Podcasts about berits

Velkommen til en ny episode av Overskuddsliv!I dag har jeg med meg min aller første gjest i studio – nemlig legen, forfatteren og formidleren Berit Nordstrand. Sammen snakker vi om kosthold, tarmflora og hvordan maten vi spiser påvirker både kropp og sinn. Berit er kjent for å gjøre kompleks forskning lett å forstå, og i denne episoden deler hun raust av sin kunnskap om hvordan tarmen vår faktisk spiller en nøkkelrolle i hvordan vi har det – både fysisk og mentalt. Du får høre om:

Vi har besøk av Berit Nordstrand, lege, spesialist i klinisk farmakologi, rusavhengighet og avhengighetsmedisin, kognitiv terapeut, og pioner innen tarmhelse. Med 25 års erfaring som kliniker og seksbarns mor deler Berit sin enorme kunnskap om tarmhelse og hvordan du kan få en sunn livsstil som gir overskudd. Hennes nyeste bok, "På lag med marmen", tar oss med på en reise gjennom de nyeste forskningsfunnene, samtidig som hun gir praktiske tips og triks for å få lørdagsfølelsen hele uken. Hvordan kan du ta smarte valg i hverdagen for å støtte tarmen og oppnå bedre helse? Vi snakker om: - Hva er GØT, og hvordan kan appen hjelpe deg å ta smarte valg? - Hva skiller "På lag med tarmen» fra Berits tidligere bøker? - De fire viktige pilarene for tarmhelsen. - Er det mulig å få lekktarm av å trene for mye? - Hvordan periodisk faste og spisevindu påvirker tarmen. - Hvorfor ketose er bra for tarmene. - Hva er autofagi og hvorfor er dyp søvn viktig for tarmhelsen?- Forskjellen på forskningsbasert og erfaringsbasert kunnskap. - Hvordan sosiale måltider kan støtte tarmhelsen. - Hva din avføring kan lære deg om tarmens tilstand. - Er du for opptatt av sterilitet i livet ditt, og kan det påvirke tarmen? - Hvordan mikrobiomet vårt kan påvirkes av trening, mat og livsstil. - Berits kjøkkenhacks, bruke hele dyret, bruke mer av grønnsakene, oppbevaring og tipsBerit deler også sine tanker om fettsyrer, fiber, rapsolje, og om noen av de ultraprosesserte matvarene kan være bra for oss. Små justeringer i hverdagen kan ha stor betydning for tarmhelsen og generelt velvære. Kos deg med episoden og lær hvordan du kan få bedre helse, mer overskudd, og en tarm som fungerer optimalt!Du finner Berit Nordstrand her:https://beritnordstrand.no/ Instagram: @beritnordstrand Boken "På lag med magen" finner du her: https://www.norli.no/boker/hobby-og-fritid/mat-og-drikke/kokeboker/pa-lag-med-magen-9788234722288?gad_source=1&gbraid=0AAAAADsxdPAzjB2RRNTD07eBJaarlrFX6Takk til våre samarbeidspartnere:Osloskinlab.no: rabattkode: bio60gave I marsSkinome.com: BIOHACKINGGIRLS20 i marsBiohacking Weekend: https://kongresspartner.no/no/biohacking-weekend-2025Her kan du forhåndsbestille Biohacking Girls Bok, BIOHACKING: https://www.ark.no/produkt/boker/hobbyboker-og-fritid/biohacking-9788205611474?gad_source=1&gbraid=0AAAAAD22RQFwcQnch8FmQY_G-fzUql4Ip

Affe och Berit Glesing ägnade stora delar av sitt gemensamma liv till att engagera och hjälpa ungdomar på olika sätt. Nu har Berits söner och många andra som tagit del av deras arbete startat en insamlingsstiftelse till deras minne. Stefan Bodén berättar om stiftelsen som på Tyresöfestivalen delade ut 25 000 kr till Lasse Lappalainen i Tyresö Friidrottsklubb. Programledare är Ann Sandin-Lindgren.

I Sandefjord tok Andrea og Fredrik en prat med Berit Klundseter.Berit er opprinnelig teknolog og jobbet 20 år i konsulentbransjen. I 2019 grunnla hun designavdelingen i forsikringsselskapet Fremtind, som da var et helt nytt selskap. Siden da har hun bygget opp et sterkt inhousemiljø for design og brukeropplevelse.Vi snakker om:— UX-bransjens “junior-problem”, der alle vil ansette og leie inn folk med erfaring, fremfor å utvikle og støtte de som er nye i bransjen— Hvordan AI og maskinlæring kan gjøre nytte for seg i forsikringsbransjen (hint: det egner seg ikke til alt)— Hvordan Fremtind setter erfarne og nyutdannede folk sammen for å løse innviklede problemstillinger i sine digitale produktteam— Hvorfor “delight” ikke er et godt prinsipp i digital produktutvikling, og at teamene heller bør legge kreftene i å ta bort ting som skaper stress, sinne, frykt og bekymringer for brukerne.— Fremtinds tilnærming til rekruttering og employer branding, og hvordan de bruker bl.a. internships, sommerjobber, bachelor- og masteroppgaver for å gjøre seg synlige blant fagfolkDu får også tips om hvordan lede i krevende tider, Berits favorittserie for tiden, og hvorfor mentalisering, ikke empati, er et praktisk verktøy for bedre digitale kundeopplevelser.————————————————Fredrik Matheson er Head of Design i det nordiske fornybarkonsernet Aneo og leder IxDA Oslo.Andrea Lysgaard er seniordesigner i Kantega og produsent i Knepp————————————————Knepp × Yggdrasilkonferansen er produsert av IxDA Oslo i samarbeid med Kampanje. Denne episoden er sponset av Yggdrasilkonferansen.🔸 Lytt og abonner på Knepp i Spotify →https://open.spotify.com/show/6gtBZTh8ummtqYTK5k7Q0O🔸 Lytt og abonner på Knepp i Apple →https://podcasts.apple.com/us/podcast/knepp/id1674141932

I Häckelsängs fäbodar norr om Gävle finns Berit Berglunds barndoms blomsterparadis. Och i decembersnön går det att spåra varg i Skåne. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Naturmorgon har vi hört henne många gånger - den entusiastiska botanikern Berit Berglund som beskriver blommor och växter som konstverk. Nu får vi följa med Berit till platsen där hon tillbringade sin barndoms och ungdoms somrar – Häckelsängs fäbodar vid havet norr om Gävle. Det var precis efter midsommar som Naturmorgons reporter Joacim Lindwall träffade Berit i hennes eget blomsterparadis. Det blir en tur till klipphällarna där nattskärran spelar sin kusliga sång, till hövding Gunnars koja där festerna var, och till fäbodvallen där alla blommorna finns.Tillbaka i decemberverkligheten ger vi oss ut i snön som för ovanlighetens skull täckte även Skåne för några veckor sedan. Reporter Hjalmar Dahm följer med David Börjesson, vilthandläggare på Länsstyrelsen i Skåne, på vargspårning i Svalemosse-reviret. Det är ett av de tre etablerade vargrevir som finns i Skåne sedan några år tillbaka.Så här dan före dan sätter vi lite extra ljus på en av julens huvudpersoner: granen. Hur kommer det sig att granen klarar mörker så bra, och varför avskydde konstnären Ehrensvärd granen, medan Carl von Linné såg potentialen i granen?Vi hör också om en ny studie om hur bred kattens diet är - även hotade arter ingår. Ekologiprofessor Susanne Åkesson kommenterar.I veckans kråkvinkel läser Lisa Henkow om snäckor och hittar ett verkligt avancerat leverne.Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Kvifor var det så stille og roleg på Ap-landsmøtet? Korleis har Emil klart å erte på seg Civita? Kvifor er MDG meir katolske enn paven? Og kva er Berits dristige profeti om KrF? Høyr alt i episoden! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Wer hat sich eigentlich das mit den 10.000 Schritten ausgedacht? Und was ist Orbiting? Und haben wir alle eigentlich immer nur Angst? In dieser Folge gibt es neben diesem bunten Strauß an Themen ein spannendes Update einer Zuhörerin und ein Einblick in Berits und Aylins aktuelles Innenleben. Viel Spaß beim Hören! Schreibt uns gerne an hi@fettundgluecklich.de Folgt uns auf Instagram: Berit https://www.instagram.com/marmeladekisses/ Aylin https://www.instagram.com/aylin.ogus/ Unsere Vibes-Playlist Aylin's Soundcloud Wiiitch, please auf Spotify

Berit Olesen får amputeret begge sine ben med ti dages mellemrum. Og nu - et år efter - er hun i tvivl om, om det overhovedet var nødvendigt. Det viser sig nemlig, at op mod 47 personer hvert år i Region Midtjylland kan have fået amputeret deres ben, selvom det kunne være undgået. Sammen med godt 4000 andre mennesker venter Berit nu på svar på, om hendes ben-amputationer var unødvendige. Hvordan kunne det ske? Theis Lange Olsen, journalist på P4 Østjylland, opruller forløbet om amputationerne i Region Midtjylland. Vært: Anna Ingrisch.

Ylva besöker tanten Berit som bett om hjälp från alla smarta radioagenter att komma in till sitt kassaskåp. Väl på plats får Ylva höra den första ledtråden som hjälper oss att knäcka koden.

Berits första ledtråd. Ylva besöker tanten Berit som bett om hjälp från alla smarta radioagenter att komma in till sitt kassaskåp. Väl på plats får Ylva höra den första ledtråden som hjälper oss att knäcka koden.

Det har gått fem år sedan taxichauffören Berit Lundqvist hittades mördad i sin taxi. Bilen hon hittades i stod parkerad på en enslig skogsväg i Stuvsta. Mordkommissionen i Huddinge inledde en intensiv jakt på Berits mördare. En jakt som visade sig bli svårare än poliserna räknat med. Under fem års tid har tusentals tips bearbetats och misstänkta har tagits in för förhör. Det har inte lett till någonting annat än stora tidningsrubriker. Men 1972 sker ett genombrott. Polisen får ett erkännande från en dömd svensk mördare. Mannen erkänner rakt upp och ner att det är han som har dödat Berit. Mordutredningen tar ny fart.Manus av Camilla Söderlund.Vill du att Olösta mord ska komma ut varje vecka? Du kan påverka genom att dela podden med alla du känner som kan tänkas vara intresserade och/eller sponsra via Patreon. Välj valfri summa du vill sponsra med per avsnitt på Patreon. Når vi 2000 kr per avsnitt kommer podden att komma ut varje torsdag istället för varannan vecka.Swishdonationer till 070-7715864 fungerar fortfarande. Märk swishen "Olösta mord". Varje gång vi når upp till 1000 kr donerade via Swish kommer det ut ett extra avsnitt - på en ojämn torsdag. Om podden har nått 2000 kr på Patreon och kommer ut varje vecka kommer det att komma ut två avsnitt samma dag på en jämn torsdag när det kommer in 1000 kr via Swish.Har du teorier om vad som hänt i fallen som vi tagit upp i podden? Skicka dem till: zimwaypodcast@gmail.com så kommer vi ta upp dem i kommande avsnitt. Det här är en podd av Dan Hörning.Följ Dan Hörning här:Twitter: @danhorningInstagram: https://www.instagram.com/dan_horning/?hl=enYoutube: https://www.youtube.com/channel/UCV2Qb7SmL9mejE5RCv1chwgMail: zimwaypodcast@gmail.comFacebook: https://www.facebook.com/Olostamord/ See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Den 28 september 1960 kysser Berit Lundqvist sin man Artur på kinden innan hon åker tillbaka till jobbet. Berit arbetar som taxichaufför i Stockholm. Ett arbete hon inte trivs med längre. Under natten får hon en körning till en enslig skogsväg i Stuvsta. Det blir Berits sista körning någonsin. Tidigt nästa morgon hittas Berit mördad. Mordkommissionen i Huddinge inleder en intensiv jakt på Berits mördare. En jakt som visar sig bli svårare än poliserna räknat med.Manus av Camilla Söderlund.Vill du att Olösta mord ska komma ut varje vecka? Du kan påverka genom att dela podden med alla du känner som kan tänkas vara intresserade och/eller sponsra via Patreon. Välj valfri summa du vill sponsra med per avsnitt på Patreon. Når vi 2000 kr per avsnitt kommer podden att komma ut varje torsdag istället för varannan vecka.Swishdonationer till 070-7715864 fungerar fortfarande. Märk swishen "Olösta mord". Varje gång vi når upp till 1000 kr donerade via Swish kommer det ut ett extra avsnitt - på en ojämn torsdag. Om podden har nått 2000 kr på Patreon och kommer ut varje vecka kommer det att komma ut två avsnitt samma dag på en jämn torsdag när det kommer in 1000 kr via Swish.Har du teorier om vad som hänt i fallen som vi tagit upp i podden? Skicka dem till: zimwaypodcast@gmail.com så kommer vi ta upp dem i kommande avsnitt. Det här är en podd av Dan Hörning.Följ Dan Hörning här:Twitter: @danhorningInstagram: https://www.instagram.com/dan_horning/?hl=enYoutube: https://www.youtube.com/channel/UCV2Qb7SmL9mejE5RCv1chwgMail: zimwaypodcast@gmail.comFacebook: https://www.facebook.com/Olostamord/ See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Monopolet: Skuespiller og tv-vært Ibi Støving, radio- og tv-vært Simon Jul og skuespiller Søren Malling. Vært: Sara Bro. Dilemmaliste: 1. Andrea er i gang med at arrangere sit studentergilde, og er i tvivl om hun skal invitere sin gode veninde Berits kæreste med, da Berit ikke er særligt festlig, når hendes kæreste er med til fest. 2. Johanne elsker at servere god mad for andre, men hendes kæreste rører aldrig andet end den fede, snaskede og blævrende del af aftensmaden. 3. "Hobbitten" Marie er 153 cm høj og har problemer med at aflevere og afhente sine børn i vuggestue pga. en høj låge ved vuggestuens indgang. 4. Morten er træner for et fodboldhold, der for nyligt har vundet en kamp på en fejldom, og nu er trænerstab og spillere uenige om de skal ændre resultatet. 5. Sofie spørger, om det er uprofessionelt at invitere sin fysioterapeut ud. 6. Pernille er netop startet på en ny arbejdsplads, og Pernille ved ikke, hvad hun skal gøre ved sin mands ekstreme jalousi over for de nye mandlige kollegaer. 7. Søstrene Ida og Emma er i tvivl om de skal tage hjem fra Smukfest, så de kan deltage i deres fætters bryllup. 8. Thomas ønsker egentlig ikke at være "den voksne" og bestemme over sin bedste ven Anders, men selvom Thomas har luftet sin bekymring for Anders, har Anders en slem tendens til at køre fuld hjem fra byen. 9. Trine er masochist og får konsensuelle blå mærker af den sex, hun dyrker med sin nye kæreste Leif, men Trine er i tvivl om hvordan hun forklarer mærkerne overfor sin familie, nu når sommeren nærmer sig. 10. Irene skal snart flytte til en græsk ø og beskriver sig selv som en meget selvstændig kvinde, men nu er Irenes græske kæreste og Irenes udlejer på forhånd begyndt at ordne hendes lejlighed uden hendes ønske.

Härskarteknikerna har utvecklats av Berit Ås som tidigare har varit politiker och professor i socialpsykologi. Härskarteknikerna har till största del används inom arbetslivet för att styra, kontrollera och påverka människor i en viss riktning. Jag kommer utveckla det och tala om hur härskateknikerna används i privata relationer, arbetsplatser och i myndighetsutövning. Du får även tips om hur du kan bemöta någon som använder sig av härskartekniker mot dig.  Det finns sju härskartekniker i grunden som Berit Ås och som sedan har utvecklats av Elaine Svärd som är retoriker och författare till sammanlagt femton härskartekniker 1. Osynliggörande 2. Förlöjligande 3. Undanhållande av information 4. Dubbelbestraffning 5. Påförande av skuld och skam 6. Objektifiering 7. Våd och hot om våld 8. Projiceringsmetoden 9. Komplimangsmetoden 10. Stereotypmetoden 11. Uteslutningsmetoden 12. Hierarkimetoden 13. Tidsmetoden 14. Självförvållad härskarteknik  

Velkommen til denne sæson af Seriemorder søger kærlighed. Vi må desværre meddele at vi ikke kan lade programmet køre som forventet, da vi ikke har haft held med at finde en aktiv seriemorder - de gemmer sig alt for godt.Men det kan Spækbrættet hjælpe med! Flemsine skal giftes med en aktiv seriemorder og det skal være i går!Så Flemming har fundet ud af hvordan man identificerer sådan en. P.S. Ikk' test det på morfar til Berits konfirmation. Du vil ikke kunne lide hvad de finder.Mark har undersøgt hvorfor vi slår ihjel og har fundet ud af, at mennesket slet ikke er det største monster. For dyr myrder også!Og Nikolaj slutter afsnittet af med en quiz om seriemordere og deres underlige appetit.Får Flemsine sin udkomne? Lyt med og få svaret!Mark kilde:Gómez et al. (2016) The Phylogenetic Roots of Human Lethal ViolenceFlemsine:Mark Pettigrew (2019) The Preference for Strangulation in a Sexually Motivated Serial KillerHare et.al. (2009) Psychopathy: Assessment and Forensic Implicationshttps://qz.com/1556745/the-differences-between-male-and-female-serial-killers/¨https://dailypost.ng/2017/08/30/death-row-inmate-eats-1200-pages-bible-last-meal/https://thoughtcatalog.com/january-nelson/2019/06/50-facts-about-serial-killers-that-are-creepy-af/Support the show (https://spaekbraettet.10er.app/)

Vi firar nationaldag på en kilometerlång slinga i Sätraskogen i Gävle där Berit Berglund börjat skåda fågel. Och vi reser upp på den andinska högplatån i Chile där hornsothönan bor. Programledare: Jenny Berntson Djurvall. På lördag finns vår fältreporter Joacim Lindwall i Sätraskogen i Gävle. Här, invid hyreshusen och idrottsarenorna, ligger ett skogsområde med en nyanlagd och tillgänglighetsanpassad naturslinga. Den kilometerlånga rundan går runt en våtmark med lite öppet vatten i mitten. Här simmar änder med sina ungar, tofsvipor häckar bland tuvorna och sångarna sjunger för full hals. Hit brukar Berit Berglund - känd för Naturmorgonlyssnarna som "Berits blommor" - gå tillsammans med andra Sätrabor. Hon älskar fortfarande blommorna men hon har nu vid dryga 80 års ålder också skaffat sig en ny hobby - fågelskådning. I sändningen medverkar också Maria Lind, kommunekolog, Stefan Flodin, fågelskådare och Flemming Hansen, naturfotograf. Och så far vi ut i världen, långt iväg, högt upp och några månader tillbaka i tiden. Då det fortfarande gick att resa. Naturmorgons Jonatan Martinsson besökte då Atacamaöknen i Chile, en av jordens torraste platser. Men här finns också flera sjöar där bland andra hornsothönan bor. För några veckor sedan hörde vi Karin Gyllenklev bygga ett insektshotell tillsammans med sin dotter Irma. Men hur har det gått? Karin och Irma ger sig ut för att kolla om det kommit några gäster. I veckans kråkvinkel hyllar Tina-Marie Qwiberg trastarna i sin närhet. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Monopolet: Dar Salim og Ibi Makienok. Vært: Mads Steffensen. Dilemmaliste: 1. Berits nye kæreste vil ikke have, at hun ser sin gode ven, fordi de tidligere har haft sex. 2. Sofia er i tvivl, om hun skal få taget en dna-test for at klarlægge om hendes far er hendes biologisk far. 3. Nina er blevet lun på sin kørelærer. 4. Lotte går fuld tid som Domina efter sin barsel men er i tvivl om, hvor åben hun skal være om sit erhverv. 5. Preben synes, det er pinligt, at hans gå-makker konstant belærer andre gående om færdselsreglerne. 6. Hannahs mor har bedt hende sige til sin far, at han er blevet for tyk. 7. Preben er gift og er nybagt far, men han har fået følelser for en gammel flamme. 8. Martin er i tvivl, om han skal fortælle en kommende arbejdsgiver, at han i starten af 2021 rejser til Australien i et halvt år. 9. Solvejg ved ikke, om hun skal smide gamle pornoblade og sexlegetøj ud, så børn eller svigerbørn ikke finder det, når hende og hendes mand på 70+ går bort en dag.

Monopolet: Peter Mygind, Margrethe Vestager og Søren Rasted. 1. Anne er frustreret over, at folk stirrer på hende, fordi hun mangler den ene arm. 2. Katja er vild med en kvinde, der bor i London, men har 'flyskam' over at skulle besøge hende. 3. Lasses forældre poster altid billeder på de sociale medier af ham og hans søskende. 4. Sabrinas mor vil ikke have noget med hendes nye kæreste at gøre, fordi han ryger hash. 5. Sif er bekymret for overboens 1-årige barn, der hele tiden græder. 6. Søren har billetter til sommerens EM-finale, der bliver spillet i England. Han er tvivl om han skal tage afsted, fordi finalen ligger samme dag, som hans hustru har termin. 7. Jette er i tvivl, om hun kan tillade sig at ønske kolde kontanter i fødselsdagsgave. 8. Dittes mand har været hende utro og forladt hende. Nu ved hun ikke, om hun kan tilgive ham. 9. Berits kæreste ikke vil sige, 'jeg elsker dig' til hende. 10. Yrsa og Prebens naboer i sommerhuset tuder med et horn, hver gang den anden nabos hund gør.

Mogens og Berits ærkefjende Bruno tager bladet fra munden, og Berit lægger sagen bag sig. Jack er på udgang fra fængslet for første gang - og får en ny begyndelse.

Mogens og Berits ærkefjende Bruno tager bladet fra munden, og Berit lægger sagen bag sig. Jack er på udgang fra fængslet for første gang - og får en ny begyndelse.

Monopolet: Helle Thorning-Schmidt, Martin Krasnik, Nicolaj Kopernikus og Kjartan Arngrim. 1. Lisas mor er allergisk overfor blomsten, julestjernen, som Lisas underboer har stående i opgangen. 2.Rie er utilfreds med, at hendes kæreste ikke frier til hende 3.Tove og hendes mand har en god ven, som er kræftsyg. Hun har frabedt sig fokus på sygdommen, og de ved ikke om de skal sende blomster. 4.Nicolai har ved en fejl ødelagt sin vens papmors dyre briller. 5.Berits norske kæreste er ligeglad med takt og tone, og hun frygter julemiddagen med sin familie. 6.Hans' far opfører sig upassende, og han er i tvivl om han skal med til hans kommende bryllup. 7.Emilie hader når folk springer over i køen 8.Mathilde er træt af, at hun inde fra naboen kan høre sexlyde og opera-øvelser på skift. 9.Nina går op i økologi, men hendes forældre insisterer på at købe konventionelt kød og tilbehør til juleaften. 10.Anes moster giver altid gaver, som slet ikke passer til modtageren, og som har kostet ned til 5 kroner.

Monopolet: Anders Agger, Jan Gintberg og Pernille Rosenkrantz-Theil. Dilemmaer: 1.Camilla og hendes mand er i tvivl, om de skal bosætte sig i Canada eller Danmark. 2. Sofie og Regitze har netop opdaget, at den samme fyr har inviteret dem på date. 3. Berits gode venner tjekker konstant deres smartphones, når de mødes til middage. 4.Signe har en kæreste på 11. år, som hun har børn med, men hun er forelsket i en anden. 5. Julies kæreste vil ikke deltage i begravelser. 6. Karlas underboer havde for nyligt sex på altanen. 7. Mette kæreste vil ikke have barn nummer 2, selv Mette ønsker sig det inderligt. 8. Signes tidligere kollega har søgt job samme sted, som Signe arbejder. Signe er i tvivl, om hun skal sige til sin chef, at den tidligere kollega er inkompetent. 9. Henriettes datter går leger kun med drenge, og Henriette er i tvivl, om hun kan bede klassekammeraterne om, at hun bliver inviteret til drengenes frem for pigernes fødselsdag. 10. Birgitte er 30 år og har aldrig haft en kæreste.

Jojken har gått från att ha varit stämplad med djävulens emblen till att ha blivit trendig och når idag en miljonpublik världen över, och få andra personifierar denna resa som Berit Alette Mienna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Som sjuåring skickades Berit Alette Mienna iväg på internatskola och fick stora delar av sin identitet och sitt musikaliska arv borttryckt. Föraktet mot det samiska och förnorskningspolitiken blev sedan en drivkraft för Berit och idag är hon en erkänd artist och jojklärare. I den här dokumentären får hon förverkliga en av sina stora drömmar sedan barnsben: att få uppträda i den majestätiska domkyrkan i Trondheim i Norge, Nidarosdomen. Vid sidan av Berit Alette Mienna medverkar den norska artisten Øystein Dolmen och Berits lillasyster Liv Eli Holmestrand. Programmet är en repris från 2017. En P2-dokumentär av Malin Winberg.  

Monopolet: Ane Cortzen, Nicolaj Kopernikus og Christopher. 1. Gustav lånte for 14 år siden sin Ciao knallert til et par venner, men fik den aldrig tilbage. 2. Kira har ikke lyst til at tage med på studenterkørsel til sommer, fordi hun ikke drikker alkohol. 3. Christinas 10-årige søn ønsker sig en smartphone, men Christina er imod. 4. Ida har regelmæssig sex med en gift mand. 5. Berits hamster, Fiona, er død, og Berit er i tvivl, om hun skal fortælle sit barnebarn sandheden. 6. Frida har fundet en efterladt cykel og er i tvivl, om hun kan tage den. 7. Britta og Jeanette har mistet deres far, og de overvejer nu at kontakte deres farfar, som de aldrig har kendt. 8. Pernille har en chef, der taler negativt til de ansatte. 9. Lærke har stået for en studieintro-uge, hvor de fik 9000 kroner i overskud, som de er i tvivl om, hvad skal bruges til. 10. Claus er i tvivl, om han skal invitere sin ekskones søster og søsterens mand med til sit bryllup.

Endelig er Berit Svendsen tilbake for å snakke om sin Telenor-exit, mulige bokplaner og Vipps-fremtiden. Tekna-president og Stormkast-supernerd Lise Lyngsnes Randeberg klarer også smette inn litt om sensorteknologi. Til slutt blir det vegansk allsang i studio. Produsert av Perplex.no

22 år gammel. For mange er det bekymringer om uddannelse, kæreste og venner, som fylder ens hoved, når man står på dørtærsklen til voksenlivet. Men for Lene blegnede mange af de bekymringer, da hun pludselig fik diagnosen sclerose. Med livet foran sig, stor rejselyst og fart på kærligheden fortæller Lene, om hvordan hun tackler de hårde perioder, og om hvordan det hele samtidig kan være ganske ok. For livet med sclerose er fyldt med mere end bekymringer, kørestol og dårlige dage. Det er også nærvær, omtanke og kærlighed.Mød også Berit, som bor i en lille Frederiksberg lejlighed sammen med sin søn Nikolaj, der de sidste 4 år har været igennem en række alvorlige attakker. Selvom Nikolajs historie om at være ung med sclerose er relevant, er det ikke den du får her. Det er Berits historie om, hvordan det er at være tæt på Nikolaj.Udgivet af Roche A/S || Produceret af KhAg - Podcast Made By Find flere episoder på https://sclerosepodcast.dk/

Monopolet: Anders Agger, Uffe Buchard, Hella Joof. Vært: Mads Steffensen. Dilemmaliste: 1. Bjarne skal giftes men er bekymret for svigerfars tale, da han har for vane at holde meget lange og kedelige taler. 2. Preben har hele sit arbejdsliv løjet om sin uddannelsesmæssige baggrund. 3. Camilla og hendes eksmand er uenige om, hvorvidt deres datter selv skal betale for reparationen af sin Macbook. 4. Louise har for 8 år siden brudt med sin alkoholiske mor. 5.Sanne kan ikke få sit one night stand ud af døren. 6. Lisa har rødder i Vietnam men er født i Danmark og er frustreret over, at hendes mands mormor altid spørger ind til Vietnam. 7. Silja har fået knust sit hjerte. 8. Sofies mor ser en gift mand og er blevet lige lovlig aktiv på de sociale medier. 9. Simon er frustreret over, at hans kollega er uproduktiv. 10. Berits datter skal giftes men vil ikke have Berits kæreste siddende ved hovedbordet.

Vi sänder från Alfta i ett försommarblommigt Hälsingland. Snart är det stora bokverket Hälsingefloran klart. Vi reser också 80 miljoner år tillbaka i tiden i Skåne. Programledare är Mats Ottosson. Första lördagen i juni ger vi oss ut i ett försommarblommigt Hälsingland. Morgonens fältreporter Joacim Lindwall finns vid Flottarleden utanför Alfta tillsammans med Berit Berglund och Björn Wannberg som båda arbetat i många år med det snart färdiga bokverket Hälsinglands flora. Berit är också känd för Naturmorgonlyssnarna från vår podd Berits blommor. En morgon om kärlek till blommorna och om det hårda arbetet med att kartlägga alla kärlväxtarter i ett landskap. En viktig person bakom Hälsingefloran är också Anders Delin som gick bort 2017. Vi hör ett inspelat inslag med honom. Och så tar vi oss 80 miljoner år tillbaka i tiden. Till ett varmt och grunt hav i Skåne, där en åtta meter lång reptil med ett huvud som Tyrannosaurus Rex svalde hajar hela. De kallades mosasaurier och vi får möta dem och de andra invånarna i det ekosystem som fanns i Kristianstadsområdet under Kritaperioden. Till vår hjälp har vi paleontolog Elisabeth Einarsson. Veckans kråkvinkel av Jenny Berntson Djurvall handlar om ensamhet i havet och om hur en riktigt snygg frekvens låter. Vi ringer upp Skogsstyrelsens generaldirektör för att fråga varför det ska bli högre krav för nyckelbiotoper i nordvästra Sverige än på andra platser. Vi reder också ut ifall det är så att insekter blir trötta på sitt eget surrande. Programledare är Mats Ottosson.

Monopolet: Komiker Jan Gintberg, livstilsekspert Mads Christensen og korrespondent Stéphanie Surrugue. Dilemmaliste: 1. Olines Body SDS behandler har sendt en sms med en kyssesmiley 2.Sofie og kæresten er blevet uenige omkring deres fællesøkonomi. 3. Berits veninde har bedt hende lave en sjofel leg til hende og mandens 50 års fødselsdag, men Berit er bekymret for, om gæsterne vil synes om det. 4. Anders nye bedste ven har en kæreste, som var Anders bolleven, da de to mødte hinanden. 5. Daniels hustru er ikke meget for, at Daniel vil tage til England og se Liverpool-Everton tre uger inden hun har termin. 6. Lisa har ingen kontakt til sin alkoholiske mor, men nu er hun i tvivl, om hun skal kontakte hende, fordi hendes børn spørger til deres mormor. 7. Lykke har fået en forlovelsesring som hun på ingen måde kan lide. 8. Morten er forelsket i en gift kvinde. 9. Esben skal være far og er bekymret for svigermors rygning, når de kommer på besøg med den lille ny. 10. Trine synes hendes gæster mangler pli

Berit Berglund har älskat blommor i hela sitt liv. Hon berättar varför i sista delen av vår blompodd. Och så sänder vi från Nynäs där skogsbetet kommit tillbaka. Programledare Jenny Berntson Djurvall.

Liten blåklocka är en spänstig och älskad blomma. I Berit Berglunds ögon är det också en tålig blomma som är en överlevnadskonstnär av stora mått. I podden Livet enligt Naturmorgon: Berits blommor möter vi Berit Berglund från Gävleborgs botaniska sällskap. Hon pratar blommor tillsammans med reporter Joacim Lindwall. Tips om hur du känner igen blommorna och minst en blommig berättelse varje gång!

Ett rosa hav så kan det se ut när rallarrosen blommar. Och dessutom blommar den och färgar landskapet på ställen där det oftast inte finns så många andra blommor. I podden Livet enligt Naturmorgon: Berits blommor möter vi Berit Berglund från Gävleborgs botaniska sällskap. Hon pratar blommor tillsammans med reporter Joacim Lindwall. Tips om hur du känner igen blommorna och minst en blommig berättelse varje gång!

Den vita näckrosen är vild och vacker. Och näckrosen är också en god måltid för en hungrig älg. Något som Berit Berglund själv fått syn på vid en spegelblank sjö ... I podden Livet enligt Naturmorgon: Berits blommor möter vi Berit Berglund från Gävleborgs botaniska sällskap. Hon pratar blommor tillsammans med reporter Joacim Lindwall. Tips om hur du känner igen blommorna och minst en blommig berättelse varje gång!

Hur kommer man blommorna nära och hur lär man sig känna igen dom? Gävlebotanikern Berit Berglund ger sina bästa tips till Joacim Lindwall. Bland annat handlar det om att titta många gånger i böcker. I podden Livet enligt Naturmorgon: Berits blommor möter vi Berit Berglund från Gävleborgs botaniska sällskap. Hon pratar blommor tillsammans med reporter Joacim Lindwall.

Getramsen kallas också kantkonvalj, och påminner om liljekonvaljen. De klocklika blommorna känns som porslin men ser ut som en dinosaurie med fjäll som försöker lyfta. I podden Livet enligt Naturmorgon: Berits blommor möter vi Berit Berglund från Gävleborgs botaniska sällskap. Hon pratar blommor tillsammans med reporter Joacim Lindwall. Tips om hur du känner igen blommorna och minst en blommig berättelse varje gång!

Nu är du inte på mammas gata! säger Berit Berglund till Joacim Lindwall. För skvattramen påminner om rosmarin men doften är skarp. Ibland kallas skvattram också för vildrosmarin. I podden Livet enligt Naturmorgon: Berits blommor möter vi Berit Berglund från Gävleborgs botaniska sällskap. Hon pratar blommor tillsammans med reporter Joacim Lindwall. Tips om hur du känner igen blommorna och minst en blommig berättelse varje gång!

Blomman brudbröd är brud upptill och bröd nedtill - blomställningen ser lite ut som en brudkrona och förr åt man rötterna för att bli fruktsam och långlivad. Och så växer den på festplatser. I podden Livet enligt Naturmorgon: Berits blommor möter vi Berit Berglund från Gävleborgs botaniska sällskap. Hon pratar blommor tillsammans med reporter Joacim Lindwall. Tips om hur du känner igen blommorna och minst en blommig berättelse varje gång!

Nyponrosen har en blomma av fem rosa hjärtan. En perfekt blomma till någon man tycker om. Det är den första av botanikern Berit Berglunds favoritarter som vi möter i podden Berits blommor. I podden Livet enligt Naturmorgon: Berits blommor möter vi Berit Berglund från Gävleborgs botaniska sällskap. Hon pratar blommor tillsammans med reporter Joacim Lindwall. Tips om hur du känner igen blommorna och minst en blommig berättelse varje gång! Det här avsnittet är hämtat från en direktsändning ur Naturmorgon på midsommardagen 2016.

Olvonbusken har skyltblommor i en krans runt de mindre blommorna där godsakerna finns, berättar Berit Berglund. Så lockas insekterna dit. Och på natten kommer doften - det är en nattöppen bar! I podden Livet enligt Naturmorgon: Berits blommor möter vi Berit Berglund från Gävleborgs botaniska sällskap. Hon pratar blommor tillsammans med reporter Joacim Lindwall. Tips om hur du känner igen blommorna och minst en blommig berättelse varje gång! Det här avsnittet är hämtat från en direktsändning ur Naturmorgon på midsommardagen 2016.

Natt och dag har flera namn - även lundkovall eller den svenske soldaten. En märklig växt med violetta skyltblad i toppen och gula blommor längre ner. Och blommorna har en speciell vridningsmekanism! I podden Livet enligt Naturmorgon: Berits blommor möter vi Berit Berglund från Gävleborgs botaniska sällskap. Hon pratar blommor tillsammans med reporter Joacim Lindwall. Tips om hur du känner igen blommorna och minst en blommig berättelse varje gång! Det här avsnittet är hämtat från en direktsändning ur Naturmorgon på midsommardagen 2016.

Gråfibblan är gråhårigt luden. Och blomman ett citrongult kugghjul som lyser. Och tittar man noga finns en röd mittstrimma på kantblommans baksida. Berit Berglund lär oss sina favoritblommor. I podden Livet enligt Naturmorgon: Berits blommor möter vi Berit Berglund från Gävleborgs botaniska sällskap. Hon pratar blommor tillsammans med reporter Joacim Lindwall. Tips om hur du känner igen blommorna och minst en blommig berättelse varje gång! Det här avsnittet är hämtat från en direktsändning ur Naturmorgon på midsommardagen 2016.

Jojken har gått från att ha varit stämplad med djävulens emblem till att ha blivit trendig och når idag en miljonpublik världen över, och få andra personifierar denna resa som Berit Alette Mienna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Som sjuåring skickades Berit Alette Mienna iväg på internatskola och fick stora delar av sin identitet och sitt musikaliska arv borttryckt. Föraktet mot det samiska och förnorskningspolitiken blev sedan en drivkraft för Berit och idag är hon en erkänd artist och jojklärare. Bland annat har hon lärt ut jojk till hela det norska folket i nationell tv. I denna P2 Dokumentär lär vi känna Berit och får följa hennes resa i livet med jojken, som när hon är på väg att förverkliga en av sina stora drömmar sedan barnsben: att få uppträda i den majestätiska domkyrkan i Trondheim i Norge, Nidarosdomen. Det blir dock inte riktigt som hon har tänkt sig, för hela livet har hon burit på en konflikt mellan sin samiska identitet och jojken och det kyrkliga. Medverkande vid sidan av Berit Alette Mienna: norska artisten Øystein Dolmen, och Berits lillasyster. Producent: Malin Winberg, Massa Media.

Jojken har gått från att ha varit stämplad med djävulens emblen till att ha blivit trendig och når idag en miljonpublik världen över, och få andra personifierar denna resa som Berit Alette Mienna. Som sjuåring skickades Berit Alette Mienna iväg på internatskola och fick stora delar av sin identitet och sitt musikaliska arv borttryckt. Föraktet mot det samiska och förnorskningspolitiken blev sedan en drivkraft för Berit och idag är hon en erkänd artist och jojklärare. Bland annat har hon lärt ut jojk till hela det norska folket i nationell tv. I denna P2 Dokumentär lär vi känna Berit och får följa hennes resa i livet med jojken, som när hon är på väg att förverkliga en av sina stora drömmar sedan barnsben: att få uppträda i den majestätiska domkyrkan i Trondheim i Norge, Nidarosdomen.  Det blir dock inte riktigt som hon har tänkt sig, för hela livet har hon burit på en konflikt mellan sin samiska identitet och jojken och det kyrkliga. Medverkande vid sidan av Berit Alette Mienna: norska artisten Øystein Dolmen, och Berits lillasyster.  Producent: Malin Winberg, Massa Media.

Berit Kauffeldt ist professionelle Volleyballspielerin und Teil der deutschen Nationalmannschaft. Zur Zeit geht sie für den französischen Club Béziers Angels ans Netz. Sie ist Kapitän des jungen Teams das nach der Hinrunde, die Tabelle anführt. Irgendwo auf ihrem Weg, zwischen Erfolgsdruck und dem "herabschauenden Hund" wurde sie erst zur Vegetarierin und lebt heute zu 99% vegan. Sie liebt es ihre Gedanken und Erlebnisse mit anderen zu teilen und sie zu inspirieren, deshalb hat sie begonnen ihren eigenen Blog zu schreiben. Hier hält sie ihre Leser über Themen wie Achtsamkeit und Yoga, aber auch zu ihrem Sport und Ernährung auf dem Laufenden.   Die Produkte der Nationalsspielerin   Sane & Pure http://www.vegan-freeletics.com/der-ultimative-produkttest-teil-2-wir-testen-sanepure/ Nutze den Gutscheincode: VEGANFREELETICS10 gibt 10% auf das gesamte Sortiment Klicke hier und gelange zum Shop www.naturarten.de (supergute gekeimte Sachen)   Inhaltsverzeichniss   06:50 Berits 3 Top Tipps 08:55 Tipps zum Erfolg 11:02 Wie schafft man es im Moment zu sein 15:59 Vegane Ernährung 19:08 Ernährungsplan   Bücher   Stressfrei durch Meditation: Das MBSR-Kursbuch nach der Methode von Jon Kabat-Zinn von Maren Schneider   Achtsam durch den Tag - 53 federleichte Übungen zur Schulung der Achtsamkeit" von Jan Chozen Bays    

Ett riktigt tungt program är här, för ni har närmare en och en halv timme Djurgårdssnack att se fram emot. DIFpoddens 73:e avsnitt innehåller läktarsurr, biljetthets, knarkrecensioner, jobbmöjligheter, livemusik, allsång, galna uppmaningar, chockerande utlåtanden och rena lögner. Det nya Djurgårdsbandet "Blå Blues" är med oss och spelar bland annat live direkt i podden, till Berits stora förtjusning. Hoppas avsnittet är till belåtenhet. Surra med oss genom vår Twitter, Facebook eller podcast@jarnkaminerna.se Programledare: Nils Ek Gäster: Luro, Roberto, Axel & Jacob (Blå Blues) Produktion: Olof Lindh See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Ett år fullspäckat av granskningar och nyhetsdokumentärer. Idag ska vi återvända till några av våra tidigare granskningar och se vad som har hänt sen sist? Made in IndiaI september granskade Kaliber i två program svenska ridsportföretag och kunde visa att tillverkningen av deras ridutrustning som träns, grimmor och hästtäcken tillverkades under dåliga arbetsförhållanden i Kanpur.Made in India: om ridsportens smutsiga baksida, del 1Made in India: om ridsportens smutsiga baksida, del 2Kanpur är den största staden i delstaten Uttar Pradesh i norra Indien. En industristad vid floden Ganges med växande befolkning och stora miljöproblem. Det är här som merparten av de hästsportartiklar, som säljs på den svenska marknaden, tillverkas.Det är 45 grader varmt när vi visas runt i de dåligt ventilerade fabrikerna och garverierna. Vikram, som jobbar i ett garveri, berättar att han får andningsproblem av sitt jobb.Överallt i lokalerna är det smutsigt och blött på golvet av de olika kemikaliebaden. Här pågår mässingsplätering, förnickling och förkromning. Det står tomma dunkar med symbolen brandfarligt på i travar i lokalerna. Det luktar starkt av kemikalier, men ingen av de som jobbar där har någon form av skyddskläder på sig. De doppar spännen i baden med sina bara händer.Jag får problem med andningen av jobbet, huden kliar på grund av alla kemikalier och en stor del av min lön går till att köpa mediciner. (Asad, arbetare)På plats i Kanpur besökte vi nio fabriker som producerar åt Hööks hästsport, Granngården, Gekås i Ullared, Globus eller Biltema - och andra europeiska märken som säljs hos kedjorna i Sverige.Inte på någon av fabrikerna eller garverierna såg vi arbetare med skyddsutrustning, trots att de jobbar med farliga kemikalier. Alla fabriker hade brännbart material som tygmassor, skräp och kartonger liggandes i lokalerna. Vi såg också tomma och fulla behållare med brandfarliga ämnen som förvarades oskyddat i fabrikerna. Det är inte är ovanligt med bränder i fabriker i Kanpur. Men vad vi kunde se saknade de fabriker vi besökte brandvarnare och uppmärkta nödutgångar. I den fabrik som hade skyltad nödutgång var den blockerad av kartonger.Vi pratade också med arbetare som vittnade om att de blir sjuka av sina jobb. Även miljöorganisationer och läkare i Indien bekräftade bristerna i fabrikerna.Det är kemikalierna och ångorna i garverierna som gör det lätt för arbetarna att få "dry eye". Det finns olika stadier av sjukdomen, som också kan bli så allvarlig att man blir blind. (Professor R.C. Gupta)Men problemen som finns kopplade till läderindustrin i Kanpur stannar inte där. Kemikalierna och tungmetallerna som används för att tillverka läder påverkar så många fler än bara de som jobbar i fabrikerna. Det drabbar också de som lever i och omkring staden. Och de här miljöproblemen har varit kända i årtionden.Det är som om folk drabbas av spetälska.(Sushmita Sengupta)Sushmita Sengupta har varit i Kanpur och gjort research om föroreningarna där. Hon berättar att någonting som kan liknas vid spetälska drabbar bönderna som arbetar med händerna bland grödorna. Mixen av kemikalier och tungmetaller som finns i vattnet gör att skinn och muskler fräts sönder.Det finns flera hundra garverier i Kanpur. De flesta ligger vid den heliga floden Gagnes som rinner genom stan.I garvningsprocessen kan uppemot 130 olika kemikalier och tungmetaller användas, som krom, ammoniak, svavelsyra och salt. Företagen i granskningen medgav att de hade dålig koll på arbetsmiljön, förhållandena i de fabriker de köper hästutrustning från och den miljöförstöring som tillverkningen är upphov till. De levde helt enkelt inte upp till sina uppförandekoder.Hade det här uppdagats i Sverige hade det varit stopp direkt på flera av de här arbetsmomenten. (Håkan Olsson, chef på Arbetsmiljöverkets inspektionsavdelning)Så vad har hänt efter vår granskning? Innan vi pratar med företagen ska vi återvända en sista gång till Mohammad och de andra arbetarna i Kanpur. Vi frågar Mohammad hur det kommer sig att han vill och vågar berätta om förhållandena i garverierna? För att jag hoppas att ni kan göra något bra för oss. Jag är fattig, men jag vill ha ett bra jobb, svarar Mohammad.Företagen synar sina fabrikerMalin Helde är VD och inköpsansvarig på varuhuset Gekås. De säljer häst och ryttarprodukter för 75 miljoner varje år och är ett av företagen i granskningen som efter programmen beslutade sig för att ta reda på mer om förhållandena i ridsportsfabrikerna i Indien. Vi var tre personer som åkte till Kanpur i slutet av september för att få en bra överblick av läget. Då var vi på så många fabriker vi hann med och både gjorde egna visuella inspektioner och diskuterade med fabrikerna. Vi hade också externa inspektioner, alltså indiska personer som jobbar med uppförandekoder hela tiden, så att vi fick en djupgående inspektion. Hur var det då? Ja, det var blandat. Vi hade några fabriker som såg jättefina ut, vi hade några fabriker som var mycket att göra med, skulle jag säga, men med fabriksägare som var väldigt samarbetsvilliga. Några av dem kunde väldigt lite om området kunde vi konstatera. Så det handlade mycket om diskussioner om hur vi skulle tillsammans hjälpas åt för att få en bättre situation. Och så hade vi ett par fabriker som vi inte tyckte var tillräckligt bra och som vi kommer att avsluta med. Och då var det dels för att det inte såg bra ut, dels för att fabriksägarna inte hade en attityd som gör att vi ser att det går att utveckla. De var inte positivt inställda till att förbättra.Även Biltema och Hööks hästsport har efter vår granskning gjort inspektioner av fabrikerna i Kanpur. I Biltemas fall ledde det till att dom avslutade sina inköp av läderprodukter därifrån.När vi kontaktar Biltema vill de fortfarande inte vara med på en bandad intervju, men skriver att skälet är man gjort bedömningen att man inte kan säkra hela kedjan från slakteri till sömnad, utifrån sin uppförandekod och i avseendet djurvälfärd.På frågan om var deras läderprodukter ska tillverkas istället svarar Biltema att det i dagsläget är oklart om produkterna kommer att ersättas och att det beror på om de kan hitta en samarbetspartner som kan garantera en hållbar leverantörskedja.Hööks VD Joachim Höök säger till Kaliber att han och företagets inköpschef har besökt Kanpur efter vår granskning. Där träffade de fabrikörer för att diskutera hållbarhetsfrågor. Han säger också att företaget nu arbetar på ett program för att kunna göra oberoende kontroller.Vi granskade ett grossistföretag, Globus. De säger att de i fortsättningen bara kommer köpa produkter från leverantörer som jobbar aktivt med arbetsvillkoren i sina fabriker och som köper från bra garverier. Globus har också börjat ange ursprungsland och hur lädret är garvat i marknadsföringen av sina träns.Det femte företaget i vår granskning, Granngården, köper hästsportsprodukter via svenska och andra europeiska grossister. Efter granskningen tog de kontakt med grossisterna för att säkerställa att fabrikerna de anlitar följer företagets uppförandekod.Det här ledde till att vissa artiklar plockades ut ur Granngårdens sortiment, berättar VD Per Sigvardsson. Vi blev uppmärksammade av ert reportage i Kaliber om förhållanden på en specifik fabrik. Vi tog upp det direkt med vår leverantör. Och de i sin tur har besökt fabriken. Det är fyra produkter i vårt sortiment och de produkterna har vi plockat bort ur sortimentet fram tills dess att vi kan med säkerhet veta att produktionen går till på ett korrekt sätt.Men det finns svårigheter med att tillverka i och köpa från Kanpur, säger Gekås VD Malin Helde. Till exempel är det svårt att bedöma hur miljövänliga garverierna är, och att styra vilket garveri tillverkarna ska köpa lädret från. Gekås handlingsplan innebär en granskning av garverierna och regelbundna besök i Indien. Men att sluta köpa helt från Kanpur tänker Gekås inte göra säger hon. Nej, vi har diskuterat det också, självklart, det får man göra i en sådan här situation. Men jag ser ju att vi har större möjligheter att påverka om vi fortsätter jobba i området. Och det finns stor förbättringspotential. Att vi kommer och börjar prata om de här frågorna och ställer krav, det tror jag ju faktiskt kan leda till ökad medvetenhet i området. Och det tror jag ju är jätteviktigt.Reporter Veronika KarlssonReporter Matilda Eriksson-Rehnberg"Personligen tycker jag att det är fult"I oktober 2014 kunde Kaliber visa hur barn lockas till dyra köp inne i dataspelet Minecraft. Ett av världens största dataspel.  Privatpersoner som driver egna Minecraft-servrar, det vill säga egna spelvärldar, kan tjäna stora pengar på att sälja extrasaker inne i spelet till andra spelare.Hela reportaget: Fulspel i dataspelsbranschen?Vi kunde visa att många av de som handlar på svenska servrar är barn, mellan 8 och 13 år gamla, och att det inne i spelet ofta riktas direkta köpuppmaningar till barn, något som varken är tillåtet enligt svenska eller europeiska reklamregler. Då, i oktober, ville inte Mojang ställa upp på någon intervju om köp- pch säljverksamheten i sitt spel. De uppdaterade sina regler om vad som gäller för de här privata serverägarna, vilket av många tolkades som att det nu skulle bli hårdare tag mot försäljningen i spelet. Men när Kaliber nu får en intervju med Mojangs chefsutvecklare Jens Bergensten är budskapet ett annat. Vi anser ju att det är ok att även leva på att driva en Minecraftserver. Och vilket ansvar har ni på Mojang för att det säljs till minderåriga på de här servrarna? Ja, det är väl en tolkningsfråga antar jag. Vi tycker också att det är fel och det finns ju lagstiftning för sådant där, hur man får göra reklam till minderåriga och liknande. Då är ju frågan om det är Mojangs ansvar att se till att folk följer lagen? Det är inte jag så säker på. Samtidigt är det ju ni som har öppnat upp för att privata serverägare i ert spel kan ta betalt, så finns det inte en ansvarskurva här ändå? Nej, men jag förstår inte hur man kan se det på det sättet. Jag tycker ändå att det är den som faktiskt driver den här servern, att det är deras ansvar att se till att det de säljer är etiskt. Hur ser du på att det riktas direkta köpuppmaningar i spelet som ändå riktar sig till barn på de här servrarna? Personligen så tycker jag att det är fult. Och jag försöker ju när jag pratar med folk, utbilda dem i att man kan spela på servrar som inte gör så. Hittills har ni ju inte stängt ner någon server för att de inte följer era regler kan det komma att bli så i framtiden? Vi försöker ju driva en dialog med servrarna först. Vi försöker få dem att ändra sig om vi tycker att de inte följer reglerna. Men om de inte ändrar sig då är det klart att då får vi ju försöka, med de medel som vi har, stänga ner en server, säger Jens Bergensten, chefsutvecklare på Mojang som skapat dataspelet Minecraft.Reporter Mikael SjödellKarl Johans testamenteKommer ni ihåg Karl Johan Johansson och hans testamente?Karl Johan dog 1993 utan familj och testamenterade sina pengar till fattiga i bygden genom en stiftelse i sitt namn. Men Karl Johans yttersta önskan uppfylldes aldrig. Det ringde lyssnaren Berit om, som bodde granne med Karl Johan när hon var barn. Den 8 mars sände Kaliber programmet "Den sista viljan" om det bortglömda testamentet. Frågan är vad som hänt sen dess?Mina resterande tillgångar i form av bankmedel och premieobligationer skall efter min död förvandlas till en stiftelse, för behövande, mindre bemedlade och studerande. (Ur Karl Johans testamente)Karl Johan hade inga arvingar och då är det Allmänna arvsfonden som är den rättmätiga arvingen, men det går alltså att skriva testamente. Av de 1 800 som dör utan arvingar varje år skriver också 1 200 testamente, precis som Karl Johan Johansson.Berit bodde inte längre kvar, men testamentet satte sig i minnet och flera år senare undrade hon vad som hade hänt med hans vilja. Berits bror bodde däremot kvar i området. Ja, jag var ju med min bror och då blir det ju att man pratar. Ingen visste om det hade delats ut några pengar.Karl Johan skriver i sitt testamente att de som ska få pengar från stiftelsen ska vara skrivna i Bitterna pastorat. Ansvaret för stiftelsen delar han upp. Kyrkorådet i Bitterna ska se till att det blir en styrelse som ansvarar för utdelningen. Den lokala banken, Skaraborgs läns sparbank, ska förvalta pengarna och verkställa testamentet. Det är också banktjänstemän som bevittnar testamentet. Det finns ingen skyldighet att ta emot ett arv, men både kyrkan och banken meddelar att de är villiga att göra som testamentet säger.Men mer än 20 år senare frågar Berit runt för att få reda på vad som har hänt med pengarna Jag tyckte ju att det var förfärligt att hans vilja då, att ingen hade gjort någonting åt det, säger Berit.22 år har gått och Karl Johan, som levde fattigt och sparsamt hela sitt liv, verkar inte ha fått sin yttersta vilja uppfylld. Ingen har fått ta del av de hopsparade nästan 270 000 kronor han lämnade efter sig. Det har väl naturligtvis funnits sådana som har kunnat få de här pengarna. En ungdom som går på gymnasiet som kanske får 10 000, det är ju mycket för en sån som har det knapert. Så då tänkte jag att är fel att ingenting görs, säger Berit.Ett namn som återkommer i mötesprotokollen under åren är Inger Gustafsson. Hon är idag vice ordförande i församlingsrådet i Vedum. Jag träffar henne och ordföranden i rådet Stig Johansson på församlingshemmet i Vedum. Inger känner väl till Karl Johan Johansson och hon var med på det allra första mötet där Karl Johans testamente togs upp. Ja, det var väl väldigt bra att det är någon som vill donera pengar till ett sådant ändamål så att ungdomar kan söka. Men sedan var det ju inte så lätt att dela ut och så när man läste testamentet, säger Inger Gustafsson.Stig är alltså den som är ordförande sedan några år tillbaka. Jag tror inte att det är någon som inte haft avsikt eller viljan att det ska lösas. Men det har inte varit högsta prioritet någon gång och så är det massa omständigheter hela tiden, säger Stig Johansson.Men efter Kalibers granskning blev det fart på församlingsrådet. Det bildades en stiftelse för att dela ut pengar. Stig Johansson blev ordförande och han berättar nu att de i en lokaltidning i augusti annonserade efter sökande. Och vi fick två sökande och de fick alltså 5 000 kronor var. Vad är det för personer som fått pengar? De studerar på högskolan båda två, men de bor fortfarande kvar i församlingen. En studerar i Göteborg och en i Uppsala, säger Stig Johansson.Enligt Karl Johan Johanssons vilja och testamente är det alltså personer som bor i nuvarande Vedums församling och studerar som ska få ta del av avkastningen av hans pengar. Ordföranden i stiftelsen, Stig Johansson, berättar att de i styrelsen nu ska diskutera om de ska försöka få till en så kallad permutation, en förändring, för att det ska bli lättare att betala ut pengar. De vill kunna dela ut till personer som är födda i församlingen, men nu bor på en annan ort när de studerar. Och de vill också kunna dela ut pengar från själva kapitalet, alltså inte bara från avkastningen. Trots att det tagit väldigt lång tid att dela ut de första pengarna är Stig Johansson nu nöjd. Det är jättetrevligt. Och jag hoppas verkligen att det fortfarande finns människor i livet som vet vem Karl Johan Johansson var. Då är det ju jättetrevligt att det här kommer igång och kan gå enligt hans vilja, avslutar Stig Johansson.Hela reportaget: Den sista viljanReporter Jonna Burén Reporter Annika H ErikssonHårdare kontroller av trafikskollärareVem stoppar sexualbrottsdömda trafiklärare? Det frågade vi oss tidigare i höstas när vi granskade den myndighet som ska kontrollera det här. Vi upptäckte att Transportstyrelsen saknade kontroll och att dömda lärare i vissa fall kunde arbeta kvar trots att de tafsat eller till och med försökt köpa sex av sina elever. Och efter vår granskning kräver branschen ändring.Hela reportaget: Vem stoppar sexualbrottsdömda trafiklärare?Ett av de fall Kaliber granskade gällde en trafiklärare som i bilen började smeka sin kvinnliga elev på låret. Han bad henne så småningom att stanna bilen och byta plats med honom. Medan han sedan körde började han tafsa allt grövre och la till slut handen mot hennes kön utanpå byxorna och sa: "Vet du hur skönt det skulle vara att stoppa in ett finger?"Kvinnan berättade senare i förhör att hon suttit paralyserad av skräck och inte förmått protestera när mannen sen stoppade handen innanför hennes trosor och gjorde det han sagt att han ville. Kvinnan mådde efter händelsen psykiskt mycket dålig och det tog ett år innan hon orkade anmäla mannen, som då erkände. Men trots det kunde han fortsätta jobba som trafiklärare i över ett år innan Transportstyrelsen återkallade hans behörighet.Kalibers granskning visade att det finns flera fall där trafiklärare som dömts för sexbrott eller allvarliga trafikbrott kunnat jobba kvar. Ett exempel gäller Anna, som egentligen heter något annat. Hennes trafiklärare dömdes för ofredande efter att ha tafsat henne på rumpan och försökt pussa henne. En händelse som fått stora konsekvenser för Anna. Det har väl inte påverkat mig så jättebra. Jag har fortfarande inget körkort, jag vågade inte sätta mig i den sitsen. Jag är rädd för att möta honom, berättar hon.Hur kommer det sig då att Transportstyrelsen, som alltså är den myndighet som ansvarar för lämplighetsprövningen av trafiklärare, inte stänger av trafiklärare som dömts för brott som gör dem olämpliga för sitt jobb? En anledning visar sig vara att myndigheten inte per automatik får information från rättsväsendet när en trafiklärare döms. Stig Brahn är enhetschef på Transportstyrelsen. Vi har egentligen inte system som underlättar den här typen av kontroll heller. Utan ska vi göra det, vilket vi alltså inte gör regelmässigt, då måste vi göra det manuellt. Och det ingår inte som en ordinarie del i tillsynen, säger han.Kalibers granskning har lett till att Sveriges trafikskolors riksförbund, STR, nu har krävt bättre kontroll av landets trafiklärare. Förbundet har skickat en skrivelse till näringsdepartementet, där man pekar på behovet av lagändringar. Bland annat vill STR att Transportstyrelsen per automatik ska få information om när en trafiklärare döms i domstol och att det ska införas krav på att trafiklärare ska visa upp utdrag ur brottsregistret innan anställning på en trafikskola. Berit Johansson är ordförande för STR. För det första ger vår skrivelse ett signalvärde utåt att vi tar allvarligt på de här frågorna. Men det måste också finnas en lagstiftning som stöttar upp detta, så att man tidigare kan upptäcka och förhindra att något olämpligt sker eller att någon som är olämplig för det här yrket kommer in i det, säger Berit Johansson.Också Transportstyrelsen har agerat efter Kalibers granskning. Myndigheten har satt igång ett arbete med att se över om kontrollen av trafiklärare kan förbättras redan med befintlig lagstiftning. Bland annat undersöker Transportstyrelsen nu om det är juridiskt möjligt att samköra myndighetens register över behöriga trafiklärare, med brottmålsdomar som en annan avdelning på myndigheten med automatik får information om. Det har vi just nu jurister som undersöker och där har jag inte svaret på frågan än, säger Stig Brahn, enhetschef på Transportstyrelsen.Reporter Joel WendleInget åtal för tvångsinjektioner på utvisningsresorHösten 2014 sände Kaliber en prisbelönt granskning av Kriminalvårdens utvisningsresor. Vi kunde bland annat visa att det ombord på de flygplan med tvångsutvisade personer vid flera tillfällen förekom att de utvisade injicerades med lugnande medel när de uppgavs vara stökiga, aggressiva och svåra att hantera. Lyxresor och tvångsinjektioner: del 1 Lyxresor och tvångsinjektioner: del 2 Tvångsinjektioner får bara ges om man står under tvångsvård enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård eller lagen om rättspsykiatrisk vård. Och i de här fallen handlade det inte om det.Kriminalvården polisanmälde och en förundersökning startades. Dessutom anmäldes tvångsinjektionerna till IVO, Inspektionen för vård och omsorg. IVO bestämde sig för att åtalsanmäla två personer, en sjuksköterska och en läkare, just för att de misstänkte att det var fel att ge dessa sprutor.Strax innan jul kom beskedet från åklagare: förundersökningen läggs ned för att brott inte kan styrkas.Amanda blev bältad 44 gånger på tre månader - nu granskas vårdenI november granskade Kaliber i en serie reportage hur tvångsmetoder används inom barn- och ungdomspsykvården. En serie som har fått många lyssnare att reagera. Vi granskade barn- och ungdomspsykiatriska kliniken i Stockholm och kunde berätta hur personal vittnade om hur patienter spänts fast som straff. Vi kunde berätta om Amanda som blev bältad på BUP-kliniken i Stockholm 44 gånger på bara tre och en halv månader. Vi visade också att barn och unga allt oftare behandlas med tunga mediciner och att det skrivs ut mer neuroleptika än någonsin på BUP. Men de starka medicinerna har allvarliga biverkningar. I 15-åriga Claudio's journal kunde vi läsa hur han blev sämre och sämre av medicinerna han fick och hur han till slut var nära att dö på grund av biverkningarna under tiden han vårdades.De här två fallen och statistiken som Kaliber kunde visa väckte starka reaktioner. En av de som reagerade var Jessica Ericsson från Liberalerna som är ordförande i Folkhälso- och Psykiatriberedningen inom Stockholms läns landsting. Med anledning av programmet i måndags om en kille som hade fått väldigt tung medicinering på ett sätt som lät förskräckligt, helt enkelt, så har jag pratat med förvaltningen igår om att vi behöver ha en medicinsk revision här där man går igenom journalerna, för att se att man faktiskt kikar över hur det ser ut. Använder man rätt mediciner vid rätt tillfälle? Hur sker uppföljningen? För det som beskrevs kring den killen, sådant ska inte förkomma. Och det är jättebra att han har gjort en IVO-anmälan, säger Jessica Ericsson från Liberalerna.Kliniken ska nu genomgå en internrevision.Barnpsykiatrin, del 1: Bältningarna på BUPBarnpsykiatrin, del 2: De medicinerade barnenBarnpsykiatrin, del 3: Hade det kunnat undvikas? Reporter Mikael FunkeNytt stängsel på Kville bangårdStrax före nyår 2014 dog 20-årige Robin Lodalen när han fick 15 000 volt genom kroppen när han klättrade upp på en järnvägsvagn på Kville bangård i Göteborg. Området saknade stängsel, trots att en annan dödolycka inträffat tio år tidigare och trots att Trafikverket sagt att området var stängslat.Nu ett år efter att Robin dog är ett stängsel på plats.Hela reportaget: Spår som dödarI April träffade Kaliber Robins kompis som vi valt att kalla för Johan. Vi går samma väg som han och Robin gick den där kvällen i december. Och då gick vi mot den här bron då som är lite längre bort.De ska till en datorbutik och skulle gena över Kville bangård. Men halvvägs in på bangården klättrade Robin upp på en godsvagn som hade en stege. Så han frågar om jag kan ta en bild på honom. Och då ställer jag ner mina kassar och väska och tar upp min mobil. Samtidigt då så har han klättrat upp på en vagn som står där och det såg inte jag. Så när jag är vänd mot skogen, så hör jag ett pang liksom och hela skogen lyser upp. Så kollar jag bak och då ligger han där på vagnen. Utslagen liksom, berättar Johan.Kaliber visade att också en annan ung man dog på samma sätt och på samma plats år 2005. Efter den dödsolyckan konstaterade Elsäkerhetsverket och dåvarande Banverket, numera Trafikverket, i varsin rapport att det saknades stängsel på en några hundra meter lång sträcka norr om bangården.Men trots att Trafikverket efter Robins död i flera intervjuer sa att de här bristerna i säkerheten hade återgärdats efter den första dödsolyckan, kunde Kaliber visa att något stängsel aldrig kommit på plats. Det var lika lätt för Robin och hans kompis att ta sig in på området som det hade varit 2005.Men så i höstas började Trafikverket stängsla in hela Kville bangård. Så här sade Christer Ahlin, enhetschef Järnvägen på Trafikverkets Västra distrikt i SVT Nyheter Väst den 2 december. Vi håller på att bygga just nu. Och vi har inte riktigt hela biten framme, men nästan. Men då har det ändå gått ett år sedan den senaste olyckan? Ja Varför har det tagit så lång tid? Vi har till och med flyttat fram den här åtgärden så att det skall ske snabbare än det var planerat. Så ligger det till, säger Christer Ahlin, enhetschef på Trafikverkets Västra distrikt i SVT Väst.Reporter Sofia Boo Reporter Annika H ErikssonNu tar Kaliber uppehåll några veckor för att ge plats åt serien Matens Pris, men vi är tillbaka med nya granskningar den 15 februari.Under tiden finns alla våra tidigare granskningar att lyssna på här

I vilket Erik och Jesper formulerar fem nya härskartekniker som uppstått i internets tidevarv.

DIFpodden är äntligen tillbaka med ett nytt avsnitt, och tajmingen känns förhoppningsvis bra nu när DIF-abstinensen lär vara som allra värst. Uppehållet har varat alltför länge nu, och vi vill gärna se våra hjältar äntra planen igen. Tiden fram till den fjärde Juli när vi tar emot Örebro hemma kan inte gå snabbt nog. I det här avsnittet så sitter vi i en lägenhet på Östermalm, ett Dembokast ifrån Berits Östra Station. Panelen summerar läktainsatserna såhär långt i årets allsvenska, och listar även de roligaste och minst roliga bortaresorna hittills i år. Vilka har varit höjdpunkterna hittills läktarmässigt, och har vi haft några floppar? Diskutera i smågrupper. Programledare: Nils Ek Gäster: Micke Larsson, UCS-Johan Produktion: Olof Lindh See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Karl Johan dog utan familj och testamenterade sina pengar till fattiga i bygden genom en stiftelse i sitt namn - men Karl Johans yttersta önskan uppfylldes aldrig. Kaliber - den sista viljan - det bortglömda testamentet. Berit sitter vid sitt köksbord och minns tillbaka på sin granne från när hon var barn, 60 år tillbaka. – Han var lång och smal, mager tror jag. Grått hår hade han. Han hade en rosa brevlåda, det var ovanligt på 40-talet. Det kommer jag ju ihåg. Karl Johan Johansson och hans syster Berta var Berits närmsta granne när hon var barn och växte upp. – De hade haft det väldigt fattigt, mycket mera än vad som var vanligt på den tiden. De bodde ju i ett hus som var väldigt dåligt. Jag kände de inte så noga, man gick ju nåt ärende och Karl Johan var ju hemma och tröskade, det är det enda jag kommer ihåg. Det här handlar om Karl Johan Johansson och hans sista vilja. Berit kommer att ha en huvudroll i den här berättelsen, trots att hon inte kände Karl Johan så bra. Vi ska komma tillbaka till Berit, men först ska vi till Boestorp. Det var här Karl Johan Johansson bodde. – Då ger vi oss ut rätt ut på åkern. Vi är i Boestorp i Södra Lundby nån mil utanför Vara på Västgötaslätten. Grannarna Karl-Anders Andersson och Jan-Erik Svensson tar kurs och går rätt ut längs med en åker, över lite taggtråd och stannar inte förrän vi står mitt ute på fältet. – Det syns inte så mycket var, men huset låg här och ladugården lite längre bort. Jag tog med ett det kortet här. Jan-Erik tar fram en svart-vit bild. En man och en kvinna sitter framför ett gammalt hus. Det är Karl Johan och hans syster Berta. – Så här såg det ut då, detta kortet är taget på 30-talet skulle jag tro. Då ser vi gränsen här, det är ett buskage. Det var körsbärsträd som var hela kanten här. Så låg huset här och ladugården bakom. – Inte ett spår är det? – Nej, det syns ingenting kvar. Karl Johan föddes här i stora Boestorp 1903 – då hette gården Lars Gisslesgården. Han var ett av fem syskon, men syskonskaran krympte snabbt. Två av hans systrar och hans storebror gick bort innan Karl Johan hann fylla 14 år. Till slut var det bara Karl Johan och hans lillasyster Berta som blev kvar – och de bodde kvar ända till 70-talet, när Berta gick bort. – Jag har ett kort här, det är bara ett litet tag före han flyttade till Vedum. Vi ser här att huset ser lika dåligt ut som det gjorde där, det har inte hänt så mycket på 40 år. Det är det ju minst emellan de här korten. Det var inte bara huset som var nergånget. Här fanns ingen ström, inget vatten och när Jan-Erik kom och lussade när han var liten eller gav dom färskt bröd så kom ljuset från en fotogenlampa. Vi går in och sätter oss i Jan-Eriks kök. De har i sin hembygdsförening fått mängder av papper, kvitton, betyg och foton som berättar om Karl Johans liv. – Han var ju väldigt proper ser man ju, det var han ju alltid. Det kunde man ju inte se att han bodde så dåligt. Nej, det gick inte att se de som träffade honom ute. Just det här att han hade sin hatt och sin överrock och kom och cyklade, det är ett minne. Bilden av Karl Johan växer fram som en ordentlig man som alltid såg bra ut, visste vad som hände och som gjorde ett bra jobb. Han var ordningsvakt vid nöjestillställningar, han ska ha skrivit i Skarabors läns tidning och för Nordiska muséet. Karl Johan spelade ofta på tipset och vann någon gång. – Han var ju så idrottsintresserad också, så fotboll och detta det kunde han ju väldigt bra, han var lite insatt på så vis, säger Jan-Erik. Jan-Erik plockar fram en biljett till en fotbollsmatch, den kommer från det legendariska fotbollsåret 1958. – Han hade alltså vunnit en biljett till fotbolls-VM och den biljetten finns kvar här, han åkte aldrig till Stockholm på detta. – Han åkte aldrig? – Nej, för biljetten finns kvar och den är inte riven utan hela biljetten finns kvar. Det var kvartsfinalen som Sverige spelade mot Sovjetunionen. Sverige vann med 2-0, gick vidare och vann till sist silver i fotbolls-VM. – Jag undrar varför han inte åkte då? – Ja. Det kanske var för dyrt för att åka till Stockholm. Karl Johan som var så fotbollsintresserad kunde antagligen inte åka på kvartsfinalen för att han inte hade råd. Han blev kvar i Vedumstrakten som dagsverkare hela sitt liv trots att han ville något annat. – Det pratade han om många gånger att hans stora olycka var att han inte fick läsa som ung. Jag har hans betyg här och han hade toppbetyg i skolan, men det fanns ju inga pengar att läsa för. Han var hos en lantbrukare här och ville låna pengar, men det fick han ju inte. De tyckte att ”Det var ju onödigt att läsa”. Annars hade han nog blivit riksdagsman eller något sådant som ung, säger Jan-Erik Svensson. Karl Johan Johanssons högsta önskan var alltså att få studera, men han hade inte råd. Karl Johan som levde så sparsamt och fattigt ville i stället att andra ungdomar som inte har råd skulle få chansen. Under större delen av sitt liv sparade han sina pengar och när han dör, 89 år gammal, lämnar Karl Johan nästan 270 000 kronor efter sig. Pengarna testamenterade han till mindre bemedlade som studerar.  – Det är väl där det kommer fram, att inte han fick studera i unga år själv. Testamentet Det är Karl Johan Johanssons testamente Kaliber handlar om idag och den sista viljan. Vad har hänt med pengarna som skulle hjälpa fattiga i byn att studera? Kaliber går på jakt för att ta reda på var pengarna tog vägen och vad som hände med Karl Johans sista vilja. – Han gick ju bort då i juli och då hörde jag väl det. Det är Berit, som bodde granne med Karl Johan som barn, som började att gräva i det här. Det började med en artikel i tidningen efter han dog.  – Jag vet att vi läste ju det, att han testamenterar till kyrkan. Karl Johan som hon mindes var fattig hade sparat pengar nästan hela sitt liv för att testamentera bort dem till de som inte har så mycket pengar. Så här formulerade han det i testamentet: ”Mina [resterande] tillgångar i form av bankmedel och premieobligationer skall efter min död förvandlas till en stiftelse, för behövande, mindre bemedlade och studerande”. Karl Johan hade inga arvingar och då är det Allmänna arvsfonden som är den rättmätiga arvingen, men det går alltså att skriva testamente. Av de 1800 som dör utan arvingar varje år skriver också 1200 testamente, precis som Karl Johan Johansson. Berit bodde inte längre kvar, men testamentet satte sig i minnet och flera år senare undrade hon vad som hade hänt med hans vilja. Berits bror bodde däremot kvar i området. – Ja jag var ju med min bror och då blir det ju att man pratar, att det var ju att ingen visste om det hade delats ut några pengar. Karl Johan skriver i sitt testamente att de som ska få pengar från stiftelsen ska vara skrivna i Bitterna pastorat. Ansvaret för stiftelsen delar han upp. Kyrkorådet i Bitterna ska se till att det blir en styrelse som ansvarar för utdelningen. Den lokala banken, Skaraborgs läns sparbank ska förvalta pengarna och verkställa testamentet. Det är också banktjänstemän som bevittnar testamentet. Det finns ingen skyldighet att ta emot ett arv, men både kyrkan och banken meddelar att de är villiga att göra som testamentet säger. Men mer än 20 år senare frågar Berit och hennes bror runt för att få reda på vad som har hänt med pengarna och det visar sig att ingen har hört något om att några pengar från stiftelsen ska ha delats ut. – Jag tyckte ju att det var förfärligt att hans vilja då - att ingen hade gjort något åt det, för att det är ju det som är meningen. Karl Johans vilja, det var så tydligt att det var fel, säger Berit. Det har alltså gått 22 år sedan Karl Johan  skrev sitt testamente 1993. 1993 är året då Sverige är mitt inne i en finanskris, det är krig i Jugoslavien. Tjeckoslovakien blir Tjeckien och Slovakien och i USA blir Bill Clinton för första gången president. 22 år har gått och Karl Johan, som levde fattigt och sparsamt hela sitt liv, verkar inte ha fått sin yttersta vilja uppfylld. Ingen har fått ta del av de hopsparade nästan 270 000 kronor han lämnade efter sig. – Det har väl naturligtvis funnits sådana som har kunnat få de här pengarna. Tänk en ungdom som går på gymnasiet som får 10 000 eller 5 000 kronor, det är ju mycket för en sån som har det knapert. Så då tänkte jag att är fel att ingenting görs, så då tog jag itu med detta. Berit börjar undersöka vad som har hänt. Hon kontaktar skatteverket och får veta att det inte finns något organisationsnummer på någon sådan stiftelse, ringer prästen i området och mejlar Vara pastorat. Hon får ett första svar av ekonomichefen. – Då svarade hon att ingen utdelning har skett på grund av att medlen är placerade i bundna obligationer. Berit får fram bouppteckningen som visar vad Karl Johan lämnade efter sig och den visar att det mycket riktigt fanns premieobligationer när Karl Johan dog. Premieobligationer betyder att du sparar pengar i staten, det är ett tryggt sätt att spara och det finns en chans att du kan vinna pengar. De löper de ett antal år och så var det i Karl Johans fall. Men de sista obligationerna måste ha förfallit för över 15 år sedan.  – Det var ju i alla fall 268 000 kronor i obligationer, de måste ju ha lösts in. När en människa dör räknar vi med att den sista viljan blir lyssnad till. Det som vi skriver ner utgår vi för att det blir verklighet – men frågan är om det är så? Här fortsätter vi Berits jakt för att se vad som har hänt. Vi börjar på 90-talet.  Finns det någon stiftelse alls? Jag beger mig till landsarkivet för att titta på protokoll från kyrkorådet i Bitterna. Jag börjar med att gå igenom protokollen för just det kyrkoråd som enligt testamentet fick ansvaret att sätta igång stiftelsen. Jag går igenom alla protokoll från det att Karl Johan dör ända fram till 2000-talet, det står om kyrkbänkar, resor och annat som händer, men inget om det som jag letar efter. Efter att ha gått igenom alla protokoll, står det inte ett ord om Karl Johans stiftelse eller att man skulle tillsätta en styrelse. Så jag testar en annan väg. Inom kyrkan finns det flera olika råd och nämnder som har olika uppgifter. Kanske att någon annan del av kyrkan hade ansvaret. Jag sätter mig i bilen och åker till Vara pastorats kansli som Bitterna pastorat tillhör numera efter att kyrkan har organiserat om. Jag får hjälp på kansliet att se vad som är diariefört under Karl Johan Johanssons stiftelse. Här visar sig en helt ny bild. Det är kyrkonämnden i Bitterna som har haft uppe stiftelsen på sina möten och alltså inte kyrkorådet. Och inte bara en gång. Protokollen avslöjar Första gången nämnden tar upp det är i januari 1994, året efter Karl Johan dog. 1994: I protokollet står det att Skaraborgs läns sparbank, som ju hade i uppgift att verkställa testmentet, har berättat för kyrkonämnden om testamentet och de bestämmer: ”Att enligt Karl Johan Johanssons vilja delta i bildandet av en stiftelse i hans namn”. De föreslår också att själva kyrkonämnden ska bli den första styrelsen. Jag bläddrar vidare bland mötensprotokollen. Och Karl Johans namn dyker upp igen två år senare. 1996: Förslag ska tas fram på hur stiftelsen ska kunna bildas. 1997: Arbetet med bildande av stiftelse ska komma igång. Det bildas en arbetsgrupp som formulerar stadgar. Här finns stadgarna också, även om de inte är underskrivna. 1999: Här hittar jag nya stadgar. Ytterligare två år senare och nu är vi inne på 2000-talet.  2001: Här ställs en fråga om hur långt det har kommit med testamentet efter Karl Johan Johanssons död. Den dåvarande kyrkoherden ska höra vidare. Ett möte till – här finns informationen om att de sista obligationerna löstes in året innan.  Bitterna kyrkoråd får under året uppgiften att utse styrelse och det skrivs en uppsättning stadgar – igen. 2002: En arbetsgrupp ska ta reda på hur de bildar en stiftelse. Stadgar skrivs, två gånger. 2004: Här finns ett protokoll med styrelsen för stiftelsen. Nu har det alltså gått mer än 10 år sedan Karl Johan dog. Sedan dröjer det. Nästa gång något dyker upp är 2011. 2011: En styrelse ska bildas. Stadgar skrivas och uppgifter kollas upp. 2013: En person som är med på mötet undrar vad som hände med Karl Johans stiftelse. På 20 år har alltså inget egentligen hänt. Eller ja, fem uppsättningar stadgar har skrivits, man har utsett styrelse några gånger, men ändå verkar ingenting ha hänt. Jag tar med alla protokoll och visar det för Berit, som hade Karl Johan Johansson som granne när hon var barn. – Det måste ju vara slöhet. Jag blir beklämd, att det kan vara så här långdraget. De tar upp det, men det kommer ingenstans för att de vet inte, det är ju så att de måste ta till experter. Det är ju okunskap det är frågan om, ifrån början till slut. Jag ska inte anklaga någon för någonting, men okunskapen. Att bilda en stiftelse Ett namn som återkommer i mötesprotokollen under åren är Inger Gustafsson. Hon är idag vice ordförande i församlingsrådet i Vedum idag. Jag träffar henne och ordföranden i rådet Stig Johansson på församlingshemmet i Vedum. Inger känner väl till Karl Johan Johansson och hon var med på det allra första mötet, där Karl Johans testamente togs upp. – Ja, det var väl väldigt bra att det är någon som vill donera pengar till ett sådant ändamål så att ungdomar kan söka. Men sedan var det ju inte så lätt att dela ut och så när man läste testamentet, säger Inger Gustafsson. Stig är alltså den som är ordförande sedan några år tillbaka. – Jag tror inte att det är någon som inte haft avsikt eller viljan att det ska lösas. Men det har inte varit högsta prioritet någon gång och så är det massa omständigheter hela tiden, säger Stig Johansson. Huvudanledningen till att inget hände på 90-talet säger Inger är för att det inte fanns pengar så att de faktiskt kunde bilda en stiftelse. – Att det gått så lång tid, det kommer ju an på det att det dels var det han gav som skulle bli den här stiftelsen var ju obligationer, så det var inget kapital från början, säger Inger Gustafsson. De sista obligationerna förföll ju år 2000 enligt ett av protokollen i kyrkonämnden, men efter det att obligationerna förföll så har det ändå varit ett problem med att det 268 000 kronor har varit för lite pengar säger hon. I testamentet står det nämligen att avkastningen, alltså så mycket pengarna växer, det är det som ska delas ut. – Någon avkastning har det ju inte varit på pengarna någon gång egentligen så att man skulle kunna dela ut, det kostar ju att bilda en stiftelse, säger Inger Gustafsson. Här ska vi stoppa lite. För det stämmer nämligen inte. ”Det är redan en stiftelse” Brita Rustad-Karlsson är länsjurist på Länsstyrelsen i Västra Götaland, specialiserad på stiftelser. Hon säger att det inte stämmer att det inte skulle kunna vara en stiftelse för att det bara finns 268 000 kronor.  – De här gamla stiftelserna har inte det problemet, utan det är nya stiftelser som måste ha ett kapital så att ändamålet kan uppfyllas från första dagen. Vi visar upp testamentet för henne och hon säger att i och med att testamentet är skrivet så här så blev det per automatik en stiftelse den sekund som han tog sitt sista andetag. – Vi ser ganska ofta såna här fall att man tror att man ska bilda en ny stiftelse, men det är inte det den handlar om för den är redan bildad, säger Brita. --Så är det riktigt formulerat så att det redan är en stiftelse? – Ja, absolut. --Som också fungerar idag 22 år senare. – Absolut. Tillbaka till Vedum och församlingsrådets ordförande Stig Johansson och vice ordförande Inger Gustafsson. – Jag ska berätta en sak. Det finns redan en stiftelse, det är en stiftelse för att han har skrivit att det ska bli en stiftelse i sitt testamente. Den är inte registrerad, men det har det inte varit något krav på det. – Det är inte de uppgifterna vi har fått när vi har kollat. Det här borde ju bankens jurist kunnat sagt till oss ganska enkelt. Det borde de ju kunna kan jag tycka, säger Stig Johansson. - Varför har ni inte pratat med länsstyrelsen? – Det kanske man kunde ha gjort tidigare. Men när vi var och pratade med banken och deras jurist så kändes det som att vi var på rätt väg, men det du säger nu det skulle man ju kunnat göra för längesen i så fall, säger Stig Johansson. Trots att det står tydligt i testamentet att det är kyrkorådet som har ansvar för stiftelsen genom en styrelse som de ska utse så har de alltså stannat vid att fråga banken om råd och de återkommer till att det är just det delade ansvaret för stiftelsen som har varit problemet. Själva förvaltningen av pengarna hade ju banken ansvar för. – Vi kände att vi ägde inte frågan. Vi skulle bilda en stiftelse och dela ut pengarna samtidigt som banken förvaltar det, det är nog det som har blivit problemet i det hela, säger Inger Gustafsson. – Men det står ju i testamentet att kyrkorådet ska ansvara för stiftelsens bildande, igångsättande och utse styrelse, är inte det ganska tydligt? – Ägde frågan gjorde vi ju, men att vi inte visste hur vi skulle vända oss för att få utdelning av de här pengarna då. Bankens ansvar Inger Gustafsson och Stig Johansson återkommer till att det var ett delat ansvar och att de frågat om råd på Skaraborgs läns sparbank genom åren. Det var också banken som enligt testamentet hade ansvar för att det skulle verkställas. I Vara är det egentligen bara ett kvarter mellan Vara pastorat och banken. Det är de två det handlar om Jag står utanför, de vill inte prata med mig för att de säger att det är banksekretess, det betyder att man inte får säga någonting om några kunder man har eller har haft, inte ens när man slutat  men jag får inga svar härifrån på varför de inte gjort något de här åren. Men några veckor senare så ändrar de sig, VD Leif Johansson vill vara med.  De får fortfarande inte prata om kundsamtal men säger generellt att de inte får förvalta och placera pengar själva utan att kunden ber om det. Han läser testamentet som är skrivet på papper från Sparbanken och vidimerat av bankpersonal på 90-talet och läser formuleringen. ”Stiftelsens kapital skall förvaltas av Skaraborgs läns sparbank.” – Det tolkar jag då som att den här stiftelsen då ska ha konton här i banken och ge oss uppdrag att sköta det här. --Så det här är inget som ni har något uppdrag att göra själva? – Nej det får vi inte göra. Det fick de inte på 90-talet heller. Ett problem har ju varit att uppfattningen från kyrkan har varit att de måste bilda en stiftelse, en formulering som står i testamentet, trots att det per automatik har varit en stiftelse. --De har fått höra att det varit för lite pengar för att bilda en stiftelse? – Det har ju ett begränsat belopp som jag har förstått att vi pratat om. Jag kan ju inte uttala mig om vad de fått för svar under tidens gång. Jag kan ju bara säga som det är idag att ni skickar in protokoll till Länsstyrelsen så att ni ser till så att stiftelsen finns och att det finns klart registrerat vem som företräder stiftelsen. Det är alltså Länsstyrelsen, som har tillsyn över stiftelser som säger att det är en stiftelse per automatik när det är skrivet i ett testamente, men i testamentet står det alltså att den ska bildas. --Kan det vara så att ni inte heller känt till att det redan var en stiftelse? – Nu spekulerar du i någon som var för 20-25 år sedan, jag tror säkert att vi hade jurister som var behjälpliga redan då. --Vad säger du om den formuleringen då, testamentet är skrivet på er bank? – Ja, uppenbarligen kan det ju ha varit tydligare. Men det står ju ganska tydligt här tycker jag, det är kyrkorådet i Bitternas ansvar. Styrelsen i Karl Johan Johanssons stiftelse har hela tiden varit kyrkorådet i Bitternas ansvar. Det har varit olika omständigheter de här åren. Människor har kommit och gått i olika kyrkoråd, nämnder och församlingsråd och det har varit omorganisationer inom kyrkan. --Men 22 år? – Jag tror inte att det här var något vi kunde greppa och vi fick inte de rätta trådarna att dra i heller. --Men Karl Johan Johansson då, vad känner du för honom? – Det är synd att vi inte klarat av att få hans vilja fullt ut. Vi kommer inte längre. Det är ingen som vill ta på sig hela ansvaret för att Karl Johans sista vilja ännu inte har uppfyllts. Församlingsrådet skyller på banken och banken säger att ansvaret är stiftelsens styrelse. Karl Johan var kunnig Någon mil från församlingshemmet i Vedum sitter Jan-Erik Svensson och Karl-Anders Andersson som var grannar med Karl Johan och plockar bland hans gamla papper som Jan-Erik har sparat i hembygdsföreningen. – Han var ju otroligt kunnig. Vi hade ju mycket nytta av honom. Det har jag ju på band mycket av det han berättar Jan-Erik tar fram en pärm som han har skrivit in alla ljudinspelningar han har gjort. Jag väljer ut en inspelning med Karl Johan Johansson från 70-talet. ”Det är ju idag vi har den 8:e januari 1974, idag börjar den så kallade bensinransoneringen och jag har följt med. Jag förresten, jag är Karl Johan Johansson från Södra Lundby, även om jag numera bor i Vedum”. Han berättar om husförhör, en brand 1911 och berättelser från förr. Karl Johan Johansson som själv läste och sparade tidningar och följde med i vad som pågick lämnade efter sig ett testamente om en stiftelse som ingen tog tag i eller hade tillräckligt med kunskap för att genomföra det. Men är det här ett enda fall eller finns det fler?  Länsstyrelsen och stiftelser Länsstyrelsen är ju den myndighet som har tillsyn över just stiftelser och det här exemplet med Karl Johan Johansson är inte ovanligt enligt Brita Rustad-Karlsson som är länsjurist på Länsstyrelsen i Västra Götaland. – Vi får ju in ansökningar på stiftelser som varit bildade längre tillbaka i tiden som dykt upp och legat i någon byrålåda. Det här är inget konstigt för oss vi ser det hela tiden. I framtiden går det inte att lagligt låta en stiftelse bara ligga. Sedan år 2010 måste alla stiftelser som har bildats även registreras och senast när det här året är slut ska även alla gamla stiftelser vara registrerade. Och det kan finnas tusentals. Bara i Västra Götaland tror länsstyrelsen att det finns mängder med okända stiftelser  – Vi har gjort en preliminär bedömning av stiftelser som vi inte känner till som ska komma in här det är 1 500. --Men då finns det fler? --Det kan hända. Men Karl Johan Johanssons stiftelse kom ju från hans testamente, är det ingen som följer upp testamenten? Testamentens öde Karl Johan Johansson dog ju som bekant utan någon nära familj och då är det alltså Allmänna arvsfonden som är den rättmätiga arvingen, då måste de godkänna testamenten. 1994 godkändes också Karl Johans testamente av kammarkollegiet som har hand om Allmänna arvsfonden. Annette Walldén är advokatsfiskal på kammarkollegiet. --  Då har vi godkänt testamentet så att säga och testamentestagaren är den som är dödsbodelägare, då har inte vi någon roll längre, för då är inte vi dödsbodelägare längre. – Då släpper ni det? – Ja. I ett sådant här fall när ingenting har hänt så skulle arvet kunna gå tillbaka till Allmänna arvsfonden om inte testamentet verkställs, men då måste Kammarkollegiet få reda på det också. Anette Walldén har inte hört talas om något liknande fall. – Det är väldigt sällsynt att något trillar mellan stolarna på det här sättet. Vi har inte ställts för det tidigare. Men det betyder inte att det aldrig händer, det kan finns fall där Allmänna arvsfonden inte är inblandad. – Det är 90 000 personer som dör varje år i Sverige och det är en bråkdel som har Allmänna arvsfonden så om detta händer när andra är legala arvingen, det får vi aldrig höra om utan det är när vi är den legala arvingen som man ringer till oss. De har inget ansvar att kolla upp vad som händer med ett testamente och det har ingen annan heller. – Nej, det finns inte det. Ingen myndighet. Men själva testamentstagaren har ett intresse av att få ut sitt arv. --Borde det finnas någon? – Vi tycker att det är en lagstiftningsfråga, men det är väldigt ovanligt att vi hör om något sånt här. När det kommer till Karl Johan Johansson så godkände både Skaraborgs läns sparbank och kyrkonämnden i Bitterna att följa testamentet. Ändå hände inget och det finns ingen som följer upp testamenten och det är ingen som straffas för att man inget gör. Pengarna – finns de? Vi ska tillbaka till Vedums församlingshem en sista gång och församlingsrådets vice ordförande Inger Gustafsson. – Vi har ju tagit fram ett förslag till hur vi vill göra för att dela ut pengarna. Vi får se försöka jobba vidare med det, se om vi kan få en permutation eller något sånt, säger Inger Gustafsson. Hon säger att de ska göra ett försök att göra en permutation, en ändring i Karl Johan Johanssons testamente, så att de får dela ut från kapitalet istället för avkastningen. För det blir inte så mycket pengar om det bara är avkastningen. Men det här gäller ju bara så länge pengarna finns. Banksekretessen stoppar mig från att få veta vad som hänt på kontot, de som skulle vara styrelse i stiftelsen och på så sätt ha tillgång till kontot har inte själva förstått att de har haft det och Karl Johan Johansson har ju inga andra arvingar som har rätt att se på kontot. Jag frågar Inger vad hon vet om hur det ser ut med pengarna. – Kontoutdrag har jag ju, det har jag fått de senaste. Inger tar fram en pärm. Här är pengarna. – Pengarna står fortfarande på honom alltså? – Ja det gör de.  22 år senare finns alltså pengarna kvar. Det är 385 000 kronor. Pengarna står på ett konto för Karl Johan Johansson, på samma adress han bodde på när han gick bort för 22 år sedan. Karl Johan Johanssons 270 000 har vuxit till nästan 385 000 kronor. Det är de 115 000 kronorna som egentligen skulle vara utdelade till mindre bemedlade som studerar, det som han själv aldrig fick möjlighet att göra. Vi är tillbaka hos Berit vid hennes köksbord. Hon som bodde granne med Karl Johan för 60 år sedan och som började gräva i vad som hände med testamentet. För henne spelar det ingen roll om man tar av kapitalet eller om det är avkastningen. Så länge pengarna går till det Karl Johan önskade. – Jag hoppas att det ska bli en bra stiftelse med bra regler och att det anlitas någon person som kan sätta igång den här stiftelsen och hoppas ju naturligtvis så snart som möjligt så att de sätter rejäl fart så att det inte tar åratal. Ett testamente skriver man ju för att ens kvarlåtenskap ska gå till ett visst ändamål, sedan händer det inte. Jag trodde inte detta var möjligt, men det är det ju tydligen, avslutar Berit. Det handlar om den sista viljan. En sista önskan som du lämnar kvar i livet när du dör.  Det kan finnas tusentals liknande stiftelser som Karl Johan Johanssons stiftelse som myndigheterna inte känner till. Och när det kommer till testamenten finns det ingen som följer upp om testamentena verkligen uppfylls. Så ser det ut idag när det kommer till den sista viljan. Jan-Erik och Karl-Anders – Karl Johans gamla grannar - sitter med alla papper och foton som vittnar om Karl Johans liv – och pratar om just det här. – Den här personen det gäller, den har ju önskat det här. Då kan man inte sopa det under mattan bara för att den inte finns längre. Det är ju en yttersta vilja, då är det viktigt att följa den. Reporter: Jonna Burén Producent: Annika H Eriksson Kontakt: kaliber@sverigesradio.se  

Den allra första avsnittet av Berits podcast! Idag handlar det om när Berit hittar någonting konstigt i en buske...

var so = new SWFObject("http://www.awesomepedia.org/mediaplayer.swf","mpl","300","20","9"); so.addParam("allowscriptaccess","always"); so.addParam("allowfullscreen","true"); so.addParam("flashvars","&file=http://www.awesomepedia.org/podcast/media/HallaDar-51.mp3"); so.write("player51"); KLICKA HÄR FÖR ATT LADDA NER AVSNITTET We're doing it old school med Skype och stöter förstås på (en miljon) intressanta tekniska problem, alla ifrån Anders håll. ANDERS JOBBINTERVJU: Är Anders världens sämsta personliga assistent? Kan han ens Berits namn? Kommer han utnyttja henne för att cardsharka sig genom Mockfjärd? SLUTTAMPEN: Jakob är i Stockholm och gör sitt bästa för att navigera mellan pretentiösa josbarer och förföriska tunnelbanor. CATS VS DOGS: Vilka vinner? Ja, det kanske är människan - vi står faktiskt högst upp på näringskedjan av en anledning! KLICKA HÄR FÖR ATT LADDA NER AVSNITTET

I veckans program besöker Fia Gulliksson den prisbelönta mathantverkaren och marmeladdrottningen Berit Henriksson på Rönngården i byn Böle strax norr om Östersund. Av morötter, älgfärs, nässlor, torkad svamp, grönkål, björksav och hjortron tillagas en festmåltid med inspiration från Berits gård. Till förrätt bjuds på morotssoppa. Varmrätten består av älgfärsjärpar med jämtländsk ädelost och middagen avslutas med kokkaffe och Berits hjortrondrömmar; en kaka som många redan känner till. I veckans Meny tar vi också med er till Frankrike; ett land vars levande mathantverk  inspirerat Berit att våga satsa på sin livsdröm. Men fransmännen inspireras också av oss svenskar och till exempel knäckebröd, skorpor och lax säljer redan bra i butikerna, och lingondryck serveras på restauranger som alternativ till alkoholhaltiga drycker.

1987 gewann die Schweizer Sängerin Maja Brunner mit dem Titel "Das kommt uns spanisch vor" in Dortmund den 2. Grand Prix der Volksmusik. Maja Brunner ist in einer musikalischen Familie aufgewachsen. Berits ihr Vater war aktiver Musiker und auch ihr Bruder Carlo Brunner ist ein stetiger Anwärter beim Grand Prix der Volksmusik. In ihrer Freizeit bastelt sie sehr gerne. Mehr Infos unter: www.fspress.de oder www.maja-brunner.ch Um die Video-Podcasts anschauen zu können, benötigen Sie den Quicktime-Player, den es hier kostenlos zum downloaden gibt. Besser geht es mit der Pro-Version. www.apple.com/de/quicktime/download Um keine Folge zu verpassen am besten im Musikplayer "itunes" (bei apple downloaden) das Promigeflüster kostenlos abonnieren.

Konservering av minnen Russell Marriott Jr började intressera sig för familjens historia som ung. Han fotograferade, samlade in släktberättelser och letade rätt på all sorts handlingar som berättade något om familjen. För 35 år sedan bildade han ett företag i Salt Lake City, Utah, USA, som gör precis det han gjorde som ung. Genom att kliva in i andras hem och rota fram allt av familjehistoriskt intresse; brev, fotografier, tdningsartiklar, utmärkelser och pris, skapar de en samlad släkthistoria. Tusentals dokument scannas in och sammanställs till en samlad historia om familjen. Brev blev bok Berit Juhl från Lysvik i Värmland hade under alla år sett en speciell portfölj bland föräldrarnas saker. Det var först när föräldrarna var borta som hon vågade titta i den. Och hon fann brev som hennes unga föräldrar skickat till varandra när hon själv var nyfödd.  Det var 1940, och den 9 april ockuperade tyska trupper Norge. Berits pappa kallades in i det första kompani som förlades vid norska gränsen, och hemma i Lysvik gick hans unga hustru med en nyfödd bebis, Berit. Nu har Berit Juhl ställt samman breven till en bok ”Någonstans i Värmland”, och i den har hon samlat inte bara breven, utan också intervjuer med folk som var med och kan berätta om den här tiden. Militärer berättar om det spända läget, och mitt i alltsammans finns det också kristidsrecept, på till exempel Maskroskaffe, det återges i slutet av den här texten. I veckans Släktband berättar Berit Juhl om sitt arbete med boken och om sina våndor inför att publicera sina föräldrars brev. -Jag tänkte ju första att det var privat, och visst, en del är av så privat karaktär att jag tagit bort det, men jag förstod ju snart att mina föräldrars upplevelser delades av fler, säger hon.  Brev är en fantastisk källa till historien, tycker Berit, som är oroad över vad framtidens människor komma att kunna finna från oss. SMS och mail är ju ingenting som sparas, så jag skriver gärna brev. Recept på Maskroskaffe ur boken Någonstans i Värmland ”Vanliga maskrosrötter rengöres noga, sköljes och borstas. De skäres i småbitar som får torka och sedan rostas, helst omedelbart före användandet, males och uppblandas med så mycket kaffe som man tycker sig ha råd till, t.ex. 1/3 upp till 2/3 kaffe.” Smedsläkter Ulf Berggren började släktforska redan när han var 16 år, och 1994 startade han föreningen för Smedsläktforskning. Många förknippar smedsläkter med valoner, säger Ulf Berggren, men det finns många andra grupper som kom till Sverige som smeder. Dessutom glömmer man bort att de flesta faktiskt var svenskar som inte hade rötter i andra länder.  Det som utmärker smederna är att de flyttade ofta. När en smed fick ett gott rykte värvades han till ett annat bruk och på så sätt bytte han ort ofta. Av den anledningen kan det stundtals vara svårt att hitta smederna i arkiven. Men, säger Ulf Berggren,  när man väl hittar dem finns mycket information att finna. Föreningen för Smedsläkforskning ger bland annat ut en tidning och har startat en databas som registerar smedsläkter runt om i landet. Man kan också genom föreningen köpa en cd skiva som innehåller information om många smedsläkter.  Till vänster på Släktbands sida, i trädet, finns fliken Länkar. Där kan man hitta länken till Föreningen för Smedsläktforskning.