tillträdet. Att han vann valet , och vann med så stor marginal, med ett så tydligt EU-offensivt budskap det har, efter åratal av pessimism, gett nytt hopp för dem som drömmer om ett tätare, starkare, mer federalt Europa. Som ungdomarna i organisationen JEF (Young European Federalists) som från ett litet kontor i centrala Bryssel arbetar för ett Europas Förenta Stater. Vår EU-reporter Ci Holmgren åkte dit och intervjuade bland andra Christopher Glück, ordförande i JEF som hoppas att EU de kommande åren går vidare mot en verklig federation - och att Macrons seger i Frankrike kan bidra till det. - Om 20 år, om Storbritannien återinträder i EU, ja då vill jag gärna vara med och förhandla, sägeer Christopher Glück i intervjun. I Berlin intervjuar vår korrespondent Daniela Marquardt en annan federalist. Det är statsvetarprofessorn Ulrike Guérot: - Vi lever i en ödestid för Europa - den europeiska unionen har kommit till vägs ände och många människor föreställer sig en bättre framtid i starkare nationalstater. Men räddningen är inte mer nationalism utan mer Europa, hävdar Ulrike Guérot, som är på ständig turné för att tala om varför tiden är mogen för den Europeiska Republiken, ett medborgarnas Europa istället för regeringarnas Europa. En utveckling som den tyska regeringen snarare bromsat än uppmuntrat. I Konflikts studio svarar Dagens Nyheters EU-korrespondent Annika Ström Melin på programledaren Ivar Ekmans frågor om stödet för federalism i de bägge viktigaste EU-länderna, Frankrike och Tyskland, och även i EU:s huvudstad Bryssel. Sveriges EU-ambassadör i Bryssel Lars Danielsson intervjuas också i programmet. Han säger i samtalet med Konflikts reporter Ci Holmgren att den allmänpolitiska stämningen i Europa just nu inte ger något stöd för ett federalt EU, som därför är mycket avlägset. EU är de halvhyfsade kompromissernas organisation, enligt Danielsson. Om EU:s framtid är oklar så finns för Sveriges del åtminstone en viktig faktor att förhålla sig till i EU-arbetet i fortsättningen: Storbritannien, Sveriges främsta bundsförvant i EU, lämnar unionen. Det gör att Sverige hamnar i ett dilemma, säger Göran von Sydow, forskare vid Sieps, en statlig myndighet inriktad på analys av europapolitik. Hittills har Storbritannien med sina kraftfulla diplomatiska och politiska resurser varit det mest tongivande av de länder som inte har euron. Sverige har dragit nytta av det men får nu svårare att göra sin röst hörd när Storbritannien lämnar EU. De länder som Sverige efter Storbritanniens utträde står närmast i EU är alla medlemmar i euron. Men om eurosamarbetet fördjupas så som Emanuelle Macron föreslår, och som också ordförande för alla de tunga EU-institutionerna föreslagit, så riskerar Sverige och andra som står utanför euron att förlora inflytande i det europeiska samarbetet, menar Göran von Sydow. Han intervjuas av Per Eurenius. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sverigesradio.se Producent: Per Eurenius per.eurenius@sverigesradio.se      

Om nynationalism och EU-skepsis inför Storbritanniens historiska folkomröstning. Varför är så många européer missnöjda med EU? Och hur farligt är det för freden om unionen vittrar sönder? En knapp vecka före den historiska brittiska folkomröstningen om ett eventuellt EU-utträde ger sig Konflikt ut på en resa på den europeiska landsbygden. För oavsett hur britterna röstar så har EU i dag en enorm utmaning framför sig med det växande missnöje som finns runt om i unionen - inte minst utanför storstäderna. Nationalisterna - de som hyllar den egna nationen och vill sätta den och den egna kulturen främst blir allt fler. Vad betyder det för EU:s framtid?Programmet börjar i byn Niederbronn-les-Bains i regionen Alsace i östra Frankrike. Det är en region som på många sätt är Europas hjärta. Både som spelplats för de blodiga krig som under sekler format kontinenten, och för det europeiska samarbetet, med bland annat Europarådet, Europadomstolen och Europaparlamentet som ligger i Strasbourg. Vi möter Michèle Muller och Patrick Heitz som båda gått med i det högerextrema partiet Front National och som önskar ett franskt utträde ur unionen. Hur kommer det sig att stödet för Front National och opinionen mot EU är så stark i en region där kriget fortfarande är så närvarande? Konflikts Anja Sahlberg sökte svaret i Alsace.Resan fortsätter till Polen, som ofta beskrivits som en framgångssaga sedan inträdet i EU, men i år har det återkommande varit uppskruvat tonläge mellan regeringspartiet PiS, Lag och Rättvisa, och EU:s företrädare i Bryssel. Samtidigt har också nationalismen växt sig allt starkare i landet. Vacklar polackernas tro på EU? Radions korrespondent Thella Johnson åkte till ett av PiS starkaste fästen, den lilla byn Kobylin-Borzymy i nordöstra Polen.Europas gränser har ju successivt suddats ut i takt med att samarbetet blivit allt tätare. Men i samband med det som kommit att kallas "Europas flyktingkris" har allt fler röster höjts för att slopa det så kallade Schengensamarbetet och bygga upp gränser både utåt och emellan EU:s medlemsländer. Radions korrespondent Daniela Marquardt åkte till gränsbyn Klingenbach i Österrike, där ju högerpopulistiska FPÖ gick starkt framåt i senaste presidentvalet för en månad sedan. Hon träffar bland annat Johann Tschürtz, vice premiärminister i delstaten Burgenland och också den lokala ledaren för det högerpopulistiska partiet FPÖ.Storbritanniens folkomröstning om landet ska stanna i eller lämna EU är ramen för hela dagens Konflikt. För några veckor sedan tog en grupp brittiska historiker initiativ till ett upprop mot Brexit som publicerades i den brittiska tidningen the Guardian. De varnar för att ett utträde ur EU skulle göra Storbritannien irrelevant i ett europeiskt sammanhang och också försvaga och splittra EU i en instabil värld.Det här uppropet har nu vuxit och i dag har över 1000 brittiska akademiker från olika discipliner skrivit på. Konflikts Marie Nilsson-Boij ringde upp en av dem, Beatrice Heuser, professor i Internationella Relationer vid universitetet i Reading, som är mycket oroad. Hon går så långt att hon menar att ett Brexit till och med hotar freden i Europa.I Konflikts studio för att diskutera EU:s utmaningar med växande nationalism och EU-skepsis finns Annika Ström-Melin, Dagens Nyheters Brysselkorrespondent, och Agneta Ramberg, Sveriges Radios utrikeskommentator.Programledare: Kajsa Boglind kajsa.boglind@sverigesradio.seProducent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se

För att bli medlem av EU ställs höga krav, inte minst när det kommer till demokrati. Men när man väl är med i unionen, får man bete sig hur man vill då? I veckans Radiokorrespondenterna hör vi om minskad pressfrihet i Kroatien, om centralstyrning i Ungern och så får vi en rapport från Polen där utvecklingen bekymrar EU-ledarna alltmer.Hur odemokratisk får man egentligen bli och fortfarande platsa i EU-klubben? Och hur står det till med de demokratiska spelreglerna i länderna som vill gå med i EU, som Serbien och Makedonien?Programledare är Johanna Melén som samtalar med journalisten och författaren Annika Ström Melin och Sveriges Radios Polenkorrespondent Thella Jonsson.

Journalisten Annika Ström Melin berättar om Europeiska unionen. Dess historia, hur den fungerar och vilka problem och möjligheter den rymmer. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Under 90-talet växte vurmen för den amerikanska soulen i Sverige. Aretha Franklin och andra soulstjärnor återupptäcktes och i Sverige fick vi vår egen soulpop med våra egna souldivor. Musiken från avsnittet på Spotify I detta avsnitt av Livet är en fest hör du: Titiyo (Jah), Cari Lekebusch, Robyn (Robin Carlsson), Robin Söderman (Antiloop), David Westerlund (Antiloop), Annika Ström, Orup (Thomas Eriksson) (Intermezzo, Ubangi,  GES), Eric Gadd, Mats Nileskär, Calle Dernulf, Stonebridge (Sten Hallström), Papa Dee Dee (Daniel Wahlgren) (Stonefunkers), Magnus Frykberg, Katarina Mazetti, Jennifer Brown, Lisa Nilsson, Nenneh Cherry, Pelle Gustafsson, Eagle-Eye Cherry.

Den legendariska jazzklubben Fasching i Stockholm var födelseplatsen för musikkollektivet Blacknuss Allstars. Medlemmarna förändrades ständigt, men soundet man jammade fram var helt unikt. Musiken från avsnittet på Spotify I detta avsnitt av Livet är en fest hör du: Titiyo (Jah), Cari Lekebusch, Robyn (Robin Carlsson), Robin Söderman (Antiloop), David Westerlund (Antiloop), Annika Ström, Orup (Thomas Eriksson) (Intermezzo, Ubangi,  GES), Eric Gadd, Mats Nileskär, Calle Dernulf, Stonebridge (Sten Hallström), Papa Dee Dee (Daniel Wahlgren) (Stonefunkers), Magnus Frykberg, Katarina Mazetti, Jennifer Brown, Lisa Nilsson, Nenneh Cherry, Pelle Gustafsson, Eagle-Eye Cherry.

Om vad mötet med flyktingarna säger om oss och EU:s framtid. Flyktingkrisen har ifrågasatt EU:s grundläggande värderingar. Hur stor är sprickan, mellan länder och inom länder? Och hur påverkar den förutsättningarna att lösa situationen för de hundratusentals flyktingar som nu knackar på vår dörr? Hör röster från London, Lesbos, Berlin och Orust. Ord som frihet, solidaritet och respekt för mänsklig värdighet finns nedskrivna i EU:s fördragstext. Men vad betyder de storslagna formuleringarna när dom sätts på prov på en ö i Grekland, vid ett taggtrådsstängsel i Ungern, på ett tåg i Tyskland eller i ett litet samhälle på Orust? Vi hör röster från oroliga ungrare i Budapest som fångats av Johan-Mathias Sommarström och Sveriges Radios korrespondent i Östeuropa, Johanna Melén, tar oss med till ett tältläger under frihetsgudinnan på den grekiska ön Lesbos. I Berlin pratar vår Tysklandskorrespondent Daniela Marquardt om värderingar med två tyska damer. EU kan stå inför den största kris vi har upplevt hittills, säger Financial Times utrikeskommentator Gideon Rachman. Han ser den storpolitiska ordväxlingen mellan Tysklands förbundskansler Angela Merkel och Ungerns premiärminister Victor Orban som en ”clash of values”, en laddad kamp om EU:s värderingar, eller själ om man så vill. Vad är det egentligen som står på spel? Med i studion finns Annika Ström Melin, EU-kännare, författare och skribent och Lars Trägårdh, professor i historia och civilsamhälleskunskap vid Ersta Sköndals högskola samt Sveriges Radios korrespondent i Tyskland Daniela Marquardt. Och så återvänder vi till det lilla samhället Ellös på Orust som Konflikt besökte för ett år sedan i ett program som då fick namnet ”Flyktingarna och det svenska hjärtat” efter att Fredrik Reinfeldt vädjat till svenskarna att öppna sina hjärtan. Hur gick det för den lilla orten som plötsligt skulle ta emot 150 flyktingar på samhällets hotell- och spa-anläggning? Reportage av Ulrika Bergqvist. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sr.se Producent: Ulrika Bergqvist, ulrika.bergquist@sr.se

Om dom rörliga romerna som skapar politiska svallvågor inte bara i Sverige - i Frankrike, England och Tyskland. Och alla pekar på EU, både som orsak och lösning. Men vad kan EU egentligen göra? Hör röster från Bryssel, reportage från Bukarest och rapport från Berlin om folkspillran och fördomarna som snart kan hota hela EU-bygget. Tidigare i höstas sände Konflikt programmet Kampen mot kåkstaden om situationen för rumänska romer i Sverige. I det här programmet tar vi med oss frågan om hur romernas situation ska lösas, till Bryssel och Bukarest. Den fria rörligheten som gör det möjligt för romerna - och alla andra EU-medborgare - att fritt röra sig över gränserna är ett av EU:s verkliga fundament. Men alltfler EU-skeptiska politiker i Bryssel och medlemsländerna ifrågasätter den rätten, bland annat med hänvisning till romerna. Hur kommer det att påverka EU-projektet på sikt och vad är fakta och fördom i retoriken kring romerna? Hör röster från Bryssel och reportage från Tyskland, Frankrike och Italien dit många rumänska romer också migrerar. Hur löser man det lokalt och vad kan EU hjälpa till med? Både Sverige och andra EU-länder har riktat skarp kritik mot Rumänien där många romer lever under miserabla förhållanden. Varför kan inte ett EU-land, som har tillgång till unionens stora strukturfonder, göra livet bättre för sina fattigaste medborgare? Hör reportage från Bukarest om varför pengarna inte kan användas av gräsrotsrörelser, om historiska förklaringar till romernas situation och utsikterna att inom överskådlig framtid göra Rumänien till ett land som romer inte flyr. I studion Soraya Post, EU-parlamentariker för FI och med lång erfarenhet av arbete för romer både i Sverige och inom EU och Annika Ström Melin, Dagens Nyheters Brysselkorrespondent. Programledare: Ivar Ekman Producent:Kajsa Boglind

Sändningsår 2014. Den franske tjänstemannen Jean Monnet var under några decennier en av de mest inflytelserika personerna i Europa, trots att han aldrig valdes till någon politisk post. Monnets idé gick ut på att skapa en överstatlig institution som skulle ta över ansvaret för kol- och stålindustrin i några av Europas länder. Denna "Höga myndighet" skulle bestämma allt, utan att fråga regeringarna om lov, och blev fröet till ett helt nytt politiskt system - den europeiska unionen. Vi hör bland andra Annika Ström Melin, journalist med EU som specialområde, och Arnaud Pinod, chef för Association Jean Monnet, berätta om Monnets liv och betydelse.

Journalisterna Göran Rosenberg och Annika Ström-Melin och filosofen Hans Ruin diskuterar den våg av nationalism som nu drar genom Europa. Liksom nationalstaten är nationalism en historiskt ganska ny företeelse. Den tidiga nationalismen pekade framåt, mot frihet från imperier och förtryckare. Men efter två blodiga världskrig ansågs nationalismen  dödförklarad. Nu växer den på nytt i Europa. Varför? Och hur ser nationalismens filosofiska rötter ut? Gäster är journalisterna Göran Rosenberg och Annika Ström-Melin och filosofen Hans Ruin. Programledare Peter Sandberg. Producent Marie-Jeanette Löfgren. Tips på böcker: Nationalism av Sverker Sörlin Nationalismen av Elie Kedourie Nationalism av Ernest Gellner

Safaridagar och turistande när politiker och tjänstemän åker på biståndsresor och det blir få konkreta resultat av arbetet. Kaliber granskar svenska kommuners och landstings arbete med biståndsprojekt. Det är strax före jul och vädret gråmulet och regnigt. På folkpartiets expedition i Växjö håller man på att duka upp kaffe och pepparkakor när dörren slås upp och in kommer gästerna: fem politiker från Sydafrika. 2006 inledde Kronoberg ett biståndssamarbete med sydafrikanska Tlokwe. Sedan dess har det blivit många resor och många projekt. Just nu är de sydafrikanska politikerna i Växjö för att få en bild av hur politiken fungerar i Sverige och diskutera nya samarbetsområden. – So please welcome to the liberals here in Växjö…We have a very small office here.. Alla har bänkat sig och folkpartisten Annika Stacke börjar berätta om sitt parti. Snart går man över till att diskutera likheter och skillnader mellan kommunerna. Efter åtta år känner man varandra väl. Kronoberg i form av Växjö kommun, Regionförbundet Södra Småland och Landstinget Kronoberg har sedan 2006 bedrivit nära 30 biståndsprojekt i Tlokwe varav fyra pågår just nu. Det gör deras samarbete med den Sydafrikanska kommunen till ett av de mer omfattande inom den speciella form av bistånd som kallas kommunala partnerskap. Just nu bedriver cirka 70 kommuner, landsting och regioner drygt 100 projekt i Afrika, Asien och Östeuropa. En del har något enstaka projekt, andra har längre samarbeten med en eller ett par orter. Errol Temanie är projektledare från Tlokwe och har varit med från början. Efter arbete med allt från sjukvård till jämställdhet, vatten- och avloppsfrågor till budgetarbete känner han sig hemma i Sverige, det har blivit många besök för hans del. – Coming to your country gives us hope. You know we have many stories about how Sweden struggled. How poor swedes were at a particular point in time. Ni har gett oss hopp – ni har varit fattiga och arbetat er ur det. Det kan vi också göra säger han och berättar att ekonomiavdelningen i Tlokwe har börjat arbeta annorlunda efter att man har studerat hur man gör i Växjö och att man har fått en ny hemsida.  – Obviously if you go to our website and if you look at that website today it is very different from the website we had before. Riksdagen har beslutat att kommuner, landsting och regioner ska vara en del i Sveriges biståndsarbete. Varje år anslår SIDA - den myndighet som hanterar svenska biståndspengar - cirka 40 miljoner för de kommunala partnerskapen. Det övergripande målet är som i all SIDA:s verksamhet fattigdomsbekämpning. Det handlar också om att utveckla den lokala demokratin och bidra till att kommuner i samarbetsländerna fungerar effektivt. Tanken är också att de svenska kommunerna ska ha något att vinna på samarbetet – att man ska arbeta kring frågor där bägge parter kan utvecklas. I Kronoberg, där man bedrivit en stor mängd kommunala partnerskapsprojekt genom åren, säger Roland Gustbée, ordförande för Regionförbundet Södra Småland och fullmäktigeledamot i Växjö kommun att projekten ger mycket tillbaka. – Det ger oss i att vi har en omvärldsbevakning, men också att vi bidrar till Sveriges nationella mål på biståndssidan. Den främsta vinsten är helt enkelt att de som reser ner, vidgar sina vyer och upptäcker att man kan göra saker på ett annat sätt. Roland Gustbée är också medlem i den politiska styrgrupp som ansvarar för projekten. Varje projekt innebär minst två resor, en för sydafrikanerna till Sverige och en för svenskarna till Sydafrika. Och det har blivit många resor genom åren. Ett 100-tal kronobergare – främst politiker och tjänstemän - har besökt Tlokwe på sammantaget 40-talet resor. – Man kommer ner till Sydafrika, tjänstemännen träffas och går igenom och de har alltså ett ganska tight schema från åtta på morgonen till fem på eftermiddagen. För det mesta handlar det om kunskapsutbyte att diskutera hur man löser olika problem i de två länderna. Tight schema mellan åtta till fem säger Roland Gustbée. Men när jag tittar närmare på Kronobergs resor under de åtta år som biståndssamarbetet varat framträder en annan bild. Jag går igenom 27 reserapporter och scheman som visar hur man har använt dagarna i Sydafrika. I genomsnitt, under vistelsen, är mindre än häften eller 45 procent av tiden av det som normalt räknas som arbetstid mellan åtta på morgonen och fem på eftermiddagen schemalagd till arbete, möten eller studiebesök. Resten av tiden på plats går till ankomst- eller avresedagar där man oftast inte har några aktiviteter förutom kanske en middag eller ett besök på något museum.  Nära en tredjedel av tiden går till aktiviteter som inte har någon tydlig koppling till projektet. Ibland står det ledigt och shopping men mer vanligt är utfärder som safari eller en hantverksmarknad. Vid en av resorna, i det projekt som bland annat ledde till att Tlokwe fick en ny hemsida var Öppna kanalen i Växjö med och filmande. Vi har fått deras tillstånd att använda oss av ljud från filmen. Första dagen tas man emot med en välkomstmiddag. Morgonen därpå samlas alla för att inleda arbetet. Man jämför arbetssätt mellan de olika kommunerna och diskuterar om hur man bäst använder internet för att kommunicera med medborgarna. Man besöker också den lokala tidningen och radiostationen. En av deltagarna föreläser på universitetet och man besöker ett barnhem för Hiv-smittade barn. Sammantaget ägnas tre och en halv dag åt arbete och studiebesök. Sedan gör svenskarna en utfärd och efter ett par timmar på små grusvägar kommer man fram till en lejonfarm. Där får man också möjlighet att hålla och kela med en lejonunge. Nästa dag ägnas också åt djur. Den här gången i  Pilanesberg National park på en safaridag där man bland annat ser elefanter, zebror och giraffer. Dagen efter safarin är ledig så när som på ett kyrkobesök och enligt reserapporten hinner man sista dagen med ett besök på ett lokalt bryggeri och får smaka på det inhemska ölet, innan man avrundar med en slutdiskussion och åker till flygplatsen. Tillbaka till Växjö och Regionförbundet Södra Småland där Roland Gustbée är ordförande.  Jag går igenom resan dag för dag med honom, och han säger att man ofta lägger resor över en helg eftersom det gör att man får billigare flygbiljetter – och då är man ju ändå ledig. Men han tycker ändå att det är för lite med tre och en halv dagars arbete. – Det är för lite arbete kan jag tycka. Och jag kan ju säga att i våra kontaker med Sydafrika har vi hela tiden försökt ligga på för att det ska vara mer arbete och mindre av, ska vi säga, turistiska saker. Sydafrikanerna säger också att det är mer arbetsintensivt när vi är här. Men vår granskning visar alltså att den här resan inte på något sätt är unik. Visserligen har den genomsnittliga arbetstiden ökat något under åren som gått, men en veckolång resa innebär i genomsnitt tre dagars arbete möte eller studiebesök efter en ankomstdag då man sällan har något på schemat förutom en lunch eller välkomstmiddag.  Två dagar går till sociala eller kulturella aktiviteter som safari eller andra utfärder. Vistelsen avslutas sedan med en avresedag som ibland innebär ett besök på ett museum eller kanske någon timmas slutdiskussion. Och just safari är en aktivitet som återkommer på flera resor. I 19 av de 27 resor Kaliber granskat har deltagarna åkt på en halv- eller en heldags safaritur. Ofta men inte alltid förlagd till en helg. Roland Gustbée igen. – Jag tycker att det är inte konstigt om folk vill passa på att se något av landet när man är där nere och just safari är ju något vi absolut inte kan erbjuda här hemma. Det viktiga är ju att arbetet blir gjort och jag har inget emot att man får en safaridag, att den kan ingå i resan, men det är viktigt att vi får ut någonting av projekten också naturligtvis. Ibland har man bekostat safarin själv, och ibland har den sydafrikanska kommunen bjudit på safarin. Och det är inte första gången som svenska kommuner åker på safari på biståndsresor, och då låter sig bjudas av samarbetskommunen. 2011 uppmärksammade Sydsvenskan att Staffanstorps kommun åkt på flera resor till Namibia, resor som oftast innefattat en safari och som kommunen i Namibia bjöd på. Det ledde till att Staffanstorp blev hårt kritiserat. Bo Gertsson är utvecklingschef i Staffanstorp. – Efter den kritiken framfördes har vi vid våra besök inte låtit oss bjudas på några safari. ICLD – Internationellt centrum för lokal demokrati - är den organisation som hanterar de biståndspengar som SIDA varje år anslår till de kommunala partnerskapen. Dåvarande generalsekreteraren för ICLD sa att det är orimligt att kommuner låter sig bjudas, och slog fast att kommunerna är på plats för att arbeta – inte för att bli underhållna. Staffanstorps kommun har fortsatt åka på safari – men efter kritiken betalar man allting privat säger Bo Gertsson. Deltagarna tar semester och betalar såväl utfärden som övernattningen. – Det har då bekostats privat. Inte av Mariental och inte av Staffanstops kommun. Men så har Kronoberg inte gjort. På de resor man har gjort från Kronoberg ligger safarin inom ramen för resan, och resa, övernattningar och traktamente betalas med biståndspengar. Det gör också lönen för den projektledare som är med. Men till skillnad från många andra kommuner och landsting har man valt att själv bekosta arbetstiden för deltagarna.  Vissa av safaritillfällena har deltagarna betalat privat, men ofta har den sydafrikanska kommunen stått för den kostnaden. Och Roland Gustbée, som sitter i den politiska styrgruppen för kronobergsprojekten tycker att det är okej att den sydafrikanska kommunen bjuder. – Jag tycker att det kan ligga inom det rimliga, inom en rimlig nivå. Det är en dagstur, det är inga övernattningar på dyra hotell. Man åker en minibuss i två och halv timme och sedan är man en dag och sen åker man hem på kvällen. Sun City är ett hotell- och kasinoområde cirka två och en halv timmes bilväg från Tlokwe. Därifrån har de flesta safariresorna utgått till Pilanesberg, den närmaste nationalparken - vi ringer dit och frågar vad en rundtur i nationalparken kostar. – It costs 460 rand per person for the safari. Ja, hade jag bott på Sun City hade det kostat mig 460 Rand eller drygt 250 kronor för en två och en halv timmes tur i buss tillsammans med 20 andra. För de som åkt på biståndsresa från Kronoberg har safarin ibland varit en heldagsutflykt i en egen minibuss. En av deltagarna som Kaliber pratar med och som har betalat safarin på egen hand berättar att det då kostade mellan 800 och 1 000 kronor. En genomräkning av de 19 resor där det ingår en safari visar att  cirka 90 personer har deltagit. Och för varje person handlar det alltså om en kostnad på mellan 250 och 1 000 kronor. Lite längre bort i korridoren på Regionförbundet Södra Småland sitter Annika Ström som är en av projektledarna som jobbar med Sydafrika. Hon säger att den sydafrikanska kommunen bjuder på safari på de resor som politikerna gör. På tjänstemännens resor händer det däremot att deltagarna betalar själva. Och hon säger att man ofta ber om att få betala själv. – Ofta säger vi att vi vill åka dit och att vi vill betala för det själva då. Och vid flertalet tillfällen har vi fått betala själva, och ibland får vi inte det. Men om man nu vill betala för safarin - hur kommer det sig att man inte alltid gör det? – Vi försöker alltid minimera och säga att vi inte vill bli bjudna men samtidigt är det ju en balansgång. Man kan inte säga nej helt och hållet. För det är ju nästan som att liksom…hur ska de kunna få visa att de är glada och tacksamma om det inte får göra något tillbaka. Och Annika Ström betonar att safarin ofta ligger på en helg, då man ju normalt är ledig, samtidigt tycker hon inte att man ska se den eller andra utflykter som enbart ledighet eller nöje. – Då har ju vi oftast i stort sett med oss antingen hela den sydafrikanska gruppen eller deltagare från teamet eller andra från kommunen som är med vilket gör att det finns en möjlighet för oss att prata på vägen dit, när vi sitter i bussen, när man äter, ja under hela den här resan så umgås man ju också och då skapar man ju relationerna som gör att vi sen när vi arbetar har lättare att ha de samtalen man kanske inte har med vem som helst om sitt arbete. Och det blir en annan stämning. Så jag ser det inte riktigt som helt ledigt. Annika Ström tycker inte att vårt sätt att räkna ger en rättvisande bild av hur man använder tiden på biståndsresorna. Att bara se på dagtid mellan åtta och fem är missvisande tycker hon och menar att studiebesök även kan ske på kvällstid och att vi borde räkna in middagarna i  arbetstiden. – Jag upplever ändå när vi är där att vi har ett program alla dagar som är ganska intensivt dagtid och sedan så har man oftast även på kvällen en middag tillsammans och det är ju liksom också jobb för vi sitter där och pratar om vad vi gör. Det är ju liksom inte en nöjesmiddag alltid. Kaliber idag handlar om när kommuner och landsting åker på biståndsresor med målet att minska fattigdom och utveckla demokrati. Vi har tittat närmre på 27 resor som politiker och tjänstemän från Kronoberg gjort till Tlokwe i Sydafrika. Resor där en tredjedel av tiden gått till aktiviteter som safari och andra utfärder och där politiker och tjänstemän flera gånger låtit sig bjudas på safarin av den sydafrikanska kommunen. Det är biståndspengar från SIDA som finansierar projekten men de som granskar slutrapporterna och betalar ut pengarna är Internationellt centrum för lokal demokrati, ICLD, som Sveriges kommuner och landsting, SKL står bakom. 2011 riktade dåvarande generalsekreteraren för ICLD stark kritik mot Staffanstorp som låtit sig bjudas på safari – och att man blir bjuden är heller inget som nuvarande generalsekreterare Maria Åberg tycker är okej. – Jag skulle absolut avråda det. Om man tänker så här, den sydafrikanska kommunen har sannolikt använt sina egna kommunala medel till att bekosta det här. Och det är ju naturligtvis en aspekt i det hela. Det är ju inte väl använda skattepengar från deras horisont, och det är ju naturligtvis något som man som svensk samarbetspart absolut borde reflektera väldigt mycket på och helt enkelt säga nej till. Maria Åberg säger att hon förstår att man kan behöva en halv dag för att återhämta sig från en resa, och om man förlänger resan för att få en billigare biljett kan det motivera att man ägnar en dag åt mer sociala aktiviteter. Men att en stor del av tiden går till annat än arbete är inget som ICLD står bakom. – Vi är ju intresserade av att se att de här projekten når resultat, alltså att man når vad man är där för att göra. Och går för mycket tid åt - oavsett vem som betalar – till det som du beskriver som turistande så är det naturligtvis inte vettigt, inte klokt, inte ett bra sätt att använda tiden. I sina redovisningar till ICLD har Kronoberg tydligt berättat om vad man har gjort dag för dag. Även aktiviteter som safari, hantverksmarknad och besök på lejonfarm har man beskrivit. Projektledare Annika Ström säger att man aldrig fått något påpekande eller ens en fråga från ICLD. – Så det är ju inte så att vi försöker dölja någonting. Skulle vi inte vilja säga att vi varit på safari till exempel då skulle vi ju inte skriva det i rapporterna. Men vi har ju hela tiden visat det och finansiären ser det och har inte sagt något om det då kan jag tycka att då har de väl gjort samma bedömning som vi att det är okej. ICLD har alltså aldrig varit i kontakt med Kronoberg om vare sig hur man använder tiden på plats, eller när den sydafrikanska kommunen bjuder på safarin vilket emellanåt skrivs uttryckligen i slutrapporten. Men Maria Åberg, generalsekreterare för ICLD, säger nu att man borde ha reagerat. – Ja det borde vi ha gjort. Vi borde ha pratat med dem om det här framgår i redovisningarna till oss. Det finns inget krav på att arbetstiden dag för dag ska redovisas i slutrapporterna till ICLD och det gör det svårt att säga i hur hög grad andra kommuner ägnar sig åt aktiviteter som inte har med projekten att göra. Kaliber har varit i kontakt med ett tiotal kommuner och regioner och tittat på reseberättelser eller scheman för cirka 20 resor. På ett par av resorna redovisar man att all tid på plats gått till arbete, men på de flesta resorna finns en del turistande på programmet, men oftast i mindre omfattning än i Kronobergs fall. Och enligt Maria Åberg är det ganska sällan som ICLD får slutrapporter där man berättar om mycket fritidsaktiviteter och turistande. – Vi ser väldigt få och tror jag färre och färre i våra redovisningar av den här arten som du nu beskriver. Det tillhör inte vanligheten. Men frågor om hur man balanserar arbete och fritid under de biståndsresor som görs och vad som är okej att göra och inte är något som diskuteras bland de kommuner som bedriver kommunala partnerskap. Det visar bland annat en ännu inte färdigbearbetad enkät som ICLD skickat ut till kommunerna. – Vi försöker ju uppmuntra kommunerna att under den förberedelsefasen så ska man stämma av förväntningar och stämma av kulturella skillnader och sätt att vara. Alltså resonera kring saker som gåvor, att det inte är ett investeringsprogram,  vad kan låta sig bjudas på och inte. Det är sådant vi uppmuntrar till att ta upp i väldigt tidigt skede, säger generalsekreterare Maria Åberg. Omkring 40 miljoner kronor av svenska biståndspengar går varje år till de kommunala partnerskapen. För ett projekt under ett år beviljas ofta mellan 300 000 kronor och 500 000 kronor.  Det övergripande målet handlar som i all svensk biståndsverksamhet till att reducera fattigdom, men det handlar också om att öka den lokala demokratin. Och Maria Åberg säger att ICLD ser goda resultat av verksamheten. – Jag och vi tycker att kommunerna är helt fantastiska i biståndsarbetet. Vi får ibland beskrivningar och ibland resultat som vi blir oerhört imponerade av. Att man lyckats nå så långt på ganska kort tid och med inte alltför stora pengar. När den politiska styrgruppen för projekten i Kronoberg lät göra en utvärdering av sju utvalda projekt för att se vad man nått för konkreta resultat sa några av de sydafrikanska deltagarna att projekten bidrog till att minska fattigdom genom att stimulera den lokala ekonomin. Och från bägge länder poängterade deltagarna att man lär av varandra och att människor utvecklas både som personer och i sitt yrke. Men några av de tillfrågade svenskarna pekade också på risken att det hela bara resulterar i en trevlig resa, som inte tas på allvar utan ses som semester eller belöning. Och när det kom till konkreta resultat kunde man konstatera att de var få. Utvärderingen ger tre exempel på konkreta resultat i de sju projekten. Ett projekt ledde till att Tlokwe började arkivera dokument elektroniskt. I ett jämställdhetsprojekt anordnades en konferens om våld i hemmet och så informationsprojektet som ledde till att Tlokwe fick en ny hemsida. Men trots få konkreta resultat kommer man ändå till slutsatsen att man väl nått upp till målen att utbyta kunskap och öka förmåga och effektivitet i bägge kommunerna. Roland Gustbée, ordförande i Regionförbundet Södra Småland ser det också som att kommuner har en viktig roll att spela i biståndsarbetet. – Kommuner kanske inte är specialister på bistånd men kommuner är ju de som är bäst på att driva kommun.  Och det är ju just det som vi samverkar mest kring. Hur gör man bäst för att vara en kommun. Bo Sjö är nationalekonom vid Linköpings universitet. Han var tidigare knuten till SADEV, en myndighet som hade till uppgift att utvärdera svenskt bistånd men som lades ner för något år sedan. Han tror att det är svårt för kommunerna att utföra ett effektivt bistånd.  – Att utföra biståndsarbete på den nivån och så direkt som kommunerna är inblandade i det kräver mycket kunskap och den kunskapen har inte kommunerna. Man tror att man förstår problemen och lösningen men typiskt i sådana här projekt är ju att det inte blir något bra resultat av det. Och att det går mycket tid åt turistande är inget som förvånar honom. – Jag tror att man i det vanliga biståndet är mera effektiv. Man har sin återhämtningsperiod efter en lång resa naturligtvis, men det här allmänna tittandet är nog mycket mindre, utan man försöker vara mer effektiv i sin tidsanvändning. Men är det värt pengarna som han ser det? – Det är svårt att ha någon uppfattning om. Då måste man in och titta på vad kommunerna gör för de här pengarna och hur mycket lägger de ner i arbete på detta. Jag tror att det de kan göra i fråga om utveckling är ytterst minimalt. ICLD lät 2010 utvärdera de kommunala partnerskapen. I utvärderingen hittade man inte mycket stöd för att man uppfyllt de övergripande målen som att minska fattigdom och att det var svårt att mäta vad man faktiskt hade åstadkommit. Utredningen rekommenderade därför att arbetet framöver skulle ha konkreta mål som är möjliga att utvärdera och mäta. Och ICLD har fått nya riktlinjer säger generalsekreterare Maria Åberg. – Och den stora skillnaden det är egentligen målfokus. Att man har ett större krav på ett tydligt resultat. Kanske allra viktigast att de nya riktlinjerna betonar att projeten är lite längre. Treåriga för att det tar lång tid att uppnå ett resultat helt enkelt. Efter att jag träffat politiker och tjänstemän i Kronoberg åker den politiska styrgruppen iväg på ytterligare en resa till Sydafrika inom ramen för det biståndssamarbete man bedrivit de senaste åtta åren. När de kommit hem igen ringer jag upp en annan av de ansvariga politikerna i styrgruppen, oppositionsrådet i Växjö socialdemokraten Charlotta Svanberg. Det visar sig  att efter att Kaliber har börjat granska resorna har politikerna börjat diskutera om att sätta upp regler för vad som är okej och vad som inte är det. – De här fallen du har lyft upp där har det varit för mycket turistisk verksamhet på. Och vi har ju också pratat om det nu i styrgruppen att det kanske är nödvändigt att sätta upp tydligare regler på vad som är okej eller inte när man är i Sydafrika. Om det är okej att ta med familjemedlemmar naturligvis till egen bekostande men det kanske ändå påverkar projektet, om det är okej att stanna kvar på semester på egen bekostnad, hur man ska se på de turistiska delarna, hur mycket om är okej till exempel. Vi har inte riktigt haft de tydliga reglerna utan det har varit upp till varje projekt att avgöra. Reporter Lena Pettersson lena.pettersson@sverigesradio.se Producent Sofia Boo sofia.boo@sverigesradio.se

Om Europas högerextremister och främlingsfientliga på frammarsch och växande väljarstöd som får varningsklockor att ringa. Är rädslan befogad eller överdriven? Om ett nytt politiskt landskap som möjligen tar form i takt med att högerpopulister blir mer rumsrena. Vad döljer sig bakom partiernas putsade fasader? Hör reportage från franska Nationella frontens stormöte i Alsace och företrädare för bulgariska högerextrema partiet Ataka. Oroliga röster har hörts från toppolitiker, analytiker och kommentatorer den gångna hösten sedan en opinionsundersökning i Frankrike visat att var fjärde fransman tänkte rösta på Front National i vårens Europaparlamentsval. Front Nationals ledare Marine Le Pen har under hösten arbetat aktivt för att bilda en allians av partier på yttersta högerkanten och målet är att tillsammans bilda en egen grupp i Europaparlamentet. Allt det här har fått några av EU:s främsta företrädare, kommissionens ordförande Jose Manuel Barroso och Europaparlamentets talman Martin Schultz, nationella ledare, som Italiens premiärminister Enrico Letta, liksom analytiker och kommentatorer slå larm och varna för vad man betecknar som en högerpopulistisk backlash i Europa. Konflikts Anja Sahlberg reste till Frankrike för att titta närmare på Front National som under Marine Le Pens ledning fått en ny och mer rumsren fasad, men bakom den nya framtoningen driver partiet samma gamla hjärtefrågor: invandring, säkerhet och frän EU-kritik. Medan Front National gör allt för att uppfattas som vilket parti som helst och gör sig av med partimedlemmar som uttrycker sig rasistiskt finns det politiska företrädare i andra EU-länder som inte hymlar med fientligheten mot invandrare och minoritetsgrupper. I Bulgarien, har det högerextrema partiet Ataka 23 ledamöter i det nationella parlamentet. Ekots reporter Margita Boström träffade en av Atakas ledande frontfigurer, parlamensledamoten Magdalena Tasheva. Samtidigt som många slagit larm om framgången för högerpopulistiska och högerextrema partier i Europa så avfärdar nederländaren Cas Mudde, en av de mest etablerade forskarna om Europas radikala högerrörelser, uppfattningen att radikalhögern är på snabb frammarsch och förklaringen att det skulle bero på den ekonomiska krisen. Konflikts Daniela Marquardt har intervjuat honom. I studion medverkar Annika Ström-Melin, journalist på DN som länge bevakat Europapolitik, och Sara Duarte från antirasistiska organisationen Expo. Programledare: Kajsa Boglind Producent: Jalal Lalouni

söndagen 27 januari programledare Sara Stenholm Britterna splittrar EU I veckan utlovade premiärminister David Cameron, britterna en folkomröstning om utträde ur EU, om han vinner nästa val. Det har lett till hårda reaktioner från andra EU-länder, och det talas om utpressningspolitik. Samtal med DN:s ledarskribent och EU-expert Annika Ström-Melin och Sveriges Radios ekonomikorrespondent Staffan Sonning. Indiens utsatta kvinnor I Indien har gruppvåldtäkten på en buss som ledde till offrets död väckt frågan om våld mot kvinnor. Vår asienkorrepondent Nils Horner har träffat pappan till den döda kvinnan och kvinnorättsexperter. Vi ändrar oss så ofta att enkäter blir missvisande Vi översköljs av enkäter och opinionsundersökningar. Men vid en undersökning av opinionsföretagen själva, visar det sig att resultaten ofta är missvisande, delvis därför att dom tillfrågade så snabbt kan byta åsikt, även när det gäller tydliga moralfrågor. Reportage Paul Frigyes. Litterära dundersuccée

Godmorgon, världens traditionella årskrönika där Agneta Ramberg, Ekots utrikeskommentator, Roger Wilson, programledare för Kino, Per Wirtén, Dagens Arena och Annika Ström-Melin, Dagens Nyheter analyserar vad som har hänt under året. Programledare Olle Hägg.

Vilka problem uppstår för domare och publik när Sverige ska möta blågula Ukraina? Konsten att doktorera på Samuel Becketts rörelser i sina pjäser och romaner. Varför har Pippi Långstrumps duktiga kompis Annika så låg status? Idag spelar Sverige sin första EM-match mot värdlandet Ukraina. Båda länderna brukar spela klädda i blågult och i Sverige bestämmer domaren om man kan se skillnad på spelarna eller om något lag måste byta kläder. Hur fungerar det i EM och vilken kraft har olika färger när det gäller framgång i lagidrott? I helgen doktorerade Charlotta Palmstierna Einarsson på rörelserna i Samuel Becketts pjäser. Vad var det egentligen Beckett hade för syfte med det och kommer det att förändra vårt sätt att se på "I väntan på Godot"? Hör henne tala om sitt favoritämne. Borde Pippi Långstrumps duktiga kompis Annikas status höjas? Ska man leva upp till något bara för att man heter Annika? Thomas minns sin barnbok ”Duktiga Annika” skriven av Elsa Beskow och journalisten Annika Ström Melin har ett speciellt förhållande till sitt namn. Även radioprofilen Annika Lantz vittnar om sina känslor. bisittare: Louise Epstein producent: Anders Diamant    anders.diamant@sverigesradio.se

Danmark ska ta över pinnen som ordförandeland i EU men vi undrar vad det här har för reell betydelse? Kan danskarna påverka en union i kris och vad har ordförandeskapet för betydelse för den danska politiken? Tillsammans med Annika Ström Melin, ledarskribent på DN funderar vi kring de här frågorna. Poetiska, vackra och livsfarliga. Spöknät kallas de. Glömda fiskenät som på egen hand drar som långsamma fällor genom våra hav, snärjer fiskar, sjunkar ned till botten, och flyter upp igen när djuren har ruttnat på havsbottnen. Kan de bidra med något gott till den biologiska mångfalden eller är de bara otäcka? Och så blir det debatt. Igår publicerade Metro den här serien: http://afrophobiaxposed.nu/index.php/archive/18-cartoon-published-in-one-of-swedens-major-newspapers Vilket väckte starka reaktioner, bland annat har Jason Diakité, Timbuktu uppmanat oss att skriva till Metro och protestera . Rasism eller satir, vi debatterar med Per Gunne ansvarig utgivare för Metro och Mikael Wranell, konstnärlig utvecklingsansvarig för Riksteaterns dramaturgiat .

Söndagen 8 januari Programledare Olle Hägg Medverkar gör Eric Sundström Dagens Arena, Annika Ström-Melin DN, Jonas Thunberg Flamman Vilket Danmark tar över EU-klubban? Det närmaste halvåret styr Danmark EU. Vilka frågor tänker dom driva och hur vill danskarna att vi ska se på landet? Reportage av vår Nordenkorrespondent Jenny Sanner Roosqvist Satir med Jonatan Unge Oppositionsledare hotas av homosexdom i Malaysia Oppositionsledaren Anwar Ibrahim står åtalad för homosexuella kontakter och riskerar 20 års fängelse, anklagelser som han säger är falska och politiskt motiverade, imorgon kommer domen. Vår Asienkorrespondent Nils Horner träffade Anwar Ibrahim i Kuala Lumpur tidigare idag och fick en exklusiv intervju med honom och hans dotter. Ödesåret 2012 Mayaindianernas kalender sträcker sig fram till 21 december 2012, sen är det slut! Hör om varför människor under århundraden har förutspått att jorden snart ska gå under. Reportage Tove Palén Egyptens revolution lever Hör unga re

Islamkritiska nätverk och extrema partier på frammarsch i Europa. Kristna irakier på flykt. Talibaner åter starka i Afghanistan. Religiösa krafter allt mer inflytelserika på båda sidor i Israel-Palestina-konflikten. Bombdåd mot kristen kyrka i Kairo med över 20 döda när 2010 övergick i 2011. I vår andra årskrönika blickar vi ut över världen och kan konstatera att religion och politik alltjämt är varandras följeslagare. Frågan är om utvecklingen har förstärkts under 2010. Vilka trender kan vi skönja? Vi hör inslag ur årets reportage och intervjuer. En panel bestående av ledarskribenterna Annika Ström Melin, Dagens Nyheter och Gert Gelotte, Göteborgs Posten, och Cecilia Uddén, SR:s Mellanösternkorrespondent, analyserar, kommenterar och spanar. Programledare: Tithi Hahn tithi.hahn@sr.se Producent: Sören Wibeck soren.wibeck@sr.se

Vad hände med den europeiska moralen, när den grekiska regeringen ljög sina EU-kamrater rakt i ansiktet? EU-kännaren och DN:s ledarskribent Annika Ström Melin hjälper oss att reda ut. Missa inte heller "Brittisk politiker eller anglosaxisk komedi?", och "Burka eller Pumps i Bikinireklam?". Bisittare är, förstås, Anders G Carlsson.

Vad hände med den europeiska moralen, när den grekiska regeringen ljög sina EU-kamrater rakt i ansiktet? EU-kännaren och DN:s ledarskribent Annika Ström Melin hjälper oss att reda ut. Missa inte heller "Brittisk politiker eller anglosaxisk komedi?", och "Burka eller Pumps i Bikinireklam?". Bisittare är, förstås, Anders G Carlsson.

Ett år efter det amerikanska presidentvalet bockar vi av Barack Obamas bedrifter såhär långt. I programmet hör du också journalisten och USA-kännaren Martin Gelin utvärdera presidentens första tio månader vid makten. Såhär blev listan: 1: Han har räddat världsekonomin med sitt krispaket - värt hela 787 miljarder dollar! 2: Han har lanserat en hälso- och sjukvårdsreform som till och med en republikansk senator öppet gillar! 3: Han har inlett tillbakadragandet av trupper i Irak! 4: Redan sin tredje dag i Vita Huset skrotade han den så kallade munkavle-regeln, vilken innebar att USA vägrade ge bistånd till organisationer som arbetar med (eller bara informerar om) aborter, HIV och preventivmedel! 5: Han har utsett den första latinokvinnan som domare i Högsta Domstolen: Sonia Sotomayor! 6: Han har tagit bort förbudet mot att låta HIV-smittade resa in i USA! 7: Han har skickat fler soldater till Afghanistan för att kämpa mot terrorismen! 8: Han har hävt restriktionerna för bidrag till stamcellsforskning! 9: Han har gett samtliga delstater möjligheten att skärpa reglerna för utsläpp i trafiken! 10: Han har förbjudit statsanställda att skicka sms samtidigt som dom kör bil! DESSUTOM I PROGRAMMET: Lissabon för lata med DN:s ledarskribent, EU-experten Annika Ström-Melin. Och så blir det en exklusiv rapport från Kungliga Dramatiska Teaterns backstageområde: Hur formulerar teaterfolket sina "Din mamma jobbar inte här"-lappar, och hur ser instruktionerna för applådtack ut? Bisittare är Nina Lekander.

Annika Ström är konstnären som tycker att livet går så fort, och då målar hon det på en vit duk. Just dom orden: allt går så fort, i bokstäver som håller en orange-röd färgskala. Vi kan kalla det textverk eller plakat, och dessa utsagor är en viktig del av hennes konstnärskap, men annars är det videofilm som är hennes huvudsakliga uttryckssätt. Hon har gjort en film som bara är några sekunder lång och just nu håller hon på att skriva ett långfilmsmanus så filmerna varierar stort i längd. Förutom textverken och filmerna sjunger hon också sina egna låtar. Dom är ofta väldigt korta vilket gör att även hennes konserter blir mycket korta, bara omkring tio minuter. Mia Gerdin träffar Annika Ström då hon ställer ut på konsthallen i Bohusläns museum i Uddevalla och Annika guidar själv mellan sina konstverk och berättar om dom ofta dråpliga situationer som ligger bakom deras tillkomst. Självklart får vi också höra några av hennes korta låtar.