Podcasts about fattar

Varje vaken minut går åt till att försöka mota bort de obehagliga och våldsamma tankarna. Om de stämmer förtjänar jag inte att leva Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Om du känner igen dig i Mikaelas berättelse eller är anhörig finns hjälp att få:*Chatt: https://ocdforbundet.se/ocd-chatten*Anhöriglinje: https://ocdforbundet.se/anhoriglinjen/Reporter & ljuddesign: Vincent HanssonProducent: Gustav AsplundSlutmix: Astrid AnkarcronaVerkligheten görs av produktionsbolaget Filt.UTSKRIFT AV DOKUMENTÄREN:– Tänk om jag är pedofil men jag har bara inte insett det förrän nu?För Mikaela går varje vaken minut åt till att försöka mota bort tankarna. Tankar som är obehagliga, våldsamma och ständigt fyllda av tvivel. Hon är rädd för att hon ska övertyga sig själv att vara en fara för dem hon älskar mest. En fara för sin son.– Det enda sättet att skydda mitt barn är att flytta ifrån honom.Jag har sökt upp Mikaela i Onsala utanför Kungsbacka. När jag fick reda på hennes berättelse slog den an i mig personligen. En historia om att brottas med och leva med sina demoner. Går dem att övermannas?Mikaela växer upp i Luxemburg. Hon beskriver sig själv som ett känsligt barn, som upplever mycket ansvar för andras välmående. Och att hon redan som liten börjar ha en stark rädsla för döden. – Jag började få tankar kring döden som alla barn får. Men jag fick verkligen panik av tanken av döden och blev rädd för att sova, för jag tänkte att jag skulle dö när jag sov. Så jag hade väldigt mycket känslor som liten. En dag får Mikaela ta del av en tragisk nyhet. En nära vän till familjen har drabbats av cancer. En hjärntumör. Tillståndet är kritiskt och han mår sämre och sämre för varje dag som går. – Då blev jag ganska ledsen av att höra det. Och så tyckte jag synd om honom för att han led. Då minns jag att jag tänkte: ”jag hoppas att han dör snart så att han inte behöver lida för länge”. Kort efter att Mikaela tänkt den tanken så går familjevännen bort. Mitt i sorgen slår skulden till med full kraft, en fixidé om att hon bär ansvaret –att det är hon som har orsakat hans död. – Det är mitt fel att han dog. För jag tänkte ju tanken, ”jag hoppas att han dör snart så han slipper lida”. Och då minns jag att jag sa det till min mamma. Att det är mitt fel. Och då förklarade hon att man kan inte tänka sig att någon ska dö, och att det är en ganska normal tanke att ha. Och att det kan vara lite fint att hoppas att någon inte ska behöva lida. Hennes mammas ord blir en viss tröst men dessa tankar skulle visa sig bara vara början. En dag när hon hackar grönsaker så dyker en skrämmande bild upp i huvudet.– Då började jag få tankar på att ”tänk om jag tar en kniv och sticker mig själv.” Jag ville absolut inte skada mig själv, men jag var livrädd för att jag skulle tappa kontrollen och bara sticka kniven i min mage. Så jag sa det till min mamma, och hon förklarade för mig att om du är rädd för att du ska skada dig själv, så behöver du inte vara ensam hemma. Men det ledde också till att jag var mycket med min mamma på fritiden. För jag var så rädd för att vara hemma. När Mikaela är 16 år slår en ny, absurd fixering rot. Det är en tanke som trotsar allt sunt förnuft och som för de flesta – även för henne själv – framstår som helt världsfrånvänt. Men trots det känns det som något hon behöver ta på allvar. – Så var jag fortfarande oskuld, och då började jag få tankar kring att jag skulle vara gravid, att jag skulle på något sätt ha lyckats bli gravid ändå. Jag minns att jag tog graviditetstest, trots att jag någonstans förstod att det är klart att du inte är gravid. Men jag var så rädd för det, för den tanken satte sig där också. Lex Jungfru Maria?– Ja. exakt!Det är ingen som ser några varningsflaggor eller snappar upp att det är något problem. För tankarna påverkar ännu inte Mikaela till den grad att det innebär några större bekymmer för henne. Att den starka ansvarskänslan, rädslan för att skada sig själv, rädslan för att vara någon slags jungfruföderska – att det här skulle vara ett tecken på en sjukdom var det ännu ingen som kunde förstå. Mikaela är nu i 20-årsåldern och befinner sig på en fest. Och där mitt bland alla människor så får hon syn på en kille. Det är som att världen stannar upp, och allt folk runt omkring blir bara till en suddig bakgrund. – Direkt fick vi ögonkontakt med varandra och jag kände direkt någon attraktion till honom och han kände likadant. Gnistan mellan dem är omöjlig att ignorera. Så de börjar dejta och blir snabbt ett par. Och för Mikaela känns det helt fantastiskt. Hon har aldrig varit såhär lycklig. – Och då var det, jag svävade bland rosa moln. Jag var så kär. Älskade honom så mycket. Men att känna så starkt får någon har också sina baksidor för Mikaela. För den där starka ansvarskänslan, som genom hela livet har legat i bakgrunden och lurat börjar träda fram. – Jag kände så mycket för honom att det nästan blev jobbigt för mig. Jag ville hellre bara få känna mig lite mer: ”okej, jag älskar dig jättemycket, men jag är inte besatt av dig”. För då märkte jag också att jag fick sådana här tankar om att jag ville skydda honom från allt. Och Mikaela börjar oroa sig. Tänk om hon skulle förstöra allt? Allt det fina de håller på att skapa tillsammans Tänk om hon skulle råka flörta med någon, råka vara otrogen. Eller någonting mycket värre.– Då började jag få tankar om att jag skulle råka döda honom eller någon annan, för jag bodde med min kusin, att jag skulle döda honom eller min kusin i sömnen. Och jag tror att det har att göra med att jag hittade en person som jag började älska jättemycket. Och så blev jag så rädd för att jag skulle råka förstöra det. Och vad är det värsta man kan göra då? Jo, det är att döda någon. Mikaela vet att hon aldrig skulle göra något sånt i ett vaket tillstånd. I ett tillstånd där hon har kontroll. Så hon måste anpassa hemmet för någon annan – den potentiellt sömngående versionen av sig själv. – Började gömma knivarna i lägenheten. Försöka sätta dem högt upp i ett skåp, för då kommer det att vara svårt för mig att komma åt dem när jag sover. Men det är också nu det blir uppenbart, både för henne själv, och folk runtomkring. Det är något som inte står rätt till. Hon behöver hjälp. Så hon tar steget och vänder sig till vården. Mikaela, som levt i skräck för att förlora greppet om verkligheten, får nu äntligen en förklaring på vad det är som pågår. Hon har OCD, eller tvångsyndrom som det också heter. – För jag var har jag en psykos? Nej, du har inte en psykos. Du har tvångstankar och det kändes väldigt skönt att äntligen få ett ord att hänga upp mig på och förstå mer om det. Mikaela hade aldrig kunnat föreställa sig att OCD kunde se ut på det här sättet. För henne, liksom för många andra, var diagnosen förknippad med människor som maniskt tvättar sina händer eller håller saker kliniskt rent. Det kan förstås se ut på det sättet, men långt ifrån hela sanningen.Det centrala i OCD är inte städning, utan de ritualer (fysiska eller mentala) som skapas för att avvärja en katastrof. Hjärnan identifierar ett hot och kräver en motprestation för att lugnet ska infinna sig. Men det är en falsk trygghet. För ju mer Mikaela försöker försäkra sig om att hon inte kommer mörda sin kille sömnen, desto mer utrymme får tvivlet att växa. För att bryta mönstret måste hon sluta söka svar och istället våga stanna kvar i ångesten utan att agera. Så Mikaela får påbörja en KBT-behandling, där hon steg för steg får närma sig det allra läskigaste. – När jag stod där med kniven så kändes det ju ganska läskigt i början, för det kändes verkligen som att jag kommer tappa kontrollen nu. Tänk om jag egentligen vill döda honom? Tänk om det är därför jag tänker de här tankarna. Sen blev det lättare och lättare ju mer jag övade på det. Och så tillslut får Mikaela börja sova med knivar bredvid sig i sovrummet. Den ultimata exponeringen som ska få henne att tolerera osäkerheten kring vad hon gör och inte gör i sömnen. Och det funkar. Rädslan tynar till slut bort. – Titta, du kan sova med en kniv i sovrummet, men du dödar ingen när du sover ändå. Mikaela har äntligen lämnat skräcken bakom sig och börjat blicka framåt mot en ljusare horisont. Relationen är starkare och tryggare än någonsin. De gifter sig och bestämmer sig för att ta det stora steget att skaffa barn. Men drömmen om en växande familj visar sig vara en betydligt snårigare väg än de hade föreställt sig.– Så vi fick genomgå en IVF process, vilket var ganska påfrestande. Sen blev jag gravid och i början av graviditeten började jag märka av att jag blev väldigt orolig för fostret. Jag började bli jättenojig för att någonting skulle hända som jag tänker att många gravida blir. Men jag kanske blev det lite väl mycket. Jag hörde av mig till barnmorskan hela tiden. Sen fortsatte det under graviditeten. Jag började må bättre sen också. Men sen de två sista veckorna så började jag må jättedåligt. Jag kunde inte sova, jag fick skakningar i hela kroppen. Jag mådde illa, jag kunde inte äta och det var på grund av ångest. Och så händer något mer. Oron kring sömnen, som ofta varit en domän för Mikaelas OCD, börjar återigen ta plats. Men än så länge har hon inte gjort kopplingen. Hon ser inte att det är precis samma gamla demon som har börjat hemsöka henne på nytt– Då blev jag jätterädd för att inte kunna sova. Jag minns att jag tänkte om jag tänker den här tanken innan klockan fyra idag, att jag inte kommer kunna sova, då kommer jag inte kunna sova ikväll. Sen brukade jag oftast kunna sova ändå, men jag blev liksom hyperfokuserad på olika klockslag och mina kroppsliga sensationer. Starka sömnmediciner blir hennes enda sätt att uthärda de sista veckorna innan förlossningen. Men det triggar också igång något nytt. För i takt med att den närmar sig, börjar en annan sorts skräck att växa. Det är inte den typiska rädslan som många blivande mammor känner – oron för medicinska komplikationer eller den fysiska smärtan. Utan det är något annat.– Men jag var jätterädd. Inte för att föda barn, men jag var jätterädd för att någon skulle ta mitt barn ifrån mig. Att socialtjänsten skulle komma och ta honom. Jag behövde gå på starka sömnmediciner precis innan min förlossning. Och så tänkte jag nej, men nu kommer jag bli missbrukare. Garanterat. Det finns liksom ingen annan utväg. Och de förklarade att det behöver du absolut inte bli. Det kommer du inte bli. Vi kommer inte fortsätta skriva ut det här hur länge som helst. Men jag mådde jättedåligt. Och sen fick jag min son. Mikaela tittar på sin son. Det finaste hon någonsin har sett. Resultatet av en lång och prövande IVF-resa. Men hon kan inte njuta av det nyblivna föräldraskapet. För hennes besatthet av klockslag, rädslan för att inte kunna sova och att bli ifråntagen sin son fortsätter att hålla i sig. För tänk om någon skulle tycka att hon är en olämplig förälder? – Jag tror att det har att göra med att jag också jobbar med just på socialtjänsten, att jag handlägger sådana här ärenden. Och shade vi nyligen haft något ärende med en mamma också i liknande situation som mig, och då blir jag jätterädd för att det där kommer hända mig också. Så det låg nära till hands. Jag tror det var det. Rädslan för att inte räcka till som förälder börjar mutera och blir till ett inre monster. Den tvingar på henne bilder av ögonblick hon inte kan minnas, scener som aldrig har ägt rum, men som hennes hjärna ändå vill få henne att känna sig skyldig till. – Jag börjar få jättemycket tankar kring att tänk om jag skakar honom, Tänk om jag redan har råkat skaka honom utan att jag har märkt det. Tvångstankar av den här typen, som att skada sitt barn, Där inte något man vill göra, det är inte heller något man kommer göra och det är inte impulser, utan det är tankar som känns främmande och något som inte är i linje med den man är som person. OCD:n är en varelse som attackerar det du värderar allra mest i livet. Att vara en bra förälder, en bra partner och en person som behandlar andra väl. För Mikaela blir varje tvångstanke och varje litet misstag till bränsle. Det är som om hon oavsiktligt fortsätter att mata varelsen, tills den växer sig så stor att den skuggar allt annat.– Och så minns jag en gång när jag råkade, när jag skulle klippa hans naglar. Och så råkar jag klippa honom på hans finger, vilket väldigt många föräldrar har råkat göra någon gång. Men då fick jag panik. Nu kommer någon ta honom. För nu har jag ju till och med råkat skada mitt barn. Ett spädbarn en sårbar liten varelse som kräver konstant tillsyn. Men för Mikaela blir det inte lättare med tiden, snarare tvärtom. För när hennes son lämnar den sköra bebistiden bakom sig och börjar bli några år gammal, så framträder en ännu mer skrämmande tvångstanke. – Tänk om jag egentligen är pedofil? Men att jag bara inte insett det förrän nu. Så då blev jag jätterädd för att jag helt plötsligt skulle vara det. Det var aldrig så att jag var rädd för att jag skulle utsätta honom för någonting, men jag var bara rädd för att de här tankarna skulle bli så påtagliga att jag till sist skulle övertala mig själv att jag är det. Det är egentligen inget ovanligt att ha skrämmande tvångstankar. Tänk om jag puttar ner någon på tågspåret? Tänk om jag kör över någon med bilen? Tänk om jag begår ett övergrepp? Det som gör att det blir sjukligt är vikten man lägger vid dessa tankar. För de allra flesta kan vifta bort dem som obetydliga. En person med OCD tänker att de säger något om vem man är som person. Någon som jobbar på en förskola kanske säger upp sig från sitt jobb, en annan vågar inte sätta sin fot på en tågperrong, och en förälder kanske inte vågar vara ensam med sitt barn. För Mikaela så tar det nu upp hela hennes dagar och hon gör allt för att försöka hindra tankarna från att växa.– Typ om jag skulle lyfta honom, se till att okej, jag får. Jag måste se till att hans ben inte råkar nudda mitt skrev när jag lyfter upp honom. Det är nästan omöjligt kan jag säga när man lyfter upp ett barn om de är nära en. Men då blir jag jätterädd för det och tänkte att jag måste flytta på honom på något konstigt sätt. Så jag kontrollerade alltid hur jag lyfte upp honom. Om jag skulle torka honom. När han gick på toaletten så minns jag att jag tänkte ”tänk inget konstigt, tänk inget konstigt, tänk inget konstigt” när jag skulle torka honom. Då är det nästan omöjligt att inte tänka något konstigt när man försöker säga det till sig själv. Om jag säger “tänk inte på en rosa elefant” Vad händer i ditt huvud då? Sannolikt börjar du nog föreställa dig en rosa elefant. Det är precis så med tvångstankar. Men eftersom de ofta är av obehaglig natur så kan de leda till stresspåslag. – Så hör jag det här ordet olämplig. Olämplig, Olämplig. Så till sist så är det. Jag är olämplig uppenbarligen. För jag tänker ju att jag inte ska tänka olämpliga saker. De är Mikaela och hennes mans femte bröllopsdag. En dag som borde firas. Men precis som vanligt så slås Mikaela av en intensiv ångest så fort hon öppnar ögonen. Men det är ändå någonting annorlunda med den här morgonen. För hon känner nu en känsla av att hon inte klarar det här mer. Att hon inte längre orkar kämpa mot de skrämmande tankarna.– För då var det ju att ifall de tankarna skulle stämma så förtjänar inte jag att leva. Det var liksom det som var grunden till det hela. Jag minns att jag ringde till min kusin, som har jobbat inom psykiatrin, och sa till honom att det känns som att jag måste ta en kniv och skada mig själv. Då sa han: ”Michaela, då är det dags att åka till psykakuten om man känner det.” Hon och hennes man åker till psykakuten. Det är skrämmande för Mikaela, för inom henne mullrar samma gamla farhåga: rädslan för att vårdpersonalen ska se henne som en bristande förälder och bli oroliga för hennes son.– Jag berättade för dem vad det är jag känner och de blev inte oroliga för mitt barn. De blev oroliga för mig. Så de sa att om du vill så kan du bli inlagd nu. Och då kände jag att ja, det måste jag ju bli för jag orkar inte detta längre. Mikaela skrivs in, men tiden i slutenvården skulle visa sig bara bli ett kort andrum. För medan hennes mediciner justeras och en remiss skickas till ett specialistteam för OCD, börjar hon smida planer.– Jag tänkte att enda sättet att skydda mitt barn nu är ju att jag flyttar ifrån honom. Så jag började planera på att jag skulle skaffa en lägenhet någonstans och att flytta ifrån dem. Och det var ju väldigt läskigt för min man, för jag var ju helt bara: ”Men jag måste ju det. Fattar du inte det?”. Och i väntan på specialistbehandling blir Mikaelas mående bara sämre och sämre. – Jag började få tankar kring att inte vilja leva längre. Jag kunde inte äta så jag gick ner typ sju kilo och jag behövde absolut inte gå ner i vikt. Jag började också ha jättesvårt att sova på riktigt denna gången. Så till sist så sökte jag mig till psykakuten igen, och då gjorde man lite mer medicinjusteringar och såg till att det lades på med remissen. När Mikaela vaknar efter sin fjärde natt på sjukhuset är något annorlunda. Den intensiva ångesten, som brukar stå redo så fort hon öppnar ögonen, lyser med sin frånvaro. För första gången är det tyst.– Nu kan jag tänka klart. Nu styr inte de här tankarna mig. Jag fattar nu att allt det här har varit OCD hela tiden och det var nästan en utomkroppslig upplevelse. Det var så skönt och jag bara kände att nu kanske jag kan gå tillbaka och faktiskt njuta av att vara med mitt barn. Den nya kombinationen av mediciner har börjat verka och Mikaela är nu mottaglig för en terapibehandling, som hon påbörjar den direkt efter hon blir utskriven. Hon övar på att sitta stilla med tankarna, låta dem komma och gå utan att börja analysera dem. Hon får skriva ner sina värsta scenarier på papper och läsa dem högt för sig själv. I början bombarderas hon av de klassiska “tänkt om”- tankarna. Men för varje gång hon vägrar gå in i spiralen, börjar något långsamt att skifta.– Till sist blev det bara text på en lapp, och jag kunde bara läsa den utan att gå in i en ond spiral. Så det var en av de väldigt bra övningarna tyckte jag. Och Mikaelas allra största seger har varit modet att bryta tysnaden. Att våga prata om det som pågår i huvudet. Det som många gånger har känts som en mörk hemlighet. – Jag har inte mått så här bra sen innan min son kom och det är helt underbart. Jag delar med mig väldigt mycket på sociala medier om min upplevelse av OCD, vilket jag känner stärker mig också att jag kan vara så öppen om det. För jag märker också att det är så många som känner igen sig. Det har varit en stor del av att jag ska återhämta mig, märker jag. Och att prata öppet om det med folk så att folk också förstår att OCD är inte bara att vilja ha saker och ting rent. Och nu, nu kan jag jobba igen. Jag kan vara med min son utan att känna mig hindrad. Jag kan njuta av att vara med min man utan att vara rädd för att jag är otrogen hela tiden, vilket är väldigt skönt. Så jag känner att jag lever nu. Förut överlevde jag bara. Något som är värt att nämna är jag lever samma typ av OCD som Mikaela. Det variant där tvångshandlingarna främst utspelar sig i huvudet. Genom åren har mina teman skiftat, men oftast kretsar de kring rädslan för att skada andra. Det är anledningen till att jag inte vågar ta körkort, och precis som Mikaela har jag plågats av rädslan för att vara pedofil. Som tur har jag lyckats lämna just det temat bakom mig, men skräcken för att det ska komma tillbaka kan ändå dyka upp ibland.Vad skulle du säga till någon som jag, som är rädd att skaffa barn för att man är rädd för att det kommer blossa upp?– Jag skulle säga att man ska inte låta idén hindra det man vill göra, utan vill man skaffa barn, då ska man absolut göra det. För det är så fantastiskt att ha ett barn, även om det kan vara jättejobbigt ibland och man märker att det kan påverka ens psykiska mående. Så är jag så tacksam för att jag faktiskt vågade skaffa barn, för annars hade mitt liv inte sett ut som det gör idag. Jag har en fantastisk familj och jag tycker det är väldigt viktigt att man inte låter idén ta så mycket plats att man faktiskt hindrar det från från att man skaffar barn. Den ultimata exponeringen? – Kanske? Absolut. Framför allt om man också har pedofili och det där man är rädd för att tänk om jag egentligen är pedofil. Det var jag också rädd för när jag skulle träffa barn. Men jag var bara nej. Fuck that. Jag tänker skaffa barn ändå.

John Eidering predikar om hur man skall tänka kring och val och beslut i livet i den femte och sista gudstjänsten i vår serie "Att följa Jesus".

Hur många professionella ryttare behövs för att byta en lampa? Gaia och Karolina grottar ner sig i en studie med riktigt intressanta resultat, “Investigation of a potential link between UK equestrians' understanding of learning theory, and their perception of and response to a problematic equine behaviour” av Girgis et .al (2025). En studie som kollar på kopplingar mellan hästmänniskors kunskaper om inlärningsteori och hur det korrelerar med deras uppfattning om samt respons på hästars beteende. Bland annat kommer det upp frågor kring eskalerande tryck och hur till exempel ålder korrelerar (eller inte) med förbättrad kunskap om operant betingning. Skriv till oss med idéer, tankar och förslag eller tagga oss i dina inlägg på Modern Hästträning (modern_hasttraning) på instagram och facebook!

I det här avsnittet pratar jag om beslutsångest – och varför det ofta inte handlar om att du behöver tänka mer, mer information eller analysera mer, utan om att du behöver börja lita på dig själv. Kanske känner du igen dig i att: – du tänker och analyserar men kommer inte vidare – du väntar på att känna dig redo – du är rädd för att fatta fel beslut Och så står du kvar, trots att du vet att du vill något annat eller något mer. I det här avsnittet får du förstå: ✨ varför vi fastnar i övertänkande ✨ hur rädsla styr våra beslut, utan att vi märker det ✨ skillnaden mellan att fatta beslut utifrån rädsla eller utifrån tillväxt och utveckling ✨ hur du kan börja fatta beslut även när du inte har alla svar Jag delar också med mig av Tänka – Känna - Göra - modellen och hur du kan använda den för att ta dig från att tänka, till att faktiskt agera. Det här avsnittet är för dig som: – är trött på att stå still – vill börja lita mer på dig själv – och är redo att börja ta steg mot det liv du egentligen vill leva Vill du ta det här vidare? Välkommen till min kostnadsfria 3-dagars Bootcamp: “Stå i din storhet” Den 2–4 maj. Det kommer bli massor av härlig energi, pepp, övningar och nya insikter, för din utveckling.Här vi jobbar med: → självkänsla & självförtroende → mod att fatta beslut → att börja prioritera dig själv på riktigt

Signalbaserad försäljning – det nya svarta? Att förstå och utnyttja signalbaserad försäljning kan revolutionera hur du når dina kunder. Denna teknik går bortom traditionell CRM- och marknadsautomation, genom att använda AI och ett omfattande nät av datakällor för att identifiera de rätta tillfällena för kontakt. Genom att fokusera på signaler snarare än bara statiska listor, kan du skapa mer relevanta och tidsanpassade kampanjer som verkligen träffar rätt i rätt ögonblick.  Niklas Gustavsson, expert på marknadsföringsteknologi, förklarar varför detta är en av de mest transformerande trenderna för sälj och marknad idag. Du får insikt i hur system som Clay samlar in och tolkar data från över 150 olika källor – allt från LinkedIn till egna scraping-metoder – för att ge dig en djupare förståelse av dina potentiella kunder. Du lär dig också varför tajming, kontext och beteendeförändringar är nycklar för att lyckas med denna metod, och varför gamla, statiska strategier riskerar att bli ogenomträngliga i en snabbföränderlig värld. Det här avsnittet hjälper dig att se möjligheterna i att automatisera din prospektering och att bygga relationer som är mer precisa och mindre betungande. Missar du detta, riskerar du att hamna i ett tillstånd där din försäljning saknar kraft och träffsäkerhet. För företag som vill ligga i framkant i den digitala försäljningens tidsålder är detta ovärderlig kunskap – inte bara för att optimera försäljningen utan även för att förstå dina kunder bättre än någonsin. Oavsett om du är vd, säljchef eller marknadsförare, är detta avsnitt en ovärderlig guide för att förstå den nya rörelsen inom signalbaserad försäljning och hur du kan tillämpa den i din verksamhet för att nå fler, träffa rätt och skapa värdefulla relationer i en värld där information och timing är allt. Viktiga insikter: Signalbaserad försäljning använder AI och omfattande data för att träffa rätt i rätt ögonblick, vilket gör den mycket mer effektfull än traditionella metoder. Det är avgörande att skilja på listbaserad prospektering och signalbaserat arbete för att lyckas med automatisering och kontextuell kommunikation. Beteendeförändring och snabbhet är nycklar för att omsätta insikter till handling – att testa, justera och kontinuerligt förbättra är OERHÖRT viktigt. Denna teknik förändrar säljrollen och öppnar möjligheter att skapa en automatiserad, kontextuell och mycket mer relevant kontakt med potentiella kunder. Det är dags att omvärdera gamla vanor och ta steget in i den moderna, signalbaserade försäljningsrevolutionen. Kontakta Niklas om du vill prata mer om detta. Läs transkribering Anders Hermansson (02:05.403) Nicklas Gustafsson, hjärtligt välkommen till Sälj och marknadspodden! Niklas Gustavsson (02:09.742) Ja men tack så mycket! Anders Hermansson (02:11.739) Kul att dig här. Vi ska ju snacka om något som är lite ny. Ja, förhållandevis ny grej. Spännande tycker jag. Signalbaserad försäljning. Niklas Gustavsson (02:23.918) Ja precis, det finns väl många olika sätt. Signalbaserad försäljning, låter fantastiskt bra. Ja verkligen. Anders Hermansson (02:33.371) Eller hur? Det en ny term, det gillar vi alla. En ny grej som ska lösa alla problem. Ja, grymt. Du, men innan vi gör det här. Vem är du och hur kommer det sig att du liksom har börjat med det här sales automation spåret? Niklas Gustavsson (02:50.798) Jag har jobbat ganska länge inom marknadsföringsteknologi och kommer nog lite mer från marknadsidan än säljessidan. Om vi ska gå jättelångt tillbaka så år 2001-2002 med e-postmarknadsföring. 2008-2009 började vi prata om marketing automation. Anders Hermansson (03:13.561) Okej. Niklas Gustavsson (03:19.63) Sedan har jobbat som konsult och drivit bolag inom det här området. Jag har skrivit en bok. tror det var 2018 som den kom ut. Jag brukar säga att är slut såld men jag brukar aldrig tala om hur många ex den fanns i. Jag vet inte. Anders Hermansson (03:42.105) Du förhandlar just nu om en ny upplaga men vi får se vad det blir. Niklas Gustavsson (03:47.886) Jag vet att när skrev den boken så skrev jag inledningsvis att det känns lite dumt att skriva en bok för att det blir gammalt men det klart att det har varit kul att ha något i handen och kunna lämna ut något fysiskt att ta på. Jag vet inte om det är något att trycka upp igen. Sen så sålde jag en liten konsultlåda 20-23 någon gång inom marketing automation. Anders Hermansson (03:59.257) Exakt. Niklas Gustavsson (04:17.454) funderade då på vad ska jag göra nu? Jag tycker att man har sett många bolag som har CRM-system där CRM-systemet används mest som ett place of records. Det blir mest som en digital telefonkatalog eller en databas och det blir något jobbigt för säljarna att fylla i för att någon ska kunna titta på nån gång. I samband med det så hittade vi också Play. Anders Hermansson (04:54.873) Just det, en plattform som man gör det här. Kan du inte berätta lite om, för nu har vi redan lanserat den nya termen här, signalbaserad försäljning eller vad ska jag kalla det för då? Vad är skillnaden som gör skillnaden mellan det här och det traditionella markning automation CRM-grejen om man börjar i system på systemsidan? Niklas Gustavsson (05:18.126) Skillnaden är väl egentligen att man lägger på clay som ett lager på sitt CRM. Hubspot eller Salesforce är väl i huvudsak. Och sen så kan man då hitta alla intänts och signaler och allting som händer kring personerna och företagen. Om en person byter arbetsgivare till exempel. eller om ett företag som man har i sitt CRM publicerar en nyhet så får man in en signal om det och kan då agera på det. Det klart att det här är nog väldigt mycket i kombinationen med allting som sker inom AI för att det finns AI inbyggt i clay då som gör att man kan ha promptar eller agenter som agerar på de signaler som kommer in. Anders Hermansson (06:20.568) Just det. Vi kan komma in på det lite och Om du tittar på… Då tror jag att vi har fått en liksom en… Det är någon sorts… Det är en automatiserad omvärldsbevakare som plockar upp saker som händer kan man säga. Till att börja med och sen kan man agera på det då. Och hur skulle du säga att om man tittar på säljarnas beteende och vad är det de bord kan göra då och slipper göra och allt sånt här. Om man skulle implementera den här typen av säljstödsverktyg kan man väl kalla det för. Niklas Gustavsson (06:51.214) Det är väl mycket, om man börjar från början i en säljprocess så är det väl mycket prospekteringen som kan göras i Clay också då. Att hitta relevanta personer och prata med utifrån någonting. Dels att de är relevanta personer på ett relevant… på rätt bolag, att de är inom rätt ICP. Och sen att det sker saker som gör att timingen borde vara rätt. Så att hela prospekteringsprocessen kan läggas in mer automatiserad och säljaren kan fokusera mer på att bli ännu mer specialist. och prata med kunderna senare i beslutsprocessen. Anders Hermansson (07:54.072) Men du, det här med ICP, om man ska ersätta det till svenska så är det en form av drömkund, kan man säga, drömkundsprofil då. De man helst vill sälja till. vet man… Alltså, tillbörjar man man som har koll på det. Och det är ju en sak som ni kan lyssna på på säkert tio avsnitt i Säljmarknadsbådden när vi pratar om ICP och sånt och vikten av det. Men här blir det ju då väldigt, väldigt viktigt för att det här systemet ska kunna göra sitt jobb helt enkelt. Niklas Gustavsson (08:25.102) Så är det ju. Det är klart att många har massor med bolag i sitt CRM-system. Genom att vi har olika AI-modeller och sånt inbyggt i clay så kan vi då istället för att kanske prata om en scoring så kan vi då titta på de här bolagen och tala om vilken ICP eller om de är inom ICP och hur bra Hur good fit är det till ens ICP? Är det låg eller hög matchning mot den ICP som man har? Genom att du har, ja du kan få in massa olika datapunkter som inte bara är variabler i en databas utan också skrepa bolagens sajter eller titta på vad de gör eller Anders Hermansson (08:57.494) Jag fattar. Niklas Gustavsson (09:24.302) Du får väl klippa i det här sen. Nej precis, det vill du inte. Vi har ett gemensamt case som vi har jobbat med där ett intänt signal, om de är en god fit för våra gemensamma kunder, är ombo. Anders Hermansson (09:28.95) Nej. Anders Hermansson (09:33.75) Ha! Niklas Gustavsson (09:53.998) Bolagen åker på mässor och då kan precis för åker de och ställer ut på mässor. Om de åker och ställer ut på mässor då har de behov av de här tjänsterna så att då det finns ju inte registrerat inom databas men däremot så kan vi ju söka efter nyheter eller eller liksom hitta då att av de här tusen bolagen så är det de här 200 de åker väldigt mycket på mässor så att de skulle ha stor. Anders Hermansson (09:56.822) Och ställ dig ut på mässor. Niklas Gustavsson (10:23.854) är stor nytta av de tjänster som vår gemensamma kunder det här fallet tillhandahåller. Då är de i väldigt bra mappning mot ICP. Anders Hermansson (10:28.054) Fattar. Anders Hermansson (10:37.462) Just det. Det där är väldigt intressant. När jag pratade om ICP-er förr så tänkte att man ska kunna se på avstånd om det en ICP. Men då är det mer baserat på offentlig data som omsättning, bransch, antal anställda, affärsmodell och sådana där saker. Men här kan man med hjälp av maskinen göra en mycket djupa, mer detaljerad analys som du är inne på. Niklas Gustavsson (11:06.51) Ja, och det blir kanske någon form av mix mellan någon scoring och ECP-mappning då. För att är det inte så att bolaget ska åka på mässa utan det kanske är så att de använder mässor som sitt säljverktyg. Då har de nytta av våra tjänster. Eller att de Anders Hermansson (11:15.446) Ja, just det. Anders Hermansson (11:26.869) Just det. Niklas Gustavsson (11:35.022) de rekryterar bolag som rekryterar mer än de andra. De kanske har större behov av våra tjänster även om de inte har med rekrytering att göra. är alla digitala signaler som vi då kan få in med hjälp av Clay och de modeller som finns inbyggda där. Och så skicka in den informationen till CRM. Anders Hermansson (11:45.142) Mm. Anders Hermansson (12:03.253) Vad är det för datakällor som man kan gräva i för att få reda på de här grejerna? Niklas Gustavsson (12:14.19) Ja, dels så… Niklas Gustavsson (12:20.622) Klej har integrerat över 150 olika datakällor. LinkedIn är en datakälla. HG Insights är en annan datakälla. Apollo kan vara en tredje datakälla. är massa olika datakällor som är integrerade. Så normaliseras datan i Klej. Men sen kan du också då peka på egna datakällor. kan till exempel köra scraping mot alla bolag och scrapea bolagsdata därifrån. Om du vill ha senaste fem årens revenue-förändring eller eget kapitalförändring eller vinstförändring under de senaste fem åren så kan vi scrapea den datan därifrån. Anders Hermansson (12:56.245) Mm-hmm. Anders Hermansson (13:14.389) Mm. Niklas Gustavsson (13:16.686) Vi in den i systemet och göra saker baserat på det här. Anders Hermansson (13:25.013) Okej, och det du sa förut var att försöka mappa de förut som man har i sitt CRM mot en ICP. Bygger det alltid på att man börjar med en databas som man själv har i sitt CRM? Niklas Gustavsson (13:43.534) Nej det gör inte. När det gäller signalbaserat eller om man vill hitta intänts så. är det ju intänts eller signaler på företag eller personer som vi känner till. Men sen genom att du har de här över 150 datakällorna så kan du också använda det för att… Lägga in din, alltså så här ser vår idealkund ut och så får du fram din totala, adresserbara marknad. Så om du lägger in bolagen i en viss omsättning, en viss industri, en viss geografi och ett antal olika kriterier så får du också fram, det här är de företagen som finns. Vill du ha dem och vill du jobba med dem. Det blir för att source nya, någon form av list-storcing av nya kontakter eller nya bolag att jobba med och sen nya personer. Så det är det ena sättet att starta. Det andra sättet är att bevaka signaler på de här som man har sökt fram. Anders Hermansson (14:35.157) okay. Anders Hermansson (14:43.381) Just det. Niklas Gustavsson (15:03.598) eller på dem som man redan har. Anders Hermansson (15:05.972) Just det. Det här är intressant ju. Om vi nu tittar på att det har ju inte gjorts så här i alla år så att säga, utan nu finns det ju teknik då som möjliggör det här. Varför skulle du säga att det här är en relevant grej att fundera på nu? Givet hur saker och fungerar. Niklas Gustavsson (15:24.398) Det är väl som alltid när man håller på med det här tech-landskapet inom sälj och marknadsföring och naturligtvis så är det inom andra områden också. Anledningen till att det är relevant nu är att det kommer så mycket nya möjligheter hela tiden. Det kommer teknologi och funktioner och sådant som utvecklas exponentiellt. Och kostnaden av att inte göra någonting är ofta större än kostnaden av att göra saken. Man behöver väl på ett eller annat sätt utforska eller liksom… Anders Hermansson (16:11.604) Ja. Niklas Gustavsson (16:20.75) Nyttja de möjligheter som kommer fram helt enkelt. Anders Hermansson (16:24.02) Vad skulle du säga att i en säljare’s liv, vad är det för beteendeförändring som ska till för att man ska bli framgångsrik med det här? Niklas Gustavsson (16:36.654) Jag slits mellan att prata om säljare eller sälj som en funktion eller som en uppgift. Särskilt i ett typiskt svensk B2B-företag där man kanske inte är 30-18 säljare som man ofta är i de amerikanska bolagen. Det är ju kanske ofta utifrån det. Anders Hermansson (16:45.78) Mm? Mm? Niklas Gustavsson (17:06.574) som de större ekosystemen, Salesforce och HubSpot, bygger sina modeller. De bygger där utifrån att bolagsorganisation ser ut på ett visst sätt. Men jag har inga siffror på det, men jag tror att merparten av bolagen i Sverige och Skandinavien, de är inte… De är inte massor med säljare utan det är kanske en grundare, en vd, en försäljningschef eller några som ska göra, de ska sköta sälj samtidigt som de gör en massa andra saker. De har någon gång startat ett bolag, bolaget kanske omsätter 50 till 100 miljoner eller någonting och sedan Anders Hermansson (17:47.924) Mm. Niklas Gustavsson (17:55.47) Vill man ha tillväxt i det där för att man kanske vill göra en exit eller man vill göra bra vinst. Och då behöver då behöver ju säljet kanske byggas kring grundarens eller grundarteamets nätverk eller vdns nätverk eller man har kanske en eller två säljare som De är inte bara renodlade säljare. klart att det finns sådana bolag också. man tittar på de större mediahusen där det är renodlade säljare. Det som förändras mycket är att man kan lita på att det finns någonting som sker. Anders Hermansson (18:26.802) Nej jag fattar. Niklas Gustavsson (18:52.366) Det finns en motor som sköter den här prospekteringen. Samtidigt som som säljare har säljmöten eller samtidigt som jag som grundare vd sköter andra frågor som jag måste ta hand om i bolaget så vet jag att jag har ett stort nätverk på LinkedIn eller på andra kanaler och det sker, det är inte helt tyst utan det sker någonting Anders Hermansson (18:56.914) Mm-hmm. Mm. Anders Hermansson (19:09.841) Jästa. Niklas Gustavsson (19:21.294) i bakgrunden hela tiden som genererar aktivitet. Om man pratar om försäljning, om man lyssnar på de traditionella försäljningschefer, jag kommer ihåg en kille som jag jobbade med för många år sedan. Han sa att det den som lyfter luren flest gånger om dagen som säljer mest. Det är en klassisk gammal säljchefs-säjning. Anders Hermansson (19:28.177) Hysta. Anders Hermansson (19:44.146) Mm. Anders Hermansson (19:49.841) Ja, exakt. Niklas Gustavsson (19:50.446) Idag kanske vi inte lyfter luren på det här viset som man gjorde för 20 år sedan. Det är ju ändå så att det måste ske en viss aktivitet. Man måste höra av sig till dem som jag kanske hade kontakt med för två år sedan. För de har bytt jobb och är på något nytt ställe. Eller de har hamnat i en annan situation. Anders Hermansson (20:12.369) Mm-hmm. Niklas Gustavsson (20:17.902) Det är dags att ta en kontakt med det sådant som man både som säljare om man nu skulle vara renodlad säljare eller som vd med ett stort kontaktnät eller vilken person som helst. Man hinner inte med det och det är väl den stora förändringen. Med med den här typen av text. Anders Hermansson (20:42.961) Okej, jag försöker fantisera ihop en bild av hur vardagen skulle se ut för mig till exempel som deltidssäljare och allt i all på Business Reflex. Då rullar den här maskinen på och så plockar den upp signaler och den har ICP-profil och HEH. Vad händer rent konkret? jag ett mail så att nu ska du nog kontakta den här personen eller vad händer? Niklas Gustavsson (20:55.342) Mm. Niklas Gustavsson (21:10.926) Nej, alltså det är ett sätt som det skulle kunna vara men det vet vi hur det blir med task. Den listan är lätt att den bara byggs på och så sker inte det där. att det här outlösen sker ju per automatik. Det liksom triggas ett mail till den här personen. Det var länge sedan vi hade kontakt, det är över två år sedan. Jag ser att du har bytt jobb. Anders Hermansson (21:17.552) Mm. Anders Hermansson (21:22.576) Ja, exakt. Niklas Gustavsson (21:40.366) Läge och ta ett snack igen eller. Eller om det är då en ny person som man aldrig har pratat med förut så kan då Clay se att. Jag såg att du publicerade det här inlägget på LinkedIn som handlade om det här. Jag såg dessutom att du jobbar inom det här området. Vi hjälper bolag som och så vidare så att det blir liksom en. Det är där som är den här möjligheten nu då med att man att OpenAI och Claude och allting finns inbyggt i Klay och att det är connectat till alla de olika datakällorna så att det skulle kunna vara så att någon nu ser att hej Niklas, jag hörde att du var med i den här podden. om jag lägger upp det på min LinkedIn så skulle det kunna vara någon som tar kontakt med automatik med mig utan att de vet om det själva egentligen för det är promptningen i Clay som har gjort det här. Jag såg att ni var med i den här podden och hörde att ni pratade om det här och det här. Vore intressant att snacka med dig om de här och de här sakerna för du kanske har behov av att köpa våra tjänster. Anders Hermansson (22:40.079) Hej då! Anders Hermansson (22:51.023) Han fattar, okej. Anders Hermansson (23:02.927) Ja, det det. Nu försöker jag hitta modellen huvudet. ICP-definitionen låter mer statisk. Det är exempel du tog. Bolag har en viss storlek som är mycket på mässor. Det är binärt ett eller noll. Antingen det om det eller om inte. Då tycker jag att de ska ligga på min bevakningslista. Sen kollar jag efter signaler. Är det då den här timingen som är… Niklas Gustavsson (23:25.006) Nu. Anders Hermansson (23:35.503) Skulle du säga att tajmingen är en viktig komponent i det? Niklas Gustavsson (23:39.598) Ja, tajmingen och relevansen i vad man säger. Man pratar om att traditionell outbound är trasig och vi har förstört kanalen. Anders Hermansson (23:44.464) Mm. Anders Hermansson (23:54.255) Jag har minns sagt. Hej jag tittade på din website och va hur du det gjorde du inte. Niklas Gustavsson (23:59.726) Nej precis. Det är väl där som det verkligen finns möjlighet att få in ett kontext om personen och den situationen. Och sedan stoppa in sin affärsplan eller sin business DNA i den här agenten som då kan titta på personen som jag vill ta kontakt med. och skapa ett meddelande som faktiskt på riktigt blir relevant. Många har säkert testat själva i Chatt-QPT och liksom stoppat in då mottagarens website och lite annan information och sagt hjälp mig skriva ett outreach-meddelande till det här företaget. Och så får man fram förslag på det och så klipper man in det i sin mail och så skickar man ut den. Men grejen här är att det här sker helt per automatik. Ett exempel som jag tycker är riktigt bra är då en för egen del där det gick ut ett litet inmeddelande till en person som är vd på ett konsultbolag och så stod det så här, hej jag såg att era rapport omnämndes i regeringens beslutsunderlag angående det här och det här. Det var verkligen så att varken mottagaren, den här personen, här bolagen som hade gett ut rapporten, de visste naturligtvis om att de hade gjort rapporten men de visste inte att den hade omnämndes i regeringens beslutsunderlag. Anders Hermansson (25:28.398) Mm. Anders Hermansson (25:46.509) Mm. Niklas Gustavsson (25:47.822) Det blev extremt relevant. Jag ser inte det här förrän jag får ett svar av den här personen. Vad kul att du såg våra rapporter. Vart någonstans har du sett dem? Då blir det inte det här hej förnamn jag ser att du jobbar på bolaget X inom Industri Y. Anders Hermansson (25:56.237) Jästa. Anders Hermansson (26:03.117) Mm-hmm. Anders Hermansson (26:11.661) Ja, det. Niklas Gustavsson (26:13.006) Jag var inne på er webbsida och såg att ni erbjuder det här och det här. Det är ju precis som du sa att det är ju inte sant utan det är ju man har liksom skapat ett en template som man lagt in lite klamrar i det här mejlet att stoppa in förnamn, stoppa in motverketsbolags namn och industri. Här är det ju verkligen då hela Anders Hermansson (26:21.901) Hej. Niklas Gustavsson (26:40.494) Allt har skapats utifrån promptningen. Anders Hermansson (26:44.365) Fattar. Okej, här sättet att nå ut till folk, vad heter det, är det e-mail som med grejen? Niklas Gustavsson (26:54.286) Jag skulle säga att de kanaler som vi i huvudsak jobbar med är e-post och LinkedIn. jag skulle säga i tio fall av tio så är det båda de kanalerna lite tillspelsat. Men LinkedIn är en jättebra kanal också. Särskilt om man kommer lite längre. Det finns ju vissa begränsningar där på volym och sånt som inte finns på samma sätt på mail. Anders Hermansson (27:25.741) Ja, just det. Mm. Du, vad heter det… Jag tror jag pratade en del om vad AI kom in i bilden. Jag förstår ju att det är väl det som AI är bra på att tolka om ostrukturerad information till någon form av essens. Om man tittar på det här med… Om man ska göra det här, vad är vanligt misstag som man kan göra? Om man ska passa sig för. Niklas Gustavsson (27:49.326) Det vanligaste är att man egentligen bara gör som man har gjort förut. Man tar in nya verktyg och så tänker man att nu ska vi bara ha ett nytt outreach-verktyg. Så tänker man att man ska skala upp det. Anders Hermansson (28:07.916) Ja. Anders Hermansson (28:15.948) Mm. Niklas Gustavsson (28:19.534) Det är väl det vanligaste misstaget och att man jobbar listbaserat. Man tänker att vi ska söka fram nya företag och människor. Så ska vi nå ut till dem med samma sak. Anders Hermansson (28:35.629) Ja, det är som mailchimp liksom, fast man får in listan. Ja, okej. Niklas Gustavsson (28:38.446) Ja, Eller att man tänker att det är som sequenser i Hamsbot. Anders Hermansson (28:52.044) mer statiska. Niklas Gustavsson (28:52.43) Ja precis att man inte nyttjar signalerna och liksom promptningen för att skapa ett kontext av mottagaren innan man skapar utrymd meddelarna. Anders Hermansson (29:11.532) Ja, just det. Det som jag liksom hakar fast i ganska mycket det var ju det där med timingen. För gör du en sequens i Habsbottor, sen väntar du 14 dagar, så drar du med nummer 2 och så väntar du 14 dagar till. Då är ju det, du skjuter ju totalt blindt ur perspektivet. Vad håller mottagaren på med just nu, så att säga? Niklas Gustavsson (29:30.606) Ja, och så är det bara startat utifrån att du vill säga någonting till mottagaren. Det inte startat utifrån att mottagaren är i en viss situation. Det är inte startat utifrån att de har haft tre år med vinst eller det är inte startat utifrån att de har publicerat ett litet ininlägg eller att de… Eller det är heller inte startat utifrån att… Anders Hermansson (29:36.204) Exakt. Niklas Gustavsson (29:58.03) bolaget som mottagaren jobbar på har publicerat en viss nyhet inom ett visst ämne. Och de sakerna tyder ju på att mottagaren är i ett visst mindset och då vill man ju kanske hoka tag i det mindsetet som mottagaren är i för att de ska se det jag säger till dem så att man inte bara säger. Jag ser att du jobbar på företaget X. Jag vill berätta det här för dig utan att man. Anders Hermansson (30:11.148) Mm, exakt. Anders Hermansson (30:19.372) Åh, åh. Anders Hermansson (30:26.764) Exakt. Niklas Gustavsson (30:27.534) att man först ser dem och den situation som dom som mottagaren är. Anders Hermansson (30:35.98) Det leder mig lite in på det här med GDPR. Hur rimmar det med det här beteendet? Niklas Gustavsson (30:48.334) Ja, alltså… Man kan tänka så här att nu blir Niklas tyst och det där har han inte tänkt på. Men de frågorna kommer ju naturligtvis alltid upp. Allting som finns digitalt har ju någon någonstans gett en möjlighet till den de har lämnat den här informationen till att använda på ett eller annat sätt. Anders Hermansson (31:06.251) Mm. Niklas Gustavsson (31:26.158) Då har man ju liksom gett okej till att använda informationen. Publicerar jag nyhet på min hemsida så vill jag att Google ska hitta den nyheten och att den ska hittas av besökare eller av folk som söker efter den nyheten. Publicerar jag ett linked in-inlägg så vill jag att den ska synas och då är jag godkänt att Anders Hermansson (31:32.107) Mm-hmm. Niklas Gustavsson (31:55.79) att det syns i samband med att jag publicerar det på LinkedIn eller sannolikt i samband med att jag ens har ett LinkedIn-konto så är det godkänt en massa saker. Och vi får ju ofta liksom, eller jag ska inte säga att det sker ofta, det händer kanske en gång i månaden som våra kunder får frågan så här, var har ni hittat min e-postadress? Ja, för det är ju en vanlig grej då genom att Anders Hermansson (32:04.971) Mm. Anders Hermansson (32:18.986) Alla öster. Niklas Gustavsson (32:24.814) Genom att vi söker fram nya personer som avsändaren inte har haft någon dialog med sedan tidigare och så gör man en outreach till dem. Då kan ju de undra vart sjuttonen ni fått min mailadress. Och då är det alla de här olika datakällorna som då sitter på mailadresser och har liksom gjort till sin affärsidé att att hitta mailadresser och sälja där vidare i det ekosystemet. Anders Hermansson (32:52.202) Just det. Så det är som klerat i nivån innan, man säger så. Niklas Gustavsson (32:57.934) Ja precis. Sen är det här bara B2B. Då är det ju skälet att berättiga intresse. att anser man att den här informationen borde du vara intresserad av, då är det rätt att skicka den till dig för den är relevant för din arbetssituation eller för den situation som ert företag befinner sig. Men då har du full rätt att Anders Hermansson (33:06.218) Just det. Anders Hermansson (33:25.739) Öster. Niklas Gustavsson (33:27.822) att informera om möjligheter. Anders Hermansson (33:32.522) Just det. Jag brukar också säga, när i diskussioner med våra kunder om det här, brukar jag säga jag ingen jurist. Men det som man i de här bit-by-sammanhangen just kan lutas mot intresseavvägningsprincipen, att du är som professionell mottagare av information, inte skyddsvärd som ett barn är. Och det är ingen information om känslig data. Du är CFO, det är inte känslig information. Niklas Gustavsson (33:46.446) Ja. Anders Hermansson (34:02.218) som vi har på dig, så att säga. att det känns ju ganska… Men det är bra att beröra ämnet i alla fall för att när man tänker… Tanken går automatiskt dit när det blir så detaljerad information om en person i alla fall. Så… Ska vi försöka sammanfatta någon form av best practice om man nu liksom ska naila det här verkligen? Vad är det man behöver ha koll på för att kunna sätta igång och bli framgångsrik? Och hur ska man bete sig över tid för att fortsätta att bättre och bättre på det här? Niklas Gustavsson (34:03.47) Nej. Nej precis. Niklas Gustavsson (34:15.726) Så är det absolut. Niklas Gustavsson (34:33.773) Jag brukar säga det mer och mer, nu har hållit på med det här i två år ungefär och jobbat med både mindre och lite större bolag. Jag skulle säga att en av de absolut viktigaste sakerna är att skilja på list-thorsing och på sånt som då är signalbaserat. Anders Hermansson (35:02.473) Mm-hmm. Niklas Gustavsson (35:02.862) En signal kan också vara så här, nu har det gått 12 månader sedan vi förlorade en deal med det här företaget. Vi hade en diskussion med dem och vi lämnade en offert för 12 månader sedan. Det blev ingen affär då. Att per automatik komma tillbaka till dem. För det där vet man ju också att det blir inte gjort i CRM-systemet. Just det, ska höra av mig till det. Man jagar ju ständigt nya oftast. Anders Hermansson (35:11.209) Ja. Niklas Gustavsson (35:31.246) Så det kan ju också vara en signal, en information om att det borde ha kommit en signal som inte har kommit. De borde ha köpt men det de inte gjort. att de signalbaserade kampanjerna och skilja på dem och på list står sin kampanjer. Det skulle jag säga är en av de viktigaste sakerna. Och sen är det ju också att Att göra saker för att lära sig, att komma igång med någonting för att lära sig. Det något bland det viktigaste. Det kommer inte att bli perfekt. Det finns exempel där det blir fel också. Där man skriver om en gammal nyhet. slutet på mars och då var det ett exempel där vi sa att titta om det finns LinkedIn-inlägg som är mindre, alltså som är yngre än tre månader gamla. Ja då hittar du naturligtvis ett LinkedIn-inlägg som var god jul. Så då blev det att handla om LinkedIn Connect-request och medielandet handlade om god jul. Anders Hermansson (36:57.32) Jag fattar, det där är intressant. Det blir ju naturligtvis en verkstad där man behöver testa saker och tuna saker. Det kan ju vara en viktig sak att ta med sig. Det handlar inte om att installera som en ny glödlampa och så blir det ljusare och så har man den av eller på. Det här är liksom en process som kräver att man tunar den. Niklas Gustavsson (37:20.814) Ja det är det. Sen är det lite beroende på hur modig eller hur trygg man vill vara. Desto mer du går efter det här vi pratade om förut med klamrar för att bara stoppa in företags namn eller bransch och statiska mail eller statiska LinkedIn-meddelarna som går ut desto tryggare är det i att det inte kommer stå god jul. Anders Hermansson (37:45.831) Just det. Så är det ju. Niklas Gustavsson (37:48.494) Men det blir också väldigt tråkigt för mottagaren. Anders Hermansson (37:52.039) Eller så kommer det stå god jul, för han har glömt att uppdata sin sequence i sitt serial. Niklas Gustavsson (37:55.694) Ja, precis. Men det är inte heller så att det går ut. Det är också en ganska viktig sak som jag tror att man inte riktigt tänker på. Man kan ju faktiskt inte skicka hur många, även om du skickar sequences i HubSpot eller någon annanstans, så kan du ju inte dra iväg tusen mejl per dag från det ska gå från säljarens mejladress. Utan det finns ju ett max där och där är det liksom viktigt att då nyttja de här verktygen som säkerställer att det där sker på rätt sätt. det går ju liksom ofta så är ju grundinställningar i att vi börjar med 30 stycken personer per dag. Anders Hermansson (38:37.927) Just det. Niklas Gustavsson (38:49.71) Det går ett visst antal minuter emellan. Går det iväg något som är fel så kommer man ju hinna… Ja, det går till några stycken. Vi går in och tvikar på det här sättet. Anders Hermansson (38:59.751) Ja, just det. Anders Hermansson (39:04.616) Ja, just det. En grej som jag tycker är intressant här, är ju därmed beteendeförändringen. är ju samma sak som om man skulle ha på något annat sätt få igång en Leads, inkommande Leads. Det är ju just det där att man behöver ju vara redo då att ta emot och agera på de här mailsvaren. När någon reagerar på den där automatiska outreachen, då måste man ju faktiskt ha tid att… ta hand om de inkommande signaler som kommer från folk. För att inte är så att affären kommer göra sig av sig självt, antar jag, utan det är ju för att starta en konversation det här. Niklas Gustavsson (39:36.27) Vad är det för smut? Niklas Gustavsson (39:42.894) Så är det ju helt klart och man behöver ju ha med sig liksom de som sen ska ta mötet, boka mötet med kunden och ta dialogen. De behöver ju vara med i att det kommer att komma in på det här sättet. Vi har ju exempel där man har varit så inkörd på en viss process så att man missade, jag tror att det var nästan 100 Anders Hermansson (39:51.783) Exakt. Anders Hermansson (39:59.111) Just det. Niklas Gustavsson (40:11.758) 100 lids. De kom liksom in från vänster när organisationen var van i att vi har en dialer som står och ringer upp våra kunder. Så jag som säljare sitter bara här och tar de samtalen som kommer i dialen. Och så får jag nej på 99 av 100. Medan de här som har kommit in den andra vägen, de är ju varma så det kanske hade varit bättre effekt. Anders Hermansson (40:13.511) Ja, just det. Niklas Gustavsson (40:41.422) att jag hade kopplat bort mig från dialen och så hade jag ringt dem där. Då kanske jag hade fått ja på många fler. Anders Hermansson (40:47.014) Exakt. Anders Hermansson (40:51.046) Det du säger nu är viktigt att det nämns, även om det låter så otroligt självklart. Men just det där att man tänker igenom hela sin tratt ända till pengar på banken. Hur ska det gå till i alla steg? Och är alla beredda nu i den här tillverkningsprocessen av nya kunder? Det där kan man inte nog nämna. Niklas Gustavsson (40:58.99) Mm. Niklas Gustavsson (41:18.126) Det är oftast där som det Det här är nya verktyg. Det här är nya sätt att skapa tillväxt och att driva affärer. Det ett nytt sätt att sälja. Det är inte nya verktyg. Anders Hermansson (41:31.75) Ja, exakt. Nej. Bra grej. Om man ska försöka knyta ihop det här, nu har vi pratat om det här och kanske inspirerat folk och gett lite kunskap inom området. Vad skulle du säga om man sitter här som vd och blir lite särfande? Det där kanske vi borde titta på. Vad skulle vara absolut nästa aktivitet jag borde företag med för att se om det är relevant för mig att göra det här eller inte? Niklas Gustavsson (42:00.43) Nämen jag skulle säga att nästa relevant aktivitet är att göra någonting. Att börja skapa utrymme för att göra andra saker. Och då behöver man gå så pass långt ifrån det man gör nu. Anders Hermansson (42:08.902) Gör något. Niklas Gustavsson (42:27.694) Man behöver gå så pass långt från det man gör nu så att man inte fastnar i samma flöden eller samma mönster. Anders Hermansson (42:39.301) Mm. Om jag ska försöka tolka det du säger så att man behöver om man ska göra det så behöver man titta på det ur lite bredare perspektiv än att det bara är ja, vi köper den här programvaren och så lever den i sin lilla bubbla där utan det här är någonting som skulle påverka, är det så du menar, att det påverkar på lite bredare basis? Niklas Gustavsson (42:58.094) Ja precis och det är inte bara att öka outfrisen och att liksom, ja men vad bra då kan vi få en automatisering i det här. Så börjar vi få bjuda in till webinar eller till mässor eller till något med hjälp av det här. För då kommer man fastna i, bjuda in till webinar är ju en sak men det är ju någonting som vi vill tala om. Inifrån och ut. har ett webbinarie då och då. Det kanske vi vill nå ut med till nya personer men det är statiskt innehåll och då kan vi lika gärna kalla det som ett marketing mail från MailChimp eller från Hamspots. Så det är liksom. Ja, fundera på vad är det för saker som egentligen sker hos våra kunder som indikerar att de skulle kunna vara intresserade av våra tjänster eller produkter. Och hur skulle vi kunna hitta de signalerna? Anders Hermansson (43:59.14) Mm, smart. Ja, men det låter som en bra första fråga att ta tag i. Du, Niklas, supertack för att du öppnade upp den här världen kring signalbaserad försäljning och fick öka lite kunskap hos oss lyssnare och mig kring det här ämnet. Om man skulle vilja snacka mer om det här, hur får man tag på dig? Niklas Gustavsson (44:20.974) Det är mest LinkedIn. Det väl enklast. Det där vi hänger, mindwild.com och LinkedIn är väl enklast. Då lägger vi Lengting kanske någonstans. Anders Hermansson (44:24.164) Hallå? Det där vi hänger. Anders Hermansson (44:35.524) Grymt! Ja… Jag kan lägga länken i Zoonotes. Vad tror om det? Va? Ja men grymt! Tack så jättemycket för att du var med i Sälj Marknadsbådden! Niklas Gustavsson (44:41.774) Hallå? Niklas Gustavsson (44:47.758) Ja, men tack själv. Anders Hermansson (44:49.764) Hejdå! Niklas Gustavsson (44:51.246) Hejdå! The post Podd #249 – Signalbaserad försäljning appeared first on Business Reflex.

Louise har problem, Julia har fått frågor och någon skriker "fuck you" till den andra. Nytt avsnitt av allas favoritpodd ute nu!

Manne är tillbaka i podden och samtalet tar vid där det brukar. Rakt, tryggt och utan fasader.Vi pratar om hur det faktiskt känns med löpningen och om framtidsplaner, om drömmen att göra något större tillsammans med er lyssnare. Blir det en träningsresa till hösten? Samtalet landar också i dejting, sårbarhet och rädslan för att inte förstå kärlek fullt ut. Ett fint samtal om att vara mitt i livet och fortfarande lära.God lyssning!Mer info på @NotFannyAnymoreObvi klippt av @thepodfather_magnus Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sandra Bagge är business mentor med lång erfarenhet från onlinebranschen och en bakgrund som illustratör, som aldrig tänkt starta eget tills hon var tvungen att ta betalt för sitt jobb. Idag älskar hon att vara egenföretagare och hjälper andra att våga tänka större, släppa prestationsångesten och bli "messy action takers" som vågar tar plats. I det här avsnittet snackar vi om: - Varför kreativitet är en del av entreprenörskap och inte bara färg och form - Vikten av mindset, självförtroende och att ha rätt människor runt dig - Att våga ta hjälp, investera i sig själv och sluta stå i vägen för sin egen framgång Kort sagt: om du vill tänka större, våga ta plats och ha roligt på vägen, så missa inte det här avsnittet! Följ Sandra på Instagram Följ Nella på Instagram

Han har gjort över 2 700 fallskärmshopp och följt amerikanska familjer i över tre decennier. I detta avsnitt berättar journalisten och dokumentärfilmaren Folke Rydén om sin resa – från elitnivå inom fallskärmshoppning till att skildra världspolitikens skarpa kontraster.Vi får höra om mötet med den vietnamesiske pojken Hoa, hur en oväntad tittare förändrade hans liv, och varför extraordinära ögonblick ibland fastnar mer än möten med världsledare. Rydén delar också insikter från sitt unika långprojekt Ödesval, där han i 32 år följt amerikanska familjers politiska förändringar och förklarar varför vi i Sverige ofta missförstår USA.Samtalet rör sig mellan personliga erfarenheter, journalistikens roll och de stora krafter som formar vår tid – globalisering, digitalisering, AI och polarisering. Avslutningsvis ger Folke tre konkreta råd för hur vi kan agera idag för att stå starkare i morgon. Missa inte!Läs mer om Folke Rydén här.Boka Folke Rydén som föreläsare här.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum.I samarbete med Convendum. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Han har gjort över 2 700 fallskärmshopp och följt amerikanska familjer i över tre decennier. I detta avsnitt berättar journalisten och dokumentärfilmaren Folke Rydén om sin resa – från elitnivå inom fallskärmshoppning till att skildra världspolitikens skarpa kontraster.Vi får höra om mötet med den vietnamesiske pojken Hoa, hur en oväntad tittare förändrade hans liv, och varför extraordinära ögonblick ibland fastnar mer än möten med världsledare. Rydén delar också insikter från sitt unika långprojekt Ödesval, där han i 32 år följt amerikanska familjers politiska förändringar och förklarar varför vi i Sverige ofta missförstår USA.Samtalet rör sig mellan personliga erfarenheter, journalistikens roll och de stora krafter som formar vår tid – globalisering, digitalisering, AI och polarisering. Avslutningsvis ger Folke tre konkreta råd för hur vi kan agera idag för att stå starkare i morgon. Missa inte!Läs mer om Folke Rydén här.Boka Folke Rydén som föreläsare här.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum.I samarbete med Convendum. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I detta avsnitt går vi full-on galenskap! Vi pratar om Adam Neumann (ja, han från WeWork), om skillnaden mellan att vara visionär och att bara vara dum i huvudet  och var exakt den där hårfina gränsen går. Är det besatthet, passion eller brist på verklighetsförankring som krävs för att bygga något stort? Vi snackar också om vad som krävs för att våga  på riktigt  och varför energi säljer mer än någonting annat. Daniel delar sina egna erfarenheter av dåliga beslut, kalla fötter och varför han egentligen inte är kontaktbar i tre dagar när han får en idé. Paula utmanar, ställer de snabba frågorna och avslöjar Daniels sjuka matkombos. Vi hyllar också galna fastighetsprofiler vi inspireras av, pratar om varför vissa lyckas trots att de inte är "smartast i rummet" och varför världen behöver fler som vågar.

Lisa Nilsson släpper ett nytt album. Det första på 12 år. Och hon har gjort en kompromisslös platta. P1 Kulturs Lisa Wall möter Lisa Nilsson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Uteblivna vi heter albumet som formats efter barndomens skivbackar och vuxenvärldens uppbrott och förluster.Titelspåret skrevs när Lisa såg sig själv en söndagsmorgon utan någon att dela dagen med. ”Det är min plikt att framföra sånt här!” säger Lisa Nilsson ”Jag har inte kompromissat den här gången med vem jag är”.lisa.wall@sverigesradio.se

Vi berömmer våra nyårsraketer, trots att de hette "Bad ass". Och gottar oss lite åt att vi är kompisar med Johan Rabaeus, som läste Nyårsklockan med bravur. Hur är det med nyår, med tanke på att man bara kan blicka bakåt, inte framåt? Vi vet att Maggie Smith dog förra året, men vi vet inte vilka storheter som föds det här året, om de inte är del av kungahuset. Kan man blicka framåt, egentligen? En sak är säker: de som nämns som orakel gör inte bra ifrån sig. de låter som vilken tidning som helst. De borde antagligen blicka just bakåt, för att bli en aning mer originella. Vi såg nya Jokernfilmen och var överlag positivt överraskade, även om musikalanslaget var krystat. En bra musikal är dock La-La-Land, om ni inte sett den. Thomas Steinfeld har förresten skrivit flera intressanta artiklar på sistone, inte minst en om att den långsamma småskaligheten kanske är Europas plats, när de stora elefanterna dansar. Klarna lägger sig platt och betalar en halvmiljard och SJ/Banverket eller vad fan de kallar sig numera, lägger sin platta för "pansarisen", som verkar vara ett kodord för vanligt vinterväder. Vi håller på att packa för Kapstaden, en stad där något ständigt händer och inte minst krogarna är fantastiska. Men till sist: vad menar en professor som säger att Trump med "99 procents sannolikhet" kommer att "avskaffa demokratin" i USA? Fattar han ens hur finmaskig den amerikanska demokratin är? Ta det lite lugnt, är ni snälla. Become a member at https://plus.acast.com/s/hakeliuspopova. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

FAVORIT I REPRIS En av Sveriges mest välutbildade Mindset coacher, Emil Grabow, gästar idag Lyckopodden för att hjälpa dig fatta svåra beslut på ett enkelt sätt, utan beslutsångest och övertänkande. I avsnittet berättar Emil hur han gått från dödsbesked till att bli en av de bästa i Sverige på brottning, och idag har Emil lång erfarenhet av att hjälpa människor nå sina mål genom att stärka sin mentala hälsa och skapa balans mellan intellekt och känsla. I det här avsnittet avslöjar Emil en enkel metod som lär dig att fatta beslut som känns bra i magen. Vi pratar om vikten av att identifiera dina kärnvärderingar, hur du kan koppla ditt autentiska jag till dina livsval, och hur du kan stärka din mentala hälsa genom medvetet beslutsfattande. Detta avsnitt är ett måste för alla som vill lära sig ta bättre beslut i livet. Testa meditera hos Mindfully 30 dagar kostnadsfritt: https://www.mindfully.nu/lyckopodden/ Tack för att just du lyssnar! Prenumerera gärna på Lyckopodden, följ oss på sociala medier, och ge oss gärna fem stjärnor på iTunes för att fortsätta synas och höras i bruset ♥ Väntelista ONLINEPROGRAM för ditt välmående 2025: https://lyckoverkstan.se/onlineprogram Läs mer & boka mig som föreläsare till ditt företag här: https://lyckoverkstan.se/lyckoforelasningar/ ♥ ♫ Lyssna på Lyckopodden: Spotify: https://open.spotify.com/show/3hW1wP9v6JjXhLymoXPECh?si=8b9031e788414956 ♥ Instagram: https://instagram.com/lyckopodden ♥ Youtube: http://bitly.com/LpYoutube ♥ Hemsida: https://lyckopodden.se ♥ Patreon: https://www.patreon.com/lyckopodden ♥ E-post: agnes@lyckopodden.se Learn more about your ad choices. Visit megaphone.fm/adchoices

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ämnet för dagen är ett kort och dramatiskt kavallerianfall under krimkriget 1854. Det har förekommit många kavallerianfall i historien, så varför ska just detta avhandlas kanske någon undrar? Jo för att stjärnorna måste stått i någon mycket ovanlig konstellation vid detta närmast mytologiska misslyckande. Att få en handfull så oerhört inkompatibla och självcentrerade officerare på plats i ett system som premierade snorkighet, stolthet och amatörism ledde till missförstånd på nivå av, apropå stjärnor, astronomiska dimensioner. Dessutom är de tre officerare vi följer några av de mer färgstarka karaktärer man kan tänka sig. Häng med till Krim!Läslista:“Världens största fiaskon” - Gunnar Wall“Militära misstag” - Saul David“Historiens största katastrofer och misstag” - Tim CookeVärldens Historia 1/2011 Lyssna på våra avsnitt fritt från reklam: https://plus.acast.com/s/historiepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi börjar på krogen med Hasse Aro — lugn och sans, inga excesser — och går vidare till veckans ryggradslösa dumpning: SVT:s Eva Beckman kastar Stina Wollter överbord. Fattar man idiotbeslut kan man inte kosta på sig att stå för dem. Hur är det med hets mot folkgrupp: bra med skärpning, eller en tveksam idé från början? Vi enas om att vara oense. Och så alla tips på bra musikfilmer: Commitments, Dig!, The Heart is a Drum, Stop Making Sense, Made of Stone, I'm not There och så vidare. Johan bidrar också: CBGB:s, The Last Waltz, Quadrophenia, Control och 24 hour party people. Vi ser på Disclaimer med Cate Blanchett och anar en trend: den onda vita (blonda?) kvinnan. Är Blanchett på väg att bli typecastad? Hon gjorde ju nyligen Tár, en annan elak, vit kvinna. Det är "Karen"-trenden i snygg förpackning. Unga beskriver sig som "träningsmänniskor" och säger samtidigt att de mår riktigt dåligt. Susanna är inte förvånad. Kan det vara ett kulturellt steg tillbaka till barndomen: bara de mest basala behoven gäller. Vänsterpartiet splittras. Svettigt för Nooshi, men ingen överraskning, direkt. Karin Pettersson inför plusbetyg på Aftonbladets kultursida. Hur många bryr sig? Och vi följer kung Charles III på sin resa i samväldet. Become a member at https://plus.acast.com/s/hakeliuspopova. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Tills vi fattar att vi är ett med natur lagarna

En av Sveriges mest välutbildade Mindset coacher, Emil Grabow, gästar idag Lyckopodden för att hjälpa dig fatta svåra beslut på ett enkelt sätt, utan beslutsångest och övertänkande. I avsnittet berättar Emil hur han gått från dödsbesked till att bli en av de bästa i Sverige på brottning, och idag har Emil lång erfarenhet av att hjälpa människor nå sina mål genom att stärka sin mentala hälsa och skapa balans mellan intellekt och känsla. I det här avsnittet avslöjar Emil en enkel metod som lär dig att fatta beslut som känns bra i magen. Vi pratar om vikten av att identifiera dina kärnvärderingar, hur du kan koppla ditt autentiska jag till dina livsval, och hur du kan stärka din mentala hälsa genom medvetet beslutsfattande. Detta avsnitt är ett måste för alla som vill lära sig ta bättre beslut i livet. Läs mer & boka mig som föreläsare, livepoddare eller moderater till dina events här: https://lyckoverkstan.se/lyckoforelasningar/ ♥ Patreon: https://www.patreon.com/lyckopodden ♥  Tack för att just du lyssnar! Prenumerera gärna på Lyckopodden, följ oss på sociala medier, och ge oss gärna fem stjärnor på iTunes om du tycker det här var lika bra som jag. ♫ Lyssna på Lyckopodden: iTunes: http://apple.co/1XZqDAm Spotify: https://open.spotify.com/show/3hW1wP9v6JjXhLymoXPECh?si=8b9031e788414956 ♥ Instagram: https://instagram.com/lyckopodden ♥ Hemsida: https://lyckopodden.se ♥ Facebook: http://bit.ly/fblyckopodden ♥ Youtube: http://bitly.com/LpYoutube Learn more about your ad choices. Visit megaphone.fm/adchoices

När vi på RIKTIGT fattar att vi inte är våra tankar

Babs Drougge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Linnéa Wikblad och David Druid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Aktivisten Greta Thunberg har återigen väckt reaktioner i Tyskland för sitt engagemang i Palestinafrågan. I veckan tömdes ett propalestinskt tältläger på grund av att Greta skulle närvara, och flera tyska politiker vill ge henne inreseförbud.Sen pratar vi om att AI behöver bli bättre på att transkribera svenska, inte minst andra dialekter än Stockholmska. Just nu pågår ett projekt för att träna AI på bland annat skånska på Kungliga Biblioteket, rapporterar SVT, som själva använder sig av AI-undertexter.

Vi får ställa frågor om intervaller och får svar så vi förstår hur det går till mer på djupet. Killarna från Umara Simon & Tommy är fantastiska att samtala med!  Häng med! Smala skidor är podden för dig som är intresserad av längdskidåkning. I jakten på att utveckla sig som långloppsåkare nördar Mats och Kay ned sig  i allt som rör sporten. 

Ljugarbänken bearbetar finalförlust i Gothia och Lasses nya livsstil parallellt med att försöka ge er bästa möjliga analys av den senaste allsvenska omgången. Då bjuds det bland annat på:MFF löser det och förtar sigHur oväntad var förlusten egenligen, DIF?Spelare utan minuspsykeKapitalförstörande BajenDär får Blåvitt ut precis nollHäckens defensiva rasAllsvenskans Championship-lagOch mycket merUngefärliga hålltider:5.35: Sirius-MFF20.00: KFF-DIF33.15: Peking-HBK42.00: Speltips44.10: BP-Bajen57.25: Blåvitt-VSK1.08.15: Värnamo-Häcken1.15.35: Elfsborg-MAIF1.23.20: GAIS-AIKPodden klipps av MpaG Media.Följ oss på Facebook, Twitter och Instagram! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hanna Hellquist och Christopher Garplind försöker förstå sig på saker man inte förstår sig på. Samtidigt försöker Hanna och Christopher mansplaina för dig som inte fattar. Det quizzas (två gånger)! Sångerskan Amanda Bergman ställs mot Hanna i ett specialinsatt djurquiz med temat gård. North West och Lejonkungen don't mix (enligt många). Margret Atladottir quizzar därför Hellquist och Garplind i nepo babies! Rest in Paradise, Doge. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Christopher Garplind och Hanna Hellquist.

Har programledaren och dj:n Peter Siepen en jätteliten hund som heter Zinfandel? Är det terapeutiskt för honom att stirra på roterande rotisseriekyckling? Och känner han någon som känner någon som har legat med Sean Pauls livvakt?

Podden invaderas i detta avsnitt av en massa konstiga djur och av någon outgrundlig anledning har Carin gjort ett djurquiz som hon utsätter Vivi för. Carin berättar också att hon är en mönstermedborgare som stoppar brott till höger och vänster och så har Vivi fått ett inslag från TV4 heeeeelt om bakfoten. Du ska inte tro på allt du ser och hör uppenbarligen.Med: Vivi Wallin & Carin da Silvaviviochcarin.seProduktionsbolag: Polpo Play ABwww.polpoplay.comVill du göra reklam i en Polpo-podd?Maila hello@polpoplay.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Louise Nordahl och Mirja Burlin möter Martin Wicklin och Lova Nyqvist Sköld Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Endelig fredag! Bienvenue à Lantzkampen! Mittemellan Schlager-EM och ett danskt kungabesök vankas det som tur är även ett rykande färskt Lantzkampen. I lag Louise och Mirja har vi stjärnskådespelarna Louise Nordahl och Mirja Burlin från SVT:s handdockssatir Herr talman. I lag Martin och Lova har vi Rymdlivsstjärnorna Lova Nyqvist Sköld och Martin Wicklin!Vilken partiledare slirade mest med talessätten under partiledardebatten? Vem i debatten moderniserade talövningen sju sjösjuka sjömän sköttes av sju sköna sjuksköterskor? Heter den nya attraktionen på Liseberg ”Räkmackan”? Vilka är DK bottenskraparna och finns Skogsmulle för vuxna? Sedan tar vi reda på vad Kung Frederik X egentligen sa under sitt tal under galamiddagen på slottet i ronden ”Fattar du dansken”?Detta och i vanlig ordning ofantligt mycket mer i dagens avsnitt!Programledare: Annika LantzDomare: Sara LövestamProducent: Rickard NerbeTekniker: Johanna Carell

I dagens avsnitt får ni höra Sveriges eventuella elva mot Albanien, svar på flera lyssnarfrågor plus mycket mer. God lyssning!Ansvarig utgivare: Olof Lundh Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur ska jag få till de där samtalen om sex och relationer som jag längtar så innerligt efter, där jag inte behöver utbilda och förklara hur saker funkar, förklara och försvara min livsstil och tona ner det svåra för att inte ge en felaktiv bild av mina normbrytande relationer? Jag vill få ventilera, bolla dilemman och härligheter, få inspiration och bli utmanad - var i vuxenvärlden finns möjlighet till det? Du lyssnar på Sex på riktigt, podden där jag som heter Marika Smith och är sexinspiratör varje vecka coachar någon kring något som rör sex.Att bli coachad handlar som ni som lyssnat förut vet främst om att hitta svar man redan har inom sig, och i min version även om att få tips, råd och nya perspektiv. Men en viktig del av mitt jobb är också att erbjuda möjligheten att få prata av sig, men också prata sig fram till nya tankegångar, med någon som inte ifrågasätter, förstår vad man menar och inte behöver utbildas eller upplysas samtidigt som man själv försöker hitta rätt i längtan och tvivel. Dagens avsnitt med gästen Sara är ett sånt samtal, till stor del. Färre konkreta råd, mer möjlighet att själv prata dig fram till nya perspektiv. Så här blev vårt samtal.Läs mer om mig på www.sexinspiration.sePrivat coaching för singlar, par och flersammaOnlinekurser i alla möjliga sorters sexInstagram: SexinspirationFörbeställ min bok Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Genom att förändra ditt mindset och tänka annorlunda kan du öka dina chanser att komma iväg till gymmet och att låta bli chipspåsen. Prenumerera på nyhetsbrevet om du vill ha artiklar och gratisresurser för som bland annat hjälper dig att komma igång med mental träning: www.monkeymindset.se Det här är en nyinspelning av ett tidigare avsnitt av Monkey mindset. Utskrift av avsnittet I det här avsnittet kommer jag att prata om strategier för beslutsfattande. Jag ska visa hur du kan tänka och agera för att undgå den där chipspåsen mitt i veckan. Och så ska ge dig en strategi som kommer att göra det mycket enklare att komma ut i löpspåret eller att komma iväg till gymmet. För som du säkert vet så räcker det ofta inte med att veta vilket beslut du bör fatta utan det som betyder något är huruvida du lyckas att fatta beslutet i just den stunden det behöver fattas. Och det är sådana beslut jag tänker prata om idag. Sådant som du gör utan att du egentligen vill det eller sådant som du inte gör trots att du vill få det gjort. För att ge ett exempel så vet du förstås att du inte borde öppna den där chipspåsen klockan halv elva en tisdagkväll. Ändå gör du det. Det beslut du borde fatta – nej – är egentligen självklart. Du vet både hur och varför, men i stunden, i det skarpa läget, lyckas du inte. Du faller för det omedelbara begäret. Och innan jag börjar så vill jag vara tydlig, att det här med att fatta beslut, få saker gjort och att bryta vanor, kan vara väldigt komplicerade. Ofta så är det inte så enkelt att bara säga "gör så här istället för sådär" så löser sig problemet. För det vet vi ju redan. Jag vet att jag borde motionera. Jag vet att jag inte borde ta på mig mer arbete när jag redan har för mycket att göra. Men ändå kommer jag inte i väg till gymmet, ändå så är det jag som kliver fram när chefen frågar vem som kan ta på sig att styra upp det här nya projektet som vi ska sätta i gång efter nyår. För det handlar ju ofta inte bara om att bara göra eller inte göra, det finns en massa saker under ytan. Min självbild kanske, eller min lojalitet eller rädsla för att inte göra nog, eller min vilja att vara till lags. Det kan finnas massor av skäl till att någonting som för en person är jätteenkelt, för en annan kan vara någonting som man har kämpat med hela sitt liv. Så det är inte alltid enkelt, det är inte alltid svart eller vitt. Viktigt att komma ihåg. Men …om du gör det jag kommer att beskriva nu … så bör dina chanser att lyckas öka avsevärt. Det finns många komponenter som spelar in i det här med att fatta beslut men en sak som du behöver förstå är att såväl din förmåga att fatta bra beslut som din självdisciplin fungerar ungefär på samma sätt som en muskel. Ju mer du använder en muskel utan vila, desto svagare blir den. Desto mer utmattad blir den. Och detsamma gäller alltså både din förmåga att fatta bra beslut och din självdisciplin. Det är sällan du kliver upp på morgonen, kraschar framför tv:n och öppnar en påse chips, för när du är utvilad så kan du med lätthet stå emot begäret och fatta det beslut du vet är rätt. Svårigheterna kommer som sagt på kvällen, när det är sent och du kanske har jobbat en hel dag. Då är de här två musklerna "och nu gör jag sådana här kaninöron med fingrarna" utmattade, de orkar inte stå emot. Det finns experiment där försökspersoner fått i uppgift att lösa mattetal som i verkligheten var olösbara. Forskarna vill se hur länge olika grupper försökte innan de gav upp. Innan experimentet hade man utsatt försökspersonerna för en liten övning i självdisciplin, utan att de visste om det. Framför dem i väntrummet ställdes ett väldoftande fat med kakor fram. Vissa grupper fick äta kakorna, andra blev ombedda att inte göra. När de sedan fick börja jobba på matteproblemet visade det sig att grupperna som inte fått äta några kakor i regel gav upp tidigare än den andra gruppen. De hade redan behövt slösa sin självdisciplin på att motstå kakorna och därför hade de mindre kvar när de kom till ett verkligt problem. Jag kommer att länka till en text där de här experimenten med självdisciplin beskrivs och även till en artikel som inte håller med om den teorin. Du hittar den i anteckningarna till det här avsnittet. Det finns en intervju med Barack Obama i Vanity Fair, jag länkar till den också, där han berättar att han har valt bort beslut om vad han ska äta eller vad han ska ha på sig. Han har så många stora och viktiga beslut att fatta under en dag så han vill inte slösa någon energi på dessa små och i sammanhanget meningslösa beslut. För dig betyder det att du behöver jobba för att du ska fatta de viktiga och svåra besluten, när din beslutsfattarförmåga är som bäst, vanligtvis när du är utvilad. Det betyder också att du aktivt kan arbeta för att stoppa dig själv från att fatta några beslut när du är trött och din självdisciplin är låg. Den här strategin kan göra underverk, speciellt när det kommer till saker som till exempel mat- och motionsvanor. Du vill låta "tio-på-förmiddag"-versionen av dig själv fatta beslutet huruvida du ska äta chips eller inte idag. Du vill inte lämna det beslutet till din "elva-på-kvällen"-version. Så "tio-på-förmiddag"-versionen ser till att göra det så svårt som möjligt för "elva-på-kvällen"-versionen att fatta egna beslut. Kort sagt så vill du göra det så lätt som det bara är möjligt att fatta rätt beslut, och så svårt som det bara är möjligt att fatta fel beslut. Och, och det här är viktigt, lätt att fatta rätt beslut och svårt att fatta fel beslut, exakt i den sekund som beslutet ska fattas. Rent praktiskt så kan det i chips-fallet betyda att du är noga med att inte ha chips hemma på vardagarna eller om du ändå måste ha det, gör det så svårt som möjligt för dig att komma åt dem. Kanske lägga den högst upp på en hylla ute i garaget eller något sådant. Så att när du får chipssuget på kvällen, så är så jobbigt att göra allt som krävs för att få tag i den där chipspåsen, att du inte tycker att det är värt det. Jag kan ta ett exempel från mitt eget liv. Jag har använt en version av det här för mitt eget twitter-användande. I perioder har jag varit så mycket på twitter … och även om det heter något annat nu så vet du vad jag menar … att det påverkat mitt humör och också hur mycket jag får gjort. Så jag har bestämt att om jag ska vara på twitter så behöver jag först ladda hem appen och logga in. Varje gång. Så när jag har kollat twitter så tar jag bort appen från mobilen. Jag har alltså medvetet försvårat för mig själv och det leder till att min tid på twitter har minskat massor. Det är ju inte svårt att installera appen. Sammalnagt tar det bara en minut. Men den här minuten det tar fungerar både som ett filter och ett hinder. Dels är det lite jobbigt och det har effekt. Dels så sker det inte bara av automatik, beslutet behöver vara medvetet . Så återigen, gör det så lätt som möjligt att göra det du vill och så svårt som möjligt att göra det du inte vill. Och med lite fantasi finns det massor att göra här. En annan sak som du kan använda till din fördel är det här med motivation och hur motivation egentligen fungerar i vissa lägen. Om vi till exempel pratar om träning och motion, att ta sig ut och springa eller att åka till gymmet och köra ett spinningpass. Vad är det exakt vi menar när vi säger att vi känner motivation för att träna? När är det du behöver som mest motivation? Vanligtvis är det inte när du står på gymmet och det är två minuter kvar till passet ska börja eller när du precis har börjat jogga och är femtio meter hemifrån. Där det kräver mest motivation, eller mest viljestyrka, är innan du ens har kommit igång. Det är så lätt att bli kvar i soffan. Det är så lätt att skjuta upp tills i morgon eftersom det är så mycket att göra idag. Det känns jobbigt att snöra på sig skorna eller att packa väskan eller lämna det du håller på med för vi har skapat en bild inom oss hur det kommer att vara när vi tränar. Det är här, innan själva utförandet, det mesta motståndet finns. Det stora motivationshindret infaller ju inte mellan armhävning 12 och armhävning 13, utan mellan armhävning 0 och armhävning 1, eller hur? När vi väl har kommit ner på golvet och gjort en armhävning, eller när vi har tagit oss utanför ytterdörren med löparskorna på eller när vi väl kliver in på gymmet, är nästan all av den här jobbiga motivationsdelen redan gjord. Det svåra är alltså inte att träna, det svåra är att ta sig ut genom ytterdörren. Och när du tänker efter så är ju det inte alls svårt. Det är ju jättelätt. Men tankefiguren du målar upp runt träning hindrar dig från att ens komma iväg Du kan använda det här på följande vis. Kräv inte av dig själv att du måste träna, kräv istället bara att du ska komma igång. Komma ut genom ytterdörren och jogga 200 meter till exempel eller att bara ta dig till gymmet och dra kortet. Det är ditt mål. Att komma igång är ditt mål. Viktigt! Samtidigt använder du den första strategin och gör det så lätt det bara är möjligt att komma igång. Gymväskan är redan packad och väntar vid ytterdörren till exempel. När du väl har uppfyllt målet, har du gjort det du ska. Då är det ok att vända hem igen. Du förstår förstås att det som kommer att hända är att du nästan jämt kommer att träna ändå. För om du bara lyckas komma så här långt är de största hindren redan övervunna. Men det är viktigt att det verkligen är ok att vända, att inte träna, så länge du har gjort det som var målet. Annars kommer motståndet att komma tillbaka. Jag gissar att du kommer att vända utan att träna kanske tio procent av gångerna. Högst. Och det är ok. Men om du märker att du vänder 80 procent av gångerna så behöver du en annan strategi, då fungerar inte den här på dig. Så det var två sätt att agera och tänka för att få en bättre strategi för dina beslut. Det första handlade om din självdisciplin och din förmåga att fatta bra beslut. Försök att fatta dina beslut redan innan. Låt inte den trötta och lättpåverkade versionen av dig själv fatta besluten. Gör det önskade beteendet så enkelt som möjligt och gör det oönskade beteendet så svårt som möjligt. Det andra handlade om motivation. Det jobbigaste är ofta att komma igång. Gör det därför så enkelt som möjligt att komma igång och låt det vara ditt mål. För om du bara kommer igång sköter sig resten ofta själv. Det var allt jag hade. Stort tack för att du har lyssnat, ta hand om dig, så hörs vi. Länkar Obama försöker att fatta så få beslut som möjligt Studien jag pratade om En artikel som inte håller med om att beslutsfattande och självdisciplin fungerar som en muskel

Genom att förändra ditt mindset och tänka annorlunda kan du öka dina chanser att komma iväg till gymmet och att låta bli chipspåsen. Prenumerera på nyhetsbrevet om du vill ha artiklar och gratisresurser för som bland annat hjälper dig att komma igång med mental träning: www.monkeymindset.se Det här är en nyinspelning av ett tidigare avsnitt av Monkey mindset. Utskrift av avsnittet I det här avsnittet kommer jag att prata om strategier för beslutsfattande. Jag ska visa hur du kan tänka och agera för att undgå den där chipspåsen mitt i veckan. Och så ska ge dig en strategi som kommer att göra det mycket enklare att komma ut i löpspåret eller att komma iväg till gymmet. För som du säkert vet så räcker det ofta inte med att veta vilket beslut du bör fatta utan det som betyder något är huruvida du lyckas att fatta beslutet i just den stunden det behöver fattas. Och det är sådana beslut jag tänker prata om idag. Sådant som du gör utan att du egentligen vill det eller sådant som du inte gör trots att du vill få det gjort. För att ge ett exempel så vet du förstås att du inte borde öppna den där chipspåsen klockan halv elva en tisdagkväll. Ändå gör du det. Det beslut du borde fatta – nej – är egentligen självklart. Du vet både hur och varför, men i stunden, i det skarpa läget, lyckas du inte. Du faller för det omedelbara begäret. Och innan jag börjar så vill jag vara tydlig, att det här med att fatta beslut, få saker gjort och att bryta vanor, kan vara väldigt komplicerade. Ofta så är det inte så enkelt att bara säga "gör så här istället för sådär" så löser sig problemet. För det vet vi ju redan. Jag vet att jag borde motionera. Jag vet att jag inte borde ta på mig mer arbete när jag redan har för mycket att göra. Men ändå kommer jag inte i väg till gymmet, ändå så är det jag som kliver fram när chefen frågar vem som kan ta på sig att styra upp det här nya projektet som vi ska sätta i gång efter nyår. För det handlar ju ofta inte bara om att bara göra eller inte göra, det finns en massa saker under ytan. Min självbild kanske, eller min lojalitet eller rädsla för att inte göra nog, eller min vilja att vara till lags. Det kan finnas massor av skäl till att någonting som för en person är jätteenkelt, för en annan kan vara någonting som man har kämpat med hela sitt liv. Så det är inte alltid enkelt, det är inte alltid svart eller vitt. Viktigt att komma ihåg. Men …om du gör det jag kommer att beskriva nu … så bör dina chanser att lyckas öka avsevärt. Det finns många komponenter som spelar in i det här med att fatta beslut men en sak som du behöver förstå är att såväl din förmåga att fatta bra beslut som din självdisciplin fungerar ungefär på samma sätt som en muskel. Ju mer du använder en muskel utan vila, desto svagare blir den. Desto mer utmattad blir den. Och detsamma gäller alltså både din förmåga att fatta bra beslut och din självdisciplin. Det är sällan du kliver upp på morgonen, kraschar framför tv:n och öppnar en påse chips, för när du är utvilad så kan du med lätthet stå emot begäret och fatta det beslut du vet är rätt. Svårigheterna kommer som sagt på kvällen, när det är sent och du kanske har jobbat en hel dag. Då är de här två musklerna "och nu gör jag sådana här kaninöron med fingrarna" utmattade, de orkar inte stå emot. Det finns experiment där försökspersoner fått i uppgift att lösa mattetal som i verkligheten var olösbara. Forskarna vill se hur länge olika grupper försökte innan de gav upp. Innan experimentet hade man utsatt försökspersonerna för en liten övning i självdisciplin, utan att de visste om det. Framför dem i väntrummet ställdes ett väldoftande fat med kakor fram. Vissa grupper fick äta kakorna, andra blev ombedda att inte göra. När de sedan fick börja jobba på matteproblemet visade det sig att grupperna som inte fått äta några kakor i regel gav upp tidigare än den andra gruppen. De hade redan behövt slösa sin självdisciplin på att motstå kakorna och därför hade de mindre kvar när de kom till ett verkligt problem. Jag kommer att länka till en text där de här experimenten med självdisciplin beskrivs och även till en artikel som inte håller med om den teorin. Du hittar den i anteckningarna till det här avsnittet. Det finns en intervju med Barack Obama i Vanity Fair, jag länkar till den också, där han berättar att han har valt bort beslut om vad han ska äta eller vad han ska ha på sig. Han har så många stora och viktiga beslut att fatta under en dag så han vill inte slösa någon energi på dessa små och i sammanhanget meningslösa beslut. För dig betyder det att du behöver jobba för att du ska fatta de viktiga och svåra besluten, när din beslutsfattarförmåga är som bäst, vanligtvis när du är utvilad. Det betyder också att du aktivt kan arbeta för att stoppa dig själv från att fatta några beslut när du är trött och din självdisciplin är låg. Den här strategin kan göra underverk, speciellt när det kommer till saker som till exempel mat- och motionsvanor. Du vill låta "tio-på-förmiddag"-versionen av dig själv fatta beslutet huruvida du ska äta chips eller inte idag. Du vill inte lämna det beslutet till din "elva-på-kvällen"-version. Så "tio-på-förmiddag"-versionen ser till att göra det så svårt som möjligt för "elva-på-kvällen"-versionen att fatta egna beslut. Kort sagt så vill du göra det så lätt som det bara är möjligt att fatta rätt beslut, och så svårt som det bara är möjligt att fatta fel beslut. Och, och det här är viktigt, lätt att fatta rätt beslut och svårt att fatta fel beslut, exakt i den sekund som beslutet ska fattas. Rent praktiskt så kan det i chips-fallet betyda att du är noga med att inte ha chips hemma på vardagarna eller om du ändå måste ha det, gör det så svårt som möjligt för dig att komma åt dem. Kanske lägga den högst upp på en hylla ute i garaget eller något sådant. Så att när du får chipssuget på kvällen, så är så jobbigt att göra allt som krävs för att få tag i den där chipspåsen, att du inte tycker att det är värt det. Jag kan ta ett exempel från mitt eget liv. Jag har använt en version av det här för mitt eget twitter-användande. I perioder har jag varit så mycket på twitter … och även om det heter något annat nu så vet du vad jag menar … att det påverkat mitt humör och också hur mycket jag får gjort. Så jag har bestämt att om jag ska vara på twitter så behöver jag först ladda hem appen och logga in. Varje gång. Så när jag har kollat twitter så tar jag bort appen från mobilen. Jag har alltså medvetet försvårat för mig själv och det leder till att min tid på twitter har minskat massor. Det är ju inte svårt att installera appen. Sammalnagt tar det bara en minut. Men den här minuten det tar fungerar både som ett filter och ett hinder. Dels är det lite jobbigt och det har effekt. Dels så sker det inte bara av automatik, beslutet behöver vara medvetet . Så återigen, gör det så lätt som möjligt att göra det du vill och så svårt som möjligt att göra det du inte vill. Och med lite fantasi finns det massor att göra här. En annan sak som du kan använda till din fördel är det här med motivation och hur motivation egentligen fungerar i vissa lägen. Om vi till exempel pratar om träning och motion, att ta sig ut och springa eller att åka till gymmet och köra ett spinningpass. Vad är det exakt vi menar när vi säger att vi känner motivation för att träna? När är det du behöver som mest motivation? Vanligtvis är det inte när du står på gymmet och det är två minuter kvar till passet ska börja eller när du precis har börjat jogga och är femtio meter hemifrån. Där det kräver mest motivation, eller mest viljestyrka, är innan du ens har kommit igång. Det är så lätt att bli kvar i soffan. Det är så lätt att skjuta upp tills i morgon eftersom det är så mycket att göra idag. Det känns jobbigt att snöra på sig skorna eller att packa väskan eller lämna det du håller på med för vi har skapat en bild inom oss hur det kommer att vara när vi tränar. Det är här, innan själva utförandet, det mesta motståndet finns. Det stora motivationshindret infaller ju inte mellan armhävning 12 och armhävning 13, utan mellan armhävning 0 och armhävning 1, eller hur? När vi väl har kommit ner på golvet och gjort en armhävning, eller när vi har tagit oss utanför ytterdörren med löparskorna på eller när vi väl kliver in på gymmet, är nästan all av den här jobbiga motivationsdelen redan gjord. Det svåra är alltså inte att träna, det svåra är att ta sig ut genom ytterdörren. Och när du tänker efter så är ju det inte alls svårt. Det är ju jättelätt. Men tankefiguren du målar upp runt träning hindrar dig från att ens komma iväg Du kan använda det här på följande vis. Kräv inte av dig själv att du måste träna, kräv istället bara att du ska komma igång. Komma ut genom ytterdörren och jogga 200 meter till exempel eller att bara ta dig till gymmet och dra kortet. Det är ditt mål. Att komma igång är ditt mål. Viktigt! Samtidigt använder du den första strategin och gör det så lätt det bara är möjligt att komma igång. Gymväskan är redan packad och väntar vid ytterdörren till exempel. När du väl har uppfyllt målet, har du gjort det du ska. Då är det ok att vända hem igen. Du förstår förstås att det som kommer att hända är att du nästan jämt kommer att träna ändå. För om du bara lyckas komma så här långt är de största hindren redan övervunna. Men det är viktigt att det verkligen är ok att vända, att inte träna, så länge du har gjort det som var målet. Annars kommer motståndet att komma tillbaka. Jag gissar att du kommer att vända utan att träna kanske tio procent av gångerna. Högst. Och det är ok. Men om du märker att du vänder 80 procent av gångerna så behöver du en annan strategi, då fungerar inte den här på dig. Så det var två sätt att agera och tänka för att få en bättre strategi för dina beslut. Det första handlade om din självdisciplin och din förmåga att fatta bra beslut. Försök att fatta dina beslut redan innan. Låt inte den trötta och lättpåverkade versionen av dig själv fatta besluten. Gör det önskade beteendet så enkelt som möjligt och gör det oönskade beteendet så svårt som möjligt. Det andra handlade om motivation. Det jobbigaste är ofta att komma igång. Gör det därför så enkelt som möjligt att komma igång och låt det vara ditt mål. För om du bara kommer igång sköter sig resten ofta själv. Det var allt jag hade. Stort tack för att du har lyssnat, ta hand om dig, så hörs vi. Länkar Obama försöker att fatta så få beslut som möjligt Studien jag pratade om En artikel som inte håller med om att beslutsfattande och självdisciplin fungerar som en muskel

Vikarieveckan startar med rövgäng! Ni hade fan frågor till Margret Atladottir och Oscar Zia, de ger dig svaren! Fattar inte filmbranschen om att film ska vara kortare eller är det medvetet? Ett år efter rymningen - vad händer med Sir Väs? Och hur ska Oscars och Margrets ideal partners vara? Poddaren och journalisten Samanda Ekman pratar otrohet! P3 Nyheters Matilda Rånge om kritiken mot Sis-hem. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Margret Atladottir och Oscar Zia.

Gömt under "Staff memo" på Riksbankens hemsida ligger ett papper som visar att de gjort en egen analys av det som IMF och ECB redan konstaterat - att inflationen är vinstdriven. Ändå agerar riksbanken kontinuerligt genom att disciplinera folket genom räntan. Också om hur den konflikten Israel-Palestina kan tänkas påverka världsekonomin, och vilka ekonomiska drivkrafter som är i spel.

Historien talar för en överraskning i valet av ny förbundskapten, Bielsas uruguayanska generationsväxling, Nissan Figaro, Luis Enriques avhyvling – och den utlovade sportchefskollen.

När vi på riktigt fattar

Är Britney Spears död eller bara styrd av en skicklig manusförfattare, vad är viktigare än kost och motion för att må jättebra jättelänge, och varför gillar man inte högerkillar, egentligen? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Teologen Werner Jeanrond läser om Jesu vilja att vi ska se bortom oss själva i Andakten i P1. I Markusevangeliet finner läsaren frågor om vad som är egenintresse och vad som är Guds mening i det kristna livet.Detta centrala kapitel inom Markusevangeliet drar även oss idag in i en konflikt: kan vi, vill vi se vad Gud försöker säga till oss genom Jesus Kristus, eller kan vi, vill vi bara se till att Gud ska göra vår vilja, realisera våra projekt? Liksom Petrus bekänner vi gärna att Jesus är Messias, men liksom Petrus är vi kanske mera benägna att begränsa Jesu gudomliga kärleksbudskap till horisonten av våra egna intressen. Werner Jeanrond är professor emeritus i teologi och katolik.TextMarkusevangeliet kapitel 8Musik D´un vieux jardin av Lili Boulanger.Producent Neta Norrmoljudmix Frida Claesson Johanssonför Sveriges Radio P1liv@sverigesradio.se

GamingPodden är, precis som namnet föreslår, en gamingpodcast! Varje vecka går vi igenom gamingnyheter och annat smått och gott från gamingvärlden. Denna vecka snackar vi bland annat om Cyberpunk och CDPR, om Embracers nedskärningar och om Starfield.

Vi raljerar, är hårda och definitiva. Vi går in i pinsamheter i relationer Vad påverkar attraktionen? Åldersadekvat beteende Är det anknytningsförsvaret som skäms

Du skjuter upp viktiga uppgifter som du behöver göra. Undviker känsliga samtal för att det känns obekvämt. Sticker ner huvudet i sanden. Låter någon annan prata för dig. Fattar du att det är dags att ändra på det här?Det här avsnittet är till dig, som skjuter upp saker som du vet att du borde göra.Inspirerande texter och musik har varit ovärdeligt för mig i min personliga utveckling genom åren. Det här är mitt sätt att ge tillbaka till dig. Lyssna när du behöver stöd, lyssna när du behöver pepp och inspiration, lyssna när du behöver vägledning, lyssna när du behöver styrka.För att vi, tillsammans, gör våra liv större.Mer från Johannes:

Kimpa tycker The Last of Us är en bra serie och Malte tycker Janne Andersson borde kolla Love Island. Inlägget 24. Man fattar ingenting dök först upp på Tutto Balutto.

Aftonbladets nöjesreporter Tobbe Ek gästar Livet i La la land för att fira premiären. Han passar på att luska i hur det egentligen var att stå där i pissoaren mellan Brad Pitt och Vince Vaughn, om festen hos Harvey Weinstein, vilka stjärnor som har blivit argast på Kjersti och det där raggningsknepet som Magnus fick av Nicolas Cage – funkade det på Kjersti?livetilalaland.seProducent: Linn AsterbyProduktionsbolag: Asterism Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi finns även på Patreon, där du får ALLA våra avsnitt reklamfria direkt efter inspelning. Dessutom får du tillgång till våra exklusiva poddserier där vi släpper avsnitt tisdag till fredag varje vecka. Teckna upp dig här!Studio Allsvenskan reser till Örebro med tåg och når till slut Discovery Plus-experten Nordin Gerzics palats. Vi slår oss ned tillsammans med en av de mest ärliga fotbollstyckarna vi har i landet för att analysera ALLA allsvenska lag. Allt från taktiska detaljer till de mest galna Silly-ryktena analyseras. Nordin har en sylvass blick på vår allsvenska serie. Dessutom berättar han om hur det är att verka i TV och vad han har lärt sig under sina första månader i yrket.Lyssna på detta kanonavsnitt! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vi går igenom samtliga lag efter draftens händelser och inför free agency. Ungefärliga hålltider: Pacific Division: 00:01:00 Central Division: 00:37:00 Metropolitan Division: 01:27:00 Atlantic Division: 02:05:00

Vi går igenom samtliga lag efter draftens händelser och inför free agency. Ungefärliga hålltider: Pacific Division: 00:01:00 Central Division: 00:37:00 Metropolitan Division: 01:27:00 Atlantic Division: 02:05:00

I DUO-podden får ni lära känna Mimmi Kapell & Andrea Norrman på ett djupare plan. Tryck på play och häng med oss en stund! Andrea: https://instagram.com/andreanorrman?utm_medium=copy_link Mimmi: https://instagram.com/mimmikapells?utm_medium=copy_link Podden: https://instagram.com/duo.podden?utm_medium=copy_link

Artister älskar att pissa på priser. Beatles älskade att pissa på elvis. Tom älskar att han fortfarande kan pissa en jämn och fin stråle trots sin nya höga ålder. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I veckans avsnitt öppnar Vivi upp dörren och berättar hur relationen kan se ut med hennes mamma som har en hjärnskada. Vi pratar om det här med att bära batterier i fickan för att döda parasiter i kroppen och frågar oss var man ska söka hjälp egentligen - alternativa vägar eller de beprövade? Om du är sur i kroppen - vad ska du då äta? Vi pratar även om hur man tar hand om hyn och lär oss att FLAMES… det är ascoolt! Veckans sanning: ”Vad är den ”finaste” komplimangen ni någonsin fått?”. Diskutera gärna avsnittet på Instagram hos @mammasanningar & @dasilvacarin

Hjärnforskaren, författaren och entreprenören Katarina Gospic gör ett kärt återbesök i Framgångspodden för att lära oss hur vi kan boosta vår hjärnkapacitet! Hon disputerade 2011 inom kognitiv neurovetenskap, syns och hörs ofta i tv och radio som expert på hjärnan, har skrivit ett flertal böcker och driver idag konsultföretaget Brainbow Labs.Vi pratar givetvis om massor av saker som hjärnan, bland annat hur pandemin har påverkat oss och vad som kanske borde ha gjorts annorlunda. Vi går också in på beslutsfattande och vad det är som gör att vi fattar rätt kontra fel beslut, varför vi får ångest och vad som ligger till grund för mänskligt medvetande. Detta och massor av annat i ett, som alltid, lärorikt och glädjefyllt avsnitt med Katarina Gospic! Tusen tack för att du lyssnar! Besök Framgångsakademin: www.framgangsakademin.se Beställ "Mitt Framgångsår": https://bit.ly/3jGuZyJ Alexander Pärleros Instagram: www.instagram.com/alexanderparleros Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet: www.framgangspodden.se I samarbete med Convendum: https://convendum.se/sv/ Katarina Gospic Instagram: https://www.instagram.com/katarinagospic/?hl=sv Katarina Gospic LinkedIn: https://www.linkedin.com/in/katarina-gospic-md-phd-a27b5522/?originalSubdomain=se See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.