Podcast appearances and mentions of jan andersson

Linnea Rönnqvist pratar om att Postnord slutar dela ut brev i Danmark. Kommer Sverige gå samma väg? Inte i nuläget, enligt koncernchefen Annemarie Gardshol.Alice Dadgostar ger olika perspektiv på Nato, apropå ettårsdagen för Sveriges inträde. Hon pratar också om att frisktandvård för många blir en förlustaffär. Gäst i studion är Jan Andersson, som levererar allt man behöver veta inför Mellofinalen. Dessutom: Festivalsommar i Göteborg 2025, kungen får för lite pengar (enligt hovet) och rykten om vikbar iPhone. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Årets sista tjejtisdag i Nyhetsshowen. Fanny Wijk reder i den skolskjutning som inträffade i Madison, Wisconsin i USA. Polis, som var på utbildning för att hantera skolskjutningar i närheten blev kallade till en faktisk skjutning på skola. Det visar sig om att gärningspersonen var en 15-årig flicka och tre personer har dött i dådet.Utöver det pratar Fanny också om det mystiska dödsfall som skett i Fjärås där en död norrman hittats vid sidan om gamla E6. Omständigheterna förbryllar utredarna.Linnea Rönnqvist pratar om en misstänkt spion i Storbritannien, som kallas för H6. Den här mannen ska ha kopplingar till den skandalomsusade prins Andrew. Mannen beskrivs som en kinesisk affärsman som jobbat för att koppla samman brittiska och kinesiska affärsintressen. Men brittiska säkerhetstjänsten misstänker alltså att H6 jobbar som spioneri. Mannen ska ha varit på flera kungliga evenemang efter inbjudan från prins Andrew.Sedan kommer GP:s egna tv-nestor tillbaka till studion, Jan Andersson, och berättar mer om filmer och serier vi kan och borde se nu under julhelgen.Dessutom: Linnea har sett Sagan om ringen (FINALLY!), kungaparet julshoppar, britterna varnar för Guinnessbrist, dejtingappar tappar mark, vinterbadare drabbas av minnesförlust och Systembolagets helgvarning. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Our featured interview on tonight's show is with Per Billhall. Per is the owner of Scandinavian Pipes, which is an online retailer of high grade pipes. He started smoking pipes in the 1960s. His first high grade pipe was made by Hans "Former" Nielsen, who is one of the living legends from Denmark. That led to Per becoming a huge pipe and tobacco collector, and show attendee where he became well known. Along with pipe book author Jan Andersson, they started The Pipe Club of Sweden in 1991. Then in 1999, Per started "Scan Pipes". He is now one of the pipe retailing legends from Sweden. At the top of the show Brian will talk about holiday blends, and other special pipe tobacco blends.

Efter den dramatiska utvecklingen i Syrien i helgen har Fanny Wijk och Victor Blomdahl helt läst in sig på konflikten. Victor Blomdahl pratar om vad som faktiskt har hänt och vem den störtade presidenten Bashir al-Assad är.Fanny Wijk snackar vidare om vilka rebellgruppen HTS är som nu intagit huvudstaden Damaskus och hur omvärlden reagerat på regimens kollaps i Syrien.Sedan gästar Jan Andersson, GP:s kulturreporter, studion för att förklara att flera uteserveringar i Göteborg nu är i fara efter att kommunen gjort en ny tolkning av lagen. Flera inglasade uteserveringar som funnits i åratal kan nu behöva monteras ner. Krögarna rasar.Dessutom: Årliga skinkskyttet i riksdagen, Youtuber orsakade kaos i Nordstan, Raygun-musikal stoppas av Raygun och Birigitta Ed fick Elon Musk som bordsherre. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Linnea Rönnqvist pratar i dagens avsnitt om projektet att utrota HPV-viruset, som gjort att kvinnor i en viss ålder kan få gratis vaccin. Ett virus som kan utvecklas till cancer. Men efter årsskiftet kan vaccinet börja kosta pengar.Fanny Wijk pratar om den läslista som regeringen beställt som ska få ungdomar att läsa mer. Både klassiker som Astrid Lindgren och nobelpristagare som Annie Erneaux förekommer.Hon snackar också åter igen om elsparkcyklar. För nu skulle en ohelig allians ha bildats i Göteborg för att stoppa det förbud som Socialdemokraterna vill få till. Moderaterna vill nämligen kroka arm med Vänsterpartiet för att förbudet inte ska bli verklighet!Sedan kommer GP:s tv-expert Jan Andersson som har sett de första avsnitten av årets julkalender Snödrömmar. En julkalender som i år har samiskt tema.Dessutom: Sabrina Carpenter (och Jason Mraz) till Sverige, så påverkar du din Spotify Wrapped (för nästa år), brittiska nyordet ”brainrot, Ulf Kristerssons fru Birgitta Ed ska starta silent retreat och TV4:s nya mystiska program som ska utspelas på ett lyxhotell. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Wer den Schweden Jan Andersson kennenlernt, trifft auf eine ganz individuelle Dreieinigkeit. Denn Jan Andersson ist Professor für Analytische Chemie an der Uni Münster, Tibet-Experte und ein Freund des Dalai Lama. Er gründete die älteste Lobbyorganisation für Tibet weltweit, warb für die Verleihung des Friedensnobelpreises an den Dalai Lama und ist bis heute glücklich darüber, dass die Chemie zwischen ihm und dem geistlichen Oberhaupt der Tibeter stimmt. Von Gisela Steinhauer.

Fanny och Linnea pratar denna tisdag om den rykande färska maktlistan på sociala medier som nu publicerats.Linnea snackar också om orkanproblem i Nordamerika, där orkanen Milton nu hotar bara någon vecka efter att orkanen Helene drog över kontinenten. Även Europa kan påverkas av en orkan, orkanen Kirk.Fanny pratar i sin tur om de fortsatta turerna kring den mc-gängtopp som var med på Jimmie Åkessons bröllop. För flera partikamrater i SD visste om mannens koppling till ett ökänt mc-gäng – och han verkar också ha deltagit på fler tillställningar med SD-ledaren.Hon pratar också om att flera kultursidor nu går till Henrik Brandão Jönssons försvar efter att han blev utkastad från P4 efter att ha gett en lyssnare sexköpstips.Sedan gästar Jan Andersson, GP:s egna tv-nestor, studion och berättar om vad man borde hålla koll på för tv-serier under hösten.Dessutom: Nallebjörn får praktikplats i riksdagen, Argentinas president höll hyllat tal i FN – kan vara stulet från serien Vita huset och ska man få vara ledig från jobbet när man fyller jämnt? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Dagens inflationssiffror från Statistiska Centralbyrån visar att inflationen fortsatt ligger under Riksbankens mål om 2 procent. Det är tredje månaden i rad. Ger detta råg i ryggen till Riksbanken att sänka styrräntan ännu mer? Vad är det som styr och hur beroende är Riksbanken av vad den Europeiska centralbanken gör? Idag sänkte ECB sin styrränta med 25 punkter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Petra BergmanMedverkande: Alexandra Stråberg, chefekonom Länsförsäkringar och Jan Andersson, ekonomireporter Ekot

Dagens inflationssiffror från Statistiska Centralbyrån visar att inflationen fortsatt ligger under Riksbankens mål om 2 procent. Det är tredje månaden i rad. Ger detta råg i ryggen till Riksbanken att sänka styrräntan ännu mer? Vad är det som styr och hur beroende är Riksbanken av vad den Europeiska centralbanken gör? Idag sänkte ECB sin styrränta med 25 punkter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Petra BergmanMedverkande: Alexandra Stråberg, chefekonom Länsförsäkringar och Jan Andersson, ekonomireporter Ekot

Fanny Wijk pratar om EU-kandidaterna i valet och problemet med att ingen (typ) vet vem de är. Och märkliga historien om hur en polis lyckades få tag i en misstänkt våldtäktsman.Tove Andersson, till vardags GP:s utlands- och klimatredaktör, reder ut de olika bråk som Ryssland haft med diverse grannländer den senaste tidenSedan kom GP:s tv-recensent Jan Andersson och snackar tv i sommar. Är det så att SVT vill hämnas på sina tittare eller har de bara gett upp om tv-tittarna under sommaren.Och efter det kommer Frida Rosengren och tipsar om vad man kan hitta på i helgen. Kanske lite Majornaloppis eller varför inte en drink på nya sommartorget på Grönsakstorget?Dessutom: Otroliga sommardängan om bangolf, Cate Blanchett tror hon är medelklass, myggen redo för rekordsommar och Liseberg inför väskförbud trots allt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Klimatpolitiken är obegriplig och sänkta bidrag är fel väg för att få arbetslösa i jobb. Finanspolitiska rådet har utvärderat regeringens politik. Hör också om urspårningen på Malmbanan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Erika MårtenssonMedverkande: Lisa Laun, vice ordförande Finanspolitiska rådet och Jan Andersson, ekonomireporter

Klimatpolitiken är obegriplig och sänkta bidrag är fel väg för att få arbetslösa i jobb. Finanspolitiska rådet har utvärderat regeringens politik. Hör också om urspårningen på Malmbanan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Erika MårtenssonMedverkande: Lisa Laun, vice ordförande Finanspolitiska rådet och Jan Andersson, ekonomireporter

I helgen var det premiär i herrarnas fotbollsallsvenska och vi har passat på att ta den ekonomiska temperaturen på de svenska elitklubbarna. Många elitklubbar tror på ökad omsättning, men oro finns för framtida TV-avtal. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Victor JensenMedverkande: Pär Ivarsson, redaktör Ekonomiekot, och Jan Andersson, reporter på Ekonomiekot.

I helgen var det premiär i herrarnas fotbollsallsvenska och vi har passat på att ta den ekonomiska temperaturen på de svenska elitklubbarna. Många elitklubbar tror på ökad omsättning, men oro finns för framtida TV-avtal. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Victor JensenMedverkande: Pär Ivarsson, redaktör Ekonomiekot, och Jan Andersson, reporter på Ekonomiekot.

Kalle Berg har sett hur Noland Arbaugh, den första patienten som har fått Elon Musks chip inopererat i hjärnan spelar onlineschack och kan röra en mus med sina tankar. Han pratar också om regeringens besked om kärnvapen på svensk mark.Anders Hagström hoppar in för att prata om hudvård för barn. Efter flera larm inför nu Apoteket Hjärtat åldersgräns på flera produkter – och fler butiker kan följa efter.Vulkanologen och professorn i tillämpad geofysik, Erik Sturkell, gästar för att prata om det nya vulkanutbrottet på Island. Är Island på väg in i en lång period av vulkanisk aktivitet? Och är Grindavik dömt att gå under?Dessutom kommer kulturreporter Jan Andersson förbi och pratar om hur Netflix försöker styra GP:s recensioner.Dessutom: Bidéboomen, Har svenskarna blivit mer pryda? Och Darin pluggar tio timmar om dagen – framför publik. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kalle Berg pratar om Uppdrag gransknings avslöjande att flera ministrar haft felaktiga meriter i sina CV:n.Ina Lundström pratar om hur skadligt det är för hjärnan att dricka alkohol, enligt en ny sammanställning av alkoholforskning.Hon ger också en rekordtidig recension av fyra Beatlesfilmer som inte spelats in än.Sen kommer Rebecka Adin från sportredaktionen och går igenom helgens hästfest - Gothenburg horse show.Vi har också med oss Mårten Westlund, kommunikationschef på Liseberg och pratar om hur man går vidare nu, drygt en vecka efter branden på Oceana.Sen kommer Jan Andersson från kulturredaktionen och berättar om varför vi drabbats av en countryboom. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kalle Berg pratar om att Hollywoodstjärnan Ewan McGregor är i Göteborg för att ta emot Göteborg Filmfestivals hederspris, och för att göra PR för en ny film med den nästan helt okända svenske regissören Niclas Larsson. Han berättar också om den skarpladdade granat som hittades vid Israels ambassad i Stockholm igår. Fanny Wijk pratar om det osannolika fynd som gjordes i ett hus som medlemmar från humorgruppen JLC köpt i Mölndal – nämligen guldtackor värda elva miljoner. Men vem har rätt till guldet? Det ska nu avgöras i rätten. Sen kommer Daniel Gillblad, AI-expert och på säkerhetsföretaget Recorded Future, och pratar om vad illasinnade hackers skulle kunna ställa till med. Vi checkar också in med Mello-reporter Jan Andersson inför att Melodifestivalens första deltävling går av stapeln i helgen. Dessutom: Unga bryr sig mer om träning än politik, tv-kanal förstorade politikers bröst och Love is blind-deltagare bortklippta.--Programledare: Kalle Berg och Fanny WijkNyhetsuppläsare: Isabella PerssonProducent: Emelie HagbardAnsvarig utgivare: Christofer AhlqvistNyhetsshowen är en livesänd podd från Göteborgs-Posten. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kalle Berg pratar om det kräkkaos som drabbat en skola i Robertsfors, och boven i dramat verkar vara alldeles för starkt snus. Han pratar också om en granskning av Aftonbladet, som kopplar Tesla till brytning av mineralen glimmer i gruvor där det förekommer barnarbete. Plattformen X, som liksom Tesla ägs av Elon Musk, har nu varningsflaggat den här granskningen på sin app.Linnea Rönnqvist pratar om varför ett stort antal X2000-avgångar ställdes in i helgen, och huruvida jultrafiken är i fara. Hon berättar också om nya traditionella koncepthus som ska byggas i Göteborg. Sedan kommer Göteborgs-Postens chefredaktör Christofer Ahlqvist och hjälper oss sammanfatta nyhetsåret. Mer sammanfattning blir det med kulturreporter Jan Andersson som listar årets bästa tv-serier.Dessutom: civila kontrollanter på Västtrafik och Trollhättekatten som samlade in mest under Musikhjälpen.--Programledare: Linnea Rönnqvist och Kalle BergProducent: Isabella PerssonNyhetsuppläsare: Kristina PetersenAnsvarig utgivare: Christofer AhlqvistNyhetsshowen är en livesänd podd från Göteborgs-Posten. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Fanny Wijk pratar om att kungen firat 50 år på tronen i helgen och går, något underväldigad, igenom några av presenterna han fått. Kalle Berg pratar om ett annat firande, nämligen att Sverige åter är Europamästare i bordtennis - efter 21 år. Han pratar också om att även höjdhopparen Armand Duplantis haft anledning att fira i helgen då han slog sitt eget världsrekord.Vi får besök av GP:s TV-kritiker Jan Andersson som pratar om TV4:s alla pausade program, men också om vilka nya serier man inte får missa i höst. Och så kommer kulturreporter Anna Rosenström och berättar om Smyrnakyrkans nya megabygge. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Inför mötet i Vilnius twittrade Ukrainas president ilsken kritik. Några dagar senare uttryckte han stor tacksamhet. Hör om Zelenskyj är nöjd eller frustrerad efter toppmötet. Ukrainas väg till ett eventuellt medlemskap i militäralliansen var den hetaste politiska frågan inför Natos toppmöte. Radiokorrespondenterna Ryssland analyserar mötet och reaktionerna i Ryssland och Ukraina.Medverkande:Sveriges Radios Brysselkorrespondent Andreas Liljeheden och Ekots Nato-reporter Jan Andersson, båda på plats i Vilnius. Sveriges Radios Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren, direkt från en tågstation i Sankt Petersburg, och Ekots utsände Trygve Ulriksen Skogseth, på en rastplats någonstans i Polen. Programledare: Nina BennerProducent: Anna HolmTekniker: Linus Sjöholm

Erdogan, Kristersson och Stoltenberg skakar hand på ett helt nytt sätt! Vi pratar med Jan Andersson på Ekot om det historiska Natobeskedet. Mona Sahlin startade Sveriges första Barbie-klubb! Torbjörn Averås Skorup hyllar Sveriges minsta kommun: Dorotea! Linnea Henriksson har upptäckt fenomenet: Poddar! Vi pratar "Den märkliga framgångssagan Eilert Pilarm"! Assia Dahir ger oss den stora Nicki Minaj-genomgången! Lana Zand på P3 Nyheter om att Erdoan ger grönt ljus till Sverige. Programledare: Torbjörn Averås Skorup, Assia Dahir och Linnea Henriksson

Fanny Wijk reder ut ett politiskt bråk om huruvida en hundra år gammal tall i Landala borde får fällas eller ej.Ina Lundström pratar om att Inspektionen för vård och omsorg hittat allvarliga brister på många av landets skönhetskliniker, exempelvis behandlingar som utförts i bilar, läkemedel som förvarats ihop med fika och livräddningsutrustning som gått ut 1987.Dessutom kommer reporter Caroline Widenheim och berättar om podden Motiv som anklagas för konspirationsteorier och bristande etik, efter att ha försökt rentvå dubbelmördaren Ulf Olsson.Och så ringer vi upp GP:s Mello-professor Jan Andersson i Liverpool och får de senaste snackisarna från Eurovision. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kalle Berg pratar om tidningen ETCs granskning som handlar om en ö Stockholms skärgård, en miljardär och mystiska, eventuellt olagligt placerade, mufflonfår. Fanny Wijk berättar att Morgan Johansson och hans fru Emelie Johansson nu talar ut om ryktena kring åtalet om dataintrång som hon står inför. Och så kommer Göteborgs-Postens ständige melodifestivalbevakare Jan Andersson och delger sin hatkärlek till programmet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nu är det slut på julfirande och ledigheter. Vi är tillbaka och Fanny Wijk startar året med att prata om skandalscener i både brasilianska och amerikanska kongressen. I Brasilien har Bolsonaroanhängare stormat kongressen och i USA har kongressen försökt rösta fram en talman i inte mindre än 15 omgångar. Kalle Berg pratar om Folk och försvar-konferensen som hölls i helgen och reder ut vad Tobias Billström egentligen sagt om PKK-flaggor. Och så kommer tv-recensenten Jan Andersson och berättar om höjdpunkterna bland vårens tv-serier. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nya ministrar och många förslag på satsningar som kostar pengar. Vilket reformutrymme finns det för den nya regeringen? Programledare: Erika Mårtensson Medverkande: Kristian Åström, ekonomikommentator och Jan Andersson, ekonomireporter

Aldrig förr har vi väl brytt oss så mycket om ifall det blåser eller inte. De höga elpriserna har fått oss att fundera över olika elavtal och hur vi kan spara på elen. Programledare: Erika MårtenssonMedverkande: Pär Ivarsson, chef för Ekonomiekot och Jan Andersson, ekonomireporter

Det är positiva tongångar från industrins inköpschefer trots den ekonomiska osäkerheten på många håll. Ekonomiekot Extra Onsdag med Jan Andersson, Victor Jensen och Kristian Åström

The boys hit the airwaves with one of their favorites, Jan Andersson, President of MrPEX. It doesn't take long to get right to the important stuff, how many people mistake him as Metallica's lead singer James Hetfield. Yes, Jan is definitely his doppelganger. Music, Minnesota, Molecular Musings with MrPEX and maybe even a little Rock Camp for Dad discussion are the focus of this week's NDY Podcast.

Elektrifieringen leder till ökad elförbrukning i Sverige och så förändras elpriserna de kommande åren. Ekonomiekot Idag med Victor Jensen, Jan Andersson och Jonas Fredén.

Bättre än väntat för telekomjätten Ericsson trots problemen i Kina och regeringen vill förstärka coronastöd till evenemang. Ekonomiekot Idag med Victor Jensen och Jan Andersson.

Utmanande år väntar för verkstadsbolaget Sandvik och fler detaljer om regeringens elpriskompensationsförslag. Ekonomiekot Idag med Victor Jensen och Jan Andersson.

Nybilsförsäljningen bromsade in i slutet av förra året men branschen spår ändå ljusare tider. Framtidstro är det även bland industriföretagen i Sverige även om en avmattning har skett. Ekonomiekot Idag Måndag med Ylva Tidevall, Anders Jelmin och Jan Andersson.

Inflation, prisökningar, på mångas läppar när börsen skakar lite och svenskt "grönt stål"-bolag gör storsatsning i Spanien. Ekonomiekot Idag med Victor Jensen, Kristian Åström och Jan Andersson.

Stora kostnader och konsekvenser efter urspårat malmtåg och Elon Musk kan sälja Tesla-aktier för miljarder efter omröstning på Twitter. Ekonomiekot Idag med Victor Jensen, Jan Andersson och Jonas Fredén.

Det finns många där ute som sitter på en hög rishäst, perserna är kanske främst skyldiga till detta ris-skryt. Hur gott är egentligen persiskt ris med tadig? Salade Olivie, really? Linnea Wikblads bil gör märkliga ljud, På Spåret-deltagarna är släppta och varför skriver alla svenska artister på svenska igen? Vi pratar med Ekots reporter Jan Andersson som är på plats i Kongsberg och P3 Nyheters Babs Drougge går igenom händelseförloppet i pilbågsattacken. Effie Karabuda tittar förbi därför att Fortnite tydligen ska bli film. Dessutom: Programledaren Kjell-Ola Kleiven som gjort dokumentären Psykopaten gästar och förklarar hur man går tillväga när man gör en film om en man som kallar sig själv psykopat. Vi snackar även om konstverken som hittades utanför en second hand-kedja i Sverige och visade sig vara värd miljoner. OBS: Namnen som används när vi pratar om dokumentären Psykopaten är fingerade. Programledare: Linnea Wikblad, David Druid och Kodjo Akolor

Finns det en politisk vilja att ändra det ramverk som styr finanspolitiken? Här är säsongspremiären för Ekonomiekot Extra: Programledare är Jan Andersson. Bildtext: Programledare Jan Andersson tillsammans med Ekonomiekots gruppchef Anders Billing, Swedbanks chefsekonom Anna Breman. Klas Eklund som är seniorekonom vid Mannheimer Swartling pratar med Ekots inrikeskommentator Tomas Ramberg Fotograf: Anders Wennersten

Way out west har lika många kvinnliga som manliga artister på scenerna och serverar varken kött, mjölk eller engångsartiklar i plast. Är det bara ideologi, eller ligger det en affärsmässig tanke bakom? GP:s kulturskribent Jan Andersson berättar om festivalens medvetenhet och tipsar om guldkornen du inte får missa. Dessutom: Bombdåd i Kabul och Köpenhamn, samt rasrisken på Frölundabadet. Programledare: Andreas Granath

Dessutom krönika av Ulrika Knutson och kåseri av Lotta Erikson, panelen och satir med Utkantssverige med mera i veckans Godmorgon världen! Första timmen:  Bränder har under veckan präglat Sverige. Vi summerar den gångna veckan och uppdaterar med senaste nytt. Utblick i världen som sett en ovanligt varm sommar.  Hur förstod man naturen och värmen innan dagens teknik? Hur kommer det sig att vi betalar dricks och vem går pengarna till? Efter en turbulent vecka, hur går debatten i USA efter Trump och Putins möte i Helsingfors? Krönika av Ulrika Knutson om troll, både till höger och vänster. Panelen.  Andra timmen:  Pakistan går till val - vilken roll spelar militären då? Jan Andersson summerar sin tid som korrespondent i Bryssel.  Satir från Utkantssverige om kristna böneutrop.  Besluten som format Sverige, om värdlandsavtalet med Nato.  Kåseri med Lotta Erikson, om hur vi klarar oss trots alla missförstånd.  Programledare: Mikael Kulle Producent: Simon Moser

Hur funkar det, får presidenten benåda sig själv? Och varför kommer frågan upp? Så om USA:s nya tullar, Super Bowl-vinnarna Eagles portas från Vita Huset och hur gick det i primärvalens Supertisdag? Medverkande: Sanna Thorén Björling, reporter Dagens Nyheter och fd USA-korrespondent, Johan Ingerö, chef för välfärdsfrågor på marknadsliberala tankesmedjan Timbro, Ginna Lindberg, utrikeschef Ekot, Fernando Arias, New York-korrespondent, Lotten Collin, Latinamerika-korrespondent och Jan Andersson, Bryssel-korrespondent. Programledare: Sara Stenholm Pihl. Producent: Cecilia Khavar.

Programmet om blivande och nyblivna pensionärer, idag om pensionsfrågorna inför valet i höst. Vilka frågor kommer att lyftas? Och vilka saknas? Inför valet i höst diskuterar vi med Anna Eriksson från SPF Seniorerna och Jan Andersson, PRO om pensionerna, boende, trygghet, hälsofrågor och mycket annat som rör seniorer. Statistik från SCB visar att gruppen väljare över 65 år är rekordstor i årets val, drygt 27 procent av alla röstberättigade. Så, inför säsongsavslutningen, och inför valet till riksdag, kommun och landsting i höst, fokuserar vi på politiken. I studion tillsammans med programledaren Agneta Nordin finns Lotta Skoglund, som arbetat som journalist och som vid 69 fortfarande frilansar.   Producent: Lars Mogensen, Lokatt Media.

Giftmord, handelskrig och Brexit; i fredags avslutades ett ovanligt och turbulent EU-topp möte i Bryssel. Ett ställningskrig med världen och EU, på ena sidan, mot USA:s hot om ståltullar bl a. I Bryssel samlades EU:s ledarte för ett toppmöte, där både förutsättningarna och utgången av mötet var oklara. USA:s hot om ståltullar, Storbritanniens väg ut ur EU, Ryssland som anklagades för giftmord på en f d spion, och ett hotande handelskrig var ämnena. Vad som står på spel, lösningar och framtid avhandlades mellan handelsminister ANN LINDE, EU-parlamentarikern KRISTOFFER FJELLNER, SR:s EU-kommentator SUSANNE PALME, Londonkorrespondenten CLAES ARONSSON, under ledning av vår Brysselkorrespondent JAN ANDERSSON.

In an interview with Jim Sawyer of  Manufacturing Engineering, Jan Andersson, global director of Greenleaf Corp.’s Tech Team and marketing explores the four pillars of metalcutting are and why it is crucial to pay attention to each of them to achieve the best results.

Skyskrapan Turning torso i Malmös västra hamn är den mest kända svenska signaturbyggnaden. Europas högsta bostadshus när det invigdes 2005, ritat av den världsberömde arkitekten Santiago Calatrava.Men historien om Turning torso är minst lika skruvad och vriden som själva tornet. P1 Kulturs Mattias Berg berättar den historien - som på sätt och vis börjar redan före första världskriget. - Det är ett skådespel dygnet runt. På dagen har vi naturligtvis vattnet, på natten alla ljus som tänds upp i staden, bilarna rör sig, det tänds och släcks, trafikljus Hela flödet i Malmö, som gör byggnaden till ett konstverk dygnet runt på något sätt.Ja, här står vi. Jag och han som varit Concierge på Turning torso ända sedan öppningsdagen 2005, Jan Andersson, en bra bit ovanför Malmös västra hamn. Högst upp i skyskrapan som skruvar sig runt sin egen axel till synes utan ansträngning, som en balettdansös.Det är den nog allra mest kända svenska signaturbyggnaden, konstruerad av en världens mest berömda arkitekter, ditbaxad av en lokal superentreprenör.I dag liknar den häpnadsväckande välhållen science fiction. Resultatet av de visioner som mer eller mindre medvetet uppkom inför millennieskiftet: om hur framtiden skulle se ut. Före, under och efter byggprocessen i början av 2000-talet dessutom hemsökt av ständiga konflikter, som tycktes få tornet att vrida sig i plågor och ingenting annat.Men nu är det slutet av 2016 och allt känns lugnt härinne.Vad är det för rum vi befinner oss i? - Nu står vi i ett av våra konferensrum, på våning 54. Det ligger 179 meter över marken i byggnaden som är 190 meter hög. Det här rummet är 130 kvadratmeter och här kan man vara 75 personer och vi får lov att ha högst 120 personer samtidigt på plan 53 och 54, av säkerhetsskäl, säger Jan Andersson.Finns det någon siffra du inte kan? - Inte av värde. Men jag vet inte hur många skruvar vi använt i huset eller hur många meter kabel, för det har varit omöjligt att ta reda på.- Här till vänster ser du då Öresundsbron, Saltholmen, de små öarna där: Flakfort och Middelgrund, som ligger mellan Malmö och Köpenhamn. Och så är det Kastrup, du ser Örestad, de svarta höga husen där borta, och Köpenhamn. Sedan har du kusten där upp mot Helsingör.Jag måste erkänna att jag har svindel men känner ingenting sådant härinne. Har du svindel? - Jag hade det innan jag började med Turning torso, men inte nu. Det var någonting jag var tvungen att vänja mig av med för i början var man här när det inte fanns några ytterväggar, då man var tvungen att ha livlina på. Så, nej jag kan inte säga att jag har svindel.Det måste ha varit nästan tortyr, kan jag tänka: att tvingas vara häruppe då om man har svindel. - Ja, det var tufft i början. Byggarna stressade mig lite grann och sade: Det är klart du ska med upp. Nej, jag väntar tills väggarna är färdiga och hissen är på plats, försökte jag. Men de fick med mig upp i bygghissen som fanns på utsidan. Och du vet hur en sådan är, den skramlar och har nät under så man kan se rakt ned på marken Det tog tre och en halv minut att åka upp till taket med den medan det tar 38 sekunder med den riktiga hissen nuförtiden. Men de stressade mig så att jag var tvungen att göra det. Och efter det har jag inte haft några som helst problem med svindel, säger Jan Andersson.*Historien om den spanske arkitekten Santiago Calatravas spetsprojekt Europas högsta bostadshus är ungefär lika skruvad som själva byggnaden. Vrider sig även den kring sin egen axel: börjar i Malmö men slutar på Malta, efter att ha snurrat minst ett halvt varv på vägen.Mellan vision och verklighet, från de första tankegångarna vid mitten av 90-talet till den försenade och gravt fördyrade invigningen år 2005. Eller, om man så vill: mellan folkhemmet och formel ett.Vi återkommer till allt det där och börjar på vårvintern 2001.(Ur Kulturnytt 2001:)I går togs det första spadtaget till skrapan, som ska stå klar i början av 2003. Kulturnytts Leo Gullbring var på plats vid grävandet och på plats var också stjärnarkitekten Santiago Calatrava. Han var byggt stort och uppmärksammat över hela världen. Men nu är han alltså i Malmö för att bygga skrapa.(Calatravas egen röst.)Ja, det är inget underligt med att bygga skyskrapa i Malmö, säger Santiago Calatrava. Ni har ju redan Kronprinsen, där människor bor på höjden. Dessutom är skyskrapor ekologiska: de kräver mindre markyta än vanliga hus.Nå, hur ska då den här 187 meter höga skyskrapan se ut? Calatrava travar upp en rad kuber, som vrider sig runt en axel. Det påminner om en klassisk skulptur. Och det är just kännetecknande för Calatrava att han låter sig inspireras av människors och djurs anatomi. Turning torso erbjuder visserligen inga asymmetriska överraskningsmoment, som i många av hans andra projekt, men det finns en vila och balans i rörelsen som kommer att ge Malmös västra hamn ett alldeles speciellt riktmärke. Men samtidigt kommer Turning torso bli en underlig skapelse: en ensam skulptur, vars kraft utmanar hela området och som anger en helt annan skala. Varför blir det inte fler torn? Varför passar man inte på att bygga ett Malmö downtown? Men den indirekta starten av Turning Torso-projektet, hela det här bokstavliga framtidsbygget, går att spåra långt mycket tidigare än under bostadsmässan Bo01 i Västra hamnen.(Ur Radioarkivet 1943:)Vad som sker på ett varv är så påtagligt. Stora stapelbäddar bredvid varandra, med sina kranbryggor. På stapelbäddarna järnskelett till fartyg på tusentals ton i olika stadier av fullkomning. Från sådana som bara har de massiva bottenplåtarna sträckta, över sådana där spanten som väldiga revben av stål pekar upp i höjden, till sådana som redan fått skelettet täckt av en hopsvetsad hud av järn och stål. Lyftkranar och vinschar i rörelse överallt, släggor dåna mot plåt, och på smäckra ställningar utanför och inuti fartygsskroven rör sig arbetarna som myror, ofta på ganska svindlande höjder.Ja, kanske är det här, på Kockums mitt under andra världskriget i hjärtat av den malmöitiska varvsindustri som då verkligen började blomstra som även historien om Turning Torso tar sin början. Med stadens första dramatiska landmärke: Kockums-kranen. Eller kanske ännu långt tidigare, med den så kallade Baltiska utställningen i Malmö 1914.Jag träffar statsvetaren Dalia Mukhtar-Landgren på hennes tjänsterum vid universitet i Lund för att reda ut perspektiven. Hon har doktorerat på den så kallade platsmarknadsföringen av Malmö, där både Bo01 och Turning Torso var centrala ingredienser.- För mig, när jag började forskarutbildningen 2002, var det så paradoxalt att Malmö som ju var en stad med stora sociala klyftor och tydliga ekonomiska problem plötsligt arrangerade den här bomässan i Västra hamnen. Jag minns så väl att det kostade 150 kronor i inträde. Folk var ju vansinniga på att en stad med stora sociala klyftor hade en bomässa med lyxbostäder, som man beskrev det då, och där vanliga Malmöbor alltså skulle betala 150 kronor för att komma in.- Även för mig framstod det här som oerhört paradoxalt. Så jag försökte nysta i det: Vad är det som gör det här möjligt? Hur kan man helt försöka tänka om en stad, skapa en ny identitet? Då började jag undersöka om Malmö har deltagit i sådant här tidigare. Stockholmsutställningen är ju väldigt välkänd, men i viss utsträckning även Baltiska utställningen i Malmö. Så jag läste om Baltiska utställningen, gick tillbaka till arkivmaterial från 1913 och 1914 och upptäckte då att det fanns väldigt mycket likheter med Bo01. Dels att man ju faktiskt planerade staden för en utställning, dels den här kritiken som fanns redan då: att det här bara var ett spektakel för de rika.(Musik.) Vad vi hör är en inspelning av Malmövalsen från 1917. Titeln är På Baltiskan, vilket alltså hänvisar till den berömda utställningen i staden några år tidigare.- Och så såg jag det att den här bilden av att man ska använda staden lite som ett varumärke är ju något som varit kännetecknande under en väldigt lång tid. Ja, jag landade i Eiffeltornet och den typen av stora byggnader som man använde i vad man på den tiden kallade fredlig täflan mellan olika industriländer, säger Dalia Mu- Det finns ju en bild av Malmö i svensk kontext som en väldigt framstående industristad, ibland har den beskrivits som Den svenska modellens vagga och så vidare. Och det finns också en föreställning om att den här typen av utställningar, uppseendeväckande byggnader och liknande är viktigt för att skapa en bild av en stad. Hit ska du komma och investera, här ska du bo och arbeta!- I dag pratar vi om det som kallas Trickle-down-economy, det vill säga en sorts nedsippringseffekt. Att om du satsar mycket på den här typen av evenemang så sätter det staden på kartan, lockar företag och invånare, turister, som kommer att investera och de här pengarna kommer sedan att sippra ned och komma hela befolkningen till godo.Hur kommer då Turning torso in i detta?- Om vi tänker i ett principiellt, teoretiskt, perspektiv så fanns det ju en föreställning om att den här platsmarknadsföringen var nödvändig för att vända skutan, som man ofta talade om i de här gamla industristäderna. Och då var arkitektoniska flaggskepp en del av detta. Man talade om Bilbao, Guggenheim-museet där, och Bilbao-effekten. Det fanns också andra goda exempel på hur en uppseendeväckande ny byggnad kunde sätta staden på kartan. Så Turning torso ingår, kan man säga, i ett program av åtgärder för att ändra identiteten, säger Dalia Mukhtar-Landgren.  Men att ändra en stads identitet är knappast någon vals på rosor. Inte ens i Malmö kring millennieskiftet, med ett så skriande behov, efter varvsnedläggningar och strukturomvandling.2002 monteras också Kockums-kranen till slut ned och baxas iväg till Sydkorea där den sägs kallas för Malmös tårar i folkmun. Ändå var ju staden på väg att få ett nytt landmärke, egendomligt vältajmat med bortforslandet av det tidigare.Fast saker och ting gick inte riktigt som det skulle med Turning torso. Så här lät det i Ekot sommaren 2004:Extrastämman var stängd för utomstående och hölls med anledning av de ekonomiska problemen med bygget. Nyligen beslutade HSB Malmö att lägenheterna i Turning torso ska hyras ut, eftersom bostadsrätterna varit svårsålda.Men problemet med att sälja lägenheterna, som blev alltför dyra på grund av hela byggets skenande kostnader, var bara ett i raden. På vägen tycktes samtliga närmast inblandade hamna på gränsen till nervsammanbrott under eviga diskussioner och skärmytslingar. Även stjärnarkitekten själv.(Ljud ur dokumentär.)I Fredrik Gerttens fantastiska dokumentärfilm från 2005, Sossen, arkitekten och det skruvade huset, får vi bokstavligen följa med bakom Turning torsos kulisser. Här hörde vi Santiago Calatrava klaga på den mentala temperaturen, under ett minst sagt förtätat möte mellan arkitektens eget folk från Spanien och HSB:s ansvariga för bygget på plats i Malmö, och på vad han menar är en döv dialog.Men det är nu dags att introducera Johnny Örbäck. Han som kallas Sossen i dokumentärens titel och som kanske ändå spelar själva huvudrollen i den här historien. Den lokale HSB-chefen och superentreprenören som lyckades få Calatrava att bygga Europas högsta bostadshus i just Malmö av alla ställen. Och dessutom för HSB:s räkning: bostadsbolaget med rötterna djupt i det socialdemokratiska folkhemmet.I dokumentären får vi verkligen insyn i Johnny Örbäcks tankar:(Ur dokumentären.)Jag har funderat mycket på morgondagen, naturligtvis. Att konstatera att vi har åt helvete för höga kostnader sedan blir det ju mitt problem att försöka hitta en förklaring till det. När vi drog igång det här så skulle vi vara färdiga 2002 och nu kommer vi vara färdiga till 2005. När jag träffar 350-400 HSB:are i morgon så är det viktigaste för dem ja, dels är det ju deras inställning, naturligtvis, till projektet. Det gäller att försöka förflytta den så att de ändå ska se att det faktiskt är ganska naturligt att det är HSB som gör det här. och även vara med under själva det här avgörande mötet:(Ur dokumentären.)HSB-vänner: jag har naturligtvis under den här resans gång funderat väldigt mycket. Men inte med utgångspunkt i den kritik som kommer utifrån, att det enda jag håller på med är att bygga ett monument över mig själv. Det är inte det som man tar åt sig av. Det som man naturligtvis tar sig en fundera över, och som jag har gjort, är när man fångas och det måste jag ju säga att jag gjort, fångats oerhört mycket av projektet Turning torso. Från första gången jag såg skulpturen och kände att: Tänk att inom ramen för HSB få skapa ett bostadshus av detta! Det är en fantastisk känsla som en Formel 1-bil. Vad är det då Formel 1 står för? Ja, naturligtvis är det spetsigt, det ligger långt fram, det är ett fåtal som sysslar med det inledningsvis. Men vad är det som händer sedan? Jo, det mesta av det vi ser utvecklas i Formel 1-bilar blir förr eller senare standard. liksom på en senare HSB-sammankomst, efter det att chefen Johnny Örbäck inte beviljats ansvarsfrihet.(Ur dokumentären.)Ja, som ni förstår är hjärtat och huvudet fullt av väldigt mycket kring det här just nu. Jag vill bara bli rättvist behandlad! Det är det enda! På de punkter jag brustit så tar jag mitt ansvar. Det finns så oerhört mycket i det här och skälet till att jag gick hit i dag det var naturligtvis att jag fick en chock när jag inte fick ansvarsfrihet och därför ville jag lyssna till vad de egentliga skälen var. Det är ju som att hamna i ett häkte, det hoppas jag att folk förstår: man är ju fullständigt utestängd från arbetsmarknaden. Så jag tar mitt ansvar men jag vill banne mig ta ansvar för det jag har brustit i, men inte på en massa andra punkter! I den här smärtpunkten tycks historien om Santiago Calatrava, HSB, Turning Torso och Johnny Örbäck sluta. Men allt finns ju kvar: allting överlevde. Arkitekten, organisationen, byggnaden liksom entreprenören själv.Nuförtiden håller han till på Malta, efter en turbulent tid under egentligen hela 00-talet. Från byggstarten av Turning Torso och fram till och med en annan ekonomisk härva inom HSB Malmö. För den dömdes också Johnny Örbäck till långt fängelsestraff, innan han sedan blev frikänd i högre instans.När jag nu ett drygt decennium efter invigningen av Turning Torso 2005 ringer upp honom på Malta, frågar jag hur Örbäck i dag ser på hela den här processen.Han börjar med att säga att det mesta bokstavligen gick enligt ritningarna ända fram till hösten 2001.- Sedan hände det någonting, när de flög in med flygplanen i World Trade Center. Då började journalisterna att ställa mycket frågor. De gick även till konsulter vi anlitade, som fick lite kalla fötter. Jag var överens med Calatrava om att mängden betong och armering räckte för att det skulle vara ett ytterst tryggt hus och dessutom var byggtekniken helt annan än den i World Trade Center. Men nervositeten steg och det kom artiklar i tidningarna Vi hade då en lista med folk som ville köpa bostadsrätt i huset och de började bli oroliga. Jag hade bara en enda sak att göra: in med mer betong, in med mer armering. Det fanns inget annat att göra, jag var tvungen att stilla opinionen!Du hamnade ju också i ett rättsfall, den här Luxemburghärvan i HSB, med pengar som försvann dit. Och du dömdes till och med till i Tingsrätten till 1,5 års fängelse, vilket sedan upphävdes av Hovrätten 2008 Hur tänker du på det där nuförtiden?- Det som var det värsta var tidsutdräkten: det tog ju två och ett halvt, nästan tre år. Vad jag förstår så var det ju Skattemyndigheten som gjorde en granskning av två stycken affärer som jag var inblandad i, för HSB Malmös räkning, och som de började ställa frågor kring.Hur kommer det sig att du bor på Malta i dag? Det har inget med detta att göra, eller?- Nej, det har det inte. Möjligen på så sätt att jag kände att det skulle vara svårt att få uppdrag: många resonerar ju ingen rök utan eld. Och jag ville inte hamna i situationen att bara höra att Nej, vi har inte utrymme för dig här eller Vi tackar nej till ditt erbjudande. Det ville jag inte höra, för det trycker ju ner en om något. Så då sade vi att vi hittar på något annat! Och då blev det Malta.Tycker du att du har uppskattas tillräckligt för din roll i skapandet av Turning torso?Nja, under en viss period så många som inte befann sig i Malmö trodde ju att det här åtalet hade något med Turning torso att göra. Men i övrigt har jag fått nog många klappar på axeln.Där lämnar vi den omstridde Johnny Örbäck på sitt Malta. Uppe i Turning torso går Jan Andersson fortfarande längs fönstren och spanar ut över sin hemtrakt.- Jag blir aldrig trött på utsikten! Det är något nytt varje dag, beroende på hur vädret är. Ibland kan det vara så att molnen ligger utanför fönstren här som ett bomullstäcke, som i ett flygplan på väg ned för landning. Ibland när man kommer hit på morgonen så är det helt mulet där nere medan solen skiner häruppe, från en blå himmel. Man ser hur området här vid hamnen utvecklas, hur man bygger. Eftersom jag vet vad som ska hända under de närmaste sexton åren framöver så är det spännande att se när man de facto börjar bygga och utveckla, vad som ska rivas och vad som ska vara kvarHann du träffa Calatrava?- Jajamen! Jag träffade honom flera gånger under byggnationen och sedan den 20 november 2015, då jag fick äran att åka till Chicago och hämta pris på vad man kan kalla höghusens Oscargala. Vi fick pris för att Turning torso är det hus som har betytt mest för arkitekter och nytänkande de senaste tio åren över hela världen. Pris nummer 14, för övrigt, som huset har fått under 10 år, säger Jan Andersson.Det var ju en ganska turbulent förhistoria. Först denna enorma vision, där Johnny Örbäck var någon sorts hjälte, och sedan blev han motsatsen: någon sorts syndabock. Hur ser du på den utvecklingen?- Ja, jag säger att utan Johnny Örbäcks idé om Turning torso hade vi inte haft det här landmärket, som har satt Malmö och Sverige på kartan inför hela världen. Jag vet: jag har haft föredrag för 120 000 personer under elva år, från USA, Korea, Japan, Kina. Då vill man veta hur vi byggde det, varför, och vad det är för teknik vi använt. Hur har vi fått huset att i den här vridna formen, hur gammalt huset kan bliHur gammalt kan huset bli?- Hundra år är den absoluta livslängden. Den tänkta livslängden, säger Jan Andersson.*Jag frågar statsvetaren Dalia Mukhtar-Landgren på Lunds universitet om hur Turning torso landat i opinionen, ett drygt decennium efter invigning.- Det är svårt att säga. Västra Hamnen har på något sätt blivit lite mer folkligt än vad man tänkte sig, i och med att det är många som åker och badar där och så. Och Turning torso är ju ändå ett landmärke med många turister som åker dit.- Sedan är ju Malmö en gammal industristad och jag tror att det är kännetecknande med de här starka männen. Även Kommunstyrelsens tidigare ordförande Ilmar Reepalu förknippas ju med mycket av allt detta: som om det skulle vara han personligen som gjort det. Ja, man väljer ut enskilda män som bygger höga hus och så tycker man att det är Ja, jag vet inte.Har då hela den här platsmarknadsföringen i Malmö varit lyckad?- Man har ju verkligen lyckats med det man föresatt sig: att skapa en ny identitet för Malmö. Jag vet att Malmö ofta ses som så kallad Best Practice i EU-sammanhang, alltså ett gott exempel på hur man vänder den här skutan och skapar det här nya postindustriella sammanhanget. Men talar man i bredare sociala termer så är ju Malmö fortfarande en stad med stora sociala klyftor, säger Dalia Mukhtar-Landgren.- Det har ju funnits en bild hos tjänstemän och politiker som jag intervjuat att det här är det som vi behöver göra för att skapa arbetstillfällen i Malmö. Man har nog verkligen trott på den här Trickle down-tanken: att det här ska kunna omformuleras och skapa nya för alla. Sedan har det ju inte blivit så. Det ser vi ju, att klyftorna ökar i Malmö och att det är väldigt stora skillnader mellan olika bostadsområden.- De här gamla industristäderna är ju ofta hamnstäder och det är ofta städer med hög arbetslöshet, till följd av industrinedläggningar eller omflyttningar. Det är också städer med hög andel med utländsk bakgrund, många invandrare. Och tidigare osynliggjorde man i stor utsträckning klyftor i städer: man ansåg inte att det var attraktivt eller något man kunde locka företag med. Sedan har ju det förändrats till att man har börjat se det här mångkulturella som en resurs: bilden av det kosmopolitiska, det här lite spännande, de indiska kryddorna som hänger i luften på Möllevångstorget i Malmö, för att visa på någon sorts internationell kosmopolitisk touch i staden. Och samtidigt har man ju i stor utsträckning också osynliggjort både de sociala klyftorna som finns i städerna liksom de delar av befolkningen man inte upplevt som tillräckligt attraktiv för att visa upp, säger Dalia Mukhtar-Landgren.- Vad vi ser i en svensk kontext är ju en urbanisering: folk flyttar till stora städer. Men vi har också många städer i dag som är utflyttningskommuner. Många av dem har också försökt att lösa problemet genom den här typen av marknadsföringssatsningar. Man har i det varit väldigt inspirerad av en forskare som heter Richard Florida, som också varit här i Sverige. Men nu har även Florida vänt lite, och även litteraturen vänder och menar att folk inte nödvändigtvis flyttar till de hippaste städerna utan dem med bäst vård, skola och omsorg. Att människor baserar sina val på kanske andra faktorer än vad man kanske antagit. Den här kreativa klassen kanske ändå inte är så stor. Det kanske inte är den som i högsta grad bidrar till skattekraften i en svensk kontext utan det är ju en 45-årig sjuksköterska med 2,1 barn som man kanske ska locka. Och inte den här unga dataspelsutvecklande killen på skateboard.Du bor själv i Malmö. Vad tänker du när du ser Turning torso?- Jag har en femåring, som tror att Storm Troopers i Star Wars bor där. Det är väl delvis för att jag sagt att de gör det, men det ser verkligen ut som ett sådant hus där de skulle kunna bo, säger Dalia Mukhtar-Landgren.*Så tornet från framtiden står där och vrider sig bekymmerslöst kring sin egen axel, solar sig i glansen, prålar med sin egen skönhet. Vajar knappt märkbart i opinionsvinden.Hur känns det när det blåser riktigt mycket häruppe?- Det är ju inte så att det gungar, jag skulle nog mer vilja beskriva det som vibrationer på en färja mellan Malmö och Tyskland. Man känner alltid vibrationer på den och så är det häruppe också, beroende naturligtvis på hur mycket det blåser. Men hyresgästerna märker det: de har filmat när deras taklampor gungar lite fram och tillbaka. Så visst rör huset sig. Och det måste det ju göra.Jag skulle nog känna mig tryggare på havet då, på en färja, än i lufthavet. Hur är det med dig?- Ja, om vi ska jämföra det så hade jag nog kanske känt mig tryggare på havet om det blåser ordentligt, säger Jan Andersson.Mattias Berg mattias.berg@sr.se

Valberedningen är ett sätt för ägare att fatta vettiga beslut, menar Jan Andersson. Stora Styrelsedagen 2016 i Linköping.

Efter brexit har det höjts röster för att slopa engelskan som arbetsspråk i EU och prata mer franska och tyska. Andra tror på framväxten av en ny dialekt i EU-korridorerna, Euro English. Hör Jan Andersson, EU-korrespondent, om "Euro English", en engelska som influerats av andra europeiska språk. Tror han att den dialekten blir vanligare när de flesta som har engelska som modersmål lämnar EU-samarbetet? Och hör om spanska politiker som haft svårt att anpassa sig till att tala engelska med sina kollegor i Europa.Dessutom hör du Patrik Holmström, utsänd i USA, om hur det var att besöka Donald Trumps event i Arizona i veckan.Och Alice Petrén, fd Paris-korrespondent, berättar om varför Frankrikes premiärminister Manuel Valls hyllat topless-kvinnor i veckan.

Hör våra korrespondenter på plats i Paris och ute i världen om terrordåden i den franska huvudstaden. Jan Andersson och Beatrice Janzon rapporterar från Paris.Daniela Marquardt från Berlin.Och Katja Magnusson om hur länder som Turkiet och Libanon, som sett många terrordåd den senaste tiden, hanterar detta.

Brysselkorrespondenten Jan Andersson riktar ljuset mot det upptrappade säkerhetspolitiska läget mellan militäralliansen NATO och Ryssland. Han tar oss med ut på Östersjön, ett hav som är strategiskt viktigt för inte minst Sverige, men också Ryssland och många NATO-länder. Samtal med den svenske NATO-ambassadören Håkan Malmqvist. Medverkar gör också Sveriges Radios Moskva-korrespondent Maria Persson-Löfgren.

Jan Andersson, utrikeskorre i Bryssel om mötet med den ryska armén i Georgien, som Putin och Medvedev hävdade inte fanns. Moderator: Robin Olin, P4 Världen Det här är en podd från Radiokorrespondenternas turnépremiär på Södra teatern i Stockholm 2015.

Efter ett år i Bryssel har Jan gjort några värdefulla lärdomar om hur man får en lite smidigare tillvaro på jobbet. Gå och kissa så fort du ser en toalettskylt, ha ett skarpt färgseende och ett bra lokalsinne. Juri Laas, informationsansvarig för EUs toppmöten, har tillträde till ännu fler korridorer än Jan. Har han fler tips som Jan ännu inte upptäckt? Idag har vi också avskrädes-tema! Jan Andersson gillar sina belgiska sopor. I alla fall när de ligger nedpackade i sina påsar och är utställda utanför dörren. Då vet han precis vad han kommer få betala för sophämtningen eftersom han köper sina egna soppåsar i affären. Varför kan inte soporna i Sverige också sorteras så? Vi pratar med Weine Wiqvist, VD på Avfall Sverige om varför sopsortering ser så olika ut i Europa. Och så frågar vi oss vad som är det nya svarta inom återvinning. Textil är svaret. Elisabeth Dahlin, textilansvarig på Röda korset i Göteborg, berättar vilket land som är bäst och sämst i Europa när det gäller textilåtervi Efter ett år i Bryssel har Jan gjort några värdefulla lärdomar om hur man får en lite smidigare tillvaro på jobbet. Gå och kissa så fort du ser en toalettskylt, ha ett skarpt färgseende och ett bra lokalsinne. Juri Laas, informationsansvarig för EUs toppmöten, har tillträde till ännu fler korridorer än Jan. Har han fler tips som Jan ännu inte upptäckt? Idag har vi också avskrädes-tema! Jan Andersson gillar sina belgiska sopor. I alla fall när de ligger nedpackade i sina påsar och är utställda utanför dörren. Då vet han precis vad han kommer få betala för sophämtningen eftersom han köper sina egna soppåsar i affären. Varför kan inte soporna i Sverige också sorteras så? Vi pratar med Weine Wiqvist, VD på Avfall Sverige om varför sopsortering ser så olika ut i Europa. Och så frågar vi oss vad som är det nya svarta inom återvinning. Textil är svaret. Elisabeth Dahlin, textilansvarig på Röda korset i Göteborg, berättar vilket land som är bäst och sämst i Europa när det gäller textilåtervinning, samt vad som är smartast att göra av Jan Anderssons skjorta när han inte längre vill ha den. Sopor kan också bli brottsliga, det är många miljoner kronor och euro som rullar på Europas vägar där soporna fraktas runt. Leif Görts , åklagare och Sveriges representant för EUs åklagarmyndighet Eurojust, reder ut vad de illegala soporna innehåller. Och sist ut i matkampen är osten! Jan Andersson och bisittare Ylva Nilsson smakar på ostbitar från Belgien och Sverige. Vilken är mest delikat? Programledare: Jan Andersson Bisittare: Ylva Nilsson Producent: Maja Åström På torsdag är det telefonväkteri där du som lyssnar kan ställa dina frågor om EU till Jan Andersson och Herman Melzer, Ekots EU-reporter. Ställ din fråga redan nu på: korrespondenterna@sverigesradio.se  Eller ring telefonsvararen 08 - 784 39 51

I dagens Andersson i P1 har vi nördtema. Förutom EU-nörden själv, Jan Andersson, pratar vi med operanördar, schlagernördar och andra nördar med förankring i Bryssel, Europas huvudstad. Först ut är miljöpartiets Carl Schlyter, EU-nämndens ordförande i riksdagen. Han kommer hit och förklarar hur vi märker av EU i vår vardag en helt vanlig morgon innan vi ens hunnit äta frukost, och vad man ska veta om man vill känna sig EU-smart. Sedan ska vi prata om musik. Musiken förenar ju mänskligheten - hur är det att ha Europa som arbetsfält som operasångare och hur hänger schlager och politik ihop? Gäster är Hans Gefors, kompositör Göteborgsoperan, Annalena Persson, solist Göteborgsoperan, Adrian Taleny som bloggar under namnet schlagermagistern, världsstjärnan Anne-Sofie von Otter, Rickard Söderberg, operasångare och Teresa Küchler, korrespondent i Bryssel för Svenska Dagbladet. Matkampen går också vidare i dagens program. Idag provar vi chokladen, detta belgiska signum. Men vilken är bäst - den svenska tryffeln eller den belgiska pralinen? Programledare: Jan Andersson Bisittare: Ylva Nilsson Producent: Maja Åström korrespondenterna@verigesradio.se

Är det vi eller de andra som är konstiga? Ja, vem är egentligen en normal, genuin europé idag? Sveriges Radios Bryssel-korrespondent Jan Andersson vrider och vänder på idén om Europa och att vara europé. Allt tillsammans med bisittare Ylva Nilsson, programledare på Morgon i P4, på SR Göteborg. Vi börjar i Grekland som nu har hamnat i den europeiska skamvrån. Men hur viktigt är det att Grekland finns kvar i EU? Bengt Kristensson Uggla, professor filosofi, kultur och företagsledning vid Åbo Akademi kommer hit och berättar om Greklands betydelse för EU och hur de grekiska filosoferna använts för att forma Europa-tanken. Hur uppfattar vi EU-medborgare oss själva, vilka skillnader finns det länderna emellan och vilka länder står närmast Sverige?  Vi pratar med Bi Puranen generalsekreterare på World Value Survey som arbetar med att studera europeiska värderingar. Finns det någon typisk gemensam europeisk värdering? EU är platsen för alla kompromisser. Ytterligheterna slipas ofta bort och enskilda länders regeringar har fått mindre makt. Vi frågar Magnus Blomgren, statsvetare Umeå Universitet, hur maktförskjutningen egentligen har sett under de senaste decennierna. Och så får vi veta vad som gör att en inflyttad italienare känner sig mer svensk än italiensk efter bara fyra år i Sverige. Hör Diego Angemi som blev så förtjust i Sverige när han pluggade i Linköping, att han flyttade till hit för att stanna. Varje dag kommer vi också återkomma till Matkampen. Vi frågar oss helt enkelt - vilket land smakar bäst, Belgien eller Sverige? Programledare: Jan Andersson Bisittare: Ylva Nilsson Producent: Maja Åström korrespondenterna@sverigesradio.se

I Winnipeg undersöker Kajsa Norell en serie mord på kvinnor från Kanadas urfolk. Vi ska också till Tanzania, som lyckats så bra med att få barn att gå i skolan att skolorna fått svårt att hänga med. Dessutom kliver Jan Andersson ombord på en helikopter och svävar ut över Östersjön under Natos marina jätteövning Baltops. Och Milan Djelevic navigerar i Kairotrafikens kaos.

Radiokorrespondenterna sänder från Bryssel om TTIP, det frihandelsavtal som just nu förhandlas mellan EU och USA. Världens största frihandelsavtal - med förhoppningar om en rejäl injektion i den slumrande ekonomin i EU:s medlemsländer. Det talas om motsvarande 1.000 miljarder svenska kronor varje år till EU om och när det här avtalet, TTIP, mellan EU och USA är i hamn. Men det är bråttom, så sent som i slutet av förra veckan förklarade EU:s stats- och regeringschefer att avtalet, måste vara färdigförhandlat i år. I Radiokorrespondenterna som sänds från Bryssel den här veckan samtalar EU-kommissionär Cecilia Malmström med Sveriges Radio EU-korrespondent Jan Andersson. Medverkar i programmet gör också ekonomikorrespondent Kristian Åström och Inger Arenander, korrespondent för Sveriges Radio i Washington.

Spann- Karin levde i Dalarna i början av 1800- talet. Hon tog chansen att gå till kungs för att få tillbaka äganderätten till torpet hon bodde i. Än idag talar man om Spann-Karins lyckade resa där hon kom hem med ägandebevis på torpet och en hög hatt som kungen gett henne. Vi människor vill gärna höra berättelserna om dem som klarar av stora svårigheter mot alla odds. Vi berättar dem om och om igen, och sannolikt blir de en smula kryddade på vägen mellan mun till mun. Kanske är det så med den berättelsen om Spann-Karin från Norrbärke i södra Dalarna, som efter mer än 20 års kamp mot överheten gick till kungs – och fick rätt. Spann-Karins riktiga namn var Karin Abrahamsdotter och hon växte upp Söndagsbyn i södra Dalarna. När hon blev vuxen träffade hon Jan Andersson från Spann-byn och de två gifte sig 1793. Jan var nog ett gott kap, hemmansägare som han var. Men, Jan hade legat i tvist med bruket på orten i många år, om äganderätten till torpet. Det hade gått i Jans släkt i generationer, men han klarade inte av att bevisa det. Karin och Jan hade inte varit gifta länge när Jan till slut gav upp – det berättar Bisse Falk som bor i en by nära Spann-byn och som gjort en teaterpjäs om Spann-Karin. - Just när de två är nygifta så ger Jan Andersson upp och blir en enkel kolare – och det hade nog inte Spann-Karin tänkt sig, säger Bisse Falk. Det var Karin som slogs för att få torpet tillbaka när prästen hade ändrat Jans titel i kyrkböckerna från hemmansägare till kolare. Och det blev en lång och tröttsam kamp – när saken till slut togs upp i tingsrätten, hade det gått nästan 20 år. - Hon förstod ju att hon som enkel kolarhustru måste ha på fötterna för att få rätt mot bruket, säger Bisse Falk. Och faktum är att Karin fick rätt första gången hon gick till tings. Hon hade nämligen hittat det där pappret som hennes man tidigare hade saknat, det som visade att han hade rätt till torpet. Det var en så kallad torparsedel från 1600-talet, som Jans förfader hade fått som ett slags ägandebevis. Problemet var att de där pappren ofta försvann när generationerna med torpare byttes ut, men med det i handen kunde man inte säga emot Karin. Det räckte nu inte, bruket överklagade. - Det var viktigt för bruket att vinna, för skulle någon torpare få rätt så fanns ju risken att det skulle statuera exempel, och bruket behövde den billiga arbetskraften, kommenterar Bisse Falk. Striden mellan Spann-Karin och bruket pågick i många år, mellan 1815-1822. Till slut hade Karin bara en sak kvar att göra, och det var att gå till kungs med sin sak. Att gå till kungs betydde att man som enkel medborgare riktade sig direkt till högsta instans, man rundade därmed alla de personer med makt och inflytande som man tyckte stod i vägen. De allra flesta personer i historien som gått till kungs med sina olika ärenden, har skrivit brev för att lägga fram sin sak. Kanske var det så också för Spann-Karin, men i den muntliga berättelsen om henne, som sannolikt blivit en smula kryddad under årens lopp, så heter det att hon faktiskt gick till fots till Stockholm och blev hedrad av kungen. Bisse Falk har gjort sig en bild av hur det kunde ha gått till – och det är så som det hela framförs i teaterstycket om Spann-Karin. - Hon satte konten på ryggen och stoppade torparsedeln i Kjortelfickan, och så gav hon sig av, hela vägen ner till Stockholm. Väl där begärde hon audiens hos kungen och lade fram sin sak. När hon var färdig så utbrast kungen: ”Men gumma, ni har ju rätt! Och rätt ska ni ha, ty ni har utfört en riktig karlagärning, och för det ska ni ha en karlahatt.” Och så begärde han fram en cylinderhatt som han satte på Karins huvud, och som han bar hela vägen hem till Dalarna. Det sägs att hon bar hatten både i potatislandet och på högtider. Hemma i sockenkyrkan kunde nu Jan och Karin flytta fram till de fina platserna i kyrkan, de som var avsedda för riktiga hemmansägare. Strax söder om dalarnas gräns, en bit in i Västmanland, bor en av Spann-Karins ättlingar, Kerstin Söderström med sin man Hans. Det var här, mellan Norberg och Sala som Spann-Karins släkt hamnade till slut. För trots Karins långa kamp för gården i Spannbyn, så blev släkten inte kvar så länge berättar Hans Söderström. - Det var några år efter Karins år bara, som gården gick ur släkten. Varför vet vi inte riktigt, men vi vet att en av Karins söner och hans barn kom hit ner till den här byn och bosatte sig här. Och sedan blev familjen kvar, säger Hans. - Spann-Karin var min farmors morfars farmor och sedan jag var barn har jag hört min pappa och min farmor prata om Spann-Karin och Spann-byn, fyller Kerstin Söderström i. - Som barn visste jag inte mer än att det stod för något väldigt bra, men det var först som vuxen som jag läste vad en annan ättling till Karin skrivit om henne – och då förstod jag plötsligt hur det hängde ihop. Karin tror på det mesta av det som brukar berättas om Karin. - Jag tror ju att hon gick till Stockholm och jag tror att hon träffade kungen personligen. Sen det där med hatten det ställer jag mig lite tvivlande till. Men jag tycker att det är ett väldigt bra slut i alla fall på den kamp som hon förde i så många år – att hon fick känna att det var värt allt arbete. Någonstans i protokollen kalls Karin ”trätlysten” men det tror inte Kerstin på. - Nej, skrattar hon, hon var nog bara envis, riktigt envis. Hon ville ju ha rätt. Hon visste att hon hade rätt till gården! Men det är klart ett fruntimmer som stod på sig hon fick väl det epitetet. Spann-Karin lyckades bevisligen få tillbaka gården. I Husförhörslängden så har man strukit ordet kolare och skrivit till hemmansägare vid Jans namn. Och i protokollen står det att Spann-Karin lämnat både skriftliga och muntliga redogörelser, vilket skulle kunna betyda att hon faktiskt var i Stockholm och träffade kungen. Historien om den höga hatten däremot, lär aldrig kunna varken bevisas eller motbevisas. Men Bisse Falk i Norrbärke tycker att man inte ska förkasta sanningshalten bara för att man inte kan bevisa allt med dokument. - Jag tror mycket på muntligt berättande, och jag tror ju att eftersom det finns så mycket belagt, som man vet stämmer så kan mycket av historien vara sann. Bisse Falk menar att detaljerna om till exempel cylinderhatten kanske i själva verket är det som gör att berättelsen har kommits ihåg genom århundradena. - Om hon inte hade haft de där attributen så hade hon kanske glömts bort, nu blev det ju inte så. Och historien om den fina platsen i kyrkan stämmer sannolikt också – som hemmansägare hade de rätt till en finare plats. Den här sortens historier spelar en viktig roll i bygden, tror Bisse Falk. - Det är aldrig rätt att vara den som är nedtryckt, och en sån här historia kan tala om att det finns en liten strimma av hopp. Även om det inte var så många som tog chansen att strida för sin rätt så kan det ha varit skönt att veta att någon tog möjligheten och näpsade bruket. Vad finns kvar i arkiven? Att gå till Kungs var många gånger det sista halmstået för den som ville söka om nåd eller upprättelse. På Riksarkivet i Stockholm finns långa korridorer fyllda med skrivelser från människor som ville ha kunglig hjälp för att ändra eller lindra tidigare domar eller beslut. Anna- Karin Hermodsson som är arkivarie har tagit hissen ner i arkivet, till plan fem, många gånger för att hantera de här handlingarna. - Här förvaras Justitierevisionens arkiv som har mycket handlingar från Högsta Domstolen med föregångaren, Justitierevisionen. Men också en del andra typer av arkiv som innehåller material där människor sökt nåd eller besvärat sig över tidigare beslut. Och här finns material från 1600- talet och framåt, berättar Anna-Karin Hermodsson. - Möjligheten att skicka in besvär, nådeansökningar etc började formaliseras i och med att Svea hovrätt kom till 1614. Svea Hovrätt skulle döma Kungens dom och redan efter ett år så kom en ny rättegångsförfattning som sa att om det hände något som gjorde att man kunde ändra domen, så hade man möjlighet att begära revision eller nåd. Det här gör att vi har en hel del handlingar kvar som har med revision eller nåd att göra. Anna-Karin Hermodsson har lagt fram många dokument på ett av borden nere i arkivet. Hon förklarar hur handlingarna systematiserats på Riksarkivet. - Man har lagt handlingar från 1600-talets slut fram till 1980-talet i två huvudserier. Dels det som kallas för "revisionsakter" vilket är civila tvistemål vilket leder till dom. Den andra serien heter "utslagshandlingar" och är de resterande handlingarna, dvs besvärs- och nådeärenden, alla livstids- och dödsdomar plus en mängd administrativa mål.  - Det här gör att det är ganska lätt att hitta ett ärenden, berättar Anna-Karin Hermodsson. Bland de handlingar Anna-Karin tagit fram finns karduansmakargesellen som inte ville arbeta kvar hos arbetsgivaren och Olof Norman som 1764 ville gifta sig med sitt halvsyskonbarn. Just ansökningar där man ville få tillåtelse att gifta sig innan 21 år är en stor och vanlig post bland dessa dokument. Och så tar Anna-Karin fram ett nådeärende, en tjock akt, från livstidsfången Anders Pettersson Ting 1886 från Centralfängelset i Landskrona. Han blev häktad 1854 och dömdes därefter för poströveri och mord. Under alla år skickade han nådeansökningar och fick till slut efter 31 år förskoning av Kungl. Maj:t.         Sammanfattningsvis säger Anna-Karin Hermodsson att karaktären bland dokumenten är mycket blandad, och att det inte bara är de värsta brotten som finns bland de här handlingarna.  - Det är även småfolket som av olika anledningar ifrågasatte beslut som var tagna av lägre instanser.     Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström slaktband@sverigesradio.se

Maria Hurri-Nilsson från Karesuando vårdar sin mycket för tidigt födda son i hemmet 45 mil från sjukhuset. Med hjälp av videotekniken och personalen på sjukhuset lyckades hon till exempel rädda honom när han drabbades av andingsstillestånd. I en annan del av landet packar doktor Mali Hedeby sin lilla mörkblå rullväska och hoppar in i bilen. Hemma vid köksbordet väntar Per som har lungcancer och behöver hjälp med att tömma sina lungor på vätska. Christine är en annan patient som får avancerad sjukvård i hemmet. Hon har tarmcancer och får sin behandling med cellgifter från en flaska i en väska på magen. Under tiden lever hon livet som vanligt hemma med familjen. När behandlingen ska avslutas kommer sjukvården hem till henne och kopplar bort flaskan. Dagens program handlar om att allt mer av vården flyttas från sjukhusen till hemmen. De senaste åren har antalet vårdplatser på sjukhusen halverats, samtidigt som fler har fått vård. Vårdtiderna på sjukhusen blir allt kortare och istället får många avancerad vård i sina hem. Medverkar i programmet gör: Göran Stiernstedt, chef för avdelningen vård och omsorg vid Sveriges Kommuner och Landsting, Inger Fridegren, verksamhetsansvarig för avancerade hemsjukvården vid Nacka närsjukhus, Åke Fagerberg, från Anhörigas Riksförbund och Jan Andersson, prorektor vid Karolinska Institutet och professor i infektionssjukdomar.

Det har blivit dags för det sista programmet i serien Jul i världen och det är vår korrespondent i Turkiet, Jan Andersson, som kommer med en nyårshälsning. Det blir samtal om jultraditioner i den mångkulturella storstaden Istanbul och ett besök hos den 29-årige munken Fader Stefan i det syrisk-ortodoxa Saffransklostret.

Det har blivit dags för det sista programmet i serien Jul i världen och det är vår korrespondent i Turkiet, Jan Andersson, som kommer med en nyårshälsning. Det blir samtal om jultraditioner i den mångkulturella storstaden Istanbul och ett besök hos den 29-årige munken Fader Stefan i det syrisk-ortodoxa Saffransklostret.