Podcasts about islamiska staten

Terrorsekten Islamiska statens män kom svartklädda som en hägring i öknen. Islamiska staten växte fram ur kaoset efter USA:s invasionen av Irak år 2003, som en ohelig allians mellan jihadistkrigare och irakiska officerare som förlorat jobben när diktatorn Saddam Hussein störtades.Den islamiska staten utnyttjade motsättningen mellan sunni- och shiamuslimer för att bygga ett medeltida slavsamhälle där skicklig digital kommunikation lockade till sig 10 000-tals att strida i Irak och Syrien.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren med Jens Nordqvist, journalist och författare som är aktuell med boken IS-krigarnas dröm – Terror i det nya kalifatet. Boken är den tredje och sista delen i en serie om den moderna islamistiska terrorismen.Islamiska staten kontrollerade i slutet av 2014 områden från Aleppo i nordvästra Syrien, till några kilometer från Bagdad, mitt i Irak. Våldet spred sig sedan till Europas huvudstäder med spektakulära terroraktioner. Och fortfarande dödas oskyldiga av terrorister som inspirerats av Islamiska staten.Islamiska Staten (IS), även känt som Daesh, är en militär organisation med rötter i sunni-islamismen, har varit aktiv i länder som Irak och Syrien. IS ser sig själv som ett kalifat - en muslimsk världsregering. Tanken är att återställa det som beskrivs som en förlorad islamsk storhetstid, en gyllene förfluten tid före västerländsk imperialism och korrupta ledare. Denna ideologi, tillsammans med gruppens brutala våldsmetoder, har gjort den till en stark kraft inom den globala jihadistiska rörelsen.I amerikanska fångläger som Camp Bucca kunde tusentals jihadister bygga nätverk och planera för ett islamiskt kalifat. IS har rötter i det internationella terrornätverket al-Qaida, men skillnader i strategi och metodik ledde till att de två grupperna separerade. IS prioriterar etableringen av en islamsk stat, parallellt med kampen mot fienden. Gruppen ser en islamsk stat inte bara som ett mål, utan också som ett medel.När Islamiska staten utsätts för allt kraftigare attacker från en internationell koalition hämnas gruppen genom att utföra terrorattacker i väst. I Paris, Bryssel, Stockholm, Berlin, Nice och andra städer mördades hundratals människor av IS-anhängare. Så sent som 2023 mördades svenska fotbollsfans i Bryssel av en självutnämnd IS-terrorist.Trots att IS har förlorat kontrollen över många av de områden de en gång kontrollerade, utför de terrordåd runt om i världen. IS roll har försvagats i Mellanöstern, men har fått bättre fotfäste i andra konflikter, exempelvis i det afrikanska landet Mali.Bild: Ar-Raqqa i Augusti 2017, Av: Mahmoud Bali (VOA) - US-backed Forces Press Deeper Into Southern Raqqa City, Wikipeda, Creative Commons.Musik: Middle East Sojourn av Boris Skalsky, Storyblock AudioLyssna också på USA:s krig mot terrorismen.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Boken heter "IS-krigarnas dröm - Terror i det nya kalifatet" och gäst är författaren Jens Nordqvist.Sommaren 2014, när Islamiska staten stod på sin topp, utropades ett nytt kalifat i delar av Syrien och Irak. Inför en chockerad omvärld hade terrorgruppen lyckats erövra enorma landområden och skapat ett brutalt styre. Tusentals unga män och kvinnor att lämnat sina hem och familjer för att ansluta sig till den rörelse vars mål var ett globalt religionskrig. Hur kunde deras dödsbringande ideologi attrahera så många människor? Och vad hände sen? I boken beskrivs Islamiska statens uppgång och fall. Med hjälp av ny forskning, intervjuer och terrorgruppens egna dokument är det här en historisk bakgrund till dagens terrorhot.Några av frågorna som diskuteras i programmet är: Vad ledde fram till att IS-krigarna och Islamiska staten växte fram? Hur kunde deras ideologi attrahera så många människor? Vilka skeenden påverkade deras framväxt och vad har hänt från 2014 fram tills idag? Lyssna och få en kortversion av boken!Support this show http://supporter.acast.com/larafranlarda. Du kan stötta arbetet med podden genom att antingen skänka en engångssumma via swish (till nr 0737719037) eller genom att bli månadsgivare (tillika plusmedlem) för 19kr/mån (15kr+moms). Som plusmedlem får du även lyssna reklamfritt. Länk till plusmedlemskap hittar du här: https://plus.acast.com/s/larafranlarda. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Världens kanske mest kända ruinstad blev skövlad av Islamiska Staten, IS, år 2015. P1 Kulturs Mattias Berg har träffat både författaren Jesper Huor, som rest tillbaka till platsen efter allt som hände, och den syriske arkeologen Anas al-Khabour. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I boken ”Förgör de falska gudarna” berättar Jesper Huor och Anders Rydell om händelserna nu och förr – och om hur kulturarvet från Palmyra säljs på svarta marknaden.I reportaget hör vi även uppläsningar av Doreen Kanter - av utsnitt från bland annat Greve de Volneys ruinromantiska betraktelser. Palmyra omnämns i Bibeln, då under namnet Tadmor som staden än i dag heter på arabiska. Musiken i programmet är av den grekiska tonsättaren Eleni Karaindrou och heter ”Waiting” ur filmen ”The Weeping Meadow”.Reporter: Mattias BergProducent: Esfar Ahmad

Hösten 2015 reser en ung man från Malmö till norra Syrien för att slåss för det han tror på. I det som kurderna kallar för Rojava rasar våldsamma strider mot terrorsekten Islamiska Staten. Anton Nilssons plan är att ansluta sig till de kurdiska självförsvarsstyrkorna i YPG, men allt går inte som han tänkt sig. Ljuset i Rojava är en berättelse om sammanhållning och fångenskap, om oviss väntan och plötslig livsfara, om motstånd och stupade kamrater. Det är en uppriktig skildring av krigets osminkade verklighet och samtidigt en bild av ett radikalt demokratibygge som pågår i skuggan av diktaturerna.Detta samtal är inspelat under boksläppet i Malmö, då författaren Henrik Bromander samtalade med Martin Hansson från podden Eld & rörelse, om vad som faktiskt hände där nere, om vad progressiv manlighet kan innebära och om vikten att vänstern skriver sin historia utan ursäkter.Antikapitalistisk podd om kroppen, språket, kulturen och politiken. Vi experimenterar, observerar och pratar. Görs av föreningen Krakel i Malmö. Läs mer om oss på www.krakelkrakel.com. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I dagens extrainsatta avsnitt pratar Martin med en jurist som företräder kurder som utvisas ur Sverige för sina sympatier med den kurdiska frihetsrörelsen. Samtidigt samarbetar Sveriges politisk ledning med just den kurdiska frihetsrörelsen i Syrien. Vad beror den här motsägelsefulla hållningen på? Har SÄPO kopplingar till turkiska säkerhetstjänsten? Vad skulle krävas för att stoppa utvisningarna? […]

Vi lever i en tid av ständigt prat och hårdare tag och högre straff. Hur kan den feministiska rörelsen förhålla sig till kvinnors rättslöshet utan att samtidigt falla in i en konservativ och auktoritär retorik. Allt åt alla Kvinnofront tar sig an frågan i sin poddebut! Till första avsnittet diskuterar vi Angela Davis ‘Are prisons […]

I detta avsnitt av Vad händer, GBG? så firar Johanna, Sophie, Evelina och Niklas Göteborgs 400-årsdag med smakprovning av Göteborgs egna cava och bakelse, diskussioner om Göteborgs framtid och glada minnen av vår stad. Stöd Allt åt alla Göteborg på Patreon! Allt åt alla Göteborg på sociala medierFacebook: Allt åt alla GöteborgInstagram: @alltatallagbgTwitter: @alltatallagbg Radio […]

I Stundens Hetta diskuterar vi aktuella händelser och situationer som berör oss alla. Veckans avsnitt är ett specialavsnitt där Ana och Niklas pratar om den regeringskris som uppstått som en följd av att förslaget om fri hyressättning vid nyproduktion av bostäder lagts fram. Stötta gärna oss på vår Patreon!Handla gärna i vår Webshop! Instagram: @Radio åt allaTwitter: @Radio åt […]

Ibland är verkligheten märkligare än sagan. Amish-kristna är kända för att ta avstånd från all modern teknologi och leva som man gjorde på 1600-talet – men nu ska ni få höra om några Amish som lekte James Bond i öknen för att nå människor med evangeliet! Micael intervjuar missionären Eugene Bach från organisationen Back to Jerusalem som berättar om hur Amish-missionärerna använde högteknologiska drönare och mörkerglasögon för att bibelbomba Islamiska staten, och tillsammans med en hacker bidrog de till att utveckla världens första hologrambibel. Läs om detta i Sändaren: https://www.sandaren.se/nyhet/amishmissionarer-flog-biblar-med-dronare-i-omraden  Missionsorganisationen Ljus i öster skriver också om det: https://www.ljusioster.se/amish-slappte-e-biblar-med-dronare-over-islamiska-staten/  Stötta Back to Jerusalem! https://backtojerusalem.com/ Har du frågor, kommentarer eller tips på vad vi ska podda om? Maila oss på jesusfolket@gmail.com Boka en föreläsning: https://helapingsten.com/boka/  Gilla Jesusfolket på Facebook! facebook.com/jesusfolket Följ oss på YouTube! youtube.com/helapingsten Och följ bloggen Hela Pingsten! helapingsten.com

Vi går igenom likheter och skillnader mellan olika terrorgrupper. Det blir allt ifrån Ku Klux Klan, till Röda Arméfraktionen och så förstås Islamiska Staten.

För ett år sedan ansågs Islamiska Staten militärt besegrad. När nu världen är fullt sysselsatt med coronasmitta nås vi av nyheter att extremister från IS aktiverar sig. Vilka är de och vad ska vi tro om det? I Slaget efter tolv diskuterar forskaren Mariette Hägglund från Utrikespolitiska institutet och Antti Kuronen, utrikesjournalist på Yle. Programledare: Stefan Winiger E-post: slaget@yle.fi

Under 2019 utropade Donald Trump att terrorsekten Islamiska Staten var besegrad.Experter varnade redan då för terrorsektens idéer och dragningskraft skulle leva kvar långt efter Kalifatets fall - och nu kommer varningar om att IS växer igen - och den här gången på en ny kontinent.Det här pratar vi om i podden Aftonbladet Daily, med Karolina Gasinska, senior säkerhetspolitisk analytiker på totalförsvarets forskningsinstitut. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Kriget mot Islamiska Staten i Sahara intensifieras när våldet mot både civila och militärer trappats upp. Hur ska det kriget föras? Och vad betyder det för oss svenskar och våra soldater på plats? I en lyhörd militärcontainer i Malis huvudstad Bamako sitter den svenske generalen Dennis Gyllensporre med uppgift att hantera en av världens just nu mest akuta konflikter. Den här FN-insatsen är unik i det motto att andra afrikanska insatser under FN-flagg har varit fokuserade på konsekvenser i Afrika. Det här är en insats som har direkt koppling till säkerhet i Europa och andra delar av världen, säger Dennis Gyllensporre, som leder Minusma-missionen i Mali på 13 000 personer från ett 60-tal länder. Den bilden delas av Frankrikes president Emmanuel Macron, som den 13 januari samlade ledarna för de berörda västafrikanska länderna - Mali, Niger, Burkina Faso, Mauretanien och Tchad - i den sydfranska staden Pau för att presentera en ny militär strategi för kampen mot terrorismen i Västafrika. Det vi står inför i Västafrika är av allra största vikt för Afrikas framtid - och för vår - allas - gemensamma framtid, sa Emmanuel Macron som också meddelade att Islamiska Staten i Sahara från och med nu är prioriterad fiende i regionen. Svenskarna monterar nu ner Camp Nobel utanför Timbuktu i norra Mali, för att flytta till Gao, som anses vara en mer instabil - och farlig - region. Hur påverkar det deklarerade kriget mot IS i regionen de svenska soldaterna? Programledare: Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sr.se Tekniker: Stina Fagerberg

28 oktober. I dagens avsnitt av Ledarredaktionen diskuteras Islamiska Staten och dess ledare Abu Bakr al-Baghdadis död.Med Lydia Wålsten. Som gäster deltar Filip Ahlin och Magnus Ranstorp. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Välkomna nu lille Ahmed till klassen, föräldrar och barn. Han må vara krigsskadad och potentiellt livsfarlig sedan sina år hos den Islamiska Staten. Men vi ska ha en god värdegrund och vara humana - visa nu Ahmed hur man leker "dunken". Vi svenskar är världsmästare i att inte säga ifrån till politikerna. Är det dags nu? Lyssna på det här programmet!DIN GÅVA BETYDER MYCKET:Swish: 073 846 37 64Meddelande: GåvaPRATA MED OSS PÅ DISCORD:https://discord.gg/9skcuBdALLA ÄMNEN I PROGRAMMET:* Den antirasistiska forskaren som är rasist.* Ditt barn kan få byta kön mot din vilja.* Borta är det egna valet av jobb.* Få livsfarliga klasskamrater av humanitära skäl.* "Vår tids viktigaste ledare".* Terror på Nya Zeeland.MEDVERKANDE:Programledare: Lelle JohanssonGäster: Pontus Persson, Elisabeth Engman & Esco D'AguiarMejl: VERKLIGHETSCHECKEN@GMAIL.COMFörra programmet:https://www.spreaker.com/user/verklighetschecken/armen-faar-inte-exkludera-skalmanNÄSTA NYA PROGRAM:Lördagen den 23 MarsVECKANS TIPS:LELLE (Musik)Watain - Malfeitorhttps://www.youtube.com/watch?v=vYwCbMfpeqMPONTUS (Bok)Politik och kön : feministiska perspektiv på statsvetenskap https://www.adlibris.com/se/bok/politik-och-kon-feministiska-perspektiv-pa-statsvetenskap-9789144117768?gclid=CjwKCAjwvbLkBRBbEiwAChbckY-6u1QQPSwVM2OO9rndwfok1o3t7MaKpNQll3oYNmdADkwael6bmhoCdVMQAvD_BwEESCO (Film)Alita: Battle Angel https://www.imdb.com/title/tt0437086/ELISABETH (Film)Jappeloup https://www.imdb.com/title/tt2018079/

Feministerna kastar tampongerna och stärks av sitt mensblod samtidigt som "demokratikunskapen", eller rättare sagt "mångfaldskunskapen" nu vinner mycket ny mark bland unga. Vi kommer med många intressanta frågor i det här programmet som du inte får missa! Klicka på PLAY du också!GILLAR DU DET DU HÖR? FÖRLÄNG PODDENS EXISTENS:Swish: 073 846 37 64Meddelande: GåvaÄMNEN I DETTA PROGRAM:* Med ett leende ser svensken den nyanlände i sitt gamla hem.* "Blodet rann längst mina ben, jag kände mig stärkt av det".* Bli feminist för att få livspartner?* Föräldrarna ger sina nyfödda ett tredje kön.* Sagan om mångfalden i Midgård.* Lyssna på Islamiska Staten i svensk radio.* Ledarfigur skriker seger i en omöjlig strid.* Att inte betala för resultatet av den importerade terrorismen.MEDVERKANDE:Programledare: Lelle JohanssonGäster: Roger Sahlström, Martin Kroon & Carl LidbergNÄSTA NYA PROGRAM: Lördagen den 18 november 2017Mejl: VERKLIGHETSCHECKEN@gmail.comFacebook: https://www.facebook.com/VERKLIGHETSCHECKEN/Twitter: https://twitter.com/VERKPODD

Vi skärskådar rapporteringen om Anders Borgs "fest-black out". Journalistik på liv och död mot IS propaganda. Carema-blöjorna, symbolen i Dagens Nyheters gräv som satte vinstdriven välfärd i skiten. Borg-bevakningen kritiseras och försvaras (från minut 1) Den har trängt undan andra nyheter, debatterats, kritiserats och försvarats. Bevakningen om den före detta finansministern Anders Borg och uppgifterna om vad han ska ha gjort på en fest i skärgården för nu två veckor sedan. Sammantaget har historien tagit enorma proportioner. Vår reporter Therese Rosenvinge har i veckan gått bakom det som nu kommit att kallas "Borggate".  Hur gick det till när uppgifterna blev kända och vad visste redaktionerna när dom tryckte på publicera-knappen? Journalistkollektiv i Raqqa riskerar livet för att rapportera (från minut 13) Det sägs ofta att journalistiken, den är på liv och död. Få gånger är dom orden så rätt som när det gäller det journalistiska kollektivet RBSS Raqqa is being slaughtered silently. Sedan kriget startade i Syrien har organisationens rapportering inifrån den belägrade staden varit oumbärlig för vår förståelse av IS och Assadregimens brutala övergrepp på civila. I sin outtröttliga kamp att sprida en bild bortom propagandan har dom fått vänner, familj och syskon publikt avrättade. De lever idag under ständigt hot från den så kallade Islamiska Staten. Vår reporter Hanna Frelin har träffat gruppens talesperson Abdelaziz Al-Hamza.  Symbolerna som drev dreven: Carema-blöjorna som vägdes (från minut 19) 2011 hamnar vägda blöjor i centrum i Dagens Nyheters granskning av äldreboendet Koppargården, ägt av det privata företaget Carema. Trots att det var en omfattande granskning, var det just kissblöjan som stannade kvar vårt kollektiva minne. Den blev ammunition i kriget om vinster i välfärden och symbol för en gränslös girighet på skattebetalarnas bekostnad. Men vad stämde egentligen om de vägda blöjorna? Tove Palén är reporter.

Den 1 mars vigdes de första homosexuella paren i Finland. Ännu är det bara fritt fram för borgerliga vigslar, men en grupp präster har lovat att idka civil olydnad och börja viga hbtq-par. Den 1 mars trädde en ny könsneutral äktenskapslag i kraft i Finland som möjliggör samkönade äktenskap. Kyrkan i Finland är fortfarande starkt delad inför den nya lagen, och har inte kunnat fatta något formellt beslut om hur den ska förhålla sig. Inför vårens kyrkomöte har 15 ombud föreslagit att kyrkan i Finland ska börja viga samkönade och att alla präster ska kunna välja fritt om de vill viga. Samtidigt håller biskoparna på med en utredning om kyrkan ska behålla eller släppa vigselrätten. Men vissa präster i Finland planerar att börja viga samkönade redan nu. De kommer alltså att bryta mot kyrkolagen - men ändå kommer deras vigslar att vara juridiskt giltiga. Reportage från Helsingfors av Sveriges Radios korrespondent Thella Johnson.   Kopter flyr Sinaihalvön efter mordvåg Hundratals egyptiska kopter har flytt från sina hem i Sinaihalvön i Egypten efter att terrororganisationen Islamiska Staten, IS, inlett en mordvåg på kristna. De senaste veckorna har sju kopter dödats- i sina egna hem. Nu finns oro att mordvågen ska spridas till andra delar av Egypten. Morden på Sinai kommer knappt två månader efter att den koptiska katedralen utsattes för ett sprängattentat. Hör Sveriges korrespondent Cecilia Uddén, som nyligen varit i Ismailia vid Suezkanalen dit kopter från Sinai flytt.   Unga avsked Vad gör man när ett syskon bestämt sig för att försvinna, utan att att först säga hejdå? Och hur orkar man med att varannan vecka säga hejdå till sitt barn? Avsked är temat i pjäsen med samma namn som just nu spelas på Unga Klara i Stockholm. Den riktar sig till ungdomar och vill uppmana till att inte rygga tillbaka för det som känns tungt. Reporter Matilda Ljungkvist har varit på generalrepetitionen och regissören Elin Skärstrand och skådespelaren Léoni Vincent. Studioföljning med David Oest, församlingspedagog i Göteborg, om hur han skapar utrymme för existensiella frågor bland de unga han jobbar med.   Synd, smuts, och självhat i ny kyrkoroman Till femhundraårsjubileet av reformationen släpper författaren Jeremiah Karlsson sin roman, Protestanten, som handlar om den unge och ilskne Lundaprästen Simson. Han plågas av en kärlekslöshet till sig själv, hans äktenskap knakar i fogarna, och han vacklar i sin relation till Gud. Författaren Jeremiah Karlsson gästar Människor och tro.

Om krigets olika ansikten, om vreden mot eliten och om konsten att integrera sig. Vad har många syrier gemensamt med Kristina från Duvemåla och vem var terrorns första offer i Nice? Konflikt gör nedslag i olika program från det gångna året och återvänder till röster som dröjt sig kvar hos oss som arbetar med programmet.2016 var ju ett år då väljarna gång på gång vände sig mot de etablerade partierna och det man kallar etablissemanget eller eliten. Det var också ett år då integration och terrorbekämpning fanns i fokus i många europeiska länder - som en reaktion både på den stora flyktingströmmen, och på flera blodiga terrordåd i europiska storstäder som exempelvis det i franska Nice. I Syrien fortsatte inbördeskriget på sitt sjätte år och i Sverige kämpade tiotusentals syriska flyktingar med att bygga upp sina nya liv.Konflikts nyårspecial börjar i Chicago, hos den väljargrupp som senare skulle utropas som det amerikanska presidentvalets vinnare - nämligen arga och frustrerade vita män. Ivar Ekman besökte en kakfabrik som flyttat jobben till Mexiko och gick på vad som skulle ha blivit ett Trumpväljarmöte - men som fick ställas in på grund av protester.Något som upptagit den svenska politiska debatten under stora delar av 2016 är frågan om integrationen. För även om flyktingströmmen avtagit under året som gått, så är det bara i Sverige hundratusentals människor som just nu kämpar med att hitta bostad, jobb, vänner - ja som kämpar med att bygga upp ett liv här. Majoriteten av de flyktingar som kommit både i år och förra året är från Syrien. May Alekhtyar, bloggare, ingenjör och då och då Konfliktmedarbetare gjorde ett reportage där hon försökte ta reda på hur det kommer sig att integrationsprocessen känns och fungerar så olika för olika individer.De allra flesta som lyckats lämna Syrien befinner sig i grannländerna, men många av de som drabbats allra värst av kriget kommer ingenstans utan är instängda - antingen för att området är belägrat eller för att de befinner sig under nån av de stridande parternas kontroll - eller både och. Och det är de här människorna - de instängda - som vi hör allra minst om, eftersom de har så små möjligheter att kommunicera med omvärlden. Men för i höstas fick vi på Konflikt ett unikt vittnesmål från en av de städer som är allra mest hermetiskt tillslutna - Raqqa, den stad som den så kallade Islamiska Staten utropat som sin huvudstad. Vår medarbetare Samar Hadrous läste in en översättning av meddelandet.Konflikts nyårsspecial avslutas genom att vi besöker en plats som precis som Raqqa drabbats av terrorsekten IS idé om ett krig mellan dem och resten av världen. För om vittnesmålet från Raqqa visade på ett av terrorns många ansikten, så visade sig ett annat på strandpromenaden i Nice i juli då en frånskild småbarnspappa, ursprungligen från Tunisien, körde lastbil rakt in i en folkmassa. 84 människor dog. Konflikts producent Anja Sahlberg begav sig till strandpromenaden La Promendad des Anglais en månad efter terrordådet.Konflikt önskar er alla ett gott nytt år. Vi hörs igen 2017! Programledare: Kajsa Boglind kajsa.boglind@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se

Bilbränderna ökar Bilbränderna minskar. Nyhetsrapporteringen har varit full av brinnande bilar. Men vad stämmer egentligen? Rekordtapp för gratistidningen Mitt i efter att riskkapitalbolag tog över. Och så skärskådar vi begreppen ansvar och skuld i mediers rapportering om terrordåd. Ökar bilbränderna eller minskar de? Anlagda bilbränder är en företeelse som fått mycket medialt fokus under sommaren. Men det är ett ämne där rubriker har pekat åt diametralt olika håll. I nyhetsflödet finns påståenden om såväl en explosionsartad ökning som om en förljugen mediebild av ett problem som egentligen minskar. Vilken verklighetsbild som är den korrekta är inte bara en nördig sifferteknisk fråga. Den senaste tiden har nyheterna om bilbränder använts för att dra politiska växlar åt olika håll. Våra reportrar Jonna Westin och Fredrik Helgesson har ägnat veckan åt att reda ut vad som gäller. Mitt i-tidningarna gör första förluståret Mycket strålkastarljus har på sistone riktats mot krisande Stampen och Mittmedia. De är dock inte de enda i Sveriges medielandskap som står för ekonomisk dramatik. I våras redovisade gratistidningarna Mitt i ett uppseendeväckande resultat. Från att ha stuckit ut som ett stabilt och lönsamt medieföretag med höga vinster år efter år syntes nu plötsligt en förlust och intäkter som minskat med femtio miljoner. För den medieintresserade är det här högintressanta siffror: Det handlar om en marknad med stenhård konkurrens och är dessutom det första svenska bokslutet någonsin med ett riskkapitalbolag som medieägare. Vad är det som har hänt? Och vad sänder de röda siffrorna för signaler till resten av marknaden?  Therese Rosenvinge har tittat närmare på Mitt i.Skuld eller ansvar? Om ordens betydelse efter ett terrorattentat Förra veckan sände vi ett reportage om mediernas dilemma när det gäller bevakningen av terroristattentat. Det handlade om faktumet att journalisterna blir terroristernas verktyg när de rapporterar, och svårigheterna att veta vem eller vilka som ligger bakom, egentligen. Den här veckan har vår reporter Sara Heyman fortsatt borra i ämnet. I rapporteringen kring terrorattacker ställs höga krav på val av ord och formuleringar. Bär Islamiska Staten till exempel skulden eller ansvaret för ett dåd, eller ska vi bara säga ligger bakom? Vilken position intar vi när vi väljer den ena eller andra formuleringen?

Möt Stephen Ledrew som skrivit boken "The evolution of atheism", och menar att vissa ateister blir lika fundamentalistiska i sin egen övertygelse som de religiösa extremister de kritiserar. Tre dagar efter terrorattentatet i IstanbulHur ser relationen mellan Turkiet och Islamiska Staten ut? Vår korrespondent Ülkü Holago rapporterar på plats från Istanbul några dagar efter dådet, och i studion finns Bitte Hammargren från Utrikespolitiska Institutet.Djupa klyftor i det brittiska samhället efter BrexitFolkomröstningen visar på stora värderingsskillnader mellan unga och gamla, stad och land och mellan samhällsklasser. Vad får det för konsekvenser för framtiden? Hör statsvetaren Clara Sandelind och Harry Farley, journalist på tidningen Christian today. Alla Sveriges 4500 församlingar borde ta emot en flyktingfamilj.Det skriver tidningen Dagens Joel Halldorf i en ledarartikel i veckan. Är det ett tankeexperiment eller ett allvarligt menat förslag? Och hur skulle det gå till?

Tre musiker som flytt Syrien och Iran: cellisten Bashar Sharifa, Daff-spelaren Shohreh Shahrzad och kontrabasisten och kamanchehspelaren Kamran Nadali. Första programmet av fem. Flyktens musik! Musiker som flyktingar har rört sig över jorden sedan dess begynnelse. Många musikaliska genrer och uttryck är resultatet av musiker som flytt och vandrat från land till land under årtusenden. I fem program skall vi möta några av dessa, musikbärare, från länder som Syrien, Iran, Irak, Kurdistan, Ungern, Afghanistan, Bosnien, Polen och Ukraina. Cellisten Bashar Sharifa är 37 år och utbildade sig på musikkonservatoriet i Aleppo i Syrien i både klassisk orientalisk musik och västerländsk klassisk musik. Han spelade i TV, på operahus och turnerade över stora delar av världen. Innan striderna i Syrien bröt ut var den blomstrande storstaden i norr, Aleppo, Syriens ekonomiska centrum. Sedan inbördeskriget nådde dit 2012 ligger nu stora delar av Aleppo i ruiner. Dagligen sker där krigsbrott och andra övergrepp mot mänsklig a rättigheter av regeringsstyrkor och oppositionsgrupper. Och av den s k Islamiska Staten. I sin rapport från maj 2015 beskriver Amnesty International staden Aleppo som helvetet på jorden. Oljefatsbomber, fyllda med sprängämnen och metallsplitter, har orsakat enorm förödelse och dödat och sårat många människor, särskilt som regeringsstyrkornas bombattacker riktats mot skolor, sjukhus, moskéer och torgmarknader. Flera sjukhus och skolor har tvingats flytta ner i underjordiska bunkrar. Attacker med oljefatsbomber som släpps från helikoptrar dödade 2014 mer än 3 000 civila i Aleppoområdet. Och många av dem var Bashar Sharifas vänner och släktingar. De som flyr till Sverige är främst, precis som Bashar Sharifa, Syrier. 2015 ansökte över 51 000 syrier om asyl i Sverige. 2016, efter att danska och svenska regeringar införde gränskontroller vid Kastrup i Köpenhamn och i Hyllie i Malmö, så ansökte endast 2 221 syrier om asyl under de tre första månaderna. Att människor flyr sina hemländer, från krig, förstörelse och död, är inte unikt i världshistorien. Snarare har det nästan alltid varit så. Det påverkar alla människor, och det påverkar också det musikaliska uttrycket i mötet mellan olika kulturer och traditioner. Musiker flyr med eller utan sina instrument. Vissa blir inbjudna till en festival och kan ta flyget, för att sen söka asyl. Andra vandrar långa vägar och utsätts för våghalsiga båtturer över Medelhavet. Bashar Sharifa flydde genom Libanon, Turkiet, Grekland och Österrika innan han kom till Stockholm och senare till Göteborg, där han nu bor i norra stadsdelen Angered. Bashar spelar på fritiden i Bashar Sharifa and Friends, men kör buss för att försörja sig. -Om jag tänker för mycket på mina kompisar och min familj i Syrien så blir jag så trött, så trött. Om jag spelar min cello då så mår jag bättre. Shohreh Shahrzad var 10 år 1979 när Revolutionen i Iran inleddes. Shahen störtades och ersattes av en islamistisk regim. Under Ayatolla Khomeinis auktoritära ledning infördes en strikt fundamentalistisk  republik, en teokrati. -När jag bodde där var Iran ett mycket slutet land. Allt var förbjudet: att skratta, att dansa att utöva fri kultur över huvud taget. Det är en av anledningarna till att jag flydde, förklarar Shoreh Shahrzad. -Jag kände mig ofri och kunde inte vara mig själv. Egentligen visste jag inte vem jag själv var och vad jag ville göra i mitt liv. Orsaken var en kombination av statsmaktens lagar och de kulturella och religiösa regler som fanns och det var mycket besvärande för mig, säger Shoreh Shahrzad. Hennes stora passion var att spela sin älskade persiska handhållna ramtrumma Daff. Det är den trumma hon förde med sig ut ur Teheran en dag för 13 år sedan. Hon kallar den modertrumman, eftersom hon har fyra andra Daff-trummor. Modertrumman är stor, träramen är hård och membranet gjort av getskinn. Små metallringar framkallar det där speciella rasslande ljudet. -Att spela min trumma är som hjärtats puls. Instrumentet är en del av mig, säger Shohreh Shahrzad, som bor i en liten lägenhet på Amager i Köpenham. Livet i Teheran blev svårt som musiker och som kvinna: det var förbjudet att visa sitt instrument offentligt och Shohreh fick inte ge offentliga konserter. Konstskolan, där hon undervisade i industriell och teknisk design och i måleri, sparkade henne för att hon bar färgglada kläder och gick med sina elever på café! 2003, när hon var 34 år, lämnade Shohreh Iran och flydde till Danmark. Hon får dock inga kvalificerade arbeten i det nya hemlandet, men uppskattar friheten att vara sig själv. För att få mat på bordet arbetar Shohreh Shahrzad med mentalt handikappade människor. All övrig tid viger hon åt sina egna projekt då hon framför sina sånger med Daff-trumma, dansar, undervisar i grafisk design och komponerar elektronmusik. Kamran Nadali är 35 år och utbildade sig på Musikkonservatoriet i Teheran och vid TV-universitetet i Iran där han studerade klassisk musik och traditionell persisk musik. Hans specialitet är kontrabas, fiol, det persiska instrumentet kamancheh och traditionell persisk sång. Från 2005 var han fastanställd kontrabasist i bl a Teherans symfoniorkester och Irans nationalorkester. Den 30 januari 2010 ger Teherans Symfoniorkester konsert i Rotterdam i Holland. Efter en stund rusar en man upp på scenen och håller upp en grön flagga och en liten lapp med texten V för Victory, seger. Människor i publiken sjunger och ropar slagord och skriker ut sitt hat och sin förtvivlan över den diktatoriska regimen i Iran. Kamran Nadali är med på den turnén. -Många i orkestern grät och själv stod jag inte ut med att fortsätta spela och låtsas som ingenting. Jag lade ner min stora kontrabas på scenen och gick därifrån, berättar Kamran Nadali. När jag kom tillbaka till Teheran grep säkerhetspolisen mig och jag torterades. Kamran Nadali flydde från Iran och anlände till Göteborg 7 mars 2013. I Sverige kan han inte försörja sig på sin musik utan arbetar som ingenjör i en fabrik. Han studerade också dataprogrammering i Iran. Kamran Nadali är mycket ledsen över att inte kunna arbeta med musiken, som tidigare var hela hans liv. Han gråter tyst vid intervjun. Kamran Nadali är väldigt tacksam mot alla som hjälper människor, även här i Sverige. -Jag kunde inte tänka mig att någon som inte känner mig skulle kunna hjälpa mig så mycket. I Iran är det tyvärr inte alls så här. Jag hoppas att jag en dag i framtiden skall kunna sakna Iran, berättar Kamran Nadali. Fakta kring flyktingar och invandring i förhållande till Sverige: - Vid 1400-talets mitt utgjorde tyskarna en tredjedel av Stockholms skattebetalare. - Vid 1500-talets mitt var minst en fjärdedel av familjerna i Stockholm antingen finska, tyska, nederländska eller skotska. - Mellan 1570 och fram till början av 1600-talet invandrade 12.000 finnar till Sverige på Karl IX:s initiativ. - På 1620-talet kom 1200-familjeenheter med valloner till området kring Finspång för att arbeta åt Louis De Geer. Namn som vi idag känner till som: Allard, Birath, Bonnevier, Drougge, Herou, Hübinette, Pousette och Sporrong. - 1715 fanns omkring 12.000 flyktingar i Stockholm efter Sveriges förlust av de baltiska provinserna. Bland annat Johan Chistopher Kramm som anlade en såg i Kramfors. - På 1800-talet fortsatte invandringen och med dem byggdes en hel del Svenska företag. Tomas Stawford (startade Höganäs). Daniel Fraser (Motala verkstad). William Gibson och Alexander Keiller (Jonsered, Götaverken, m.m.). Robert Cruickshank (Göteborgskex). Régis Cadier (Grand Hôtel). Bröderna Cloetta (Cloetta). Bröderna Bonnier (Bonniers). Philipson (Holmen bruk). Nissen (Mazetti). Carl Zoéga (Zoega). Baltzar von Platen. Kempe (Modo) von Bergen (Karlshamnspunsch). Berns (Berns Salonger). Meyer (Svenska Lloyd). Schmitz (Sydkraft). Fraenkel (Handelsbanken). Hennig (Mölnlycke). Förutom det kan man nämna att: - Från mitten av 1800-talet till början av 1920-talet lämnade 1,5 miljoner svenskar Sverige för att bege sig till USA, som flyktingar. - Under perioden1939-44 tog vi i Sverige emot 72.000 finska barn som skickades till Sverige för att slippa kriget. - Ungefär 90.000 svenskar har valt att flytta och bosätta sig i Spanien. Musiklista:Nahawand, improvisation Bashar SharifaImprovisation på DaffShohreh ShahrzadBayatBashar SharifaVelvetDreamShoreh ShahrzadSab10AWShohreh ShahrzadNeanderthals_2Shohreh ShahrzadCarmina BuranaCarl OrffTeherans SymfoniorkesterShardad Rohani, DirigentMorge ShabKamran NadaliFriends by AccidentPiano concerto No.1 in B flat minorTjaikovskijTeherans SymfoniorkesterAmir Mahyar Moradi, PianoShahrdad Rohani, DirigentCarmenGeorges BizetHenri Meilhac och Ludovic HalevyTeherans SymfoniorkesterShardad Rohani, Dirigent

Tre musiker som flytt Syrien och Iran: cellisten Bashar Sharifa, Daff-spelaren Shohreh Shahrzad och kontrabasisten och kamanchehspelaren Kamran Nadali. Första programmet av fem av Birgitta Tollan. Musikmagasinets nya programserie heter Flyktens musik!   Musiker som flyktingar har rört sig över jorden sedan dess begynnelse. Många musikaliska genrer och uttryck är resultatet av musiker som flytt och vandrat från land till land under årtusenden.   I fem program skall vi möta några av dessa, musikbärare, från länder som Syrien, Iran, Irak, Kurdistan, Ungern, Afghanistan, Bosnien, Polen och Ukraina.Cellisten Bashar Sharifa är 37 år och utbildade sig på musikkonservatoriet i Aleppo i Syrien i både klassisk orientalisk musik och västerländsk klassisk musik. Han spelade i TV, på operahus och turnerade över stora delar av världen. Innan striderna i Syrien bröt ut var den blomstrande storstaden i norr, Aleppo, Syriens ekonomiska centrum.   Sedan inbördeskriget nådde dit 2012 ligger nu stora delar av Aleppo i ruiner. Dagligen sker där krigsbrott och andra övergrepp mot mänsklig a rättigheter av regeringsstyrkor och oppositionsgrupper. Och av den s k Islamiska Staten.   I sin rapport från maj 2015 beskriver Amnesty International staden Aleppo som helvetet på jorden.   Oljefatsbomber, fyllda med sprängämnen och metallsplitter, har orsakat enorm förödelse och dödat och sårat många människor, särskilt som regeringsstyrkornas bombattacker riktats mot skolor, sjukhus, moskéer och torgmarknader. Flera sjukhus och skolor har tvingats flytta ner i underjordiska bunkrar.Attacker med oljefatsbomber som släpps från helikoptrar dödade 2014 mer än 3 000 civila i Aleppoområdet. Och många av dem var Bashar Sharifas vänner och släktingar. De som flyr till Sverige är främst, precis som Bashar Sharifa, Syrier. 2015 ansökte över 51 000 syrier om asyl i Sverige. 2016, efter att danska och svenska regeringar införde gränskontroller vid Kastrup i Köpenhamn och i Hyllie i Malmö, så ansökte endast 2 221 syrier om asyl under de tre första månaderna.   Att människor flyr sina hemländer, från krig, förstörelse och död, är inte unikt i världshistorien. Snarare har det nästan alltid varit så. Det påverkar alla människor, och det påverkar också det musikaliska uttrycket i mötet mellan olika kulturer och traditioner.   Musiker flyr med eller utan sina instrument. Vissa blir inbjudna till en festival och kan ta flyget, för att sen söka asyl. Andra vandrar långa vägar och utsätts för våghalsiga båtturer över Medelhavet.Bashar Sharifa flydde genom Libanon, Turkiet, Grekland och Österrika innan han kom till Stockholm och senare till Göteborg, där han nu bor i norra stadsdelen Angered. Bashar spelar på fritiden i Bashar Sharifa and Friends, men kör buss för att försörja sig. -Om jag tänker för mycket på mina kompisar och min familj i Syrien så blir jag så trött, så trött. Om jag spelar min cello då så mår jag bättre.Shohreh Shahrzad var 10 år 1979 när Revolutionen i Iran inleddes. Shahen störtades och ersattes av en islamistisk regim. Under Ayatolla Khomeinis auktoritära ledning infördes en strikt fundamentalistisk  republik, en teokrati. -När jag bodde där var Iran ett mycket slutet land. Allt var förbjudet: att skratta, att dansa att utöva fri kultur över huvud taget. Det är en av anledningarna till att jag flydde, förklarar Shoreh Shahrzad.   -Jag kände mig ofri och kunde inte vara mig själv. Egentligen visste jag inte vem jag själv var och vad jag ville göra i mitt liv. Orsaken var en kombination av statsmaktens lagar och de kulturella och religiösa regler som fanns och det var mycket besvärande för mig, säger Shoreh Shahrzad.Hennes stora passion var att spela sin älskade persiska handhållna ramtrumma Daff. Det är den trumma hon förde med sig ut ur Teheran en dag för 13 år sedan. Hon kallar den modertrumman, eftersom hon har fyra andra Daff-trummor.Modertrumman är stor, träramen är hård och membranet gjort av getskinn. Små metallringar framkallar det där speciella rasslande ljudet.-Att spela min trumma är som hjärtats puls. Instrumentet är en del av mig, säger Shohreh Shahrzad, som bor i en liten lägenhet på Amager i Köpenham.Livet i Teheran blev svårt som musiker och som kvinna: det var förbjudet att visa sitt instrument offentligt och Shohreh fick inte ge offentliga konserter. Konstskolan, där hon undervisade i industriell och teknisk design och i måleri, sparkade henne för att hon bar färgglada kläder och gick med sina elever på café!2003, när hon var 34 år, lämnade Shohreh Iran och flydde till Danmark. Hon får dock inga kvalificerade arbeten i det nya hemlandet, men uppskattar friheten att vara sig själv. För att få mat på bordet arbetar Shohreh Shahrzad med mentalt handikappade människor. All övrig tid viger hon åt sina egna projekt då hon framför sina sånger med Daff-trumma, dansar, undervisar i grafisk design och komponerar elektronmusik.Kamran Nadali är 35 år och utbildade sig på Musikkonservatoriet i Teheran och vid TV-universitetet i Iran där han studerade klassisk musik och traditionell persisk musik. Hans specialitet är kontrabas, fiol, det persiska instrumentet kamancheh och traditionell persisk sång. Från 2005 var han fastanställd kontrabasist i bl a Teherans symfoniorkester och Irans nationalorkester.Den 30 januari 2010 ger Teherans Symfoniorkester konsert i Rotterdam i Holland. Efter en stund rusar en man upp på scenen och håller upp en grön flagga och en liten lapp med texten V för Victory, seger. Människor i publiken sjunger och ropar slagord och skriker ut sitt hat och sin förtvivlan över den diktatoriska regimen i Iran. Kamran Nadali är med på den turnén.-Många i orkestern grät och själv stod jag inte ut med att fortsätta spela och låtsas som ingenting. Jag lade ner min stora kontrabas på scenen och gick därifrån, berättar Kamran Nadali. När jag kom tillbaka till Teheran grep säkerhetspolisen mig och jag torterades.Kamran Nadali flydde från Iran och anlände till Göteborg 7 mars 2013. I Sverige kan han inte försörja sig på sin musik utan arbetar som ingenjör i en fabrik. Han studerade också dataprogrammering i Iran. Kamran Nadali är mycket ledsen över att inte kunna arbeta med musiken, som tidigare var hela hans liv. Han gråter tyst vid intervjun. Kamran Nadali är väldigt tacksam mot alla som hjälper människor, även här i Sverige.-Jag kunde inte tänka mig att någon som inte känner mig skulle kunna hjälpa mig så mycket. I Iran är det tyvärr inte alls så här. Jag hoppas att jag en dag i framtiden skall kunna sakna Iran, berättar Kamran Nadali. Fakta kring flyktingar och invandring i förhållande till Sverige:- Vid 1400-talets mitt utgjorde tyskarna en tredjedel av Stockholms skattebetalare.- Vid 1500-talets mitt var minst en fjärdedel av familjerna i Stockholm antingen finska, tyska, nederländska eller skotska.- Mellan 1570 och fram till början av 1600-talet invandrade 12.000 finnar till Sverige på Karl IX:s initiativ.- På 1620-talet kom 1200-familjeenheter med valloner till området kring Finspång för att arbeta åt Louis De Geer. Namn som vi idag känner till som: Allard, Birath, Bonnevier, Drougge, Herou, Hübinette, Pousette och Sporrong.- 1715 fanns omkring 12.000 flyktingar i Stockholm efter Sveriges förlust av de baltiska provinserna. Bland annat Johan Chistopher Kramm som anlade en såg i Kramfors.- På 1800-talet fortsatte invandringen och med dem byggdes en hel del Svenska företag.Tomas Stawford (startade Höganäs). Daniel Fraser (Motala verkstad). William Gibson och Alexander Keiller (Jonsered, Götaverken, m.m.). Robert Cruickshank (Göteborgskex). Régis Cadier (Grand Hôtel). Bröderna Cloetta (Cloetta). Bröderna Bonnier (Bonniers). Philipson (Holmen bruk). Nissen (Mazetti). Carl Zoéga (Zoega). Baltzar von Platen. Kempe (Modo) von Bergen (Karlshamnspunsch). Berns (Berns Salonger). Meyer (Svenska Lloyd). Schmitz (Sydkraft). Fraenkel (Handelsbanken). Hennig (Mölnlycke). Förutom det kan man nämna att: - Från mitten av 1800-talet till början av 1920-talet lämnade 1,5 miljoner svenskar Sverige för att bege sig till USA, som flyktingar.- Under perioden1939-44 tog vi i Sverige emot 72.000 finska barn som skickades till Sverige för att slippa kriget. - Ungefär 90.000 svenskar har valt att flytta och bosätta sig i Spanien.

Magnus Norell tar oss till Mellanöstern och berättar om uppkomsten av terrororganisationen Islamiska staten och hur de har vuxit sig så starka. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Rekryteringen till Islamiska Staten, IS, tycks inte minska, trots brutala och blodiga terrordåd. Vad är det som driver en ung medelklasstudent att ansluta sig till IS? Och var finns motkraften? I denna upplaga av Radiokorrespondenterna får vi möta Hazem, en IS-rekryt från Egypten, som intervjuas av vår Mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén. Han hävdar bl.a att Islam ger IS rätt att röva bort flickor som krigsbyte från fienden.Vi får också möta en av de flickor som varit sex-slav hos IS men därefter lyckats rymma, i ett reportage av Katja Magnusson. Och så har Cecilia Uddén träffat en student från det ansedda Al Azhar-universitetet som vittnar om vilka extrema uppfattningar som finns inom institutionen - vilket försvårar bekämpandet av IS våldsideologi.Radiokorrespondenterna från Kairo - Söndag 12.55 i P1

Efter terrorattackerna i Paris tog terrorgruppen som kallar sig Islamiska Staten på sig ansvaret för dådet och efter det har nyhetsflödet dominerats av nyheter om organisationen. Men vilka är IS? I veckans podd försöker Isabelle förklara några grundläggande saker med organisationen som kallar sig för Islamiska Staten för Jonatan. Vilka är IS, vad betyder kalifat och vad vill gruppen? Vad heter extremistorganisationen egentligen och varför råder det oenigheter kring vad man egentligen ska kalla den för? I avsnittet hörs också Michael Krona, universitetslektor i Medie- och kommunikationsvetenskap vid Malmö Högskola. Avsnittet är inspelat 18/11-2015.

Om den europeiska kampen mot terrorresor. Trots runt 300 svenska IS-resenärer ligger Sverige efter med det förebyggande arbetet. Hur gör man i andra europeiska länder? Dagens Konflikt följer upp programmet ”De svenska krigsresenärerna” från 17 oktober. Det stora antalet svenska krigsresenärer i dag är de som rest till Irak och Syrien och problemet är extra allvarligt eftersom de ansluter sig till grupper som öppet hotar vårt västerländska samhälle. Därför fokuserar dagens program främst på jihadism och IS-resenärer. Men vi har förstås också terrordådet i Trollhättan i färskt minne, liksom de senaste brandattentaten mot asylboenden, som skapat stor oro i Sverige. Varifrån kommer egentligen det största terrorhotet i dag? Gäster i studion är inrikesminister Anders Ygeman, Salahuddin Barakat från Islamakademin och Magnus Ranstorp, professor på Försvarshögskolan. Programmet börjar i Frankrike, där inrikesministeriet kort efter terrorattentaten i Paris i januari drog igång en omfattande informationskampanj för att försöka förebygga att unga fransmän radikaliseras och beger sig till Syrien eller Irak för att ansluta sig till Islamiska Staten. Senast i raden initiativ i den här kampanjen är anhöriga som berättar sina historier. Konflikts Anja Sahlberg ringde upp Christian Gravel, som ansvarar för den franska regeringens informationskampanj och den franske parlamentarikern och tidigare ministern Jean-Pierre Sueur. Den tyska organisationen Hayat - som betyder liv på turkiska och arabiska – brukar lyftas fram som ett lyckat exempel. Hayat jobbar med att försöka hjälpa radikaliserade personer att bryta med militanta grupper och hitta andra vägar i livet. Att involvera hela familjen och andra i den nära omgivningen är en viktig nyckel för att lyckas, enligt rådgivaren Julia Bercyk, som radions korrespondent Daniela Marquardt träffat. Nyligen lanserade Storbritanniens inrikesminister Teresa May en ny strategi mot extremism med stort fokus på våldsbejakande islamism. En av de organisationer som funnits med i förarbetena inför den nya strategin är en omstridd men också inflytelserik tankesmedja som heter Quilliam foundation, en tankesmedja som grundats av avhoppade jihadister. Konflikts Kajsa Boglind ringde upp en av dess medarbetare Nikita Malik för att höra vad hon tycker att länder som Storbritannien och Sverige bör prioritera i kampen mot våldsbejakande islamism. Hur stort hot utgör radikaliserade islamister mot vårt samhälle? Om man ser till Norden har ju det blodigaste attentatet här utförts, inte av en jihadist, utan av en ensam högerextrem fanatiker - Anders Bering Breivik. 77 människor dog i terrorattentaten på Utöya och i Oslo 2011. Konflikts Jesper Lindau ringde upp Tore Björgo, professor på Polishögskolan i Norge, för att höra man resonerar om terrorhoten där. Programledare: Kajsa Boglind kajsa.boglind@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se

Om att leva eller dö med IS. På ett år har den Islamiska Staten stärkt sin makt, i motsats till vad många politiska bedömare förväntade. Hur ska vi förhålla oss rationellt till en grupp som upphöjt ritualmord och våldtäkt till officiell politik? Hör röster från Södertälje, Deir al Zoor och Boston. För ett år sedan framstod hela situationen som absurd, skulle en grupp fanatiker stöpa om Mellanösterns moderna gränser? Bedömare förklarade att IS med största sannolikhet skulle försvinna inom ett par månader, utplånade av sina egna uppblåsta politiska, religiösa och historiska pretentioner. Men nu, ett drygt år senare, kan vi konstatera att det inte har hänt. Gruppen finns kvar och statsbygget har redan börjat i Syrien och Irak. Vad gör vi om IS vinner? Frågar sig den amerikanske statsvetarprofessorn Stephen Walt och ger själv svaret: Lev med det! Han menar att IS-krigarna inte är unika, inte ens den terror de bedriver. Statsbyggande har alltid varit en blodig affär och det har aldrig hindrat omvärlden från att med tiden välkomna revolutionärerna in i värmen, se bara på Iran, Kuba och bolsjevikerna. Men Lina Khatib, chef för Carnegieinstitutets Mellanösternkontor i Beirut, håller inte med. Hon menar att omvärlden inte bara kan se på medan människor lider. Och medan statsvetare och politiker dividerar hur omvärlden ska hantera IS, är det så kallade kalifatet redan vardag för många människor. Konflikts reporter Duraid Al-Khamisi ringde upp Mustafa som är handelsresande i Syrien och dagligen behöver förhålla sig till IS-krigarnas oberäkneliga lagar och regler. Möt Sabah Elia från Södertälje vars hela hemby i Syrien kidnappades av IS, och hör den libanesiska låtskrivaren Khaled Soubeih som hellre hade sjungit om kärlek och romantik än om extremism och terror. Samhället har ett ansvar att visa på alternativen säger Omar Mustafa, ordförande för det muslimska studieförbundet Ibn Rushd. Ska världen bara se på medan IS befäster sin makt? Vilken betydelse har deras inträde i världspolitiken haft för andra muslimer? Och hur ska vi hantera den humanitära kris som följer i deras spår? I studion hör vi Bitte Hammargren, författare och frilansjournalist, Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teologi och filosofi vid Uppsala universitet och aktivisten och frilansjournalisten Nuri Kino. The New York Times artikel om IS övergrepp. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sverigesradio.se Producent: Ulrika Bergqvist ulrika.bergquist@sverigesradio.se

Om mannen som har makten i Turkiet. President Erdogan spelar ett högt spel sedan han förklarat krig mot både IS och PKK. Är hans tuffa ledarstil det som krävs för att hålla ihop landet eller tar han orimliga risker för att kunna göra sig själv till envåldshärskande sultan? Hör röster från Ankara, Istanbul och Stockholm om människan, myten och maktspelaren Recep Tayyip Erdogan. Det har varit en rörig och blodig sommar i Turkiet. En långdragen regeringskris kommer att leda till nyval senare i höst. Vapenvilan med PKK som varat i två år har fått ett abrupt slut och sedan dess har våldet trappats upp, framför allt i sydöstra Turkiet. I nyheterna hör vi om strider, flyganfall, terrordåd och upplopp. Dessutom har Turkiet också förklarat krig mot jihadisterna i Islamiska Staten. Hur ska man förstå allt det här? Är det som många analytiker och politiska motståndare menar - ett strategiskt högt spel som Tayyip Erdoan hoppas ska gynna honom i nyvalet senare i höst? Eller är det en logisk politik från en ledare som känner sig trängd mellan flera aggressiva terrorgrupper? I dagens Konflikt försöker vi förstå Turkiets president och hur han tänker. Tayyip Erdoan och hans parti AKP prisades en gång som reformister som skulle föra Turkiet in i EU. Men längs vägen från valframgången 2002 då AKP fick regeringsmakten fram till i dag så har många ur partiets toppskikt hoppat av. En av dem som lämnat skeppet är Yasar Yakis som var AKP:s första utrikesminister och bredde vägen för att Erdoan skulle bli accepterad bland de tongivarna nationerna i EU. Frilansjournalisten Tomas Thorén har för Konflikts räkning träffat honom i Ankara. Mustafa Akyol, turkisk författare och kolumnist, är en av ganska få liberala intellektuella i Turkiet som i dag pratar öppet om sitt tidigare stöd till president Erdoan. För Konflikts Jesper Lindau berättar han vad han gillade med Erdoan och varför han senare vände honom ryggen. Konflikt har också besökt Erdogans bostadskvarter Üskudar i Istanbul för att höra hur folk där ser på president Erdogan och hans maktambitioner. I studion diskuterar fyra gäster Turkiets president Erdoan: Yasin Diken från Union of European Turkish Dermocrats (UETD) som stöder Erdogan är med direkt från Istanbul. Ekim Çalar är statsvetare, skribent och aktivist som var under med Geziprotesterna, som ju delvis riktade sig mot Erdogans styre, 2013. Katja Magnusson är Sveriges Radios korrespondent i Turkiet och Paul Levin, chef för Institutet för Turkietstudier vid Stockholms Universitet. Programledare: Kajsa Boglind kajsa.boglind@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se

Cecilia Uddén (Kairo), utrikesreportern Johan-Mathias Sommarström, Richard Myrenberg (Nairobi) och Katja Magnusson (Istanbul) deltar i seminerium om våra kampen mot IS, Islamiska staten, vid Radiokorrespondenternas turnépremiär i Stockholm 2015. Moderator: Natalia Kazmierska, programledare i P1 och P3 Det är ett år sedan terrororganisationen IS utropade sitt kalifat i områden som de ockuperar i bland annat Syrien och Irak. Det kommer ständigt nya bevis på deras brutalitet, inte minst via deras egna propagandafilmer.  Hela världen pratar om hur man ska stoppa IS. Flera av Sveriges Radios korrespondenter och utrikesreportrar bevakar situationen. Vad är det svåraste med att rapportera om IS? – Det absolut svåraste är att vi torrsimmar. Vi kan inte åka dit eftersom att vi antagligen inte skulle överleva en sådan resa om vi inte till hundra procent anpassade oss till IS:s medialagar. Det finns ett par journalister, bland annat en tysk journalist, som har varit inne i IS-områden och rapporterat om IS på ett sätt som de godkände. Det gör inte vi och det är ett helvete för varje journalist som vill beskriva något, att man inte kan se det med egna ögon. Det är det värsta vi vet, säger Cecilia Uddén. Johan-Mathias Sommarström har varit mycket i Tunisien, som man kan säga är IS stora rekryteringsbas. – I Tunisien handlar det framför allt om att IS lovar dem ett liv i ett kalifat där alla är lika mycket värda. Kommer man från ett land där man har utsatts för förtryck, där många är fattiga, även om inte alla som rekryteras till IS är fattiga, då är det ganska lockande att sälla sig till de skarorna där alla är lika mycket värda och alla hyllas lika mycket, säger Johan-Mathias Sommarström. Vad händer med dem när de rekryteras och skickas vidare? – Det är väldigt olika. Tunisien har infört nya terrorlagar så nu förhindrar man framför allt unga människor från att resa utomlands. Många har åkt vidare till Libyen som är ett i princip laglöst land just nu. Där har IS etablerat sig och har stora träningsläger. Det är dit många av de tunisiska ungdomarna åker först innan de är färdigutbildade. Richard Myrenberg har sett den islamistiska terrorn på annat håll när han rapporterade från Garissa i Kenya där en attack mot ett universitet genomfördes tidigare i år. – Skrämmande för Kenya som nation var att en av gärningsmännen i attacken en gång i tiden var en lovande juriststudent på ett av Nairobis främsta universitet. Alla gärningsmännen i Garissa var kenyaner så på något sätt har man importerat den islamistiska terrorn. Terrorgruppen Al-Shabaab som ursprungligen är från Somalia hade lyckats exportera det här extrema våldet till Kenya. Hänger terrorgrupperna Al-Shabaab och Boko Haram ihop med IS, har de någon kontakt? – Al-Shabaab säger sig vara en del av al-Qaida. Boko Haram däremot har närmare kontakt med IS. I vintras kom det nya filmer på nätet från Boko Haram som plötsligt var väldigt välproducerade och välgjorda och då är det många som misstänker att IS har tagit över mediakommunikationen för Boko Haram. Dessutom påstår nigeriska myndigheter att man har lyckats stoppa hundratals nigerianer som, precis som i Tunisien och i andra länder, är på väg till Turkiet för att gå med i IS. Katja Magnusson har varit mycket i Irak och bland annat träffat yazidiska kvinnor som utsatts för IS:s våld. De har berättat om systematiska våldtäkter och andra medier rapporterar om att IS bedriver sexslaveri. Hur rättfärdigar de här IS-männen, som säger sig vara djupt religiösa, något sådant som våldtäkt? – De ser inte de här yazidiska flickorna som goda muslimer, de ser dem som avfällningar. De har till och med gått ut med i sin tidning med att det är tillåtet att våldta de här flickorna då de inte anses vara muslimer. Ska man tolka det som att det är en del av tron att man får våldta? – Många muslimer skulle säga att IS inte över huvud taget representerar islam och att det här är en brutalitet och en avart som inte har något med religion att göra. IS försöker försvara de här handlingarna i religionens namn men de flesta muslimer skulle säga att de är helt oacceptabelt, precis som alla känner när man träffar de här unga flickorna. Texten är ett utdrag ur seminariet, som du hör i sin helhet i podden. Nanna Isaksson, Ekot nanna.isaksson@sverigesradio.se

Kan man rehabilitera bort politiska åsikter? Kommer IS skapa ett kalifat i Europa? Kan man skapa nationalstater från ingenting? Är det som sker i Mellanöstern starten på det 30-åriga kriget 2.0? Det här avsnittet spelades in för 2 veckor sen - alltså innan terrordådet mot socialister i Suruc (annars hade vi såklart pratat om det med).

Magnusson i P1 tar idag upp satir och humor som vapen mot Islamiska Staten- hur mycket får man skoja med det som kallas världens värsta terrorgrupp? Firas Jonblat, reporter på Sveriges Radios arabiska redaktion och Elin Hagerlid, svenska ambassaden i Beirut, medverkar Libanesiska stjärndesigners som Elie Saab och Zuhair Murad klär inte bara Hollywoodikoner utan även det svenska kungahuset. Vilka är de senaste trenderna i Libanon och hur blev glam-faktorn så hög i det i konfliktdrabbade landet? Hör Katja Magnusson prata libanesisk flärd med Patricia Geagea, Miss Lebanon Emigrant 2012. SVT-programledaren Hiba Daniel lyssnar tillsammans med Katja och Elin Hagerlid på libanesiska sång-legender som till exempel Fairuz som får miljoner att gråta då de minns hemlandet. De spanar också på dagens pop-stjärnor där de små kläderna och dansen kanske är viktigare än den stora rösten. Programledare: Katja Magnusson Bisittare: Firas Jonblat Producent: Ülkü Holago radiokorrepsondenterna@sverigesradio.se

Om nationalismen i Europa. Är den en farlig kraft som delar upp världen och människor efter hudfärg och religion eller behövs den som ett samanhållande kitt? Konflikt om det ens är möjligt med en nationalism som inte utesluter någon medborgare. Följ med till en kiltaffär i det nationalistiska Skottland och till Solna där vissa måste bevisa sin lojalitet med Sverige mer än andra. Konflikt om vem som är och inte är välkommen i nationen. Konflikts programledare Jörgen Huitfeldt åkte till det nationalistiska Skottland och städerna Glasgow och Edinburgh. Efter valet tog det skotska nationalistpartiet SNP hem nästan alla parlamentets platser i London och raderade ut Labour från den politiska kartan i Skottland. Möt nationalisterna på Yesbar i Glasgow, som bytte namn från vespbar förra året för att stötta Ja-sidan i folkomröstningen om självständighet. Hos Melissa, Andrew och Joan frodas en nationalism där alla är välkomna, oavsett etnisk bakgrund, där huvudfienden finns i det politiska etablissemanget i London. I Edinburgh möter vi Humza Yousaf som är 30 år och muslim med pakistanska föräldrar. Han är också den regionala skotska regeringens allra första utrikesminister för SNP. När han svor eden i det skotska parlamentet väckte han stor uppmärksamhet när han klädd i en blandning av traditionella skotska och pakistanska kläder svor eden både på engelska och urdu. SNPs nationalism bygger på medborgarskapet och Hamza Yousaf tycker att ”Nationella identiteter utvecklas med tiden. Om du inte utvecklas och tar till dig det nya så dör du.” För att samtala om Nationalism, identitet och om det skotska kan bli verklighet i Sverige finns Mattias Karlsson, Sverigedemokratisk gruppledare i Riksdagen, Lisa Pelling, Utredningschef Arena Idé och Qaisar Mahmood, författare och chef på Kulturmiljöenheten på Riksantikvarieämbetet I en krönika i tidskriften Neo skriver DN:s förre chefredaktör Hans Bergström under rubriken "Ska Sverige finnas". Vi intervjuar honom om varför han argumenterar för att politiska förslag som att låta tiggande EU-migranters barn gå i svensk skola eller att ge vård till alla papperslösa står i direkt konflikt med idén om nationalstaten. En nationalism handlar ofta om en gemenskap och för att få vara inkluderad i den kan det ställas krav, som hos Sverigedemokraterna där lojalitet med det svenska är ett viktigt begrepp. Det finns de som upplever att de mer än andra svenskar måste bevisa att de är lojala mot den svenska nationen. I Konflikt hör ni om en fråga som ställdes i SVTs Debatt i höstas. Den ställdes till Rashid Musa, som är ordförande för Sveriges Unga Muslimer. Han fick av Sverigedemokraten Hanna Wigh frågan om han fördömde syrienresenärer. Konflikts Jesper Lindau träffade Rashid Musa och han berättade att för honom var det ett krav på att visa hur lojal han är, att han är en del av det svenska. Programledaren Kristina Hedberg svarar på hur hon ser på frågan. Liknande frågor har ställts även på Sveriges Radio, till både judar och muslimer. Willy Silberstein från Svenska kommittén mot antisemitism berättar om hur den ställs till judar och hur det leder till att man som grupp knuffas ut ur det "svenska". På slutet av Konflikt hör vi om den skotska politikern Humza Yousaf, politiker i det skotska nationalistpartiet med pakistanska rötter. Han har låtit tillverka ett eget skotskt mönster, som används till kiltar och slipsar. Grönt för hans pappas pakistanska rötter, blått för Skottland. Kiltar med det mönstret ska hans barn och barn-barn kunna bära i evig tid. Det finns också ett speciellt mönster som kallas Islamic Tartan, som ni kan se på bilden ovan, för som Humza Yousaf säger ”Islam är en del av Skottland och Skottland är en del av islam.” Programledare: Jörgen Huitfeldt jorgen.huitfeldt@sr.se Producent: Jesper Lindau jesper.lindau@sr.se

I Mesopotamien, tvåflodslandet, har människor levat i mer än 10 000 år. Om civilisationerna som växte fram längs med Eufrat och Tigris, om dagens stridigheter och krossade kulturskatter handlar Radiokorrespondenterna denna vecka. Sveriges Radios mellanösternkorrespondent Katja Magnusson har rest längs de två floderna och talat med människor längs vägen om deras oro och deras förhoppningar. Resan startar i Diyarbakir i sydöstra Turkiet, präglat av kurdisk frihetskamp och fortsätter genom det område som extremistorganisationen Islamiska Staten utropat till sitt kalifat, för att avslutas i Bagdad, Iraks huvudstad.

Säpo tror att uppemot 300 svenskar rest till Syrien och Irak för att sluta upp bakom IS, Islamiska Staten. Vilket ansvar har muslimska ledare i Sverige att försöka stoppa terrorresorna? Och hur gör man det? Salahuddin Barakat är en muslimsk teolog och rättslärd. Han träffar många ungdomar som vill strida med IS. Hör honom intervjuas av Monica Saarinen. Säpo tror att uppemot 300 svenskar rest till Syrien och Irak för att sluta upp bakom IS, Islamiska Staten. Vilket ansvar har muslimska ledare i Sverige att försöka stoppa terror-resorna? Och hur gör man isf det?   Salahuddin Barakat är en muslimsk teolog och rättslärd. Han träffar många ungdomar som vill strida med IS.Hur får han dom att låta bli att åka? Lördag 7/2 är han med i Ekots Lördagsintervju, kl. 12.55 i P1.

Historiens hjälte är dess enda källa och giftbomber under gränsvärde I tidningarna är han hjälten som räddat tre barn från att åka till Syrien och strida för Islamiska staten. Men - ingen mer än han själv kan bekräfta hans hjältehistoria. Om skadeståndsdomen för bilderna på en död man. Vilka konsekvenser får domen för journalistik och dokumentärserier på TV? I diskussionen om public service framtid har det pratats om slopad licens och införande av skatt. Vi har besökt Finland där man gått den vägen. Och så om russin som i veckan påstods vara rena giftbomben men alla ämnen var under gränsvärdena. Att ha historiens hjälte som enda källa Vi ska börja veckans program med en väldigt speciell historia. En berättelse som vi inte vet om den alls har inträffat. Huvudpersonen i den här historien är också enda källan till berättelsen han figurerar i. Det började med att tidningen Västerbottenskuriren skrev om organisationen SATA som skulle ha hindrat tre ungdomar från Umeå att ansluta sig till terrororganisationen Islamiska Staten. Detta genom att på svenska flygplatser spana efter ungdomar som ”tycks” vara på väg till Syrien eller Irak. Historien spreds vidare och slogs upp stort av flera riksmedier där huvudpersonen själv fick stor uppmärksamhet.    Men när vi börjar nysta i historien så hittar vi ingen som kan bekräfta historien. Det är nästan omöjligt att bevisa att något INTE har skett. Men efter att Jonna Westin och Tonchi Percan - och en hel del kolleger på andra medier - ägnat veckan åt att få oberoende bekräftelse på den här fantastiska historien så ringer det så många varningsklockor att vi inte hör någonting annat. Låt oss börja vår berättelse på flygplatsen i Umeå - där de tre syskonen skulle ha övertalats att åka hem till föräldrarna istället för till slaktandet hos Islamiska staten.  Skadestånd för bilder på döende - men vad blir konsekvenserna? I veckan kom beskedet att hovrätten river upp tingsrättens ”friande” dom när det gäller TV – serien Sjukhuset som spelades in vid Akademiska sjukhuset i Uppsala 2007. När programmet sändes fick en familj av en slump se sin anhörige som just avlidit på tv. Domen har fått stor uppmärksamhet men vilka konsekvenser får den för journalistiken och för dokumentärserier på TV? Alexandra Sannemalm har tittat närmare på det. Nedskärningar i Finland sedan licens blivit skatt Här i Sverige väntar vi på den nya regeringens besked om hur public service ska finansieras i framtiden. Frågan har väckts senaste tiden med tanke på teknikutvecklingen. När fler av oss tittar på tv i mobilen eller på datorn, försvinner ju sakta finansieringen i ett system där man betalar för innehav av själva tv-apparaten. För två år sedan övergav Finland – av samma skäl – licensen och införde istället en TV-skatt. Det här har förändrat hur publicservicejournalisterna ser på sitt uppdrag - och nyligen genomfördes stora nedskärningar på publicservicebolaget YLE sedan regeringen trots försäkringar sänkt nivån på anslaget till bolaget. Finlandssvenska frilansjournalisten Ingrid Svanfeldt har tittat närmare på hur den nya skattemodellen fungerar i Finland.     Giftbomben var under gränsvärdet Det vankas ju december, första advent och jul och på söndag puttrar glöggen i grytorna i många svenska kök. Och vad passar väl bättre då än ett litet giftlarm om russin att toppa tidningarna med? Råd och Rön använde sig av den här julkroken  i veckan. I flera tester hittade man spår av bekämpningsmedel i russin som säljs i svenska affärer. Nyheten spreds som den här typen av giftlarm ofta gör till andra tidningar. Aftonbladet skrek ut rubriken: RUSSINPAKETET ÄR RENA GIFTBOMBEN. Men i testerna som Råd och rön gjort framgår att bekämpningsmedlen som man hittat inte är i närheten av att nå upp till EU:s gränsvärden. Så om inget ämne i russinen når upp till ens i närheten av gränsvärdet. Varför ska det då larmas?

Terrororganisationen IS har stått i centrum för nyhetsrapporteringen i sommar men varför vaknade alla så sent, trots flera incidenter med Sverigekoppling under en lång tid?Om undersökningen som gav 50 nyanser av osaklighet i tidningsspalterna. Och så berättar vi historien om Sveriges största mediewebbplats som fyller 20 år i veckan. Varför dök IS upp från ingenstans i medier? De dök upp från ingenstans och beskrevs som onda och bestialiska bortom alla gränser. Den här sommaren har en stor del av nyhetsrapporteringen handlat om IS framfart och situationen i Irak.  Men varför vaknade medier så sent?När IS intog Mosul i juni blev många förvånade. Och fortfarande i augusti väckte det förvåning när experterna visade att IS för länge sedan slutat bete sig som en organisation och snarare börjat likna en stat.  Men det har funnits flera händelser med koppling till Sverige under lång tid när det gäller IS. Taymor AbdulWahab som sprängde sig själv på Drottninggatan i Stockholm, liksom priset som sattes på Lars Vilks huvud 2007 är två exempel på händelser där Islamiska Staten varit inblandade.  Femtio nyanser av osaklighet Den framgångsrika trilogin Femtio Shades of Grey – eller Femtio nyanser av honom på svenska -  som är översatt till över 50 språk har sålt i över 100 miljoner ex. Det är en succé med inslag av osande sex och dominanslekar som många medier mjölkat ett tag nu. Och förra veckan var det dags igen. Med en enda studie baserat på ett litet underlag och med stort bortfall skrev DN och många andra kittlande notiser om hur utsatta läsare av serien 50 nyanser av honom är. Men när vi började ställa frågor, då försvann texten från DN. Varför blev jubilaren Aftonbladet.se störst? I veckan har det gått exakt 20 år sedan den första svenska mediesajten sattes upp på internet. Det var Aftonbladet som lade ut sin bilaga Aftonbladet Kultur på det där konstiga nya som hette world wide web. Då hade internet funnits ett tag i universitetsvärlden, men det var bara månader sedan den första enkla webbläsaren – Mosaic – hade lanserats och gjort world wide web till ett begrepp för andra än specialister. //Tack till Joakim Jardenberg för att han la ut den fantastiska Göran Perssonintervjun på nätet!

I dag medverkar Magnus Norell apropå dagens Säpo-rapport om de nästan 200 islamistiska extremisterna i Sverige och om terroristen Taimour Abdulwahab från Tranås agerade på uppdrag av organisationen Islamiska Staten. Hur ser en sådan organisation ut? Norell är forskare och analytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI). Operastjärnan och UNHCR-ambassadören Barbara Hendricks kommer till studion och har lovat att sjunga live ackompanjerad av ståbas, trakterad av Olof Larsson. Dessutom kommer Thomas Nordegren att skänka något storslaget till Musikhjälpen i P3. Vid 15.30 samsänder vi med P3 i Malmö och Nordegren kommer att avslöja för lyssnarna och P3:s programledare Martina Thun vad han skänker som Musikhjälpen kan auktionera ut. Bistittare i dag: Louise Epstein.