Podcasts about sergej lavrov

Het is 45 jaar later, maar de gebeurtenissen in de wereldpolitiek van 1980 zijn verbluffend en leerzaam voor het heden. Vlak voor de cruciale NAVO-top en de daaropvolgende EU-top gaan we op bezoek in het Kremlin van toen en naar de ruige bergpassen van Afghanistan en het Vaticaan – met ook toen een nieuwe paus uit een bijzonder land. Jaap Jansen en PG Kroeger over de paranoïde, dementerende leider in het Kremlin, Leonid Brezjnev. Het dagboek wat hij bijhield werd steeds leger. Zijn bewind werd verlamd door de woeste baarden van de Moedjahedien, een wegzakkende economie die olie en gas rijkdom verspilde en door angst voor een kleine, gisse kettingroker in Beijing. ***Deze aflevering is mede mogelijk gemaakt met donaties van luisteraars die we hiervoor hartelijk danken. Word ook vriend van de show!Heb je belangstelling om in onze podcast te adverteren of ons te sponsoren? Zend een mailtje naar adverteren@dagennacht.nl en wij zoeken contact.Op sommige podcast-apps kun je niet alles lezen. De complete tekst plus linkjes en een overzicht van al onze eerdere afleveringen vind je hier***De jeugd in Moskou verveelde zich en keek jaloers naar de welvaart en vrijheden van leeftijdsgenoten elders. In het Westen maakte 'Eurosclerose' en verdeeldheid plaats voor 'één stem' en dynamiek. En een nieuwe paus riep: "Weest niet bevreesd!" In het bijzonder tegen zijn landgenoten en alle onderdrukten in het Oosten. De inval in Afghanistan in 1979 bleek direct al een rampzalige onderneming. Het kwam tot oneindig bloedvergieten, zware materiële verliezen en enorme schade aan de reputatie van de supermacht die hier in het drijfzand van de oorlog ten onder ging. Hoe kwam het tot die militaire ramp? Waarom maakte het Kremlin zo'n grote fout en waarom durfde niemand daar ermee te kappen? Brezjnev verpestte zo niet alleen zijn grote trots, de Olympische Zomerspelen in Moskou, maar ook de relatie met Washington. Afghanistan ruïneerde de herverkiezing van de Amerikaanse president Jimmy Carter, Brezjnevs droom van wereldheerschappij samen met Amerika en de faam van technologische superioriteit van de Sovjeteconomie. Vilein sloot China's Deng Xiaoping een alliantie met Amerika, Arabische landen en islamitische strijders - gefinancierd door rijke families als Bin Laden - om Moskou verder in het verderf te storten. Zelfs vazal Saddam Hoessein in Bagdad trok zich van Brezjnev niets meer aan en begon zijn eigen oorlog. Het bewind in Moskou was in verval, wereldwijd. Al in 1968 had KGB-chef Joeri Andropov gewaarschuwd dat de economie op instorten stond. Maar Brezjnev gokte liever op het gasgeld en stopte diens memorandum in de diepste la van zijn bureau. Toen Andropov hem 1982 opvolgde was het te laat, ook de chef van de geheime dienst was zwaar aan het aftakelen. Hij promootte nog jonge protegés als Gorbatsjov, Jeltsin en Poetin, maar zijn beleid stokte in repressie. Hij stierf al snel en zijn opvolger, de bureauchef van Brezjnev Konstantin Tsjernenko, was een nog korter leiderschap beschoren. De oorlog ging voort, het bloedvergieten was vreselijk, het Russische Rode Leger bleek zwak en ouderwets. Deng opende de poorten naar het Westen en China nam een finale voorsprong als nieuwe tijger van de wereldeconomie.De nieuwe Kremlinchef, Michail Gorbatsjov, kende die poorten naar het Westen. Hij had incognito rondgereisd en in Frankrijk een paradijs voor de arbeiders, welvaart, overvloed, openheid en culturele dynamiek ontdekt, waar Moskou geen idee van had. In Londen ontdekte hij een felle discussiepartner. Maggie Thatcher, met wie hij ongeremd kon bekvechten.Maar ook hij was te laat. Een nieuwe generatie westerse leiders trad aan. Van Helmut Kohl tot Ruud Lubbers en Ronald Reagan. De Europese Gemeenschap bloeide op, terwijl Moskou en de DDR het ravijn van een bankroet zagen opdoemen. De Afghaanse oorlog bleef een bloedende wond tot Gorbatsjov de aftocht blies. De paus en de Polen zorgden voor een revolutie. De Muur viel. De analogieën met vandaag zijn adembenemend. Zelfs de obsessies van de leiders in het Kremlin en hun vernedering door China lijken op elkaar. En ook hoe Europa zichzelf hervindt en een nieuwe paus ineens zijn stempel drukt. De smoezen van Sergej Lavrov om Leo XIV buiten de deur te houden zijn bijna lachwekkend herkenbaar. En Donald Trump? Die is geen Reagan of George Bush senior. Trumps lijn lijkt nog het meest op die van Richard Nixon en zelfs van Carter.***Verder lezenSergey Radchenko - To run the world (Cambridge University Press, 2024)***Verder luisteren508 – De NAVO-top in Den Haag moet de onvoorspelbare Trump vooral niet gaan vervelen486 - ‘Welkom in onze hel' Een jonge verslaggever aan het front in Oekraïne469 – Nieuwe kruisraketten in Europa? In de jaren '70 en '80 zat topdiplomaat Boudewijn van Eenennaam in het brandpunt van de besluitvorming455 - De bufferstaat als historische - maar ongewenste - oplossing voor Oekraïne434 – Vier iconische NAVO-leiders en hun lessen voor Mark Rutte413 - "Eensgezind kunnen we elke tegenstander aan." Oana Lungescu over Poetin, Trump, Rutte en 75 jaar NAVO404 - 75 jaar NAVO: in 1949 veranderde de internationale positie van Nederland voorgoed394 – Honderd jaar na zijn dood: de schrijnende actualiteit van Lenin354 - Eenzaamheid, machtsstrijd en repressie in het Russische rijk van Poetin, Stalin en tsaar Nicolaas II336 - Timothy Garton Ash: Hoe Europa zichzelf voor de derde keer opnieuw uitvindt327 - Poetin, Zelensky en wij. Een jaar na de inval258 - De kille vriendschap tussen Rusland en China257 - Het machtige Rusland als mythe: hoe 'speciale militaire operaties' een fiasco werden245 - Oompje neemt de trein – de reis die China naar de 21e eeuw bracht235 - De ondergang van de Sovjet-Unie: Gorbatsjov strijkt de rode vlag197 - De ondergang van de Sovjet-Unie: Boris Jeltsin, een tragische held163 - De ondergang van de Sovjet-Unie: hoe een wereldmacht verdampte95 - Grote speeches in tijden van crisis (deel 2) oa Deng Xiaoping93 - Hoe Gorbatsjov en het Sovjet-imperium ten onder gingen58 - PG over 70 jaar China, de Volksrepubliek van Mao, Deng en Xi***Tijdlijn00:00:00 – Deel 100:07:32 – Deel 200:36:30 – Deel 301:12:07 – Deel 401:41:22 – EindeZie het privacybeleid op https://art19.com/privacy en de privacyverklaring van Californië op https://art19.com/privacy#do-not-sell-my-info.

Il 28 maggio il ministro degli esteri russo Sergej Lavrov ha proposto nuovi colloqui con l'Ucraina a Istanbul il 2 giugno. Con Orietta Moscatelli, giornalista.Il 26 maggio il ministero della salute del Sudan ha segnalato un forte aumento della diffusione del colera, con oltre 2.700 casi e 172 morti registrati in una settimana. Con Irene Panozzo, giornalistaOggi parliamo anche di:Film • L'esorcismo di Emma Schmidt di David Midell Ci piacerebbe sapere cosa pensi di questo episodio. Scrivici a podcast@internazionale.it Se ascolti questo podcast e ti piace, abbonati a Internazionale. È un modo concreto per sostenerci e per aiutarci a garantire ogni giorno un'informazione di qualità. Vai su internazionale.it/abbonatiConsulenza editoriale di Chiara NielsenProduzione di Claudio Balboni e Vincenzo De SimoneMusiche di Tommaso Colliva e Raffaele ScognaDirezione creativa di Jonathan Zenti

Ønsker Vladimir Putin fred? Dukker Putin opp i Tyrkia, eller sender han Sergej Lavrov? Hva gjør Trump hvis Putin ikke møter opp? Hva skjer med Ukraina og Russland hvis USA trekker seg fra hele fredsprosessen? Og hvor tjent er europeisk sikkerhet med fred i Ukraina? Spørsmålene er mange tirsdag ettermiddag, og vi har førsteamanuensis ved Forsvarets høgskole Anders Romarheim i studio til å besvare dem.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Odposlanec ameriškega predsednika Donalda Trumpa za Bližnji vzhod Steve Witkoff je znova v Moskvi, kjer prav zdaj sestankuje z ruskim predsednikom Vladimirjem Putinom. Tema pogovorov je končanje vojne v Ukrajini. Ruski zunanji minister Sergej Lavrov je v intervjuju za ameriško televizijo CBS News dejal, da je Rusija pripravljena skleniti dogovor z Ukrajino. Druge teme: - Ekonomsko-socialni svet uradno potrdil predlog pokojninske reforme. Socialni parterji pričakujejo, da politika ne bo več posegala v besedilo. - Državni zbor opravil prvo branje predloga za omejitev kratkotrajnega oddajanja stanovanj. Minister Han napovedal nadaljnja usklajevanja. - Na Hvaru po poročanju lokalnih medijev steklo v morje 17 ton nafte. Počil naj bi rezervoar za gorivo naftne družbe Ina.

„Je dôležité, aby sme my Európania pokračovali v rokovaniach so Spojenými štátmi. Nie sú jednoduché, no je to jediná cesta, ako môžeme Ruskú federáciu pritlačiť k stene. Cez ekonomické opatrenia, sankcie a podkopaním ich ekonomiky“, tvrdí Pavel Havlíček z pražskej Asociácie pre medzinárodné otázky. Sme na začiatku Veľkonočných sviatkov, ktoré mali vyvrcholiť aj mierom resp. prímerím medzi Kyjevom a Moskvou. 20. apríl ako deň Veľkonočnej nedele figuroval ako cieľový termín na dosiahnutie mierovej dohody. Dátum sa zhoduje v Veľkou nocou v západnej i pravoslávnej cirkvi, čo mu dávalo aj symbolický význam. Namiesto toho rokovania uviazli na mŕtvom bode. Spojené štáty sa „frontovo“ vybíjajú skôr v obchodných vojnách, odmietli spoločné vyhlásenie G7 odsudzujúce krvavý ruský útok na ukrajinské mesto Sumy a šéf Putinovej diplomacie Sergej Lavrov hovorí, že „iba silou je možné vyhnať zberbu z ukrajinskej vlády“. Medzi tým sa Volodymyr Zelenskyj stretol so šéfom Nato a Trumpov vyslanec Steve Witkoff bude do piatku s Emanuelom Macronom. Po tom, čo bol pred týždňom u Vladimíra Putina. Je skutočne dohoda na dohľad, ako sa vyjadril? Téma pre Pavla Havlíčka z pražskej Asociácie pre medzinárodné otázky. „Je dôležité, aby sme my Európania pokračovali v rokovaniach so Spojenými štátmi. Nie sú jednoduché, no je to jediná cesta, ako môžeme Ruskú federáciu pritlačiť k stene. Cez ekonomické opatrenia, sankcie a podkopaním ich ekonomiky“, tvrdí Pavel Havlíček z pražskej Asociácie pre medzinárodné otázky. „Tých deväťdesiat dní je dobrou príležitosťou, aby sa Európania s Američanmi opäť zblížili a postupovali spoločne proti autoritárskym štátom“, dopĺňa. Príležitosť pre Európu vidí aj v obchodnej vojne medzi USA a Čínou. „Čína je kľúčovým hráčom, ktorý umožňuje, že vojna Ruska s Ukrajinou pokračuje. Ak Spojené štáty podkopú ekonomický model Číny, obmedzia ju, bude to výhodné pre nás (Európanov)“, tvrdí Havlíček. Podcast pripravil Jaroslav Barborák.

„Je dôležité, aby sme my Európania pokračovali v rokovaniach so Spojenými štátmi. Nie sú jednoduché, no je to jediná cesta, ako môžeme Ruskú federáciu pritlačiť k stene. Cez ekonomické opatrenia, sankcie a podkopaním ich ekonomiky“, tvrdí Pavel Havlíček z pražskej Asociácie pre medzinárodné otázky. Sme na začiatku Veľkonočných sviatkov, ktoré mali vyvrcholiť aj mierom resp. prímerím medzi Kyjevom a Moskvou. 20. apríl ako deň Veľkonočnej nedele figuroval ako cieľový termín na dosiahnutie mierovej dohody. Dátum sa zhoduje v Veľkou nocou v západnej i pravoslávnej cirkvi, čo mu dávalo aj symbolický význam. Namiesto toho rokovania uviazli na mŕtvom bode. Spojené štáty sa „frontovo“ vybíjajú skôr v obchodných vojnách, odmietli spoločné vyhlásenie G7 odsudzujúce krvavý ruský útok na ukrajinské mesto Sumy a šéf Putinovej diplomacie Sergej Lavrov hovorí, že „iba silou je možné vyhnať zberbu z ukrajinskej vlády“. Medzi tým sa Volodymyr Zelenskyj stretol so šéfom Nato a Trumpov vyslanec Steve Witkoff bude do piatku s Emanuelom Macronom. Po tom, čo bol pred týždňom u Vladimíra Putina. Je skutočne dohoda na dohľad, ako sa vyjadril? Téma pre Pavla Havlíčka z pražskej Asociácie pre medzinárodné otázky. „Je dôležité, aby sme my Európania pokračovali v rokovaniach so Spojenými štátmi. Nie sú jednoduché, no je to jediná cesta, ako môžeme Ruskú federáciu pritlačiť k stene. Cez ekonomické opatrenia, sankcie a podkopaním ich ekonomiky“, tvrdí Pavel Havlíček z pražskej Asociácie pre medzinárodné otázky. „Tých deväťdesiat dní je dobrou príležitosťou, aby sa Európania s Američanmi opäť zblížili a postupovali spoločne proti autoritárskym štátom“, dopĺňa. Príležitosť pre Európu vidí aj v obchodnej vojne medzi USA a Čínou. „Čína je kľúčovým hráčom, ktorý umožňuje, že vojna Ruska s Ukrajinou pokračuje. Ak Spojené štáty podkopú ekonomický model Číny, obmedzia ju, bude to výhodné pre nás (Európanov)“, tvrdí Havlíček. Podcast pripravil Jaroslav Barborák.

V saúdském Rijádu skončily rozhovory mezi zástupci Spojených států a Ruska o ukončení války na Ukrajině, uvádějí agentury. Americkou stranu vedl ministr zahraničí Marco Rubio, v ruské delegaci nechyběl jeho protějšek Sergej Lavrov. Ukrajinští zástupci, ale ani představitelé vrcholných evropských struktur pozváni nebyli.

USA a Rusko začali rokovania o vzájomných vzťahoch a aj o vojne na Ukrajine. V Saudskej Arábii sa stretli ruský minister zahraničných vecí Sergej Lavrov a americký šéf diplomacie Marco Rubio. Rokovania trvali viac ako 4 hodiny a konalo sa bez prítomnosti zástupcov z Ukrajiny. Aký signál vysiela dnešné stretnutie Ukrajine a európskym spojencom? Téma pre českého odborníka na Ukrajinu Michala Lebdušku.„Tá rétorika naznačuje a môžeme sa určitým spôsobom obávať, že by Spojené štáty mohli hodiť Ukrajinu cez palubu, ale na druhú stranu primárne záleží na tom, čo bude diať na bojisku," hovorí v podcaste.Spojené štáty a Rusko stretnutí uviedli, že sa dohodli napríklad na vymenovaní tímov na vysokej úrovni pre rozhovory s Ukrajinou. Americký minister Marco Rubio tiež tvrdí, že s riešením konca vojny na Ukrajine musia súhlasiť všetky zúčastnené strany. Podľa analytika Lebdušku toto vyjadrenie znie vyvážene. Otázka znie, aké ústupky by malo urobiť Rusko a či je na ne pripravené. To teraz na bojisku relatívne vyhráva," hovorí.Moderuje Denisa Hopková.

USA a Rusko začali rokovania o vzájomných vzťahoch a aj o vojne na Ukrajine. V Saudskej Arábii sa stretli ruský minister zahraničných vecí Sergej Lavrov a americký šéf diplomacie Marco Rubio. Rokovania trvali viac ako 4 hodiny a konalo sa bez prítomnosti zástupcov z Ukrajiny. Aký signál vysiela dnešné stretnutie Ukrajine a európskym spojencom? Téma pre českého odborníka na Ukrajinu Michala Lebdušku.„Tá rétorika naznačuje a môžeme sa určitým spôsobom obávať, že by Spojené štáty mohli hodiť Ukrajinu cez palubu, ale na druhú stranu primárne záleží na tom, čo bude diať na bojisku," hovorí v podcaste.Spojené štáty a Rusko stretnutí uviedli, že sa dohodli napríklad na vymenovaní tímov na vysokej úrovni pre rozhovory s Ukrajinou. Americký minister Marco Rubio tiež tvrdí, že s riešením konca vojny na Ukrajine musia súhlasiť všetky zúčastnené strany. Podľa analytika Lebdušku toto vyjadrenie znie vyvážene. Otázka znie, aké ústupky by malo urobiť Rusko a či je na ne pripravené. To teraz na bojisku relatívne vyhráva," hovorí.Moderuje Denisa Hopková.

V Rijadu sta se danes srečali ameriška in ruska delegacija v luči prizadevanj za otoplitev odnosov med Rusijo in Združenimi državami ter priprav na pogovore o končanju vojne v Ukrajini. Ruski zunanji minister Sergej Lavrov je med drugim poudaril, da Rusija v okviru morebitne prekinitve ognja nasprotuje namestitvi vojakov iz članic Nata v Ukrajino, pa tudi njenemu članstvu v zavezništvu. Po njegovih besedah je širjenje zveze Nato z vključitvijo Ukrajine v severnoatlantsko zavezništvo neposredna grožnja Ruski federaciji in njeni suverenosti. Drugi poudarki: - Hamas bo v soboto izpustil 6 izraelskih talcev namesto treh, kot je bilo sprva napovedano. - Danes je začel teči prvi prijavni rok za vpis na fakultete in višje šole. - Upokojencem na voljo vrsta izobraževalnih in družabnih vsebin za aktivno preživljanje starosti.

Una miscellanea, che nulla cambia se non – forse – per l'unico messaggio rivolto al nuovo presidente Usa Donald Trump: «Siamo pronti a tutto per evitare una sconfitta strategica». Dell'intervista del giornalista americano Tucker Carlson (ex Fox e vicino a Trump) al ministro degli Esteri russo Sergej Lavrov è questa la frase che resta.

Kupp i Sør-Korea og kuppforsøk mot Jonas Gahr Støre, men er kampen om makten i Arbeiderpartiet sterkere nå enn i gamle dager? Tucker Carlson, Donald Trumps «herold» har intervjuet Russlands utenriksminister Sergej Lavrov. Med Anders Giæver, Per Olav Ødegård og Hanne Skartveit. Produsent Magne Antonsen. Ansvarlig redaktør Gard Steiro. Kontakt redaksjonen på giaeveroggjengen@vg.no. Giæver & gjengen gir deg de viktigste nyhetene hver dag på drøye 20 minutter når du skal hjem fra jobb. Hør «Mediebobler» hver lørdag om feilene pressen gjør og dilemmaer VG står i. Alltid på Podme.

Ruski zunanji minister Sergej Lavrov in njegov iranski kolega Abas Arakči sta danes v telefonskem pogovoru izrazila zakrbljenost zaradi konflikta v Siriji, kjer so islamski uporniki prevzeli nadzor nad Alepom, tudi tamkajšnjim letališčem. Ministra sta sirskim oblastem izrazil podporo, Rusija pa je pred tem prvič po letu 2016 na območju izvedla letalske napade.

Hun har møtt både Donald Trump og Vladimir Putin som Norges utenriksminister, og var forsvarsminister da Russland annekterte Krym. I dag er Ine Eriksen Søreide (H) leder av Stortingets utenriks- og forsvarskomite. Hun forteller om skålen med Putin, om brevene hun fikk fra Russlands utenriksminister Sergej Lavrov og om hva slags folk Donald Trump får rundt seg.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Terwijl de aandacht in westerse media vooral uitgaat naar Oekraïne, krijgt Moldavië weer een dreigement aan de broek: "We verwachten dat Chisinau begrijpt wat een 'militair scenario' inhoudt". Was getekend, de Russische onderminister van Buitenlandse Zaken, in Izvestija. En ook de baas van deze Michail Galoezin liet zich niet onbetuigd. Sergej Lavrov zei afgelopen week in de Doema op te zullen komen voor de "Russische burgers in Moldavië."  Het is niet voor het eerst dat een pro-Europese regering en president in Moldavië te maken hebben met destabiliserende opmerkingen vanuit Rusland. Op alle gebieden proberen de huidige beleidsbepalers in Chisinau weerstand te bieden tegen Russische retoriek en hybride oorlogsvoering, en een ingegane koers richting Europa recht te houden. Eén van de onderdelen van de moeizame relatie tussen de huidige regering in Moldavië en het Kremlin is 'energiepolitiek'. Voor de nieuwe BNR-podcastserie De Oostflank heeft Geert Jan een studieproject van Moldavië gemaakt. En die aflevering is nu óók te beluisteren in de Perestrojkast. Veel plezier! Aangever: Floris Akkerman Afmaker: Geert Jan Hahn        See omnystudio.com/listener for privacy information.

La questione della stretta di mano fra il ministro degli Esteri russo, Sergej Lavrov, e il presidente dell'Onu, Antonio Guterres

1983 kom Johan Ehrenberg, grundare av tidningen ETC, ut som Jenny på bästa sändningstid. Men stormen blåste för hårt. Idag, 66 år gammal, är Jenny tillbaka. Vad hände? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Hej. Jag heter Jenny Ehrenberg. Och jag har sedan ett halvt år tillbaka levt som en kvinna”.Intervjun i SVT:s program i Kanal 3 från 1983 slog ned som en bomb i de svenska hushållen. Johan Ehrenberg, som han hette då, vara bara 26 år gammal, och redan då en banbrytande röst inom den svenska vänstern. Tidningsentreprenör och debattör. Men att krossa könsnormerna och komma ut som trans visade sig mycket svårare än trott.Kritiken blev stenhård, även från transrörelsen som tyckte att Johan Jenny skulle operera sig för att vara ”äkta”. Och reaktionerna på stan var ofta aggressiva och våldsamma. Jenny försvann in i skuggorna, och stannade där i 40 år. Vad fick henne att ta steget ut i ljuset igen?”Jag är inte man, och inte kvinna. Jag är trans”1976 grundar Johan Jenny Ehrenberg tidningen ETC, med målet att ”vara bättre än borgarna”. Tidningen skulle vara rolig och nyskapande, personlig och satsa på bild och form. Idag har ETC vuxit till en koncern, med både pr-byrå, byggbolag och solcellsparker. Johan Jenny är en driftig chef, men ibland kan vänsteridealen krocka med entreprenören. Var det det som hände 2018, när presstödsnämnden kallade tillbaka 8 miljoner kronor som delats ut för ETC:s lokaltidningar?Hör Johan Jenny Ehrenberg i säsongsavslutningen av Söndagsintervjun – om att göra det privata till politik, om att jämföra Agnes Wold och Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov, och om att få ett cancerbesked mitt i livet.Programledare: Martin WicklinProducent: Fanny HedenmoKontakt: sondagsintervjun@sr.se

En andra krigsvinter drar in samtidigt som sanningens ögonblick närmar sig för Europas stöd till Ukraina. Det är nedräkning inför årets sista EU-toppmöte där flera stora framtidsbeslut ska tas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. EU-toppmötet om mindre än två veckor har beskrivits som existentiellt för Ukraina. Dels är det tänkt att EU-länderna ska besluta om att inleda formella medlemsskapsförhandlingar med Ukraina, dels ska EU-länderna enas om budgetstöd till landet. Men Ungerns Viktor Orbán hotar med att blockera besluten, något som gör det kommande toppmötet till ett kritiskt och ödesmättat ögonblick för såväl Ukraina som EU. Om EU-länderna misslyckas med att ta de viktiga besluten om Ukraina nu, riskerar EU:s trovärdighet som geopolitisk aktör att krackelera och Ukraina riskerar att stå utan det viktiga budgetstödet som ska säkra landets ekonomi de kommande åren. In i det sista försöker nu Europeiska rådets ordförande att rädda sammanhållningen inför mötet. Omstridd rysk närvaro på säkerhetsmöteI Skopje i Nordmakedonien har en diplomatisk drabbning mellan Ryssland och väst utspelat sig den senaste veckan. Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, OSSE, höll där sitt årliga ministermöte. Det här året bjöds Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov in, något som fick Ukraina, de baltiska länderna samt Polen att bojkotta mötet på utrikesministernivå. Uppenbart är att frågan om huruvida man bör samtala med Ryssland eller inte splittrar EU-länderna just nu. Hör också om hur Ryssland använde den europeiska diplomatiska scenen för att sprida sin propaganda. Medverkande: Susanne Palme, EU-kommentator. Fredrik Wadström, programledare för Radiokorrespondenterna Ryssland. Fredrik Löjdquist, chef för Centrum för Östeuropastudier vid UI och tidigare diplomat. Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese Rosenvinge

De Nederlandse politie kan bij de chatapp Telegram telefoonnummers opvragen die gebruikers juist geheim willen houden. Dat blijkt uit documenten die BNR van de korpsleiding kreeg na een beroep op de Wet Open Overheid. Eric van den Berg van onze onderzoeksredactie legt uit waarom dit voor veel mensen die de app op hun telefoon hebben als een verrassing komt. Voor kabinet-Rutte IV is het morgen de tweede en meteen ook de laatste Prinsjesdag. Veel bewindspersonen vinden dat jammer omdat ze hun ambitieuze plannen nu niet af kunnen maken. Politiek verslaggever Mats Akkerman blikt met een aantal van hen vooruit op Prinsjesdag, waaronder minister Adriaansens van Economische Zaken. De Chinese buitenlandminister Wang Yi is in Moskou om te praten met zijn ambtgenoot Sergej Lavrov. Het zal ongetwijfeld gaan over het bezoek van de Noord Koreaanse leider Kim Jong-un aan Rusland, zegt Rusland-correspondent Joost Bosman. 'Beijing is van oudsher de broodheer van Noord Korea, daar wil het Rusland niet tussen hebben.' Over deze podcast In Ochtendnieuws hoor je in 20 minuten het belangrijkste nieuws van de dag. Abonneer je op de podcast via bnr.nl/ochtendnieuws, de BNR-app, Spotify en Apple Podcasts. Of luister elke werkdag vanaf 06.00 uur live via bnr.nl/live.See omnystudio.com/listener for privacy information.

D66-partijleider Sigrid Kaag stelt zich niet opnieuw verkiesbaar als lijsttrekker bij de volgende Tweede Kamerverkiezingen. Vanwege de vele ernstige bedreigingen waar ze de afgelopen jaren mee te maken kreeg, wordt de politica zwaar beveiligd. Dat heeft volgens Kaag een te groot effect op haar gezin. Haar kinderen en man vragen of ze haar politieke carrière achter haar wil laten. We bespreken het vertrek van Kaag in deze bijzondere omstandigheden.  Daarom is ons breekijzer vandaag: 'Dat Kaag om deze reden de politiek verlaat, is eeuwig zonde.' Ook hebben we het over de toestanden bij VanMoof. Dat is het bedrijf van de hippe e-bikes die de afgelopen jaren enorm populair zijn in Nederland. Het bedrijf kampt met enorme financiële problemen en er wordt gevreesd voor faillissement. We kijken naar de omstreden strategie van het bedrijf dat oorspronkelijk voor het succes moest zorgen, maar de fietsenfabrikant nu richting de afgrond stuurt.  Daarnaast bespreken we de nasleep van de NAVO-top in Vilnius. Er is een straaljagercoalitie samengesteld van elf verschillende landen, waaronder Nederland. Samen gaan deze landen uiteindelijk F16- gevechtsvliegtuigen leveren aan Oekraïne. De Russische Minister van Buitenlandse Zaken, Sergej Lavrov, reageert boos. ‘De levering van F16's aan Oekraïne is een nucleaire dreiging', zei de minister in een interview met de Russische website Lenta.ru. Moeten we ons nu zorgen maken over een verdere escalatie met Rusland?  Onze Breekijzer-expert: Julia Wouters, politicologe en schrijfster In ons panel: Sonny Spek, wethouder in de gemeente Katwijk Elisa Weehuizen, voorzitter Landelijke Studentenbond Over BREEKT In BNR Breekt breken we de sleur van jouw ochtend met een goede discussie over het nieuws. Dat doen we met opkomende opiniemakers en deskundigen. BNR Breekt is het meest verfrissende opinieprogramma van de Nederlandse radio.  Maandag tot en met donderdag van 11:00 tot 12:00 Presentatie: Iwan Verrips Vrijdag is er Breekt Politiek van 11.00 tot 12.00 Presentatie: Nina van den DungenSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Det är något Wagnerskt över Valkyriornas ritt.... Putins bittra nederlag – Östersjön blir ”Natohav” | SvD "För Vladimir Putin är uppgörelsen om ett svenskt medlemskap i Nato ett bittert nederlag. Nato väntas nu dominera i Östersjön. Och ett starkt svenskt försvar bedöms skapa ett ”militärt dilemma” för Ryssland, enligt experter. Putins bittra nederlag – Östersjön blir ”Natohav” När Moskva på tisdagen reagerade på uppgörelsen i Vilnius var ordvalet påfallande milt. Kremls talesperson Dmitrij Peskov betonade att ett svenskt medlemskap vore negativt för Rysslands säkerhet och skulle få konsekvenser. Det var ungefär samma formulering som när Finland tidigare i år gick med i Nato och Moskva hotade med militära motåtgärder. Ännu mer återhållsam var Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov som på tisdagen aviserade ”lämpliga motåtgärder”. – Beskedet var väntat, säger säkerhetsexperten och Rysslandkännaren Gerhard Mangott vid universitetet i Innsbruck. – Trots detta är det ett tungt bakslag för Vladimir Putin, säger han till SvD. Så sent som i december 2021 krävde Putin ett stopp för all utvidgning av Nato. – Nu får han i stället två nya Natomedlemmar som båda är militärt starka i ett för Ryssland känsligt område, säger Gerhardt Mangott. Tisdagens avmätta tongångar står i skarp kontrast till tidigare utspel från bland annat Rysslands ambassadör i Sverige Viktor Tatarintsev, som i en artikel mars i år hotade Sverige med vedergällning. – Var säkra på att nya medlemmar i det fientliga blocket kommer att bli legitima mål för vedergällning från Ryssland, varnade han. Mellan raderna kunde man läsa att både Skåne och Gotland ligger inom räckhåll för missiler från den ryska exklaven Kaliningrad vid Östersjön. Det är något som ÖB Micael Bydén tidigare varnat för. För att kontrollera Östersjön skulle Ryssland kunna ta Skåne, sa han i maj till Sydsvenska Dagbladet. Även Finland har tidigare konfronterats med skarpt formulerade attacker. Den förre presidenten och nuvarande ordföranden i det ryska säkerhetsrådet Dmitrij Medvedev sa förra året att Finland borde förbereda sig på att bo granne med hypersoniska missiler och fartyg med kärnvapen. Ryssland planerar nu att förstärka sina trupper vid gränsen mot Finland. Det skulle enligt experter som finska public service Yle har talat med innebära att antalet soldater i regionen fördubblades till 40 000. Men i praktiken verkar det än så länge inte ha skett mycket på den ryska sidan. Finland har en gräns mot Ryssland på mer än 1300 kilometer. Med Sverige som medlem skulle Nato dessutom förstärka sin position i Östersjön och samtidigt skapa en helt ny situation i norr med Norge, Finland och Sverige som medlemmar. För Ryssland är detta ett allvarligt militärt dilemma, konstaterade Litauens överbefälhavare Valdemaras Rupsys på tisdagen. – Det är något som Moskva måste lära sig att hantera. Inte med vapenskrammel utan i samtal med Nato, sa han till nyhetsbyrån dpa-AFX. Litauens försvarsminister Arvydas Anusauskas påpekade efter uppgörelsen i Vilnius att det rör sig om en grundläggande förändring av det geopolitiska läget i Östersjön där Nato nu dominerar. Den tyska tidningen Die Welt skrev på tisdagen att Sveriges medlemskap ökar säkerheten i Östersjön och därmed också Tysklands säkerhet. Kate Hansen Bundt vid den norska utrikes- och säkerhetspolitiska föreningen DNAK beskriver det hela som en ”gamechanger”. Med Sverige och Finland som Natomedlemmar blir Östersjön ett ”Natohav”, skrev hon förra året på den säkerhetspolitiska sajten IPG." De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se

In un incontro a Goa, in India, fra il ministro degli Esteri cinese Qin Gang e il suo omologo russo Sergej Lavrov, il primo ha sottolineato la disponibilità della parte cinese a dare il proprio contributo alla risoluzione del conflitto

Sergej Lavrov v New Yorku. Ruský ministr zahraničí předsedal Radě bezpečnosti OSN. Není to bizarní, nebo až zvrácené? A hlavně - není na čase fungování Rady bezpečnosti změnit? Mluví o tom analytik z Metropolitní univerzity v Praze, profesor Oldřich Bureš.Všechny díly podcastu Vinohradská 12 můžete pohodlně poslouchat v mobilní aplikaci mujRozhlas pro Android a iOS nebo na webu mujRozhlas.cz.

Rysslands president Vladimir Putin menar att vi lever i en historisk tid där världspolitikens spelplan håller på att ritas om. Till Rysslands fördel. Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022 så talar allt fler världsledare om en ny världsordning: USA:s president Joe Biden, Kinas president Xi Jinping och Rysslands Vladimir Putin. Men skillnaden i vilken typ av värld de vill se är stor. Putin drömmer om det som kallas en multipolär världsordning, där stormakter kan styra över sina intressesfärer.– Vad vi ser här är ju att det finns ju tydliga maktanspråk bakom hos de personer som framför idéer om en multipolär värld, säger Martin Kragh, seniorforskare på Utrikespolitiska Institutet och expert på Ryssland.En sådan värld skulle kunna innebära att mindre länder, som Sverige, får mindre att säga till om – både politiskt och militärt.– Vi är en småstat och vi är beroende av att länder och stormakter respekterar den internationella rättsordningen för att hela vår säkerhet baseras ju på det, säger Martin Kragh.Ryssland skapar nya kontakterRysslands anseende har rasat i väst, EU och USA har utfärdat sanktioner, och allt detta gör så att landet försöker skaffa nya partners i andra delar av världen.Rysslands och Kinas relation är viktig, men båda länderna riktar också sina blickar mot Afrika. Den ryske utrikesministern Sergej Lavrov har besökt afrikanska länder flera gånger för att stärka banden till kontinenten.– Bland annat så handlar det om att visa för både den ryska befolkningen, och resten av världen, att man inte är isolerad som väst försöker påstå, säger Anna Ida Rock, forskare och projektledare på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI.Medverkande:Martin Kragh, seniorforskare på Utrikespolitiska Institutet.Katarina Engberg, senior rådgivare, Svenska institutet för Europapolitiska studier (SIEPS).Hanna Sahlberg, Sveriges Radios Kinakommentator. Anna Ida Rock, forskare, Totalförsvarets forskningsinstitut FOI.Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara SundbergProducent: Karin HållstenTekniker: Mats JonssonLjud från: Sveriges Radio, SVT, Reuters, The Telegraph, Forbes, TV4 Nyheterna, Voice Of America

Attentat mot ryskt spionplan i Belarus, kuppförsök i Moldavien, gatuprotester i Georgien. Nu sprider sig underrättelsedelen av kriget. Hör om uppgifterna att Ryssland förberedde en statskupp i Moldavien – och hur den avvärjdes. Underrättelsedelen av kriget sprider sig med destabiliseringsförsök i områden kring Ukraina. Hör också om attentat mot ett ryskt spionplan i Belarus och om gatuprotester i Georgien.Dessutom blev Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov utskrattad när han under ett besök i Indien sa att Ryssland var offer för krig. Hör om vad som ligger bakom ett sånt uttalande.Medverkande: På plats i Moldavien Ekots utsända utrikesreporter Johanna Melén. Moskvakorrespondent Maria Persson Löfgren. Analytiker på Utrikespolitiska Institutet, Stefan Ingvarsson.Programledare: Fredrik WadströmProducent: Marina Nilsson MalmströmTekniker: Monica Bergmark

Rastúci vplyv Ruska a Číny v Afrike | Hostia: Josef Kučera (spolupracovník pražskej Asociácie pre medzinárodné otázky), Terézia Rekšáková (analytička spoločnosti Globsec) a Natália Zagoršeková (Fakulta medzinárodných vzťahov Ekonomickej univerzity v Bratislave). | V dnešnej diskusnej relácii Z prvej ruky po poludňajšom Rádiožurnále sa zameriame na Afriku. Minulý týždeň sa začali Rusko, Čína a Juhoafrická republika svoje spoločné vojenské námorné cvičenie. Obe veľmoci majú na kontinente dlhodobo rastúci vplyv. Len nedávno tam ukončil svoju cestu ruský minister zahraničných vecí Sergej Lavrov, hovorí sa aj o aktívnom pôsobení polovojenskej organizácie, takzvanej Wagnerovej skupiny, vo viacerých afrických krajinách. Čína zas v Afrike zrealizovala viacero infraštruktúrnych investícií a posilňuje s ňou obchodné vzťahy. Do akej miery sa africké krajiny odkláňajú od západných krajín? Prečo majú autoritárske režimy Rusko a Čína záujem posilňovať svoju prítomnosť na kontinente? A čo to znamená z pohľadu svetovej geopolitiky a obchodu? | Moderuje: Soňa Juriková; | Diskusiu Z prvej ruky pripravuje RTVS - Slovenský rozhlas, Rádio Slovensko, SRo1. Vysielame každý pracovný deň o 12:30 v Rádiu Slovensko.

Mentre il ministro Sergej Lavrov si trova in Eritrea, le truppe francesi si preparano a lasciare il Burkina Faso lasciando campo libero al presidio della Wagner. Ne abbiamo parlato con Ouldelul Kelati Dirar, professore di Storia e Istituzioni dell'Africa all'Università di Macerata, e con Edoardo Baldaro, ricercatore presso L'Université Libre de Bruxelles.

A febbraio le Marine di Cina, Russia e Sudafrica terranno esercitazioni congiunte nell'Oceano Indiano. La notizia, non rassicurante, è arrivata ieri durante la visita in Sudafrica del ministro degli Esteri russo Sergej Lavrov alla sua omologa Naledi Pandor.

Thomas Wivel rabler løs om Sergej Lavrov, spontangæring og kristen rock.Følg med på https://herrevaerelset.dk og abonnér på podcast-kanalen Herreværelset Radio.Herreværelset er et registreret varemærke.

* Høyeste rentenivå på 11 år, og Norges Bank sier de slettes ikke er ferdig med å gjøre det tøffere for boliglånstakere. * Statsminister Støre i Sikkerhetsrådet - det er også Russlands utenriksminister Sergej Lavrov. * Den åtte år gamle sykehusstriden i Innlandet kan nå ha fått sin løsning, der to byer som ville beholde sine sykehus tapte begge to. Men Hamar-ordføreren gir ikke opp. * 42 år etter den største industriulykken i norske historie ber ofrene etter Alexander Kielland-ulykken om kompensasjon. --- Dette er Dagsnytt 18 torsdag. Jeg heter Espen Aas. Hør episoden i appen NRK Radio

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. Kriget i Ukraina sett från Afrikas horisontUnder veckan har både Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov och Frankrikes president Emmanuel Macron besökt länder i Afrika. Kontinenten har drabbats hårt av störningar i spannmålsleveranser efter Rysslands invasion av Ukraina. Vi fördjupar oss i hur livsmedelskrisen drabbar den afrikanska kontinenten och hur Ryssland samtidigt försöker vinna inflytande där.Spridningen av apkoppor ökarVärldshälsoorganisationen WHO klassar numera utbrottet av apkoppor som ett globalt hälsonödläge, och i flera länder, däribland Sverige, har smittan hittills framför allt fått drabbat gruppen MSM män som har sex med män. En orsak till det är att män i den gruppen generellt har fler nya sexpartners än andra. Vår reporter Jack Lantz ställer sig frågan: Hur kommer det sig?Mediemogulen Murdoch har tröttat på TrumpGenom en skandalkantad presidentperiod hade Donald Trump hela tiden ett visst stöd från tidningsmannen Rupert Murdoch. Nu verkar dock skilsmässan vara ett faktum. Amerikanska public servicebolaget NPRs mediekommentator berättar för oss om vad det här innebär.Mer i programmet:Timme ettVår utsända i Pretoria, Mona Ismail Jama, om Lavrov och Macrons respektive besök på den afrikanska kontinenten under veckan som gickAllt fler bedömare tror att en global lågkonjunktur kryper allt närmare hur beredda är svenskarna på tuffare tider?Sveriges Radios Tysklandskorrespondent Caroline Salzinger avslutar sitt uppdrag med att svara på frågan många svenskar ställer när hon säger att hon bor i BerlinMediemogulen Murdoch har fått nog av USA:s tidigare president Donald TrumpKrönika av Göran RosenbergPanelen med Carolin Dahlman, Nathan Hamelberg och Lovisa ArvidssonTimme tvåVirussjukdomen apkoppor har främst fått spridning bland män som har sex med män varför?Sameradions reporter Tobias Poggats om Sapmi Pride, som är på turné på flera platser i SápmiSatir med UtkantssverigeSpänningarna ökar på nytt i "världens sista delade huvudstad" Nicosia på CypernKulturpanel om skogens roll i svensk konst och litteratur, mot bakgrund av sommarens många skogsbränder runt om i EuropaKåseri med Pamela JaskoviakProgramledare: Pekka KenttäläProducent: Ellinor ErikssonTekniker: Adam Alvin

Ruský ministr zahraničí Sergej Lavrov cestuje po Africe a snaží se tamní představitele přesvědčit, že Moskva není zodpovědná za potravinovou krizi, která destabilizuje situaci v řadě zemí kontinentu. Na vině je podle Lavrova Západ a jeho protiruské sankce. Může ruská diplomatická ofenzíva a ruská verze událostí u nezápadních posluchačů uspět?Host: Michael Romancov - politický geograf FSV UK a Metropolitní univerzity PrahaČlánek a další informace najdete na webu Seznam ZprávySledujte nás na sociálních sítích Twitter a Instagram. Náměty a připomínky nám můžete psát na e-mail zaminutusest@sz.cz

Babs Drougge och Lisa Nord på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Kodjo Akolor och Torbjörn Averås Skorup. Vi pratar om frågetecknen som uppstått kring "vetedealen", efter den ryska attacken mot hamnen i Odessa i helgen knappt ett dygn efter att spannmålsavtalet signerades. Nu reser Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov runt till flera afrikanska länder och säger bland annat att hungersnöden inte har något med Moskva att göra.Sedan snackar vi om att Påven trotsat sina dåliga knän och åkt till Kanada för att be ursprungsbefolkningen om ursäkt för att över 150 000 barn tvångsplacerades på katolska internatskolor där många utsattes för övergrepp.

A cura di Ferruccio Bovio L'esito dell'attesissimo incontro tra il ministro degli esteri russo Sergej Lavrov ed il suo collega turco Mevlut Cavusoglu non può essere giudicato negativamente, anche se è mancato il tanto auspicato annuncio relativo allo sblocco delle forniture di cereali da parte di Mosca e di Kiev. Turchia e Russia hanno, infatti, raggiunto un accordo di massima, in base al quale alla marina militare di Ankara saranno affidati compiti di sminamento e di scorta delle navi cariche di grano che attraverseranno il Mar Nero. I due ministri sono, inoltre, d'accordo sul coinvolgimento delle Nazioni Unite e sulla creazione di un centro di controllo e coordinamento che tracci la rotta delle navi in uscita attraverso gli stretti di Bosforo e Dardanelli in territorio turco. In sostanza, un'intesa tra Ankara e Mosca ci sarebbe anche, ma a mancare – almeno per adesso – è il fondamentale assenso dell'Ucraina, restia a sminare i propri porti - specialmente Odessa - nel timore di attacchi russi ai propri fianchi scoperti. Tema della discussione che si è svolta nella capitale turca è stata la proposta, avanzata dal governo di Erdogan, per cercare di risolvere una crisi alimentare altrimenti destinata a travolgere molti Paesi africani ed asiatici, i cui approvvigionamenti dipendono, in larga misura, proprio dalle forniture di cereali attualmente ferme nei porti ucraini e che ammontano a ben 22 milioni di tonnellate. Il governo di Erdogan si offre, quindi, di farsi garante tra le parti: sarebbero, infatti, le sue navi a sminare i corridoi attraverso i quali far passare i convogli carichi di grano, nonchè a scortarli. I tempi però non sarebbero, comunque, immediati poiché, secondo la Turchia, lo sminamento richiederebbe 5 settimana di tempo, mentre l'Ucraina parla addirittura di sei mesi. A sua volta, il Cremlino ha apparentemente accolto con favore il piano di Erdogan, garantendo che non impedirebbe il passaggio delle navi cargo destinate a scongiurare la catastrofe alimentare. Però, in cambio chiede all'Occidente un alleggerimento delle sanzioni economiche… Zelensky, invece, su questa iniziativa turca, esprime un chiaro e forte scetticismo. Innanzitutto perché teme che, una volta bonificato il mar Nero, la Russia possa approfittarne per attaccare l'Ucraina dal mare; poi perché accusa i Russi di rubare il grano stoccato nei magazzini dei porti ucraini – Mariupol su tutti – che sono caduti nelle loro mani. Oltre a ricordare come il commercio dei cereali non sia contemplato nel pacchetto delle sanzioni e, quindi, non si capisce per quale motivo dovrebbe divenire “moneta di scambio” con Mosca. Intanto, mentre lor signori discutono, l'UNICEF per l'Africa orientale e meridionale lancia un disperato appello, chiedendo di agire immediatamente per risolvere lo stallo in Ucraina, pena il verificarsi di un vertiginoso aumento delle morti di bambini causate tutte dalla fame.

A cura di Ferruccio Bovio L'esito dell'attesissimo incontro tra il ministro degli esteri russo Sergej Lavrov ed il suo collega turco Mevlut Cavusoglu non può essere giudicato negativamente, anche se è mancato il tanto auspicato annuncio relativo allo sblocco delle forniture di cereali da parte di Mosca e di Kiev. Turchia e Russia hanno, infatti, raggiunto un accordo di massima, in base al quale alla marina militare di Ankara saranno affidati compiti di sminamento e di scorta delle navi cariche di grano che attraverseranno il Mar Nero. I due ministri sono, inoltre, d'accordo sul coinvolgimento delle Nazioni Unite e sulla creazione di un centro di controllo e coordinamento che tracci la rotta delle navi in uscita attraverso gli stretti di Bosforo e Dardanelli in territorio turco. In sostanza, un'intesa tra Ankara e Mosca ci sarebbe anche, ma a mancare – almeno per adesso – è il fondamentale assenso dell'Ucraina, restia a sminare i propri porti - specialmente Odessa - nel timore di attacchi russi ai propri fianchi scoperti. Tema della discussione che si è svolta nella capitale turca è stata la proposta, avanzata dal governo di Erdogan, per cercare di risolvere una crisi alimentare altrimenti destinata a travolgere molti Paesi africani ed asiatici, i cui approvvigionamenti dipendono, in larga misura, proprio dalle forniture di cereali attualmente ferme nei porti ucraini e che ammontano a ben 22 milioni di tonnellate. Il governo di Erdogan si offre, quindi, di farsi garante tra le parti: sarebbero, infatti, le sue navi a sminare i corridoi attraverso i quali far passare i convogli carichi di grano, nonchè a scortarli. I tempi però non sarebbero, comunque, immediati poiché, secondo la Turchia, lo sminamento richiederebbe 5 settimana di tempo, mentre l'Ucraina parla addirittura di sei mesi. A sua volta, il Cremlino ha apparentemente accolto con favore il piano di Erdogan, garantendo che non impedirebbe il passaggio delle navi cargo destinate a scongiurare la catastrofe alimentare. Però, in cambio chiede all'Occidente un alleggerimento delle sanzioni economiche… Zelensky, invece, su questa iniziativa turca, esprime un chiaro e forte scetticismo. Innanzitutto perché teme che, una volta bonificato il mar Nero, la Russia possa approfittarne per attaccare l'Ucraina dal mare; poi perché accusa i Russi di rubare il grano stoccato nei magazzini dei porti ucraini – Mariupol su tutti – che sono caduti nelle loro mani. Oltre a ricordare come il commercio dei cereali non sia contemplato nel pacchetto delle sanzioni e, quindi, non si capisce per quale motivo dovrebbe divenire “moneta di scambio” con Mosca. Intanto, mentre lor signori discutono, l'UNICEF per l'Africa orientale e meridionale lancia un disperato appello, chiedendo di agire immediatamente per risolvere lo stallo in Ucraina, pena il verificarsi di un vertiginoso aumento delle morti di bambini causate tutte dalla fame.

A cura di Ferruccio Bovio L'esito dell'attesissimo incontro tra il ministro degli esteri russo Sergej Lavrov ed il suo collega turco Mevlut Cavusoglu non può essere giudicato negativamente, anche se è mancato il tanto auspicato annuncio relativo allo sblocco delle forniture di cereali da parte di Mosca e di Kiev. Turchia e Russia hanno, infatti, raggiunto un accordo di massima, in base al quale alla marina militare di Ankara saranno affidati compiti di sminamento e di scorta delle navi cariche di grano che attraverseranno il Mar Nero. I due ministri sono, inoltre, d'accordo sul coinvolgimento delle Nazioni Unite e sulla creazione di un centro di controllo e coordinamento che tracci la rotta delle navi in uscita attraverso gli stretti di Bosforo e Dardanelli in territorio turco. In sostanza, un'intesa tra Ankara e Mosca ci sarebbe anche, ma a mancare – almeno per adesso – è il fondamentale assenso dell'Ucraina, restia a sminare i propri porti - specialmente Odessa - nel timore di attacchi russi ai propri fianchi scoperti. Tema della discussione che si è svolta nella capitale turca è stata la proposta, avanzata dal governo di Erdogan, per cercare di risolvere una crisi alimentare altrimenti destinata a travolgere molti Paesi africani ed asiatici, i cui approvvigionamenti dipendono, in larga misura, proprio dalle forniture di cereali attualmente ferme nei porti ucraini e che ammontano a ben 22 milioni di tonnellate. Il governo di Erdogan si offre, quindi, di farsi garante tra le parti: sarebbero, infatti, le sue navi a sminare i corridoi attraverso i quali far passare i convogli carichi di grano, nonchè a scortarli. I tempi però non sarebbero, comunque, immediati poiché, secondo la Turchia, lo sminamento richiederebbe 5 settimana di tempo, mentre l'Ucraina parla addirittura di sei mesi. A sua volta, il Cremlino ha apparentemente accolto con favore il piano di Erdogan, garantendo che non impedirebbe il passaggio delle navi cargo destinate a scongiurare la catastrofe alimentare. Però, in cambio chiede all'Occidente un alleggerimento delle sanzioni economiche… Zelensky, invece, su questa iniziativa turca, esprime un chiaro e forte scetticismo. Innanzitutto perché teme che, una volta bonificato il mar Nero, la Russia possa approfittarne per attaccare l'Ucraina dal mare; poi perché accusa i Russi di rubare il grano stoccato nei magazzini dei porti ucraini – Mariupol su tutti – che sono caduti nelle loro mani. Oltre a ricordare come il commercio dei cereali non sia contemplato nel pacchetto delle sanzioni e, quindi, non si capisce per quale motivo dovrebbe divenire “moneta di scambio” con Mosca. Intanto, mentre lor signori discutono, l'UNICEF per l'Africa orientale e meridionale lancia un disperato appello, chiedendo di agire immediatamente per risolvere lo stallo in Ucraina, pena il verificarsi di un vertiginoso aumento delle morti di bambini causate tutte dalla fame.

Vučić je napokon položio zakletvu. Ovaj put se raspričao o svemu od međunarodnih odnosa do kućnih ljubimaca i populacione politike. Verujemo da ga niko sem nas nije slušao. Dačić se vidno smorio i propustio da ustane da aplaudira novom predsedniku. Sergej Lavrov je pokušao da dođe u Srbiju, ali je teleport tog dana bio van funkcije. Svet se raspada, dok se naš predsednik se krije iza drveta za potrebe foto konkursa. Pričali smo o proslavi rođendana Informera i ko je bio čovek koji je po bizarnosti nadmašio čak i Dragana Vučićevića. Ovom događaju prisustvovala je i budžet verzija Majkla Džeksona u vidu Tamare Đurić. Stiven King pohvalio “onog ruskog lika” u seriji “Stranger Things”.

Nova epizoda podkasta "Dobar loš zao", koji se prilagođava svim društvenim okolnostima, vas željno iščekuje! Nenad Kulačin i Marko Vidojković podelili su sreću predsednika Vučića što Sergej Lavrov nije uspeo da se provuče do Srbije, podelili su i njegov bol kad ga je mali Ukrajinac napucao fudbalskom loptom u međunožje, a složili su se da je napad tvrdog krila SNS na Zoranu Mihajlović zapravo napad na slobodne medije i zapitali se da li je gotovo s "novim normalnim" ili se naprednjacima samo omaklo. Gost, košarkaški superstar iz vremena kad je domaći basket izazivao suze radosnice, a nekad i infarkte, sjajni bek šuter, večiti partizanovac, Mića Berić! Pravo je uživanje slušati ovakvu sportsku veličinu kako komentariše aktualna dešavanja u srpskoj klupskoj, ali i reprezentativnoj košarci. Berić, koji je na terenu bio simpatičan čak i protivničkim navijačima, prenosi u DLZ svoju neiscrpnu pozitivnu energiju, preko potrebnu u ovim tmurnim vremenima. U Magarećem kutku, autori su pokazali dobru volju, ukinuvši rubriku "Alo, glupačo", međutim, nastup Ane Brnabić zamalo da ih natera da promene odluku. Nenadmašni izvor haosa i bezumlja, podkast DLZ, samo na našem portalu!

Om utanförskap och segregation i Danmark, hör röster därifrån och debatt mellan Jimmie Åkesson och Annie Lööf. EU-omröstning om utsläppshandeln, klimattullarna och sociala klimatfonden. Sergej Lavrov i Turkiet. Försommarblommor. FIFA: anklagelser om korruption och bedrägeri. Charkiv: människors hem har förintats och anhöriga har begravt sina älskade. Granskning om boersättning.

Den ryska ledningen har flera gånger behövt dementera rykten om att president Vladimir Putin skulle vara sjuk. Hör varför spekulationer om Putins sviktande hälsa blivit besvärande för makten i Kreml. Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov gick nyligen ut och sa att det inte går att se några sjukdomssymptom hos president Putin. Att Kreml överhuvudtaget kommenterar en sådan sak är ovanligt. Sen invasionen av Ukraina har ryktesspridningen om att Putin kan vara sjuk intensifierats och Kreml har vid upprepade tillfällen fått frågor om presidentens mående.Rykten om att Putin har cancer eller ParkinsonsKällor påstår att presidenten har smärtor, det spekuleras om cancer, Parkinsons sjukdom eller paranoia. Ryska grävande journalister har skrivit om att Putins personliga stab av läkare har ökat dramatiskt de senaste åren och att presidenten går igenom medicinska behandlingar. Men det finns också påståenden om att diskussionen om Putins hälsa skulle vara en konspiration planterad av makten själv. Uppgifterna om Putins vacklande hälsa är mycket svåra att bevisa och har hela tiden tillbakavisats från Putins stab.Planen för Putins efterträdareDet är sagt att Ryssland ska hålla presidentval år 2024. Men det är mycket oklart vad det finns för plan om Vladimir Putin någon gång inte kommer att kunna styra landet. Hör om diskussionerna om vem som skulle kunna efterträda Rysslands president och hur spekulationerna om Putins hälsa påverkar synen på presidenten.Medverkande: Johanna Melén, Rysslandskorrespondent, Gudrun Persson, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI, Per Enerud, senior analytiker vid Myndigheten för Psykologiskt FörsvarProgramledare: Fredrik WadströmProducent: Katja MagnussonTekniker: Maria Stillberg

Finlands president Sauli Niinistö på besök i Sverige. Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov går hårt åt Sveriges och Finlands Natobesked. Ny ärkebiskop väljs i morgon. The Great replacement, det s.k. "Stora folkutbytet". Storbritannien river upp Brexitavtal. Turkiet vill inte släppa in Sverige och Finland i Nato. Timbro anklagar föräldralediga för att maxa semestern. Moldavien och de sovjetiska banden. Viktig vecka i EU:s klimatarbete. Placebo och förväntanseffekter.

Författaren Per Gunnar Evander är död. Finlands president Sauli Niinistö på besök i Sverige. Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov går hårt åt Sveriges och Finlands Natobesked. Turkiet vill inte släppa in Sverige och Finland i Nato. The Great replacement, det s.k. "Stora folkutbytet". Moldavien och de sovjetiska banden. Ny ärkebiskop väljs i morgon. Placebo och förväntanseffekter.

Co během tohoto týdne rozhodně nešlo přeslechnout, je prohlášení ruského ministra zahraničí Sergeje Lavrova. Podle něj je ukrajinský prezident Volodymyr Zelenskyj Žid. To podle Lavrova neznamená, že na Ukrajině nejsou nacistické prvky. I nacistický diktátor Adolf Hitler prý měl židovskou krev. Lavrov to měl říct v rozhovoru pro italskou televizi.Všechny díly podcastu Výrok týdne můžete pohodlně poslouchat v mobilní aplikaci mujRozhlas pro Android a iOS nebo na webu mujRozhlas.cz.Hlasujte pro tento podcast v soutěži Podcast roku. Napište jeho jméno do kategorie „Veřejnoprávní podcast“. Hlasujte do 5. června na webu podcastroku.cz.

Secondo gli esperti la guerra in Ucraina sta causando, oltre alle atroci sofferenze, anche una catastrofe ambientale i cui effetti potrebbero durare per decenni e ripercuotersi anche sulle prossime generazioni. Intanto in Italia si discute dell'intervista a Sergej Lavrov andata in onda su Rete 4 e della chiusura dell'osservatorio della Luiss diretto da Alessandro Orsini, mentre un nuovo report afferma che sempre a causa della guerra rischiano l'abbattimento 150mila animali da allevamento. Infine, il Centro per la Resilienza di Stoccolma dice che c'è un nuovo limite planetario che abbiamo superato, quello del ciclo dell'acqua dolce.Tutte le notizie qui: https://www.italiachecambia.org/rassegna-stampa/_______________Contribuisci: https://www.italiachecambia.org/contribuisci/Seguici su:Telegram - https://t.me/itachecambiaInstagram (Italia che Cambia) - italiachecambiaInstagram (Andrea Degl'Innocenti) - deglinnocentiandreaFacebook - /itachecambia

In apertura di terza parte, il consueto appuntamento con l'analisi dell'attualità e dei fatti della politica con Paolo Mieli. Dopo l'intervista in esclusiva di Rete 4 al ministro degli esteri russo Sergej Lavrov, è definitivamente deflagrato il dibattito politico e pubblico sullo stato di salute della nostra informazione, sulla possibilità di intervistare interlocutori russi in questo momento delicato della guerra, sul mancato contraddittorio, sulla possibilità di dare maggiore spazio all'aggressore rispetto all'aggredito. Ne parliamo con Andrea Romano, deputato del Partito Democratico e con Giuseppe Brindisi, giornalista di Rete 4 dove conduce il programma "Zona Bianca".

Ukraine kan vinde krigen. Det sagde USA's forsvarsminister Lloyd Austin på et pressemøde i weekenden. Det fik Ruslands udenrigsminister, Sergej Lavrov til at varsle 3. Verdenskrig. Ruslands præsident, Vladimir Putin, leder med lys og lygte efter en sejr. Og her spiller et gigantisk stålværk i Mariupol, hvor tusindvis af ukrainere har søgt tilflugt, en vigtig rolle. I dagens afsnit forklarer Politikens forsvarsredaktør, Jacob Svendsen, hvordan krigen nu nærmer sig et punkt, hvor Rusland og Nato er tættere på en direkte konfrontation.

A cura di Daniele Biacchessi Il conflitto tra Russia e Ucraina non si allenta e, nonostante i timidi sforzi del segretario delle Nazioni Unite Guterres che vola tra Mosca e Kiev alla ricerca di un cessate il fuoco, non si vedono all'orizzonte segnali di distensione. Anzi, gli ultimi fatti pongono al centro dell'attenzione la possibilità di un allargamento della guerra. lo spettro di un terzo conflitto mondiale è qualcosa di reale. Nella regione separatista filorussa della Moldavia sono state colpite due antenne della radio russa e un'unità militare vicino a Tiraspol: la notizia arriva dopo un'altra giornata segnata da attacchi su obiettivi strategici ucraini. Intanto Zaporizhzhia è in allerta per i missili di Mosca che hanno sorvolato la centrale nucleare a bassa quota secondo Energoatom, l'operatore nucleare dell'Ucraina. Mosca alza ancora i toni avvertendo che il rischio di terza guerra mondiale è "reale". Il ministro degli Esteri russo, Sergej Lavrov, si rivolge così al segretario generale dell'Onu António Guterres in visita a Mosca: "Con l'invio delle armi dell'Occidente il negoziato è difficile". E ancora: "Il diritto di veto nel Consiglio di sicurezza non sparirà, è uno dei pilastri dell'organizzazione, senza questa si sfascerà perché le grandi potenze poggiano sul principio dell'unanimità che ci permette di evitare i conflitti tra i membri permanenti", ricorda Lavrov a Guterres. Le posizioni restano quindi distanti. Del resto, la missione di Guterres aveva poche possibilità di successo visto che la Russia di Putin esclude per il momento la possibilità di un cessate il fuoco. E tutto viene accelerato. A Ramstein, in Germania, i rappresentanti di circa 40 Paesi, invitati dagli Stati Uniti a discutere di come rafforzare la difesa dell'Ucraina, confermano l'invio di armi. Credits: Agenzia Fotogramma

A cura di Daniele Biacchessi Il conflitto tra Russia e Ucraina non si allenta e, nonostante i timidi sforzi del segretario delle Nazioni Unite Guterres che vola tra Mosca e Kiev alla ricerca di un cessate il fuoco, non si vedono all'orizzonte segnali di distensione. Anzi, gli ultimi fatti pongono al centro dell'attenzione la possibilità di un allargamento della guerra. lo spettro di un terzo conflitto mondiale è qualcosa di reale. Nella regione separatista filorussa della Moldavia sono state colpite due antenne della radio russa e un'unità militare vicino a Tiraspol: la notizia arriva dopo un'altra giornata segnata da attacchi su obiettivi strategici ucraini. Intanto Zaporizhzhia è in allerta per i missili di Mosca che hanno sorvolato la centrale nucleare a bassa quota secondo Energoatom, l'operatore nucleare dell'Ucraina. Mosca alza ancora i toni avvertendo che il rischio di terza guerra mondiale è "reale". Il ministro degli Esteri russo, Sergej Lavrov, si rivolge così al segretario generale dell'Onu António Guterres in visita a Mosca: "Con l'invio delle armi dell'Occidente il negoziato è difficile". E ancora: "Il diritto di veto nel Consiglio di sicurezza non sparirà, è uno dei pilastri dell'organizzazione, senza questa si sfascerà perché le grandi potenze poggiano sul principio dell'unanimità che ci permette di evitare i conflitti tra i membri permanenti", ricorda Lavrov a Guterres. Le posizioni restano quindi distanti. Del resto, la missione di Guterres aveva poche possibilità di successo visto che la Russia di Putin esclude per il momento la possibilità di un cessate il fuoco. E tutto viene accelerato. A Ramstein, in Germania, i rappresentanti di circa 40 Paesi, invitati dagli Stati Uniti a discutere di come rafforzare la difesa dell'Ucraina, confermano l'invio di armi. Credits: Agenzia Fotogramma

A cura di Daniele Biacchessi Il conflitto tra Russia e Ucraina non si allenta e, nonostante i timidi sforzi del segretario delle Nazioni Unite Guterres che vola tra Mosca e Kiev alla ricerca di un cessate il fuoco, non si vedono all'orizzonte segnali di distensione. Anzi, gli ultimi fatti pongono al centro dell'attenzione la possibilità di un allargamento della guerra. lo spettro di un terzo conflitto mondiale è qualcosa di reale. Nella regione separatista filorussa della Moldavia sono state colpite due antenne della radio russa e un'unità militare vicino a Tiraspol: la notizia arriva dopo un'altra giornata segnata da attacchi su obiettivi strategici ucraini. Intanto Zaporizhzhia è in allerta per i missili di Mosca che hanno sorvolato la centrale nucleare a bassa quota secondo Energoatom, l'operatore nucleare dell'Ucraina. Mosca alza ancora i toni avvertendo che il rischio di terza guerra mondiale è "reale". Il ministro degli Esteri russo, Sergej Lavrov, si rivolge così al segretario generale dell'Onu António Guterres in visita a Mosca: "Con l'invio delle armi dell'Occidente il negoziato è difficile". E ancora: "Il diritto di veto nel Consiglio di sicurezza non sparirà, è uno dei pilastri dell'organizzazione, senza questa si sfascerà perché le grandi potenze poggiano sul principio dell'unanimità che ci permette di evitare i conflitti tra i membri permanenti", ricorda Lavrov a Guterres. Le posizioni restano quindi distanti. Del resto, la missione di Guterres aveva poche possibilità di successo visto che la Russia di Putin esclude per il momento la possibilità di un cessate il fuoco. E tutto viene accelerato. A Ramstein, in Germania, i rappresentanti di circa 40 Paesi, invitati dagli Stati Uniti a discutere di come rafforzare la difesa dell'Ucraina, confermano l'invio di armi. Credits: Agenzia Fotogramma

Volgens de Russische buitenlandminister Sergej Lavrov is er een 'reëel' gevaar op een derde wereldoorlog, zei hij tegen Russische staatsmedia. Zo'n oorlog zou volgens Lavrov wel 'ontoelaatbaar' zijn voor Rusland, dat ook de 'kunstmatige risico's' op een nucleaire oorlog zou willen verminderen. See omnystudio.com/listener for privacy information.

Volgens de Russische buitenlandminister Sergej Lavrov is er een 'reëel' gevaar op een derde wereldoorlog, zei hij tegen Russische staatsmedia. Zo'n oorlog zou volgens Lavrov wel 'ontoelaatbaar' zijn voor Rusland, dat ook de 'kunstmatige risico's' op een nucleaire oorlog zou willen verminderen. Een van de medeoprichters en voormalig directeur van Twitter Jack Dorsey heeft zich uitgesproken over de geplande overname van Twitter door miljardair Elon Musk. 'Twitter als bedrijf is altijd mijn enige probleem en mijn grootste spijt geweest', zegt Dorsey, die eind vorig jaar vertrok als directeur van het bedrijf. 'Elon is de enige oplossing waarin ik vertrouwen heb. Door de hogere overdrachtsbelasting die sinds 2021 geldt, is het aantal beleggingen in de woningmarkt flink gedaald. Uit gegevens van het Kadaster blijkt dat beleggingen met bijna de helft zijn afgenomen, doordat de overdrachtsbelasting voor beleggers steeg van 2 procent naar 8 procent. De belasting werd verhoogd, zodat starters een betere kans krijgen op de woningmarkt, zij hoeven namelijk de belasting niet te betalen. See omnystudio.com/listener for privacy information.

Kalle Berg och Babs Drougge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: David Druid, Linnéa Wikblad och Kodjo Akolor. I en intervju i rysk tv igår sa Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov att Nato i praktiken redan befinner sig i krig med Ryssland och att det finns en verklig risk för kärnvapenkrig och att den måste tas på allvar. Det här efter att USA:s utrikesminister haft möte med Ukrainas president Zelenskyj i Kiev.Sen om att det blev som spekulationerna sade igår, Elon Musk köper Twitter. Vi snackar om vad det här kan innebära för plattformens framtid och hur reaktionerna sett ut. Är Musk för mycket av en boomer för att lotsa Twitter in i framtiden?

Fra å være en jovial diplomat rundt tusenårsskiftet, til å nå kjefte på journalister - nå som han er utenriksminister. Hva har skjedd med den russiske utenriksministeren Sergej Lavrov? Hør episoden i appen NRK Radio

Han har stået i frontlinjen og på mål for russisk udenrigspolitik i 18 år. Han beskrives som både intelligent, dygtig og sympatisk, men også brutal, kolerisk og fuld af løgn. Men hvem er han, den diplomat-uddannede, russiske udenrigsminister Sergej Lavrov? Og hvilken rolle spiller han i Putins inderkreds og Ruslands invasion af Ukraine? Tidl. Topdiplomat Friis Arne Petersen og Berlingskes Ruslandskorrespondent Emil Rottbøll tegner sammen med tre tidligere danske udenrigsministre, som alle har mødt Lavrov, et portræt af en russisk bjørn i jakkesæt. Vært: Mette Vibe Utzon.

Denník SME zrušil blog Andreja Danka. Kapitána to tak nahnevalo, že natočil video, v ktorom sa trochu opustil. Pri šoférovaní. Slováci ukazujú svoju povestnú pohostinnosť tým, že ľuďom, ktorí utekajú z Ukrajiny pred vojnou, závidia ešte aj múku a vstupy do ZOO zadarmo. Rusi ešte stále veria, že Putinovi v 15-tisícovej bunde naozaj záleží na obyčajných ľuďoch. Aj keď vlastní vily, jachtu a zarába státisíce eur ročne. Tragédom sa stáva muž, ktorý si myslí, že Rusko je v tejto vojne obeťou. Nie, nie je to Danko, ale ruský minister zahraničných vecí Sergej Lavrov, ktorý sa zrazu rozhodol, že mu záleží na medzinárodných dohodách. - Ešte stále nás môžete podporiť (ak chcete): patreon.com/piatocek - Náš Discord nebol nikdy lepší: bit.ly/piatockaren - A najväčšie hlúposti a zákulisie nájdete tu: instagram.com/piatocek_podcast

1. S-300 nedá Kremľu spať. 2. Parlament schválil zákon na pomoc utečencom z Ukrajiny. 3. Štát priznal, že utečencov nezvláda, najal si neznámu súkromnú firmu.

Sedám si k počítači ve chvíli, kdy se objevila zpráva, že ruský ministr zahraničí Lavrov tvrdí, že porodnice zasažená v Mariupolu byla plná extremistů. Vtipné to není, absurdní ano: Fáze číslo jedna, Rusové zasáhnou porodnici. Fáze číslo dvě, ukrajinský prezident Volodomyr Zelenskyj se rozhořčeně ptá, zda mělo jít o denacifikaci novorozenců. Fáze číslo tři, Sergej Lavrov to v podstatě potvrzuje. Ano, porodnice byla plná extremistů.Všechny díly podcastu Ranní úvaha můžete pohodlně poslouchat v mobilní aplikaci mujRozhlas pro Android a iOS nebo na webu mujRozhlas.cz.

A cura di Daniele Biacchessi C'è una bozza di tregua in quindici punti tra Russia e Ucraina e prevede prevede il cessate il fuoco e un ritiro russo in cambio della neutralità ucraina e l'assenza nel suo territorio di basi straniere. Nella sostanza i negoziati tra Russia e Ucraina fin qui hanno messo al centro dei colloqui due questioni centrali: lo status neutrale di Kiev e le garanzie di sicurezza per il Paese oggi invaso. Per il ministro degli Esteri russo, Sergej Lavrov, "questi due aspetti stanno per essere concordati". La delegazione russa si è sbilanciata, secondo cui "l'Ucraina può essere un Paese neutrale, ma con un proprio esercito sul modello Svezia o Austria". Il consigliere presidenziale ucraino, Mikhail Podolyak, ha respinto questa offerta: "L'Ucraina rifiuta l'idea di una sua neutralità basata sul modello austriaco o svedese. Vogliamo garanzie di sicurezza assolute. Oggi siamo in uno stato di guerra diretta con la Russia, pertanto il modello di pace può essere solo ucraino", ha detto Podolyak. Kiev ha bisogno della certezza di potersi difendere: un esercito e una forza navale. E un pezzo di carta che sostenga che, di fronte a un'aggressione esterna, alcuni Paesi siano pronti a difendere l'Ucraina. Si pensa a Usa, Gran Bretagna o Turchia. Difficile dire che i russi possano accettare questa clausola decisiva. _________________________________________ "Il Corsivo" a cura di Daniele Biacchessi non è un editoriale, ma un approfondimento sui fatti di maggiore interesse che i quotidiani spesso non raccontano. Un servizio in punta di penna che analizza con un occhio esperto quell'angolo nascosto delle notizie di politica, economia e cronaca. Per i notiziari sempre aggiornati ascoltaci sul sito: https://www.giornaleradio.fm oppure scarica la nostra App gratuita: iOS - App Store - https://apple.co/2uW01yA Android - Google Play - http://bit.ly/2vCjiW3 Resta connesso e segui i canali social di Giornale Radio: Facebook: https://www.facebook.com/giornaleradio.fm/ Instagram: https://www.instagram.com/giornaleradio.tv/?hl=it Twitter: https://twitter.com/giornaleradiofm

A cura di Daniele Biacchessi C'è una bozza di tregua in quindici punti tra Russia e Ucraina e prevede prevede il cessate il fuoco e un ritiro russo in cambio della neutralità ucraina e l'assenza nel suo territorio di basi straniere. Nella sostanza i negoziati tra Russia e Ucraina fin qui hanno messo al centro dei colloqui due questioni centrali: lo status neutrale di Kiev e le garanzie di sicurezza per il Paese oggi invaso. Per il ministro degli Esteri russo, Sergej Lavrov, "questi due aspetti stanno per essere concordati". La delegazione russa si è sbilanciata, secondo cui "l'Ucraina può essere un Paese neutrale, ma con un proprio esercito sul modello Svezia o Austria". Il consigliere presidenziale ucraino, Mikhail Podolyak, ha respinto questa offerta: "L'Ucraina rifiuta l'idea di una sua neutralità basata sul modello austriaco o svedese. Vogliamo garanzie di sicurezza assolute. Oggi siamo in uno stato di guerra diretta con la Russia, pertanto il modello di pace può essere solo ucraino", ha detto Podolyak. Kiev ha bisogno della certezza di potersi difendere: un esercito e una forza navale. E un pezzo di carta che sostenga che, di fronte a un'aggressione esterna, alcuni Paesi siano pronti a difendere l'Ucraina. Si pensa a Usa, Gran Bretagna o Turchia. Difficile dire che i russi possano accettare questa clausola decisiva. _________________________________________ "Il Corsivo" a cura di Daniele Biacchessi non è un editoriale, ma un approfondimento sui fatti di maggiore interesse che i quotidiani spesso non raccontano. Un servizio in punta di penna che analizza con un occhio esperto quell'angolo nascosto delle notizie di politica, economia e cronaca. Per i notiziari sempre aggiornati ascoltaci sul sito: https://www.giornaleradio.fm oppure scarica la nostra App gratuita: iOS - App Store - https://apple.co/2uW01yA Android - Google Play - http://bit.ly/2vCjiW3 Resta connesso e segui i canali social di Giornale Radio: Facebook: https://www.facebook.com/giornaleradio.fm/ Instagram: https://www.instagram.com/giornaleradio.tv/?hl=it Twitter: https://twitter.com/giornaleradiofm

Det har vært sjokkerende å se med hvilken letthet Vladimir Putin og Sergej Lavrov har fortalt de mest hårreisende løgner om invasjonen i Ukraina. Som Garry Kasparov har formulert det, finnes det et russisk ord for «falske nyheter», nemlig «nyheter».Demokratier evner både å basere seg på og å frembringe sannhet i en helt annen utstrekning enn udemokratiske regimer, enten det dreier seg om tidligere tiders enevelder eller moderne diktaturer eller autoritære regimer. Sannheten kan tilføre demokratiet noe det behøver nettopp fordi sannheten ikke er underlagt demokratisk kontroll. Et samfunn kan holdes sammen på ulike måter, for eksempel av rå makt, men et demokratisk samfunn kan ikke eksistere uten at borgerne er orientert mot en felles virkelighet. Sannheten er ikke demokratisk, men demokratiet behøver sannhet.

A cura di Daniele Biacchessi C'è una bozza di tregua in quindici punti tra Russia e Ucraina e prevede prevede il cessate il fuoco e un ritiro russo in cambio della neutralità ucraina e l'assenza nel suo territorio di basi straniere. Nella sostanza i negoziati tra Russia e Ucraina fin qui hanno messo al centro dei colloqui due questioni centrali: lo status neutrale di Kiev e le garanzie di sicurezza per il Paese oggi invaso. Per il ministro degli Esteri russo, Sergej Lavrov, "questi due aspetti stanno per essere concordati". La delegazione russa si è sbilanciata, secondo cui "l'Ucraina può essere un Paese neutrale, ma con un proprio esercito sul modello Svezia o Austria". Il consigliere presidenziale ucraino, Mikhail Podolyak, ha respinto questa offerta: "L'Ucraina rifiuta l'idea di una sua neutralità basata sul modello austriaco o svedese. Vogliamo garanzie di sicurezza assolute. Oggi siamo in uno stato di guerra diretta con la Russia, pertanto il modello di pace può essere solo ucraino", ha detto Podolyak. Kiev ha bisogno della certezza di potersi difendere: un esercito e una forza navale. E un pezzo di carta che sostenga che, di fronte a un'aggressione esterna, alcuni Paesi siano pronti a difendere l'Ucraina. Si pensa a Usa, Gran Bretagna o Turchia. Difficile dire che i russi possano accettare questa clausola decisiva. _________________________________________ "Il Corsivo" a cura di Daniele Biacchessi non è un editoriale, ma un approfondimento sui fatti di maggiore interesse che i quotidiani spesso non raccontano. Un servizio in punta di penna che analizza con un occhio esperto quell'angolo nascosto delle notizie di politica, economia e cronaca. Per i notiziari sempre aggiornati ascoltaci sul sito: https://www.giornaleradio.fm oppure scarica la nostra App gratuita: iOS - App Store - https://apple.co/2uW01yA Android - Google Play - http://bit.ly/2vCjiW3 Resta connesso e segui i canali social di Giornale Radio: Facebook: https://www.facebook.com/giornaleradio.fm/ Instagram: https://www.instagram.com/giornaleradio.tv/?hl=it Twitter: https://twitter.com/giornaleradiofm

TESTO DELL'ARTICOLO ➜ www.bastabugie.it/it/articoli.php?id=6928LO ''STRANO'' FANATISMO BELLICO DEL CORRIERE DELLA SERA NELLA GUERRA IN UCRAINA di Antonio SocciCome ha scritto Tomaso Montanari, un intellettuale di sinistra, è tragicomico vedere "ex comunisti, operaisti, esponenti di Lotta Continua" che, per far dimenticare il loro passato, oggi sull'Ucraina sono "passati all'occidentalismo fanatico". Sembrano Luttwak.La devozione alla Casa Bianca, per alcuni ex, è granitica come ieri quella del Pci verso il Cremlino rosso.Non pensano all'interesse degli europei (italiani compresi) i quali non vogliono sprofondare in un guerra duratura e nella catastrofe economica. Loro sognano di abbattere Putin (come vorrebbe Biden).Un esempio? Il Corriere della sera. Da un po' è diventato "l'Unità del terzo millennio": vengono infatti dall'Unità sia il direttore, sia i principali editorialisti come Walter Veltroni e Antonio Polito (Paolo Mieli viene addirittura da "Potere operaio"…).L'editoriale di ieri, firmato da Polito, aveva un titolo militaresco: "Il fronte interno". Calzato gagliardamente l'elmetto degli artiglieri da salotto, Polito inizia stentoreo: "Il 'partito della resa' ha gettato la maschera. È ancora minoritario, ma punta ormai al bersaglio grosso: portare l'Italia nel campo di Mosca, confermando così l'antico pregiudizio per cui non finiamo mai una guerra dalla parte in cui l'abbiamo cominciata".Qualcuno dovrebbe informare Polito che l'Italia non è entrata in guerra (un piccolo dettaglio). Ma il virile richiamo politesco fa ricordare un triste passato (che speriamo non torni).Era il giugno 1940 e la prima pagina del "Corriere della sera" quel giorno tuonava: "Popolo italiano corri alle armi! Folgorante annunzio del Duce: la guerra alla Gran Bretagna e alla Francia. Dalle Alpi all'Oceano Indiano un solo grido di fede e di passione: Duce! Vinceremo!".Fu una catastrofe. Si dirà che c'era il fascismo e i giornali dovevano allinearsi. Certo, ma è un'aggravante: quando si beneficia dell'eredità di un'antica testata bisogna anche ricordarne la storia e i drammi (onori e oneri).MANDARE ARMI PER FERMARE ARMI NON HA SENSOE bisogna pensarci quattro volte, oggi che siamo liberi, prima di carezzare di nuovo l'idea della guerra con leggerezza, gettando benzina sulla follia incendiaria di Putin. Invece il Corriere se la prende con i panciafichisti.È grottesco che uno che viene dall'Unità, su un giornale diretto da un collega che viene anch'egli dall'Unità, accusi chi invita Zelensky a trattare e cedere qualcosa, per mettere fine alla strage, di voler "portare l'Italia nel campo di Mosca".Siccome Vittorio Feltri è stato il primo a prospettare (su queste colonne) tale idea, ne deriva che Feltri sarebbe uno che vuol "portare l'Italia nel campo di Mosca".Il concetto fa già ridere così. Ma appare surreale se si pensa che è espresso da un collega che viene dall'Unità, giornale che, per la morte di Stalin, aveva titolato: "Stalin è morto. Gloria eterna all'uomo che più di tutti ha fatto per la liberazione e per il progresso dell'umanità".Forse un minimo senso del ridicolo e del tragico aiuterebbe Polito e i colleghi del Corriere a ritrovare quella saggia moderazione che si addice a un giornale liberale e borghese.Ieri anche il premier israeliano Bennet, a quanto pare, ha suggerito al leader ucraino ciò che Feltri ha scritto giorni fa: trattare e cedere qualcosa per salvare la vita della sua gente e risparmiare loro tante sofferenze. Anche il suo è da ritenere un "sostegno esplicito al tiranno"?Sempre sul Corriere della sera, Paolo Mieli se l'è presa con chi dice che non bisogna prolungare la carneficina mandando armi all'Ucraina, ma sarebbe meglio trattare con Putin. Per lui questo è "pacifismo cinico". Però anche una testimone della Shoah come Edith Bruck ha detto: "Mandare armi per fermare armi non ha senso".Mieli e compagni propongono di mandare armi pure in decine di conflitti che ci sono nel mondo? O quei morti valgono meno? Certi bollori umanitari (a intermittenza) indicano nobiltà o fanatismo guerrafondaio? Perché sono cinici quelli che vorrebbero trattare salvando vite?NON È MORALE IL MORALISMO DELL'AVVENTURAC'è una famosa pagina di Joseph Ratzinger che dice il contrario facendo proprio l'elogio del compromesso: "essere sobri ed attuare ciò che è possibile, e non reclamare con il cuore in fiamme l'impossibile, è sempre stato difficile; la voce della ragione non è mai così forte come il grido irrazionale. Il grido che reclama le grandi cose ha la vibrazione del moralismo, limitarsi al possibile sembra invece una rinuncia alla passione morale, sembra il pragmatismo dei meschini. Ma la verità è che la morale politica consiste precisamente nella resistenza alla seduzione delle grandi parole con cui ci si fa gioco dell'umanità dell'uomo. Non è morale il moralismo dell'avventura… Non l'assenza di ogni compromesso, ma il compromesso stesso è la vera morale dell'attività politica".Gesù stesso nel Vangelo fa un esempio: "quale re, partendo in guerra contro un altro re, non siede prima a esaminare se può affrontare con diecimila uomini chi gli viene incontro con ventimila? Se no, mentre l'altro è ancora lontano, gli manda un'ambasceria per la pace" (Lc 14, 31-32).Se il leader ucraino avesse fatto subito così avrebbe scongiurato una tragedia. Ora più passano i giorni (più sono i morti) e più dovrà concedere. Il suo imperativo dovrebbe essere anzitutto salvare vite di ucraini, evitare ulteriori distruzioni e risparmiare sofferenze ad altri popoli, come il nostro. Le ricadute economiche di questo conflitto infatti sono già disastrose e in seguito saranno addirittura catastrofiche.Ma ovviamente colpiscono soprattutto la gente comune già provata da due anni di pandemia. Assai meno gli editorialisti del Corriere che infatti giudicano meschini i media che si concentrano "sulla benzina piuttosto che sull'Ucraina".Loro hanno sublimi ideali. Delle bollette o del prezzo dei generi alimentari che raddoppia se ne fregano e dicono agli italiani, già provatissimi, che devono sacrificarsi ancora di più. Per l'Ucraina.Ma dovrebbero dire: per le idee dei governanti ucraini. Perché l'interesse del popolo ucraino in realtà coincide con quello degli italiani: è far cessare la guerra.Nota di BastaBugie: Riccardo Cascioli nell'articolo seguente dal titolo "Le figuracce di Salvini? C'è ben di peggio" commenta la figuraccia rimediata da Salvini in Polonia, ma facendo notare che questo è solo l'ultimo episodio di una perdita totale di credibilità dell'Italia all'estero. Sull'Ucraina Draghi e Di Maio hanno subito di peggio.Ecco l'articolo completo pubblicato su La Nuova Bussola Quotidiana il 10 marzo 2022:La pessima figura di Matteo Salvini in Polonia è solo l'ultimo episodio di una saga in cui l'Italia, fuori e dentro i confini nazionali, prende schiaffi da chiunque. Salvini è stato umiliato dal sindaco di una piccola città polacca, ai confini con l'Ucraina, che ha rifiutato di riceverlo sventolandogli sotto il naso la t-shirt con l'immagine di Putin che il leader della Lega aveva indossato un tempo. Certamente quel sindaco sarà stato imbeccato dal solito giornalista o fotografo italiano militante, secondo la squallida tradizione italiana per cui si va all'estero per combattere le battaglia politiche e personali nostrane. Ma ciò non toglie la sprovvedutezza con cui un leader della maggioranza di governo prepara una missione all'estero (anche la scelta di uno staff evidentemente incapace è sua responsabilità), pensando soprattutto alla sua immagine in patria e finendo per danneggiarla insieme a quella dell'Italia tutta.Ma quello di Salvini, come dicevamo, è solo un episodio e certamente non il più grave, visto che la crisi in Ucraina ha fatto emergere con chiarezza lo stato comatoso della nostra credibilità politica all'estero. Ha cominciato colui che da noi è venerato come il Salvatore della Patria, il presidente del Consiglio Mario Draghi, sbertucciato prima da Mosca e poi da Kiev. Il 17 febbraio era stata annunciata con enfasi la sua missione a Mosca per favorire un incontro tra il presidente russo Vladimir Putin e il presidente americano Joe Biden; Putin gli aveva fatto credere di essere disposto a riceverlo ma prima che Draghi potesse salire su un aereo alla volta di Mosca, le truppe russe erano già entrate in Ucraina il 24 febbraio. Ma non bastava l'umiliazione subita da Putin, Draghi se l'è cercata poche ore dopo anche con il presidente ucraino Volodymyr Zelensky: nel suo commosso discorso alla Camera per riferire dell'invasione dell'Ucraina, il presidente del Consiglio ha concluso dicendo che aveva un appuntamento telefonico con Zelensky alle 9.30 ma lui «non era più disponibile»: una frase infelice che sembrava suggerire una mancanza o uno sgarbo del presidente ucraino. Che infatti si è subito reso disponibile su twitter: «Oggi alle 10:30 agli ingressi di Chernihiv, Hostomel e Melitopol ci sono stati pesanti combattimenti. Le persone sono morte. La prossima volta cercherò di spostare l'agenda di guerra per parlare con Mario Draghi ad un'ora precisa».E se Draghi, che pure un curriculum internazionale ce l'ha, viene trattato così, figuriamoci il ministro degli Esteri Luigi Di Maio, che nel suo curriculum può vantare al massimo le trasferte al seguito del Napoli. E infatti si è preso uno schiaffo pubblico dal ministro degli esteri russo Sergej Lavrov. Dopo che, poche ore prima dell'invasione, Di Maio ha avuto la brillante idea di dichiarare che non ci sarebbero stati nuovi incontri con i vertici russi se prima non si fosse abbassata la tensione, Lavrov ha avuto buon gioco a dichiarare che quella di Di Maio è «una strana idea di diplomazia», che «è stata creata per risolvere situazioni di conflitto e alleviare la tensione, e non per viaggi a vuoto in giro per i Paesi e degustare piatti esotici a ricevimenti di gala»

De Oekraïense buitenlandminister Dmitro Koeleba en zijn Russische collega Sergej Lavrov ontmoeten elkaar in gezelschap van de Turkse collega Mevlut Cavusoglu in de Turkse badplaats Antalya. Een 'belangrijk gesprek waar desondanks weinig van te verwachten valt, zegt Marc Jansen, oud-docent van de Universiteit van Amsterdam en Rusland-deskundige. See omnystudio.com/listener for privacy information.

Poprvé od začátku konfliktu se v Turecku sejdou šéfové ukrajinské i ruské diplomacie – Dmytr Kuleb a Sergej Lavrov. Ukrajina chce, aby Rusko složilo zbraně a jeho jednotky opustily Ukrajinu. Rusko se zatím ke svým pozicím oficiálně nechce vyjadřovat. Izraelský deník Jerusalem Post ale přišel s informacemi z blízkého okolí premiéra Bennetta, který se snaží o mediátorskou roli.Všechny díly podcastu Speciál Radiožurnálu můžete pohodlně poslouchat v mobilní aplikaci mujRozhlas pro Android a iOS nebo na webu mujRozhlas.cz.

Ukrainas utenriksminister Dmytro Kuleba bekrefter planen om å møte Russlands utenriksminister Sergej Lavrov. Gjennom natten har russiske fly fortsatt å bombe flere byer i Ukraina. Også i dag følger vi utviklingen i Ukraina - og hva den gjør med oss: VI møter noen av de 1,5 millioner som har flyktet landet, i Romania. Oljeprisene stiger idet USA vurderer importforbud mot olje og gass fra Russland... Også EU varsler at Europa må bli kvitt russisk gass, olje og kull på sikt. En analytiker tror at det kan gi en raskere overgang til andre energikilder. Og vi spør - på 8. mars: Er det likestilling mellom kjønnene? Svarene varierer om du er kvinne eller mann. Ugo Fermariello og Birger Kolsrud Jåsund... Hør episoden i appen NRK Radio

Kremlologie je samostatní politologická disciplína, tvrdí bývalý diplomat Petr Kolář. „Skutečně důležité je to, co říká prezident Vladimir Putin. Všechno ostatní je irelevantní,“ zdůrazňuje a rozebírá: „Ministr zahraničí Sergej Lavrov je u moci už dvacet let. Je to takové Putinovo intelektuální alter ego, mimo jiné ma za úkol vyvolávat na Západě pocit, že s Ruskem můžeme jednat.“Všechny díly podcastu Speciál můžete pohodlně poslouchat v mobilní aplikaci mujRozhlas pro Android a iOS nebo na webu mujRozhlas.cz.

Vojna v Ukrajini je vstopila v drugi teden. Ruski predsednik Vladimir Putin vztraja, da bodo ruske enote uresničile svoje cilje ter dosegle demilitarizacijo in nevtralni status Ukrajine. Delegacija te države je pred dobre pol ure prispela v Belorusijo, kjer se bodo po napovedih nadaljevali mirovni pogovori. Ruski zunanji minister Sergej Lavrov ne dvomi, da se bo našla rešitev za krizo v Ukrajini. Kot je dejal, so minimalni pogoji Moskve za to znani. Ukrajinski predsednik Volodimir Zelenski je svoje prebivalce označil za nezlomljive in nepremagljive ljudi Ukrajine, kjer so pred natanko dvema letoma odkrili prvi primer okužbe s koronavirusom, danes pa so tarča novega virusa in ljudi, ki trpijo za sindromom aneksije. Medtem naj bi konvoj ruskih vojaških vozil, namenjen v Kijev, obstal, prebivalci obkoljenega Marjupola pa so ostali brez elektrike in vode. Druge teme: Slovenska podjetja že občutijo posledice sanckij zahoda proti Rusiji. Poslovanje otežujejo težave v prevozu in zaprte letalske povezave, rubelj je strmoglavil. Izidor Jerman iz Triglav skladov je povedal, da rubelj trenutno ni vreden nič, nihče ga ne kupuje, niti ga ni moč prodati. Ob nadaljevanju ugodne epidemične slike je zdravstveni minister Janez Poklukar danes potrdil dodatno sproščanje protikoronskih omejitev. Učencem, dijakov, študentom in učiteljem tako ni treba več nositi zaščitnih mask. Anamarija Lampič je na Norveškem v sprintu v klasični tehniki osvojila tretje mesto.

00:00 Buongiorno ai commensali! 00:25 Guerra Ucraina, ieri il ministro degli Esteri russo, Sergej Lavrov, minacciava, oggi dice che si apre al dialogo: boh! 01:50 “Si punta sulla resistenza di […]

Rusko a Ukrajina by dnes mohli znovu usednout ke stolu a jednat o možném příměří. V posledních hodinách šéf ruské diplomacie Sergej Lavrov překvapil změnou rétoriky. Mluvil o umělém vtažení federace do konfliktu. Boje na Ukrajině ale pokračují, starosta Chersova připustil obsazení města. Přišla taky zpráva, že členka mise OBSE zahynula na Ukrajině. Dění na Ukrajině probral s Janem Šírem z Institutu mezinárodních studií Fakulty sociálních věd Univerzity Karlovy moderátor Nikola Bojčev.

En radiobrevväxling om broderi, Sergej Lavrov och att bli rörd av ett eskorterat handbollslandslag. Med brev- och radiovännerna Sara Lövestam och Annika Lantz.

Brevet alla pratar om från Rysslands utrikesminister börjar oerhört hövligt. Är det kutym i diplomatvärlden? Men resten av innehållet, hur barsk får man egentligen vara som diplomat? "Dear Ann Linde"När Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov skrev brev till Ann Linde inledde han med orden Dear Ann Linde, Kära Ann Linde. Berättar själva hälsningsfrasen något om Rysslands intentioner? Och vad säger det diplomatiska protokollet om hur utrikesministrar kan inleda brev till varandra? Finns det alternativ till Dear, Chèr och Kära om länderna är mycket närstående eller om relationen är riktigt dålig? Vi reder ut allting med Dag Sebastian Ahlander, tidigare svensk diplomat.Hur fungerar Melodifestivalens nya röstningsregler?På lördag inleds Melodifestivalen och vi kommer att fördjupa oss i röstningsreglerna som har förändrats en hel del sedan förra året. Vad beror det egentligen på att publiken ges möjlighet att rösta två gånger? Och är det en fördel eller nackdel att det kommer bli möjligt att veta i vilka åldersgrupper som en artist är mest populär? Det vet Carolina Norén, melodifestivalexpert på Sveriges Radio.Och så får vi besök av den holländska blockflöjtsstjärnan Lucie Horsch som spelar live och berättar om vad det var som gjorde att hon föll för just blockflöjten.Programledare: Louise Epstein Bisittare: Thomas Nordegren Producent: Amanda Rydman

Kalle Berg och Babs Drougge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: David Druid, Kodjo Akolor och Margret Atladottir. Ann Linde (S) har fått ett brev från Rysslands utrikesminister, som menar att västländerna plockar russin ur kakan när det gäller säkerhetspolitiska överenskommelser. Sergej Lavrov väntar sig att Linde svarar utan att prata ihop sig med andra länder, men frågan är om Ann Linde tänker lyssna på det örat?Sen pratar vi om att Alexander Pärleros hamnat i blåsväder efter sitt senaste avsnitt av Framgångspodden. I avsnittet "Den censurerade pandemin", kallar Pärleros Pfizer för ett hustlerföretag och hjärnforskaren Katarina Gospic jämför vaccin med hamburgare. Nu rasar flera forskare mot resonemangen i podden.

USAs utenriksminister Antony Blinken skal møte sin russiske kollega Sergej Lavrov, hva kan komme ut av det, spør vi vår korrespondent i Russland. Havvind holdes frem som det lure miljøvennlige alternativet - grønn energi og få naturinngrep. Men hvor mye større strømregning er du villig til å godta for å få det gjennomført? Skal de ferske reformeneinnen politi- domstol- og fylkesinndeling gjøres om ? Våre gjester i studio skal gi deg grunnlag for egne meninger. Og en nyinnspilling av Snøhvit og de syv dvergene, er det en god idé i 2022? Hør episoden i appen NRK Radio

Vandaag in Ochtendnieuws: Vakbond FNV wil dat de lonen mee stijgen met de inflatie, het Witte Huis denkt dat Rusland 'elk moment' een aanval op Oekraïne kan uitvoeren en columnist Bernard Hammelburg gelooft daar maar weinig van. Loonmatiging beheerst het denken over de economie en winstmaximalisatie staat voorop. Dat zijn de woorden van FNV-vicevoorzitter Zakaria Boufangacha tegen het FD. Het streven naar winst wordt zo groot, dat het personeel gevaar loopt. Dat concludeert hij uit het cao-overleg in het voorbije jaar. De Amerikaanse minister Antony Blinken van Buitenlandse Zaken en zijn Russische ambtgenoot Sergej Lavrov komen vrijdag -overmorgen dus- samen in Genève om de crisis rond Oekraïne te bespreken. Ook de NAVO heeft Rusland uitgenodigd voor nieuwe besprekingen Column | Nee, er komt geen oorlog met Rusland, en het wordt tijd dat al die opgewonden standjes die over elkaar heen tuimelen met sombere voorspellingen en dreigende taal een beetje dimmen. Wat dan wel? Russische cyber-pesterijen, disinformatie-campagnes, intimidatie, misschien wat meer groene mannetjes in Oost-Oekraïne, maar meer wordt het niet. Abonneren In Ochtendnieuws hoor je in 20 minuten het belangrijkste nieuws van de dag. Abonneer je op de podcast via bnr.nl/ochtendnieuws, de BNR-app, Spotify en Apple Podcasts. See omnystudio.com/listener for privacy information.

Direktsänt aktuellt magasin. Dom i polismord i Göteborg. Corona: vaccintvång. Ann Linde möter Sergej Lavrov. Liberalernas landsmöte. Afghanistan: om talibanerna. Lockdown och vaccinmotstånd i Österrike. Poeter får för första gången betalt för dikter i dödsannonser. Chile väljer president och kongress. Två män frias för mordet på Malcolm X.

Kyle Rittenhouse frias på samtliga punkter Dom i polismord i Göteborg. Corona: vaccintvång. Ann Linde möter Sergej Lavrov. Afghanistan: om talibanerna. Lockdown och vaccinmotstånd i Österrike. Chile väljer president och kongress. Poeter får för första gången betalt för dikter i dödsannonser. Liberalernas landsmöte.

Josef Stalin byl velký vůdce. Myslí si to, podle průzkumu agentury Levada Centr z letošního června (agentura ocejchována Kremlem jako cizí agent), 56 procent respondentů. Opačný názor má 14 procent dotázaných. Není proto divu, že varování Na Stalina nesahat! zaznělo v minulých dnech z horních pater kremelského establishmentu. Jako amplion posloužil ministr zahraničí Sergej Lavrov.

Om stormakternas intressen i ett allt mer splittrat Europa. Planer på en kinesiskfinansierad undervattenstunnel, tiotusentals amerikanska soldater på europeisk mark och en rysk president som dansar runt på ett bröllop i hjärtat av Europa. Hur agerar Kina, USA och Ryssland i Europa? En knähund till Ryssland, vasaller till USA och fattighjon i jämförelse med Kina. Det är några av de bilder som målas upp av europeiska länder i veckans Konflikt. Tidigare i höstas gjorde vi på Konflikt ett program om den ökande splittringen mellan olika EU-länder. Nu tittar vi närmare på USA:s, Kinas och Rysslands intressen i ett allt mer splittrat Europa. Följ med till Hohenfels i Bayern där Sveriges Radios reporter Kajsa Norell talar med invånarna om närvaron av amerikanska soldater på en amerikansk militärbas i den lilla staden.  Men varför är egentligen tiotusentals amerikanska soldater i Tyskland och på andra håll i Europa? Hör Joshua Shifrinson på Bostons universitet som nära studerat USA:s strategi i Europa, Julie Smith, forskare på Bosch Akademien i Berlin, som skötte Europapolitiken på Pentagon under den förre presidenten Barack Obama och Barry Posen, professor i statsvetenskap på universitetet MIT i Boston, intervjuade av Konflikts Ivar Ekman. Samtidigt som det från USA:s håll både kommer olika signaler om huruvida de amerikanska trupperna i Europa ska minskas eller ökas, flyttar Kina fram positionerna.  En som tror på kinesiska investeringar i Europa är Angry birds-grundaren Peter Vesterbacka, eller Mighty eagle som han kallas. Hans senaste stora projekt är att bygga en av världens längsta undervattenstunnlar för både tåg och biltrafik under den Finska viken, mellan Helsingfors och Tallinn. Och nu jobbar han för att den ska bli till med hjälp av miljarder från Kina. Konflikts Robin Olin hängde med Peter Vesterbacka på en fullspäckad mötesdag i Helsingfors. Hör också Finlands kommunikations- och trafikminister Anne Berner och Björn Jerdén, chef för Asienprogrammet på Utrikespolitiska institutet. Ytterligare en spelare på den europeiska arenan, som har ambitionen att vara en inflytelserik stormakt, är Ryssland. Då och då anklagas Ryssland för att försöka påverka val i Europa och för att vilja så split genom att stötta EU-kritiska grupper och ledare. Nu senast när Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov besökte Bosnien-Hercegovina inför det kommande valet. Sveriges Radios Johanna Melén pratade med människor i Banja Luka om Rysslands ökade intresse i regionen. Men är målet ett splittrat Europa? Eller vilka intressen har Ryssland egentligen när de söker nya allierade i de europeiska länderna? Och varför dansade Vladimir Putin i somras runt på ett politikerbröllop i Europas hjärta? Konflikts Sally Henriksson undersöker detta med hjälp av Martin Kragh, chef för Rysslands- och Eurasienprogrammet vid Utrikespolitiska institutet och Fyodor Lukyanov, chefredaktör för tidningen Russia in Global Affairs och ledare för det ryska utrikes- och försvarsrådet, en oberoende expertorganisation som till viss del samarbetar med den ryska regeringen. Programledare: Robin Olin robin.olin@sverigesradio.se Producent: Sally Henriksson sally.henriksson@sverigesradio.se Tekniker: Marie Persson

De Amerikaanse minister van Buitenlandse Zaken Rex Tillerson pleegt deze week een ijzige staatsbezoek aan Rusland. We spreken Moskou correspondent Tom Vennink over de persconferentie van Tillerson en zijn Russische ambtgenoot Sergej Lavrov. Zijn de partijen dichter tot elkaar gekomen?