Podcasts about Torget

Förintelsen i Litauen var ett skoningslöst mördande med stor medverkan från lokalbefolkningen. Karin Brygger ser hur försöken att skriva historien sätter frågan om minnets på sin spets. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. I mitten av Demokraternas torg i Kaunas, Litauen, växer grågrönt gräs på en rektangulär upphöjning. Man ser knappt detta försök till levande växtlighet längre för resten av denna en gång så ödesdigra plats är idag inget annat än lerig parkering framför en enda ljuspunkt, livsmedelsbutiken. Under tre månader 2017 delades 9200 plastpåsar märkta med orden ”till vänster” ut i butikens kassa. 17 412 påsar märkta ”till höger” blev också de utdelade till butikens kunder.Vilken plastpåse man gick hem med var slumpmässigt. Höger eller vänster. Vänster eller höger.Förutom den spöklika undertonen i detta ”till vänster/till höger” var varje påse märkt med ett nummer. Elever i skolan bredvid hade skrivit dit dem under handledning av konstnären Jenny Kagan. Varför? Varför gör konstnärer så underliga saker?Kanske för att barnen med sina egna händer skulle ställa frågan hur minns vi egentligen? Nummer fördes trots allt under skrivandet in också i muskelminnet på dessa levande barn. Nummer som sedan skulle sorteras av den som packade upp sina varor och antingen ställde sig frågan: vad betyder detta? Är detta en människa –Eller som med vana händer knölade ihop skräpet utan att lägga märke till att någon som sedan länge inte finns just besökt dem, i form av en enkel tuschanteckning.Att skriva historia, hävdade Walter Benjamin, är inte bara är att återvända till det förgångna, vördnadsfullt och med syfte att beskriva det ”så som verkligen var”. Nej, när det gäller historiseringen av katastrofer måste det finnas en vision för minnet, en vision om att det på något vis ska kunna sättas i rörelse - eftersom en katastrof kan tränga fram när vi minst anar det. Vi är en smula bättre rustade om vi redan är hemsökta av tidigare katastrofer.Att läsa, skriva, berätta, minnas och att skriva historia är således en form av krisberedskap. Historien är förstås aldrig ett facit men den kan vara, som Benjamin menar, ett slags brandvarnare.Under andra världskriget ockuperades Litauen först av Sovjet. När tyskarna 1941 därpå invaderade började judeförföljelserna snabbt. 95 procent av landets judar kom att mördas, samtidigt som ett aktivt motstånd pågick i Vilnius ghetto och i skogarna omkring. Litauens befolkning bär en efterhängsen skuld: de lät sina judiska grannar marschera ut i skogarna och det var ofta litauer som genomförda massavrättningarna. Vandrar man in i en glänta under den trötta litauiska solen kan man alltså råka vandra rakt över en massgrav, över ett fasansfullt brott.Samtidigt pågår idag arbetet med att återuppbygga judiskt minne i det land vars huvudstad en gång kallades Lilla Jerusalem. Men några judar hittar man inte i första taget. Milda Jakulytē-Vasil vid Lost Shtetl-museum har kartlagt både massgravar och förlorade shtetl, de små, typiskt judisk dominerade samhällena. Hon har tecknat in dem på kartor som är förvillande lika: de symboler som märker ut antingen en shtetl - eller massmord överlappar. Det historiska landskapet är således pepprat med bevis för såväl judiskt liv som judisk död. Och nu?Idag finns inga shtetl kvar. Men byar som i bästa fall har en övervuxen judisk begravningsplats finns. Bredvid begravningsplatsen i Šeduva står nu nybyggda Lost Shtetl museum. Arkitekturen hänförande modern: som hade ett rymdskepp landat på landsbygden. Men ser man museet ovanifrån skapar byggnaden illusionen av en mycket liten shtetl, takås står vid takås.När jag går runt i novembergräset på begravningsplatsen får jag veta att museets team länge trodde att Šeduvas judar var ovanligt fattiga. Gravstenarna var ju så små! Det var tills de förstod att byborna plundrat begravningsplatsen. Det var ju fritt fram efter att byns alla judar mördats under blott två dagar i augusti 1941, och därmed inte längre kunde vårda sina hädangångna. Bara två personer har idag återlämnat stöldgodset, påkostade stenar som nu är placerade på en separat del av gravfältet. Övriga stulna stenar är svåra att finna, de judiska namnen är sedan länge bortslipade och stenarna står på den kristna kyrkogården för att hedra helt andra döda. Eller så har de blivit trappsteg och interiör i någons hem.Också Lost Shtetl Museum kan läsas som protest mot att brist är det judiska eftermälet i Šeduva. För plötsligt är begravningsplatsen omskött. Förvisso blir den judiska närvaron snarast minnet av sig självt, en illustration av sitt försvinnande men också ett insisterande på att den faktiskt funnits. Alla försök att hedra, minnas står trots allt inför samma risk: i bästa fall bli sanningens viktiga avgrund, i värsta fall lam kompensation. För vad är väl en minnesplakett vid vägrenen?Ett stumt tecken på irreparabel fasa. I skogen kommer jag att tänka på Clarice Lispector som en gång skrev att det som fortfarande skrämde henne var ”[…] att till och med den ostraffbara skräcken generöst skulle sugas tillbaka ner i den outsinliga tidens avgrund, uppslukas i de ändlösa höjdernas avgrund, i Guds djupa avgrund: försvinna i likgiltighetens famn.”Den dubbla känslan av tacksamhet för försöken och raseriet över deras givna misslyckanden infinner sig åter på Demokraternas torg, där jag igen står och begrundar de ovetande omgivande femvåningshusen. Den som går förbi här kommer inte att få veta att morgonen 28 oktober 1941 fördes alla judar i Kaunas ghetto hit, nästan 30 000 människor. Selektionen började klockan 9. Dagen därpå marscherades de 9200 barn, kvinnor och män som fått gå till vänster till Kaunas Nionde Fort, där de sköts till döds innan mörker föll. Det var det enskilt största massmordet under Förintelsen i Litauen. Vid Fortet finns museum och monument, installationer vars små klockor klagar i vinden. Men på Demokraternas torg finns bara regnet, himlens gråt. De tunga vattendropparna slår hål i de grumliga pölarna.Torget är ett lerigt, fattigt bevis på att de döda inte har en chans mot de levande. Och därmed också på att vi, som faktiskt lever, för alltid står inför den hopplösa övningen att trots det se dem. Ge dem en smula av berättelsen om en framtid som togs ifrån dem. Men hur? Hur ska minnet tränga in i samhällskroppen så att det vi kallar historia blir den sorts ”brandvarnare” Walter Benjamin önskade? Ett sätt är just att insistera på att återinstallera judisk närvaro i landskapet, som Jenny Kagans plastpåseintervention ”The Big Action”. Kagan förde det förflutna in i vår samtid via det vardagligaste: slumpen och en plastpåse utan instruktion - så att den djupa insiktens börda återigen hamnade där den hör hemma: hos individen. Kanske är det bara så kan traumats verkliga och osynliga efterverkningar kan avslöjas och synliggöras: de finns mitt ibland oss, på torget, i handen, i örat.Karin Bryggerförfattare och adjunkt i Medier, estetik och berättande

Kan man sälja ett torg? Ja, det kan man. Vad kostar det? Inte mycket. Stora planer smiddes för torget i Bollnäs. Ett företag skulle bygga en galleria. Alla skulle vinna på affären. Så kom finanskrisen Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I berättelsen om Brotorget i Bollnäs från 2014, möter vi lokalpolitiker med stora visioner, en författare som inte tror sina öron och en ökänd affärsman iklädd svarta kostymbyxor och foppatofflor. Torget säljs till ett danskt företag som ska komma till stan och bygga en stor galleria över hela torget.Men mitt i den politiska drömmen om mer handel och jobb, gör världsekonomin ett nedslag i småstadsidyllen. Det blir finanskris, projektet fryser till is, och kvar i centrum väntar en 2500 kvadratmeter stor grusplan på nya tider. När programmet görs, nio år senare, har Bollnäs fortfarande inte något riktigt torg. Men förhoppningen är att det nya Brotorget ska stå klart hösten 2016. Reporter: Linda CarlssonProducent: Ylva LindgrenSlutmix: Fredrik NilssonEtt program från 2014.

Verken politiet eller Trygg Trafikk ble spurt om dagløsningen, før den ble presset igjennom. I denne episoden sier Per Stiegler - tidligere operasjonsleder i politiet OG tidligere leder i Trygg Trafikk - at planen er helt uansvarlig! Og han kommer med en kraftig brannfakkel: Dersom man virkelig vil kjøre bybanen over Torget og Bryggen må det settes opp gjerder på begge sider av skinnegangene!

Fluent Fiction - Norwegian: Dancing in the Rain: A Sibling Adventure at the Bergen Festival Find the full episode transcript, vocabulary words, and more:fluentfiction.org/dancing-in-the-rain-a-sibling-adventure-at-the-bergen-festival Story Transcript:Nb: Det sildret regn i Bergen, men det stoppet ikke folkemengden.En: It was drizzling in Bergen, but that didn't stop the crowd.Nb: Festivalen var i gang!En: The festival was on!Nb: Ingrid, Marius og lillesøsteren deres, Lillemor, gikk nedover Bryggen.En: Ingrid, Marius, and their little sister, Lillemor, walked down Bryggen.Nb: De holdt hender for ikke å miste hverandre i alt kaoset.En: They held hands to avoid losing each other in all the chaos.Nb: Ingrid hadde på seg sin nye regnjakke.En: Ingrid wore her new raincoat.Nb: Den var gul som en sol, og hun smilte bredt.En: It was yellow like the sun, and she smiled broadly.Nb: "Se, Marius," sa hun og pekte på en gruppe musikere.En: "Look, Marius," she said, pointing to a group of musicians.Nb: De spilte fiolin og cello.En: They were playing violin and cello.Nb: "Så vakker musikk!"En: "Such beautiful music!"Nb: Marius nikket.En: Marius nodded.Nb: "Jeg elsker disse festivalene," sa han.En: "I love these festivals," he said.Nb: "Vi ser noe nytt hvert år."En: "We see something new every year."Nb: Lillemor var også begeistret, men hun var mest interessert i sukkerspinnet hun så lenger ned i gaten.En: Lillemor was also excited, but she was most interested in the cotton candy she saw further down the street.Nb: "Kan vi kjøpe sukkerspinn?"En: "Can we get cotton candy?"Nb: spurte hun og så bedende opp på Ingrid.En: she asked, looking pleadingly at Ingrid.Nb: Ingrid lo.En: Ingrid laughed.Nb: "Selvfølgelig, Lillemor.En: "Of course, Lillemor.Nb: Men først må vi finne en fin plass å se på parade."En: But first, we need to find a good spot to watch the parade."Nb: De tre gikk gjennom folkemengden og fant en fin plass ved Torget.En: The three of them walked through the crowd and found a nice spot at the Market Square.Nb: Der kunne de se alt som skjedde.En: There, they could see everything that was happening.Nb: Paraden startet med store, fargerike flåter.En: The parade started with large, colorful floats.Nb: Folk i kostymer danset og vinket.En: People in costumes danced and waved.Nb: "Se på de store maskene!"En: "Look at those big masks!"Nb: ropte Lillemor.En: shouted Lillemor.Nb: "De er så morsomme!"En: "They're so funny!"Nb: Marius så på Ingrid.En: Marius looked at Ingrid.Nb: "Jeg husker da vi var barn og kom hit med mamma og pappa.En: "I remember when we were kids and came here with Mom and Dad.Nb: Nå er det vår tur å ta vare på Lillemor."En: Now it's our turn to take care of Lillemor."Nb: Ingrid nikket.En: Ingrid nodded.Nb: "Ja, det er rart å tenke på.En: "Yes, it's strange to think about.Nb: Men det er fint også."En: But it's nice too."Nb: Plutselig begynte det å regne kraftigere.En: Suddenly, it started to rain harder.Nb: Mange folk løp for å finne ly, men Ingrid, Marius og Lillemor ble stående.En: Many people ran for shelter, but Ingrid, Marius, and Lillemor stayed put.Nb: De hadde gode regnjakker.En: They had good raincoats.Nb: "Regnet stopper oss ikke," sa Marius og lo.En: "The rain won't stop us," said Marius, laughing.Nb: Lillemor danset i regnet, og regndråpene så ut som diamanter i luften.En: Lillemor danced in the rain, and the raindrops looked like diamonds in the air.Nb: Hun spant rundt og rundt, så glad som bare et barn kan være.En: She spun around and around, as happy as only a child can be.Nb: Etter paraden bestemte de seg for å gå til en kafé.En: After the parade, they decided to go to a café.Nb: De trengte en varm kopp kakao.En: They needed a warm cup of cocoa.Nb: De fant en liten, koselig kafé ved stranden.En: They found a small, cozy café by the beach.Nb: Ingrid bestilte tre kopper kakao med krem, og de satte seg ved et vindu med utsikt over fjorden.En: Ingrid ordered three cups of cocoa with cream, and they sat by a window overlooking the fjord.Nb: "Dette er den beste dagen," sa Lillemor med en kakao-bart på leppene.En: "This is the best day," said Lillemor with a cocoa mustache on her lips.Nb: "Jeg elsker Bergen-festivalen!"En: "I love the Bergen festival!"Nb: Ingrid og Marius nikket i enighet.En: Ingrid and Marius nodded in agreement.Nb: De visste at de hadde skapt minner sammen som ville vare livet ut.En: They knew they had created memories together that would last a lifetime.Nb: Festivalen kom til å bli en fast tradisjon for dem.En: The festival was going to become a lasting tradition for them.Nb: Da de gikk hjemover, var de våte, men varme om hjertet.En: As they walked home, they were wet but warm at heart.Nb: Bergen var vakker, selv i regnet.En: Bergen was beautiful, even in the rain.Nb: Og viktigst av alt, de hadde hverandre.En: And most importantly, they had each other. Vocabulary Words:drizzling: sildretcrowd: folkemengdenfestival: festivalenchaos: kaosetraincoat: regnjakkebroadly: bredtmusicians: musikereviolin: fiolincello: cellocostumes: kostymermasks: maskenesugar: sukkercotton candy: sukkerspinnpleadingly: bedendeparade: paradechaos: kaosspot: plasssquare: Torgetfloats: flåtershelter: lydanced: dansetchild: barnspun: spantbeach: strandencozy: koseligcream: kremfjord: fjordentradition: tradisjonmemories: minnerrain: regnet

I väntan på att ett helt nytt torg ska byggas utanför Bio Forellen så invigde kommunalråden Anita Mattsson (S) och Anki Svensson (M) ett tillfälligt s.k. popup-torg den 4 juni. Arkitekten Fredrik Matz och projektledaren Anna Gronow berättade om tankarna bakom torget. Här ska man kunna mötas, testa idéer med hjälp av ord och komma med förslag på vad den nya Forelltorget ska innehålla när det står klart 2027. Här kan man rösta innan 31/8. Reporter Ann Sandin-Lindgren

– Torget her er jo i svart/hvitt. Folk vil jo se det i farger og HD, slår Folkebladets sunnmøring fast og mener at Finnsnes må forskjønnes. Og hva med den kunstige intelligensen, kan den rydde opp?

Varför landar västerländska diskussioner om AI i det religiösa? Göran Sommardal söker sig till Ostasien för en mer nykter bild av vad vi håller på att skapa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Varje gång tankeböljorna börjar slå mot stränderna på de svenska kultursidorna och stormen som sägs ha framkallat ordsvallet är det föreställda hotet eller det tvetydiga löftet från AI – artificiell intelligens, då förvandlas jag själv – som genom ett gammal- dags trollslag – till en hårdhudad intelligensaristokrat.Är det den nya Apokalypsen som förebådas? Nån av Guds änglar som bakom kulisserna stöter i sin förment intelligenta basun? Eller bara ett medialt moderniserat flagellanttåg som drar förbi?Självutnämnda ”framtidsexperter” dyker upp och varnar för mänsklighetens före­stå­en­de förintelse och i allehanda intressegruppers namn föreställer man sig den ound­vikliga mänskliga marschen upp till den av intelligenta robotor administrerade galg­backen. En konstnär har redan ställt ut sina förmodligen intelligenta samlag med en AI-sex­docka och en ansenlig samling tech-giganter samlar sig till ett upprop för ett morato­rium för allt vidare macklande med vad det nu än var som skulle förkroppsliga vår slut­giltiga Ne­mesis. Åtminstone i sex månader.Inte ens AI-forskaren Max Tegmark lyckades åstadkomma annat än att kratsa schablonerna ur asken och in i elden i sitt sommarprat. Tegmarks egen i grunden pessimistiska men aldrig uppgivna utgångspunkt tycks vara att AI verkligen är smartare än vi, och snabbt skulle bli det i ännu högre grad. Kunde räkna fortare och exaktare, kunde memorera oändligt mycket mer och iordningsställa sina minnesdata i enlighet med smartare algoritmer. Och den kan inte bara lära sig allt det vi ställer till dess förfog­ande utan förmådde också lära sig sådant den ”själv ville” veta och därmed skapa sin egen överlägsna intel­ligens. Jag förstod Tegmarks tanke som att AI i någon mening ytterst skulle kunna göra sig obe­roende av oss.Men lider då inte en sådan tanke i sin tur av det filosoferna skulle kalla en contradictio in subjecto – motstridiga villkor? Nämligen, att vi med vår underlägsna intelligens, som är en av utgångspunkterna för resonemanget, meningsfullt skulle kunna reflektera över en förutsatt överlägsen intelligens. Vore det inte logiskt detsamma som att tänka sig att en underlägsen hund skulle kunna föreställa sig exakt den överlägsenhet, som gör att män­niskan behärskar hunden. Utan att kunna göra något åt det.Tegmark gör på något ställe just den liknelsen, att AI:n kunde tänkas behålla och bevara människan, om inte för något annat, utom just som ett trevligt husdjur, fastän den inte dög något särskilt omistligt till.Bakom en sådan tankefigur anar jag den urgamla kategoriska teogonin. Och Tegmark är ju inte för inte både fysiker och kosmolog. Dvs. han drabbas av den oundvikliga skymten av ett högre väsen, vare det sedan ont eller gott, men som oundvikligen dyker upp vid horisonten när vi saktmodiga människobarn inte vet vad vi ska ta oss till.Här någonstans börjar jag misstänka att det är vårt sätt att tänka och tala om den arti­ficiella intelligensen, som piskar upp vår oro.Men tänk om vi drar gränsen inte mellan oss och maskinerna utan mellan oss och na­turen. Om vi tänker den stora gränsen som kineser och japaner och koreaner gör, mellan den människogjorda vishetsförmågan |人工智能 som är vad AI, artificiell in­telligens, ju orda­grant etymologiskt betyder, OCH det stora spontana |大自然, det som betecknar na­turen. I stället för att betona det ”artificiella”, det ”konstgjorda”, och det skrämmande snobbiga ”intelligens”, så hasplar kinesiskan och japanskan och koreanskan helt enkelt ur sig en klädsammare pragmatisk sida av framtiden.Utan att ta till det apokalyptiska trollslaget hamnar vi då själva bland maskinerna och maskinerna bland oss. Och varken de intelligenta maskinerna eller vi kommer ju att övervinna naturlagarna. Och den artificiella intelligensen kan aldrig bli mer omänsklig än vad vi själva kan tänkas vara.Säkerligen har det också att göra med att det historiografiskt besatta Ostasien föreställer sig att utvecklingen av AI inte på minsta vis skulle försiggå i religionshistorien, vilket är den plats där den mesta science fiction från Västvärlden förr eller senare mynnar ut. Utan i stället ut­spe­las som ett siffertyst fortskridande genom matematikens historia.Den kinesiske matematikern Wu Wenjun – känd för att ha skapat Wu-metoden och Wu-formeln med tillämpning inom algebraisk topologi – har beskrivit utvecklingen inom AI som en fortgående mekanisering av matematiken, som tidigare funnits i teorin – utveck­lad av en följd av matematiker som Leibniz, Hilbert, Gödel till Tarski och Quine och vi­dare, men att det är först i och med den hypersnabba behandlingen av det statistiska materialet, som kvantumberäkningen innebär, vilket har gjort det möjligt att tillämpa den matematiska kunskapen i sin fulla potential. Så här storvulet mänskligt har Wu sam­manfattat sin matematiska syn på AI – den människogjorda vishetsförmågan: ”Pro­gra­m­men för artificiell intelligens skrivs av mig, ett efter ett, och varje instruktion är en hand­ling som måste utföras mekaniskt, den har ingen intelligens alls. Den så kallade ar­ti­fi­ciella intelligensen innebär ett mekaniskt utförande av mänskliga tankeprocesser, inte en dator med intelligens.”Men usch! hur avskräckande tråkig ter sig inte en sådan verklighet, där den svår­be­grip­liga maskinintelligensen föreställs göra det möjligt för oss att behärska världen. Och hur mycket mer fantasifullt rysansvärd ter sig inte mardrömmen om en ny härskarklass av stålblanka kreatur som håller universum i sina övermänskliga klor och tyglar och samti­digt hotar att göra oss mänskliga parvlar och tösabitar såväl maktlösa som arbetslösa.Att ett sådant väsen i vårt ufo-iserade tankeuniversum skulle anta formen av en över­läg­sen intelligens är knappast mindblowing. Jag minns fortfarande sidorepliken från ett nummer av Marvel Comics från 70-talet: The Fantastic Four, där en av alla mänsklig­het­ens fantasilösa förgörare dyker upp: ”From beyond the Stars shall come the Over-mind, and he shall crush the Universe.”Hur nära till hands ligger då inte den tankspridda föreställningen att en AI slutgiltigt tar makten och skulle uppenbara sig nedstigande ur ett jättelikt skimrande flygande tefat på Times Square, och allra helst i parallella uppenbarelser samtidigt på Röda Torget och torget vid Den himmelska friden port. För att verifiera sitt herravälde över oss ”under­lings”: the puny humans.Göran Sommardalpoet, kritiker och översättare från kinesiska Litteratur中国人工智能简史|En kortfattad historia över kinesisk AI. 人民邮电出版社, 2023.Wu Wen-tsun: Mathematics Mechanization: mechanical Geometry Theorem-Proving, Mechanical Geometry Problem-Solving and Polynomial Equations-Solving (Mathematics and Its Applications), December 31, 1999, Springer.Wu Wen-tsün: Mechanical theorem proving in geometries : basic principles, Wien; Springer-Vlg, cop. 1994

Kampen mot bybane gjennom sentrum har til nå dreiet seg om strekningen fra Kaigaten til Torget og over Bryggen. Men planleggerne har ikke tenkt å nøye seg med det. Nå har Fagetaten i Bergen kommune sendt innstilling til byrådet om at de også vil legge bybanetrasé i Strandgaten, Chr. Michelsens gate, Teatergaten og Komediebakken, før den går videre mot Dokken. Hvis denne planen gjennomføres, vil et av Bergens flotteste byrom - området fra Sjømannsmonumentet nedover mot Torget - bli et eneste stort bybanekryss, med dobbeltspor på kryss og tvers i tre forskjellige retninger! Gjester i denne episoden er Gudrun Mathisen og Gyda Oddekalv.

TV4-hockeys podcast om ishockey i allmänhet och HockeyAllsvenskan i synnerhet. Den leds av programledaren och kommentatorn Lars Lindberg tillsammans med expertduon Fredrik Söderström och Mikael "Daggen" Eriksson. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ryssland hävdar anslutning av fyra Ukrainska territorier - Armenien har skrivit under Romfördraget och håller EU:s enighet om stöd till Ukraina? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På Röda Torget i Moskva firades nyligen den påstådda anslutningen av fyra ukrainska territorier, fastän de fortfarande inte är under rysk kontroll. Mängder av svajande flaggor ramade in scenen men huvudpersonen saknades, president Vladimir Putin dök inte upp. Hör om vad det skickar för signaler och om vad Ryssland gör i de ockuperade områdena för att vinna över befolkningen.Efter cirka 30 år har FN skickat en delegation till Nagorno-Karabach, varifrån över 100 000 armenier just flytt över gränsen till Armenien. Samtidigt valde Armenien att skriva på Romfördraget och därmed bli en del av den internationella brottmålsdomstolen i Haag. Ryssland kritiserar Armenien för detta eftersom Vladimir Putin är efterlyst av domstolen för krigsbrott i Ukraina.Parlamentsvalet i EU-landet Slovakien vanns av ett parti som historiskt stått Kreml nära. Hör om vad det kan innebära för enigheten inom EU för stödet till Ukraina.Medverkande:Stefan Ingvarsson, analytiker vid Centrum för ÖsteuropastudieÖverstelöjtnant Joakim Paasikivi, FörsvarshögskolanSR:s Rysslandskorrespondent Maria Persson LöfgrenProgramledare Fredrik Wadström

Vi tar for oss torget i Ski. Hva skal det hete? Med den suksessfulle navnekonkurransen rundt turnhallen i Ski idrettspark friskt i minne, er vi sprekkeferdige av nysgjerrighet.Det er plass til over 2200 tilskuere i Stil Arena. Like mange på Ski stadion. Hvor er publikum. Hva gjør klubbene, og hvorfor har interessen dalt til et absolutt bunnivå? Vi gjør oss noen tanker.Valget kommer vi innom. Et forstyrrende bilde på våre egne nettsider diskuteres.Vi er innom mye annet rart også. Blant annet håndball, hockeystarten til Ski, tennisanlegget på Sofiemyr og Follo FKs parademarsj mot opprykk.Til slutt en magisk, og smått utrolig historie fra fjellheimen.

* Det här är ett gammalt avsnitt från Podme. För att få tillgång till Podmes alla premiumpoddar samt fler avsnitt från den här podden, helt utan reklam, prova Podme Premium kostnadsfritt. Ladda ned i Appstore eller Google Play. *

Bybanen gjennom sentrumsgatene blir en dødsdom for Fisketorget. I denne episoden avslører Torstein Dahle den hemmelige planen om å fordrive torghandlerne ut på en flåte på Vågen - mens det graves på Torget. Etter anleggsperioden, som kommunen sier vil ta minst åtte år, vil Torget være beskåret med 700 kvadratmeter. Det lille som da blir igjen kan ikke lenger kalles et Fisketorg. Bergen vil ha mistet en av sine største historiske attraksjoner. I denne episoden får vi også møte Åge Sørensen, som har stått på Torget og solgt fisk i 45 år. Han er dypt sjokkert over avsløringen.

Bystyrets vedtak om at bybanen skal gå fra Kaigaten til Sandbrogaten – over Torget og Bryggen - vil utløse de største arkeologiske utgravningene som Bergen har sett siden Bryggen-brannen i 1955. Den gang tok utgravingene 13 år.  Byrådet prøver å holde det skjult, men i tillegg til å grave opp denne strekningen planlegges det å grave opp og legge bybane-skinner også i en rekke andre gater: Strandgaten, Christian Michelsens gate, Teatergaten, Komediebakken og Nøstegaten, ut mot Dokken.  Byrådets påstand om at det uansett er nødvendig å grave opp gatene for å skifte rør og ledninger er en bløff. 

Dersom alle mistenkjer motstandarane for å vera løgnarar og kjeltringer, blir det ikkje noko fellesskap av semja, det blir borkarkrig, skriv Jan Inge Sørbø. Høyr heile kommentaren hans på lyd i podkastkanalen vår denne veka. Me les inn eit utval artiklar kvar veke, og er du nysgjerrig på lydavisa vår eller kva DAG OG TID skriv om, ting eit gratis prøveabonnement på dagogtid.no/prov. 

Uppvärmning Ett tråkigt hörn Årets julkalender - ett trevligt hörn Ämnen Tangentbord, möss, och arbetsplatser Skärmäventyr - Fredrik har mer plats på skrivbordet En bra kundupplevelse - Fredrik blev portad Appar för grupper och Microsofts önskan att bygga en allt-i-ett-app. Vi är milt skeptiska Film & TV Rams - dokumentär om Dieter 4/5 BMÅ (F) Länkar Pixelbelysning - Twinkly squares Marsedit 5 Red sweater software Fredriks 40%-tangentbord Ett billigt HP-tangentbord Fredriks 4K-skärm Magnet - fönsterhanteringsapp för Mac Zencastr Torget Freja e-ID Rams - dokumentären om Dieter Rams Gary Hustwit - dokumentärfilmaren som gjort Rams med flera fina dokumentärer Apple-design som liknar Dieter Rams-design String-systemet Vimeo App: the human story Fullständig avsnittsinformation finns här: https://www.bjoremanmelin.se/podcast/avsnitt-335-riktigt-viktigt.html

Regjeringa får stadig nye uvenner. Nå er det også opprør langs kysten i Trøndelag. Men i Trondheim er man mest opptatt av om det skal hete Torget eller Torvet.Ok, satt litt på spissen det siste der. Det skjer viktige ting i USA også, med en president (snart) på overtid Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En prat med Benedicte Torget og Øystein Sevåg hjemme i studioet deres før konserten med Karin Boye sånger som skal være i Moss kirke 25. september, Nonstop festivalens avslutningskonsert. Det prisbelønte albumet kom ut i 2014, og er blitt en klassiker med ny musikk til en av Sveriges mest elskede poeter. Med seg til Moss har de med seg en strykekvartett som er selve bandet som bærer det musikalske landskapet. Sammen med Øysteins vare og vakre klaverspill, er musikken som en omfavnelse av ordene - eller som Eva Dahlgren sier om dette prosjektet: "Det låter fantastiskt!!! Det känns som om ni verkligen ställt er i samma rum som orden, härligt" (sitat Eva Dahlgren). 

Leif Tore har reist til Sevilla for å se Guns ´n Roses - i 39 plussgrader. Harald har mirakuløst kommet seg hjem fra Rammstein-konsert i Berlin, gjennom Europas flykaos. Jan har hisset seg opp på Equinors gratiskonsert på Torget. Og Janne er her ikke. Står hun i kø på en flyplass?

Linn har sett byen fra Espens motorsykkel. Merkelige påsketradisjoner: Påskeharry og Påske-Eggum. Impulsive Dora Thorhallsdottir bor i Drammen uten grunn. Vebjørn Selbekks ungdomstid i Livets Ord. Hør episoden i appen NRK Radio

Vi introduserer ny spalte og tester ut matnyheter for deg. I tillegg guider i deg gjennom kvinneuken og får besøk av Marion som er konferansier på markeringen på Torget på tirsdag. Alvar har TED talk om kreativitet og skole, og vi diskuterr om man skal støtte tenåringer i å bytte hårfarge. Singelklubben introduserer en ny og spennende datingkonkurranse, og damer verden rundt syns Ukrainas president er deilig. God lytt!

En kaféprat med Olav Torget om premiere på en ny superspennende trio med Sidiki Camara og Øyonn Groven Myhren i Moss kirke 5. oktober

Efter ett litet uppehåll på nästan tre år är det dags att podda igen. Inför matchen mot Häcken på Måndag är vi tillbaka på Elfsborgsläktaren och det finns mycket att prata om. Bland annat diskuteras det nya Gula Torget bakom EL där det kommer finnas en bar med starkölsförsäljning samt bättre mat. Medverkande: Andreas Tranlöv … Continue reading "#11 – Gula Torget och utvecklingen av Elfsborgsläktaren"

Podden för dig som vill hänga med oss när vi laddar upp för helgens Stryktipsomgång. Vi tippa Stryktipset för att förhöja spelupplevelsen och alla får vara med ! http://www.speltipspodden.com www.Marebros.se

In this episode, David Langiulli and Margaret Katz Cann talk with John Torget (the Associate Vice President of Advancement at Virginia Tech) about being a leader in transition. John shares what happened when he was unexpectedly asked to take on a new role at the University amid the pandemic and how he navigated the situation. […] The post Episode 81: Being a Leader in Transition with John Torget appeared first on Fundraising Leadership .

Har du noen gang lurt på hvordan livet i en Food-Truck er? I denne episoden besøker vi Magdalena og Zbysz på Torget og vi får være med når de tar fatt på dagen for å åpne Food-trucken sin Pasta og Basta. Vi snakker litt om den lange prosessen bak å starte opp en Food-Truck og hva som motiverer dem i å holde ut i en krevende bransje som er inne i en særdeles krevende tid.  Keep on truckin!

  Ytringsfriheten er ingen selvfølge lenger. Det fikk Veslemøy Lian erfare en ettermiddag i 2020, da hun tok med hunden sin en tur til fødebyen Trondheim. Torget ble rasert av sinte motdemonstranter under en Sian demonstrasjon. Det Lian bevitnet satte så dype spor at hun var nødt til å gjøre noe, og det ble starten på en reise Lian neppe hadde sett for seg. I kveld står ytringsfrihetsforkjempere Veslemøy Lian sammen med journalist Rebecca Mistereggen i Documents studio og forteller om hvordan de «gule skjortene» ble til, hvorfor kampen om ytringsfriheten er så viktig og hva hun har blitt utsatt for det siste året.   Sendingen skulle egentlig sendes søndag, men grunnet tekniske utfordringer i helgen ble vi nødt til å utsette:    

“Bruk oss i dag, det er ikke sikkert vi er her i morgen”. Budskapet henger på skilt og plakater i små butikker, kafeer og restauranter rundt om i landet, og vitner om en vanskelig tid. Spesielt de små og mellomstore bedriftene har fått kjenne på konsekvensene av corona.  I denne episoden har Caroline besøk av Hildegunn Foldnes, også kjent som “Hildegunn på Torget”. Hun er den eneste kvinnelige Torghandleren på Fisketorget i Bergen, og har stått der i mer enn 20 år. Hun brenner for å gi kundene fersk, kortreist sjømat og at Fisketorget skal være et kvalitetsstempel og en ære for byen. Hildegunn forteller i denne episoden historien om hvordan det er å være fiskehandler på torget med et stadig økende press utenifra, hvordan hun tilpasser seg endringer, og hvilke utfordringer hun har møtt gjennom mange år på torget. For det er ikke lett å være liten, verken før corona, eller akkurat nå.  Hun deler også hvilke tanker om hva bærekraftig fisk er, hva som skjer med fisken før den kommer på tallerken og hvorfor hun mener det bør bli kortere avstand mellom fisker og forbruker. Episoden er laget i samarbeid med Norges vel.    Du finner Caroline på www.bakmaten.no og på @caroline.alum.solberg på Instagram

Säsongspremiär för FBKPodden. Fjolårets dystopiska premiärpodd (som inte fick rätt i sak, men väl i känslan i den märkliga och avbrutna säsongen) är utbytt mot en betydligt positivare start på säsongen 20/21. Vi gör, det våta Corona-täcket till trots, en rejäl genomlysning av truppen spelare för spelare. 

Sommarhäng LIVE från Kanalparken i Hudiksvall. Marcus, Ronja & Rebecca hänger tillsammans med gäster! Livemusik med Judith Timan Olofsson | Pastorn svarar på frågor | Initiativ Hudik berättar om sina tankar för att gynna den lokala detaljhandeln.

Studentmarked På Torget by Radio 3 Bodo

Sommarhäng från Stora torget i Sundsvall! Livemusik med Frida Eriksson | Personlig utveckling med Linda Ivarsson | Oskrivna regler som svenskar håller hårt i | Ny musik från LIN D och massa annat!

När Mathias Rust 1987 landade på Röda torget slog han både världen med häpnad och skämde ut Sovjet. Anledningen till att han givit sig ut på den livsfarliga flygningen var märklig, men kanske gjorde han ett litet bidrag till världsfreden ändå. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Halve Norge er i gang med julehandelen, men pass deg for falske nettsteder når du skal julehandle på nettet - du kan ende opp både blakk og med stjålet identitet. Det var fest i vest da Viking møtte fansen på Torget i Stavanger etter Cup-seieren i går. Og a propos vest: Vy har tapt kampen om å kjøre persontog i sør og nord - i dag kommer svaret på om selskapet får beholde Bergensbanen.

Kunsthistoriker, kulturminneverner og leder i Fortidsminneforeningen, Margrethe Stang, tok turen for å diskutere riving av Siemens-bygget, Torget, fremtiden på Leutenhaven og byutvikling. I tillegg ble det tid til å minnes EU-kampen for 25 år siden og panelets møte med TV-serien "The Julekalender." Med Siv Sandvik, Terje Eidsvåg og Harry Tiller.

"Ett litet torg i en fransk småstad", målat för nästan hundra år sedan, är en detaljerad, lite naiv målning av en värld som inte längre finns men som man tack vare målningen kan gå in i. Hilding Linnqvist levde i 93 år och målade de flesta av dem. Han fick nästan alla svenska konstpriser som går att få, var älskad av den stora publiken, respekterad av kollegerna för sina många målningar i olika stilar. Men Mikael Timm bryr sig bara om en enda tavla: Torget i Chinon.

Det är den 21 mars 2020 och... Den stora säsongsstartspodden börjar dystopiskt men finner sig snabbt med en matig genomgång av truppen och såklart säsongens utropstecken och frågetecken.  Nu kör vi. Mot Torget. Mot guld #10!

Vi tror att det finns många som inte själva utsätts för diskriminering som vill engagera sig för jämlikhet. Men vad betyder det egentligen? Och vad innebär det i praktiken? I första avsnittet av Podd Allierad reder vi ut begreppen alliering och tolkningsföreträde samt resonerar kring vad som krävs för att alliera sig med en annan grupp. Ett samtal som vi sedan tar avstamp i när vi under resten av säsongen utforskar alliering ur en rad olika perspektiv. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Цього року на Bouquet Kyiv Stage легендарний Øystein Sevåg разом із Benedicte Torget відкривають вечірній музичний напрямок «Птахи та квіти». А зараз вони сидять поруч із нами у студії та розмовляють про життя та творчість з Олексієм Коганом. Унікальна та ексклюзивна бесіда про співпрацю, окремі композиції і альбоми, складні життєві періоди, ставлення до музики, про натхнення під час сну і навіть про спільних знайомих. Звичайно, не без жартів, звичайно, слухаючи музику.

Цього року на Bouquet Kyiv Stage легендарний Øystein Sevåg разом із Benedicte Torget відкривають вечірній музичний напрямок «Птахи та квіти». А зараз вони сидять поруч із нами у студії та розмовляють про життя та творчість з Олексієм Коганом. Унікальна та ексклюзивна бесіда про співпрацю, окремі композиції і альбоми, складні життєві періоди, ставлення до музики, про натхнення під час сну і навіть про спільних знайомих. Звичайно, не без жартів, звичайно, слухаючи музику.

The secession of Texas from Mexico was a dry run for the slaveholder's republic of the Confederate States of America, argues Andrew Torget in Seeds of Empire: Cotton, Slavery, and the Transformation of the Texas Borderlands, 1800-1850(University of North Carolina Press, 2015). Torget, the University Distinguished Teaching Professor of history at the University of North Texas (and the Guinness World Record holder for longest history lesson), covers a pivotal swath of history in the American southwest. During the antebellum period, the Texas borderlands transitioned from Comanche, to Mexican, to Texan, to American territory. Slavery, Torget argues, was a crucial political and social institution each step of the way, and acted as a wedge which drove the United States apart and into Civil War. The region's unique climate made plantation cotton cultivation profitable, and in turn shaped the history of an entire continent. Seeds of Empire won several awards in 2016, including the David J. Weber – Clements Center for Best Non-fiction Book on Southwestern America from the Western History Association. Stephen Hausmann is a doctoral candidate at Temple University and Visiting Instructor of history at the University of Pittsburgh. He is currently writing his dissertation, a history of race and the environment in the Black Hills and surrounding northern plains region of South Dakota, Wyoming, and Montana.

The secession of Texas from Mexico was a dry run for the slaveholder’s republic of the Confederate States of America, argues Andrew Torget in Seeds of Empire: Cotton, Slavery, and the Transformation of the Texas Borderlands, 1800-1850(University of North Carolina Press, 2015). Torget, the University Distinguished Teaching Professor of history at the University of North Texas (and the Guinness World Record holder for longest history lesson), covers a pivotal swath of history in the American southwest. During the antebellum period, the Texas borderlands transitioned from Comanche, to Mexican, to Texan, to American territory. Slavery, Torget argues, was a crucial political and social institution each step of the way, and acted as a wedge which drove the United States apart and into Civil War. The region’s unique climate made plantation cotton cultivation profitable, and in turn shaped the history of an entire continent. Seeds of Empire won several awards in 2016, including the David J. Weber – Clements Center for Best Non-fiction Book on Southwestern America from the Western History Association. Stephen Hausmann is a doctoral candidate at Temple University and Visiting Instructor of history at the University of Pittsburgh. He is currently writing his dissertation, a history of race and the environment in the Black Hills and surrounding northern plains region of South Dakota, Wyoming, and Montana. Learn more about your ad choices. Visit megaphone.fm/adchoices

The secession of Texas from Mexico was a dry run for the slaveholder’s republic of the Confederate States of America, argues Andrew Torget in Seeds of Empire: Cotton, Slavery, and the Transformation of the Texas Borderlands, 1800-1850(University of North Carolina Press, 2015). Torget, the University Distinguished Teaching Professor of history at the University of North Texas (and the Guinness World Record holder for longest history lesson), covers a pivotal swath of history in the American southwest. During the antebellum period, the Texas borderlands transitioned from Comanche, to Mexican, to Texan, to American territory. Slavery, Torget argues, was a crucial political and social institution each step of the way, and acted as a wedge which drove the United States apart and into Civil War. The region’s unique climate made plantation cotton cultivation profitable, and in turn shaped the history of an entire continent. Seeds of Empire won several awards in 2016, including the David J. Weber – Clements Center for Best Non-fiction Book on Southwestern America from the Western History Association. Stephen Hausmann is a doctoral candidate at Temple University and Visiting Instructor of history at the University of Pittsburgh. He is currently writing his dissertation, a history of race and the environment in the Black Hills and surrounding northern plains region of South Dakota, Wyoming, and Montana. Learn more about your ad choices. Visit megaphone.fm/adchoices

The secession of Texas from Mexico was a dry run for the slaveholder’s republic of the Confederate States of America, argues Andrew Torget in Seeds of Empire: Cotton, Slavery, and the Transformation of the Texas Borderlands, 1800-1850(University of North Carolina Press, 2015). Torget, the University Distinguished Teaching Professor of history at the University of North Texas (and the Guinness World Record holder for longest history lesson), covers a pivotal swath of history in the American southwest. During the antebellum period, the Texas borderlands transitioned from Comanche, to Mexican, to Texan, to American territory. Slavery, Torget argues, was a crucial political and social institution each step of the way, and acted as a wedge which drove the United States apart and into Civil War. The region’s unique climate made plantation cotton cultivation profitable, and in turn shaped the history of an entire continent. Seeds of Empire won several awards in 2016, including the David J. Weber – Clements Center for Best Non-fiction Book on Southwestern America from the Western History Association. Stephen Hausmann is a doctoral candidate at Temple University and Visiting Instructor of history at the University of Pittsburgh. He is currently writing his dissertation, a history of race and the environment in the Black Hills and surrounding northern plains region of South Dakota, Wyoming, and Montana. Learn more about your ad choices. Visit megaphone.fm/adchoices

The secession of Texas from Mexico was a dry run for the slaveholder’s republic of the Confederate States of America, argues Andrew Torget in Seeds of Empire: Cotton, Slavery, and the Transformation of the Texas Borderlands, 1800-1850(University of North Carolina Press, 2015). Torget, the University Distinguished Teaching Professor of history at the University of North Texas (and the Guinness World Record holder for longest history lesson), covers a pivotal swath of history in the American southwest. During the antebellum period, the Texas borderlands transitioned from Comanche, to Mexican, to Texan, to American territory. Slavery, Torget argues, was a crucial political and social institution each step of the way, and acted as a wedge which drove the United States apart and into Civil War. The region’s unique climate made plantation cotton cultivation profitable, and in turn shaped the history of an entire continent. Seeds of Empire won several awards in 2016, including the David J. Weber – Clements Center for Best Non-fiction Book on Southwestern America from the Western History Association. Stephen Hausmann is a doctoral candidate at Temple University and Visiting Instructor of history at the University of Pittsburgh. He is currently writing his dissertation, a history of race and the environment in the Black Hills and surrounding northern plains region of South Dakota, Wyoming, and Montana. Learn more about your ad choices. Visit megaphone.fm/adchoices

The secession of Texas from Mexico was a dry run for the slaveholder’s republic of the Confederate States of America, argues Andrew Torget in Seeds of Empire: Cotton, Slavery, and the Transformation of the Texas Borderlands, 1800-1850(University of North Carolina Press, 2015). Torget, the University Distinguished Teaching Professor of history at the University of North Texas (and the Guinness World Record holder for longest history lesson), covers a pivotal swath of history in the American southwest. During the antebellum period, the Texas borderlands transitioned from Comanche, to Mexican, to Texan, to American territory. Slavery, Torget argues, was a crucial political and social institution each step of the way, and acted as a wedge which drove the United States apart and into Civil War. The region’s unique climate made plantation cotton cultivation profitable, and in turn shaped the history of an entire continent. Seeds of Empire won several awards in 2016, including the David J. Weber – Clements Center for Best Non-fiction Book on Southwestern America from the Western History Association. Stephen Hausmann is a doctoral candidate at Temple University and Visiting Instructor of history at the University of Pittsburgh. He is currently writing his dissertation, a history of race and the environment in the Black Hills and surrounding northern plains region of South Dakota, Wyoming, and Montana. Learn more about your ad choices. Visit megaphone.fm/adchoices

The secession of Texas from Mexico was a dry run for the slaveholder's republic of the Confederate States of America, argues Andrew Torget in Seeds of Empire: Cotton, Slavery, and the Transformation of the Texas Borderlands, 1800-1850(University of North Carolina Press, 2015). Torget, the University Distinguished Teaching Professor of history at the University of North Texas (and the Guinness World Record holder for longest history lesson), covers a pivotal swath of history in the American southwest. During the antebellum period, the Texas borderlands transitioned from Comanche, to Mexican, to Texan, to American territory. Slavery, Torget argues, was a crucial political and social institution each step of the way, and acted as a wedge which drove the United States apart and into Civil War. The region's unique climate made plantation cotton cultivation profitable, and in turn shaped the history of an entire continent. Seeds of Empire won several awards in 2016, including the David J. Weber – Clements Center for Best Non-fiction Book on Southwestern America from the Western History Association. Stephen Hausmann is a doctoral candidate at Temple University and Visiting Instructor of history at the University of Pittsburgh. He is currently writing his dissertation, a history of race and the environment in the Black Hills and surrounding northern plains region of South Dakota, Wyoming, and Montana. Learn more about your ad choices. Visit megaphone.fm/adchoices Support our show by becoming a premium member! https://newbooksnetwork.supportingcast.fm/african-american-studies

In this episode, Susan has a wide-ranging discussion with Andrew Torget, Associate Professor in UNT's History Department. She and Dr. Torget discuss why it's important for us to learn about history, how he recently made history by teaching the world's longest history lesson, and his connection to the recent discovery of a safe full of documents that reveal the presumed-lost history of the Galveston City Company. You can read about Dr. Torget's record-setting lecture at https://www.ntdaily.com/unt-history-professor-wraps-up-potential-record-breaking-lecture/. The Portal to Texas History is available at https://texashistory.unt.edu/. To learn more about OLLI at UNT, visit https://olli.unt.edu/ or email olli@unt.edu.

Idag pratar Marcus, Johanna och Isak om Lenins nya kläder, den kanske inte så förödande grönsaks-krisen, att Eurovision ger långfingret år Lisa Ajax och så får vi en snabbkurs i Franska presidentvalet. Dessutom hamburgare. Medverkande: Marcus Berggren, Isak Jansson, Johanna Wagrell. Producent: Filip Orrling

Vi rotar runt i Hötorgets historia från att vara en mindre by en bit bort från stadskärnan till att bli huvudstadens Manhattan. Självklart via udda livsöden och rafflande anekdoter. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Efter en "nära internet-upplevelse" under tidigt 90-tal blir Mattias Hansson digital evangelist. Som grundare av Z.M@gazine skapar han en svensk Wired i en era då Minicall ses som något nytt. Några år senare är han chefredaktör för Sveriges största digitala samlingsplats - Postens miljonsatsning Torget.se. I intervjun med Internetmuseums Jörgen Löwenfeldt berättar han om nunnor med e-post, Jan Stenbecks bilerbjudande och om hur Icon Medialab och Spray startade i en källare.

Kan man sälja ett torg? Ja, det kan man. Vad kostar det? Inte mycket. Stora planer smiddes för torget i Bollnäs. Ett företag skulle bygga en galleria. Alla skulle vinna på affären. Så kom finanskrisen I berättelsen om Brotorget i Bollnäs, möter vi lokalpolitiker med stora visioner, en författare som inte tror sina öron och en ökänd affärsman iklädd svarta kostymbyxor och foppatofflor. Torget säljs till ett danskt företag som ska komma till stan och bygga en stor galleria över hela torget.Men mitt i den politiska drömmen om mer handel och jobb, gör världsekonomin ett nedslag i småstadsidyllen. Det blir finanskris, projektet fryser till is, och kvar i centrum väntar en 2500 kvadratmeter stor grusplan på nya tider. Idag, nio år senare, har Bollnäs fortfarande inte något riktigt torg. Men förhoppningen är att det nya Brotorget ska stå klart hösten 2016.   Linda Carlsson: så jobbade jag med dokumentärenLinda Carlsson är journalist utbildad på Uppsala Universitet och Södertörns högskola. Hon tycker om berättelser där stora samhällsfrågor visar sig i små sammanhang och har tidigare gjort reportage för Studio Ett, God Morgon, Världen! och Konflikt i P1. Linda Carlsson kommer från Skellefteå, men har bott ett drygt år i Bollnäs för att studera musik, då fanns ett torg i centrum. Torget som försvann är hennes första dokumentär.Vill du diskutera P1-dokumentären Torget som försvann? Använd gärna hashtagen #torgetsomförsvann.

I dagens avsnitt samtalar Stockholmsgruppen om relationen till sina verk och sina karaktärer. Hur känns det egentligen att släppa ut sin bok i världen för att recenseras och bedömas? Är det som att stå mitt på torget och låta folk kommentera sitt älskade barn? Eller är texten bara en text och inget att hetsa upp […]

Ola har drivit och sålt bolag som Spray, Passagen, Torget, Letsbuyit, Epicenter, Skrivit böcker om hur man ska bli framgångsrik. Ett toppavsnitt med en otroligt intelligent person. Mycket bra råd i i mindfulness och entreprenörskap

Ola har drivit och sålt bolag som Spray, Passagen, Torget, Letsbuyit, Epicenter, Skrivit böcker om hur man ska bli framgångsrik. Otroligt bra avsnitt med en väldigt intelligent person. Mycket råd i mindfulness och entreprenörskap.

På Röda Torget visar Ryssland upp sin nya superstridsvagn i en segerparad idag. USA, Storbritannien, Frankrike och många andra bojkottar. Har vi lärt oss något av kriget för 70 år sen egentligen? I P4 Världen idag hör du vår Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren bjuda på "pansarbils-skådning" från Röda Torget. Dessutom ska vi få möta norskan som nu i vuxen ålder upptäckt att hennes morfar har ett förflutet som SS-soldat. Och visorna hon sjöng med honom som barn, det var nazistiska hyllningssånger. Ekonomikorrespondenten Kristian Åström berättar hur ett krig kan få pengarna att tappa sitt värde, både efter andra världskriget och i dagens konflikt i Ukraina. Och så rapporterar vår Latinamerikakorrespondent Lotten Collin om en 10-årig flicka i Paraguay som lett till en häftig debatt i veckan. Hon är 139 centimeter lång, väger 34 kilo och har blivit gravid efter att hennes styvfar våldtagit henne. Men hon nekas abort.

"Ett litet torg i en fransk småstad", målat för nästan hundra år sedan, är en detaljerad, lite naiv målning av en värld som inte längre finns men som man tack vare målningen kan gå in i. Hilding Linnqvist levde i 93 år och målade de flesta av dem. Han fick nästan alla svenska konstpriser som går att få, var älskad av den stora publiken, respekterad av kollegerna för sina många målningar i olika stilar. Men Mikael Timm bryr sig bara om en enda tavla: Torget i Chinon.

När Carl Milles Orfeusmonument på Hötorget i Stockholm avtäcks i juli 1936 vimlar det av dåtidens kändisar på torget. Det är efter många års strider om monumentets utformning som invigningen till slut kan ske. Producent Rigmor Ohlsson.

Kan man sälja ett torg? Ja, det kan man. Vad kostar det? Inte så mycket.Stora planer smiddes för Brotorget i Bollnäs. Ett danskt företag skulle bygga en galleria och alla skulle vinna på affären. Så kom finanskrisen. I berättelsen om Brotorget i Bollnäs, möter vi lokalpolitiker med stora visioner, en författare som inte tror sina öron och en ökänd affärsman iklädd svarta kostymbyxor och foppatofflor. Torget säljs till ett danskt företag som ska komma till stan och bygga en stor galleria över hela torget. Men mitt i den politiska drömmen om mer handel och jobb, gör världsekonomin ett nedslag i småstadsidyllen. Det blir finanskris, projektet fryser till is, och kvar i centrum väntar en 2500 kvadratmeter stor grusplan på nya tider. Idag, sju år senare, har Bollnäs fortfarande inte något riktigt torg.   Linda Carlsson: så jobbade jag med dokumentären Linda Carlsson är journalist utbildad på Uppsala Universitet och Södertörns högskola. Hon tycker om berättelser där stora samhällsfrågor visar sig i små sammanhang och har tidigare gjort reportage för Studio Ett, God Morgon, Världen! och Konflikt i P1. Hon arbetar nu på Upsala Nya Tidning. Linda Carlsson kommer från Skellefteå, men har bott ett drygt år i Bollnäs för att studera musik, då fanns ett torg i centrum. Torget som försvann är hennes första dokumentär. Vill du diskutera P1-dokumentären Torget som försvann? Använd gärna hashtagen #torgetsomförsvann.

What will become of the humanities in the Age of Google? Andrew Torget will talk about the unprecedented challenges and opportunities that face historians in the twenty-first century. Tracing the evolution of the digital humanities over the past two decades, Torget will explore how new research methods (such as geospatial analysis and text-mining) are creating a quiet revolution among historians, and what that could mean for how we understand the past.