Podcasts about lundby

Hafslund Celsio har besluttet å gjenoppta karbonfangstprosjektet på Klemetsrud i Oslo. Sammen med Aker Solutions og SLB Capturi skal de bygge et av verdens første fullskala karbonfangstanlegg på avfallsforbrenning. Det måtte selvfølgelig feires!Styret i PF CO2-håndtering samlet toppledere, teknologieksperter, investorer og politikere for å feire investeringsbeslutningen for anlegget på Klemetsrud. Og vi fikk innsikt i selve prosjektet og konsekvenser for hele verdikjeden.Lytt til samtalene mellom:Åpningstale ved Anne Lindboe, ordfører i Oslo (H)Egil Fagerland, CEO, SLB CapturiHenrik Inadomi, EVP New Energies, Aker SolutionsMartin S. Lundby, CEO, Hafslund CelsioEllen S. Viseth, kommentator, TUJanne Harstad Rasten, Engineering Manager Oslo CCS Project, Aker SolutionsMarius Tednes, senior prosessingeniør CCS, Hafslund CelsioSolveig Øye Tveit, prosjektdirektør, SLB CapturiKari Forthun, Segment Lead CCS North Europe, DNV, rådsmedlem, Teknologirådet, og styremedlem, PF CO2-håndteringErik Botnevik, Partner and Head of Investments Norway, InfranodeJon Vatnaland, Senior Partner, HitecVisionMette Vågnes Eriksen, generalsekretær, Polyteknisk ForeningI episoden lærer du hvordan karbonfangst på Klemetsrud skal gjennomføres i praksis, hvilke utfordringer som må løses, og hvorfor private investorer er avgjørende for å realisere klimatiltak. Du får også innsikt i samarbeidet som driver prosjektet fremover og hvordan det kan inspirere lignende initiativer globalt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I podcasten TEKNOLOGIOPTIMISTENE møter du beslutningstakerne for de store IT-investeringene i bransjen, personene som leder de mest fremoverlente IT-selskapene, personene som løser de viktigste samfunnsoppdragene og menneskene i investeringsselskapene som muliggjør rask vekst hos IT-selskapene. Menneskeskapte klimaendringer er vår tids største trussel, og det grønne skiftet er avhengig av teknologioptimister.Målet vårt med podcastserien er å gi beslutningstakerne innenfor IT i energibransjen kunnskap for bedre beslutninger.Denne episoden er en livepodcast fra et arrangement i samarbeid med Itera og LCA.no.Medvirkende:Jon Andreas Pretorius, IT- og utviklingsdirektør, HafslundMartin Onstad, Sjefsarkitekt, Itera Terje Lundby, Leder krafthandel, Østfold EnergiProgramleder: Chul Christian Aamodt, Teknologioptimist, Europower Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Harriet bodde i området Lundby på Hisingen. Hon var van att röra sig fritt och kände de flesta i området. Men, alla var inte snälla mot en liten flicka som var ute själv då det började skymma…Källor:1948 – Svenska MordfallÅttonde huset av Linda SegtnanDN 19480704-05-06-07-11-12-13-17 samt 19481008, 19481212Support till showen http://supporter.acast.com/historiska-brott. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Om tro och dubbdäck. Om att förbereda sig handlar det denna söndag före domsöndagen i Högmässan från Stora Lundby kyrka. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Bibeltexten handlar om flickorna som väntade på brudgummen, hälften av dem hade glömt olja till lamporna så de fick ge sig iväg att handla och missade alltihop. Predikan och böner finns utan musik som PODD att lyssna på eller ladda ner på SRplay!”Nästan varje år när de första snöflingorna dalar ner , så är det skulle jag tro, halva Sveriges befolkning som står överraskade och många i kö, utanför däckverkstaden för att byta till vinterdäck, eller frenetisk letar yllemössa och raggsockar och kliar sig i huvudet efter vart snöskyffeln blev av förra året . Ändå fast vi vetat, även fast vi sett tecknen, så är vi ändå inte förberedda - många av oss får jag lägga till, Nu är inte Jesus stora uppgift att påminna oss om yllemössor eller dubbdäck men snarare att vi skall ta vår Guds tro till våra hjärtan. Inte som ett utanverk, en snygg fasad eller något medskickat, utan för att vara redo för himmelrikets fest, Guds tron den går inte att köpa, den går inte att bara ta över någon annans, som mammas eller pappas, utan vi behöver låta vår egen tro slå rot i våra hjärtan. Det är en del av Jesu budskap att inte vänta, utan att ta emot. Att tron, den går inte att inhandlas för pengar, eller stjälas eller ärvas.” (Ur predikan)Stora Lundby kyrka i Gråbo är församlingskyrka för Stora Lundby församling och ligger strax utanför Gråbo i Lerums kommun i Västra Götaland.Den nuvarande kyrkan är från 1728, men det har stått kyrka på samma plats sedan medeltiden.TextUppenbarelseboken 3:10-13Matteusevangeliet 25:1-13MusikPsalm 490 Guds Son en gång i morgonglans (trad/A Frostenson)Alltid hos mig (F Ortega/Psaltaren 139:8-10, bearb. E Tilling)Psalm 256 Var inte rädd (L Moberg/Y Eggehorn)God be in my head (A Ramsey/Book of hours)Psalm 398 Vi reser ett tecken (P Harling/J Jonson)Du omsluter mig (H-L Raask/Psaltaren 139:5)Lova Gud min själ (Taizé/Psaltaren 103)Psalm 300 O hur saligt att få vandra (R Lowry/P Ollén)Vilken värld det ska bli (P-E Hallin)Medverkande:Magnus Eriksson, kyrkoherde, predikadeHanna Engström, körledare, på orgel och pianoStora Lundby kyrkokörAnders Dahllöw, textläsareCecilia Norberg, förbönProducent Neta NorrmoTekniker Thor Anderssonför Sveriges Radio Göteborgliv@sverigesradio.se

The spotlight falls on the most influential sports science research ever published. A recent paper produced a list of the 100 most influential sports science papers of the last 100 years. Gareth and Ross choose a handful of them, discussing what they found, what their authors didn't know at the time (and got wrong), and what it means today. We discover that the arc of sports science knowledge runs through all these studies, connecting people from AV Hill to Noakes, and themes including oxygen debt, lactate, altitude, pacing strategies, fatigue, and even the 2-hour marathon !Show notesBecome a Patron here, and then join the discussion on on Discourse CommunityStanding on the Shoulders of Giants: The paper that inspired the episode, a collection of 100 influential sports science articlesThe AV Hill Paper on muscular exertion, oxygen and 'lactic acid'. The OG of sports scienceGeorge Brooks proposes the Lactate ShuttleNoakes, St Clair Gibson and Lambert explain the concept of complex regulation. This is the summary and conclusion paper. The more detailed papers are:Why the "catastrophic model for fatigue" fails to explain real-world performance physiologyEvidence for complex systems integration and regulation of muscle activityHow fatigue and performance help control homeostasis during exercisede Koning and Foster explain how pacing is regulated during exercise, using the RPE and duration remainingMichael Joyner applies his physiological determinants of the marathon to the sub-2 hour questionLundby's review questioning the performance benefits of altitude trainingA more recent review on altitude training that covers how periodization, managing training, repeat visits and smarter nutrition may help create and increase the effectA more detailed paper on the role of nutrition when at altitude Get bonus content on Patreon Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

In this inspiring episode, we sit down with Christy Lundby-Hill, a dedicated second-generation Realtor, who has mastered the art of thriving in a smaller community. Christy shares her timeless strategy for success: the power of presence and perpetual learning. Despite 2023's national slowdown in real estate, Christy's business flourished, defying trends with her innovative approach to client events and community engagement. Tune in as she reveals the key habits and mindset shifts that can turn any year into your best year yet. Whether you're new to the game or a seasoned agent, Christy's insights will empower you to elevate your real estate career to new heights. Don't miss out on this episode full of actionable advice.Watch Video Podcast on YouTube: https://youtu.be/YOZ98MwEnM0

Maren Lundby var verdens beste skihopper som vant alt, inkludert VM- og OL-gull. Plutselig sa det stopp etter fem seks år med vektpining. Vekta skøyt i været og Lundby måtte ta seg et pauseår. Til Stavrum & Eikeland forteller hun om den tunge tiden og hvordan hun klarte å kjempe seg tilbake.

Beth Lundby,DC, is a Blair Upper Cervical Chiropractor and Blair Advanced instructor located in Bismarck North Dakota.In this vulnerable yet hopeful and inspirational episode, she tells her background story of choosing to be a Doctor of Chiropractic and ultimately specializing in the neck with the Blair Technique. She talks about the support and love of her husband, John, and the joys and challenges of being a mother and a doctor and finding the balance to excel at both. She is honest about her own struggle with postpartum depression. She encourages every pregnant woman to educate themselves on this condition and to reach out and seek help.Dr. Lundby also talks about her journey to becoming a teacher to other doctors and embarking on her journey toward her post-doctorate degree of becoming a Diplomate of Chiropractic in CranioCervical Junction Procedures.You will also hear some of her favorite recovery stories from her private practice.To contact Dr. Beth Lundby:701-751-4848Dr.Lundby@gmail.comWebsiteFacebookTo contact Ruth:806-747-2735 https://www.blairclinic.comruth@blairclinic.comhttps://www.facebook.com/rutelinHow to find a Doctor near you:Blairclinic.comblairchiropractic.comListen to these related episodes:Drew Hall Episode - Neck Injury and Chronic Pain leads to empathy and a career of helping others.John Hilpisch Episode - What does my neck got to do with me being fertile?Jeffrey Scholten Episode - Observing relief from Cerebral Palsy led to becoming a world leader in Upper Cervical Chiropractic

"Man muss auch Bock haben Präzise zu arbeiten!" Nachdem wir in Episode #019 bereits geklärt haben, was physikalisch und physiologisch in der Höhe passiert, widme ich mich mit Laura-Sophie und Max in dieser Folge euren brennenden Fragen: - Verbessert Höhentraining meine (Ausdauer-)Leistung? - Welche Höhentrainingsmethoden gibt es? - Wie lange und wie hoch sollte ich trainieren? - Was ist das optimale Zeitfenster? - Wie sollte ich mich auf Höhentraining vorbereiten? UND: - Für wen lohnt sich Höhentraining? Alles das erfahrt ihr in dieser Episode, in der wir die neuesten Meta-Analysen zusammenfassen und praxisnah diskutieren. Auch diese Folge ist wieder ein Special des ESCAPE-Netzwerks und bietet eine Übersicht zur Evidenz verschiedener Höhentrainingsmethoden. Dazu wie immer einige Einblicke und Erfahrungswerte aus der Praxis, die euch helfen sollen, diese Tools für euch einzuordnen. Ihr wollt wissen wer noch dabei ist und was wir machen? Hier geht's zur E.S.C.A.P.E. Homepage sowie zum Instagram-Kanal. Für Anmerkungen, Fragen und weitere Themenvorschläge - schickt mir gerne eine Sprachnachricht über SpeakPipe. Laura's socials: Instagram LinkedIn LU-Ausdauercoaching Max' socials: Instagram LinkedIn Polite-Coaching Meine "Socials": Instagram YouTube ResearchGate Literatur: 01) Bailey & Davies (1997) Br J Sports Med 02) Bonetti & Hopkins (2009) Sports Med 03) Chapman et al. (2014) J Appl Physiol 04) Chen et al. (2023) Heliyon 05) de Pauw et al. (2013) Int J Sports Physiol Perform 06) Feng et al. (2023) Front Physiol 07) Girard et al. (2020) Front Sports Act Living 08) Girard et al. (2023) Int J Sports Physiol Perform 09) Millet et al. (2010) Sports Med 10) Nummela et al. (2019) Scand J Med Sci Sports 11) Mujika et al. (2019) Sports Med 12) Lundby & Robach (2016) Exp Physiol 13) Robach & Lundby (2012) Scand J Med Sci Sports 14) Schantz (2015) Scand J Med Sci Sports 15) Treff et al. (2022) Dtsch Z Sportmed Kapitel: 0:00:00 Teaser 0:00:32 Intro 0:04:11 Mexico City '68 0:08:20 Live High - Train Low? 0:10:57 Trainingsmethoden 0:14:41 Rahmenbedingungen 0:18:29 Live Low - Train High? 0:19:42 Meta-Analyse I 0:22:08 Placebo oder Nocebo? 0:31:31 Meta-Analyse II 0:37:17 Meta-Analyse III 0:43:20 Dosis = Kilometerstunden? 0:48:55 Individuelle Anpassungen 0:54:50 Präzise Arbeit & Planung 0:57:24 Hoch soll'n se leben! 1:02:41 Das Höhenloch? 1:09:46 Altitude im Teamsport 1:10:50 Monitoring in der Höhe 1:15:14 Für wen lohnt sich das? 1:19:56 Welche Trainingsinhalte? 1:22:35 Zusammenfassung 1:24:23 ESCAPE-Netzwerk 1:25:26 Outro

Norway's Lundby, Pyeongchang Olympics Gold Medalist, to Retire from Ski Jumping

Mikkolasystrarnas mytomspunna livsöden korsar gång på gång Jonas Hassen Khemiris familjehistoria. Ina, Anastasia och Evelyn. Systrar med liknande bakgrund och drömmar, men som framför allt delar den märkliga känslan av att deras liv styrs av en förbannelse vars ursprung går tillbaka till ett annat land, en annan tid. Jonas Hassen Khemiri i samtal med Birgitta Westlin, präst i Lundby församling, Göteborg. Medarrangör: Albert Bonniers Förlag

Afsnit titel: Bag Om Nyhederne 90: Hyldest til MadsPanelet hylder deres ven og kollega Mads Lundby Hansen, cheføkonom i CEPOS og den største fornyer af den økonomiske debat i årtier – som gik bort den 5. juni i år, grundlovsdag. Dagens øvrige emner:Større råderum kalder på skattelettelser til danskerne Det trækker op til transatlantisk skattekrig og -kaos Skærmforbud i skoler og daginstitutioner – hvem ville have skærmene indført? virker et forbud? og hvad blev der er af frisætningen af de offentligt ansatte? Adam Smith runder 300Til slut kårer vi som altid Ugens Lyspunkt og Skævert.Deltagere: Vært og direktør Martin Ågerup, analysechef Otto Brøns-Petersen, forskningschef Karsten Bo Larsen og chefkonsulent Jørgen Sloth. Kontakt til podcastvært Martin Ågerup: martin@cepos.dk Optaget den 9. juni 2023.Links: https://www.berlingske.dk/politik/regering-vil-fjerne-boerns-adgang-til-skaerm-i-dagtilbud https://www.dr.dk/nyheder/politik/sf-vil-have-skaerme-ud-af-folkeskolen-mobilen-skal-ud-flere-papirboeger-og-blyanter https://www.dr.dk/nyheder/politik/moderaterne-og-venstre-vil-give-danskerne-nye-skattelettelser-socialdemokratiet-er https://jyllands-posten.dk/indland/ECE16029339/saa-meget-kan-skatten-lettes-for-de-penge-der-pludselig-er-dukket-op/ http://www.libertas.dk/arkiv/49.pdf https://www.wsj.com/articles/janet-yellen-global-tax-plan-house-republicans-ways-and-means-jason-smith-eb1ce0a2https://www.berlingske.dk/kommentar/selv-paa-hans-doedsdag-blev-hans-synspunkter-forvredet-men-mads-lundby

Denne gang starter vi hos en lytter, som har følt vreden fra en mandlig ånd på en rideskole

Wolfgang Wee Uncut #374: Vegard Lundby Rekaa er astronom og forsker. ► STØTT WOLFGANG WEE UNCUT!Ler mer her: https://www.wolfgangweeuncut.no/sttt-wwuNå som jeg har sagt opp jobben og satser for fullt på Wolfgang Wee Uncut, setter jeg enormt stor pris på alle som ønsker å støtte podcasten. Det gjør at jeg kan holde podcasten åpen og tilgjengelig for alle, og holde trykket oppe.DONASJON: VIPPSOm du ønsker å donere via Vipps, kan du søke opp “Wolfgang Wee Uncut” eller bruke vippsnummer:#759273► WWU KLIPPKANAL https://www.youtube.com/wwuklipp ► SOSIALE MEDIER:• Hjemmeside: http://www.wolfgangweeuncut.com• Instagram: https://www.instagram.com/wolfgangwee/• Facebook: https://www.facebook.com/wolfgangweeu...• Twitter: https://twitter.com/wolfgangwee• TikTok: https://www.tiktok.com/@wolfgangwee

I podcasten TEKNOLOGIOPTIMISTENE møter Pia Kristensen Moe og Chul Christian Aamodt beslutningstakerne for de store IT-investeringene i bransjen, personene som leder de mest fremoverlente IT-selskapene, personene som løser de viktigste samfunnsoppdragene og menneskene i investeringsselskapene som muliggjør rask vekst hos IT-selskapene. Menneskeskapte klimaendringer er vår tids største trussel, og det grønne skiftet er avhengig av teknologioptimister.Målet vårt med podcastserien er å gi beslutningstakerne innenfor IT i energibransjen kunnskap for bedre beslutninger.Medvirkende:Martin S. Lundby, Deputy CEO Hafslund & CEO Hafslund VekstChul Christian Aamodt, Teknologioptimist, EuropowerSendingen er produsert av Europower Partner. Redaksjonen i Europower har ikke medvirket i produksjonen.Foto: Pareto Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Dr. Beth Lundby is a Blair Upper Cervical Chiropractor and is certified as proficient and as a primary instructor in the Blair Upper Cervical Technique. She owns and operates her private practice called Upper Cervical Health Centers in Bismarck, North Dakota. Dr. Beth took the uncommon road of starting a practice and family at a similar time, presenting certain obstacles that are unique for women chiropractors. In this episode, we discuss: the pros/cons of solo practice as a mom challenges with starting a new practice in a new town lessons learned in the effort to balance family and work life post-partum woes facing chiropractors including physical healing, depression, etc. the process of refining her skills as a chiropractor and finding her authentic model of practice and more. If you enjoy conversations like these, please let us know by emailing blairchiropodcast@gmail.com. Visit www.blairtechnique.com/events to find an upcoming seminar to sharpen your skills. You'll also find the information for this years conference there. Connect with Dr. Beth through her website here: https://www.uppercervicalbismarck.com/

Debatten om mulig legalisering af aktiv dødshjælp er igen blevet aktualiseret af, at en meget omtalt lam mand, Preben, er blevet hjulpet til at dø i Belgien. Vi tager debatten med sognepræst ved Sorgenfri Kirke og psykoterapeut Ane Sofie Lindegaard, der er imod idéen og læge samt professor i filosofi ved Københavns Universitet, Klemens Kappel, der forsvarer den.Flere melder sig ud af dagpengesystemet, hvor ydelserne langsomt falder. Hvad er løsningen? Tænketanken Kraka og en række fremtrædende økonomer foreslår nu en ”elitebilistordning”, hvor dagpengene bliver hævet, for dem, der sjældent gør brug af dagpengesystemet. Cheføkonom i Kraka, Ulrik Beck er gæst.En ny regering er dannet, som kalder sin politik ambitiøs. Gør det sig også gældende i den økonomiske politik, skattepolitikken og mht. arbejdsudbuddet? Vi får en analyse af cheføkonom Mads Lundby Hansen fra Tænketanken Cepos.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Warar iyo Barnaamijyo Af Soomali ah Afhayeenka baarlamanka Iswiidhen Andreas Norlén oo mar kale loo doortay inuu jagadaasi sii hayo afarta sannadood ee foodda innagu soo haysa. Ugu yaraan 15 qof oo deggenaa xaafadda Biskopsgården iyo toban kale oo ku dhaqnaa nawaaxiga Lundby iyo Backa ee xaafadda Hisingen ee magaalada Göteborg, ayaa horey ugu biirey ururka xagjirka ah ee Daacish ee ka dagaalama Suuriya. Iyo warar kale

En människa som inte kan sluta sörja: Vad är det hon sörjer egentligen? Alla de dödas död eller bara den egna oförmågan att leva. En orättvis värld eller en gammal barndom. En förälder eller en omöjlig kärlek. Vad ska hon göra med all sorg? Gå i terapi? En diktsamling om det stoff som sorgen vävs av: kärleken, döden och längtan. Språket, molnen, husdjuren. Den oändliga barndomen. Jenny Tunedal i samtal med Birgitta Westlin, präst i Lundby församling, Göteborg. Medarrangör Wahlström & Widstrand

This week, please join authors Svati Shah and Senthil Selvaraj as well as Guest Editor and Editorialist Manuel Mayr as they discuss the article "Metabolomic Profiling of the Effects of Dapagliflozin in Heart Failure With Reduced Ejection Fraction: DEFINE-HF" and the editorial "SGLT2 Inhibitors in Heart Failure: Targeted Metabolomics and Energetic Metabolism." Dr. Carolyn Lam: Welcome to Circulation On Run, your weekly podcast summary and backstage pass to the journal and its editors. We're your co-hosts, I'm Dr. Carolyn Lam, Associate Editor from the National Heart Center and Duke National University of Singapore. Dr. Greg Hundley: And I'm Dr. Greg Hundley, Associate Editor, Director of the Pauley Heart Center at VCU Health Richmond, Virginia. Dr. Carolyn Lam: In today's feature paper, we will be talking about the metabolomic profiling of the effects of dapagliflozin in heart failure, and this is from the DEFINE-HF trial. It's just such a cool paper with a lot of insights you have to hear from the authors. But, before we get there, let's talk about some of the other papers in today's issue. Shall we, Greg? Dr. Greg Hundley: You bet, Carolyn. Well, how about if I go first? Dr. Carolyn Lam: Please. Dr. Greg Hundley: Thank you, Carolyn. My first paper comes to us from Professor Paulus Kirchhof from the Universitäres Herzzentrum in Hamburg. Carolyn, in the randomized EAST-AFNET 4 study, so the early treatment of atrial fibrillation for stroke prevention, these trial investigators demonstrated that systematic initiation of early rhythm control reduced adverse cardiovascular outcomes in patients with recently diagnosed atrial fibrillation and stroke risk factors. However, the effectiveness and safety of early rhythm control in patients with multiple cardiovascular comorbidities is not known. Carolyn, in this study, it was a prespecified sub-analysis of the EAST-AFNET 4 trial and it compared the effectiveness and safety of early rhythm control with usual care stratified into patients with high CHA2DS2-VASc scores of greater than or equal to 4. Dr. Carolyn Lam: Nice. Okay. Important question, what did they find? Dr. Greg Hundley: Right, Carolyn. Quite a bit of data in this study, so let's walk through it carefully. First, in regards to the study population, the EAST-AFNET 4 randomized 1093 patients with CHA2DS2-VASc scores of greater than or equal to 4, these were predominantly women, 61% female, and then also 1,696 patients with CHA2DS2-VASc of less than four, and these were predominantly men, so only 37% women. Now let's get to the date. Early rhythm control reduced the composite primary efficacy outcome of cardiovascular death, stroke, or hospitalization for worsening heart failure or for acute coronary syndrome in patients with high CHA2DS2-VASc scores of greater than 4, but not in patients with CHA2DS2-VASc scores of less than 4. Second, now Carolyn, the primary safety outcome, so death, stroke, or serious adverse events of rhythm control therapy, was not different between study groups in patients with high CHA2DS2-VASc scores of greater than 4, but occurred more often in patients with low CHA2DS2-VASc scores randomized to early rhythm control. Now Carolyn, life threatening events or death were not different between the groups. When female sex was ignored for the creation of high and lower groups, the interaction P was not significant for the primary efficacy outcome, but remained significant for the primary safety outcome. Dr. Carolyn Lam: Oh, you are right. A lot of interesting data here. What's a take home message? Dr. Greg Hundley: Right, Carolyn. So the take home message is the following. Patients with recently diagnosed atrial fibrillation and multiple cardiovascular comorbidities should be considered to have priority access to early rhythm control to reduce cardiovascular outcomes, and a specific trial of early rhythm control in these patients is really needed as a next step. Dr. Carolyn Lam: Oh, thank you, Greg. The next paper focuses on arrhythmogenic right ventricular cardiomyopathy, which we know is characterized by a high propensity to life threatening arrhythmias and progressive loss of heart muscle. More than 40% of reported genetic variants linked to arrhythmogenic right ventricular cardiomyopathy, or ARVC, reside in a gene called plakophilin-2, or PKP2. In today's paper, Dr. Delmar and Lundby from NYU Grossman School of Medicine and University of Copenhagen, respectively, and their colleagues, described a comprehensive characterization of the ARVC molecular landscape using a multidisciplinary approach including human samples from ARVC patients with PKP2 mutations and left ventricular ejection fraction above 45%, as well as PKP2-deficient murine and human induced pluripotent stem cell-derived cardiomyocytes. They studied all of these with comprehensive proteomics and functional analysis. Dr. Greg Hundley: Wow, Carolyn, another great study in circulation combining both preclinical murine models as well as data from human subjects. So, what did they find? Dr. Carolyn Lam: Precisely, Greg. Here's what they found. Loss of nuclear envelope integrity and subsequent DNA damage is a key substrate in the molecular pathology of AR VC. The authors further showed transcriptional down regulation of proteins of the electron transcript chain as an early event in the molecular pathophysiology of the disease prior to an ejection fraction falling below 45%. This associates with increased oxidant production, with the clinical message being, therefore, that the authors propose therapies that limit oxidant formation may be a possible intervention to restrict DNA damage in ARVC. Dr. Greg Hundley: Very nice, Carolyn. Okay, our next paper comes from Dr. Donald Lloyd-Jones from Northwestern University, the Feinberg School of Medicine. Carolyn, you can tell the change in inflection of my voice because it's time for another Carolyn's quiz. Carolyn, open-ended question. Can you remind us of life's essential eight? Dr. Carolyn Lam: Oh boy, Greg. It's like asking me to name the dwarfs. I know I'm going to forget one, but here you go. Diet, exercise, cholesterol, weight, smoking, sugar must be there, diabetes, blood pressure. You see, I got seven. What's the eighth? Dr. Greg Hundley: Yeah. Remember seven dwarfs, Sleepy. Dr. Carolyn Lam: Sleep. Dr. Greg Hundley: Very good. Great job, Carolyn. Dr. Carolyn Lam: Thank you. Dr. Greg Hundley: Recently, the American Heart Association recently published an updated algorithm for quantifying cardiovascular health, the Life's Essential 8 score. In this study, the investigative team quantified US levels of cardiovascular health using the new score. They included non-pregnant, non-institutionalized individuals aged 2 through 79 years who were free of cardiovascular disease from the National Health and Nutrition Examination Surveys that were conducted between 2013 and 2018. Now, for all participants, they calculated the overall cardiovascular health score, and it ranged from 0, which is really low, to 100, which is the highest, as well as the score for each component. And Carolyn, yes, you are very close. Remember the eight? Diet, physical activity, nicotine exposure, sleep duration, body mass index, blood lipids, blood glucose, and blood pressure, and they used published American Heart Association definitions of these. The cardiovascular health scores were assessed across strata of age, sex, race, ethnicity, family income, and depression. Dr. Carolyn Lam: Okay, Greg. What did they find? Dr. Greg Hundley: Right, Carolyn. There were 23,400 plus participants, representing 201,728,000 adults and 74 million children. The overall mean cardiovascular health score was 64.7 among adults using all eight metrics, and it was 65.5 for the three metrics available of diet, physical activity, and BMI among the children and adolescents that were aged 2 through 19 years. Now, for the adults there were significant differences in mean cardiovascular health scores by sex, age, and racial ethnic group. Mean scores were lowest for diet, physical activity, and the BMI metrics. There were large differences in mean scores across demographic groups for diet, nicotine exposure, blood glucose, and blood pressure. In children, diet scores were low, 40.6, and were progressively lower in higher age groups. Large differences were also noted in mean physical activity and BMI by sociodemographic group. Carolyn, this study basically identifies wide ranges of scores across multiple domains of the essential eight, and thus, this new Life's Essential 8 score helps identify large group and individual differences in cardiovascular health. Additionally, overall, cardiovascular health in the US population remains well below optimal levels, and there are both broad and targeted opportunities to monitor, preserve, and improve cardiovascular health across the life course in both individuals, as well as the population at large. Dr. Carolyn Lam: Wow. Thanks, Greg. Truly really interesting. Everyone's going to have to pick up that paper and all the other papers in this issue, because there's also an In Depth paper by Dr. Whelton on “Harmonization of the ACC/AHA and ESC/ESH Blood Pressure Hypertension Guidelines, Comparisons, Reflections, and Recommendations. There's a Research Letter by Dr. Munshi on the accurate classification of cardiomyopathy etiology by chromatin accessibility. Dr. Greg Hundley: Carolyn, I have got to report an exchange of letters from Professor Sun and Weng regarding the article, “Legumain Is an Endogenous Modulator of Integrin αvβ3 Triggering Vascular Degeneration, Dissection, and Rupture.” And then Carolyn, lastly, there's a Perspective piece from Professor Vidal-Petiot entitled, “Thresholds for Hypertension Definition, Treatment Initiation, and Treatment Targets: Recent Guidelines at a Glance.” Well, Carolyn, how about we get on to that feature discussion? Dr. Carolyn Lam: Yes, let's go Greg. Wow, we have a star stud cast for today's feature discussion, and on a star studied topic, if I may. It's on the SGLT2 inhibitors, this time in the DEFINE-HF study and really going into the mechanism of action of SGLT2 inhibitors. Now, that's one question I personally get all the time. How do these things work? Today's paper brings us one step closer, for sure, in the understanding. I'm so grateful to have the first author, Dr. Senthil Selvaraj from University of Pennsylvania, as well as the corresponding author of the paper, Dr. Svati Shah, associate editor, as well as the corresponding author from Duke Molecular Physiology Institute. We also have Dr. Manuel Mayr who was both the guest editor and editorialist for this paper, and Dr. Mayr is from Kings College London, British Heart Foundation Center. Welcome, everyone. Senthil, get us started here. The DEFINE-HF study, just a quick summary, what that was about and then what you did, what you found. Dr. Senthil Selvaraj: Absolutely. Good morning, everyone, or maybe good evening for your time, Carolyn, but we were very excited about this study and the ability to do targeted metabolomic profiling in DEFINE. This audience is well familiar with the fact that SGLT2 inhibitors are foundational therapy in heart failure reduced ejection fraction, and the interesting thing is, despite a lot of literature, we still don't know why. Whether it relates to change in inflammation or endothelial function, but given the mechanism of action, metabolism is sort of at its core. So in this study we sought to identify metabolic pathways that were associated with dapagliflozin treatment using this targeted metabolomics platform in which we assayed 63 metabolites, acylcarnitine, which are markers of fatty acid oxidation, several amino acids, and ketone-related metabolites. To do this, we studied 234 participants from DEFINE, which is a 12-week placebo-controlled trial of dapagliflozin in this population, and we perform principal components analysis for dimensionality reduction techniques. In this study, briefly we found that, first, our principal components analysis yielded 13 different factors that accounted for the substantial proportion in the variation of the data, and that two in particular, ketone-related metabolites and short acylcarnitines in factor 6, as well as medium-chain acylcarnitines in factor 7 were differentially associated with dapagliflozin treatment. Specifically, there were increases in several ketone-related metabolites and short acylcarnitines, as well as several medium-chain acylcarnitines, really speaking to, potentially, changes in fatty acid as well as ketone biology with dapagliflozin treatment. The second aim of our study was to look at changes in metabolites and changes in endpoint studying DEFINE, which included NT-proBNP as well as KCCQ scores. We found that dicarboxylate long-chain acylcarnitines and aromatic amino acids really related to worsening heart failure endpoints there. So, a lot to impact, a lot that we found, and appreciative about the opportunity. Dr. Carolyn Lam: Oh, wow. Thank you so much for that amazing summary. Svati, I've heard you speak so many times on metabolomics on our calls, but this is really so important. First, I think the question is, congratulations for thinking ahead of time to collect the samples and to do all of this. Congratulations on that. Could I ask if you went in with any specific hypothesis or were you surprised by these findings, Svati? Dr. Svati Shah: Yeah, Carolyn, thank you so much. It was such a pleasure to work with Senthil on this and I really want to highlight what an incredible early career investigator he is. He's really going to set the metabolism world on fire. I also wanted to say thank you to the PI of the clinical trial, the parent clinical trial DEFINE-HF Mikhail Kosiborod, who did the really hard work of collecting the samples along with the clinical trial itself. To me, what's really cool is to be able to take a clinical trial like this with really important clinical outcomes well adjudicated and to be able to dig into the mechanism at a metabolic level of what might be going on with SGLT2 inhibitors. Going into this, Carolyn, we suspected that ketone-related biology was at play. There have been studies in other populations, non-HFrEF populations, that have shown that SGLT2 inhibitors have what appears to be beneficial impacts on ketone biology and induced ketosis. So, going into this, we suspected that this ketone pathway was going to come up. I think what's exciting is, not only did we find that the ketone pathway was differential modified by dapagliflozin, but that it wasn't at the level of severe ketosis that we would be concerned about. And then secondly, we found pathways of fatty acid oxidation. Some related to the effects of the medication and some related to changes in functional outcome. So it really enhanced beyond what we already knew about ketone biology, expanded our understanding of potential mechanisms of SGLT2 inhibitors, and expanded this into the HFrEF space, Carolyn. Dr. Carolyn Lam: Oh, that's so nice. I'm bursting with questions, but I really, really have to ask Dr. Manuel Mayr, first, could you put these findings into context for us and tell us what they mean clinically? Dr. Manuel Mayr: Yeah, Carolyn. First of all, I want to join you in congratulating the authors to this important study. As Svati mentioned, previous studies have reported effects of SGLT2 inhibitors on ketone bodies, but the present study really adds to the literature because it uses the state of the art metabolomic techniques. It uses a technique called mass spectrometry, but they also have a rating of, I think, in total, 63 metabolites in over 200 patients. Mass spectrometry is becoming increasingly important for cardiovascular precision medicine because we can use it in clinical trials to provide an unbiased assessment of metabolites and proteins. So it's a very versatile technology. I think this study really adds to the rapidly growing literature that SGLT2 inhibition is a principle of unloading the failing heart from metabolic stress. Dr. Carolyn Lam: Wow, I really like that and your editorial is just beautiful. I love that you say, "After the serendipitous findings of improved heart failure outcomes with SGLT2 inhibitors, mechanisms were postulated, but studies, such as the one we're discussing, are needed to really uncover what's the real thing." Now, I know this may sound really oversimplified and so on, but I'd really love for Senthil or Svati to just bear with me as I ask, what are you going to say to people who go, "Okay, then we should just be downing ketones," Or, "We should be Working on the fatty acid parts of it," Or taking conclusions like that. What would you say to something like that? Dr. Senthil Selvaraj: I'm happy to go first. It's a really wonderful question and I do think that this study raises the question of whether we should be exogenously increasing ketone levels to provide some sort of benefit. I would say the jury's still out there. I think it's a hot topic right now. But there are also differences between how we raise key tone levels, whether you do that endogenously in the body, or whether you give something like a ketone supplement, so exogenous ketone supplementation. And I think that there are completely different physiologies there. So more to come. I think there are a lot of studies in this space. The ketogenic diet is something that I'm often asked as well, whether that might provide benefit to heart failure. There are a lot of ways that I can, but one thing that we need to be mindful of is the fact that it will reduce glycogen stores as well, which may impact exercise capacity. So, we need more data. I would say the other thing that we found in our studies, while they were increased in ketone levels and markers of fatty acid oxidation with dapagliflozin treatment, we aren't necessarily sure that those mediate the benefits of SGLT2 inhibitors. DEFINE has important clinically relevant endpoints, but it is not an event-based trial. And so we don't know and we can't link the changes in metabolites with changes in outcomes quite yet. Dr. Svati Shah: Carolyn, just to add to the wonderful response that Senthil just gave, I think we do have to be careful. We don't know whether these are direct effects of SGLT2 inhibitors or whether these are related to the caloric loss that we know happens with these medications. I think it's important to point out that we're looking in the blood, we don't actually know what's happening at the tissue level, so we do have to be a little bit careful. We have made inferences that this is reporting on substrate fuel selection in the heart, but we also suspect that skeletal muscle and other organs are heavily involved in some of the pathways we're seeing. So I just wanted to make those important caveat to the epidemiologic work that we do. Dr. Carolyn Lam: And those are so important, so thank you Senthil and Svati. Manuel, I'd love to invite your thoughts because you did sort of point out some of these points in your editorial. Could you maybe discuss a bit of those and raise any questions, perhaps? Dr. Manuel Mayr: Yes. I think Svati and Senthil have nicely mentioned already that these measurements are performed in plasma. So the changes in plasma could be due to, for example, increased production in the liver due to decreased consumption in other tissues. So I guess the next step would be, and I would be really interested on what the authors want to pursue, is to provide direct evidence for the energetic hypothesis, that really the heart is consuming these keto bodies and what type of measurements could be performed to provide direct evidence in humans for these metabolic hypothesis. Dr. Senthil Selvaraj: That's a really great question, Manuel. There was a really nice study that was published about a year or two ago in Science in which the authors did coronary sinus sampling. So really to get arterial venous gradients, measure substances in the arterial system as well as the coronary sinus venous system and get extraction. I think that that study would be very interesting to understand. You take patients on SGLT2 inhibitors, those who are not, and to understand what is the heart chewing on. Obviously more invasive than some other approaches, but other studies that I think would be really interesting in those space would be flux studies and stable isotope studies. Again, as Svati really nicely mentioned, these are systemic physiology snapshots whenever we do less localized techniques like that, but they're still very important because heart failure is a systemic process. Dr. Carolyn Lam: Anything to add, Svati? Dr. Svati Shah: No, I think you said it beautifully. I'll just say on the sort of epidemiologic side, to be able to link this to harder outcomes, DEFINE-HF wasn't really designed to be able to do that. So as we expand our understanding of SGLT2 inhibitors, understand different populations, and to link these pathways to more objective outcomes, I think, will be really useful, also. Dr. Carolyn Lam: Indeed. Manual, in your editorial, you actually discuss some of your own work, which may be the ones that Senthil is actually talking about. What is your view? Dr. Manuel Mayr: Well, I think I'm very excited that beyond fatty acid metabolism and glucose metabolism, ketones have extracted increasing attention. Ketone body metabolism, I think, has long been underappreciated. We still need to understand to what extent it really acts as a fuel and that it can help to overcome the energy deficit that creates heart failure. I think, as mentioned by Svati and Senthil, we need more studies in this area, and of course other trials are ongoing where they're going to measure, for example, the phosphocreatine to ATP ratio by using phosphor-NMR spectroscopy. So we get direct evidence whether there really is an energetic improvement upon SGLT2 inhibition. I think this will be studies to look forward to and to add to the growing literature that metabolism is important as a therapeutic target for heart failure. Dr. Carolyn Lam: Oh, such exciting times. You mentioned the EMPA-VISION trial in your editorial. I think I'm trying to tell everybody, you have to pick up the paper and the editorial. You're going to learn so much. This is so cool. Thank you so, so much all of you for being on this podcast, for sharing your thoughts. I'm sure everyone has learned a lot and enjoyed it just as I have. On behalf of Greg and I, thank you for being here, thank you for joining us today, and don't forget to tune in again next week. Thank you. Dr. Greg Hundley: This program is copyright of the American Heart Association 2022. The opinions expressed by speakers in this podcast are their own and not necessarily those of the editors or of the American Heart Association. For more, please visit ahajournals.org.

Fans fra de to store københavnske fanklubber i Superligaen evner ikke at opføre sig ordentligt hverken på Stadion eller i det offentlige rum, især Brøndby hærgede i weekenden. De hærger overalt, truer folk og udøver vold, som de vil til stærk gene og uendelig foragt hos almindelige borgere. Når politiet forsøger at skabe en smule orden, så skal de finde sig i at blive hånet af fans banner på stadion. Hvorfor skal samfundet dog blive med at finde sig i det og betale for at holde styr på Brøndbys og FCKs fodboldfans? Vi spørger regeringspartiets og Socialdemokratiets retsordfører Bjørn Brandenborg. De radikale har fremlagt en økonomisk plan, der indeholder topskattelettelser. Venstre vil gøre det nemmere for danskerne at købe ejerbolig. Nu må den borgerlige-tænketank Cepos' cheføkonom Mads Lundby Hansen da være glad! Analyse af udspillene. Folketingsvalget står for døren og dansk politik ved at komme op i højt gear. Vi samler op på det hele og forsøger at uddele Ugens Fidusbamse til en værdig modtager.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Så genopstod Familiefestivalen her i året 2022 på Svend Gøngeskolen! Netop nu, hvor Vordingborg skolevæsen står overfor store udfordringer med hensyn til vedligeholdelse af skolerne. Kun 140 millioner i efterslæb. Og nu påtænker Vordingborg Kommune, at ændre skolestrukturen! Så derfor kære Fugl Føniks alias Familiefestivalen var det en god dag, at invitere borgmesteren til Lundby  og sprede vingerne ud, og vise, hvad Svend-Gøngeskolen står for og kan! Hør eleverne, hør skolebestyrelsensformanden, hør lokalrådet, ja hør alle stemmerne fra Bårse og Lundby. Av for søren PS. Det skal lige nævnes, at "Av for søren" var skoleleder på Svend Gøngeskolen dengang i 2014, da Familiefestivalen blev født...    

Vi er i Planica, og får hjelp av Maren Lundby og Kasper Wikestad til å oppsummere sesongen. Vi blir bedre kjent med Kasper, og hvor mange priser har Maren vunnet siste uka?

Liikuntalabran podcastissa Petri Jalangon, LitM, FM, vieraana on Aapo Räntilä, ja aiheina ovat voimaharjoittelun yksilölliset vasteet ja ohjelmointi. Onko täysin voimaharjoitteluun vasteettomia valmennettavia (non-respondereita)? Mistä erot vasteissa johtuvat? Miten muokata heikosti kehittyvän harjoitusohjelmaa? Mitä myyttejä liittyy voimaharjoittelun yksilöllisiin vasteisiin? Miten satelliittisolut, geenit, ribosomin biogeneesi ja solusignalointi liittyvät vasteisiin? Muun muassa näihin kysymyksiin kuulet podcastissa vastaukset. Tarjolla on todella tuhti tutkittuun tietoon perustuva paketti voimaharjoittelusta, ohjelmoinnista, valmennuksesta ja fysiikkaharjoittelusta kiinnostuneille. Jos työskentelet voimavalmentajana, liikunnanohjaajana, fysiikkavalmentajana, fysioterapeuttina, tai haluat saada lisää voimaa ja lihasmassaa, et voi jättää tätä podcastia väliin. Sisältö: (4:00) Miten kiinnostuit voimaharjoittelun tutkimisesta? (13:00) Miten määritellään non-responderi ja high/low-responderi? Do Non-Responders to Exercise Exist—and If So, What Should We Do About Them?, Pickering & Kiely (2019) (19:50) Miten seurata yksilöllisiä vasteita? (26:18) Milloin voi todeta, että ei kehity tietyllä harjoitusohjelmalla? Variability in muscle size and strength gain after unilateral resistance training, Hubal ym. (2005) (33:15) Mitä jokaisen pitäisi huomioida lukiessaan tutkimuksia voimaharjoittelusta? (39:45) Mistä erot yksilöllissä vasteissa johtuvat? Newton Finland Podcast #15 Miten palautua fyysisestä rasituksesta? – Juha Hulmi (LitT) (45:45) Miten satelliittisolut liittyvät yksilöllisiin vasteisiin? Molecular Regulation of Exercise-Induced Muscle Fiber Hypertrophy, Bamman ym. 2018 (48:30) Miten valmentaja voi huomioida yksillöliset erot harjoitusohjelmien suunnittelussa? Liikuntalabra Podcast #3 Miten seurata palautumista kestävyysharjoittelusta? – Olli-Pekka Nuuttila (LitM) (57:20) Miten valmentaja voi huomioida yksillöliset erot harjoitusohjelmien suunnittelussa 10-14-vuotiailla joukkueurheilijoilla? Individual differences in the responses to endurance and resistance training, Hautala ym. (2005) (1:03:25) Miten muokata heikosti kehittyvän voimaharjoitusohjelmaa? Refuting the myth of non-response to exercise training: 'non-responders' do respond to higher dose of training, Montero & Lundby (2017) Investigating the reproducibility of maximal oxygen uptake responses to high-intensity interval training, Giudice ym. (2020) High Responders to Hypertrophic Strength Training Also Tend to Lose More Muscle Mass and Strength During Detraining Than Low Responders, Räntilä ym. (2021) (1:17:50) Miten ohjelmoida nopeasti kehittyvien voima- ja lihasmassaharjoittelua? (1:24:00) Mitä myyttejä liittyy voimaharjoittelun yksilöllisiin vasteisiin? (1:26:30) Lyhyesti: Miten ohjelmoida hitaasti kehittyvien voima- ja lihasmassaharjoittelua?

#57 Medborgarbudget i Göteborg I detta avsnitt uppmärksammar vi ett omfattande samverkans arbete i stadsdelen Lundby i Göteborg. Vi får höra mer om ett övergripande arbete ”Skola som arena” där många aktörer har samverkat för att stärka området ur ett demokratiskt perspektiv. Här har medborgarbudgeten ”Din idé” särskilt uppmärksammats med ett hedersomnämnande internationell av OIPD som årligen utser ”Best practice in participation”. Medverkande: Victoria Trygg, utvecklingsledare demokrati, och Klara Andersson, processledare barn och unga samverkan Göteborgs Stad Programledare: Nils Munthe Tid: 28:35

I denne episoden snakker vi med professor Carsten Lundby. Carsten jobber ved Høgskolen i Innlandet, campus Lillehammer. Tematikken for episoden vil omhandle begrepet "Live high, train low", der vi fokuserer mest på hvordan høydetrening kan øke idrettslig prestasjon. Hvor høyt bør man ligge? Hvor lenge i denne høyden bør man ligge? Er det å være i høyden noe vits i det hele tatt? Svaret på disse med mer får du i denne episoden! God lytting! Kontaktinformasjon: Jobbsiden hans Researchgate Referanser: Lundby, C., Calbet, J. A., & Robach, P. (2009). The response of human skeletal muscle tissue to hypoxia. Cellular and molecular life sciences, 66(22), 3615-3623. Lundby, C., Millet, G. P., Calbet, J. A., Bärtsch, P., & Subudhi, A. W. (2012). Does ‘altitude training'increase exercise performance in elite athletes?. British Journal of Sports Medicine, 46(11), 792-795. Lundby, C., Sander, M., Van Hall, G., Saltin, B., & Calbet, J. A. (2006). Maximal exercise and muscle oxygen extraction in acclimatizing lowlanders and high altitude natives. The Journal of physiology, 573(2), 535-547. Rønnestad, B. R., Hamarsland, H., Hansen, J., Holen, E., Montero, D., Whist, J. E., & Lundby, C. (2021). Five weeks of heat training increases haemoglobin mass in elite cyclists. Experimental physiology, 106(1), 316-327. Lundby, C., & Robach, P. (2016). Does ‘altitude training'increase exercise performance in elite athletes?. Experimental physiology, 101(7), 783-788.

Verdens eldste mann, verdens mest krenkede og dagens støre krenkeekspert er samlet i studio. Vi snakker om Lundby, blodig Kylie Jenner og det norske herrelandslaget i fotball. Er bølgen hot or not? Det får du svaret på i dagens episode.

Vi är så stolta och glada över att veckans avsnitt av Tvillingpodden är sponsrat av Mickiofsweden Lundby av Micki. Läs mer om Lundby och deras nya dockhusdockor HÄR. I veckans avsnitt pratar Jessica och Angelica om dejting, jakt, gamla minnen från relationer... Vad betyder egentligen uttrycket "ta en lus?". Det och mycket mer! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Tony Möörk och Erika Lundby har många kurser tillsammans men är även mycket aktiva på var sitt håll. Vi pratar om hur de hittade dansen, tävlingsregler i fox, skor och personlig integritet inom dansen. De berättar om Foxveckan som blir i Malung nästa år och mycket mer. Trevlig lyssning! Kram! http://foxveckan.se/ Foxveckan hemsida https://foxfusion.se/ Foxfusion hemsida https://www.facebook.com/tony.moork Tonys Facebook https://www.happydance.se/ Happy dance hemsida https://www.facebook.com/happydancesverige Happy dance Facebook https://www.facebook.com/erika.lundby Erikas Facebook

Og hvorfor lyser stjernerne? Og er stjernestøv egentlig noget, der findes i virkeligheden eller kun i tegnefilm? Der er et hav af spørgsmål om vores fantastiske stjernehimmel. Derfor har hele 9 nysgerrige børn sendt Radionauterne på en super sej stjernemission, og du kan komme med lige her! Medvirkende: Villum på 9, Magnus på 8 år fra Århus, Caroline, 9 år gammel fra Lundby, Kasper på 5 år, Vibe på 8 år fra København, Leonora på 6 år fra København 6 år, Sally på 7 fra Svendborg, Liv på 6 fra Brønshøj og Augusta 8 år gammel fra Hellerup. Anja C. Andersen, professor i astrofysik ved Niels Bohr Institutet på Københavns Universitet. Musik: Stjernestøv af Chapper, Annika Aakjær og Jimmy Jørgensen. Jingle af Morten Huusfeldt. Billede: NASA, pillars of creation: https://www.nasa.gov/sites/default/files/thumbnails/image/pillars_of_creation.jpg Afsnittet er tilrettelagt og redigeret af Karen Birkegaard og Lisa Bay. I redaktionen Elise Normann. Radionauterne er produceret af Karen Birkegaard og Lisa Bay med støtte fra Novo Nordisk Fonden.

I dette afsnit får vært Martin Ågerup besøg af velfærdsiværksætter May Bjerre Eiby, der åbnede sit eget demensplejehjem Dagmarsminde i 2016. May Bjerre Eiby er sygeplejerske, kandidat i sygepleje samt forfatter to bøger om plejesektoren. I første del af afsnittet fortæller May Bjerre Eiby om sine erfaringer på sit plejehjem med beboere med demens. Ifølge May Bjerre Eiby er demens ikke så slem en sygdom, hvis den bliver behandlet ordentligt. Derudover forklarer hun, at man på hendes plejehjem prøver at fjerne medicineringen af beboerne, fjerne deres rollatorer og få dem ud af kørestolene. Hun forklarer også vigtigheden af, at beboerne bor i hjemmelige æstetiske omgivelser og får 1 times træning om dagen. I anden del af samtalen diskuterer Martin og May Bjerre Eiby udfordringerne i den offentlige plejesektor. Udfordringerne involverer magtfuldkommenhed blandt de offentlige ansatte, fokus på pauser, mangel på ansvar, institutionel indretning, overmedicinering og overdrevet vikarforbrug.  Lyt til afsnittet, udvid din horisont og hør May Bjerre Eibys bud på en bedre plejepolitik. Links: Eiby (2017) ”Når omsorg er den bedste medicin”. Eiby (2020) ”Omsorgsmanifestet: Hvordan vi skaber verdens bedste plejehjem”. Lundby et al. (2020) ”Use of medication among nursing home residents: a Danish drug utilisation study”: https://academic.oup.com/ageing/article-abstract/doi/10.1093/ageing/afaa029/5799033?redirectedFrom=fulltext (https://academic.oup.com/ageing/article-abstract/doi/10.1093/ageing/afaa029/5799033?redirectedFrom=fulltext) Ågerup (2017) ”Velfærd i det 21. århundrede: fra tilsanding til innovation: skitse til et nyt nationalt kompromis”. Ågerup (2019) ”Drop krav om minimumsnormeringer i daginstitutioner. Fjern i stedet bureaukrati, så pædagogerne får mere tid til børnene”: https://jyllands-posten.dk/debat/blogs/martinaagerup/ECE11290970/drop-krav-om-minimumsnormeringer-i-daginstitutioner-fjern-i-stedet-bureaukrati-saa-paedagogerne-faar-mere-tid-til-boernene/ (https://jyllands-posten.dk/debat/blogs/martinaagerup/ECE11290970/drop-krav-om-minimumsnormeringer-i-daginstitutioner-fjern-i-stedet-bureaukrati-saa-paedagogerne-faar-mere-tid-til-boernene/) Ågerup (2019) ”Forskere går nu imod Bupl: Ikke belæg for at indføre minimumsnormeringer. Det er fagligheden, som skal forbedres”: https://jyllands-posten.dk/debat/blogs/martinaagerup/ECE11696170/forskere-gaar-nu-imod-bupl-ikke-belaeg-for-at-indfoere-minimumsnormeringer-det-er-fagligheden-som-skal-forbedres/ (https://jyllands-posten.dk/debat/blogs/martinaagerup/ECE11696170/forskere-gaar-nu-imod-bupl-ikke-belaeg-for-at-indfoere-minimumsnormeringer-det-er-fagligheden-som-skal-forbedres/) Kontakt til podcastvært Martin Ågerup: martin@CEPOS.dk Optagelsen er lavet: 7. januar 2021

Finansminister Nicolai Wammen har i et svar til Folketinget bekræftet, at regeringens mange skattestigninger koster hver enkelt dansker ca. 2.000 kr. ekstra om året. Cheføkonom Mads Lundby Hansen er med andre ord ”chokeret” over, at Finansministeriet bekræfter det tal, Lundby selv har fremført mange gange. Forskningschef Karsten Bo Larsen vurderer, at den danske model er udfordret i den aktuelle sygeplejerskekonflikt. Lundby Hansen nævner, at det vil koste 1/3 af det økonomiske råderum i de næste fire finanslove, hvis sygeplejerskernes løn skal løftes til lønniveauet for politibetjente. Analysechef Otto Brøns-Petersen vurderer, at vi potentielt er på vej mod en ”boligboble” igen. Forsøget på at etablere et nyt ejendomsvurderingssystem er fortsat meget forsinket. Ugens Lyspunkt er formand for Det Konservative Folkeparti Søren Pape Poulsen, som på årets udgave af Folkemødet kom med en konkret plan til forøgelse af arbejdsudbuddet. Otto Brøns-Petersen fortæller om kompleksiteten i regulering af Facebook og Google. Links:   https://www.berlingske.dk/politik/regeringen-indroemmer-vores-politik-koster-danskerne-tusindvis-af-kroner (https://www.berlingske.dk/politik/regeringen-indroemmer-vores-politik-koster-danskerne-tusindvis-af-kroner) https://www.berlingske.dk/dine-penge/skaebneuge-for-boligmarkedet-her-er-hvad-de-foerende-eksperter-mener-om (https://www.berlingske.dk/dine-penge/skaebneuge-for-boligmarkedet-her-er-hvad-de-foerende-eksperter-mener-om) https://www.berlingske.dk/kommentatorer/facebook-kan-ikke-laengere-loebe-fra-sin-brug-af-magt-i (https://www.berlingske.dk/kommentatorer/facebook-kan-ikke-laengere-loebe-fra-sin-brug-af-magt-i) Kontakt til podcastvært Martin Ågerup: martin@CEPOS.dk   Optagelsen er lavet: 21. juni 2021.  

Denne uka har vi tatt turen til Engerdal for å ta en prat med Marius Lundby. Marius er en svært ivrig jeger og har en spesiell forkjærlighet for rovdyr- og elgjakt. Og det blir det prat om her. Marius har blant mye annet vært med på over 60 fellinger av ulv, og mange av disse med han som en av de seige driverne inne i ringen. Her kommer det med andre ord mange interessante erfaringer, og gode jakthistorier. Har du lyst til å bli med i Patreon-jaktlaget registrerer du deg enkelt her: https://www.patreon.com/jegerpodden Sjekk ut serien Ta med deg en her: https://jegerpodden.no/ta-med-deg-en/ See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Hva betyr egentlig gullokse eller gullbukk? Hvordan måler man reveskallen for å finne ut om den holder til medalje? Og hvordan har man kommet fram til dette? Disse spørsmålene og mange fler får du svar på i denne episoden med Roar Lundby som gjest. Roar jobber som jaktkonsulent i NJFF og har ansvar for blant annet trofébedømmingen og utdanning av dommere. Han gir oss svarene på alle våre spørsmål om hva som kreves for å oppnå den berømte gullmedaljen, hvor store er de største og hvor finner man dem.Har du også lyst til å bli med i Patreon-jaklaget? Da registrerer du deg enkelt her: https://www.patreon.com/jegerpodden See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vegard Lundby Rekaa er tilbake og denne gangen har vi begge to stabilt internett. Vegard tar oss igjennom vitenskapshistorien fra astronomens ståsted, så bli med på en fascinerende og spennende reise i denne episoden. Hvis du vil vite litt mer om Vegard og astronomi, hør gjerne på episode 38. Sjekk også ut www.astronomen.no

Dieses Wochenende ist es endlich so weit: In Ljubno beginnt die Saison für die Skispringerinnen so richtig. Wir halten unser Wort und blicken ausführlich auf den restlichen Winter voraus. Tobi bespricht mit Luis das bevorstehende Wettkampfprogramm und diskutiert die eklatanten Unterschiede zu den Herren. Zudem gibt es einen Überblick über die stärksten Teams und Springerinnen und natürlich stellt sich auch die Frage, ob Maren Lundby ihren Titel verteidigen kann. Abschließend zeigen wir einmal mehr klare Kante unsererseits, was das Thema Gleichberechtigung angeht. Viel Spaß mit dieser Sonderfolge! Themenblöcke: 00:00 - 02:03: Der Corona-Kalender und die Unterschiede zu den Herren 02:03 - 13:50: Jahresauftakt in Ljubno 14:55 - 19:55: Althaus, Seyfarth und Co.: Team Deutschland 19:55 - 22:20: Kramer und Co.: Team Österreich 22:20 - 26:20: Lundby und Co.: Team Norwegen 26:20 - 29:15: Krinar, Bogataj und Co.: Team Slowenien 29:15 - 32:25: Takanashi, Ito und Co.: Team Japan 32:25 - 36:15: Kampf um die Kugel: Die Favoritinnen 35:15 - Ende: Ein ewiger Kampf um Gleichberechtigung? Flugshow in den Sozialen Netzwerken Flugshow auf Facebook Flugshow auf Instagram Foto: Luis Holuch Du möchtest deinen Podcast auch kostenlos hosten und damit Geld verdienen? Dann schaue auf www.kostenlos-hosten.de und informiere dich. Dort erhältst du alle Informationen zu unseren kostenlosen Podcast-Hosting-Angeboten.

I dette afsnit får vært Martin Ågerup besøg af velfærdsiværksætter May Bjerre Eiby, der åbnede sit eget demensplejehjem Dagmarsminde i 2016. May Bjerre Eiby er sygeplejerske, kandidat i sygepleje samt forfatter to bøger om plejesektoren. I første del af afsnittet fortæller May Bjerre Eiby om sine erfaringer på sit plejehjem med beboere med demens. Ifølge May Bjerre Eiby er demens ikke så slem en sygdom, hvis den bliver behandlet ordentligt. Derudover forklarer hun, at man på hendes plejehjem prøver at fjerne medicineringen af beboerne, fjerne deres rollatorer og få dem ud af kørestolene. Hun forklarer også vigtigheden af, at beboerne bor i hjemmelige æstetiske omgivelser og får 1 times træning om dagen. I anden del af samtalen diskuterer Martin og May Bjerre Eiby udfordringerne i den offentlige plejesektor. Udfordringerne involverer magtfuldkommenhed blandt de offentlige ansatte, fokus på pauser, mangel på ansvar, institutionel indretning, overmedicinering og overdrevet vikarforbrug.  Lyt til afsnittet, udvid din horisont og hør May Bjerre Eibys bud på en bedre plejepolitik. Links: Eiby (2017) ”Når omsorg er den bedste medicin”. Eiby (2020) ”Omsorgsmanifestet: Hvordan vi skaber verdens bedste plejehjem”. Lundby et al. (2020) ”Use of medication among nursing home residents: a Danish drug utilisation study”: https://academic.oup.com/ageing/article-abstract/doi/10.1093/ageing/afaa029/5799033?redirectedFrom=fulltext (https://academic.oup.com/ageing/article-abstract/doi/10.1093/ageing/afaa029/5799033?redirectedFrom=fulltext) Ågerup (2017) ”Velfærd i det 21. århundrede: fra tilsanding til innovation: skitse til et nyt nationalt kompromis”. Ågerup (2019) ”Drop krav om minimumsnormeringer i daginstitutioner. Fjern i stedet bureaukrati, så pædagogerne får mere tid til børnene”: https://jyllands-posten.dk/debat/blogs/martinaagerup/ECE11290970/drop-krav-om-minimumsnormeringer-i-daginstitutioner-fjern-i-stedet-bureaukrati-saa-paedagogerne-faar-mere-tid-til-boernene/ (https://jyllands-posten.dk/debat/blogs/martinaagerup/ECE11290970/drop-krav-om-minimumsnormeringer-i-daginstitutioner-fjern-i-stedet-bureaukrati-saa-paedagogerne-faar-mere-tid-til-boernene/) Ågerup (2019) ”Forskere går nu imod Bupl: Ikke belæg for at indføre minimumsnormeringer. Det er fagligheden, som skal forbedres”: https://jyllands-posten.dk/debat/blogs/martinaagerup/ECE11696170/forskere-gaar-nu-imod-bupl-ikke-belaeg-for-at-indfoere-minimumsnormeringer-det-er-fagligheden-som-skal-forbedres/ (https://jyllands-posten.dk/debat/blogs/martinaagerup/ECE11696170/forskere-gaar-nu-imod-bupl-ikke-belaeg-for-at-indfoere-minimumsnormeringer-det-er-fagligheden-som-skal-forbedres/) Kontakt til podcastvært Martin Ågerup: martin@CEPOS.dk Optagelsen er lavet: 7. januar 2021

Dieses Wochenende ist es endlich so weit: In Ljubno beginnt die Saison für die Skispringerinnen so richtig. Wir halten unser Wort und blicken ausführlich auf den restlichen Winter voraus. Tobi bespricht mit Luis das bevorstehende Wettkampfprogramm und diskutiert die eklatanten Unterschiede zu den Herren. Zudem gibt es einen Überblick über die stärksten Teams und Springerinnen und natürlich stellt sich auch die Frage, ob Maren Lundby ihren Titel verteidigen kann. Abschließend zeigen wir einmal mehr klare Kante unsererseits, was das Thema Gleichberechtigung angeht. Viel Spaß mit dieser Sonderfolge! Themenblöcke: 00:00 - 02:03: Der Corona-Kalender und die Unterschiede zu den Herren 02:03 - 13:50: Jahresauftakt in Ljubno 14:55 - 19:55: Althaus, Seyfarth und Co.: Team Deutschland 19:55 - 22:20: Kramer und Co.: Team Österreich 22:20 - 26:20: Lundby und Co.: Team Norwegen 26:20 - 29:15: Krinar, Bogataj und Co.: Team Slowenien 29:15 - 32:25: Takanashi, Ito und Co.: Team Japan 32:25 - 36:15: Kampf um die Kugel: Die Favoritinnen 35:15 - Ende: Ein ewiger Kampf um Gleichberechtigung? Flugshow in den Sozialen Netzwerken

Dieses Wochenende ist es endlich so weit: In Ljubno beginnt die Saison für die Skispringerinnen so richtig. Wir halten unser Wort und blicken ausführlich auf den restlichen Winter voraus. Tobi bespricht mit Luis das bevorstehende Wettkampfprogramm und diskutiert die eklatanten Unterschiede zu den Herren. Zudem gibt es einen Überblick über die stärksten Teams und Springerinnen und natürlich stellt sich auch die Frage, ob Maren Lundby ihren Titel verteidigen kann. Abschließend zeigen wir einmal mehr klare Kante unsererseits, was das Thema Gleichberechtigung angeht. Viel Spaß mit dieser Sonderfolge! Themenblöcke: 00:00 - 02:03: Der Corona-Kalender und die Unterschiede zu den Herren 02:03 - 13:50: Jahresauftakt in Ljubno 14:55 - 19:55: Althaus, Seyfarth und Co.: Team Deutschland 19:55 - 22:20: Kramer und Co.: Team Österreich 22:20 - 26:20: Lundby und Co.: Team Norwegen 26:20 - 29:15: Krinar, Bogataj und Co.: Team Slowenien 29:15 - 32:25: Takanashi, Ito und Co.: Team Japan 32:25 - 36:15: Kampf um die Kugel: Die Favoritinnen 35:15 - Ende: Ein ewiger Kampf um Gleichberechtigung? Flugshow in den Sozialen Netzwerken Flugshow auf Facebook Flugshow auf Instagram Foto: Luis Holuch

En kort introduksjon av Vegard Rekaa, vi rekker likevel å snakke litt om spektroskopi, plasma, nordlys og mye annet. Vegard gir deg lyst til å ta turen ut og titte opp på stjernene. Noen tekniske problemer gjorde denne episoden til en kort første prat - to be continued. https://astronomen.no/  

Veckans avsnitt sponsras av Lundby & Micki Leksaker. Läs mer om Lundbys dockskåp "Room" HÄR! Ibbe gästar Tvillingpodden eftersom att Angelica är på semester nere i Skåne. Det blir ett extra långt avsnitt med en frågestund. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Så är du fortfarande, över 10 år senare, kvar i Sverige. Mycket är annorlunda, endel saker är lika dana. Som utmaningen att vara en bra förälder, det ändras inte vart än i världen du är.Det här är Marcus Izzos verklighet om att komma från USA till Sverige, skillnader mellan länderna. Men också om hur man vågar prioritera rätt i livet.Tack snälla Mickis Leksaker och Lundby Doll's House för att ni sponsrar detta avsnitt av Norrlandspäron. Kika in på Lundby doll's house facebook sida här See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Veckans avsnitt sponsras av Lundby & Micki Leksaker. Läs mer om Lundbys dockskåp "Room" HÄR!Angelica & Jessica tar upp ämnen som sensualitet, orgasm och bröst - med sin mamma. Det och mycket mer i veckans avsnitt av Tvillingpodden som alltid är en blandning av högt och lågt men framförallt humor! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Veckans avsnitt sponsras av Lundby & Micki Leksaker. Läs mer om Lundbys dockskåp "Room" HÄR!Angelica & Jessica pratar om döden, aktiv dödshjälp och vad som ger dem kraftig ångest. Jessicas sambo Ibbe hoppar in på ett hörn. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Me snakkar om den tragiske bortgangen til NBA-legenden Kobe Bryant. I tillegg diskuterar me saken rundt hoppjentenes kamp om å få hoppe i stor bakke i VM. Og me ladar opp til helgas store hending, Super Bowl! I Studio: Emil Andreas Malmin Nordpoll, Lavrans Holm-Hansen, Stian Tonning.

Denne uka er det Bøverbrus OL-vinner Maren Lundby som gjester OA-podden på vei hjem til gallaforberedelser. OAs lesere har de siste ukene stemt fram Lundby som tidenes idrettsutøver fra Vestoppland. Lørdag er hun nominert både til Årets kvinnelige utøver og Årets navn under Idrettsgallaen.  Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Denne uka er det Bøverbrus OL-vinner Maren Lundby som gjester OA-podden på vei hjem til gallaforberedelser. OAs lesere har de siste ukene stemt fram Lundby som tidenes idrettsutøver fra Vestoppland. Lørdag er hun nominert både til Årets kvinnelige utøver og Årets navn under Idrettsgallaen. 

I vårens sista avsnitt av Rasta Möter (Göteborgs enda renodlade lokalfotbollspodd) möter vi 6B-laget Västkurd BK:s styrelsemedlem och backupmålvakt (?) Vural "Vurre" Kokulu! Det blev ett intressant samtal om de tidiga åren i Lundby som slutade underst i en TV-puckenhög efter ett straffavgörande och några fina anekdoter från Croatia-tiden. Vi pratar också om bildandet av Västkurd BK och deras ambitioner och förhoppningar inför framtiden! In och lyssna! Får även tacka pizzeria Herkules där vi spelade in avsnittet!  Rasta Möter är tillbaka efter sommaren!  Podden produceras som vanligt av Joachim Frej och Daniel Svärd. 

Profesor Knut Lundby ved Institutt for medier og kommunikasjon, Universitetet i Oslo, forsker på medialisering, dvs. kulturelle og sosiale endringer der mediene spiller en rolle. Helt fra studietiden har han vært opptatt av det tverrfaglige møtet mellom medier og religion. Nå leder han det skandinaviske forskningsprosjektet om Medier og religion i samfunnskonflikter (CoMRel). Avslutningskonferansen holdes i Litteraturhuset i Oslo 31. mai 2018. 

I denne uge kigger Tom på Superligaen her halvvejs i grundspillet. Han er bestemt ikke enig med NordicBets blogredaktør om, hvem der ender med at løbe med guldet.  ”Brøndby bliver mestre”. Så klart melder NordicBets blogredaktør, Søren Sorgenfri, ud i denne uges udgave af Genpres. Den melding gør selvklart ondt på værten, der dog må indrømme, at de gule ser bedre ud end længe. I denne uges udgave af programmet har Tom også besøg af Mikkel Lundby Madsen, der dækker Superligaen – specielt FCK og Brøndby – for Ritzau. På en lille time når de omkring de bedste holds tilstand, kigger på hvem, der kommer i slutspillet, sætter det bedste hold, og undrer sig over, hvad hulen, der foregår i Randers. Lyt med! 

I denne uges Genpres kigger vi på landsholdets comeback, og hvad der pludselig ligner en stor chance for VM – blandt andet med hjælp fra dokumentarist, der har fulgt landsholdet bag facaden i to år. Der er sket et eller andet med landsholdet siden Åge Hareide kom til. Der er en større glæde, et mere direkte spil – og vigtigst af alt – vi er pludselig meget tæt på VM i Putins Rusland næste år. Det kigger Genpres på i dag. Hvad er det, der er sket? Hvordan ser idealopstillingen ud og hvordan adskiller Åge Hareide sig fra forgænger Olsen, og hvorfor betyder det meget for den succes, holdet har nu. Tom har besøg af Mikkel Lundby Madsen, der dækker landsholdet fra Ritzau og af Niels Chr. Jung – kendt DR-dokumentarist. Jung har netop lavet dokumentarserien ”Vi er landsholdet”, hvor han som den første journalist har fået nærmest fri adgang til at filme med landsholdet i flere år. Første afsnit kan ses her på DR’s hjemmeside https://www.dr.dk/tv/se/landsholdet-tv/-/vi-er-landsholdet-fra-drenge-til-maend

Einar Lundby var av gammel bondeslekt på Hedmark. Han var, som sagt, lege og praktiserte faget sitt i rundt ti år. Spesielt la han vekt på psykiatri. Lundby ble sjelesørger og forkynner på heltid. Han var til hjelp for mange, ikke minst under sitt Grini-opphold. Johan Emilian Moan er professor emeritus i fysikk.

Karl Johan dog utan familj och testamenterade sina pengar till fattiga i bygden genom en stiftelse i sitt namn - men Karl Johans yttersta önskan uppfylldes aldrig. Kaliber - den sista viljan - det bortglömda testamentet. Berit sitter vid sitt köksbord och minns tillbaka på sin granne från när hon var barn, 60 år tillbaka. – Han var lång och smal, mager tror jag. Grått hår hade han. Han hade en rosa brevlåda, det var ovanligt på 40-talet. Det kommer jag ju ihåg. Karl Johan Johansson och hans syster Berta var Berits närmsta granne när hon var barn och växte upp. – De hade haft det väldigt fattigt, mycket mera än vad som var vanligt på den tiden. De bodde ju i ett hus som var väldigt dåligt. Jag kände de inte så noga, man gick ju nåt ärende och Karl Johan var ju hemma och tröskade, det är det enda jag kommer ihåg. Det här handlar om Karl Johan Johansson och hans sista vilja. Berit kommer att ha en huvudroll i den här berättelsen, trots att hon inte kände Karl Johan så bra. Vi ska komma tillbaka till Berit, men först ska vi till Boestorp. Det var här Karl Johan Johansson bodde. – Då ger vi oss ut rätt ut på åkern. Vi är i Boestorp i Södra Lundby nån mil utanför Vara på Västgötaslätten. Grannarna Karl-Anders Andersson och Jan-Erik Svensson tar kurs och går rätt ut längs med en åker, över lite taggtråd och stannar inte förrän vi står mitt ute på fältet. – Det syns inte så mycket var, men huset låg här och ladugården lite längre bort. Jag tog med ett det kortet här. Jan-Erik tar fram en svart-vit bild. En man och en kvinna sitter framför ett gammalt hus. Det är Karl Johan och hans syster Berta. – Så här såg det ut då, detta kortet är taget på 30-talet skulle jag tro. Då ser vi gränsen här, det är ett buskage. Det var körsbärsträd som var hela kanten här. Så låg huset här och ladugården bakom. – Inte ett spår är det? – Nej, det syns ingenting kvar. Karl Johan föddes här i stora Boestorp 1903 – då hette gården Lars Gisslesgården. Han var ett av fem syskon, men syskonskaran krympte snabbt. Två av hans systrar och hans storebror gick bort innan Karl Johan hann fylla 14 år. Till slut var det bara Karl Johan och hans lillasyster Berta som blev kvar – och de bodde kvar ända till 70-talet, när Berta gick bort. – Jag har ett kort här, det är bara ett litet tag före han flyttade till Vedum. Vi ser här att huset ser lika dåligt ut som det gjorde där, det har inte hänt så mycket på 40 år. Det är det ju minst emellan de här korten. Det var inte bara huset som var nergånget. Här fanns ingen ström, inget vatten och när Jan-Erik kom och lussade när han var liten eller gav dom färskt bröd så kom ljuset från en fotogenlampa. Vi går in och sätter oss i Jan-Eriks kök. De har i sin hembygdsförening fått mängder av papper, kvitton, betyg och foton som berättar om Karl Johans liv. – Han var ju väldigt proper ser man ju, det var han ju alltid. Det kunde man ju inte se att han bodde så dåligt. Nej, det gick inte att se de som träffade honom ute. Just det här att han hade sin hatt och sin överrock och kom och cyklade, det är ett minne. Bilden av Karl Johan växer fram som en ordentlig man som alltid såg bra ut, visste vad som hände och som gjorde ett bra jobb. Han var ordningsvakt vid nöjestillställningar, han ska ha skrivit i Skarabors läns tidning och för Nordiska muséet. Karl Johan spelade ofta på tipset och vann någon gång. – Han var ju så idrottsintresserad också, så fotboll och detta det kunde han ju väldigt bra, han var lite insatt på så vis, säger Jan-Erik. Jan-Erik plockar fram en biljett till en fotbollsmatch, den kommer från det legendariska fotbollsåret 1958. – Han hade alltså vunnit en biljett till fotbolls-VM och den biljetten finns kvar här, han åkte aldrig till Stockholm på detta. – Han åkte aldrig? – Nej, för biljetten finns kvar och den är inte riven utan hela biljetten finns kvar. Det var kvartsfinalen som Sverige spelade mot Sovjetunionen. Sverige vann med 2-0, gick vidare och vann till sist silver i fotbolls-VM. – Jag undrar varför han inte åkte då? – Ja. Det kanske var för dyrt för att åka till Stockholm. Karl Johan som var så fotbollsintresserad kunde antagligen inte åka på kvartsfinalen för att han inte hade råd. Han blev kvar i Vedumstrakten som dagsverkare hela sitt liv trots att han ville något annat. – Det pratade han om många gånger att hans stora olycka var att han inte fick läsa som ung. Jag har hans betyg här och han hade toppbetyg i skolan, men det fanns ju inga pengar att läsa för. Han var hos en lantbrukare här och ville låna pengar, men det fick han ju inte. De tyckte att ”Det var ju onödigt att läsa”. Annars hade han nog blivit riksdagsman eller något sådant som ung, säger Jan-Erik Svensson. Karl Johan Johanssons högsta önskan var alltså att få studera, men han hade inte råd. Karl Johan som levde så sparsamt och fattigt ville i stället att andra ungdomar som inte har råd skulle få chansen. Under större delen av sitt liv sparade han sina pengar och när han dör, 89 år gammal, lämnar Karl Johan nästan 270 000 kronor efter sig. Pengarna testamenterade han till mindre bemedlade som studerar.  – Det är väl där det kommer fram, att inte han fick studera i unga år själv. Testamentet Det är Karl Johan Johanssons testamente Kaliber handlar om idag och den sista viljan. Vad har hänt med pengarna som skulle hjälpa fattiga i byn att studera? Kaliber går på jakt för att ta reda på var pengarna tog vägen och vad som hände med Karl Johans sista vilja. – Han gick ju bort då i juli och då hörde jag väl det. Det är Berit, som bodde granne med Karl Johan som barn, som började att gräva i det här. Det började med en artikel i tidningen efter han dog.  – Jag vet att vi läste ju det, att han testamenterar till kyrkan. Karl Johan som hon mindes var fattig hade sparat pengar nästan hela sitt liv för att testamentera bort dem till de som inte har så mycket pengar. Så här formulerade han det i testamentet: ”Mina [resterande] tillgångar i form av bankmedel och premieobligationer skall efter min död förvandlas till en stiftelse, för behövande, mindre bemedlade och studerande”. Karl Johan hade inga arvingar och då är det Allmänna arvsfonden som är den rättmätiga arvingen, men det går alltså att skriva testamente. Av de 1800 som dör utan arvingar varje år skriver också 1200 testamente, precis som Karl Johan Johansson. Berit bodde inte längre kvar, men testamentet satte sig i minnet och flera år senare undrade hon vad som hade hänt med hans vilja. Berits bror bodde däremot kvar i området. – Ja jag var ju med min bror och då blir det ju att man pratar, att det var ju att ingen visste om det hade delats ut några pengar. Karl Johan skriver i sitt testamente att de som ska få pengar från stiftelsen ska vara skrivna i Bitterna pastorat. Ansvaret för stiftelsen delar han upp. Kyrkorådet i Bitterna ska se till att det blir en styrelse som ansvarar för utdelningen. Den lokala banken, Skaraborgs läns sparbank ska förvalta pengarna och verkställa testamentet. Det är också banktjänstemän som bevittnar testamentet. Det finns ingen skyldighet att ta emot ett arv, men både kyrkan och banken meddelar att de är villiga att göra som testamentet säger. Men mer än 20 år senare frågar Berit och hennes bror runt för att få reda på vad som har hänt med pengarna och det visar sig att ingen har hört något om att några pengar från stiftelsen ska ha delats ut. – Jag tyckte ju att det var förfärligt att hans vilja då - att ingen hade gjort något åt det, för att det är ju det som är meningen. Karl Johans vilja, det var så tydligt att det var fel, säger Berit. Det har alltså gått 22 år sedan Karl Johan  skrev sitt testamente 1993. 1993 är året då Sverige är mitt inne i en finanskris, det är krig i Jugoslavien. Tjeckoslovakien blir Tjeckien och Slovakien och i USA blir Bill Clinton för första gången president. 22 år har gått och Karl Johan, som levde fattigt och sparsamt hela sitt liv, verkar inte ha fått sin yttersta vilja uppfylld. Ingen har fått ta del av de hopsparade nästan 270 000 kronor han lämnade efter sig. – Det har väl naturligtvis funnits sådana som har kunnat få de här pengarna. Tänk en ungdom som går på gymnasiet som får 10 000 eller 5 000 kronor, det är ju mycket för en sån som har det knapert. Så då tänkte jag att är fel att ingenting görs, så då tog jag itu med detta. Berit börjar undersöka vad som har hänt. Hon kontaktar skatteverket och får veta att det inte finns något organisationsnummer på någon sådan stiftelse, ringer prästen i området och mejlar Vara pastorat. Hon får ett första svar av ekonomichefen. – Då svarade hon att ingen utdelning har skett på grund av att medlen är placerade i bundna obligationer. Berit får fram bouppteckningen som visar vad Karl Johan lämnade efter sig och den visar att det mycket riktigt fanns premieobligationer när Karl Johan dog. Premieobligationer betyder att du sparar pengar i staten, det är ett tryggt sätt att spara och det finns en chans att du kan vinna pengar. De löper de ett antal år och så var det i Karl Johans fall. Men de sista obligationerna måste ha förfallit för över 15 år sedan.  – Det var ju i alla fall 268 000 kronor i obligationer, de måste ju ha lösts in. När en människa dör räknar vi med att den sista viljan blir lyssnad till. Det som vi skriver ner utgår vi för att det blir verklighet – men frågan är om det är så? Här fortsätter vi Berits jakt för att se vad som har hänt. Vi börjar på 90-talet.  Finns det någon stiftelse alls? Jag beger mig till landsarkivet för att titta på protokoll från kyrkorådet i Bitterna. Jag börjar med att gå igenom protokollen för just det kyrkoråd som enligt testamentet fick ansvaret att sätta igång stiftelsen. Jag går igenom alla protokoll från det att Karl Johan dör ända fram till 2000-talet, det står om kyrkbänkar, resor och annat som händer, men inget om det som jag letar efter. Efter att ha gått igenom alla protokoll, står det inte ett ord om Karl Johans stiftelse eller att man skulle tillsätta en styrelse. Så jag testar en annan väg. Inom kyrkan finns det flera olika råd och nämnder som har olika uppgifter. Kanske att någon annan del av kyrkan hade ansvaret. Jag sätter mig i bilen och åker till Vara pastorats kansli som Bitterna pastorat tillhör numera efter att kyrkan har organiserat om. Jag får hjälp på kansliet att se vad som är diariefört under Karl Johan Johanssons stiftelse. Här visar sig en helt ny bild. Det är kyrkonämnden i Bitterna som har haft uppe stiftelsen på sina möten och alltså inte kyrkorådet. Och inte bara en gång. Protokollen avslöjar Första gången nämnden tar upp det är i januari 1994, året efter Karl Johan dog. 1994: I protokollet står det att Skaraborgs läns sparbank, som ju hade i uppgift att verkställa testmentet, har berättat för kyrkonämnden om testamentet och de bestämmer: ”Att enligt Karl Johan Johanssons vilja delta i bildandet av en stiftelse i hans namn”. De föreslår också att själva kyrkonämnden ska bli den första styrelsen. Jag bläddrar vidare bland mötensprotokollen. Och Karl Johans namn dyker upp igen två år senare. 1996: Förslag ska tas fram på hur stiftelsen ska kunna bildas. 1997: Arbetet med bildande av stiftelse ska komma igång. Det bildas en arbetsgrupp som formulerar stadgar. Här finns stadgarna också, även om de inte är underskrivna. 1999: Här hittar jag nya stadgar. Ytterligare två år senare och nu är vi inne på 2000-talet.  2001: Här ställs en fråga om hur långt det har kommit med testamentet efter Karl Johan Johanssons död. Den dåvarande kyrkoherden ska höra vidare. Ett möte till – här finns informationen om att de sista obligationerna löstes in året innan.  Bitterna kyrkoråd får under året uppgiften att utse styrelse och det skrivs en uppsättning stadgar – igen. 2002: En arbetsgrupp ska ta reda på hur de bildar en stiftelse. Stadgar skrivs, två gånger. 2004: Här finns ett protokoll med styrelsen för stiftelsen. Nu har det alltså gått mer än 10 år sedan Karl Johan dog. Sedan dröjer det. Nästa gång något dyker upp är 2011. 2011: En styrelse ska bildas. Stadgar skrivas och uppgifter kollas upp. 2013: En person som är med på mötet undrar vad som hände med Karl Johans stiftelse. På 20 år har alltså inget egentligen hänt. Eller ja, fem uppsättningar stadgar har skrivits, man har utsett styrelse några gånger, men ändå verkar ingenting ha hänt. Jag tar med alla protokoll och visar det för Berit, som hade Karl Johan Johansson som granne när hon var barn. – Det måste ju vara slöhet. Jag blir beklämd, att det kan vara så här långdraget. De tar upp det, men det kommer ingenstans för att de vet inte, det är ju så att de måste ta till experter. Det är ju okunskap det är frågan om, ifrån början till slut. Jag ska inte anklaga någon för någonting, men okunskapen. Att bilda en stiftelse Ett namn som återkommer i mötesprotokollen under åren är Inger Gustafsson. Hon är idag vice ordförande i församlingsrådet i Vedum idag. Jag träffar henne och ordföranden i rådet Stig Johansson på församlingshemmet i Vedum. Inger känner väl till Karl Johan Johansson och hon var med på det allra första mötet, där Karl Johans testamente togs upp. – Ja, det var väl väldigt bra att det är någon som vill donera pengar till ett sådant ändamål så att ungdomar kan söka. Men sedan var det ju inte så lätt att dela ut och så när man läste testamentet, säger Inger Gustafsson. Stig är alltså den som är ordförande sedan några år tillbaka. – Jag tror inte att det är någon som inte haft avsikt eller viljan att det ska lösas. Men det har inte varit högsta prioritet någon gång och så är det massa omständigheter hela tiden, säger Stig Johansson. Huvudanledningen till att inget hände på 90-talet säger Inger är för att det inte fanns pengar så att de faktiskt kunde bilda en stiftelse. – Att det gått så lång tid, det kommer ju an på det att det dels var det han gav som skulle bli den här stiftelsen var ju obligationer, så det var inget kapital från början, säger Inger Gustafsson. De sista obligationerna förföll ju år 2000 enligt ett av protokollen i kyrkonämnden, men efter det att obligationerna förföll så har det ändå varit ett problem med att det 268 000 kronor har varit för lite pengar säger hon. I testamentet står det nämligen att avkastningen, alltså så mycket pengarna växer, det är det som ska delas ut. – Någon avkastning har det ju inte varit på pengarna någon gång egentligen så att man skulle kunna dela ut, det kostar ju att bilda en stiftelse, säger Inger Gustafsson. Här ska vi stoppa lite. För det stämmer nämligen inte. ”Det är redan en stiftelse” Brita Rustad-Karlsson är länsjurist på Länsstyrelsen i Västra Götaland, specialiserad på stiftelser. Hon säger att det inte stämmer att det inte skulle kunna vara en stiftelse för att det bara finns 268 000 kronor.  – De här gamla stiftelserna har inte det problemet, utan det är nya stiftelser som måste ha ett kapital så att ändamålet kan uppfyllas från första dagen. Vi visar upp testamentet för henne och hon säger att i och med att testamentet är skrivet så här så blev det per automatik en stiftelse den sekund som han tog sitt sista andetag. – Vi ser ganska ofta såna här fall att man tror att man ska bilda en ny stiftelse, men det är inte det den handlar om för den är redan bildad, säger Brita. --Så är det riktigt formulerat så att det redan är en stiftelse? – Ja, absolut. --Som också fungerar idag 22 år senare. – Absolut. Tillbaka till Vedum och församlingsrådets ordförande Stig Johansson och vice ordförande Inger Gustafsson. – Jag ska berätta en sak. Det finns redan en stiftelse, det är en stiftelse för att han har skrivit att det ska bli en stiftelse i sitt testamente. Den är inte registrerad, men det har det inte varit något krav på det. – Det är inte de uppgifterna vi har fått när vi har kollat. Det här borde ju bankens jurist kunnat sagt till oss ganska enkelt. Det borde de ju kunna kan jag tycka, säger Stig Johansson. - Varför har ni inte pratat med länsstyrelsen? – Det kanske man kunde ha gjort tidigare. Men när vi var och pratade med banken och deras jurist så kändes det som att vi var på rätt väg, men det du säger nu det skulle man ju kunnat göra för längesen i så fall, säger Stig Johansson. Trots att det står tydligt i testamentet att det är kyrkorådet som har ansvar för stiftelsen genom en styrelse som de ska utse så har de alltså stannat vid att fråga banken om råd och de återkommer till att det är just det delade ansvaret för stiftelsen som har varit problemet. Själva förvaltningen av pengarna hade ju banken ansvar för. – Vi kände att vi ägde inte frågan. Vi skulle bilda en stiftelse och dela ut pengarna samtidigt som banken förvaltar det, det är nog det som har blivit problemet i det hela, säger Inger Gustafsson. – Men det står ju i testamentet att kyrkorådet ska ansvara för stiftelsens bildande, igångsättande och utse styrelse, är inte det ganska tydligt? – Ägde frågan gjorde vi ju, men att vi inte visste hur vi skulle vända oss för att få utdelning av de här pengarna då. Bankens ansvar Inger Gustafsson och Stig Johansson återkommer till att det var ett delat ansvar och att de frågat om råd på Skaraborgs läns sparbank genom åren. Det var också banken som enligt testamentet hade ansvar för att det skulle verkställas. I Vara är det egentligen bara ett kvarter mellan Vara pastorat och banken. Det är de två det handlar om Jag står utanför, de vill inte prata med mig för att de säger att det är banksekretess, det betyder att man inte får säga någonting om några kunder man har eller har haft, inte ens när man slutat  men jag får inga svar härifrån på varför de inte gjort något de här åren. Men några veckor senare så ändrar de sig, VD Leif Johansson vill vara med.  De får fortfarande inte prata om kundsamtal men säger generellt att de inte får förvalta och placera pengar själva utan att kunden ber om det. Han läser testamentet som är skrivet på papper från Sparbanken och vidimerat av bankpersonal på 90-talet och läser formuleringen. ”Stiftelsens kapital skall förvaltas av Skaraborgs läns sparbank.” – Det tolkar jag då som att den här stiftelsen då ska ha konton här i banken och ge oss uppdrag att sköta det här. --Så det här är inget som ni har något uppdrag att göra själva? – Nej det får vi inte göra. Det fick de inte på 90-talet heller. Ett problem har ju varit att uppfattningen från kyrkan har varit att de måste bilda en stiftelse, en formulering som står i testamentet, trots att det per automatik har varit en stiftelse. --De har fått höra att det varit för lite pengar för att bilda en stiftelse? – Det har ju ett begränsat belopp som jag har förstått att vi pratat om. Jag kan ju inte uttala mig om vad de fått för svar under tidens gång. Jag kan ju bara säga som det är idag att ni skickar in protokoll till Länsstyrelsen så att ni ser till så att stiftelsen finns och att det finns klart registrerat vem som företräder stiftelsen. Det är alltså Länsstyrelsen, som har tillsyn över stiftelser som säger att det är en stiftelse per automatik när det är skrivet i ett testamente, men i testamentet står det alltså att den ska bildas. --Kan det vara så att ni inte heller känt till att det redan var en stiftelse? – Nu spekulerar du i någon som var för 20-25 år sedan, jag tror säkert att vi hade jurister som var behjälpliga redan då. --Vad säger du om den formuleringen då, testamentet är skrivet på er bank? – Ja, uppenbarligen kan det ju ha varit tydligare. Men det står ju ganska tydligt här tycker jag, det är kyrkorådet i Bitternas ansvar. Styrelsen i Karl Johan Johanssons stiftelse har hela tiden varit kyrkorådet i Bitternas ansvar. Det har varit olika omständigheter de här åren. Människor har kommit och gått i olika kyrkoråd, nämnder och församlingsråd och det har varit omorganisationer inom kyrkan. --Men 22 år? – Jag tror inte att det här var något vi kunde greppa och vi fick inte de rätta trådarna att dra i heller. --Men Karl Johan Johansson då, vad känner du för honom? – Det är synd att vi inte klarat av att få hans vilja fullt ut. Vi kommer inte längre. Det är ingen som vill ta på sig hela ansvaret för att Karl Johans sista vilja ännu inte har uppfyllts. Församlingsrådet skyller på banken och banken säger att ansvaret är stiftelsens styrelse. Karl Johan var kunnig Någon mil från församlingshemmet i Vedum sitter Jan-Erik Svensson och Karl-Anders Andersson som var grannar med Karl Johan och plockar bland hans gamla papper som Jan-Erik har sparat i hembygdsföreningen. – Han var ju otroligt kunnig. Vi hade ju mycket nytta av honom. Det har jag ju på band mycket av det han berättar Jan-Erik tar fram en pärm som han har skrivit in alla ljudinspelningar han har gjort. Jag väljer ut en inspelning med Karl Johan Johansson från 70-talet. ”Det är ju idag vi har den 8:e januari 1974, idag börjar den så kallade bensinransoneringen och jag har följt med. Jag förresten, jag är Karl Johan Johansson från Södra Lundby, även om jag numera bor i Vedum”. Han berättar om husförhör, en brand 1911 och berättelser från förr. Karl Johan Johansson som själv läste och sparade tidningar och följde med i vad som pågick lämnade efter sig ett testamente om en stiftelse som ingen tog tag i eller hade tillräckligt med kunskap för att genomföra det. Men är det här ett enda fall eller finns det fler?  Länsstyrelsen och stiftelser Länsstyrelsen är ju den myndighet som har tillsyn över just stiftelser och det här exemplet med Karl Johan Johansson är inte ovanligt enligt Brita Rustad-Karlsson som är länsjurist på Länsstyrelsen i Västra Götaland. – Vi får ju in ansökningar på stiftelser som varit bildade längre tillbaka i tiden som dykt upp och legat i någon byrålåda. Det här är inget konstigt för oss vi ser det hela tiden. I framtiden går det inte att lagligt låta en stiftelse bara ligga. Sedan år 2010 måste alla stiftelser som har bildats även registreras och senast när det här året är slut ska även alla gamla stiftelser vara registrerade. Och det kan finnas tusentals. Bara i Västra Götaland tror länsstyrelsen att det finns mängder med okända stiftelser  – Vi har gjort en preliminär bedömning av stiftelser som vi inte känner till som ska komma in här det är 1 500. --Men då finns det fler? --Det kan hända. Men Karl Johan Johanssons stiftelse kom ju från hans testamente, är det ingen som följer upp testamenten? Testamentens öde Karl Johan Johansson dog ju som bekant utan någon nära familj och då är det alltså Allmänna arvsfonden som är den rättmätiga arvingen, då måste de godkänna testamenten. 1994 godkändes också Karl Johans testamente av kammarkollegiet som har hand om Allmänna arvsfonden. Annette Walldén är advokatsfiskal på kammarkollegiet. --  Då har vi godkänt testamentet så att säga och testamentestagaren är den som är dödsbodelägare, då har inte vi någon roll längre, för då är inte vi dödsbodelägare längre. – Då släpper ni det? – Ja. I ett sådant här fall när ingenting har hänt så skulle arvet kunna gå tillbaka till Allmänna arvsfonden om inte testamentet verkställs, men då måste Kammarkollegiet få reda på det också. Anette Walldén har inte hört talas om något liknande fall. – Det är väldigt sällsynt att något trillar mellan stolarna på det här sättet. Vi har inte ställts för det tidigare. Men det betyder inte att det aldrig händer, det kan finns fall där Allmänna arvsfonden inte är inblandad. – Det är 90 000 personer som dör varje år i Sverige och det är en bråkdel som har Allmänna arvsfonden så om detta händer när andra är legala arvingen, det får vi aldrig höra om utan det är när vi är den legala arvingen som man ringer till oss. De har inget ansvar att kolla upp vad som händer med ett testamente och det har ingen annan heller. – Nej, det finns inte det. Ingen myndighet. Men själva testamentstagaren har ett intresse av att få ut sitt arv. --Borde det finnas någon? – Vi tycker att det är en lagstiftningsfråga, men det är väldigt ovanligt att vi hör om något sånt här. När det kommer till Karl Johan Johansson så godkände både Skaraborgs läns sparbank och kyrkonämnden i Bitterna att följa testamentet. Ändå hände inget och det finns ingen som följer upp testamenten och det är ingen som straffas för att man inget gör. Pengarna – finns de? Vi ska tillbaka till Vedums församlingshem en sista gång och församlingsrådets vice ordförande Inger Gustafsson. – Vi har ju tagit fram ett förslag till hur vi vill göra för att dela ut pengarna. Vi får se försöka jobba vidare med det, se om vi kan få en permutation eller något sånt, säger Inger Gustafsson. Hon säger att de ska göra ett försök att göra en permutation, en ändring i Karl Johan Johanssons testamente, så att de får dela ut från kapitalet istället för avkastningen. För det blir inte så mycket pengar om det bara är avkastningen. Men det här gäller ju bara så länge pengarna finns. Banksekretessen stoppar mig från att få veta vad som hänt på kontot, de som skulle vara styrelse i stiftelsen och på så sätt ha tillgång till kontot har inte själva förstått att de har haft det och Karl Johan Johansson har ju inga andra arvingar som har rätt att se på kontot. Jag frågar Inger vad hon vet om hur det ser ut med pengarna. – Kontoutdrag har jag ju, det har jag fått de senaste. Inger tar fram en pärm. Här är pengarna. – Pengarna står fortfarande på honom alltså? – Ja det gör de.  22 år senare finns alltså pengarna kvar. Det är 385 000 kronor. Pengarna står på ett konto för Karl Johan Johansson, på samma adress han bodde på när han gick bort för 22 år sedan. Karl Johan Johanssons 270 000 har vuxit till nästan 385 000 kronor. Det är de 115 000 kronorna som egentligen skulle vara utdelade till mindre bemedlade som studerar, det som han själv aldrig fick möjlighet att göra. Vi är tillbaka hos Berit vid hennes köksbord. Hon som bodde granne med Karl Johan för 60 år sedan och som började gräva i vad som hände med testamentet. För henne spelar det ingen roll om man tar av kapitalet eller om det är avkastningen. Så länge pengarna går till det Karl Johan önskade. – Jag hoppas att det ska bli en bra stiftelse med bra regler och att det anlitas någon person som kan sätta igång den här stiftelsen och hoppas ju naturligtvis så snart som möjligt så att de sätter rejäl fart så att det inte tar åratal. Ett testamente skriver man ju för att ens kvarlåtenskap ska gå till ett visst ändamål, sedan händer det inte. Jag trodde inte detta var möjligt, men det är det ju tydligen, avslutar Berit. Det handlar om den sista viljan. En sista önskan som du lämnar kvar i livet när du dör.  Det kan finnas tusentals liknande stiftelser som Karl Johan Johanssons stiftelse som myndigheterna inte känner till. Och när det kommer till testamenten finns det ingen som följer upp om testamentena verkligen uppfylls. Så ser det ut idag när det kommer till den sista viljan. Jan-Erik och Karl-Anders – Karl Johans gamla grannar - sitter med alla papper och foton som vittnar om Karl Johans liv – och pratar om just det här. – Den här personen det gäller, den har ju önskat det här. Då kan man inte sopa det under mattan bara för att den inte finns längre. Det är ju en yttersta vilja, då är det viktigt att följa den. Reporter: Jonna Burén Producent: Annika H Eriksson Kontakt: kaliber@sverigesradio.se