Podcasts about etnisk

I denna avsnitt av Hederspodden samtalar Amineh Kakabaveh med Rasool Awla doktorand vid Göteborgs universitet. Rasool Awla var länge varit aktiv i den akademiska världen men också som aktivist med egna erfarenheter från hederskulturen. Samtalet handlar om de hinder och ideologier som ligger bakom varför hedersnormer och hedersförtryck frodas i Sverige trots enorma satsningar på detta område oavsett regeringens färg. ”Hedersmord hör inte till någon specifik kultur, socialklass eller etnisk grupp. Det tillämpas av såväl muslimer som de som tillhör religiösa minoriteter i islamvärlden och delvis även utanför islamvärlden” Varken hora eller kuvad år en ideell organisation som kämpar mot hedersförtryck och hedersvåld samt för sekularism och alla barn och människors mänskliga rättigheter. Vi gör detta arbetet helt ideellt därför din gåva och din stöd betyder mycket i denna kamp. Vår Swish nummer: 123-399 05 53

Raidījums Diplomātiskās pusdienas šoreiz par Centrālāfrikas Republiku, valsti Āfrikas kontinenta pašā vidienē, bez piekļuves jūrām vai okeāniem. Brīdinām, ka raidījums ir par valsti, kas ir caur un caur bēdu ieleja. Esam iepriekš jau bieži runājuši par nabadzīgām un problēmu plosītām valstīm. Bet tik plašs ekonomisko, politisko un humanitāro problēmu kopums, kāds ir Centrālāfrikas Republikas (CĀR) gadījumā, ir reti sastopams. Sāksim ar to, ka Centrālāfrikas Republika, neskatoties uz to, ka teritoriāli ir apmēram desmit reizes lielāka par Latviju, ir gandrīz 43 reizes nabadzīgāka par Latviju. Kamēr Latvijas IKP uz vienu iedzīvotāju pēc Pasaules Bankas datiem ir 38 370 eiro, Centrālāfrikas Republikai šis rādītājs ir 900 eiro. Šī faktiski ir pirmā vai otrā nabadzīgākā valsts pasaulē pēc Burundi. Un tas situācijā, ka valstij ir milzīgi dabas resursi. Nedaudz sportiskas pozitivitātes par Latviju – mēs esam bagātāki par mūsu Eiropas Savienības partnervalstīm Slovākiju, Grieķiju un Bulgāriju, starp citu. Nemaz nerunājot, ka pārspējam arī Krieviju un gandrīz divas reizes arī Baltkrieviju bagātības rādītājos. Paskatieties paši pasaules organizāciju datus un redzēsiet. Šis varētu būt arī vienīgais un pēdējais pozitīvais fakts šajā raidījumā. Un tas pat nav par Centrālāfrikas Republiku, kuru apdzīvo apmēram pieci ar pusi miljoni iedzīvotāju. No tiem gandrīz 70 procenti dzīvo zem nabadzības sliekšņa. Vēl vairāk – vairāk nekā 42 procenti šobrīd dzīvo akūta bada apstākļos. Sliktākais rādītājs pasaulē. Ekonomisko un politisko apstākļu, tostarp ilgstošā pilsoņu kara dēļ, Centrālāfrikas Republika bieži ir ierindota starp desmit valstīm pasaulē, uz kurām ceļot ir ļoti bīstami. Ir tāda Starptautiskā Ceļošanas riska karte (International SOS Travel Risk Map), kurā varat redzēt visas pasaules valstis. Iesakām ielūkoties! ANO vēl pagājušajā gadā rekomendēja CĀR bēgļiem ārvalstīs vai pat pašā CĀR nemēģināt atgriezties mājās, jo valstī netiek ievēroti pat svarīgākie likumi un riski ir pārāk augsti. Visbeidzot pieminēšu to, ka tieši šīs teritorijas tiek uzskatītas par slaveno pigmeju izcelsmes un arī mūsdienu dzīves vietu. Kā daži avoti raksta, jau senie ēģiptieši esot rakstījuši, ka mūsdienu Centrālāfrikas teritorijā dzīvo “melni pundurīši”. Tas gan netraucē Centrālāfrikas Republikā basketbolam būt vienam no diviem populārākajiem sporta veidiem un CĀR pat divreiz esot uzvarējusi Āfrikas čempionātā. CĀR ģeogrāfiskā atrašanās vieta ir izraisījusi arī to, ka valsts teritorijā vēsturiski un šobrīd ir bieži krustojušās nesamierināmas reliģiskās, etniskās, ekonomiskās grupas un to politiskās intereses. Valsts teritorija pastāvīgi ir apdzīvota kopš akmens laikmeta, vismaz 10 tūkstošus gadu. Vienlaicīgi tikai 18. gadsimtā teritorija kļuva par daļu no pasaules tirdzniecības ceļiem un ekonomiskajiem procesiem. Šeit gan uzreiz jāatzīmē, ka šie trans-Sahāras tirdzniecības ceļi starp Atlantijas un Indijas okeāniem un ekonomika bija lielākoties saistīta ar vergu un ziloņkaula tirdzniecību. Verdzības posms arī bija viens no iemesliem, kādēļ dažādās ciltis un etniskās grupas CĀR vēl šodien nesatiek un atminas savstarpējos vēsturiskos pāridarījumus. 1903. gadā CĀR teritorijas par savām kolonijām padarīja Francija. Līdzīgi kā Beļģu Kongo situācijā, arī francūžu pieeja bija valsts administrāciju uzticēt privātām kompānijām, jo tās aktīvi ieguva gumiju un ziloņkaulu. Rezultātā vietējo iedzīvotāju ekspluatācija tikai turpinājās arī pēc tam, kad oficiāli verdzība tika atcelta 1910. gadā. CĀR politiskā vēsture pēc neatkarības iegūšanas 1960. gadā, parāda galējības un pārmērības. Konstantie etniskie un reliģiskie konflikti, ar īsu militāru diktatūru vadītiem miera periodiem ir bijuši CĀR mūsdienu iezīme. Nesenākais plaša mēroga konflikts, pilsoņu karš, sākās 2013. gada martā ar musulmaņu dumpinieku grupas „Seleka” veikto apvērsumu pret prezidentu Fransuā Bozizi, kura rezultātā dumpinieki ieņēma arī galvaspilsētu Bangvī. Valsts kristiešu kopiena, kurai tiek oficiāli rēķināts, ka pieder 90 procenti valsts iedzīvotāju, protams, ar šo nebija mierā, radīja “pašaizsaradzības” grupas ar nosaukumu „anti-Balaka”. Tieši tāpat kā „Seleka”, arī „anti-Balaka” aktīvi izvērš teroru pret civiliedzīvotājiem. Sākotnējais reliģiskais konflikts ar gadiem pat vairs nav tik daudz reliģisks, cik etnisks. Etniskās grupas patiesībā rāda pilnīgi citu CĀR ainavu un nemaz daudz kopīgu īpašību starp tām nav atrodamas. Piemēram, daudzas etniskās grupas pieder faktiski vietējām, tradicionālajām reliģijām. Daudzi praktizē dažādas burvestības, pat, ja valsts oficiālā pozīcija ir par tām sodīt ar cietumsodu. Konfliktu neatrisināja ne tikai Fostina-Arčandža Tuaderas ievēlēšana par prezidentu un pārvēlēšana 2020. gadā. Patiesību sakot – konstitūcija arī 2023. gada referendumā tika mainīta, lai Tuadera varētu amatā palikt neierobežotu laiku. Un vēl mazāk CĀR problēmas risina ārvalstu iejaukšanās. Francijas neveiksmīgie centieni atjaunot savu ietekmi valstī ir bijuši relatīvi nesekmīgi. Franciju un Eiropas Savienību kopumā no CĀR “izspiež” Ķīna, bet sevišķi jau Krievija. Krievija jau 2018. gadā noslēdza ar CĀR centrālo valdību vienošanos par  derīgo izrakteņu ieguvi un ieveda valstī bēdīgi slaveno Vāgnergrupu, kas apmāca valdības armiju. CĀR pat neslēpj, ka grib redzēt pastāvīgu Krievijas militāro bāzi savā valstī, jo ar ieroču piegādēm un vāgneriešu treniņiem ir par maz. Vairāk par Centrālāfrikas Republikas resursu paradoksu un vāgneriešu lomu valstī stāsta Liutaurs Gudžinsks, Viļņas Universitātes Starptautisko attiecību un politikas zinātņu institūta asociētais profesors.

I oktober 1912 inledde Serbien, Montenegro, Grekland och Bulgarien krig mot Osmanska riket. Framgångarna blev omedelbara. Osmanska rikets områden på det europeiska fastlandet erövrades snabbt av alliansen. Med knapp nöd lyckades turkarna stoppa den bulgariska offensiven strax väster om Istanbul.I freden övergick de före detta osmanska områdena till de fyra balkanstaterna. Bulgarien uppfattade att de inte hade fått de områden de hade rätt till och bestämde sig för att lösa problemet militärt. Sommaren 1913 utkämpades Andra Balkankriget mellan Bulgarien och Grekland, Serbien, Osmanska riket och Rumänien.Resultatet av de båda krigen blev främst att Serbien framstod som den starkaste staten på Balkan. Konflikterna skulle bara ett år senare vara den utlösande faktorn i det som blev första världskriget.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden samtalar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved om Balkankrigen 1912-13. Krigen är en viktig pusselbit för att förstå första världskrigets utbrott. Konflikterna på Balkan hade en lång historia.Nya nationer med egna nationella ambitioner uppstod på Balkan på allvar från 1830-talet. Det alltmera försvagade Osmanska riket klarade inte längre att fullt ut hävda sin överhöghet över sina europeiska landområden. Stormakterna Ryssland och Österrike hade sina intressen och agerade för att öka sitt inflytande. Inför Balkankrigen 1912 fanns främst fyra stater som ville utöka sina territorier. Deras ambitioner var delvis överlappande. I centrum stod inte minst kontrollen över Makedonien där Serbien, Bulgarien och Grekland uppfattade att de hade rätt till överhögheten.Krigföringen pekade i vissa avseenden mot det som skulle komma under första världskriget. Detta ska trots allt inte överdrivas. De arméer som drabbade samman i Balkankrigen var när allt kommer omkring mycket mindre och sämre utrustade. Det som ändå kan lyftas fram är artilleriets ökade betydelse och svårigheten att besegra en motståndare som hunnit gräva ner sig i vad skulle kunna liknas vid ett enklare skyttegravssystem. Bulgarernas anfall mot turkarna vid Catalca blev blodigt eftersom turkarna hade hunnit förbereda sig och det bulgariska artilleriet förmådde inte slå ut de turkiska ställningarna.Under krigen begicks omfattande övergrepp på motståndarens civilbefolkning. Etnisk rensning förekom på ett sätt som tyvärr pekade fram emot de oförsonliga krigen i Jugoslavien på 1990-talet. Mycket lämnades ouppgjort efter krigen. Österrike-Ungerns och Rysslands intressen fortsatte att kollidera och Serbiens maktambitioner skapade friktioner inför framtiden. Att Balkankrigen 1912-13 inte resulterade i ett världskrig berodde till största delen på att Ryssland inte fullt ut kastade sig in i konflikten. När krisen återigen kom sommaren 1914 blev insatserna från stormakterna mycket högre vilket ledde till att konflikten eskalerade utom allas kontroll.Bild: Grekisk litografi av slaget vid Kilkis (andra Balkankriget), 1913. Wikipedia, Public Domain.Lyssna också på Osmanska riket som Roms arvtagare.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I andet afsnit sætter vi fokus på mental bæredygtighed. Her taler vi om, hvordan vi kan passe på os selv og hinanden i en branche, der stadig er præget af en række barrierer for kvinder og minoriserede personer, med gæster Beck Heiberg, Naima Yasin og Sandra Yi Sencindiver. Samtalen er modereret af Another Lifes sekretariatsleder, Rosa Lois Balle Yahiya. Vært: Sofie Westh, Another Life. Foreningen Lige Adgangs rapport om etnisk minoritetsstress på arbejdspladsen: https://usercontent.one/wp/www.ligeadgang.dk/wp-content/uploads/2023/11/Etnisk-minoritetsstress-paa-arbejdspladsen-FINAL.pdf Another Lifes vidensmateriale og rapporter: https://anotherlifecommunity.com/viden

“Etnisk diversitet skaber splittelse, konflikter og mistillid.” Sådan skriver folketingspolitiker for Konservative Rasmus Jarlov på Twitter. Det er på baggrund af resultater fra et 4 år gammelt studie fra Københavns Universitet, som undersøger, om etnisk diversitet i samfundet har en negativ effekt på vores tillid til hinanden.Men en af forskerne bag mener, at Rasmus Jarlov overdriver studiets resultater.Medvirkende:Peter Thisted Dinesen, professor på Institut for StatskundskabVært:August StenbroenTilrettelægger:Casper Ell HausnerAlexander BrøndumProducer:Alexander BrøndumRedaktør:Simon Reenberg

Analyse: Verden så på mens den over 1000 år gamle enklave Nagorno-Karabakh blev udslettet. Vi spørger hvordan det kunne lade sig gøre. Svaret er ”skak”… Hvordan det hænger sammen kan du høre i vores udsendelse. Det her er en historie om en ældgammel konflikt. Eller også kan man se det hele som et strategisk skakspil, hvor både EU, Rusland, Armenien, Iran, Aserbajdsjan, Georgien er brikker et i indviklet spil. Et spil der nu er blevet endnu værre med krigen mellem Israel og Palæstina, og som faktisk også har en direkte forbindelse til krigen i Ukraine. Lyder det som indviklet? Det er det også, men vi lover at bringer lidt mere klarhed over det storpolitiske spil der udspiller sig netop nu. For det her har faktisk potentiale til at sprede sig endnu mere. Meget mere, faktisk…

I veckans huvudavsnitt pratar vi planet som tvingades vända för att en passagerare fick explosiv diarré ”all the way through”. Vi snackar IBS, skam och den (irrationella?) ilskan man skulle känna som medpassagerare. Sen diskuterar vi polisen som krävt att en rektor lämnar ut en lista på barn med viss etnisk bakgrund. Och regeringen som slopar statsbidraget till etniska föreningar. Vi blandar högt och lågt, y'all!  Stötta oss på Patreon för regelbundna bonusavsnitt + mer! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hvert døgn publiserer Document mellom 40 og 60 saker du sjelden eller aldri finner i hovedstrømsmediene. Document beskriver ting som de er, ikke slik myndighetene vil de skal være! Sakene nevnt i kveldens Kortnytt: INP-lederen avslører sine politiske preferanser Flertall av amerikanerne er mot mer støtte til Ukraina Gambia nekter å ta tilbake egne borgere som har tatt seg ulovlig inn i EU BBC: 2,8 millioner briter gjør opprør mot lisensavgiften Kinabilsyndromet: Lettlurte bilkunder og sleipe kinesere Göteborg har fått nok: Prøver å dumpe migranter i kommuner på landsbygda Tysk overvåknings­sjef: – Etnisk folke­forståelse en fare for demokratiet   Se Kortnytt og andre produksjoner på vår nye YouTube-kanal. Kortnytt er et forsøk på å nå ut til enda flere lesere og seere som ikke kjenner til oss fra før. Flere lesere og seere vil gi oss mer muskler, flere abonnenter og med det kanskje gjøre oss i stand til å vekke flere fra Tornerose-søvnen så mange lider under.  

Personer med innvandrer­bakgrunn er over­representert i kriminal­statistikken, men slik vil ikke medier eller myndigheter ha det. Derfor erklærer de alle som er født i Norge, for etnisk norske – i stedet for å se sannheten i øynene. Sannheten ville jo forpliktet en til å gi seg i kast med det reelle problemet. Det er iallfall inntrykket man sitter igjen med etter å ha lidd seg gjennom Dagsrevyen onsdag, hvor politimesteren sier at etnisitet har begrenset betydning for ungdomskriminaliteten, ettersom majoriteten er født i Norge. Hun overser glatt at 77 prosent av gjengangerne har innvandrerbakgrunn. Det smelter sammen med systemmedienes rapportering av kriminalsaker, hvor de ofte «glemmer» å opplyse befolkningen om at ugjerningen er begått av innvandrere. Det er ingen tvil om at det er relevant informasjon i forhold til voldsbølgen, voldtektsbølgen, bråk og uro i landet vårt, når hele 77 prosent av unge kriminelle gjengangere har innvandrerbakgrunn med hovedvekt på bakgrunn fra MENA-land. Det sier nemlig noe om kulturen. Velkommen til Dagsorden. Viktig melding! Abonner på vår nye YouTube-kanal, vi ønsker å tilby et alternativ skulle Rumble svikte. Abonner på vår Doc-TV News kanal – det er helt gratis, og det hjelper oss å stige i algoritmene og nå et større internasjonalt publikum! Hvis du setter pris på sendingene: Vipps oss på 638941. Alle bidrag hjelper. Hva med å møte likesinnede ved å bli med i et av våre lokallag? Lag en konto på Odysee her! – Odysee vil da gi oss poeng som hjelper oss å klatre i algoritmene! Følg oss på Rumble. Følg oss også på PodBean, iTunes og alle steder der podcasts finnes. Husk å rate oss med 5 stjerner, så flere likesinnede sannhetssøkere finner oss der! Document Forlag utgir Mattias Desmet. Kjøp boken her!  

19-årige Jibreel fik et skriftligt afslag på en læreplads. Virksomheden skulle gerne bruge en, der var etnisk dansk. Siden hans afslag blev delt på sociale medier er flere unge med anden etnisk baggrund stået frem og fortalt, hvordan det er sværere for dem, end deres hvide medstuderende at få lærepladser. En af dem kan du høre fra i dagens udsendelse. Han var en af syv unge med anden etnisk baggrund end dansk i sin klasse, som ikke fik en læreplads som elektriker til at starte med. Men det er faktisk slet ikke et problem, hvis man spørger dagens sidste gæst. Han mener nemlig at det er legitimt, hvis virksomheder, som førhen har haft problemer med ansatte indvandrere, nægter at ansætte flere.Gæster:Umar Iqbal, elektrikerlærlingSøren Mathiasen, formand for Dansk El-Forbund i KøbenhavnMitchel Oliver Vestergaard, medlem af Dansk FolkepartiVært:Niels Frederik Dybdal RickersTilrettelægger:Clara Edgar Producer:August StenbroenRedaktør:Mille Ørsted

Efter 14 år som programledare för "Morgonpasset i P3", lämnar nu Kodjo Akolor Sveriges Radio. Här berättar han om dålig självkänsla, framtiden och värdet av att alltid ha en dörr öppen.

Etnisk danske elever flygter fra folkeskolen. Der uenighed på Christiansborg, om hvorvidt 16-årige skal have lov til at stemme. Stilhed før stormen i blå blok: Ellemann spiller unødvendigt højt spil. Fjernelse af tilskud til fattige familier møder kritik. Værter: Dagmar Eben Østergaard & Anne PhillipsenSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Ar kādām pārdomām pēc dalības pasaules mūzikas forumā "WOMEX" Latvijā atgriezušies etniskās mūzikas jomas pārstāvji. Kas mainījies etniskas mūzikas tirgū, pārrunājam Kultūras rondo studijā. No 19. līdz 23. oktobrim Portugāles galvaspilsētā Lisabonā noritēja lielākais pasaules mūzikas forums" WOMEX", kurā Latvijas Mūzikas informācijas centrs (LMIC) jau 17. reizi organizēja stendu Latvijas etniskās mūzikas jomas pārstāvjiem. Īpaši šim pasākumam arī šogad sadarbībā ar nacionālo ierakstu kompāniju "SKANi" izdota etniskās mūzikas izlase “Native Music 17. Traditional / Folk / World-music Latvia”. Par Latvijas līdzdalību šajā mūzikas forumā stāsta Latvijas Mūzikas informācijas centra projektu vadītāja Vineta Romāne, kultūras menedžmenta centra "Lauska" vadītāja Daina Zalāne, "bišu karaliene" Katrīna Dimanta un studijas "Lauska" pārstāvis Kaspars Bārbals.

Undersøkelser viser at minoritetsungdom oftere blir stoppet i politikontroller. Hvorfor blir de det? Er det lov med stop and search i Norge? Og aller viktigst – hva kan vi gjøre med etnisk profilering og at noen grupper blir overkontrollert?Oslo skal nå teste ut kvitteringsordning. Kan det løse utfordringene? Randi Solhjell og Manjeet Singh er på besøk i studio! Randi har forsket masse på minoritetsungdoms møte med politiet og sittet i en arbeidsgruppe som har jobbet med kvitteringsordning i Oslo. Singh jobber på Politihøgskolen og har skrevet master om minoritetsungdoms tillit til politiet. De forteller om utfordringene, hva som kan være årsaken til det og hva som kan være mulige løsninger i denne episoden av Jusspodden. Jusspodden sponses av stiftelsen Lovdata. Lenker over leder til Lovdatas åpne sider. Jusspodden er uavhengig og Lovdata legger ikke føringer på produksjonen.

Alle aviser, sociale medier og debatforummer er de her dage, optaget om politiet begik etnisk profilering af Sikandar Siddique,ved folkemødet på Bornholm. Gjorde de bare deres arbejde, var det racistisk motiveret, eller er det en gråzone? Ahmed & Hassan er ikke enige!Værter: Ahmed Omar & Hassan Hagi

De frie grønnes leder Sikandar Siddique har lagt en video op, hvor han er blevet stoppet af politiet til Folkemødet på Bornholm. Etnisk profilering, hævder han selv. Er du for fin til at tale med politiet, spørger en politisk modstander. Vi ser nærmere på episoden, der genrejser spørgsmålet om, hvorvidt der er etnisk profilering hos dele af dansk politi. "En ny verden med nye muligheder" er overskriften på det årlige økonomiske topmøde i den russiske by Sankt Petersborg. Topmødet har haft et hav af udenlandske gæster, men ingen store navne fra vesten. Vi ser nærmere på præsident Putins tale og forsøg på at finde veje ud af isolationen fra vesten. De danske børn i fangelejren al-Roj i Syrien får det dårlige og dårligere. Det konkluderer et hold af danske speciallæger, der for nylig har besøgt den kurdisk kontrollerede lejr. Her har de undersøgt tre af de danske børn, som sammen med deres mødre er fanget i lejrene. Vi ser nærmere på lægernes konklusioner og på, hvordan de kurdiske myndigheder håndterer de syge børn. Vært: Astrid Berg. Redaktion Alexzander Lundquist Thomsen og Orhan Gökcen. www.dr.dk/orientering

I det här avsnittet snackar vi om etnisk tillhörighet och vita privilegier. Tack för att ni har lyssnat på podden Snacka om diskriminering. Vill du fördjupa dig ytterligare i de här frågorna finns också ett studiecirkelmaterial. Mer om detta går att hitta på vår hemsida www.rattighetscentrumhalland.se Den här podden gjordes med stöd av myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, ABF Halland. Teknik och musik av Joakim Dahlström. Kontakta oss om du har kommentarer, frågor eller tips på snackaomdiskriminering@gmail.com

Debattøren MERIAM VINDING har været på besøg i Syrien. Det har været en øjenåbner for hende i forhold til at forstå, hvorfor vi har integrationsproblemer i Danmark. Hun mener, at mange andre danskere vil få den samme forståelse, hvis de gad at tage en tur til Syrien selv. Hør hvad Meriam oplevede på sin tur. Socialdemokratiets Retsordfører BJØRN BRANDENBORG er uenig i at der sker etnisk profilering. Ifølge Bjørn profilere politiet ikke efter etnicitet, de bruger deres såkaldte politi-næse som beror på erfaring. Alligevel trækker medier og den yderste politiske venstrefløj hurtig racismekortet og kaster brænde på bålet til et ikke-eksisterende diskriminerings problem, som kun skader mere end den gavner.

Serieentreprenören Haider Al-Kaizhwan, vd och grundare till nybildade matkoncernen Taam Food Group – med mat från världens kök – har på kort tid förvärvat ett antal bolag inom så kallad etnisk mat. Målet är att omsätta en miljard kronor inom tre år. Taam Food Group har nu lagt bud på Sveriges enda risfabrik och har siktet inställt på börsintroduktion.

Når man møder politiet i hverdagen, så er vi nok mange der i udgangspunktet går ud fra at politiet behandler folk lige uden at skele til deres hudfarve, hårfarve eller overordnet etnicitet. Men ifølge en ny undersøgelse fra Institut for Menneskerettigheder, så kunne det tyde på at politiet i deres arbejde forskelsbehandler folk. I den nye rapport Etnisk Profilering fremgår det nemlig, at etniske minoriteter oftere end etniske danskere bliver anholdt og sigtet i sager, som enten droppes ender med frifindelse. Jeppe Kirkelund Søndergaard, som er special konsulent hos Institut for Menneskerettigheder og forfatter til rapporten, gæster AFTENKLUBBEN til en snak om resultaterne. Vært og tilrettelægger: Daniel Cesar.

Divu gadu vecumā kopā ar vecākiem bēgļu gaitās dodoties atstājusi Latviju, dzīvojusi Vācijā, Austrālijā un Zviedrijā un visās trīs valstīs ir piederējusi mazākumtautībai, tāpēc ļoti labi saprot etnisko minoritāšu bažas par savas valodas un kultūras saglabāšanu. Viņa arī ļoti labi zina, kā savu valodu un kultūru ir iespējams saglabāt, dzīvojot ārpus etniskās dzimtenes. Raidījuma Globālais latvietis. 21. gadsimts viešņa – valodniece un dramaturģe Baiba Kangere.  

"Etnisk profilering" er titlen på den seneste rapport fra Institut for Menneskerettigheder. Den slår fast, at der er større sandsynlighed for, at etniske minoriteter bliver profileret af det danske politi sammenlignet med etniske danskere. Vi dykker ned i problematikken med specialkonsulent hos Institut for Menneskerettigheder Tarek Ziad Hussein, og hører fra vores paneldeltagere, der begge har erfaring med at blive stoppet til et såkaldt tilfældigt rutinecheck. Vi runder af med at tale om det vers i koranen, hvor Allah viser os, at man er stærk, når man taler om sine følelser. Han siger i verset: “Vær ikke ked af det, Allah er med os”.Gæster: Haisam Talat, forfatter til "Affektudbrud", Abdelrahman Mustafa, debattør og skuespiller og Tarek Ziad Hussein, specialkonsulent for Institut for MenneskerettighederVærter: Elias Ramadan og Zainab NasratiProgramredaktør: Omar AlkhatibTilrettelægger: Asiya AhmedProducer: Julie Kragh

Stāsts par etniskās kultūras centra “Suiti” izdotajām grāmatām. Jaunākā sērijas “Suitu novada mantojums” grāmata “Suit stāst”, kā arī pagājušajā gadā izdotie jūrkalnieša Jāņa Priedoliņa stāsti, ierunāti audio formātā un pieejami internetā. Kad sniegs un pandēmija traucē ceļot fiziski, atliek ceļot internetā. Etniskās kultūras centra “Suiti” mājas lapa suiti.lv. var aplūkot gan līdzšinējos centra izdevumus, gan - uzzināt par jaunumiem, plānotajām meistarklasēm, gan - un tas sevišķi iepriecina, sērijas “Suitu novada mantojums” jaunākais izdevums - grāmata “Suit stāst”, kā arī pagājušajā gadā izdotie jūrkalnieša Jāņa Priedoliņa stāsti, ierunāti audio formātā un arī pieejami internetā. Pavisam nesen, 18. decembrī, biedrība Etniskās kultūras centrs “Suiti” nosvinēja savu 20. dzimšanas dienu. Biedrības pirmās vadītājas bija arī grāmatas “Suit stāst” sakarā piesaucamās suitu dižsievas – Lidija Jansone un Ilga Leimane, savukārt mana sarunbiedre Dace Martinova biedrību vada kopš 2009. gada. Šajā raidījumā ar Daci Martinovu runājam par etniskās kultūras centra “Suiti” radītajiem izdevumiem. Šobrīd top izdevums cimdu rakstiem, taču jau iepriekš sērijā  “Suitu novada mantojums” iznākusi grāmata “Suit' drān's”. “Mēs, suiti paši, vairāk apjautām savas vērtības, pateicoties Janīnai Kursītei, kura daudzkārt veda pie mums studentus, lai rādītu, cik unikāls ir mūsu mantojums. Tad pamazām uzdrošinājāmies veikt lokālus pētījumus. 2012. gadā kopā ar kolēģi Kristīni Vasiļevsku īstenojām lauku pētījumu, apzinājām suitos saglabājušos tautas tērpus un citas tekstilijas, kādas cilvēki vēl glabā savās mājās. Veikt lauku pētījumus nav nemaz tik vienkārši. Tas, ka es esmu vietējiem pazīstama, bija zināma priekšrocība.”, Dace Martinova pastāsta laikrakstam “Kurzemnieks”. Arī šobrīd, sarunājoties zoomā, manai sarunbiedrei fonā virtuāli ir Alsungā jau vēlāk, pēc pirmās “Suitu drānu” grāmatas iznākšanas, izveidotā suitu mantojuma krātuve. Kā suiti aug, kā mainās vietējā sabiedrība, var izsekot arī 2019. gadā biedrības izdotajā Dzintara Lejas fotoalbumā “Suitu zemes ļaudis”, ko Dace Martinova mīļi dēvē par suitu “ģimenes albumu”. Bet manu uzmanību, etniskās kultūras centra “Suiti” mājas lapā pāršķirstot biedrības izdevumus, piesaista “Suitu stila grāmata”. Internets neļauj saprast izdevuma izmērus, tā, izrādās, ir salīdzinoši neliela brošūra, toties vērienīgs ir projekts, kura ietvaros tā tapusi. Iemesls, kāpēc izveidojās suitu atšķirīgā kultūrtelpa meklējams 17. gadsimtā, kad Johans Ulrihs fon Šverins Viļņā apprecējās ar katoļu muižnieku meitu Barbaru Konarsku, un pēc laulības nosacījumiem pārgāja katoļticībā.

Klipp hentet fra: Wolfgang Wee Uncut presenter ny miniserie med Asle Toje: Jernburet. Tilgjengelig nå for medlemmer av WWU på Youtube eller Apple Podcast. Episodene slippes også på ordinært vis på øvrige plattformer i 2022. Etter braksuksessen med podcastversjonen av Gullbrikkespillet i 2020, følger Wee & Toje opp med nok en miniserie i samme form og størrelse. Jernburet kom ut i 2014 og er forløperen til Gullbrikkespillet. Etter et tiår med stagnasjon er elitenes liberale internasjonalisme på kant med folkeviljen. Uttrykket «rasjonalitetens jernbur» er et bilde på individet som står som fremmede overfor et system som de selv har skapt. Gjennom reiser fra Kaliningrad ved Østersjøen til Burgas ved Svartehavet, avdekker Toje hvordan det liberale demokratiet utfordres av konkurrerende ideologier, historieforståelser og nasjonalismer. ⭐️ Støtt WWU!Om du er fan av Wolfgang Wee Uncut, legg gjerne igjen en rating og en kommentar på Apple Podcast eller trykk på følgeknappen i Spotify. Det tar kun noen få sekunder, og betyr enormt mye for både podcastens synlighet og booking av gjester. Om du kunne tenkt deg å støtte podcasten, kan du: ➡️ besøke Webshoppen➡️ bli medlem av Youtube-kanalen➡️ bli abonnent på Apple Podcast➡️ gjøre en liten donasjon via PayPal eller krypto (se under). ➡️ BTC-adresse: 35orbrWkscfxd9KzhPJ1YmSM9a5iSAt3N5➡️ ETH-adresse: 0x36A5D25E6B5F67FAC88d1aBbfC6484c04c91F599 Lenker:

På lørdag begynder Dansk Folkepartis årsmøde i Herning. Der er intern splid i partiet, og det trækker op til et opgør med flere prominente medlemmer af partiet. Vi taler med lokalformand for DF i Herning, Jakob Kjærsgaard Mortensen. Vi taler også med Erik Høgh-Sørensen, der er medlem af hovedbestyrelsen. Mammutten har været uddød i mere end titusinde år, men nu vil et forskningshold fra Harvard genoplive den ved hjælp af en dna-teknologi. Men hvordan skal det lade sig gøre. Vi Mikkel Sinding, biolog og forsker i forhistorisk DNA ved GLOBE-institute på Københavns Universitet Dagens øvrigt gæster: Anna Elmose, tidligere prof. MMA-kæmper om transkønnede i sport, Halime Oguz (SF), og muhammed-tegninger i skolen, Ulrik Dahlin, journalist på Information om rigsretsagen mod Inger Støjberg, Rikke Hansen, Tidligere kæreste til fængselsindsat om forbud mod at date livstidsfanger, Niels Bjerre Poulsen, Lektor på SDU i Center for amerikanske studier om atomkrig mod Kina, Bjarke Vestesen, Kriminalredaktør på Fyens Stiftstidende om blodig konflikt i Vollsmose, Erik Høeg-Sørensen, medlem af hovedbestyrelsen for Dansk Folkeparti, Silke Sommer, stifter og leder New Hope om aggresive hunde, Steen Schat-Holm, journalist på TV2 om Danske Bank. Dagens vært: Alexander Wils Lorenzen   Tidskoder: 00.03.00 Jakob Kjærsgaard Mortensen, lokalformand i DF Herning // Optakt til DF landsmøde 00.15.00 Anna Elmose, tidligere prof. MMA-kæmper // Transkønnede i MMA 00.29.00  Halime Oguz (SF) // Muhammed-tegningerne 00.45.00 Ulrik Dahlin, journalist på Information // Inger.dk 00.55.00 Rikke Hansen, Tidligere kæreste til fængselsindsat / Skal det være ulovligt? 01.04.00 Mikkel Sinding - forsker i forhistorisk DNA // Skal mammutter løse klimakrisen? 01.11.00 Bjarke Vestesen, Kriminalredaktør på Fyens Stiftstidende // Etnisk krig i Vollsmose 01.22:00 Niels Bjerre Poulsen, Lektor på SDU i Center for amerikanske studier // Afværget atomkrig med Kina 01.30.00 Erik Høgh-Sørensen, medlem af DFs hovedbestyrelse // Splittelse i Dansk Folkeparti  01.44.00 Silke Sommer, stifter og leder New Hope // Aggressive hunde 01.54.00 Steen Schat-Holm, journalist på TV2 // Danske Bank-gældsskandale

Diplomātisko pusdienu jaunās sezonas otrajā un sešdesmit otrajā kopskaitā raidījumā pusdienu plānā ir Meksikas Savienotās Valstis. “Ēdīsim” to no visām pusēm – gan nopietni, gan nenopietni, gan skaidrojoši, gan domas veicinoši. Jāsāk ar to, ka Centrālā Meksika ir viens no pasaules “civilizācijas šūpuļiem”. Tie kopumā ir seši un iekļauj Seno Ēģipti, Seno Ķīnu, Seno Indiju, Mezopotāmiju – visas Vecajā pasaulē, kā arī Norte Čiko mūsdienu Panamas teritorijā un, protams, Olmeku civilizāciju Meksikā. Meksikas vēstures liecības ir atrodamas vismaz par nesenākajiem 10 tūkstošiem gadu. Protams, zināmākais periods ir Acteku civilizācijas valdīšana un tās sabrukums pēc Kolumba atklājumiem, un spāņu konkistadoru veiktās karadarbības. Meksikas teritoriju spāņi kolonizēja 1521. gadā. Mūsdienu Meksika izveidojās pēc neatkarības kara pret Spāniju. kurš beidzās precīzi trīs gadsimtus vēlāk – 1821. gadā. Valsts ir federācija, kura sastāv no 31 pavalsts un galvaspilsētas Federālā Apgabala, kas atrodas Mehiko. Un šobrīd tā ir starp desmit pasaulē apdzīvotākajām valstīm pasaulē ar vairāk nekā 130 miljoniem iedzīvotāju. Visticamāk, par Meksiku dažādu iemeslu dēļ ir dzirdējis gandrīz ikviens Latvijas iedzīvotājs. Visbiežākais iemels droši vien ir viņu kaimiņu – amerikāņu veidotās filmas, kurās vismaz pēdējās desmitgades Meksiku tiecas atainot kā narkokarteļu, korupcijas un noziedzības dominētu valsti, kurā viss ir dzeltenīgi oranžā nokrāsā. Meksikā dominējošā valoda, protams, ir spāņu un tajā runā gandrīz visi iedzīvotāji. Vienlaicīgi apmēram 7 % iedzīvotāju runā iedzimto valodās, tostarp arī maiju valodā. Gandrīz divas trešdaļas Meksikas iedzīvotāju ir metisi, un vēl gandrīz trešdaļa ir amerindiāņi jeb, kā mēs tos pazīstam Latvijā – sarkanādainie. Cilvēkus pēc etniskās piederības gan Meksikā neuzskaita un nedala. Etniskā un valodu daudzveidība Meksikā ir tikpat plaša, cik izteikta ir floras un faunas daudzveidība Meksikā. Valstī ir uzskaitītas gandrīz 70 dažādas iedzimto valodas. Un vienlaikus Meksika tiek ierindota kā 5. pasaules valsts ar vislielāko bioloģisko daudzveidību. Valsts ir arī septītā pasaulē pēc UNESCO pasaules kultūras mantojuma sarakstā esošiem objektiem. Kultūras un bioloģiskā daudzveidība arī pamatīgi ir sekmē Meksikas tūrisma nozari. Meksika ir starp desmit pasaulē visapmeklētākajām valstīm, vairāk nekā 30 miljoni cilvēku katru gadu brauc uz Meksiku. Tas šķiet neparasti, ja padomā, kādu iespaidu par Meksiku ir radījusi Holivuda un ziņu raidījumi ar stāstiem par regulāriem narkokarteļu kariem. Narkokarteļu kari, protams, nav joka lieta. Kopš 2006. gada sāktie ASV un Meksikas Federālās valdības centieni mazināt organizētās noziedzības ietekmi un veikto vardarbību nav nesusi pozitīvus rezultātus. Vardarbība ir tikai pieaugusi, galvenokārt karteļu biedru vidū. Kaujās bojā gājuši arī 5000 Meksikas likumsargājošo organizāciju dalībnieki. Skaidrs, ka dalība organizētajā noziedzībā visbiežāk izriet no nabadzības un iespēju trūkuma. Masveida dalība noziedzīgajās organizācijās, ko novērojam Meksikā, jau ir pandēmijas raksturs. Un narkotiku ražošanā un eksportā uz ASV tās dienvidu kaimiņvalsts ir nepārspēta rekordiste mūsdienās. Meksikas ekonomikā vieno no izteiktākajām problēmām ir ienākumu nevienlīdzība. Bet tuvu līdzīgā apmērā tā ir arī Latvijas problēma. Vēl viens stāsts ir par Meksikas un ASV attiecībām. Meksikas Savienoto valstu politiskā un administratīvā līdzība ar ASV nebeidzas tikai ar federālo štatu sistēmu un atsevišķi izveidotu teritoriju galvaspilsētai. Līdzības un ļoti ciešas saiknes ir arī ekonomikā. ASV ir Meksikas lielākais tirdzniecības partneris. Trīs ceturtdaļas Meksikas eksporta iet uz ASV un vairāk nekā puse no importa valstī nāk no ASV. Stāsts, no kura, protams, nevaram izvairīties šo divu valstu attiecību izklāstā varētu būt Meksikas-ASV karš 19. gadsimta vidū. Bet mūsdienās visbiežāk apspriestais abu valstu jautājums ir migrācija. Emigrācijas straujāks pieaugums sākās 20. gadsimta vidū un šobrīd tiek rēķināts, ka ASV ir 12 miljoni Meksikas izcelsmes imigrantu. Tā ir ceturtā daļa no visiem. Te gan nevar nepieminēt to, ka arī ASV pilsoņi visnotaļ naski ir pārcēlušies uz dzīvi uz Meksiku, tostarp tās skaistajām pludmalēm. Meksikā dzīvo arī pasaulē lielākā amerikāņu diaspora. Trīs ceturtdaļas no imigrantiem Meksikā ir nākuši no ASV. Un tie nav tikai meksikāņi, kuri atgriežas ar ASV iegūtu pilsonību. Vēl jāpiemin, ka Meksika ir tranzīta teritorija migrantiem, kuri dodas uz ASV no citām pasaules valstīm, sevišķi pārējās Latīņamerikas. Šo jautājumu komentē Meksikas pilsonis Rīgas Stradiņa universitātes Starptautiskās pārvaldības un diplomātijas programmas students Huans Pablo Gonzaless. Meksikas Savienoto valstu attiecības ar Amerikas Savienotajām Valstīm ir komplicētas, gan politiski, gan ekonomiski, gan cilvēku attiecību ziņā. Ko var sagaidīt no valstīm, kurām ir vairāk nekā 3000 kilometru gara kopīga robeža. Bet Meksikas kā valsts nozīmīgumu un ietekmi pasaules politikā un ekonomikā nevar novērtēt par zemu. Ne velti Meksika ir viena no G20 valstīm – pasaules ietekmīgāko ekonomiku kopienas.

Nejra Macic, sjeføkonom hos Prognosesenteret, har i løpet av kun noen få år rukket å bli en av Norges fremste boligeksperter. Det var ikke gitt for nesten 30 år siden, da moren rømte med seks barn fra krigen i Bosnia. Hør hos Nejra fortelle om den utrolige historien som i 1992, da hun bare var to år, brakte henne fra Mostar og gamle Jugoslavia til Sunndalsøra i Norge. Macic treffer ofte bra på sine prognoser. Hør hennes forventninger til boligprisutviklingen, samt hennes råd til førstegangskjøpere, hos Stavrum & Eikeland. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Šonedēļ dodamies uz Ziloņkaula Krastu jeb Kotdivuāru. Kotdivuāras Republika atrodas Rietumāfrikā pie Atlantijas okeāna un tās kaimiņvalstīs Mali un Gvinejas Republikā (kur, starp citu pavisam paralēli Covid slimībai nesen atsākās arī ebolas pandēmija) mēs jau esam bijuši. Kotdivuāra ir no franču kolonizatoriem neatkarīga valsts kopš 1960. gada. Pati valsts oficiālā vadība regulāri aicina partnerus saukt valsti franču versijā par Kotdivuāru, nevis lokalizēt nosaukumus un tulkot tos, tādējādi turpinot vēsturisko tradīciju. Bet, Ziloņkaula krasts, protams, nosaukumu ir ieguvis vēsturiskās ziloņkaula tirdzniecības dēļ 15.-17. gadsimtā. Līdzīgi arī netālu esošās mūsdienu valstis kādreiz ir sauktas atbilstoši to specializācijai. Kotdivuāra ir saukta arī par KvaKva krastu, tas saistīts ar cilti, kas apdzīvo salu, par Vēju krastu un par Zobu krastu, kas arī, protams, saistīts ar ziloņkaula tirdzniecību. Tāda politiski-lingvistiskā daudzveidība vēsturiski Kotdivuārai bijusi. Kotdivuāra, kā daudzas bijušās Francijas kolonijas, kā oficiālo valsts valodu lieto franču valodu. Un tas ne tikai koloniālās pagātnes dēļ, bet arī tādēļ, ka 28 miljonus lielo Rietumāfrikas valsti apdzīvo daudzas etniskās grupas, no kurām lielākā - akan - nesasniedz 30 %. Tādēļ arī valsts iedzīvotāji sevi dēvē par aivoriešiem. Latviski tomēr lietojam kotdivuārieši. Arī reliģiski valsts ir dalīta apmēram uz pusēm – nedaudz vairāk nekā 40 % no valsts iedzīvotāju ir musulmaņi un tikpat apmēram kristiešu konfesijām piederoši. Etniskā daudzveidība arī bija viens no iemesliem politiskajai nestabilitātei valstī pēdējos divdesmit gados. Proti, kopš neatkarības atjaunošanas Kotdivuāra varēja lepoties ar stabilu politisko sistēmu tās prezidenta Fēliksa Hūfoueta-Boignija vadībā, kas sekmēja ārvalstu investoru pastāvīgu klātbūtni.  Bet etnisko attiecību saasināšanās pēc viņa nāves, un 1990. gadu valdību centieni izstumt no valsts pārvaldes un bruņotajiem spēkiem citu etnisko grupu pārstāvjus noveda pie pirmā militārā apvērsuma 1999. gada beigās. Savstarpējās nesaskaņas ar vēlēšanu uzvarētāju pasludināšanu un varas neatdošanu turpinājās līdz 2002. gadam, kad sākās Pirmais aivoriešu pilsoņu karš. Pēc pamiera 2010.-2011. gadā notika Otrais pilsoņu karš. Tas sākās pēc šā brīža prezidenta Alasana Ouatara (Alassane Ouattara)  demokrātiskās ievēlēšanas starptautiski atzītās vēlēšanās. Katrā no konfliktiem dzīvības zaudēja apmēram 3000 cilvēku, vairums, tie civiliedzīvotāju. Atsevišķās karu epizodēs aktīvi bija iesaistīta arī Francijas armija. Iikai 2017. gada jūnijā no valsts aizbrauca ANO miera uzturēšanas misija. Arī ANO un Eiropas Savienības sankcijas pret Kotdivuāru tika atceltas tikai 2016. gada jūnijā, kad ASV izglītību ieguvušais un Starptautiskajā valūtas fondā strādājušais Ouatara ar 84 % vēlētāju atbalstu bija atkal pārvēlēts amatā un nostabilizējis savu valdību. 2020.gada gada oktobrī Kotdivuārā notika prezidenta vēlēšanas, kurās Ouatara uzvarēja ar 95 procentiem balsu, bet lielākoties tādēļ, ka lielākā daļa opozīcijas boikotēja vēlēšanas. Problēma – Ouataram šis ir trešais pilnvaru termiņš, lai arī drīkst prezidenta amatā būt tikai divus. Bet pirmo viņam neieskaitīja, jo šī prasība vēl nebija faktiski attiecināma uz viņu. Interesantākais – viņš nemaz nekandidēja sākumā uz trešo termiņu, bet pirmais viņa atbalstītais kandidāts nomira, otrais pats atteicās, kad tika apvainots narkotiku tirdzniecībā. Šobrīd politiskā situācija Kotdivuārā ir stabila, lai arī trausla. Kādēļ pasaule tik ļoti uztraucas par šo valsti? Ne jau tikai vardarbības un potenciālu migrantu plūsmu dēļ, bet jau iepriekšējie vardarbīgie konflikti un politiskā nestabilitāte ir radījusi pamatīgu satraukumu visu šokolādes mīļotāju sirdīs pasaulē. Mēs satraucamies par Kotdivuāras politisko likteni un prezidenta Ouataras smalkajām juridiskajām un politiskajām viltībām, un pat pieveram acis uz tām, jo negribam, lai šokolādes cena atkal kāpj, jo satricinājumu dēļ Kotdivuāra pārstās ražot vai piegādāt pārējai pasaulei kakao pupiņas. Šobrīd Kotdivuāra ražo apmēram trešo daļu no pasaules kakao pupiņām – ap pusotru miljonu tonnu gadā, kas to padara par lielāko kakao pupiņu ražotāju.  Lielākie kakao pupiņu importētāji ir tieši Eiropā. Un arī Kotdivuāra ir vērsusies pie Eiropas Savienības un citām donorvalstīm, lūdzot vairāk nekā 2 miljardu eiro palīdzību cīņai pret mežu izciršanu un cīņai pret bērnu nodarbināšanu, kā arī atbalstam vietējiem lauksaimniekiem. Tāpēc nav brīnums, ka pagājušā gada septembrī Eiropas Savienība uzsāka iniciatīvu ilgtspējas uzlabošanai kakao industrijā.  Eiropas Parlaments ir aicinājis izstrādāt regulējumu, kas ļautu Eiropas Savienībā ievest tikai tādus produktus, kuri respektē prasību cīnīties pret mežu izciršanu, kuru iegūšanā nav izmantoti bērni un kuri nodrošina cienīgus ienākumus audzētājiem.  Šo vēlmi un apņemšanos sadarboties ar Kotdivuāru komentē Eiropas Savienības vēstnieks šajā valstī Jobsts fon Kirhmanns. Bet Kotdivuārā atrodas pasaulē lielākā katoļu baznīca. Jamusoukro Miera Dievmātes bazilikas ārējā platība ir apmēram 30 000 kvadrātmetri jeb trīs hektāri liela. Un tās augstums ir 150 metru. Tā tika uzcelta piecu gadu laikā un pabeigta 1990. gadā. Izmaksāja – pēc dažādiem aprēķiniem – 300 līdz 500 miljonus eiro. Tā bija agrākā prezidenta Hūfoueta-Boignija dāvinājums Vatikānam un pats Jānis Pāvils II to pieņēma. Franču kompānija šo būvēja un šobrīd poļu reliģiskā draudze to par maksu uztur.       Eiropas Parlamenta granta projekta „Jaunā Eiropas nākotne” programma.* * Šī publikācija atspoguļo tikai materiāla veidošanā iesaistīto pušu viedokli. Eiropas Parlaments nav atbildīgs par tajā ietvertās informācijas jebkādu izmantošanu.      

I denne episoden av Kompisprat podkasten diskuterer Hiwar om Russia Todays troverdighet. En kommentar om medienes nye narrativ om rusmidler: «Er det for mye rusmidler?». Etnisk rensing av Uighur befolkningen i Kina og bruk av tvangsarbeid for produksjon av bomull og tekstiler. Folkemordet på Rohingyaene i Myanmar og militærkuppet på landet. Til slutt, om Joe Bidens nye administrasjon, hvem har han med seg? Hva skjedde med Gamestop aksjene? Reddit versus Wall Street.

Raidījumā Zināmais nezināmajā stāstām par dažiem Latvijas zinātnieku pētījumiem, kam pievērsties mudinājusi Covid-19 pandēmija. Vai un kāda ir liekā svara saistība ar Covid-19? Un vai vīrusa izplatību un saslimšanu ietekmē citi faktori, piemēram, etniskā piederība un dzimums? Vai ir pamats domāt, ka cilvēki, piemēram, cilvēki Latvijā ar Covid-19 slimo citādi nekā Ķīnā. Vismaz daļa atbilžu ir Latvijas Universitātes asociētajam profesoram Indriķim Kramam, kurš pavisam nesen par šo tēmu arī publicējis pētījumu. Latvijas zinātnieki izstrādājuši uzkopšanas robotu Ar datorredzi apveltīts  agregāts spēs ieraudzīt  durvis, to rokturus, logus un citas vertikālas virsmas un  tās dezinficēt – tā izskatīsies jaunais uzkopšanas robots, kuru ir izstrādājuši mūsu zinātnieki. Stāsta Rēzeknes Tehnoloģu akadēmijas profesors, Metālapstrādes un mehatronikas pētnieciskā  centra  direktors Andris Martinovs un  Rīgas Tehniskās universitātes Datorzinātnes un informācijas tehnoloģijas fakultātes dekāns, profesors Agris Ņikitenko. „Iedomājieties I-robotu, jeb robotu putekļu sūcēju, tikai daudz lielāku un aprīkotu ar papildus iekārtām,” tā pirms kāda laika kolēģiem “Rīta Panorāmā” stāstīja profesors Agris Ņikitenko no Rīgas Tehniskās universitātes. Šī ierīce – industriāla uzkopšanas iekārta, kas ir automatizēts un robotizēts aprīkojums gaisa un virsmu dezinfekcijai jau tika izgatavots krietni agrāk citos projektos, bet tagad, sākoties Covid-19 pandēmijai šis robots tika aprīkots ar papildus iekārtām un mehānismu, piemēram, automātiskām sprauslām, kas izsmidzina dezinfekcijas šķīdumu. Ierīce, tā teikt, tiek apmācīta, lai tā atpazītu virsmas, kuras ir jāapsmidzina. Rēzeknes Tehnoloģiju augstskolas speciālisti ir tie, kas strādā pie šīm smidzināšanas iekārtām, tāpēc sazināmies ar Rēzeknes Tehnoloģiju akadēmijas profesoru, Metālapstrādes un mehatronikas pētnieciskā centra direktoru Andri Martinovu. Viņš stāsta, kā šis robots darbojas un kādu aprīkojumu tam gatavo Rēzeknē. Minētais robots ir tapis valsts pētījumu programmu projekta Covid-19 seku mazināšanai ietvaros, decembra sākumā ir paredzēts šo uzkopšanas robotu testēt un tad jau nākotne rādīs, cik ātri robots parādīsies lietošanā. Šis robots ir tapis sadarboties vairāku organizāciju pārstāvjiem: RTU tiek izstrādāta visa vadības sistēma un Elektronikas un datorzinātņu institūtā veido aparāta tehnisko redzi. Kā šāds aparāts var redzēt, kur, piemēram, atrodas durvju rokturi vai citas virsmas, kas robotam ir jāapsmidzina ar dezinfekcijas šķīdumu, skaidro Rīgas Tehniskās universitātes Datorzinātnes un informācijas tehnoloģijas fakultātes dekānu, profesoru Agris Ņikitenko.        

Etnisk norsk, flerkulturell, politikere, offentlig person, samfunnsdebattanter, ytringsfriheten, hets, sjikane, trusler, arbeidshverdag, forbilder, nordmenn, motmæle, hetsende uttrykk, kanskje redusere omfanget, ikke fristende, bli offentlig person, arbeidet, diskusjoner, svare på hets

Anton får besøg af den dansk-makedonske musiker Bjonko. De får sig en snak om, hvordan musikken er kommet til Danmark, hvordan den har udviklet sig og hvordan fremtiden ser ud for balkanmusikken. Og så er der livemusik i studiet, så ruderne dugger, kinderne bliver røde og øjnene våde.

Anton får besøg af den dansk-makedonske musiker Bjonko. De får sig en snak om, hvordan musikken er kommet til Danmark, hvordan den har udviklet sig og hvordan fremtiden ser ud for balkanmusikken. Og så er der livemusik i studiet, så ruderne dugger, kinderne bliver røde og øjnene våde.

Der må maksimalt være 30 procent elever per gymnasium, der har anden etnisk baggrund end dansk, mener den nye undervisningsminister. Men hvordan skal sådan et loft fungere? Det ser Altinget ajour på i dagens udsendelse. Dagens gæst er uddannelsesredaktør, Simon Lessel. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Begrepet etnisk norsk brukes til stadighet i innvandringsdebatten. Er det relevant, eller burde vi slutte å bruke det? Og dersom kultur og hudfarge hele tiden er i endring, hva vil det si å være etnisk norsk i framtida? mv: Sosialantropologene Thomas Hylland Eriksen og Thorgeir Kolshus bidrar til nye tanker om etnisitet - og hva det vil si å være etnisk norsk om 50 eller 100 år! Programleder: Ellen Wesche Guttormsen.

“Jeg er født og opvokset på Nørrebro i København, hvor jeg i min barndom var en af rødderne”, fortæller den københavnske betjent, Amir Rashid. Han fortsætter: “Min far tog en dag en beslutning om at flytte væk fra det kriminelle miljø på Nørrebro. Denne beslutning betød senere, at jeg trods dårlige kår, var en af de første politibetjente af anden etnisk herkomst der blev ansat i Dansk Politi”. Hør blandt andet om konkrete episoder, hvor han har stået ansigt til ansigt med sine gamle venner – han i uniform, dem i håndjern. Lyt til virkelighedens kriminalhistorie hos True Crime Podcast - fortalt af dem, der har været helt tæt på.  Efterforskning, sporsikring, opklaring, rettergang og domfældelse.  Se også mere på truecrime.dk

Norges største regjering noensinne har akkurat tiltrådt, men den er etnisk renset for trøndere. Med Anders Giæver, Hanne Skartveit og Astrid Meland. Produsent Magne Antonsen. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Pyro & Pivos andre live-podcast noensinne fant sted for nøyaktig to uker siden, og her er den! Brann-supporterne og reisekompisene Pål Mæland og Erlend Vågane var kveldens gjester, og sammen med Galåsen går de gjennom noen av sine mer eksotiske og oppsiktsvekkende fotballturer. Etnisk mangfold i Chile, hundreogsekstitusen toppklubber i en mils omkrets i Buenos Aires, snodige klubbnavn, og mye mer!

Pyro & Pivos andre live-podcast noensinne fant sted for nøyaktig to uker siden, og her er den! Brann-supporterne og reisekompisene Pål Mæland og Erlend Vågane var kveldens gjester, og sammen med Galåsen går de gjennom noen av sine mer eksotiske og oppsiktsvekkende fotballturer. Etnisk mangfold i Chile, hundreogsekstitusen toppklubber i en mils omkrets i Buenos Aires, snodige klubbnavn, og mye mer!

Anders och Fritte ger sig ut på djupt vatten vad gäller olika folkslags estetiska värden. Dessutom ett långt sidospår där de låter smarta kring gamla testamentets eventuella budskap. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Adjes! Aba 29 bersh anen e studentura anda Rinkeby andre kodoles kaj njerisardas kadale bersheski nobelno nagroda ande litteratura te presentulin peski buchi kaj kerde pala leste. Kado bersh kerde e 14 bershenge studentura jek buchi kaj sas o fokuso po romano " Never let me go " kaj skirisardas o Kazuo Ishiguro. O Nationalno Centro inkrel jek informaciako kidipe, O Elvis Stan penel amenge pa kodo. Etnisk profilering si kana varikon aloj tut anda chiro etnisiteto anda kado sar tu meziz, jek exemplo si sar e policia aloj avri kana inkrel tele varikas vaj huchilel varikas ande jek rutinovo kontrolo. Shunena jek artiklo pa kodo.

Fasansfulla scener utspelar sig nu för royhingafolket, på bägge sidor om gränsen mellan Bangladesh och Burma. Det rapporteras om människor som halshuggs inför sina släktingar, kvinnor som våldtas, barn flyr som ensamma och desperata till enkla läger där stor brist råder på mat, skydd och mediciner. OmVärlden Podd reder ut vad som lett fram till krisen.

Just nu befinner sig ca 370 000 rohingyas på flykt från Burma till Bangladesh. Varför har våldet mot rohingyas återigen trappats upp och vad gör omvärlden? I det här avsnittet av Människor & Migration pratar Arena Idés utredningschef Lisa Pelling och Palmecentrets handläggare för Burma, Frida Perjus, om en av världens mest utsatta folkgrupper.

- Riv statuen av "RasistGhandi"! #GandhiMustComeDown, heter det i Ghana. #GandhiMustFall, i Sør Afrika. Begge steder ønskes en statue av Gandhi fjernet. Så hva mente ikkevolds-ikonet, og Nelson Mandelas forbilde, om svarte? Etnisk klassedeling på videregående skole i Danmark. - Vi samler de danske elever for å unngå at de forlater skolen, sier rektor. Han mener grepet er til beste for alle skolens elever. Konemorder i et sykt samfunn. Del 3 i vår serie om ekstrem sjalusi. I et patriarkalsk samfunn forventes mannen å ha kontroll over kvinnen. Så når Pozdnysjevs hustru får beskjed av legen om ikke å føde flere barn og får prevensjon, så blir han sjalu. Fryktelig sjalu. Vi hører ofte om tvang i eldreomsorgen, men hva slags tvang er det snakk om? De fleste av oss blir aldri demente, men med økende antall eldre rammer demens likevel så mange at bruken av tvang er økende.

Anja Breien møtte Ivo Caprino på gata. Vips, så endte hun opp i filmbransjen. Ble bedt om å lage film i kurdisk Irak på flyet av en mann som kjente henne igjen. Ble kalt «negerdukka» som liten – tok det som flørt. Jørgen tenker på vitser og godhet. Ludvig tar i et nytt tabu: Etnisk norsk i mindretall.

var so = new SWFObject("http://www.awesomepedia.org/mediaplayer.swf","mpl","300","20","9"); so.addParam("allowscriptaccess","always"); so.addParam("allowfullscreen","true"); so.addParam("flashvars","&file=http://www.awesomepedia.org/podcast/media/HallaDar-93.mp3"); so.write("player93"); KLICKA HÄR FÖR ATT LADDA NER AVSNITTET Vi pratar om arbetshumor och det välbekanta skämtformatet som inleds med "vill du höra nåt roligt" och så hjälpsamt informerar en om när man förväntas ha kul. We are not amused! JÄVLA GÄVLE: Nej, det är ingen uppföljare till Fucking Åmål - vi försöker bara lista ut, i debattformat, vart Anders ska bo i detta flyktiga nu. PETER JACKSON AND THE LIGHTNING THIEF: Anders har sett filmen Noah av nån anledning. DU MÅ IKKE HA VINGAR: Vi går igenom världens "bästa" och "sämsta" "norgehistorier" och pricken sätts över i med världens längsta norgehistoria - en dystopsikt självmordsberättelse -som vi analyserar strukturellt och dekonstuerar till det yttersta.

Erik Ekstrand, Jörgen Lötgård, Sara Young och Fredrik Zander befinner sig tillsammans med landets övriga humorelit i Lund. Under tiden Via Lascaris spelas in framför en lika delar förvånad och engagerad humorfestivalpublik får du som lyssnar än en gång följa Zanders och Lötgårds blickar ner till varandras navlar.